2

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1960

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken

1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under

senare delen av 1959 och början av 1960 bär enligt den reviderade national-

budgeten för 1960 (bihang C) karakteriserats av en fortsatt konjunkturför­

stärkning. Under intryck av en kraftig efterfrågeexpansion steg OEEC-län-

dernas industriproduktion med 4 procent från tredje till fjärde kvartalet

förra året, varefter en viss stagnation synes ha inträtt främst som en följd

av den tilltagande knappheten på produktionsresurser inom skilda områden.

I Förenta staterna har den snabba återhämtningen efter stålstrejkens slut

följts av en dämpad produktionsutveckling, vilken emellertid till skillnad

trån förhållandet i Västeuropa kan sättas i samband med en viss efterfråge-

avmattning. Den västeuropeiska expansionen har gått parallellt med ett ut­

vidgat handelsutbyte, varvid importen — delvis i samband med pågående

lageruppbyggnad — under de senaste månaderna visat tecken på att stiga

snabbare än exporten. Denna utveckling har inneburit en förbättring av han­

delsbalansen för såväl Förenta staterna som de transoceana råvaruländerna.

Några påtagliga tecken på en avsaktning i det västeuropeiska efterfråge-

uppsvinget kan inte skönjas. Särskilt för de fasta investeringarna och -—

delvis som en följd av den stigande investeringslusten — för exporten är

uppgångstendenserna mycket tydliga. Den privata konsumtionen kan vän­

tas bli stimulerad av den inträffade stegringen i lönehöjningstakten, medan

de offentliga utgifterna allmänt synes stiga långsammare i år än 1959. För

att tillfredsställa den fortsatta efterfrågestegringen står endast små arbets­

krafts- och kapacitet sreserver till förfogande. Eftersom löne- och produk­

tivitetsutvecklingen i år även vid oförändrade råvarupriser torde komma att

innebära en höjning av företagens produktionskostnader jämfört med 1959,

finns det risk för att den hittillsvarande prisstabiliteten i Västeuropa kan kom­

ma alt brytas. Med tanke på frånvaron av mera betydande prisstegringsten-

denser på råvaru- och fraktmarknaderna samt myndigheternas ökade be­

slutsamhet att med ekonomisk-politiska medel motverka balansrubbningar

finns det emellertid anledning antaga, att eventuella prisstegringar blir av

begränsad omfattning.

Den amerikanska efterfrågeutvecklingen företer en splittrad bild. Sjun­

kande bostadsbyggande och minskat lageruppbyggnadsbehov motvägs av

förväntningar om inte oväsentligt stegrade företagsinvesteringar och fort­

satt ökning n\ den privata konsumtionen; för de offentliga utgifterna för­

utses en svag uppgång. Denna utveckling, som skulle innebära att den

samlade produktionen stiger endast långsamt under resten av året, kan till­

sammans med bortfallet av extraordinära importhöj ande faktorer medföra,

att den under senare delen av 1959 inträdda importstagnationen kvarstår.

Ur västeuropeisk konjunktursynpunkt kan den dämpande inverkan av en

sådan stagnation - - till den del den hänför sig till införsel från Västeuropa

— närmast betraktas som gynnsam i dagens situation.

3

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Det nya statistiska material

som framkommit har medfört, att de beräkningar över den svenska ekono­

mins utveckling under 1959 som presenterades i den preliminära national-

budgeten har fått revideras på en del punkter. De gjorda revideringarna,

som nästan genomgående gått i höjande riktning, förändrar dock inte hu­

vuddragen i den bild av den ekonomiska utvecklingen som gavs vid års­

skiftet. Den totala produktionens ökning från 1958 till 1959 synes enligt de

nya beräkningarna ha uppgått till omkring 5 procent. Endast åren 1950

och 1954 har kunnat uppvisa eu procentuell ökning av motsvarande storlek.

Bakom produktionsuppgången låg eu kraftig exportökning och en i det

närmaste lika stor ökning av den inhemska efterfrågan. Investeringarna

steg betydligt snabbare än konsumtionen. Konjunkturuppgången uncler

1959 återställde den fulla sysselsättningen. Balansen gentemot utlandet för­

bättrades och på prisområdet skedde endast mycket begränsade stegi ingai.

På utrikeshandelns område noterades en volymmässig ökning från 1958

till 1959 för exporten med 8 procent och för importen med 5 procent. Den

tidigare nedgången i priserna upphörde och efterträddes mot slutet av året

av ansatser till en uppgång. Genomsnittligt sett sjönk dock exportpriserna

med 2 procent och importpriserna med 3 procent från 1958 till 1959. By­

tesbalansen förbättrades med närmare 350 miljoner kronor från föregåen­

de år och lämnade ett överskott på omkring 60 miljoner kronor, vilket också

blev valutareservens ökning.

De totala bruttoinvesteringarna steg från 1958 till 1959 i volym med 3

procent. Bakom denna ökning låg framför allt en expansion av de offentliga

investeringarna, vilket främst får ses som ett resultat av den förda kon­

junkturpolitiken. Den offentliga sektorn uppvisade en total investeringsök­

ning på 10 procent. Ökningen var störst för staten, där den uppgick till 11

procent mot 8 procent för kommunerna. Den statliga investeringsökningen

hänförde sig främst till vägbyggen, kraftverk och telekommunikationer. De

totala privata investeringarna beräknas ha stigit med G procent i volym från

1958 till 1959. För industrins del följdes därvid 1958 års mycket kraftiga

stegring av eu ny ehuru mindre ökning (med 6 procent) under 1959. Bostads­

byggandet under fjolåret resulterade i att 69 000 lägenheter färdigställdes,

vilket betyder en ny rekordnivå.

Exportökningen baserades, särskilt inom trä- och massaindustrierna, till

stor del på utförsäljning av under tidigare år ackumulerade överskotts/ager.

Nya undersökningar tyder dock på att nedgången i de totala lagren blev rela­

tivt begränsad, vilket främst sammanhänger med att den kraftiga iinport-

ökningen mot slutet av året motverkade den väntade lagerreduktionen inom

handeln.

Den privata konsumtionen ökade från 1958 till 1959 med inemot 4 pro­

cent i fasta priser. Denna relativt kraftiga ökning, som klart överstiger de

närmast föregående årens, står delvis i samband med forceringen av inköpen

före den allmänna varuskattens införande vid årsskiftet. Konsumtionssteg-

ringen under 1959 var i hög grad koncentrerad till varaktiga konsum-

Kungi. Maj:ts proposition nr i 50 år 1960

4

tionsvaror, av vilka inköpen ökade med inte mindre än 13 procent. Upp­

gången för tjänster och icke varaktiga varor beräknas till 3 respektive 2

procent. Den offentliga konsumtionens ökning — med 7 procent __ förde­

lade sig ungefär lika på stat och kommun och gällde främst försvar, utbild­

ning och sjukvård.

Inkomstutvecklingen kännetecknades under fjolåret av en något mera

dämpad ökningstakt än under de föregående åren samtidigt som priserna var

i det nät maste stabila under större delen av året. Den nominella ökningen av

liminkomsten för löntagare från 1958 till 1959 var i genomsnitt 4,5 procent,

vilket motsvarade en reallönestegring av ca 3,5 procent. De totala efter be­

talningen av skatter och avgifter disponibla inkomsterna synes ha stigit med

omkring 3,5 procent. Den relativt begränsade uppgången i prisnivån och en

viss nedgång i det personliga sparandet förklarar varför den volymmässiga

ökningen av den privata konsumtionen kunde bli något större.

I den reviderade nationalbudgeten för 1960 påvisas att de ekonomiska

uppsvingski af terna - trots finans- och penningpolitiska åtstramningsåt-

gärder — fortfarande är mycket starka, snarast starkare än man kunde

skönja vid årsskiftet. I den då framlagda preliminära nationalbudgeten för­

utsågs en ökning av exporten med minst 5 procent, ökningen beräknas nu

till 7 procent, och även denna siffra framstår mot bakgrunden av situationen

i de viktigaste avnämarländerna snarast som försiktigt beräknad. Även de

nya kalkylerna över de privata investeringarna utvisar en uppjustering med

ett par procent, ökningen i förhållande till 1959, ett år som i sin tur uppvi­

sade en mycket stark ökning mot 1958, beräknas bli 8 procent. Denna bedöm­

ning förutsätter, att inga begränsande åtgärder skulle komma att vidtagas i för­

hallande till läget vid tidpunkten för de enkäter och andra undersökningar

som beräkningen grundas på. Trots att ökningen i de statliga och kommunala

investeringarna i motsats till de privata — planeras bli mindre än förra

året, framstår det som mindre sannolikt att möjligheterna att helt förverk­

liga en så stark investeringsökning kommer att vara tillräckliga. Med hän­

syn till situationen på arbetsmarknaden synes det därför nödvändigt att del­

vis forskjuta den planerade byggnadsverksamheten från sommarens hög­

säsong till den kommande vintern.

Generellt sett skulle alla ännu kvarvarande reserver av arbetskraft, jämte

det arbetskraftstillskott som befolkningsutvecklingen ger, snabbt kunna

uppsugas i den pågående expansionen. Fortfarande föreligger dock den svå­

righeten att de största arbetskraftsreserverna finns i övre Norrland, medan

den starkaste expansionen pågår i Syd- och Mellansveriges storstads- och

industriområden. Arbetskraftsbristen gäller dessutom främst yrkesarbetare,

även om också för den mindre kvalificerade arbetskraften efterfrågan på

många håll överstiger tillgången.

Årets avtalsrörelser kan nu praktiskt taget helt överblickas. Inklusive

löneglidning synes medelinkomsten per timme komma att stiga med ca 7

procent gentemot fjolåret. Härtill kommer närmare 2 procent i avgifter från

arbetsgivarna till den allmänna tilläggspensionsförsäkringen (ATP).

Kung/. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

5

Konsument prisnivån liar höjts med närmare 3 procent genom den all­

männa varuskatten. Vissa andra prisstegringar har dessutom inträffat sär­

skilt under hösten 1959. Ivostnadsstegringarna synes göra ytterligare nå­

gon begränsad prisstegring oundviklig, så att medelprisnivån av dessa an­

ledningar skulle komma att bli omkring 5 procent högre 1960 än under

1959.

De reella disponibla inkomsterna påverkas, förutom av prisutvecklingen,

även av ökad sysselsättning, höjda barnbidrag och folkpensionei, sänkta

statsskattesatser samt — i motsatt riktning -— av höjda kommunalskattesatsei

och av marginalskatteeffekten på inkomstökningarna. En svårbedömbar faktoi

i inkomstutvecklingen är de ännu ej avslutade förhandlingarna om anpass­

ningen av de redan privatpensionsförsäkrade löntagarnas förhållanden ef­

ter ATP-reformen. Den privata konsumtionen har beräknats stiga med 2

å 3 procent mot 1959. Den offentliga konsumtionen skulle samtidigt kom­

ma att stiga med 5 procent för såväl staten som kommunerna. Denna ök­

ning sammanhänger bl. a. med den pågående utbyggnaden av undervisnings­

väsendet och sjukvården.

ökningen av produktionen beräknas i nationalbudgeten komma att höja

1960 års bruttonationalprodukt 4 å 5 procent över 1959 års nivå. Denna

starka ökning förutses bli möjlig främst emedan produktionsnivån inom

industrin redan nu avsevärt överstiger årsgenomsnittet för 1959. På grund

av att resurserna numera är i det närmaste fullt utnyttjade skulle man

däremot inte kunna räkna med mer än eu ganska långsam fortsatt uppgång

under loppet av innevarande år.

Såsom förut framhållits måste man, trots den starka produktionsökning­

en, räkna med svårigheter att möta de ökade ansprak som särskilt strävan­

dena efter ökade investeringar ställer på landets produktionsförmåga. Bl. a.

av denna anledning förutses även en betydande importökning. Beräkningar

baserade på under våren skönjbara tendenser pekar på en åttaprocentig

ökning av importvolymen. Det slutliga resultatet kommer dock att bli starkt

beroende av den ekonomiska politiken och konjunkturutvecklingen under

årets lopp.

3. Den ekonomiska politiken. De uppgifter som jag här lämnat om den

ekonomiska utvecklingen, skärper ytterligare den bild som i årets stats-

verksproposition tecknades av en ekonomi stadd i snabb expansion. Den

uppgångsprocess som satte in under loppet av 1959 har enligt vad som nu

kan statistiskt fastställas varit av en sådan styrka att den totala produk-

tionsstegringen — trots den samtidigt pågående arbetstidsförkortningen -

för 1959 uppgick till inte mindre än ca 5 procent.

Denna expansion synes fortsätta under innevarande år. Exportkonjunk­

turens styrka består, och den redan förut starka investeringsviljan inom

den privata sektorn har av konjunkturförbättringen fått en ytterligare sti­

mulans. Den investeringsökning för 1960 som nu kan förutses för indu­

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

6

strin uppgår sålunda till ca 14 procent, vilket innebär att industrins inves­

teringar nu ligger drygt 30 procent över nivån från 1957, det närmast före­

gående högkonjunkturåret. De senaste årens snabba utbyggnad av produk­

tionsapparaten är en av förklaringarna till den stora produktivitetsökningen

under fjolåret och den ligger också bakom prognosen om en stegring under

innevarande år som överstiger genomsnittet för 1950-talet.

Denna investeringsaktivitet är ett påtagligt bevis på det svenska närings­

livets vilja att befästa och utbygga sina positioner inför den hårdnande in­

ternationella konkurrens som kommer att möta under 1960-talet. Det är

också i förvissning om vår ekonomis konkurrenskraft och förmåga till snabb

anpassning som vårt land engagerat sig i strävandena att skapa en euro­

peisk frihandelsmarknad. Ett väsentligt steg mot eu vidgning av den sven­

ska exportindustrins försäljningsmöjligheter tas sålunda den 1 juli i år, då

de första tullsänkningarna äger rum enligt konventionen om den euro­

peiska frihandelssammanslutningen (EFTA). En relativ förbättring av

svenska företags konkurrensmöjligheter i de skandinaviska grannländerna,

i Storbritannien, Schweiz, Österrike och Portugal bör då kunna bilda grun­

den för en ökande export, samtidigt som dessa länders varor möter mins­

kade tullhinder i Sverige och därmed bör bli billigare för konsumenten.

Även om på kort sikt andra faktorer än tulländringar blir avgörande för

handelsmönstrets utseende — särskilt gäller detta naturligtvis ett lågtull-

iand som Sverige — torde medlemskapet i EFTA i längden inte kunna und­

gå att påverka förutsättningarna för den svenska utrikeshandeln och där­

med också den allmänna produktionsinriktningen och köpvanorna. För vår

del bör effekten härav bli övervägande gynnsam, tack vare vårt i olika av­

seenden goda utgångsläge. En ytterligare förutsättning är emellertid — så­

som jag närmare utvecklade i finansplanen — en aktiv ekonomisk politik

med särskilt hänsynstagande till de förändrade handelspolitiska perspekti­

ven. I detta begrepp innesluter jag en skärpt uppmärksamhet beträffande

såväl vår allmänna yttre och inre balanssituation som när det gäller behovet

av specifika åtgärder t. ex. av arbetsmarknads- eller kreditpolitisk natur för

att underlätta den interna anpassningen för berörda delar av näringslivet.

Jag finner det glädjande att denna uppfattning också erhållit ett klart stöd

i riksdagens ställningstagande till EFTA.

Svensk medverkan i sjustatssamarbetet kan dock inte betraktas som ett

slutmål i strävandena att medverka till större marknadsbildningar i Eu­

ropa. Av största vikt är att det ömsesidiga raserandet av tullhindren sna­

rast utsträckes till en större krets, omfattande också de sex Rom-staterna

och de länder som befinner sig utanför de båda grupperingarna. EFTA:s

medlemmar bär för sin del förklarat sig beredda att under förutsättning av

reciprocitet utsträcka sina inbördes tullreduktioner den 1 juli 1960 till alla

GATT-länder och har framlagt detta såsom sitt förslag vid den förhandling

som för någon månad sedan inleddes i Paris mellan OEECrs medlemsstater

jämte Förenta staterna och Canada.

Samtidigt har emellertid sexmakternas exekutivorgan, den europeiska

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

7

kommissionen, för de sex ländernas regeringar och offentligheten framlagt

ett förslag om acceleration av tidsschemat för den gemensamma marknadens

ikraftträdande (den s. k. Hallstein-planen). Härvid skulle såväl avveckling­

en av tullarna mellan de sex länderna inbördes som uppbyggnaden av den

gemensamma yttre tulltaxan ske i snabbare takt än enligt Romfördraget,

samtidigt som den yttre tulltaxan provisoriskt nedsättes med 20 procent

från den tillkännagivna nivån. Om denna plan förverkligas vilket nu

synes sannolikt — skulle de sex inom eu nära framtid skärpa diskrimine­

ringen gentemot utomstående länder, icke minst genom den höjning av de

jämförelsevis låga nationella tullnivåerna i Västtyskland och Benelux-sta-

terna som vidtas för att anpassa dem till den gemensamma nivån.

Med hänsyn till denna utveckling synes det inte särskilt sannolikt att de

sju EFTA-ländernas förslag till undanröjande av det omedelbara diskrimi-

nationshotet kommer att accepteras av de sex. Om det ej visar sig möjligt

att nå en provisorisk lösning och ej heller — vilket givetvis också ter sig

vtterst ovisst — att få eu långsiktig uppgörelse till stånd inom en nära fram­

tid, kan detta för EFTA-ländernas egen del resa frågan om en acceleration av

sjustatsfördraget för att därmed jämna steg skall hållas med de sex och en

framtida associering underlättas. För svenskt vidkommande framstår eu

dylik ökning av tullsänkningstakten inom EFTA inte som ogynnsam, sär­

skilt inte i nuvarande konjunkturfas. Den alltjämt rådande osäkerheten om

utsikterna att med sexmakternas gemenskap träffa en uppgörelse, som i det

stora hela kan bevara den hittillsvarande strukturen i det europeiska ut­

bytet av varor och tjänster, försvårar emellertid i växande grad näringslivets

och statsmakternas ekonomiska planering såväl bland de sex och de sju som

bland utomstående länder och kan bl. a. leda till en irrationell investerings-

utveckling i Europa. Ökad beredvillighet från sexmakternas sida att inom

en snar framtid förutsättningslöst diskutera förslag som syftar till en vi­

dare europeisk lösning synes därför vara av största vikt för alla partex.

Den internationella högkonjunktur som via ökad efterfrågan på svenska

exportvaror utgör eu väsentlig stimulansfaktor i dagens konjunkturläge,

har hittills utvecklats under en anmärkningsvärd stabilitet. Till en del för­

klaras denna stabilitet av tillgången på outnyttjade produktionsfaktorer i

utgångsläget och av det särskilt i jämförelse med det tidiga 1950-talet starkt

ökade utbudet av råvaror. Den ekonomiska politiken har också i flertalet

länder mer målmedvetet än tidigare varit inriktad på att förhindra en in-

flationistisk urartning av högkonjunkturen. Detta har tagit sig uttryck i

att restriktiva åtgärder inom såväl penning- som finanspolitiken vidtagits

på ett tidigare stadium än under de närmast föregående konjunkturupp­

svingen. En för flertalet länder gemensam erfarenhet av konjunkturpoliti­

ken under efterkrigstiden har nämligen varit svårigheten att hejda en redan

påbörjad uppgång i priser och kostnader utan att samtidigt också bromsa

produktionsuppgången. För att bevara en hög stegringstakt i produktionen

och undvika störningar i sysselsättningen har del därför varit angeläget

all snabbt anpassa den ekonomiska politiken efter det förändrade lägel. Re­

Kungl. Ma j:Is proposition nr 150 år 1960

8

sultaten av den förda politiken har i stort sett varit gynnsamma. Uppsvinget

under 1959 medförde sålunda för OEEC-ländcrna totalt en produktionsupp-

gång med ca 5 procent och under innevarande år väntas en fortsatt bety­

dande stegring. Det torde dock bli ofrånkomligt att eu viss press uppåt på

priser och kostnader nu inträder. Löneökningarna, som under fjolåret un­

dersteg den mycket markanta produktivitetsuppgången, torde i år i många

länder bil större än produktivitetsökningen, även om det inte synes bli frå­

ga om några extrema skillnader. I de länder där man nu befinner sig när­

mast taket för det fulla kapacitetsutnyttjandet — Västtyskland är här det

viktigaste exemplet — har på senaste tiden en viss ytterligare åtstramning

av den ekonomiska politiken åstadkommits genom skärpt företagsbeskatt­

ning, minskat bostadsbyggande och begränsningar i det offentligas investe­

ringar.

Sammanfattningsvis kan om den internationella konjunkturen sägas, att

sannolikheten talar för att de ledande industriländerna i Västeuropa skali

lyckas stabilisera den ekonomiska aktiviteten på rådande mycket höga nivå

under 1960 och även in på 1961. Att det i den amerikanska ekonomin kan

pavisas vissa svaghetstecken närmast stödjer denna bedömning. Å andra

sidan kan det självfallet icke uteslutas vare sig att högkonjunkturen övergår

i en inflatorisk fas eller att en ny konjunkturavmattning kan komma att

gora sig gällande under perioden. Oavsett vilket av de möjliga alternativen

som valjes till bakgrund för planeringen av den svenska ekonomiska poli­

tiken, blir slutsatserna för den interna politiken i dagens läge desamma.

Det är i första hand risken för en inflatorisk överkonjunktur i vårt land

som nu målmedvetet måste förebyggas med åtgärder som främjar stabili­

teten utan att äventyra den fulla sysselsättningen. Om inflationstenden­

ser skulle göra sig gällande i andra länder, är detta en anledning för oss

att skärpa våra motåtgärder för att dessa tendenser inte skall spridas till

■\åit näringsliv, som tack vare den höga sysselsättningen nu är särskilt

känsligt för impulser i inflationistisk riktning. Om återigen de andra län­

derna lyckas undgå inflationsrisken — och jag finner starka skäl för detta

alternativ — blir visserligen motiveringen för vår egen stabiliseringspolitik

en annan, nämligen att förebygga eu försämring av vårt internationella

konkurrensläge. Själva målsättningen förblir dock i båda fallen densamma.

Den svenska utvecklingen har hittills passat ganska väl in i det västeu­

ropeiska mönstret. Konjunkturuppgången har nu återställt den fulla syssel­

sättningen. Arbetslöshetssiffrorna för april — de beredskapssysselsatta un­

dantagna var lägre än för samma månad någon gång tidigare under efter­

krigstiden. Industriproduktionen låg under de första" två månaderna ca 9

procent över fjolårsnivån. Prisnivån är stabil. Efter den stegring som in­

träffade i januari och som betingades av den vid årsskiftet införda allmän­

na varuskatten, bar konsumentprisindex förblivit oförändrat. Inte heller

utvecklingen av utrikeshandeln ger något belägg för en rubbning av den

samhällsekonomiska balansen, så långt nu de första månadernas statistik

later sig tolkas. Det nu mellan arbetsmarknadens parter träffade tvååriga

Kungl. Maj:Is proposition nr 150 år 1960

9

löneavtalet bär likaså vittne om stabilitet i ekonomin och ökar samtidigt

förutsättningarna att bevara densamma. Avtalets konstruktion kan också

tolkas som ett bevis på förtroende för statsmakternas beslutsamhet och för­

måga att fullfölja stabiliseringspolitiken. De farhågor som på vissa håll fram­

fördes om varuskattens »inflationsdrivande» effekt, har inte minst genom

löneuppgörelsen blivit eftertryckligt dementerade.

Det sagda inskärper vikten av att stabiliseringspolitiken med all kraft

upprätthålles. Konjunkturuppgången har nu nått en sådan styrka att den

kan komma in i ett skede där riskerna för inflationistiska överslag blir

akuta. Det är den ekonomiska politikens uppgift att med i god tid insat­

ta åtgärder förebygga en sådan utveckling. En åtstramning av statsmak­

ternas politik har också i detta syfte successivt genomförts med början

under hösten förra året. Den stimulans av näringslivets investeringar som

frisläppandet av investeringsfonderna utgjorde under 1958—1959, var efter

konjunkturomsvängningen ej längre motiverad; efter september månad

inställdes därför beviljandet av vidare tillstånd att utnyttja fonderna. Den

statliga investeringsverksamheten expanderade starkt i konjunkturstödjan­

de syfte under 1958 och ännu mer under 1959 men har väsentligt dämpats

under 1960. Bostadsbyggandet kommer efter de senaste årens rekordartade

expansion att under innevarande år närmast ligga något under fjolårsnivån.

Arbetsmarknadspolitikens anpassning till det förändrade konjunktur­

läget framgår bl. a. av avvecklingen av beredskapsarbetena. Från en topp

i mars—april förra året med 15 000 sysselsatta i beredskapsarbeten har an­

talet vid mitten av april månad nedgått till 9 000. Två tredjedelar av dessa

arheten utföres i Norrlandslänen, där fortfarande säsongarbetslösheten är

hög och har ökat under april i samband med skogsavverkningarnas slutfö­

rande. Vidare utgöres de i beredskapsarbete sysselsatta till stor del av äldre

och annan svårplacerad arbetskraft. En undersökning i mitten av april visade

att inemot hälften av beredskapsarbetarna var över 50 år. Avvecklingen av

de återstående beredskapsarbetena sker i snabb takt och frampå sommaren

beräknas endast cirka 2 000 vara sysselsatta i färdigställningsarbeten.

Riktpunkten för arbetsmarknadspolitiken måste i nuvarande konjunk­

turläge vara att genom effektiva insatser ta i anspråk tillgängliga arbets­

kraftsreserver och underlätta arbetskraftens överflyttning till de områden

— lokalt och yrkesmässigt — där överskottsefterfrågan nu börjar fram­

träda.

Den betydelsefullaste åtgärden för alt förhindra uppkomsten av ett all­

mänt efterfrågeöverskott i den svenska ekonomin har självfallet utgjorts av

den från årsskiftet införda allmänna varuskatten, som — sedan hänsyn ta­

gits till justerade skatteskalor och till kompensationerna av främst barn­

familjerna och folkpensionärerna — netto representerar en köpkraftsin-

dragning av ca 1 miljard kronor.

De här uppräknade åtgärderna har kompletterats av en penningpolitisk

åtstramning genom höjning av diskontot den 15 januari. Den räntestruktur

som därvid utbildades med större höjning av obligationsräntorna än av ban­

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

10

kernas inlåningsräntor har utnyttjats till en kraftig vidgning av obligations­

marknaden. Emissionerna av långa obligationer under årets fyra första må­

nader har sålunda med närmare 1 miljard kronor överstigit fjolårets emis­

sioner under samma period. Störst uppmärksamhet har härvid det statliga

5 1/2-procentiga obligationslånet tilldragit sig; detta är med sina 1 075

miljoner kronor det största långfristiga statslån som någonsin utgivits i vårt

land. Låneoperationen har medfört en fondering av statsskulden och en

önskvärd minskning av bankernas likviditet. Förutsättningarna för en re­

striktiv penningpolitik har därmed förbättrats.

Parallellt med det starkt ökade intresset för obligationsplaceringar bär

en försvagning av aktiekurserna ägt rum. Den under fjolåret och början av

år 1960 starkt uppdrivna kursnivån har sålunda sjunkit med närmare 10

procent. Kurserna har därmed bringats ned på en mer realistisk och mindre

spekulationsbetonad nivå och en viss stabilisering synes numera ha inträtt.

Ytterligare åtgärder för att mera varaktigt dämpa de höga kurserna fram­

står dock fortfarande som önskvärda. I detta sammanhang får jag erinra

om att 1960 års bolagsskattesakkunniga nyligen avlämnat betänkande med

förslag om rätt till visst avdrag för utdelningar å nyemissioner och om änd­

rade regler för aktiebolags och ekonomiska föreningars skattskyldighet för

erhållna utdelningar. Jag har för avsikt att om möjligt redan i vår föreslå

att riksdagen förelägges proposition byggd på de sakkunnigas förslag, även

om i rådande högt uppdrivna investeringskonjunktur en viss tidsförskjut­

ning i fråga om ikraftträdandet kan befinnas vara lämplig.

Åtstramningen av budgetpolitiken gör sig gällande från årsskiftet och får

därför sitt fulla genomslag först i riksstaten för budgetåret 1960/61. Inne­

varande budgetår uppvisar däremot till följd av den expansiva konjunktur­

politiken under 1959 ett stegrat totalbudgetunderskott jämfört med budget­

året 1958/59. De reviderade beräkningar av budgetutfallet för 1959/60 som

nu är tillgängliga och för vilka jag kommer att lämna en närmare redogörel­

se i det följande, har beträffande inkomsterna givit praktiskt taget samma

resultat som beräkningarna vid årsskiftet. Utgifterna synes däremot netto

bli något mindre än beräknat. Visserligen har statstjänstemännens lönehöj­

ning föranlett anslag på tilläggsstat med ca 80 miljoner kronor, men å andra

sidan synes behållningarna på reservationsanslagen komma att öka med

ca 150 miljoner kronor mot en tidigare beräknad minskning av 100 miljoner

kronor. Totalbudgetens underskott, som i januari uppskattades till ca 2 1/4

miljarder kronor, skulle utifrån dagens bedömning stanna vid omkring 2

miljarder kronor mot 1,4 miljard budgetåret 1958/59. Driftbudgeten synes

därmed bli praktiskt taget balanserad för 1959/60, eftersom underskottet

begränsats till 70 miljoner kronor.

Vid framläggandet av rilcsstatsförslaget för 1960/61 framhöll jag, att det

vid årsskiftet icke var möjligt att göra någon säker uppskattning av statsin­

komsternas utveckling. Skälen härför är välbekanta och jag hänvisade sär­

skilt till den då rådande ovissheten om den framtida löneutvecklingen. Sedan

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

11

löneförhandlingarna nu i huvudsak slutförts och i regel resulterat i två­

åriga avtal, har underlaget för inkomstberäkningarna förbättrats. Detta har

föranlett riksräkenskapsverket att uppjustcra beräkningen av inkomstskat-

tetiteln med 400 miljoner kronor. Avvikelserna i förutsättningarna om

skatteunderlagets tillväxt jämfört med den tidigare beräkningen gäller där­

vid inte endast 1960 utan också 1961. Till följd av att avtalet gäller för två

år, har verket nämligen för 1961 kunnat ersätta den schablonmässiga nor­

malkalkylen för detta år med en mer realistisk beräkning, vilket i vanliga

fall icke är möjligt. I summa innebär riksräkenskapsverkets förnyade beräk­

ning en uppräkning av statsinkomsterna för budgetåret 1960/61 med 541

miljoner kronor. Denna inkomstökning representerar emellertid inte en

lika stor förstärkning av budgeten. Den lyftning av den allmänna inkomst­

nivån som här återspeglar sig i ökade statsinkomster, återverkar självfallet

också på budgetens utgiftssida genom ökade lönekostnader för statstjänama.

Avtalet med löntagarorganisationerna har medfört en generell höjning av de

statliga löne- och pensionskostnaderna med 5 procent för vartdera av åren

1960 och 1961. Statsverkets kostnad för höjning av de statsanställdas löner

och pensioner (exkl. löner till kollektivavtalsanställd personal) brukar an­

ges till ca 50 miljoner kronor för helår per varje procentenhets löneökning.

Budgetmässigt framkommer denna kostnadsökning för budgetåret 1960/61

dels på täckningsanslag under fjärde respektive tolfte huvudtitlarna, dels

också i form av minskad inleverans av överskottsmedel från affärsverken;

sistnämnda förhållande har föranlett mig att nedräkna den av riksräken­

skapsverket redovisade ökningen av statens inkomster. För statens järnvä­

gars del beräknas lönehöjningen komma att medföra ett icke oväsentligt

underskott, för vars täckande ett särskilt anslag har äskats. Enligt nu till­

gängliga uppgifter skulle årets löneuppgörelser med de statsanställda kom­

ma att belasta statsverket med 425 miljoner kronor under budgetåret 1960/

61.

Det kompletterade riksstatsförslaget visar på driftbudgeten — med hänsyn

tagen till beräknad reservationsmedelsförbrukning — ett överskott av 180

miljoner kronor och ett statligt upplåningsbehov av närmare 1,6 miljard

kronor. Lånebehovet skulle därmed nedbringas med ca 400—500 miljoner

kronor från innevarande budgetår. Hänsyn har härvid inte tagits till de till-

läggsstater som erfarenhetsmässigt tillkommer under löpande budgetår. Det

angivna överskottet är dock av den storleksordningen att driftbudgetens ba­

lans även reellt kan anses säkerställd för budgetåret 1960/61. Detta måste

i dagens konjunkturläge betraktas som ett minimum. Därmed är också sagt,

att den allmänna varuskatten varit en nödvändig förutsättning för att åstad­

komma denna förbättring i budgetbalansen. Utan varuskatten skulle statens

upplåning inte bara legat kvar på den under innevarande budgetår höjda

nivån utan tvärtom fortsatt att väsentligt öka.

Budgetläget såsom det nu framträder borde göra det omöjligt alt ta den

nu beräknade automatiska ökningen i skalteuppbörden till intäkt för på­

ståendet att den allmänna varuskatten varit budgetpolitiskt omotiverad.

Kungi. MajAs proposition nr 150 ur 1960

12

Jag är visserligen medveten om att det hade varit möjligt att genom punkt-

skattehöjningar, höjda folkpensionsavgifter, höjda sjukförsäkringsavgifter

(till följd av minskat statsbidrag till sjukkassorna) och höjda hyror (till

följd av starkt nedskurna bostadssubventioner) ta ut i runt tal hälften av

den allmänna varuskattens effekt och hålla upplåningsbehovet under näst­

kommande budgetår kvar på samma nivå som under innevarande budgetår

eller 2 miljarder kronor. En på detta sätt genomförd »budgetförstärkning»

framstår ur allmänna rättvisesynpunkter som djupt otillfredsställande. Vad

som här emellertid framför allt måste understrykas är att en sådan budget

i det rådande konjunkturläget även skulle innebära en klart inflationistisk

politik. De ökade statsinkomsterna kan inte ses som en isolerad företeelse

och utan beaktande av sin samhällsekonomiska bakgrund. De motsvaras

därtill, som redovisats i det föregående, av utgiftsökningar av automatisk

karaktär. Den ytterligare inkomstökning som nu beräknats möjliggör vis­

serligen en begränsning av den förutsedda upplåningen för 1960/61 med i

runt tal 400—500 miljoner kronor. Även en upplåning av den omfattning

som detta innebär bar emellertid sina risker i den starkt expansiva kon­

junktur som beräknas prägla nästa budgetår. Den utgör enligt min mening

vad som maximalt kan tolereras med dagens konjunkturperspektiv. Finans­

politiken kan sålunda icke försvagas om vi skall ha utsikt att bibehålla eko­

nomisk stabilitet.

När det statliga lånebehovet nu nedbringats till en nivå som ter sig för­

svarbar ur den samhällsekonomiska balansens synpunkt, har detta kunnat

ske utan att som inkomstförstärkande medel någon höjning av folkpensions­

avgiften behövt tillgripas. En sådan höjning var som bekant förutsedd från

den 1 januari 1961 i allmänna pensionsberedningens förslag till etapp­

visa höjningar av folkpensionerna. Kostnaderna för den höjning av ålders-,

änke- och barnpensionerna som träder i kraft den 1 juli innevarande år,

om riksdagen godkänner Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, har tack vare den

allmänna varuskatten kunnat inrymmas i budgeten utan någon ökning av

nu utgående avgifter. Som jag framhöll i årets statsverksproposition bör frå­

gan om pensionsavgiftens storlek ej ses isolerad från skattesystemet i övrigt.

Till följd av avgiftens nuvarande konstruktion skulle en höjning av den­

samma ha inneburit en förskjutning av finansieringsbördan från de större

till de mindre inkomsttagarna. I jämförelse med en sådan regressivt verkan­

de skattehöjning framstår det som en stor fördel att de nu förestående folk-

pensionsförbättringarna kan finansieras genom den allmänna varuskatten.

Vid framläggandet av riksstatsförslaget i januari månad anförde jag som

ett sammanfattande omdöme, att införandet av den allmänna varuskatten i

förening med åtstramningen av de statliga investeringsutgifterna under

budgetåret 1960/61 reducerat de förutsedda spänningarna i samhällseko­

nomin till sådana proportioner att de borde kunna behärskas med de medel

som den ekonomiska politiken i övrigt förfogar över. Detta omdöme har

oförändrad giltighet för det nu kompletterade riksstatsförslaget. Konjunk­

turuppgången har efter årsskiftet fortgått i kanske ännu något snabbare

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

13

takt än vad som då förutsågs utan att dock hittills någon rubbning av ba­

lansen inträffat. Det i nationalbudgeten presenterade materialet för bedöm­

ning av den ekonomiska utvecklingen under resten av året tyder på att den

totala efterfrågeökningen, om än med vissa svårigheter, bör kunna realiseras

inom ramen för tillgängliga produktionsresurser. Betraktat för året i dess

helhet ger nämligen nationalbudgeten närmast bilden av en ekonomi som

med en smidig ekonomisk politik bör kunna hållas i balans på en mycket

högt uppdriven aktivitetsnivå. Det är emellertid uppenbart att marginalerna

mot överslag i inflationistisk riktning nu är mycket smala. Den höga efter­

frågan såväl inom som utom landet, den — med vissa lokala undantag - -

nu absorberade arbetslösheten och företagens goda likviditetsläge gör eko­

nomin ytterst känslig för impulser i inflationistisk riktning.

Riskerna för en sådan utveckling föreligger framför allt under den topp­

belastning på arbetsmarknaden som säsongmässigt är att emotse under som­

maren. Om en överkonjunktur tillätes utveckla sig under de närmaste må­

naderna skulle den sannolikt få kumulativa effekter framöver och under­

gräva den nu föreliggande möjligheten att bevara den samhällsekonomiska

balansen. De ytterligare åtgärder som nu kräves bör därför i första hand ta

sikte på den särskilt säsongbetonade byggnadsarbetsmarknaden. Det är här­

vid icke fråga om att nedskära byggnadsverksamheten utan endast att för­

hindra en sådan tillfällig ansvällning av efterfrågan som inte kan tillgodoses

och att överflytta en del av den planerade verksamheten till det mindre hårt

belastade vinterhalvåret. Dessa åtgärder bör vidtagas redan nu, innan den

befarade överkonjunkturen framträtt som en aktuell realitet. Med hänsyn

härtill har regeringen beslutat genomföra en stark begränsning av igång­

sättningen av statliga husbyggnadsföretag under sommarmånaderna 1960.

Även efterfrågan på arbetskraft vid redan pågående statliga byggen kommer

att hållas tillbaka. Främst avses detta skola åstadkommas genom begräns­

ning av nyanställningar; någon permittering av redan anställda kommer så­

lunda icke att ske. För övriga byggen tillämpar länsarbetsnämnderna i

samma syfte en likartad restriktivitet vid beviljandet av igångsättningstill-

stånd. Det är emellertid varken möjligt eller lämpligt att åstadkomma den

nödvändiga dämpningen i efterfrågan på byggnadsarbetskraften enbart via

igångsättningstillstånd, eftersom man därigenom skulle desorganisera mark­

naden och riskera att skapa sysselsättningssvårigheter under vintern. I syfte

att på ett smidigt sätt, och självfallet även här utan några åtgärder mot re­

dan anställd personal, administrera en sådan dämpning av efterfrågan på

arbetskraft under högsäsongen även vid pågående byggen kommer en

aktivisering av verksamheten att ske vid de lokala s. k. samarbetskommit-

téerna, bestående av representanter för arbetsmarknadsorganen, kommu­

nala och enskilda byggherrar, samt för byggmästarnas och byggnadsarbetar­

nas organisationer. Regeringen avser vidare att direkt med kommuner och

landsting taga upp frågan om åtgärder inom den kommunala byggnadssek­

torn för att förskjuta en del av verksamheten från sommar- till vinterhalv­

året.

Redan i årets budgetarbete har de statliga investeringsplanerna för 1960/

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1000

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

61 pressats tillbaka. En viss överflyttning även av industrins investerings-

efterfrågan från innevarande till senare år bör eftersträvas. I detta syfte

kommer jag att senare denna dag anmäla förslag om tillfällig komplettering

av nu gällande regler rörande investeringsfonderna. De nuvarande investe­

ringsfonderna har, såsom erfarenheterna under 1958 och 1959 klart utvisat,

varit i hög grad effektiva när det gällt att framlocka investeringar under

en konjunkturavmattning. Däremot är de mindre effektiva såsom medel

att dämpa en alltför hög investeringsaktivitet under en högkonjunktur.

Det förslag som jag kommer att framlägga, lar sikte härpå genom att stimu­

lera till avsättning under innevarande år med 100 procent av fondens belopp.

I statsverkspropositionen framhöll jag vidare att vi för innevarande bud­

getår kunde räkna med en starkt ökad efterfrågan för lagerpåfyllnad. Jag

erinrade därvid om den strategiska roll som lagervariationerna spelar vid

konjunktursvängningarna och pekade på att möjligheterna att påverka lager­

hållningen för närvarande är starkt begränsade. I den nu framlagda natio-

nalbudgeten uppskattas lagerinvesteringarna under 1960 medföra en ök­

ning i efterfrågan från föregående år av storleksordningen 3/4 miljard kro­

nor. Huruvida denna lagerökning också kommer att realiseras låter sig ännu

inte med någon säkerhet bestämmas. I varje fall synes på grund av den sta­

bila prisutvecklingen på de internationella marknaderna anledning saknas

att just nu förvänta någon mera spekulationsbetonad lagerökning.

Med den ytterligare åtstramning av den ekonomiska politiken som an­

givits i det föregående fullföljes syftet att bevara en balanserad expansion

inom den svenska ekonomin. Vi lyckades undgå allvarligare återverkningar

på produktion och sysselsättning av den internationella avmattningen 1958—

1959. Den samlade effekten av de åtgärder som vidtagits eller nu vidtages bör

ge oss möjligheter att med bevarad prisstabilitet upprätthålla den fulla sys­

selsättningen i sådana former att näringslivet skyddas från effektivitetssän-

kande störningar av inflatorisk art och att uppnå en fortsatt snabb ökning

av produktionsresultatet.

Med riksstatsförslaget för 1960/61 har statens driftbudget kommit upp i

en omslutning av något över 15 miljarder kronor. I nominellt belopp innebär

detta ungefär en tredubbling sedan budgetåret 1949/50. De faktorer som

betingat denna utveckling belyses bl. a. i en sammanställning över budget­

utvecklingen vilken som bihang E fogats till denna proposition. Av drift­

budgetutgifterna uppvisar de statliga bruttoinvesteringarna och inkomstöver­

föringarna till kommunerna den relativt sett snabbaste utgiftsstegringen un­

der 1950-talet. Från 1949/50 till 1958/59, vilket är det senaste budgetår för

vilket en slutgiltig budgetredovisning föreligger, ökade dessa båda utgifts­

områden sin andel av totalutgifterna med närmare 12 procentenheter. Där­

emot sjönk under den redovisade perioden bl. a. andelen för de offentliga

konsumtionsutgifterna liksom för de indirekta inkomstöverföringarna (sub­

ventioner) icke oväsentligt. Detsamma gäller de direkta inkomstöverföring­

arna till enskilda personer, vilkas andel minskades med 1,6 procentenhet.

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

en årlig volymökning med ca 9 procent. Handelsdepartementets anslag har

under periodens senare del undergått en mycket snabb stegring till följd av

ökade utgifter för atomenergiverksamheten.

Kapitalbudgetens strukturförändringar under 1950-talet har framförallt

dominerats av affärsverkens ökade investeringsverksamhet och den statliga

långivningen till bostadsbyggandet. Av den totala ökningen av medelsför­

brukningen 1949/50—1958/59 under statens kapitalfonder på 1,6 miljard

kronor hänför sig sålunda ca 0,6 miljard till affärsverksfonderna och drygt

0,6 miljard till den statliga bostadslångivningen. För affärsverksfondernas

del motsvaras den nominella ökningen av en »volymmässig» årlig ökning på

4 å 5 procent. Detta är en något lägre stegringstakt än den som redovisas

för investeringarna på driftbudgeten, d. v. s. främst försvarsinvesteringarna

och vägbyggandet.

De utförda undersökningarna bestyrker det bekanta förhållandet att den

offentliga sektorn stiger något snabbare än nationalprodukten. Den snabbare

stegringstakten beror på ökningen av de statliga investeringarna. Att det

offentliga tagit en växande del av produktionsresurserna i anspråk betingas

av de djupgående och snabba förändringar som utmärker det moderna sam­

hället, och är icke karaktäristiskt enart för vårt land. Internationella jäm­

förelser visar tvärtom att samma process äger rum i alla utvecklade industri­

länder.

Budgetutvecklingen under de gångna åren utgör en av utgångspunkterna

vid bedömningen av den framtida utvecklingen. Den fråga som naturligen in­

ställer sig är huruvida vi kan räkna med att med oförändrade skatter täcka de

utgiftsbehov som kommer att göra sig gällande under början av 1960-talet. 1

syfte att kartlägga de anspråk som under de framförliggande budgetåren kom­

mer att anmälas, har material införskaffats från myndigheter och fackdeparte­

ment. Innan jag går in på vad detta material utvisar vill jag, i enlighet med

vad jag förutskickade i årets statsverksproposition, i detta sammanhang ta

upp den principiella frågan om en långsiktsplanering av budgeten. Som be­

kant bar besparingsutredningen i sitt betänkande (SOU 1959:28) under­

strukit önskvärdheten av en långsiktig budgetplanering. I ett följande av­

snitt lämnas en närmare redogörelse för de synpunkter och förslag som ut­

redningen därvid framlagt liksom för remissinstansernas yttranden.

Utredningens utgångspunkt har varit att en sträng återhållsamhet är nöd­

vändig under de framförliggande åren när det gäller nya avsevärda utgifts-

åtaganden från statsmakternas sida. Kostnadskrävande reformprojekt bör

inte realiseras med mindre det på grundvalen av en statsfinansiell långtids­

planering kan konstateras att medel står till förfogande för ändamålet på

längre sikt eller att utgifter till andra ändamål bedömes kunna varaktigt

reduceras och lämna plats för den nya utgiften. Formellt binder statsmak­

ternas beslut endast för det närmaste budgetåret, men beslutens reella inne­

börd är en långsiktig bindning av statsfinansiella resurser. Enligt utred­

18

understrukits att en sådan samlad överblick gör det lättare att undvika svår­

bemästrade anhopningar av utgiftsökningar till vissa budgetår.

Eu dylik uppsummering och konfrontation av olika delplaner skall givet­

vis inte ses som en prognos över statsutgifternas sannolika utveckling utan

som ett arbetsinstrument för en rationell långsiktig politik, både beträffande

den statsfinansiella utvecklingen i stort och handlandet inom olika statliga

verksamhetsområden. Den bör kunna tjäna till ledning för en omprövning

av föreliggande planer och ett aktivt påverkande av utvecklingen. Med kän­

nedom om den expansiva kraften i den samhälleliga utvecklingen och den

starka konkurrensen om våra resurser ger den säkerligen också incitament

till en nödvändig angelägenhetsgradering och gallring mellan olika förelig­

gande utgiftsbehov. Onekligen föreligger ett behov av att de olika delpla­

nerna kan göras upp mot en finansiellt sett realistisk bakgrund. Vissa av

remissinstanserna har betonat önskvärdheten av en vägledning avseende de

finansiella förutsättningarna för myndigheternas planeringsarbete. Jag vill

vidare understryka, att det finns ett behov av intensifiering av planerings­

verksamheten inom olika delar av förvaltningen. På åtskilliga håll behöver

planerings- och prognostekniken utvecklas och en närmare sammanknyt-

ning ske mellan organisatorisk, »saklig» planering och en bedömning av de

kostnadsmässiga konsekvenserna.

Såsom flera remissmyndigheter understrukit, bör emellertid inte de svå­

righeter och risker för missförstånd som är förknippade med en statsfinan-

siell långsiktsplanering underskattas. För det första får inte utvecklandet av

delplaner och dessas infogande i en samlad planering leda till en fastlås­

ning av budgetpolitiken. Planerna måste ständigt kunna anpassas till nya

lägen, inte bara på de speciella verksamhetsområden som planerna närmast

hänför sig till utan även till ändrade förutsättningar i stort, exempelvis i

samband med förändringar i samhällsekonomin. I detta avseende bär några

remissmyndigheter framhållit, att en rullande långsiktsplanering snarast är

ägnad att öka flexibiliteten, medan andra åter synes mena att syftet med

de långsiktiga planerna förfelas om de inte får fullföljas någorlunda orub­

bade. Det är uppenbart, att mera betydande ändringar i tidigare utarbetade

planer kan leda till olägenheter för den enskilda myndigheten. Sådana olä­

genheter får i varje uppkommande situation vägas mot fördelarna exempel­

vis ur konjunkturpolitisk synpunkt av att snabbt kunna vidtaga ändringar.

Kravet på flexibilitet måste emellertid ovillkorligen upprätthållas, och för

egen del hyser jag den uppfattningen att planeringsverksamheten som så­

dan inte bör vara ägnad att minska utan snarare öka myndigheternas för­

måga att möta nya situationer. Risken för överrumpling måste bli mindre.

Förutsättningen härför är självfallet att vid planeringsverksamheten hän­

syn tages till behovet av rörlighet.

Förändringar i tidigare uppgjorda planer behöver inte vara uttryck för att

planerna tidigare varit felaktiga. Sådana förändringar måste tvärtom be­

traktas som en helt normal och nödvändig företeelse. Verkligheten kommer

Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1900

Kungl. Maj. ts proposition nr 1öO år 1960

19

alltid att bjuda på överraskningar som måste mötas med snabba motåtgär­

der och anpassningar. En långsiktsbedömning kommer nästan alltid att i

efterhand visa sig ha »slagit fel» och vara i behov av revidering. Det finns

skäl att beakta, att detta ligger i sakens natur. Om dessa ofrånkomliga för­

hållanden skulle uppfattas som tecken på av oskicklighet föranledda »fel­

räkningar» eller dålig planering kunde det långsiktiga planeringsarbetet som

sådant lätt diskrediteras.

Det finns i detta sammanhang anledning att alldeles speciellt ihågkom-

ma och göra reservation för vissa svårigheter som är förknippade med eu

långsiktig budgetplanering. Under vissa schablonmässiga förutsättningar lå­

ter sig åtskilliga statliga utgiftsområden förutsägas med en rimlig grad av-

säkerhet. Speciellt är detta fallet om klart utformade och realistiska ul-

giftsplaner eller utgiftsramar finns fastställda eller utvecklingen kan åter­

föras på vissa enkla och stabila faktorer såsom exempelvis befolkningsut­

vecklingen. Det finns å andra sidan områden, för vilka det är påfallande svårt

att göra säkra prognoser, ulan att man därför kan avstå från verksamheten

eller underlåta att vidtaga åtgärder som påverkar utgifterna. Som exempel

kan nämnas inverkan på totalförsvarets utgifter vid en förändrad utrikes­

politisk situation, effekten på sjukkassornas medelsbehov av sjuklighetens

omfattning, vissa statsbidrags beroende av kommunernas dispositioner, eller

särskilda åtgärder för stöd åt jordbrukarebefolkningen vid fall av mera om­

fattande missväxt. Ingen torde väl på allvar vilja förorda alt sådana utgifter

icke skall förekomma enbart på grund av att det framlida medelsbehovet

inte med säkerhet kan förutsägas.

Det ligger vidare i sakens natur att inte alla framtida utgiftsbehov kan

förutses. Det är erfarenhetsmässigt så, att långsiktiga utgiftsberäkningar vi­

sar en långsammare stegringstakt för mera avlägsna budgetår. Besparings-

utredningen har själv påpekat detta förhållande i anslutning till sitt i be­

tänkandet redovisade prognosmaterial och dragit slutsatsen att detta innebär

en systematisk underskattning av utgifterna. Det kan icke heller på förhand

fastställas hur stora underskattningarna är. Denna ofrånkomliga brist på

realism i beräkningarna kan lätt leda till felaktiga föreställningar om bud­

getläget i framtiden och blir särskilt farlig om den leder till att det fram­

tida budgetutrymmet, vid en såsom önskvärd uppfattad skattepolitik, full­

tecknas redan av klart förutsebara utgifter och alltså inga marginaler lämnas

som kan ge erforderlig rörelsefrihet. Olägenheterna av denna ofrånkomliga

osäkerhet i den långsiktiga budgetbedömningen kan reduceras genom att

budgetkalkylerna fortlöpande revideras. De utgör icke heller skäl till att av­

stå från eu långsiktig planering. Men de ställer bestämda krav på alt kalky­

lernas förutsättningar och möjligheter beaktas vid tolkningen av materialet.

Jag har i del föregående närmast uppehållit mig vid frågor, som uppkom­

mer vid försök att belysa den långsiktiga utvecklingen av statsutgifterna,

men även vad avser budgetens inkomstsida uppkommer likartade problem.

Alldeles bortsett från omöjligheten att säkert förutse skatteunderlagets ut­

20

Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 1960

veckling i framtiden är det ofta förenat med svårigheter att göra hållbara

prognoser för verkningarna på samhällsekonomi och statsbudget av olika

beskattningsåtgärder eller upphördsregler.

Även om de i det föregående berörda svårigheterna skulle kunna reduceras

till måttliga proportioner, kvarstår att den statsfinansiella situationen på ett

mycket påtagligt sätt röner inflytande av den samhällsekonomiska utveck­

lingen och inte minst av snabba förändringar i konjunkturläget. Detta är all­

deles speciellt tydligt beträffande skatteinkomsternas och övriga statsin­

komsters utveckling men gäller även statsutgifterna. Visserligen är inte nå­

gon större del av den statliga verksamheten direkt och automatiskt förknip­

pad med konjunkturutvecklingen. Mest påtagligt är givetvis sambandet vad

avser de arbetsmarknadspolitiska insatserna. I den mån emellertid kon­

junkturväxlingarna medför förändringar i pris- och lönenivån — vilka gi­

vetvis icke kan förutses inom ramen för de schablonmässiga förutsättning­

arna för en långsiktig budgetbedömning — kan budgetläget snabbt undergå

betydande förskjutningar. Det hör till bilden att effekterna på utgiftssidan

exempelvis av en stigande pris- och lönenivå i en högkonjunktur visar en

eftersläpning i förhållande till statsinkomsternas förändringar. I varje fall

ytligt sett måste sådana förskjutningar ge intrycket av att en tidigare lång-

siktig budgelbedömning, byggd på förutsättningen om oförändrad prisnivå

och jämn stegring av produktion och inkomster, vilat på orealistiska förut­

sättningar. Därtill kommer, såsom redan antytts i det föregående, att bud­

getpolitiken måste kunna snabbt anpassas till konjunkturlägets växlingar.

En sådan anpassning av statsinkomster och statsutgifter kan vara fullt ra­

tionell ur samhällsekonomisk och budgetpolitisk synpunkt, men bidrar

givetvis ytterligare till intrycket att tidigare verkställda långsiktiga budget­

prognoser varit vilseledande.

Det kan också ligga en fara i att en statsfinansiell planering alltför ensi­

digt riktar intresset på den rent statsfinansiella situationen nu och i framti­

den, exempelvis i form av en bedömning av budgetbalansens utveckling, men

bortser från de större samhällsekonomiska sammanhang i vilket den stat­

liga verksamheten och skattepolitiken har att verka. Inte minst konjunktur­

institutet har, enligt mitt bedömande med rätta, understrukit denna risk. Ur

denna synpunkt kan det ifrågasättas, om inte utredningen tillmätt kalkyler

över statsinkomsternas automatiska tillväxt alltför stor vikt som ett led i

den långsiktiga planeringen, bl. a. genom att förutsätta att alternativa in­

komstkalkyler skall utarbetas för olika tänkta konjunkturlägen. De för­

skjutningar av statsinkomsterna som inträder i olika konjunkturlägen ut­

gör i varje fall inte något mått på »utrymmet» för statsutgifter, därest man

gör anspråk på att budgetpolitiken skall koordineras med konjunkturväx­

lingarna.

Jag har funnit det angeläget att beröra de svårigheter och risker för miss­

förstånd som är förknippade med en långsiktig budgetplanering och som åt­

skilliga remissinstanser har fogat som reservationer till sitt tillstyrkande av

21

besparingsutredningens förslag om en sådan planering. Liksom dessa är

jag emellertid beredd att förorda att det arbete med flerårsbedömningar

som bedrivits sedan några år tillbaka ytterligare utvecklas och intensifieras-

och att resultatet härav så långt det är praktiskt möjligt fortlöpande redo­

visas för riksdagen. Jag vill bl. a. erinra om att det enligt direktiven för den

nu arbetande långtidsutredningen bland uppgifterna ingår att bedöma den

långsiktiga budgetutvecklingen mot bakgrunden av utredningens samhälls­

ekonomiska analys. Vidare har, såsom redan nämnts, under våren införskaf­

fats material från olika myndigheter och fackdepartement. Jag återkommer

strax till vad detta material utvisar.

Jag vill emellertid dessförinnan göra ytterligare några reflektioner i an­

slutning till det föregående. Redan i åtskilliga år har i finansplaner och

kompletteringspropositioner givits redovisningar av mera översiktligt slag

av de långsiktiga budgettendenserna. I och för sig torde detta material ha

varit tillräckligt för att ge riksdagen och allmänheten en realistisk bild av

de statsfinansiella utsikterna. Förutsättningarna för att dra allmänna bud­

getpolitiska slutsatser skulle inte komma att ändras så mycket även om en

betydligt mera detaljerad kartläggning av långsiktstendenserna verkställdes,

och en sådan redovisning kan i och för sig icke hindra att även för fram­

tiden mindre rationella politiska beslut fattas av det slag som besparings-

utredningen synes ha haft i åtanke när den framlagt sitt förslag till lång­

tidsplanering. Detta förslag och dess motivering synes böra betraktas såsom

ett uppställande av regler för regeringar och oppositionspartier avseende

»gott uppförande» i budgetpolitiska sammanhang, ett önskemål som i och

för sig ej bör möta någon gensaga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1900

De sammanställningar som redovisas i bihang E anger i vad avser drift­

budgetens s. k. egentliga statsutgifter en årlig uppgång under budgetåren 1961/

62—1964/65 med i runda tal 590, 625, 430 och 640 miljoner kronor eller 4,3,

4,4, 2,9 respektive 4,2 procent. Denna stegringstakt är något lägre än den

som faktiskt inträffade under 1950-talet. Enligt i bilianget likaledes redovi­

sade beräkningar skulle den genomsnittliga årliga ökningen, mätt i oföränd­

rade priser och löner, ha varit under 1 O-årsperioden 1949/50—1958/59 5,5

procent och under 5-årsperioden 1954/55—-1958/59 6,5 procent. Budgetåren

1959/60 och 1960/61 kan uppgången uppskattas till 3,8 respektive omkring

7 procent.

Dessa uppgifter avser huvudparten av de statliga driftutgifterna. Om hän­

syn även tages till de under driftbudgeten upptagna statsskuldräntorna samt

ett schablonmässigt tillägg göres för höjda statstjänarlöner med 3 procent

per år efter år 1961 — i kongruens med ett antagande om en ökning av na­

tionalinkomsten med 3 ä 4 procent årligen — avseende de myndigheter som

redovisas under driftbudgeten, erhålles en uppgång med i runda tal 820.

820, 600 och 820 miljoner kronor under budgetåren 1961/62—1964/65. Detta

innebär eu stegringstakt för de olika åren om 5,5, 5,2, 3,6 respektive 4,8 pro­

cent. Om därtill beaktas även kapitalbudgetens samtliga investeringsanslag,

22

blir de årliga stegringarna ca 1 025, 600, 525 och 750 miljoner kronor eller

i procent 6, 3, 3 respektive 4.

När det gäller att närmare bedöma innebörden av dessa sifiror får i

första hand hänvisas till kommentaren i promemorian. Det kan emellertid

förtjäna framhållas, att myndigheterna och fackdepartementen enligt an­

visningarna sökt att göra beräkningarna realistiska, i det att hänsyn i princip

har tagits till de praktiska möjligheterna — administrativa, arbetskrafts-

mässiga etc. — att genomföra önskade utvidgningar och standardhöjningar

och att pågående planerings- och utredningsarbete, som med viss sannolik­

het kan påverka utgifterna under perioden, såvitt möjligt beaktats. Även om

de redovisade utgifterna inte har blivit föremål för någon samlad bedömning

utifrån finansiella utgångspunkter, representerar de å andra sidan inte någon

okritisk inventering av alla tänkbara utgiftsbehov. Det torde i allmänhet vara

fråga om angelägna om än inte alltid ofrånkomliga utgifter. Snarast torde

det — av skäl som anförts i det föregående — finnas anledning antaga att

en viss underskattning skett av utgifterna mot slutet av perioden. Detta är

särskilt tydligt beträffande kapitalbudgetens utgifter.

För att underlätta bedömningen av de redovisade utgifterna har i pro­

memorians textkommentar så långt möjligt givits konkreta motiveringar

och förklaringar till huvudposternas antagna utveckling. En granskning av

materialet synes ge vid handen, att det skett en viss koncentration till bud­

getåret 1961/62 av utgiftsbehov som för närvarande »slår i ko» men som

inte med nödvändighet behöver tillgodoses redan då. Detta gäller både drift-

och kapitalbudgeten. Om inte bortfallet av anslaget till sparpremier och

den planenliga minskningen av anslaget till skatteer sättning till kommuner­

na bildade en viss motvikt, skulle ökningen ha varit för driftbudgeten ca

1 000 miljoner kronor och för drift- och kapitalbudgeten sammanlagt ca

1 200 miljoner kronor. Detta måste betraktas som en mycket snabb ökning

om det beaktas att någon mera kostnadskrävande enstaka reform inte förut­

satts träda i kraft detta år. En betydande del, ca 500 miljoner kronor, av den

totala ökningen kan hänföras till utgifter av investeringsnatur — statens

egna samt bidrag och lån till icke-statlig investeringsverksamhet — vilket

måste betraktas som en orealistisk utveckling i varje fall så länge vi be­

finner oss i ett högkonjunkturskede. Utgifter för inkomstöverföringar

med bortseende från de nyss nämnda anslagen till sparpremier och skatte-

ersättning till kommunerna samt vissa bidrag till kommunal investerings­

verksamhet som inräknats bland investeringsutgifterna — företer en mera

måttlig och i huvudsak rent automatisk ökning med omkring 300 miljoner

kronor. Huvudposterna är folkpensionerna (+60 miljoner kronor), bostads­

subventionerna (+ 70 miljoner kronor) och statsskuldräntorna (+90 mil­

joner kronor). Den relativt kraftiga ökningen av bostadssubventionerna är

delvis en följd av räntehöjningen i januari; statsskuldräntorna är kalkyle­

rade utifrån förutsättningen om oförändrat ränteläge och en upplåning av

1,5 miljard kronor. Återstoden av anslagsökningarna 1961/62, ca 400 miljo­

ner kronor, hänför sig till löpande utgifter av konsumtionsnatur. I denna

Knngl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

23

relativt kraftiga stegring återspeglar sig den redan nämnda anhopningen av

vissa latenta förstärkningskrav, även om den delvis kan återföras på den

förutsatta fortgående lönehöjningen för de statsanställda. Samma bild möter

under praktiskt taget alla departementsliuvudtitlar.

För åren efter 1961/62 förutses en stegring av konsumtionsutgifterna i

relativt jämn men i jämförelse med 1961/62 något långsammare takt. Trans­

fereringarnas utveckling påverkas främst av de förutsatta kraftiga höjning­

arna av folkpensionerna vid ingången av budgetåren 1962/63 och 1964/65.

Beträffande investeringarna har visserligen upptagits en fortgående uppräk­

ning av väganslagen, men denna utveckling motväges av relativt kraftiga

minskningar av kapitalbudgetens anslag. Särskilt framträder effekten av alt

anslaget till inlösen av aktier i LKAB bortfaller fr. o. m. 1962/63 (160 mil­

joner kronor). I övrigt måste, såsom redan sagts, denna nedgång betraktas

som relativt osäker.

Med förnyat understrykande av de ofrånkomliga reservationerna för osä­

kerheten i förevarande långsiktsbedömningar torde följande allmänna slut­

satser kunna dragas av det framkomna materialet. De samlade utgiftsönske-

målen visar en tendens att även under de framförliggande åren stiga snabba­

re än de 3 ä 4 procent som kan förväntas för nationalproduktens ökning un­

der någorlunda gynnsamma förhållanden, även om vid en jämförelse med

den trendmässiga utvecklingen särskilt under senare delen av 1950-talet ma­

terialet närmast tyder på att ökningstakten skulle uppvisa en viss avsaktning.

Vid oförändrade skattesatser stiger emellertid även statsinkomsterna nå­

got snabbare än nationalinkomsten också vid stabila priser, vilket i första

hand sammanhänger med den progressiva inkomstskatteskalan. Under för­

utsättning av en även i fortsättningen bedriven restriktiv anslagsprövning

bör det finnas utsikter att vid en jämn konjunkturutveckling balansera in­

komst- och utgiftsökningar. Detta omdöme tar fasta på den genomsnittliga

utveckling som avtecknar sig. För vissa år framträder i det föreliggande ma­

terialet tendenser till krav på utgiftsökningar som överskrider inkomstök­

ningarna. Detta gäller bl. a. 1961/62 samt de år då nya höjningar av folkpen­

sionerna förutses. Beträffande det förstnämnda året har jag redan anfört skäl

som tyder på att en liård utgiftsgranskning skall kunna ganska väsentligt

begränsa utgiftsstegringen. Vad angår folkpensionshöjningarna förutsatte

som bekant den allmänna pensionsberedningen att den etappvisa höjningen

av folkpensionsförmånerna skulle följas av en likaledes etappvis höjning av

folkpensionsavgiften. Jag har redan framhållit att årets höjning av folkpen­

sionerna inklusive änke- och barnpensionerna lack vare den allmänna värn­

skatten kan genomföras utan någon höjning av pensionsavgiften. Det är av

naturliga skäl icke möjligt att i dag avgöra huruvida de framtida folkpen­

sionshöjningarna kommer att i sin helhet kunna finansieras vid oförändrade

skatter och avgifter. För den händelse särskilda åtgärder skulle visa sig nöd­

vändiga för finansiering av de framtida pensionsförbättringarna får frågan

om den lämpligaste finansieringsformen då tagas upp till avgörande. En

utgångspunkt för en allsidig prövning av olika alternativ kommer därvid

Kungl. Mcij.ts proposition nr i 50 år WHO

också att föreligga i betänkande från den utredning i frågan som för närva­

rande pågår.

Av skäl som jag i det föregående utförligt behandlat är det icke möjligt

eller önskvärt att avge några absoluta deklarationer om den framtida fi­

nanspolitiken. Målsättningen för denna är visserligen klar men dess kon­

kreta tillämpning måste med nödvändighet bestämmas av det vid varje

tidpunkt föreliggande lägets krav. Vad som i dagens läge kan sägas är där­

för, att utsikterna efter den allmänna varuskattens införande ter sig gynn­

samma för att under de närmaste åren utan skattehöjningar bedriva en

politik som tillgodoser de väsentliga krav som människorna har rätt att

ställa på det offentligas insatser i ett väl fungerande samhälle.

Denna bedömning att statens inkomster totalt inte synes behöva förstär­

kas genom någon skattehöjning under de närmast framförliggande åren

utesluter självfallet icke att förändringar i beskattningsreglerna kan och bör

komma att vidtagas. Tvärtom synes tidpunkten nu vara inne för en allmän

genomgång och omprövning av vårt nuvarande skattesystem. Detta system

har i stora delar tillkommit i ett helt annat samhälle än det vi i dag lever i.

De starkt vidgade uppgifterna för det allmänna och den omvälvande stan­

dardstegring som kommit hela folket till del utgör skäl för en omprövning

även av skattesystemets utformning. När regeringen förra hösten framlade

förslaget om införande av en allmän varuskatt, förenades detta förslag med

en rad reformer på den direkta beskattningens område. Den allmänna syn

på det skaltepolitiska problemet som dessa förslag uttryckte accepterades ock­

så av riksdagen.

En fortsatt reformering av vårt skattesystem är otvivelaktigt påkallad. För

att erhålla underlag för detta fortsatta reformarbete har jag för avsikt att

inom kort begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla utredningsmän

med uppgift att till allsidig och förutsättningslös prövning upptaga frågan

om skattesystemets utformning i hela dess vidd, omfattande beskattningen

av såväl företag som enskilda personer.

Även om utredningsmännen därvid anbefalles att bedriva sitt arbete med

skyndsamhet, blir det med nödvändighet fråga om ett relativt tidskrävande

uppdrag. Detta förhållande bör dock icke hindra att vissa begränsade pro­

blem i samband med beskattningen, vilkas lösning framstår som särskilt

önskvärd, upptas till prövning redan innan planläggningen av mer vittsyf-

tande reformer fullföljts.

Genom den allmänna varuskatten har skattepolitiken nu blivit mera ny­

anserad än tidigare. Det förhållandet att en allmän varuskatt nu ingår i vårt

skattesystem och de erfarenheter som vi nu erhåller av denna skatteform,

har en betydelse utöver den direkt inkomstförstärkande. Den bör på litet

längre sikt även öka förutsättningarna för en allsidig och fruktbar allmän

debatt kring den viktiga problematik som gäller den offentliga hushåll­

ningens ändamålsenliga utformning i dagens och morgondagens samhälle.

4. Budgetläget. Innan jag närmare behandlar det kompletterade riksstats-

förslaget för det kommande budgetåret, torde jag i korthet få beröra ut­

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

25

fallet av riksstaten för budgetåret 1959/60. I den i januari i år framlagda

statsverkspropositionen beräknades underskottet på totalbudgeten föi in­

nevarande budgetår komma att uppgå till 2 1/4 miljarder kronor, varvid dock

reservation fick göras för bl. a. kommande lönehöjningar för de statsanställ­

da. De beräkningar som nu utförts ger ett ca 200 miljoner kronor lägre un­

derskott.

Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1959/

60 (Bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till 13 503 mil­

joner kronor. Senare har från affärsverken under hand inhämtats uppgif­

ter rörande den verkan som det nya avtalet om statstjänstemannens lönei

m. in. beräknas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel. Med

hänsyn till sistnämnda beräkningar bör inkomstbeloppet nedjusteras till

13 485 miljoner kronor. Detta belopp är 50 miljoner kronor högre än det

som upptogs i statsverkspropositionen till 1960 års riksdag. Bakom denna

nettosiffra ligger dock vissa större förskjutningar i beräkningarna av de en­

skilda delposterna. Inkomsttitlarna allmän varuskatt samt omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker har sålunda nedräknats med 125 respek­

tive 25 miljoner kronor, medan inkomsterna av tullmedel, tobaksskatt och

energiskatt höjts med 85 respektive 15 och 25 miljoner kronor. Vidare väntas

inkomsterna från fonden för statens aktier bli 20 miljoner kronor högre

än enligt den närmast föregående beräkningen.

Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr

2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat till­

kommit 90 miljoner kronor, varav 79 miljoner kronor avser kostnader för

de statsanställdas lönehöjningar och 9 miljoner kronor kostnader för den

svenska FN-styrkan. Vidare är det nu möjligt alt bättre än tidigare övei-

blicka den kommande belastningen på förslagsanslag och obetecknade an­

slag. Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som

förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades ta ut varandra

kan bl. a. väntas eu merutgift på 50 miljoner kronor till följd av ökade kost­

nader för statsskuldräntor. Å andra sidan synes omkring 20 miljoner kro­

nor av det under försvarshuvudtiteln anvisade anslaget till reglering av

prisstegringar icke komma att tagas i anspråk. ISetto beräknas förslagsan­

slag och obetecknade anslag uppvisa merutgifter på sammanlagt 28 miljo­

ner kronor. Behållningarna på reservationsanslagen antogs tidigare kom­

ma att minska med 100 miljoner kronor. I riksräkenskapsverkets beräk­

ningar förutses en reservationsmedelsökning för budgetåret 1959/60 om 70

miljoner kronor. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersök­

ningar synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 150 miljonci

kronor.

För kapitalbudgetens vidkommande har sedan i januari äskats ytterligare

drygt eu miljon kronor å tilläggsstat II. Anslagsbehållningarna under kapi-

talbudgeten väntas komma att öka med 75 miljoner kronor, vilket är 25 mil­

joner kronor mer än som upptogs i statsverkspropositionen. Det totala me­

delsbehovet på kapitalbudgeten för 1959/60 beräknas nu till 1 926 miljoner

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

-26

kronor, vilket är ca 40 miljoner kronor mer än enligt de uppskattningar som

senast redovisats.

Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1959/60

i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riks-

staten kan sammanfattas på följande sätt:

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten ....

—2 836

Inkomstförändring

Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. in. -f- 200

Merinkomst av tullmedel .................................................... -j- 85

Införande av allmän varuskatt........................................... _j_ 375

Merinkomst av omsättningsskatt å motorfordon .... -f- 15

Merinkomst av tobaksskatt....................................................

35

Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker.................................................................. —

75

^{Merinkomst av energiskatt....................................................} 15

Minskad inkomst av tipsmedel........................................... — 14

Merinkomst av statens affärsverksfonder......................... -j- 29

Merinkomst av riksbanksfonden ....................................... _}_ 35

Merinkomst från fonden för statens aktier..................... -f- 45

Övriga inkomstförändringar ................................................ -}- 34

-j-

779

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivnings-

anslag)

Beredskapsarbeten på vägar och gator.............................. — 80

Täckningsanslag för lönehöjningar .................................. — 79

Övriga anslag...............................................................................— 23

__ 182

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten (exkl.

avskrivningsanslag) .................................................................................... _j_ 240

Anslagsöverskridanden och besparingar

Besparingar å anslaget till reglering av prisstegringar

under fjärde huvudtiteln......................................................... _j_ 20

Merutgifter å anslaget till allmänna barnbidraget ... .— 45

Merutgifter å anslaget till vissa omskolningskurser .. -— 11

Merutgifter å anslaget till kapitalmedelsförluster och

ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ................ — 11

Besparingar å anslaget till bostadsrabatter..................... -j- 31

Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folk­

skolor m. in................................................................................... .... 40

Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens av­

löningar ........................................................................................ ii

Merutgifter för räntor å statsskulden............................. — 50

Besparingar i övrigt (netto) ................................................ -j- 67

-

28

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Lånefonden för bostadsbyggande....................................... — 150

Räntefria lån till bostadsbyggande....................................... — 25

Övriga anslag............................................................................... — 2

- - 177

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

27

Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapitalbud

geten................................................................................................................

Minskad disposition av rörliga krediter.............................................

ökad fondering bos riksgäldskontorct av sjukkassorna tillkom

mande arbetsgivarbidrag........................................................................

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott .........

Sammanställningen visar, att totalbudgetunderskottet kan väntas bli ca

800 miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkning­

arna. Inkomctökningarna uppgår härvid till netto 779 miljoner kronor, var­

av 375 miljoner kronor beror på den av höstriksdagen beslutade allmänna

varuskatten. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar på drift- och ka­

pitalbudgeten med sammanlagt 359 miljoner kronor. Förbrukningen av an­

slagsbehållningarna (exkl. avskrivningsanslag) förutses däremot tillsam­

mantagna bli 340 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fast­

ställandet av riksstaten. Dessutom synes den tidigare antagna ökningen på

50 miljoner kronor av utestående rörliga krediter komma att utebli.

Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1960/61. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 15 011 miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till

14 852 miljoner kronor. Vidare kalkylerades med en återföring från budget­

utjämningsfonden av kommunalskattemedel med (netto) 125 miljoner kro­

nor. Jag redovisade följaktligen ett överskott pa driftbudgeten om (15 011

14 852 + 125) 284 miljoner kronor. Slutligen utgick jag från att behåll­

ningarna på driftbudgetens reservationsanslag totalt sett skulle förbli oför­

ändrade.

Enligt de nu föreliggande beräkningarna skulle statsinkomsterna

för nästa budgetår komma att uppgå till 15 500 miljoner kronor, vilket in­

nebär eu ökning med 489 miljoner kronor i förhållande till det i statsverks­

propositionen redovisade beloppet. Förenämnda inkomstsiffra bygger på

riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken jag i det föl­

jande lämnar en särskild redogörelse. Jag har dock företagit vissa juste­

ringar av dessa beräkningar bl. a. med hänsyn till återverkningarna av lö­

nehöjningarna på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.

Inkomstskattetiteln har i de nya beräkningarna upptagits till 0 900 miljo­

ner kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än vad som redovisades i

statsverkspropositionen. Beträffande den statliga inkomstskatten har då räk­

nats med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår vidare

från att den totala lönesumman kommer att stiga med 7 procent såval un­

der år 1960 som under 1961 och att bolagens till statlig inkomstskatt taxe­

rade inkomst kommer att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959

och 1960 års taxeringar men stiga väsentligt vid 1961 års taxering.

Jag vill i likhet med riksräkcnskapsverket i detta sammanhang starkt un­

derstryka den osäkerhet som även vid denna tidpunkt \idlådcr inkomstbe­

räkningen framför allt i vad den avser inkomstskattetiteln. Statsinkomsteina

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

+ 100

+

50

+____ 8

— 2 046

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

Driftbudgeten

Miljoner kronor

1953/54

1954/55

1955/56

Inkomster ..........................................

8 535

*8 130

405

8 907

1 8 619

288

10 072

*9 691

381

Utgifter........................................................

Överskott eller underskott

Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte­

medel (netto) .......................................

- 250

3 - 225

Överskott eller underskott

405

288

1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

* Därav riksstat 13 591, tilläggsstat I och II 183 mkr.

* Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande

tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).

blir beroende av konjunkturutvecklingen och det nominella skatteunderla­

gets förändringar.

Fortfarande räknas med en nettoåterföring från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. Beloppet har dock nedräknats från i statsverks­

propositionen angivna 125 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket

sammanhänger med att vid stigande källskatteinkomster eftersläpningen i

utbetalningen av kommunalskattemedel automatiskt ökas, varvid större av­

sättningar till budgetutjämningsfonden erfordras.

Även beträffande utgifterna lämnas i det följande en särskild redo-

Kapitalbudgeten

Miljoner kronor

1953/54

1954/55

1955/56

Investeringsanslag .......................

1947

- 914

3 1033

2102

- 1025

31 077

2 272

1 OÅÅ

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel............................................

Återstående medelsbehov

31028

1 Därav riksstat 2 741 samt tilläggsstat I och II 177 mkr.

Därav 1 mkr å tilläggsstat II (hänsyn har även tagits till att 60 mkr av avskrivningsansiag-

en enl. riksräkenskapsverkets beräkningar icke kommer att utnyttjas).

3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

29

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

enl. riks-

staten

enl. stv.

prop.

1960

ny be­

räkning

enl. stv.

prop.

1960

ny be­

räkning

10 691

12 019

12 604

12 706

13 435

13 485

15 011

15 500

110 978

*12120

*12 743

13 591

13 684

213 774

14 852

15 248

-

287

-

101

-

189

- 885

-

249

-

289

159

252

- 100

-

250

-

200

+ 150

+ 100

+ 100

+ 125

+ 25

a- 571

*- 451

-

839

-

735

-

149

-

189

284

277

Minskning (

hållningar

—) resp. ökning (+) av be­

na å reservationsanslag ..

-

160

-100

+ 160

_

-100

Nettomerutgifter å övriga anslag----

—

—

—

28

Underskott (—) resp. överskott (+)

inkl. reservationsmedelsförändring

och merutgifter ..................................

-885

-249

-

67

+ 284

+ 177

görelse. Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till de

i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till de merkostna­

der som uppstår till följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de stats­

anställdas löner. Lönehöjningarna kan sålunda uppskattas komma att be­

lasta driftbudgeten med merutgifter om sammanlagt 340 miljoner kronor,

förutom den reduktion av affärsverkens rörelseresultat som också följer av

de ökade lönekostnaderna. I siffran 340 miljoner kronor har då inräknats

ett belopp av 70 miljoner kronor motsvarande det anslag som chefen för

1956/57

1957/58

1958/59

1959'60

1960/61

enl. riks-

staten

enl. stv.

prop.

1960

ny be­

räkning

enl. stv.

prop.

1960

ny be­

räkning

2 046

2 510

2 441

2 741

2916

*2 918

2 751

2 765

- 1 403

- 1306

- 869

- 976

- 976

8 - 917

- 1 037

- 1058

8 643

81 204

81 572

1 765

1 940

2 001

1 714

1 707

Minskning( + ) resp. ökning( —) av an­

slagsbehållningarna ..........................

Totalt återstående medelsbehov för ka-

pitulbudgeten (Inkl. förändring av

anslagsbehållningarna)......................

+ 25

1 790

-60

1890

- 76

1926

1714

1707

30

kommunikationsdepartementet tidigare denna dag föreslagit för täckande av

den förlust som beräknas uppstå för statens järnvägar på grund av de höjda

lönerna. Sammanlagt kommer lönerörelsen genom direkta merkostnader och

inkomstbortfall att belasta budgeten för 1960/61 med 425 miljoner kronor.

Dessutom kommer chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag att

föreslå eu uppräkning med 25 miljoner kronor av anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Vidare äskar jag i det följande ytterligare

medel eller drygt 14 miljoner kronor för avskrivning av nya kapitalinveste­

ringar. Slutligen har riksdagen som följd av det höjda ränteläget uppräknat

anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbygg­

nadslån med 15 miljoner kronor.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari

framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 396 miljo­

ner kronor från 14 852 till 15 248 miljoner kronor.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har

sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgif­

terna med 252 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig korrigering med

25 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel

som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budget­

utjämningsfonden, uppgår överskottet till 277 miljoner kronor. I statsverks­

propositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott

på 284 miljoner kronor.

Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle

behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska

med totalt sett ca 200 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.

För egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifråga­

varande behållningar endast kommer att reduceras med 100 miljoner kro­

nor.

Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 177 miljo­

ner kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i

form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att

under budgetåren 1955/56—1959/60 har tilläggsstater på driftbudgeten före­

kommit i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen

370, 175, 512, 319 respektive 104 miljoner kronor eller med i genomsnitt ca

300 miljoner kronor per år.

I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämna­

des, framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens sum­

ma med sammanlagt nära 15 miljoner kronor. Huvuddelen av denna ökning

eller 12 miljoner kronor hänför sig till det under fonden för låneunderstöd

äskade anslaget till bidrag till Internationella utvecklingsfonden.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu be­

räknas uppgå till 1 058 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa,

efter den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 765 mil­

joner kronor och då det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållning­

Knngl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

31

ar synes komina att förbli oförändrat under det framförliggande budgetåret,

kan det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens del uppskattas till

(2 765 — 1 058) 1 707 miljoner kronor. Detta belopp redovisas under rubri­

ken Lånemedel i den investeringsplan som nu framlägges på sedvanligt

sätt. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation för eventuella

tilläggsstatsanslag.

Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses

bli oförändrad under 1960/61. Tidigare räknades med en ökning av 50 mil­

joner kronor. •

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgif­

ter under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapital­

budgeten på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redo­

visas i särskild tabell.

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1958/59

1959/60

1960/61

enligt

enl. stv.

ny beräk-

enl. stv.

ny beräk-

riks-

prop.

ning

prop.

ning

staten

1960

1960

överskott (+) eller under-

skott ( —) på driftbud­

geten ..........................................

l-

339

-

735

-

149

-

189

+

284

+

277

Minskning (—) resp. ökning

( + ) av behållningarna å

reservationsanslag............

- 150 — 100

+ 150

- 100

Nettomerutgifter å övriga

anslag......................................

Fondering hos riksgäldskon-

—

—

—

-

28

—

—

toret av sjukkassorna till­

kommande arbetsgivarbi-

drag...........................................

f 41

+

39

+

40

+

47

Avsättning (+) resp. åter-

föring ( -) av kommunal­

skattemedel ............................

+

200

-

150

-

100

-

100

-

125

-

25

Medelsbehov på kapitalbud-

geten efter avdrag för av­

skrivningar o. dyl................

1 -

1 572

-1765

-1940

-2 001

-1 714

-1 707

Minskning (-) resp. ökning

( +) av anslagsbehållning­

ar på kapitalbudgeten ..

-

25

+

50

+

75

_

_

Ökad (—) resp. minskad ( +)

disposition av rörliga kre­

diter .........................................

+ 242 -

50

-

50

-

50

Totalbudgetens underskott

-1 428

-2 836

-2 249 2 — 2 046 -1 605

3-l 555

Inkl. förändring av anslagsbehållningar.

Detta belopp kommer icke att motsvara upplåningsbehovet, vilket påverkas bl. a. genom att

de i riksbanken fonderade I.KAB-medlcn (90 mlcr) kommer att överföras till riksgäldskontoret.

Det formella upplåningsbehovet minskar härigenom i motsvarande utsträckning.

3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 dr 1960

I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från bud­

getutjämningsfonden av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamäs­

sig utgift eller inkomst för staten.

Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret

1960/61 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 1 555 miljoner

kronor, vilket är något mindre än det belopp som framräknades i statsverks­

propositionen exklusive lönehöjningar och andra tillkommande utgifter. Un­

derskottet är vidare omkring 500 miljoner kronor lägre än det för inneva­

rande budgetår beräknade och något högre än det som redovisades för

1958/59.

Del nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan

ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande tolalbudgetens saldon

under budgetåren 1950/51—1958/59 och det nu beräknade saldot för bud­

getåret 1959/60.

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

1950/51 ..................................... —

324

1956/57 ........................ ...........—

762

1951/52 ..................................... +

434

1957/58 ........................ ........... — 1 135

1952/53 .................................... —

746

1958/59 ........................ ........... — 1 428

1953/54 ..................................... — 1 098

1959/60 ........................ ...........— 2 046

1951/55 .....................................

1955/56 .....................................

— 1085

—

598

1960/61 ........................ ...........1555

1

Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.

Besparingsutredningens förslag rörande statsfinansiell långsiktsplanering

En sammanfattning torde här få lämnas av 1958 års besparingsutrednings

förslag rörande en statsfinansiell långsiktsplanering jämte de över förslaget

avgivna remissyttrandena.

I remissyttrandena har utredningens nu förevarande förslag särskilt be­

rörts av överbefälhavaren, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets ci­

vilförvaltning, pensionsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrel­

sen, statskontoret, riksräkenskapsverket, konjunkturinstitutet, statens or-

ganisationsnämnd, statens sakrevision, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

yrkesutbildning, skogsstyrelsen, kommerskollegium, civilförsvarsstyrelsen,

länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs, Örebro, Västernorrlands och Väster­

bottens län, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, Sven­

ska vägföreningen, Länsvägnämndernas förbund, Sveriges lantbruksförbund,

förening u. p. a., Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers

centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgi­

vareföreningen och Sveriges industriförbund i ett gemensamt yttrande, Koo­

perativa förbundet samt Riksförbundet Landsbygdens folk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

33

Utredningen

Statens budget har, framhåller utredningen, sedan lång tid bestämts för

ett år i taget. Även budgetarbetet har i hög grad begränsat sig till den när­

mast framförliggande ettårsperioden. Detta förhållande tedde sig under ti­

digare skeden av samhällsutvecklingen naturligt med hänsyn till den stat­

liga verksamhetens relativt begränsade och okomplicerade karaktär. En så­

dan uppläggning är emellertid numera inte rationell. Väsentlig vikt lägges

vid budgetens roll att påverka det samhällsekonomiska skeendet. Statsmak­

ternas beslut är i realiteten i hög grad långsiktigt bindande. Vidare framstår

ofta ett besluts omedelbara finansiella verkan som begränsad i förhållande

till de finansiella konsekvenserna på längre sikt.

Utredningen erinrar om att i de till riksstatsförslagen knutna finanspla­

nerna under senare år redovisats visst material till belysning av inkomst-

och utgiftsutvecklingen under de närmaste åren. Särskild uppmärksamhet

har därvid ägnats de s. k. automatiska utgifts- och inkomststegringarna.

Även om flerårsbedömningar av statsfinansernas utveckling regelbundet fö­

rekommer, torde det enligt utredningen vara nödvändigt att utveckla me­

toden härför och även önskvärt att resultatet redovisas inför riksdagen.

Genom en statsfinansiell långtidsplanering åstadkommes, menar utred­

ningen, bättre förutsättningar för en rationell prövning av frågor av större

statsfinansiell räckvidd. Vidare underlättas en avvägning mellan olika kost­

nadskrävande reformer. Förutsättningar ernås även för en bättre samord­

ning mellan de utgiftsskapande besluten och besluten om utgifternas finan­

siering. Detta framstår enligt utredningen som angeläget för att sambandet

mellan kostnadskrävande reformer och skattebelastning klart skall framgå.

En fortlöpande statsfinansiell långsiktsplanering skulle vara en av förutsätt­

ningarna för att öka den finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framtiden,

framhåller utredningen vidare. Förhandsdispositioner av statsfinansiella

resurser, som inte ligger i linje med de möjligheter som långtidsplaneringen

anvisar, skulle bättre kunna undvikas. Utrymme skulle inte kunna beredas

för nya väsentliga utgiftsåtaganden genom temporärt uppskov med utgif­

ter för andra på längre sikt oundvikliga ändamål.

Från de nu angivna utgångspunkterna framlägger utredningen förslag

till riktlinjer för utformningen av en statsfinansiell långsiktsplanering. Den

längre tidsperiod som planeringen skulle omfatta bör enligt utredningen be­

stämmas till fem år. För en sådan tidsperiod anses praktiska möjligheter

föreligga att åstadkomma en någorlunda säker fraintidskalkyl, som dock

får byggas på vissa enkla förutsättningar på det statsfinansiella området.

Genom att planen årligen överses, skulle man erhålla en s. k. rullande lång­

tidsplan för de närmaste budgetåren. Förslaget till riksstat skulle alltjämt

avse enbart det närmast framförliggande budgetåret men i anslutning här­

till skulle långtidsplanen redovisas. Det första året i denna plan skulle allt­

så vara det år som riksslatsförslaget avser. För de därpå följande två bud­

getåren skulle man uppgöra eu förhållandevis detaljerad prognos för sta­

tt

Bihang till riksdagens protokoll 1060. 1 samt. Nr 110

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

tens inkomster och utgifter. För det fjärde och femte året

skulle en mera

summarisk bedömning redovisas. Beträffande inkomstsidan skulle progno­

sen upprättas under rimliga antaganden i fråga om produktions-, sysselsätt­

nings- och inkomstutvecklingen. Alternativa antaganden om konjunkturut­

vecklingen torde få uppställas. På utgiftssidan skulle huvudvikten läggas

vid en bedömning av de statsfinansiellt väsentliga posterna i budgeten, så­

som olika delar av totalförsvaret, socialpolitik, bostadspolitik, vägväsende,

utbildnings- och kulturpolitik, sjukvård o. s. v. Särskilt skulle därvid bely­

sas de automatiska utgiftsstegringarna. Beräkningarna skulle göras i fast

penningvärde och de måste, framhåller utredningen, bygga på schablon­

mässiga antaganden. Deras illustrativa syfte blir därmed inte försvagat, un­

der förutsättning att kalkylernas innebörd uppfattas rätt.

Utredningen framhåller till sist, att den inte kunnat företa någon mera

ingående undersökning av de detaljproblem som är förknippade med en

långsiktsplanering.

Yttranden

Rörande behovet av en långsiktig budgetplanering

är samtliga remissinstanser ense. Flertalet av de hörda myndigheterna och

organisationerna anser även utredningens förslag lämpligt som grundval

för en sådan planering. Värdet av en långsiktsplanering vitsordas bl. a. av

överbefälhavaren, försvarets förvaltning sdirektion och försvarets civilför­

valtning mot bakgrunden av erfarenheterna från försvarets område. Bygg­

nadsstyrelsen understryker särskilt vikten av en långsiktig planering av de

statliga byggnadsinvesteringarna. Kommerskollegium ansluter sig till försla­

get om en rullande femårsplan men varnar för en överskattning av värdet

av en dylik plan, då utvecklingen inom skilda samhällsområden lätt kan

kullkasta uppgjorda beräkningar. Liknande synpunkter framföres även av

överstyrelsen för yrkesutbildning.

Vissa remissorgan, som i och för sig tillstyrkt förslaget, påpekar svårig­

heterna att i praktiken genomföra mera långsiktiga prognoser. I första hand

gäller detta bedömningen av konjunkturutvecklingen.

Svårigheterna att med någon större grad av säkerhet överblicka såväl den

samhällsekonomiska utvecklingen som statsinkomsternas förändringar un­

der en längre tidsperiod betonas av riksräkenskapsverket. Frågan om kon­

junkturbedömningen behandlas närmare av konjunkturinstitutet, som fram­

håller, att det för närvarande knappast föreligger några metoder för kon­

junkturprognoser på längre än ett års sikt som kan betecknas som annat än

gissningar eller räkneexempel. Det är därför enligt institutet av stor vikt,

att man är medveten om osäkerheten i långtidsprognoser och om de grund­

läggande förutsättningar på vilka de bygger. Det är uppenbart, framhåller

institutet vidare, att det inte är någon mening med att — annat än möjli­

gen för det första året — söka göra antagandena realistiska med avseende

på konjunkturutvecklingen. De får begränsas till vissa — eventuellt alter­

nativa — förutsättningar av schablonmässig karaktär rörande den trend­

35

mässiga reala utvecklingen, lämpligen under antagande av full sysselsätt­

ning. Med utgångspunkt från ett bestämt antagande om den årliga ökningen

av nationalprodukten och den ytterligare förutsättningen av oförändrade

varupriser och oförändrat skattesystem kan utvecklingen av statens in­

komster kartläggas någorlunda.

En planering som innebär en anhopning av utgiftsstegringar till ett visst

år torde, framhåller institutet, inte vara rationell med hänsyn till ovisshe­

ten om den konjunktursituation som då kan komma att råda.

När det gäller beräkningen av olika utgiftsposter i

prognosen har bl. a. statens organisationsnämnd, i likhet med utredningen,

ansett att denna i huvudsak bör inriktas på de för statsfinanserna avgöran­

de utgiftsposterna. Konjunkturinstitutet betonar däremot även vikten av de

mindre utgiftsposterna och anser att utredningen underskattat betydelsen

av dessa. Institutet utvecklar ytterligare frågan om beräkningen av utgifts­

posterna och framhåller därvid i huvudsak följande.

Ett viktigt element i prognoskalkylerna för utgiftssidan utgör eu beräk­

ning av de automatiska förändringarna. I betydande utsträckning är dessa

möjliga att förutse med tämligen god precision, då de till stor del är av-

hängiga av befolkningsutvecklingen. Även beträffande andra stora utgifts­

poster, för vilka det föreligger explicita planer, kan beräkningar göras, för

vilka förutsättningarna någorlunda entydigt kan preciseras. Som exempel

härpå nämnes försvars- och vägutgifterna. När det däremot gäller de små ut­

giftsposterna är det väsentligt svårare att genomföra en liknande kartlägg­

ning. Institutet anger tre olika förfaranden, som skulle kunna vara tänk­

bara. En möjlighet vore att lita till de enskilda myndigheternas okorrigera­

de uppgifter om anslagsbehoven under den framförliggande femårsperioden.

De resultat som skulle kunna erhållas på detta sätt anser institutet dock i regel

som helt otillförlitliga såsom prognoser. En andra väg skulle vara att genom­

föra en realprövning även av den stora mängden av mindre utgiftsposter. En­

ligt institutets mening är det dock tvivelaktigt om en sådan prövning kan ge­

nomföras för en så lång period som fem år. Dels måste det bli mycket svårt att

avgöra konsekvenserna för de enskilda posterna av de antaganden som måste

göras rörande den långsiktiga allmänna ekonomiska utvecklingen; det skul­

le kräva en specificering intill meningslöshet. Dels torde planerna på nya

projekt och på omläggningar av nuvarande verksamhet i stor utsträckning

vara så obestämda att ett ställningstagande blir praktiskt taget omöjligt.

En tredje metod, slutligen, skulle enligt institutet vara att kartlägga de

mindre utgiftsposternas utveckling genom att arbeta med schablonmässiga

antaganden, som tillämpades på tämligen stora utgiftsgrupper. Härvid finge

man i stor utsträckning utgå från de utvccklingsrelationer som gällt under

exempelvis den närmast förflutna tioårsperioden. I detta fall blir det emeller­

tid inte längre fråga om eu plan utan snarare om eu blygsam prognos, byggd

på vissa förutsättningar rörande den långsiktiga allmänna ekonomiska ut­

vecklingen och vissa svårgripbara antaganden om bårdheten i den löpande

budgetbehandlingen. Av de tre angivna möjligheterna, som alla lider av be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

tydande svagheter, finner institutet den sistnämnda vara närmast att före­

dra, även om man finge tänka sig vissa inslag av de båda andra metoderna.

Institutet betonar dock de risker som föreligger att en långsiktsplan eller

prognos av detta slag uppfattas fel.

Frågan om statsmakternas bundenhet av långsiktskalky-

lerna diskuteras av vissa remissinstanser. Skolöverstyrelsen förutsätter att

ett ställningstagande till en plan i någon form måste ske. Styrelsen under­

stryker dock att förslaget vid sin praktiska utformning inte får ges en så

restriktiv innebörd att i budgeteringen ingående utgiftsposter en gång för

alla skulle låsas vid senare budgetberedningar. Svenska vägföreningen fram­

håller behovet av att i görligaste mån söka hålla fast vid en viss bestämd

plan för byggnads- och anläggningsverksamheten. I andra remissvar betonas

riskerna för en bindning av statsutgifterna. Riksräkenskapsverket pekar på

den fara som ligger i en alltför långt driven förhandsplanering, varigenom

framtida inkomster kan bli så intecknade av utgifter, som vid planeringstill-

fället befinnes ofrånkomliga, att ett fritt val mellan utgiftsändamål i fram­

tiden blir omintetgjort. Liknande synpunkter anföres även av statens sak­

revision och LO. Det måste starkt betonas, framhåller LO, att långsiktspla-

ner bör göras så elastiska att de ger utrymme för konjunkturpolitiskt moti­

verade variationer i finanspolitiken. Angeläget är, att statsutgifternas ex­

pansion i största möjliga utsträckning förlägges till perioder av fallande

eller matt konjunktur och att största möjliga återhållsamhet iakttas under

stigande eller hög konjunktur.

Vikten av anpassning till konjunkturutvecklingen understrykes ytterli­

gare av konjunkturinstitutet, som konstaterar att en på trendmässiga anta­

ganden grundad prognos i praktiken aldrig kommer att bli aktuell för något

enskilt år. Detta ligger i sakens natur men kan, om innebörden av långtids­

prognosen missuppfattas, leda till en misskreditering av denna. Eller vad

värre är, framhåller institutet vidare, långtidsprognosen kan innebära ett

incitament till ökad stelhet i finanspolitiken och därmed försämrade förut­

sättningar för en rationell kortsiktig konjunkturpolitik. Den förutsatta rul­

lande revideringen av långtidsprognosen är visserligen avsedd att motverka

en sådan stelhet, men den ofta genomgripande revidering som därvid måste

komma att ske i förhållande till den föregående år presenterade prognosen

kan lätt uppfattas som ett oberättigat frångående av tidigare planer. Det

är därför enligt institutet inte självklart, såsom besparingsutredningen

förutsatt, att en långsiktig budgetplanering skulle öka förutsättningarna

för en flexibel finanspolitik. Det förutsätter att man vid planeringen spe­

ciellt tar hänsyn till behovet av rörlighet, exempelvis genom att å ena si­

dan inte lång tid i förväg låsa tidsschemat för stora utvecklingsprogram och

å andra sidan hålla en beredskap för en snabb ökning av utgifterna under

år då detta är konjunkturpolitiskt påkallat. Behovet av kortsiktig flexibili­

tet i budgeten gäller för övrigt även inkomstsidan, där det med nuvarande

förfarande är särskilt dåligt tillgodosett, konstaterar institutet slutligen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

37

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksräkenskapsverkets såsom bihang B redovisade förnyade beräkning

har avsett de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlar. Beräkningen bygger på uppgifter infordrade från vederböran­

de myndigheter och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Riksräkenskapsverket uttalar, att de allmänna förutsättningar beträffande

den ekonomiska utvecklingen som angavs i decemberberäkningen alltjamt sy­

nes kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster

under budgetåret 1960/61.

I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomst-

skattetiteln framhåller riksräkenskapsverket, att vid decemberberakningen

räknades med en ökning av lönesumman under år 1959 med omkring 4 pro­

cent men att den ökning under år 1960 som utöver eu antagen fortsatt

löneglidning kunde komma att bli en följd av avtalsrörelsen icke da lat sig

överblicka. Med hänsyn till vad som var känt om utgångsläget for avtalsrö­

relsen räknade dock riksräkenskapsverket med en något storre stegring av

lönesumman under år 1960 än under år 1959, varvid förutsattes eu viss ök­

ning i antalet sysselsatta. För 1959 anses alltjämt det vid decemberberak-

ningen gjorda antagandet om lönesummans utveckling i stort sett aga giltig­

het °Sedan resultatet av avtalsrörelsen för industriarbetarna och vissa tjäns­

temannagrupper är känt, har detta jämte en antagen fortsatt löneglidning

och ökning i antalet sysselsatta föranlett ämbetsverket att rakna med en

ökning av lönesumman med 7 procent under år 1960. Lönesummans steg­

ring under år 1961 beräknades i december till 3 procent. De hittills traffade

avtalen avser en tvåårsperiod och riksräkenskapsverket anser sig nu böra

räkna med samma procentuella stegring av lönesumman under år 1961 som

under år 1960, således 7 procent. Nu tillgängliga uppgifter om storleken av

löntagarnas källskatt under uppbördsterminerna i november 1959 och ja­

nuari 1960 anger sammanlagt något högre belopp än vad riksrakenskapsver-

ket på basis av uppgifter avseende uppbörden till och med uppbördsterminen

i september 1959 antog i sin decemherberäkning. Detta i förening med det

höjda antagandet om lönesummans utveckling under åren 1960 och 1961

har lett till att riksräkenskapsverket nu räknar med en högre uppbörd av

preliminär skatt under uppbördsåret 1960—61 och framför allt under upp­

bördsåret 1961—62. Beträffande fysiska personers inkomster av andra för­

värvskällor än tjänst har riksräkenskapsverket i stort sett bibehållit de

antaganden som redovisades i inkomstberäkningen i december. \ ad beträf­

far aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda till

statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli av ungefär samma stor­

lek vid 1960 års taxering som vid 1959 års. Enligt uppgifter om vissa större

bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid 1960 års taxering,

vilka i form av en enkät under mars månad inhämtats av riksräkenskapsver­

ket, kommer dessa att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959 och

1960 års taxeringar. För utvecklingen av bolagens taxerade inkomster vid

38

1961 års taxering anser sig riksräkenskapsverket liksom i december kunna

räkna med en väsentlig uppgång.

Sammanfattningsvis kan, framhåller riksräkenskapsverket, beträffande

de nu utförda beräkningarna sägas att de jämfört med beräkningen i decem­

ber utvisar betydligt större belopp för inflytande preliminärskatt. Detta

sammanhänger främst med de högre antaganden beträffande lönesummans

utveckling, som riksräkenskapsverket nu lagt till grund för beräkningarna.

För innevarande budgetår uppvägs dock den nu beräknade ökningen i preli-

minärskatteuppbörden av antagna lägre fyllnadsbetalningar. Med starkt un­

derstrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna tidpunkt före-

hgger vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket inkomsten på ti­

teln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1959/60 till 6 100

miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1960/61

uppföres med 6 900 miljoner kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än i

statsverkspropositionen.

Avsättningarna till budgetutjämningsfonden beräknas av riksräkenskaps­

verket under budgetåret 1960/61 komma att uppgå till 450 miljoner kro­

nor mot i december beräknade 350 miljoner kronor. Nettoåterföringen kom­

mer därmed att nedgå från i december beräknade 125 miljoner kronor till 25

miljoner kronor.

De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket att

förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1960/61 upp­

tages till dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp

(miljoner kronor):

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

Enligt stats-

Enligt riks-

ökning

(+)

verkspropo-

sitionen

räkenskaps-

verkets änd­

ringsförslag

Minskning

(—>

Arvsskatt och gåvoskatt...................

95

100

+ 5

Fordonsskatt .......................................

400

410

+ 10

Tullmedel.........................................

700

775

+ 75

Särskilda varuskatter............................

315

320

+ 5

Omsättningsskatt å motorfordon ..

150

180

+ 30

Skatt å kaffe.........................................

23

25

+ 2

Tobaksskatt...........................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-

890

900

+ 10

handelsbolag .....................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt

13

15

+ 2

å spritdrycker............................

1 150

1 125

- 25

Statlig nöjesskatt ................................

45

30

- 15

Energiskatt...........................................

540

550

+ 10

Fyr- och båkmedel ............................

15

18

+ 3

Lotspenningar..................................

12

13

+ 1

Totalisatormedel..............................

31

45

+ 14

Postverket ....................................

10

20

+ 10

Domänverket ............................

20

25

+ 5

39

Den betydande importökningen i fråga om tullbelagda varor har föranlett

ämbetsverket att höja beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln

tullmedel för innevarande budgetår med 85 miljoner kronor till 775 miljo­

ner kronor. Generaltullstyrelsen har ansett det icke osannolikt att de ten­

denser till ökning i expansionstakten, som beträffande de olika varugrup­

perna visat sig under senaste tiden, i stort sett skulle komma att fortgå un­

der budgetåret 1960/61, och har uppskattat inkomstbortfallet genom EFTA-

överenskommelsen till 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår

att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med 77o miljoner kronor, vilket

är 75 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen. Den beraknade ök­

ningen under inkomsttiteln omsättningsskatt å motorfordon ar betingad av

den i propositionen nr 117 till årets riksdag föreslagna höjningen av om­

sättningsskatten på nya personbilar och skåpbilar, medan den berakna e

minskningen under inkomsttiteln statlig nöjesskatt till storre delen sam­

manhänger med de i propositionen nr 79 till årets riksdag föreslagna att-

naderna i nöjesbeskattningen. Inkomsterna under inkomsttiteln totahsa-

tormedel föreslås under förutsättning av oförändrade spelformer och pro­

centavdrag uppförda med 45 miljoner kronor, vilket ar 14 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens överskott har riksraken-

skapsverket utgått från oförändrad lönenivå. Under hand har emellertid

inhämtats kompletterande uppgifter angående den inverkan på de beräk­

nade överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående statstj anste-

männens löner från och med den 1 januari 1960 kan antas fa^ Enligt dessa

uppgifter skulle driftkostnaderna för budgetåren 19o9/60 och 1960/61 till

följd av avtalet ävensom i viss utsträckning till följd av traftade kollektiv­

avtal öka med 8 respektive 23 miljoner kronor vid postverket, med 1

respektive 38 miljoner kronor vid televerket, med 26 respektive 81 mi jo­

ner kronor vid statens järnvägar samt med 3 respektive 9 miljoner kro­

nor vid statens vattenfallsverk. Domänverkets driftkostnader sku leoka

med inemot 2 miljoner kronor för ettvart av kalenderåren 1960 och 1961.

De inkomster av affärsverksfonderna som nu beräknas for de bada budget­

åren utgör för postverket 20 respektive 1 miljoner kronor, for televerket

110 respektive 80 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 150 respekti­

ve 190 miljoner kronor och för domänverket 22 respektive 23 miljoner kro­

nor. För statens järnvägars del upptages inkomsttiteln budgetaret 19°9/60

till oförändrat 1 miljon kronor. Då statens järnvägars rörelse under bud­

getåret 1960/61 på grund av förenämnda driftkostnadsokmngar beraknas

komma att uppvisa ett underskott av cirka 70 miljoner kronor bor inkomst­

titeln utgå ur riksstaten för sagda budgetår. Förslag om anvisande av medel

till täckning av underskottet har tidigare denna dag anmälts av chefen for

kommunikationsdepartementet.

Innebörden av riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar betratfande

statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61 kompletterade

med uppgifter rörande den beräknade effekten på affärsverk sinkomsterna

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

40

av det nu träffade avtalet om statstjänstemännens löner m. m. framgår av

följande sammanställning, i vilken såsom jämförelse även intagits det redo­

visade utfallet för budgetåret 1958/59 (beloppen i miljoner kronor).

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

Redovisat

utfall

Beräknat utfall

Ökning från

budgetår

föregående

Skatt å inkomst och

1958/59

1959/60

1960/61

1959/60

1960/61

förmögenhet mm..........

6

095

6

100

6 ⁹⁰⁰

+

5

1

800

Övriga skatter ................

Uppbörd i statens

5 331

6 082

7 241

+ 751

+ 1 159

verksamhet................

197

218

230

+

21

|

12

Diverse inkomster...........

288

291

298

+

3

+

7

Statens affärsverksfonder

Inkomster av övriga sta-

318

303

294

— 15

9

tens kapitalfonder ....

376

491

512

+ 115

+

21

12 605

13 485

15 475

+ 880

4- 1 990

Utgiftsförändrmgar i riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för bud­

getåret 1960/61 upptogs utgifter om sammanlagt 14 852 miljoner kronor å

driftbudgeten och investeringsanslag med tillhopa 2 751 miljoner kronor å

kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp föll 13 699 miljoner kronor på

^{egentliga statsutgifter och} 1

153 miljoner kronor på utgifter för statens ka­

pitalfonder.

I särskilda propositioner har framlagts eller kommer att framläggas för­

slag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare har riks­

dagen i fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslags-

äskanden i flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har där­

vid på några punkter medfört förändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har följande förändringar skett.

Anslagen under tredje huvudtiteln minskar med 0,7 miljon kronor. Minsk­

ningen hänför sig till anslaget till Förenta Nationerna.

Under fjärde huvudtiteln ökar anslagen med netto 45 miljoner kronor.

Det i proposition nr 151 äskade anslaget till täckning av beräknade merkost­

nader för löner medför en ökning med 45 miljoner kronor. Till avlöningar

till militärmusiken har i proposition nr

110

under särskilt anslag beräknats

9,8 miljoner kronor, varvid samtidigt anslaget till avlöningar till aktiv per­

sonal m. fl. vid armén minskats med drygt 7 miljoner kronor. I övrigt har

under huvudtiteln minskningar av anslag gjorts med

2,8

miljoner kronor,

^{varav under anslaget till lutförsvarsrobot} 2

miljoner kronor.

För femte huvudtiteln redovisas en nettoökning med 18,1 miljoner kro­

nor. Till följd av förslagen i proposition nr 75 ökar anslaget till bidrag till

folkpensioner m. m. med 16 miljoner kronor, medan anslaget till särskilda

41

barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. minskar med 12,6 miljo­

ner kronor. Av ökningen hänför sig vidare 15 miljoner kronor till den av

räntehöjningen föranledda uppräkningen av anslaget till kapitalmedelsför-

luster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån.

För sjunde huvudtiteln medför det i propositionen nr 79 äskade anslaget

till kvalitetsstöd till svensk filmproduktion en ökning med 1 miljon kronor.

Åttonde huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 0,2 miljon kronor. Pro­

positionen nr 70 föranleder höjning av anslagen till Göteborgs universitet

med sammanlagt 0,2 miljon kronor.

Anslagen under nionde huvudtiteln ökar med netto 25,9 miljoner kronor,

ökningen föranleds väsentligen av ett förslag som senare denna dag kom­

mer att framläggas av chefen för jordbruksdepartementet om en uppräk­

ning med 25 miljoner kronor av anslaget till prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område. Anslaget till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksun-

dervisningsanstalter höjes med 0,5 miljon kronor. Vidare ökar anslagen till

avlöningar till lantmäteristaten och lantbruksstyrelsen med 0,4 respektive

0,6 miljon kronor, medan anslagen till avlöningar och omkostnader vid lant­

bruksnämnderna minskar med tillsammans 0,8 miljon kronor.

Tionde huvudtiteln ökar med 0,1 miljon kronor, till större delen beroen­

de på höjning av anslaget till bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet.

Elfte huvudtiteln företer en nettominskning med 2,5 miljoner kronor,

främst till följd av i proposition nr 71 angående vissa anslag till universi­

tetssjukhusen in. in. framlagda förslag.

För tolfte huvudtiteln medför det i proposition nr 151 äskade anslaget till

täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. en ök­

ning med 225 miljoner kronor.

Under utgifter för statens kapitalfonder tillkommer enligt förslag som

tidigare denna dag anmälts av chefen för kommunikationsdepartementet

ett anslag av 70 miljoner kronor under statens affärsverksfonder för täck­

ning av underskott å statens järnvägars fond. Vidare föreslår jag i det

följande eu ökning av huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar

med 13,9 miljoner kronor.

De redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens

anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt 396 miljoner

kronor.

1 fråga om kapitalbudgetens investeringsanslag redovisas föl­

jande förändringar.

Statens allmänna fastighetsfond ökar med 1,6 miljon kronor, som faller

på anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

Under fonden för låneunderstöd ökar anslagssumman med 13,2 miljoner

kronor, varav 12 miljoner kronor hänför sig till det i proposition nr 105

äskade anslaget till bidrag till Internationella utvecklingsfonden och 1 mil­

jon kronor beror på i proposition nr 93 framlagt förslag om lån för uppfö­

rande av ett mentalsjukhus i Upplands Väsby.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

42

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i för­

hållande till statsverkspropositionen uppgår till 14,8 miljoner kronor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

Vinstavdraget vid totalisatorverksamheten in. in.

I en den 24 mars 1960 dagtecknad skrivelse har totalisatorutredningen

framlagt vissa förslag angående vinstavdraget vid totalisatorverksamheten.

Utredningen har enligt direktiven bl. a. att undersöka, huruvida några änd­

ringar i den hittillsvarande organisationen av totalisatorverksamheten är

påkallade med hänsyn till den starka ökningen av totalisatorspelet. Utred­

ningsuppdraget innefattar även frågan om avvägningen mellan olika intres­

sen, då det gäller fördelningen av totalisatorinkomsterna.

I skrivelsen erinras inledningsvis om att det åligger anordnare av vadhåll­

ning med totalisator i samband med trav- och galopptävlingar att enligt grun­

der som fastställts av riksdagen innehålla och -— efter avdrag för anordna-

ren tillkommande kostnadsersättning — till statsverket inleverera viss del

av insatssumman. Föreskrifter härom meddelas i de totalisatortillstånd som

årligen utfärdas för därtill behöriga sammanslutningar. Beträffande vinst­

avdragets storlek vid olika tider anför utredningen i huvudsak följande.

Under en lång följd av år var ifrågavarande avdrag oförändrat 20 procent

av gjorda insatser. Vid 1948 års riksdag genomfördes emellertid som ett led

i skärpningen av den indirekta beskattningen en höjning fr. o. m. den 1

april 1948 av vinstavdraget från 20 till 30 procent. Åtgärden medförde mot­

svarande reduktion av vinnarnas andel av insatssumman, vilket anses ha

varit en bidragande orsak till den betydande minskning av totalisatorom-

sättningen som omedelbart inträdde.

Nedgången medförde en reaktion från trav- och galoppsportens sida, vars

huvudorganisationer redan hösten samma år hos Kungl. Maj :t yrkade på en

återgång till de tidigare avdragsreglerna. Förslag härom förelädes påföl­

jande års riksdag. Eftersom det huvudsakligen var den icke kombinerade

vadhållningen, som påverkats av det höjda vinstavdraget, föreslogs en åter­

gång endast i fråga om annan vadhållning än den kombinerade till de för­

delningsregler, som gällt närmast före den 1 april 1948. Riksdagen beslöt i

enlighet härmed, och de ändrade bestämmelserna började tillämpas fr. o. m.

den 1 april 1949.

Frågan om vinstavdragets storlek aktualiserades åter genom en av statens

sakrevision med skrivelse den 14 oktober 1957 till Kungl. Maj :t överlämnad

promemoria rörande totalisatormedlen och deras användning. I promemori­

an konstaterades, att totalisatorspelet utvecklats kraftigt sedan år 1923, då

förbudet mot vadhållning medelst totalisator upphävdes. Spelomsättningen,

som nämnda år uppgick till 0,5 miljon kronor, hade år 1946 uppnått en

storleksordning av ca 65 miljoner kronor. Under den därefter följande tio­

årsperioden hade omsättningen tredubblats och uppgick år 1956 till närma­

re 190 miljoner kronor. Statens andel av sistnämnda belopp utgjorde ca

22 miljoner kronor.

Sakrevisionen ifrågasatte, om inte vinstavdraget som ett provisorium i av­

vaktan på resultatet av totalisatorutredningens arbete borde höjas något.

Då spelomsättningen var av en helt annan storleksordning än år 1948, an­

sågs det sannolikt, att en mindre höjning av vinstavdraget — förslagsvis till

43

25 procent — skulle vara genomförbar utan kännbara konsekvenser för to-

talisatorhållarna. Med ett dylikt vinstavdrag skulle statsverket vid oföränd­

rad omsättning kunna tillföras ytterligare 8 å 9 miljoner kronor.

Sakrevisionens förslag anmäldes, efter remissbehandling, i statsverkspro­

positionen till 1958 års riksdag (bil. 1, s. 53 ff.). Föredragande departe­

mentschefen anslöt sig till förslaget och ansåg, att sakrevisionens promemo­

ria borde senare överlämnas till utredningsmannen för att tagas under över­

vägande vid fullgörande av utredningsuppdraget. I likhet med sakrevisio­

nen fann han emellertid, att totalisatoromsättningen uppnått en sådan stor­

leksordning, att en höjning av vinstavdraget var befogad redan då. En änd­

ring av fördelningsgrunden för vinstavdraget syntes däremot, såsom fram­

hållits i sakrevisionens promemoria, böra föregås av en lönsamhetsundersök-

ning. Det förordades, att till statsverket inlevererades totalisatormedel med

— utöver den andel som enligt hittills gällande föreskrifter redovisats till

statsverket — fem procent av insatsernas totalbelopp. De nya föreskrifter­

na borde gälla från och med den 1 juli 1958 samt, i överensstämmelse med

vad sakrevisionen syntes ha förutsatt och med hänsyn till vad under re­

missbehandlingen framkommit, inskränkas till att avse travtävlingaT. Riks­

dagen beslöt i enlighet med vad sålunda förordats.

Någon ytterligare förändring av vinstavdragets storlek har därefter inte

ägt rum. Som framgår av den föregående redogörelsen är vinstavdraget så­

ledes vid kombinerad vadhållning 30 procent och vid annan vadhållning

25 respektive 20 procent av insatssumman, allt eftersom fråga är om trav-

eller galopptävlingar.

Den år 1958 på sakrevisionens initiativ genomförda höjningen av vinst­

avdraget är, framhåller utredningen, endast att betrakta som ett proviso­

rium i avvaktan på utredningens kommande förslag. Sakrevisionen förut­

satte, att det högre vinstavdraget om 25 procent inte skulle medföra för­

sämrade ekonomiska villkor för travsportens organisationer. Enligt vad fö­

religgande omsättningssiffror ger vid handen har totalisatoromsättningen

vid travbanorna intill den 1 januari 1960 emellertid genomgående visat en

nedåtgående tendens. Som framgår av följande sammanställning utvisar

1959 års spelomsättning (inklusive V 5-vadhållningen) vid travbanorna en

nedgång i jämförelse med år 1957 med 21,2 miljoner kronor eller med ca 11

procent.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

År

Trav

Galopp

Omsättning

Statens

vinstandel

Omsättning

Statens

vinstandel

1957 ..................................

193 836 148

23 288 381

18 136 769

2 335 994

1958 ..................................

197 050 166

28 051 888

18 872 520

2 500 067

1959 ..................................

172 577 460

28 761 115

21 382 764

2 797 049

Nedgången blir ännu mer markant, om man tar hänsyn till att antalet

travdagar samtidigt ökat från 487 till 518 per år. För att få jämförbara siff­

ror bör man därjämte frånräkna V 5-vadhållningen, som infördes inom

travsporten i november 1959. Denna spelform förekom före årsskiftet en­

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

dast vid Jägersro, där omsättningen under årets två sista månader nådde

upp till 2,7 miljoner kronor. Spelomsättningen för övriga spelformer upp­

gick således under år 1959 till 169,9 miljoner kronor, vilket understiger 1957

års omsättningssiffra med 23,9 miljoner kronor eller 12,3 procent.

Efter den 1 januari 1960 har utvecklingen gått i motsatt riktning genom

att Svenska travsportens centralförbund ansett sig böra frångå sin tidigare

intagna ståndpunkt, att vadhållningen vid travbanorna huvudsakligen bör

ske enligt spelformerna »på vinnare» och »på plats». Innevarande säsong har

således V 5-spelet införts vid ett tiotal av landets travbanor och denna spel­

form har hittills medfört synnerligen stora förändringar med avseende på

spelomsättningen. I november 1959 utgjorde omsättningen på V 5-spelet

578 354 kronor och i december samma år 2 093 768 kronor. Under januari

och februari 1960 uppgick omsättningen till 4 082 153 respektive 7 738 324

kronor och under tiden 1—20 mars 1960 till 9 995 351 kronor.

Med hänsyn till den korta tid som denna form av totalisatorspel före­

kommit och i betraktande av de särskilda förhållanden, som är för handen

vid detta spel, anser utredningen den aktuella situationen ytterst svårbe­

dömbar. Obestridligt anses emellertid vara, att den nya spelformen medfört

en betydande ökning av totalomsättningen vid våra travbanor. Samtidigt

har emellertid enligt uppgifter från travförbundet den övriga vadhållning­

en fortsatt att minska och även om nedgången efter den 1 januari 1960 kan

förklaras av att spelarna i viss utsträckning övergått till V 5-vadhållning, är

tendensen dock tydligt märkbar.

Denna utveckling, som anses ha drabbat de mindre organisationerna ute

i landet med deras många gånger blygsamma spelomsättning särskilt hårt,

synes enligt utredningen motivera en snar omprövning — åtminstone provi­

soriskt — av principerna för fördelningen av totalisatorinkomsterna. Enär

de undersökningar, som utredningen igångsatt, ännu inte hunnit slutföras,

är utredningen emellertid f. n. inte beredd att ta ställning till frågan om

ändrade fördelningsgrunder i hela dess vidd. Utan att föregripa sina slutli­

ga ställningstaganden har utredningen, med hänsyn till det genom V 5-

vadhållningen inträdda exceptionella läget på detta område, dock ansett sig

böra förorda en justering av procentsatserna för vinstavdraget.

Verkningarna av 1958 års höjning av vinstavdraget anses tala för en åter­

gång, vad beträffar vinnare- och platsspelet, till den tidigare avdragsprocen-

ten. Vinstavdraget skulle därmed bli detsamma vid trav- och galopptävling­

ar, något som jämväl anses tala för en sådan åtgärd. Härigenom skulle man

också tillgodose önskemålen om att förbättra de ekonomiska förhållandena

för de mindre hasardbetonade spelformerna.

Å andra sidan synes V 5-spelet, såvitt man nu kan bedöma, tåla en högre

beskattning än övriga spelformer och även ur rättvisesynpunkt anses en

justering av beskattningen vara berättigad. Anledning föreligger därför inte

att på V 5-vadhållningen tillämpa det lägre vinstavdraget om 20 procent. Fast­

mera anses det med den nu ifrågasatta sänkningen av vinstavdraget förenade

inkomstbortfallet kunna kompenseras genom en höjning av vinstavdraget

45

vid V 5-vadhållningen. Enligt utredningens uppfattning kan en höjning av

detta vinstavdrag till 55 procent genomföras utan risk för en mera väsent­

lig nedgång i spelfrekvensen.

Med utgångspunkt från 1959 års spelomsättning vid travbanorna kan den

förordade sänkningen av avdragsprocenten vid vinnare- och platsspelet be­

räknas medföra ett inkomstbortfall av ca 8,5 miljoner kronor. Eftersom

V 5-vadhållning hittills endast förekommit under några få månader, an­

ses det inte vara möjligt att göra eu mera exakt beräkning av utfallet vid

en samtidigt genomförd höjning av avdragsprocenten för denna spelform.

Utredningen har emellertid beräknat årsomsättningen för V 5-spelet inom

travsporten på basis av omsättningen vid landets travbanor den 20 mars i

år och inom galoppsporten med ledning av fjolårets högsta omsättning

per tävlingsdag vid respektive galoppbanor. Med utgångspunkt härifrån

skulle man komma till en årlig omsättning vid V 5-vadhållningen av åt­

minstone 190 miljoner kronor med nuvarande vinstavdrag. Utredningen

framhåller, att ett dylikt antagande om utvecklingen givetvis är ytterst

osäkert. En höjning av avdragsprocenten kan således komma att påverka

spelomsättningen i negativ riktning, fastän utredningen i betraktande av

V 5-spelets hittillsvarande expansion för sin del bedömer riskerna härför

som relativt små. Däremot kan det lägre vinstavdraget vid vinnare- och

platsspelet möjligen åstadkomma en strukturförändring, medförande en

koncentration av V 5-spelet till de större banorna.

Det bristfälliga underlaget för beräkningarna gör emellertid, att man en­

ligt utredningen försiktigtvis bör räkna med en lägre omsättning vid en höj­

ning av vinstavdraget för V 5-spelet till 35 procent. Man anses dock kunna

våga antagandet, att spelomsättningen, under i övrigt oförändrade förhållan­

den, inte torde komma att understiga 170 miljoner kronor per år. Med ut­

gångspunkt härifrån kan vinstavdraget vid denna vadhållning beräknas

komma att uppgå till ca 60 miljoner kronor per år. Därigenom skulle statens

vinstandel komma att med inemot 15 miljoner kronor överstiga vad som

med nu gällande procentsatser kan beräknas komma att årligen inflyta ge­

nom V 5-vadhållningen.

1 avvaktan på att slutligt förslag i ämnet skall kunna framläggas föreslår

utredningen en provisorisk justering — med verkan fr. o. m. den 1 juli inne­

varande år — av de procentsatser, som gäller för statens vinstandel vid

totalisatorspel, medförande att avdrag skall göras vid V 5-vadhållning med

35 procent, vid kombinerad vadhållning med oförändrat 30 procent och

vid annan vadhållning med 20 procent av insatssumman. I jämförelse med

det belopp, som eljest skulle inflyta från totalisatorverksamheten, beräknas

ett genomförande av förslaget medföra en ökning av vinstandelen med

(15— 8,5 =) 6,5 miljoner kronor per år. I detta sammanhang framhålles, att

statens inkomster av vadhållningen högst väsentligt ökats genom V 5-spclet,

som kan beräknas framdeles komma att tillföra staten ca 50 miljoner kro­

nor årligen.

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO år 1960

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

Utredningen understryker särskilt de skäl, som åberopats för en nedjuste-

ring av vinstavdraget vid vinnare- och platsspelet. Den häremot svarande

höjningen av vinstavdraget vid V 5-vadhållningen anser utredningen sig

kunna förorda endast under förutsättning att ifrågavarande sänkning kom­

mer till stånd.

Enligt hittills gällande regler har inom ramen för gällande vinstavdrag

vad som överskjuter 20 procent av insatssumman i sin helhet tillfallit stats­

verket. Det kan emellertid enligt utredningen även ifrågasättas, om inte en

ändring av den nuvarande fördelningen mellan staten och organisationerna

bör genomföras med sikte på att framför allt stödja de mindre organisa­

tionerna. Utredningen kan dock inte taga ställning härtill, innan de av

utredningen igångsatta undersökningarna slutförts.

Över toialisatorutredningens förslag har, efter remiss, yttranden av­

givits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, lantbruks-

styrelsen, Sveriges travhästägares riksförbund, Svenska travsportens central­

förbund och Svenska galoppsportens centralförbund.

Statskontoret delar utredningens uppfattning, att V 5-spelet bör kunna

bära en något högre beskattning än den som hittills tillämpats på denna

speltyp och som för framtiden kommer att tillämpas på övriga spelformer.

Med hänsyn till att V 5-vadhållningen alltjämt synes vara under utveckling

med för travsportens del stigande omsättningssiffror förefaller det stats­

kontoret som om verkningarna av den ifrågasatta höjningen inte borde bli

alltför ogynnsamma i fråga om denna tävlingsform. Ämbetsverket förordar

därför att utredningens förslag provisoriskt genomföres på V 5-vadhållning

vid travtävlingar.

För galoppsportens vidkommande anses förhållandena i viss mån ställa

sig annorlunda. För denna sportgren är vinstmöjligheterna mindre och om­

sättningen avsevärt lägre än vid travtävlingar. Det anses på grund härav

kunna ifrågasättas, om inte höjningen av vinstavdraget på V 5-spelet vid

galopptävlingar t. v. bör begränsas till samma procenttal som det, med vilket

höjningen skett för travsportens del, eller med tio procent. En begränsad

höjning av vinstavdraget på detta sätt skulle innebära, att vinstavdraget på

V 5-spelet vid galopptävlingar inskränkes till 30 procent eller samma pro­

centsats som nu gäller i fråga om kombispelet.

Statskontoret framhåller vidare, att det av utredningen framlagda siffer­

materialet utvisar, att omsättningen vid travtävlingarna vad gäller vinnare-

och platsspelet under år 1959, sedan vinstavdraget höjts från 20 till 25 pro­

cent, starkt minskat. Vid angivna förhållanden finner ämbetsverket skäl

föreligga att, såsom utredningen förutsatt, återgå till tidigare procentavdrag

vid travtävlingar vid vinnare- och platsspelet.

Riksräkenskapsverket anser, att den ifrågasatta skärpningen av beskatt­

ningen av V 5-vadhållningen tills vidare i enlighet med utredningens förslag

bör uttagas i form av ett högre vinstavdrag. Då spelformen väsentligt avvi­

47

ker från de konventionella vadhållningsformerna, är det enligt riksräken-

skapsverkets mening egentligen icke fråga om att höja ett gällande vinst­

avdrag utan fastmer om att bestämma vinstavdraget för en spelform, som

tidigare icke varit föremål för statsmakternas prövning. Härvid ligger en

jämförelse med den vanliga tippningen närmast till hands. Inkomsterna av

radskatt, andel av insatser och lotterivinstskatt vid tippning utgjorde un­

der budgetåret 1958/59 sammanlagt 116,1 miljoner kronor eller 56,6 procent

av bruttoomsättningen. Vid totalisatorspelet uppgick statsverkets inkomster

under år 1959 till 31,5 miljoner kronor eller endast 16,3 procent av insat­

serna. Det till spelarna återgående vinstvärdet var i motsvarande mån större

vid totalisatorspel än vid tippning eller 73,3 procent mot 31,4 procent. Då

V 5-spelet företer väsentliga likheter med tippning är en höjning av vinst­

avdraget vid V 5, såsom utredningen också framhåller, befogad. En utjäm­

ning av olikheten i vinstutdelning framstår även enligt riksräkenskapsverket

som motiverad till förhindrande av en ur statsfinansiell synpunkt mindre

önskvärd övergång från andra lotteriformer till V 5-spel. Ur nu anförda syn­

punkter framstår det av totalisatorutredningen förordade vinstavdraget vid

V 5 såsom otillräckligt.

Med ett vinstavdrag på 35 procent uppskattar totalisatorutredningen års­

omsättningen vid V 5 till 170 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket erin­

rar om att utredningen i fråga om totalisatorspelet i övrigt synes anse, att

efter en återgång till det före den 1 juli 1958 gällande 20-procentiga avdra­

get vid spel på vinnare och plats vid travtävlingar den sammanlagda om­

sättningen vid de konventionella spelformerna skall bibehållas oförändrad

vid 1959 års nivå på 190 miljoner kronor. Sammanlagt skulle omsättningen

vid totalisator sålunda uppgå till 360 miljoner kronor mot 194 miljoner kro­

nor under år 1959. Fråga uppställer sig i detta sammanhang om inte en så

avsevärd höjning av totalisatoromsättningen ger ett mer än skäligt stöd åt

hästsporten. Även om ett slutligt ställningstagande härtill måste anstå till

dess totalisatorutredningens uppdrag slutförts, anser riksräkenskapsverket

att ur nu anförda synpunkt skäl föreligger för bestämmande av ett högre

vinstavdrag vid V 5-spelet än vad utredningen föreslagit.

Det av totalisatorutredningen förordade högre vinstavdraget vid V 5 fram­

står enligt riksräkenskapsverkets mening som väl befogat. Mot bakgrunden

av anförda synpunkter kan dock enligt ämbetsverkets mening ifrågasättas

om inte en höjning av avdraget till 40 procent av insatssumman är moti­

verad. Vinstavdraget för V 5 anses böra göras tillämpligt jämväl på annan

därmed likartad från de konventionella spelformerna avvikande vadhåll­

ning, som kan tänkas bli införd vid totalisatorspelet. Vinstavdragen vid vin­

nare- och platsspel bör, även om vissa skäl kan anföras för en omedelbar

sänkning beträffande travtävlingar, bibehållas oförändrade i avbidan på

resultatet av pågående utredning.

Statens sakrevision anser i likhet med utredningen, att V 5-spelet bör kun­

na bära en högre beskattning än övriga spelformer. Då detta spel till vissa

delar uppvisar likhet med vanlig tippning, där spelarna får en återbäring

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

48

Knrtgl. Maj:t.t proposition nr 150 år 1960

om endast cirka 35 procent, ifrågasättes om inte ett högre vinstavdrag än det

föreslagna borde tillämpas. Med hänsyn till att V 5-spelet inte stabiliserats

som spelform kan det måhända likväl vara välbetänkt att som ett proviso­

rium nu uttaga ett vinstavdrag av 35 procent. Utvecklingen av V 5-spelet

bör dock enligt revisionens mening följas med uppmärksamhet och nya

vinstjusterande åtgärder vidtagas, om detta visar sig påkallat.

Vad gäller vinnare- och platsspelet vid travtävlingar kan sak revisionen

inte finna skälen för en justering nedåt av vinstavdraget övertygande. Den

måttliga höjningen av vinstavdraget från 20 till 25 procent år 1958 har vis­

serligen resulterat i viss nedgång av omsättningen vid travbanorna men har

för statsverkets del inneburit en inte oväsentlig inkomststegring. Det hög­

re vinstavdraget anses emellertid ha tillämpats alltför kort tid för att några

säkra prognoser skall kunna göras. Då vidare vinstavdraget förordades som

ett provisorium i avvaktan på vissa lönsamhetsutredningar, anses det knap­

past motiverat att nu företaga ytterligare eu provisorisk justering. Utred­

ningen har visserligen påtalat utvecklingens ogynnsamma konsekvenser för

de mindre totalisatorhållarna och att förhållandena torde komma att ytter­

ligare påverkas av V 5-spelet vid de större banorna. Detta spörsmål anses

dock kunna erhålla en tillfredsställande lösning, om de ifrågasatta stödåtgär­

derna i form av ändrade regler för fördelning av vinstavdragsmedlen mellan

staten och organisationerna vidtages beträffande sådana totalisatorhållare.

Sakrevisionen förordar, att vid V 5-spelet tillämpas ett vinstavdrag av

minst 35 procent, under det att avdragen vid övriga spelformer kvarstår

oförändrade i avvaktan på resultatet av vissa av totalisatorutredningen

igångsatta undersökningar.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker reservationslöst att vinstavdraget vid trav­

tävlingar sänkes från 25 till 20 procent fr. o. m. den 1 juli 1960. Styrelsen

vitsordar också riktigheten av de sifferuppgifter rörande omsättningsminsk-

ningen som utredningen åberopat till stöd för sitt förslag. För att ytterligare

belysa omsättningsminskningen efter den 1 juli 1958 framhåller styrelsen,

att skillnaden mellan omsättningen under budgetåret 1957/58 och budget­

året 1958/59 belöpte sig till inte mindre än 21,3 miljoner kronor och att skill­

naden mellan omsättningen under andra halvåret 1957 och under andra

halvåret 1959 utgjorde 10,6 miljoner kronor. Vidare anses första kvartalen

för 1958, 1959 och 1960 med följande omsättningar å vinnare och plats, näm­

ligen resp. 40,6, 35,9 och 33,9 miljoner kronor, ge en viss vägledning vid be­

dömande av den kommande utvecklingen, om vinstavdraget bibehålies med

25 procent i fråga om dessa spelformer. I detta sammanhang understrykes

särskilt, att minskningen är mera markerad på de banor som inte infört

V 5-spel än på övriga banor.

I likhet med utredningen anser lantbruksstyrelsen, att en höjning av vinst­

avdraget vid V 5-vadhållning är nödvändig, om staten skall kompenseras

för den minskning i statens andel av omsättningen på vinnare- och plats­

spel, som uppkommer vid en minskning av vinstavdraget från 25 till 20

procent. Utredningen har med utgångspunkt från 1959 års omsättning be­

49

räknat denna minskning till 8,5 miljoner kronor. Styrelsen ställer sig något

tveksam till denna beräkning, eftersom man hittills kunnat räkna med en

höjning av vinnare- och platsspelet med ca 10 procent per år, då vinstav-

draget utgjort 20 procent. 1959 års omsättning på vinnare och plats 172,5

miljoner kronor skulle alltså från denna utgångspunkt ökas med ca 17,25

miljoner kronor till ca 190 miljoner kronor under året närmast efter minsk­

ningen av vinstavdraget till 20 procent. Inkomstbortfallet för staten anses

därför kunna beräknas stanna vid ett belopp av ca 5 miljoner kronor. För

att kompensera nyssnämnda inkomstbortfall skulle enligt styrelsens upp­

fattning endast krävas en höjning av avdraget på V 5-spelet med ca 3 pro­

cent, förutsatt att den sammanlagda omsättningen på detta spel, som utred­

ningen beräknat, kommer att uppgå till 170 miljoner kronor per år. Emel­

lertid finner lantbruksstyrelsen i likhet med utredningen, att V 5-spelet i

nuvarande läge sannolikt kan bära ett vinstavdrag av högst 35 procent. Möj­

ligheten att en proportionellt sett större omsättningsminskning än vad ut­

redningen antagit kommer att inträda efter den 1 juli anses dock inte kunna

uteslutas, i synnerhet som utdelningarna på totalisatorn under sommaren

är genomsnittligt väsentligt lägre än eljest. Styrelsen framhåller starkt önsk­

värdheten av att det föreslagna avdraget endast ges provisorisk karaktär.

Mot bakgrunden av det anförda tillstyrker lantbruksstyrelsen utredning­

ens förslag, dock endast under den av utredningen angivna förutsättningen.

Sveriges travhästägares riksförbund anser, att V 5 utan skattehöjningar

kommer att tillföra statsverket mer än fördubblade inkomster från totali­

satorn. Det anses tveksamt om en höjning av skatten kommer att leda till

ökade statsinkomster, eftersom totalisatorspelet är mycket känsligt för så­

dana rubbningar.

Den angelägnaste skatteändringen för travsporten är enligt förbundets

mening att nu återställa uttagsprocenten på vinnare- och platsspel till 20 pro­

cent. Höjningen av uttagsprocenten år 1958 resulterade i betydande omsätt­

ningsminskning, som ser ut att helt neutralisera beräknad inkomsthöjning

för staten men samtidigt förorsaka travsporten allvarliga skador. Förbundet

framhåller också nödvändigheten av snabbt ändrade fördelningsregler för

totalisatormedlen. Gjorda beräkningar visar enligt förbundet, att travhäst-

ägarna under år 1959 förlorade sammanlagt ca 18 miljoner kronor på sin

travverksamhet.

I anledning av gjorda jämförelser ur skattesynpunkt mellan fotbollstips

och totalisatorspel framhåller förbundet, att skillnaden är betydande, främst

genom att Tipstjänst bedriver en verksamhet med en sport utanför dess om­

kostnadsram, under det att travsporten har att själv driva den kostsamma

sportverksamhet, som ligger bakom totalisatorspelet. Missgrepp vid faststäl­

lande av skatteskalor för tipset drabbar staten själv men inte fotbollsspor-

ten, medan motsvarande åtgärder mot travsporten får svårreparerade verk­

ningar.

All erfarenhet anses visa, att totalisatorspelet hämmas av för hög uttags-

procent. Förbundet vädjar, att travsporten genom en sänkning av uttags-

4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

50

procenten på vinnare- och platsspel till 20 procent ges ett absolut nödvän­

digt stöd. Om så sker vill förbundet inte motsätta sig en försiktig höjning

på försök av uttagsprocenten för V 5-spelet.

Svenska travsportens centralförbund konstaterar, att vad vinnare- och

platsspelet beträffar nedgången i omsättningarna fortsätter på praktiskt ta­

get alla banor. Förbundet visar, att V 5 inte dragit vinnare- och platsspelet

med sig annorstädes än på de två storbanorna Solvalla och Jägersro. Om de

tre storbanorna -— av vilka dock Åby visat minskning — frånräknas är ned­

gången för januari—mars 1960 cirka 18,5 procent. Nära två års erfarenhe­

ter av avdragshöjningen står nu till buds, och detta anses vara mer än till-

ⁱ äckligt. Förbundet framhåller den avgörande skillnad som föreligger mel­

lan vinnare- och platsspelet samt övriga spelformer inom och utom totali-

satorn, bl. a. fotbollstipset och penninglotteriet. Vid övriga spelformer göres

insatsen i regel en gång varje speltillfälle eller dragning. Vinnare- och plats­

spelet vid en hästsportstävling sönderfaller däremot i lika många speltill­

fällen under en tävlingsdag som det finns löpningar, i regel minst åtta. Den

vinnare- och platsspelande publiken gör i regel sina insatser i dagens samt­

liga lopp, vilket betyder att spelaren beskattas minst åtta gånger samma

dag. Det anses uppenbart, att detta redan vid 20 procents avdrag är en yt­

terst hård beskattning. Härtill kommer enligt förbundet ytterligare en om­

ständighet av största betydelse, nämligen de låga vinsterna i vinnare- och

platsspelet jämfört med annat spel. Under de 36 år totalisatorn förekom­

mit i Sverige har sålunda t. ex. i vinnarespelet vinsten på en satsad tvåkro­

na endast tre gånger överstigit 1 000 kronor, och den högsta av dessa tre

utdelningar utgjorde 1 516 kronor.

Förbundet finner utformningen av 1958 års beslut egendomligt. Detta in­

nebär, att avdraget för vinnare- och platsspelet höjdes endast om dessa spel­

former användes vid travtävlingar men att skattesatsen lämnades oföränd­

rad, om spelformerna användes inom annan hästsport. Att en och samma

spelform är föremal för olika beskattning inom olika hästsportsgrenar före­

kommer eljest ingenstädes i världen.

Vad V 5-spelet beträffar kan det enligt förbundet inte bestridas, att denna

spelform bör tåla en högre beskattning än vinnare- och platsspelet. För und­

vikande av bakslag anses dock en viss varsamhet vara tillrådlig, och en höj­

ning till 30 procent borde enligt förbundet vara tillräcklig.

Svenska galoppsportens centralförbund ifrågasätter, om den föreslagna

höjningen av vinstavdraget kan gagna sporten eller öka statens inkomster

av V 5-spelet. Då galoppsporten införde detta spel i augusti 1959 och bedrev

spelformen t. o. in. november med relativt blygsamma omsättningar, fanns

ingen konkurrens från travsporten. För närvarande bedrivs V 5-vadhållning

vid tio travbanor, varför galopporganisationerna sannolikt inte kan räkna

med en ökning i V 5-spelet jämfört med 1959. Trots att förbundet är med­

vetet om, att V 5-vadhållningen är gynnsam för de spelande, anses vinst-

avdragshöjningen på 15 procent så stor, att risk finns att den för organisa­

tionerna ringa förtjänsten på spelet kan komma att utbytas i förlust. Detta

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

51

skulle innebära, att denna vadhållning, som inneburit en uppryckning för

galoppsporten, av ekonomiska skäl måste upphöra. Förbundet hemställer,

därest en höjning av avdraget på V 5-vadhållning anses ofrånkomlig, att

densamma för galoppsportens del måtte stanna vid högst 10 procent och att

fördelningen mellan staten och organisationerna omprövas.

Av vad jag i det föregående anfört framgår att V 5-spelets genombrott be­

tytt en omvälvning av totalisatorverksamlieten vid saväl trav- som galopp­

tävlingar. Den kraftiga omsättningen i denna spelform har medfört en be­

tydande ökning av totalomsättningen vid våra travbanor och har vid de två

storbanorna Solvalla och Jägersro dragit jämväl vinnare- och platsspelet

med sig till ökad omsättning. Såsom riksräkenskapsverket framhållit är det

nu inte fråga om att höja ett gällande vinstavdrag utan fastmera att bestäm­

ma vinstavdraget för en spelform, som tidigare icke varit föremal för stats­

makternas prövning. För egen del anser jag i likhet med utredningen, att

V 5-spelet bör kunna bära en något högre beskattning än den hittills för vin­

nare- och platsspelet tillämpade. Oaktat skäl kan anföras för ett högre vinst­

avdrag än det av utredningen föreslagna, vill jag — i avvaktan på att V 5-

spelet skall hinna stabiliseras som spelform — förorda, att vinstavdraget vid

V 5-spel som för närvarande är 25 procent vid travtävlingar och 20 procent

vid galopptävlingar från och med den 1 juli 1960 bestämmes till 35 procent.

På av utredningen anförda skäl finner jag mig å andra sidan böra förorda att

vinstavdraget vid vinnare- och platsspel i samband med travtävlingar sänkes

från 25 till 20 procent eller till samma procentsats som nu gäller för galopp­

sportens del. Såväl höjningen av vinstavdraget vid V 5-spel som sänkningen i

vad gäller vinnare- och platsspel avses helt skola gälla statens andel i vinst-

avdraget. Någon ändring av vinstavdraget vid övriga former av totalisator-

spel ifrågasättes inte.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Stockholms kapplöpnings-

sällskap i skrivelse den 31 mars 1960 anhållit om att få komma i åtnjutande

av statlig kreditgaranti för erhållande av lån i bank. Sedan sällskapet bli­

vit underrättat om att nuvarande arrendekontrakt med staten rörande mark­

området vid Ulriksdal inte skulle komma att förlängas efter den 14 mars

1963, har sällskapet år 1954 inom Täby kommun inköpt mark för en ny

kapplöpningsbana. Hittills har sällskapet investerat, förutom eget kapital,

vad sällskapet mot inteckningssäkerhet kunnat låna i bank. För färdigstäl­

lande av galoppbanan kommer enligt sällskapet att erfordras ytterligare tre

miljoner kronor. Då sällskapet nu saknar möjlighet att ställa den erforder­

liga bankmässiga säkerheten hemställes om en statlig kreditgaranti för lån

i bank av nämnda belopp. Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser

jag mig böra tillstyrka, att statlig kreditgaranti lämnas för ett lån att åter­

betalas före utgången av år 1965. .lag förordar därför att riksdagens bemyn­

digande härtill inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

52

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i det

föregående förordats, med verkan från och med den 1 juli

1960, meddela föreskrifter om dels 35 procents vinstavdrag

vid s. k. V 5-spel, dels 20 procents vinstavdrag vid vinnare-

och platsspel;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av 3 000 000 kronor för bank­

lån till Stockholms kappiöpningssällskap.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1960/61

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande inves-

teringsanslag inte äskats definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de för­

ändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag

om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till vissa byggnadsar­

beten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, vissa

byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare

samt nybyggnader för Chalmers tekniska högskola definitivt äskats med

samma belopp som de i årets statsverksproposition för motsvarande ändamål

beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med de ti­

digare, preliminärt beräknade beloppen. Till vissa byggnadsarbeten vid sta­

tens mentalsjukhus m. m. beräknades i statsverkspropositionen preliminärt

43 000 000 kronor. Sedermera har i proposition nr 93 ett belopp av 44 550 000

kronor äskats för ifragavarande ändamål. Motsvarande avskrivningsanslag,

som i statsverkspropositionen preliminärt uppförts med 21 500 000 kronor,

höjes nu till 22 275 000 kronor.

Under statens utlåningsfonder har i proposition nr 112 anslaget till låne­

fonden för allmänna samlingslokaler definitivt äskats med samma belopp

som det i statsverkspropositionen preliminärt upptagna. I avvaktan på när­

mare erfarenheter rörande effekten av föreslagna jämkningar i lånebestäm-

melserna räknar jag tills vidare med en oförändrad avskrivningsprocent,

60 %, varför motsvarande avskrivningsanslag inte undergår någon ändring.

I proposition nr 89 har till statens lånefond för universitetsstudier äskats

10 600 000 kronor och till allmänna studielånefonden 10 200 000 kronor, vil­

ket i förhållande till i statsverkspropositionen preliminärt beräknade belopp

innebär en höjning med 300 000 kronor respektive en sänkning med 300 000

kronor. Då för dessa anslag total avskrivning tillämpas, bör motsvarande av­

skrivningsanslag upptagas med 10 600 000 kronor respektive 10 200 000

kronor.

Under fonden för låneunderstöd har i proposition nr 105 äskats 12 006 000

kronor till bidrag till Internationella utvecklingsfonden. Detta anslag bör i

sin helhet avskrivas. Jämväl det i propositionen nr 88 äskade anslaget till

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

53

lån till Svensk-norska samarbetsfonden av 55 000 kronor liksom även i pro­

positionerna nr

93

och 71 äskade anslag å

1

000

000

kronor till lån till

Stockholms läns landsting för uppförande m. m. av ett mentalsjukhus i Upp­

lands Väsby respektive å 100 000 kronor till lån till kustsanatoriet Apelviken

för anskaffande av viss utrustning för paraplegivård, vilka lån avses skola

vara ränte- och amorteringsfria, avskrives helt.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till stats-

verkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinveste­

ringar framgår av följande översikt.

Ökning (+)

Minskning (—)

Kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

(prop. nr 93) ........................................................................................ +

?75 000

Statens utlånings fonder:

Statens lånefond för universitetsstudier (prop. nr 89)............. +

300 000

Allmänna studielånefonden (prop. nr 89).................................... —

300 000

Fonden för låneunderstöd:

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden (prop. nr 105) .. + 12 006 000

Lån till Svensk-norska samarbetsfonden (prop. nr

88

) ............ +

55 000

Lån till Stockholms läns landsting för uppförande m. m. av ett

mentalsjukhus i Upplands Väsby (prop. nr 93) ..................... + 1 000 000

Lån till kustsanatoriet Apelviken för anskaffande av viss ut­

rustning för paraplegivård (prop. nr 71) .................................. +

100 000

Summa + 13 936 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under

förevarande huvudtitel äskade anslagen, som med anledning av riksdagens

beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budget­

året 1960/61 i härefter angivna fonder anvisa följande reser­

vationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens sko­

lor tillhörande barna- och ungdomsvården....

1 250 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Brotorp för alkoholmissbrukare .................... 350 000

54

Ecklesiastikdepartementet

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola 6 100 000

Inrikesdepartementet

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk­

hus m. m.......................................................................... 22 275 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet

Lånefonden för allmänna samlingslokaler ....

5 400 000

Ecklesiastikdepartementet

Statens lånefond för universitetsstudier............ 10 600 000

Allmänna studielånefonden .................................. 10 200 000

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet

Bidrag till Internationella utvecklingsfonden. . 12 006 000

Ecklesiastikdepartementet

Lån till Svensk-norska samarbetsfonden ....

55 000

Inrikesdepartementet

Lån till Stockholms läns landsting för uppfö­

rande m. m. av ett mentalsjukhus i Upplands

Väsby ........................................................................... 1 000 000

Lån till kustsanatoriet Apelviken för anskaf­

fande av viss utrustning för paraplegivård___

100 000

Kapitalbudgeten för budgetåret 1960 61

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverks-

proposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1960/61 jämte där­

vid fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medels­

äskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräk­

nats, samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda pro­

positioner. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall

av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande samman­

ställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investerings-

55

anslag på 2 765 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvis­

ningar under huvudtiteln för avskrivningar av nya kapitalinvesteringar, vil­

ka hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt

de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till se­

nare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Här­

jämte har de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel

inom fonderna och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna ger

följande resultat.

L Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ................................................... 2 005 000

B. Televerkets fond................................................... 305 540 000

C. Statens järnvägars fond ...................................... 326 300 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............................. 466 601 000

E. Domänverkets fond................... ......................... 630 000 1 101 076 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

II.

in.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

40 401 000

137 520 300

k3lclldl^> iAlllllctllilcl i aa ugiiLioi w nu •• •• •• •• »•••

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond..................................

163 436 000

7 600 000

171036 000

867 800 300

^olct.lv?nS uiiamngsiuiiuci ....................

228 323 100

160 023 200

22 500 000

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

32 700 000

4 000 000

C. Statens renroduktionsanstalts fond.................

120 000

36 820 000

Summa kronor 2 765 499 900

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond................................................... ® 301 000

B. Televerkets fond................................................... 281 640 000

C. Statens järnvägars fond...................................... 204 400 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 140 100 000

E. Domänverkets fond....................................................... 601 000

II. Luftfartsfonden..............................

III. Statens allmänna fastighetsfond

633 542 000

3 901 000

86 376 000

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................................. 128 574 000

B. Försvarets fabriksfond......................................... 3 001 000

Statens utlåningsfonder.................

Fonden för låneunderstöd...........

Fonden för statens aktier...........

Fonden för förlag till statsverket

131 575 000

26 566 700

111 682 000

1000

4 017 000

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 26 100 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ............... 121 000

26 221 000

Summa kronor 1 023 881 700

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräk­

nas till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1960/61

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Statens affärsverksfonder:

^{A. Postverkets fond ...................................................} 4

796 ⁰⁰⁰

B. Televerkets fond................................................... 23 900 000

^{C. Statens järnvägars fond....................................} 121

900 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 326 501000

E. Domänverkets fond............................................ 29 000

Luftfartsfonden ...................................................................................

Statens allmänna fastighetsfond.....................................................

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond...................................... 34 862 000

B. Försvarets fabriksfond........................................... 4 599 000

Statens utlåningsfonder......................................................................

Fonden för låneunderstöd..............................................................

Fonden för statens aktier ......................................

Fonden för förlag till statsverket

467 534 000

36 500 000

51 144 300

39 461 000

841 233 600

116 641 100

160 022 200

18 483 000

Diverse kapitalfonder:

A. Väg-och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 6 600 000

B. Jordfonden................................................................ 4000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond................... — 1 000

10 599 000

Säger 1 741 618 200

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.................................. 1000 000

övrig kapitalåterbetalning............................................... 33 380 000

34380 000

Summa kronor 1 707 238 200

57

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings-

anslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för bud­

getåret 1960/61 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda bud­

getår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .................................................... kronor 1 707 238 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den be­

räkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisa­

des i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Inkomsttiteln särskilda varuskatter har av riksräkenskapsver-

ket föreslagits skola uppföras med 320 miljoner kronor. Med hänsyn till det

förslag om utjämningsskatt, som jag senare denna dag i proposition nr 154

kommer att framlägga i anslutning till vissa av chefen för jordbruksdepar­

tementet samtidigt föreslagna åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets

område, förordar jag att nämnda inkomsttitel upptages i riksstaten med

340 miljoner kronor. Den i nämnda proposition föreslagna justeringen av

vissa tullar synes ej böra föranleda någon ändring i riksräkenskapsverkets

beräkning av inkomsttiteln tullmedel, varför densamma här uppföres

med 775 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har under förutsättning av oförändrade spelformer

och procentavdrag beräknat inkomsterna under titeln totalisatorme-

del till 45 miljoner kronor. De av mig i det föregående förordade föränd­

ringarna av vinstavdraget vid totalisatorverksamhet, vilka står i överens­

stämmelse med totalisatorutredningens förslag, kan beräknas medföra en

icke oväsentlig ökning av dessa inkomster, ökningen har av utredningen

beräknats till 6,5 miljoner kronor per år. Dylika beräkningar är givetvis —

såsom utredningen också framhållit —- förenade med stora osäkerhetsmo­

ment, ovisshet om å ena sidan V 5-spelets lortsatta expansion och å andra

sidan spelformens känslighet för höjda vinslavdrag. Jag förordar att titeln

uppföres med 50 miljoner kronor.

Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksräken­

skapsverket beräknats med utgångspunkt från oförändrad lönenivå. Äm­

betsverket har sålunda upptagit inkomsterna av postverket till 20 miljoner

kronor, av televerket till 125 miljoner kronor, av statens järnvägar till 1

miljon kronor, av statens vattenfallsverk till 200 miljoner kronor samt av

58

domänverket till 25 miljoner kronor. Som jag redan tidigare nämnt har un­

der hand inhämtats kompletterande uppgifter angående den inverkan på de

beräknade överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående stats-

tjänstemännens löner in. in. från och med den 1 januari 1960 kan antas få.

Med hänsynstagande till dessa uppgifter förordar jag, att inkomsttitlarna

postverket, televerket, statens vattenfallsverk och domänverket uppföres

med 1, 80, 190 respektive 23 miljoner kronor. Då statens järnvägars rörelse

nu beräknas uppvisa underskott bör inkomsttiteln för detta affärsverk utgå

ur riksstaten för nästa budgetår.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1960/61 avsättning ske till budgetutjäm-

ningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidi­

gare avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av

25 miljoner kronor.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna å

driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagan­

de av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande pro­

centtalet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att

detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som

gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter an­

går nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska per­

soner, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som

skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbe­

loppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1960 års taxe­

ring vill jag erinra om alt denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §

förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preli­

minära skatt för kalenderåret 1959.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1960/61 med

100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1960/61 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade

specifikationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

59

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda­

möter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

Ur protokollet:

Ingrid von Otter

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

Bilaga

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1960/61

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö­

genhet m. m., bevillning ..

b) Kupongskatt, bevillning ...

c) Utskiftningsskatt och er­

sättningsskatt, bevillning ..

d) Fondskatt, bevillning.........

e) Skogsvårdsavgifter, bevill­

ning .........................................

f) Bevillningsavgifter för sär­

skilda förmåner och rättig­

heter, bevillning...................

g) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............................

h) Lotterivinstskatt, bevillning

i) Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevill­

ning .........................................

6 900 000 000

7 000 000

1 000 000

13 500 000

10 100 000

1 500 000

100 000 000

85 000 000

90 000 000 7 208 100 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ... 410 000 000

b) Bensinskatt, bevillning-----

850 000 000 1 260 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning..........

775 000 000

b) Allmän varuskatt, bevillning 1 400 000 000

c) Särskilda varuskatter, bevill­

ning ......................................... 340 000 000

d) Omsättningsskatt å motor­

fordon, bevillning................. 180 000 000

e) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning 40 000 000

f) Skatt å kaffe, bevillning ..

25 000 000

g) Tobaksskatt, bevillning___

900 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill­

ning......................................... 15 000 000

i) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, be­

villning ................................... 28 000 000

j) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker,

bevillning................................ 1 125 000 000

k) Omsättningsskatt å vin, be­

villning ................................... 105 000 000

l) Maltdrycksskatt, bevillning.

110 000 000

m) Skatt å läskedrycker, bevill­

ning ......................................... 70 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

61

n) Statlig nöjesskatt, bevillning 30 000 000

o) Energiskatt, bevillning ....

550 000 000 5 693 000 000 14 161 100 000

11. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter..................................... 500 000

2. Inkomster vid fångvården............................... 2 550 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-

säkringsrådet........................................................ 3 600 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen........................... 230 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­

holmissbrukare ..................................................... 275 000

6. Inkomster vid statens geotekniska institut .

1 300 000

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspek­

tion, alt tillföras antomobilskattemedlen.........

4 800 000

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsver­

ket, att tillföras automobilskattemedlen.........

1 300 000

9. Avgifter för registrering av motorfordon... 9 000 000

10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut......................................... 6 100 000

11. 'Bidrag till statens bränslekontrolleran de

verksamhet............................................................ 80 000

12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..

1 200 000

13. Inkomst av myntning och justering...........

4 500 000

14. Kontrollstämpelmedel........................................ 1 000 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....

525 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen.................. 370 000

17. Bidrag för revision av sparbankerna...........

410 000

18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...........

480 000

19. Avgifter för granskning av biografbilder...

325 000

20. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ...

2 500 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.............. 1 700 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd----

350 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-

anstalt.................................................................... 1 790 000

24. Inkomster vid statens växtskyddsanstalt ...

900 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon­

trollanstalt ............................................................ 250 000

26. Inkomster vid statens maskinprovningar...

250 000

27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt.................................................................... 1 300 000

28. Inkomster vid veterinärhögskolan................ 700 000

29. Inkomster vid lantmäteriväsendet................. 16 600 000

30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...

2 300 000

31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-

verkningen............................................................ 40 000

32. Skeppsmätningsavgifter.................................... 550 000

33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök­

ning ......................................................................... 1 700 000

34. Inkomster vid statens provningsanstalt ....

2 700 000

35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

6 500 000

36. Inkomster vid statens institut för konsument­

frågor ...................................................................... 150 000

37. Fyr- och båkmedel............................................. 18 000 000

62

Kungh Maj:ts proposition nr 150 år 1960

38. Lotspenningar......................................................

39. Försäljning av sjökort m. m...........................

40. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-

stalt.........................................................................

41. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter..................................................................

42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­

gister .......................................................................

43. Bidrag till försäkringsinspektionen...............

44. Inkomster av statens gruvegendom.............

45. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­

torium ....................................................................

46. Inkomster vid statens rättskemiska labora­

torium ....................................................................

47. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­

torium ....................................................................

48. Inkomster vid statens mentalsjukhus.........

49. Inkomster vid Vilhemsro sjukhus................

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset............

51. Inkomster vid serafimerlasarettet.................

52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

12 500 000

570 000

950 000

12 000 000

450 000

1 300 000

5 000 000

5 500 000

700 000

400 000

47 200 000

260 000

36 800 000

9 100 000

475 000

230 030 000

111. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..........................

2. Totalisatormedel...............

3. Tipsmedel............................

4. Lotterimedel.......................

5. Övriga diverse inkomster

28 000 000

50 000 000

95 000 000

115 000 000

15 000 000

303 000000

14 694 ISO 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

294 000 000

50 000 000

1. Postverket, bevillning........................................ 1 000 000

2. Televerket.............................................................. 80 000 000

3. Statens vattenfallsverk..................................... 190 000 000

4. Domänverket........................................................ 23 000 000

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond................. 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

t

2 135 000

3. Beskickningsfastigheternas

»

1 210 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

15 131 000

5. Generaltullstyrelsens

»

265 000

6. Uppsala universitets

»

595 000

7. Lunds universitets

*

660 000

8. Sjöfartsstyrelsens

........................... 130 000

9. Medicinalstyrelsens

»

7 370 000

10. Karolinska sjukhusets

>

880 000

28 377 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

63

/V. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond................................. 31 638f000

2. Försvarets fabriksfond...................................... 2 800 000

V. Statens ulldningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond....................... 6 500

2. Värnpliktslånefonden......................................... 100

3. Statens bostadslånefond................................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby..................................................................... 16 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer.......................... 4 100 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen.............. 34

000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyg­

gande på landsbygden................. 400

000

8. Lånefonden för bostadsbyggande.................. 183 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder............. 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin.......................... 525

000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ..

1 000 000

12. Statens bosättningslånefond............................ 1 700 000

13. Vattenkraftslånefonden................ 270

000

14. Luftfartslånefonden....................... 280

000

15. Tullverkets båtlånefond.................................... 500

16. Statens lånefond för universitetsstudier....

300 000

17. Allmänna studielånefonden......... 500

000

18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

50 000

19. Gödselvårdslånefonden....................................... 100

20. Jordbrukets lagerhusfond........... 600

000

21. Statens mejerilånefond................. 1

000

22. Jordbrukets maskinlånefond....... 950

000

23. Statens sekundärlånefond för jordbrukare..

100 000

24. Statens slakterilånefond.................................... 100

25. Fonden för supplementär jordbrukskredit..

200 000

26. Kraftledningslånefonden.............. 250

000

27. Elektrifieringslånefonden.................................. 100

28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift.............................................................. 100

29. Egnahemslånefonden......................................... 4 700 000

30. Arrendelånefonden.............................................. 100

31. Arbetarsmåbrukslånefonden............................ 100

32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond............................. 100

33. Kronotorparnas inventarielånefond............... 100

34. Statens avdikningslånefond............................. 1 750 000

35. Täckdikningslånefonden............... 10

000

36. Bevattningslånefonden.................. 1

000

37. Fiskerilånefonden........................... 350

000

38. Statens fiskredskapslånefond.......................... 100

39. Virkesmätningslånefonden................................ 100

40. Skogsväglånefonden...................... 14

000

41. Statens skogslånefond....................................... 100

34 438 000

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

42. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

43. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

44. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

45. Sjöfartsverkets båtlånefond.............................

46. Statens hantverks- och industrilånefond....

100

975 000

65 000

50 000

2 100 000

204 300 400

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond

2. Statskontorets

»

3. Lantbruksstyrelsens »

4. Riksbankens

»

5. Riksgäldskontorets

*

1 100 000

7 400 000

3 200

4 500 000

100

13 003 300

VII. Fonden för statens aktier.......................................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden...................................

2. Civila tjänstepensionsfonden...........................

3. Militära tjänstepensionsf onden.......................

4. Allmänna familjepensionsfonden....................

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.........

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet

2. Övriga diverse kapitalfonder..........................

65 000 000

56 000 000

1 675 000

180 000

5 000 000

9 600 000

33 000

72 488 000

28 500 000

16 000 000

44 500 000

806 106 700

Summa kronor 16 500 236 700

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

65

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1960/61

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden...................... 6 800 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. —4 796 000

2 005 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 6 340 000

inom fonden.................... 275 200 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 23 900 000

305 540 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 4 300 000

inom fonden..................... 200 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande.

121 900 000

326 300 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden..................... 140 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande.

326 501 000

466 601 000

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden..................... 600 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande.______29 000

680 000

5

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150

Bilaga 2

.

2 005 000

2 005 000

305 540 000

805 540 000

326 300 000

326 300 000

466 601 000

466 601 000

630 000

630 000

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 40 401 000

från riksstaten................. 100 000

inom fonden..................... 3 800 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. 36 500 000

40 401 000

40 401 000

m. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 137 520 300

från riksstaten................. 63 525 000

inom fonden..................... 22 636 000

Övriga kapitalmedel...........

215 000

Investeringsbemyndigande. 51 144 300

137 520 300

187 520 800

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 163 436 000

från riksstaten................. 114018 000

inom fonden..................... 14 555 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. 34 862 000

163 436 000

163 436 000

B. Försvarets fahriksfond

Avskrivningsmedel

inom fonden..................... 3 000 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. 4 599 000

7 600 000

Summa investeringsanslag ... 7 600 000

7 600 000

V. Statens utlåningsfonder

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 820 000 000 Investeringsanslag.............. 820 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag............... 100

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag............... 100

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

67

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten.................

Investeringsbemyndigande .

5 400 000

3 600 000

Investeringsanslag ..........

9 000 000

9 000 000

9 000 000

Luftfartslånefonden

Investeringsbemyndigande .

10 000 000

Investeringsanslag............

.. 10 000 000

Statens lånefond för universitetsstudier

Avskrivningsmedel

från riksstaten.................

10 600 000

Investeringsanslag..........

10 600 000

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten.................

10ji200 000

Investeringsanslag.......... ..

10 200 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande .

3 000 000

Investeringsanslag...........

3 000 000

Kronotorparnas inventarielånefond

Avskrivningsmedel

från riksstaten.................

50 000

Investeringsanslag..........

50 000

F iskerilånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten.................

Investeringsbemyndigande.

316 700

633 300

Investeringsanslag...........

950 000

950 000

950 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyndigande.

4 000 000

Investeringsanslag..........

4 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag..........

100

Summa investeringsbemyn-

diganden för statens utlå-

ningsfonder

........................ 841 233 600

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 228 323 100

från riksstaten................. 88 173 000

Övriga kapitalmedel...........

23 509 000

Investeringsbemyndigande. 116 641 100

228 828 100

228 323 100

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...........

1000 Investeringsanslag

Investeringsbemyndigande.. 160 022 200

160 023 200

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel............

4 017 000 Summa investeringsanslag

Investeringsbemyndigande.. 18 483 000

22 600 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråd sfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag

inom fonden....................... 26 000 000

Övriga kapitalmedel............

100 000

Investeringsbemyndigande..

6 600 000

32 700 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande .

4 000 000 Investeringsanslag .............

C. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag

inom fonden .......................... 120 000

Övriga kapitalmedel............... 1 000

Investeringsbemyndigande ...

—1 000

120 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag

från riksstaten............. 303

022 700

inom fonden................. 692

711 000

Övriga kapitalmedel___

28

148 000

Investeringsbemyndigande 1 741 618 200

160 023 200

160 023 200

. .22 500 000

22 500 000

.. 32 700 000

32 700 000

4 000 000

___ 120 000

120 000

2 765 499 900

2 765 499 900

2 765 499 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

69

Innehåll

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken ................................................

1. Den internationella utvecklingen.........................................................................

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ....................................................

3. Den ekonomiska politiken.....................................................................................

4. Budgetläget ..............................................................................................................

Besparingsutredningens förslag rörande statsfinansiell långsiktsplanering...............

Förnyad beräkning av statsinkomsterna .......................................................................

Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61 .................................

Vinstavdraget vid totalisatorverksamheten m. ..................................................................

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1960161 ...........................

Kapitalbudgeten för budgetåret 1960/61 .........................................................................

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m....................

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1960/61

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1960/61 .......................

Bihang A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60

Bihang B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1960

Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1960/61

Bihang E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen.

2

2

3

5

24

32

37

40

42

52

54

57

60

65

600786

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIHANG A

RIKSRÄKENSKAPSYERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1959/60

Kungl. Maj;ts proposition nr 150 år 1960

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60

1

Bihang A

i

■ ' ’ .

Till KONUNGEN

I enlighet med föreskrifterna i den för riksräkenskapsverket gällande in­

struktionen får riksräkenskapsverket härmed avgiva approximativ beräk­

ning rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1959/60.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang A

2

Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den

2 april 1960 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen av­

lämnade propositioner äro avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade

eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår till 103,82 miljoner kronor (jfr riks­

dagens skrivelse den 16 december 1959, nr 346, samt propositionerna nr 2

och 100 till 1960 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår avser även föränd­

ringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i re­

gel på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga sammanställ­

ningarna av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för

budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar

med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende bud­

getårets fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbud­

getens inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräk­

nas överstiga de i riksstaten uppförda med 797,21 miljoner kronor. För de

inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna

budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfon­

den, redovisas en nettomerinkomst å 812,09 miljoner kronor, medan in­

komsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas

komma att understiga de ursprungligen beräknade med netto 14,88 miljoner

kronor. Sistnämnda belopp motsvarar praktiskt taget underskottet å de till

automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomster­

na å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt

närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad

inkomstberäkning för budgetåret 1960/61, komma att överstiga det i riks­

staten upptagna beloppet med 200 miljoner kronor medan riksstatens övriga

inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på 597,21

miljoner kronor. I sistnämnda belopp ingår den allmänna varuskatten med

375 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift å 41,69 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i

anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i

efterföljande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

3

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60

Merutgifter

milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.......................... —

II. Justitiedepartementet............................................ —

III. Utrikesdepartementet.............................................. —

IV. Försvarsdepartementet........................................... —

V. Socialdepartementet................................................ 27,62

VI. Kommunikationsdepartementet........................... 12,19

VII. Finansdepartementet.............................................. 7,76

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................................... 42,82

IX. Jordbruksdepartementet........................................ —

X. Handelsdepartementet............................................ 3,33

XI. Inrikesdepartementet.............................................. —

XII. Civildepartementet................................................... —

XIII. Oförutsedda utgifter............................................... 1,24

XIV. Riksdagen och dess verk m. m........................... —

Säger 94,96

Besparingar

milj. kr.

0,87

1,99

17,88

4,35

20,64

56,99

0,05

102,77

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden............................................ —

0>50

II. Riksgäldsfonden........................................... 50,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

—___________ —

Säger

50,00_________ 0,50

Summa 144,96

103,27

Nettomerutgift

41,69

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å socialdepartementets, kommunikationsdepar­

tementets och ecklesiastikdepartementets huvudtitlar om 27,62 respektive

12,19 och 42,82 miljoner kronor samt för räntor å statsskulden med 50,00

miljoner kronor. Å andra sidan beräknas mera betydande nettobesparingar

för försvarsdepartementets, inrikesdepartementets och civildepartementets

huvudtitlar med 17,88 respektive 20,64 och 56,99 miljoner kronor. Den för

försvarsdepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen samman­

hänger främst med att av anslaget till reglering av prisstegringar beräknas

20,00 miljoner kronor icke komma att tagas i anspråk. Beträffande den

nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets huvudti­

tel, må framhållas, att anslagen till allmänna barnbidrag, till bidrag till vis­

sa omskolningskurser m. m. och till kapitalmedelsförluster och ränteefter-

gifter å vissa bostadsbyggnadslån beräknas bli överskridna med 44,61, 11,49

respektive 11,47 miljoner kronor, medan anslagen till bostadsrabatter, till

bidrag till sjukkassor in. m. och till bidrag till folkpensioner in. m. beräk­

nas uppvisa besparingar å 30,92, 7,60 respektive 5,80 miljoner kronor. Till

förklaring av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang A

4

nettomerutgiften må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på

grund av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens special­

budget hörande inkomsttitlarna efter avdrag av besparingar å anslag under

specialbudgeten komma att över anslaget till avsättning till statens automo-

bilskattemedelsfond påföras 13,24 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och

tiHäggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbud­

get, 49,73 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten

komma att minska till 36,49 miljoner kronor. Den för ecklesiastikdeparte­

mentets huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger främst med

att anslagen till bidrag till driften av högre kommunala skolor, till studie­

bidrag och stipendier samt till bidrag till driften av folkskolor in. m. be­

räknas bli överskridna med 5,88 respektive 9,20 och 40,00 miljoner kronor,

medan de allmänna läroverkens avlöningsanslag beräknas uppvisa en be­

sparing å 11,36 miljoner kronor. Den nettobesparing, som beräknas upp­

komma å inrikesdepartementets huvudtitel, sammanhänger främst med att

å anslagen till sinnessjukvårdsanstalternas omkostnader samt till bidrag till

sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö och till bidrag till Göte­

borgs stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus beräk­

nas uppkomma besparingar å 5,80 respektive 5,11 och 4,86 miljoner kronor.

Den för civildepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen är att

hänföra till anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och

pensioner m. in., vilket anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets

beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget i anspråk av de avlöningsut-

betalande myndigheterna.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid reali­

serandet av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttit­

lar å netto 812,09 miljoner kronor samt belastas med merutgifter å anslag

å netto 41,69 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett

saldo mellan inkomster och utgifter (underskott) på 885,33 miljoner kro­

nor. Mot detta belopp samt de beräknade merutgifterna å anslag och det

sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad som framhållits i det

föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår, få ställas de beräknade merinkomster-

na å inkomsttitlar. Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras från bud­

getutjämningsfonden om (885,33 + 41,69 -f 103,82 — 812,09 =) 218,75

miljoner kronor eller i runt tal 220 miljoner kronor. Nyssnämnda i rikssta­

ten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter på i runt tal 885 miljoner

kronor avser till ett belopp av 150 miljoner kronor återföring från budget­

utjämningsfonden av kommunalskattemedel, medan återstående 735 mil­

joner kronor motsvara det beräknade formella underskottet å statsregle-

ringen. Angivna återföring beräknas nu till 100 miljoner kronor. Det i riks­

staten upptagna formella underskottet skulle alltså nu kunna beräknas till

120 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sam­

manfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående be­

hållningar å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (—)

resp. ökning (+)

milj. kr.

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60

5

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet

+ 100

V. Socialdepartementet

—- 60

VI. Kommunikationsdepartementet

— 20

IX. Jordbruksdepartementet

+ 30

X. Handelsdepartementet

— 40

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

+

60

+ 70

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sam­

manlagt 70 miljoner kronor. Om denna summa fråndrages det belopp, som

i det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjämnings­

fonden, erhålles ett belopp av (220 — 70 =) 150 miljoner kronor. Sistnämn­

da summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda utgifterna

kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomsterna under

innevarande budgetår.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan ock­

så, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha ut­

gifterna upptagits till sammanlagt (13 591,04 -{- 103,82 =) 13 694,86 mil­

joner kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket un­

derstiga detta belopp med 45 miljoner kronor. Utgifterna kunna alltså be­

räknas komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 13 650 miljoner kro­

nor. Då inkomsterna beräknas till i runt tal 13 500 miljoner kronor, kan

alltså det kassamässiga underskottet beräknas till 150 miljoner kronor.

I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund

samt byråchefen Thorson och tillförordnade byråchefen Säfström varjämte

tillförordnade byrådirektören Jarder varit föredragande. Stockholm den 2

april 1960.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

INGRID JARDER

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida

under budgetåret 1959/60

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögen­

het m. m., bevillning...............

b) Kupongskatt, bevillning........

c) Utskiftningsskatt och ersätt

ningsskatt, bevillning..............

d) Fondskatt, bevillning..............

e) Skogsvårdsavgifter, bevillning

f) Bevillningsavgifter för särskil­

da förmåner och rättigheter,

bevillning............................

g) Arvsskatt ochgävoskatt.fceai//-

ning .............................................

h) Lotterivinstskatt, bevillning..

i) Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning ...

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning.........

b) Bensinskatt, bevillning...........

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning...............

aa) Allmän varuskatt, bevillning ..

b) Varuskatt, bevillning...............

c) Omsättningsskatt å motorfor­

don, bevillning..........................

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning .

e) Skatt å kaffe, bevillning ...

f) Tobaksskatt, bevillning___

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill­

ning .........................................

h) Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be­

villning ...............................

j) Omsättningsskatt å vin, bevill­

ning .............................................

k) Maltdrycksskatt, bevillning ..

l) Skatt å läskedrycker, bevill­

ning .............................................

m) Statlig nöjesskatt, bevillning..

n) Energiskatt, bevillning...........

Säger för skatter

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas

av

budgetut­

jämnings­

fonden

Merin-

komst att

tillföras

budgetut­

jämnings­

fonden

Tusental kronor

5 900 000

6100 000

200 000

8 000

7 000

1000

—

1000

2 800

__

1800

14 000

13 600

400

—

13 000

12 600

400

—

1500

1600

—

100

90 000

98 000

_

8 000

82 000

82 000

—

—

84 000

88 000

—

4 000

385 000

385 000

825 000

810 000

—

—

690 000

775 000

85 000

—

375 000

—

375 000

310 000

318 000

—

8 000

140000

155000

—

15 000

40 000

40 000

_

_

23 000

25 000

—

2 000

850 000

885 000

—

35 000

13 000

15 000

—

2 000

22 000

25 000

—

3 000

1200 000

1125 000

75 000

—

90 000

95 000

_

5 000

105 000

112 000

—

7 000

67 000

73 000

_

6 000

45 000

38 000

7000

_

510 000

525000

—

15 000

11508 500

12 181600

83 800

771900

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60

7

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas

av

budgetut­

jämnings­

fonden

Merin-

komst att

tillföras

budgetut­

jämnings­

fonden

Tusental kronor

Uppbörd i statens verksamhet:

1.

Vattendomstolsavgifter.............

2. Inkomster vid fångvården ....

3. Bidrag till riksförsäkringsanstal-

700

2 500

3900

210

2 500

3 650

490

250

—

4. Bidrag till pensionsstyrelsen ...

5. Inkomster vid statens vårdan­

stalter för alkoholmissbrukare

.

6. Inkomster vid statens geotek-

225

250

1000

225

230

1530

20

530

7. Förrättningsavgifter vid statens

bilinspektion, att tillföras auto-

5 200

5150

8. Inkomster vid väg- och vatten-

byggnadsverket, att tillföras

1300

1400

9. Avgifter för registrering av mo-

8000

8500

_

500

10.

Inkomster vid Sveriges meteoro­

logiska och hydrologiska institut

11.

Bidrag till statens bränslekon-

4 900

80

4 900

75

5

—

12. Inkomster vid länsarkitekts-

1500

1050

450

——

13. Inkomst av myntning och juste-

5 800

4 200

1600

50

A

.................. •••,.*

1000

1050

—

15. Bidrag till bank- och fondinspek-

500

540

_

____

16. Bidrag till sparbanksinspektio-

350

350

____

__

17. Bidrag för revision av sparban-

400

405

_

5

18. Inkomster vid tandläkarhögsko-

350

430

__

80

19. Avgifter för granskning av bio-

330

260

70

____

20. Inkomster vid matematikma-

2 000

700

1300

21. Inkomster vid lantbruksnämn-

1800

1700

100

—

22. Inkomster vid statens j ordbruks-

350

350

.

-

____

23. Inkomster vid statens centrala

1600

1800

_

200

24. Inkomster vid statens växt-

800

1000

.

200

25. Inkomster vid statens lantbruks-

250

250

____

26. Inkomster vid statens maskin-

300

200

100

____

27. Inkomster vid statens veterinär-

800

925

_

126

28. Inkomster vid veterinärhögsko-

700

700

...

—

29. Inkomster vid lantmäteriväscn-

det...................................................

13 500

13200

300

—

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

30. Inkomster vid rikets allmänna

kartverk.........................................

2 000

2100

_

100

31. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen...............

40

40

—

_

32. Skeppsmätningsavgifter............

450

450

-- -

—

33. Inkomster vid Sveriges geolo-

giska undersökning.....................

1000

1300

—

300

34. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt..................................

2 300

2 600

—

300

35. Inkomster vid flygtekniska för-

söksanstalten................................

6 000

4 500

1500

_

36. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor...................

100

100

—

_

37. Fyr- och båkmedel.....................

14 500

17 500

—

3 000

38. Lotspenningar..............................

11000

11800

—

800

39. Försäljning av sjökort m. m. ..

500

600

—

100

40. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt..........................

800

800

—

—

41. Patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifter...................

11500

12 000

—

500

42. Avgifter för registrering i för-

enings- m. fl. register...............

500

450

50

—

43. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen..................................................

1200

1230

—

_

44. Inkomster av statens gruvegen-

dom.................................................

4 000

4000

_

_

45. Inkomster vid statens bakterio-

logiska laboratorium...................

3 800

7 800

_

4 000

46. Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium....................

550

625

_

75

47. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium......................

375

400

25

48. Inkomster vid statens sinnes-

sjukhus

.........................................

50000

50 000

—

_

49. Inkomster vid statens skol- och

yrkeshem på Salbohed och i Vä-

nersborg

.......................................

25

11

14

_

50. Inkomster vid statens anstalt

för fallandesjuka

........................

320

305

15

_

51. Inkomster vid karolinska sjuk-

huset

.............................................

36 000

33 000

3 000

_

52. Inkomster vid serafimerlasaret-

tet

.................................................

9 000

8 500

500

_

53. Inkomster vid statens institut

för folkhälsan

..............................

475

450

25

—

Säger för uppbörd i statens verksamhet

316 820

218 041

9 789

10 890

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel....................................

30000

27 000

3000

_

2. Totalisatormedel...........................

35 000

42 000

_

7 000

3. Tipsmedel......................................

105 000

91000

14 000

4. Lotterimedel

.................................

115 000

114 000

1000

_

5. Övriga diverse inkomster........

17 000

17 000

—

Säger för diverse inkomster

303 000

291 000

18 000

7 000

Säger för egentliga statsinkomster

13 027 330

12 690 641

111589

789 790

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60

9

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas

av

budgetut­

jämnings­

fonden

Merin-

komst att

tillföras

budgetut­

jämnings­

fonden

Tusental kronor

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ...............

17 000

95 000

28 000

120 000

—

11000

25000

3.

Statens järnvägar......................

4.

Statens vattenfallsverk.............

5. Domänverket..............................

1000

160 000

1000

1000

150 000

22 000

10000

21000

Säger för statens affärsverksfonder

274 000

321 000

10 000

57 000

15 000

50 000

_

35 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .

23 277

26160

—

2 883

IV. Försvarets fonder:

1.

Försvarets fastighetsfond.........

2.

Försvarets fabriksfond.............

28 625

2 650

26 760

2 750

1865

100

Säger för försvarets fonder

31275

29 510

1865

100

V. Statens utlåningsfonder.................

175 472

184 000

—

8 528

VI. Fonden för låneunderstöd............

13 553

12 000

1553

—

VII. Fonden för statens aktier............

30 000

75 000

—

45 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden..........

2.

Civila tjänstepensionsfonden ..

3.

Militära tjänstepensionsfonden.

4.

Allmänna familjepensionsfon-

56 000

1500

175

4 500

55 900

1540

173

4 510

100

2

40

10

5.

Statens pensionsanstalts pen­

sionsfond ......................................

6. Pensionsfonden för vissa riks­

dagens verk................................

9 000

30

9 200

30

—

200

Säger för statens pensionsfonder

71 205

71353

102

250

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

28 800

30 000

1200

2. Övriga diverse kapitalfonder .

15 800

13 250

2 550

—

Säger för diverse kapitalfonder

44 600

43 250

2 550

1200

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

678 382

812 273

16 070

149 961

Tillsammans

12 705 702

13502 914

127 659

939 751

600765 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIHANG B

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

Bih. B. Riksräkenskapsnerkets inkomstberäkning

1

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det

ämbetsverket att före den 5 april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till för­

nyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna

vid nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riks­

räkenskapsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang B

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

rörande inkomsterna under budgetåret 1960/61 på de större inkomsttitlarna

samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömandet av

titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. ha utnyttjats nu tillgängligt

material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket förda upp-

bördsstatisliken samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I sin beräkning i december 1959 anförde riksräkenskapsverket, att man av

dåvarande tendenser att döma kunde förutse en fortsatt konjunkturuppgång

i Sverige under år 1960. I anslutning härtill räknade ämbetsverket som all­

män utgångspunkt för sina kalkyler med en fortsatt stegring i produktion

och utrikeshandel samt hög sysselsättningsnivå under det kommande året,

även om skärpningen av den indirekta beskattningen kunde komma att ver­

ka dämpande på efterfrågesidan, främst när det gäller den privata konsum­

tionen.

De allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen, som

angåvos i riksräkenskapsverkets decemberberäkning, synas alltjämt kunna läg­

gas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret

1960/61. I det följande framlägger riksräkenskapsverket resultatet av de för­

nyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även kom-

inunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i sam­

band med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen upp­

fördes de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrä­

kenskapsverkets förslag med 6 500 miljoner kronor.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl ut­

fallet för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande

budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt, varvid

riksräkenskapsverkets beräkningar i december 1959 medtagits som jämfö­

relse (miljoner kronor):

1959/60

1960/61

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnads-

betalningar ....................................

11 500

11 500

11 970

12 350

Kvarstående skatt ............................

Y rkesskadef örsäkringsavgifter, bi-

620

620

700

750

drag till sjukförsäkringen och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare........................

350

350

370

370

Tillkommande skatt, sjömansskatt,

restantier m. m...............................

275

270

275

270

Summa inkomster 12 745

12 740

13 315

13 740

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

1959/60

1960/61

december-

ny beräk-

december-

ny beräk

beräkning

ning

beräkning

ning

Utgifter

Kommunalskattemedel ...........

4 690

4 680

4 960

4 980

Överskjutande skatt ...............

1 060

1 060

850

850

Övriga restitutioner ...............

50

50

50

50

Y rkesskadef örsäkringsavgifter,

bi-

drag till sjukförsäkringen

och

byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare...............

350

350

370

370

Förskott till sjukkassorna m. m. ..

510

510

520

520

Omföringar ................................

30

30

30

30

Summa utgifter

6 690

6 680

6 780

6 800

Nettoinkomst på titeln

6 055

6 060

6 535

6 940

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräken-

skapsverkets decemberberäkning. Som framgar av sammanställningen över­

ensstämma de olika posterna vid den nu företagna beräkningen mycket nära

med motsvarande poster i decemberberäkningen för budgetåret 1959/60 me­

dan för budgetåret 1960/61 nu räknas med betydligt högre preliminärskatt.

I det följande kommer orsakerna till denna avvikelse att närmare beröras.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkoms­

ten för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken

av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december gjordes vis­

sa antaganden om lönesummans utveckling under år 1959, vilka i stort sett

alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning av lönesum­

man under året med omkring 4 procent. Beträffande lönesummans utveck­

ling under 1960 framhöll riksräkenskapsverket i december, att man i första

hand hade att ta hänsyn till två då kända faktorer nämligen dels att löne­

nivån till följd av löneglidning under 1959 vid ingången av 1960 översteg den

under 1959 genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbets­

veckan under 1960. I stort sett ansågos dessa båda faktorer neutralisera var­

andra. Ämbetsverket anförde vidare, att mot bakgrund av rådande kon­

junkturtendenser en fortsatt löneglidning kunde påräknas under 1960. Den

ökning av lönesumman som därutöver kunde komma att bli en följd av av­

talsrörelsen lät sig icke då överblicka. Riksräkenskapsverket ansåg sig dock

med hänsyn till vad som var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna

antaga att denna för vissa avtalsområden skulle komma att leda till större

lönelyftningar än under 1959. Med hänsyn till vad sålunda anförts om in­

komstutvecklingen räknade riksräkenskapsverket med en något större steg­

ring av lönesumman under 1960 än under 1959, varvid förutsattes en viss

ökning i antalet sysselsatta.

Sedan numera resultatet av avtalsrörelsen för industriarbetarna och vissa

tjänstemannagrupper är känt kan löneutvecklingen under innevarande år

4

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

bedömas med något större säkerhet än i december. De kända avtalsresultaten,

en antagen fortsatt löneglidning och ökning i antalet sysselsatta ha föranlett

riksräkenskapsverket att räkna med en ökning av lönesumman med 7 pro­

cent under 1960.

För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna

1961 saknade riksräkenskapsverket i december andra utgångspunkter än

vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. I an­

slutning härtill räknade riksräkenskapsverket med en stegring av lönesum­

man med 3 procent under 1961. Då de hittills träffade avtalen avse en två­

årsperiod anser sig riksräkenskapsverket nu böra räkna med samma pro­

centuella stegring av lönesumman under 1961 som under 1960, således 7

procent.

Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja upp­

gifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1959. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under upp-

bördsterminerna i november 1959 och januari 1960 ange sammanlagt något

högre belopp, än vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning.

Detta i förening med det höjda antagandet om lönesummans utveckling un­

der 1960 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med en högre upp­

börd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1960—61 och framförallt

under uppbördsåret 1961—62, av vilket två terminer falla inom budgetåret

1960/61.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst

har riksräkenskapsverket i stort sett bibehållit de antaganden som redovisa­

des i inkomstberäkningen i december. För ifrågavarande inkomsttagare, vil­

ka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de från och med 1959 höjda

folkpensionsavgifterna väntas komma att nämnvärt påverka skatteuppbör-

den först från och med uppbördsåret 1961—62.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sam­

manlagda till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli av ungefär

samma storlek vid 1960 års taxering som vid 1959 års. Riksräkenskapsver­

ket har i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter om vissa

större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid 1960 års taxe­

ring. Svar på denna enkät har inkommit från 92 procent av de tillfrågade bo­

lagen, representerande inemot 85 procent av samtliga bolags taxerade in­

komster vid 1959 ars taxering. Genom enkäten har riksräkenskapsverket

fått en beräkningsgrund för bolagens taxerade inkomster, som vid denna

tid på året icke förut varit tillgänglig.

Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt taxerade in­

komst att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959 och 1960 års

taxeringar. För utvecklingen av bolagens taxerade inkomster vid 1961 års

taxering anser sig riksräkenskapsverket liksom i december kunna räkna

med en väsentlig uppgång. Förutom de skärpta bestämmelserna om lager­

värdering och de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen har riks­

räkenskapsverket härvid räknat med att bolagens vinstdispositioner påver­

kats av sänkningen av bolagsskatten vid 1961 års taxering. Bolagens till

statlig skatt taxerade inkomster vid 1962 års taxering har i anslutning till

de allmänna antaganden om den ekonomiska utvecklingen antagits överstiga

inkomsterna enligt 1961 års taxering med 3 procent.

1 den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter

om bolagens beräknade fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt under våren

1960. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig

böra sänka det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarnas

storlek våren 1960 med 100 miljoner kronor till 450 miljoner kronor. Här­

vid har förutsatts att fysiska personers inbetalningar bli av i stort sett

samma storlek som under våren 1959. Beträffande fyllnadsbetalningarnas

storlek under våren 1961 har riksräkenskapsverket liksom i december räknat

med ett belopp av 700 miljoner kronor, varvid antagits att bolagen även

under våren 1961 komma att verkställa fyllnadsbetalningar i sådan omfatt­

ning att den kvarstående skatten för deras del liksom varit fallet under de

sista kända taxeringarna blir lägre än den överskjutande skatten. Vidare

har räknats med fyllnadsbetalningar från fysiska personer i ungefär sam­

ma omfattning som under våren 1959.

Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet in. m. utvisa inga eller obetydliga föränd­

ringar jämfört med decemberberäkningen.

Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna

säga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större be­

lopp för inflytande preliminärskatt. Detta sammanhänger främst med de

högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskaps­

verket nu lagt till grund för beräkningarna. För innevarande budgetår upp­

vägs dock den nu beräknade ökningen i preliminärskatteuppbörden av an­

tagna lägre fyllnadsbetalningar.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1959/60 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att titeln i riks-

staten för budgetåret 1960/61 uppföres med 6 900 miljoner kronor, vilket

är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kom-

munalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna böra verk­

ställas under budgetåren 1959/60 och 1960/61, framgå av nedanstående

tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsver-

kets decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):

1959/60

1960/61

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Bih. B. Riksråkenskapsoerkets inkomstberäkning

5

Avsättning ......................................... 300

300

350

450

Återföring............................................. 400

400

475

475

Nettoåterföring .................................. 100

100

125

25

6

Kungl. Maj:Is proposition nr 150 år 1060

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 95 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den

21 mars 1960 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföras med 100 miljoner kronor i riksstaten. Vid bedömandet av inkomst­

utfallet har styrelsen härvid räknat med att skattebortfallet i anledning av

kvarlåtenskapsskattens avskaffande skall kompenseras av ökade inkomster

av arvsskatt till följd av ökat skatteunderlag och vidare med att ett eller annat

större s. k. engångsbelopp skall inflyta. Riksräkenskapsverket föreslår i

enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar att titeln arvsskatt och gåvo­

skatt i riksstaten uppförts med 100 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kro­

nor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85

miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststvrelsen be­

räknat inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts, att

det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under

nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräken­

skapsverket, att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras

med oförändrat 85 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna ti­

tel uppfördes i statsverkspropositionen med 90 miljoner kronor. I sin före-

nämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln

upptagas till oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår

likaledes, att det i statsverkspropositionen uppförda beloppet för budgetåret

1960/61 får kvarstå oförändrat.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 400

miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande år beräknades av riks­

räkenskapsverket i december till 380 miljoner kronor. Enligt från överståt-

hållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debite­

rade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari till 359,4

miljoner kronor, vilket är 26,9 miljoner kronor mer än det föregående år

debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i

vissa fall med erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt

17 miljoner kronor hänförliga till budgetåret 1959/60 beräknas inflyta

först under budgetåret 1960/61. Å andra sidan inneburo motsvarande be­

stämmelser för år 1959 att drygt 14 miljoner kronor avseende debiteringen

i februari 1959 inlevererades först under innevarande budgetår. Med led­

ning av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket beräknat inkoms­

terna på titeln till 385 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. Antalet re­

gistrerade personbilar och lastbilar uppgick enligt uppgifter från överståt-

hållarämbetet och länsstyrelserna vid utgången av 1959 till ca 1 100 000 res­

pektive ca 117 000. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under

nästkommande budgetår finner riksräkenskapsverket sig kunna utgå från

en ökning av i stort sett samma storlek som under de senast förflutna bud­

getåren innebärande en årlig stegring av inkomsterna på titeln med ca 2a

miljoner kronor. Riksräkcnskapsverket föreslår darfor, att titeln fordons­

skatt i riksslaten uppföres med 410 miljoner kronor, vilket ar 10 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

7

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 8o0 nuljoner

kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna pa denna tite till

810 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

oeneraltullstvrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhallna upp­

gifter förordar riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i nksstaten upp­

föres med oförändrat 850 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppford med 700 nn -

joner kronor. Riksräkenskapsverket beräknade i december inkomsterna pa

titeln till 690 miljoner kronor för innevarande budgetår. Den betydande im­

portökningen av tullbelagda varor har nu föranlett ämbetsverket att hoj a

beräkningen för innevarande budgetår till 775 miljoner kronor. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har generaltullstyrelsen icke an­

sett det osannolikt, att de tendenser till ökning i expansionstakten, som

beträffande de olika varugrupperna visat sig under senaste tiden, i stor se

skulle komma att fortgå under budgetåret 1960/61. Styrelsen har uppskattat

inkomstbortfallet genom EFTA-överenskommelsen till 40 miljoner kronor

för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln tull­

medel i nksstaten uppföres med 775 miljoner kronor, vilket ar 75 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Den från och med år 1960 införda allmänna varuskat­

ten uppfördes i statsverkspropositionen med 1 400 miljoner kronor. Enlig

nu tillgängliga uppgifter inflöto ca 150 miljoner kronor i allmän varuskatt

vid den första uppbörden i mars 1960 avseende omsättningen under januari

och februari. Då omsättningen under dessa månader kan forutsattas ha

varit lägre än normalt och då dessutom vissa eftersläpningar torde ha före­

kommit har riksräkenskapsverket räknat med en väsentligt storre uppbörd

vid majuppbörden. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetar ha

sålunda av riksräkenskapsverket beräknats till 37a miljoner kronor. Ök­

ningen i lönesumman under innevarande och nästkommande ar kan förut­

sättas komma att bidraga till en även i fortsättningen ökad

uppbörd

Riks­

räkenskapsverket föreslår därför, att — trots den i proposition nr 117 till

årets riksdag föreslagna avvecklingen av den allmänna varuskatten for be­

gagnade bilar -- titeln allmän varuskatt i riksstaten uppföres med oförändrat

1 400 miljoner kronor.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upp­

förd med 315 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens

8

förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 320 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna

på titeln till 318 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med

320 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropo­

sitionen.

Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med

150 miljoner kronor. I proposition nr 117 till årets riksdag liar föreslagits

en höjning av omsättningsskatten på nya personbilar och skåpbilar, som

beräknas medföra en inkomstökning på titeln med 30 å 35 miljoner kronor

per budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår, under förutsättning att nyss­

nämnda proposition antages av riksdagen, att inkomsterna för budgetåret

1960/61 upptagas med 180 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Kun tji. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. Denna titel är i statsverks-

piopositionen uppförd med 40 miljoner kronor. I skrivelse till riksräken­

skapsverket den 17 mars 1960 har statens jordbruksnämnd påpekat, att i

proposition nr 25 till årets riksdag föreslagits, att tills vidare 10 miljoner

kronor av regleringsavgiften årligen skola överföras till Danmark enligt

punkt 4 i den särskilda överenskommelsen med detta land angående sam-

handeln med jordbruksprodukter inom EFTA. Då denna överföring är av­

sedd att ske i efterskott per budgetår inverkar den dock icke på nästkom­

mande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ifrågavarande

titel uppföres i riksstaten med oförändrat 40 miljoner kronor.

Skatt å kaffe är i statsverkspropositionen upptagen med 23 miljoner kro­

nor. General tullstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat inkomster­

na på titeln till 25 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har förordat

en höjning av inkomstbeloppet med försiktigt räknat någon miljon kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln skatt å kaffe i riksstaten uppföres

med 25 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än i statsverkspro­

positionen.

Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 890

miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaks­

skatt till 900 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning

till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i

riksstaten uppföres med 900 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mer än i statsverkspropositionen.

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag. Denna titel är i stats­

verkspropositionen uppförd med 13 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har

vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna på titeln till 15 miljoner kro­

9

nor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till kontrollstyrelsens be­

räkning, att titeln i riksstaten uppföres med 15 miljoner kronor, vilket är

2 miljoner mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under

denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kro­

nor. Till samma belopp beräknade riksräkenskapsverket i december inkoms­

terna under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket beräknar nu in­

komsterna under titeln till 1 125 miljoner kronor under innevarande budgetår.

Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna

under budgetåret 1960/61 till 1 130 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med 1 125 miljoner

kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen

med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning

uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kro­

nor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 110 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna

till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med oförändrat 110 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 70 mil­

joner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat in­

komsterna till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i

riksstaten uppföres med oförändrat 70 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med

45 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomster­

na under titeln för innevarande budgetår till likaledes 45 miljoner kronor.

1 den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna

av statlig nöjesskatt till 38 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. I pro­

position nr 79 till årets riksdag ha föreslagits vissa lättnader i beskattning­

en för biografföreställningar från och med den 1 juli 1960. Enligt proposi­

tionen kan det härav föranledda inkomstbortfallet på titeln uppskattas till

ca 9 miljoner kronor. Under förutsättning att nämnda proposition antages

av riksdagen föreslår riksräkenskapsverket, att titeln statlig nöjeskatt i

riksstaten uppföres med 30 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 540

miljoner kronor. 1 sina förnyade beräkningar ha kontroll styrel sen och gene­

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

10

raltullstyrelsen beräknats intäkterna av energiskatt till sammanlagt 550

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna på ti­

teln för innevarande budgetår till 525 miljoner kronor, föreslår, att ti­

teln i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner

kronor mer än i statsverkspropositionen.

Fyr- och båkmedel uppfördes i statsverkspropositionen med 15,5 miljoner

kronor. I sin förnyade beräkning har generaltullstyrelsen uppskattat in­

komsterna på titeln till 17 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som be­

räknar inkomsterna på titeln till 17,5 miljoner kronor före innevarande bud­

getår, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 18 miljoner kronor, vil­

ket är 2,5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotspenningar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 11,5

miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 mars 1960

har sjöfart sstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 12,5 miljoner kro­

nor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till sjöfartsstyrelsens be­

räkning, att titeln i riksstaten upptages med 12,5 miljoner kronor, vilket är

1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 31 miljoner

kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 februari 1960 har lant-

bruksstyrelsen beräknat inkomsterna under nästkommande budgetår till 45

miljoner kronor under förutsättning av oförändrade spelformer och pro­

centavdrag. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar

inkomsterna på titeln till 42 miljoner kronor, föreslår, i anslutning till lant-

bruksstyrelsens kalkyl, att titeln totalisatormedel i riksstaten uppföres med

4o miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor mer än i statsverksproposi­

tionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med

95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten

uppföres med oförändrat 95 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen med 115 miljoner kro­

nor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med sam­

ma belopp.

Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 10 miljo­

ner kronor, vilket var samma belopp som generalpoststyrclsen föreslagit

vid sin beräkning i november 1959. Riksräkenskapsverket föreslog i sin de­

cemberberäkning att ett belopp av 15 miljoner kronor skulle upptagas i

statsverkspropositionen. Ämbetsverket antog härvid, att generalposlstyrel-

sen skulle kunna inleverera vinstmedel från postsparbanken och postgirorö­

relsen även för verksamhetsåren 1959 och 1960.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

Bili. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

11

Vid förnyad beräkning den 16 mars 1960 har generalpoststyrelsen upp­

skattat inkomsterna på titeln till 16 miljoner kronor. Liksom vid beräk­

ningen i november 1959 har styrelsen icke räknat med några belopp som

vinstmedel från postsparbanken och postgirorörelsen. Beräkningen har vi­

dare företagits med utgångspunkt från nu gällande lönenivå. Styrelsen har

påpekat att varje procents ökning av lönerna från och med den 1 januari

1960 kan beräknas minska överskottet med ca 3 miljoner kronor. Riks-

räkenskapsverket anser alltjämt, att vissa vinstmedel från postsparbanken

och postgirorörelsen skola kunna inlevereras och förordar att titeln post­

verket vid oförändrad lönenivå bör beräknas till 20 miljoner kronor, vilket

är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverksproposi­

tionen till 125 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18

mars 1960 har telestyrelsen beräknat inkomsterna till enahanda belopp.

Styrelsen har framhållit att detta belopp sedermera bör minskas med de

utgiftsökningar, som kunna bli följd av de löneökningar, som kunna kom­

ma att medges från och med år 1960. Riksräkenskapsverket föreslår, att

titeln televerket vid oförändrad lönenivå beräknas till oförändrat 125 mil­

joner kronor.

Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med

1 miljon kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 mars 1960

har järnvägsstyrelsen angivit att ett överskott av storleksordningen 5 mil­

joner kronor skulle vara att emotse för budgetåret 1960/61. Då styrelsen

avser att hemställa hos Kungl. Maj:t att få göra extra avsättningar till vär-

deminskningskontot motsvarande behovet av extra avskrivningar, då de

framtida överskotten så medge, har styrelsen icke ansett några inleveranser

av överskottsmedel kunna påräknas för budgetåret 1960/61. 1 statsverks­

propositionen uttalades, att extra avsättningar i antytt syfte syntes böra

företagas. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln statens järnvägar

i riksstaten uppföres med ett formellt belopp av oförändrat 1 miljon kro­

nor.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 200 miljoner kronor. Härvid räknades med att avskrivningar efter änd­

rade grunder eller extra avsättningar till värdesminskningskonto skulle

minska det inlevererade överskottet med 40 miljoner kronor. Vid förnyad

beräkning den 15 mars 1960 har vattenfallsstyrelsen ansett sig fortfarande

böra upptaga inkomsterna på titeln till 200 miljoner kronor. I anslutning

härtill föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten uppföres med

oförändrat 200 miljoner kronor.

Domänverket. I statsverkspropositionen upptogs denna titel till 20 miljo­

ner kronor. Vid förnyad beräkning den 12 mars 1960 bar domänstyrelsen

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

uppskattat överskottet för 1960 till 25 miljoner kronor. I anslutning till do-

mänslyrelsens beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i rikssta-

ten uppföres med 25 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än

i statsverkspropositionen.

Ifråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräk­

ning inom riksräkenskapsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning

förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräk­

ningarna, liksom de tidigare beräkningarna, äro grundade på förutsättning­

arna att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat

samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande

arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,

att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1960/61 upptagas med

nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

För de affärsdrivande verken gäller dock att de nu beräknade inlevererade

överskotten böra reduceras med de ökade utgifter, som kunna bli följden

av höjd lönenivå för de statsanställda.

Skatt å inkomst och förmögen-

Enligt stats­

verksproposi­

tionen

Kronor

Enligt riks-

räken skap sverket s

ändringsförslag

Kronor

Ökning

(+)

^Minskning (—)

Kronor

het in. m...................................

6 500 000 000

6 900 000 000

+ 400 000000

Arvsskatt och gåvoskatt ....

95 000 000

100 000 000

+

5 000 000

Fordonsskatt ............................

400 000 000

410 000 000

+

10 000 000

Tullmedel....................................

700 000 000

775 000 000

+

75 000 000

Särskilda varuskatter...............

Omsättningsskatt å motor-

315 000 000

320 000 000

+

5 000 000

fordon ....................................

150 000 000

180 000 000

4-

i

30 000 000

Skatt å kaffe ............................

23 000 000

25 000 000

+

2 000 000

Tobaksskatt................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av

890 000 000

900 000 000

+

10 000 000

partihandelsbolag.................

Omsättnings- och utskänknings-

13 000 000

15 000 000

+

2 000 000

skatt å spritdrycker............

1 150 000 000

1 125 000 000

—

25 000 000

Statlig nöjesskatt .....................

45 000 000

30 000 000

—

15 000 000

Energiskatt ................................

540 000 000

550 000 000

+

10 000 000

Fyr- och båkmedel...................

15 500 000

18 000 000

+

2 500 000

Lotspenningar............................

11 500 000

12500 000

+

1 000 000

Totalisatormedel........................

31 000 000

45 000 000

i

14 000 000

Postverket ................................

10 000 000

20 000 000

+

10 000 000

Domänverket ............................

20 000 000

25 000 000

+

5 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riks-

statsförslaget blir sålunda 541,5 miljoner kronor.

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

13

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket även omprövat de kal­

kyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades

i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1960. De förnyade

kalkylerna, vilka utsträckts till att omfatta ytterligare två budgetår, ha ut­

förts under samma schablonmässiga förutsättningar som angåvos i bilaga

E. Vid beräkningstillfället gällande författningar och andra bestämmelser,

som ha inflytande på statsinkomsterna, ha sålunda antagits förbliva oför­

ändrade under den period beräkningarna avse. Vidare ha beräkningarna ba­

serats på antagande om att såväl fysiska personers som bolags inkomster

skola stiga med 3 procent årligen under perioden 1962—1965. Vid beräk­

ningen av affärsverkens inlevererade överskott har räknats med stigande

driftutgifter inkluderande vissa höjningar av de statsanställdas lönenivå. De

utförda beräkningarna kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner

kronor):

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Övriga inkomsttitlar ..............................

Samtliga inkomsttitlar ..........................

Förändring från föregående budgetår

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

+ 600

—

+ 100

+ 500

+ 270

+ 280

+ 300

+ 275

+ 870

+ 280

+ 400

+ 775

Den ojämna utvecklingen av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. trots

antagandet om en jämn treprocentig stegring av skatteunderlaget under

perioden sammanhänger med att den kraftigare ökningen av skatteunder­

laget under åren 1960 och 1961 inverkar på bl. a. de beräknade utbetal­

ningarna av kommunalskattemedel under budgetåren 1962/63 och 1963/64.

Som jämförelse med de kassamässiga inkomsterna på inkomstskattetiteln

lämnas nedan uppgifter om förändringarna i de beräknade slutligt påförda

beloppen vid taxeringarna 1962—1965 av statlig inkomstskatt, förmögen­

hetsskatt och folkpensionsavgifter (miljoner kronor):

Taxeringsår

1962

1963

1964

1965

+ 530 + 200

+ 270 + 270

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som de nu företagna beräkningarna för budget­

åren 1961/62—1964/65 motivera framgå av nedanstående tablå (miljoner

kronor):

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

Avsättning............................................................ 550

450

350

350

Återföring.............................................................. 350

425

500

425

Nettoavsättning ................................................. 200

25

—150

— 75

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

I handläggningen av detta ärende ha generaldirektören Renlund, byråche­

ferna Ehnbom och Thorson samt tillförordnade byråchefen Säfström delta­

git, varjämte förste aktuarien Lindahl varit föredragande. Stockholm den

2 april 1960.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

600761 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1960

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960

Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960

1

Bihang C

Reviderad nationalbudget för år 1960

I. Inledning

Den preliminära nationalbudget för 1960 som framlades i statsverkspro­

positionen utgjordes av en s. k. baskalkyl, som uttryckligen presenterades

som en helt schematisk utgångspunkt för kommande justeringar. Eftersom

framför allt löneposten var helt obestämbar på avtalsrörelsens dåvarande

stadium gjordes för inkomst- och prisutvecklingens del det antagandet att

alla inkomster skulle perfekt följa en likaledes antagen treprocentig pro­

duktivitetsökning och att priserna — med undantag för omsättningsskat­

tens effekt — skulle vara oförändrade jämfört med 1959. På denna »infla-

tionsfria» bas tillämpades sedan de faktorer, som kunde anses något mera

konkret kända: effekten av planerade skatteförändringar och utgiftsök­

ningar för statliga och kommunala ändamål, enligt enkätuppgifter plane­

rade ökningar eller minskningar av de privata investeringarna i bostäder

och produktionsanläggningar, exportutsikterna m. m. Vid sidan härav gjor­

des vissa siffermässigt icke preciserade påpekanden om den sannolika ut­

vecklingen.

Slutsatsen blev att det för 1960 måste anses föreligga ett s. k. inflations-

gap eller efterfrågeöverskott, som dock borde kunna bemästras med den

ekonomiska politikens på kort sikt tillgängliga medel. Bl. a. utgjorde den

omständigheten, att bytesbalansen gentemot utlandet hade blivit positiv

under 1959 och beräknades resultera i en ökning av valutareserven, tills

vidare en viss säkerhetsventil, en möjlighet att täcka en viss överefterfrågan

inom landet genom import från utlandet utan någon alltför oroande nedgång

i valutareserven. Det har sedermera visat sig att denna säkerhetsventil hade

begagnats redan under slutet av 1959 då en stark importökning ägde rum,

tydligen delvis för att möta den speciella efterfrågan närmast före pris­

höjningarna genom omsättningsskatten. Valutareservens ökning under 1959

blev därför mindre än beräknat; i gengäld blev nedgången i lagerreserverna

inom landet betydligt mindre än vad man före årsskiftet hade anledning för­

moda. Detta utbytande av valutareserver mot lagerreserver synes för övrigt

ha fortsatt även under 1960 års första månader.

Även den nu framlagda reviderade nationalbudgeten utgör ett försök till

en inflationsgapsberäkning, som dock kunnat arbeta med betydligt full­

ständigare material. Den syftar således inte i första hand till att visa ett

förutsett slutresultat av den ekonomiska verksamheten, sådan denna till

slut kommer att genomföras under året, utan till att redovisa de tendenser

som gjorde sig gällande vid tiden för grundmaterialets insamlande, dvs. i

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang C

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960

stort sett under mars och början av april. Den söker alltså främst visa bak­

grunden till den ekonomiska politik som samtidigt presenteras i den propo­

sition, till vilken den publiceras som bihang. Det material den grundas på

och den analys av läget som detta material gett möjlighet till har visat att

det förelåg ett behov av ändring i de registrerade ekonomiska planerna inom

såväl den offentliga verksamheten som inom det privata näringslivet, ef­

tersom det måste betraktas som praktiskt uteslutet att fullfölja dem inom

ramen för föreliggande produktionsmöjligheter. I enlighet härmed har så­

lunda både administrativa, finanspolitiska och penningpolitiska åtgärder

vidtagits eller förberetts — utöver vad som redan tidigare genomförts i form

av varuskatt, räntehöjning m. in. — för att förhindra en överansträngning av

de ekonomiska resurserna och särskilt för att uppnå en förskjutning av

arbetskraftsbehovet från hög- till lågsäsong.

Det bör understrykas att själva den siffermässiga överslagsberäkningen av

förutsedd tillgång och efterfrågan — »nationalbudgeten» i inskränkt me­

ning, sådan den presenteras i en sammanfattande tabell i kapitel XI — i

delta sammanhang spelat en relativt underordnad roll. Att materialet från

skilda områden, alltså t. ex. enkätuppgifterna om investeringsplaner, utri-

keshandelsutsikter, arbetskraftsbehov och orderingång, statistiken över

igångsättningstillstånd och kreditexpansion, beräkningarna över lönehöj­

ningarnas och de statliga inkomstöverföringarnas sannolika verkningar på

konsumtionen osv. kunnat sammanföras i en försörjningsbalans som utvi­

sar ett visst totalt efterfrågeöverskott (sidan 76), är visserligen inte betydel­

selöst. Felmarginalerna i eu sådan beräkning, som på många punkter måste

baseras på mycket osäkra bedömningar, är dock alltför stora för att någon

större vikt skulle kunna fästas vid den exakta storleken av nämnda balans­

siffra. Denna utgör en mera symbolisk sammanfattning av de iakttagelser

som bildar grundvalen för bedömningen av det ekonomiska läget. Väsentligt

är emellertid att riktningen av dess utslag bekräftas av de mera konkreta

beräkningar och observationer som kunnat göras på de särskilda delområde­

na.

Vad som genomgås i den föreliggande nationalbudgetens olika kapitel är

alltså — förutom en återblick på den närmast föregående utvecklingen —

vad som synts hålla på att hända inom den svenska samhällsekonomin un­

der 1960. Genom den ekonomiska politikens olika medel avser man att

uppnå att någonting annat faktiskt kommer att hända, eftersom de obser­

verade tendenserna skulle leda till en överspänning med inflatoriska konse­

kvenser, om inte adekvata motåtgärder vidtoges.

Någon ny, siffermässig beräkning av vad de ekonomisk-politiska åtgär­

derna i form av penningpolitisk åtstramning, byggnadsbegränsning osv.

exakt skulle komma att leda till för resultat, om de uttrycktes i försörjnings­

balanssiffror, har inte gjorts annat än ytterst summariskt. Detta måste anses

rimligast eftersom åtgärdernas utformning och styrkan i deras genomföran­

de kommer att fortlöpande påverkas av en konkret bedömning av den fort­

satta ekonomiska utvecklingen.

liih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960

3

II. Sveriges ekonomi 1959

De reviderade beräkningar av försörjningsbalansen för 1959 som redo­

visas i det följande innebär för vissa poster betydande justeringar jämfört

med dem som framlades i den preliminära nationalbudgeten. Importen och

den totala investeringsvolymen synes ha ökat kraftigare från 1958 till 1959

än enligt de preliminära siffrorna och det samma gäller i viss mån den pri­

vata konsumtionen och exporten. Däremot tyder de senaste lageruppgifter­

na på att lagerminskningen under 1959 överskattades i de preliminära be­

räkningarna. Detta bör emellertid ses i samband med den oväntat stora

importökningen eftersom en bedömning av lagerutvecklingen givetvis är be­

roende på de antaganden som görs beträffande importens förändringar. Ne­

dan framlagda beräkningar innebär att bruttonationalproduktens ökning

1958—1959

i fasta priser nu kan beräknas till omkring 5 1/2 procent eller

1 procentenhet mera än höstuppskattningarna utvisade. Det bör dock fram­

hållas att den beräkning av bruttonationalprodukten som samtidigt gjorts

Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1955—1959 i löpande priser

Miljoner kronor

1955

1956

1957

1958

1959

Förändring

1958-1959

Miljoner

kronor

Procent1

Tillgång

Bruttonationalprodukt till marknads-

49 018 53 170 57 160 59 513 63 375

+ 3 862

+ 61/,

10 337 11434 12 567 12 249 12 449

+ 200

+ 17.

Minskning av lager m. m.......................

Summa tillgång 59 355 64 604 69 727

107

71869

271

76 095

+ 164

+ 4226

+ 6

Användning

Privat inhemsk bruttoinvestering----

Offentlig inhemsk bruttoinvestering ..

8 461

6161

1001

9 325

6 728

715

9 751

7 470

1222

10 651

7 803

11373

8 655

+ 722

+ 852

+ 7

+ 11

Export av varor, fob, och nettot av

9923 11307 12 472 11969 12 507

+ 638

+ 47.

28 044 30 219 31 770 33 804 35 226

+ 1422

+ 4

5 765

6 310

7 042

7 642

8 334

+ 692

+ 9

Summa användning 59 355 64 604 69 727 71869 76 095

+ 4 226

+ 6

Bruttonationalproduktens proc. för-

+ 81/. + 71/²

+ 4 + 6 */,

1 Avrundat till halva procent.

Anm. Presentationen i miljoner kronor i denna och efterföljande tabeller, speciellt vad avser

beräkningarna i fasta priser, utgör icke något mått på de enskilda delposternas noggrannhet.

Det har emellertid visat sig praktiskt ogenomförbart att ange alla poster till en gemensam,

osäkerhetsmässigt avrundad nivå utan att en stor del av tabellernas upplysningsvärde skulle

gå förlorad.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960

Tabell II: 2. Försörjningsbalansen 1955—1959 i fasta (1954 års) priser

Miljoner kronor

1955

1956

1957

1958

1959

Förändring

1958—1959

Miljoner Procent*

kronor

Tillgång

Bruttonationalprodukt till marknads-

pris..........................................................

46 997 48 606 50 251 50 717 53 421

+ 2 704

+ 5*/.

Import av varor, eif..............................

10 212 10 874 11648 11 871 12 463

+ 592

+ 5

Minskning av lager m. m......................

—

—

—

102

307

+ 205

Summa tillgång 57 209 59480 61899 62 690 66191

+ 3501

+ 6*/.

Användning

Privat inhemsk bruttoinvestering ....

8158

8 463

8 462

9138

9 714

+ 576

+ 67,

Offentlig inhemsk bruttoinvestering ..

5 874

6 068

6 444

6 665

7 327

+ 662

+ 10

ökning av lager m. m............................

917

615

1027

—

—

—

Export av varor, fob, och nettot av

tjänster ..................................................

9 592 10 585 11545 11417 12177

+ 760

+ 6*/.

Privat konsumtion..................................

27 281 28 094 28 587 29 367 30 473

+ 1106

+ 4

Offentlig konsumtion ..........................

5 387

5 655

5 834

6103

6 500

+ 397

+ 6*/.

Summa användning 57 209 59 480 61899 62 690 66191

+ 3501

+ 67.

Bruttonationalproduktens proc. för-

ändring sedan föregående år1..........

+ 3>/« + 37» + 1

+ 57,

1 Avrundat till halva procent.

från produktionssidan liksom i höstas ger en lägre volymökning 1958—1959

än ovannämnda beräkning från användningssidan, nämligen endast 4 1/2

procent.

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna1 beräknas från 1958 till 1959 värdemässigt

ha ökat med omkring 9 procent och volymmässigt med ca 8 procent.

Bostadsbyggandet under 1959 innebar ett färdigställande av ca 69 000

lägenheter jämfört med ca 62 000 under 1958. Även antalet påbörjade lä­

genheter ökade i förhållande till 1958 och uppgick till ca 70 500. Den genom­

snittliga storleken av dessa lägenheter var emellertid ca 4 procent mindre

än de som påbörjades under 1958. Bostadsinvesteringarna, beräknade som

de under året nedlagda kostnaderna för ny- och ombyggnad samt underhåll,

1 Som grundval för beräkningarna över investeringsverksamheten kan huvudsakligen följande

källor nämnas: 1) Bostäder: månadsstatistik från bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen;

2) jordbruk, skogsbruk och fiske: uppgifter från statistiska centralbyrån, statens forskningsanstalt

för jordbruksbyggnader, jordbrukets utredningsinstitut, skogsstyrelsen samt domänstyrelsen;

3 o. 4) industri och kraftverk: kommerskollegii kapitalinvesteringsenkäter; 5) handel: arbetsmark­

nadsstyrelsens tillståndsgivningsstat istik; 6) sam/ärdsel: kommerskollegii kapitalinvesteringsen­

käter, registreringsstatistik för motorfordon, Sveriges varvsindustriförening samt utrikeshandels-

statistiken; 7 o. 8) förvaltning, sociala ändamål, skolor, kyrkor m. m.: riksräkenskapsverkets

budgetredovisning; 9) vägar och gator m. m.: uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt arbetsmarknadsstyrelsen; 10) militära investeringar: uppgifter från försvarsdepartementet

och riksräkenskapsverket. Dessutom bör nämnas statistiska centralbyråns kommunstatistik, vilken

berör grupperna 1), 4), 6), 7), 8) och 9).