Prop. 1960:150
('angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
1
Nr 150
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61, m. m.; given Stockholms slott den 22 april 1960.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 april 1960.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning frågan om komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 19 60/61 och vissa därmed sammanhängande spörs- in å 1.
Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i två särskilda skri velser den 2 april 1960 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1959/60 (bihang A), dels ock förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1960/61 (bihang B).
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. i samt. Nr 150
2
Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1960
Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken
1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under
senare delen av 1959 och början av 1960 bär enligt den reviderade national-
budgeten för 1960 (bihang C) karakteriserats av en fortsatt konjunkturför
stärkning. Under intryck av en kraftig efterfrågeexpansion steg OEEC-län-
dernas industriproduktion med 4 procent från tredje till fjärde kvartalet
förra året, varefter en viss stagnation synes ha inträtt främst som en följd
av den tilltagande knappheten på produktionsresurser inom skilda områden.
I Förenta staterna har den snabba återhämtningen efter stålstrejkens slut
följts av en dämpad produktionsutveckling, vilken emellertid till skillnad
trån förhållandet i Västeuropa kan sättas i samband med en viss efterfråge-
avmattning. Den västeuropeiska expansionen har gått parallellt med ett ut
vidgat handelsutbyte, varvid importen — delvis i samband med pågående
lageruppbyggnad — under de senaste månaderna visat tecken på att stiga
snabbare än exporten. Denna utveckling har inneburit en förbättring av han
delsbalansen för såväl Förenta staterna som de transoceana råvaruländerna.
Några påtagliga tecken på en avsaktning i det västeuropeiska efterfråge-
uppsvinget kan inte skönjas. Särskilt för de fasta investeringarna och -—
delvis som en följd av den stigande investeringslusten — för exporten är
uppgångstendenserna mycket tydliga. Den privata konsumtionen kan vän
tas bli stimulerad av den inträffade stegringen i lönehöjningstakten, medan
de offentliga utgifterna allmänt synes stiga långsammare i år än 1959. För
att tillfredsställa den fortsatta efterfrågestegringen står endast små arbets
krafts- och kapacitet sreserver till förfogande. Eftersom löne- och produk
tivitetsutvecklingen i år även vid oförändrade råvarupriser torde komma att
innebära en höjning av företagens produktionskostnader jämfört med 1959,
finns det risk för att den hittillsvarande prisstabiliteten i Västeuropa kan kom
ma alt brytas. Med tanke på frånvaron av mera betydande prisstegringsten-
denser på råvaru- och fraktmarknaderna samt myndigheternas ökade be
slutsamhet att med ekonomisk-politiska medel motverka balansrubbningar
finns det emellertid anledning antaga, att eventuella prisstegringar blir av
begränsad omfattning.
Den amerikanska efterfrågeutvecklingen företer en splittrad bild. Sjun
kande bostadsbyggande och minskat lageruppbyggnadsbehov motvägs av
förväntningar om inte oväsentligt stegrade företagsinvesteringar och fort
satt ökning n\ den privata konsumtionen; för de offentliga utgifterna för
utses en svag uppgång. Denna utveckling, som skulle innebära att den
samlade produktionen stiger endast långsamt under resten av året, kan till
sammans med bortfallet av extraordinära importhöj ande faktorer medföra,
att den under senare delen av 1959 inträdda importstagnationen kvarstår.
Ur västeuropeisk konjunktursynpunkt kan den dämpande inverkan av en
sådan stagnation - - till den del den hänför sig till införsel från Västeuropa
— närmast betraktas som gynnsam i dagens situation.
3
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Det nya statistiska material
som framkommit har medfört, att de beräkningar över den svenska ekono
mins utveckling under 1959 som presenterades i den preliminära national-
budgeten har fått revideras på en del punkter. De gjorda revideringarna,
som nästan genomgående gått i höjande riktning, förändrar dock inte hu
vuddragen i den bild av den ekonomiska utvecklingen som gavs vid års
skiftet. Den totala produktionens ökning från 1958 till 1959 synes enligt de
nya beräkningarna ha uppgått till omkring 5 procent. Endast åren 1950
och 1954 har kunnat uppvisa eu procentuell ökning av motsvarande storlek.
Bakom produktionsuppgången låg eu kraftig exportökning och en i det
närmaste lika stor ökning av den inhemska efterfrågan. Investeringarna
steg betydligt snabbare än konsumtionen. Konjunkturuppgången uncler
1959 återställde den fulla sysselsättningen. Balansen gentemot utlandet för
bättrades och på prisområdet skedde endast mycket begränsade stegi ingai.
På utrikeshandelns område noterades en volymmässig ökning från 1958
till 1959 för exporten med 8 procent och för importen med 5 procent. Den
tidigare nedgången i priserna upphörde och efterträddes mot slutet av året
av ansatser till en uppgång. Genomsnittligt sett sjönk dock exportpriserna
med 2 procent och importpriserna med 3 procent från 1958 till 1959. By
tesbalansen förbättrades med närmare 350 miljoner kronor från föregåen
de år och lämnade ett överskott på omkring 60 miljoner kronor, vilket också
blev valutareservens ökning.
De totala bruttoinvesteringarna steg från 1958 till 1959 i volym med 3
procent. Bakom denna ökning låg framför allt en expansion av de offentliga
investeringarna, vilket främst får ses som ett resultat av den förda kon
junkturpolitiken. Den offentliga sektorn uppvisade en total investeringsök
ning på 10 procent. Ökningen var störst för staten, där den uppgick till 11
procent mot 8 procent för kommunerna. Den statliga investeringsökningen
hänförde sig främst till vägbyggen, kraftverk och telekommunikationer. De
totala privata investeringarna beräknas ha stigit med G procent i volym från
1958 till 1959. För industrins del följdes därvid 1958 års mycket kraftiga
stegring av eu ny ehuru mindre ökning (med 6 procent) under 1959. Bostads
byggandet under fjolåret resulterade i att 69 000 lägenheter färdigställdes,
vilket betyder en ny rekordnivå.
Exportökningen baserades, särskilt inom trä- och massaindustrierna, till
stor del på utförsäljning av under tidigare år ackumulerade överskotts/ager.
Nya undersökningar tyder dock på att nedgången i de totala lagren blev rela
tivt begränsad, vilket främst sammanhänger med att den kraftiga iinport-
ökningen mot slutet av året motverkade den väntade lagerreduktionen inom
handeln.
Den privata konsumtionen ökade från 1958 till 1959 med inemot 4 pro
cent i fasta priser. Denna relativt kraftiga ökning, som klart överstiger de
närmast föregående årens, står delvis i samband med forceringen av inköpen
före den allmänna varuskattens införande vid årsskiftet. Konsumtionssteg-
ringen under 1959 var i hög grad koncentrerad till varaktiga konsum-
Kungi. Maj:ts proposition nr i 50 år 1960
4
tionsvaror, av vilka inköpen ökade med inte mindre än 13 procent. Upp
gången för tjänster och icke varaktiga varor beräknas till 3 respektive 2
procent. Den offentliga konsumtionens ökning — med 7 procent __ förde
lade sig ungefär lika på stat och kommun och gällde främst försvar, utbild
ning och sjukvård.
Inkomstutvecklingen kännetecknades under fjolåret av en något mera
dämpad ökningstakt än under de föregående åren samtidigt som priserna var
i det nät maste stabila under större delen av året. Den nominella ökningen av
liminkomsten för löntagare från 1958 till 1959 var i genomsnitt 4,5 procent,
vilket motsvarade en reallönestegring av ca 3,5 procent. De totala efter be
talningen av skatter och avgifter disponibla inkomsterna synes ha stigit med
omkring 3,5 procent. Den relativt begränsade uppgången i prisnivån och en
viss nedgång i det personliga sparandet förklarar varför den volymmässiga
ökningen av den privata konsumtionen kunde bli något större.
I den reviderade nationalbudgeten för 1960 påvisas att de ekonomiska
uppsvingski af terna - trots finans- och penningpolitiska åtstramningsåt-
gärder — fortfarande är mycket starka, snarast starkare än man kunde
skönja vid årsskiftet. I den då framlagda preliminära nationalbudgeten för
utsågs en ökning av exporten med minst 5 procent, ökningen beräknas nu
till 7 procent, och även denna siffra framstår mot bakgrunden av situationen
i de viktigaste avnämarländerna snarast som försiktigt beräknad. Även de
nya kalkylerna över de privata investeringarna utvisar en uppjustering med
ett par procent, ökningen i förhållande till 1959, ett år som i sin tur uppvi
sade en mycket stark ökning mot 1958, beräknas bli 8 procent. Denna bedöm
ning förutsätter, att inga begränsande åtgärder skulle komma att vidtagas i för
hallande till läget vid tidpunkten för de enkäter och andra undersökningar
som beräkningen grundas på. Trots att ökningen i de statliga och kommunala
investeringarna i motsats till de privata — planeras bli mindre än förra
året, framstår det som mindre sannolikt att möjligheterna att helt förverk
liga en så stark investeringsökning kommer att vara tillräckliga. Med hän
syn till situationen på arbetsmarknaden synes det därför nödvändigt att del
vis forskjuta den planerade byggnadsverksamheten från sommarens hög
säsong till den kommande vintern.
Generellt sett skulle alla ännu kvarvarande reserver av arbetskraft, jämte
det arbetskraftstillskott som befolkningsutvecklingen ger, snabbt kunna
uppsugas i den pågående expansionen. Fortfarande föreligger dock den svå
righeten att de största arbetskraftsreserverna finns i övre Norrland, medan
den starkaste expansionen pågår i Syd- och Mellansveriges storstads- och
industriområden. Arbetskraftsbristen gäller dessutom främst yrkesarbetare,
även om också för den mindre kvalificerade arbetskraften efterfrågan på
många håll överstiger tillgången.
Årets avtalsrörelser kan nu praktiskt taget helt överblickas. Inklusive
löneglidning synes medelinkomsten per timme komma att stiga med ca 7
procent gentemot fjolåret. Härtill kommer närmare 2 procent i avgifter från
arbetsgivarna till den allmänna tilläggspensionsförsäkringen (ATP).
Kung/. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
5
Konsument prisnivån liar höjts med närmare 3 procent genom den all
männa varuskatten. Vissa andra prisstegringar har dessutom inträffat sär
skilt under hösten 1959. Ivostnadsstegringarna synes göra ytterligare nå
gon begränsad prisstegring oundviklig, så att medelprisnivån av dessa an
ledningar skulle komma att bli omkring 5 procent högre 1960 än under
1959.
De reella disponibla inkomsterna påverkas, förutom av prisutvecklingen,
även av ökad sysselsättning, höjda barnbidrag och folkpensionei, sänkta
statsskattesatser samt — i motsatt riktning -— av höjda kommunalskattesatsei
och av marginalskatteeffekten på inkomstökningarna. En svårbedömbar faktoi
i inkomstutvecklingen är de ännu ej avslutade förhandlingarna om anpass
ningen av de redan privatpensionsförsäkrade löntagarnas förhållanden ef
ter ATP-reformen. Den privata konsumtionen har beräknats stiga med 2
å 3 procent mot 1959. Den offentliga konsumtionen skulle samtidigt kom
ma att stiga med 5 procent för såväl staten som kommunerna. Denna ök
ning sammanhänger bl. a. med den pågående utbyggnaden av undervisnings
väsendet och sjukvården.
ökningen av produktionen beräknas i nationalbudgeten komma att höja
1960 års bruttonationalprodukt 4 å 5 procent över 1959 års nivå. Denna
starka ökning förutses bli möjlig främst emedan produktionsnivån inom
industrin redan nu avsevärt överstiger årsgenomsnittet för 1959. På grund
av att resurserna numera är i det närmaste fullt utnyttjade skulle man
däremot inte kunna räkna med mer än eu ganska långsam fortsatt uppgång
under loppet av innevarande år.
Såsom förut framhållits måste man, trots den starka produktionsökning
en, räkna med svårigheter att möta de ökade ansprak som särskilt strävan
dena efter ökade investeringar ställer på landets produktionsförmåga. Bl. a.
av denna anledning förutses även en betydande importökning. Beräkningar
baserade på under våren skönjbara tendenser pekar på en åttaprocentig
ökning av importvolymen. Det slutliga resultatet kommer dock att bli starkt
beroende av den ekonomiska politiken och konjunkturutvecklingen under
årets lopp.
3. Den ekonomiska politiken. De uppgifter som jag här lämnat om den
ekonomiska utvecklingen, skärper ytterligare den bild som i årets stats-
verksproposition tecknades av en ekonomi stadd i snabb expansion. Den
uppgångsprocess som satte in under loppet av 1959 har enligt vad som nu
kan statistiskt fastställas varit av en sådan styrka att den totala produk-
tionsstegringen — trots den samtidigt pågående arbetstidsförkortningen -
för 1959 uppgick till inte mindre än ca 5 procent.
Denna expansion synes fortsätta under innevarande år. Exportkonjunk
turens styrka består, och den redan förut starka investeringsviljan inom
den privata sektorn har av konjunkturförbättringen fått en ytterligare sti
mulans. Den investeringsökning för 1960 som nu kan förutses för indu
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
6
strin uppgår sålunda till ca 14 procent, vilket innebär att industrins inves
teringar nu ligger drygt 30 procent över nivån från 1957, det närmast före
gående högkonjunkturåret. De senaste årens snabba utbyggnad av produk
tionsapparaten är en av förklaringarna till den stora produktivitetsökningen
under fjolåret och den ligger också bakom prognosen om en stegring under
innevarande år som överstiger genomsnittet för 1950-talet.
Denna investeringsaktivitet är ett påtagligt bevis på det svenska närings
livets vilja att befästa och utbygga sina positioner inför den hårdnande in
ternationella konkurrens som kommer att möta under 1960-talet. Det är
också i förvissning om vår ekonomis konkurrenskraft och förmåga till snabb
anpassning som vårt land engagerat sig i strävandena att skapa en euro
peisk frihandelsmarknad. Ett väsentligt steg mot eu vidgning av den sven
ska exportindustrins försäljningsmöjligheter tas sålunda den 1 juli i år, då
de första tullsänkningarna äger rum enligt konventionen om den euro
peiska frihandelssammanslutningen (EFTA). En relativ förbättring av
svenska företags konkurrensmöjligheter i de skandinaviska grannländerna,
i Storbritannien, Schweiz, Österrike och Portugal bör då kunna bilda grun
den för en ökande export, samtidigt som dessa länders varor möter mins
kade tullhinder i Sverige och därmed bör bli billigare för konsumenten.
Även om på kort sikt andra faktorer än tulländringar blir avgörande för
handelsmönstrets utseende — särskilt gäller detta naturligtvis ett lågtull-
iand som Sverige — torde medlemskapet i EFTA i längden inte kunna und
gå att påverka förutsättningarna för den svenska utrikeshandeln och där
med också den allmänna produktionsinriktningen och köpvanorna. För vår
del bör effekten härav bli övervägande gynnsam, tack vare vårt i olika av
seenden goda utgångsläge. En ytterligare förutsättning är emellertid — så
som jag närmare utvecklade i finansplanen — en aktiv ekonomisk politik
med särskilt hänsynstagande till de förändrade handelspolitiska perspekti
ven. I detta begrepp innesluter jag en skärpt uppmärksamhet beträffande
såväl vår allmänna yttre och inre balanssituation som när det gäller behovet
av specifika åtgärder t. ex. av arbetsmarknads- eller kreditpolitisk natur för
att underlätta den interna anpassningen för berörda delar av näringslivet.
Jag finner det glädjande att denna uppfattning också erhållit ett klart stöd
i riksdagens ställningstagande till EFTA.
Svensk medverkan i sjustatssamarbetet kan dock inte betraktas som ett
slutmål i strävandena att medverka till större marknadsbildningar i Eu
ropa. Av största vikt är att det ömsesidiga raserandet av tullhindren sna
rast utsträckes till en större krets, omfattande också de sex Rom-staterna
och de länder som befinner sig utanför de båda grupperingarna. EFTA:s
medlemmar bär för sin del förklarat sig beredda att under förutsättning av
reciprocitet utsträcka sina inbördes tullreduktioner den 1 juli 1960 till alla
GATT-länder och har framlagt detta såsom sitt förslag vid den förhandling
som för någon månad sedan inleddes i Paris mellan OEECrs medlemsstater
jämte Förenta staterna och Canada.
Samtidigt har emellertid sexmakternas exekutivorgan, den europeiska
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
7
kommissionen, för de sex ländernas regeringar och offentligheten framlagt
ett förslag om acceleration av tidsschemat för den gemensamma marknadens
ikraftträdande (den s. k. Hallstein-planen). Härvid skulle såväl avveckling
en av tullarna mellan de sex länderna inbördes som uppbyggnaden av den
gemensamma yttre tulltaxan ske i snabbare takt än enligt Romfördraget,
samtidigt som den yttre tulltaxan provisoriskt nedsättes med 20 procent
från den tillkännagivna nivån. Om denna plan förverkligas vilket nu
synes sannolikt — skulle de sex inom eu nära framtid skärpa diskrimine
ringen gentemot utomstående länder, icke minst genom den höjning av de
jämförelsevis låga nationella tullnivåerna i Västtyskland och Benelux-sta-
terna som vidtas för att anpassa dem till den gemensamma nivån.
Med hänsyn till denna utveckling synes det inte särskilt sannolikt att de
sju EFTA-ländernas förslag till undanröjande av det omedelbara diskrimi-
nationshotet kommer att accepteras av de sex. Om det ej visar sig möjligt
att nå en provisorisk lösning och ej heller — vilket givetvis också ter sig
vtterst ovisst — att få eu långsiktig uppgörelse till stånd inom en nära fram
tid, kan detta för EFTA-ländernas egen del resa frågan om en acceleration av
sjustatsfördraget för att därmed jämna steg skall hållas med de sex och en
framtida associering underlättas. För svenskt vidkommande framstår eu
dylik ökning av tullsänkningstakten inom EFTA inte som ogynnsam, sär
skilt inte i nuvarande konjunkturfas. Den alltjämt rådande osäkerheten om
utsikterna att med sexmakternas gemenskap träffa en uppgörelse, som i det
stora hela kan bevara den hittillsvarande strukturen i det europeiska ut
bytet av varor och tjänster, försvårar emellertid i växande grad näringslivets
och statsmakternas ekonomiska planering såväl bland de sex och de sju som
bland utomstående länder och kan bl. a. leda till en irrationell investerings-
utveckling i Europa. Ökad beredvillighet från sexmakternas sida att inom
en snar framtid förutsättningslöst diskutera förslag som syftar till en vi
dare europeisk lösning synes därför vara av största vikt för alla partex.
Den internationella högkonjunktur som via ökad efterfrågan på svenska
exportvaror utgör eu väsentlig stimulansfaktor i dagens konjunkturläge,
har hittills utvecklats under en anmärkningsvärd stabilitet. Till en del för
klaras denna stabilitet av tillgången på outnyttjade produktionsfaktorer i
utgångsläget och av det särskilt i jämförelse med det tidiga 1950-talet starkt
ökade utbudet av råvaror. Den ekonomiska politiken har också i flertalet
länder mer målmedvetet än tidigare varit inriktad på att förhindra en in-
flationistisk urartning av högkonjunkturen. Detta har tagit sig uttryck i
att restriktiva åtgärder inom såväl penning- som finanspolitiken vidtagits
på ett tidigare stadium än under de närmast föregående konjunkturupp
svingen. En för flertalet länder gemensam erfarenhet av konjunkturpoliti
ken under efterkrigstiden har nämligen varit svårigheten att hejda en redan
påbörjad uppgång i priser och kostnader utan att samtidigt också bromsa
produktionsuppgången. För att bevara en hög stegringstakt i produktionen
och undvika störningar i sysselsättningen har del därför varit angeläget
all snabbt anpassa den ekonomiska politiken efter det förändrade lägel. Re
Kungl. Ma j:Is proposition nr 150 år 1960
8
sultaten av den förda politiken har i stort sett varit gynnsamma. Uppsvinget
under 1959 medförde sålunda för OEEC-ländcrna totalt en produktionsupp-
gång med ca 5 procent och under innevarande år väntas en fortsatt bety
dande stegring. Det torde dock bli ofrånkomligt att eu viss press uppåt på
priser och kostnader nu inträder. Löneökningarna, som under fjolåret un
dersteg den mycket markanta produktivitetsuppgången, torde i år i många
länder bil större än produktivitetsökningen, även om det inte synes bli frå
ga om några extrema skillnader. I de länder där man nu befinner sig när
mast taket för det fulla kapacitetsutnyttjandet — Västtyskland är här det
viktigaste exemplet — har på senaste tiden en viss ytterligare åtstramning
av den ekonomiska politiken åstadkommits genom skärpt företagsbeskatt
ning, minskat bostadsbyggande och begränsningar i det offentligas investe
ringar.
Sammanfattningsvis kan om den internationella konjunkturen sägas, att
sannolikheten talar för att de ledande industriländerna i Västeuropa skali
lyckas stabilisera den ekonomiska aktiviteten på rådande mycket höga nivå
under 1960 och även in på 1961. Att det i den amerikanska ekonomin kan
pavisas vissa svaghetstecken närmast stödjer denna bedömning. Å andra
sidan kan det självfallet icke uteslutas vare sig att högkonjunkturen övergår
i en inflatorisk fas eller att en ny konjunkturavmattning kan komma att
gora sig gällande under perioden. Oavsett vilket av de möjliga alternativen
som valjes till bakgrund för planeringen av den svenska ekonomiska poli
tiken, blir slutsatserna för den interna politiken i dagens läge desamma.
Det är i första hand risken för en inflatorisk överkonjunktur i vårt land
som nu målmedvetet måste förebyggas med åtgärder som främjar stabili
teten utan att äventyra den fulla sysselsättningen. Om inflationstenden
ser skulle göra sig gällande i andra länder, är detta en anledning för oss
att skärpa våra motåtgärder för att dessa tendenser inte skall spridas till
■\åit näringsliv, som tack vare den höga sysselsättningen nu är särskilt
känsligt för impulser i inflationistisk riktning. Om återigen de andra län
derna lyckas undgå inflationsrisken — och jag finner starka skäl för detta
alternativ — blir visserligen motiveringen för vår egen stabiliseringspolitik
en annan, nämligen att förebygga eu försämring av vårt internationella
konkurrensläge. Själva målsättningen förblir dock i båda fallen densamma.
Den svenska utvecklingen har hittills passat ganska väl in i det västeu
ropeiska mönstret. Konjunkturuppgången har nu återställt den fulla syssel
sättningen. Arbetslöshetssiffrorna för april — de beredskapssysselsatta un
dantagna var lägre än för samma månad någon gång tidigare under efter
krigstiden. Industriproduktionen låg under de första" två månaderna ca 9
procent över fjolårsnivån. Prisnivån är stabil. Efter den stegring som in
träffade i januari och som betingades av den vid årsskiftet införda allmän
na varuskatten, bar konsumentprisindex förblivit oförändrat. Inte heller
utvecklingen av utrikeshandeln ger något belägg för en rubbning av den
samhällsekonomiska balansen, så långt nu de första månadernas statistik
later sig tolkas. Det nu mellan arbetsmarknadens parter träffade tvååriga
Kungl. Maj:Is proposition nr 150 år 1960
9
löneavtalet bär likaså vittne om stabilitet i ekonomin och ökar samtidigt
förutsättningarna att bevara densamma. Avtalets konstruktion kan också
tolkas som ett bevis på förtroende för statsmakternas beslutsamhet och för
måga att fullfölja stabiliseringspolitiken. De farhågor som på vissa håll fram
fördes om varuskattens »inflationsdrivande» effekt, har inte minst genom
löneuppgörelsen blivit eftertryckligt dementerade.
Det sagda inskärper vikten av att stabiliseringspolitiken med all kraft
upprätthålles. Konjunkturuppgången har nu nått en sådan styrka att den
kan komma in i ett skede där riskerna för inflationistiska överslag blir
akuta. Det är den ekonomiska politikens uppgift att med i god tid insat
ta åtgärder förebygga en sådan utveckling. En åtstramning av statsmak
ternas politik har också i detta syfte successivt genomförts med början
under hösten förra året. Den stimulans av näringslivets investeringar som
frisläppandet av investeringsfonderna utgjorde under 1958—1959, var efter
konjunkturomsvängningen ej längre motiverad; efter september månad
inställdes därför beviljandet av vidare tillstånd att utnyttja fonderna. Den
statliga investeringsverksamheten expanderade starkt i konjunkturstödjan
de syfte under 1958 och ännu mer under 1959 men har väsentligt dämpats
under 1960. Bostadsbyggandet kommer efter de senaste årens rekordartade
expansion att under innevarande år närmast ligga något under fjolårsnivån.
Arbetsmarknadspolitikens anpassning till det förändrade konjunktur
läget framgår bl. a. av avvecklingen av beredskapsarbetena. Från en topp
i mars—april förra året med 15 000 sysselsatta i beredskapsarbeten har an
talet vid mitten av april månad nedgått till 9 000. Två tredjedelar av dessa
arheten utföres i Norrlandslänen, där fortfarande säsongarbetslösheten är
hög och har ökat under april i samband med skogsavverkningarnas slutfö
rande. Vidare utgöres de i beredskapsarbete sysselsatta till stor del av äldre
och annan svårplacerad arbetskraft. En undersökning i mitten av april visade
att inemot hälften av beredskapsarbetarna var över 50 år. Avvecklingen av
de återstående beredskapsarbetena sker i snabb takt och frampå sommaren
beräknas endast cirka 2 000 vara sysselsatta i färdigställningsarbeten.
Riktpunkten för arbetsmarknadspolitiken måste i nuvarande konjunk
turläge vara att genom effektiva insatser ta i anspråk tillgängliga arbets
kraftsreserver och underlätta arbetskraftens överflyttning till de områden
— lokalt och yrkesmässigt — där överskottsefterfrågan nu börjar fram
träda.
Den betydelsefullaste åtgärden för alt förhindra uppkomsten av ett all
mänt efterfrågeöverskott i den svenska ekonomin har självfallet utgjorts av
den från årsskiftet införda allmänna varuskatten, som — sedan hänsyn ta
gits till justerade skatteskalor och till kompensationerna av främst barn
familjerna och folkpensionärerna — netto representerar en köpkraftsin-
dragning av ca 1 miljard kronor.
De här uppräknade åtgärderna har kompletterats av en penningpolitisk
åtstramning genom höjning av diskontot den 15 januari. Den räntestruktur
som därvid utbildades med större höjning av obligationsräntorna än av ban
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
10
kernas inlåningsräntor har utnyttjats till en kraftig vidgning av obligations
marknaden. Emissionerna av långa obligationer under årets fyra första må
nader har sålunda med närmare 1 miljard kronor överstigit fjolårets emis
sioner under samma period. Störst uppmärksamhet har härvid det statliga
5 1/2-procentiga obligationslånet tilldragit sig; detta är med sina 1 075
miljoner kronor det största långfristiga statslån som någonsin utgivits i vårt
land. Låneoperationen har medfört en fondering av statsskulden och en
önskvärd minskning av bankernas likviditet. Förutsättningarna för en re
striktiv penningpolitik har därmed förbättrats.
Parallellt med det starkt ökade intresset för obligationsplaceringar bär
en försvagning av aktiekurserna ägt rum. Den under fjolåret och början av
år 1960 starkt uppdrivna kursnivån har sålunda sjunkit med närmare 10
procent. Kurserna har därmed bringats ned på en mer realistisk och mindre
spekulationsbetonad nivå och en viss stabilisering synes numera ha inträtt.
Ytterligare åtgärder för att mera varaktigt dämpa de höga kurserna fram
står dock fortfarande som önskvärda. I detta sammanhang får jag erinra
om att 1960 års bolagsskattesakkunniga nyligen avlämnat betänkande med
förslag om rätt till visst avdrag för utdelningar å nyemissioner och om änd
rade regler för aktiebolags och ekonomiska föreningars skattskyldighet för
erhållna utdelningar. Jag har för avsikt att om möjligt redan i vår föreslå
att riksdagen förelägges proposition byggd på de sakkunnigas förslag, även
om i rådande högt uppdrivna investeringskonjunktur en viss tidsförskjut
ning i fråga om ikraftträdandet kan befinnas vara lämplig.
Åtstramningen av budgetpolitiken gör sig gällande från årsskiftet och får
därför sitt fulla genomslag först i riksstaten för budgetåret 1960/61. Inne
varande budgetår uppvisar däremot till följd av den expansiva konjunktur
politiken under 1959 ett stegrat totalbudgetunderskott jämfört med budget
året 1958/59. De reviderade beräkningar av budgetutfallet för 1959/60 som
nu är tillgängliga och för vilka jag kommer att lämna en närmare redogörel
se i det följande, har beträffande inkomsterna givit praktiskt taget samma
resultat som beräkningarna vid årsskiftet. Utgifterna synes däremot netto
bli något mindre än beräknat. Visserligen har statstjänstemännens lönehöj
ning föranlett anslag på tilläggsstat med ca 80 miljoner kronor, men å andra
sidan synes behållningarna på reservationsanslagen komma att öka med
ca 150 miljoner kronor mot en tidigare beräknad minskning av 100 miljoner
kronor. Totalbudgetens underskott, som i januari uppskattades till ca 2 1/4
miljarder kronor, skulle utifrån dagens bedömning stanna vid omkring 2
miljarder kronor mot 1,4 miljard budgetåret 1958/59. Driftbudgeten synes
därmed bli praktiskt taget balanserad för 1959/60, eftersom underskottet
begränsats till 70 miljoner kronor.
Vid framläggandet av rilcsstatsförslaget för 1960/61 framhöll jag, att det
vid årsskiftet icke var möjligt att göra någon säker uppskattning av statsin
komsternas utveckling. Skälen härför är välbekanta och jag hänvisade sär
skilt till den då rådande ovissheten om den framtida löneutvecklingen. Sedan
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
11
löneförhandlingarna nu i huvudsak slutförts och i regel resulterat i två
åriga avtal, har underlaget för inkomstberäkningarna förbättrats. Detta har
föranlett riksräkenskapsverket att uppjustcra beräkningen av inkomstskat-
tetiteln med 400 miljoner kronor. Avvikelserna i förutsättningarna om
skatteunderlagets tillväxt jämfört med den tidigare beräkningen gäller där
vid inte endast 1960 utan också 1961. Till följd av att avtalet gäller för två
år, har verket nämligen för 1961 kunnat ersätta den schablonmässiga nor
malkalkylen för detta år med en mer realistisk beräkning, vilket i vanliga
fall icke är möjligt. I summa innebär riksräkenskapsverkets förnyade beräk
ning en uppräkning av statsinkomsterna för budgetåret 1960/61 med 541
miljoner kronor. Denna inkomstökning representerar emellertid inte en
lika stor förstärkning av budgeten. Den lyftning av den allmänna inkomst
nivån som här återspeglar sig i ökade statsinkomster, återverkar självfallet
också på budgetens utgiftssida genom ökade lönekostnader för statstjänama.
Avtalet med löntagarorganisationerna har medfört en generell höjning av de
statliga löne- och pensionskostnaderna med 5 procent för vartdera av åren
1960 och 1961. Statsverkets kostnad för höjning av de statsanställdas löner
och pensioner (exkl. löner till kollektivavtalsanställd personal) brukar an
ges till ca 50 miljoner kronor för helår per varje procentenhets löneökning.
Budgetmässigt framkommer denna kostnadsökning för budgetåret 1960/61
dels på täckningsanslag under fjärde respektive tolfte huvudtitlarna, dels
också i form av minskad inleverans av överskottsmedel från affärsverken;
sistnämnda förhållande har föranlett mig att nedräkna den av riksräken
skapsverket redovisade ökningen av statens inkomster. För statens järnvä
gars del beräknas lönehöjningen komma att medföra ett icke oväsentligt
underskott, för vars täckande ett särskilt anslag har äskats. Enligt nu till
gängliga uppgifter skulle årets löneuppgörelser med de statsanställda kom
ma att belasta statsverket med 425 miljoner kronor under budgetåret 1960/
61.
Det kompletterade riksstatsförslaget visar på driftbudgeten — med hänsyn
tagen till beräknad reservationsmedelsförbrukning — ett överskott av 180
miljoner kronor och ett statligt upplåningsbehov av närmare 1,6 miljard
kronor. Lånebehovet skulle därmed nedbringas med ca 400—500 miljoner
kronor från innevarande budgetår. Hänsyn har härvid inte tagits till de till-
läggsstater som erfarenhetsmässigt tillkommer under löpande budgetår. Det
angivna överskottet är dock av den storleksordningen att driftbudgetens ba
lans även reellt kan anses säkerställd för budgetåret 1960/61. Detta måste
i dagens konjunkturläge betraktas som ett minimum. Därmed är också sagt,
att den allmänna varuskatten varit en nödvändig förutsättning för att åstad
komma denna förbättring i budgetbalansen. Utan varuskatten skulle statens
upplåning inte bara legat kvar på den under innevarande budgetår höjda
nivån utan tvärtom fortsatt att väsentligt öka.
Budgetläget såsom det nu framträder borde göra det omöjligt alt ta den
nu beräknade automatiska ökningen i skalteuppbörden till intäkt för på
ståendet att den allmänna varuskatten varit budgetpolitiskt omotiverad.
Kungi. MajAs proposition nr 150 ur 1960
12
Jag är visserligen medveten om att det hade varit möjligt att genom punkt-
skattehöjningar, höjda folkpensionsavgifter, höjda sjukförsäkringsavgifter
(till följd av minskat statsbidrag till sjukkassorna) och höjda hyror (till
följd av starkt nedskurna bostadssubventioner) ta ut i runt tal hälften av
den allmänna varuskattens effekt och hålla upplåningsbehovet under näst
kommande budgetår kvar på samma nivå som under innevarande budgetår
eller 2 miljarder kronor. En på detta sätt genomförd »budgetförstärkning»
framstår ur allmänna rättvisesynpunkter som djupt otillfredsställande. Vad
som här emellertid framför allt måste understrykas är att en sådan budget
i det rådande konjunkturläget även skulle innebära en klart inflationistisk
politik. De ökade statsinkomsterna kan inte ses som en isolerad företeelse
och utan beaktande av sin samhällsekonomiska bakgrund. De motsvaras
därtill, som redovisats i det föregående, av utgiftsökningar av automatisk
karaktär. Den ytterligare inkomstökning som nu beräknats möjliggör vis
serligen en begränsning av den förutsedda upplåningen för 1960/61 med i
runt tal 400—500 miljoner kronor. Även en upplåning av den omfattning
som detta innebär bar emellertid sina risker i den starkt expansiva kon
junktur som beräknas prägla nästa budgetår. Den utgör enligt min mening
vad som maximalt kan tolereras med dagens konjunkturperspektiv. Finans
politiken kan sålunda icke försvagas om vi skall ha utsikt att bibehålla eko
nomisk stabilitet.
När det statliga lånebehovet nu nedbringats till en nivå som ter sig för
svarbar ur den samhällsekonomiska balansens synpunkt, har detta kunnat
ske utan att som inkomstförstärkande medel någon höjning av folkpensions
avgiften behövt tillgripas. En sådan höjning var som bekant förutsedd från
den 1 januari 1961 i allmänna pensionsberedningens förslag till etapp
visa höjningar av folkpensionerna. Kostnaderna för den höjning av ålders-,
änke- och barnpensionerna som träder i kraft den 1 juli innevarande år,
om riksdagen godkänner Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, har tack vare den
allmänna varuskatten kunnat inrymmas i budgeten utan någon ökning av
nu utgående avgifter. Som jag framhöll i årets statsverksproposition bör frå
gan om pensionsavgiftens storlek ej ses isolerad från skattesystemet i övrigt.
Till följd av avgiftens nuvarande konstruktion skulle en höjning av den
samma ha inneburit en förskjutning av finansieringsbördan från de större
till de mindre inkomsttagarna. I jämförelse med en sådan regressivt verkan
de skattehöjning framstår det som en stor fördel att de nu förestående folk-
pensionsförbättringarna kan finansieras genom den allmänna varuskatten.
Vid framläggandet av riksstatsförslaget i januari månad anförde jag som
ett sammanfattande omdöme, att införandet av den allmänna varuskatten i
förening med åtstramningen av de statliga investeringsutgifterna under
budgetåret 1960/61 reducerat de förutsedda spänningarna i samhällseko
nomin till sådana proportioner att de borde kunna behärskas med de medel
som den ekonomiska politiken i övrigt förfogar över. Detta omdöme har
oförändrad giltighet för det nu kompletterade riksstatsförslaget. Konjunk
turuppgången har efter årsskiftet fortgått i kanske ännu något snabbare
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
13
takt än vad som då förutsågs utan att dock hittills någon rubbning av ba
lansen inträffat. Det i nationalbudgeten presenterade materialet för bedöm
ning av den ekonomiska utvecklingen under resten av året tyder på att den
totala efterfrågeökningen, om än med vissa svårigheter, bör kunna realiseras
inom ramen för tillgängliga produktionsresurser. Betraktat för året i dess
helhet ger nämligen nationalbudgeten närmast bilden av en ekonomi som
med en smidig ekonomisk politik bör kunna hållas i balans på en mycket
högt uppdriven aktivitetsnivå. Det är emellertid uppenbart att marginalerna
mot överslag i inflationistisk riktning nu är mycket smala. Den höga efter
frågan såväl inom som utom landet, den — med vissa lokala undantag - -
nu absorberade arbetslösheten och företagens goda likviditetsläge gör eko
nomin ytterst känslig för impulser i inflationistisk riktning.
Riskerna för en sådan utveckling föreligger framför allt under den topp
belastning på arbetsmarknaden som säsongmässigt är att emotse under som
maren. Om en överkonjunktur tillätes utveckla sig under de närmaste må
naderna skulle den sannolikt få kumulativa effekter framöver och under
gräva den nu föreliggande möjligheten att bevara den samhällsekonomiska
balansen. De ytterligare åtgärder som nu kräves bör därför i första hand ta
sikte på den särskilt säsongbetonade byggnadsarbetsmarknaden. Det är här
vid icke fråga om att nedskära byggnadsverksamheten utan endast att för
hindra en sådan tillfällig ansvällning av efterfrågan som inte kan tillgodoses
och att överflytta en del av den planerade verksamheten till det mindre hårt
belastade vinterhalvåret. Dessa åtgärder bör vidtagas redan nu, innan den
befarade överkonjunkturen framträtt som en aktuell realitet. Med hänsyn
härtill har regeringen beslutat genomföra en stark begränsning av igång
sättningen av statliga husbyggnadsföretag under sommarmånaderna 1960.
Även efterfrågan på arbetskraft vid redan pågående statliga byggen kommer
att hållas tillbaka. Främst avses detta skola åstadkommas genom begräns
ning av nyanställningar; någon permittering av redan anställda kommer så
lunda icke att ske. För övriga byggen tillämpar länsarbetsnämnderna i
samma syfte en likartad restriktivitet vid beviljandet av igångsättningstill-
stånd. Det är emellertid varken möjligt eller lämpligt att åstadkomma den
nödvändiga dämpningen i efterfrågan på byggnadsarbetskraften enbart via
igångsättningstillstånd, eftersom man därigenom skulle desorganisera mark
naden och riskera att skapa sysselsättningssvårigheter under vintern. I syfte
att på ett smidigt sätt, och självfallet även här utan några åtgärder mot re
dan anställd personal, administrera en sådan dämpning av efterfrågan på
arbetskraft under högsäsongen även vid pågående byggen kommer en
aktivisering av verksamheten att ske vid de lokala s. k. samarbetskommit-
téerna, bestående av representanter för arbetsmarknadsorganen, kommu
nala och enskilda byggherrar, samt för byggmästarnas och byggnadsarbetar
nas organisationer. Regeringen avser vidare att direkt med kommuner och
landsting taga upp frågan om åtgärder inom den kommunala byggnadssek
torn för att förskjuta en del av verksamheten från sommar- till vinterhalv
året.
Redan i årets budgetarbete har de statliga investeringsplanerna för 1960/
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1000
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
61 pressats tillbaka. En viss överflyttning även av industrins investerings-
efterfrågan från innevarande till senare år bör eftersträvas. I detta syfte
kommer jag att senare denna dag anmäla förslag om tillfällig komplettering
av nu gällande regler rörande investeringsfonderna. De nuvarande investe
ringsfonderna har, såsom erfarenheterna under 1958 och 1959 klart utvisat,
varit i hög grad effektiva när det gällt att framlocka investeringar under
en konjunkturavmattning. Däremot är de mindre effektiva såsom medel
att dämpa en alltför hög investeringsaktivitet under en högkonjunktur.
Det förslag som jag kommer att framlägga, lar sikte härpå genom att stimu
lera till avsättning under innevarande år med 100 procent av fondens belopp.
I statsverkspropositionen framhöll jag vidare att vi för innevarande bud
getår kunde räkna med en starkt ökad efterfrågan för lagerpåfyllnad. Jag
erinrade därvid om den strategiska roll som lagervariationerna spelar vid
konjunktursvängningarna och pekade på att möjligheterna att påverka lager
hållningen för närvarande är starkt begränsade. I den nu framlagda natio-
nalbudgeten uppskattas lagerinvesteringarna under 1960 medföra en ök
ning i efterfrågan från föregående år av storleksordningen 3/4 miljard kro
nor. Huruvida denna lagerökning också kommer att realiseras låter sig ännu
inte med någon säkerhet bestämmas. I varje fall synes på grund av den sta
bila prisutvecklingen på de internationella marknaderna anledning saknas
att just nu förvänta någon mera spekulationsbetonad lagerökning.
Med den ytterligare åtstramning av den ekonomiska politiken som an
givits i det föregående fullföljes syftet att bevara en balanserad expansion
inom den svenska ekonomin. Vi lyckades undgå allvarligare återverkningar
på produktion och sysselsättning av den internationella avmattningen 1958—
1959. Den samlade effekten av de åtgärder som vidtagits eller nu vidtages bör
ge oss möjligheter att med bevarad prisstabilitet upprätthålla den fulla sys
selsättningen i sådana former att näringslivet skyddas från effektivitetssän-
kande störningar av inflatorisk art och att uppnå en fortsatt snabb ökning
av produktionsresultatet.
Med riksstatsförslaget för 1960/61 har statens driftbudget kommit upp i
en omslutning av något över 15 miljarder kronor. I nominellt belopp innebär
detta ungefär en tredubbling sedan budgetåret 1949/50. De faktorer som
betingat denna utveckling belyses bl. a. i en sammanställning över budget
utvecklingen vilken som bihang E fogats till denna proposition. Av drift
budgetutgifterna uppvisar de statliga bruttoinvesteringarna och inkomstöver
föringarna till kommunerna den relativt sett snabbaste utgiftsstegringen un
der 1950-talet. Från 1949/50 till 1958/59, vilket är det senaste budgetår för
vilket en slutgiltig budgetredovisning föreligger, ökade dessa båda utgifts
områden sin andel av totalutgifterna med närmare 12 procentenheter. Där
emot sjönk under den redovisade perioden bl. a. andelen för de offentliga
konsumtionsutgifterna liksom för de indirekta inkomstöverföringarna (sub
ventioner) icke oväsentligt. Detsamma gäller de direkta inkomstöverföring
arna till enskilda personer, vilkas andel minskades med 1,6 procentenhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
15
De direkta inkomstöverföringarna till enskilda personer har under den aktuella tioårsperioden stigit med ca 60 procent räknat i oförändrat penning värde. I denna utveckling återspeglar sig det förhållandet att det är det of fentliga som i dagens samhälle tillförsäkrar de arbetslösa, de sjuka och åld ringarna deras rättmätiga andel av standardstegringen. En omvälvande för bättring har härigenom skett i dessa gruppers villkor. Det är en utveckling som helt överensstämmer med den dominerande uppfattningen bland vårt lands medborgare.
Det är — när man lägger huvudvikten icke på programmatiska deklara
tioner utan på det praktiska handlandet — främst kring inkomstöverföring arna som de politiska motsättningarna koncentreras. När det gäller den del av den statliga verksamheten som direkt tar produktiva resurser i anspråk, d. v. s. vad som i nationalbudgeterna benämnes statlig konsumtion och stat liga investeringar, råder däremot praktiskt taget enighet. Detta är i och för sig knappast anmärkningsvärt, då den statliga verksamheten domineras av så angelägna uppgifter som försvar, utbildning, forskning, sjukvård, kom munikationer och energiförsörjning. Enighet om dessa statliga insatsers betydelse bör naturligtvis logiskt leda fram till enighet om anskaffandet av de erforderliga resurserna. Tyvärr är på denna senare punkt uppfatt ningarna mera delade.
Försvarskostnadernas relativa andel av statsutgifterna steg mycket snabbt under de första åren av 1950-talet i samband med den tilltagande internatio nella spänningen, men har sedan relativt sett något sjunkit, ehuru de även vid periodens slut svarar för en något större andel än 1949/50. Den relativt starkaste ökningen uppvisar utgifterna för kommunikationsändamål, och även utbildning och forskning visar en stegring av sin andel.
I den åberopade promemorian redovisas även resultaten av vissa för sök att beräkna den volymmässiga utvecklingen av de viktigare budget posterna under de olika huvudtitlarna. De egentliga statsutgifterna på driftbudgeten skulle enligt denna undersökning med reservation för beräk- ningstekniska svårigheter årligen under den undersökta 1 O-årsperioden ha stigit med ca 5,5 procent räknat i oförändrade priser och löner. Under pe riodens senare del har ökningen varit något snabbare och uppgår till ca 6,5 procent. Under samma tid har bruttonationalprodukten stigit med 3,2 respektive 3,4 procent per år. över den genomsnittliga utgiftsstegringen — för hela perioden räknat — ligger bl. a. försvarsdepartementet med 7 pro cents årlig ökning. Under senare delen av 1950-talet är dock ökningstakten lägre och begränsar sig till 3 procent. Kommunikationsdepartementet uppvi sar likaledes eu ökningstakt av 7 procent, återspeglande de stigande vägin vesteringarna. Något över genomsnittet ligger även socialdepartementet, vil ket framför allt förklaras av stegrade utgifter för bostads- och arbetsmark nadspolitiken och sjukförsäkringen. En ökning i ungefär samma takt som de egentliga statsutgifterna totalt visar utgifterna under ecklesiastikdeparte mentet. Vissa anslag under huvudtiteln stiger dock avsevärt snabbare. Detta gäller framförallt anslagen till högre utbildning och forskning som uppvisar
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
en årlig volymökning med ca 9 procent. Handelsdepartementets anslag har
under periodens senare del undergått en mycket snabb stegring till följd av
ökade utgifter för atomenergiverksamheten.
Kapitalbudgetens strukturförändringar under 1950-talet har framförallt
dominerats av affärsverkens ökade investeringsverksamhet och den statliga
långivningen till bostadsbyggandet. Av den totala ökningen av medelsför
brukningen 1949/50—1958/59 under statens kapitalfonder på 1,6 miljard
kronor hänför sig sålunda ca 0,6 miljard till affärsverksfonderna och drygt
0,6 miljard till den statliga bostadslångivningen. För affärsverksfondernas
del motsvaras den nominella ökningen av en »volymmässig» årlig ökning på
4 å 5 procent. Detta är en något lägre stegringstakt än den som redovisas
för investeringarna på driftbudgeten, d. v. s. främst försvarsinvesteringarna
och vägbyggandet.
De utförda undersökningarna bestyrker det bekanta förhållandet att den
offentliga sektorn stiger något snabbare än nationalprodukten. Den snabbare
stegringstakten beror på ökningen av de statliga investeringarna. Att det
offentliga tagit en växande del av produktionsresurserna i anspråk betingas
av de djupgående och snabba förändringar som utmärker det moderna sam
hället, och är icke karaktäristiskt enart för vårt land. Internationella jäm
förelser visar tvärtom att samma process äger rum i alla utvecklade industri
länder.
Budgetutvecklingen under de gångna åren utgör en av utgångspunkterna
vid bedömningen av den framtida utvecklingen. Den fråga som naturligen in
ställer sig är huruvida vi kan räkna med att med oförändrade skatter täcka de
utgiftsbehov som kommer att göra sig gällande under början av 1960-talet. 1
syfte att kartlägga de anspråk som under de framförliggande budgetåren kom
mer att anmälas, har material införskaffats från myndigheter och fackdeparte
ment. Innan jag går in på vad detta material utvisar vill jag, i enlighet med
vad jag förutskickade i årets statsverksproposition, i detta sammanhang ta
upp den principiella frågan om en långsiktsplanering av budgeten. Som be
kant bar besparingsutredningen i sitt betänkande (SOU 1959:28) under
strukit önskvärdheten av en långsiktig budgetplanering. I ett följande av
snitt lämnas en närmare redogörelse för de synpunkter och förslag som ut
redningen därvid framlagt liksom för remissinstansernas yttranden.
Utredningens utgångspunkt har varit att en sträng återhållsamhet är nöd
vändig under de framförliggande åren när det gäller nya avsevärda utgifts-
åtaganden från statsmakternas sida. Kostnadskrävande reformprojekt bör
inte realiseras med mindre det på grundvalen av en statsfinansiell långtids
planering kan konstateras att medel står till förfogande för ändamålet på
längre sikt eller att utgifter till andra ändamål bedömes kunna varaktigt
reduceras och lämna plats för den nya utgiften. Formellt binder statsmak
ternas beslut endast för det närmaste budgetåret, men beslutens reella inne
börd är en långsiktig bindning av statsfinansiella resurser. Enligt utred
17
ningen visar erfarenheterna klart angelägenheten av en fastare budgetpla nering utöver den ettårsperiod för vilken den årliga statsbudgeten upprättas. Genom att utveckla metoderna för flerårsbedömningar av statsfinanserna och att regelbundet redovisa sådana bedömningar inför riksdagen skulle åstadkommas bättre förutsättningar för en rationell prövning av frågor av större statsfinansiell räckvidd och en avvägning mellan olika kostnadskrä vande reformer underlättas. Utredningen tänker sig att »långtidsplanen», som skulle avse både statens inkomster och utgifter, skulle omfatta fem år inklusive det närmast framförliggande budgetåret. Den skulle årligen för nyas och presenteras i anslutning till riksstatsförslaget.
Remissmyndigheterna har i allmänhet delat utredningens önskemål om en mera långsiktig budgetplanering. Samtidigt har emellertid i åtskilliga ytt randen pekats på vissa svårigheter som måste lösas och villkor som bör vara uppfyllda för att långtidsplaneringen skall kunna vara till avsedd nytta. Vissa skiftningar i bedömningen torde bero på att utredningen inte gått närmare in på tekniken för och den närmare innebörden av en »långsikts planering», varför förslaget kunnat uppfattas olika.
1 en viss mening är värdet av en långsiktsplanering av budgeten självklar. De enskilda myndigheterna liksom statsmakterna bör givetvis så långt möj ligt vara medvetna om de finansiella verkningarna på längre sikt av sina åt gärder. Det är nödvändigt att se det vid varje tillfälle aktuella handlandet som en etapp i en utveckling på längre sikt. Det är uppenbart att perspek tivet måste vidgas utöver det närmast liggande budgetåret. Hos de stat liga myndigheterna förekommer för närvarande i många fall en myc ket ingående planering, som inte enbart avser organisatoriska och liknande aspekter inom ifrågavarande verksamhetsområde utan även har en an- slagsmässig sida. Flera myndigheter har i sina remissyttranden pekat på de goda erfarenheterna av denna långsiktiga planeringsverksamhet och även understrukit att den är nödvändig för ett rationellt handlande. Därigenom kan dyrbara improvisationer lättare undvikas och icke obetydliga bespa ringar göras. Redan här kan inskjutas, att en sådan planeringsverksam het hos de större myndigheterna också är en nödvändig förutsättning för en statsfinansiell långtidsplanering i stort. En sådan måste bygga på ett genomarbetat och tillförlitligt grundmaterial. Om detta är av dålig kvalitet, kan det vid den samlade bedömningen inge felaktiga föreställningar om budgetproblematiken och leda till misstag i handlandet.
Inte minst mot bakgrunden av att sådana planer för olika områden av den statliga och statsunderstödda verksamheten är nödvändiga och under se nare år utarbetats och redovisats för allt fler områden, är det också natur ligt att ställa samman dem och betrakta dem i deras budgetpolitiska samman hang. Genom en sådan registrering och hopsummering av existerande pla ner och utgiftstendenser kan planernas inbördes samband ytterligare bely sas och deras samlade anslagsmässiga anspråk konfronteras med sannolika samhällsekonomiska och finansieringsmässiga förutsättningar. Det har bl. a.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
18
understrukits att en sådan samlad överblick gör det lättare att undvika svår
bemästrade anhopningar av utgiftsökningar till vissa budgetår.
Eu dylik uppsummering och konfrontation av olika delplaner skall givet
vis inte ses som en prognos över statsutgifternas sannolika utveckling utan
som ett arbetsinstrument för en rationell långsiktig politik, både beträffande
den statsfinansiella utvecklingen i stort och handlandet inom olika statliga
verksamhetsområden. Den bör kunna tjäna till ledning för en omprövning
av föreliggande planer och ett aktivt påverkande av utvecklingen. Med kän
nedom om den expansiva kraften i den samhälleliga utvecklingen och den
starka konkurrensen om våra resurser ger den säkerligen också incitament
till en nödvändig angelägenhetsgradering och gallring mellan olika förelig
gande utgiftsbehov. Onekligen föreligger ett behov av att de olika delpla
nerna kan göras upp mot en finansiellt sett realistisk bakgrund. Vissa av
remissinstanserna har betonat önskvärdheten av en vägledning avseende de
finansiella förutsättningarna för myndigheternas planeringsarbete. Jag vill
vidare understryka, att det finns ett behov av intensifiering av planerings
verksamheten inom olika delar av förvaltningen. På åtskilliga håll behöver
planerings- och prognostekniken utvecklas och en närmare sammanknyt-
ning ske mellan organisatorisk, »saklig» planering och en bedömning av de
kostnadsmässiga konsekvenserna.
Såsom flera remissmyndigheter understrukit, bör emellertid inte de svå
righeter och risker för missförstånd som är förknippade med en statsfinan-
siell långsiktsplanering underskattas. För det första får inte utvecklandet av
delplaner och dessas infogande i en samlad planering leda till en fastlås
ning av budgetpolitiken. Planerna måste ständigt kunna anpassas till nya
lägen, inte bara på de speciella verksamhetsområden som planerna närmast
hänför sig till utan även till ändrade förutsättningar i stort, exempelvis i
samband med förändringar i samhällsekonomin. I detta avseende bär några
remissmyndigheter framhållit, att en rullande långsiktsplanering snarast är
ägnad att öka flexibiliteten, medan andra åter synes mena att syftet med
de långsiktiga planerna förfelas om de inte får fullföljas någorlunda orub
bade. Det är uppenbart, att mera betydande ändringar i tidigare utarbetade
planer kan leda till olägenheter för den enskilda myndigheten. Sådana olä
genheter får i varje uppkommande situation vägas mot fördelarna exempel
vis ur konjunkturpolitisk synpunkt av att snabbt kunna vidtaga ändringar.
Kravet på flexibilitet måste emellertid ovillkorligen upprätthållas, och för
egen del hyser jag den uppfattningen att planeringsverksamheten som så
dan inte bör vara ägnad att minska utan snarare öka myndigheternas för
måga att möta nya situationer. Risken för överrumpling måste bli mindre.
Förutsättningen härför är självfallet att vid planeringsverksamheten hän
syn tages till behovet av rörlighet.
Förändringar i tidigare uppgjorda planer behöver inte vara uttryck för att
planerna tidigare varit felaktiga. Sådana förändringar måste tvärtom be
traktas som en helt normal och nödvändig företeelse. Verkligheten kommer
Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1900
Kungl. Maj. ts proposition nr 1öO år 1960
19
alltid att bjuda på överraskningar som måste mötas med snabba motåtgär
der och anpassningar. En långsiktsbedömning kommer nästan alltid att i
efterhand visa sig ha »slagit fel» och vara i behov av revidering. Det finns
skäl att beakta, att detta ligger i sakens natur. Om dessa ofrånkomliga för
hållanden skulle uppfattas som tecken på av oskicklighet föranledda »fel
räkningar» eller dålig planering kunde det långsiktiga planeringsarbetet som
sådant lätt diskrediteras.
Det finns i detta sammanhang anledning att alldeles speciellt ihågkom-
ma och göra reservation för vissa svårigheter som är förknippade med eu
långsiktig budgetplanering. Under vissa schablonmässiga förutsättningar lå
ter sig åtskilliga statliga utgiftsområden förutsägas med en rimlig grad av-
säkerhet. Speciellt är detta fallet om klart utformade och realistiska ul-
giftsplaner eller utgiftsramar finns fastställda eller utvecklingen kan åter
föras på vissa enkla och stabila faktorer såsom exempelvis befolkningsut
vecklingen. Det finns å andra sidan områden, för vilka det är påfallande svårt
att göra säkra prognoser, ulan att man därför kan avstå från verksamheten
eller underlåta att vidtaga åtgärder som påverkar utgifterna. Som exempel
kan nämnas inverkan på totalförsvarets utgifter vid en förändrad utrikes
politisk situation, effekten på sjukkassornas medelsbehov av sjuklighetens
omfattning, vissa statsbidrags beroende av kommunernas dispositioner, eller
särskilda åtgärder för stöd åt jordbrukarebefolkningen vid fall av mera om
fattande missväxt. Ingen torde väl på allvar vilja förorda alt sådana utgifter
icke skall förekomma enbart på grund av att det framlida medelsbehovet
inte med säkerhet kan förutsägas.
Det ligger vidare i sakens natur att inte alla framtida utgiftsbehov kan
förutses. Det är erfarenhetsmässigt så, att långsiktiga utgiftsberäkningar vi
sar en långsammare stegringstakt för mera avlägsna budgetår. Besparings-
utredningen har själv påpekat detta förhållande i anslutning till sitt i be
tänkandet redovisade prognosmaterial och dragit slutsatsen att detta innebär
en systematisk underskattning av utgifterna. Det kan icke heller på förhand
fastställas hur stora underskattningarna är. Denna ofrånkomliga brist på
realism i beräkningarna kan lätt leda till felaktiga föreställningar om bud
getläget i framtiden och blir särskilt farlig om den leder till att det fram
tida budgetutrymmet, vid en såsom önskvärd uppfattad skattepolitik, full
tecknas redan av klart förutsebara utgifter och alltså inga marginaler lämnas
som kan ge erforderlig rörelsefrihet. Olägenheterna av denna ofrånkomliga
osäkerhet i den långsiktiga budgetbedömningen kan reduceras genom att
budgetkalkylerna fortlöpande revideras. De utgör icke heller skäl till att av
stå från eu långsiktig planering. Men de ställer bestämda krav på alt kalky
lernas förutsättningar och möjligheter beaktas vid tolkningen av materialet.
Jag har i del föregående närmast uppehållit mig vid frågor, som uppkom
mer vid försök att belysa den långsiktiga utvecklingen av statsutgifterna,
men även vad avser budgetens inkomstsida uppkommer likartade problem.
Alldeles bortsett från omöjligheten att säkert förutse skatteunderlagets ut
20
Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 1960
veckling i framtiden är det ofta förenat med svårigheter att göra hållbara
prognoser för verkningarna på samhällsekonomi och statsbudget av olika
beskattningsåtgärder eller upphördsregler.
Även om de i det föregående berörda svårigheterna skulle kunna reduceras
till måttliga proportioner, kvarstår att den statsfinansiella situationen på ett
mycket påtagligt sätt röner inflytande av den samhällsekonomiska utveck
lingen och inte minst av snabba förändringar i konjunkturläget. Detta är all
deles speciellt tydligt beträffande skatteinkomsternas och övriga statsin
komsters utveckling men gäller även statsutgifterna. Visserligen är inte nå
gon större del av den statliga verksamheten direkt och automatiskt förknip
pad med konjunkturutvecklingen. Mest påtagligt är givetvis sambandet vad
avser de arbetsmarknadspolitiska insatserna. I den mån emellertid kon
junkturväxlingarna medför förändringar i pris- och lönenivån — vilka gi
vetvis icke kan förutses inom ramen för de schablonmässiga förutsättning
arna för en långsiktig budgetbedömning — kan budgetläget snabbt undergå
betydande förskjutningar. Det hör till bilden att effekterna på utgiftssidan
exempelvis av en stigande pris- och lönenivå i en högkonjunktur visar en
eftersläpning i förhållande till statsinkomsternas förändringar. I varje fall
ytligt sett måste sådana förskjutningar ge intrycket av att en tidigare lång-
siktig budgelbedömning, byggd på förutsättningen om oförändrad prisnivå
och jämn stegring av produktion och inkomster, vilat på orealistiska förut
sättningar. Därtill kommer, såsom redan antytts i det föregående, att bud
getpolitiken måste kunna snabbt anpassas till konjunkturlägets växlingar.
En sådan anpassning av statsinkomster och statsutgifter kan vara fullt ra
tionell ur samhällsekonomisk och budgetpolitisk synpunkt, men bidrar
givetvis ytterligare till intrycket att tidigare verkställda långsiktiga budget
prognoser varit vilseledande.
Det kan också ligga en fara i att en statsfinansiell planering alltför ensi
digt riktar intresset på den rent statsfinansiella situationen nu och i framti
den, exempelvis i form av en bedömning av budgetbalansens utveckling, men
bortser från de större samhällsekonomiska sammanhang i vilket den stat
liga verksamheten och skattepolitiken har att verka. Inte minst konjunktur
institutet har, enligt mitt bedömande med rätta, understrukit denna risk. Ur
denna synpunkt kan det ifrågasättas, om inte utredningen tillmätt kalkyler
över statsinkomsternas automatiska tillväxt alltför stor vikt som ett led i
den långsiktiga planeringen, bl. a. genom att förutsätta att alternativa in
komstkalkyler skall utarbetas för olika tänkta konjunkturlägen. De för
skjutningar av statsinkomsterna som inträder i olika konjunkturlägen ut
gör i varje fall inte något mått på »utrymmet» för statsutgifter, därest man
gör anspråk på att budgetpolitiken skall koordineras med konjunkturväx
lingarna.
Jag har funnit det angeläget att beröra de svårigheter och risker för miss
förstånd som är förknippade med en långsiktig budgetplanering och som åt
skilliga remissinstanser har fogat som reservationer till sitt tillstyrkande av
21
besparingsutredningens förslag om en sådan planering. Liksom dessa är
jag emellertid beredd att förorda att det arbete med flerårsbedömningar
som bedrivits sedan några år tillbaka ytterligare utvecklas och intensifieras-
och att resultatet härav så långt det är praktiskt möjligt fortlöpande redo
visas för riksdagen. Jag vill bl. a. erinra om att det enligt direktiven för den
nu arbetande långtidsutredningen bland uppgifterna ingår att bedöma den
långsiktiga budgetutvecklingen mot bakgrunden av utredningens samhälls
ekonomiska analys. Vidare har, såsom redan nämnts, under våren införskaf
fats material från olika myndigheter och fackdepartement. Jag återkommer
strax till vad detta material utvisar.
Jag vill emellertid dessförinnan göra ytterligare några reflektioner i an
slutning till det föregående. Redan i åtskilliga år har i finansplaner och
kompletteringspropositioner givits redovisningar av mera översiktligt slag
av de långsiktiga budgettendenserna. I och för sig torde detta material ha
varit tillräckligt för att ge riksdagen och allmänheten en realistisk bild av
de statsfinansiella utsikterna. Förutsättningarna för att dra allmänna bud
getpolitiska slutsatser skulle inte komma att ändras så mycket även om en
betydligt mera detaljerad kartläggning av långsiktstendenserna verkställdes,
och en sådan redovisning kan i och för sig icke hindra att även för fram
tiden mindre rationella politiska beslut fattas av det slag som besparings-
utredningen synes ha haft i åtanke när den framlagt sitt förslag till lång
tidsplanering. Detta förslag och dess motivering synes böra betraktas såsom
ett uppställande av regler för regeringar och oppositionspartier avseende
»gott uppförande» i budgetpolitiska sammanhang, ett önskemål som i och
för sig ej bör möta någon gensaga.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1900
De sammanställningar som redovisas i bihang E anger i vad avser drift
budgetens s. k. egentliga statsutgifter en årlig uppgång under budgetåren 1961/
62—1964/65 med i runda tal 590, 625, 430 och 640 miljoner kronor eller 4,3,
4,4, 2,9 respektive 4,2 procent. Denna stegringstakt är något lägre än den
som faktiskt inträffade under 1950-talet. Enligt i bilianget likaledes redovi
sade beräkningar skulle den genomsnittliga årliga ökningen, mätt i oföränd
rade priser och löner, ha varit under 1 O-årsperioden 1949/50—1958/59 5,5
procent och under 5-årsperioden 1954/55—-1958/59 6,5 procent. Budgetåren
1959/60 och 1960/61 kan uppgången uppskattas till 3,8 respektive omkring
7 procent.
Dessa uppgifter avser huvudparten av de statliga driftutgifterna. Om hän
syn även tages till de under driftbudgeten upptagna statsskuldräntorna samt
ett schablonmässigt tillägg göres för höjda statstjänarlöner med 3 procent
per år efter år 1961 — i kongruens med ett antagande om en ökning av na
tionalinkomsten med 3 ä 4 procent årligen — avseende de myndigheter som
redovisas under driftbudgeten, erhålles en uppgång med i runda tal 820.
820, 600 och 820 miljoner kronor under budgetåren 1961/62—1964/65. Detta
innebär eu stegringstakt för de olika åren om 5,5, 5,2, 3,6 respektive 4,8 pro
cent. Om därtill beaktas även kapitalbudgetens samtliga investeringsanslag,
22
blir de årliga stegringarna ca 1 025, 600, 525 och 750 miljoner kronor eller
i procent 6, 3, 3 respektive 4.
När det gäller att närmare bedöma innebörden av dessa sifiror får i
första hand hänvisas till kommentaren i promemorian. Det kan emellertid
förtjäna framhållas, att myndigheterna och fackdepartementen enligt an
visningarna sökt att göra beräkningarna realistiska, i det att hänsyn i princip
har tagits till de praktiska möjligheterna — administrativa, arbetskrafts-
mässiga etc. — att genomföra önskade utvidgningar och standardhöjningar
och att pågående planerings- och utredningsarbete, som med viss sannolik
het kan påverka utgifterna under perioden, såvitt möjligt beaktats. Även om
de redovisade utgifterna inte har blivit föremål för någon samlad bedömning
utifrån finansiella utgångspunkter, representerar de å andra sidan inte någon
okritisk inventering av alla tänkbara utgiftsbehov. Det torde i allmänhet vara
fråga om angelägna om än inte alltid ofrånkomliga utgifter. Snarast torde
det — av skäl som anförts i det föregående — finnas anledning antaga att
en viss underskattning skett av utgifterna mot slutet av perioden. Detta är
särskilt tydligt beträffande kapitalbudgetens utgifter.
För att underlätta bedömningen av de redovisade utgifterna har i pro
memorians textkommentar så långt möjligt givits konkreta motiveringar
och förklaringar till huvudposternas antagna utveckling. En granskning av
materialet synes ge vid handen, att det skett en viss koncentration till bud
getåret 1961/62 av utgiftsbehov som för närvarande »slår i ko» men som
inte med nödvändighet behöver tillgodoses redan då. Detta gäller både drift-
och kapitalbudgeten. Om inte bortfallet av anslaget till sparpremier och
den planenliga minskningen av anslaget till skatteer sättning till kommuner
na bildade en viss motvikt, skulle ökningen ha varit för driftbudgeten ca
1 000 miljoner kronor och för drift- och kapitalbudgeten sammanlagt ca
1 200 miljoner kronor. Detta måste betraktas som en mycket snabb ökning
om det beaktas att någon mera kostnadskrävande enstaka reform inte förut
satts träda i kraft detta år. En betydande del, ca 500 miljoner kronor, av den
totala ökningen kan hänföras till utgifter av investeringsnatur — statens
egna samt bidrag och lån till icke-statlig investeringsverksamhet — vilket
måste betraktas som en orealistisk utveckling i varje fall så länge vi be
finner oss i ett högkonjunkturskede. Utgifter för inkomstöverföringar
med bortseende från de nyss nämnda anslagen till sparpremier och skatte-
ersättning till kommunerna samt vissa bidrag till kommunal investerings
verksamhet som inräknats bland investeringsutgifterna — företer en mera
måttlig och i huvudsak rent automatisk ökning med omkring 300 miljoner
kronor. Huvudposterna är folkpensionerna (+60 miljoner kronor), bostads
subventionerna (+ 70 miljoner kronor) och statsskuldräntorna (+90 mil
joner kronor). Den relativt kraftiga ökningen av bostadssubventionerna är
delvis en följd av räntehöjningen i januari; statsskuldräntorna är kalkyle
rade utifrån förutsättningen om oförändrat ränteläge och en upplåning av
1,5 miljard kronor. Återstoden av anslagsökningarna 1961/62, ca 400 miljo
ner kronor, hänför sig till löpande utgifter av konsumtionsnatur. I denna
Knngl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
23
relativt kraftiga stegring återspeglar sig den redan nämnda anhopningen av
vissa latenta förstärkningskrav, även om den delvis kan återföras på den
förutsatta fortgående lönehöjningen för de statsanställda. Samma bild möter
under praktiskt taget alla departementsliuvudtitlar.
För åren efter 1961/62 förutses en stegring av konsumtionsutgifterna i
relativt jämn men i jämförelse med 1961/62 något långsammare takt. Trans
fereringarnas utveckling påverkas främst av de förutsatta kraftiga höjning
arna av folkpensionerna vid ingången av budgetåren 1962/63 och 1964/65.
Beträffande investeringarna har visserligen upptagits en fortgående uppräk
ning av väganslagen, men denna utveckling motväges av relativt kraftiga
minskningar av kapitalbudgetens anslag. Särskilt framträder effekten av alt
anslaget till inlösen av aktier i LKAB bortfaller fr. o. m. 1962/63 (160 mil
joner kronor). I övrigt måste, såsom redan sagts, denna nedgång betraktas
som relativt osäker.
Med förnyat understrykande av de ofrånkomliga reservationerna för osä
kerheten i förevarande långsiktsbedömningar torde följande allmänna slut
satser kunna dragas av det framkomna materialet. De samlade utgiftsönske-
målen visar en tendens att även under de framförliggande åren stiga snabba
re än de 3 ä 4 procent som kan förväntas för nationalproduktens ökning un
der någorlunda gynnsamma förhållanden, även om vid en jämförelse med
den trendmässiga utvecklingen särskilt under senare delen av 1950-talet ma
terialet närmast tyder på att ökningstakten skulle uppvisa en viss avsaktning.
Vid oförändrade skattesatser stiger emellertid även statsinkomsterna nå
got snabbare än nationalinkomsten också vid stabila priser, vilket i första
hand sammanhänger med den progressiva inkomstskatteskalan. Under för
utsättning av en även i fortsättningen bedriven restriktiv anslagsprövning
bör det finnas utsikter att vid en jämn konjunkturutveckling balansera in
komst- och utgiftsökningar. Detta omdöme tar fasta på den genomsnittliga
utveckling som avtecknar sig. För vissa år framträder i det föreliggande ma
terialet tendenser till krav på utgiftsökningar som överskrider inkomstök
ningarna. Detta gäller bl. a. 1961/62 samt de år då nya höjningar av folkpen
sionerna förutses. Beträffande det förstnämnda året har jag redan anfört skäl
som tyder på att en liård utgiftsgranskning skall kunna ganska väsentligt
begränsa utgiftsstegringen. Vad angår folkpensionshöjningarna förutsatte
som bekant den allmänna pensionsberedningen att den etappvisa höjningen
av folkpensionsförmånerna skulle följas av en likaledes etappvis höjning av
folkpensionsavgiften. Jag har redan framhållit att årets höjning av folkpen
sionerna inklusive änke- och barnpensionerna lack vare den allmänna värn
skatten kan genomföras utan någon höjning av pensionsavgiften. Det är av
naturliga skäl icke möjligt att i dag avgöra huruvida de framtida folkpen
sionshöjningarna kommer att i sin helhet kunna finansieras vid oförändrade
skatter och avgifter. För den händelse särskilda åtgärder skulle visa sig nöd
vändiga för finansiering av de framtida pensionsförbättringarna får frågan
om den lämpligaste finansieringsformen då tagas upp till avgörande. En
utgångspunkt för en allsidig prövning av olika alternativ kommer därvid
Kungl. Mcij.ts proposition nr i 50 år WHO
också att föreligga i betänkande från den utredning i frågan som för närva
rande pågår.
Av skäl som jag i det föregående utförligt behandlat är det icke möjligt
eller önskvärt att avge några absoluta deklarationer om den framtida fi
nanspolitiken. Målsättningen för denna är visserligen klar men dess kon
kreta tillämpning måste med nödvändighet bestämmas av det vid varje
tidpunkt föreliggande lägets krav. Vad som i dagens läge kan sägas är där
för, att utsikterna efter den allmänna varuskattens införande ter sig gynn
samma för att under de närmaste åren utan skattehöjningar bedriva en
politik som tillgodoser de väsentliga krav som människorna har rätt att
ställa på det offentligas insatser i ett väl fungerande samhälle.
Denna bedömning att statens inkomster totalt inte synes behöva förstär
kas genom någon skattehöjning under de närmast framförliggande åren
utesluter självfallet icke att förändringar i beskattningsreglerna kan och bör
komma att vidtagas. Tvärtom synes tidpunkten nu vara inne för en allmän
genomgång och omprövning av vårt nuvarande skattesystem. Detta system
har i stora delar tillkommit i ett helt annat samhälle än det vi i dag lever i.
De starkt vidgade uppgifterna för det allmänna och den omvälvande stan
dardstegring som kommit hela folket till del utgör skäl för en omprövning
även av skattesystemets utformning. När regeringen förra hösten framlade
förslaget om införande av en allmän varuskatt, förenades detta förslag med
en rad reformer på den direkta beskattningens område. Den allmänna syn
på det skaltepolitiska problemet som dessa förslag uttryckte accepterades ock
så av riksdagen.
En fortsatt reformering av vårt skattesystem är otvivelaktigt påkallad. För
att erhålla underlag för detta fortsatta reformarbete har jag för avsikt att
inom kort begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla utredningsmän
med uppgift att till allsidig och förutsättningslös prövning upptaga frågan
om skattesystemets utformning i hela dess vidd, omfattande beskattningen
av såväl företag som enskilda personer.
Även om utredningsmännen därvid anbefalles att bedriva sitt arbete med
skyndsamhet, blir det med nödvändighet fråga om ett relativt tidskrävande
uppdrag. Detta förhållande bör dock icke hindra att vissa begränsade pro
blem i samband med beskattningen, vilkas lösning framstår som särskilt
önskvärd, upptas till prövning redan innan planläggningen av mer vittsyf-
tande reformer fullföljts.
Genom den allmänna varuskatten har skattepolitiken nu blivit mera ny
anserad än tidigare. Det förhållandet att en allmän varuskatt nu ingår i vårt
skattesystem och de erfarenheter som vi nu erhåller av denna skatteform,
har en betydelse utöver den direkt inkomstförstärkande. Den bör på litet
längre sikt även öka förutsättningarna för en allsidig och fruktbar allmän
debatt kring den viktiga problematik som gäller den offentliga hushåll
ningens ändamålsenliga utformning i dagens och morgondagens samhälle.
4. Budgetläget. Innan jag närmare behandlar det kompletterade riksstats-
förslaget för det kommande budgetåret, torde jag i korthet få beröra ut
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
25
fallet av riksstaten för budgetåret 1959/60. I den i januari i år framlagda
statsverkspropositionen beräknades underskottet på totalbudgeten föi in
nevarande budgetår komma att uppgå till 2 1/4 miljarder kronor, varvid dock
reservation fick göras för bl. a. kommande lönehöjningar för de statsanställ
da. De beräkningar som nu utförts ger ett ca 200 miljoner kronor lägre un
derskott.
Riksräkenskapsverket har i sin beräkning rörande budgetutfallet för 1959/
60 (Bihang A) upptagit inkomsterna på driftbudgeten till 13 503 mil
joner kronor. Senare har från affärsverken under hand inhämtats uppgif
ter rörande den verkan som det nya avtalet om statstjänstemannens lönei
m. in. beräknas få för affärsverkens inleverans av överskottsmedel. Med
hänsyn till sistnämnda beräkningar bör inkomstbeloppet nedjusteras till
13 485 miljoner kronor. Detta belopp är 50 miljoner kronor högre än det
som upptogs i statsverkspropositionen till 1960 års riksdag. Bakom denna
nettosiffra ligger dock vissa större förskjutningar i beräkningarna av de en
skilda delposterna. Inkomsttitlarna allmän varuskatt samt omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker har sålunda nedräknats med 125 respek
tive 25 miljoner kronor, medan inkomsterna av tullmedel, tobaksskatt och
energiskatt höjts med 85 respektive 15 och 25 miljoner kronor. Vidare väntas
inkomsterna från fonden för statens aktier bli 20 miljoner kronor högre
än enligt den närmast föregående beräkningen.
Vad beträffar driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr
2 till årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat till
kommit 90 miljoner kronor, varav 79 miljoner kronor avser kostnader för
de statsanställdas lönehöjningar och 9 miljoner kronor kostnader för den
svenska FN-styrkan. Vidare är det nu möjligt alt bättre än tidigare övei-
blicka den kommande belastningen på förslagsanslag och obetecknade an
slag. Utöver vissa justeringar av de överskridanden och besparingar som
förutsågs i statsverkspropositionen och som då beräknades ta ut varandra
kan bl. a. väntas eu merutgift på 50 miljoner kronor till följd av ökade kost
nader för statsskuldräntor. Å andra sidan synes omkring 20 miljoner kro
nor av det under försvarshuvudtiteln anvisade anslaget till reglering av
prisstegringar icke komma att tagas i anspråk. ISetto beräknas förslagsan
slag och obetecknade anslag uppvisa merutgifter på sammanlagt 28 miljo
ner kronor. Behållningarna på reservationsanslagen antogs tidigare kom
ma att minska med 100 miljoner kronor. I riksräkenskapsverkets beräk
ningar förutses en reservationsmedelsökning för budgetåret 1959/60 om 70
miljoner kronor. Enligt inom finansdepartementet senare gjorda undersök
ningar synes emellertid denna ökning böra uppskattas till 150 miljonci
kronor.
För kapitalbudgetens vidkommande har sedan i januari äskats ytterligare
drygt eu miljon kronor å tilläggsstat II. Anslagsbehållningarna under kapi-
talbudgeten väntas komma att öka med 75 miljoner kronor, vilket är 25 mil
joner kronor mer än som upptogs i statsverkspropositionen. Det totala me
delsbehovet på kapitalbudgeten för 1959/60 beräknas nu till 1 926 miljoner
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
-26
kronor, vilket är ca 40 miljoner kronor mer än enligt de uppskattningar som
senast redovisats.
Förändringarna i det nu beräknade utfallet av totalbudgeten för 1959/60
i förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga riks-
staten kan sammanfattas på följande sätt:
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten ....
—2 836
Inkomstförändring
Merinkomst av skatt å inkomst och förmögenhet m. in. -f- 200
Merinkomst av tullmedel .................................................... -j- 85
Införande av allmän varuskatt........................................... _j_ 375
Merinkomst av omsättningsskatt å motorfordon .... -f- 15
Merinkomst av tobaksskatt....................................................
35
Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker.................................................................. —
75
Merinkomst av energiskatt.................................................... 15
Minskad inkomst av tipsmedel........................................... — 14
Merinkomst av statens affärsverksfonder......................... -j- 29
Merinkomst av riksbanksfonden ....................................... _}_ 35
Merinkomst från fonden för statens aktier..................... -f- 45
Övriga inkomstförändringar ................................................ -}- 34
-j-
779
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivnings-
anslag)
Beredskapsarbeten på vägar och gator.............................. — 80
Täckningsanslag för lönehöjningar .................................. — 79
Övriga anslag...............................................................................— 23
__ 182
Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten (exkl.
avskrivningsanslag) .................................................................................... _j_ 240
Anslagsöverskridanden och besparingar
Besparingar å anslaget till reglering av prisstegringar
under fjärde huvudtiteln......................................................... _j_ 20
Merutgifter å anslaget till allmänna barnbidraget ... .— 45
Merutgifter å anslaget till vissa omskolningskurser .. -— 11
Merutgifter å anslaget till kapitalmedelsförluster och
ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ................ — 11
Besparingar å anslaget till bostadsrabatter..................... -j- 31
Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folk
skolor m. in................................................................................... .... 40
Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens av
löningar ........................................................................................ ii
Merutgifter för räntor å statsskulden............................. — 50
Besparingar i övrigt (netto) ................................................ -j- 67
-
28
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Lånefonden för bostadsbyggande....................................... — 150
Räntefria lån till bostadsbyggande....................................... — 25
Övriga anslag............................................................................... — 2
- - 177
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
27
Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapitalbud
geten................................................................................................................
Minskad disposition av rörliga krediter.............................................
ökad fondering bos riksgäldskontorct av sjukkassorna tillkom
mande arbetsgivarbidrag........................................................................
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott .........
Sammanställningen visar, att totalbudgetunderskottet kan väntas bli ca
800 miljoner kronor mindre än enligt de på riksstaten byggda beräkning
arna. Inkomctökningarna uppgår härvid till netto 779 miljoner kronor, var
av 375 miljoner kronor beror på den av höstriksdagen beslutade allmänna
varuskatten. Tilläggsstaterna har medfört utgiftsökningar på drift- och ka
pitalbudgeten med sammanlagt 359 miljoner kronor. Förbrukningen av an
slagsbehållningarna (exkl. avskrivningsanslag) förutses däremot tillsam
mantagna bli 340 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fast
ställandet av riksstaten. Dessutom synes den tidigare antagna ökningen på
50 miljoner kronor av utestående rörliga krediter komma att utebli.
Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget
för budgetåret 1960/61. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens
inkomster till 15 011 miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till
14 852 miljoner kronor. Vidare kalkylerades med en återföring från budget
utjämningsfonden av kommunalskattemedel med (netto) 125 miljoner kro
nor. Jag redovisade följaktligen ett överskott pa driftbudgeten om (15 011
14 852 + 125) 284 miljoner kronor. Slutligen utgick jag från att behåll
ningarna på driftbudgetens reservationsanslag totalt sett skulle förbli oför
ändrade.
Enligt de nu föreliggande beräkningarna skulle statsinkomsterna
för nästa budgetår komma att uppgå till 15 500 miljoner kronor, vilket in
nebär eu ökning med 489 miljoner kronor i förhållande till det i statsverks
propositionen redovisade beloppet. Förenämnda inkomstsiffra bygger på
riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken jag i det föl
jande lämnar en särskild redogörelse. Jag har dock företagit vissa juste
ringar av dessa beräkningar bl. a. med hänsyn till återverkningarna av lö
nehöjningarna på affärsverkens inleverans av överskottsmedel.
Inkomstskattetiteln har i de nya beräkningarna upptagits till 0 900 miljo
ner kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än vad som redovisades i
statsverkspropositionen. Beträffande den statliga inkomstskatten har då räk
nats med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår vidare
från att den totala lönesumman kommer att stiga med 7 procent såval un
der år 1960 som under 1961 och att bolagens till statlig inkomstskatt taxe
rade inkomst kommer att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959
och 1960 års taxeringar men stiga väsentligt vid 1961 års taxering.
Jag vill i likhet med riksräkcnskapsverket i detta sammanhang starkt un
derstryka den osäkerhet som även vid denna tidpunkt \idlådcr inkomstbe
räkningen framför allt i vad den avser inkomstskattetiteln. Statsinkomsteina
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
+ 100
+
50
+____ 8
— 2 046
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Driftbudgeten
Miljoner kronor
1953/54
1954/55
1955/56
Inkomster ..........................................
8 535
*8 130
405
8 907
1 8 619
288
10 072
*9 691
381
Utgifter........................................................
Överskott eller underskott
Avsättning till ( —) resp. återföring från (+)
budgetutjämningsfonden av kommunalskatte
medel (netto) .......................................
- 250
3 - 225
Överskott eller underskott
405
288
1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.
* Därav riksstat 13 591, tilläggsstat I och II 183 mkr.
* Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande
tabell i finansplanen för budgetåret 1958/59).
blir beroende av konjunkturutvecklingen och det nominella skatteunderla
gets förändringar.
Fortfarande räknas med en nettoåterföring från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. Beloppet har dock nedräknats från i statsverks
propositionen angivna 125 miljoner kronor till 25 miljoner kronor, vilket
sammanhänger med att vid stigande källskatteinkomster eftersläpningen i
utbetalningen av kommunalskattemedel automatiskt ökas, varvid större av
sättningar till budgetutjämningsfonden erfordras.
Även beträffande utgifterna lämnas i det följande en särskild redo-
Kapitalbudgeten
Miljoner kronor
1953/54
1954/55
1955/56
Investeringsanslag .......................
1947
- 914
3 1033
2102
- 1025
31 077
2 272
1 OÅÅ
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel............................................
Återstående medelsbehov
31028
1 Därav riksstat 2 741 samt tilläggsstat I och II 177 mkr.
Därav 1 mkr å tilläggsstat II (hänsyn har även tagits till att 60 mkr av avskrivningsansiag-
en enl. riksräkenskapsverkets beräkningar icke kommer att utnyttjas).
3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
29
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
enl. riks-
staten
enl. stv.
prop.
1960
ny be
räkning
enl. stv.
prop.
1960
ny be
räkning
10 691
12 019
12 604
12 706
13 435
13 485
15 011
15 500
110 978
*12120
*12 743
13 591
13 684
213 774
14 852
15 248
-
287
-
101
-
189
- 885
-
249
-
289
159
252
- 100
-
250
-
200
+ 150
+ 100
+ 100
+ 125
+ 25
a- 571
*- 451
-
839
-
735
-
149
-
189
284
277
Minskning (
hållningar
—) resp. ökning (+) av be
na å reservationsanslag ..
-
160
-100
+ 160
_
-100
Nettomerutgifter å övriga anslag----
—
—
—
28
Underskott (—) resp. överskott (+)
inkl. reservationsmedelsförändring
och merutgifter ..................................
-885
-249
-
67
+ 284
+ 177
görelse. Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till de
i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till de merkostna
der som uppstår till följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de stats
anställdas löner. Lönehöjningarna kan sålunda uppskattas komma att be
lasta driftbudgeten med merutgifter om sammanlagt 340 miljoner kronor,
förutom den reduktion av affärsverkens rörelseresultat som också följer av
de ökade lönekostnaderna. I siffran 340 miljoner kronor har då inräknats
ett belopp av 70 miljoner kronor motsvarande det anslag som chefen för
1956/57
1957/58
1958/59
1959'60
1960/61
enl. riks-
staten
enl. stv.
prop.
1960
ny be
räkning
enl. stv.
prop.
1960
ny be
räkning
2 046
2 510
2 441
2 741
2916
*2 918
2 751
2 765
- 1 403
- 1306
- 869
- 976
- 976
8 - 917
- 1 037
- 1058
8 643
81 204
81 572
1 765
1 940
2 001
1 714
1 707
Minskning( + ) resp. ökning( —) av an
slagsbehållningarna ..........................
Totalt återstående medelsbehov för ka-
pitulbudgeten (Inkl. förändring av
anslagsbehållningarna)......................
+ 25
1 790
-60
1890
- 76
1926
1714
1707
30
kommunikationsdepartementet tidigare denna dag föreslagit för täckande av
den förlust som beräknas uppstå för statens järnvägar på grund av de höjda
lönerna. Sammanlagt kommer lönerörelsen genom direkta merkostnader och
inkomstbortfall att belasta budgeten för 1960/61 med 425 miljoner kronor.
Dessutom kommer chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag att
föreslå eu uppräkning med 25 miljoner kronor av anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Vidare äskar jag i det följande ytterligare
medel eller drygt 14 miljoner kronor för avskrivning av nya kapitalinveste
ringar. Slutligen har riksdagen som följd av det höjda ränteläget uppräknat
anslaget till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbygg
nadslån med 15 miljoner kronor.
Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till det i januari
framlagda riksstatsförslaget innebär en höjning av utgifterna med 396 miljo
ner kronor från 14 852 till 15 248 miljoner kronor.
De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har
sammanställts i särskild tabell. Enligt denna överstiger inkomsterna utgif
terna med 252 miljoner kronor. Efter en bokföringsmässig korrigering med
25 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskattemedel
som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från budget
utjämningsfonden, uppgår överskottet till 277 miljoner kronor. I statsverks
propositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett motsvarande överskott
på 284 miljoner kronor.
Enligt uppgifter från vederbörande anslagsförvaltande myndigheter skulle
behållningarna under driftbudgetens reservationsanslag komma att minska
med totalt sett ca 200 miljoner kronor under det framförliggande budgetåret.
För egen del finner jag det dock mera realistiskt att räkna med att ifråga
varande behållningar endast kommer att reduceras med 100 miljoner kro
nor.
Jag vill framhålla att det sålunda kvarstående överskottet på 177 miljo
ner kronor kan komma att reduceras på grund av tillkommande utgifter i
form av anslagsöverskridanden och tilläggsstater. Det bör erinras om att
under budgetåren 1955/56—1959/60 har tilläggsstater på driftbudgeten före
kommit i följande utsträckning av andra skäl än lönehöjningar, nämligen
370, 175, 512, 319 respektive 104 miljoner kronor eller med i genomsnitt ca
300 miljoner kronor per år.
I fråga om kapitalbudgeten har, sedan statsverkspropositionen avlämna
des, framlagts förslag innebärande en ökning av investeringsanslagens sum
ma med sammanlagt nära 15 miljoner kronor. Huvuddelen av denna ökning
eller 12 miljoner kronor hänför sig till det under fonden för låneunderstöd
äskade anslaget till bidrag till Internationella utvecklingsfonden.
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels
såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu be
räknas uppgå till 1 058 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa,
efter den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 765 mil
joner kronor och då det samlade beloppet av kvarstående anslagsbehållning
Knngl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
31
ar synes komina att förbli oförändrat under det framförliggande budgetåret,
kan det totala medelsbehovet för kapitalbudgetens del uppskattas till
(2 765 — 1 058) 1 707 miljoner kronor. Detta belopp redovisas under rubri
ken Lånemedel i den investeringsplan som nu framlägges på sedvanligt
sätt. Till denna beräkning får givetvis fogas en reservation för eventuella
tilläggsstatsanslag.
Myndigheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret förutses
bli oförändrad under 1960/61. Tidigare räknades med en ökning av 50 mil
joner kronor. •
För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgif
ter under innevarande och nästkommande budgetår har drift- och kapital
budgeten på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redo
visas i särskild tabell.
Totalbudgeten
Miljoner kronor
1958/59
1959/60
1960/61
enligt
enl. stv.
ny beräk-
enl. stv.
ny beräk-
riks-
prop.
ning
prop.
ning
staten
1960
1960
överskott (+) eller under-
skott ( —) på driftbud
geten ..........................................
l-
339
-
735
-
149
-
189
+
284
+
277
Minskning (—) resp. ökning
( + ) av behållningarna å
reservationsanslag............
- 150 — 100
+ 150
- 100
Nettomerutgifter å övriga
anslag......................................
Fondering hos riksgäldskon-
—
—
—
-
28
—
—
toret av sjukkassorna till
kommande arbetsgivarbi-
drag...........................................
f 41
+
39
+
40
+
47
Avsättning (+) resp. åter-
föring ( -) av kommunal
skattemedel ............................
+
200
-
150
-
100
-
100
-
125
-
25
Medelsbehov på kapitalbud-
geten efter avdrag för av
skrivningar o. dyl................
1 -
1 572
-1765
-1940
-2 001
-1 714
-1 707
Minskning (-) resp. ökning
( +) av anslagsbehållning
ar på kapitalbudgeten ..
-
25
+
50
+
75
_
_
Ökad (—) resp. minskad ( +)
disposition av rörliga kre
diter .........................................
+ 242 -
50
-
50
-
50
Totalbudgetens underskott
-1 428
-2 836
-2 249 2 — 2 046 -1 605
3-l 555
Inkl. förändring av anslagsbehållningar.
Detta belopp kommer icke att motsvara upplåningsbehovet, vilket påverkas bl. a. genom att
de i riksbanken fonderade I.KAB-medlcn (90 mlcr) kommer att överföras till riksgäldskontoret.
Det formella upplåningsbehovet minskar härigenom i motsvarande utsträckning.
3 Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 dr 1960
I denna har beaktats, att avsättningar respektive återföringar från bud
getutjämningsfonden av kommunalskattemedel icke utgör någon kassamäs
sig utgift eller inkomst för staten.
Av tabellen framgår att de nu kända transaktionerna för budgetåret
1960/61 skulle medföra ett underskott på totalbudgeten av 1 555 miljoner
kronor, vilket är något mindre än det belopp som framräknades i statsverks
propositionen exklusive lönehöjningar och andra tillkommande utgifter. Un
derskottet är vidare omkring 500 miljoner kronor lägre än det för inneva
rande budgetår beräknade och något högre än det som redovisades för
1958/59.
Del nu beräknade underskottet på totalbudgeten för nästa budgetår kan
ses mot bakgrunden av följande uppgifter rörande tolalbudgetens saldon
under budgetåren 1950/51—1958/59 och det nu beräknade saldot för bud
getåret 1959/60.
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
Budgetår
Totalbud-
getsaldo
1950/51 ..................................... —
324
1956/57 ........................ ...........—
762
1951/52 ..................................... +
434
1957/58 ........................ ........... — 1 135
1952/53 .................................... —
746
1958/59 ........................ ........... — 1 428
1953/54 ..................................... — 1 098
1959/60 ........................ ...........— 2 046
1951/55 .....................................
1955/56 .....................................
— 1085
—
598
1960/61 ........................ ...........1555
1
Utan hänsynstagande till ev. tilläggsstater och överskridanden.
Besparingsutredningens förslag rörande statsfinansiell långsiktsplanering
En sammanfattning torde här få lämnas av 1958 års besparingsutrednings
förslag rörande en statsfinansiell långsiktsplanering jämte de över förslaget
avgivna remissyttrandena.
I remissyttrandena har utredningens nu förevarande förslag särskilt be
rörts av överbefälhavaren, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets ci
vilförvaltning, pensionsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrel
sen, statskontoret, riksräkenskapsverket, konjunkturinstitutet, statens or-
ganisationsnämnd, statens sakrevision, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för
yrkesutbildning, skogsstyrelsen, kommerskollegium, civilförsvarsstyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs, Örebro, Västernorrlands och Väster
bottens län, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, Sven
ska vägföreningen, Länsvägnämndernas förbund, Sveriges lantbruksförbund,
förening u. p. a., Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers
centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgi
vareföreningen och Sveriges industriförbund i ett gemensamt yttrande, Koo
perativa förbundet samt Riksförbundet Landsbygdens folk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
33
Utredningen
Statens budget har, framhåller utredningen, sedan lång tid bestämts för
ett år i taget. Även budgetarbetet har i hög grad begränsat sig till den när
mast framförliggande ettårsperioden. Detta förhållande tedde sig under ti
digare skeden av samhällsutvecklingen naturligt med hänsyn till den stat
liga verksamhetens relativt begränsade och okomplicerade karaktär. En så
dan uppläggning är emellertid numera inte rationell. Väsentlig vikt lägges
vid budgetens roll att påverka det samhällsekonomiska skeendet. Statsmak
ternas beslut är i realiteten i hög grad långsiktigt bindande. Vidare framstår
ofta ett besluts omedelbara finansiella verkan som begränsad i förhållande
till de finansiella konsekvenserna på längre sikt.
Utredningen erinrar om att i de till riksstatsförslagen knutna finanspla
nerna under senare år redovisats visst material till belysning av inkomst-
och utgiftsutvecklingen under de närmaste åren. Särskild uppmärksamhet
har därvid ägnats de s. k. automatiska utgifts- och inkomststegringarna.
Även om flerårsbedömningar av statsfinansernas utveckling regelbundet fö
rekommer, torde det enligt utredningen vara nödvändigt att utveckla me
toden härför och även önskvärt att resultatet redovisas inför riksdagen.
Genom en statsfinansiell långtidsplanering åstadkommes, menar utred
ningen, bättre förutsättningar för en rationell prövning av frågor av större
statsfinansiell räckvidd. Vidare underlättas en avvägning mellan olika kost
nadskrävande reformer. Förutsättningar ernås även för en bättre samord
ning mellan de utgiftsskapande besluten och besluten om utgifternas finan
siering. Detta framstår enligt utredningen som angeläget för att sambandet
mellan kostnadskrävande reformer och skattebelastning klart skall framgå.
En fortlöpande statsfinansiell långsiktsplanering skulle vara en av förutsätt
ningarna för att öka den finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framtiden,
framhåller utredningen vidare. Förhandsdispositioner av statsfinansiella
resurser, som inte ligger i linje med de möjligheter som långtidsplaneringen
anvisar, skulle bättre kunna undvikas. Utrymme skulle inte kunna beredas
för nya väsentliga utgiftsåtaganden genom temporärt uppskov med utgif
ter för andra på längre sikt oundvikliga ändamål.
Från de nu angivna utgångspunkterna framlägger utredningen förslag
till riktlinjer för utformningen av en statsfinansiell långsiktsplanering. Den
längre tidsperiod som planeringen skulle omfatta bör enligt utredningen be
stämmas till fem år. För en sådan tidsperiod anses praktiska möjligheter
föreligga att åstadkomma en någorlunda säker fraintidskalkyl, som dock
får byggas på vissa enkla förutsättningar på det statsfinansiella området.
Genom att planen årligen överses, skulle man erhålla en s. k. rullande lång
tidsplan för de närmaste budgetåren. Förslaget till riksstat skulle alltjämt
avse enbart det närmast framförliggande budgetåret men i anslutning här
till skulle långtidsplanen redovisas. Det första året i denna plan skulle allt
så vara det år som riksslatsförslaget avser. För de därpå följande två bud
getåren skulle man uppgöra eu förhållandevis detaljerad prognos för sta
tt
Bihang till riksdagens protokoll 1060. 1 samt. Nr 110
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
tens inkomster och utgifter. För det fjärde och femte året
skulle en mera
summarisk bedömning redovisas. Beträffande inkomstsidan skulle progno
sen upprättas under rimliga antaganden i fråga om produktions-, sysselsätt
nings- och inkomstutvecklingen. Alternativa antaganden om konjunkturut
vecklingen torde få uppställas. På utgiftssidan skulle huvudvikten läggas
vid en bedömning av de statsfinansiellt väsentliga posterna i budgeten, så
som olika delar av totalförsvaret, socialpolitik, bostadspolitik, vägväsende,
utbildnings- och kulturpolitik, sjukvård o. s. v. Särskilt skulle därvid bely
sas de automatiska utgiftsstegringarna. Beräkningarna skulle göras i fast
penningvärde och de måste, framhåller utredningen, bygga på schablon
mässiga antaganden. Deras illustrativa syfte blir därmed inte försvagat, un
der förutsättning att kalkylernas innebörd uppfattas rätt.
Utredningen framhåller till sist, att den inte kunnat företa någon mera
ingående undersökning av de detaljproblem som är förknippade med en
långsiktsplanering.
Yttranden
Rörande behovet av en långsiktig budgetplanering
är samtliga remissinstanser ense. Flertalet av de hörda myndigheterna och
organisationerna anser även utredningens förslag lämpligt som grundval
för en sådan planering. Värdet av en långsiktsplanering vitsordas bl. a. av
överbefälhavaren, försvarets förvaltning sdirektion och försvarets civilför
valtning mot bakgrunden av erfarenheterna från försvarets område. Bygg
nadsstyrelsen understryker särskilt vikten av en långsiktig planering av de
statliga byggnadsinvesteringarna. Kommerskollegium ansluter sig till försla
get om en rullande femårsplan men varnar för en överskattning av värdet
av en dylik plan, då utvecklingen inom skilda samhällsområden lätt kan
kullkasta uppgjorda beräkningar. Liknande synpunkter framföres även av
överstyrelsen för yrkesutbildning.
Vissa remissorgan, som i och för sig tillstyrkt förslaget, påpekar svårig
heterna att i praktiken genomföra mera långsiktiga prognoser. I första hand
gäller detta bedömningen av konjunkturutvecklingen.
Svårigheterna att med någon större grad av säkerhet överblicka såväl den
samhällsekonomiska utvecklingen som statsinkomsternas förändringar un
der en längre tidsperiod betonas av riksräkenskapsverket. Frågan om kon
junkturbedömningen behandlas närmare av konjunkturinstitutet, som fram
håller, att det för närvarande knappast föreligger några metoder för kon
junkturprognoser på längre än ett års sikt som kan betecknas som annat än
gissningar eller räkneexempel. Det är därför enligt institutet av stor vikt,
att man är medveten om osäkerheten i långtidsprognoser och om de grund
läggande förutsättningar på vilka de bygger. Det är uppenbart, framhåller
institutet vidare, att det inte är någon mening med att — annat än möjli
gen för det första året — söka göra antagandena realistiska med avseende
på konjunkturutvecklingen. De får begränsas till vissa — eventuellt alter
nativa — förutsättningar av schablonmässig karaktär rörande den trend
35
mässiga reala utvecklingen, lämpligen under antagande av full sysselsätt
ning. Med utgångspunkt från ett bestämt antagande om den årliga ökningen
av nationalprodukten och den ytterligare förutsättningen av oförändrade
varupriser och oförändrat skattesystem kan utvecklingen av statens in
komster kartläggas någorlunda.
En planering som innebär en anhopning av utgiftsstegringar till ett visst
år torde, framhåller institutet, inte vara rationell med hänsyn till ovisshe
ten om den konjunktursituation som då kan komma att råda.
När det gäller beräkningen av olika utgiftsposter i
prognosen har bl. a. statens organisationsnämnd, i likhet med utredningen,
ansett att denna i huvudsak bör inriktas på de för statsfinanserna avgöran
de utgiftsposterna. Konjunkturinstitutet betonar däremot även vikten av de
mindre utgiftsposterna och anser att utredningen underskattat betydelsen
av dessa. Institutet utvecklar ytterligare frågan om beräkningen av utgifts
posterna och framhåller därvid i huvudsak följande.
Ett viktigt element i prognoskalkylerna för utgiftssidan utgör eu beräk
ning av de automatiska förändringarna. I betydande utsträckning är dessa
möjliga att förutse med tämligen god precision, då de till stor del är av-
hängiga av befolkningsutvecklingen. Även beträffande andra stora utgifts
poster, för vilka det föreligger explicita planer, kan beräkningar göras, för
vilka förutsättningarna någorlunda entydigt kan preciseras. Som exempel
härpå nämnes försvars- och vägutgifterna. När det däremot gäller de små ut
giftsposterna är det väsentligt svårare att genomföra en liknande kartlägg
ning. Institutet anger tre olika förfaranden, som skulle kunna vara tänk
bara. En möjlighet vore att lita till de enskilda myndigheternas okorrigera
de uppgifter om anslagsbehoven under den framförliggande femårsperioden.
De resultat som skulle kunna erhållas på detta sätt anser institutet dock i regel
som helt otillförlitliga såsom prognoser. En andra väg skulle vara att genom
föra en realprövning även av den stora mängden av mindre utgiftsposter. En
ligt institutets mening är det dock tvivelaktigt om en sådan prövning kan ge
nomföras för en så lång period som fem år. Dels måste det bli mycket svårt att
avgöra konsekvenserna för de enskilda posterna av de antaganden som måste
göras rörande den långsiktiga allmänna ekonomiska utvecklingen; det skul
le kräva en specificering intill meningslöshet. Dels torde planerna på nya
projekt och på omläggningar av nuvarande verksamhet i stor utsträckning
vara så obestämda att ett ställningstagande blir praktiskt taget omöjligt.
En tredje metod, slutligen, skulle enligt institutet vara att kartlägga de
mindre utgiftsposternas utveckling genom att arbeta med schablonmässiga
antaganden, som tillämpades på tämligen stora utgiftsgrupper. Härvid finge
man i stor utsträckning utgå från de utvccklingsrelationer som gällt under
exempelvis den närmast förflutna tioårsperioden. I detta fall blir det emeller
tid inte längre fråga om eu plan utan snarare om eu blygsam prognos, byggd
på vissa förutsättningar rörande den långsiktiga allmänna ekonomiska ut
vecklingen och vissa svårgripbara antaganden om bårdheten i den löpande
budgetbehandlingen. Av de tre angivna möjligheterna, som alla lider av be
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
tydande svagheter, finner institutet den sistnämnda vara närmast att före
dra, även om man finge tänka sig vissa inslag av de båda andra metoderna.
Institutet betonar dock de risker som föreligger att en långsiktsplan eller
prognos av detta slag uppfattas fel.
Frågan om statsmakternas bundenhet av långsiktskalky-
lerna diskuteras av vissa remissinstanser. Skolöverstyrelsen förutsätter att
ett ställningstagande till en plan i någon form måste ske. Styrelsen under
stryker dock att förslaget vid sin praktiska utformning inte får ges en så
restriktiv innebörd att i budgeteringen ingående utgiftsposter en gång för
alla skulle låsas vid senare budgetberedningar. Svenska vägföreningen fram
håller behovet av att i görligaste mån söka hålla fast vid en viss bestämd
plan för byggnads- och anläggningsverksamheten. I andra remissvar betonas
riskerna för en bindning av statsutgifterna. Riksräkenskapsverket pekar på
den fara som ligger i en alltför långt driven förhandsplanering, varigenom
framtida inkomster kan bli så intecknade av utgifter, som vid planeringstill-
fället befinnes ofrånkomliga, att ett fritt val mellan utgiftsändamål i fram
tiden blir omintetgjort. Liknande synpunkter anföres även av statens sak
revision och LO. Det måste starkt betonas, framhåller LO, att långsiktspla-
ner bör göras så elastiska att de ger utrymme för konjunkturpolitiskt moti
verade variationer i finanspolitiken. Angeläget är, att statsutgifternas ex
pansion i största möjliga utsträckning förlägges till perioder av fallande
eller matt konjunktur och att största möjliga återhållsamhet iakttas under
stigande eller hög konjunktur.
Vikten av anpassning till konjunkturutvecklingen understrykes ytterli
gare av konjunkturinstitutet, som konstaterar att en på trendmässiga anta
ganden grundad prognos i praktiken aldrig kommer att bli aktuell för något
enskilt år. Detta ligger i sakens natur men kan, om innebörden av långtids
prognosen missuppfattas, leda till en misskreditering av denna. Eller vad
värre är, framhåller institutet vidare, långtidsprognosen kan innebära ett
incitament till ökad stelhet i finanspolitiken och därmed försämrade förut
sättningar för en rationell kortsiktig konjunkturpolitik. Den förutsatta rul
lande revideringen av långtidsprognosen är visserligen avsedd att motverka
en sådan stelhet, men den ofta genomgripande revidering som därvid måste
komma att ske i förhållande till den föregående år presenterade prognosen
kan lätt uppfattas som ett oberättigat frångående av tidigare planer. Det
är därför enligt institutet inte självklart, såsom besparingsutredningen
förutsatt, att en långsiktig budgetplanering skulle öka förutsättningarna
för en flexibel finanspolitik. Det förutsätter att man vid planeringen spe
ciellt tar hänsyn till behovet av rörlighet, exempelvis genom att å ena si
dan inte lång tid i förväg låsa tidsschemat för stora utvecklingsprogram och
å andra sidan hålla en beredskap för en snabb ökning av utgifterna under
år då detta är konjunkturpolitiskt påkallat. Behovet av kortsiktig flexibili
tet i budgeten gäller för övrigt även inkomstsidan, där det med nuvarande
förfarande är särskilt dåligt tillgodosett, konstaterar institutet slutligen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
37
Förnyad beräkning av statsinkomsterna
Riksräkenskapsverkets såsom bihang B redovisade förnyade beräkning
har avsett de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar. Beräkningen bygger på uppgifter infordrade från vederböran
de myndigheter och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.
Riksräkenskapsverket uttalar, att de allmänna förutsättningar beträffande
den ekonomiska utvecklingen som angavs i decemberberäkningen alltjamt sy
nes kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster
under budgetåret 1960/61.
I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomst-
skattetiteln framhåller riksräkenskapsverket, att vid decemberberakningen
räknades med en ökning av lönesumman under år 1959 med omkring 4 pro
cent men att den ökning under år 1960 som utöver eu antagen fortsatt
löneglidning kunde komma att bli en följd av avtalsrörelsen icke da lat sig
överblicka. Med hänsyn till vad som var känt om utgångsläget for avtalsrö
relsen räknade dock riksräkenskapsverket med en något storre stegring av
lönesumman under år 1960 än under år 1959, varvid förutsattes eu viss ök
ning i antalet sysselsatta. För 1959 anses alltjämt det vid decemberberak-
ningen gjorda antagandet om lönesummans utveckling i stort sett aga giltig
het °Sedan resultatet av avtalsrörelsen för industriarbetarna och vissa tjäns
temannagrupper är känt, har detta jämte en antagen fortsatt löneglidning
och ökning i antalet sysselsatta föranlett ämbetsverket att rakna med en
ökning av lönesumman med 7 procent under år 1960. Lönesummans steg
ring under år 1961 beräknades i december till 3 procent. De hittills traffade
avtalen avser en tvåårsperiod och riksräkenskapsverket anser sig nu böra
räkna med samma procentuella stegring av lönesumman under år 1961 som
under år 1960, således 7 procent. Nu tillgängliga uppgifter om storleken av
löntagarnas källskatt under uppbördsterminerna i november 1959 och ja
nuari 1960 anger sammanlagt något högre belopp än vad riksrakenskapsver-
ket på basis av uppgifter avseende uppbörden till och med uppbördsterminen
i september 1959 antog i sin decemherberäkning. Detta i förening med det
höjda antagandet om lönesummans utveckling under åren 1960 och 1961
har lett till att riksräkenskapsverket nu räknar med en högre uppbörd av
preliminär skatt under uppbördsåret 1960—61 och framför allt under upp
bördsåret 1961—62. Beträffande fysiska personers inkomster av andra för
värvskällor än tjänst har riksräkenskapsverket i stort sett bibehållit de
antaganden som redovisades i inkomstberäkningen i december. \ ad beträf
far aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sammanlagda till
statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli av ungefär samma stor
lek vid 1960 års taxering som vid 1959 års. Enligt uppgifter om vissa större
bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid 1960 års taxering,
vilka i form av en enkät under mars månad inhämtats av riksräkenskapsver
ket, kommer dessa att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959 och
1960 års taxeringar. För utvecklingen av bolagens taxerade inkomster vid
38
1961 års taxering anser sig riksräkenskapsverket liksom i december kunna
räkna med en väsentlig uppgång.
Sammanfattningsvis kan, framhåller riksräkenskapsverket, beträffande
de nu utförda beräkningarna sägas att de jämfört med beräkningen i decem
ber utvisar betydligt större belopp för inflytande preliminärskatt. Detta
sammanhänger främst med de högre antaganden beträffande lönesummans
utveckling, som riksräkenskapsverket nu lagt till grund för beräkningarna.
För innevarande budgetår uppvägs dock den nu beräknade ökningen i preli-
minärskatteuppbörden av antagna lägre fyllnadsbetalningar. Med starkt un
derstrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna tidpunkt före-
hgger vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket inkomsten på ti
teln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1959/60 till 6 100
miljoner kronor och förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1960/61
uppföres med 6 900 miljoner kronor, vilket är 400 miljoner kronor mer än i
statsverkspropositionen.
Avsättningarna till budgetutjämningsfonden beräknas av riksräkenskaps
verket under budgetåret 1960/61 komma att uppgå till 450 miljoner kro
nor mot i december beräknade 350 miljoner kronor. Nettoåterföringen kom
mer därmed att nedgå från i december beräknade 125 miljoner kronor till 25
miljoner kronor.
De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket att
förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1960/61 upp
tages till dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp
(miljoner kronor):
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Enligt stats-
Enligt riks-
ökning
(+)
verkspropo-
sitionen
räkenskaps-
verkets änd
ringsförslag
Minskning
(—>
Arvsskatt och gåvoskatt...................
95
100
+ 5
Fordonsskatt .......................................
400
410
+ 10
Tullmedel.........................................
700
775
+ 75
Särskilda varuskatter............................
315
320
+ 5
Omsättningsskatt å motorfordon ..
150
180
+ 30
Skatt å kaffe.........................................
23
25
+ 2
Tobaksskatt...........................................
Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
890
900
+ 10
handelsbolag .....................................
Omsättnings- och utskänkningsskatt
13
15
+ 2
å spritdrycker............................
1 150
1 125
- 25
Statlig nöjesskatt ................................
45
30
- 15
Energiskatt...........................................
540
550
+ 10
Fyr- och båkmedel ............................
15
18
+ 3
Lotspenningar..................................
12
13
+ 1
Totalisatormedel..............................
31
45
+ 14
Postverket ....................................
10
20
+ 10
Domänverket ............................
20
25
+ 5
39
Den betydande importökningen i fråga om tullbelagda varor har föranlett
ämbetsverket att höja beräkningen av inkomsterna under inkomsttiteln
tullmedel för innevarande budgetår med 85 miljoner kronor till 775 miljo
ner kronor. Generaltullstyrelsen har ansett det icke osannolikt att de ten
denser till ökning i expansionstakten, som beträffande de olika varugrup
perna visat sig under senaste tiden, i stort sett skulle komma att fortgå un
der budgetåret 1960/61, och har uppskattat inkomstbortfallet genom EFTA-
överenskommelsen till 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår
att titeln tullmedel i riksstaten uppföres med 77o miljoner kronor, vilket
är 75 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen. Den beraknade ök
ningen under inkomsttiteln omsättningsskatt å motorfordon ar betingad av
den i propositionen nr 117 till årets riksdag föreslagna höjningen av om
sättningsskatten på nya personbilar och skåpbilar, medan den berakna e
minskningen under inkomsttiteln statlig nöjesskatt till storre delen sam
manhänger med de i propositionen nr 79 till årets riksdag föreslagna att-
naderna i nöjesbeskattningen. Inkomsterna under inkomsttiteln totahsa-
tormedel föreslås under förutsättning av oförändrade spelformer och pro
centavdrag uppförda med 45 miljoner kronor, vilket ar 14 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens överskott har riksraken-
skapsverket utgått från oförändrad lönenivå. Under hand har emellertid
inhämtats kompletterande uppgifter angående den inverkan på de beräk
nade överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående statstj anste-
männens löner från och med den 1 januari 1960 kan antas fa^ Enligt dessa
uppgifter skulle driftkostnaderna för budgetåren 19o9/60 och 1960/61 till
följd av avtalet ävensom i viss utsträckning till följd av traftade kollektiv
avtal öka med 8 respektive 23 miljoner kronor vid postverket, med 1
respektive 38 miljoner kronor vid televerket, med 26 respektive 81 mi jo
ner kronor vid statens järnvägar samt med 3 respektive 9 miljoner kro
nor vid statens vattenfallsverk. Domänverkets driftkostnader sku leoka
med inemot 2 miljoner kronor för ettvart av kalenderåren 1960 och 1961.
De inkomster av affärsverksfonderna som nu beräknas for de bada budget
åren utgör för postverket 20 respektive 1 miljoner kronor, for televerket
110 respektive 80 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 150 respekti
ve 190 miljoner kronor och för domänverket 22 respektive 23 miljoner kro
nor. För statens järnvägars del upptages inkomsttiteln budgetaret 19°9/60
till oförändrat 1 miljon kronor. Då statens järnvägars rörelse under bud
getåret 1960/61 på grund av förenämnda driftkostnadsokmngar beraknas
komma att uppvisa ett underskott av cirka 70 miljoner kronor bor inkomst
titeln utgå ur riksstaten för sagda budgetår. Förslag om anvisande av medel
till täckning av underskottet har tidigare denna dag anmälts av chefen for
kommunikationsdepartementet.
Innebörden av riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar betratfande
statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61 kompletterade
med uppgifter rörande den beräknade effekten på affärsverk sinkomsterna
Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
40
av det nu träffade avtalet om statstjänstemännens löner m. m. framgår av
följande sammanställning, i vilken såsom jämförelse även intagits det redo
visade utfallet för budgetåret 1958/59 (beloppen i miljoner kronor).
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Redovisat
utfall
Beräknat utfall
Ökning från
budgetår
föregående
Skatt å inkomst och
1958/59
1959/60
1960/61
1959/60
1960/61
förmögenhet mm..........
6
095
6
100
6 900
+
5
1
800
Övriga skatter ................
Uppbörd i statens
5 331
6 082
7 241
+ 751
+ 1 159
verksamhet................
197
218
230
+
21
|
12
Diverse inkomster...........
288
291
298
+
3
+
7
Statens affärsverksfonder
Inkomster av övriga sta-
318
303
294
— 15
9
tens kapitalfonder ....
376
491
512
+ 115
+
21
12 605
13 485
15 475
+ 880
4- 1 990
Utgiftsförändrmgar i riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61
I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för bud
getåret 1960/61 upptogs utgifter om sammanlagt 14 852 miljoner kronor å
driftbudgeten och investeringsanslag med tillhopa 2 751 miljoner kronor å
kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp föll 13 699 miljoner kronor på
egentliga statsutgifter och 1
153 miljoner kronor på utgifter för statens ka
pitalfonder.
I särskilda propositioner har framlagts eller kommer att framläggas för
slag till vissa ändringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare har riks
dagen i fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslags-
äskanden i flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har där
vid på några punkter medfört förändringar i beloppen.
I avseende å driftbudgeten har följande förändringar skett.
Anslagen under tredje huvudtiteln minskar med 0,7 miljon kronor. Minsk
ningen hänför sig till anslaget till Förenta Nationerna.
Under fjärde huvudtiteln ökar anslagen med netto 45 miljoner kronor.
Det i proposition nr 151 äskade anslaget till täckning av beräknade merkost
nader för löner medför en ökning med 45 miljoner kronor. Till avlöningar
till militärmusiken har i proposition nr
110
under särskilt anslag beräknats
9,8 miljoner kronor, varvid samtidigt anslaget till avlöningar till aktiv per
sonal m. fl. vid armén minskats med drygt 7 miljoner kronor. I övrigt har
under huvudtiteln minskningar av anslag gjorts med
2,8
miljoner kronor,
varav under anslaget till lutförsvarsrobot 2
miljoner kronor.
För femte huvudtiteln redovisas en nettoökning med 18,1 miljoner kro
nor. Till följd av förslagen i proposition nr 75 ökar anslaget till bidrag till
folkpensioner m. m. med 16 miljoner kronor, medan anslaget till särskilda
41
barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. minskar med 12,6 miljo
ner kronor. Av ökningen hänför sig vidare 15 miljoner kronor till den av
räntehöjningen föranledda uppräkningen av anslaget till kapitalmedelsför-
luster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån.
För sjunde huvudtiteln medför det i propositionen nr 79 äskade anslaget
till kvalitetsstöd till svensk filmproduktion en ökning med 1 miljon kronor.
Åttonde huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 0,2 miljon kronor. Pro
positionen nr 70 föranleder höjning av anslagen till Göteborgs universitet
med sammanlagt 0,2 miljon kronor.
Anslagen under nionde huvudtiteln ökar med netto 25,9 miljoner kronor,
ökningen föranleds väsentligen av ett förslag som senare denna dag kom
mer att framläggas av chefen för jordbruksdepartementet om en uppräk
ning med 25 miljoner kronor av anslaget till prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område. Anslaget till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksun-
dervisningsanstalter höjes med 0,5 miljon kronor. Vidare ökar anslagen till
avlöningar till lantmäteristaten och lantbruksstyrelsen med 0,4 respektive
0,6 miljon kronor, medan anslagen till avlöningar och omkostnader vid lant
bruksnämnderna minskar med tillsammans 0,8 miljon kronor.
Tionde huvudtiteln ökar med 0,1 miljon kronor, till större delen beroen
de på höjning av anslaget till bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet.
Elfte huvudtiteln företer en nettominskning med 2,5 miljoner kronor,
främst till följd av i proposition nr 71 angående vissa anslag till universi
tetssjukhusen in. in. framlagda förslag.
För tolfte huvudtiteln medför det i proposition nr 151 äskade anslaget till
täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. en ök
ning med 225 miljoner kronor.
Under utgifter för statens kapitalfonder tillkommer enligt förslag som
tidigare denna dag anmälts av chefen för kommunikationsdepartementet
ett anslag av 70 miljoner kronor under statens affärsverksfonder för täck
ning av underskott å statens järnvägars fond. Vidare föreslår jag i det
följande eu ökning av huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar
med 13,9 miljoner kronor.
De redovisade förändringarna medför en nettoökning av driftbudgetens
anslag i förhållande till statsverkspropositionen på totalt 396 miljoner
kronor.
1 fråga om kapitalbudgetens investeringsanslag redovisas föl
jande förändringar.
Statens allmänna fastighetsfond ökar med 1,6 miljon kronor, som faller
på anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.
Under fonden för låneunderstöd ökar anslagssumman med 13,2 miljoner
kronor, varav 12 miljoner kronor hänför sig till det i proposition nr 105
äskade anslaget till bidrag till Internationella utvecklingsfonden och 1 mil
jon kronor beror på i proposition nr 93 framlagt förslag om lån för uppfö
rande av ett mentalsjukhus i Upplands Väsby.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
42
Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i för
hållande till statsverkspropositionen uppgår till 14,8 miljoner kronor.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Vinstavdraget vid totalisatorverksamheten in. in.
I en den 24 mars 1960 dagtecknad skrivelse har totalisatorutredningen
framlagt vissa förslag angående vinstavdraget vid totalisatorverksamheten.
Utredningen har enligt direktiven bl. a. att undersöka, huruvida några änd
ringar i den hittillsvarande organisationen av totalisatorverksamheten är
påkallade med hänsyn till den starka ökningen av totalisatorspelet. Utred
ningsuppdraget innefattar även frågan om avvägningen mellan olika intres
sen, då det gäller fördelningen av totalisatorinkomsterna.
I skrivelsen erinras inledningsvis om att det åligger anordnare av vadhåll
ning med totalisator i samband med trav- och galopptävlingar att enligt grun
der som fastställts av riksdagen innehålla och -— efter avdrag för anordna-
ren tillkommande kostnadsersättning — till statsverket inleverera viss del
av insatssumman. Föreskrifter härom meddelas i de totalisatortillstånd som
årligen utfärdas för därtill behöriga sammanslutningar. Beträffande vinst
avdragets storlek vid olika tider anför utredningen i huvudsak följande.
Under en lång följd av år var ifrågavarande avdrag oförändrat 20 procent
av gjorda insatser. Vid 1948 års riksdag genomfördes emellertid som ett led
i skärpningen av den indirekta beskattningen en höjning fr. o. m. den 1
april 1948 av vinstavdraget från 20 till 30 procent. Åtgärden medförde mot
svarande reduktion av vinnarnas andel av insatssumman, vilket anses ha
varit en bidragande orsak till den betydande minskning av totalisatorom-
sättningen som omedelbart inträdde.
Nedgången medförde en reaktion från trav- och galoppsportens sida, vars
huvudorganisationer redan hösten samma år hos Kungl. Maj :t yrkade på en
återgång till de tidigare avdragsreglerna. Förslag härom förelädes påföl
jande års riksdag. Eftersom det huvudsakligen var den icke kombinerade
vadhållningen, som påverkats av det höjda vinstavdraget, föreslogs en åter
gång endast i fråga om annan vadhållning än den kombinerade till de för
delningsregler, som gällt närmast före den 1 april 1948. Riksdagen beslöt i
enlighet härmed, och de ändrade bestämmelserna började tillämpas fr. o. m.
den 1 april 1949.
Frågan om vinstavdragets storlek aktualiserades åter genom en av statens
sakrevision med skrivelse den 14 oktober 1957 till Kungl. Maj :t överlämnad
promemoria rörande totalisatormedlen och deras användning. I promemori
an konstaterades, att totalisatorspelet utvecklats kraftigt sedan år 1923, då
förbudet mot vadhållning medelst totalisator upphävdes. Spelomsättningen,
som nämnda år uppgick till 0,5 miljon kronor, hade år 1946 uppnått en
storleksordning av ca 65 miljoner kronor. Under den därefter följande tio
årsperioden hade omsättningen tredubblats och uppgick år 1956 till närma
re 190 miljoner kronor. Statens andel av sistnämnda belopp utgjorde ca
22 miljoner kronor.
Sakrevisionen ifrågasatte, om inte vinstavdraget som ett provisorium i av
vaktan på resultatet av totalisatorutredningens arbete borde höjas något.
Då spelomsättningen var av en helt annan storleksordning än år 1948, an
sågs det sannolikt, att en mindre höjning av vinstavdraget — förslagsvis till
43
25 procent — skulle vara genomförbar utan kännbara konsekvenser för to-
talisatorhållarna. Med ett dylikt vinstavdrag skulle statsverket vid oföränd
rad omsättning kunna tillföras ytterligare 8 å 9 miljoner kronor.
Sakrevisionens förslag anmäldes, efter remissbehandling, i statsverkspro
positionen till 1958 års riksdag (bil. 1, s. 53 ff.). Föredragande departe
mentschefen anslöt sig till förslaget och ansåg, att sakrevisionens promemo
ria borde senare överlämnas till utredningsmannen för att tagas under över
vägande vid fullgörande av utredningsuppdraget. I likhet med sakrevisio
nen fann han emellertid, att totalisatoromsättningen uppnått en sådan stor
leksordning, att en höjning av vinstavdraget var befogad redan då. En änd
ring av fördelningsgrunden för vinstavdraget syntes däremot, såsom fram
hållits i sakrevisionens promemoria, böra föregås av en lönsamhetsundersök-
ning. Det förordades, att till statsverket inlevererades totalisatormedel med
— utöver den andel som enligt hittills gällande föreskrifter redovisats till
statsverket — fem procent av insatsernas totalbelopp. De nya föreskrifter
na borde gälla från och med den 1 juli 1958 samt, i överensstämmelse med
vad sakrevisionen syntes ha förutsatt och med hänsyn till vad under re
missbehandlingen framkommit, inskränkas till att avse travtävlingaT. Riks
dagen beslöt i enlighet med vad sålunda förordats.
Någon ytterligare förändring av vinstavdragets storlek har därefter inte
ägt rum. Som framgår av den föregående redogörelsen är vinstavdraget så
ledes vid kombinerad vadhållning 30 procent och vid annan vadhållning
25 respektive 20 procent av insatssumman, allt eftersom fråga är om trav-
eller galopptävlingar.
Den år 1958 på sakrevisionens initiativ genomförda höjningen av vinst
avdraget är, framhåller utredningen, endast att betrakta som ett proviso
rium i avvaktan på utredningens kommande förslag. Sakrevisionen förut
satte, att det högre vinstavdraget om 25 procent inte skulle medföra för
sämrade ekonomiska villkor för travsportens organisationer. Enligt vad fö
religgande omsättningssiffror ger vid handen har totalisatoromsättningen
vid travbanorna intill den 1 januari 1960 emellertid genomgående visat en
nedåtgående tendens. Som framgår av följande sammanställning utvisar
1959 års spelomsättning (inklusive V 5-vadhållningen) vid travbanorna en
nedgång i jämförelse med år 1957 med 21,2 miljoner kronor eller med ca 11
procent.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
År
Trav
Galopp
Omsättning
Statens
vinstandel
Omsättning
Statens
vinstandel
1957 ..................................
193 836 148
23 288 381
18 136 769
2 335 994
1958 ..................................
197 050 166
28 051 888
18 872 520
2 500 067
1959 ..................................
172 577 460
28 761 115
21 382 764
2 797 049
Nedgången blir ännu mer markant, om man tar hänsyn till att antalet
travdagar samtidigt ökat från 487 till 518 per år. För att få jämförbara siff
ror bör man därjämte frånräkna V 5-vadhållningen, som infördes inom
travsporten i november 1959. Denna spelform förekom före årsskiftet en
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
dast vid Jägersro, där omsättningen under årets två sista månader nådde
upp till 2,7 miljoner kronor. Spelomsättningen för övriga spelformer upp
gick således under år 1959 till 169,9 miljoner kronor, vilket understiger 1957
års omsättningssiffra med 23,9 miljoner kronor eller 12,3 procent.
Efter den 1 januari 1960 har utvecklingen gått i motsatt riktning genom
att Svenska travsportens centralförbund ansett sig böra frångå sin tidigare
intagna ståndpunkt, att vadhållningen vid travbanorna huvudsakligen bör
ske enligt spelformerna »på vinnare» och »på plats». Innevarande säsong har
således V 5-spelet införts vid ett tiotal av landets travbanor och denna spel
form har hittills medfört synnerligen stora förändringar med avseende på
spelomsättningen. I november 1959 utgjorde omsättningen på V 5-spelet
578 354 kronor och i december samma år 2 093 768 kronor. Under januari
och februari 1960 uppgick omsättningen till 4 082 153 respektive 7 738 324
kronor och under tiden 1—20 mars 1960 till 9 995 351 kronor.
Med hänsyn till den korta tid som denna form av totalisatorspel före
kommit och i betraktande av de särskilda förhållanden, som är för handen
vid detta spel, anser utredningen den aktuella situationen ytterst svårbe
dömbar. Obestridligt anses emellertid vara, att den nya spelformen medfört
en betydande ökning av totalomsättningen vid våra travbanor. Samtidigt
har emellertid enligt uppgifter från travförbundet den övriga vadhållning
en fortsatt att minska och även om nedgången efter den 1 januari 1960 kan
förklaras av att spelarna i viss utsträckning övergått till V 5-vadhållning, är
tendensen dock tydligt märkbar.
Denna utveckling, som anses ha drabbat de mindre organisationerna ute
i landet med deras många gånger blygsamma spelomsättning särskilt hårt,
synes enligt utredningen motivera en snar omprövning — åtminstone provi
soriskt — av principerna för fördelningen av totalisatorinkomsterna. Enär
de undersökningar, som utredningen igångsatt, ännu inte hunnit slutföras,
är utredningen emellertid f. n. inte beredd att ta ställning till frågan om
ändrade fördelningsgrunder i hela dess vidd. Utan att föregripa sina slutli
ga ställningstaganden har utredningen, med hänsyn till det genom V 5-
vadhållningen inträdda exceptionella läget på detta område, dock ansett sig
böra förorda en justering av procentsatserna för vinstavdraget.
Verkningarna av 1958 års höjning av vinstavdraget anses tala för en åter
gång, vad beträffar vinnare- och platsspelet, till den tidigare avdragsprocen-
ten. Vinstavdraget skulle därmed bli detsamma vid trav- och galopptävling
ar, något som jämväl anses tala för en sådan åtgärd. Härigenom skulle man
också tillgodose önskemålen om att förbättra de ekonomiska förhållandena
för de mindre hasardbetonade spelformerna.
Å andra sidan synes V 5-spelet, såvitt man nu kan bedöma, tåla en högre
beskattning än övriga spelformer och även ur rättvisesynpunkt anses en
justering av beskattningen vara berättigad. Anledning föreligger därför inte
att på V 5-vadhållningen tillämpa det lägre vinstavdraget om 20 procent. Fast
mera anses det med den nu ifrågasatta sänkningen av vinstavdraget förenade
inkomstbortfallet kunna kompenseras genom en höjning av vinstavdraget
45
vid V 5-vadhållningen. Enligt utredningens uppfattning kan en höjning av
detta vinstavdrag till 55 procent genomföras utan risk för en mera väsent
lig nedgång i spelfrekvensen.
Med utgångspunkt från 1959 års spelomsättning vid travbanorna kan den
förordade sänkningen av avdragsprocenten vid vinnare- och platsspelet be
räknas medföra ett inkomstbortfall av ca 8,5 miljoner kronor. Eftersom
V 5-vadhållning hittills endast förekommit under några få månader, an
ses det inte vara möjligt att göra eu mera exakt beräkning av utfallet vid
en samtidigt genomförd höjning av avdragsprocenten för denna spelform.
Utredningen har emellertid beräknat årsomsättningen för V 5-spelet inom
travsporten på basis av omsättningen vid landets travbanor den 20 mars i
år och inom galoppsporten med ledning av fjolårets högsta omsättning
per tävlingsdag vid respektive galoppbanor. Med utgångspunkt härifrån
skulle man komma till en årlig omsättning vid V 5-vadhållningen av åt
minstone 190 miljoner kronor med nuvarande vinstavdrag. Utredningen
framhåller, att ett dylikt antagande om utvecklingen givetvis är ytterst
osäkert. En höjning av avdragsprocenten kan således komma att påverka
spelomsättningen i negativ riktning, fastän utredningen i betraktande av
V 5-spelets hittillsvarande expansion för sin del bedömer riskerna härför
som relativt små. Däremot kan det lägre vinstavdraget vid vinnare- och
platsspelet möjligen åstadkomma en strukturförändring, medförande en
koncentration av V 5-spelet till de större banorna.
Det bristfälliga underlaget för beräkningarna gör emellertid, att man en
ligt utredningen försiktigtvis bör räkna med en lägre omsättning vid en höj
ning av vinstavdraget för V 5-spelet till 35 procent. Man anses dock kunna
våga antagandet, att spelomsättningen, under i övrigt oförändrade förhållan
den, inte torde komma att understiga 170 miljoner kronor per år. Med ut
gångspunkt härifrån kan vinstavdraget vid denna vadhållning beräknas
komma att uppgå till ca 60 miljoner kronor per år. Därigenom skulle statens
vinstandel komma att med inemot 15 miljoner kronor överstiga vad som
med nu gällande procentsatser kan beräknas komma att årligen inflyta ge
nom V 5-vadhållningen.
1 avvaktan på att slutligt förslag i ämnet skall kunna framläggas föreslår
utredningen en provisorisk justering — med verkan fr. o. m. den 1 juli inne
varande år — av de procentsatser, som gäller för statens vinstandel vid
totalisatorspel, medförande att avdrag skall göras vid V 5-vadhållning med
35 procent, vid kombinerad vadhållning med oförändrat 30 procent och
vid annan vadhållning med 20 procent av insatssumman. I jämförelse med
det belopp, som eljest skulle inflyta från totalisatorverksamheten, beräknas
ett genomförande av förslaget medföra en ökning av vinstandelen med
(15— 8,5 =) 6,5 miljoner kronor per år. I detta sammanhang framhålles, att
statens inkomster av vadhållningen högst väsentligt ökats genom V 5-spclet,
som kan beräknas framdeles komma att tillföra staten ca 50 miljoner kro
nor årligen.
Kungl. Maj.ts proposition nr ISO år 1960
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Utredningen understryker särskilt de skäl, som åberopats för en nedjuste-
ring av vinstavdraget vid vinnare- och platsspelet. Den häremot svarande
höjningen av vinstavdraget vid V 5-vadhållningen anser utredningen sig
kunna förorda endast under förutsättning att ifrågavarande sänkning kom
mer till stånd.
Enligt hittills gällande regler har inom ramen för gällande vinstavdrag
vad som överskjuter 20 procent av insatssumman i sin helhet tillfallit stats
verket. Det kan emellertid enligt utredningen även ifrågasättas, om inte en
ändring av den nuvarande fördelningen mellan staten och organisationerna
bör genomföras med sikte på att framför allt stödja de mindre organisa
tionerna. Utredningen kan dock inte taga ställning härtill, innan de av
utredningen igångsatta undersökningarna slutförts.
Över toialisatorutredningens förslag har, efter remiss, yttranden av
givits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, lantbruks-
styrelsen, Sveriges travhästägares riksförbund, Svenska travsportens central
förbund och Svenska galoppsportens centralförbund.
Statskontoret delar utredningens uppfattning, att V 5-spelet bör kunna
bära en något högre beskattning än den som hittills tillämpats på denna
speltyp och som för framtiden kommer att tillämpas på övriga spelformer.
Med hänsyn till att V 5-vadhållningen alltjämt synes vara under utveckling
med för travsportens del stigande omsättningssiffror förefaller det stats
kontoret som om verkningarna av den ifrågasatta höjningen inte borde bli
alltför ogynnsamma i fråga om denna tävlingsform. Ämbetsverket förordar
därför att utredningens förslag provisoriskt genomföres på V 5-vadhållning
vid travtävlingar.
För galoppsportens vidkommande anses förhållandena i viss mån ställa
sig annorlunda. För denna sportgren är vinstmöjligheterna mindre och om
sättningen avsevärt lägre än vid travtävlingar. Det anses på grund härav
kunna ifrågasättas, om inte höjningen av vinstavdraget på V 5-spelet vid
galopptävlingar t. v. bör begränsas till samma procenttal som det, med vilket
höjningen skett för travsportens del, eller med tio procent. En begränsad
höjning av vinstavdraget på detta sätt skulle innebära, att vinstavdraget på
V 5-spelet vid galopptävlingar inskränkes till 30 procent eller samma pro
centsats som nu gäller i fråga om kombispelet.
Statskontoret framhåller vidare, att det av utredningen framlagda siffer
materialet utvisar, att omsättningen vid travtävlingarna vad gäller vinnare-
och platsspelet under år 1959, sedan vinstavdraget höjts från 20 till 25 pro
cent, starkt minskat. Vid angivna förhållanden finner ämbetsverket skäl
föreligga att, såsom utredningen förutsatt, återgå till tidigare procentavdrag
vid travtävlingar vid vinnare- och platsspelet.
Riksräkenskapsverket anser, att den ifrågasatta skärpningen av beskatt
ningen av V 5-vadhållningen tills vidare i enlighet med utredningens förslag
bör uttagas i form av ett högre vinstavdrag. Då spelformen väsentligt avvi
47
ker från de konventionella vadhållningsformerna, är det enligt riksräken-
skapsverkets mening egentligen icke fråga om att höja ett gällande vinst
avdrag utan fastmer om att bestämma vinstavdraget för en spelform, som
tidigare icke varit föremål för statsmakternas prövning. Härvid ligger en
jämförelse med den vanliga tippningen närmast till hands. Inkomsterna av
radskatt, andel av insatser och lotterivinstskatt vid tippning utgjorde un
der budgetåret 1958/59 sammanlagt 116,1 miljoner kronor eller 56,6 procent
av bruttoomsättningen. Vid totalisatorspelet uppgick statsverkets inkomster
under år 1959 till 31,5 miljoner kronor eller endast 16,3 procent av insat
serna. Det till spelarna återgående vinstvärdet var i motsvarande mån större
vid totalisatorspel än vid tippning eller 73,3 procent mot 31,4 procent. Då
V 5-spelet företer väsentliga likheter med tippning är en höjning av vinst
avdraget vid V 5, såsom utredningen också framhåller, befogad. En utjäm
ning av olikheten i vinstutdelning framstår även enligt riksräkenskapsverket
som motiverad till förhindrande av en ur statsfinansiell synpunkt mindre
önskvärd övergång från andra lotteriformer till V 5-spel. Ur nu anförda syn
punkter framstår det av totalisatorutredningen förordade vinstavdraget vid
V 5 såsom otillräckligt.
Med ett vinstavdrag på 35 procent uppskattar totalisatorutredningen års
omsättningen vid V 5 till 170 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket erin
rar om att utredningen i fråga om totalisatorspelet i övrigt synes anse, att
efter en återgång till det före den 1 juli 1958 gällande 20-procentiga avdra
get vid spel på vinnare och plats vid travtävlingar den sammanlagda om
sättningen vid de konventionella spelformerna skall bibehållas oförändrad
vid 1959 års nivå på 190 miljoner kronor. Sammanlagt skulle omsättningen
vid totalisator sålunda uppgå till 360 miljoner kronor mot 194 miljoner kro
nor under år 1959. Fråga uppställer sig i detta sammanhang om inte en så
avsevärd höjning av totalisatoromsättningen ger ett mer än skäligt stöd åt
hästsporten. Även om ett slutligt ställningstagande härtill måste anstå till
dess totalisatorutredningens uppdrag slutförts, anser riksräkenskapsverket
att ur nu anförda synpunkt skäl föreligger för bestämmande av ett högre
vinstavdrag vid V 5-spelet än vad utredningen föreslagit.
Det av totalisatorutredningen förordade högre vinstavdraget vid V 5 fram
står enligt riksräkenskapsverkets mening som väl befogat. Mot bakgrunden
av anförda synpunkter kan dock enligt ämbetsverkets mening ifrågasättas
om inte en höjning av avdraget till 40 procent av insatssumman är moti
verad. Vinstavdraget för V 5 anses böra göras tillämpligt jämväl på annan
därmed likartad från de konventionella spelformerna avvikande vadhåll
ning, som kan tänkas bli införd vid totalisatorspelet. Vinstavdragen vid vin
nare- och platsspel bör, även om vissa skäl kan anföras för en omedelbar
sänkning beträffande travtävlingar, bibehållas oförändrade i avbidan på
resultatet av pågående utredning.
Statens sakrevision anser i likhet med utredningen, att V 5-spelet bör kun
na bära en högre beskattning än övriga spelformer. Då detta spel till vissa
delar uppvisar likhet med vanlig tippning, där spelarna får en återbäring
Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
48
Knrtgl. Maj:t.t proposition nr 150 år 1960
om endast cirka 35 procent, ifrågasättes om inte ett högre vinstavdrag än det
föreslagna borde tillämpas. Med hänsyn till att V 5-spelet inte stabiliserats
som spelform kan det måhända likväl vara välbetänkt att som ett proviso
rium nu uttaga ett vinstavdrag av 35 procent. Utvecklingen av V 5-spelet
bör dock enligt revisionens mening följas med uppmärksamhet och nya
vinstjusterande åtgärder vidtagas, om detta visar sig påkallat.
Vad gäller vinnare- och platsspelet vid travtävlingar kan sak revisionen
inte finna skälen för en justering nedåt av vinstavdraget övertygande. Den
måttliga höjningen av vinstavdraget från 20 till 25 procent år 1958 har vis
serligen resulterat i viss nedgång av omsättningen vid travbanorna men har
för statsverkets del inneburit en inte oväsentlig inkomststegring. Det hög
re vinstavdraget anses emellertid ha tillämpats alltför kort tid för att några
säkra prognoser skall kunna göras. Då vidare vinstavdraget förordades som
ett provisorium i avvaktan på vissa lönsamhetsutredningar, anses det knap
past motiverat att nu företaga ytterligare eu provisorisk justering. Utred
ningen har visserligen påtalat utvecklingens ogynnsamma konsekvenser för
de mindre totalisatorhållarna och att förhållandena torde komma att ytter
ligare påverkas av V 5-spelet vid de större banorna. Detta spörsmål anses
dock kunna erhålla en tillfredsställande lösning, om de ifrågasatta stödåtgär
derna i form av ändrade regler för fördelning av vinstavdragsmedlen mellan
staten och organisationerna vidtages beträffande sådana totalisatorhållare.
Sakrevisionen förordar, att vid V 5-spelet tillämpas ett vinstavdrag av
minst 35 procent, under det att avdragen vid övriga spelformer kvarstår
oförändrade i avvaktan på resultatet av vissa av totalisatorutredningen
igångsatta undersökningar.
Lantbruksstyrelsen tillstyrker reservationslöst att vinstavdraget vid trav
tävlingar sänkes från 25 till 20 procent fr. o. m. den 1 juli 1960. Styrelsen
vitsordar också riktigheten av de sifferuppgifter rörande omsättningsminsk-
ningen som utredningen åberopat till stöd för sitt förslag. För att ytterligare
belysa omsättningsminskningen efter den 1 juli 1958 framhåller styrelsen,
att skillnaden mellan omsättningen under budgetåret 1957/58 och budget
året 1958/59 belöpte sig till inte mindre än 21,3 miljoner kronor och att skill
naden mellan omsättningen under andra halvåret 1957 och under andra
halvåret 1959 utgjorde 10,6 miljoner kronor. Vidare anses första kvartalen
för 1958, 1959 och 1960 med följande omsättningar å vinnare och plats, näm
ligen resp. 40,6, 35,9 och 33,9 miljoner kronor, ge en viss vägledning vid be
dömande av den kommande utvecklingen, om vinstavdraget bibehålies med
25 procent i fråga om dessa spelformer. I detta sammanhang understrykes
särskilt, att minskningen är mera markerad på de banor som inte infört
V 5-spel än på övriga banor.
I likhet med utredningen anser lantbruksstyrelsen, att en höjning av vinst
avdraget vid V 5-vadhållning är nödvändig, om staten skall kompenseras
för den minskning i statens andel av omsättningen på vinnare- och plats
spel, som uppkommer vid en minskning av vinstavdraget från 25 till 20
procent. Utredningen har med utgångspunkt från 1959 års omsättning be
49
räknat denna minskning till 8,5 miljoner kronor. Styrelsen ställer sig något
tveksam till denna beräkning, eftersom man hittills kunnat räkna med en
höjning av vinnare- och platsspelet med ca 10 procent per år, då vinstav-
draget utgjort 20 procent. 1959 års omsättning på vinnare och plats 172,5
miljoner kronor skulle alltså från denna utgångspunkt ökas med ca 17,25
miljoner kronor till ca 190 miljoner kronor under året närmast efter minsk
ningen av vinstavdraget till 20 procent. Inkomstbortfallet för staten anses
därför kunna beräknas stanna vid ett belopp av ca 5 miljoner kronor. För
att kompensera nyssnämnda inkomstbortfall skulle enligt styrelsens upp
fattning endast krävas en höjning av avdraget på V 5-spelet med ca 3 pro
cent, förutsatt att den sammanlagda omsättningen på detta spel, som utred
ningen beräknat, kommer att uppgå till 170 miljoner kronor per år. Emel
lertid finner lantbruksstyrelsen i likhet med utredningen, att V 5-spelet i
nuvarande läge sannolikt kan bära ett vinstavdrag av högst 35 procent. Möj
ligheten att en proportionellt sett större omsättningsminskning än vad ut
redningen antagit kommer att inträda efter den 1 juli anses dock inte kunna
uteslutas, i synnerhet som utdelningarna på totalisatorn under sommaren
är genomsnittligt väsentligt lägre än eljest. Styrelsen framhåller starkt önsk
värdheten av att det föreslagna avdraget endast ges provisorisk karaktär.
Mot bakgrunden av det anförda tillstyrker lantbruksstyrelsen utredning
ens förslag, dock endast under den av utredningen angivna förutsättningen.
Sveriges travhästägares riksförbund anser, att V 5 utan skattehöjningar
kommer att tillföra statsverket mer än fördubblade inkomster från totali
satorn. Det anses tveksamt om en höjning av skatten kommer att leda till
ökade statsinkomster, eftersom totalisatorspelet är mycket känsligt för så
dana rubbningar.
Den angelägnaste skatteändringen för travsporten är enligt förbundets
mening att nu återställa uttagsprocenten på vinnare- och platsspel till 20 pro
cent. Höjningen av uttagsprocenten år 1958 resulterade i betydande omsätt
ningsminskning, som ser ut att helt neutralisera beräknad inkomsthöjning
för staten men samtidigt förorsaka travsporten allvarliga skador. Förbundet
framhåller också nödvändigheten av snabbt ändrade fördelningsregler för
totalisatormedlen. Gjorda beräkningar visar enligt förbundet, att travhäst-
ägarna under år 1959 förlorade sammanlagt ca 18 miljoner kronor på sin
travverksamhet.
I anledning av gjorda jämförelser ur skattesynpunkt mellan fotbollstips
och totalisatorspel framhåller förbundet, att skillnaden är betydande, främst
genom att Tipstjänst bedriver en verksamhet med en sport utanför dess om
kostnadsram, under det att travsporten har att själv driva den kostsamma
sportverksamhet, som ligger bakom totalisatorspelet. Missgrepp vid faststäl
lande av skatteskalor för tipset drabbar staten själv men inte fotbollsspor-
ten, medan motsvarande åtgärder mot travsporten får svårreparerade verk
ningar.
All erfarenhet anses visa, att totalisatorspelet hämmas av för hög uttags-
procent. Förbundet vädjar, att travsporten genom en sänkning av uttags-
4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
50
procenten på vinnare- och platsspel till 20 procent ges ett absolut nödvän
digt stöd. Om så sker vill förbundet inte motsätta sig en försiktig höjning
på försök av uttagsprocenten för V 5-spelet.
Svenska travsportens centralförbund konstaterar, att vad vinnare- och
platsspelet beträffar nedgången i omsättningarna fortsätter på praktiskt ta
get alla banor. Förbundet visar, att V 5 inte dragit vinnare- och platsspelet
med sig annorstädes än på de två storbanorna Solvalla och Jägersro. Om de
tre storbanorna -— av vilka dock Åby visat minskning — frånräknas är ned
gången för januari—mars 1960 cirka 18,5 procent. Nära två års erfarenhe
ter av avdragshöjningen står nu till buds, och detta anses vara mer än till-
i äckligt. Förbundet framhåller den avgörande skillnad som föreligger mel
lan vinnare- och platsspelet samt övriga spelformer inom och utom totali-
satorn, bl. a. fotbollstipset och penninglotteriet. Vid övriga spelformer göres
insatsen i regel en gång varje speltillfälle eller dragning. Vinnare- och plats
spelet vid en hästsportstävling sönderfaller däremot i lika många speltill
fällen under en tävlingsdag som det finns löpningar, i regel minst åtta. Den
vinnare- och platsspelande publiken gör i regel sina insatser i dagens samt
liga lopp, vilket betyder att spelaren beskattas minst åtta gånger samma
dag. Det anses uppenbart, att detta redan vid 20 procents avdrag är en yt
terst hård beskattning. Härtill kommer enligt förbundet ytterligare en om
ständighet av största betydelse, nämligen de låga vinsterna i vinnare- och
platsspelet jämfört med annat spel. Under de 36 år totalisatorn förekom
mit i Sverige har sålunda t. ex. i vinnarespelet vinsten på en satsad tvåkro
na endast tre gånger överstigit 1 000 kronor, och den högsta av dessa tre
utdelningar utgjorde 1 516 kronor.
Förbundet finner utformningen av 1958 års beslut egendomligt. Detta in
nebär, att avdraget för vinnare- och platsspelet höjdes endast om dessa spel
former användes vid travtävlingar men att skattesatsen lämnades oföränd
rad, om spelformerna användes inom annan hästsport. Att en och samma
spelform är föremal för olika beskattning inom olika hästsportsgrenar före
kommer eljest ingenstädes i världen.
Vad V 5-spelet beträffar kan det enligt förbundet inte bestridas, att denna
spelform bör tåla en högre beskattning än vinnare- och platsspelet. För und
vikande av bakslag anses dock en viss varsamhet vara tillrådlig, och en höj
ning till 30 procent borde enligt förbundet vara tillräcklig.
Svenska galoppsportens centralförbund ifrågasätter, om den föreslagna
höjningen av vinstavdraget kan gagna sporten eller öka statens inkomster
av V 5-spelet. Då galoppsporten införde detta spel i augusti 1959 och bedrev
spelformen t. o. in. november med relativt blygsamma omsättningar, fanns
ingen konkurrens från travsporten. För närvarande bedrivs V 5-vadhållning
vid tio travbanor, varför galopporganisationerna sannolikt inte kan räkna
med en ökning i V 5-spelet jämfört med 1959. Trots att förbundet är med
vetet om, att V 5-vadhållningen är gynnsam för de spelande, anses vinst-
avdragshöjningen på 15 procent så stor, att risk finns att den för organisa
tionerna ringa förtjänsten på spelet kan komma att utbytas i förlust. Detta
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
51
skulle innebära, att denna vadhållning, som inneburit en uppryckning för
galoppsporten, av ekonomiska skäl måste upphöra. Förbundet hemställer,
därest en höjning av avdraget på V 5-vadhållning anses ofrånkomlig, att
densamma för galoppsportens del måtte stanna vid högst 10 procent och att
fördelningen mellan staten och organisationerna omprövas.
Av vad jag i det föregående anfört framgår att V 5-spelets genombrott be
tytt en omvälvning av totalisatorverksamlieten vid saväl trav- som galopp
tävlingar. Den kraftiga omsättningen i denna spelform har medfört en be
tydande ökning av totalomsättningen vid våra travbanor och har vid de två
storbanorna Solvalla och Jägersro dragit jämväl vinnare- och platsspelet
med sig till ökad omsättning. Såsom riksräkenskapsverket framhållit är det
nu inte fråga om att höja ett gällande vinstavdrag utan fastmera att bestäm
ma vinstavdraget för en spelform, som tidigare icke varit föremal för stats
makternas prövning. För egen del anser jag i likhet med utredningen, att
V 5-spelet bör kunna bära en något högre beskattning än den hittills för vin
nare- och platsspelet tillämpade. Oaktat skäl kan anföras för ett högre vinst
avdrag än det av utredningen föreslagna, vill jag — i avvaktan på att V 5-
spelet skall hinna stabiliseras som spelform — förorda, att vinstavdraget vid
V 5-spel som för närvarande är 25 procent vid travtävlingar och 20 procent
vid galopptävlingar från och med den 1 juli 1960 bestämmes till 35 procent.
På av utredningen anförda skäl finner jag mig å andra sidan böra förorda att
vinstavdraget vid vinnare- och platsspel i samband med travtävlingar sänkes
från 25 till 20 procent eller till samma procentsats som nu gäller för galopp
sportens del. Såväl höjningen av vinstavdraget vid V 5-spel som sänkningen i
vad gäller vinnare- och platsspel avses helt skola gälla statens andel i vinst-
avdraget. Någon ändring av vinstavdraget vid övriga former av totalisator-
spel ifrågasättes inte.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Stockholms kapplöpnings-
sällskap i skrivelse den 31 mars 1960 anhållit om att få komma i åtnjutande
av statlig kreditgaranti för erhållande av lån i bank. Sedan sällskapet bli
vit underrättat om att nuvarande arrendekontrakt med staten rörande mark
området vid Ulriksdal inte skulle komma att förlängas efter den 14 mars
1963, har sällskapet år 1954 inom Täby kommun inköpt mark för en ny
kapplöpningsbana. Hittills har sällskapet investerat, förutom eget kapital,
vad sällskapet mot inteckningssäkerhet kunnat låna i bank. För färdigstäl
lande av galoppbanan kommer enligt sällskapet att erfordras ytterligare tre
miljoner kronor. Då sällskapet nu saknar möjlighet att ställa den erforder
liga bankmässiga säkerheten hemställes om en statlig kreditgaranti för lån
i bank av nämnda belopp. Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser
jag mig böra tillstyrka, att statlig kreditgaranti lämnas för ett lån att åter
betalas före utgången av år 1965. .lag förordar därför att riksdagens bemyn
digande härtill inhämtas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
52
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i det
föregående förordats, med verkan från och med den 1 juli
1960, meddela föreskrifter om dels 35 procents vinstavdrag
vid s. k. V 5-spel, dels 20 procents vinstavdrag vid vinnare-
och platsspel;
b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av 3 000 000 kronor för bank
lån till Stockholms kappiöpningssällskap.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1960/61
Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande inves-
teringsanslag inte äskats definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de för
ändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag
om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.
Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till vissa byggnadsar
beten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, vissa
byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare
samt nybyggnader för Chalmers tekniska högskola definitivt äskats med
samma belopp som de i årets statsverksproposition för motsvarande ändamål
beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med de ti
digare, preliminärt beräknade beloppen. Till vissa byggnadsarbeten vid sta
tens mentalsjukhus m. m. beräknades i statsverkspropositionen preliminärt
43 000 000 kronor. Sedermera har i proposition nr 93 ett belopp av 44 550 000
kronor äskats för ifragavarande ändamål. Motsvarande avskrivningsanslag,
som i statsverkspropositionen preliminärt uppförts med 21 500 000 kronor,
höjes nu till 22 275 000 kronor.
Under statens utlåningsfonder har i proposition nr 112 anslaget till låne
fonden för allmänna samlingslokaler definitivt äskats med samma belopp
som det i statsverkspropositionen preliminärt upptagna. I avvaktan på när
mare erfarenheter rörande effekten av föreslagna jämkningar i lånebestäm-
melserna räknar jag tills vidare med en oförändrad avskrivningsprocent,
60 %, varför motsvarande avskrivningsanslag inte undergår någon ändring.
I proposition nr 89 har till statens lånefond för universitetsstudier äskats
10 600 000 kronor och till allmänna studielånefonden 10 200 000 kronor, vil
ket i förhållande till i statsverkspropositionen preliminärt beräknade belopp
innebär en höjning med 300 000 kronor respektive en sänkning med 300 000
kronor. Då för dessa anslag total avskrivning tillämpas, bör motsvarande av
skrivningsanslag upptagas med 10 600 000 kronor respektive 10 200 000
kronor.
Under fonden för låneunderstöd har i proposition nr 105 äskats 12 006 000
kronor till bidrag till Internationella utvecklingsfonden. Detta anslag bör i
sin helhet avskrivas. Jämväl det i propositionen nr 88 äskade anslaget till
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
53
lån till Svensk-norska samarbetsfonden av 55 000 kronor liksom även i pro
positionerna nr
93
och 71 äskade anslag å
1
000
000
kronor till lån till
Stockholms läns landsting för uppförande m. m. av ett mentalsjukhus i Upp
lands Väsby respektive å 100 000 kronor till lån till kustsanatoriet Apelviken
för anskaffande av viss utrustning för paraplegivård, vilka lån avses skola
vara ränte- och amorteringsfria, avskrives helt.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till stats-
verkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinveste
ringar framgår av följande översikt.
Ökning (+)
Minskning (—)
Kronor
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
Statens allmänna fastighetsfond:
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.
(prop. nr 93) ........................................................................................ +
?75 000
Statens utlånings fonder:
Statens lånefond för universitetsstudier (prop. nr 89)............. +
300 000
Allmänna studielånefonden (prop. nr 89).................................... —
300 000
Fonden för låneunderstöd:
Bidrag till Internationella utvecklingsfonden (prop. nr 105) .. + 12 006 000
Lån till Svensk-norska samarbetsfonden (prop. nr
88
) ............ +
55 000
Lån till Stockholms läns landsting för uppförande m. m. av ett
mentalsjukhus i Upplands Väsby (prop. nr 93) ..................... + 1 000 000
Lån till kustsanatoriet Apelviken för anskaffande av viss ut
rustning för paraplegivård (prop. nr 71) .................................. +
100 000
Summa + 13 936 000
Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de under
förevarande huvudtitel äskade anslagen, som med anledning av riksdagens
beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budget
året 1960/61 i härefter angivna fonder anvisa följande reser
vationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens sko
lor tillhörande barna- och ungdomsvården....
1 250 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Brotorp för alkoholmissbrukare .................... 350 000
54
Ecklesiastikdepartementet
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola 6 100 000
Inrikesdepartementet
Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk
hus m. m.......................................................................... 22 275 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Statens utlåningsfonder
Socialdepartementet
Lånefonden för allmänna samlingslokaler ....
5 400 000
Ecklesiastikdepartementet
Statens lånefond för universitetsstudier............ 10 600 000
Allmänna studielånefonden .................................. 10 200 000
Fonden för låneunderstöd
Finansdepartementet
Bidrag till Internationella utvecklingsfonden. . 12 006 000
Ecklesiastikdepartementet
Lån till Svensk-norska samarbetsfonden ....
55 000
Inrikesdepartementet
Lån till Stockholms läns landsting för uppfö
rande m. m. av ett mentalsjukhus i Upplands
Väsby ........................................................................... 1 000 000
Lån till kustsanatoriet Apelviken för anskaf
fande av viss utrustning för paraplegivård___
100 000
Kapitalbudgeten för budgetåret 1960 61
I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverks-
proposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1960/61 jämte där
vid fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.
Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medels
äskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräk
nats, samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda pro
positioner. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall
av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande samman
ställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investerings-
55
anslag på 2 765 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida
har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvis
ningar under huvudtiteln för avskrivningar av nya kapitalinvesteringar, vil
ka hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt
de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till se
nare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Här
jämte har de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel
inom fonderna och övriga kapitalmedel underkastats översyn.
En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna ger
följande resultat.
L Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ................................................... 2 005 000
B. Televerkets fond................................................... 305 540 000
C. Statens järnvägars fond ...................................... 326 300 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............................. 466 601 000
E. Domänverkets fond................... ......................... 630 000 1 101 076 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
II.
in.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
40 401 000
137 520 300
k3lclldl^> iAlllllctllilcl i aa ugiiLioi w nu •• •• •• •• »•••
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond..................................
163 436 000
7 600 000
171036 000
867 800 300
olct.lv?nS uiiamngsiuiiuci ....................
228 323 100
160 023 200
22 500 000
Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
32 700 000
4 000 000
C. Statens renroduktionsanstalts fond.................
120 000
36 820 000
Summa kronor 2 765 499 900
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond................................................... ® 301 000
B. Televerkets fond................................................... 281 640 000
C. Statens järnvägars fond...................................... 204 400 000
D. Statens vattenfallsverks fond............................ 140 100 000
E. Domänverkets fond....................................................... 601 000
II. Luftfartsfonden..............................
III. Statens allmänna fastighetsfond
633 542 000
3 901 000
86 376 000
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond.................................. 128 574 000
B. Försvarets fabriksfond......................................... 3 001 000
Statens utlåningsfonder.................
Fonden för låneunderstöd...........
Fonden för statens aktier...........
Fonden för förlag till statsverket
131 575 000
26 566 700
111 682 000
1000
4 017 000
Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 26 100 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ............... 121 000
26 221 000
Summa kronor 1 023 881 700
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräk
nas till de belopp som framgår av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1960/61
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ................................................... 4
796 000
B. Televerkets fond................................................... 23 900 000
C. Statens järnvägars fond.................................... 121
900 000
D. Statens vattenfallsverks fond............................ 326 501000
E. Domänverkets fond............................................ 29 000
Luftfartsfonden ...................................................................................
Statens allmänna fastighetsfond.....................................................
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond...................................... 34 862 000
B. Försvarets fabriksfond........................................... 4 599 000
Statens utlåningsfonder......................................................................
Fonden för låneunderstöd..............................................................
Fonden för statens aktier ......................................
Fonden för förlag till statsverket
467 534 000
36 500 000
51 144 300
39 461 000
841 233 600
116 641 100
160 022 200
18 483 000
Diverse kapitalfonder:
A. Väg-och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 6 600 000
B. Jordfonden................................................................ 4000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond................... — 1 000
10 599 000
Säger 1 741 618 200
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster.................................. 1000 000
övrig kapitalåterbetalning............................................... 33 380 000
34380 000
Summa kronor 1 707 238 200
57
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings-
anslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för bud
getåret 1960/61 jämte därtill fogade stater i enlighet med
här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda bud
getår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen
svarande inkomsttitel sålunda
Lånemedel .................................................... kronor 1 707 238 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den be
räkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redovisa
des i statsverkspropositionen, med följande undantag.
Inkomsttiteln särskilda varuskatter har av riksräkenskapsver-
ket föreslagits skola uppföras med 320 miljoner kronor. Med hänsyn till det
förslag om utjämningsskatt, som jag senare denna dag i proposition nr 154
kommer att framlägga i anslutning till vissa av chefen för jordbruksdepar
tementet samtidigt föreslagna åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets
område, förordar jag att nämnda inkomsttitel upptages i riksstaten med
340 miljoner kronor. Den i nämnda proposition föreslagna justeringen av
vissa tullar synes ej böra föranleda någon ändring i riksräkenskapsverkets
beräkning av inkomsttiteln tullmedel, varför densamma här uppföres
med 775 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har under förutsättning av oförändrade spelformer
och procentavdrag beräknat inkomsterna under titeln totalisatorme-
del till 45 miljoner kronor. De av mig i det föregående förordade föränd
ringarna av vinstavdraget vid totalisatorverksamhet, vilka står i överens
stämmelse med totalisatorutredningens förslag, kan beräknas medföra en
icke oväsentlig ökning av dessa inkomster, ökningen har av utredningen
beräknats till 6,5 miljoner kronor per år. Dylika beräkningar är givetvis —
såsom utredningen också framhållit —- förenade med stora osäkerhetsmo
ment, ovisshet om å ena sidan V 5-spelets lortsatta expansion och å andra
sidan spelformens känslighet för höjda vinslavdrag. Jag förordar att titeln
uppföres med 50 miljoner kronor.
Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksräken
skapsverket beräknats med utgångspunkt från oförändrad lönenivå. Äm
betsverket har sålunda upptagit inkomsterna av postverket till 20 miljoner
kronor, av televerket till 125 miljoner kronor, av statens järnvägar till 1
miljon kronor, av statens vattenfallsverk till 200 miljoner kronor samt av
58
domänverket till 25 miljoner kronor. Som jag redan tidigare nämnt har un
der hand inhämtats kompletterande uppgifter angående den inverkan på de
beräknade överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående stats-
tjänstemännens löner in. in. från och med den 1 januari 1960 kan antas få.
Med hänsynstagande till dessa uppgifter förordar jag, att inkomsttitlarna
postverket, televerket, statens vattenfallsverk och domänverket uppföres
med 1, 80, 190 respektive 23 miljoner kronor. Då statens järnvägars rörelse
nu beräknas uppvisa underskott bör inkomsttiteln för detta affärsverk utgå
ur riksstaten för nästa budgetår.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande grunder för budgetåret 1960/61 avsättning ske till budgetutjäm-
ningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidi
gare avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av
25 miljoner kronor.
En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna å
driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående
anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen
torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.
Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagan
de av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande pro
centtalet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att
detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som
gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter an
går nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska per
soner, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som
skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbe
loppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1960 års taxe
ring vill jag erinra om alt denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §
förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preli
minära skatt för kalenderåret 1959.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1960/61 med
100 procent av grundbeloppet; samt
b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1960/61 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade
specifikationen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
59
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda
möter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Ur protokollet:
Ingrid von Otter
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bilaga
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1960/61
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmö
genhet m. m., bevillning ..
b) Kupongskatt, bevillning ...
c) Utskiftningsskatt och er
sättningsskatt, bevillning ..
d) Fondskatt, bevillning.........
e) Skogsvårdsavgifter, bevill
ning .........................................
f) Bevillningsavgifter för sär
skilda förmåner och rättig
heter, bevillning...................
g) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning...............................
h) Lotterivinstskatt, bevillning
i) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevill
ning .........................................
6 900 000 000
7 000 000
1 000 000
13 500 000
10 100 000
1 500 000
100 000 000
85 000 000
90 000 000 7 208 100 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ... 410 000 000
b) Bensinskatt, bevillning-----
850 000 000 1 260 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning..........
775 000 000
b) Allmän varuskatt, bevillning 1 400 000 000
c) Särskilda varuskatter, bevill
ning ......................................... 340 000 000
d) Omsättningsskatt å motor
fordon, bevillning................. 180 000 000
e) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning 40 000 000
f) Skatt å kaffe, bevillning ..
25 000 000
g) Tobaksskatt, bevillning___
900 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill
ning......................................... 15 000 000
i) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, be
villning ................................... 28 000 000
j) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker,
bevillning................................ 1 125 000 000
k) Omsättningsskatt å vin, be
villning ................................... 105 000 000
l) Maltdrycksskatt, bevillning.
110 000 000
m) Skatt å läskedrycker, bevill
ning ......................................... 70 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
61
n) Statlig nöjesskatt, bevillning 30 000 000
o) Energiskatt, bevillning ....
550 000 000 5 693 000 000 14 161 100 000
11. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter..................................... 500 000
2. Inkomster vid fångvården............................... 2 550 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-
säkringsrådet........................................................ 3 600 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen........................... 230 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko
holmissbrukare ..................................................... 275 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut .
1 300 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspek
tion, alt tillföras antomobilskattemedlen.........
4 800 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsver
ket, att tillföras automobilskattemedlen.........
1 300 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon... 9 000 000
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut......................................... 6 100 000
11. 'Bidrag till statens bränslekontrolleran de
verksamhet............................................................ 80 000
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..
1 200 000
13. Inkomst av myntning och justering...........
4 500 000
14. Kontrollstämpelmedel........................................ 1 000 000
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....
525 000
16. Bidrag till sparbanksinspektionen.................. 370 000
17. Bidrag för revision av sparbankerna...........
410 000
18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...........
480 000
19. Avgifter för granskning av biografbilder...
325 000
20. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ...
2 500 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.............. 1 700 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd----
350 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt.................................................................... 1 790 000
24. Inkomster vid statens växtskyddsanstalt ...
900 000
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon
trollanstalt ............................................................ 250 000
26. Inkomster vid statens maskinprovningar...
250 000
27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt.................................................................... 1 300 000
28. Inkomster vid veterinärhögskolan................ 700 000
29. Inkomster vid lantmäteriväsendet................. 16 600 000
30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...
2 300 000
31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................................................ 40 000
32. Skeppsmätningsavgifter.................................... 550 000
33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök
ning ......................................................................... 1 700 000
34. Inkomster vid statens provningsanstalt ....
2 700 000
35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
6 500 000
36. Inkomster vid statens institut för konsument
frågor ...................................................................... 150 000
37. Fyr- och båkmedel............................................. 18 000 000
62
Kungh Maj:ts proposition nr 150 år 1960
38. Lotspenningar......................................................
39. Försäljning av sjökort m. m...........................
40. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
stalt.........................................................................
41. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter..................................................................
42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re
gister .......................................................................
43. Bidrag till försäkringsinspektionen...............
44. Inkomster av statens gruvegendom.............
45. Inkomster vid statens bakteriologiska labora
torium ....................................................................
46. Inkomster vid statens rättskemiska labora
torium ....................................................................
47. Inkomster vid statens farmacevtiska labora
torium ....................................................................
48. Inkomster vid statens mentalsjukhus.........
49. Inkomster vid Vilhemsro sjukhus................
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset............
51. Inkomster vid serafimerlasarettet.................
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
12 500 000
570 000
950 000
12 000 000
450 000
1 300 000
5 000 000
5 500 000
700 000
400 000
47 200 000
260 000
36 800 000
9 100 000
475 000
230 030 000
111. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel..........................
2. Totalisatormedel...............
3. Tipsmedel............................
4. Lotterimedel.......................
5. Övriga diverse inkomster
28 000 000
50 000 000
95 000 000
115 000 000
15 000 000
303 000000
14 694 ISO 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
294 000 000
50 000 000
1. Postverket, bevillning........................................ 1 000 000
2. Televerket.............................................................. 80 000 000
3. Statens vattenfallsverk..................................... 190 000 000
4. Domänverket........................................................ 23 000 000
II. Riksbanksfonden
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas
delfond................. 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens
t
2 135 000
3. Beskickningsfastigheternas
»
1 210 000
4. Byggnadsstyrelsens
»
15 131 000
5. Generaltullstyrelsens
»
265 000
6. Uppsala universitets
»
595 000
7. Lunds universitets
*
660 000
8. Sjöfartsstyrelsens
........................... 130 000
9. Medicinalstyrelsens
»
7 370 000
10. Karolinska sjukhusets
>
880 000
28 377 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
63
/V. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond................................. 31 638f000
2. Försvarets fabriksfond...................................... 2 800 000
V. Statens ulldningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond....................... 6 500
2. Värnpliktslånefonden......................................... 100
3. Statens bostadslånefond................................... 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby..................................................................... 16 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer.......................... 4 100 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen.............. 34
000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyg
gande på landsbygden................. 400
000
8. Lånefonden för bostadsbyggande.................. 183 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder............. 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin.......................... 525
000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ..
1 000 000
12. Statens bosättningslånefond............................ 1 700 000
13. Vattenkraftslånefonden................ 270
000
14. Luftfartslånefonden....................... 280
000
15. Tullverkets båtlånefond.................................... 500
16. Statens lånefond för universitetsstudier....
300 000
17. Allmänna studielånefonden......... 500
000
18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
50 000
19. Gödselvårdslånefonden....................................... 100
20. Jordbrukets lagerhusfond........... 600
000
21. Statens mejerilånefond................. 1
000
22. Jordbrukets maskinlånefond....... 950
000
23. Statens sekundärlånefond för jordbrukare..
100 000
24. Statens slakterilånefond.................................... 100
25. Fonden för supplementär jordbrukskredit..
200 000
26. Kraftledningslånefonden.............. 250
000
27. Elektrifieringslånefonden.................................. 100
28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift.............................................................. 100
29. Egnahemslånefonden......................................... 4 700 000
30. Arrendelånefonden.............................................. 100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden............................ 100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond............................. 100
33. Kronotorparnas inventarielånefond............... 100
34. Statens avdikningslånefond............................. 1 750 000
35. Täckdikningslånefonden............... 10
000
36. Bevattningslånefonden.................. 1
000
37. Fiskerilånefonden........................... 350
000
38. Statens fiskredskapslånefond.......................... 100
39. Virkesmätningslånefonden................................ 100
40. Skogsväglånefonden...................... 14
000
41. Statens skogslånefond....................................... 100
34 438 000
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
42. Lånefonden för insamling av skogsfrö........
43. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
44. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
45. Sjöfartsverkets båtlånefond.............................
46. Statens hantverks- och industrilånefond....
100
975 000
65 000
50 000
2 100 000
204 300 400
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond
2. Statskontorets
»
3. Lantbruksstyrelsens »
4. Riksbankens
»
5. Riksgäldskontorets
*
1 100 000
7 400 000
3 200
4 500 000
100
13 003 300
VII. Fonden för statens aktier.......................................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden...................................
2. Civila tjänstepensionsfonden...........................
3. Militära tjänstepensionsf onden.......................
4. Allmänna familjepensionsfonden....................
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.........
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder..........................
65 000 000
56 000 000
1 675 000
180 000
5 000 000
9 600 000
33 000
72 488 000
28 500 000
16 000 000
44 500 000
806 106 700
Summa kronor 16 500 236 700
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
65
Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1960/61
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .
inom fonden...................... 6 800 000
Övriga kapitalmedel...........
1 000
Investeringsbemyndigande. —4 796 000
2 005 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .
från riksstaten................. 6 340 000
inom fonden.................... 275 200 000
Övriga kapitalmedel...........
100 000
Investeringsbemyndigande. 23 900 000
305 540 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .
från riksstaten................. 4 300 000
inom fonden..................... 200 000 000
Övriga kapitalmedel...........
100 000
Investeringsbemyndigande.
121 900 000
326 300 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .
inom fonden..................... 140 000 000
Övriga kapitalmedel...........
100 000
Investeringsbemyndigande.
326 501 000
466 601 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .
inom fonden..................... 600 000
Övriga kapitalmedel...........
1 000
Investeringsbemyndigande.______29 000
680 000
5
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150
Bilaga 2
.
2 005 000
2 005 000
305 540 000
805 540 000
326 300 000
326 300 000
466 601 000
466 601 000
630 000
630 000
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .. 40 401 000
från riksstaten................. 100 000
inom fonden..................... 3 800 000
Övriga kapitalmedel...........
1 000
Investeringsbemyndigande. 36 500 000
40 401 000
40 401 000
m. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 137 520 300
från riksstaten................. 63 525 000
inom fonden..................... 22 636 000
Övriga kapitalmedel...........
215 000
Investeringsbemyndigande. 51 144 300
137 520 300
187 520 800
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 163 436 000
från riksstaten................. 114018 000
inom fonden..................... 14 555 000
Övriga kapitalmedel...........
1 000
Investeringsbemyndigande. 34 862 000
163 436 000
163 436 000
B. Försvarets fahriksfond
Avskrivningsmedel
inom fonden..................... 3 000 000
Övriga kapitalmedel...........
1 000
Investeringsbemyndigande. 4 599 000
7 600 000
Summa investeringsanslag ... 7 600 000
7 600 000
V. Statens utlåningsfonder
Lånefonden för bostadsbyggande
Investeringsbemyndigande. 820 000 000 Investeringsanslag.............. 820 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande.
100
Investeringsanslag............... 100
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande.
100
Investeringsanslag............... 100
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
67
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från riksstaten.................
Investeringsbemyndigande .
5 400 000
3 600 000
Investeringsanslag ..........
9 000 000
9 000 000
9 000 000
Luftfartslånefonden
Investeringsbemyndigande .
10 000 000
Investeringsanslag............
.. 10 000 000
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten.................
10 600 000
Investeringsanslag..........
10 600 000
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten.................
10ji200 000
Investeringsanslag.......... ..
10 200 000
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Investeringsbemyndigande .
3 000 000
Investeringsanslag...........
3 000 000
Kronotorparnas inventarielånefond
Avskrivningsmedel
från riksstaten.................
50 000
Investeringsanslag..........
50 000
F iskerilånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten.................
Investeringsbemyndigande.
316 700
633 300
Investeringsanslag...........
950 000
950 000
950 000
Statens hantverks- och industrilånefond
Investeringsbemyndigande.
4 000 000
Investeringsanslag..........
4 000 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande.
100
Investeringsanslag..........
100
Summa investeringsbemyn-
diganden för statens utlå-
ningsfonder
........................ 841 233 600
VI. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 228 323 100
från riksstaten................. 88 173 000
Övriga kapitalmedel...........
23 509 000
Investeringsbemyndigande. 116 641 100
228 828 100
228 323 100
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
VII. Fonden för statens aktier
Övriga kapitalmedel...........
1000 Investeringsanslag
Investeringsbemyndigande.. 160 022 200
160 023 200
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel............
4 017 000 Summa investeringsanslag
Investeringsbemyndigande.. 18 483 000
22 600 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråd sfond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag
inom fonden....................... 26 000 000
Övriga kapitalmedel............
100 000
Investeringsbemyndigande..
6 600 000
32 700 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande .
4 000 000 Investeringsanslag .............
C. Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag
inom fonden .......................... 120 000
Övriga kapitalmedel............... 1 000
Investeringsbemyndigande ...
—1 000
120 000
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag
från riksstaten............. 303
022 700
inom fonden................. 692
711 000
Övriga kapitalmedel___
28
148 000
Investeringsbemyndigande 1 741 618 200
160 023 200
160 023 200
. .22 500 000
22 500 000
.. 32 700 000
32 700 000
4 000 000
___ 120 000
120 000
2 765 499 900
2 765 499 900
2 765 499 900
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
69
Innehåll
Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken ................................................
1. Den internationella utvecklingen.........................................................................
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ....................................................
3. Den ekonomiska politiken.....................................................................................
4. Budgetläget ..............................................................................................................
Besparingsutredningens förslag rörande statsfinansiell långsiktsplanering...............
Förnyad beräkning av statsinkomsterna .......................................................................
Utgiftsförändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61 .................................
Vinstavdraget vid totalisatorverksamheten m. ..................................................................
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1960161 ...........................
Kapitalbudgeten för budgetåret 1960/61 .........................................................................
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m....................
Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1960/61
Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1960/61 .......................
Bihang A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60
Bihang B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1960
Bihang D: Driftbudgeten för budgetåret 1960/61
Bihang E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen.
2
2
3
5
24
32
37
40
42
52
54
57
60
65
600786
Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG A
RIKSRÄKENSKAPSYERKETS
BERÄKNING AV
BUDGETUTFALLET 1959/60
Kungl. Maj;ts proposition nr 150 år 1960
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60
1
Bihang A
i
■ ' ’ .
Till KONUNGEN
I enlighet med föreskrifterna i den för riksräkenskapsverket gällande in
struktionen får riksräkenskapsverket härmed avgiva approximativ beräk
ning rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1959/60.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang A
2
Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den
2 april 1960 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen av
lämnade propositioner äro avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade
eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår till 103,82 miljoner kronor (jfr riks
dagens skrivelse den 16 december 1959, nr 346, samt propositionerna nr 2
och 100 till 1960 års riksdag).
Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande beräkningar för föregående budgetår avser även föränd
ringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i re
gel på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga sammanställ
ningarna av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för
budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar
med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende bud
getårets fyra sista månader.
Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbud
getens inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräk
nas överstiga de i riksstaten uppförda med 797,21 miljoner kronor. För de
inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna
budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfon
den, redovisas en nettomerinkomst å 812,09 miljoner kronor, medan in
komsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas
komma att understiga de ursprungligen beräknade med netto 14,88 miljoner
kronor. Sistnämnda belopp motsvarar praktiskt taget underskottet å de till
automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomster
na å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt
närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad
inkomstberäkning för budgetåret 1960/61, komma att överstiga det i riks
staten upptagna beloppet med 200 miljoner kronor medan riksstatens övriga
inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på 597,21
miljoner kronor. I sistnämnda belopp ingår den allmänna varuskatten med
375 miljoner kronor.
Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om
man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettomerutgift å 41,69 miljoner kronor. De belopp,
som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i
anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i
efterföljande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
3
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60
Merutgifter
milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.......................... —
II. Justitiedepartementet............................................ —
III. Utrikesdepartementet.............................................. —
IV. Försvarsdepartementet........................................... —
V. Socialdepartementet................................................ 27,62
VI. Kommunikationsdepartementet........................... 12,19
VII. Finansdepartementet.............................................. 7,76
VIII. Ecklesiastikdepartementet.................................... 42,82
IX. Jordbruksdepartementet........................................ —
X. Handelsdepartementet............................................ 3,33
XI. Inrikesdepartementet.............................................. —
XII. Civildepartementet................................................... —
XIII. Oförutsedda utgifter............................................... 1,24
XIV. Riksdagen och dess verk m. m........................... —
Säger 94,96
Besparingar
milj. kr.
0,87
1,99
17,88
4,35
20,64
56,99
0,05
102,77
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden............................................ —
0>50
II. Riksgäldsfonden........................................... 50,00
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
—___________ —
Säger
50,00_________ 0,50
Summa 144,96
103,27
Nettomerutgift
41,69
Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av
beräknade nettomerutgifter å socialdepartementets, kommunikationsdepar
tementets och ecklesiastikdepartementets huvudtitlar om 27,62 respektive
12,19 och 42,82 miljoner kronor samt för räntor å statsskulden med 50,00
miljoner kronor. Å andra sidan beräknas mera betydande nettobesparingar
för försvarsdepartementets, inrikesdepartementets och civildepartementets
huvudtitlar med 17,88 respektive 20,64 och 56,99 miljoner kronor. Den för
försvarsdepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen samman
hänger främst med att av anslaget till reglering av prisstegringar beräknas
20,00 miljoner kronor icke komma att tagas i anspråk. Beträffande den
nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdepartementets huvudti
tel, må framhållas, att anslagen till allmänna barnbidrag, till bidrag till vis
sa omskolningskurser m. m. och till kapitalmedelsförluster och ränteefter-
gifter å vissa bostadsbyggnadslån beräknas bli överskridna med 44,61, 11,49
respektive 11,47 miljoner kronor, medan anslagen till bostadsrabatter, till
bidrag till sjukkassor in. m. och till bidrag till folkpensioner in. m. beräk
nas uppvisa besparingar å 30,92, 7,60 respektive 5,80 miljoner kronor. Till
förklaring av den för kommunikationsdepartementets huvudtitel redovisade
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang A
4
nettomerutgiften må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på
grund av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens special
budget hörande inkomsttitlarna efter avdrag av besparingar å anslag under
specialbudgeten komma att över anslaget till avsättning till statens automo-
bilskattemedelsfond påföras 13,24 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och
tiHäggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbud
get, 49,73 miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten
komma att minska till 36,49 miljoner kronor. Den för ecklesiastikdeparte
mentets huvudtitel redovisade nettomerutgiften sammanhänger främst med
att anslagen till bidrag till driften av högre kommunala skolor, till studie
bidrag och stipendier samt till bidrag till driften av folkskolor in. m. be
räknas bli överskridna med 5,88 respektive 9,20 och 40,00 miljoner kronor,
medan de allmänna läroverkens avlöningsanslag beräknas uppvisa en be
sparing å 11,36 miljoner kronor. Den nettobesparing, som beräknas upp
komma å inrikesdepartementets huvudtitel, sammanhänger främst med att
å anslagen till sinnessjukvårdsanstalternas omkostnader samt till bidrag till
sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö och till bidrag till Göte
borgs stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus beräk
nas uppkomma besparingar å 5,80 respektive 5,11 och 4,86 miljoner kronor.
Den för civildepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen är att
hänföra till anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner och
pensioner m. in., vilket anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets
beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget i anspråk av de avlöningsut-
betalande myndigheterna.
Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid reali
serandet av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttit
lar å netto 812,09 miljoner kronor samt belastas med merutgifter å anslag
å netto 41,69 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett
saldo mellan inkomster och utgifter (underskott) på 885,33 miljoner kro
nor. Mot detta belopp samt de beräknade merutgifterna å anslag och det
sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad som framhållits i det
föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår, få ställas de beräknade merinkomster-
na å inkomsttitlar. Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras från bud
getutjämningsfonden om (885,33 + 41,69 -f 103,82 — 812,09 =) 218,75
miljoner kronor eller i runt tal 220 miljoner kronor. Nyssnämnda i rikssta
ten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter på i runt tal 885 miljoner
kronor avser till ett belopp av 150 miljoner kronor återföring från budget
utjämningsfonden av kommunalskattemedel, medan återstående 735 mil
joner kronor motsvara det beräknade formella underskottet å statsregle-
ringen. Angivna återföring beräknas nu till 100 miljoner kronor. Det i riks
staten upptagna formella underskottet skulle alltså nu kunna beräknas till
120 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å
driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sam
manfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående be
hållningar å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.
Minskning (—)
resp. ökning (+)
milj. kr.
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60
5
Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet
+ 100
V. Socialdepartementet
—- 60
VI. Kommunikationsdepartementet
— 20
IX. Jordbruksdepartementet
+ 30
X. Handelsdepartementet
— 40
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
+
60
+ 70
Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att ökas med sam
manlagt 70 miljoner kronor. Om denna summa fråndrages det belopp, som
i det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjämnings
fonden, erhålles ett belopp av (220 — 70 =) 150 miljoner kronor. Sistnämn
da summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda utgifterna
kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomsterna under
innevarande budgetår.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan ock
så, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat
och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha ut
gifterna upptagits till sammanlagt (13 591,04 -{- 103,82 =) 13 694,86 mil
joner kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket un
derstiga detta belopp med 45 miljoner kronor. Utgifterna kunna alltså be
räknas komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 13 650 miljoner kro
nor. Då inkomsterna beräknas till i runt tal 13 500 miljoner kronor, kan
alltså det kassamässiga underskottet beräknas till 150 miljoner kronor.
I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund
samt byråchefen Thorson och tillförordnade byråchefen Säfström varjämte
tillförordnade byrådirektören Jarder varit föredragande. Stockholm den 2
april 1960.
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
INGRID JARDER
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bilaga
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida
under budgetåret 1959/60
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögen
het m. m., bevillning...............
b) Kupongskatt, bevillning........
c) Utskiftningsskatt och ersätt
ningsskatt, bevillning..............
d) Fondskatt, bevillning..............
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning
f) Bevillningsavgifter för särskil
da förmåner och rättigheter,
bevillning............................
g) Arvsskatt ochgävoskatt.fceai//-
ning .............................................
h) Lotterivinstskatt, bevillning..
i) Omsättnings- och expeditions-
stämplar m. m., bevillning ...
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning.........
b) Bensinskatt, bevillning...........
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning...............
aa) Allmän varuskatt, bevillning ..
b) Varuskatt, bevillning...............
c) Omsättningsskatt å motorfor
don, bevillning..........................
d) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning .
e) Skatt å kaffe, bevillning ...
f) Tobaksskatt, bevillning___
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill
ning .........................................
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag, bevillning
i) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, be
villning ...............................
j) Omsättningsskatt å vin, bevill
ning .............................................
k) Maltdrycksskatt, bevillning ..
l) Skatt å läskedrycker, bevill
ning .............................................
m) Statlig nöjesskatt, bevillning..
n) Energiskatt, bevillning...........
Säger för skatter
I riksstaten
beräknat
belopp
Beräknat
utfall
Brist att
ersättas
av
budgetut
jämnings
fonden
Merin-
komst att
tillföras
budgetut
jämnings
fonden
Tusental kronor
5 900 000
6100 000
200 000
8 000
7 000
1000
—
1000
2 800
__
1800
14 000
13 600
400
—
13 000
12 600
400
—
1500
1600
—
100
90 000
98 000
_
8 000
82 000
82 000
—
—
84 000
88 000
—
4 000
385 000
385 000
825 000
810 000
—
—
690 000
775 000
85 000
—
375 000
—
375 000
310 000
318 000
—
8 000
140000
155000
—
15 000
40 000
40 000
_
_
23 000
25 000
—
2 000
850 000
885 000
—
35 000
13 000
15 000
—
2 000
22 000
25 000
—
3 000
1200 000
1125 000
75 000
—
90 000
95 000
_
5 000
105 000
112 000
—
7 000
67 000
73 000
_
6 000
45 000
38 000
7000
_
510 000
525000
—
15 000
11508 500
12 181600
83 800
771900
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60
7
I riksstaten
beräknat
belopp
Beräknat
utfall
Brist att
ersättas
av
budgetut
jämnings
fonden
Merin-
komst att
tillföras
budgetut
jämnings
fonden
Tusental kronor
Uppbörd i statens verksamhet:
1.
Vattendomstolsavgifter.............
2. Inkomster vid fångvården ....
3. Bidrag till riksförsäkringsanstal-
700
2 500
3900
210
2 500
3 650
490
250
—
4. Bidrag till pensionsstyrelsen ...
5. Inkomster vid statens vårdan
stalter för alkoholmissbrukare
.
6. Inkomster vid statens geotek-
225
250
1000
225
230
1530
20
530
7. Förrättningsavgifter vid statens
bilinspektion, att tillföras auto-
5 200
5150
8. Inkomster vid väg- och vatten-
byggnadsverket, att tillföras
1300
1400
9. Avgifter för registrering av mo-
8000
8500
_
500
10.
Inkomster vid Sveriges meteoro
logiska och hydrologiska institut
11.
Bidrag till statens bränslekon-
4 900
80
4 900
75
5
—
12. Inkomster vid länsarkitekts-
1500
1050
450
——
13. Inkomst av myntning och juste-
5 800
4 200
1600
50
A
.................. •••,.*
1000
1050
—
15. Bidrag till bank- och fondinspek-
500
540
_
____
16. Bidrag till sparbanksinspektio-
350
350
____
__
17. Bidrag för revision av sparban-
400
405
_
5
18. Inkomster vid tandläkarhögsko-
350
430
__
80
19. Avgifter för granskning av bio-
330
260
70
____
20. Inkomster vid matematikma-
2 000
700
1300
21. Inkomster vid lantbruksnämn-
1800
1700
100
—
22. Inkomster vid statens j ordbruks-
350
350
.
-
____
23. Inkomster vid statens centrala
1600
1800
_
200
24. Inkomster vid statens växt-
800
1000
.
200
25. Inkomster vid statens lantbruks-
250
250
____
26. Inkomster vid statens maskin-
300
200
100
____
27. Inkomster vid statens veterinär-
800
925
_
126
28. Inkomster vid veterinärhögsko-
700
700
...
—
29. Inkomster vid lantmäteriväscn-
det...................................................
13 500
13200
300
—
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
I riksstaten
Beräknat
Brist att
Merin-
beräknat
utfall
ersättas
komst att
belopp
av
tillföras
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden
fonden
Tusental kronor
30. Inkomster vid rikets allmänna
kartverk.........................................
2 000
2100
_
100
31. Avgifter för statskontroll å krigs-
materieltillverkningen...............
40
40
—
_
32. Skeppsmätningsavgifter............
450
450
-- -
—
33. Inkomster vid Sveriges geolo-
giska undersökning.....................
1000
1300
—
300
34. Inkomster vid statens prov-
ningsanstalt..................................
2 300
2 600
—
300
35. Inkomster vid flygtekniska för-
söksanstalten................................
6 000
4 500
1500
_
36. Inkomster vid statens institut
för konsumentfrågor...................
100
100
—
_
37. Fyr- och båkmedel.....................
14 500
17 500
—
3 000
38. Lotspenningar..............................
11000
11800
—
800
39. Försäljning av sjökort m. m. ..
500
600
—
100
40. Inkomster vid statens skepps-
provningsanstalt..........................
800
800
—
—
41. Patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifter...................
11500
12 000
—
500
42. Avgifter för registrering i för-
enings- m. fl. register...............
500
450
50
—
43. Bidrag till försäkringsinspektio-
nen..................................................
1200
1230
—
_
44. Inkomster av statens gruvegen-
dom.................................................
4 000
4000
_
_
45. Inkomster vid statens bakterio-
logiska laboratorium...................
3 800
7 800
_
4 000
46. Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium....................
550
625
_
75
47. Inkomster vid statens farmacev-
tiska laboratorium......................
375
400
25
48. Inkomster vid statens sinnes-
sjukhus
.........................................
50000
50 000
—
_
49. Inkomster vid statens skol- och
yrkeshem på Salbohed och i Vä-
nersborg
.......................................
25
11
14
_
50. Inkomster vid statens anstalt
för fallandesjuka
........................
320
305
15
_
51. Inkomster vid karolinska sjuk-
huset
.............................................
36 000
33 000
3 000
_
52. Inkomster vid serafimerlasaret-
tet
.................................................
9 000
8 500
500
_
53. Inkomster vid statens institut
för folkhälsan
..............................
475
450
25
—
Säger för uppbörd i statens verksamhet
316 820
218 041
9 789
10 890
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel....................................
30000
27 000
3000
_
2. Totalisatormedel...........................
35 000
42 000
_
7 000
3. Tipsmedel......................................
105 000
91000
14 000
4. Lotterimedel
.................................
115 000
114 000
1000
_
5. Övriga diverse inkomster........
17 000
17 000
—
Säger för diverse inkomster
303 000
291 000
18 000
7 000
Säger för egentliga statsinkomster
13 027 330
12 690 641
111589
789 790
Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1959/60
9
I riksstaten
beräknat
belopp
Beräknat
utfall
Brist att
ersättas
av
budgetut
jämnings
fonden
Merin-
komst att
tillföras
budgetut
jämnings
fonden
Tusental kronor
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning ...............
17 000
95 000
28 000
120 000
—
11000
25000
3.
Statens järnvägar......................
4.
Statens vattenfallsverk.............
5. Domänverket..............................
1000
160 000
1000
1000
150 000
22 000
10000
21000
Säger för statens affärsverksfonder
274 000
321 000
10 000
57 000
15 000
50 000
_
35 000
III. Statens allmänna fastighetsfond .
23 277
26160
—
2 883
IV. Försvarets fonder:
1.
Försvarets fastighetsfond.........
2.
Försvarets fabriksfond.............
28 625
2 650
26 760
2 750
1865
100
Säger för försvarets fonder
31275
29 510
1865
100
V. Statens utlåningsfonder.................
175 472
184 000
—
8 528
VI. Fonden för låneunderstöd............
13 553
12 000
1553
—
VII. Fonden för statens aktier............
30 000
75 000
—
45 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden..........
2.
Civila tjänstepensionsfonden ..
3.
Militära tjänstepensionsfonden.
4.
Allmänna familjepensionsfon-
56 000
1500
175
4 500
55 900
1540
173
4 510
100
2
40
10
5.
Statens pensionsanstalts pen
sionsfond ......................................
6. Pensionsfonden för vissa riks
dagens verk................................
9 000
30
9 200
30
—
200
Säger för statens pensionsfonder
71 205
71353
102
250
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till
28 800
30 000
1200
2. Övriga diverse kapitalfonder .
15 800
13 250
2 550
—
Säger för diverse kapitalfonder
44 600
43 250
2 550
1200
Säger för inkomster av
statens kapitalfonder
678 382
812 273
16 070
149 961
Tillsammans
12 705 702
13502 914
127 659
939 751
600765 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG B
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Bih. B. Riksräkenskapsnerkets inkomstberäkning
1
Bihang B
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det
ämbetsverket att före den 5 april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till för
nyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna
vid nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag har riks
räkenskapsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang B
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
rörande inkomsterna under budgetåret 1960/61 på de större inkomsttitlarna
samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömandet av
titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. ha utnyttjats nu tillgängligt
material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket förda upp-
bördsstatisliken samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.
I sin beräkning i december 1959 anförde riksräkenskapsverket, att man av
dåvarande tendenser att döma kunde förutse en fortsatt konjunkturuppgång
i Sverige under år 1960. I anslutning härtill räknade ämbetsverket som all
män utgångspunkt för sina kalkyler med en fortsatt stegring i produktion
och utrikeshandel samt hög sysselsättningsnivå under det kommande året,
även om skärpningen av den indirekta beskattningen kunde komma att ver
ka dämpande på efterfrågesidan, främst när det gäller den privata konsum
tionen.
De allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen, som
angåvos i riksräkenskapsverkets decemberberäkning, synas alltjämt kunna läg
gas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret
1960/61. I det följande framlägger riksräkenskapsverket resultatet av de för
nyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter som skola slutligt redovisas på titeln även kom-
inunalutskylder samt vissa skatter, avgifter och bidrag, som uppbäras i sam
band med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen upp
fördes de behållna inkomsterna på titeln i överensstämmelse med riksrä
kenskapsverkets förslag med 6 500 miljoner kronor.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,
har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl ut
fallet för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkommande
budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt, varvid
riksräkenskapsverkets beräkningar i december 1959 medtagits som jämfö
relse (miljoner kronor):
1959/60
1960/61
december-
ny beräk-
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnads-
betalningar ....................................
11 500
11 500
11 970
12 350
Kvarstående skatt ............................
Y rkesskadef örsäkringsavgifter, bi-
620
620
700
750
drag till sjukförsäkringen och
byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare........................
350
350
370
370
Tillkommande skatt, sjömansskatt,
restantier m. m...............................
275
270
275
270
Summa inkomster 12 745
12 740
13 315
13 740
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1959/60
1960/61
december-
ny beräk-
december-
ny beräk
beräkning
ning
beräkning
ning
Utgifter
Kommunalskattemedel ...........
4 690
4 680
4 960
4 980
Överskjutande skatt ...............
1 060
1 060
850
850
Övriga restitutioner ...............
50
50
50
50
Y rkesskadef örsäkringsavgifter,
bi-
drag till sjukförsäkringen
och
byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare...............
350
350
370
370
Förskott till sjukkassorna m. m. ..
510
510
520
520
Omföringar ................................
30
30
30
30
Summa utgifter
6 690
6 680
6 780
6 800
Nettoinkomst på titeln
6 055
6 060
6 535
6 940
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräken-
skapsverkets decemberberäkning. Som framgar av sammanställningen över
ensstämma de olika posterna vid den nu företagna beräkningen mycket nära
med motsvarande poster i decemberberäkningen för budgetåret 1959/60 me
dan för budgetåret 1960/61 nu räknas med betydligt högre preliminärskatt.
I det följande kommer orsakerna till denna avvikelse att närmare beröras.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkoms
ten för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken
av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december gjordes vis
sa antaganden om lönesummans utveckling under år 1959, vilka i stort sett
alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ökning av lönesum
man under året med omkring 4 procent. Beträffande lönesummans utveck
ling under 1960 framhöll riksräkenskapsverket i december, att man i första
hand hade att ta hänsyn till två då kända faktorer nämligen dels att löne
nivån till följd av löneglidning under 1959 vid ingången av 1960 översteg den
under 1959 genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbets
veckan under 1960. I stort sett ansågos dessa båda faktorer neutralisera var
andra. Ämbetsverket anförde vidare, att mot bakgrund av rådande kon
junkturtendenser en fortsatt löneglidning kunde påräknas under 1960. Den
ökning av lönesumman som därutöver kunde komma att bli en följd av av
talsrörelsen lät sig icke då överblicka. Riksräkenskapsverket ansåg sig dock
med hänsyn till vad som var känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna
antaga att denna för vissa avtalsområden skulle komma att leda till större
lönelyftningar än under 1959. Med hänsyn till vad sålunda anförts om in
komstutvecklingen räknade riksräkenskapsverket med en något större steg
ring av lönesumman under 1960 än under 1959, varvid förutsattes en viss
ökning i antalet sysselsatta.
Sedan numera resultatet av avtalsrörelsen för industriarbetarna och vissa
tjänstemannagrupper är känt kan löneutvecklingen under innevarande år
4
Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
bedömas med något större säkerhet än i december. De kända avtalsresultaten,
en antagen fortsatt löneglidning och ökning i antalet sysselsatta ha föranlett
riksräkenskapsverket att räkna med en ökning av lönesumman med 7 pro
cent under 1960.
För en bedömning av lönesummans utveckling under de första månaderna
1961 saknade riksräkenskapsverket i december andra utgångspunkter än
vissa allmänna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. I an
slutning härtill räknade riksräkenskapsverket med en stegring av lönesum
man med 3 procent under 1961. Då de hittills träffade avtalen avse en två
årsperiod anser sig riksräkenskapsverket nu böra räkna med samma pro
centuella stegring av lönesumman under 1961 som under 1960, således 7
procent.
Vid sin beräkning i december kunde riksräkenskapsverket utnyttja upp
gifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen
i september 1959. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under upp-
bördsterminerna i november 1959 och januari 1960 ange sammanlagt något
högre belopp, än vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning.
Detta i förening med det höjda antagandet om lönesummans utveckling un
der 1960 har lett till att riksräkenskapsverket nu räknat med en högre upp
börd av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1960—61 och framförallt
under uppbördsåret 1961—62, av vilket två terminer falla inom budgetåret
1960/61.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
har riksräkenskapsverket i stort sett bibehållit de antaganden som redovisa
des i inkomstberäkningen i december. För ifrågavarande inkomsttagare, vil
ka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de från och med 1959 höjda
folkpensionsavgifterna väntas komma att nämnvärt påverka skatteuppbör-
den först från och med uppbördsåret 1961—62.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen att den sam
manlagda till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten skulle bli av ungefär
samma storlek vid 1960 års taxering som vid 1959 års. Riksräkenskapsver
ket har i form av en enkät under mars månad inhämtat uppgifter om vissa
större bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid 1960 års taxe
ring. Svar på denna enkät har inkommit från 92 procent av de tillfrågade bo
lagen, representerande inemot 85 procent av samtliga bolags taxerade in
komster vid 1959 ars taxering. Genom enkäten har riksräkenskapsverket
fått en beräkningsgrund för bolagens taxerade inkomster, som vid denna
tid på året icke förut varit tillgänglig.
Enligt enkäten kommer bolagens till statlig inkomstskatt taxerade in
komst att minska med sammanlagt 5 procent mellan 1959 och 1960 års
taxeringar. För utvecklingen av bolagens taxerade inkomster vid 1961 års
taxering anser sig riksräkenskapsverket liksom i december kunna räkna
med en väsentlig uppgång. Förutom de skärpta bestämmelserna om lager
värdering och de allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen har riks
räkenskapsverket härvid räknat med att bolagens vinstdispositioner påver
kats av sänkningen av bolagsskatten vid 1961 års taxering. Bolagens till
statlig skatt taxerade inkomster vid 1962 års taxering har i anslutning till
de allmänna antaganden om den ekonomiska utvecklingen antagits överstiga
inkomsterna enligt 1961 års taxering med 3 procent.
1 den nämnda enkäten till vissa större bolag inhämtades även uppgifter
om bolagens beräknade fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt under våren
1960. Med ledning av dessa uppgifter har riksräkenskapsverket funnit sig
böra sänka det i december beräknade beloppet för fyllnadsbetalningarnas
storlek våren 1960 med 100 miljoner kronor till 450 miljoner kronor. Här
vid har förutsatts att fysiska personers inbetalningar bli av i stort sett
samma storlek som under våren 1959. Beträffande fyllnadsbetalningarnas
storlek under våren 1961 har riksräkenskapsverket liksom i december räknat
med ett belopp av 700 miljoner kronor, varvid antagits att bolagen även
under våren 1961 komma att verkställa fyllnadsbetalningar i sådan omfatt
ning att den kvarstående skatten för deras del liksom varit fallet under de
sista kända taxeringarna blir lägre än den överskjutande skatten. Vidare
har räknats med fyllnadsbetalningar från fysiska personer i ungefär sam
ma omfattning som under våren 1959.
Övriga poster vid framräkningen av den behållna inkomsten på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet in. m. utvisa inga eller obetydliga föränd
ringar jämfört med decemberberäkningen.
Sammanfattningsvis kan man beträffande de nu utförda beräkningarna
säga, att de jämfört med beräkningen i december utvisa betydligt större be
lopp för inflytande preliminärskatt. Detta sammanhänger främst med de
högre antaganden beträffande lönesummans utveckling, som riksräkenskaps
verket nu lagt till grund för beräkningarna. För innevarande budgetår upp
vägs dock den nu beräknade ökningen i preliminärskatteuppbörden av an
tagna lägre fyllnadsbetalningar.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1959/60 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att titeln i riks-
staten för budgetåret 1960/61 uppföres med 6 900 miljoner kronor, vilket
är 400 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kom-
munalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna böra verk
ställas under budgetåren 1959/60 och 1960/61, framgå av nedanstående
tablå, i vilken som jämförelse motsvarande belopp vid riksräkenskapsver-
kets decemberberäkning medtagits (miljoner kronor):
1959/60
1960/61
december-
ny beräk-
december-
ny beräk-
beräkning
ning
beräkning
ning
Bih. B. Riksråkenskapsoerkets inkomstberäkning
5
Avsättning ......................................... 300
300
350
450
Återföring............................................. 400
400
475
475
Nettoåterföring .................................. 100
100
125
25
6
Kungl. Maj:Is proposition nr 150 år 1060
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 95 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den
21 mars 1960 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster
uppföras med 100 miljoner kronor i riksstaten. Vid bedömandet av inkomst
utfallet har styrelsen härvid räknat med att skattebortfallet i anledning av
kvarlåtenskapsskattens avskaffande skall kompenseras av ökade inkomster
av arvsskatt till följd av ökat skatteunderlag och vidare med att ett eller annat
större s. k. engångsbelopp skall inflyta. Riksräkenskapsverket föreslår i
enlighet med generalpoststyrelsens beräkningar att titeln arvsskatt och gåvo
skatt i riksstaten uppförts med 100 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kro
nor mer än i statsverkspropositionen.
Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 85
miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse har generalpoststvrelsen be
räknat inkomsterna på titeln till 84 miljoner kronor, varvid förutsatts, att
det särskilda lotteriet för teater och konst kommer att anordnas även under
nästkommande budgetår. Under samma förutsättning föreslår riksräken
skapsverket, att inkomsterna på ifrågavarande titel i riksstaten uppföras
med oförändrat 85 miljoner kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna ti
tel uppfördes i statsverkspropositionen med 90 miljoner kronor. I sin före-
nämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen, att inkomsterna på titeln
upptagas till oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår
likaledes, att det i statsverkspropositionen uppförda beloppet för budgetåret
1960/61 får kvarstå oförändrat.
Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen till 400
miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande år beräknades av riks
räkenskapsverket i december till 380 miljoner kronor. Enligt från överståt-
hållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debite
rade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari till 359,4
miljoner kronor, vilket är 26,9 miljoner kronor mer än det föregående år
debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i
vissa fall med erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt
17 miljoner kronor hänförliga till budgetåret 1959/60 beräknas inflyta
först under budgetåret 1960/61. Å andra sidan inneburo motsvarande be
stämmelser för år 1959 att drygt 14 miljoner kronor avseende debiteringen
i februari 1959 inlevererades först under innevarande budgetår. Med led
ning av de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket beräknat inkoms
terna på titeln till 385 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. Antalet re
gistrerade personbilar och lastbilar uppgick enligt uppgifter från överståt-
hållarämbetet och länsstyrelserna vid utgången av 1959 till ca 1 100 000 res
pektive ca 117 000. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet under
nästkommande budgetår finner riksräkenskapsverket sig kunna utgå från
en ökning av i stort sett samma storlek som under de senast förflutna bud
getåren innebärande en årlig stegring av inkomsterna på titeln med ca 2a
miljoner kronor. Riksräkcnskapsverket föreslår darfor, att titeln fordons
skatt i riksslaten uppföres med 410 miljoner kronor, vilket ar 10 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
7
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 8o0 nuljoner
kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna pa denna tite till
810 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
oeneraltullstvrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhallna upp
gifter förordar riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i nksstaten upp
föres med oförändrat 850 miljoner kronor.
Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppford med 700 nn -
joner kronor. Riksräkenskapsverket beräknade i december inkomsterna pa
titeln till 690 miljoner kronor för innevarande budgetår. Den betydande im
portökningen av tullbelagda varor har nu föranlett ämbetsverket att hoj a
beräkningen för innevarande budgetår till 775 miljoner kronor. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har generaltullstyrelsen icke an
sett det osannolikt, att de tendenser till ökning i expansionstakten, som
beträffande de olika varugrupperna visat sig under senaste tiden, i stor se
skulle komma att fortgå under budgetåret 1960/61. Styrelsen har uppskattat
inkomstbortfallet genom EFTA-överenskommelsen till 40 miljoner kronor
för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln tull
medel i nksstaten uppföres med 775 miljoner kronor, vilket ar 75 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Den från och med år 1960 införda allmänna varuskat
ten uppfördes i statsverkspropositionen med 1 400 miljoner kronor. Enlig
nu tillgängliga uppgifter inflöto ca 150 miljoner kronor i allmän varuskatt
vid den första uppbörden i mars 1960 avseende omsättningen under januari
och februari. Då omsättningen under dessa månader kan forutsattas ha
varit lägre än normalt och då dessutom vissa eftersläpningar torde ha före
kommit har riksräkenskapsverket räknat med en väsentligt storre uppbörd
vid majuppbörden. Inkomsterna på titeln under innevarande budgetar ha
sålunda av riksräkenskapsverket beräknats till 37a miljoner kronor. Ök
ningen i lönesumman under innevarande och nästkommande ar kan förut
sättas komma att bidraga till en även i fortsättningen ökad
uppbörd
Riks
räkenskapsverket föreslår därför, att — trots den i proposition nr 117 till
årets riksdag föreslagna avvecklingen av den allmänna varuskatten for be
gagnade bilar -- titeln allmän varuskatt i riksstaten uppföres med oförändrat
1 400 miljoner kronor.
Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upp
förd med 315 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens
8
förnyade beräkningar ge tillsammans ett belopp av 320 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna
på titeln till 318 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med
320 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropo
sitionen.
Omsättningsskatt å motorfordon är i statsverkspropositionen uppförd med
150 miljoner kronor. I proposition nr 117 till årets riksdag liar föreslagits
en höjning av omsättningsskatten på nya personbilar och skåpbilar, som
beräknas medföra en inkomstökning på titeln med 30 å 35 miljoner kronor
per budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår, under förutsättning att nyss
nämnda proposition antages av riksdagen, att inkomsterna för budgetåret
1960/61 upptagas med 180 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Kun tji. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. Denna titel är i statsverks-
piopositionen uppförd med 40 miljoner kronor. I skrivelse till riksräken
skapsverket den 17 mars 1960 har statens jordbruksnämnd påpekat, att i
proposition nr 25 till årets riksdag föreslagits, att tills vidare 10 miljoner
kronor av regleringsavgiften årligen skola överföras till Danmark enligt
punkt 4 i den särskilda överenskommelsen med detta land angående sam-
handeln med jordbruksprodukter inom EFTA. Då denna överföring är av
sedd att ske i efterskott per budgetår inverkar den dock icke på nästkom
mande budgetår. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ifrågavarande
titel uppföres i riksstaten med oförändrat 40 miljoner kronor.
Skatt å kaffe är i statsverkspropositionen upptagen med 23 miljoner kro
nor. General tullstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat inkomster
na på titeln till 25 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har förordat
en höjning av inkomstbeloppet med försiktigt räknat någon miljon kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln skatt å kaffe i riksstaten uppföres
med 25 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mer än i statsverkspro
positionen.
Tobaksskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 890
miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 mars 1960 har
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet uppskattat inkomsterna av tobaks
skatt till 900 miljoner kronor under nästkommande budgetår. I anslutning
till tobaksmonopolets beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i
riksstaten uppföres med 900 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag. Denna titel är i stats
verkspropositionen uppförd med 13 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har
vid förnyad beräkning uppskattat inkomsterna på titeln till 15 miljoner kro
9
nor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till kontrollstyrelsens be
räkning, att titeln i riksstaten uppföres med 15 miljoner kronor, vilket är
2 miljoner mer än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Inkomsterna under
denna titel äro i statsverkspropositionen upptagna med 1 150 miljoner kro
nor. Till samma belopp beräknade riksräkenskapsverket i december inkoms
terna under innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket beräknar nu in
komsterna under titeln till 1 125 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Kontrollstyrelsen har vid sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna
under budgetåret 1960/61 till 1 130 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med 1 125 miljoner
kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å vin. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 105 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning
uppskattat inkomsterna på titeln till samma belopp. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner kro
nor.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 110 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna
till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med oförändrat 110 miljoner kronor.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 70 mil
joner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning uppskattat in
komsterna till samma belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i
riksstaten uppföres med oförändrat 70 miljoner kronor.
Statlig nöjesskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med
45 miljoner kronor. I december beräknade riksräkenskapsverket inkomster
na under titeln för innevarande budgetår till likaledes 45 miljoner kronor.
1 den nu företagna beräkningen har ämbetsverket uppskattat inkomsterna
av statlig nöjesskatt till 38 miljoner kronor för budgetåret 1959/60. I pro
position nr 79 till årets riksdag ha föreslagits vissa lättnader i beskattning
en för biografföreställningar från och med den 1 juli 1960. Enligt proposi
tionen kan det härav föranledda inkomstbortfallet på titeln uppskattas till
ca 9 miljoner kronor. Under förutsättning att nämnda proposition antages
av riksdagen föreslår riksräkenskapsverket, att titeln statlig nöjeskatt i
riksstaten uppföres med 30 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 540
miljoner kronor. 1 sina förnyade beräkningar ha kontroll styrel sen och gene
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
10
raltullstyrelsen beräknats intäkterna av energiskatt till sammanlagt 550
miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknar inkomsterna på ti
teln för innevarande budgetår till 525 miljoner kronor, föreslår, att ti
teln i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner
kronor mer än i statsverkspropositionen.
Fyr- och båkmedel uppfördes i statsverkspropositionen med 15,5 miljoner
kronor. I sin förnyade beräkning har generaltullstyrelsen uppskattat in
komsterna på titeln till 17 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som be
räknar inkomsterna på titeln till 17,5 miljoner kronor före innevarande bud
getår, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 18 miljoner kronor, vil
ket är 2,5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Lotspenningar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 11,5
miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 mars 1960
har sjöfart sstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 12,5 miljoner kro
nor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning till sjöfartsstyrelsens be
räkning, att titeln i riksstaten upptages med 12,5 miljoner kronor, vilket är
1 miljon kronor mer än i statsverkspropositionen.
Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 31 miljoner
kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 februari 1960 har lant-
bruksstyrelsen beräknat inkomsterna under nästkommande budgetår till 45
miljoner kronor under förutsättning av oförändrade spelformer och pro
centavdrag. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår beräknar
inkomsterna på titeln till 42 miljoner kronor, föreslår, i anslutning till lant-
bruksstyrelsens kalkyl, att titeln totalisatormedel i riksstaten uppföres med
4o miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor mer än i statsverksproposi
tionen.
Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
95 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten
uppföres med oförändrat 95 miljoner kronor.
Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen med 115 miljoner kro
nor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med sam
ma belopp.
Postverket. Denna titel upptogs i statsverkspropositionen med 10 miljo
ner kronor, vilket var samma belopp som generalpoststyrclsen föreslagit
vid sin beräkning i november 1959. Riksräkenskapsverket föreslog i sin de
cemberberäkning att ett belopp av 15 miljoner kronor skulle upptagas i
statsverkspropositionen. Ämbetsverket antog härvid, att generalposlstyrel-
sen skulle kunna inleverera vinstmedel från postsparbanken och postgirorö
relsen även för verksamhetsåren 1959 och 1960.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
Bili. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
11
Vid förnyad beräkning den 16 mars 1960 har generalpoststyrelsen upp
skattat inkomsterna på titeln till 16 miljoner kronor. Liksom vid beräk
ningen i november 1959 har styrelsen icke räknat med några belopp som
vinstmedel från postsparbanken och postgirorörelsen. Beräkningen har vi
dare företagits med utgångspunkt från nu gällande lönenivå. Styrelsen har
påpekat att varje procents ökning av lönerna från och med den 1 januari
1960 kan beräknas minska överskottet med ca 3 miljoner kronor. Riks-
räkenskapsverket anser alltjämt, att vissa vinstmedel från postsparbanken
och postgirorörelsen skola kunna inlevereras och förordar att titeln post
verket vid oförändrad lönenivå bör beräknas till 20 miljoner kronor, vilket
är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Televerket. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverksproposi
tionen till 125 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18
mars 1960 har telestyrelsen beräknat inkomsterna till enahanda belopp.
Styrelsen har framhållit att detta belopp sedermera bör minskas med de
utgiftsökningar, som kunna bli följd av de löneökningar, som kunna kom
ma att medges från och med år 1960. Riksräkenskapsverket föreslår, att
titeln televerket vid oförändrad lönenivå beräknas till oförändrat 125 mil
joner kronor.
Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med
1 miljon kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 mars 1960
har järnvägsstyrelsen angivit att ett överskott av storleksordningen 5 mil
joner kronor skulle vara att emotse för budgetåret 1960/61. Då styrelsen
avser att hemställa hos Kungl. Maj:t att få göra extra avsättningar till vär-
deminskningskontot motsvarande behovet av extra avskrivningar, då de
framtida överskotten så medge, har styrelsen icke ansett några inleveranser
av överskottsmedel kunna påräknas för budgetåret 1960/61. 1 statsverks
propositionen uttalades, att extra avsättningar i antytt syfte syntes böra
företagas. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln statens järnvägar
i riksstaten uppföres med ett formellt belopp av oförändrat 1 miljon kro
nor.
Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 200 miljoner kronor. Härvid räknades med att avskrivningar efter änd
rade grunder eller extra avsättningar till värdesminskningskonto skulle
minska det inlevererade överskottet med 40 miljoner kronor. Vid förnyad
beräkning den 15 mars 1960 har vattenfallsstyrelsen ansett sig fortfarande
böra upptaga inkomsterna på titeln till 200 miljoner kronor. I anslutning
härtill föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten uppföres med
oförändrat 200 miljoner kronor.
Domänverket. I statsverkspropositionen upptogs denna titel till 20 miljo
ner kronor. Vid förnyad beräkning den 12 mars 1960 bar domänstyrelsen
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
uppskattat överskottet för 1960 till 25 miljoner kronor. I anslutning till do-
mänslyrelsens beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln i rikssta-
ten uppföres med 25 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än
i statsverkspropositionen.
Ifråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräk
ning inom riksräkenskapsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning
förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.
Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräk
ningarna, liksom de tidigare beräkningarna, äro grundade på förutsättning
arna att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett oförändrat
samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande
arbetskonflikter.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,
att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1960/61 upptagas med
nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.
För de affärsdrivande verken gäller dock att de nu beräknade inlevererade
överskotten böra reduceras med de ökade utgifter, som kunna bli följden
av höjd lönenivå för de statsanställda.
Skatt å inkomst och förmögen-
Enligt stats
verksproposi
tionen
Kronor
Enligt riks-
räken skap sverket s
ändringsförslag
Kronor
Ökning
(+)
Minskning (—)
Kronor
het in. m...................................
6 500 000 000
6 900 000 000
+ 400 000000
Arvsskatt och gåvoskatt ....
95 000 000
100 000 000
+
5 000 000
Fordonsskatt ............................
400 000 000
410 000 000
+
10 000 000
Tullmedel....................................
700 000 000
775 000 000
+
75 000 000
Särskilda varuskatter...............
Omsättningsskatt å motor-
315 000 000
320 000 000
+
5 000 000
fordon ....................................
150 000 000
180 000 000
4-
i
30 000 000
Skatt å kaffe ............................
23 000 000
25 000 000
+
2 000 000
Tobaksskatt................................
Rusdrycksförsäljningsmedel av
890 000 000
900 000 000
+
10 000 000
partihandelsbolag.................
Omsättnings- och utskänknings-
13 000 000
15 000 000
+
2 000 000
skatt å spritdrycker............
1 150 000 000
1 125 000 000
—
25 000 000
Statlig nöjesskatt .....................
45 000 000
30 000 000
—
15 000 000
Energiskatt ................................
540 000 000
550 000 000
+
10 000 000
Fyr- och båkmedel...................
15 500 000
18 000 000
+
2 500 000
Lotspenningar............................
11 500 000
12500 000
+
1 000 000
Totalisatormedel........................
31 000 000
45 000 000
i
14 000 000
Postverket ................................
10 000 000
20 000 000
+
10 000 000
Domänverket ............................
20 000 000
25 000 000
+
5 000 000
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riks-
statsförslaget blir sålunda 541,5 miljoner kronor.
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
13
I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket även omprövat de kal
kyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades
i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1960. De förnyade
kalkylerna, vilka utsträckts till att omfatta ytterligare två budgetår, ha ut
förts under samma schablonmässiga förutsättningar som angåvos i bilaga
E. Vid beräkningstillfället gällande författningar och andra bestämmelser,
som ha inflytande på statsinkomsterna, ha sålunda antagits förbliva oför
ändrade under den period beräkningarna avse. Vidare ha beräkningarna ba
serats på antagande om att såväl fysiska personers som bolags inkomster
skola stiga med 3 procent årligen under perioden 1962—1965. Vid beräk
ningen av affärsverkens inlevererade överskott har räknats med stigande
driftutgifter inkluderande vissa höjningar av de statsanställdas lönenivå. De
utförda beräkningarna kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner
kronor):
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Övriga inkomsttitlar ..............................
Samtliga inkomsttitlar ..........................
Förändring från föregående budgetår
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
+ 600
—
+ 100
+ 500
+ 270
+ 280
+ 300
+ 275
+ 870
+ 280
+ 400
+ 775
Den ojämna utvecklingen av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. trots
antagandet om en jämn treprocentig stegring av skatteunderlaget under
perioden sammanhänger med att den kraftigare ökningen av skatteunder
laget under åren 1960 och 1961 inverkar på bl. a. de beräknade utbetal
ningarna av kommunalskattemedel under budgetåren 1962/63 och 1963/64.
Som jämförelse med de kassamässiga inkomsterna på inkomstskattetiteln
lämnas nedan uppgifter om förändringarna i de beräknade slutligt påförda
beloppen vid taxeringarna 1962—1965 av statlig inkomstskatt, förmögen
hetsskatt och folkpensionsavgifter (miljoner kronor):
Taxeringsår
1962
1963
1964
1965
+ 530 + 200
+ 270 + 270
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som de nu företagna beräkningarna för budget
åren 1961/62—1964/65 motivera framgå av nedanstående tablå (miljoner
kronor):
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
Avsättning............................................................ 550
450
350
350
Återföring.............................................................. 350
425
500
425
Nettoavsättning ................................................. 200
25
—150
— 75
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
I handläggningen av detta ärende ha generaldirektören Renlund, byråche
ferna Ehnbom och Thorson samt tillförordnade byråchefen Säfström delta
git, varjämte förste aktuarien Lindahl varit föredragande. Stockholm den
2 april 1960.
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
OLOF LINDAHL
600761 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG C
REVIDERAD
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1960
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
1
Bihang C
Reviderad nationalbudget för år 1960
I. Inledning
Den preliminära nationalbudget för 1960 som framlades i statsverkspro
positionen utgjordes av en s. k. baskalkyl, som uttryckligen presenterades
som en helt schematisk utgångspunkt för kommande justeringar. Eftersom
framför allt löneposten var helt obestämbar på avtalsrörelsens dåvarande
stadium gjordes för inkomst- och prisutvecklingens del det antagandet att
alla inkomster skulle perfekt följa en likaledes antagen treprocentig pro
duktivitetsökning och att priserna — med undantag för omsättningsskat
tens effekt — skulle vara oförändrade jämfört med 1959. På denna »infla-
tionsfria» bas tillämpades sedan de faktorer, som kunde anses något mera
konkret kända: effekten av planerade skatteförändringar och utgiftsök
ningar för statliga och kommunala ändamål, enligt enkätuppgifter plane
rade ökningar eller minskningar av de privata investeringarna i bostäder
och produktionsanläggningar, exportutsikterna m. m. Vid sidan härav gjor
des vissa siffermässigt icke preciserade påpekanden om den sannolika ut
vecklingen.
Slutsatsen blev att det för 1960 måste anses föreligga ett s. k. inflations-
gap eller efterfrågeöverskott, som dock borde kunna bemästras med den
ekonomiska politikens på kort sikt tillgängliga medel. Bl. a. utgjorde den
omständigheten, att bytesbalansen gentemot utlandet hade blivit positiv
under 1959 och beräknades resultera i en ökning av valutareserven, tills
vidare en viss säkerhetsventil, en möjlighet att täcka en viss överefterfrågan
inom landet genom import från utlandet utan någon alltför oroande nedgång
i valutareserven. Det har sedermera visat sig att denna säkerhetsventil hade
begagnats redan under slutet av 1959 då en stark importökning ägde rum,
tydligen delvis för att möta den speciella efterfrågan närmast före pris
höjningarna genom omsättningsskatten. Valutareservens ökning under 1959
blev därför mindre än beräknat; i gengäld blev nedgången i lagerreserverna
inom landet betydligt mindre än vad man före årsskiftet hade anledning för
moda. Detta utbytande av valutareserver mot lagerreserver synes för övrigt
ha fortsatt även under 1960 års första månader.
Även den nu framlagda reviderade nationalbudgeten utgör ett försök till
en inflationsgapsberäkning, som dock kunnat arbeta med betydligt full
ständigare material. Den syftar således inte i första hand till att visa ett
förutsett slutresultat av den ekonomiska verksamheten, sådan denna till
slut kommer att genomföras under året, utan till att redovisa de tendenser
som gjorde sig gällande vid tiden för grundmaterialets insamlande, dvs. i
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang C
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
stort sett under mars och början av april. Den söker alltså främst visa bak
grunden till den ekonomiska politik som samtidigt presenteras i den propo
sition, till vilken den publiceras som bihang. Det material den grundas på
och den analys av läget som detta material gett möjlighet till har visat att
det förelåg ett behov av ändring i de registrerade ekonomiska planerna inom
såväl den offentliga verksamheten som inom det privata näringslivet, ef
tersom det måste betraktas som praktiskt uteslutet att fullfölja dem inom
ramen för föreliggande produktionsmöjligheter. I enlighet härmed har så
lunda både administrativa, finanspolitiska och penningpolitiska åtgärder
vidtagits eller förberetts — utöver vad som redan tidigare genomförts i form
av varuskatt, räntehöjning m. in. — för att förhindra en överansträngning av
de ekonomiska resurserna och särskilt för att uppnå en förskjutning av
arbetskraftsbehovet från hög- till lågsäsong.
Det bör understrykas att själva den siffermässiga överslagsberäkningen av
förutsedd tillgång och efterfrågan — »nationalbudgeten» i inskränkt me
ning, sådan den presenteras i en sammanfattande tabell i kapitel XI — i
delta sammanhang spelat en relativt underordnad roll. Att materialet från
skilda områden, alltså t. ex. enkätuppgifterna om investeringsplaner, utri-
keshandelsutsikter, arbetskraftsbehov och orderingång, statistiken över
igångsättningstillstånd och kreditexpansion, beräkningarna över lönehöj
ningarnas och de statliga inkomstöverföringarnas sannolika verkningar på
konsumtionen osv. kunnat sammanföras i en försörjningsbalans som utvi
sar ett visst totalt efterfrågeöverskott (sidan 76), är visserligen inte betydel
selöst. Felmarginalerna i eu sådan beräkning, som på många punkter måste
baseras på mycket osäkra bedömningar, är dock alltför stora för att någon
större vikt skulle kunna fästas vid den exakta storleken av nämnda balans
siffra. Denna utgör en mera symbolisk sammanfattning av de iakttagelser
som bildar grundvalen för bedömningen av det ekonomiska läget. Väsentligt
är emellertid att riktningen av dess utslag bekräftas av de mera konkreta
beräkningar och observationer som kunnat göras på de särskilda delområde
na.
Vad som genomgås i den föreliggande nationalbudgetens olika kapitel är
alltså — förutom en återblick på den närmast föregående utvecklingen —
vad som synts hålla på att hända inom den svenska samhällsekonomin un
der 1960. Genom den ekonomiska politikens olika medel avser man att
uppnå att någonting annat faktiskt kommer att hända, eftersom de obser
verade tendenserna skulle leda till en överspänning med inflatoriska konse
kvenser, om inte adekvata motåtgärder vidtoges.
Någon ny, siffermässig beräkning av vad de ekonomisk-politiska åtgär
derna i form av penningpolitisk åtstramning, byggnadsbegränsning osv.
exakt skulle komma att leda till för resultat, om de uttrycktes i försörjnings
balanssiffror, har inte gjorts annat än ytterst summariskt. Detta måste anses
rimligast eftersom åtgärdernas utformning och styrkan i deras genomföran
de kommer att fortlöpande påverkas av en konkret bedömning av den fort
satta ekonomiska utvecklingen.
liih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
3
II. Sveriges ekonomi 1959
De reviderade beräkningar av försörjningsbalansen för 1959 som redo
visas i det följande innebär för vissa poster betydande justeringar jämfört
med dem som framlades i den preliminära nationalbudgeten. Importen och
den totala investeringsvolymen synes ha ökat kraftigare från 1958 till 1959
än enligt de preliminära siffrorna och det samma gäller i viss mån den pri
vata konsumtionen och exporten. Däremot tyder de senaste lageruppgifter
na på att lagerminskningen under 1959 överskattades i de preliminära be
räkningarna. Detta bör emellertid ses i samband med den oväntat stora
importökningen eftersom en bedömning av lagerutvecklingen givetvis är be
roende på de antaganden som görs beträffande importens förändringar. Ne
dan framlagda beräkningar innebär att bruttonationalproduktens ökning
1958—1959
i fasta priser nu kan beräknas till omkring 5 1/2 procent eller
1 procentenhet mera än höstuppskattningarna utvisade. Det bör dock fram
hållas att den beräkning av bruttonationalprodukten som samtidigt gjorts
Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1955—1959 i löpande priser
Miljoner kronor
1955
1956
1957
1958
1959
Förändring
1958-1959
Miljoner
kronor
Procent1
Tillgång
Bruttonationalprodukt till marknads-
49 018 53 170 57 160 59 513 63 375
+ 3 862
+ 61/,
10 337 11434 12 567 12 249 12 449
+ 200
+ 17.
Minskning av lager m. m.......................
Summa tillgång 59 355 64 604 69 727
107
71869
271
76 095
+ 164
+ 4226
+ 6
Användning
Privat inhemsk bruttoinvestering----
Offentlig inhemsk bruttoinvestering ..
8 461
6161
1001
9 325
6 728
715
9 751
7 470
1222
10 651
7 803
11373
8 655
+ 722
+ 852
+ 7
+ 11
Export av varor, fob, och nettot av
9923 11307 12 472 11969 12 507
+ 638
+ 47.
28 044 30 219 31 770 33 804 35 226
+ 1422
+ 4
5 765
6 310
7 042
7 642
8 334
+ 692
+ 9
Summa användning 59 355 64 604 69 727 71869 76 095
+ 4 226
+ 6
Bruttonationalproduktens proc. för-
+ 81/. + 71/2
+ 4 + 6 */,
1 Avrundat till halva procent.
Anm. Presentationen i miljoner kronor i denna och efterföljande tabeller, speciellt vad avser
beräkningarna i fasta priser, utgör icke något mått på de enskilda delposternas noggrannhet.
Det har emellertid visat sig praktiskt ogenomförbart att ange alla poster till en gemensam,
osäkerhetsmässigt avrundad nivå utan att en stor del av tabellernas upplysningsvärde skulle
gå förlorad.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell II: 2. Försörjningsbalansen 1955—1959 i fasta (1954 års) priser
Miljoner kronor
1955
1956
1957
1958
1959
Förändring
1958—1959
Miljoner Procent*
kronor
Tillgång
Bruttonationalprodukt till marknads-
pris..........................................................
46 997 48 606 50 251 50 717 53 421
+ 2 704
+ 5*/.
Import av varor, eif..............................
10 212 10 874 11648 11 871 12 463
+ 592
+ 5
Minskning av lager m. m......................
—
—
—
102
307
+ 205
Summa tillgång 57 209 59480 61899 62 690 66191
+ 3501
+ 6*/.
Användning
Privat inhemsk bruttoinvestering ....
8158
8 463
8 462
9138
9 714
+ 576
+ 67,
Offentlig inhemsk bruttoinvestering ..
5 874
6 068
6 444
6 665
7 327
+ 662
+ 10
ökning av lager m. m............................
917
615
1027
—
—
—
Export av varor, fob, och nettot av
tjänster ..................................................
9 592 10 585 11545 11417 12177
+ 760
+ 6*/.
Privat konsumtion..................................
27 281 28 094 28 587 29 367 30 473
+ 1106
+ 4
Offentlig konsumtion ..........................
5 387
5 655
5 834
6103
6 500
+ 397
+ 6*/.
Summa användning 57 209 59 480 61899 62 690 66191
+ 3501
+ 67.
Bruttonationalproduktens proc. för-
ändring sedan föregående år1..........
+ 3>/« + 37» + 1
+ 57,
1 Avrundat till halva procent.
från produktionssidan liksom i höstas ger en lägre volymökning 1958—1959
än ovannämnda beräkning från användningssidan, nämligen endast 4 1/2
procent.
1. Inhemska bruttoutgifter
De totala bruttoinvesteringarna1 beräknas från 1958 till 1959 värdemässigt
ha ökat med omkring 9 procent och volymmässigt med ca 8 procent.
Bostadsbyggandet under 1959 innebar ett färdigställande av ca 69 000
lägenheter jämfört med ca 62 000 under 1958. Även antalet påbörjade lä
genheter ökade i förhållande till 1958 och uppgick till ca 70 500. Den genom
snittliga storleken av dessa lägenheter var emellertid ca 4 procent mindre
än de som påbörjades under 1958. Bostadsinvesteringarna, beräknade som
de under året nedlagda kostnaderna för ny- och ombyggnad samt underhåll,
1 Som grundval för beräkningarna över investeringsverksamheten kan huvudsakligen följande
källor nämnas: 1) Bostäder: månadsstatistik från bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen;
2) jordbruk, skogsbruk och fiske: uppgifter från statistiska centralbyrån, statens forskningsanstalt
för jordbruksbyggnader, jordbrukets utredningsinstitut, skogsstyrelsen samt domänstyrelsen;
3 o. 4) industri och kraftverk: kommerskollegii kapitalinvesteringsenkäter; 5) handel: arbetsmark
nadsstyrelsens tillståndsgivningsstat istik; 6) sam/ärdsel: kommerskollegii kapitalinvesteringsen
käter, registreringsstatistik för motorfordon, Sveriges varvsindustriförening samt utrikeshandels-
statistiken; 7 o. 8) förvaltning, sociala ändamål, skolor, kyrkor m. m.: riksräkenskapsverkets
budgetredovisning; 9) vägar och gator m. m.: uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt arbetsmarknadsstyrelsen; 10) militära investeringar: uppgifter från försvarsdepartementet
och riksräkenskapsverket. Dessutom bör nämnas statistiska centralbyråns kommunstatistik, vilken
berör grupperna 1), 4), 6), 7), 8) och 9).
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
5
Tabell IIi 3 a. Bruttoinvesteringar 1955—1959, uppdelade på ändamål
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring i procent i fasta
(1954 års) priser
1955
1956
1957
1958
1959
1955-
1956
1956-
1957
1957-
1958
1958-
1959
Bostäder.................................
3199
3 479
3 640
3 922
4117
+
3
+
1
+
7
+
4
Jordbruk, skogsbruk och
fiske....................................
970
1013
1050
1027
1077
_
3
_
1
—
5
+
3
Egentlig industri ................
2 977
3242
3 345
3 767
4 033
+
2
0
+ 12
+
6
Kraft- och belysningsverk
813
888
959
1126
1277
+
4
+
5
+ 17
+ 14
Handel1 ................................
340
396
422
449
569
+ 12
+
4
+
6
+ 26
Samfärdsel (exkl. vägar)...
2 775
3148
3 473
3 586
3 848
+
6
+
4
+
2
+
9
Förvaltning, sociala ända
mål ......................................
601
643
724
751
891
+
1
+
7
+
4
+ 17
Skolor och kyrkor................
519
541
621
664
703
—
2
+
9
+
7
-1-
4
Väg- och gatuarbeten........
777
862
986
1074
1334
+
6
+
9
+
5
+ 21
Vatten, avlopp m. m...........
380
414
488
513
578
+
5
+ 15
+
3
+ 12
Militära investeringar ........
1271
1427
1513
1575
1601
+
4
—
i
+
3
0
Summa
14 622 16 053 17 221 18454 20 028
+
4
+
3
+
6
+
8
1 Endast byggnader (exkl. underhåll).
kan beräknas ha ökat volymmässigt med ca 4 procent i förhållande till 1958
(se tabell 3 a).
Investeringsverksamheten inom industrin har expanderat relativt starkt
under de senaste åren, alltså även under den allmänna konjunkturavmatt-
ningen 1958. För industribyggnader och anläggningar torde man som för
klaringsgrund kunna peka på byggnadsregleringens liberalisering och in
vesteringsfondernas frisläppande. Beträffande anskaffningen av maskiner
Tabell II: 3 b. Bruttoinvesteringar 1955—1959, uppdelade i privata och offentliga
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring i procent i fasta
(1954 års) priser
1955
1956
1957
1958
1959
1955-
1956
1956-
1957
1957-
1958
1958-
1959
Privata bruttoinvesteringar
Offentliga bruttoinveste-
8461
9 325
9 751 10 651
11 373
+
4
+
0
+
8
+ 6
ringar..................................
6161
6 728
7 470
7 803
8 655
+
3
6
+
3
+ 10
3 453
3 850
4178
4 410
4 944
+
5
+
3
+
5
+11
därav: affärsverk ..........
1338
1447
1560
1635
1869
+
3
+
5
+
4
+ 14
aktiebolag..........
173
251
247
292
327
+ 36
—
5
+ 17
+ 11
2. Kommunala ..................
2 708
2 878
3 292
3 393
3 711
+
1
+ 10
+
2
+ 8
därav: affärsverk ..........
aktiebolag och
535
570
631
626
659
+
2
+
1
+ 5
stiftelser ..............
676
703
820
874
914
0
+ 13
+
6
4- 5
Summa
14 622
16 053 17 221 18 454 20 028
+
4
+
3
+
6
+ 8
Anm. I statliga aktiebolags investeringar ingår fr. o. m. den Vio 19o7 LKAB till 95 procent
i stället för 50 procent som tidigare. De volymförändringstal 1956—1957, 1957—1958 resp.
1958—1959 som erhålls, om andelen bibehålls vid 50 procent, uppgår för statliga aktie
bolag till —10, —3 resp. + 14 procent, för statliga investeringar totalt till + 3, + 4 resp
4* 11 procent, för offentliga till 4-6, + 3 resp. 4- 10 och för privata till 0, 4- 8 resp. 4- 0
procent.
6
Kangl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Tabell II: 3 c. Bruttoinvesteringar 1955—1959, uppdelade efter typ
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring i procenl
(1954 års) priser
i fasta
1955
1956
1957
1958
1959
1955-
1956
1956-
1957
1957-
1958
1958-
1959
Byggnader och anläggningar
8 404
9147
9 759 10 451 11560
+ 3
+ 3
+ 6
+ 10
därav: underhåll..............
2 404
2 627
2 825
2 897
3 047
+ 2
+ 2
0
+ 3
Maskiner och apparater ..
6 218
6 906
7 462
8 003
8 468
+ 4
+ 3
+ 6
+ 6
därav: underhåll..............
2 124
2 397
2 562
2 658
2 755
+ 6
+ 2
+ 1
+ 1
Summa
14 622
16053 17 221 18 454 20 028
+ 4
+ 3
+ 6
+ 8
därav: underhåll..............
4 528
5 024
5 387
5555
5 802
+ 4
+ 2
+ 1
+ 2
och apparater synes den expansion som — delvis till följd av investeringsav-
giftens slopande — inträffade 1958 i viss mån ha fortsatt även under 1959.
Att ökningen under 1959 influerats av den från årsskiftet 1959—1960 in
förda allmänna varuskatten torde vara ostridigt. Det kan emellertid ej helt
uteslutas att denna forcerande inverkan till en del kan ha gällt betalningar
som ej alltid motsvarats av faktiskt verkställda leveranser. Detta innebär
dock ej med säkerhet att investeringsökningen 1958—1959 skulle vara över
skattad eftersom en liknande förskjutningseffekt till följd av investerings-
avgiftcns slopande vid årsskiftet 1957—1958 kan ha inneburit eu överskatt
ning av 1958 års investeringar.
Tabell II: 4. Privat konsumtion 1955—1959
Miljoner kronor i löpande priser
Förändring i procent i fasta
(1954 års) priser
1955
1956
1957
1958
1959
1955-
1956
1956-
1957
1957-
1958
1958-
1959
Livsmedel..............................
9108
9 772
9 871 10 382 10 516
+
1
0
+ 3
-f
i
Spritdrycker och viner..........
1 219
1408
1508
1523
1561
+ 10
_ 11
11
+
i
Tobak ......................................
892
8%
949
1072
1124
+
1
+ 3
+ 3
4- 3
Bostad ......................................
2 406
2 694
2 909
3 215
3 472
+
4
+
4
+
4
4-
4
Bränsle och lyse......................
1368
1611
1608
1817
1705
+ 4
7
+ 11
1
Beklädnad..................................
3 643
3 857
4 002
4161
4 292
+
4
+
2
+ 2
4- 3
Inventarier ..........................
1973
2104
2 331
2 411
2 721
+
5
+
7
+ 2
+ 12
Fordon ................................
1898
2 086
2 428
2 712
3122
8
11
+
9
+ 14
Resor................................
1 191
1215
1260
1305
1292
4
4
2
1
Sjukvård,hygien,hemvård etc.
1685
1797
1880
2 032
2116
+
4
3
+
4
4-
4
Övrigt........................................
2 440
2 544
2 714
2 850
2 949
1
+ 3
4- 2
+
1
Summa 27 823 29 984 31 460 33 480 34 870
+
3
+ 2
+
3
+
4
+ Banktjänster ..............
no
118
136
159
175
+
6
+ 14
+ 13
4- 10
+ Försäkringstjänstcr ..........
321
344
401
402
422
+
2
+ 12
3
4-
2
— Dubbelräkning ..................
210
227
227
237
241
+
1
0
+ 2
+
1
Total privat konsumtion
28 044 30 219 31 770 33 804 35 226
+
3
+ 2
+
3
+ 4
därav: varaktiga varor ....
3 327
3 519
3 949
4 063
4 602
4
+ 8
+
1
+ 13
tjänster ..................
7 043
7 546
8 055
8 691
9116
+
1
+ 3
+ 3
+
3
övrigt ......................
17 674 19 154 19 766 21 050 21508
+ 4
0
+
3
+
2
Bih. C: Reviderad nationalbudget för ur 1060
7
Tabell II: 5. Offentlig konsumtion 1955—1959
Löpande priser
Kommunal konsumtion..............
därav: löner..............................
Statlig konsumtion......................
därav: löner..............................
Total offentlig konsumtion
Fasta (1954 års) priser
Total offentlig konsumtion
därav: kommunal konsumtion
statlig konsumtion.
Miljoner kronor
1955
1956
1957
1958
1959
3 392
3 723
4189
4 634
5 040
2 391
2 623
2 967
3 206
3 540
2 373
2 587
2 853
3 008
3 294
1660
1783
1969
2119
2 270
5 765 6 310 7 042
7 642
8
334
5 387
5 655 5 834 6103 6 500
3169
3 335
3 468
3 702
3 921
2 218
2 320
2 366
2 401
2 579
Förändring i procent
1955-
1956
1956-
1957
1957-
1958
1958-
1959
+ 10
+ 10
+ 9
+ 7
+ 5
+ 5
+ 13
+ 13
+ 10
+ 10
+
12
+
3
+ 4
+ 2
+ 11
+ 8
*T"
5
+ 8
+ 9
+ 9
+ 10
+ 10
+ 7
+ 9
Investeringsverksamheten under 1959 synes i hög grad ha inneburit en
expansion inom den statliga sektorn (se tabell 3 b). Ökningen inom denna
sektor har huvudsakligen berört affärsverken (främst vattenfalls- och tele
verken) samt det statliga vägväsendet. Inom den kommunala sektorn kan
ökningar noteras för vägar och gator, förvaltning, sjukvård och sociala
ändamål samt för de kommunala affärsverken.
Som framgår av tabell 3 c kan ökningen för investeringarna under 19o.)
i hög grad hänföras till nybyggnads- och anläggningsverksamheten medan
underhåll och maskininvesteringar ökade i mindre omfattning.
Från 1958 till 1959 ökade den
privata konsumtionen
1 med drygt 4 procent
i löpande priser och knappt 4 procent i fasta priser. Den volymmässiga ök
ningen blev därmed något större än närmast föregående år (se tabell 4).
Liksom fallet var 1956—1957 har expansionen främst gällt varaktiga varor
till vilka de reala konsumtionsutgifterna ökade med ca 13 procent 1958
1959. Motsvarande ökningar för icke varaktiga varor och konsumtionstjäns-
ter uppgick till endast 2 respektive 3 procent. Att döma av socialstyrelsens
omsättningsstatistik ökade den privata konsumtionen särskilt kraftigt un
der fjärde kvartalet 1959 (jämfört med motsvarande kvartal 1958). Delvis
har denna stigande expansionstakt troligen berott på en forcering av inkö
pen av framför allt varaktiga konsumtionsvaror till följd av beslutet om den
allmänna varuskattens införande från årsskiftet 1959—1960. Man kan i det
ta sammanhang också peka på att återbäringen av överskjutande skatt i
november/december var högre 1959 än 1958 samt på den allmänna kon
junkturförbättringen.
Bilden av den
offentliga konsumtionens-
utveckling 1958 -1959 är i stort 1
1 Bland källorna för beräkningarna av den privata konsumtionen 1958
1959 kan nämnas
socialstyrelsens omsättningsstatistik för enskild detaljhandel, kommerskollegn omsattningsindex
för textil detaljhandeln, direkta uppgifter om försäljningens varde eller kvantitet (vadgäller
bl a. telefon och telegram, radio- och TV-licenscr, porto, sprit och tobak samt resor), regi-
streringsstatistiken för personbilar samt nöjes- och varuskattestatistlk. Beraknmgarna av livs-
medelskonsumtionen utförs av statens jordbruksnämnd på grundval av bl. a. leverans- och
tillförselstatistik.
,
- Källa: Riksräkenskapsverkets beräkningar samt den kommunala finansstatistiken
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell II: 6. Bytesbalansen 1955—1959
Miljoner kronor
1955
1956
1957
1958
1959
Föränd-
ring 1968
—1959
i procent
Export av varor, fob..
8 933
10067
10 799
11 417
+ 6
Import av varor, eif........
10 337
-1401
867
11 434
- 1367
1049
12 249
-1450
1085
12 449
- 1032
1073
Handelsbalansens saldo .
- 1505
+ 2
Nettoinsegling1....
Utländska fartygs utgifter i
1 flöd
— 1
Sverige ............
158
-
35
165
- 80
167
- 150
Övriga tjänster m. m. netto ..
+
25
1 ro
-
30
+ l
Bytesbalansens saldo
- 414
- 127
-
95
- 280
+
d8
Fasta (1954 års) priser
Export av varor, fob..........
8 678
10212
- 1534
796
9 583
10874
-1291
824
10 434
11871
- 1437
920
11267
12 463
- 1196
918
4- 8
Import av varor, eif ...
Handelsbalansens saldo
-fr- 5
Nettoinsegling1 ..
0
Utländska fartygs utgifter i
I
TOO
Sverige ....................
153
-
35
1*4
140
-
77
141
- 149
+ 1
Övriga tjänster m. m. netto ..
+
24
- 28
Bytesbalansens sal do
- 620
- 289
- 103
- 454
- 286
1 Bruttomsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
sett densamma som i höstas. Den totala offentliga konsumtionen kan upp
skattas ha stigit med omkring 7 procent i fasta priser från 1958 till 1959
och den procentuella ökningen har varit av ungefär samma storlek för den
statliga och den kommunala sektorn.
2. Utrikeshandel och lagerutveckling
År 19o9 var det första år sedan 1953 för vilket bytesbalansens1 saldo visade
överskott. Som framgår av tabell 6 kan överskottet nu beräknas uppgå till
narmare 60 miljoner kronor i löpande priser, dvs. 90 miljoner kronor mind
re an i den preliminära uppskattningen; skillnaden beror främst på en
starkare importökning för årets två sista månader än beräknat. Samma ta
bell visar att exporten och importen volymmässigt ökade med 8 respektive 5
procent från 1958 till 1959. Utrikeshandelns utveckling under 1959 behand
las i övrigt närmare i kapitel IV.
I den preliminära nationalbudgeten räknades med en lagerminskning av
storleksordningen 600 miljoner kronor i löpande priser. Underlaget för den
na uppskattning var främst tillgängliga lageruppgifter som pekade på eu
lagervolymminskning för de statistiskt belysta områdena av storleksordning
en 350 miljoner kronor. För Övriga områden (större delen av parti- och de
taljhandeln in. m.) bedömdes en lagerminskning på 200—300 miljoner kro
nor som sannolik med hänsyn bl. a. till en förväntad kraftig ökning av kon
sumtionsutgifterna mot årets slut.
1
Källa:
Riksbanken och kommerskollegium.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
9
Tabell Ils 7. Lagerförändringar för statistiskt belysta produktions- och distributionsområden
1955—1959 Löpande priser
Miljoner kronor i genomsnittliga återan-
skaffningspriser för respektive år
Gruvor1 ..............................................................................
Järn-, stål- o. andra metallverk1 ..............................
Varv1...................................................................................
Verkstadsindustri i övrigt1 ..........................................
Jord- och stenindustri ...................................................
Träindustri1, pappers- och grafisk industri..............
Livsmedelsindustri...........................................................
Textil- o. beklädnadsindustri......................................
Läder-, hår o. gummivaruindustri..............................
Kemisk-teknisk industri ...............................................
Bränsle i industrin5 (inkl. el-, gas o. vattenverk)..
Summa industri
Handel4...............................................................................
Variation i kreaturskapital..........................................
Variation i skogsuttag ...................................................
Summa lagerförändringar
Summa lagerförändringar i fasta (1954 års) priser
1955
1956
1957
1958
1959
6
+
10
+
2
+
35
4
+
25
+ 110
+
153
—
38
+ 125
+
20
+ 244
+
319
-f
38
—
32
+
672
+ 353
+
366
+
53
—
186
+
14
+
17
+
26
—
10
—
5
+ 226
—
4
+
38
-f 114
—
356
—
16
—
27
+
52
—
39
+
52
—
22
—
53
+
34
—
11
—
3
+
19
—
20
+
20
—
15
+
23
+
14
+
27
+
24
—
15
+
8
+
86
+
71
+
40 — 18
—
7
+ 1032
+ 728
+ 1074
+
94
- 385
+
79
+
87
+
118
—
161
6
+
84
_
80
—
80
+
10
+
20
—
10
—
30
—
20
+
20
—
60
+
40
+1001
+
715
_
4_
1222
-
107
-
271
+
917
+
015
+
1027
-
102
-
307
1 Inklusive bränslelagerförändringar. — * i
2 *
Inklusive trävaruhandel. — 5 Exklusive bränslelager-
förändringar inom gruvföretag, järn-, stål- o. andra metallverk samt verkstadsindustrin.—
4 Omfattar lagren inom bilhandel (personbilar), bränslehandel, järngrossister, livsmedelshandel
(inkl. förändringarna av lagren av brödsäd hos jordbrukarna), lädergrossister och skohandel
samt textilhandel. — 5 Inklusive större delen av de branscher inom detalj- och partihandel
som inte har nämnts i not 4.
Nu föreliggande lagerstatistik för 1959 är något mera omfattande främst
vad gäller handeln än den som fanns tillgänglig vid utarbetandet av den pre
liminära nationalbudgeten. Enligt marsenkäten rörande industrins investe
ringar och speciella lagerinventeringar inom järn-, stål- och metallverken,
verkstadsindustrin m. fl. skulle industrins lagervolym under 1959 ha minskat
med omkring 350 miljoner kronor i löpande priser. De totala lagren av varor
i arbete samt bränslen var närmast oförändrade medan lagren av råvaror och
halvfabrikat minskade något. Färdigvarulagren som reducerades inom flerta
let branscher svarar för större delen av industrins totala lagervolymminsk-
ning under 1959. Av tabell 7 framgår att lagerminskningen inom industrin
i betydande grad var koncentrerad till träindustrin samt pappers- och grafisk
industri. Lagren inom järn-, stål- och andra metallverk ökade enligt preli
minära uppgifter med ca 125 miljoner kronor.
Att döma av tillgängliga uppgifter om produktion, import, export, registre
ring in. in. synes bilhandelns lager av personbilar ha minskat med ca 15 000
enheter under 1959 motsvarande ett värde av omkring 100 miljoner kronor.
(Häremot står en lagerökning på ca 10 000 enheter under 1958.) Inom livs
medelshandeln in. in. ökade lagervolymen med drygt 100 miljoner kronor i
löpande priser enligt jordbruksnämndens lagerinventering och löpande sta
tistik. För bränslehandel, järngrossister, textil- och skohandel samt läder-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1060
Tabell II: S. Sparande-investering 1955—1959 i löpande priser
Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris
1955
1956
1957
1958
1959
Privat inhemsk bruttoinvestering1..........
17,3
17,5
17,1
17,9
17,9
Offentlig inhemsk bruttoinvestering1....
12,6
12,7
13,1
13,1
13,7
Lagerförändring ..........................................
2,0
1,3
2,1
—0,2
-0,4
Summa inhemsk bruttoinvestering
31,9
31,5
32,3
30,8
31,2
Bytesbalansens saldo..................................
—0,8
—0,2
—0,2
—0,5
+0,1
Summa inhemskt bruttosparande
31,1
31,3
32,1
30,3
31,3
a) statligt bruttosparande......................
5,1
5,4
4,3
4,6
4,0
b)
kommunalt bruttosparande..............
3,5
3,4
4,1
3,5
3,6
c) övrigt bruttosparande......................
22,5
22,5
23,7
22,2
23,7
1 Exkl. lagerförändring.
Anm. I offentlig inhemsk bruttoinvestering ingår förutom offentliga myndigheters bruttoin
vesteringar också investeringar i affärsverk och av stat och kommuner ägda aktiebolag m. m.
Statligt och kommunalt bruttosparande däremot omfattar endast respektive myndigheters brutto-
sparande.
grossister lyder föreliggande statistik inte på nämnvärda förändringar av
lagervolymen under 1959 som helhet.
För att få ett säkrare underlag för en bedömning av lagerförändringarna
inom de delar av handeln för vilka löpande lagerstatistik inte finns till
gänglig skickade konjunkturinstitutet i slutet av februari ut förfrågningar
om lagerulvecklingen till ett urval av företag inom detalj- och partihandel.1
Denna enkät — vars resultat dock av olika skäl får anses vara förhållande
vis osäkra — tyder på en viss ökning av lagervolymen inom de berörda om
rådena vid utgången av 1959 jämfört med ett år tidigare. Utvecklingen inom
olika branscher var dock inte enhetlig. Enkäten synes ge vid handen att
kraftigt ökade leveranser till handeln gjorde det möjligt att möta köprushen
mot årets slut utan att lagren för den skull uttömdes. Mot bakgrunden av
främst denna oväntade lagerutveckling inom handeln kan den totala lager
nedgången under 1959 nu beräknas vara ca 300 miljoner kronor mindre än
som antagits i den preliminära nationalbudgeten. I tabell 7 har den totala
lagerminskningen angetts till närmare 275 miljoner kronor i löpande priser
och omkring 300 miljoner kronor i 1954 års priser.
3. Bruttonationalprodukt och sparande
Från 1958 till 1959 ökade den totala produktionen i landet med omkring
6 1/2 procent i löpande priser och 5 1/2 procent i fasta priser enligt de be-
1 Konjunkturinstitutets undersökning omfattar inom partihandelsledet handel med bl. a.
maskiner, glas, porslin, bosättningsartiklar, leksaker, böcker, papper och kontorsmateriel, kemisk
tekniska artiklar samt byggnadsmateriel. Inom detaljhandelsledet har medtagits bl. a. möbel-
och bosättningsaffärer, järn-, sport- och elaffärer, pappers-, bok-och musikaffärer, färg-, parfym-
och sjukvårdsaffärer, skeppshandel, lanthandel, tobaksaffärer, ur-, guldsmeds- och optikaffärer
samt leksaksaffärer.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1900
11
Tabell II: fl. Finansiellt sparande 1955—1959
Miljoner kronor
1955
1956
1957
1958
1959
Privata sektorn ......................
—350
—200
+250
0
+ 1050
Offentliga sektorn ..................
— 50
+ 100
—350
—250
—1 000
a) staten ..............................
+ 200
+ 400
—300
+ 100
— 500
b) kommunerna ..................
—250
—300
— 50
—350
— 500
Utlandet ..................................
+ 400
+ 100
+ 100
+250
— 50
Summa
0
0
0
0
0
Anm. Vid beräkningen av finansiellt sparande har de statliga investeringsbidragen till affärs
verken (som i detta sammanhang betraktas som er. del av den privata sektorn) räknats som
privat sparande. För en utförligare beskrivning av beräkningsmetoderna kan hänvisas till Med
delanden frän konjunkturinstitutet, Serie B: 13.
räkningar som redovisas i tabellerna 1 och 2. I jämförelse med tidigare år
under 1950-talet var bruttonationalproduktens volymökning kraftig — endast
1950 och 1954 kan uppvisa en procentuell ökning av motsvarande storlek.
I nyssnämnda kalkyler har bruttonationalprodukten framräknats från
användningssidan, dvs. erhållits som summan av privat och offentlig inves
tering, privat och offentlig konsumtion och export minskad med värdet av
import och lagerminskning. Beräkningar från produktionssidan, som främst
grundas på statistik över produktionen inom olika näringsgrenar, pekar på
en volymökning för bruttonationalprodukten på omkring 4 1/2 procent.
Bruttonationalproduktens ökning beräknad från produktionssidan understi
ger alltså motsvarande beräkning från användningssidan med ca 1 procent
enhet.1
Produktionsökningen var särskilt påtaglig inom byggnads- och anlägg-
ningsverksamheten där den uppgick till närmare 10 procent, ökningen (räk
nad i fasta priser) av jordbrukets och industrins bidrag till nationalproduk
ten har beräknats till omkring 4 procent respektive 3 1/2 procent medan
skogsbrukets bidrag har minskat med ca 2 procent (se tablå i kap. V).
Tabell 8 visar det inhemska bruttosparandets andel av bruttonationalpro
dukten. Med bruttosparande menas här summan av de totala bruttoinveste
ringarna och lagerförändringarna samt bytesbalansens saldo. Bruttospar-
kvoten ökade med bortåt 1 procentenhet 1958—1959. Av tabellen framgår
att denna uppgång framkom genom att ökningen av de offentliga investe
ringarna samt förbättringen av bytesbalansens saldo mer än uppvägde den
>*Det bruttonationalproduktbcgrepp som har använts i ovannämnda beräkningar skiljer sig i
vissa avseenden från det begrepp som tillämpas inom OEEC och som därför brukar användas
exempelvis vid internationella jämförelser av investeringar, skatter, försvarsutgifter osv. Den
väsentligaste skillnaden är att man inom OEEC inte inkluderar reparationer och underhåll i
bruttoinvesteringarna. /Till följd av denna och övriga definitionsmässiga olikheter ligger brutto
nationalprodukten enligt OEEC:s definition på en nivå som för senare år är närmare 10 procent
lägre än bruttonationalprodukten sådan den är beräknad i försörjningsbalansen i tabellerna 1
och 2. De föreliggande begreppsmässiga skillnaderna betyder vidare att investeringskvoten be
räknad enligt OEECrs definition är betydligt lägre än investeringskvoten beräknad som i ta
bell 8. För eu närmare diskussion av OEEC:s och konjunkturinstitutets beräkningsmetoder
se OEEC: »National Accounts Studies Sweden», Paris 1953 och »A Standardized System of
National Accounts», Paris 1959 samt »Nationalbokföring 1946—1950», Meddelanden från kon
junkturinstitutet, Serie B: 13.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
ökade lagerminskningen. Tabell 8 visar också att det privata bruttosparan
det (som andel av bruttonationalprodukten) har ökat 1958—1959 medan
det statliga bruttosparandet har minskat.
I tabell 9 redovisas det finansiella sparandet inom olika sektorer. Med en
sektors finansiella sparande förstås den del av sektorns bruttosparande som
inte används till investering i den egna sektorn. Kalkylerna, som dock är
behäftade med betydande felmarginaler, pekar på en kraftig ökning 1958—
1959 av den privata sektorns finansiella sparande, ökningen kan helt hän
föras till en minskning av företagssektorns utgiftsöverskott; hushållens
finansiella sparande kan uppskattas ha varit något mindre 1959 än 1958.
Tabellen visar slutligen att ökningen av den offentliga sektorns utgiftsöver
skott från 1958 till 1959 till större delen faller på den statliga sektorn.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
13
III. Den internationella utvecklingen
Under den tid som förflutit sedan årets preliminära nationalbudget fram
lades har den internationella konjunkturen förstärkts ytterligare utan att
det därför uppkommit något mera allmänt efterfrågeöverskott. Under in
tryck av en stegring av näringslivets investeringsvilja (fasta anläggningar
och lager) och fortsatt hög konsumtionsefterfrågan i Västeuropa och Förenta
staterna samt en stigande efterfrågan från åtminstone vissa råvaruländer
__framför allt det yttre sterlingområdet — har världshandeln vuxit och
produktionen i ett flertal länder nått nya rekordnivåer. OEEC-ländernas
samlade industriproduktion, som steg med ca 6 procent från 1958 till 1959,
kan beräknas ha ökat med omkring 4 procent från oktober förra året till
Tabell III: 1. Industriproduktionen i vissa länder 1959—1960.
1959
Procentuell förändring från närmast föregående
Index
1953 = 100
år
kvartal
månad
1959
1959
1960
1 kv.
2 kv. 3 kv.
4 kv.
jan.
febr.
119
6
0
4
1
4
—i
135
8
— 2
7
4
2
— 3
153
4
0
4
2
6
— 1
-3
158
10
4
0
3
7
3
137
9
3
3
2
3
0
130
4
— 1
4
2
0
0
0
121
6
1
3
3
4
2
123
4
1
0
1
5
— 1
1
162
7
1
2
3
4
— 1
1
141
6
1
2
2
4
0
112
12
4
7
— 4
0
2
— 1
Anm.
Kvartals- och månadsuppgifterna är säsongkorrigerade.
Källor:
OEEC, Main Economic lndicators samt den officiella statistiken från respektive länder.
Tabell III: 2. 'Vsrdcn.ässiga förändringar i den internationella handeln 3 kv. 1958—3 kv. 1959
Procent
Export (fob) till:
Förenta staterna
OEEC-området
Råvaruområdet
Export (fob) från:
- 12,9
- 1,2
+ 42,9
+ 12,5
- 2,6
+ 13,3
+ 2,7 (eif)
Anm.
»Råvarucmrådet» cmfattar Austrahen, Nya Zeeland, samiliga syd- och mellanameri
kanska, afrikanska och asiatiska stater, besittningar m. m. med undantag för kommunistlän
derna.
Källa:
OEEC, Foreign Trade, Ser. I.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1000
februari i år; den stegring i ökningstakten som präglade utvecklingen under
andra hälften av 1959 har dock av allt att döma förbytts i eu viss avmatt
ning under de första månaderna i år även om den i tabell 1 för flera länder
redovisade sänkta produktionsnivån mellan december och januari till stor
del torde sammanhänga med brister i säsongrensningen. I Förenta stater
na återhämtades industriproduktionen snabbt sedan stålstrejken avbrutits
och steg därefter till januari varefter en mindre nedgång registrerades; för
ändringen mellan 1958 och 1959 blev -j- 13 procent medan ökningen okto
ber-februari utgjorde närmare 8 procent.
Värdet av den totala världshandeln (fob) exklusive östblocket beräknas
ha stigit med 8—9 procent från tredje kvartalet 1958 till samma period i fjol.
Huvuddragen av denna utveckling framgår av tabell 2, där man särskilt läg
ger märke till det höga förändringstalet för OEEC-ländernas export till För
enta staterna. Bakom denna siffra, som reflekterar stegringen i den ameri
kanska efterfrågan på västeuropeiska industriprodukter, framför allt järn
och stål och personbilar, ligger en successiv exportökning från slutet av 1958
till mitten av 1959. Därefter synes exportkurvan emellertid ha planat ut me
dan den västeuropeiska importen från Förenta staterna börjat återhämtas ef
ter den fortgående nedgången sedan 1957. Framför allt Förenta staternas men
även OEEC-ländernas import från det s. k. råvaruområdet ökades under
1959; den amerikanska råvaruimporten kom därvid att överstiga nivån från
perioden före recessionen, vilket av allt att döma inte var fallet för OEEC-
ländernas del. Med tanke på den avsaktning i den amerikanska konjunk
turen som kan äga rum senare under innevarande år kan det vara värt att
notera att utvecklingen i Förenta staterna både förbrukare och producent
av vissa viktiga råvaror — haft ett bestämmande inflytande på prisbild
ningen trots att den amerikanska andelen av råvaruländernas export utgör
endast omkring hälften av Västeuropas. Den minskade amerikanska råva
ruefterfrågan under konjunkturnedgången drabbade volymmässigt sett den
egna råvaruproduktionen väsentligt hårdare än andra länders men medför
de ett kraftigt prisfall även på dessa marknader. För Västeuropas del in
nebar detta betydande fördelar; en volymminskning för råvaruimporten
på ca 2 procent tog sig uttryck i en 10-procentig nedgång i kostnaden för
importen. Råvaruområdets import från industriländerna var något lägre i
Ijol än under 1958. Utvecklingen under förra året synes emellertid ha inne
burit en successiv och mot slutet av året påtaglig uppgång. Med hänsyn till
bl. a. de importlättnader, som genomförts i många råvaruländer efter den
inträdda stabiliseringen i betalningsläget, är det sannolikt att förbättringen
fortsatt och eventuellt förstärkts i år. Förändringen i den inomeuropeiska
handeln, som vanligen utgör drygt hälften av OEEC-ländernas totala ut
rikeshandel, har under 1959 varit mycket markant; värdeökningen från
slutet av 1958 till samma tid i fjol beräknas ha varit omkring en femtedel.
Handelsutbytet inom sexstatsgruppen expanderade under denna tid påtag
ligt starkare än den totala inomeuropeiska handeln; värdesiffrorna för fjär
de kvartalet låg sålunda 32 procent över 1958 års nivå.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
15
Rfterfrågeläget i de större industriländerna
Den kraftiga aktivitetsstegringen i Förenta staternas ekonomi i början av
året har följts av en lugnare utveckling. Efter att det av stålkonflikten för
orsakade lageruppbyggnadsbehovet till stor del nu täckts har den från la
gersidan utgående efterfrågestimulansen reducerats påtagligt. Till den in
träffade avmattningen har bostadsbyggandet också bidragit starkt. Bort
sett från en tillfällig uppgång i december har antalet påbörjade lägenheter
sjunkit successivt sedan försommaren 1959 och låg i februari i år 20 pro
cent lägre än vid samma tid i fjol. Även om ett lättare läge på kapitalmark
naden skulle kunna medföra en återhämtning av igångsättningen, anses det
troligt att bostadsbyggandets utgiftsvolym skall fortsätta att avta under lop
pet av 1960. Denna nedgång motverkas av den stigande tendensen för före
tagens investeringar i fasta anläggningar. Enligt den senaste enkäten skall
investeringsnivån höjas med 14 procent mellan 1959 och 1960, varvid
tyngdpunkten i stegringen ligger på första delen av innevarande år. I fråga
om den privata konsumtionen knyts intresset särskilt till de varaktiga va
rorna, för vilka efterfrågan enligt föreliggande enkäter väntas stiga inte
oväsentligt i år. Den avmattning i köpintresset som inträffade under januari
och som framkallade en viss osäkerhet härvidlag synes endast ha varit
tillfällig. De offentliga myndigheternas bidrag till efterfrågeökningen kan
väntas vara mycket litet under första hälften av 1960 för att sedan stiga
långsamt. Detta sammanhänger framför allt med variationer i de federala
utgifterna medan den sakta stigande utgiftstrenden för delstaterna och kom
munerna antas fortsätta att göra sig gällande.
Sjunkande bostadsbyggande, avtagande lagerökningar, svagt stigande of
fentliga utgifter, växande privat konsumtion och företagsinvesteringar ut
gör således huvudelementen i den amerikanska efterfrågebilden. Samman-
vägningen av dessa element pekar mot en fortsatt, om än jämfört med förs-
Tabell 111:3. Bruttonationalprodukten och dess komponenter 1959 och 1960* i vissa
västeuropeiska länder
Procentuella volymförändringar från föregående år
Bruttonatio
nalprodukt
Privat kon
sumtion
Offentlig
konsumtion
Investeringar,
exkl. lager
Export
Import
1959
1960
1959
1960
1959
1960
1959
1960
1959 1960 1959 1960
Danmark ....
4
7
4
4
10
5
20
Finland..........
5
5
13
18
Frankrike ....
2
5
1
5
9
4
0
8
7
4
— 7
9
Nederländerna
5
6
4
6
0
3
It)
14
11
7
12
12
Norge..............
4
5
4
3
4
3
— 3
2
10
7
4
3
Storbritannien
3
4
4
4
3
4
5
9
3
8
Sverige
..........
5
3
3
2
7
5
G
G
G
7
2
8
Västtyskland
tl
4
5
8
9
10
15
1 Prognos.
Källor: Officiella uppgifter från respektive länder.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
ta kvartalet i år starkt dämpad, uppgång i bruttonationalprodukten. Even
tuellt kan denna utveckling — med hänsyn till bl. a. väntade produktions
minskningar inom stål- och bilindustrierna — ta formen av en viss dämp
ning från första till andra kvartalet och en påföljande svag stegring under
resten av året.
Någon motsvarighet till de tecken på en avsaktning i konjunkturuppgång
en som noterats i Förenta staterna återfinns knappast i Västeuropa. I Stor
britannien har det av de avbetalningsfinansierade konsumtionsköpen utlösta
konjunkturuppsvinget alltmer övergått i en allmän investerings- och export-
konj unktur. Den tveksamhet, som avspeglades i näringslivets investeringspla
ner under hösten 1959 har efterträtts av en anmärkningsvärd expansionsvilja.
Totalt för det privata brittiska näringslivet räknar man med en ökning av
de fasta investeringarna med omkring 16 procent 1959—1960; ökningsten
densen är särskilt markerad inom järn- och stålindustrin samt biltillverk
ningen. I övrigt är expansionen inom investeringssektorn koncentrerad till bo
stadsbyggandet, vars volym anses kunna stiga med 10 procent i år jämfört
med 1959 medan de offentliga investeringsutgifterna utanför bostadsområ
det däremot inte väntas bidra till uppgången i någon högre grad sedan den
extraordinära ökning som beslöts under hösten 1958 mognat ut. I fråga om
den offentliga konsumtionen räknar man med en viss höjning av den tidi
gare relativt låga ökningstakten. Den privata konsumtionen, som beräknas ha
ökat med 4 procent mellan 1958 och 1959, synes fortsätta att växa under
innevarande år. Även om ökningen i köpen av varaktiga varor, vilken var
17 procent 1958—1959, skulle dämpas — en utveckling som länge väntats
men som ännu inte bekräftats i t. ex. avbetalningsstatistiken — är det troligt
att den allmänna inkomststegringen kommer att stimulera till en i det när
maste lika stor total konsumtionsökning som förra året. Utsikterna för en
gynnsam exportutveckling förefaller goda. Den återhämtning av sterlinglän-
dernas inköp av brittiska produkter, som ägt rum sedan fjärde kvartalet i
fjol, anses allmänt komma att fortsätta. Också om exportökningen gentemot
Nordamerika och Västeuropa, som räknat i fasta priser utgjorde 23 respek
tive 9 procent 1958—1959, skulle bli lägre i år är det därför inte uteslutet att
stegringen i den totala varuexporten blir väsentligt större än fjolårets. Siff
rorna för de första månaderna 1960 (januari—februari + 17 procent jämfört
med 1959) styrker denna åsikt. På importsidan har ökningstakten — förmod
ligen i samband med lagerpåfyllningar — stigit kraftigt under vintern. Lag
ren av importerade varor bör därmed ha återhämtats efter nedgången fram
till mitten av förra året men med hänsyn till den allmänna efterfrågeexpan-
sionen är del troligt att importvolymökningen 1959—1960 blir åtminstone lika
stor som mellan 1958 och 1959, dvs. ca 7 procent.
Efterfrågeökningen i Västtyskland har efter en närmast hausseartad ut
veckling mot slutet av 1959 blivit någol lugnare men är alltjämt mycket
stark. Tyngdpunkten har därvid förskjutits från bostadsbyggandet och de
offentliga anläggningarna till näringslivets investeringar. Detta har bl. a.
återspeglats i en mycket markerad ökning av kapitalvaruindustrins inhems
17
ka orderingång med förlängda leveranstider som följd; efter att i slutet av
1959 ha varit omkring 40 procent större än ett år tidigare har orderingången
i år vuxit något långsammare. Även näringslivets byggnadsinvesteringar vi
sar nu kraftiga ökningstendenser medan den offentliga anläggningsverksam-
heten och bostadsbyggandet dämpats jämfört med utvecklingen i fjol. En myc
ket väsentlig del av både kapital- och konsumtionsvaruindustriernas våldsamt
stegrade orderingång —- förändringen för den totala industrins orderingång
från hemmamarknaden var 38 procent från slutet av 1958 till samma tid
1959
— synes ha sitt ursprung i delvis spekulationsbetonade önskemål om
lageruppbyggnad inom industri och handel. Den privata konsumtionen kvar
står alltjämt som det minst expansiva elementet i den västtyska högkon
junkturen. ökningstakten steg visserligen under loppet av 1959 — jämfört
med motsvarande period året dessförinnan var ökningen under fjärde kvar
talet 7 procent mot 6 för tredje kvartalet och 5 för första halvåret (allt
räknat i löpande priser) — men konsumtionsökningen synes inte ha hållit
jämna steg med inkomstförbättringen; en ytterligare stegring i sparkvoten
skulle således ha ägt rum. — Exporten, vars ökning under fjolåret motsvarade
närmare hälften av bruttonationalproduktens volymuppgång, har i ar fort
satt att växa i än snabbare takt. Exportvärdet låg i januari—februari en
femtedel högre än under samma tid 1959 och orderingången från utlands
marknaderna var mot slutet av förra året mer än 40 procent större än vid
slutet av 1958. Eftersom importen under samma månader stigit än snabbare
har överskottet i handelsbalansen som vidgades under fjärde kvartalet 1959
efter den tidigare nedgången ånyo krympt.
Efter den jämförelsevis låga volymökningen för bruttonationalprodukten
mellan 1958 och 1959, drygt 2 procent, räknar man i Frankrike att i år kun
na registrera en väsentligt höjd tillväxthastighet. Enligt officiella prognoser
skulle ökningssiffran bli närmare 5 procent. Liksom annorstädes i Väst
europa synes de fasta företagsinvesteringarna särskilt kraftigt komma att
bidra till expansionen; den svaga nedgången mellan 1958 och 1959 väntas för
1959—1960 förbytas i en ökning på 8—9 procent. Även den privata konsum
tionen, som varit i det närmaste oförändrad under två år, antas växa inte
oväsentligt samtidigt som förra årets lagernedgång övergår till förnyad la-
gerackumulering. För de offentliga investeringarna räknar man med en viss
nedgång i ökningstakten men förändringen 1959—1960 väntas ändå bli -j- 1C
procent. Med den relativa långsamhet, som hittills präglat uppgången, måste
ett infriande av dessa prognoser innebära ett mycket kraftigt konjunktur
uppsving under senare hälften av detta år. Detta skulle då också påverka
den franska utrikeshandeln. Importvolymen, som räknat för helår sjönk
med nära 7 procent mellan 1958 och 1959, började återhämtas redan under
hösten 1959 och torde i år bli väsentligt större än i fjol. Samtidigt är det
troligt alt eu viss del av exportens expansionskraft, som förra året kom till
uttryck i en 7-procenlig volymökning, nu uttömts. En dämpning av export
ökningen och en utvidgad import anses emellertid knappast få sådan om
fattning att det under fjolåret kraftigt förbättrade betalningslägct nu för
sämras i någon högre grad.
2 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 160. Bihang
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Produktionskapacitet, löner och priser
Den allmänna stegringen i företagens investeringsbenägenhet tyder på att
den snabba produktionsökningen nu på de flesta håll tagit eller håller på
att ta i anspråk större delen av sina förut outnyttjade resurser i form av ar
betskraft och anläggningar. Särskilt gäller detta för Västtyskland och Dan
mark, där knappheten på produktionsresurser beräknas dämpa bruttonatio
nalproduktens tillväxt under 1960. Den västtyska industriproduktionens ök
ningstakt mot slutet av förra året (se tabell 1) visar dock att graden av det
tidigare underutnyttjandet kanske underskattats, även om den fortsatta in
dustriella expansionen delvis motsvarats av en dämpning inom byggnads-
området; i arbetsmarknadsstatistiken har detta tagit sig uttryck i ytterligare
sänkt arbetslöshet och förlängda arbetstider. I andra länder har resursknapp
het ännu så länge endast uppstått inom speciella branscher eller geografiska
områden; byggnadskonjunkturen har sålunda i t. ex. Österrike och i viss mån
Storbritannien liksom i Danmark och Västtyskland nått så långt att både
arbetskraft- och materialförsörjningen blivit otillräcklig. Den totala arbets
lösheten har reducerats relativt snabbt men ligger för ett flertal länder (där
ibland Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike) fortfarande väsent
ligt högre än före konjunkturavmattningen 1957—1958. Detta kan kanske —
med hänsyn till den kärvare ekonomiska politik som allmänt börjat föras —
tas som ett tecken på den större vikt som numera synes fästas vid bibehål
landet av prisstabilitet.
Efter en period av förhållandevis begränsade löneökningar tilltar lönesteg-
ringstakten i Västeuropa nu åter och därmed också farhågorna för prissteg
ringar. Del gäller särskilt för Västtyskland, där utvecklingen föranlett offi
ciella uttalanden om att den genomsnittliga lönehöjningen inte bör över
skrida 4 procent, vilket är siffran för den faktiska stegringen 1958—1959.
Det kan nämnas att löneökningstakten steg kontinuerligt under förra året —
stegringen från hösten 1958 till hösten 1959 var med andra ord större än
4 procent — och att hittills ingångna avtal allmänt ger mer än 4 procent. I
Storbritannien har farhågorna för en kostnadsuppdrivande lönerond fått nä
ring av den kraftiga löneökningen för de järnvägsanställda; i andra bran
scher har tyngdpunkten lagts vid en förkortning av arbetstiden, som under
rådande förhållanden kan komma att föranleda ökning av det arbete som
betalas med övertidsersättning och därmed framkalla en ytterligare uppgång
i lönenivån. Likaledes kan en ökning av löneglidningen väntas. Ä andra sidan
väntas en del kvarstående viktigare avtalsavgöranden komma att dröja till
hösten. Den nederländska prognosen för löneförändringarna 1959—1960 ut
går från en ökning med 7,5 procent, vilken emellertid endast i ringa grad
väntas leda till högre priser. Prishöjningar har i Frankrike och Danmark i
enlighet med gällande indexregler utlöst vissa lönehöjningar. I Norge gäller
de viktigaste löneavtalen till 1961. Endast om levnadskostnadsindex uppnår
en nivå som med knappt 2 procent överstiger den nuvarande (mars) skall
nya avtalsförhandlingar igångsättas. Till skillnad från flertalet västeuro
peiska länder synes löneutvecklingen i Förenta staterna bli lugn; stålin
19
dustrins avtal, som brukar bilda mönster för stora delar av det övriga nä
ringslivet, innebär snarast en långsammare stegringstakt än tidigare.
Den period av snabba produktivitetsökningar som brukar karakteriseia
inledningsskedet av en högkonjunktur — då underutnyitjad utrustning och
personal åter tas fullt i anspråk — är nu i stor utsträckning över. Den
fortsatta produktionsökningen i Västeuropa har i tilltagande grad ackom
panjerats av ökad sysselsättning. Även om resultaten av lönerörelserna i oli
ka länder delvis ännu är oklara torde det med hänsyn till vad som tidigare
sagts vara realistiskt att räkna med att företagens lönekostnader per pro
duktenhet åter börjar stiga 1960 efter nedgången i fjol.
Det kan här vara av intresse att göra en jämförelse med utvecklingen efter
avmattningen 1952. Från mitten av detta år till början av 1954 steg den
västeuropeiska industriproduktionen med 12 procent, medan motsvarande
förändring från bottenläget 1958 till början av 1960 var
-j-
13 procent. Sys
selsättningen inom industrin synes enligt OEEC:s statistik ha börjat stiga
svagt under andra hälften av 1953 efter att ha varit i stort sett oförändrad
i ett och ett halvt år; även detta överensstämmer relativt väl med syssel
sättningsutvecklingen 1958 och 1959. Timlönerna inom industrin var genom
gående så gott som oförändrade under 1953 för att stiga successivt under
1954; ökningen från slutet av 1953 till slutet av 1954 torde genomsnittligt för
de västeuropeiska länderna ha varit minst 5 procent. På denna punkt var
utvecklingen 1959 annorlunda än 1953 genom att timlönerna synes ha stigit
kontinuerligt om än relativt måttligt förra året; som tidigare nämnts tyder
föreliggande tendenser på en snabbare ökning under 1960 och en genom
snittlig sexprocentig stegring förefaller långtifrån utesluten. Det andra
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
Tabell III: 4. Prisutvecklingen i vissa länder
Procentuell förändring
Belgien ..............
Danmark ..........
Frankrike..........
Nederländerna ..
Norge..................
Schweiz..............
Storbritannien ..
Sverige ..............
Västtyskland ..
Österrike ..........
Förenta staterna
Konsumentpriserna
Partipriserna
under loppet av
dec. 1959—
febr. 1960
under loppet av
dec. 1959—-
febr. 1960
1 halvåret
1959
2 halvåret
1959
1 halvåret
1959
2 halvåret
1959
1
1
0
1
1
0
0
3
1
0
— 1
3
3
2
3
5
— 1
0
3
0
— 1
1
— 1 jan.
0
1
— 1
0
1
0
— 1
1
0
— 1
2
0
— 1
1
0
0
0
0
0
1
3
0
3
— 1
1
3
0
— 1
1
0
2
— 1
0
2
0
0
1
1
0
1
— 1
0
Källor: OEEC, Main Economic Indicators, samt den officiella statistiken från respektive länder.
20
Kungl. Maj:ls proposition nr 150 år 1960
viktiga elementet i kostnadsutvecklingen, råvarupriserna,1 började stiga
svagt under senare delen av 1953 och första månaderna 1954, medan åter
hämtningen på fraktmarknaden egentligen satte in först mot slutet av 1954.
Under december 1959 låg råvarupriserna1 ca 1 procent över nivån ett år
tidigare och visade tecken på en fortsatt begränsad uppgång medan frakt
läget alltjämt var relativt svagt.
Hur har då utvecklingen varit på konsumtions- och partiprisområdet un
der respektive perioder? Som framgår av tabell 4 har konsumtionspriserna
efter livsmedelsprisstegringarna under hösten 1959 inte rubbats i Västeuro
pa; inte heller partipriserna har gett uttryck för några mera påtagliga pris-
stegringstendenser. Från första kvartalet 1953 till samma period 1954 steg
konsumtionspriserna för flertalet västeuropeiska länder med mindre än 2
procent, varefter prisstegringstakten emellertid tilltog. I början av 1955 låg
konsumtionspriserna i regel ett par procent högre än 1954 för att sedan stiga
i snabbare takt under 1955. Partiprisnivån var stabil fram till början av
detta år, varefter den började stiga bl. a. som följd av höjda råvarupriser och
frakter.
Parallelliteten i utvecklingen 1953—1954 och 1959—1960 skulle således tyda
på att produktionsanspänningen och de prisuppdrivande kostnads- och efter-
frågeelementen ännu inte nått sådan styrka att en allvarligare prisstegrings-
våg är nära förestående; å andra sidan torde en viss höjning av den väst
europeiska prisnivån (t. ex. 1 å 2 procent) knappast kunna undgås under
loppet av 1960. Likheten med förhållandena för sex år sedan får dock inte
överbetonas, framför allt inte när det gäller utvecklingen på något längre
sikt. Produktionskapaciteten på råvaruområdet har under senare år stigit
snabbare än industriländernas efterfrågan, vilket har minskat risken för
spekulativa efterfrågestegringar och prishöjningar. Detta gäller för såväl
bränslen och agrara produkter som för metaller. Även på fraktmarknaden
finns utrymme för en betydande efterfrågestegring. Vidare har som tidi
gare nämnts den ekonomisk-politiska vaksamheten mot efterfrågeöverskott
och prisstegringsimpulser skärpts.
Den ekonomiska politiken i olika länder
Den allmänna efterfrågestegringen har framkallat en åtstramning av den
ekonomiska politiken. På det penning politiska området har detta i ett fler
tal länder fått sitt tydligaste uttryck i diskontostegringar, även om dessa i
vissa fall kanske mera vidtagits med hänsyn till valutaläget än till den in
hemska efterfrågesituationen. I Västtyskland, där man i högre grad än i de
flesta västeuropeiska länder litat till penningpolitiken som det viktigaste
ekonomisk-politiska medlet, har diskontohöjningen i oktober (från 3 till 4
procent) kompletterats med tre successiva höjningar av affärsbankernas mi-
nimikassareserver samt skärpta bestämmelser för rediskontering. Vidare
har räntan för företagens återlåning ur pensionskassorna höjts. Som en åt-
1 Enligt OEEC:s index för importerade livsmedel och råvaror.
21
gärd mot dels den valutautströmning, som följde på det högre ränteläget i
Förenta staterna och Västtyskland, dels den inhemska efterfrågeexpansio-
nen höjdes det brittiska diskontot från 4 till 5 procent i januari i år. Sedan
dess har de brittiska myndigheterna också sökt begränsa bankernas möjlig
heter att öka kreditgivningen till näringslivet genom att sänka stödpriset
för guldkantade papper. Nederländerna, Belgien, Österrike, Danmark (vid
två tillfällen) och Sverige hör också till de länder, där det officiella diskontot
höjts sedan mitten av 1959. I Förenta staterna har läget på kreditmarkna
den blivit lättare under vintern även om Federal Reserve-bankernas diskonto
fortfarande ligger på toppnivån 4 procent. Den bestämmelse, som förhindrar
långfristig federal upplåning till högre ränta än 4 1/4 procent och som i för
ening med det stora federala upplåningsbehovet framtvingade höjningen av
diskontot i september, har nu föreslagits bli starkt modifierad.
Även om påtagliga skatteskärpningar och utgiftsreduktioner endast före
tagits undantagsvis har finanspolitiken allmänt blivit mer restriktiv. Man
har i allmänhet strävat efter att både i fråga om investeringar och konsum
tion begränsa de offentliga utgifternas ökning och samtidigt låta skattein
täkterna stiga i takt med konjunkturuppsvinget. I Förenta staterna, där
det federala budgetutfallet för innevarande budgetår väntas innebära balans
mellan inkomster och utgifter, avser man att för 1960/61 uppnå ett bud
getöverskott som resultatet av starkt stegrade skatteinkomster (vid i stort
sett oförändrade skattesatser) och endast något höjda utgifter. Den franska
budgetpolitiken har under de senaste åren tagit sikte på att hålla under
skottet på totalbudgeten oförändrat vid 6 miljarder nya francs. Även i år
beräknas utgifter och inkomster stiga parallellt så att underskottet håller
sig inom denna gräns. I Nederländerna har vissa skattehöjningar genom
förts samtidigt som subventionerna för t. ex. mjölk avskaffats och hyrorna
höjts; totalresultatet väntas innebära en viss reduktion av totalunderskottet.
I Danmark, där speciella åtgärder vidtagits mot den högt uppdrivna bygg-
nadskonjunkturen, räknar man med att man trots en sänkning av den di
rekta skatten skall nå ett ungefär lika stort överskott 1960/61 som 1959/60.
Det framlagda norska budgetförslaget omfattar endast andra halvåret
1960 i samband med en omläggning av budgetåret. Även om därför inga
exakta slutsatser kan dras av de publicerade siffrorna har dessa tolkats så,
att eu viss utgiftsökning är att emotse. Den nyligen framlagda brittiska bud
geten omfattade inte några påtagliga åtgärder riktade mot den pågående ef-
terfrågeexpansionen. Den beräknade stegringen av tolalutgitterna på drygt
6 procent balanseras av en lika stor inkomststegring främst av automatisk
natur, varför totalunderskottet väntas förbli på samma nivå som 1959/60.
Den västtyska finanspolitiken har blivit restriktivare under vintern. Den
planerade utgiftsökningen enligt det federala budgetförslaget kommer troli
gen att begränsas avsevärt. Bland andra åtgärder kan nämnas skärpningar
av avskrivningsbestämmelserna och reglerna för hostadssparande och värde-
pappersspekulation.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
IV. Utrikeshandeln
Föreliggande material för utrikeshandeln under 1960 bygger i huvudsak
på beräkningar som gjorts inom kommerskollegium. Beräkningarna därifrån
har av praktiska skäl uttryckts som helårssiffror »för 1960». De har inte
gjort anspråk på att betraktas som en prognos över förändringarna i utri
keshandeln under hela den återstående delen av året utan har närmast av
sett att belysa hur utrikeshandeln synes gestalta sig, om det vid utrednings-
tillfället rådande konjunkturläget och andra i detta sammanhang relevanta
faktorer såsom priser och internationella överenskommelser av olika slag
bleve bestående. Beräkningarna bygger väsentligen på omdömen från sak
kunniga inom olika branscher, i vissa fall på orderstatistik och för övrigt på
allmänna bedömningar av konjunkturtendenserna inom avnämarländerna
och — för importens del — inom Sverige. Härvid har vid bedömningen av
importen antagits, att konsumtionsvolymen inom landet 1960 skall komma
att ligga 2 å 3 procent över 1959 års nivå. Som basis för bedömningen av
investeringsvaruimporten har investeringsenkätens resultat begagnats. Ge
nerellt gäller i fråga om de begagnade prisantagandena, att de avser de vid
undersökningens genomförande i mars tillgängliga prisnoteringarna vilka
antas komma att slå igenom i faktiskt genomförd handel med någon efter
släpning.
1. Bytesbalansen
Med hänsyn till den allmänna konjunkturuppgången i de västeuropeiska
industriländerna kan dessa länders totalimport beräknas öka avsevärt under
innevarande år. Om man antar, att Sveriges andel i denna import skulle
bli oförändrad, skulle den svenska exporten 1960 öka med omkring 8 pro
cent till de tio länder för vilka sådana prognoser kunnat göras; till dessa
Tabell IV: 1. Betalningsbalansen 1958—1960 i löpande priser
Miljoner kronor
1958
1959
1960
prognos
Export av varor, tob...................................................................
10 799
11417
12 400
Import av varor, eif..........................................................
12 249
12 449
13 700
Handelsbalansens saldo
- 1450
- 1032
-1300
Sjöfartsnetto .......................................................................................
+ 1250
+ 1240
+ 1300
Övriga tjänster in. m. netto ..........................................................
- 80
- 150
- 150
Bytesbalansens saldo
- 280
+
58
- 150
Kända kapitaltransaktioner..............................................................
- 11
- 81
-
90
Valutareservens teoretiska förändring..........................................
- 291
-
23
- 240
Förskjutningspost ...............................................................................
+ 444
+ 80
Valutareservens faktiska förändring
+ 153
+
57
23
länder gick mer än 70 procent av den svenska exporten 1959. Gör man mot
svarande beräkning för 1959 finner man för dessa länder likaledes en ök
ning med 8 procent vilket kan jämföras med den faktiska volymökningen
på 9 procent för 1959 års svenska export till samma länder (nio OEEC-län-
der och Förenta staterna).
Enligt den sammanställning av omdömen och beräkningar som nu gjorts
för olika delbranscher inom Sverige beräknas exportvolymen 1960 stiga
med 7 procent och importvolymen med 8 procent. För såväl exporten som
importen innebär de härvid tillämpade prisantagandena en prisuppgång med
2 procent över 1959 års nivå. Bytesförhållandet för 1960 skulle alltså bil
oförändrat. Handelsbalansens underskott skulle enligt dessa beräkningar
uppgå till 1 300 miljoner kronor. Detta underskott beräknas bli helt balan
serat av sjöfartsnettot.
Beräkningen av sjöf artsnettots storlek bygger på vissa bedömningar rö
rande frakter, handelsflottans storlek osv. Sålunda förutsätts en i förhål
lande till 1959 sänkt nivå för tankfrakter, eftersom en del flerårskontrakt
utlöper de närmaste månaderna och väntas bli förnyade med betydande
sänkningar i fraktsatserna, ökningen i skeppningarna, betingad av den för
utsedda ökningen i utrikeshandelns volym, bör dock mer än väl uppväga
inverkan av de sänkta fraktsatserna och resultatet skulle därmed bil en
ungefär femprocentig stegring i sjöf artsnettot.
_
För nettot av »övriga tjänster m. m.» uppskattas underskottet bli 150
miljoner kronor liksom för 1959, varför bytesbalansen 1960 skulle visa ett
totalt underskott på 150 miljoner kronor.
För de två första månaderna 1960 uppgår bytesbalansens underskott till
240 miljoner kronor. Ett underskott av ungefär denna storlek brukar emel
lertid uppstå under januari—februari varje år; ett undantag härifrån
betingat av tillfälliga orsaker — utgjorde dessa månader 1959, då ett mind
re överskott kunde noteras.
I tabellen redovisas även nettot av de statliga kapitaltransaktionerna och
av värdepappershandeln med utlandet. För 1960 beräknas dessa kapital
transaktioner medföra ett valutautflöde på 90 miljoner kronor, till största
delen beroende på det obligationslån på 62 miljoner kronor som norska
staten upptagit på den svenska marknaden.
Tabell IV: 2.
Utrikeshandelns Tärde-, Yolym- och prisförändringar
1957—1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
I procent från föregående år
1958
1959
1960
prognos
-3
+ 6
+ 9
- 1
+ 8
+ 7
- 2
- 2
+ 2
- 3
+ 2
+ 10
+ 2
+ 5
+ 8
- 5
- 3
+ 2
Bytesförhållande (exportpriser
dividerade med importpriser)
+ 3
+ 1
0
24
Kungl. Mcij:ts proposition nr 150 år 1960
2. Exporten
Främst på grund av hög aktivitet inom byggnadsom rådet i köparländerna
ökade exporten av sågade och hyvlade trävaror under 1959 vilket framgår
av tabell 3. Den stigande efterfrågan medförde under senare delen av året
en viss höjning av priserna. Den fortsatt höga byggnadsverksamheten i fler
talet västeuropeiska länder gör att man för 1960 kan vänta en något ökad
konsumtion av trävaror som med hänsyn till lagersituationen i de vikti
gare avnämarländerna torde medföra en ökad svensk utförsel 1960. Beräk
ningarna ger vid handen en högre genomsnittlig prisnivå, varför en inte
oväsentlig ökning i exportvärdet kan förutses.
Under 1959 ökade massaexporten starkt i kvantitet. Genomsnittspriserna
låg dock lägre än ett år tidigare. Först mot slutet av 1959 skedde på vissa
marknader någon återhämtning, och under första kvartalet 1960 kunde no
teras höjningar på vissa oblekta kvaliteter. Den genomsnittliga prisnivån
för 1960 har bedömts bli något högre än 1959, och kvantitetsmässigt för
utses en fortsatt ökning av exporten.
Den allmänt uppåtriktade konjunkturen i Västeuropa tyder på en fort
satt konsumtionsökning för papper och papp även under 1960. Mot bak
grund härav samt med hänsyn till att även lagerställningen i köparländerna
torde vara gynnsam ur svensk exportsynpunkt har man räknat med en
fortsatt kvantitetsökning under innevarande år. Beräkningarna för 1960 vi
sar en något lägre genomsnittlig prisnivå beträffande tidningspapper, me
dan exporten av annat papper och papp förutses kunna ske till i stort sett
oförändrade genomsnittspriser.
För järnmalm synes en mycket betydande ökning i exporten komma att
ske 1960, dels på grund av den höga aktiviteten inom järn- och stålområdet,
dels på grund av den lageravveckling som synes ha ägt rum 1959 i avnä-
Tabell IV: 3. Exporten av varor 1958—1960
Miljoner kronor
1958
1959
1960
Procentuell förändring
prognos
1958—1959
1959—1960
Livsmedel.................................
466
464
370
0
— 20
Trävaror................................
966
973
1100
+ 1
+ 13
Massa, papper, träfiberplattor......................
2 655
2 785
3 075
+ 5
+ 10
Järnmalm............................
912
840
1020
— 8
+ 21
Oädla metaller ........................
912
1054
1100
+ 16
+ 4
Bilar och bildelar ....................................
419
535
600
+ 28
+ 12
Fartyg ..............................................................
961
903
950
- 6
+ 5
Andra verkstadsprodukter ........
2 431
2 572
2 805
+ 6
+ 9
övrigt (kemiska produkter, textilvaror,
hudar, skinn m. m.) ....................
1077
1291
1380
+ 20
+ 7
Summa
10 799
11417
12 400
+ 6
+ 9
därav: skogsindustriprodukter....
3 621
3 758
4175
+ 4
+ 11
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
25
marländerna. Beräkningarna för 1960 ger vid handen i stort sett oförändra
de genomsnittspriser.
För handelsfärdigt järn och stål beräknas för 1960 högre genomsnitts
priser bl. a. som en följd av en förskjutning mot material av högre kvalitet.
Kvantitetsmässigt har man räknat med en i stort sett oförändrad utförsel.
För 1960 torde man kunna förutsätta en fortsatt hög investeringstakt inom
den svenska verkstadsindustrins avnämarländer, vilket redan under 1959
avtecknade sig i stigande orderingång och ökade orderstockar inom den
egentliga verkstadsindustrin. Exportordernas andel av den totala orderstoc
ken har ökat, varför man kan räkna med en betydande ökning i exporten
av maskiner och instrument under 1960. Fartggsexporten visade under 1959
en nedgång. För 1960 beräknas dock med ledning av pågående arbeten och
inneliggande order exporten åter komma att öka och nå upp till 1958 års
nivå. För exporten av bilar och bildelar förväntas även en fortsatt uppgång,
dock inte i samma takt som under 1959.
Det totala värdet av exporterade livsmedel var 1959 praktiskt taget det
samma som året före. För 1960 förutses exportvärdet sjunka högst avsevärt
för livsmedelsgruppen totalt sett.
3. Importen
I tabell 4 anges siffror för importen. Införseln av fasta bränslen förutses
under 1960 komma att öka avsevärt kvantitetsmässigt men obetydligt vär
demässigt sett, medan importen av flgtande bränslen både volym- och värde
mässigt väntas öka. Beräkningarna visar en jämfört med 1959 något lägre pris
nivå för båda bränsleslagen.
Importen av handelsfärdigt järn och stål väntas öka värdemässigt på grund
av högre priser. Den importerade kvantiteten synes bli i stort sett oför
ändrad.
Importen av maskiner och instrument väntas fortsätta att öka under 1960
både till följd av fortsatt stora köp av varaktiga konsumtionsvaror, främst
Tabell IV: 4. Importen av varor 1958—1960
Miljoner kronor
1958
1959
1960
Procentuell förändring
prognos
1958—1959
1959—1960
Livsmedel..........................................................
1753
1828
1 775
+
4
— 3
Fasta och flytande bränslen ......................
1909
1785
1900
—
7
+ 6
Kemiska produkter..........................................
832
948
1035
+ 14
+ 9
Textilvaror (inkl. fibrer)..................................
1189
1 207
1295
+
2
+ 7
Oädla metaller..................................................
1 217
1 286
1375
+
6
+ 7
Bilar och bildelar ..........................................
867
873
890
+
1
+ 2
Andra verkstadsprodukter ..........................
2 915
2 814
3 600
—
3
+ 28
övrigt (vissa mineraliska ämnen, läder,
gummivaror m.m.) ......................................
1567
1 708
1830
+
9
+ 7
Summa
12 249
12 449
18 700
+
2
+ 10
26
televisionsapparater, och till följd av industrins ökade maskininvesteringar.
Införseln av bilar och bildelar väntas stiga under 1960, vilket till en del be
ror på en förväntad lagerpåfyllnad efter avtappningen under 1959. Importen
av fty9Plan> som minskade under 1959, ökas 1960 genom stora leveranser av
trafikflygplan från Frankrike och Förenta staterna.
För textilfibrer beräknas under 1960 en betydande kvantitativ ökning av
importen till högre priser. Även garnimporten väntas kvantitetsmässigt stiga
samtidigt som genomsnittspriserna beräknas bli högre. För färdigtextilier
kan man vänta en fortsatt volym- och värdeökning.
För produkter av kemisk och närstående industri väntas en fortsatt upp
gång i importen, bl. a. beroende på den stigande produktionen inom svensk
industri; medan livsmedelsimporten förutses minska såväl volym- som värde
mässigt främst beträffande vete och råg, socker och fodersäd.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
4. Valutareserven
Ökningen i valutareserven var, såsom framgår av tabell 5, ganska blygsam
om man jämför läget vid 1959 års början med ställningen vid dess slut. Vid
november månads utgång nåddes en nivå som låg inemot 10 procent över
läget vid årsskiftet 1958—59. De månader som följt därefter har visat en
minskning med likaledes ca 10 procent. Dessa förändringar i valutareser
vens storlek är till största delen säsongmässigt betingade, även om den osed
vanligt stora importen under vintermånaderna 1959—1960 troligen bidragit
till den aktuella sänkningen. För månaderna november 1959—februari 1960
noterades en import på 5 130 miljoner kronor mot 4 159 och 4 236 miljoner
kronor samma period ett respektive två år tidigare. Den starkt ökade om
sättningen före varuskattens införande var en engångsföreteelse vars efter
släpande effekt på importsidan numera bör ha i huvudsak uttömts. Den
representerade för en rad varor — både råvaror och färdigvaror — en så
stor andel av ett helårs behov att en betydande lagerökning måste ha genom
förts. En åtminstone tillfällig stagnation för importen, särskilt råvaruim-
Tahell IV: 5. Guld- och valutareserven december 1956—mars 1960
Miljoner kronor
31/12
31/12
31/12
31/3
31/12
31/3
1956
1957
1958
1959
1959
1960
1. Riksbankens valutareserv
Guld ..................................
1376
1134
1053
1058
987
885
Konvertibla valutor ....
1 C84
1229
1404
1419
1260
1249
Övriga valutor ..............
- 12
-
3
- 12
0
- 81
-95
Summa
2 448
2 360
2 445
2 477
2166
2 039
2. Aftärsbankernas valuta-
behållning......................
317
478
546
602
881
664
Summa totalt
2 765
2 838
2 991
3 079
3 047
2 703
27
porten, är nu sannolik även av den anledningen att industriproduktionens
stegringstakt och därmed även ökningen av råvarulagren troligen dämpas
något. Inom vissa områden, järn- och stålområdet t. ex., kan man vänta eu
viss anpassning nedåt av lagren. Om inte faktorer av spekulativ natur
skulle tillkomma bör aktiviteten på importsidan bli något dämpad.
Valutareserven vid 1959 års slut motsvarade 3 månaders import. Ungefär
samma förhållande mellan valutareserv och genomsnittlig månadsimport
har rått sedan slutet av 1951 med endast obetydliga variationer.
Vad som här ovan anförts om bytes- och betalningsbalansen innebär att
valutareserven skulle komma att minskas med drygt 200 miljoner kronor
under 1960. Det bör emellertid betraktas som sannolikt att dess faktiska ut
veckling visar sig bli gynnsammare än som kan beräknas ur statistiken över
utrikeshandeln och kapitalrörelserna. Detta har sedan en lång period tillbaka
visat sig inträffa varje år. Detta fenomen, den s. k. förskjutningsposten i be
talningarna, har tidigare vanligen antagits representera en inströmning av
utländsk valuta för kortfristig kreditgivning i Sverige, så att en återström-
ning till utlandet när som helst skulle kunna framkalla en stark åderlåtning
av den svenska valutareserven. Av skäl som antyddes i Preliminär national
budget för 1960, sid. 24, synes denna uppfattning vara mindre välgrundad.
Förskjutningsposten torde i stället, åtminstone till väsentlig del, vara ett
uttryck för vissa systematiska fel och ofullständigheter i handels- och betal-
ningsstatistiken. Att den sjönk till endast 80 miljoner kronor under 1959
torde bero dels på rent tillfälliga tidsförskjutningar mellan betalningarna
och statistiken över utrikeshandeln i samband med övergången till ny tull
taxa vid årets början, dels på att svenska företags kapitalexport till dotter
bolag m. m. (som tillsammans med liknande kapitalimport till Sverige hör
till de poster som inte ingår i den statistiska betalningsbalansen) steg till en
ovanligt hög siffra under året, nämligen ca 350 miljoner kronor mot tidigare
i regel mindre än 200 miljoner kronor. Hur dessa faktorer kommer att ställa
sig 1960 finns ringa möjlighet att för närvarande uttala sig om. (En annan
fråga är om den refererade beräkningen av utrikeshandelns utveckling verk
ligen kommer att visa sig realistisk; se härom kapitel XI.)
5. Handeln med olika länderområden
Den förbättring i handelsbalansen 1959 som tidigare berörts gällde särskilt
handeln med EEC-länderna och med Förenta staterna och Kanada. Såsom
framgår av tabell 6 ökade den svenska importen från EEC-området obetydligt
från 1958 till 1959, medan exporten till detta område steg med 6 procent.
De farhågor som tidigare hystes för att upprättandet av EEC skulle med
föra en nedpressning av vår export till dessa länder redan under 1959 har
alltså inte besannats.
Av den svenska importen kom både 1958 och 1959 41 procent från EEC-
länderna, och av exporten gick 31 procent till dessa länder. Beträffande han
deln med Förenta staterna och Kanada kan särskilt nämnas ökningen med
drygt 40 procent i vår export till dessa länder, men handelsbalansen är ne-
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
28
Kungl. Maj. ts proposition ni 150 år 1960
Tabel IV: 6 . Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1958__1959
Miljoner kronor
EEG ................................................
Import
Export
Handelsbalans
1958
1959
1958
1959
1958
1959
5120
3 007
1364
2 758
12 249
5134
3 037
1387
2 891
12 449
3 344
3 782
701
2 972
10 799
3 536
3 846
1001
3 034
11417
- 1776
+ 775
- 663
+ 214
- 1450
- 1598
+ 809
- 386
+ 143
- 1032
EFTA......................................
Förenta staterna, Kanada..................
Övriga länder....................................
Summa
Anm.
Importen och exporten har fördelats efter ursprungs- resp. förbrukningsland.
gativ liksom gentemot EEC-länderna. Den positiva handelsbalansen gentemot
EFTA-länderna förstärktes ytterligare under 1959. Dessa länders andel i
den svenska exporten sjönk dock något — från 35 procent 1958 till knappt
34 procent 1959.
En fortsatt avveckling av handelshindren inom EEC kommer att äga rum
vid halvårsskiftet 1960, samtidigt som dylika åtgärder börjar företas inom
EFTA. Stor osäkerhet föreligger för närvarande beträffande dessa avveck-
lingsåtgärders omfattning, och deras inverkan på den svenska utrikeshan
deln under andra halvåret 1960 torde få betraktas som ganska oviss. Om
den höga ekonomiska aktiviteten fortsätter året ut, torde dock deras omedel
bara betydelse Inte böra överskattas. Dessutom kan erinras om att EEC- och
EFTA-områdena — såsom framgår av ovan nämnda siffror — vartdera är av
ungefär lika stor betydelse för den svenska exporten. Mot den väntade för
sämringen av våra exportmöjligheter på det förstnämnda området står dock
samtidigt att gynnsammare förutsättningar skapas inom det sistnämnda. Ge
nerellt bör den allmänna expansionseffekt som väntas inom vartdera av de
två handelsområdena dessutom verka gynnsamt ur svensk synpunkt.
Rih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
29
V. Produktionen
1. Beräkningsmetoderna
Enligt de reviderade beräkningar som konjunkturinstitutet utfört från
användningssidan dvs. genom att summera åtgången av de olika varu- och
tjänstekategorierna, steg totalproduktionen (bruttonationalprodukten i
konstanta priser) med 5 1/2 procent från 1958 till 1959 (se kapitel II). Al
ternativa beräkningar från produktionssidan, innebärande en uppskattning
av förändringen i förädlingsvärdet inom de olika näringsgrenarna, tyder på
en något lägre ökning, ca 4 1/2 procent (se tablån på sidan 35).
Skillnaden mellan de två beräkningarna måste sammanhänga med fel och
ofullständigheter i statistiken. Förut har beräkningarna från användnings
sidan ansetts vara något pålitligare, emedan de är fullständigare. Såsom an
tyds i kapitel II kan man emellertid vid detta tillfälle räkna med vissa spe
ciella anledningar till missvisning i 1959 års uppgifter från användningssi
dan: de påskyndade betalningarna, särskilt i fråga om investeringsvaror, före
ikraftträdandet av beslutet om omsättningsskatt vid årsskiftet 1959/60 kan
ha medfört att siffrorna för 1959 års inköp (efterfrågan, »användning») av
dessa varor blivit större än de faktiska leveranserna. Produktionsstatistikens
uppgifter — i den mån sådana ännu föreligger — skulle således på berörda
punkter vara mera realistiska, så att man får anse att den sannolikt rik
tigaste siffran för produktionsuppgången 1958—59 skulle vara ca 5 procent.
Framställningen i detta kapitel anknyter till beräkningarna från produk
tionssidan i den meningen att den gäller produktionens utveckling inom de
olika produktionsgrenarna utan att kunna skilja på hur stor del därav som
sedan används för konsumtion, investeringar, lagerökning eller export. I
fråga om 1960 års förhållanden, utgår den emellertid också från efterfrå-
gesidan i den meningen att den i första hand besvarar frågan hur produk
tionen förmodats komma att öka inom de olika näringsgrenarna och bran
scherna under inflytande av den efterfrågan som kan väntas under detta år.
Beräkningen för 1960 grundas huvudsakligen på upplysningar och om
dömen från branschsakkunniga, länsarbetsnämnderna och andra myndig
heter, de senaste konjunkturbarometrarna och andra enkäter; på basis av
de så erhållna uppgifterna om orderingången från in- och utlandet, det of
fentligas utgiftsplaner, företagens planer på byggnadsverksamhet och ma
skinanskaffningar och andra liknande förhållanden har således avsättnings
möjligheterna för motsvarande varuproducenter och deras därav föranledda
produktionsökning eller -minskning uppskattats under hänsynstagande även
till den tekniska produktionskapaciteten och råvarutillgången i den mån
dessa begränsat expansionsmöjligheterna. För jordbrukets del görs dock be
räkningen helt utifrån antagandet om normalskörd.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Utvecklingen under loppet av 1959 innebar en successiv stegring i pro
duktionsnivån. Efter att ha varit relativt långsam under första halvåret
blev stegringen mycket kraftig under senare delen av året. Utgångsnivån för
innevarande års produktion ligger sålunda betydligt högre än medelnivån
för 1959, vilket måste anses vara av stor betydelse vid bedömningen av den
möjliga produktionsökningen från helåret 1959 till helåret 1960.
Den följande framställningen avser således att mot bakgrunden av det
hittills uppnådda läget belysa utvecklingstendenserna inom olika närings
grenar och därigenom försöka uppskatta hur olika delar av näringslivet,
bedömda envar utifrån sina egna förutsättningar i fråga om avsättnings-
möjligheter och teknisk kapacitet, skulle kunna väntas öka sin produktions
volym. Sedan en överblick på så sätt erhållits av sannolika strävanden ef
ter produktionsökning, ställs frågan i vad mån även arbetskraftstillgångarna
kan tänkas räcka till för en dylik ökning, eftersom arbetskraften för när
varande synes vara den viktigaste begränsningsfaktorn.
2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
Industrin
De senaste årens produktionsutfall inom industrin framgår av tabell 1,
som också visar produktionen under de två första månaderna i år jämfört
med samma tid 1959. De höga ökningstalen för tredje och fjärde kvartalen i
fjol är betingade därav att produktionen — av säsongrensade siffror att dö
ma — var stigande under senare delen av året, medan den under loppet av
1958 inte hade förändrats nämnvärt i någon riktning. Genom denna steg
ring kom industriproduktionen i januari 1960 att ligga drygt 6 procent
över medelnivån för i fjol. Även ifall produktionen — bortsett från säsong-
Tabell V: 1. Industriproduktionen 1957—februari 1960
Procentuell förändring från motsvarande period
föregående år
1958
1959
1960
jan.-
febr.
Helår
1 kv.
2 kv.
3 kv.
4 kv.
Hela industrin
— 1
3
1
0
5
8
9
Kapitalvaruindustri..................................
— 2
3
0
0
2
7
9
Konsumtionsvaruindustri......................
— 1
3
0
0
5
8
9
Malmbrytning och metallindustri ..........
— 2
4
1
2
3
8
8
därav: järnmalmsgruvor ......................
— 7
— 2
— 13
— 12
5
16
16
järn- och metallverk..................
— 2
14
12
18
12
15
12
sysselsättning i verkstadsind ..
— 3
0
— 2
— 3
— 1
4
5
Träindustri ................................................
2
— 6
— 9
— 8
— 7
— 1
19
Massa- och pappersindustri ....................
— 3
8
4
5
9
13
15
Livsmedelsindustri....................................
4
1
— 2
— 3
3
6
9
Textil- och sömnadsindustri......................
— 7
5
0
1
6
13
9
Läder- och skoindustri ..............................
— 8
— 3
— 8
— 5
1
3
1
Källa:
Industriförbundets index.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
31
mässiga variationer — skulle ligga kvar på januarinivån under resten av
året, blev alltså ökningen av den totala industriproduktionen från 1959 till
1960 i runt tal 6 procent. Frågan är nu i vilken mån produktionsstegringen
kan väntas fortsätta även under innevarande år.
I det följande redogörs för den förväntade produktionsutvecklingen 1960
inom olika industribranscher. Totalt skulle, enligt dessa givetvis i regel
osäkra bedömningar, industriproduktionen öka med drygt 7 procent från
1959 till 1960. Den samlade industriproduktionen förutses alltså stiga i en
sådan takt att medelnivån för 1960 kommer att ligga omkring 1 procent
högre än vid årets början. För hantverket förutses en något lägre ökning,
varigenom produktionsuppgången för industrin och hantverket sammantag
na skulle bli omkring 6 1/2 procent.
Det kan måhända synas egendomligt att industrins produktionsökning
(säsongrensad) under loppet av 1960 inte förutsätts bli starkare. Här måste
emellertid hänsyn tas till säsongförhållandena; när produktionen närmat
sig ett »tak» betingat av att kapaciteten börjar bli hundraprocentigt utnyttjad
är det tydligt att ökningen måste kunna bli särskilt stor -— relativt sett, el
ler uttryckt i säsongrensade siffror -— under en period som normalt utgör
lågsäsong. Detta gäller bl. a. om januari. Möjligheterna till ytterligare pro
duktionsökning måste däremot vara mindre under de delar av året då pro
duktionsförmågan redan under föregående år, trots att konjunkturen inte
ännu nått maximum, av säsongmässiga skäl var praktiskt taget fullt ut
nyttjad.
Antalet utförda arbetstimmar inom verkstadsindustrin (exkl. varven)
ökade med knappt 1 procent från 1958 till 1959. Med hänsyn till produk
tivitetsstegringen kan produktionsökningen beräknas ha varit av storleks
ordningen 4 å 5 procent. Att döma av sysselsättningsuppgifterna synes ök
ningen ha varit något större än totalt för branschen både inom järn- och
metallmanufaktur och mekaniska verkstäder, medan sysselsättningen sjönk
i de elektriska verkstäderna. Enligt konjunkturinstitutets senaste verk-
stadsbaroineter har orderingången från exportmarknaden ökat från sista
kvartalet 1959 till första kvartalet i år, medan orderingången från hemma
marknaden var ungefär oförändrad. För andra kvartalet 1960 väntar man
en viss uppgång från såväl hemma- som exportmarknaden. Då även lagren
av färdigvaror av en fjärdedel av företagen bedöms som för små och vän
tas minska ytterligare till sommaren, finns det anledning att räkna med
en fortsatt produktionsstegring. Bristen på arbetskraft har emellertid gjort
sig allt mera kännbar. I motsats till tidigare uppgav eu stor del (omkring
hälften) av företagen att de hade brist även på andra arbetare än yrkes
arbetare. Vid varven har utvecklingen inte varit lika gynnsam. Mätt i antal
arbetstimmar minskade sysselsättningen från 1958 till 1959 med 8 procent
och låg även under de två första månaderna i år 8 procent under nivån
för motsvarande tid 1959. Svårigheter har framför allt drabbat de mindre
varven. Trots sysselsättningsminskningen kan produktionen antas ha varit
i stort sett oförändrad 1958—1959 och även för 1960 kan nyproduktionen
32
av fartyg beräknas ligga på en hög nivå, tack vare den ännu kraftiga order
stocken vid de större varven.
Produktionen inom järn- och metallverken expanderade kraftigt under
fjolåret; ökningen från 1958 till 1959 utgjorde hela 14 procent. Produktio
nen ökade på samtliga stadier, i fråga om tackjärn dock betydligt svagare
än för götstål och handelsfärdiga produkter. Eftersom nettotillförseln av
handelsfärdiga stålprodukter till den svenska marknaden ökade mer än
man kan räkna med beträffande förbrukningen, synes en lagerökning ha
ägt rum under fjolåret. Även för 1960 ter sig produktionsutsikterna gynn
samma. De redan inneliggande orderstockarna beräknas täcka större delen
av järn- och stålverkens möjliga årsproduktion. Produktionsökningen för
utses dock bli mindre 1960 än 1959.
Genom en kraftig ökning under senare delen av 1959 kom järnmalms
brytningen kring årsskiftet åter upp till den höga nivå som rådde före ned
gången i mitten av 1958. Per helår räknat blev dock produktionen ca 2 pro
cent lägre 19o9 än 1958. Vad utsikterna för i år beträffar, väntas järnmalms-
exporten som svarar för drygt fyra femtedelar av den totala brytningen
— visa en uppgång med ca 20 procent i förhållande till i fjol. Även den
inhemska konsumtionen förutses stiga, medan den begränsade lagerökning
en under 1959 torde förbytas i en svag nedgång. För produktionen, som re
dan vid årets början inte oväsentligt översteg medelproduktionen för i fjol,
förutses en ökning av storleksordningen 15 procent 1959—1960.
Fjolårets största produktionsnedgång gällde träindustrin, vars produk-
tionsindex blev 6 procent lägre än 1958. Under de sista månaderna inträdde
dock en betydande återhämtning och i början av 1960 låg produktionen nå
got över motsvarande nivå för 1958. Produktionen av sågade och hyvlade
trävaror minskade med 11 procent från 1958 till 1959. Samtidigt ökade ex
porten med 17 procent, medan den inhemska förbrukningen beräknas ha va
rit i stort sett oförändrad. Lagerstatistiken bekräftar också en stark lager
minskning. En strävan att återuppbygga dessa lager bör göra sig gällande
under innevarande år. Även för exportförsäljningarna räknar man med en
ökning. Exportefterfrågan har nämligen varit mycket livlig; vid utgången
av februari var närmare 70 procent av den beräknade årsexporten redan
placerad mot endast drygt 35 procent vid motsvarande tidpunkt 1959. Man
kan således för i år räkna med en betydande produktionsökning inom trä
industrin, som mer än väl bör kompensera nedgången från 1958 till 1959.
Produktionen inom massaindustrin inskränktes under första hälften av
1959 men ökade väsentligt under andra halvåret. För kemisk massa notera
des under 1959 ett nytt produktionsrekord på 3,4 miljoner ton, vilket är ca
7 procent mer än under 1958. Eftersom exporten ökade ännu mer kunde de
tyngande överskottslagren reduceras. Den kvantitativa försäljningsutveck
lingen på exportmarknaderna för 1960 kan betecknas som tillfredsställande,
varför förutsättningar finns för en t. o. m. större produktionsuppgång i år
än 1959. Även produktionen av mekanisk massa ökade väsentligt från 1958
till 1959 och förutses stiga ytterligare under innevarande år. På pappersom-
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
33
rådet ökade både produktionen och exporten med ca 10 procent från 1958
till 1959. De i utrikeshandelskapitlet redovisade uppskattningarna för 1960
tyder på att man även för i år kan räkna med en lika stor exportökning.
Den inhemska förbrukningen väntas emellertid öka endast obetydligt, var
för produktionsstegringen 1959—1960 torde bli några procentenheter lägre
än i fjol.
Inom
textil- och beklädnadsindustrin
bröts den nedåtriktade trenden i
början av 1959 och produktionen har därefter varit stigande. Produktions-
uppgången från 1958 till 1959 utgjorde ca 5 procent. Eftersom tillförseln
till den svenska marknaden steg något mer än textilkonsumtionen, blev re
sultatet en viss lager uppgång. Enligt konjunkturinstitutets konjunkturbaro
meter i mars 1960 bedömdes dock lagren av färdigvaror vara lagom stora
inom alla huvudbranscher. Orderingången var under vintern avsevärt större
än ett år tidigare och väntas även under vårmånaderna ligga över fjolårs-
nivån. Den samlade textilproduktionen torde således visa en fortsatt mindre
uppgång 1959—1960.
Övriga näringsgrenar
Elkraftproduktionen
ökade med 6 procent från 1958 till 1959. På grund
av vattenbristen kunde produktionen av vattenkraft inte höjas och ök
ningen låg nästan helt på värmekraftproduktionen. Denna i huvudsak på
importbränslen baserade produktion jämte importen av värmekraft med
förde väsentligt ökade kostnader för kraftindustrin. Vattenbristen under
andra halvåret 1959 beräknas sålunda enbart genom dessa merutgifter ha
kostat landet ca 100 miljoner kronor. Den totala förbrukningen av kraft för
prima ändamål — främst inom industri och samfärdsel — steg från 1958
till 1959 med ca 4 procent. Med hänsyn till den ökande industriella aktivite
ten och stigande behov på övriga områden beräknar centrala driftledningen
ökningen i denna förbrukning bli ca 6 procent 1959—1960, en ökning som
produktionen numera utan svårighet kan möta.
Byggnads- och anläggningsverksamheten noterade en produktionssteg-
ring på 10 procent från 1958 till 1959 och bidrog därigenom med det rela
tivt sett största tillskottet till ökningen av totalproduktionen. Enligt kapitel
VIII skulle enligt i huvudsak redan givna igångsättningstillstånd in. m. brut
toinvesteringarna i byggnader och anläggningar stiga med 4 procent 1959
1960. Tillsvidare antas att denna ökning också kommer att verkställas.
Inom jordbruket ökade produktionen (mätt som bidrag till bruttonatio
nalprodukten, dvs. totalproduktion minus inköpta förnödenheter) enligt
konjunkturinstitutets beräkningar med 4 procent från 1958 till 1959. För
1960 förutser jordbruksnämnden — under antagande av normal väderlek —
en uppgång av vegetabilieproduktionen med 6 procent, huvudsakligen be
roende på en kraftig utvidgning av vetearealen. För animalieproduktionen
väntas däremot eu mindre nedgång. Jordbrukets totala produktion beräknas
stiga med mindre än 1 procent 1959—1960.
Skogsbrukets
bidrag till bruttonationalprodukten kan beräknas ha mins-
*\ Bihang till riksdagens protokoll 1960. i samt. Nr 150. Bihang C
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
34
kat med 2 procent från 1958 till 1959. För innevarande år kan man däremot
enligt kända avverkningsplaner räkna med en ökning av storleksordningen
10 procent. Enligt skogsstyrelsen minskade de totala avverkningarna under
avverkningsåret 1958/59 med 10 procent i förhållande till 1957/58, främst
beroende på en kraftig nedgång för sågtimmer. Samtidigt reducerades även
lagren av sågtimmer och massaved avsevärt. De beräknade avverkningarna
under 1959/60 synes i stort sett täcka virkesbehoven men räcker ej att
återställa lagren. Både för sågtimmer och massaved beräknas awerknings-
volymen stiga med omkring 15 procent. Sammanlagt kan virkesproduktionen
uppskattas öka med 13 procent varigenom den totala avverkningsvolymen
under 1959/60 skulle bli några procent större än under 1955/56—1957/58.
För produktionen av tjänster framgår de förutsedda förändringarna av
den sammanfattande tablån. — Med statens och kommunernas verksamhet
avses i tablån produktionen av de tjänster som brukar betecknas med statlig
och kommunal konsumtion, dvs. den verksamhet som utförs vid framför
allt försvaret, undervisningsanstalterna och sjukhusen samt inom rättsvä
sendet och förvaltningen. Som ett mått på denna tjänsteproduktion används
förändringen av löneposten vid oförändrat löneläge (med andra ord arbets-
kraftsvolymen) i den sammanlagda statliga och kommunala konsumtionen.
Man kommer på denna väg till en ökning med 5 procent från 1959 till 1960.
Genom tillskott av nya lägenheter beräknas de tjänster, som bostäderna kan
sägas producera i form av bostadsmjttjande, öka med 4 procent. Handelns
och samfärdselns bidrag till bruttonationalprodukten har antagits stiga i
bortåt samma takt som den samlade varuproduktionen. Konsumenttjäns
terna, dvs. det produktionsbidrag som kommer från servicenäringarna, de
fria yrkena, arbetshjälp i hemmen etc., förutses stiga endast i mindre om
fattning 1959—1960.
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion
sammanfattas i tablån på nästa sida.
Vad som här redovisats kan sägas vara de strävanden efter produktions
ökning, som enligt uppgifter ur i texten antydda källor för närvarande kan
iakttas eller som man indirekt kan sluta sig till, t. ex. av det naturliga sam
bandet mellan produktionen och dennas distribution. Frågan måste nu stäl
las huruvida denna produktionsökning också kan verkställas. Såsom för
ut angetts synes den begränsade tillgången på arbetskraft, särskilt yrkes
arbetare och tekniker, i dagens läge vara den väsentligaste begränsnings-
faktorn. Till en del har kännedomen om de begränsade möjligheterna till
produktionsökning — vare sig maskinkapacitet eller arbetskraftstillgång
— redan påverkat bedömningen av produktionsutvecklingen på de olika
delområdena, tillståndsgivningen för byggnadsverksamheten osv. En an
nan fråga är emellertid huruvida de samlade kraven på produktionsappa
raten och arbetskraften får rum inom ramen för de tillgängliga resurserna.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
35
Förändring
Förändring 1959—1960
Behövlig
1958—1959
sysselsätt-
Procent
Procent
Milj. kr. i
ningsökning
1959 års
1959—1960
Näringsgren
priser
Antal
Industri och hantverk ..........
3’/,
6Va
1500
32 000
Kraft- och belysningsverk ..
6
6
100
—
Byggnads- och anläggnings-
verksamhet ..........................
10
4
250
5 000
Jordbruk ..................................
4
1
50
- 10 000
Skogsbruk..................................
-2
10
250
6 000
Summa kraft- och
varuproduktion
4
51/»
2150
33 000
Statens och kommunernas
verksamhet ..........................
6
5
300
15 000
Bostadsnyttjande (inkl. under-
håll)..........................................
4
4
150
1000
Handel och samfärdsel..........
5
4V,
600
20 000
Konsumenttjänster..................
1
2
50
6 000
Summa tjänster
5
4V,
1100
42000
Totalt
4 */.
5
3 260
75000
För en summarisk bedömning av denna fråga har tablån kompletterats
med en uppskattning av den sysselsättningsökning som den för de olika del
områdena antagna produktionsökningen skulle förutsätta. Hänsyn har då
även tagits till arbetstidsförkortningen. Siffrorna anger således antalet be
hövliga personer, inte arbetskraftsvolymen. Resultatet är att antalet syssel
satta skulle behöva ökas med omkring 75 000 eller över 2 procent.
Såsom närmare diskuterats i kapitel VI, Arbetsmarknaden, kan en så hög
efterfrågan på arbetskraft sannolikt inte tillgodoses i praktiken men där
emot riskera att framkalla sådana störningar i produktionen att produk
tionsökningen i praktiken blir mindre än den åsyftade.
Vilka slutsatser som skall dras av detta förhållande är en fråga som be
handlas i slutkapitlet.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
VI. Arbetsmarknaden
I det närmast föregående kapitlet gjorda uppskattningar av produktions
utvecklingen har visat att man för i år får räkna med en betydande efter
frågan på arbetskraft, som väntas ta i anspråk hela den tillgängliga arbets
styrkan. I föreliggande kapitel redogörs först för de arbetskraftsresurser
som kan möta denna stegrade efterfrågan. Sedan diskuteras arbetsmark
nadsläget med huvudvikt på industrins samt byggnads- och anläggnings-
verksamhetens arbetskraftsbehov, de två områden där överefterfrågan kan
väntas göra sig starkast kännbar.
1. Arbetskraftstillgången och den totala sysselsättningen
Utvecklingen av de arbetskraftsresurser som står till näringslivets dis
position bestäms i första hand av den naturliga befolkningstillväxten och
nettoimmigrationen. Med tillämpning av olika antaganden angående yrkes-
intensiteten och dess mera långsiktiga förändringstendenser för olika kön,
civilstånds- och åldersgrupper beräknas motsvarande ökning i den yr
kesverksamma befolkningen av arbetsmarknadsstyrelsen till nära 30 000 per
soner eller bortåt 1 procent 1959—60. Häri ingår då ett tillskott på 5 000 å
10 000 genom immigration (netto).
I dessa beräkningar har ingen hänsyn tagits till det förhållandet att yr-
kesverksamhetsgraden också påverkas av konjunkturutvecklingen. Man kan
nämligen tänka sig att i nuvarande läge med hög efterfrågan på arbets
kraft starka incitament kan föreligga för exempelvis gifta kvinnor att in
träda och för pensionärer att ännu en tid kvarstå i förvärvsarbetet, överhu
vudtaget får man förutsätta att den »dolda arbetslösheten» bland dem som
mindre regelbundet uppträder på arbetsmarknaden minskas, kanske med ett
eller annat tiotusental. Den registrerade arbetslösheten har under 1960 års
första månader varit en tredjedel lägre än samma månader förra året. Om
denna relation kan hållas även under resten av året innebär detta en fortsatt
nedgång eftersom arbetslösheten under loppet av 1959 sjönk mycket kraftigt,
även om man bortser från den normala säsongnedgången. Om man trots de
svårigheter som betingas av arbetslöshetens ojämna geografiska fördelning i
förhållande till arbetskraftsbristen och av bostadsbrist på de expansiva or
terna räknar med att även helåret 1960 skall kunna uppvisa en tredjedel
lägre arbetslöshet än 1959 innebär detta ett tillskott av 12 000 personer.
Sammanräknas de angivna arbetskraftstillskotten under viss hänsyn till
att en relativt stor del därav består av partiellt arbetsföra, ungdomar ulan
utbildning eller yrkesvana osv. kommer man till en siffra på omkring 50 000
årsaibetare eller 1 1/2 procent. Med avdrag för ca 1 procent genom arbets
tidsförkortning (1 timme i veckan för hälften av den yrkesavlönade befolk
ningen) erhålls ett effektivt arbetskraftstillskott på ca 1/2 procent.
37
En ökning av övertidsarbetet (nära 1/2 procent inom industrin under de
första månaderna i år jämfört med samma period förra året), borfall av kort
tidsarbete (eu obetydlig faktor) och en viss överflyttning till effektivare sys
selsättningar torde uppvägas av ökad frånvaro och effekten av den ökade
omsättning av arbetskraft (överrörlighet), som uppkommer vid ökad knapp
het.
2. Arbetsmarknadsläget
Den utveckling av sysselsättningsläget som ägt rum under vinterhalvåret
och som nu kan redovisas synes ha överträffat förväntningarna från i hös
tas. Den under större delen av förra året pågående konjunkturuppgången
har inte bara fortsatt utan också förstärkts, vilket har lett till kraftigt ökad
efterfrågan på arbetskraft. Styrkan i uppsvinget framgår av socialstyrelsens
sysselsättningsstatistik för industrin, som visar att antalet anställda arbe
tare från februari 1959 — då sysselsättningen enligt säsongrensade siffror
var om lägst — till februari i år har ökat med 5 procent eller med i runt
tal 30 000. Även inom andra näringsgrenar (med undantag för jordbruket)
synes sysselsättningen ha ökat under 1959, särskilt under arets senare hälft.
För hela 1959 jämfört med 1958 kan det totala antalet sysselsatta inom hela
näringslivet beräknas ha stigit med omkring 1/2 procent eller drygt 15 000
personer. Att ökningen blev så pass låg sammanhänger med det olikartade
utvecklingsförloppet inom vartdera av de två kalenderåren.
Det höga efterfrågeläget i början av innevarande år belyses av de arbets-
marknadsserier som har samlats i tabell 1. Efterfrågestegringen avser så
gott som samtliga näringsgrenar. Samtidigt som antalet vid arbetsförmed
lingarna nyanmälda lediga platser har stigit har möjligheterna att tillsätta
dessa platser minskat.
Med ledning av bl. a. konjunkturbarometrar och länsarbetsnämndernas
rapporter till arbetsmarknadsstyrelsen kan nu utvecklingstendenserna på
arbetsmarknaden åtminstone för sommarhalvåret bedömas med ganska stor
säkerhet. Samtliga informationer pekar i riktning mot ytterligare ökad ef
terfrågan, som med tanke på de relativt begränsade arbetskraftsresurserna
måste göra arbetskraftsbristen alltmera kännbar, främst inom industrin
samt byggnads- och anläggningsverksamheten.
Som redan nämnts ökade industrin sitt arbetarantal under loppet av fjol
året med omkring 30 000. Allt eftersom sysselsättningen förbättrats har emel
lertid bristen på arbetskraft gjort sig mera märkbar. Av konjunkturbaromet
rar framgår att medan företagens icke täckta behov i fjol nästan uteslutande
gällde yrkeskunnig arbetskraft gäller det i år även annan personal särskilt
vid järn- och stålverken samt inom verkstadsindustrin. Bristen har ökat även
beträffande tekniker och annan tjänstemannapersonal. Även omsättningen
av arbetskraft på grund av frivillig avgång — en indikator som har visat sig
mycket känslig för arbetsmarknadsläget — var i februari i år högre än nå
got annat år sedan 1955. Man kan inte bortse från risken att det ökade antalet
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell VI: 1. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1956—april 1960
År,
månad
Antal
registre
rade ar
betslösa
Antal försäk
rade arbetslösa
i procent av
medlemsantalet
i arbetslöshets
kassorna
Antal
syssel
satta vid
bered
skaps
arbeten
Antal
nyan-
mälda
lediga
platser
Antal
tillsatta
platser
på 100
lediga
Antal avgångna
arbetare inom
industrin i
procent av to
tala antalet an
ställda
1956..................
24 600
1,5
1500
97 800
70,8
0,57
1957..................
30 500
1,9
1900
89 600
73,1
0,49
1958..................
42 600
2,5
3 600
84 400
75,9
0,38
1959..................
36 800
2,0
8 800
90 300
73,8
0,49
därav:
1956 januari ..
37 200
2,4
2100
111 700
74,1
februari
50 600
3,6
2 700
90 600
71,6
0,44
mars___
35 700
2,4
3 000
98 200
71,2
april___
31 600
2,1
2 800
104 900
69,8
1957 januari ..
45100
2,9
2 700
99 300
77,2
februari
41000
2,6
4 000
80 800
75,0
0,36
mars ....
40 800
2,6
4 600
89 500
72,6
april___
39 700
2,7
3 600
91200
68,9
1958 januari ..
59 300
3,8
3 700
92 800
79,0
februari
56 300
3,6
5 400
77 700
76,6
0,32
mars___
55 300
3,6
6 000
80 700
75,8
april___
59 200
3,8
5 300
90 900
73,4
1959 januari ..
72 800
4,3
8 200
91600
81,3
0,25
februari
59 700
3,4
12 300
77 400
77,1
0,30
mars ....
45 400
2,6
15 300
81700
74,6
0,32
april ....
46 600
2,7
15 300
96 300
72,9
1960 januari'..
46 200
2,8
11500
106 800
73,8
0,50
februari
40 200
2,5
13 000
88 200
70,2
0,51
mars___
33100
2,0
11000
104 500
71,9
april___
30 700
1,9
9 000
Källa:
Arbetsmarknadsstyrelsen.
platsbyten liksom den stigande frånvaron och andra desorganisationsförete-
elser längre fram kan verka störande för produktionen.
Både av länsarbetsnämndernas rapporter och av konjunkturbarometrar
framgår att industriföretagen planerar att successivt öka sitt arbetarantal
under loppet av innevarande år. Även om den eftersträvade ökningen inte kan
siffermässigt preciseras, synes den vara större än som kan komma till stånd
inom ramen av arbetsstyrkans tillväxt. Man får således räkna med att den
höga ökningstakten i industrins sysselsättning från i fjol kommer att succes
sivt avmattas under 1960, samtidigt som behovet av mer arbetskraft, särskilt
yrkesutbildade arbetare och teknisk tjänstemannapersonal, kvarstår.
Det material som kan läggas till grund för en uppskattning av arbetskrafts
behovet inom byggnads- och anläggningsverksamheten utgörs i första hand
av uppgifter om meddelade igångsättningstillstånd. Dessa presenteras i ne
danstående tablå (beloppen avser byggnadskostnader i miljoner kronor):
l:a kv.
2:a kv.
3:a kv.
4:akv.
1958
............................ 1 020
1 687
1 885
1 183
1959
............................ 1 059
1 761
1 632
1 551
1960
............................ 1348
39
I syfte att utjämna de säsongmässiga variationerna i byggnadsfackens sys
selsättning liar arbetsmarknadsmyndigheterna strävat efter att koncen
trera påbörjandet av byggnadsprojekt till årets andra och tredje kvartal. Så
har också skett under 1959; dock ställer sig siffran för sista kvartalet ovän
tat hög. Även de under första kvartalet i år meddelade igångsättningstillstån-
den översteg motsvarande belopp för 1959 med 27 procent. Eftersom arbets
kraftsbehovet för ett »normalt» byggnadsprojekt i regel kulminerar först 6 å
10 månader efter igångsättningen, kan man med ledning av dessa uppgifter
vänta ett i förhållande till i fjol högt arbetskraftsbehov både under senvåren
och sommaren 1960. Bedömningen är dock mycket osäker, eftersom det i
igångsättningsstatistiken ingår både stora byggnadsprojekt för hundratals
miljoner kronor, som kommer att pågå under ett flertal år och medföra en
dast ett begränsat arbetskraftsbehov under det första året, och andra projekt
som kommer att fullbordas mycket snabbare och således fordrar en stor ar
betsinsats under en relativt kort tid. För att bättre utröna arbetskraftsbeho
vet har länsarbetsnämnderna sammanställt prognoser för sysselsättningen
inom den reglerade sektorn av byggnadsverksamheten inom ett antal prog
nosområden under förutsättning att inga nya igångsättningstillstånd ges ef
ter den 15 mars. Det väntade arbetskraftsbehovet vid dessa byggen visar
givetvis en minskning allteftersom de beräknas bli färdigställda, men visar
också tydligt att nedgången i den beräknade sysselsättningen från mars till
augusti är väsentligt mindre i år än i fjol, samtidigt som det genomsnittliga
antalet under perioden sysselsatta väntas bli 4 procent större. Alltså tyder
också dessa uppgifter på starkare sysselsättningsökning till den kommande
sommaren än under förra året, åtminstone på här berörda områden.
Som redan nämnts har vid dessa beräkningar ingen hänsyn tagits till arbe
ten som erhåller igångsättningstillstånd efter den 15 mars. Enligt arbets
marknadsstyrelsens beräkningar uppskattas igångsättningen — mätt i total
kostnader — under andra och tredje kvartalet i år bli 2 respektive 23 pro
cent större än under motsvarande perioder i fjol. Det bör dock observeras att
dessa byggnader kommer att i större utsträckning påverka sysselsättningen
först under vinterhalvåret. Utgående från bl. a. dessa uppgifter har vissa be
räkningar utförts som visar att stocken av pågående byggen inom den regle
rade byggnadsverksamheten (exklusive bostäder) kommer att successivt öka
under loppet av innevarande år, vilket också tyder på stigande efterfrågan
på arbetskraft utöver den normalt säsongmässiga. Arbetslösheten inom
byggnadsfacken hade under mars—april kommit ned i för årstiden mycket
låga tal (6,6 procent mot 7,3 förra året och uppskattningsvis samma siffra
om statistiken kunde göras jämförbar rekordåret 1955). Efter en viss ökning
förra året av byggnadsfackens medlemsantal, bl. a. genom överflyttning av
yrkesmän från industrin, torde svårigheterna nu ha ökats att utifrån erhålla
något tillskott av yrkesvan arbetskraft. Det finns alltså anledning att dra
slutsatsen att arbetskraftsbristen inom byggnadsverksamheten kommer att
bli sådan att den till sommaren planerade och till större delen redan igång
satta byggnadsverksamheten inte kommer att kunna genomföras i avsedd
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
40
omfattning. I en sådan situation uppstår erfarenhetsmässigt produktivitets-
sänkande störningar och förseningar.
Av det föregående har framgått att arbetskraftsläget håller på att bli allt
mer knapphetsbetonat även på andra områden, ehuru den säsongmässiga
tillspetsningen kan väntas bli särskilt markerad på byggnadsverksamhetens
område (vid de förutsättningar som förelegat för ovan anförda beräkningar
och bedömning, alltså före åtstramningsåtgärdernas insättande i slutet av
april). Det karakteristiska för nuvarande konjunkturläge är att uppgången
gällt alla sektorer av näringslivet, så att möjligheterna att öka sysselsätt
ningen inom vissa näringsgrenar genom omflyttning från andra ter sig täm
ligen begränsade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
41
VII. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
Löner
En översikt över löneutvecklingen 1958—1959 jämte en prognos för 1959
—1960 ges i tabell 1. Beträffande de i tabellen angivna delsiffrorna för av-
talsmässig lönehöjning och löneglidning gäller, att gränsen mellan dessa två
former av lönehöjning måst dras något olika i de olika fallen. För industri
arbetare o. dyl. avses med löneglidning all den höjning som enligt tillgäng
lig statistik framkommit utöver vad som uppgjorts i kollektivavtal, slutna
av vederbörande fackförbund. För de privatanställda tjänstemännen räknas
de lönehöjningar som vid sidan av centrala uppgörelser genomförts inom
de enskilda företagen såsom löneglidning även i den del de erhållits genom
förbundens medverkan, eftersom någon förutberäkning av dessa lokala och
individuella löneförbättringar ej kan göras. För tjänstemän i allmän tjänst
har hela lönehöjningen förts upp under beteckningen »avtalsmässig», alltså
även en ungefärligt beräknad effekt av olika, icke centralt uppgjorda upp-
flyttningar in. in.; det kan här endast bli fråga om överslagsberäkningar,
eftersom statistik i egentlig mening ej föreligger på detta område. Även på
andra områden bygger siffrorna delvis på överslagsberäkningar i brist på
fullständig statistik. Vissa delar av lönemarknaden är helt uteslutna, då
statistik och/eller avtalsuppgörelser saknas. (Vid beräkningarna av de av-
talsmässiga löneökningarna har dessa justerats så att de gäller för kalen-
Tabell VII: 1. Löneutvecklingen för statistiskt kända grupper 1958—1960
Näringsgren:
Löne-
sum
ma
1958
milj.
kr.
Procentuella förändringar i de individuella lönerna
1958—1959
1959—1960
Avtal s-
mässig
löneök
ning
per
timme
Löne
glid
ning
per
timme
Avgår
genom
arb.-
tids-
för-
kort-
ning
Löne
ökning]
per år
Avtals-
mässig
löneök
ning
per
timme
Anta
gen lö
neglid
ning
per
timme
Avgår
genom
arb.-
tids-
för-
kort-
ning
Löne
ök
ning
per
år
Jordbruk ..................
500
2,2
- 2,0
0,2
9,0
-2,0
7,0
Skogsbruk..................
900
1,9
1,9
6,0
6,0
Industri: arbetare ..
7 500
1,8
2,7
-2,0
2,5
3,3
2,7
- 2,0
4,0
tjänstemän
3 600
2,0
2,8
-0.5
4,3
3,6
2,8
- 0,5
5,9
Byggnadsverksamhet
3 200
1,3
5,0
- 2,0
4,3
3,0
5,0
- 2,0
6,0
Handel ......................
3 800
3,8
1.5
- 1,0
4,3
ti,5
1,5
- 1,0
7,0
Samfärdsel ..............
2 800
2,7
1,0
- 1,5
2,2
5,0
1,0
- 1,5
4,5
Allmän tjänst ..........
5100
3,0
-0,7
2,3
6,5
— 0,5
6,0
Totalt 27 400
2,4
2,0
-1,2
8,2
4,»
2,0
-1,2
5,7
Sysselsättn.ökn. m.m.
1,3
1,5
42
deråren. Siffrorna i tabellen skiljer sig därför något från textens uppgifter
om avtalshöjningarna.)
Den i tabellen redovisade ökningen av lönesumman 1958—1959 är 0,8
procent mindre än den på ofullständigare uppgifter grundade beräkning som
^®§“*gnades i den preliminära nationalbudgeten. Den nominella timinkomst-
ökningen på 4,5 procent 1958—1959 är lägre än något år tidigare under
1950-talet. Reallönemässigt uppgår stegringen till 3,7 procent räknat med
hjälp av index utan direkta skatter, som steg med 0,8 procent mellan de
t\å åren. Med hänsyn till ökade källskatteuttag (pensionsavgifts- och kom
munalskatteökning m. m. samt marginalskatteeffekten) blev dock reallöne-
ökningen per timme i verkligheten endast ca 1 1/2 procent, vartill kommer
närmare 1 procent genom den ovanligt stora skatteåterbäringen.
Som bekant domineras 1960 ars löneutveckling av den centrala uppgö
relsen LO SAF, i första hand gällande för industri- och byggnadsarbetare.
Avtalets bestämmelser om 18 öres höjning av tidlönerna (genomsnittligt 4
procent inom industrin) och 3 procent eller minst 16 öre per timme på ac-
kordslönerna innebär en genomsnittlig ökning med ca 3,4 procent, vartill
dock kommer vissa extra höjningar för särskilda grupper, så att totalge
nomsnittet för den egentliga industrins arbetare torde bli ca 3,6 procent.
Även vissa andra arbetargrupper har erhållit särskilda lönehöjningar utöver
centralavtalets mönster. Lantarbetarlönerna höjs sålunda med ca 12 pro
cent (netto efter avdrag av vissa hyresjusteringar). De handelsanställdas
avtal synes ge omkring 7 procent. Inom transportområdet höjs lönerna med
varierande procenttal, som i genomsnitt synes bli drygt 5 procent.
Den centrala uppgörelsen för industritjänstemännen och arbetsledarna
innebär en lyftning av lönenivån med 3,7 procent. Liknande eller något
större höjningar utgår för övriga tjänstemannagrupper. I tabellen har tjäns
temän och arbetare sammanslagits inom byggnadsverksamheten, handeln
och samfärdseln. För de anställda i allmän tjänst stiger lönerna generellt
med 5 procent. Vissa lönegradsuppflyttningar och »löneglidningar» i olika
former, bl. a. åldersförskjutningar, beräknas ge ytterligare 1,3 procents ök
ning av den genomsnittliga tidlönen.
I fråga om löneglidningen 1959—1960 kan givetvis ingenting exakt beräk
nas och i tabellen har generellt förra årets siffror begagnats. Där har även
införts en ungefärlig siffra för arbetstidsförkortningens effekt på den ge
nomsnittliga årsinkomsten per person inom vart och ett av de olika om
rådena. Beträffande den sammanlagda effekten av ökad sysselsättning m. m.
som närmare diskuteras i kapitel VI, kan den förutses komma att öka löne
summan 1960 med ytterligare 1,5 procent.
Första årets avgifter för den allmänna tilläggspensionen behöver inte
börja inbetalas förrän 1961 av de mindre arbetsgivarna, svarande för ca en
tiondel av den totala lönesumman. För de övriga betyder avgifterna för in
nevarande år en utgiftsökning motsvarande 1,9 procent på lönerna eller
omkring 550 miljoner kronor. Detta belopp ingår i posterna löner samt
direkta skatter och avgifter i tabell 2.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
43
Tabell VII: 2. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1958—1960
Miljoner kronor i löpande priser. Avrundade tal.
1959
Förändring
1958—1959
1959—1960
prognos
Inkomster
Löner och socialförsäkringsavgifter (inkl. ATP-avg.) ..
33 980
+ 1440
+ 3 000
Enskilda företagares inkomster..........................................
5 410
+
90
+ 280
därav: jordbrukare..............................................................
övriga företagare ...................................................
Kapitalinkomster (netto).......................................................
2 440
2 970
530
- 20
+ 20
Inkomstöverföringar ...............................................................
3 910
+ 210
+ 450
Utbetalda försäkringsbelopp ..............................................
1700
+ 60
+ 100
Ofördelad restpost av inkomster .......................................
3150
+ 170
+ 200
Summa
48680
+ 1950
+ 4 050
Utgifter
Direkta skatter och avgifter (inkl. ATP-avg.)..............
10 340
+ 730
+ 1500
Konsumtion...............................................................................
34 630
+ 1390
+ 2 400
Försäkringspremier..................................................................
1950
+ 60
H- 50
Övrigt sparande .......................................................................
1760
- 230
+ 100
Summa
48 680
+ 1950
+ 4050
Källa för 1958—1959: Konjunkturinstitutets nationalräkenskaper.
Enligt de gjorda uppskattningarna kan löneutvecklingen 1959—1960 för
kända grupper sammanfattas sålunda. På grund av avtalsmässig löneökning
och löneglidning stiger den genomsnittliga timförtjänsten med 6,9 procent.
Genom arbetstidsförkortningen reduceras ökningen i den genomsnittliga
årsinkomsten per person till 5,7 procent. Sedan därutöver hänsyn tagits till
sysselsättningsstegringen, erhålls en ökning av lönesumman (exkl. ATP-
avgifter) med 7,2 procent. Inkluderas även ATP-avgifterna i lönesumman
erhålls en stegring av denna med 3 000 miljoner kronor, vilket belopp in
förts i tabell 2. Stegringen i arbetsgivarnas kostnader per timme i form av
avtalsmässig löneökning, löneglidning och ATP-avgift uppgår till nära 9
procent. (Angående ev. tillkommande poster — ökad löneglidningstakt och
inlösning av privata pensionsförsäkringar — se nedan sid. 47 och 48).
Övriga inkomster
Jordbrukarnas inkomster av jordbruk och skogsbruk synes ha ökat ge
nomsnittligt med 4 å 5 procent 1959. Förutsatt att arbetsvolymen kommer
att sjunka i samma takt som under tidigare år skulle enligt jordbruks
nämndens beräkningar de individuella inkomsterna av jordbruk bli unge
fär oförändrade mellan 1959 och 1960. Därutöver tillkommer emellertid
effekten av den inkomstregel, vilken avser tillförsäkra bönderna samma in
komstförbättringar som industriarbetarna. Inkomsterna från skogsbruket
kan utifrån den av skogsstyrelsen beräknade awerkningsvolymen förutses
44
öka med ca 12 procent. Inklusive tillskottet genom utlösningen av inkomst
regeln torde härigenom böndernas årsinkomster öka med ca 5 procent från
1959 till 1960. -— Kännedomen om inkomstutvecklingen 1958—1959 för öv
riga företagare är begränsad. Konjunkturinstitutets preliminära uppskatt
ning anger emellertid en ökning av deras inkomster med ca 3 procent 1959.
Med hänsyn till den ökade ekonomiska aktiviteten torde inkomsterna un
der innevarande år stiga något kraftigare, dock inte lika kraftigt som för
löntagarna, då ATP-avgifter och omsättningsskatt torde begränsa utrymmet
för marginalhöjningar.
Inkomsterna av räntor och utdelningar beräknas ha minskat med 20 mil
joner kronor 1959. Det högre ränteläget samt aktieutdelningarna, vilka i år
synes öka förhållandevis kraftigt, förefaller medföra en ökning i kapital
inkomsterna 1960 med 20 miljoner kronor.
Inkomstöverföringarna från det offentliga till hushållen, vilka under 1959
ökade med 210 miljoner kronor, beräknas under 1960 öka med 450 miljo
ner kronor. Härav utgör höjningen av det allmänna barnbidraget 90 miljo
ner kronor; standardförbättringen för folkpensionärerna samt två index-
tillägg under loppet av 1960 tillsammans med en ökning i antalet pensionä
rer betyder en ökad överföring med 265 miljoner kronor.
Direkta skatter och avgifter samt försäkringspremier
Hushållens inbetalningar av skatter och avgifter, exklusive avgifterna för
den allmänna tjänstepensionen, kan vid ovan angivna inkomstökning be
räknas stiga med 950 miljoner kronor. En fortsatt ökning av utgifterna för
försäkringspremier med ca 50 miljoner kronor har dessutom förutsetts.
Förändringarna i inkomster, skatter, avgifter och försäkringspremier be
räknas på detta sätt öka de disponibla inkomsterna för enskilda personer
1960 med ca 7 procent eller 2 500 miljoner kronor. Motsvarande ökning
1959 uppgick till 3 1/2 procent.
2. Konsumentpriserna
Konsumentprisindex steg med 1,3 procent från december 1958 till decem
ber 1959. De faktorer, som kraftigast påverkat förskjutningen av prisnivån,
har huvudsakligast varit de under hösten inträffade höjningarna av livs
medelspriserna samt en mer kontinuerlig dragning uppåt av priserna på en
rad tjänster, t. ex. bostäder, bilreparationer och hemhjälp. Priserna på eld
ningsoljor samt kol och koks föll däremot förhållandevis kraftigt; dock in
träffade en inte oväsentlig återhämtning av priserna på eldningsoljor under
årets sista månad. Av tabell 3 framgår, när konsumtionen uppdelas på
tjänster och varor, att tjänsterna svarat för 0,5 procent och varorna för 0,8
procent i totala uppgången i konsumentprisindex. Vid 1959 års slut låg
prisnivån 1 procent över årsgenomsnittet för hela 1959, som i sin tur låg
0,8 procent över 1958 års nivå. Den genomsnittliga prisstegringen per år
1954—1958 utgjorde betydligt mer, nämligen 4 1/2 procent.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
45
Tabell
Vilt 3. Konsumentpriserna 1938—mars 1960
Procentuella förändringar
Livsmedel..........................................................
Alkoholhaltiga drycker och tobak..............
Bostad ...............................................................
Bränsle och lyse...............................................
Kläder och skor ..............................................
Inventarier och husgcråd..............................
Diverse ...............................................................
Konsumentprisindex totalt
Tjänster ...............................................................
Övriga varor ..................................................
ec. 1958—
c. 1959
Effekt på
totalindex
Dec. 1959—
mars 1960
Effekt på
totalindex
2,6
0,8
3,5
1,1
-0,2
0
3,5
0,3
2,5
0,2
0,2
0
-3,1
-0,1
- 1,6
-0,1
-0,2
0
4,0
0,5
0,6
0
4,6
0,5
1,6
0,4
2,1
0,5
1,3
1,3
2,8
2,8
1,7
0,5
1,7
0,4
1,2
0,8
3,2
2,4
För partipriserna var utvecklingen under loppet av 1959 huvudsakligen
densamma som för konsumentpriserna. Partipriserna för hudar och läder
varor samt spånadsämnen och textilvaror avvek från denna allmänna ut
veckling och steg kraftigt under fjolåret utan att detta emellertid hann få
något nämnvärt genomslag på prisnivån i konsumentledet.
Utvecklingen under innevarande års tre första månader visar att den all
männa varuskatten så gott som hundraprocentigt har slagit igenom på kon
sumentprisindex till den del som skatten avsett konsumtionsvaror. Något
genomslag från skatten i den del den avser produktionskapitalvaror (ca en
fjärdedel av skattens belopp) har däremot inte gjort sig märkbart i kon
sumentprisnivån. Bakom siffrorna i tabell 3 för perioden december—mars
döljer sig vid sidan av skatteeffekten en rad prisförändringar uppåt och
nedåt, som praktiskt taget uppväger varandra. Vad som verkade återhållan
de på prisnivån var i främsta rummet de inträffade sänkningarna av pro
ducentpriserna på jordbruksprodukter dels i enlighet med den s. k. 3-pro-
centsregeln vid årsskiftet, dels i anslutning till världsmarknadsprisernas
nedgång under januari—mars. Prisstegringar utöver varuskatten har fö
rekommit speciellt bland de tjänster och varor som i förhållandevis ringa
grad är utsatta för internationell konkurrens. Vidare bär kunnat iakttas en
viss marginalökning inom distribution och förädling av kött, fläsk och char
kuterivaror. Marginalökningar inom handeln i övrigt föreligger det för när
varande inga bestämda indicier på.
Enligt 3-procentsregeln genomfördes i slutet av mars en höjning av im
portavgifterna för jordbruksprodukter med en teoretisk effekt på 3,9 pro
cent i jordbrukets producentprisindex. Den därav betingade stegringen av
livsmedelspriserna inom landet har dock blivit tämligen hegränsad. Delta
torde kunna förklaras av att världsmarknadspriserna fortsatt att sjunka. Det
är också möjligt att producentpriserna ännu inte hade hunnit anpassas
nedåt till de inträffade sänkningarna av världsmarknadspriserna så att följ
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
aktligen uppåtanpassningen inte heller behövde bli så stor. Ännu en omstän
dighet som för närvarande håller ner livsmedelspriserna utgör den i slutet
av mars genomförda säsongmässiga sänkningen av smörpriset, avsedd att
gälla under sommarhalvåret.
Vid normala produktions- och skördeförhållanden under 1960 torde yt
terligare prisrörelser på världsmarknaden bli moderata. Om de överstiger
3 procent kommer de dessutom att upphävas med regleringsåtgärder en
ligt 3-procentsregeln. En mera definitiv justering av jordbruksprisnivån
kommer däremot att utlösas av uppgången i industriarbetarlönerna (inklu
sive löneglidning och ATP-avgiften). Varje procents uppgång i industri
lönenivån skall utlösa livsmedelsprishöjningar av sådan storlek att de —
förutsatt oförändrade förädlings- och handelsmarginaler —- leder till en
höjning av konsumentprisindex’ livsmedelspost med ca 0,1 procent. I år kom
mer dock endast den del av lönehöjningen som överstiger 3 procent att
få någon sådan prisverkan; en del av ifrågavarande prishöjning togs näm
ligen ut redan i september och en annan del täcks genom uttag ur den s. k.
smörprisfonden. Ifrågavarande prishöjning synes därför begränsas till att
åt jordbrukarna kompensera ca 3 procents lönestegring: 3,6 procent genom
avtal i år plus 1,7 procent löneglidning 1959 (eftersom 1 procent av denna
redan kompenserats i september 1959) minus 2 procent arbetstidsförkortning
plus 1,9 procent ATP-avgift minus 2 procent som kompenseras ur smör
prisfonden. Effekten härav skulle göra ca 0,3 procent på livsmedelsindex
och 0,1 procent på totala konsumentprisindex.
De prisstegringar som är att vänta utanför jordbruksprisområdet till följd
av de med ca 9 procent höjda lönekostnaderna per arbetstimme, är svårare
att beräkna. Under 1959 torde produktivitetsökningar i stort sett ha täckt
lönekostnadsökningen och följaktligen torde inte några eftersläpande pris-
stegringsimpulser i nämnvärd grad påverka utvecklingen 1960. Produktivi
tetsförbättringar inom de näringsgrenar och branscher, där kostnadsutveck
lingen förhållandevis snabbt avspeglas i priserna, kan under 1960 förvän
tas täcka mellan tredjedelen och hälften av de ökade löneutgifterna. Enligt
den tumregel som skisserades i den preliminära nationalbudgeten för 1960
skulle därmed årets lönestegringar komma att höja den inhemska prisnivån
med 1 å 2 procent under loppet av 1960, varav dock en del (ca 1/2 pro
cent) skulle kunna anses uttaget »i förskott», genom förut nämnda margi
nalhöjningar på livsmedel m. m. De internationellt betingade partiprishöj
ningarna på spånadsämnen och lädervaror som inträffade under hösten
1959 väntas under innevarande år medföra en höjning av konsumentpris
nivån med någon tiondels procent. Bostadskostnaderna kommer trendmäs
sigt i samband med inflyttningar till nybyggda hus att höja nivån ytter
ligare ett par tiondels procent. Redan inträffade prissänkningar på eld
ningsoljor och smör reducerar dock uppgången med ca 1/2 procent. Hur
mycket tullsänkningarna med 20 procent inom EFTA-området fr. o. in. 1
juli i år kan betyda för den inhemska prisnivån är det ännu svårt att upp
47
skatta; även här torde det emellertid endast röra sig om tiondelar av en
procent på konsumentprisindex.
Adderas slutligen effekten av den allmänna varuskatten (2,9 procent)
kan prisuppgången från december 1959 till december 1960 väntas bli om
kring 4 å 5 procent. Även räknat på årsgenomsnitten skulle därvid pris
nivån höjas med i det närmaste lika mycket. Eftersom de internationella
priserna visserligen utvecklas anmärkningsvärt stabilt men ändå måste
väntas peka uppåt torde man få betrakta den övre av dessa siffror som
sannolikast. Eventuellt tillkommer på längre sikt tillsvidare eftersläpande
effekter av lönestegringen, i den del den överstigit produktivitetsstegring
en, samt i någon mån återverkningar av den del av omsättningsskatten som
avser kapitalvaror.
3.
Konsumtion och sparande
Den privata konsumtionen ökade enligt nationalräkenskaperna med 4,2
procent i löpande priser och med 3,8 procent i fasta priser 1958—1959.
Som tidigare framgått var ökningen i den disponibla inkomsten något mind
re. Det personliga sparandet, som minskade kraftigt under 1958, synes så
ledes ha minskat ytterligare 1959. Konsumtionsutvecklingen under de se
naste åren framgår av kapitel II, tabell 4 och sidan 7.
Vid den löne- och prisutveckling som beräknats i det föregående skulle
ökningen i den för konsumtion och sparande disponibla inkomsten 1960
komma att bli 7 procent nominellt och 2 procent realt genom 5 procents pris
stegring. Av den beräknade nominella ökningen med 2,5 miljarder kro
nor kan 1 miljard väntas bli absorberad av varuskatten och 600 å 700 mil
joner kronor av övriga prishöjningar. Såsom framhölls i den preliminära
nationalbudgeten (sid. 57 och 93 ff), kan man iaktta att den reala kon
sumtionsökningen från det ena året till det andra varierat betydligt mindre
än den samtidiga ökningen av realinkomsten, medan bådaderas genomsnitt
för t. ex. hela 50-talet utgör ungefär 3 procent. Vid 2 procents realinkomst-
ökning skulle man alltså ha anledning räkna med att den reala konsumtions
ökningen skulle komma att bli ett mellanting mellan dessa 2 procent och
»normala» 3 procent. Men med hänsyn till att en del av 1960 års inköp gjor
des i förskott närmast före årsskiftet skulle det emellertid finnas anledning
att reducera siffran i detta speciella fall. Man skulle därvid komma fram till
en real konsumtionsökning med omkring 2 procent. Efter köprushen in
för omsättningsskatten har också registrerats en minskning i köpen av
främst varaktiga varor under början av 1960 samtidigt som insättningarna
på sparkonton varit större än under motsvarande tid föregående år. Den
ökning i det personliga sparandet (inklusive försäkringssparandet, netto)
som denna konsumtionsberäkning motsvarar uppgår till ca 150 miljoner
kronor, varav 50 miljoner kronor i försäkringssparande.
I ovanstående översikt av inkomst- och konsumtionsutvecklingen ingår
inte den ännu okända post som kan tillkomma genom en uppgörelse om
inlösning delvis av privata pensionsförsäkringar med anledning av ATP.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
48
Vad den kommande uppgörelsen härom kommer att innebära är ännu inte
möjligt att närmare uttala sig om eftersom flera alternativa lösningar lär
stå under diskussion, innebärande olika fördelning mellan kontanta för
måner och kompletteringsförsäkringar.
En annan tillkommande faktor är en sannolik ökning av löneglidnings-
takten utöver de 2 procent, som ovan i detta kapitel tillämpats i lönebe-
räkningarna i anslutning till vad som erhölls på denna väg förra året. Med
hänsyn till den skärpta knappheten på arbetskraft skulle man ha att vänta
ytterligare några tiondels procent 1960, trots att arbetsgivarna på de mest
notoriska löneglidningsområdena synes alltmera systematiskt ha inriktat
sig på en lönesättning som skulle ge större stabilitet. På prissidan har emel
lertid ej heller upptagits annat än de rent kostnadsbetingade prisstegring
arna. En förhöjd löneglidning på grund av ökad efterfrågan på arbetskraft
måste förmodas gå jämsides med en viss efterfrågebetingad prisglidning.
Resultatet för den reala disponibla inkomsten skulle måhända kunna väntas
bli ungefär detsamma som här ovan beräknats under ignorerande av dessa
två svårbedömda men i varje fall varandra motverkande korrektionsfak
törer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
49
VIII. Investeringarna
Den fortsatta konjunkturförbättringen föranleder en omprövning av in-
vesteringsprognosen i den preliminära nationalbudgeten med hjälp av nytt
statistiskt material. Hänsyn har här inte tagits till effekten av de ekonomisk-
politiska åtgärderna i april (statligt nybyggnadsstopp in. m.).
Inledningsvis redovisas vissa beräkningar av tendenserna i den tillstånds-
beroende byggnadsverksamheten (utom bostäder samt statliga kraftverk
och statlig samfärdsel) 1959—1960. Dessa beräkningar (tabell 1) har utförts
på basis av statistiken över beviljade och utnyttjade igångsättningstillstånd
samt data från arbetsmarknadsstyrelsens inventeringar av byggnadsverk
samhetens omfattning i februari och augusti varje år. Därefter genomgås
de olika delområdena även i fråga om andra investeringar. Lagerinveste
ringarna behandlas dock i kapitel XI.
Kalkylerna i tabell 1 har grundats på den faktiska igångsättningen t. o. m.
mars 1960 men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen under
resten av året, väsentligen baserade på bedömningar som under mars gjorts
av de tillslåndsbeviljande länsarbetsnämnderna.
Fördelningen över året av den antagna totala igångsättningen framgår av
nedanstående tablå (kostnad enligt ansökan, miljoner kronor):
1 kv.
2 kv.
3 kv.
4 kv.
S:a
1957 ..................................
441
958
640
2 039
1958 ..................................
625
754
705
865
2 949
1959 ..................................
542
691
887
1014
3 134
1960 .................................. . 840
*815
>1 020
n
165
3 840
Antagen igångsättning. -- Obs. dessutom att ovanstående siffror ej omfattar bostadsbyg-
ganriet, som däremot medtagits i motsvarande tablå i kap. VI.
Av tablån framgår bl. a. att igångsättningen under första kvartalet 1960
legat påtagligt högt i jämförelse med samma kvartal de närmast föregåen
de åren. Tillströmningen av ansökningar om igångsättningstillstånd är för
närvarande mycket stark och även för resten av året har förutsatts en inte
oväsentligt högre igångsättning än i fjol. Siffrorna för andra och tredje
kvartalen bygger härvid på länsarbetsnämndernas uppskattningar. För
fjärde kvartalet har förutsatts samma relativa ökning i förhållande till
tredje kvartalet som 1959. Beräkningen för 1960 i tabell 1 (kol. 7) utgör inte
något försök till prognos av byggnadsvolymen inom berörda områden. Den
visar endast vilken omfattning ifrågavarande investeringar skulle få om den
av länsarbetsnämnderna förutsatta igångsättningen kunde genomföras utan
alt hämmas av brist på arbetskraft. Detta innebär bl. a. att byggnadstiderna
genomgående antagits bli oförändrade. I tabell 1 redovisas belastningen på
1960 av vid ingången av april pågående byggen skild från den belastning
som blir följden av den antagna igångsättningen under de tre sista kvartalen
1960. Konsekvenserna av en ändring av de gjorda igångsättningsantagan-
dena kan ungefärligen klargöras med utgångspunkt från tabellen. Kalkylen
4 Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang C
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell VIII 11. Räkneexempel för 1960 års tillståndsberoende byggnadsverksamhet (cxkl. bostäder)
Miljoner kronor i 1959 års kostnadsnivå
Igång-
Beräk-
Anta-
Därav
Beläst-
Beläst-
Total
sätt-
nåd
gen
efter
ning på
ning på
beläst-
ning
under
1959
faktisk
bygg
nads-
verk
samhet
1959
igång
sätt
ning
under
1960
1 april
1960 till
följd av
den fak
tiska
igång
sättning
en före
*/4 1960
1960 till
följd av
den an
tagna
igångsätt
ningen
efter
'It
1960
ning
1960
(5) -f
(6)
1
2
3
4
5
6
7
Jordbruk, skogsbruk o. fiske
4
4
3
3
2
i
3
Industri och hantverk ....
745
550
915
665
625
ISO
775
Kraft- och belysningsverk
1
160
140
180
165
130
10
140
Samfärdsel1 ..........................
205
175
225
175
165
45
210
Handel ..................................
425
380
545
425
355
90
445
Förvaltning, sociala ändamål
360
325
500
460
285
95
380
Skolor, kyrkor, samlings-
lokaler ..............................
500
500
680
565
415
145
560
Vägar, gator, vatten- och
avloppsledningar..............
550
630
680
450
525
85
610
Militära arbeten, civilförsvar
185
90
110
90
80
20
100
Summa
8134
2 794
3 838
2 998
2 582
641
3 223
1 Statliga arbeten ingår inte.
är starkt känslig för variationer i byggnadstiderna; till följd av brist på
uppgifter rörande spridning och säsongvariationer i byggnadstiderna är den
också starkt schablonmässig på denna punkt. Såsom framgår av kolumn 6
i tabell 1 blir effekterna av de byggen som påbörjas under senare delen av
året inte så stora på det nedlagda byggnadsarbetet under 1960 utan den
största effekten på byggnads- och anläggningsverksamheten kommer först
1961. För att belysa effekterna av en ändring i antagandena kan nämnas,
att en minskning av igångsättningen under tredje kvartalet med arbeten
till ett värde av 150 miljoner kronor och under fjärde kvartalet med arbe
ten till ett värde av 400 miljoner kronor skulle minska det nedlagda arbetet
under 1960 med ca 1 procent vardera. Effekterna skulle i stället till största
delen visa sig under 1961.
Under ovan nämnda förutsättningar har byggnads- och anläggningsvoly-
inen inom här berörda område beräknats öka med 15 procent från 1959 till
1960. Stocken av pågående byggen steg under loppet av 1959 och kan för
arbetena i tabell 1 uppskattas ha varit drygt 20 procent högre vid utgången
än vid ingången av året. Inkluderas bostadsbyggandet (i flerfamiljshus och
småhus) inskränker sig ökningen under 1959 till 12—15 procent. Med här
och i det följande gjorda antaganden skulle stocken av pågående tillstånds
beroende byggen jämte småhus säsongmässigt ha sjunkit något under första
kvartalet men skulle sedan komma att stiga successivt under året för att
vid slutet av 1960 ligga på en 10 å 15 procent högre nivå än vid ingången
51
av året. Särskilt beräknas ökningen bli betydande under tredje kvartalet.
Större delen av den statliga byggnadsverksamheten, vilken sannolikt mins
kar något under året, faller utanför ifrågavarande kalkyl. Även underhåll
och reparationer faller utanför liksom mindre byggnadsprojekt i allmänhet.
Prognos för investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäderna
Bostadsbyggandets omfattning bestäms väsentligen av storleken hos den
statliga låneverksamheten samt vad beträffar flerfamiljshusen av omfatt
ningen och tidsfördelningen av de av arbetsmarknadsmyndigheterna i ko
ordination med långivningen beviljade igångsättningstillstånden. De i riks-
staten och tilläggsstat II för innevarande budgetår fastställda medelsramarna
för den statliga bostadslåneverksamheten kan beräknas medge en igång
sättning av bostadsbyggen omfattande 46 500 lägenheter i tertiärbelånade
flerfamiljshus och 17 500 lägenheter i småhus. Härutöver kommer bostads
byggen utan statsbelåning. Totalsumman torde bli ca 68 000 lägenheter.
För flerfamiljshusen kan man således räkna med att byggen med sam
manlagt omkring 49 000 lägenheter skall komma att påbörjas under bud
getåret 1959/60. Härvid förutsätts dock, att de kring budgetårsskiftet re
gelbundet beviljade dispenserna för påbörjande före 1 juli av byggen med
lån belastande efterföljande budgetår kommer att bli av samma omfattning
vid utgången av budgetåret 1959/60 som vid dess ingång. Då det under andra
halvåret 1959 har påbörjats byggen med sammanlagt närmare 30 500 lägen
heter i flerfamiljshus skulle således för igångsättningen under första halv
året 1960 återstå omkring 18 500 lägenheter.
För budgetåret 1960/61 räknar man i årets statsverksproposition med en
igångsättning av bostadsbyggen motsvarande sammanlagt — i statsbelånade
och icke-statsbelånade hus — minst 63 000 lägenheter, därav 44 000 i fler
familjshus. Hur stor del av 1960/61 års ram som kan komma att tas i an
språk under hösthalvåret torde bli beroende av om man vid den bedömning,
som får göras under tredje kvartalet i år, anser eu utökning av låneramen
liknande den som kommit till stånd de senaste åren konjunkturmässigt mo
tiverad även för 1960/61. Med nuvarande konjunkturutsikter synes det rim
ligast att förutsätta, att någon sådan utökning inte blir aktuell. För flerfa
miljshus har i prognosen antagits, att igångsättningen av byggen under
andra hälften av kalenderåret 1960 skall komma att stanna vid 25 000 lä
genheter.
För småhusen har förutsatts en igångsättning under 1960 motsvarande
19 000 lägenheter eller 1 000 lägenheter mer än 1959.
Med dessa antaganden och under förutsättning av oförändrade byggnads
tider samt en normal ökning av underhållsverksainheten har det totala bo
stadsbyggandet beräknats bli ca 2 procent mindre 1960 än 1959 motsvarande
eu minskning på 75 miljoner kronor i 1959 års priser.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
Industrin
Huvudresultaten av marsenkäten rörande industrins investeringsplaner
återges i tabell 2 parallellt med motsvarande uppgifter enligt oktoberunder-
Tabell VIII: 2. I nvesteringsplaner inom industrin för 1960
Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning
Miljoner kronor
Byggnader och anläggningar
Investeringar i maskiner
och apparater
Enligt höst-
Enligt vårenkäten
Enligt höst-
Enligt vår-
enkäten
enkäten
enkäten
Be-
Pia-
Be-
Pia-
Därav
Be-
Pia-
Be-
Pia-
räk-
nerade räk-
nerade avsed-
räk-
nerade räk-
nerade
nade
utgif-
nade
utgif- da att
nade
utgif-
nade
utgif-
kost-
ter
kost-
ter
på-
kost-
ter
kost-
ter
nader 1960
nader 1960
börjas
nader 1960
nader 1960
1959
1959
senare
1959
1959
än 1
april
1 .
Gruvindustri..............
91
80
98
69
6
72
61
72
61
2. Metall- och verkstads-
industri ......................
449
522
433
592
173
575
747
614
813
därav:
järn- och stålverk ..
119
130
108
130
42
225
340
241
325
verkstadsindustri
(inkl. metallverk, exkl.
skeppsvarv) ..............
275
322
272
392
114
313
374
332
450
skeppsvarv ..................
55
70
53
70
17
37
33
41
38
3. Jord- och stenindustri
32
36
30
43
16
53
57
63
70
4. Träindustri............ ..
29
43
.i 34
63
36
46
39
64
58
5—6. Massa-, pappers- och
grafisk industri..........
146
179
141
225
83
414
463
435
501
därav:
träsliperier och cellu-
losafabriker.................
68
94
66
107
35
177
237
177
234
pappersbruk och papp-
fabriker . ..................
78
85,
75
118
48
237
226
258
267
7. Livsmedelsindustri ..
72
86
88
93
36
89
81
105
93
8. Dryckesvaru- och to-
baksindustri . ..........
16
21
18
23
9
15
14
16
15
9. Textil- och sömnads-
industri ......................
20
25
21
26
6
58
54
64
75
10. Läder-, hår- och gum-
mivaruindustri..........
6
9
6
13
2
22
25
25
28
11. Kemisk-teknisk indu-
stri ...............................
47
39
53
49
19
94
85
95
97
Summa
908
1040
922
1196
386
1438
1626
1543
1811
12. El-, gas- och vatten-
verk..............................
857
919
893
901
66
145
146
159
168
därav:
kraft- och elverk ___
801
833
834
811
33
132
132
146
157
Totalt
1765
1959
1815
2 097
452
1583
1772
1702
1979
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.
Källa:
Kommerskollegiets investeringsenkäter.
53
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
sökningen. Siffrorna för den egentliga industrins investeringar 1959 (grup
perna 1—11 i tabell 2) innebär en höjning från höstenkäten med 2 procent
för byggnader och anläggningar och 7 procent för maskiner och apparater.
Även om det brukat ske en höjning av de preliminära, i oktober gjorda
uppskattningarna för det då ännu inte tilländalupna året, är dock ökning
en av siffrorna för 1959 större än vanligt. Denna uppjustering förklaras san
nolikt delvis av den successiva förbättring av konjunkturen som ägt rum
under hösten men får också antas vara en följd av en strävan hos företagen
att forcera investeringsinköpen under senare delen av 1959 för att undvika
varuskatt. Framför allt gäller detta maskininvesteringarna. Det är svårt att
avgöra i vilken utsträckning det här varit fråga om en verklig ökning av
mottagna leveranser och i vilken utsträckning det varit fråga om en för
skjutning av betalningarna (ökning av förskotts- eller påskyndande av efter-
skottsbetalningarna).
Enligt marsenkäten skulle industrins nyinvesteringar i byggnader och
anläggningar öka med 30 procent från 1959 till 1960. Motsvarande siffra
i oktoberenkäten var 15 procent. För nyinvesteringarna i maskiner och ap
parater uppgår den numera planerade ökningen till 17 procent (13 pro
cent enligt oktoberenkäten). Höjningen av ökningstalen är inte utan vi
dare ett indicium på en ökad investeringsvilja. Normalt sker en höjning av
investeringsplanerna från höst- till vårenkäten (tabell 3), till stor del sam
manhängande med att planerna hunnit bli fastare och mera fullständigt
utarbetade. Särskilt är detta påtagligt för inköp av maskiner och appara
ter, där planeringstiden i många fall är tämligen kort. Av tabell 3 framgår
också, att de i mars redovisade investeringsplanerna realt aldrig kommit
att förverkligas helt, varken för byggnader och anläggningar eller för ma
skiner och apparater. Åren 1958 och 1959 har de realiserade reala investe
ringsökningarna dock endast varit någon eller några få procent lägre än de
planerade (om marsenkätens siffror för 1959 accepteras såsom riktiga).
Tabell VIII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
Förändring i procent
1954—
1955
1955—
1956
1956—
1957
1957—
1958
1958—
1959
+ 48
+ 22
4- 12
+ 15
- 2
+ 40
+ 33
+ 25
+ 19
+ 14
+ 11
+ 9
+ 5
+ 15
+ 12
+ 7
+ 3
0
+ 15
+ 12
+ 1
- 2
- 10
+ 7
- 5
+ 10
+ 14
+ 4
+ 25
+ 8
+ 4
-f 7
0
+ 23
+ 8
- 2
+ 1
- 4
+ 23
+ 7
Byggnader och anläggningar
Planerat i oktober året innan
Planerat i mars samma år
Faktiskt inträffad förändring:
löpande priser ..............
fasta priser ..................
Maskiner och apparater
Planerat i oktober året innan
Planerat i mars samma år
Faktiskt inträffad förändring:
löpande priser ............
fasta priser ................
1959—
1960
+ 15
+ 30
I- 13
1- 17
Källa:
Kommcrskollcgiets investeringsenkäter.
54
Att en mycket betydande ökning av industrins byggnads- och anläggnings-
verksamhet kan väntas 1960 bekräftas bl. a. av inventeringen i februari av
den tillståndsberoende byggnads- och anläggningsverksamheten liksom av
de i tabell 1 redovisade kalkylerna. Av bvggnadsinventcringen framgår att
värdet av stocken av inom industrin pågående byggnads- och anläggnings-
projekt i mitten av februari i år var drygt 50 procent större än vid sam
ma tidpunkt 1959 och drygt 50 procent större än i mitten av augusti 1959.
Motsvarande sysselsättningsökningar var av i det närmaste samma omfatt
ning. Med de förutsättningar rörande byggnadstider och igångsättning av
arbeten under senare delen av 1960 som gjorts för kalkylen i tabell 1 upp
skattas ökningen av den genom igångsättningstillstånd reglerade delen av
industrins byggnads- och anläggningsverksamhet till inte mindre än 41
procent eller 225 miljoner kronor från 1959 till 1960. ökningen kan till
stor del ses som en effekt av den kraftiga höjningen från 1958 till 1959
av igångsättningen av nybyggnads- och anläggningsprojekt av vilka en be
tydande del utgjordes av arbeten för vilka företagen (före mitten av sep
tember 1959) erhållit tillstånd att utnyttja sina investeringsfonder. Men
även oberoende härav har det under det senaste halvåret skett en betydan
de ökning i tillströmningen till länsarbetsnämnderna av ansökningar om
igångsättningstillstånd. Igångsättningen har också varit mycket hög sista
kvartalet 1959 och första kvartalet 1960 — 40 respektive 165 procent högre
än ett år tidigare.
Att ökningen enligt de i tabell 1 redovisade beräkningarna (41 procent)
är större än som uppgivits av företagen själva (30 procent) kan till en del
förklaras av att den senare siffran inkluderar även mindre icke tillstånds-
beroende byggnadsprojekt (dock inte underhållsutgifter). Den starka scha
blonmässigheten gör kalkylen i tabell 1 osäker. Även företagens uppgifter
är osäkra, men det synes knappast rimligt att räkna med en större investe
ringsökning än företagen själva gjort.
För maskininvesteringarna (tabell 3) är ökningen från oktober liten i
förhållande till tidigare år. Om prisstegringen på grund av varuskatten är
inkluderad i marsenkätens siffror för 1960 (vilket borde vara fallet om
enkätens anvisningar följts) reduceras skillnaden ytterligare. Införandet
av varuskatten har haft inflytande på fördelningen av investeringarna på
1959 och 1960. Den eventuella överflyttningen har dubbel effekt på föränd-
ringstalen: den höjer siffran för 1959 och sänker siffran för 1960. Överflytt
ningen kan mycket väl tänkas ha varit ca 5 procent motsvarande en reduk-
tionseffekt på ökningstalen om 10 procentenheter. Om man accepterar de
redovisade siffrorna för 1959 års investeringar, kan man räkna med att ök-
ningstalet (17 procent) är jämförbart med motsvarande data för tidigare år
(bortsett från en viss prishöjning i samband med den allmänna varuskat
ten, sannolikt ofullständigt inräknad). Det synes rimligt att räkna med en
ökning av industrins investeringar i maskiner 1959—1960 av 13—15 procent
i fasta priser räknat.
I investeringsprognosen (tabell 5) har antagits att industrins investe
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 är 1960
55
ringar ökar med sammanlagt 575 miljoner kronor 1959—1960 (14 procent
av motsvarande bruttoinvestering 1959). För nyinvesteringsverksamheten,
om vilken diskussionen ovan huvudsakligen rört sig, innebar prognosen en
ökning på 19 procent. Av den totala ökningen hänför sig 300 miljoner kro
nor till byggnader och anläggningar och 275 miljoner kronor till maskiner
och apparater, varvid inkluderats en normal ökning av reparations- och un-
derhållsutgifterna.
Kraftverken
Kraftverkens investeringsplaner innebär någon procents minskning 1960
(tabell 2). De redovisade planerna och prisstegringen i samband med varu
skatten har förutsatts motsvara en nedgång i totalinvesteringarna med 40
miljoner kronor. Minskningen gäller statens vattenfallsverks, de privata
kraftverkens samt kommunala kraft- och gasverkens investeringar.
Handeln
Beräkningarna i tabell 1 pekar på en ökning av de tillståndsberoende in
vesteringarna i fristående handel slokaler med 17 procent. Investeringarna
i handelslokaler i bostadshus antas koinma att minska till följd av den
minskade byggnadsverksamheten i flerfamiljshus. Med stöd av dessa upp
gifter har de sammanlagda byggnadsinvesteringarna inom handeln uppskat
tats stiga med 60 miljoner kronor.
Handelsflottan
Enligt investeringsberåkningarnas principer räknas ett fartyg som inves
tering först då det levereras till köparen, medan det under produktionsperio
den inkluderas i försörjningsbalansens lagerpost (om det tillverkas inom
landet).1 Enligt senaste beräkningar var nyinvesteringarna i handelsfartyg
1959 14 procent lägre än 1958, medan en kraftig ökning förutses för 1960.
Enligt eu enkätundersökning i mars beräknas de svenska varvens leveran
ser till svenska rederier bli drygt 150 miljoner kronor större 1960 an 19o9.
Även importen av nya fartyg beräknas öka så att de totala investeringarna
i handelsflottan skulle stiga med 240 miljoner kronor 1960.
Bi/i. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
Staten
De aktuella konjunkturtendenserna föranledde i årets statsverkspropo-
sition eu nedskärning av affärsverkens investeringsanslag och medelsför-
brukningsramar. Enligt uppgifter från de olika affärsverken skulle dessa
investeringar dock för kalenderåret 1960 bli av ungefär samma reala om
fattning som 1959. Inom vattenfallsverkel, televerket och luf tf artsstyrel
sen förutses minskningar, medan statens järnvägar räknar med en viss ök
ning. -__För
väginvesteringarna
(inkl. underhållet) beräknas en minskning
med 60 miljoner kronor 1960, väsentligen genom reduktion av beredskapsar-
* De ofta betydande kastningarna i årsslffroma
över handel stlottans investeringar behöver
således inte ha någon motsvarighet i variationer i varvsindustrins produktio .
56
betena. De militära investeringarna beräknas stiga med 120 miljoner kronor
för materielanskaffning och 15 miljoner kronor för anläggningsarbeten.
Kommunerna
I tabell 4 presenteras resultaten av en undersökning rörande de kommu
nala investeringarna 1959 och investeringsplanerna för 1960, vilken sta
tistiska centralbyrån företagit i mars. I förhållande till novemberundersök
ningen har kommunerna höjt siffrorna för 1959 med 4 procent. Liksom för
industrin kan detta tänkas delvis vara en följd av en strävan att undgå
varuskatt genom en förskjutning av investeringarna (eller av betalningarna
i samband härmed) från 1960 till senare delen av 1959. Även plansiffrorna
för 1960 har ökat, och den planerade ökningen av nyinvesteringarna 1960
uppgår till 10 procent (300 miljoner kronor). Kommunernas möjligheter
att genomföra den planerade investeringsökningen beror av kreditförhål
landena (kapitel X), tillgången på arbetskraft och omfattningen av beviljade
igångsättningstillstånd för kommunala investeringsprojekt. Kalkylerna i ta-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell VIII: 4.
för 1960
Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsp
la ner
Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning
Miljoner kronor
Enligt uppgifter i
nov. 1959
Enligt uppgifter i
mars 1960
Beräknade
kostnader
1959
Planerade
utgifter
1960
Beräknade
kostnader
1959
Planerade
utgifter
1960
Primärkommuner och landsting: Summa
bruttoinvesteringar..............
2 039
2 230
2 002
AS
0 117
Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt ..
därav: Personalbostäder och övriga bostä
der ........................
1813
74
388
1 351
1878
1 oZo
2 089
83
415
1591
Affärsföretag ..........
401
1533,
99S
Övriga förvaltningar........
1400
Maskiner, transportmedel, inventarier in.
in.,
totalt ........................
226
66
160
746
721
657
64
°ö
därav: Affärsföretag..........
62
166
831
798
729
69
33
60if
234
65
169
Övriga förvaltningar..........
Kommunala bolag och stiftelser: Summa
bruttoinvesteringar..........
7ÄJ.
Byggnads- och anläggningsarbeten, totalt ..
därav: Bostäder................
757
843
764
79
Övriga förvaltningar..........
Maskiner, transportmedel, inventarier m. in.,
totalt ......................
33
Anm.
Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommu
nala investeringar för 1959 som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående, dels
^^“tk„°mmUr^katenS
vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till jäm-
J lr?Ctfn med tldlgar? år’ dels emedan tabell 5 även innefattar municipalsamhällenas och de
kyrkliga kommunernas investeringar.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
57
bell 1 tyder på att de kommunala investeringarna får antas öka mindre
än kommunerna själva uppgett i sina planer även om dessa reduceras med
ett par procent med hänsyn till den fördyring som den allmänna varuskat
ten på byggnadsvaror kan förutsättas innebära. Sammanlagt har de kom
munala investeringarna i tabell 5 antagits komma att öka med 205 mil
joner kronor eller knappt 6 procent från 1959 till 1960.
Tabell VIII: 5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1959 till 1960
Miljoner kronor i 1959 års priser
1959
Förändring 1959—1960
Byggna
der och
anlägg
ningar
Övrigt
Summa Byggna
der och
anlägg
ningar
Övrigt
Summa
Bostäder..............................................................
4117
4117
- 75
- 75
Jordbruk, skogsbruk och fiske ..................
512
565
1077
+ 15
—
+ 15
Egentlig industri..............................................
1231
2 802
4 033
+ 300
+ 275
+ 575
Kraft-, gas- och belysningsverk..................
917
360
1277
- 20
—■ 20
- 40
Handel m. m. (endast byggnader)..............
569
—
569
+ 60
• ---
+ 60
Samfärdsel..........................................................
923
2 925
3848
+ 65
+ 410
+ 475
Enskild: motorfordon..................................
—
1586
1586
+ 75
+ 75
handelsflottan..............................
—
676
676
—
+ 240
+ 240
övrigt..............................................
51
51
102
-f-
5
+ 60
+ 65
Statlig..............................................................
747
550
1297
+ 40
+ 35
+ 75
Kommunal ...................................................
125
62
187
+ 20
—
+ 20
Förvaltnings- och sociala ändamål ..........
700
191
891
+ 75
+ 15
+ 90
Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål ..
409
108
517
+ 95
+ 15
+ 110
Förvaltning och diverse ändamål..........
291
83
374
- 20
- 20
Skolor och kyrkor ..........................................
599
104
703
+ 80
__
+ 80
Väg- och gatuarbeten m. m..........................
1837
75
1912
- 50
5
- 45
Militära investeringar......................................
156
1445
1601
+ 15
+ 120
+ 135
Summa
11561
8467
20 028
+ 465
+ 805
+ 1270
därav: enskilda..............................................
5 729
5 644
11373
+ 260
+ 620
+ 880
statliga..............................................
2 495
2 449
4 944
+ 5
+ 180
+ 185
kommunala......................................
3 337
374
3 711
+ 200
+ 5
+ 205
58
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
IX. Den offentliga verksamheten
1. Staten
Huvudsyftet med detta avsnitt är att presentera byggstenar för en elemen
tär realekonomisk bedömning av statsbudgetens utveckling. Utgångspunkten
är därvid riksräkenskapsverkets gruppering av budgetens olika utgiftspos
ter i de realekonomiskt relevanta kategorierna statlig konsumtion, statlig
investering, inkomstöverföringar till hushåll etc. och statlig utlåning samt
vissa undergrupper av dessa. Samtidigt har en transformering från budgetår
till kalenderår gjorts av både inkomster och utgifter för att överensstäm
melse med nationalbudgetens övriga storheter skall erhållas.
Innan statsbudgetens realekonomiska utveckling presenteras skall först
några ord sägas om totalbudgetsaldots förändring. Enligt tabell 1 beräknas
nu totalbudgetens underskott stiga från 1,4 miljarder kronor 1958/59 till
2,0 miljarder kronor innevarande budgetår, vilket är en ökning med 0,6
miljarder kronor. Från 1959/60 till 1960/61 väntas därefter en minskning
av totalbudgctsaldot med 0,5 miljarder. Bakom den förutsedda förbätt
ringen i budgetsaldot mellan 1959/60 och 1960/61 ligger en stegring av
statsinkomsterna med 2,0 miljarder kronor eller 15 procent och en stegring
av statsutgifterna med 1,5 miljarder kronor eller 10 procent. Jämfört med
de uppskattningar som presenterades i statsverkspropositionen innebär de
nya beräkningarna en viss minskning i underskottet för 1959/60, medan
underskottet för 1960/61 är ungefär oförändrat. För 1959/60 ligger föränd
ringen främst i att man i stället för en minskning nu räknar med en ökning
av reservationsmedlen. För 1960/61 räknar man med väsentligt större stats
inkomster än tidigare, främst på grund av att den antagna stegringen i löne
summan justerats upp. Genomslaget av löneökningen uppskattas bli inemot
lika stora på budgetens utgiftssida som på dess inkomstsida beroende på
att man vid årsskiftet bland utgifterna inte inkalkylerade någon som helst
lönestegring för statsanställda, medan inkomstberäkningen däremot base
rades på eu viss mindre ökning av lönesumman.
I tabell 1 Cvänstra delen) har statsutgifterna budgetårsvis delats upp på
inkomstöverföringar från staten till de icke-statliga sektorerna, statlig kon
sumtion, investering och utlåning. Dessutom finns upptagen en diversepost
som innehåller belopp, vilka det inte varit möjligt att klassificera. Uppgif
ternas realekonomiska analysvärde minskas emellertid av att de bygger
direkt på budgetbelopp och således är givna på kassamässig basis. Detta
innebär, att de speglar in- och utbetalningar, vilka inte alltid behöver sam
manfalla med de i detta sammanhang mer relevanta leveranserna. I syfte att
förbättra budgetsiffrornas användbarhet för en bedömning av statsverksam
hetens efterfrågeförändrande verkningar har förutom transformeringen till
Bf/i. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
59
Tabell IXi 1. Statens ekonomiska verksamhet 1958—1960 / 61
Miljoner kronor
1958/59 1959/60 1960/61
19581
19591
19601
Förändring
1959-19601
1.
Inkomster
..........................
Utgifter
12 605
13 485
15 500
12 419
13 065
14 534
+ 1469
2. Inkomstöverföringar ....
G 995
7 437
8 369
6 952
7 276
7 728
+ 452
3. Konsumtion ......................
3164
3 494
3 948
3 008
3 294
3 660
4-
356
4. Bruttoinvesteringar..........
3 092
3 364
3 529
2 896
3 281
3 472
+ 191
5. Diverse ..............................
-41
-47
0
24
54
— 85
— 139
6. Utlåning..............................
823
1283
1209
967
1249
1342
+
93
7.
Summa utgifter
8.
Totalbudgetunderskott
=
to
tal »upplåning»
(råd 7
mi-
14 033
15 531
17055
13 847
15 154
16107
+ 953
nus
råd 1)..........................
9. Total nettoupplåning (rad
1428
2 046
1 555
1428
2 089
1 o7 3
—
516
8
minus
rad 6)..................
10. Nettoupplåning utanför
605
763
346
461
840
231
-
609
riksbanken..........................
11. Nettoutlåning till sektorn
utanför riksbanken oeh
325
500
126
443 (- 3150)
(— 593)
övriga banker ..................
850
250
597
900
(3600)
(— 300)
1 Vid redovisningen på kalenderår har vissa korrektioner gjorts (se texten).
ä Negativt belopp = nettoutlåning
3
600 miljoner kronor är ett maximibelopp; nettoutlåningen kommer att understiga detta
belopp om statens nettoupplåning utanför banksystemet, ökas under resten av året.
kalenderår korrigeringar för vissa betalningsmässiga tillfälligheter vidtagits.
Det måste dock betonas, att underlaget för en stor del av korrigeringarna är
bristfälligt, varför resultatet är osäkert. Korrigeringarna har främst inne
burit följande: 1) Vid beräkningen av de direkta skatterna har januari
uppbörden av preliminärskatt förts till närmast föregående år. Härigenom
erhålls för de ur skattesynpunkt dominerande löntagarna en bättre bild av
skatternas realekonomiska verkningar, eftersom januariuppbörden motsva
rar avdrag på lönerna under november—december. 2) Trots att investerings-
avgiften för 1957 (213 miljoner kronor) inbetalades först på våren 1958 har
den ansetts ha sin effekt på investeringarna 1957, varför den dragits från
1958 års statsinkomster och lagts till 1957 års. 3) De statliga bruttoinveste
ringarna (med undantag för väginvesteringarna) har antagits fördela sig
jämnt över budgetåret, trots att de betalningsmässigt till stor del faller på
vårhalvåret. 4) De rena budgetsiffrorna har kompletterats med vissa trans
aktioner vid sidan om den formella budgeten. Så bär t. ex. förskott under
hösten av lån till bostadsbyggande, vilka bokförts på budgeten först på vå
ren, i tabellen förts till hösten. 5) På grund av den korrigerade tidslokalise-
ringen av investeringsavgiften, investeringarna och januariuppbörden av
preliminärskatt har posterna »utlåning» och »totalbudgetsaldo» i tabellen
kommit att inkludera kommersiella krediter mellan staten och icke-statliga
sektorer.
Resonemanget utgår i fortsättningen från de på delta sätt korrigerade
budgetsiffror, som finns införda i högra delen av tabell 1. Statens totala
inkomster (med den modifikation i definitionen som föranleds av korrige
ringen) beräknas öka med 1,5 miljarder kronor eller 11 procent från 1959
till 1960. Del är en relativ ökningstakt som ungefär motsvarar genomsnittet
för 1950-talet. Från 1958 till 1959 var stegringen betydligt mindre eller 5
procent.
Under senare år är det framför allt de indirekta skatterna som svarat för
ökningen av de statliga inkomsterna. I ännu högre grad gäller detta 1960, då
de indirekta skatterna förutses stiga med ca 1 300 miljoner kronor eller
närmare 25 procent (tabell 2). Därmed skulle inte mindre än 90 procent av
den totala inkomstökningen bero på de indirekta skatterna. Den domineran
de faktorn bakom stegringen är den vid början av 1960 införda varuskatten.
Statens inkomster av direkta skatter beräknas bli ungefär lika stora 1960
som 1959. Stagnationen beror på flera varandra delvis motverkande faktorer.
Hushållens (totala) skattebetalningar väntas stiga med omkring 1 miljard
kronor. Delta motvägs emellertid dels av att bolagens skattebetalningar
förutses minska med 1/2 miljard kronor dels av att utbetalningarna av
skattemedel från staten till kommunerna ökar med närmare 1/2 miljard
kronor. Situationen i fråga om de direkta skatterna kan också karakteriseras
så att de stigande inkomsterna i samhället tillsammans med de höjda kom
munalskattesatserna medför en så stor ökning av skattebetalningarna att
den överväger den minskande effekten av de statliga finanspolitiska åtgär
derna i form av sänkta skatteskalor för fysiska personer och bolag. Hela ök
ningen i betalningarna av direkt skatt överförs emellertid via staten till kom
munerna.
Genom de senaste årens utveckling har, som framgår av tabell 2, nedersta
raderna, en inte oväsentlig förskjutning i fördelningen mellan direkta och
indirekta skatter skett.
De totala statsutgifterna beräknas 1959—1960 öka med ca 1 miljard kro
nor eller 6 procent. Från 1958 till 1959 var stegringen något större eller 9
procent. Båda dessa ökningstal ligger under genomsnittet för 1950-talet, vil
ket uppgår till 11 procent. Den statliga konsumtionen ökar snabbare än de
totala utgifterna, medan framför allt investeringarna ökar långsammare.
Något över hälften av statens inkomster går tillbaka till de icke-statliga
sektorerna i form av inkomstöverföringar. Sammanlagt kan dessa 1960 be
räknas uppgå till 7,7 miljarder kronor, varav 3,6 till enskilda personer och
2,3 till kommuner (folkskollärarlöner, skatteersättning i samband med orts-
avdragsreformen etc.). Jämfört med 1959 kommer den mest betydande upp
gången (ca 400 miljoner kronor) att inträffa för inkomstöverföringarna till
enskilda på grund av höjningarna av folkpensioner och barnbidrag.
Till den statliga konsumtionen hänförs den verksamhet som utförs vid
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
61
framför alli försvaret, de statliga undervisningsanstalterna och sjukhusen
samt inom rättsväsendet och förvaltningen. Försvaret svarar för en domi
nerande andel (drygt 4/10) av den totala statliga konsumtionen, medan den
egentliga förvaltningen representerar mindre än 1/10. Utgifterna för den
statliga konsumtionen består till över 70 procent av löner och pensioner till
statsanställda under det att resten utgörs av inköp av främst förbruknings
artiklar. Från 1959 till 1960 förutses den statliga konsumtionen öka med
350 miljoner kronor eller 11 procent. I 1959 års priser kan det beräknas mot
svara 5 procent eller 150 miljoner kronor, ökningarna sker framför allt på
skolans och sjukvårdens område.
De statliga investeringar som finansieras via budgeten, och som således
finns upptagna i tabell 1, utgör ca 3/4 av samtliga statliga investeringar.
Utanför ligger dels de statliga aktiebolagens investeringar dels sådana in
vesteringar som finansieras direkt av affärsverk o. d. Enligt de beräkningar
som finns presenterade i kapitel VIII kan man räkna med en volymmässig
stegring av de totala statliga bruttoinvesteringarna med 4 procent från 1959
till 1960. Försvaret står för eu stor del av uppgången.
Från 1959 till 1960 väntas statens utlåning stiga främst genom en ökning
av bostadskrediterna. Minskas totalbudgetunderskottet (= den reella stats-
upplåningen) med statens egen utlåning erhålls ett mått på statens netto
upplåning (rad 9 i tabell 1). Denna kan förutses bli endast drygt 200 miljo
ner kronor 1960 jämfört med drygt 800 miljoner kronor 1959.
Uttryckt på annat sätt utgör nettoupplåningen saldot mellan å ena sidan
summan av överförings-, konsumtions- och investeringsutgifterna och å and
ra sidan statens inkomster via budgeten. De i detta saldo ingående transak
tionerna kan samtliga anses ha sin huvudsakliga omedelbara verkan på
marknaderna för varor och tjänster. Nettoupplåningen anger därigenom sta
tens utgiftsöverskott på dessa marknader. Förändringen i nettoupplåningen
kan på så sätL med en viss förenkling sägas utgöra ett mått på förändringen
i statens direkta nettoefterfrågan på varor och tjänster. En ökad nettoupp
låning innebär därvid en ökad nettoefterfrågan och därigenom en expansiv
effekt av statsbudgeten. Av tabell 1, rad 9, framgår, att den direkta netto
efterfrågan på varor och tjänster genom statsbudgetens inverkan kan väntas
minska från 1959 till 1960 efler att ha ökat från 1958 till 1959. Minskningen
1959—1960 uppgår till ca 600 miljoner kronor eller omkring 1 procent av
bruttonationalprodukten.
Den givna bilden av statsbudgetens verkningar direkt på varu- och tjäns
temarknaderna måste emellertid kompletteras med de indirekta effekterna
via statens transaktioner på kreditmarknaden. I tabell 1 har därför införts
vissa uppskattningar av dels statens nettoupplåning utanför riksbanken (rad
10), dels statens nettou/låning (ullåningen överstiger nämligen upplåning
en) till sektorn utanför banksystemet (rad 11). Nettoupplåningen utanför
riksbaken förutses minska med i runt tal 600 miljoner kronor från 1959 till
1960. Neltoupplåningen i affärsbanker o. d. uppskattas nämligen minska
med minst 900 miljoner kronor samtidigt som nettoutlåningen till seklorn
62
Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Tabell IX:
2
. Statliga och kommunala skatter 1958—1960
Miljoner kronor
1958
1959
1960
Förändring
1959—1960
Statliga skatter................................
11450
12 050
13455
+ 1405
därav: direkta..............................
6
357
6
600
6
680
+ 80
indirekta..........................
5 093
5 450
6
775
-t 1325
Kommunala skatter ......................
4132
4 490
4 930
+ 440
därav: direkta..............................
4100
4460
4 900
+ 440
indirekta..........................
32
30
30
0
Summa skaiter
..................................
15 582
16 540
18385
+ 1845
därav: direkta..............................
10,'457
11060
11580
+ 520
indirekta ..........................
5:125
5480
6
805
+ 1 325
I procent av summa skatter
direkta ..........................................
67,1
66,9
63,0
indirekta........................................
32,9
33,1
37,0
utanför banksystemet — till vilken främst enskilda personer, företag och
försäkringsbolag hör — kan väntas gå ned med åtminstone 300 miljoner
kronor främst på grund av den kraftigt ökade långfristiga upplåningen. Som
närmare framgår av kapitel X (Kreditmarknaden) innebär den beräknade
utvecklingen av statens utgifter och inkomster i förening med omläggningen
av lånepolitiken, att statens tillskott till allmänhetens och affärsbankernas
likviditet minskas kraftigt.
2. Kommunerna
Under samtliga senare år har kommunernas utgifter för konsumtion, inves
tering och inkomstöverföringar överstigit de löpande inkomsterna. Kommu
nerna har således registrerat ett utgiftsöverskott som fått finansieras låne-
vägen. Efter att ha uppgått till omkring 350 miljoner kronor 1958 steg ut-
giftsöverskottet med 100 å 150 miljoner kronor 1958—1959. För 1960 plane
rar kommunerna en ytterligare ökning av utgiftsöverskottet. Från 1958 till
1959 skulle således den kommunala verksamheten ha förstärkt den expan
siva effekt som utgått från statsbudgeten. Från 1959 till 1960 kan det kom
munala utgiftsöverskottet väntas till en del motverka statsbudgetens kon-
traktiva effekt.
Av tabell 2 framgår, att kommunernas inkomster av skatter kan beräk
nas öka med omkring 450 miljoner kronor 1959—1960. Statsbidragen förut
ses öka endast obetydligt, medan däremot vissa andra inkomster kan upp
skattas stiga betydligt mer eller med närmare 150 miljoner kronor. Totalt
väntas en ökning av kommunernas löpande inkomster med omkring 600
miljoner kronor eller 8 procent.
Nya uppgifter beträffande kommunernas investeringsplaner för 1960 har
insamlats av statistiska centralbyrån. Med ledning av dessa nya uppgifter
har i kapitel VIII kommunernas bruttoinvesteringar beräknats öka med 5 1/2
procent i volym från 1959 till 1960. Den kommunala konsumtionens volym
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
63
mässiga ökning 1959—1960 uppskattades i den preliminära nationalbudgeten
till 5 procent. Något nytt material som kunnat föranleda en revision av den
na prognos har inte framkommit.
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
X. Kreditmarknaden
Som ett viktigt led i övergången till en alltmer restriktiv konjunkturpo
litik ingår en kreditåtstramning, som avser att via en minskning av finan
sieringsmöjligheterna medverka till en dämpning av den ekonomiska ak
tiviteten. I föreliggande kapitel redogörs först för kreditpolitikens utform
ning. Med de kreditpolitiska åtgärderna i kombination med finanspolitiken
följer penningmängdsförändringar vilkas verkningar tas upp i ett andra
avsnitt. Slutligen ges en redogörelse för kapitalanskaffningen inom olika
sektorer.
Kreditmarknaden skulle visserligen kunna anses inte höra hemma i en
nationalbudgetmässig studie av de reala förhållandena ifråga om tillgång
och efterfrågan på varor och arbetskraft. Vad som händer med företagens
tillgång till pengar blir intressant i den mån det återverkar på deras reala
åtgärder och om dessa en gång har konstaterats eller bedömts utifrån in
vesteringsenkäter osv. skulle på visst sätt ingenting vara att tillägga. Emel
lertid kan särskilt bedömningen av de kommande indirekta effekterna av
företagens verksamhet påverkas av vad man vet om deras tillgång på och
möjligheter att skaffa likvida medel. Detta motiverar en studie av kredit-
inarknadsutvecklingen även i förevarande sammanhang.
1. Kreditpolitiken
Den strama kreditpolitiken 1955 och 1956 med förelöpare 1954 i form av
höjning av den långa räntan och konsolidering av statsskulden åtföljdes, i
vissa avseenden redan 1957, men mera allmänt först 1958 av en lättare.
Fr. o. m. hösten 1957 reglerades affärsbankernas utlåning ej av några spe
ciella restriktioner såsom under nämnda kreditpolitiskt strama period utan
styrdes väsentligen av räntan, höjd i juli 1957 och sänkt i maj 1958. Tidi
gare bestämmelser om utlåningstak hade avlägsnats. Rekommendationerna
om minimital för likviditetskvoter1 kvarstod visserligen oförändrade, medan
bankernas faktiska likviditetskvoter hölls, främst genom det statliga ut-
giftsöverskottet och dess väsentligen kortfristiga täckning, på en hög nivå,
varigenom en fortgående utlåningsexpansion möjliggjordes.
Sedan sommaren 1959 har en rad kreditpolitiska åtgärder vidtagits. Till
en tid riktades dessa väsentligen mot den korta marknaden. I maj emitte
rades sålunda ett kortfristigt statligt obligationslån till för långivarna något
gynnsammare villkor än tidigare, och i juni höjdes diskontot för skattkam-
marväxlar med ett par tiondels procent. Villkoren för det i november emit
terade kortfristiga statslånet gjordes för långivarna ytterligare något gynn
sammare, och i december höjdes diskontot för skattkammarväxlar mer än
vad som är brukligt under denna månad. Samtidigt har staten utnyttjat
1 I likviditetskvoternas
täljare
ingår huvudsakligen affärsbankernas nettofordringar hos riks
banken och riksgäldskontoret samt innehav av hypoteksobligationer och utländska avista netto
tillgångar och i deras
nämnare
huvudsakligen inlåningen, exkl. inlåning å sparkasseräkning.
65
dagslånemarknaden intensivare än tidigare, varigenom affärsbankernas
kassor ständigt hållits nere på en jämförelsevis låg nivå.
Dessa operationer har haft en omedelbar verkan på den korta räntan
men har naturligtvis också återverkat på den långa. Direkta kreditpolitiska
åtgärder under 1959 avseende den långa marknaden har däremot varit få
och föga genomgripande. När staten i september emitterade ett långfristigt
obligationslån till en något högre ränta än vid föregående emissionstillfälle,
deklarerades från riksbankens sida, att en allmän räntehöjning ej var av
sedd. Villkoren för hypoteksinstitutens efterföljande lån var också utfor
made så att det blev möjligt för instituten att hålla räntorna på primär- och
sekundärlån oförändrade.
Jämsides med att här omnämnda kreditpolitiska åtgärder vidtogs, fördes
vid sammanträden mellan riksbanken och affärsbankerna fortlöpande dis
kussion om olika frågor rörande kreditmarknadsläget. I juli nåddes över
enskommelse om höjning av de tidigare rekommenderade minimitalen för
likviditetskvoter. Denna höjning, vars storlek kan belysas därav, att för de
större bankerna minimitalet lyftes från 33 till 40 procent, innebar dock för
flertalet banker blott en uppjustering av likviditetskraven till den faktiskt
föreliggande likviditetsnivån. Vid sammanträden under hösten uttryckte
riksbanken med hänvisning till den påtagliga konjunkturförbättringen sin
oro över den alltjämt expanderande bankutlåningen. Förslag om ytterligare
skärpning av likviditetskraven framlades visserligen ej, men riksbanken
förutskickade att frågan om en sådan skärpning snart kunde bli aktuell.
I januari 1960 vidtogs mera genomgripande åtgärder. Riksbankens offici
ella diskonto höjdes den 15 januari med en halv procent till 5 procent, var
efter ett helt nytt ränteläge etablerades. Kreditinstitutens annonserade rän
tesatser justerades upp, och emissionsräntorna för obligationslån höjdes.
Kreditinstitutens annonserade räntesatser hade inte ändrats under den på
gående successiva stegringen av vissa framför allt korta räntor sommaren
och hösten 1959. Huruvida den faktiska utlåningsräntan likväl stigit, vilket
skulle ha kunnat ske på så sätt att viss typ av lån förskjutits från en given
risk- och ränteklass till en högre sådan, är ovisst; uppjusteringen av en rad
korta räntor torde dock närmast få ses som ett led i riksbankens strävan att
motverka den höga banklikviditetens press nedåt på utlaningsiäntorna. Vid
den allmänna räntehöjningen i januari höjdes bankernas utlåningsräntor
mer än inlåningsräntorna. Stegringen av emissionsräntorna följde i stort sett
utlåningsräntorna, varigenom differensen ökades också mellan obhgations-
och inlåningsräntorna. Ef ler räntehöjningen har riksbanken, vilken allljämt
kontrollerar emissionsverksamheten, lämnat ett flertal emissionstillstånd.
Det slörsta intresset har härvid knutits till det i mars emitterade långfiis-
tiga statslånet, på vilket ett rekordartat belopp tecknades.
De i anslutning till diskontohöjningen förda överläggningarna mellan
riksbanken och kreditinstituten ledde fram till i vissa avseenden ändrade
rekommendationer beträffande vissa kreditinstituts placeringar in. in. Det
rekommenderade minimitalet för likviditetskvoter höjdes sålunda för de
större affärsbankerna från 40 till 45 procent alt gälla vid utgången av febru-
5
llihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Ilihang C
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
66
ari och därefter 43 procent. För de medelstora och mindre bankerna skärp
tes likviditetskraven i ungefär motsvarande utsträckning. Livförsäkringsbo
lagen rekommenderades att i fortsättningen placera en större del eller minst
75 procent av sin kapitalökning i, förutom kassa, bostadslån avseende ny
fastighet, hypoteksobligationer eller statspapper, och sakförsäkringsbolagen
50 procent. Kommunlånen hade tidigare prioriterats men fördes nu till bo
lagens s. k. fria sektor. Jordbrukskreditkassorna rekommenderades att an
vända en större del av sin inlåning för placering i likvida tillgångar — en
tredjedel mot tidigare en fjärdedel. Även för sparbankerna skärptes tidigare
gällande rekommendationer.
2. Likviditetsutvecklingen
Penningmängden hos allmänheten har under den gångna konjunkturav-
mattningen med dess expansiva ekonomiska politik kraftigt ökat (jfr tabell
1). Från ultimo 1957 till ultimo 1959 uppgick ökningen till 23 procent. Denna
uppgångssiffra gäller även om man jämför de båda årsgenomsnitten, och in
nebär en 2 å 3 gånger så snabb stegringstakt som under åren närmast dess
förinnan. Variationerna i bankernas sammanlagda tillskott sammanhänger
väsentligen med utvecklingen av kreditgivningen från affärsbankerna. I den
offentliga sektorn dominerar staten med förändringarna i sitt utgiftsöverskott
och i formerna för dettas täckning.
Den kraftiga ökningen av den hos allmänheten — företag, enskilda m. fl.
— tillgängliga penningmängden torde ha verkat stegrande på den ekono
miska aktiviteten, dels via ett tryck nedåt på räntan, dels därigenom att en
riklig tillgång på pengar stimulerar till utgifter.
Det är emellertid alltid svårt att bedöma, med vilken styrka och hastighet
en penningmängdförändring påverkar den ekonomiska aktiviteten. Pen
ningmängdökningen under konjunkturavmattningsperioden slog ej igenom
helt på bruttonationalprodukten i löpande priser under denna period; brutto
nationalproduktens volym ökade med 6 procent och dess priser med 4 pro
cent. Pengarna fick minskad omsättningshastighet, vilket också kan ut
tryckas så att allmänhetens reala likviditet ökade. Vid teoretiska bedöm
ningar av vilken effekt på bruttonationalprodukten i löpande priser en
viss penningmängdökning kan väntas få, förutsätts vanligen en någorlunda
stabil omsättningshastighet. I verkligheten har denna visat sig tillräckligt
föränderlig för att uppfånga stora penningmängdökningar utan motsvaran
de ökning av prisnivå eller varuomsättning och likaledes för att möjliggöra
prisstegringar utan omedelbar penningmängdökning.1 Ett försök till kvanti-
1 %'Täg/:)t,s!?,gs nonnalnivå för omsättningshastigheten står inte att finna. Undersökningar av
seende forhållandena i USA tyder visserligen på en relativt stabil omsättningshastighet vid en
i viss män sjunkande trend. Undersökningar avseende svenska förhållanden 1929—1959 visar
däremot en stigande trend; omsättningshastigheten var dock endast omkring tio procent större
under periodens sista år än under dess första. Men under trettioårsperioden förekom betydande
rörelser i olika riktningar, omspännande delperioder av två till åtta års längd. Under den under-
sokta perioden var omsättningshastigheten lägst 1933. Kvoten mellan bruttonationalprodukten
till löpande marknadspriser och penningmängden utgjorde då drygt 1. År 1957 var omsättnings
hastigheten högst; nämnda kvot uppgick då till omkring 1,6 och låg därmed mer än 50 procent
over bottenläget för perioden.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
67
Tabell Xs 1. Förändring ay penningmängden hos allmänheten 1953—1959
Miljoner kronor
År
Tillskott från
Förändring av
penning
mängden hos
allmänheten
(2 + 3)
Offentliga
sektorn, inkl.
riksbanken
Banker
l
2
3
4
1953.................................. :..........
+ 695
+ 1625
+ 2 320
1954..................................................
- 482
+ 1874
+ 1392
1955..................................................
+ 270
+ 871
+ 1141
1956..................................................
+ 622
+ 1374
+ 1996
1957..................................................
+ 880
+ 1652
+ 2 532
1958..................................................
+ 1082
+ 2 113
+ 3195
+ 1 600
+ 3 600
+ 5 200
Anm. Till allmänheten räknas sektorn utanför staten, kommunerna, riks
banken och bankerna, sålunda även företagen. Penningmängden är definie
rad som allmänhetens innehav av sedlar samt dess tillgodohavanden på samt
liga inlåningsräkningar i banker. Som bank har räknats affärsbanker, spar
banker, postsparbanken, postgirokontoret och jordbrukskreditkassorna. Den
offentliga sektorn innefattar här såväl staten och kommunerna som riks
banken. Uppgifterna avser förändringar från årsslut till årsslut.
fiering av penningmängdens verkningar på kort eller lång sikt är därför helt
uteslutet.
Även om det inte är möjligt att kvantitativt beräkna en penningmängdök
nings stimulerande effekt på efterfrågan på varor och tjänster, är den in
träffade, kraftiga ökningen av allmänhetens innehav av pengar, såväl abso
lut som i förhållande till bruttonationalprodukten i löpande priser, värd
uppmärksamhet. Betydelsefullt i detta sammanhang är särskilt, att likvidi
tetsökningen väsentligen ägt rum inom företagssektorn. Företag är inte
inriktade på långsiktigt banksparande, och deras ökade tillgång på pengar
har otvivelaktigt medverkat till den f. n. pågående stegringen av den eko
nomiska aktiviteten. Underlag saknas emellertid för uppfattningen, att den
konstaterade penningmängdökningen med något slags naturkrafts oemot
ståndlighet måste resultera i en motsvarande prisuppgång.
Under den pågående konjunkturförbättringen har finans- och kreditpoli
tiska åtgärder vidtagits i syfte att förhindra den ekonomiska aktiviteten
att slå över i en överkonjunktur. En allmän varuskatt har införts. Härige
nom har det statliga utgiftsöverskottet nedbringats. Den statliga upplånings-
politiken har under stigande ränta samt ökad differens mellan obligations
ränta och bankinlåningsränta förskjutits från väsentligen bankkrediter till
lån på marknaden utanför banksystemet. Bankernas utlåningsräntor har
höjts, vilket kan väntas få en dämpande verkan på allmänhetens efterfrå
gan på bankkrediter överhuvudtaget, och likviditetskraven för affärsban
kerna har skärpts, vilket med hänsyn till den väntade faktiska likviditets-
utvecklingen för dessa banker sannolikt får en speciell, minskande effekt på
affärsbanksutlåningen.
Nämnda ekonomisk-politiska åtgärder har ingalunda vidtagits främst i
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
syfte att medelst en bromsning av penningmängdökningen och nedpressning
av allmänhetens reala likviditet dämpa den ekonomiska aktiviteten, även
om likviditetsaspekter också anlagts. Försök att styra realekonomin via pen
ningmängden är alltför vanskliga. Ändringar i fråga om skatter och stats
utgifter beslutas därför huvudsakligen med tanke på deras direkta efter-
frågeeffekter, och kreditpolitiska åtgärder vidtas framför allt med tanke
på deras direkta verkningar på finansieringsmöjligheterna inom näringsli
vet och andra sektorer. Med åtgärderna följer en mer eller mindre korrekt
prognostiserad förändring av penningmängden, och verkningar erhålls ock
så via denna.
På penningmängden har de vidtagna åtgärderna redan gett utslag. Un
der första kvartalet 1958 och 1959 ökade denna med 2,5 respektive 3,3 pro
cent. Under första kvartalet 1960 minskade den med 0,8 procent. I förening
med produktionsökningen och den prisstegring som inträffat, huvudsak
ligen i anslutning till omsättningsskattens införande, innebär detta, att den
tidigare stigande reala likviditeten kraftigt sjunkit. Som visats kastar dock
detta blott ringa ljus över frågan, om åtgärderna bör skärpas eller inte för
att vissa mål på det realekonomiska planet — efterfrågan på varor och ar
betskraft, produktion och priser m. m. — skall nås. Utvecklingen inom real
ekonomin torde härvid ensam få fälla utslaget.
Till belysning av likviditetsutvecklingen hos affärsbankerna lämnas i ta
bell 2 för ultimo mars 1956—1960 medelvärden avseende de av riksbanken
rekommenderade minimitalen för likviditetskvoter och avseende bankernas
faktiska likviditetskvoter. De tidigare omnämnda skärpningarna av likvi
ditetskraven för olika banker har som synes inneburit en stegring av det
beräknade medeltalet för de rekommenderade likviditetskraven från ca 30
procent till ca 41 procent, medan den genomsnittliga faktiska likviditetskvo
ten upphört att stiga; en säsongrensad månadsserie över de faktiska likvi
ditetskvoterna visar en stigande trend t. o. m. februari 1960 men viker där
efter kraftigt nedåt. Medeltalet för de faktiska likviditetskvoterna låg vid
utgången av mars i år förhållandevis obetydligt över medeltalet för likvi
ditetskraven. Tredjedelen av antalet banker var underlikvida. Dessa repre
senterade ca 65 procent av inlåningen i samtliga banker.
Likviditetsläget för bankerna har alltså påtagligt skärpts. Under tiden fram
till halvårsskiftet är en ytterligare åtstramning att vänta, främst beroende
på den minskning av de likvida tillgångarna, som följer av att summan av
statens inkomster och upplåning på marknaden utanför affärsbankerna
sannolikt kommer att avsevärt överstiga dess utgifter och utlåning. Under
andra halvåret kan däremot den statliga verksamheten förväntas innebära
en icke obetydlig likviditetspåspädning. För hela 1960 torde likväl med nu
varande inriktning ifråga om den ekonomiska politiken och under förut
sättning av oförändrad valutareserv likviditetstillskotten till bankerna så
väl från staten som riksbanken och utlandet bli förhållandevis ringa eller
helt utebli. Detta utgör för affärsbankernas del ett incitament inte blott till
ökad efterfrågan på obligationer från marknaden, såsom hypoteksobliga-
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
69
Tabell Xj 2. Likviditetsutvecklingen hos affärsbankerna
Medeltal av riksbankens för olika banker rekommenderade minimital för likviditetskvoter samt
medeltal av bankernas faktiska likviditetskvoter, ultimo mars 1956—1960.
Ultimo
mars
Medeltal av
rekommenderade
minimikvoter
Medeltal av
faktiska
kvoter
Differens
(3—2)
i
2
3
4
1956......................................
30
37
+ 7
1957......................................
30
38
+ 8
1958......................................
30
44
+ 14
1959......................................
30
46
+ 16
1960......................................
41
46
+ 5
tioner, varigenom bankerna själva kan öka sina likvida tillgångar i här re
levant mening, utan till höjning av utlåningsräntorna och möjligen också
ransoneringsmässig återhållsamhet ifråga om utlåningen.
3. Kapitalanskaffningen inom vissa sektorer
I den preliminära nationalbudgeten för 1960 redovisades data för statens,
kommunernas, bostadssektorns och näringslivets kapitalanskaffning 1957
—1959 och en totalbalans presenterades. Data, som belyser dessa sektorers
kapitalanskaffning under den gångna delen av innevarande år, föreligger
endast sparsamt. I det följande skall några uppgifter lämnas och vissa ut
vecklingstendenser anges.
Statens upplåningsbehov (nyupplåning minus återbetalning) för budget
underskottet 1959/60 beräknas till 2,0 miljarder kronor eller till ett något
större belopp än under föregående budgetår. Till väsentlig del synes det er
hålla en långfristig täckning. Under budgetårets tre första kvartal har den
långfristiga nyupplåningen uppgått till ca 1,1 miljarder kronor och åter
betalningarna till 0,2 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet väntas ca
0,5 miljarder kronor långfristigt kapital inflyta. Härigenom skulle detta slag
av kapitalanskaffning för budgetåret som helhet komma att uppgå till ca
1,4 miljarder kronor. Av den totala statliga upplåningen under budgetåret
kan större delen väntas bli placerad på marknaden utanför banksystemet.
Under föregående budgetår ägde, som nämnts, en nettoåterbetalning av stat
liga lån rum till denna marknad.
En bedömning av den statliga kapitalanskaffningens gestaltning för hela
det innevarande kalenderåret måste av förklarliga skäl bli osäker; konjunk
turutvecklingen och den i anslutning därtill förda ekonomiska politiken spe
lar här in. Redan företagen långfristig upplåning om inemot 1 miljard kro
nor tyder emellertid på att lånebehovet 1960, uppskattat till 1,6 miljarder
kronor, till inte ringa del kommer att täckas medelst långfristiga krediter.
Kommunernas upplåningsbehov för 1960, avseende fasta lån, beräknades
i den preliminära nationalbudgeten till omkring 350 miljoner kronor. Nya
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
data till belysning av investeringsutvecklingen bär erhållits. Dessa visar en
stegring jämfört med tidigare gjorda uppskattningar (se kapitel VIII). En
större kreditefterfrågan än den ursprungligen kalkylerade synes därför san
nolik.
Under senare år har kommunernas kreditbehov täckts väsentligen genom
lån i kapitalmarknadsinstitut, fonder och kassor; obligationsmarknaden
har reserverats för andra ändamål. Någon nämnvärd förändring härvidlag
torde knappast vara att förvänta, ehuru efter räntehöjningen ett mindre
kommunlån emitterats. I fråga om försäkringsbolagens kommunlångivning
är situationen, såsom antytts, i viss mån ny. Kommunlån ingår ej längre
bland försäkringsbolagens prioriterade lån, utan kommunerna har fått ta
upp konkurrens med näringslivet om försäkringsbolagens s. k. fria place
ringar. I anslutning till denna omgestaltning höjde försäkringsbolagen rän
tan för kommunlån något mer än för övriga lån eller med minst 0,65 pro
cent. Effekten av dessa förändringar på kommunernas upplåning i försäk
ringsbolagen är svårbestämbar. En viss ökning förekom under januari—
februari 1960 jämfört med januari—februari 1958 och 1959. Detta lämnar
emellertid ingen ledning för bedömning av utvecklingen på lite längre sikt.
Antalet färdigställda lägenheter beräknas för 1959 ha uppgått till ca 69 000
och kan för 1960 med hänsyn till den omfattande igångsättningen under
fjolåret väntas komma att öka något. Kostnaderna för de nyproducerade
lägenheterna ligger dessutom i någon mån högre än för dem som färdig
ställdes under fjolåret. Bostadssektorns efterfrågan på långfristigt kapital
kommer därigenom sannolikt att bli större i år än i fjol. Å andra sidan
kan på grund av den minskade igångsättningen efterfrågan på byggnads-
kreditiv väntas avta.
Att döma av utvecklingen för affärsbankernas utestående krediter i fär
digställda bostads- och affärsfastigheter synes efterfrågeöverskottet från
bostadssektorn på långfristiga krediter ha vuxit något under 1959. De vid
tagna kreditpolitiska åtgärderna är ägnade att minska detta. I viss mån kan
cn förbättring redan sägas ha inträffat, bestående framför allt i hypoteksin-
stitutens ökade kapitalanskaffning; deras obligationsemissioner under förs
ta kvartalet i år uppgick till 375 miljoner kronor mot 200 miljoner kronor
under motsvarande tid i fjol. Vid utgången av mars var omnämnda bank
krediter nere på ungefär samma nivå som vid ultimo mars 1959. De ute
stående byggnadskreditiven hade å sin sida under ifrågavarande tolvmå-
nadersperioder minskat.
Under drygt ett par års tid har näringslivets likviditet starkt stigit. Ut
vecklingen av investeringarna och självfinansieringsmöjligheterna har emel
lertid varit ganska olikartad inom skilda företag och näringsgrenar. En
ojämn fördelning av likviditetsökningen har erhållits med omfattande kre
ditefterfrågan som följd. Den yttre kapitalanskaffningen för handeln och
samfärdseln har kraftigt ökat, medan den för industrin alltsedan mitten
av 1958 varit jämförelsevis ringa. Kapitalanskaffningen har väsentligen ta
git formen av upplåning i affärsbanker och försäkringsbolag. Obligations
7]
marknaden har kunnat utnyttjas i endast mycket begränsad utsträckning,
och kapitalanskaffningen genom aktier har, sedan utlåningstaket avlägsnats
och möjligheter till bankkrediter förelegat, uppgått till förhållandevis små
belopp. Efter räntehöjningen i januari har några företag, väsentligen kraft
verk och trafikföretag, erhållit tillstånd att emittera obligationer. En utred
ning i syfte att underlätta företagens kapitalanskaffning medelst aktier har
framlagts. Å andra sidan påverkas företagens möjligheter att erhålla bank
krediter negativt av riksbankens strävan att minska bankutlåningen. Från
1959 till 1960 kan därför en viss förskjutning av företagens kapitalanskaff
ning från kortfristig till långfristig bedömas som sannolik.
Genom räntehöjningen, differentierad till förmån för långfristig place
ring, likviditetskravens skärpning för affärsbankerna och placeringskvo-
ternas höjning för övriga kreditinstitut har kapitalmarknaden vidgats, dels
i den meningen att möjligheterna till kapitalanskaffning genom obligations
emissioner ökat, dels i den meningen att sektorn utanför affärsbankerna ökat
sin andel av den totala långivningen. Härtill har även den fondbildning,
som följt av beslutet om allmän tjänstepensionering, medverkat. Likväl tor
de staten, kommunerna och bostadssektorn inte till fullo kunna täcka sitt
sammanlagda behov av krediter genom upplåning utanför affärsbankerna,
liksom ej heller övrig långfristig kapitalefterfrågan vid rådande ränteläge
helt tillfredsställas. Affärsbankernas kreditgivning till den offentliga sek
torn och bostadssektorn tillsammantagna kan dock väntas bli inte oväsent
ligt mindre 1960 än 1959. Deras kreditgivning till näringslivet och den pri
vata sektorn i övrigt kan ävenledes väntas nedgå. Med hänsyn till den höga
likviditet som allmänheten och framförallt industriföretagen uppnått genom
den ovan redovisade utvecklingen 1958 och 1959 måste man emellertid räkna
med att kreditåtstramningen genom affärsbankerna tillsvidare endast får be
gränsad verkan som konjunkturdämpande faktor. De större investeringar
som planerats för resten av innevarande år torde i det väsentliga redan ha
sin finansiering säkerställd. De mindre likvida företag, för vilka en för
svårad tillgång till banklån skulle ha den starkaste effekten, kan få kre
diter — särskilt kund- och leverantörskrediter — av mera likvida företag
bland sina affärsförbindelser osv. Tekniskt uttryckt innebär detta att peng
arnas omloppshastighet ökas när de genom kreditåtstramningen görs knap
pare. Så småningom bör emellertid den penningpolitiska åtstramningen bli
ett mera effektivt vapen mot en eventuellt fortsatt tendens till överspänning
i den ekonomiska aktivitetsnivån.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
XI. Översikt
1. Den internationella utvecklingen
Det internationella konjunkturuppsvinget under 1959 förde i allmänhet
upp den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa till en sådan nivå, att produk
tionsresurserna blev fullt utnyttjade. Man måste nu räkna med att produk
tionsökningens hastighet dämpas på grund av brist på rent fysiska möjlig
heter till ytterligare ökning, bortsett från vad som kan vinnas genom sti
gande effektivitet. Om inte efterfrågan anpassas till de begränsade resur
serna riskerar mängdkonjunkturen att övergå i priskonjunktur.
Möjligheterna, kanske också utsikterna, att t. v. undgå ett inflatoriskt
överslag i de västeuropeiska industriländerna är emellertid påtagligt större
än vid de tidigare tillfällen under efterkrigstiden, då ett internationellt upp
sving lett fram till full sysselsättning. Produktionskapaciteten för de vik
tigaste internationella råvarorna har småningom blivit så stor att någon
spekulativ stegring av dessas priser knappast behöver befaras. Härtill bi
drar att några politiska orosmoment av den art att de skulle kunna utlösa
en spekulativ pris- och efterfrågeökning på dessa områden inte heller är
för handen; tvärtom utnyttjas nu en successiv utförsäljning av strategiska
råvarureserver från ledande länders sida, delvis för att direkt motverka upp
kommande prisstegringstendenser. Ett annat politiskt element av väsent
lig betydelse är att man inom alla de viktigaste industriländerna synes ha
blivit alltmer inställd på alt fästa ökad vikt vid prisstabiliteten som mål för
den ekonomiska politiken, i viss mån med undanskjutande av önskemålet
full sysselsättning.
Viljan att ge hög prioritet åt kravet på prisstabilitet har i Förenta sta
terna förstärkts av de sista årens negativa betalningsbalans. Farhågorna
för en allvarlig och bestående försämring av de amerikanska varornas kon
kurrensförmåga på världsmarknaden torde vara en bidragande orsak till
den fortsatta restriktiviteten i Förenta staternas ekonomiska politik, som
tillsammans med andra omständigheter gör att man nu måste räkna med
en viss om också obetydlig och tillfällig konjunkturförsvagning i Förenta
staterna under detta år. Ehuru den europeiska konjunkturutvecklingen
inte behöver förutsättas följa varje skiftning i den amerikanska ekonomin,
blir givetvis även detta ett konjunkturdämpande och därmed i det nuva
rande läget stabiliserande element i Västeuropa. Härtill bidrar att Förenta
staternas valutabekymmer lett till en förstärkning av kraven på liberali
sering av handeln genom slopande av ännu kvarstående restriktioner mot
billiga amerikanska varor i Europa.
Slutligen kan konstateras, att lönerna inom Europa visserligen börjat sti
ga snabbare än under konjunkturavmattningen men att stegringstakten
endast i begränsad omfattning synes överskrida den sannolika produktivi
tetsförbättringen.
73
Vad som här sagts om utsikterna till fortsatt prisstabilitet vid bibehållen
hög sysselsättningsnivå i de viktigaste industriländerna är inte avsett att
stödja ett påstående om att denna prisstabilitet också kommer att helt för
verkligas. Det har endast anförts som modifikation av det konstaterande
som dock måste anses vara det centrala i dagens läge: att de flesta för oss
betydelsefulla länderna är inne i ett starkt konjunkturuppsving, som nu
lett till ett praktiskt taget fullständigt utnyttjande av resurserna, och att
man i ett sådant läge i första hand måste räkna med en tendens till pris
stegringar överallt kär inte kraftiga motåtgärder vidtas. Åtstramningsåt-
gärder har också i olika former genomförts inom de flesta berörda länderna.
Det kan måhända ifrågasättas om dessa åtgärder i längden skall visa sig
tillräckliga, men det närmast framförvarande årets prisuppgång torde dock
av nyss antydda skäl på de flesta håll bli endast obetydlig.
Det har ej sällan påpekats att valutareserverna i stort sett genom de se
nare årens utveckling fått en sådan fördelning — framför allt genom ut-
strömningen från Förenta staterna, vars valutaavtappning på två år upp
gått till ca 7 miljarder dollar — att man inte behöver befara några extrema
åtstramningsåtgärder till valutareservens skydd vare sig inom de europeis
ka industriländerna eller de transoceana råvaruländerna. Eftersom en god
valutareserv ur det enskilda landets synpunkt representerar en möjlighet
att mildra ett inre efterfrågeöverskott genom ökning av importen kan den
na situation sägas innebära ett argument för uppfattningen att de eventuellt
tillkommande antiinflationsåtgärderna inom västeuropeiska länder alltjamt
kommer att bli relativt milda. Det brukar ju ofta vara risken för en farlig
försämring av valutasituationen som slutgiltigt driver ett land att vidta
de i regel impopulära åtgärder som en inflationsbekämpning måste gå ut
på. Ur denna synpunkt innebär den goda valutaställningen ett visst oros
moment: Om varje enskilt land söker tills vidare skydda sig mot inflations
tendenser genom en import som bekostas med valutareserven innebär detta
att man ömsesidigt ökar inflationsstimulansen länderna emellan.
Även om alltså bestämda förutsägelser av konjunkturutvecklingen som
vanligt måste betraktas som vanskliga, synes man dock få anse det san
nolikt att man åtminstone för återstoden av 1960 på de flesta håll inom
Västeuropa lyckas stabilisera den ekonomiska aktiviteten på den uppnådda
höga nivån utan något markerat överslag. Det är dock inte otänkbart att
högkonjunkturen inom kort går in i en mera inflatorisk fas, även om åter
verkningar härav på prisnivån ännu skulle komma att dröja. Det är t. o. m.
tänkbart — särskilt om den sistnämnda tendensen ännu någon tid får
göra sig gällande — att man snart åter får uppleva ett bakslag. Det vore
inte rimligt att alltför hårt binda den svenska ekonomiska politiken och
dess planering till något bestämt alternativ för den internationella utveck
lingen.
Bill. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
(>
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang C
74
Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1960
2. Försörjningsbalansen 1960
Ett sammandrag av de uppgifter och beräkningar som redovisats i kapit
len III—IX rörande de sannolika förändringarna i försörjningsbalansen
mellan helåren 1958 och 1959 återges med nedan berörda modifikationer i
tabell 2. I tabell 1 ges dessutom en återblick på motsvarande beräkningar för
åren 1955—1959. De i flera avseenden ■— särskilt för vissa delposter — be
tydande avvikelserna mellan prognos och utfall under tidigare år kan tjäna
som en varning mot eventuellt överdrivna föreställningar om möjligheterna
att ens några månader in på ett visst år säkert bedöma den ekonomiska ut
vecklingen under året.
Särskilt förra året uppstod stora differenser mellan prognos och utfall.
Prognosen angav 2 procents produktionsökning medan utfallet blev 5 pro
cent; en exportökning på 0 blev närmare 6 1/2 procent, en privat investerings
ökning på 3 procent blev även 6 1/2 och en privat konsumtionsökning på 2
procent blev såvitt man nu kan konstatera 4 procent. Man skulle kanske
kunna tro att företagen i regel skulle arbeta med så lång förhandsplane-
ring att uppgifterna från de företagare som deltagit i de olika enkäterna
och de näringsorganisationer som på sina medlemmars vägnar avgivit om
dömen om utsikter och planer för t. ex. investeringsverksamheten, expor
ten eller avsättningen inom landet, skulle vara hållbara för större delen av
den framförliggande tiomånadersperiod, som det här varit frågan om. Det
har emellertid visat sig att de yttre förutsättningarna kan förändras så
snabbt att skillnaden mellan förhandsbedömning och faktiskt utfall kan
bli mycket betydande. Detta påpekande utgör ingen kritik mot dem som
lämnar dessa uppgifter; förhållandet är snarast ett uttryck för den snabb
het varmed produktion och handel förmår anpassa sig till utifrån föränd
rade förutsättningar. Detta är den ena sidan av problemet. Den andra är att
exempelvis en i nationalbudgeten förutsedd svag ökning av produktionen —
så som förra året skedde — kan föranleda åtgärder som stimulerar produk
tionen och därmed omintetgör prognosen. Det är uppenbart att ett sådant
förhållande inte kan tas som uttryck för att prognosen skulle kunna anses
»misslyckad*. Den har tvärtom fyllt sin uppgift. (Däremot är det tydligt att
den av Sveriges egna åtgärder föga påverkade exportutvecklingen blev ovan
ligt starkt underskattad 1959 och att den överraskande starka ökningen på
den punkten torde vara den starkaste faktorn bakom produktionsuppsvinget
nämnda år.)
Den i tabell 2 givna översikten av vad man för dagen kan anse sig veta
om 1960 års försörjningsbalans visar för utvecklingen 1959—1960 en prak
tiskt taget parallell ökning av tillgången och efterfrågan på varor och tjäns
ter. Den exakta storleken av den differens (300 milj. kr.) som redovisas som
efterfrågeöverskott har naturligtvis inget större upplysningsvärde eftersom
felmarginalerna är betydligt större; siffran har medtagits endast för att
understryka att tabellen inte konstruerats för att visa hur den till slut nöd
vändiga anpassningen mellan tillgångarna och deras användning skall ske
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
75
Tabell XI: 1. Återblick på prognos (Pr.) och utfall (Utf.) av nationalbudgeterna 1955—1959
Procentuell förändring från föregående år
1955
1956
1957
1958
1959
Pr.
Utf.
Pr.
Utf.
Pr.
Utf.
Pr.
Utf.
Pr.
Utf.
Bruttonationalprodukt ......................
47:
4
3
37.
3
37.
1
1
2
5
Import ...................................................
6
11
2
6
3
7
0
2
2
5
Summa tillgång 5
5
3
4
3
4
1
i
2
57.
Privat bruttoinvestering ..................
4
2
5
4
3
0
7
8
3
67.
Statlig bruttoinvestering ..................
3
5
6
5
2
3
6
5
12
11
Kommunal bruttoinvestering..........
4
4
0
i
12
10
3
2
6
8
Export ..................................................
4
6
2
10
6
9
-1
-1
0
67.
Privat konsumtion..............................
6
4
3
3
2
2
i
3
2
4
Statlig konsumtion..............................
2
-3
2
5
4
2
2
1
3
7
Kommunal konsumtion......................
5
5
7
5
7
4
4
7
4
6
Summa användning 7
5
3
4
3
4
1
1
2
57.
Anm. Summaraden stämmer inte alltid med delsiffrorna; det beror gå att de även påverkats
av lagerförändringar, som uteslutits emedan de inte såsom sådana kan uttryckas i procenttal.
.— i prognoskolumnen för 1955 anges större efterfrågeökning än tillgångsökning; detta år
liksom i år — utgjorde nationalbudgeten alltså en inflationsgapsberäkning, avseende att utvisa
hur tendenserna till efterfrågeökning syntes överskrida ökningen av tillgången på varor och
tjänster.
utan i stället utgör en översikt av de delvis varandra motstridande tenden
ser som kunde uppskattningsvis anges på basis av i slutet av mars kända
förhållanden.
Här följer en summarisk redogörelse för de viktigaste faktorer som lig
ger bakom vardera av de olika siffrorna. För något utförligare redovisningar
hänvisas till respektive kapitel.
Såsom visats i kapitel V synes de tilltänkta utvidgningarna av produk
tionen på de olika delområdena kräva en så stark ökning av sysselsättning
en att den svårligen skulle kunna genomföras utan påtaglig överspänning
särskilt på arbetsmarknaden. Om denna skulle få slå igenom finge man
räkna med desorganisationsfenomen som i sin tur skulle kunna göra pro
duktionsresultatet mindre än vid en lugnare utveckling. Det synes därför
rimligast att i stället söka uppskatta vad som kan betraktas som det maxi
mala utrymmet för produktionsökning, totalt sett, utan att här gå in på
frågan om på vilka särskilda punkter de i kapitel V redovisade beräkningarna
av olika områdens produktionsökning skulle behöva justeras.
Ifråga om arbetskraftstillgångarna har utrymmet för ökning av syssel-
sättningsvolymen beräknats vara ganska obetydlig, endast 1/2 procent.
Om man med ledning av fjolårets utveckling sedan sätter produktivitets
utvecklingen så högt som till 4 procent (mot 3 procent som årligt ge
nomsnitt efter kriget) skulle alltså den totala produktionsökningen bli 4 1/2
procent eller 2 900 miljoner kronor. Denna siffra insätts alltså i försörj
ningsbalansen. Att den är mycket ungefärlig framgår omedelbart av redogö
relsen för dess tillkomst.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell XI: 2. Försörjningsbalans (nationalbudget) för 1960
Miljoner kröner 1959 års priser; runda tal.
1959
Förändring 1959—1960
Milj. kr.
Procent
Bruttonationalprodukt ..........................................................
63 300
+ 2 900
+
47,
Import ................................................................................
12 500
+ 1000
+ 8
Lagerminskning ......................................................................
200
- 200
Summa tillgång
76 000
+ 3 700
+ 5
Privat bruttoinvestering ......................................................
11300
+ 900
+ 8
Statlig bruttoinvestering ......................................................
5 000
+ 200
+ 4
Kommunal bruttoinvestering ..............................................
3 700
+ 200
+ 57,
Lagerökning..................................................................
—
+ 500
Export ................................................................
12 500
+ 900
+ 7
Privat konsumtion......................................................
35 200
+ 900
+
27,
Statlig konsumtion..................................................................
3 300
+ 150
+ 5
Kommunal konsumtion..........................................................
5 000
+ 250
+ 5
Summa efterfrågan
76 000
+ 4 000
+
57,
Efterfrågeöverskott..................................................................
300
7,
Anm. Den som önskar använda ovanstående tabell som prognos för utfallet av den eko
nomiska verksamheten i Sverige 1960 bör av skäl som omnämns i detta kapitels sista avsnitt
summariskt justera de tre första siffrorna för efterfrågeökningar (nu 900, 200 och 200 milj.)
till respektive 750 milj. (67a proc.), 100 milj. (2 proc.) och 150 milj. (4 proc.). Därmed blir
slutsumman reducerad till 3 700 milj. och efterfrågeöverskottet bortfaller.
Importen. Kommerskollegiets bedömning går här ut på 8 procents ökning
(1 000 miljoner kronor). Den baseras på branschsakkunnigas omdömen
om den närmaste tidens utvecklingstendenser. För året som helhet måste
utfallet i hög grad bli beroende av det faktiska inhemska efterfrågeläget och
dettas utveckling. Den import som vid här angiven ökning skulle uppstå
1960 kan också —- oberoende av vad man skulle kunna tro om det faktiska
importutfallet — kunna betraktas som ett uttryck för vad folkhushållet har
råd att köpa från utlandet utan minskning av valutareserven (om en viss
»förskjutningspost» fortfarande framkommer, se kap. IV) i det att den
praktiskt taget överensstämmer med den samtidigt beräknade inkomsten av
export, inklusive nettointäkten av transporttjänster m. m.
Lagerminskning. Denna minuspost på 200 miljoner kronor representerar
det tillskott till försörjningsbalansen som förra året erhölls genom lager
minskning. En liknande tillgång kan inte anses stå till förfogande i år, då i
stället en lagerökning måste förutses. (Siffran är något lägre än uppgiften
i kap. II, enär den grundas på senare framkommet material som dock inte
kunnat beaktas genom omräkning av alla tabellerna i nämnda kapitel.)
På angivet sätt erhålls en ökning av utbudet av varor och tjänster med
sammanlagt 3 700 miljoner kronor i 1959 års penningvärde.
Förhandsberäkning av efterfrågan. De beräkningar som redovisas rörande
ökningen av efterfrågan på olika områden avser såsom förut antytts genom
77
gående att ge en uppskattning av dennas storlek sådan den kommer att bli
om inga gtterligare åtgärder vidtas för deras reglerande utöver vad som
var bekant vid början av april innevarande ar. De avser alltså att ge en ut
gångspunkt för en diskussion av den fortsatta ekonomiska politiken, men
föregriper inte dennas resultat.
De privata och offentliga investeringarnas ökning baseras på i kapitel
VIII omnämnda enkäter (verkställda i mars) jämte beräkningar av bygg
nadsvolymen vid normal verksamhet på igångsatta byggen. Den del som av
ser byggnads- och anläggningsverksamhet skulle enligt dessa beräkningar
stiga med 4 procent, varvid dock den offentliga anläggningsverksamheten
(framför allt vägbyggena bl. a. i och med inskränkningarna i beredskapsar
betena, i viss mån även kraftverken) skulle komma att relativt kraftigt
nedskäras. Övriga delar av denna post skulle däremot ökas med omkring 6
procent, trots att även bostadsbyggandet skulle i någon mån dämpas efter
ökningen föregående år. Man måste räkna med betydande svårigheter att
genomföra den önskade och planerade produktionsökningen på detta om
råde. Särskilt måste ett försök att genomföra de föreliggande byggnadspla-
nerna under sommarhalvåret leda till en besvärlig situation med produk-
tionsförseningar och kostnadsökningar.
Investeringarna i ökade varulager är den post soin i alla tidigare natio-
nalbudgeter visat sig mest vansklig att uttala sig om. Här förutsätts lik
som i den preliminära nationalbudgeten att näringslivet eftersträvar en la
gerökning i takt med totalproduktionens ökning. Detta skulle vid en meka
nisk tillämpning av efterkrigstidens erfarenheter ge en lagerökning på över
600 miljoner kronor. Det finns dock skäl att tro att behovet av lagerökning i
takt med produktionsökningen numera är något mindre än under tidigare
efterkrigsår, varför siffran dras ned något, trots att det även föreligger ett
visst behov av att återställa under föregående år förbrukade lager.
Exportökningen på 7 procent representerar de för dagen konstaterbara
tendenserna i kombination med ett visst försök till framtidsbedömning. Här
kan givetvis hastiga och oförutsedda förändringar inträffa, särskilt med
hänsyn till konjunkturutvecklingen i de viktigaste avnämarländerna. Det må
erinras om att exporten (liksom även importen) notoriskt underskattats i
tidigare nationalbudgeter, genomsnittligen med 5 procent under fyra av de
fem närmast föregående åren. Endast för avmattningsåret 1958 blev progno
sen riktig (nämligen oförändrad volym mot 1957). Övriga år har varit upp
svingsår och de som avgett de grundläggande omdömena har då tydligen
hållit sig på den säkra sidan och endast angett den ökning som man redan
kunnat klart konstatera. Om — såsom tänkbart är — efterfrågetrycket i
förhållande till de redan högt utnyttjade produktionsmöjligheterna stiger
ytterligare hos våra viktigaste avnämare sknlle det alltså även i år kunna
visa sig att avsättningen ökas mer än beräknat. Därmed skulle givetvis ten
densen till överkonjunktur inom det svenska näringslivet kunna skärpas.
I kapitel VII har ökningen i den privata konsumtionen beräknats till 2
procent på basis av att den disponibla realinkomsten sknlle stiga ungefär
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
78
på samma sätt. Härtill skulle emellertid komma en viss summa med anled
ning av förestående inlösning av privata pensionsförsäkringar. Siffran har
därför här höjts till 2 1/2 procent eller 900 miljoner kronor. — Trots de på
tagligen stora osäkerhetsmarginalerna i denna uppskattning kan det vara
värt att dessutom påpeka, att uppgången i den reala konsumtionsefterfrågan
i förhållande till motsvarande period 1959 kommer att vara betydligt större
under återstoden av året än under den förflutna första delen. Att 1960 års
avtalsmässiga höjning blev större än förra årets är en sak som gör sig gäl
lande först fr. o. in. att avtalen trätt i kraft, d. v. s. i stort sett någon gäng
under andra kvartalet; standardhöjningen för folkpensionärerna kommer
fr. o. m. halvårsskiftet och verkningarna av en uppgörelse om de privata
pensionerna torde dröja ytterligare. I den mån försörjningsbalansen i all sin
bräcklighet avser att illustrera den kommande ekonomiska utvecklingen
måste man alltså höja konsumtionsefterfrågan ytterligare. Även detta utgör
i sin mån en antydan om de risker för en skärpning av inflationstrycket -—
eller belastningen på valutareserven — som kan tänkas uppstå under årets
lopp och under nästa år.
Ökningen av den statliga och kommunala konsumtionen med 5 procent
baseras på föreliggande utgiftsbudgeter och föranleder såtillvida inte någon
ytterligare förklaring eller kommentar.
Sammanlagt erhålls på detta sätt en efterfrågeökning med 4 000 miljoner
kronor eller 300 miljoner mer än den ökning av tillgångarna som samti
digt skulle kunna väntas om högkonjunkturen kan stabiliseras utan alltför
besvärande produktivitetsstörningar. Detta efterfrågeöverskott på 300 mil
joner kronor faller givetvis klart inom felmarginalerna för en överslagsbe
räkning av detta slag. Att det ändå bör betraktas som ett uttryck för risken
av en alltför stark skärpning av konjunkturläget sammanhänger med att en
sådan uppfattning även stöds av de mera konkreta observationer och analv-
ser som berörts i det föregående.
3. Några principiella synpunkter
I den nu aktuella konjunktursituationen kan några grundläggande erin
ringar vara befogade rörande möjligheter och metoder att hindra en expan
sionspolitik att — när full sysselsättning nåtts — slå över i inflation.
Så länge en del av de produktiva resurserna och då särskilt arbetskraften
ännu är oanvända kan den ekonomiska politikens uppgift synas enkel och
klar: genom åtgärder för ökning av efterfrågan skall sysselsättningen ökas
till dess att all arbetskraft uppsugits, varefter efterfrågenivån med skatte-
och penningpolitikens hjälp upprätthålls vid den nivå som ger full syssel
sättning. I praktiken är det emellertid mycket svårt att genomföra övergång
en från expansionsstimulerande till enbart stabiliserande politik på det teore
tiskt mest önskvärda sättet. Om expansionspolitiken drivs så hårt som det
förefaller ändamålsenligt med hänsyn till önskemålet att snabbast möjligt
övervinna arbetslösheten kan det knappast undgås att de för ändamålet be
Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1960
79
gagnade medlen gör sig gällande även efter det att full sysselsättning upp
nåtts. Det ger då i stället eu stimulans till prisstegring.
Detta förhållande kan även uttryckas på följande sätt: eftersom det för
löper en viss tid mellan insättandet av en sysselsättningsskapande åtgärd
och dennas fulla effekt, är det i det närmaste oundvikligt att avskaffandet
av en en gång uppkommen arbetslöshet — i varje fall om detta sker något
sånär snabbt — efter en tid visar sig innebära att mer igångsatts an som
kan obehindrat fullföljas inom ramen för tillgängliga arbetskraftsresurser.
Det sagda gäller både om samhällsåtgärder med särskilt sikte på sysselsätt
ningen och om enskilda initiativ till produktionsutvidgningar som stimule-
ö
rats av riklig tillgång på likvida medel.
Rent teoretiskt skulle man visserligen kunna tänka sig att avpassa de sys-
selsättningsstimulerande åtgärderna med sådan precision att ökningen a\
efterfrågan på arbetskraft upphörde just i det ögonblick då hundraprocentig
sysselsättning uppnås. Även om man bortser från att sysselsättningsökning
en i så fall finge genomföras med otillfredsställande långsamhet, säger det
sig självt att de rent praktiska möjligheterna saknas att driva den ekono
miska politiken med denna perfektion, inte bara för landet som helhet utan
även på varje delmarknad, alltså alla områden eller yrkesgrupper mellan
vilka arbetskraften inte är obegränsat rörlig.
Härtill kommer för vårt lands del de speciella svårigheter som samman
hänger med säsongsvängningarna. Generellt taget är givetvis behovet av att
uppnå fullständigast möjliga säsongutjämning starkare ju högre den all
männa sysselsättningsnivån uppdrivits. En eventuell överkonjunktur synes
kanske under vintersäsongen (med någon förenkling av problematiken.) en
dast leda fram till full sysselsättning, men blir då extremt överdriven under
sommarsäsongen.
En konjunkturpolitik som syftar till att utan inflatoriska överdrifter upp
rätthålla full sysselsättning året runt, måste alltså till mycket väsentlig del
innefatta ågärder för en förskjutning av arbetskraftens användning från
sommaren till vintern. Eftersom detta är ett problem framför allt för bygg
nads- och anläggningsverksamheten, och eftersom en stor del av denna av
rent tekniska skäl måste bedrivas på sommaren, blir det nödvändigt att
inom de företag och de grenar av byggnadsverksamheten, som man i det av
seendet kan påverka, åstadkomma en direkt och ganska kraftig motvariation.
En sådan motvariation strider ofta mot kravet på teknisk-ekonomisk ra
tionalitet, om man ser saken ur den enskilde byggherrens och entreprenörens
synpunkt. Detta ökar givetvis problemets svårighetsgrad.
Vad som här sagts äger direkt tillämpning på den aktuella situationen i
vårt land. Den expansiva finanspolitik som fördes under konjunkturav-
mattningen har lett till en stark ökning av likviditeten inom det svenska
näringslivet; denna kvarstår då avmattningen övervunnits och tenderar nu
att stimulera investeringsviljan utöver vad de reella resurserna medger. Den
medför också att verkningskraften hos eu på kreditgivningen riktad åtstram-
ningspolitik reduceras. Den expansion som grundas på utnyttjande av egna
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
80
Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1060
likvida medel kan obehindrat fortsätta. Även om bankernas utlåning hålls
tillbaka kan i stället enskilda personer och företag med stora likvida till
gångar träda in som kreditgivare. Storföretag kan ge kundkrediter och för
skott till sina leverantörer osv.
Även när det gäller den speciella regleringen av det område där jämn sys
selsättning är särskilt svår att skapa, byggnadsverksamheten, synes åt
gärderna för att göra sysselsättningen fullständig hålla på att leda till en
viss överansträngning om inte relativt kraftiga motåtgärder insätts. Proble
met skärps här dessutom av säsongvariationen. Det har överlämnats åt läns
arbetsnämnderna att genom igångsättningstillstånd styra påbörjandet av
de olika byggnadsföretagen över året på ett sådant sätt att jämnast möjliga
sysselsättning erhålls. Hänsyn måste emellertid också tas till de rent lokala
förhållandena och till förutsedda eller avsedda konjunkturvariationer i bygg
nadsverksamheten. Med sikte på en viss nedskärning av bostadsbyggandet
efter den speciella utvidgning som tidigare hade föranletts av den allmänna
konjunkturförsvagningen under 1958 och början av 1959 gavs igångsätt-
ningslillstånd i relativt begränsad omfattning under perioden juli—oktober
1959, men då en viss arbetslöshet åter började framträda under vintern gjor
des ett nytt pådrag särskilt med industribyggen m. m. Detta tenderar nu
att längre fram under 1960 medföra ett starkare arbetskraftsbehov än som
kan tillfredsställas under högsäsongen. Möjligheterna att genom en ny ned
skärning av igångsättningstillstånden nu på våren 1960 uppväga denna ten
dens är mycket begränsade. En nedskärning som måhända skulle ge just den
önskvärda effekten på sysselsättningen om ett par månader skulle riskera att
framkalla en betydligt starkare sysselsättningsminskning under nästa vinter,
om den inte strängt koncentrerades till byggen av begränsad varaktighet,
som har sitt maximala arbetskraftsbehov inom några få månader. Byggen
av denna typ är emellertid karakteristiska för den icke tillståndsreglerade
delen av byggnadsmarknaden.
I viss grad har den ekonomiska politiken redan dragit den slutsats som
följer av de här antydda både principiella och praktiska svårigheterna att
med önskvärd precision reglera sysselsättningen med hjälp av"finans- och
penningpolitik och igångsättningstillstånd, nämligen att dessa metoder mås
te kompletteras med åtgärder för påverkan av sysselsättningens omfattning
även vid arbeten — särskilt större byggnadsarbeten — soon redan är igång
satta. I första hand är beredskapsarbetena avsedda att fungera på detta
sätt. Vid konjunktur- och säsonguppgång reduceras deras arbetsstyrka el
ler avvecklas de helt, även om de inte är färdigställda. Igångsättningstill
stånden för vanliga byggen innehåller även en klausul, enligt vilken den
tillståndsgivande myndigheten förbehåller sig att ändra det antal arbetare
som byggherren fått tillstånd att anställa. I praktiken har man emellertid
undvikit att begagna denna rätt, detta med hänsyn till de kostnader och
besvär som sådana ingripanden kan framkalla. Vid vissa tillfällen har stats
makterna utfärdat föreskrifter i fråga om arbetskraftsanvändningen vid de
statliga arbetsplatserna, som inneburit att åtminstone staten för sin del av
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
81
stått från att genomföra eljest tilltänkta och tekniskt-ekonomiskt önskvärda
utvidningar av arbetsstyrkan för att minska arbetskraftsbristen under hög
säsongen.
4. Sammanfattning och slutsatser
Konjunkturuppgången 1959—1960 har snabbt återställt den fulla syssel
sättningen, och arbetsmarknadsläget har under de första månaderna 1960
kunnat betecknas som i och för sig välbalanserat. Det är dock tydligt att
en överkonjunktur nu tenderar att uppstå och bli starkt kännbar under som
marens säsongmässiga toppbelastning, åtminstone inom de mest expansiva
områdena, storstadsområdena.
Även om arbetskraftsproblemet — ifall inga ytterligare antiinflatoriska
åtgärder skulle vidtas — måste förutses bli mest besvärande inom bygg
nadsverksamheten på grund av dennas starka säsongvariation, håller ar
betskraftsbristen på att bli påtaglig också inom stora delar av näringslivet
i övrigt, även här med betydande geografiska och andra variationer. De be
dömningar, som gjorts i fråga om sannolik ökning av varuefterfrågan, pro
duktion och arbetskraftsbehov utifrån kännedomen om de aktuella tenden
serna och förhållandena inom varje näringsgren för sig, har visserligen inte
inneburit att man betraktat situationen som i någon mening extrem eller
kritisk. I en mera sammanfattande bedömning måste emellertid hänsyn ock
så tas till de kumulativa effekter, som var för sig obetydliga spänningsfeno-
men i det ekonomiska livet kan få genom att ömsesidigt påverka varandra.
En analys, som enbart ginge ut på att sammanfatta ett antal uppgifter om
orderläge, arbetsmarknadsläge, kapacitetsläge, lagerställning osv., skulle
förbise väsentliga sammanhang och försumma att försöka bedöma de för
lopp som kan utlösas ur en måhända i de enskilda fallen begränsad brist
på jämvikt mellan tillgång och efterfrågan på olika delar av varu- eller ar
betsmarknaden.
Så länge landets ekonomi ännu höll på att arbeta sig upp ur en situation
med kvarstående överskottskapacitet och överskott på arbetskraft inom sto
ra områden kunde en samling rapporter om stigande efterfrågan från in-
och utländska marknader på de olika delområdena på ett relativt enkelt
sätt summeras till ett omdöme om en stegring av totalproduktionen unge
fär i takt med efterfrågeökningen. När denna däremot — såsom för närva
rande — på många områden inte längre omedelbart kan mötas med erfor
derlig produktionsökning, blir förloppet mera komplicerat. Även om en yt
terligare sysselsättningsökning eventuellt kan uppnås genom att företagen
tar i anspråk mera svårmobiliserade arbetskraftsreserver, är det inte säkert
att produktionen ökas i proportion till denna ökade sysselsättning. Situa
tionen kan utlösa en ökad frånvarofrekvens och en nr produktionssynpunkt
irrationell rörlighet. Om en näringsgren börjar få svårigheter av denna typ
kan dess behov av att dra till sig mer arbetskraft ökas redan för att den
skall kunna bibehålla en uppnådd produktionsnivå, och denna strävan kan
82
i sin tur skärpa de företeelser som framkallar det ökade arbetskraftsbeho
vet. Likaså kan en relativt obetydlig tendens till förlängning av leverans
tiderna komma att framkalla ett av naturlig förtänksamhet betingat på
skyndande av orderutläggningar, som hos de tilltänkta leverantörerna ger
ett på längre sikt missvisande intryck av ökade avsättningsmöjligheter.
Samtidigt kan sådana förlidsorder komma att skapa hinder för leveranser,
som beställarna har ett mera akut behov av att få fram på kort sikt. Om
sedan — såsom för närvarande är fallet i Sverige — företagens tillgång till
likvida medel är riklig, kan det beräknade eflerfrågeöverskottet snabbt ökas
utöver vad det i utgångsläget såg ut att vara.
Del är påtagligt att här beskrivna företeelser i hög grad har styrt de vå
gor av lagerökning och lageravveckling som utgjort ett centralt inslag i 1950-
talets konjunktursvängningar i Västeuropa och Förenta staterna. Dessa har
sedan styrt den svenska exportutvecklingen. När det gäller liknande väx
lingar i den inhemska efterfrågan är det klart att dessa till en del kan upp
fångas genom motsvarande växlingar i importen så länge en tillfredsstäl
lande valutareserv står till förfogande. En inhemsk lagerökning har sålunda
gjort de senaste månadernas importsiffror särskilt stora. Växlingar i bygg
nads- och anläggningsverksamheten måste emellertid helt utgöras av väx
lingar i den inhemska produktionen. Detta är en bidragande orsak till att
denna näringsgren måste särskilt uppmärksammas, konjunkturpolitiskt
sett, och mer än andra bli föremål för konkreta regleringsåtgärder. Säker
hetsventilen import står inte till förfogande. Det gör den givetvis inte heller
i obegränsad grad, när det gäller mera transportabla varor. Ett bestående
et terf rågeöver skott kan inte bara öka importen utan även motverka expor
ten både genom att omedelbart leda avsättningen till den lättillgängliga in
hemska marknaden och genom att småningom framkalla kostnadsstegring-
ar som försämrar konkurrensförmågan.
Det förefaller rimligt att här erinra både om dessa i och för sig välkända
förhållanden och om karaktären av de prognoser för de olika delarna av nä
ringslivet och arbetsmarknaden, som insamlats från företagare och bransch-
experter genom de enkäter som redovisats i de föregående kapitlen: kon
junkturbarometrarna, investeringsenkäterna, länsarbetsnämndernas halv-
årsprognoser, kommerskollegiets undersökningar om exportutsikter och im
portplaner etc. Det har inte varit uppgiftslämnarnas och omdömesgivarnas
upPS^t att redovisa eventuellt uppkommande indirekta och kumulativa ef
fekter av att de redovisade efterfråge- och investeringsplanerna på särskil
da områden eller tillsammantagna eventuellt inte får plats inom ramen för
de existerande resurserna. Detta är den uppgift som återstått, när de olika
delmaterialen samlats för en överblick av läget i sin helhet.
Den slutsats som kan dras av en sådan mera sammanfattande betraktelse
är att det ej endast finns stora och viktiga delområden där spänningen mel
lan tillgång och efterfrågan på arbetskraft kan resultera i produktionsstör-
ningar, utan även att de samlade kraven på produktionsapparaten tenderar
att bli större än som kan uppfyllas med totalt tillgängliga resurser. Även
Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
83
om spänningen mellan total tillgång och total efterfrågan inte är extremt
stark måste man dock räkna med risken att denna spänning ökas genom
självförstärkande spridningseffekter från de mest ansträngda områdena.
Speciellt påtaglig är risken att den i och för sig normala säsonguppgången
under sommaren skall medföra en mera definitivt inflatorisk situation. Det
synes därför vara nödvändigt med relativt kraftigt verkande motåtgärder
med sikte särskilt på denna risk.
Såsom förut framhållits har den föregående framställningen baserats på
de tendenser som förelåg vid månadsskiftet mars—april. Hänsyn har allt
så inte tagits till de speciella åtgärder som därefter vidtagits av regeringen i
säsong- och konjunkturdämpande syfte: förbud att utan särskild dispens
igångsätta statliga nybyggen eller nyanställa arbetskraft vid pågående stat
liga byggnads- och anläggningsarbeten under sommaren, stimulans till fri
villiga åtgärder av kommuner, företag och organisationer för förskjutning
av arbeten från sommar- till vinterhalvåret, införande av särskilda investe
ringsfonder m. m. Ej heller har hänsyn tagits till riksbankens ytterligare
skärpning av penningpolitiken och arbetsmarknadsorganens ökade återhåll
samhet med igångsättningstillstånd även för privata och kommunala projekt.
Eftersom intensiteten i genomförandet av dessa åtgärder i hög grad
kommer att bestämmas av hur behövliga den fortsatta utvecklingen visar
dem vara, synes det rimligast att endast summariskt antyda hur man skul
le kunna tänka sig att ändra siffrorna i försörjningsbalansen om man på
dessa vägar skapar den till slut ofrånkomliga anpassningen mellan till
gångs- och användningssidorna: det skulle närmast bli fråga om en ned-
justering av ökningssiffrorna för offentliga och privata investeringar. (Sif
ferexempel ges i anm. till tabell 2, sid. 76.) Genom en sådan avstämning
förvandlas försörjningsbalansen i princip till en prognos för det enligt nu
mera inträdda förutsättningar sannolikaste utfallet av 1960 års ekono
miska verksamhet i Sverige. Denna formellt exakta avstämning mellan till
gångs- och efterfrågesidorna får givetvis inte tas som uttryck för uppfatt
ningen att vare sig prognoskalkylerna eller den ekonomiska politiken skulle
kunna arbeta med en sådan grad av precision.
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
Den reviderade nationalbudgeten, som utarbetats inom finansdepartementets ekono
miska avdelning, bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika stat
liga verk och institutioner samt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. Föl
jande utomstående författare har medverkat: amanuens I.. Matthiessen (kap. II), t.f.
byråchef L. Fastbom och aktuarie Gudrun Norstedt (kap. VIII) samt fil. kand. E. Karls
son (kap. X), samtliga från konjunkturinstitutet. Kapitlet om utrikeshandeln liksom ock
så avsnittet om industrins produktionsutveckling i kapitel V bygger i huvudsak på
promemorior från kommerskollegium. Vidare har utredningsradet hörts. Dettas ledamö
ter här dock intet ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabellförteckning
II. 1. Försörjningsbalansen 1955—1959 i löpande priser.........
3
2. Försörjningsbalansen 1955—1959 i fasta (1954 års) priser 4
3 a. Bruttoinvesteringar 1955—1959, uppdelade på ändamål 5
3 b. Bruttoinvesteringar 1955—1959, uppdelade i privata
och offentliga.......................................................................... 5
3 c. Bruttoinvesteringar 1955-—1959, uppdelade efter typ .
6
4. Privat konsumtion 1955—1959 ............................................. 6
5. Offentlig konsumtion 1955—1959 ........................................ 7
6. Bytesbalansen 1955—1959 ..................................................... 8
7. Lagerförändringar för statistiskt belysta produktions- och
distributionsområden 1955—1959. Löpande priser.........
9
8. Sparande-investering 1955—1959 i löpande priser.........
10
9. Finansiellt sparande 1955—1959 .......................................... 11
III. 1. Industriproduktionen i vissa länder 1959—1960 ............ 13
2. Värdemässiga förändringar i den internationella handeln
3 kv. 1958—3 kv. 1959 ......................................................... 13
3. Bruttonationalprodukten och dess komponenter 1959 och
1960 i vissa västeuropeiska länder..................................... 15
4. Prisutvecklingen i vissa länder............................................. 19 IV. V. VI. VII. VIII. IX.
IV. 1. Betalningsbalansen 1958—1960 .............................................. 22
2. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisförändringar 1957
—1960 ........................................................................................... 23
3. Exporten av varor 1958—1960 ............................................ 24
4. Importen av varor 1958—1960 ............................................ 25
5. Guld- och valutareserven december 1956—mars 1960 . .
26
6. Utrikeshandelns fördelning på länderområden 1958—1959 28
V. 1. Industriproduktionen 1957—februari 1960 ......................... 30
VI. 1. Utvecklingen på arbetsmarknaden 1956—april 1960 ...
38
VII. 1. Löneutvecklingen för statistiskt kända grupper 1958—
1960 ............................................................................................... 41
2. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1958
— 1960........................................................................................... 43
3. Konsumentpriserna 1958—mars 1960 ................................ 45
VIII. 1. Räkneexempel för 1960 års tillståndsberoende byggnads
verksamhet (exkl. bostäder).................................................. 50
2. Investeringsplaner inom industrin för 1960 ..................... 52
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga in
dustrins investeringar..............................................................
53
4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftel
sernas investeringsplaner för 1960 ....................................... 56
5. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1959
till 1960 ....................................................................................... 57
IX.
1. Statens ekonomiska verksamhet 1958—1960/61
....... 59
2. Statliga och kommunala skatter 1958—1960 ................... 62
X. 1. Förändring av penningmängden hos allmänheten 1953-—•
1959 ............................................................................................... 67
2. Likviditetsutvecklingen hos affärsbankerna........................ 69
XI. 1. Återblick på prognos och utfall av nationalbudgeterna
1955—1959 ................................................................................... 75
2. Försörjningsbalans (nationalbudget) för 1960 .................... 76
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
85
86
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Bih. C: Reviderad nationalbudget för år 1960
hmehåll
I.
Inledning
........................................................................................... 1
II.
Sveriges ekonomi 1959
.................................................................. 3
1. Inhemska brutto utgifter.......................................................... 4
2. Utrikeshandel och lagerutveckling....................................... 8
3. Bruttonationalprodukt och sparande.................................. 10
III.
Den internationella utvecklingen ..................................................
13
IV.
Utrikeshandeln
................................................................................. 22
1. Bytesbalansen............................................................................... 22
2. Exporten........................................................................................ 24
3. Importen........................................................................................ 25
4. Valutareserven.............................................................................. 26
5. Handeln med olika länderområden....................................... 27
V.
Produktionen
....................................................................................... 29
1. Beräkningsmetoderna.................................................................. 29
2. Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar ....
30
VI.
Arbetsmarknaden
................................................................................ 36
1. Arbetskraftstillgången och den totala sysselsättningen ..
36
2. Arbetsmarknadsläget.................................................................. 37
VII.
De enskilda konsumenternas ekonomi .......................................... 41
1. De disponibla inkomsterna...................................................... 41
2. Konsumentpriserna..................................................................... 44
3. Konsumtion och sparande........................................................ 47
VIII.
Investeringarna ...................................................................................
49
IX.
Den offentliga verksamheten
........................................................... 58
1. Staten.............................................................................................. 58
2. Kommunerna.......................................................... 62
X.
Kreditmarknaden
............................................................................... 64
1. Kreditpolitiken............................................................................. 64
2. Likviditetsutvecklingen.............................................................. 66
3. Kapitalanskaffningen inom vissa sektorer............................. 69
XI.
Översikt ................................................................................................ 72
1. Den internationella utvecklingen........................................... 72
2. Försörjningsbalansen 1960 ........................................................ 74
3. Några principiella synpunkter................................................. 78
4. Sammanfattning och slutsatser............................................... 81
T abellförteckning .................................................................................. 84
Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 600701
/
BIHANG D
DRIFTBUDGETEN
FÖR
BUDGETÅRET 1960/61
' \
.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. D. Driftbudgeten 1960/61
1
Bihang D
DRIFTBUDGETEN
FÖR BUDGETÅRET 1960/61
1
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang D
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Driftbudgeten för
Inkomster
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
Milj. kr.
ändringar
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter.....................................................
13 632,1
+ 529,0
14 161,1
II. Uppbörd i statens verksamhet...........
226,5
+
3,5
230,0
III. Diverse inkomster................................
284,0
+ 19,0
303,0
Säger
14 142,6
+ 551,5
14 694,1
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder...................
356,0
— 62,0
294,0
II. Riksbanksfonden....................................
50,0
—
50,0
III. Statens allmänna fastighetsfond___
28,4
—
28,4
IY. Försvarets fonder ................................
34,4
—
34,4
V. Statens utlåningsfonder........................
204,3
—
204,3
VI. Fonden för låneunderstöd...................
13,0
—
13,0
VII. Fonden för statens aktier...................
65,0
_
65,0
VIII. Statens pensionsfonder ........................
72,5
—
72,5
IX. Diverse kapitalfonder............................
44,5
—
44,5
Säger
868,1
- 62,0
806,1
Summa inkomster å driftbudgeten
15 010,7
+ 489,5
15 500,2
Återföring från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel..................................
125,0
- 100,0
25,0
Summa
16 135,7
+ 389,6
15 525,2
Bih. D. Driftbudgeten 1960/61
3
budgetåret 1960/61
Utgifter
Statsverks
propositionen
Milj. kr.
Senare
ändringar
Milj. kr.
Summa
Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna..........
4,4
—
4,4
II. Justitiedepartementet...........................
144,0
—
144,0
III. Utrikesdepartementet...........................
77,0
- 0,7
76,3
IV. Försvarsdepartementet .......................
2 917,8
+ 45,0
2 962,8
V. Socialdepartementet ...........................
4 484,2
+ 18,1
4 502,3
VI. Kommunikationsdepartementet ___
1 230,1
—
1 230,1
VII. Finansdepartementet ...........................
907,7
+ 1,0
908,7
VIII. Ecklesiastikdepartementet...................
1 843,4
+ 0,2
1 843,6
IX. Jordbruksdepartementet.......................
451,4
+ 25,9
477,3
X. Handelsdepartementet..........................
280,9
+ 0,1
281,0
XI. Inrikesdepartementet...........................
829,5
- 2,5
827,0
XII. Civildepartementet ...............................
503,8
+225,0
728,8
XIII. Oförutsedda utgifter ...........................
1,0
—
1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.........
23,8
—
23,8
Säger
13 699,0
+312,1
14 011,1
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder...................
—
+ 70,0
70,0
II. Luftfartsfonden ....................................
13,1
—
13,1
III. Riksgäldsfonden ....................................
IV. Avskrivning av nya kapitalinveste-
850,0
850,0
ringar....................................................
V. Avskrivning av oreglerade kapital-
289,1
+ 13,9
303,0
medelsförluster....................................
1,0
—
1.0
Säger
1 153,2
+ 83,9
1 237.1
Summa utgifter å driftbudgeten
14 852,2
+ 396,0
15 248,2
Beräknat överskott å statsregleringen...........
283,5
— 6,5
277,0
Summa
15 135,7
+389,5
15 525,2
600796 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG E
PM
ANGÅENDE HUVUDDRAGEN
I DEN STATSFINANSIELLA UTVECKLINGEN
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen
1
Bihang E
PM
angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen under budget
åren 1949/50—1964/65
Inledning -
I syfte att siffermässigt belysa den framtida statsfinansiella utveckling
en har inom finansdepartementet sammanställts beräkningar av hur sta
tens inkomster och utgifter under vissa antaganden kan komma att utveck
las under budgetåren 1960/61—1964/65. Som underlag för dessa beräk
ningar har såvitt avser utgiftssidan uppgifter under mars månad inhämtats
från statssekreterarna i de olika departementen samt från riksgäldskonto-
ret. Därjämte har riksräkenskapsverket verkställt en beräkning såvitt av
ser inkomstsidan. De inom de olika departementen gjorda beräkningarna
grundar sig i sin tur främst på uppgifter om utgiftsutvecklingen som läm
nats av olika myndigheter.
För att ge en bakgrund till bedömningen av de lämnade uppgifterna över
den statsfinansiella utvecklingen under de närmaste åren kommer inled
ningsvis den faktiska utgiftsutvecklingen under 1950-talet att i korthet be
lysas. Härvid redovisas först vissa i huvudsak från riksräkenskapsverkets
årsböcker hämtade uppgifter över driftbudgetens strukturförändringar med
utgifterna grupperade dels efter ändamål och dels efter realekonomisk art.
För att i någon mån ge en uppfattning om den tidigare utgiftstrenden läm
nas vidare en redogörelse för vissa gjorda beräkningar över den volymmäs
siga utvecklingen för de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten och i an
slutning härtill för vissa kvantitativa utvecklingsdata. Vidare redovisas vis
sa uppgifter över utvecklingen under 1950-talet av investeringarna i olika ka
pitalfonder och av statsinkomsterna.
A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under 1950-talet
1. Den statliga sektorns realekonomiska utveckling under 1950-talet
Staten tar för närvarande för löpande förbrukning och investeringsverk
samhet i anspråk omkring 13 procent av de totala produktionsresurserna.
Härav svarar konsumtionsutgifterna för drygt 5 procent och investerings-
utgifterna för i det närmaste 8 procent. 1 den statliga konsumtionen in
räknas därvid endast värdet av statens utgifter för löner och för inköp av
varor och tjänster för löpande ändamål, däremot inte de statliga utgifter
som innebär inkomstöverföringar, såsom folkpensioner, barnbidrag, bidrag
till sjukkassor o. dyl. Dessa transfereringar till enskilda personer påverkar
1
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang E
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
i stället den privata konsumtionens omfattning och inriktning. Av motsva
rande skäl medräknas ej heller inkomslöverföringarna till kommunerna och
de indirekta inkomstöverföringarna, exempelvis skatteersättningen till kom
munerna respektive utgifterna för jordbruksprisregleringen. Ej heller inräk
nas i den statliga konsumtionen driftbudgetutgifter av investeringsnatur.
Sålunda betraktas exempelvis vägbyggandet och försvarets materielanskaff-
ning inte såsom konsumtionsutgifter utan såsom investeringsutgifter, trots
att medel härför anvisas via driftbudgeten. Begreppet statlig konsumtion
är således snävare än vad som inbegripes i löpande utgifter enligt den bud
gettekniska terminologin. Såsom illustration härav kan nämnas att av de
totala driftbudgetutgifterna om 12 743 miljoner kronor budgetåret 1958/59
endast ca 3 140 miljoner kronor eller en fjärdedel, enligt här angivna defi
nitioner, hänförde sig till konsumtionsutgifter i realekonomisk mening.
Begreppet statliga bruttoinvesteringar omfattar å andra sidan mer än
vad som innefattas i kapitalbudgetredovisningen. Sålunda hänförs, som
anmärkts i det föregående, till investeringar även de utgifter på driftbud
geten som är av investeringskaraktär. Av de totala driftbudgetutgifterna
budgetåret 1958/59 hänförde sig sålunda inemot 19 procent till utgifter av
investeringskaraktär. Termen investeringar har därvid använts i sin sam
hällsekonomiska mening och avser alltså anskaffning och underhåll av real-
kapilal. Vid redovisningen av investeringarna i statens kapitalfonder an
vänds termen investeringar däremot i dess budgettekniska betydelse såsom be
teckning på utgifter, vilka ökar tillgången på statens kapitalfonder. Det in
nebär bl. a. att utgifterna för underhåll av realkapital inte innefattas i re
dovisningen av investeringarna i statens kapitalfonder. Å andra sidan mot
svaras inte medelsförbrukningen under statens kapitalfonder helt av stat
lig investeringsverksamhet i detta ords samhällsekonomiska betydelse. Det
ta är endast fallet beträffande affärsverksfonderna, luftfartsfonden, statens
allmänna fastighetsfond, försvarets fonder samt vissa fonder bland diverse
kapitalfonder. För övriga fonder, exempelvis utlåningsfonderna, fonden för
låneunderstöd, fonden för statens aktier och fonden för förlag till stats
verket motsvaras medelsanvisningarna av en statlig utlåning, aktieteck
ning o. s. v. som visserligen ofta är avsedd att möjliggöra realinvesteringar,
t. ex. bostadsbyggande, men som icke primärt kan betecknas som en sam
hällsekonomisk aktivitet av realinvesteringsnatur.
Den statliga sektorns totala ianspråktagande av varor och tjänster har
under 50-talet ökat relativt snabbt. Den genomsnittliga årliga ökningen un
der perioden 1949—1959 uppgår sålunda till i genomsnitt 4,9 procent per år,
räknat i fasta priser, och överstiger således inte oväsentligt bruttonational
produktens årliga ökning, 3,2 procent, under samma tid. Under perioden har
den statliga investeringsverksamheten vuxit betydligt snabbare än konsum
tionen. Medan investeringarna sålunda expanderat med i genomsnitt 6,2
procent per år begränsar sig konsumtionsökningen till 3,1 procent. För så
väl konsumtionen som investeringsverksamheten gäller vidare att tillväxt
takten varit långsammare under den senare delen av 50-talet än under den
förra. Detta förhållande belyses bl. a. av att medan statens andel av natio
nalprodukten mellan åren 1949 och 1954 steg från 10,1 procent till 12,4 pro
cent, ökade den därefter långsammare och uppgick 1959 till 13,0 procent.
Den statliga sektorns tillväxt har betingats av en rad expansiva faktorer
i samhällsekonomin. Standardstegringen och befolkningsutvecklingen är
några av dessa faktorer som medfört att efterfrågan ökat på sådana varor
och tjänster som den statliga sektorn tillhandahåller. Ett växande antal
barn och åldringar har sålunda krävt ökade insatser från samhällets sida
i form av utbildning och omvårdnad. Vidare har bilismens explosionsartade
tillväxt framtvingat en kraftig utbyggnad av vägar och gator samtidigt som
den allmänna standardstegringen i övrigt skapat betydande utbyggnadsbehov
på kraftförsörjningens och kommunikationsväsendets område. Härtill kom
mer att strävandena att vidmakthålla ett starkt försvar lett till en kraftig
ansvällning av försvarsutgifterna.
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 3
2. Driftbudgetutgifternas fördelning efter ändamål och art under budgetåren
1949/50—1958/59
I syfte att belysa den statliga verksamhetens samband med den sam
hällsekonomiska verksamheten i övrigt upprättar riksräkenskapsverket sta
tistik över driftbudgetens utgifter fördelade efter realekonomiska princi
per. Såsom framgår av tabell 1 uppdelas härvid utgifterna på å ena sidan
statliga konsumtions- och investeringsutgifter, d. v. s. sådana utgifter som
direkt tar produktionsresurser i anspråk och å andra sidan olika slag av
inkomstöverföringar.
Enligt den realekonomiska fördelningen uppvisar de direkta inkomst
överföringarna till kommunerna och de statliga bruttoinvesteringarna den
relativt sett snabbaste stegringen under 50-talet. Den kraftiga uppgången av
inkomstöverföringarna till kommunerna, från 10,8 procent av totalutgifterna
1949/50 till 17,1 procent 1958/59, förklaras främst av införandet av skatte-
ersättning till kommunerna i anledning av den från 1 januari 1958 genom
förda kommunala ortsavdragsreformen.
För utgifter av bidrags- och inkomstöverföringsnatur synes under perio
der av kraftiga pris- och lönestegringar ha uppstått en eftersläpande an
passning till ett högre kostnadsläge. Sålunda sjönk andelen för inkomst
överföringar till enskilda personer under inflationsperioden i början av 50-
lalet från 26,7 procent 1949/50 till 22,4 procent 1952/53. Höjningen av folk
pensionerna från 1 maj 1953 ledde till att inkomstöverföringarnas andel
okade under budgetåret 1953/54. Främst till följd av ökade folkpensions-
utgifter steg andelen ytterligare under budgetåret 1954/55. Därefter synes
under den följande högkonjunkturperioden en ny minskning ha uppkom
mit. Genom höjningen av folkpensionerna från 1 juli 1958 och höjningen
av barnbidragen från 1 januari 1958 steg dock utgiftsandelen för inkomst-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell. 1. Utgifterna på driftbudgeten under budgetåren 1949/50—1958/59
fördelade efter utgifternas art
Relativ fördelning
Milj. kr.
1958/59
1949
/ 50
1950
/51
1951
/ 52
1952
/ 53
1953
/54
1954
/55
1955
/ 56
1956
/ 57
1957
/ 58
1958
/ 59
1. Konsumtion
..........
28,6
29,7
30,5
28,8
27,7
27,0
26,1
25,1
25,1
24,6
3144
a) löner och pen
sioner ..................
18,7
19,8
20,0
19,4
18,7
18,5
18,0
17,3
17,4
17,2
2195
b) omkostnader
(inkl. hyror och
internationella
bidrag)................
9,9
9,9
10,5
9,4
9,0
8,5
8,1
7,8
7,7
7,4
949
2. Bruttoinvesteringar
13,1
15,0
16,i
18,3
17,9
18,9
18,0
18,0
17,8
18,5
2 358
3. Direkta inkomst•
överföringar
............
39,5
38,2
37,3
36,6
38,7
40,0
38,1
39,2
41,5
45,3
5 769
a) till enskilda per
soner ..................
26,7
25,8
24,0
22,4
24,3
25,4
23,8
24,4
24,0
25,1
3197
b) till kommuner ..
10,8
10,4
11,3
12,3
12,5
12,8
12,4
12,7
15,1
17,1
2183
c) till övriga..........
2,0
2,0
2,0
1,9
1,9
1,8
1,9
2,1
2,4
3,1
389
4. Indirekta inkomst-
överföringar
............
10,2
8,3
7,0
7,9
5,6
5,0
5,9
4,9
5,2
5,0
633
5. Utgifter för statens
kapitalfonder
..........
8,6
8,8
8,8
8,4
10,1
9,1
11,9
12,8
10,4
6,6
839
Summa utgifter på
driftbudgeten ............
100,0
100,0 100,0
100,0
100,0 100,0 100,0 1100,0
1
100,0 100,0
12 743
1 Exklusive 275 miljoner kronor avseende Fondering för framtida pensionsändamål.
överföringar till enskilda personer under 1958/59 till 25,1 procent; utgifts-
andelen låg dock likväl 1,6 procentenheter lägre än under budgetåret
1949/50.
De indirekta inkomstöverföringarna, vilkas omfattning ofta bestäms av
tillfälliga förhållanden såsom devalveringssubventionerna 1949/50 och den
allmänna ekonomiska politikens utformning, företer kraftiga fluktuationer
år från år och minskade under den redovisade perioden från 10,2 till 5,0 pro
cent av totalutgifterna.
Vad utgifterna för statens kapitalfonder beträffar domineras utgiftsut
vecklingen under större delen av perioden av räntekostnaderna för stats
skulden och avskrivningarna av nya kapitalinvesteringar. Den högre utgifts
nivån under budgetåren 1955/56—1957/58 får dock främst ses mot bak
grund av de stora avskrivningar av oreglerade kapitalmedelsförluster som
företogs under dessa budgetår.
Den snabba utvecklingen av bruttoinvesteringarna beror huvudsakligen
på de kraftigi ökade utgifterna av investeringsnatur på försvarets och väg-
väsendets områden. Mot bruttoinvesteringarnas snabba stegring — med 5,4
procentenheter till 18,5 procent av totalutgifterna — står en nästan lika
stor minskning av utgiftsandelen för den statliga konsumtionen; en minsk
ning som i sin tur är något större för omkostnader än för löner.
Vid sidan av statistiken över utgifternas realekonomiska gruppering upp
rättas även statistik över driftbudgetens samlade utgifter fördelade på större
ändamålsgrupper. Därigenom erhålles en bild av statsverksamhetens inrikt
ning på olika områden, d. v. s. förvaltning, försvarsväsende, utbildning etc.
Såsom framgår av redovisningen i tabell 2 av de olika ändamålsgrup-
pernas fördelning svarade de fyra stora utgiftsgrupperna försvarsväsende,
sociala ändamål, kommunikationsväsende och utbildning budgetåret 1958/
59 för drygt tre fjärdedelar av driftbudgetens utgifter. För samtliga dessa
ändamål har utgiftsstegringen under 50-talet legat över den genomsnittliga,
vilket medfört att de ökat sin relativa andel av de totala utgifterna.
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 5
Tabell 2. Utgifterna på driftbudgeten nnder budgetåren 1949/50—1958/59
fördelade efter ändamål
Ändamål
Relativ fördelning
Milj. kr.
1949
/ 50
1950
/Öl
1951
/ 52
1952
/ 53
1953
/ 54
1954
/65
1955
/56
1956
/ 57
1957
/ 58
1958
/ 59
i.tjoo 1
05
Styrelse, representa
tion, allmän förvalt
ning och rättsvä
sende m. m..............
8,6
8,0
7,8
7,2
7,1
7,1
7,0
7,1
7,1
6,8
861
Försvarsväsendet
(inkl. avskrivningar
för försvarsväsen
det) .........................
20,5
23,5
25,2
25,5
25,7
25,6
24,0
22,9
22,7
21,5
2 736
Sociala ändamål ....
33,2
32,2
30,7
29,3
31,4
32,4
30,6
31,4
31,0
33,7
4 294
Kommuniktionsvä-
sendet ..................
5,9
6,2
7,0
8,3
7,5
7,5
7,7
7,8
8,3
8,1
1039
Undervisning samt
kyrkliga och kultu
rella ändamål........
12,2
12,2
12,7
12,9
13,1
13,2
12,9
13,4
13,7
13,8
1759
Näringarnas främjan
de m. m....................
11,2
9,2
8,1
8,6
5,9
5,1
6,0
4,8
5,2
4,6
587
Allmänna kommunala
ändamål ................
0,3
0,3
0,8
0,9
0,9
0,9
0,8
0,7
2,9
5,0
637
Avskrivningar för ci
vila ändamål ........
1,8
2,3
2,4
3,4
4,2
4,1
6,5
7,6
4,3
1,8
232
Räntor på statsskul
den m. m.................
6,3
6,1
5,3
3,9
4,2
4,1
4,5
4,3
4,8
4,7
698
Summa
utgifter på
driftbudgeten ...........
100,0
100,0
100,0 100,0
100,0
100,0 100,0 >100,0 >100,0 100,0
12 743
1
Exklusive 275 miljoner kronor avseende Fondering för framtida pensionsändamål.
Om man bortser från utgiftsposten allmänna kommunala ändamål, vars
kraftiga stegring under de senaste budgetåren nästan helt sammanhänger
med skatteersättningen till kommunerna i samband med ortsavdragsreformen
1958, har utgifterna för kommunikationsväsendet uppvisat den relativt sett
snabbaste utgiftsökningen under perioden. Men även utgifterna för utbild
ning m. m. har tagit i anspråk en väsentligt ökad andel av totalutgifterna.
Medan den andel av utgifterna på driftbudgeten som avser kommunika
tionsväsendet, d. v. s. främst de ordinarie vägutgifterna, visar den krafti
gaste relativa ökningen fram till 1952/53, har den andel som avser utbild
ning stigit i stort sett successivt under hela 50-talet. Det bör i detta sam
6
manhang påpekas, att den kraftiga ökningen 1958/59 av de som bered
skapsarbeten bedrivna vägarbetena inte påverkar utgiftsserien för kom
munikationsväsendet utan utgiftsgruppen för sociala ändamål.
Försvarsutgifterna och utgifterna för sociala ändamål — som bl. a. in
nefattar utgifterna för socialförsäkringar, barnbidrag, bostadssubventioner,
hälso- och sjukvård samt arbetsmarknadspolitiken — uppvisar starkt skilj
aktiga utvecklingstendenser. Medan försvarsutgifterna steg väsentligt mer
än utgifterna för sociala ändamål o. dyl. fram till 1952/53, vilket bl. a. får
ses mot bakgrund av den utrikespolitiska spänningen i synnerhet efter Ko
reakrigets utbrott sommaren 1950, har den motsatta tendensen framträtt
under de därefter följande budgetåren.
Lägre utgiftsandel under budgetåret 1958/59 än i början av 50-talet redo
visas för utgiftsgrupperna allmän förvaltning m. in., näringarnas främjan
de och statsskuldräntor. Särskilt framträdande är denna relativa utgifts
minskning för gruppen näringarnas främjande, vilket bl. a. sammanhänger
med att i början av perioden dessa utgifter starkt påverkades av utgående
devalveringssubventioner och med att utgifterna för jordbruksprisreglering
en minskat under 50-talet. Den i början av 50-talet sjunkande utgiftsande-
len för statsskuldräntorna förklaras i sin tur av att de då föreliggande bud
getöverskotten minskade upplåningsbehovet. Från och med 1955/56 har
dock ränteutgifterna stigit såväl absolut som relativt sett, vilket till väsent
lig del betingats av den höjda räntenivån. Beträffande gruppen styrelse, re
presentation, allmän förvaltning och rättsväsende m. m. bör påpekas, att
den i viss utsträckning tjänstgör som restpost, till vilken förts anslag som
bl. a. av praktiska skäl icke ansetts hänförliga till någon av de andra grup
perna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
3. De egentliga statsutgifternas »volymmässiga» utveckling under budgetåren
1949/50—1960/61
Gemensamt för den i det föregående redovisade statistiken över driftbud
getens utgifter fördelade efter ändamål och art är att den åskådliggör en
dast den relativa förskjutning mellan olika utgiftsområden som uppkommit
vid den för respektive budgetår gällande pris- och lönenivån. Någon infor
mation om den volymmässiga utgiftsutvecklingen på olika områden får man
däremot inte av detta material. För såväl analysen av den gångna utveck
lingen som bedömningen av den framtida utgiftstrenden synes dock sådana
uPP§ifter erforderliga. I syfte att erhålla en viss information om den vo
lymmässiga utgiftsutvecklingen under 50-talet har därför en schablonmäs
sig omräkning gjorts av utgifterna i 1949/50 års pris- och lönenivå. Härvid
har för kalkylerna över utvecklingen under perioden 1949/50—1958/59 ut
nyttjats budgetredovisningens siffror över det faktiska budgetutfallet och
för utvecklingen mellan budgetåren 1958/59 och 1959/60 det redovisade
budgetutfallet respektive det nu beräknade. I syfte att föra jämförelsen så
långt fram i tiden som möjligt har därjämte gjorts en på riksstaten respek-
tive det kompletterade riksstatsförslaget byggd beräkning av förändringen
mellan budgetåren 1959/60 och 1960/61. Den härvid framräknade procen
tuella förändringen av samtliga egentliga statsutgifter, 9,3 procent, är dock
inte fullt jämförbar med motsvarande procenttal avseende perioden 1949/50
.—1959/60, eftersom förändringar i prisnivån icke kunnat beaktas. Den vo
lymmässiga ökningen 1959/60—1960/61 torde kunna uppskattas till om
kring 7 procent.
Vid beräkningarna av pris- och volymutvecklingen för den statliga verk
samheten bär eftersträvats en uppdelning av utgifterna på de olika varor
och tjänster som konstituerar kostnadselementen i verksamheten. Härvid
har dock av beräkningstekniska skäl endast de större kostnadselementen
under varje littera för de olika huvudtitlarna kunnat beaktas, varför beräk
ningarnas schablonmässiga karaktär måste understrykas. Till osäkerheten
i beräkningarna har också bidragit, att lämpliga indexserier över prisut
vecklingen saknats för åtskilliga utgiftsområden.
Vidare har liksom vid nationalproduktberäkningarna i brist på beräk
ningstekniska möjligheter bortsetts från den produktivitetsförändring som
skett inom den statliga sektorn. Prisomräkningarna har därför genomförts
på kostnadselement i det sista produktionsledet, d. v. s. på löner och om
kostnader sådana de föreligger i budgetredovisningarna. För att erhålla ett
mått på den »volymmässiga» utvecklingen för utgifter av transfereringsna-
tur har vidare flertalet utgiftsposter av detta slag, bl. a. barnbidragen och
folkpensionerna, omräknats med socialstyrelsens konsumentprisindex.
»Volymsiffrorna» för dessa transfereringsutgifter kan därför sägas repre
sentera ett mått på utgifternas värde för den enskilde bidragsmottagaren.
Enligt de gjorda beräkningarna ökade de egentliga statsutgifterna på
driftbudgeten under perioden 1949/50—1958/59 med drygt 60 procent eller
med i genomsnitt 5 1/2 procent per år. Såsom framgår av tabell 3 har de
totala utgifternas tillväxttakt varit relativt jämn under 50-talet, om man
undantar utvecklingen under utpräglade pris- och lönestegringsperioder.
Utgiftsutvecklingen i början av 50-talet i samband med Koreainflationen
avviker sålunda markant från den mera långsiktiga, »normala» utgiftsut
vecklingen i det att en ganska allmän reell krympning av utgifterna då
synes ha skett. Först under budgetåret 1952/53 tycks den eftersläpande ut-
giftsanpassningen till det högre kostnadsläge som uppstod genom Koreain
flationen ha inträtt. Även utgiftsutvecklingen i mitten av 50-talet synes i
viss mån ha påverkats av likartade faktorer. Utgifternas »eftersläpning» i
samband med Koreainflationen kan också ha bidragit till att de egentliga
statsutgifternas stegringstakt i genomsnitt varit något lägre under första
än under andra hälften av 50-talet.
Den i det föregående redovisade snabba ökningen av investeringsutgif-
terna på driftbudgeten återspeglas i tabell 3 i en kraftig stegring av utgif
terna under fjärde och sjätte huvudtitlarna, som domineras av utgifterna
för försvarets materielanskaffning respektive väginvesteringarna.
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 7
>
m
ö
m
m
om
m
>
om
>
ö
p
>
ra
>
*
-<
ci
m
m
ö «
>
a
>
Tabell 3. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling under budgetåren 1949/50__
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Littera
Anslagsgrupp
Index med
1949
/50
1950
/Öl
A, B
A, B, C, D
E, F
,C
—E
B, H, J
G
D, E, F,
H, I
B, C, E
F, M
H, I, J
B, C, D,
L, N
C, J
F, G, H
K, L, M
B, D, E,
H
. C, F
C, D
A, B, E, F
I. Kungl. hov
-
och slottsstaterna
.......................................................
II. Justitiedepartementet
........................................................................
Domstolarna, rättegångsväsendet i allmänhet m. m..............
Fångvården m. m.............................................................................
III. Utrikesdepartementet
........................................................................
Utrikesförvaltningen, m. m............................................................
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m............
/V.
Försvarsdepartementet
......................................................................
V. Socialdepartementet
.................................................................................
Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård, allmänna barnbidrag, m. m
Nykterhetsvård.................................................................................
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet..........
Bostadsbyggande m. m.....................................................................
Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m...........................................
Folkpensionering m. m......................................................................
Arbetarskydd, vissa myndigheter, m. m.....................................
VI. Kommunikationsdepartementet
.........................................................
Väg- och vattenbyggnadsväsendet, vägtrafikväsendet...........
Vissa myndigheter, m. m.................................................................
VII. Finansdepartementet
...........................................................................
Skalteersättning till kommunerna m. m......................................
Vissa myndigheter m. m............................................................
VIII. Ecklesiastikdepartementet
...................................................................
Högre utbildning och forskning....................................................
Allmänbildande och yrkesutbildande skolväsen.......................
Folkbildning, akademier, muséer, kyrkor, m. m......................
IX. Jordbruksdepartementet
......................................................................
Lantbrukets rationalisering, lantmäteriväsendet, m. m..........
Jordbruksprisreglering m. m................................................................
Undervisning och forskning på jordbrukets område, veterinär
väsendet ............................................................................................
Skogsväsendet.....................................................................................
Fiskeriväsendet, vissa myndigheter, diverse.............................
X. Handelsdepartementet
..........................................................................
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning.........
Sjöfart, handel, m. m........................................................................
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m................
XI. Inrikesdepartementet
.......................................................................
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården................................
Polisväsendet...................................................................................
Civilförsvaret.......................................................................................
Landsstaten, m. m................................................................... .!!!.!!
XII. Civildepartementet
....................................................................................
Statliga och statsunderstödda pensionsväsendet..........................
Vissa myndigheter, m. m................................................................. ’ ’
XIII. Oförutsedda utgifter
.................................................................................
XIV. Riksdagen och dess verk m. m
...............................................................
Summa egentliga statsutgifter
100
93
100
100
100
98
100
101
100
114
100
107
100
133
100
113
100
96
100
93
100
96
100
83
100
82
100
98
100
99
100
89
100
104
100
106
100
94
100
76
100
102
100
72
100
96
100
99
100
97
100
92
100
88
100
95
100
86
100
95
100
89
100
94
100
73
100
72
100
104
100
79
100
104
100
99
100
91
100
162
100
98
100
116
100
106
100
1086
100
36
100
96
100
90
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 9
1960/61
1949/60 = 100
Årlig procentuell förändring
1951
/52
1952
/ 53
1953
/54
1954
/55
1955
/ 56
1956
/ 57
1957
/ 58
1958
/59
I genomsnitt un
der budgetåren
1958/59—
1959/60
enl. ut-
fallsber.
för
1959/60
1959/60—
1960/61 enl.
riksstaten
resp. kompl.
riksstats-
förslaget1
1949/50-
1958/59
1954/55-
1958/59
88
105
108
106
100
101
100
109
+
1,0
+
0,7
—
4,9
0
106
109
115
122
127
140
148
163
+
5,6
+
7,5
+
9,9
+
11,1
102
104
108
113
116
119
123
128
+
2,8
+ 3,4
+ 4,9
+
6,5
no
116
124
135
142
167
181
210
+ 8,5
+ 11,6
+ 14,0
+ 15,1
105
106
102
113
101
114
108
113
+
1,4
0
+ 19,5
+
0,9
109
104
101
104
104
105
99
103
+ 0,3
— 0,2
—
1,6
+
3,5
92
in
106
141
93
141
137
144
+
4,1
+
0,5
+
64,6
—
3,0
123
143
151
166
168
170
182
187
+
7,2
+
3,1
+
1,2
+
3,2
93
101
116
128
128
154
159
no
+
6,1
+
7,4
+
3,6
+ 15,2
88
91
93
93
89
87
97
109
+
1,0
+
4,1
+
2,8
+
10,4
104
119
141
166
224
268
331
392
+
16,4
+
24,0
+
15,1
+
7,5
67
85
116
127
115
133
161
390
+
16,3
+
32,5
+
25,9
+
25,4
90
in
142
167
186
241
261
305
+
13,2
+
16,3
+
7,6
+
14,2
94
93
101
205
298
292
285
275
+
11,9
+
7,6
—
0,9
—
0,3
98
108
130
140
135
178
177
170
+
6,1
+
4,9
—
0,3
+
17,9
83
86
89
89
88
177
210
141
+
3,9
+
12,1
+
1,4
—
10,3
in
144
135
139
152
161
168
183
+
7,0
+
7,2
+
1,5
+
8,3
120
153
141
146
161
171
178
179
+
6,7
+
5,1
+
2,1
+
11,3
96
87
92
91
95
94
99
216
X
X
—
1,8
—
8,3
86
96
96
93
94
101
227
333
+ 14,3
+ 37,6
+
1,4
+ 15,2
234
328
322
325
330
312
1332 2 305
X
X
+
1,0
— 1,7
66
64
65
61
61
72
75
62
4,1
+ 0,4
+ 3,7
+ 93,4
102
115
124
127
132
142
152
162
+
5,5
+
6,5
+
10,4
+
7,1
100
119
130
135
142
161
180
214
+ 8,9
+ 12,2
+ 14,6
+ 12,2
104
118
127
130
134
143
152
161
+ 5,4
+ 5,6
+ 10,2
+ 6,1
87
77
84
92
99
108
115
118
+ 1,9
+ 6,6
+ 6,0
+ 12,4
93
in
77
70
87
68
76
69
_
4,0
—
0,5
—
15,7
+
4,8
93
100
no
103
105
101
100
97
— 0,3
— 1,4
+
5,5
— 0,3
89
115
67
58
80
54
65
55
— 6,4
— 1,6
— 27,8
+ 9,0
145
no
105
no
108
in
108
no
+
1,1
+ 0,2
+
0,9
+
2,0
87
94
98
102
in
107
114
136
+ 3,5
+ 7,5
+ 0,4
— 0,9
101
107
118
125
129
171
163
162
+ 5,5
+ 6,6
— 6,6
+
2,4
43
49
56
53
59
69
81
81
—
2,3
+
11,3
+
29,0
+
2,3
39
40
42
43
49
59
71
72
— 3,6
+ 13,8
+ 35,8
+ 2,1
107
no
117
123
in
138
159
164
+ 5,7
+
7,5
+ 3,5
+
1,0
140
306
461
338
340
343
364
344
+ 14,7
+ 0,4
— 10,1
+
9,4
in
122
124
122
127
132
136
140
+
3,8
+
3,6
+
2,3
+
8,1
106
112
117
118
121
131
133
138
+ 3,7
+
4,1
+
0,7
+
7,3
88
101
114
123
148
166
191
195
+
7,7
+ 12,3
+
5,9
+ 3,5
223
330
278
234
223
180
190
174
+ 6,3
— 7,1
— 18,8
— 8,1
103
105
104
104
107
107
109
112
+
1,3
+
1,9
+
7,7
+ 15,6
115
112
113
118
132
136
144
147
+
4,4
+
5,7
+
16,4
+
8,1
109
109
113
118
123
129
135
140
+ 3,8
+ 4,4
+ 16,9
+ 7,5
697
416
132
136
1014
864
1062
821
+ 26,4
+ 66,9
+ 6,0
+ 10,8
77
61
191
193
71
30
240
12
—
21,0
—
50,4
X
0
106
94
104
no
108
no
114
133
+
3,2
+
4,9
—
4,4
+
3,0
102
115
119
126
131
141
152
162
+ 5,5
+
6,5
+ 3,8
+
9,3
[i Av skäl som framgår av texten å s. 7 är siffrorna i denna kolumn icke jämförbara med
övriga förändringstal 1 tabellen.
10
För försvarsutgifternas del var stegringen särskilt markant under början
av 50-talet, vilket far ses mot bakgrund av den utrikespolitiska spänningen
efter Koreakrigets utbrott sommaren 1950. Under budgetåren 1955/56 och
1956/57 avtog stegringstakten för att åter väsentligt öka fr. o. m. budget
året 1957/58. Av försvarsutgifterna är det främst de militära investering
arna — materielanskaffningar av olika slag — som står för den starka
uppgången. Men även de militära konsumtionsutgifterna har, i vad de av
ser omkostnader, stigit något snabbare än motsvarande civila kostnader,
medan däremot de civila lönekostnaderna ökat i snabbare takt än de mi
litära.
Motorfordonsbeståndets explosionsartade utveckling under 50-talet har
kommit att ställa starkt ökade krav på vägnätets utbyggande. Medan det vid
decenniets början fanns en bil på var tjugofemte invånare uppgick biltät
heten i slutet av fjolåret till en bil på var sjätte invånare. Samtidigt som mo-
torfordonsbeståndet ökat med inemot en miljon bilar under 50-talet har ca
700 000 mopeder tillkommit. En allt större del av det totala trafikarbetet
har genom denna utveckling kommit att utföras på vägarna, med ökade
väginvesteringsbehov som följd. Utgifterna för väg väsendet har också sti
git kraftigt och uppgick under den redovisade perioden till i genomsnitt
ca 7 procent per år. Utvecklingen har inneburit såväl en kvantitativ som
en kvalitativ utbyggnad. Parallellt med att väg- och gatunätets längd ökat
har sålunda vägarnas bredd, bärighet och beläggning förbättrats. Som ex
empel på det senare kan nämnas, att av riksvägnätets längd var 83 procent
försett med beläggning vid decenniets utgång mot 45 procent vid dess bör-
Jan- — Beträffande utgiftsutvecklingen för övriga anslag under sjätte hu
vudtiteln domineras den främst av driftbidraget till statens järnvägar, som
utgått fr. o. m. budgetåret 1958/59. Genom biltrafikens snabba utveckling
har en växande andel av statens järnvägars bannät kommit att utgöras av
s. k. trafiksvaga järnvägslinjer med bl. a. växande ekonomisk belastning
och under senare budgetår driftunderskott som följd. För budgetåret 1957/
58 täcktes underskottet, ca 75 miljoner kronor, genom att anslag anvisades
på driftbudgeten under statens affärsverksfonder. För ettvart av budget
åren 1958/59 och 1959/60 har däremot statens järnvägar beviljats ett drift-
bidrag på 100 miljoner kronor, som utgått från anslag under sjätte huvud
titeln. För budgetåret 1960/61 är anslaget uppfört med 80 miljoner kronor.
Förutom fjärde och sjätte huvudtitlarna uppvisar också sjunde huvud
titeln en snabbare stegring än den genomsnittliga. Utvecklingen av utgif
terna under denna huvudtitel domineras dock huvudsakligen av utbetal
ningen av den skatteersättning till kommunerna som infördes fr. o. m.
1958 i samband med att de kommunala ortsavdragen då höjdes i nivå med
de statliga.
En »volymmässig» ökning i ungefär samma stegringstakt som för total
utgifterna i genomsnitt uppvisar utgifterna under andra, femte och åttonde
huvudtitlarna. Mellan olika slag av utgifter under dessa huvudtitlar före
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
ligger dock en starkt olikartad utvecklingstrend. Under andra huvudtiteln
har sålunda utgifterna för fångvården utvecklats i en betydligt snabbare
takt än övriga utgifter och i särskilt hög grad gäller det för utvecklingen un
der senare hälften av 50-talet, då stegringstakten i genomsnitt uppgick till
ca 12 procent per år. De avgörande faktorerna bakom utvecklingen har vä
sentligen varit kriminalitetens och fångantalets ökning, vilken föranlett en
betydande utbyggnad av platsantalet vid fångvårdsanstalterna. Samtidigt
med den kvantitativa utbyggnaden har en viss förbättring av vårdresurserna
ägt rum.
Under femte huvudtiteln hänför sig den procentuellt sett kraftigaste ut
giftsökningen till nykterhetsvården, arbetsmarknadspolitiken, bostadspo
litiken samt sjuk- och yrkesskadeförsäkringen. För nykterhetsvården har
utgiftsökningen varit särskilt markant efter nykterhetsreformen år 1955 och
platsantalet vid statliga och erkända vårdanstalter har från nämnda år till
år 1959 ökat från sammanlagt ca 1 220 till 2 020.
Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken har givetvis i hög grad påverkats
av förändringarna i arbetsmarknadsläget under 50-talet. Den kraftiga ut
giftsökningen under budgetåret 1958/59 får således ses mot bakgrund av
de då rådande sysselsättningssvårigheterna, men också sysselsättningspoli
tikens ökade inriktning på omskolning och rörlighetsstimulerande åtgärder
synes i viss utsträckning ha återverkat på utgifternas förändring.
Under 50-talet har utgifterna på driftbudgeten för bostadsbyggande m. m.,
d. v. s. främst utgifterna för kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter
samt bostadsrabatter, drygt tredubblats, vilket främst sammanhänger med
bostadsbeståndets kraftiga tillväxt samt räntelägets förändringar under pe
rioden. Den i det närmaste oavbrutna stegringen av bostadsbyggandet under
50-talet återspeglas bl. a. däri, att av totalt ca 550 000 färdigställda lägen
heter ca 310 000 hänför sig till senare hälften av perioden.
Utgifterna för sjuk- och yrkesskadeförsäkringen har under vart och ett
av budgetåren 1954/55 och 1955/56 fördubblats, ökningarna får helt ses i
samband med sjukförsäkringsreformens ikraftträdande fr. o. m. kalender
året 1955.
För den grupp av utgifter där barnbidragen är den dominerande posten
(littera V:C i tabell 3) begränsar sig stegringstakten under budgetåren
1949/50—1958/59 till i genomsnitt en procent per år. Barnbidragskostna-
derna har under perioden påverkats av såväl barnantalets ökning som höj
ningarna 1952 och 1958 av bidragsbeloppen. För de bakomliggande fakto
rerna till folkpensionskostnadernas förändringar torde få hänvisas till redo
görelsen i det föregående.
De snabba växlingarna i befolkningens åldersfördelning under 50-talet
har starkt påverkat utgiftsutvecklingen under åttonde huvudtiteln. Som en
följd av de höga födelsetalen under 40-talet, vilka kulminerade år 1945 med
ca 135 000 födda, ökade under perioden 1950—1955 åldersgrupperna 7—12
år från 626 000 till 784 000. Under senare hälften av decenniet har denna
ungdomsvåg rullat in i åldersgruppen 13—18 år, där befolkningstalet ökat
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen
11
12
från 591 000 år 1955 till 749 000 år 1960. Denna våg motsvaras av en ökad
tillströmning till det obligatoriska skolväsendets låg- och mellanstadier un
der främst mitten av 50-talet. De befolkningsmässiga återverkningarna på
utbyggnadsbehovet inom skolväsendet har samtidigt förstärkts av utveck
lingen mot förlängd skoltid och större frekvens för deltagandet i högre stu
dier. 1955 års yrkesutbildningsreform och införandet av de allmänna studie
bidragen fr. o. m. år 1958 är vidare faktorer som avsätter spår i utgiftsut
vecklingen under senare delen av 50-talet. Gymnasiernas expansion under
samma tidsperiod har varit mycket kraftig och den årliga utgiftsökningen
för högre utbildning och forskning under budgetåren 1954/55—1958/59 har
uppgått till i genomsnitt ca 12 procent.
För två av de större huvudtitlarna — nionde och tionde huvudtitlarna •—
redovisas en volymmässig utgiftsminskning under den undersökta tidspe
rioden. Dessa minskningar betingas av vissa speciella faktorer. Helt avgö
rande för utgiftsutvecklingen under nionde huvudtiteln har sålunda varit
förändringarna på prisregleringsområdet. Utgifterna på detta område, som
under perioden uppgått till mellan 60 och 75 procent av totalutgifterna un
der huvudtiteln, har varierat kraftigt, men uppvisar under senare år en be
tydande minskning, räknat i oförändrade konsumentpriser. Vid bedöm
ningen av utgiftsutvecklingen för jordbruksprisregleringen bör också be
aktas, att under basåret 1949/50 fortfarande förelåg regleringar av kris
natur; bl. a. utgick s. k. devalveringssubventioner. Budgetåren 1952/53,
1955/56 och 1957/58 betecknar såtillvida avbrott i den nedåtgående utgifts
trenden, som utgifterna dessa år, främst till följd av skördeskadeersättning-
ar, tillfälligt ökade i omfattning.
Den genomsnittliga årliga utgiftsförändringen under tionde huvudtiteln
påverkas likaledes av vissa speciella utgiftsfaktorer i början av jämförelse
perioden. Under budgetåret 1949/50 höjs sålunda utgiftssumman för huvud
titeln av de då utgående s. k. devalveringssubventionerna. Begränsar man
jämförelseperioden till senare delen av 50-talet får man därför en annan
bild av utgiftsutvecklingen under huvudtiteln. För perioden 1954/55—1958/
59 föreligger sålunda en »volymökning» på i genomsnitt drygt 11 procent
per år, vilken framför allt förklaras av atomenergiverksamhetens snabba
utveckling.
Utgiftsförändringarna under elfte huvudtiteln återspeglar huvudsakligen
den ökning med ca 40 procent som utgifterna för hälso- och sjukvården un
dergått under den redovisade perioden.
Vad slutligen utgiftsförändringarna under tolfte huvudtiteln beträffar har
de kommit att domineras av kostnadsökningen för det statliga och stats
understödda pensionsväsendet.
4. Investeringarna i statens kapitalfonder budgetåren 1949/50—1958/59
Kapitalbudgetens strukturförändringar i huvuddrag under 50-talet fram
går av tabell 4, som anger investeringarna i statens kapitalfonder under
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell 4. Investeringar i statens kapitalfonder under budgetåren 1949/50—1958/59. Miljoner kronor
1949/50 1950/51
1951/52
1952/53
1953/54
1954/55 | 1955/56
1956/57 | 1957/58 | 1958/59
4,84
4,35
8,14
10,87
11,12
11,68
8,14
6,07
3,84
3,41
139,99
160,05
199,39
261,13
248,00
248,42
244,97
250,32
257,39
285,78
126,21
157,33
201,46
313,48
338,75
273,74
301,56
283,47
306,87
319,36
156,28
150,60
213,50
308,18
329,71
335,43
333,14
317,59
350,86
425,79
10,28
0,92
0,77
0,81
23,53
1,83
1,53
1,54
1,15
1,16
437,60
473,25
623,26
894,47
951,11
871,10
889,34
858,99
920,11
1035,50
6,56
5,14
6,97
8,00
7,52
5,97
6,12
5,99
13,16
39,43
37,68
42,37
45,99
64,52
68,49
76,03
71,07
77,46
89,47
108,30
36,22
51,28
97,32
108,17
160,37
96,42
116,10
126,78
108,08
109,26
0,20
2,96
3,61
3,45
4,40
4,65
6,86
7,97
7,50
4,36
2,52
39,38
64,89
100,77
112,57
165,02
103,28
124,07
134,28
112,44
111,78
128,14
232,25
284,77
425,98
475,99
545,81
742,16
683,78
657,39
668,87
45,20
40,27
62,08
164,34
163,23
259,16
344,67
224,40
473,06
270,05
29,68
18,00
72,00
1,30
0,00
200,50
—
7,00
200,00
165,00
4,81
11,31
29,85
27,36
55,68
1,31
51,15
12,47
4,27
3,50
103,13
120,92
182,01
139,19
59,54
38,42
43,08
41,87
40,58
38,77
832,18
998,40
1407,70
1837,73
1946,58
2101,58
2 271,66
2 046,24
2 510,48
2 441,20
93,23
129,75
201,14
343,51
470,50
370,10
354,27
321,96
325,23
230.84
187,11
211,42
355,65
394,14
393,61
470,56
474,23
443,73
569,91
576,26
‘0,11
____
____
—
—
3 0,36
—
—
—
—
272,83
73,21
59,47
83,85
47,71
126,47
61,00
59,67
155,29
60,56
15,00
15,00
15,00
4—3,70
1,00
57,00
354,00
577,60
256,00
1,00
0,30
0,62
0,27
0,12
0,81
0,12
0,12
0,14
0,12
0,12
263,60
568,40
776,17
1 019,81
1 032,95
1 076,97
1 028,04
643,14
1 203,93
1 572,42
Bruttoinvesteringar
Statens affärsverksfonder:
Postverket.....................................................
Televerket......................................................
Statens järnvägar........................................
Statens vattenfallsverk ..............................
Domänverket ..............................................
Säger för statens affärsverksfonder
Luftfartsfonden
..................................................
Statens allmänna fastighetsfond
......................
Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond ..........................
Försvarets bostadsanskaffningsfond ....
Försvarets fabriksfond ..............................
Säger för försvarets fonder
Statens utlåningsfonder
..................................
Fonden för låneunderstöd
................................
Fonden för statens aktier
..................................
Fonden för föi lag till statsverket
..................
Diverse kapitalfonder
......................................
Summa
Därav finansierades med:
avskrivningsmedel från riksstaten1 ..
avskrivningsmedel inom fonderna ..
bidrag från kommuner ......................
övriga på fonderna disponibla medel
kapitalåterbetalningar motsvarande till
fonden för oreglerade kapitalmedelsför-
luster avsatta avskrivningsmedel .
kapitalåterbetalningar i övrigt..........
tillskott från riksgäldskontoret av nya
kapitalmedel......................................
1 Av det för budgetåret 1949/50 redovisade beloppet avser 0,03
mkr grundavskrivningar å försvarets fabriksfond, som täckts med re
serverade inkomster av exploateringen av vissa på sin tid för militära
ändamål avsedda markområden. — ! Av Stockholms stad lämnat bi
drag till kontorsbyggnad vid Bolinders plan i Stockholm. — * Av Stock
holms stad lämnat bidrag till nybyggnad för statens rättsläkarstation.
— * Jfr textkommentar till tab. II: b i riksräkenskapsverkets årsbok
1954.
B
ih .
E :
P M
a
n
g
å
en
d e
h
u
vu
d
d
ra
g en i
d en
st
a
ts
fin
a
n
si
el la
u
tv
ec
kl
in
g
en
1
3
14
budgetåren 1949/50—1958/59 samt hur dessa investeringar finansierats.
Beträffande innebörden av begreppet investeringar i detta sammanhang tor
de få erinras om, att endast medelsförbrukningen under affärsverksfonder-
na, luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond, försvarets fonder samt
vissa fonder bland diverse kapitalfonder inräknas i den statliga investe
ringsverksamheten i detta ords samhällsekonomiska betydelse. För övriga
kapitalfonder motsvaras medelsanvisningarna av en statlig utlåning, aktie
teckning o. s. v., som icke primärt betecknas som en aktivitet av realinveste-
ringsnatur.
Av investeringarna i statens kapitalfonder hänför sig drygt två tredjede
lar till statens affärsverksfonder och statens utlåningsfonder (huvudsakligen
bostadslångivningen). Under tioårsperioden 1949/50—1958/59 har medels-
forbrukningen under statens kapitalfonder, räknat i löpande priser, i det
narmaste tredubblats. Av den totala stegringen på ca 1,6 miljard kronor
foll ca 0,6 miljard kronor på affärsverksfonderna och drygt 0,5 miljard
kronor på statens utlåningsfonder. Betydande ökningar föreligger också
under perioden för medelsförbrukningen under fonderna för låneunderstöd
och for statens aktier. För affärsverksfondernas del motsvaras den nominel
la ökningen av en »volymmässig» årlig ökning på 4 å 5 procent, vilket är
en något lägre stegringstakt än den som redovisas för övriga statliga investe
ringar, d. v. s. främst försvarsinvesteringarna och vägbyggandet.
Av investeringarna i affärsverksfonderna visar televerkets investeringar
en påtagligt kraftig ökning från periodens början fram t. o. m. budget
året 1952/53 för att därefter vara relativt oförändrade under senare de
len av perioden. Under budgetåret 1958/59 föreligger dock en av konjunk-
turpohtiska skäl motiverad uppgång. Televerkets rörelse uppvisar en jämn
och stark expansion under hela 50-talet. Antalet telefonapparater ökade så
lunda under perioden med över en miljon och utgjorde i slutet av 1959 ca
2,7 miljoner. Även automatiseringen av telefontrafiken har fortskridit snabbt
under tioårsperioden. I slutet av fjolåret var i runt tal 86 procent av samt
liga apparater anslutna till helautomatiska stationer. Televerkets investe
ringar har slutligen också påverkats av utbyggnaden av FM-sändare och te-
levisionsanläggningar.
Utvecklingen av statens järnvägars investeringar överensstämmer med te
leverkets såtillvida som investeringsökningen i huvudsak hänför sig till bör
jan av 50-talet. Investeringarna kulminerade under budgetåret 1953/54, då
de i löpande priser räknat uppgick till ca 340 miljoner kronor. Investe-
ringsinriktningen under perioden har främst syftat till att dels höja kapa
citeten på de områden där brister på grund av tidigare underinvesteringar
torelegat, dels rationalisera järnvägsdriften. I detta sammanhang må erin
ras om att statens järnvägars investeringar liksom televerkets domineras av
reinvesteringar.
Investeringarna i statens vattenfallsverk beskriver en klart uppåtriktad
trend och har under tioårsperioden i det närmaste tredubblats. Avgörande
for denna investeringsexpansion har varit den ständigt stigande elkraftför-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 15
Tabell 5. Driftbudgetens inkomster under budgetåren 1949/50—1958/59 med fördelning
på huvudgrupper
Miljoner kronor
Inkomst- och förmögenhets
skatter (inkl. folkpensions
avgifter) ..............................
Övriga skatter å inkomst,
förmögenhet och rörelse ..
Fordons- och bensinskatter
Tullmedel (inkl. skatt å
kaffe), varuskatt samt om
sättningsskatt å motorfor
don ......................................
Tobaksskatt, rusdrycksme-
del, skatt å läskedrycker
och statlig nöjesskatt samt
totalisator-, tips- och lot
terimedel .................... .
Energiskatt ..........................
Övriga egentliga statsin
komster ..............................
Inkomster av statens affärs-
verksfonder ..............
Inkomster av övriga kapital
fonder ..........................
Summa
Relativ fördelning
Inkomst- och förmögenhets
skatter (inkl. folkpensions
avgifter) ......................
Övriga skatter å inkomst,
förmögenhet och rörelse ..
Fordons- och bensinskatter
Tullmedel (inkl. skatt å
kaffe), varuskatt samt om
sättningsskatt å motorfor
don ..............................
Tobaksskatt, rusdrycksme-
del, skatt å läskedrycker
och statlig nöjesskatt samt
totalisator-, tips- och lot
terimedel ..........................
Energiskatt ..........................
Övriga egentliga statsin
komster ..............................
Inkomster av statens affärs-
verksfonder ..............
Inkomster av övriga kapital
fonder ..........................
1949
1
50
1950
/Öl
1951
/52
1952
/53
1953
/54
1954
/55
1955
/ 56
1956
/ 57
1957
/58
1958
/59
2 029 2 741 4108 4145 4 526 4 399
4 999
5 362
5 961
6101
146
154
166
159
188
201
213
237
249
300
444
472
518
520
602
819
1043
1018
1062
1086
391
629
579
658
683
718
779
914
1071
1122
1276 1373 1536 1667 1762 1896
2133
2 288
2 405
2 550
263
471
187
156
167
194
232
278
319
305
286
281
173
194
217
195
260
298
242
177
273
318
193
201
216
270
282
298
344
390
449
376
4839 5820 7507 7808 8 535 8907 10072 10691 12 019 12 605
41,9
47,1
54,7
53,1
53,0
49,4
49,6
50,2
49,6
48,4
3,0
2,6
2,2
2,0
2,2
2,3
2,1
2,2
2,1
2,4
9,2
8,1
6,9
6,7
7,1
9,2
10,4
9,5
8,8
8,6
8,1
9,1
7,7
8,4
8,0
8,1
7,7
8,5
8,9
8,9
26,4
23,6
20,5
21,3
20,6
21,3
21,2
21,4
20,0
20,2
2,2
3,8
3,8
2,7
2,2
2,5
2,7
3,1
3,2
2,9
2,4
2,2
3,6
3,3
2,9
2,5
3,1
3,3
2,4
1,7
2,3
2,5
4,0
3,5
2,9
3,5
3,3
3,3
3,4
3,6
3,7
3,0
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
brukningen. Vid periodens början låg denna för statens vattenfallsverks del,
som i runt tal svarar för hälften av landets elkraftförsörjning, vid en nivå
av drygt 6 000 MkWh per år. Under budgetåret 1958/59 låg primabelast-
ningen däremot på över 13 000 MkWh.
Till och med budgetåret 1950/57 uppvisar investeringarna i luftfartsfon-
16
den en relativt jämn utveckling för att under senare budgetår mångdubblas
i förhållande till den under perioden tidigare rådande nivån. Den ökade in
vesteringsvolymen under dessa år hänför sig till utbyggnaden av storflyg
platsen Arlanda.
Medelsförbrukningen under statens utlånings fonder, som stigit fortlöpan
de under budgetåren 1949/50—1955/56, visar under senare budgetår en ned
gång. Helt bestämmande härför har varit bostadslångivningens omfattning.
Medelsbehovet härför har påverkats av en rad faktorer, bl. a. av ökningen
av inflytande amorteringar och minskningen av förskottsutbetalningar av
lån.
Medelsförbrukningen under fonden för låneunderstöd har till betydande
del avsett kapitalsubventioner till bostadsbyggnadsverksamheten. Trots att
utgifterna för dessa minskat under senare år, uppvisar dock medelsförbruk
ningen under fonden en uppgång. Delvis sammanhänger dock de stegrade
utgifterna med att medelsanvisningen till räntefria stående delar av egna
hemslån fr. o. m. den 1 juli 1957 överfördes från lånefonden för bostads-
by§Sande till fonden för låneunderstöd. Av ökningen i övrigt under fonden
hänför sig under budgetåret 1957/58 100 miljoner kronor till återföring av
fonderade LKAB-medel och sammanlagt 67 miljoner kronor till reglering
av Statens skogsindustriers lån.
Vad slutligen medelsförbrukningen under budgetåren 1957/58 och 1958/
59 under fonden för statens aktier beträffar, förklaras den av kostnaderna
för inlösen av aktier i LKAB och för budgetåret 1957/58 till 35 miljoner kro
nor av aktieteckning i Statens skogsindustrier.
5. Driftbudgetens inkomster under budgetåren 1949/50—1958/59
Till komplettering av de tidigare lämnade uppgifterna om utgiftsutveck
lingen redovisas i tabell 5 en sammanställning ur riksräkenskapsverkets
årsbok över driftbudgetens inkomster under budgetåren 1949/50—1958/59
med fördelning på huvudgrupper.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1960/61
—
1964/65
1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna
Utgångspunkten för bedömningen av den statsfinansiella utvecklingen
har i princip varit riksstaten för budgetåret 1960/61. Då beräkningarna
verkställts innan riksstaten är fastställd, har de av praktiska skäl fått ba
seras på det framlagda riksstatsförslaget jämte särpropositioner. Materialet,
som omfattar budgetåren 1960/61—1964/65, innefattar utgiftsutvecklingen
såväl på driftbudgeten som på kapitalbudgeten.
I kalkylerna ingår inte endast de automatiska förändringar i utgifts
utvecklingen som kan föranledas av ändringar i befolkningsstrukturen o. d.,
utan även kostnadsförändringar, som hänför sig till sådana större och mindre
reformer och standardhöjningar inom olika områden, som med beaktande av
Dih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 1?
pågående planering, lokaler, rekryteringsmöjligheter etc. av fackdepartemen
ten och myndigheterna bedömts komma att aktualiseras under den angivna
tidsperioden. Härvid har så långt möjligt hänsyn tagits till såväl framlagda
som väntade kommittéförslag liksom även till reformförslag, som aktualise
rats i andra sammanhang. Självfallet är de kostnadsuppgifter som kan er
hållas om reformer, vilka inte är slutligt utformade eller helt befinner sig
på utredningsstadiet, synnerligen osäkra. Det har dock ansetts önskvärt,
att även dessa kostnader beaktas, även om dessa uppskattningar måste få
en mycket summarisk karaktär. Det bör i detta sammanhang framhållas,
att från de olika departementen starkt understrukits osäkerheten i beräk
ningarna. Någon budgetprövning av aktuella reformförslag har det sålunda
inte varit fråga om. Den omständigheten att kostnaden för en viss reform
medtagits i beräkningarna inom ett departements verksamhetsområde inne
bär således inte något ställningstagande till denna reform. Det bör dock
samtidigt understrykas att, även om materialet inte utsatts för någon sam
lad bedömning utifrån finansiella utgångspunkter, så representerar det lik
väl inte någon okritisk inventering av alla tänkbara utgiftsbehov.
Beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen i stort har förutsatts
eu fortgående produktionsökning i samma takt som under 50-talet samt
oförändrad pris- och lönenivå. Beräkningarna utgår därför i detta avseende
från den pris- och lönenivå, som lagts till grund för beräkningen av anslagen
i riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61. Detta innebär bl. a. att kalkyler
na över anslagsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska hypo
tesen om konstant lönenivå (1959 års) för de statsanställda.
Den nu kända löneökningen under kalenderåren 1960 och 1961 har dock
såtillvida beaktats som ett schablonmässigt tillägg för lönekostnadsökningar
fram t. o. m. kalenderåret 1961 gjorts vid sidan av kalkylerna för de sär
skilda huvudtitlarna och anslagen under dessa. Då inkomstberäkningarna
för åren därefter skett utifrån antagandet om en jämn ökning av skatte
underlaget med tre procent årligen har i konsekvens härmed likaledes ett
schablonmässigt tillägg för kostnadsökningar i form av ökade löner inom
den statliga och statsunderstödda verksamheten gjorts.
När det gäller att utifrån materialet bedöma den statsfinansiella ut
vecklingen under de närmaste budgetåren synes alldeles speciellt böra ob
serveras de svårigheter som är förknippade med en långsiktig budgetberäk
ning. Det förhållandet att redan de årliga budgetberäkningarna innehåller
stora osäkerhetsmoment torde understryka de vanskligheter som är för
knippade med kalkyler för så lång tidsperiod som fem år.
De tendenser till feluppskattningar som föreligger antyds för övrigt re
dan av siffermaterialet över utgiftsförändringarna mellan de olika budget
åren. Myndigheterna har sålunda i stor utsträckning hänfört beräknade fram
tida utgiftsökningar till det första budgetåret under perioden, medan eu
långsammare stegringstakt redovisas för mera avlägsna budgetår. En or
sak härtill är svårigheten all överblicka utvecklingen av de faktorer som
bestämmer utgifternas förändringar på några års sikt. .In längre in i fram-
2
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang F.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Tabell 6. Beräknade egentliga statsutgifter under budgetåren 1960/61—1964/65
Litt. enligt
Anslagsgrupp
1960/61
1961/62
förslaget
1960/61
Totalt
mkr
Totalt
mkr
A, B
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
...........................................
4,4
4,5
II. Justitiedepartementet
...................................................
144,0
160,6
A, B, C,D
Domstolarna, rättegångsväsendet i allmänhet, m. m..................
64,1
71,2
E, F
Fångvården m. m......................................................
79,9
894
III. Utrikesdepartementet
.....................................................
76,3
86,0
A, C
Utrikesförvaltningen, m. m.................................................
47,6
50,4
B
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.................
28,7
35,6
A—E
IV. Försvarsdepartementet
...............................................
2 917,8
2 992,0
V. Socialdepartementet
........................................................
4 502,3
4 670,7
C
Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård, allmänna barnbidrag, m. m.
881,1
875,4
D
Nykterhetsvård..............................................................
43,2
45,9
E
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet..........
469,6
5004
F
Bostadsbyggande m. m..............................................
370,9
443,5
G
Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m......................................
278,7
283,7
I
Folkpensionering m. m..............................................
2 436,2
2 498,7
A, B, H, J
Arbetarskydd, vissa myndigheter, m. m.......................................
22,6
23,4
B, C
VI. Kommunikationsdepartementet
....................................
1 230,1
1 351,6
Väg- och vattenbyggnadsväsendet, vägtrafikväsendet...............
1073,7
1191,3
I 3
Driftbidrag till statens järnvägar......................................
80,0
80,0
A, D, E, F,
Vissa myndigheter, m. m..............................................
76,4
80,3
G, H, I
(utom I 3)
VII. Finansdepartementet
...............................................
908,7
718,3
D
Skatteersättning till kommunerna, m. m..................................
638,0
566,0
A, B, C, E
(utom E 7)
E 7
Vissa myndigheter, m. m.........................................................
150,2
152,3
Premiering av frivilligt sparande under åren 1955 och 1956 ..
120,5
VIII. Ecklesiastikdepartementet
.............................................
1 843,6
1974,9
E, F, M
Högre utbildning och forskning.......................................
219,8
252,9
G, H, I, J
Allmänbildande och yrkesutbildande skolväsen...................
1 535,8
1629,0
A, B, C, D,
Folkbildning, akademier, muséer, kyrkor, m. m........................
88,0
93,0
K, L, N
IX. Jordbruksdepartementet
..........................................
477,3
521,8
B, C, J
Lantbrukets rationalisering, lantmäteriväsendet, m. m..............
100,4
113,0
D
Jordbruksprisreglering m. m...................................................
254,5
265,7
E, F, G, H
Undervisning och forskning på jordbrukets område, veterinär-
väsendet ..................................................................
57,1
65,1
I
Skogsväsendet....................................................................
44,2
56,4
A, K, L,M
Fiskeriväsendet, vissa myndigheter, diverse...............
21,1
21,6
C (utom
G 33)
C 33
X. Handelsdepartementet
.......................................................
281,0
389,1
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m..............
32,6
39,7
Atomenergiverksamhet inom AB Atomenergi..............................
98,1
170,0
A, B, D, E,
Sjöfart och handel, vissa myndigheter m. m........................
121,3
146,7
G, H
F
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.........
29,0
32,7
XI. Inrikesdepartementet
....................................................
827,0
894,6
B
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården...............
529,2
551,1
D
Polisväsendet............................................................
79,0
81,5
E
Civilförsvaret........................................................................
27,4
68,0
A, C, F
Landsstaten, m. m........................................................
191,4
194,0
C, D
XII. Civildepartementet
..............................................................
503,8
545,0
Statliga och statsunderstödda pensionsväsendet..........................
416,7
438,0
A, B, E, F
Vissa myndigheter, in. m................................................
27,1
27,0
(utom F 2)
F 2
Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen ....
60,0
80,0
XIII. Oförutsedda utgifter
.......................................................
1,0
1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m
...........................................
23,8
24,0
Summa
13 741,1
14 334,1
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 19
1962/63
.
1963/64
1964/65
Genom
snittlig
ärlig för
ändring
1960/61
mej
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
mkr
%
mkr
%
mkr
%
mkr
%
/ 65
%
+
OJ
+
1,0
4,5
+
0,0
+
0,8
4,5
+
0,0
+
0,8
4,6
+
0,1
+
0,8
+
0,9
+
16,6
+
11,5
177,1
+
16,5 + 10,3
198,7
+
21,6 + 12,2
219,8
+
21,1 + 10,6
+
11,2
+ 7,1
+
11,1
76,4 +
5,2 + 7,3
82,7 +
6,3
+
8,2
89,0 +
6,3 + 7,6
+ 8,6
+
9,5
+
11,9
100,7 + 11,3 + 12,6
116,0 + 15,3 + 15,2
130,8 + 14,8 + 12,8
+ 13,1
+
9,7
+
12,7
93,8
+
7,8
+
9,1
96,8
+
3,0
+
3,2
100,2
+
3,4
+
3,5
+
7,1
+ 2,8
+
5,9
51,0 +
0,6 -f* 1,2
51,6 +
0,6 + 1,2
52,4 +
0,8 + 1,6
+
2,5
+
6,9
+ 24,0
42,8 +
7,2 + 20,2
45,2 +
2.4 + 5,6
47,8 +
2,6 + 5,8
+ 13,9
+
74,2
+
2,5
3 065,0
+
73,0
+
2,4
3 140,0
+
75,0
+
2,4
3 217,0
+
77,0
+
2,5
+
2,5
+
168,4
+
3,7
4 976,3
+
305,6
+
6.5
5 108,5
+
132,2
+
2,7
5 453,3
+
344,8
+
6,7
+
4,9
—
5,7
0,6
869,6 —
5,8
-
0,7
863,0 —
6,6 — 0,8
857,7 —
5,3 — 0,6
— 0,7
+
2,7
+
6,3
48,0 +
2,1 + 4,6
50,0 +
2,0 + 4,2
52,0 +
2,0 + 4,0
+ 4,8
+ 30,5
+
6,5
492,7
7,4 - 1,5
495,3 +
2,6 + 0,5
498,0 +
2,7 + 0,5
+ 1>5
+ 72,6
+
19,6
487,6 + 44,1 + 9,9
546,5 + 58,9 + 12,1
606,5 + 60,0 + 11,0
+ 13,2
+
5,0
+
1,8
288,7 +
5,0
293,7 +
5,0 + 1,7
298,8 +
5,1 + 1,7
+ 1,8
+ 62,5
+
2,6
2 767,6 + 268,9 + 10.8
2 837,8 + 70,2 + 2,5
3 118,0 + 280,2 + 9,9
+ 6,5
+ 0,8
+
3,5
22,1 —
1,3 — 5,6
22,2 +
0,1 + 0,5
22,3 +
0,1 + 0,5
— 0,3
+
121,5
+
9,9
1 456,7
+
105,1
+
7,8
1 565,2
+
108,5
+
7,4
1 672,7
+
107,5
+
6,9
+
8,0
+
117,6
+
11,0
1 292,6 + 101,3 + 8,5
1 398,0 + 105,4 + 8,2
1 503,2 + 105,2 + 7,5
*+■ 8,8
__
—
80,0
—
—
80,0
—
—
80,0
—
—
—
+
3,9
+
5,1
84,1
3,8 + 4,7
87,2 +
3,1 + 3,7
89,5 +
2,3 + 2,6
+ 4,0
—
190,4
21,0
646,5
71,8
—
10,0
580,9
65,6 — 10,1
510,2
_
70,7
_
12,2
— 13,3
— 72,0
__ 11,3
496,0 — 70,0 — 12,4
426,0 — 70,0 -14,1
357,0 — 69,0 — 16,2
— 13,5
+ 2,1
+
1,4
150,5 —
1,8 - 1,2
154,9 +
4,4 + 2,9
153,2 —
1,7 — 1,1
+ 0,5
— 120,5
_
100,0
__
__
—
—
—
—
—
—
—
—
+
131,3
+
7,1
2 066,1
+
91,2
+
4,6
2 145,1
+
79,0
+
3,8
2 212,1
+
67,0
+
3,1
+
4,7
+ 33,1
+
15,1
283,7 + 30,8
+
12,2
312,5 + 28,8
+
10,2
340,1 + 27,6 + 8,8
+
11,6
+ 93,2
+
6,1
1 685,1 + 56,1 + 3,4
1 730,9 + 45,8 + 2,7
1 765,8 + 34,9 + 2,0
+ 3,6
+
5,0
+
5,7
97,3 +
4,3 + 4,6
101,7 +
4,4 + 4,5
106,2 +
4,5 + 4,4
+ 4,8
+
44,5
+
9,3
536,0
+
14,2
+
2,7
541,0
+
5,0
+
0,9
544,2
+
3,2
+
0,6
+
3,4
+
12,6
+
12,5
116,4 +
3,4 + 3,0
118,0 +
1,6
+
1,4
118,2 +
0,2 + 0,2
+
4,3
+ 11,2
+
4,4
264,2
1,5 — 0,6
262,7 —
1,5 — 0,6
261,3 —
1,4 — 0,5
+ 0,7
+ 8,0
+
14,0
71,1 +
6,0 + 9,2
72,2 +
1,1 + 1,5
74,5 +
2,3 + 3,2
+ 7,0
+ 12,2-
+ 27,6
60,3 +
3,9 + 6,9
61,5 +
1,2 + 2,0
63,6 +
2,1 + 3,4
+ 10,0
+
0,5
+
2,4
24,0 +
2,4 + 11,1
26,6 +
2,6 + 10,8
26,6
—
—
+ 6,1
+
108,1
+
38,5
405,4
+
16,3
+
4,2
412,7
+
7,3
+
1,8
436,5
+
23,8
+
ö,8
+
12,6
+
7,1
+
21,8
40,8 +
1,1 + 2,8
43,0 +
2,2
+
5,4
44,8 +
1,8 + 4,2
+ 8,6
+ 71,9
+
73,3
180,0 + 10,0 + 5,9
180,0
—
—
200,0 + 20,0 + 11,1
+ 22,6
+ 25,4
+
20,9
151,9 +
5,2 + 3,5
157,0 +
5,1 + 3,4
159,0 +
2,0 + 1,3
+ 7,3
+
3,7
+
12,8
32,7
_
—
32,7
—
—
32,7
—
—
+ 3,2
+
67,6
+
8,2
924,0
+
29,4
+
3,3
947,3
+
23,3
+
2,5
970,9
+
23,6
+
2,5
+
4,1
+ 21,9
+
4,1
574,1 + 23,0 + 4,2
594,1 + 20,0 + 3,5
614,7 + 20,6 + 3,5
+
3,8
+
2,5
+
3,2
84,0 +
2,5 + 3,1
86,5 +
2,5
3,0
89,0 +
2,5 + 2,9
■+• 3,1
+ 40,6
+ 148,2
68,0
—
68,0
—
—
68,0
—
—
+ 37,1
+ 2,6
+
1,4
197,9 +
3,9 + 2,0
198,7 +
0,8 + 0,4
199,2 +
0,5 + 0,3
+ 1,0
+
41,2
+
8,2
583,0
+
38.0
+
7,0
624,0
+
41,0
+
7,0
662,0
+
38,0
+
6,1
+
7,1
+
21,3
+
5,1
456,0 + 18,0 + 4,1
477,0 + 21,0
+
4,6
495,0 + 18,0 + 3,8
+ 4,4
- 0,1
+
0,4
27,0
—
27,0
—
—
27,0
—
—
+ 0,1
+ 20,0
+
33,3
100,0 + 20,0 + 25,0
120,0 + 20,0 + 20,0
140,0
1
20,0 + 16,7
+ 23,8
—
—
1,0
—
—
1,0
—
—
1,0
—
—
—
+
0,2
+
0,8
24,0
—
—
24,0
—
—
24,0
—
—
+ 0,2
-i
593,0
+
4,3
14 959,4
+
625,3
+
4,4
15 389,7
+
430,3
+
2,9
16 028,5
+
638,8
+
4,2
+
4,0
O
Tabell 7. Beräknade utgifter (investeringsanslag) å kapitalbudgeten för de olika departementen under budgetåren 1960/61—1964/65
Departement
1960
/61
Totalt
mkr
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
Genom
snitt-
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
lig årlig
för
ändring
1960/61
mkr
O/
/o
mkr
%
mkr
%
mkr
%
—1964
/65, %
Justitiedepartementet............
112,0
18,0 + 6,0 + 50,0
17,0 - 1,0 - 5,6
17,0
17,0
+ 11,1
Utrikesdepartementet.............
5,5
6,0 +
0,5 +
9,1
6,0
—
—
6,0
—
—
6,0
—
—
+ 2,3
Försvarsdepartementet..........
‘171,4
197,0 + 25,6 + 14,9
197,0
—
—
197,0
—
—
197,0
—
—
+ 3,7
Socialdepartementet...............
Kommunikatlonsdeparte-
924,0
865,3 - 58,7 —
6,4
860,3 -
5,0 - 0,6
820,2 -40,1 - 4,7
785,2 -35,0 - 4,3
- 4,0
mentet....................................
1 200,7 1 317,5 + 116,8 +
9.7 1 302,5 - 15,0 - 1,1 1 304,5 + 2,0 + 0,2 1 287,5 - 17,0 - 1,3
+ 1,9
Finansdepartementet.............
187,0
187,1
+ 0,1 +
0,1
27,0 - 160,1 -85,6
25,0 - 2,0 - 7,4
25,0
—
-23,2
Ecklesiastikdepartementet .. .
64,1
102,4
+ 38,3 + 59,8
112,4 + 10,0 + 9,8
126,1 + 13,7 + 12,2
131,9 + 5,8 + 4,6
+ 21,6
Jordbruksdepartementet ....
5,8
20,4 + 14,6 + 251,7
22,1 +
1,7 + 8,3
17,2 - 4,9 - 22,2
14,8 - 2,4 - 14,0
+ 56,0
Handelsdepartementet...........
123,6
166,4
+ 42,8 + 34,6
115,5 - 50,9 - 30,6
79,0 - 36,5 -31,6
77,3 - 1,7 - 2,2
- 7,5
Inrikesdepartementet.............
71,4
90,5
+ 19,1 + 26,8
89,1 -
1,4 - 1,5
78,6 - 10,5 - 11,8
65,6 - 13,0 - 16,5
- 0,8
Civildepartementet.................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
2 765,5 2 970,6
+
205,1
+
7,4 2 748,9 - 221,7
-
7,5 2 670,6
-
78,3
- 2,8
2 607,3 -63,3 - 2,4
-
1,3
1 Ett i riksstatsförslaget under försvarets fastighetsfond uppfört anslag å 2,5 miljoner kronor till vissa byggnadsarbeten för fångvården
har här redovisats under justitiedepartementet.
K
u
n
g l.
M
a
j.
ts
p
ro
p
o
si
tio n
n r
1
5 0
å r
1
9
6
0
Tabell 8. Beräknade utgifter (investeringsanslag) för de olika fonderna å kapitalbudgeten under budgetåren 1960/61—1964/65
Fond
1960
/61
Totalt
mkr
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
Genom
snitt-
lig årlig
för-
ändring
1960/61
—1964
/65, %
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
Totalt
mkr
Förändring
från föreg.
budgetår
mkr
0
/
/O
mkr
0/
/O
mkr
%
mkr
%
I. Statens affärsverks-
1101,1 1192,9 + 91,8
+
8,3 1167,8 - 25,1
2,1 1177,8 + 10,0 + 0,9 1 177,5 - 0,3 - 0,0
+ 1,8
II. Luftfartsfonden............
40,4
30,0 - 10,4 — 25,7
30,0
—
—
20,0 - 10,0 - 33,3
20,0
—
—
— 14,8
III. Statens allmänna fas
tighetsfond ................
1140,0
241,0 + 101,0
+ 72,1
267,8 + 26,8 +
11,1
265,2 - 2,6 - 1,0
236,2 -29,0 - 10,9
+ 17,8
IV. Försvarets fonder ....
1168,6
197,0 + 28,4
+ 16,8
197,0
—
—
197,0
—
—
197,0
—
+ 4,2
V. Statens utlåningsfonder
867,8
859,5 -
8,3 —
1,0
887,8
ce
c
d
(M
+
+
3,3
851,1 - 36,7 - 4,1
819,9
31,2 - 3,7
- 1,4
VI. Fonden för låneunder-
stöd.............................
228,3
220,8 -
7,5
— 3,3
127,5 - 93,3 —
42,3
90,7 — 36,8 — 28,9
90,7
—
-- 18,6
VII. Fonden för statens
-25,0
aktier.........................
160,0
160,0
—
—
— - 160,0 - 100,0
—
—
—
—
—
VIII. Fonden för förlag till
22,5
22,0 -
0,5
_
2,2
20,7 -
1,3
_
5,9
17,5 - 3,2 - 15,5
17,5
—
—
- 5,9
IX. Diverse kapitalfonder .
36,8
47,4 + 10,6
+
28,8
50,3 +
2,9 -t-
6,1
51,3 + 1,0 + 2,0
48,5 — 2,8 — 5,5
+ 7,9
Summa
2 765,5
2 970,6
+ 205,1
+
7,4 2 748,9 - 221,7 —
7,5 2 670,6 - 78,3 - 2,8 2 607,3 - 63,3 - 2,4
- 1,3
1 Ett i riksstatsförslaget under försvarets fastighetsfond uppfört anslag å 2,5 miljoner kronor till vissa byggnadsarbeten för fångvården har här
redovisats under statens allmänna fastighetsfond.
B
ih .
E :
P M
a
n
g
å
en
d e
h
u
vu
d
d
ra
g en i
d en
st
a
ts
fin
a
n
si
el la
u
tv
ec
kl
in
g
en
2
1
22
tiden beräkningarna sträcker sig, desto oftare tvingas den som utför kal
kylen att avstå från en siffermässig precisering av de såsom alltmer osäkra
uppfattade utvecklingstendenserna. Frånvaron av siffermässig kalkyl ger
då skenbilden av »oförändrade» kostnader.
I sammanhanget bör också understrykas, att »säkerheten» i beräkningar
na över utgiftsutvecklingen givetvis varierar för olika områden. För vissa
områden finns klart utformade och realistiska utgiftsplaner eller utgifts
ramar fastställda, eller också kan utvecklingen återföras på vissa enkla och
stabila faktorer såsom exempelvis befolkningsutvecklingen. Å andra sidan
finns det områden där utgiftsberäkningar av långsiktig karaktär inte kan
utformas utifrån några förutsebara utvecklingstendenser. Som exempel kan
nämnas inverkan på totalförsvarets utgifter vid en förändrad utrikespoli
tisk situation.
Härtill kommer att den statsfinansiella utvecklingen på ett mycket på-
tagligt sätt röner inflytande av förändringar i den samhällsekonomiska ut
vecklingen. Inte minst gäller det vid kraftigare konjunktursvängningar.
Någon konjunkturprognos för den aktuella tidsperioden föreligger inte och
torde inte heller med någon grad av säkerhet kunna göras. Som utgångs
punkt för beräkningarna har därför antagandena om »normal» produk-
tionsstegringstakt vid stabil prisnivå och full sysselsättning införts.
Det har i detta sammanhang inte heller varit möjligt att infoga den stat
liga verksamheten i det större samhällsekonomiska utvecklingssamman-
hanget under 60-talets början. I och för sig kan visserligen utgiftsberäk-
ningarna sägas bygga på vissa föreställningar om strukturförskjutningarna
och efterfrågeinriktningen i samhällsekonomin under de närmaste åren, men
bedömningen av dessa faktorer har givetvis varierat starkt. Till en del
skulle detta kunna undvikas, om den långsiktiga budgetberäkningen genom
gående skedde mot bakgrund av en samhällsekonomisk långtidsanalys.
2. Utgiftsutvecklingen inom de olika departementens områden
Justitiedepartementet
Driftbudgeten. Andra huvudtiteln beräknas för budgetåret 1960/61 kom
ma att uppgå till 144 miljoner kronor. Huvudtiteln domineras av kostna
derna för fångvårdsorganisationen, som täcker mer än hälften av huvud
titelns utgifter eller ca 78 miljoner kronor, samt av utgifterna för domstols-
och rättegångsväsendet, som belöper sig till drygt 60 miljoner kronor. Avgö
rande för utgiftsförändringen under den gångna tioårsperioden har väsentli
gen varit kriminalitetens ökning, vilket bl. a. föranlett en kraftig utbyggnad
av platsantalet vid fångvårdsanstalterna. En viss förbättring av vårdresur
serna har även ägt rum. Utvecklingen belyses ytterligare av följande sam
manställning över platsantalet vid fångvårdsanstalterna under den senaste
tioårsperioden.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 23
fa
Genomsnittligt
Index
platsantal
1950
2680
100
1951 .................................................................................... 2-700
101
1952 .................................................................................... 3 H9
118
1953 .................................................................................... 3 244
121
1954 .................................................................................... 3 316
124
1955 .................................................................................... 3 490
130
1956 .................................................................................... 3 613
135
1957 .................................................................................... 4 021
150
1958 .................................................................................... 4 257
159
1959 .................................................................................... 4 638
173
De faktorer som varit utslagsgivande för den hittillsvarande utgiftsutveck
lingen under huvudtiteln kan beräknas prägla utvecklingen även under den
närmaste femårsperioden. Detta gäller i första hand kostnaderna för fång
vården m. m. I 1960 års statsverksproposition (II ht s. 55) har redovisats
vissa beräkningar rörande den sannolika utvecklingen av fångantalet t. o. m.
år 1965, grundade på tillgängliga uppgifter om utvecklingen beträffande be
folkning och kriminalitet sedan 1950-talets början. Inom justitiedeparte
mentet utförda prognoser med beaktande av den senaste tidens utveckling
har emellertid visat, att fångantalet budgetåren 1960/61—1964/65 kan kom
ma att stiga i ungefär samma omfattning som under åren 1955—1959, vilket
skulle ge följande utveckling.
Budgetår
Genomsnittligt
Index
antal fångar
1960/61 ........................................................................... 5 250
100
1961/62 ........................................................................... 5 625
107
1962/63 ........................................................................... 6 000
114
1963/64 ........................................................................... 6 375
121
1964/65 ........................................................................... 6 750
129
Kostnaderna för fångvården påverkas även av fördelningen mellan slutna
och öppna anstalter. Av fångvårdens totala platsantal, 2 687, budgetåret
1949/50 utgjordes 76 procent av slutna platser. För närvarande finns ca 66
procent eller 3 300 platser vid slutna anstalter och ca 34 procent eller 1 700
platser vid öppna anstalter och fångkolonier, alltså sammanlagt ca 5 000
platser. Med utgångspunkt från den nyss återgivna beräkningen av fångan-
lalets utveckling kan platsbehovet vid fångvårdsanstalterna budgetåret 1964/
65 uppskattas till ca 6 750 platser. Strävandena är att i ökad utsträckning
använda öppna anstalter. Fångklientelets sammansättning gör dock att nå
gon mera väsentlig förskjutning i fråga om fördelningen mellan öppna och
slutna anstalter knappast kan beräknas. Med nuvarande proportioner mel
lan slutna och öppna platser skulle nyssnämnda platsantal komma att för
24
dela sig på ca 4 500 vid slutna och ca 2 250 vid öppna anstalter. De löpande
kostnaderna (avlönings- och övriga driftutgifter) vid anstalterna kan för
närvarande beräknas till i genomsnitt ca 13 000 kronor per år och plats vid
slutna anstalter och till ca 7 000 kronor vid öppna anstalter. Härvid bortses
från inkomsterna av arbetsdriften, vilka för närvarande medför en inkomst
för statsverket med drygt 2 miljoner kronor per budgetår. Mot bakgrunden
av den redovisade utvecklingen har fångvårdsanstalternas avlönings- och
omkostnadsanslag i de gjorda beräkningarna uppräknats med mellan 8 och
12 miljoner kronor per år. Vid beräkningen av kostnaderna för fångvården
har även inkalkylerats en effektivisering av eftervården. Totalt skulle utgif
terna för fångvård och dithörande verksamhet enligt beräkningarna komma
att öka med ca 50 miljoner kronor mellan budgetåren 1960/61 och 1964/65,
d. v. s. med i genomsnitt drygt 12 miljoner kronor per budgetår.
Förutom fångvården är det som nämnts domstolarna samt rättegångsvä
sendet i allmänhet som huvudsakligen påverkar anslagsutvecklingen. Kost
naderna för domstolarna har under den nu ifrågavarande tidsperioden be
räknats öka med sammanlagt drygt 11 miljoner "kronor eller genomsnittligt
ca 3 miljoner kronor per budgetår. Till betydande del avser detta ökande
avlöningskostnader. I beräkningarna har även beaktats domarutredningens
förslag till organisationsändringar. Kostnaderna för rättegångsväsendet i
allmänhet, vartill bl. a. hänföres ersättningar till vittnen och parter samt
kostnader enligt lagen om fri rättegång, har beräknats öka med i genomsnitt
närmare 3 miljoner kronor per budgetår. I utgiftssumman har därvid bud
getåret 1961/62 inräknats en kostnadsökning om ca 2 miljoner kronor, som
skulle följa av ett genomförande av 1951 års rättegångskommittés förslag
om utsträckning av den fria rättegången till högre inkomstgrupper än för
närvarande. I detta sammanhang torde böra omnämnas, att hänsyn inte ta
gits till de kostnadsökningar som kan föranledas av föreslagna reformer be
träffande skadestånd i offentlig verksamhet och ändrad organisation av det
rättspsykiatriska undersökningsväsendet.
De totala utgifterna under andra huvudtiteln skulle enligt de nu gjorda
antagandena under den aktuella tidsperioden öka med mellan 17 och 22 mil
joner kronor per budgetår eller i genomsnitt med ca 11 procent. Av ökningen
faller omkring två tredjedelar på kostnaderna för fångvård m. m.
Kapitalbudgeten. På kapitalbudgeten har för justitiedepartementets del
kalkylerats med ett årligt anslagsbehov av omkring 17 miljoner kronor för
de närmaste budgetåren. Förutom ombyggnadsarbeten vid befintliga anstal
ter och färdigställande av pågående arbeten vid exempelvis Hall, Hinseberg
och Kumla har i dessa siffror inräknats kostnader för uppförande av en
sidoanstalt under vartdera av budgetåren 1961/62 och 1962/63 samt påbör
jande av en centralanstalt under vartdera av budgetåren 1962/63 och
1963/64. Det må i detta sammanhang nämnas, att anläggningskostnaden
för nya platser för närvarande uppgår till i genomsnitt omkring 40 000 kro-
nor för de slutna (centralanstalter undantagna) och omkring 15 000 kronor
för de öppna anstalterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 25
U trikesdepartementet
Driftbudgeten. Anslagsutvecklingen under tredje huvudtiteln bestämmes
i huvudsak av två anslag, nämligen utrikesförvaltningens avlöningsanslag
och anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet. Avlöningsansla-
get, som för budgetåret 1960/61 upptagits till ca 32 miljoner kronor, är i hu
vudsak oberoende av utvecklingen inom Sverige, då omkring två tredjedelar
av anslaget avser avlöningsmedel till tjänstemän placerade i den svenska
representationen utomlands. Anslaget till bidrag till internationell hjälp
verksamhet är för budgetåret 1960/61 beräknat till ca 21 miljoner kronor.
Tillsammans uppgår de nu nämnda anslagen således till ca 53 miljoner kro
nor eller ca 70 procent av huvudtitelns totalsumma.
Under budgetåren 1960/61—1964/65 har anslagen under huvudtiteln be
räknats öka från 76 till 100 miljoner kronor, innebärande en årlig genom
snittlig ökning med ca 7 procent. Utgiftsökningen under utrikesförvaltning
ens avlöningsanslag är nästan helt koncentrerad till budgetåret 1961/62, då
vissa överslagsmässigt beräknade belopp upptagits för en personalförstärk
ning, som kan väntas bli aktualiserad på grundval av nu pågående utred
ningar. Storleken av anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet
är beroende av avgöranden, som nu svårligen kan förutses. I utgiftsberäk-
ningen har anslaget successivt uppräknats till 39 miljoner kronor för bud
getåret 1964/65.
Slutligen må nämnas att en del av anslagen under huvudtiteln avser Sve
riges bidrag till olika internationella organisationer. Utgiftsutvecklingen
under dessa anslag är beroende av dessa organisationers tillväxt, vilken för
närvarande inte är möjlig att förutsäga.
Kapitalbudgeten. Under kapitalbudgeten bär för utrikesdepartementets
del i beräkningarna upptagits ett årligt anslagsbehov under den nu ifråga
varande femårsperioden av ca 6 miljoner kronor, sammanhängande med
byggnadsföretag vid beskickningarna utomlands.
Försvarsdepartementet
Driftbudgeten. Anslagsutvecklingen under försvarshuvudtiteln kan för när
varande inte närmare förutses, då densamma kommer att påverkas av nu
aktuella utredningar om de framtida försvarskostnaderna. I avsaknad av
annat underlag för utgiftskalkylerna har därför endast en framskrivning
gjorts av kostnaderna med utgångspunkt från de år 1958 antagna riktlinjerna
för försvarets framtida utformning. En årlig ökning av 2,5 procent för tek
nisk utveckling har alltså förutsatts. Utgångpunkten har vid beräkning
arna varit eu total anslagssumma av 2 850 miljoner kronor för budgetåret
1960/61, exklusive prisregleringsanslaget. För budgetåret 1961/62 har ut
över den förut angivna procentuella ökningen beräknats ett belopp av 3
miljoner kronor, motsvarande för budgetåret 1960/61 gjord avräkning av
kostnaderna för vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte utförda översynsar-
betcn å marinens fartyg. Då riksstaten för 1960/61 varit utgångspunkt, an
sluter kostnaderna i stort sett till prisläget i maj 1959.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Resultat föreligger för närvarande av utförda indexberäkningar över för-
svarskostnaderna t. o. in. februari 1960. Enligt dessa har kostnaderna
ökat med 1,3 procent från maj 1959. Med utgångspunkt härifrån —- och
med beaktande av jämväl kostnaderna för kompensation för höjda folkpen
sionsavgifter och höjt förräntningskrav på det kapital som investerats i för
svarets fastighetsfond samt merkostnader på grund av den allmänna varu
skattens införande — skulle totalsumman för budgetåret 1960/61, räknad
i prisläget för februari 1960, uppgå till i runt tal 2 902 miljoner kronor,
utan prisregleringsanslag, i stället för 2 850.
Kapitalbudgeten. Utgifterna på kapitalbudgeten under budgetåren 1961/
62—1964/65 har beräknats med utgångspunkt från det för budgetåret 1960/
61 upptagna totala anslagsbeloppet om ca 170 miljoner kronor. Fr. o. in. bud
getåret 1961/62 har anslagssumman upptagits till 197 miljoner kronor, ök
ningen hänför sig bl. a. till fortsatt utbyggnad av Muskövarvet, genomfö
rande av beslutade förbandsrationaliseringar, fortsatt utbyggnad och mo
dernisering av flygbaser och luftbevakningsorgan. För upprustning av
Karlskrona örlogsvarv har beräknats 7 miljoner kronor för ettvart av bud
getåren 1961/62—1964/65.
Socialdepartementet
Driftbudgeten. Femte huvudtiteln är i riksstatsförslaget för budgetåret
1960/61 upptagen till ca 4 500 miljoner kronor. Huvudtiteln domineras av
anslaget till folkpensioner in. m., som uppgår till drygt 2 400 miljoner
kronor eller mer än hälften av huvudtitelns totalsumma. De stora posterna
under huvudtiteln utgöres i övrigt av anslagen till allmänna barnbidrag, ar
betsmarknadspolitiska åtgärder, bostadssubventioner samt bidrag till sjuk
kassor m. m. Tillsammans täcker de nu nämnda anslagsändamålen ca 4 250
miljoner kronor eller omkring 94 procent av huvudtitelns sammanlagda be
lopp. Beträffande de särskilda anslagsgrupperna under huvudtiteln må
framhållas följande.
Anslagen till mödrahjälp, socialhjälp, barnavård, allmänna barnbidrag
in. m. har för budgetåret 1960/61 upptagits till ca 881 miljoner kronor och
har för budgetåret 1964/65 beräknats till ca 858 miljoner kronor. Under av
snittet har i stort sett endast angivits den kostnadsutveckling som med
hänsyn främst till befolkningsutvecklingen för närvarande kan förutses. I
fråga om mödrahjälp, ferieresor för barn och husmödrar m. in. har förut
satts oförändrade bidragsgrunder under hela perioden, då resultatet av det
utredningsarbete som pågår främst inom socialpolitiska kommittén inte
kunnat beaktas. De allmänna barnbidragens belopp har antagits oförändrat
liksom grunderna för bidragen till kommuner och institutioner.
Avsnittet domineras av anslaget till allmänna barnbidrag, vilket för bud
getåret 1960/61 upptagits till 809 miljoner kronor. Genom befolkningsut
vecklingen minskar denna post successivt. Minskningen har uppskattats till
11 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1961/62 och 1962/63 samt 9
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 27
respektive 7 miljoner kronor för budgetåren 1963/64 och 1964/65. Till grund
för beräkningen har lagts bl. a. följande prognos över antalet barn under
16 år.
Tidpunkt
Antal barn under 16 år
31/12 1961
1 772 000
»
1962 .............................................................. 1 748 000
»
1963 .............................................................. 1 728 600
»
1964 .............................................................. 1 712 600
»
1965 .............................................................. 1 703 300
Ersättningarna till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och utfyll-
nadsbidrag beräknas under den närmaste femårsperioden komma att suc
cessivt öka. Man kan räkna med en ökning av antalet barn för vilka bidrags
förskott utgår samt en höjning av medelbeloppet per barn. Utfyllnadsbidra-
gens omfattning kan däremot beräknas minska vid tillämpning av nu gäl
lande bestämmelser. På grundval av dessa antaganden har nettokostnaderna
för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag beräknats öka från 26 miljoner
kronor budgetåret 1960/61 till 33 miljoner kronor 1964/65. Härav skulle
statens kostnader utgöra 18 respektive 23 miljoner kronor. Den i proposi
tionen 1960: 75 föreslagna höjningen av maximibeloppen antas öka statens
kostnader per budgetår med ytterligare omkring 3 miljoner kronor fr. o. in.
budgetåret 1962/63. Totalt kan alltså statens kostnader mellan budgetåren
1960/61 och 1964/65 beräknas öka från ca 18 till drygt 26 miljoner kronor.
Under 1950-talet har antalet institutioner för halvöppen barnavård (dag
hem och lekskolor) ökat från närmare 700 med 29 000 platser till 1 000 med
48 000 platser. För nu ifrågavarande period har förutsetts en fortgående
stegring av bidragskostnaderna i samband med en årlig ökning av antalet
institutioner med ca 50, inrymmande 2 000 platser. Även i fråga om för-
skoleseminarierna, som behandlas av 1958 års förskollärarutredning, har en
viss kostnadsökning antagits bli aktuell under perioden.
Beträffande ungdomsvårdsskolorna gick elevantalet ned med nära 30
procent eller från ca 850 till ca 600 mellan åren 1949 och 1955. Vissa äldre
skolor kunde på grund härav läggas ned. Under år 1955 började efterfrågan
på platser att öka. Antalet intagna elever steg successivt under andra hälf
ten av 1950-talet och beräknas uppgå till 940 vid slutet av år 1960. Någon
beräkning av platsbehovet under den kommande femårsperioden — vilket
blir beroende av en rad olika faktorer, bl. a. ungdomskriminalitetens ut
veckling — har inte kunnat göras i detta sammanhang. En ytterligare ökning
av platsantalet med ett 100-tal har emellertid antagits. På grund härav och
för förbättring i övrigt av skolornas vårdresurser bär en fortsatt ökning av
anslagsbehovet med inte fullt en miljon kronor antagits för ettvart av de
närmaste budgetåren.
Åren 1949—1959 färdigställdes ca 400 ålderdomshem. År 1958 fanns 40 400
platser på ålderdomshem. Platsökningen sedan 1950 bar inskränkt sig till
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
1 900 platser eller 5 procent. Tillkomsten av de nya ålderdomshemmen har
sålunda i huvudsak inneburit en standardhöjning. Statsbidragsbehovet har
för ettvart av budgetåren 1961/62—1964/65 beräknats till 11 miljoner kronor
avseende omkring 75 färdigställda hem per år och till en byggnadskostnad
av ca 60 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och till vissa eftersläpande
kostnader från tidigare budgetår har anslagsbehovet beräknats stiga från 7
miljoner kronor 1960/61 till 12 miljoner kronor för ettvart av de följande
budgetåren under perioden.
Kostnaderna för nykterhetsvården visar som tidigare nämnts den rela
tivt största ökningen av anslagen under femte huvudtiteln under den senaste
tioårsperioden. Under den ifrågavarande tidsperioden har en väsentlig ök
ning skett av nykterhetsvårdens resurser. Utvecklingen av platsantalet vid
vårdanstalter o. d. för alkoholmissbrukare belyses av följande sammanställ
ning.
Antalet vårdplatser för alkoholmissbrukare
Tidpunkt
Statliga
vårdan
stalter
Erkända
vårdan
stalter
Enskilda
vårdan
stalter
Inackorde
ringshem
1/7
1949............. ......... 299
834
21
30
»
1955............. ......... 261
822
21
72
»
1956............. ........ 301
996
21
72
»
1957............. ......... 301
1 246
66
137
»
1958............. ........ 349
1 525
149
213
»
1959............. ......... 384
1 611
307
245
31/12 1959............. ......... 410
1 613
307
271
Antalet vårdplatser vid de allmänna (statliga och erkända) vårdanstalter
na uppgick alltså vid utgången av år 1959 till drygt 2 000. Tillsammans med
de platser som kan tillkomma genom redan anvisade anslag kommer det av
riksdagen uppställda målet, 2 100 vårdplatser vid de allmänna anstalterna,
att uppnås. Vissa provisoriska anstalter och platser torde dock få avvecklas
och ersättas av nya. Vid en bedömning av platsbehovet får även beaktas
strävandena att åstadkomma en förskjutning från tvångsmässig anstalts-
vård till förebyggande öppen vård. Anslagsbehovet kan även komma att på
verkas av ställningstagandena till de förslag som den nu arbetande nykter-
hetsvårdsutredningen kan komma att framlägga. Mot bakgrunden av det
sagda och i avvaktan på närmare erfarenhet av platsbehovet vid de all
männa anstalterna har vid beräkningen av utgiftsutvecklingen räknats med
i stort sett nuvarande organisation samt oförändrat platsantal vid de all
männa anstalterna men en fortgående utbyggnad av enskilda anstalter och
inackorderingshem. Samtidigt förutses även en viss förbättring av resur
serna för medicinsk och psykologisk behandling. Statens kostnader för de
allmänna och enskilda vårdanstalterna skulle från dessa utgångspunkter
kunna beräknas öka från 24 till 30 miljoner kronor mellan budgetåren
1960/61 och 1964/65. Totalt har statens utgifter för nykterhetsvården be
räknats öka från 43 till 52 miljoner kronor under den angivna tidsperioden.
Anslagen till arbetsmarknadsstyrelsen med diihörande verksamhet, upp
går för budgetåret 1960/61 till 470 miljoner kronor. Medelsbehovet för detta
ändamål under kommande år blir givetvis beroende av arbetsmarknadsläget.
I detta hänseende förutsättes i beräkningarna ett tillstånd, som kan karakte
riseras som full sysselsättning, dock med viss arbetslöshet på grund av sä
songväxlingar, strukturförändringar in. in.
En successiv förstärkning av arbetsförmedlingen förutsättes. Anslaget till
bidrag till erkända arbetslöshetskassor har för 1960/61 beräknats efter ett
genomsnittligt antal ersättningsdagar av 5 per årsmedlem. Det har antagits
att motsvarande dagantal kommer att successivt nedgå till ca 4. Till följd
härav minskar medelsbehovet för budgetåren 1961/62 och 1962/63 med 7
respektive 10 miljoner kronor. Åtgärder för att göra arbetslöshetsförsäk
ringen effektivare kan komma att aktualiseras under perioden. På grund här
av bär ett belopp motsvarande de för budgetåren 1959/60 och 1960/61 upp
tagna anslagen till särskilt stöd till arbetslöshetskassorna upptagits även
för de följande budgetåren.
Anslagen till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in., beredskaps
arbeten på vägar och gator samt bidrag till vissa omskolningskurser in. in.
antages totalt öka med 30 miljoner kronor fr. o. m. budgetåret 1961/62.
Syftet är att intensifiera ansträngningarna att hålla sysselsättningen på en
hög nivå och nedbringa säsongarbetslösheten. Medel för beredskapsarbeten
har beräknats bli behövliga i minskad omfattning, under det att ökad me
delsåtgång beräknats för omskolning och rörlighetsstimulerande åtgärder.
Vid anslagsberäkningen för 1960/61 har till beredskapsarbeten upptagits ca
215 miljoner kronor och till omskolning ca 60 miljoner kronor. Det till be
redskapsarbeten beräknade beloppet kan antas medge utförande av ca
1 350 000 dagsverken. För 1961/62 har till beredskapsarbeten beräknats
ca 145 miljoner kronor (motsvarande uppskattningsvis 900 000—1 000 000
dagsverken) samt ca 160 miljoner kronor till omskolning. Sistnämnda be
lopp beräknas möjliggöra anordnande av ca 1 500 kurser med ca 22 000 ele
ver.
Vidare har förutsatts en fortsatt stegring av utgifterna för att bereda per
soner med olika slag av arbetshinder ökade tillfällen till produktiva insat
ser. År 1950 fanns ca 400 platser vid träningsverkstäderna. För närvarande
uppgår antalet till ca 2 300. Utbyggnadstakten blir främst beroende av kom
munala initiativ. Här har antagits att platsantalet vid dylika verkstäder kom
mer att öka med i medeltal 1 500 per år. Kostnadsökningen beträffande bi
dragsanslagen till anordnande och drift av verkstäder för handikappade har
vid det gjorda antagandet uppskattats till drygt 10 miljoner kronor, varav
6 miljoner kronor budgetåret 1961/62.
Vid beräkningarna rörande arbetsmarknadsavsnittet har hänsyn inte kun
nat tas till de anslagsfrågor som kan komma att aktualiseras t. ex. av den
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 29
30
pågående utredningen rörande näringslivets lokalisering och en eventuellt
kommande utredning rörande arbetslöshetspolitiken m. m.
Driftbudgetanslagen till bostadsbyggande m. m. — bortsett från avskriv
ningar — har såsom redan berörts i den föregående framställningen ökat
kraftigt under den senaste tioårsperioden. De avgörande posterna har därvid
varit anslagen till kapitalmedelsförluster och ränleeftergifter å vissa bo
stadsbyggnadslån samt till bostadsrabatter. Det förstnämnda anslaget, som
avser kostnaderna för den s. k. räntegarantin, har i synnerhet under de se
naste åren ökat väsentligt såväl genom tillkomsten av nya årgångar bostads
hus, för vilka räntegaranti gäller, som genom det högre ränteläget. Beräk
ningen av anslagsutvecklingen för den kommande femårsperioden utgår från
nuvarande ränteläge. Med denna utgångspunkt har anslagsbehovet för budget
året 1960/61 beräknats till 195 miljoner kronor, vilket belopp 1961/62 upp
räknats med 60 miljoner kronor som en följd av den senaste ränteföränd
ringen samt nytillskottet av lägenheter. Vid i stort sett nuvarande bostads
produktion, ca 70 000 lägenheter, under de följande åren har anslaget be
räknats behöva höjas med ytterligare 45 miljoner kronor för varje ny år
gång bostadshus. Varje tusental lägenheter motsvarar därvid ett anslagsbe
hov av drygt 0,6 miljon kronor. Därest ränteläget förändras, påverkas givet
vis anslaget. Man torde härvid kunna räkna med att 0,5 procents ändring av
räntan på primär- och sekundärlån påverkar anslaget med omkring 40 mil
joner kronor. Vid beräkningen har inte beaktats frågan om en anpassning
av räntegarantin till ett ändrat ränteläge.
Anslaget till bostadsrabatter har för 1960/61 upptagits till 130 miljoner
kronor. Anslagsutvecklingen påverkas i huvudsak av tillkomsten av nya lä
genheter, för vilka bidrag kan utgå, och av löneutvecklingen. Verkningarna av
dessa faktorer är svårbedömbara. I kalkylerna har antagits en årlig ökning-
av anslagsbehovet med 10 miljoner kronor.
Vid bedömningen av nu nämnda anslag har hänsyn inte tagits till sådana
ändringar av bostadspolitikens inriktning och utformning som kan aktuali
seras sedan den pågående bostadsbyggnadsutredningen slutförts. Beträffan
de övriga anslag under avsnittet om bostadsbyggande m. in. må nämnas, att
anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem, vilket 1960/61 är upp
taget med 10 miljoner kronor, beräknas utgå ur riksstaten fr. o. m 1962/63,
sedan denna bidragsgivning numera omlagts. Därjämte bortfaller successivt
anslaget till 1960 års bostadsräkning, för 1960/61 upptaget med 2,4 mil
joner kronor.
Sammantagna medför dessa förhållanden att anslagen till bostadsbyg
gande m. m. under den närmaste femårsperioden har beräknats öka med i
genomsnitt ca 13 procent per år, d. v. s. samma stegringstakt som under
tioårsperioden 1949—1959.
Anslagen till sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m. domineras helt av det
särskilda anslaget till bidrag till sjukkassor m. m, vilket för 1960/61 upp
tagits med 265 miljoner kronor. Belastningen på detta anslag varierar givet
vis med sjukligheten. Med beaktande av befolkningsutvecklingen och ålders-
Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1960
förskjutningen har i utgiftskalkylen för de närmaste fem åren räknats med
en årlig ökning av anslaget med 5 miljoner kronor. En för utskickad och
delvis pågående översyn av sjukförsäkringen kan förväntas påverka an
slagsbehovet. Då fasta utgångspunkter saknas, har ingen hänsyn tagits här
till, liksom inte heller till att förvaltningskostnaderna för socialförsäkringen
kan antas bli påverkade av den samordning som aktualiserats av tilläggs
pensioneringens tillkomst.
Utgifterna för folkpensionering m. m. hänför sig främst till anslaget till
bidrag till folkpensioner m. m., vilket för budgetåret 1960/61 upptagits med
2 406 miljoner kronor. Detta anslag har beräknats under budgetåren 1961/
62—1964/65 komma att öka med respektive 61, 269, 70 och 280 miljoner
kronor. De kraftiga ökningarna vartannat år sammanhänger väsentligen
med att dessa år inräknats kostnaderna för en likformig höjning av folk
pensionbeloppen med 250 kronor om året för en ensam folkpensionär och
med motsvarande belopp för två pensionsberättigade makar samt det vid
1960 års riksdag framlagda förslaget om förbättring av folkpensioneringens
familjeförmåner. Vid beräkningen av statens kostnader för den allmänna
ålderspensionen har förutsatts en fortsatt stegring av de kommunala bo
stadstilläggens belopp.
En reform av folkpensioneringens invalidförmåner kan väntas bli
aktualiserad under den kommande femårsperioden. Några beräkningar av
den kostnadsökning som härigenom kan uppkomma för staten har emel
lertid inte kunnat göras. I utgiftskalkylerna har därför inte inräknats något
belopp för denna reform. Däremot har i beräkningarna beaktats, att kretsen
av änke- och barnpensionsberättigade torde komma att avsevärt utvidgas
fr. o. m. den 1 juli 1960. Kostnaderna för barnpensioneringen förutsättes
oförändrade under perioden (60 miljoner kronor). Beträffande antalet
hustrutillägg har antagits samma andel av antalet gifta ålderspensionärer
som för närvarande. Med utgångspunkt från de nu angivna förutsättning
arna har statens kostnader för folkpensioneringen beräknats enligt följande
(miljoner kronor).
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 31
Budgetår
Allmän
ålderspension
Invalidpension
och sjukbidrag1
Änke- och
barnpension
Hustru
tillägg
1960/61............. ......... 2 003
209
148
38
1961/62............. ......... 2 046
207
168
39
1962/63............. ......... 2 263
222
201
43
1963/64............. ......... 2 312
222
219
45
1964/65............. ......... 2 540
238
252
49
I beräkningarna av folkpensionskostnaderna har hänsyn inte tagits till
verkningarna av eventuella reformer i fråga om folkpensionernas finansie
ring, bl. a. avseende kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.
Kapitalbudgeten. De största anslagen under kapitalbudgeten för social
departementets del avser den statliga bostadslångivningen. Med utgångs-
1
Jfr tcxtkommcntaren.
32
Kungi. Maj:is proposition nr 150 år 1960
punkt från en årlig bostadsproduktion av ca 70 000 lägenheter har anslaget
till lånefonden för bostadsbyggande, varifrån de räntebärande lånen be-
strides, beräknats till i genomsnitt omkring 800 miljoner kronor per år un
der den aktuella femårsperioden. Varje tusental lägenheter motsvarar ett
medelsbehov av ca 11 miljoner kronor. Under räntefria lån till bostadsbyg
gande sker till följd av slopandet av den räntefria stående delen av egna
hemslån en successiv minskning under de närmaste budgetåren från 90 mil
joner kronor budgetåret 1960/61 till 15 miljoner kronor för ettvart av
budgetåren 1962/63—1964/65.
Beräkningarna har för de senare budgetåren utgått från ett genomsnittligt
tertiärlånebelopp av 12 500 kronor per lägenhet och ett genomsnittligt belopp
för egnahemslån av 22 000—24 500 kronor, ävensom stigande belopp av
inflytande amorteringar. Då fasta utgångspunkter saknas, har hänsyn inte
tagits till verkningarna av en eventuellt ändrad fördelning av bostadsproduk
tionen mellan flerfamiljshus och småhus samt ändring av lägenheternas
genomsnittliga storlek. Såsom framhållits i anslutning till redogörelsen för
bostadsanslagen under driftbudgeten har hänsyn inte heller tagits till sådana
ändringar av bostadspolitikens inriktning som skulle kunna aktualiseras
sedan pågående utredningsarbete slutförts.
För övriga kapitalbudgetanslag inom socialdepartementets område beräk
nas inga mera betydande ändringar under femårsperioden.
Kommunikationsdepartementet
Driftbudgeten. Under sjätte huvudtiteln domineras utgifterna av vägbygg
nads- och vägunderhållsanslagen. I den i budgetkalkylen redovisade delserien
för väg- och vattenbyggnadsväsendet och vägtrafikväsendet ingår bl. a. ett
belopp av 50 miljoner kronor för ettvart av budgetåren 1961/62 och 1962/63
samt 55 miljoner kronor för ettvart av de därpå följande två budgetåren
till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. I övrigt är
vägändamålen i kalkylen helt renodlade från andra utgiftsändamål under
huvudtiteln, driftbidraget till statens järnvägar och myndighetskostnaderna
m. m.
Vägutgifterna i kalkylen bygger i huvudsak på ett program av den om
fattning under respektive budgetår som framgår av sammanställningen i
det följande. De sifferserier som redovisas utgör ett alternativ för vägbygg
nads- och vägunderhållsverksamheten under perioden, som volymmässigt
ligger under vägplanens investeringsprogram men över den begränsning
därav som besparingsutredningen förordat. Normgivande för beräkningar
na enligt detta mellanalternativ har varit, att anslagstilldelningen för de
ordinarie statliga väginvesteringarna, inklusive anslaget till vissa vägbygg-
nadsarbeten, årligen skall öka med ett belopp, som motsvarar 60 procent
av vägplanens stegring med ett års senareläggning, samt att de kommunala
väg- och gatuinvesteringarna skall ansluta till vägplanens program med ett
års eftersläpning.
Miljoner kronor
Éih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 33
Budgetår
Väg
under
hållet
(B 7)
Ordinarie
väginves
teringar
(B 8—12)
Bidrag till
underhåll
av vägar
och gator
(B 13)
Bidrag till
byggande
av vägar
och gator
(B 14)
Summa för
ordinarie
statlig och
kommunal
väghållning
(B 7—14),
Bidrag till
underhåll
av enskilda
vägar m. m.
(B 15)
Bidrag
till bygg
ande av
enskilda
vägar
(B 16)
1960/61
365
390
65
115
935
22
13
1961/62 '
380
435
60
165
1040
24
14
1962/63
395
490
67
185
1137
25
15
1963/64
410
550
68
205
1233
27
15
1964/65
425
610
■ 74
225
1334
28
16
Om vägplanen skulle väljas som alternativ för vägutgifterna under den
studerade tidsperioden, erhålles, under förutsättning att investeringspro
grammet senarelägges ett år, utgifter som för budgetåren 1961/62—1964/
65 ligger 80, 93, 127 och 156 miljoner kronor över »mellanalternativet» för
respektive budgetår. Den sammanlagda kostnadsökningen för perioden skul
le uppgå till i runt tal 450 miljoner kronor.
Besparingsutredningens förslag beträffande vägutgifterna avsåg endast
perioden 1960/61—1963/64 och var dessutom inte särredovisat för varje
budgetår. En fortsättning av den trend utredningsförslaget innebär, ger
emellertid vid en likformig ökningstakt under budgetåren 1961/62—1964/65
en sammanlagd utgiftsbegränsning av storleksordningen 470 miljoner kro
nor i förhållande till »mellanalternativet».
I följande sammanställning har för jämförelses skull redovisats väg-
planens investeringsprogram med ett års eftersläpning, det tidigare an
givna »mellanalternativet» samt besparingsutredningens förslag frainskrivet
till budgetåret 1964/65.
Bland de företag som skulle kunna bli aktualiserade inom ramen för de
nu redovisade alternativen för utgiftsutvecklingen inom vägområdet må
nämnas ny- och ombyggnadsarbeten för vissa delar av riksvägnätet. Härav
avser övervägande delen 2-filiga vägar. I närheten av de större städerna
Miljoner kronor
Summa för ordinarie statlig och kommunal väghållning
Vägplanens investe
ringsprogram med
ett års eftersläpning
»Mellan
alterna
tivet»
Besparingsutred
ningens förslag fram-
skrivet till budget
året 1964/65
1961/62 ...........................................................
1120
1040
955
1962/63 ...........................................................
1230
1137
1020
1963/64 ...........................................................
1360
1233
1100
1964/65 ...........................................................
1490
1334
1200
Summa
5 200
4 744
4 275
ii
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang E
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1960
torde dock vissa 4-filiga vägar komma i fråga. Vidare må nämnas ett an
tal större brobyggnadsprojekt. Vad länsvägarna beträffar torde resurser
na främst komma att utnyttjas för arbeten på de för befolkningen och nä
ringslivet viktigaste lederna. Det må även erinras om de investeringar som
sammanhänger med nedläggningen av trafiksvaga järnvägar. Beträffande
investeringarna inom städernas gatu- och vägväsen kan flera kostnadskrä
vande företag komma att aktualiseras under den nu ifrågavarande tids
perioden, bl. a. bro- och tunnelförbindelser i Stockholm och Göteborg.
Vid jämförelse mellan de redovisade alternativen för vägutgifterna torde
böra erinras om att kostnaderna för vägunderhållet vid samtliga alternativ
torde bli av ungefär samma omfattning med hänsyn till trafikutveckling
en. Skillnaden torde därför i huvudsak hänföra sig till investeringssidan.
I detta sammanhang bör framhållas, att det totala väg- och gatubyggan-
del inte endast är beroende av anslagen under sjätte huvudtiteln. Från det
under femte huvudtiteln uppförda anslaget till beredskapsarbeten på vägar
och gator har sålunda under budgetåren 1958/59—1959/60 anvisats ett sam
manlagt belopp av närmare 400 miljoner kronor, som till övervägande del
använts för företag intagna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ordinarie
flerårsplaner. Även för perioden 1961/62—1964/65 har i utgiftskalkylerna
inräknats utgifter för detta ändamål under socialhuvudtiteln.
Beträffande driftbidraget till statens järnvägar har, som framgår av den
lämnade sammanställningen, räknats med ett oförändrat anslag av 80 mil
joner kronor under hela den studerade perioden. I detta sammanhang må
erinras om att järnvägsföretagets ekonomiska läge även sedan driftbidraget
tillkommit är mycket ansträngt. För budgetåret 1960/61 torde det sålunda
bli erforderligt att upptaga ett särskilt anslag för täckande av underskott å
rörelsen. Frågan om någon förändring av driftresultatet kan beräknas för
budgetåren 1961/62—1964/65 rymmer åtskilliga osäkerhetsmoment. I sam
manställningen har räknats med ett oförändrat resultat av driften.
I fråga om övriga utgiftsändamål under huvudtiteln, vissa myndigheter
in. m., har i kalkylen räknats med bl. a. en viss fortsatt förstärkning av
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och statens väginstitut.
På nämnda områden föreligger utredningsförslag om upprustning, som hit
tills endast delvis genomförts.
Ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser har slut
ligen beräknats öka automatiskt med drygt en miljon kronor om året.
Statens järnvägars underskott. Beträffande frågan om underskott på sta
tens järnvägars rörelse torde få hänvisas till vad som sagts i det föregående
under redovisningen av driftbidraget.
Luftfartsverkets underskott. Underskottet å luftfartsfonden, som för bud
getåret 1960/61 är upptaget till 13 miljoner kronor, har antagits öka till när
mare 18 miljoner kronor för budgetåret 1964/65. Därvid har utgifterna an
tagits komma att under perioden stiga från 32 miljoner kronor till närmare
43 miljoner kronor. Av denna ökning hänför sig 4 miljoner kronor till öka
de avskrivningsmedel, huvudsakligen till följd av investeringarna i stor
flygplatsen. Kostnadsökningarna i övrigt sammanhänger med dels förstärk
ningar av personal och utrustning i samband med den förväntade trafikök
ningen, dels ökade krav på säkerhetssystemet vid ansvällningen av jettra
fiken. För inkomsterna har upptagits en ökning från 19 till 25 miljoner
kronor, helt betingad av trafikens ökning.
Kapitalbudgeten. Kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten
hänför sig främst till statens affärsverksfonder, av vilka under departemen
tet faller postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfalls-
verks fonder. Den i utgiftskalkylerna inräknade förändringen av bruttoin
vesteringarna i dessa fonder framgar av följande sammanställning.
Bih. E: PM aiujåendc huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 35
Fond
Investerings-
anslag
1960/61
1961/62
Förändring
1962/63
1963/64
1964/65
Postverkets fond...............
2
+
5
—
—
—
Televerkets fond...............
306
+ 14
- 10
—
—
Statens järnvägars fond
Statens vattenfallsverks
326
+ 24
fond ................................
467
4-
48
— 15
+
io
—
Summa
1*101
+ 91
- 25
+ 10
—
För postverket, som för budgetåret 1960/61 fått sin investeringsram ned
satt till 4 miljoner kronor, har för ettvart av de fyra följande budgetåren an
tagits en medelsförbrukning i ungefärlig nivå med de medgivna investerings
ramarna under budgetåren 1956/57—1959/60 eller 7 miljoner kronor.
I kalkylen har förutsatts bl. a. vissa ny-, till- och ombyggnader av posthus
och andra lokaler på orter, där förhyrning inte kan beräknas komma att
ske. Några nya posthus kan sålunda behöva uppföras eller påbörjas under
perioden. Det kan därvid erinras om att byggnadskostnaderna för under se
nare år uppförda posthus varierat mellan en och 4 miljoner kronor It. ex.
Kålltorp 1,1 miljon kronor, Västerås 3,9 miljoner kronor). Likaså kan
byggnadsbehov för vissa av generalpoststyrelsens centrala funktioner kom
ma att aktualiseras. Vidare har anmälts ett ökat medelsbehov för fordons-
anskaffning dels till postverkets busstrafikrörelse dels för ytterligare ratio
nalisering av vissa delar av postverkets verksamhet.
Vad angår televerket har för budgetåren 1961/62—1964/65 upptagits eu
investeringsnivå, som i fråga om de ramreglerade investeringarna liggci ca
10 miljoner kronor över innevarande budgetårs.
En utgångspunkt för kalkylen har varit, att automatiseringen av telc-
fontrafiken skall vara i huvudsak avslutad omkring år 1970. Det kan här
nämnas, att automatiseringen per den 1 januari 1960 fortskridit så långt,
att 86,4 procent av samtliga apparater, totalt ca 2,7 miljoner, är anslutna till
helautomatiska stationer. Vidare har förutsatts att väntetiderna föi ny-
tecknadc abonnemang skall successivt kunna nedbringas. Under senare år
har regelmässigt antalet nyinstalleradc apparater legal något över 100 000.
I fråga om tclefonstationsbyggnader redovisas ett uppdämt behov på grund
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
av tidigare investeringsbegränsningar. — ökade investeringar i förråds
byggnader har beräknats i syfte att möjliggöra en rationalisering av tele
verkets förrådsrörelse. Vid sidan om investeringsramen har räknats med i
stort sett oförändrade investeringar för bl. a. ljudradions och televisionens
distributionsnät. — Byggnadsarbetena på anläggningen för teletekniskt ut
vecklingsarbete i Farsta beräknas i huvudsak bli avslutade under budget
året 1961/62, vilket förklarar nedgången i medelsförbrukningen med ca 10
miljoner kronor till påföljande budgetår.
Det må särskilt beträffande televerkets framtida utveckling kraftigt un
derstrykas de osäkerhetsmoment i beräkningarna som bottnar i den myc
ket hastiga utvecklingen inom teleteknikens och elektronikens områden.
Beträffande statens järnvägar har i sammanställningen upptagits en till
350 miljoner kronor förhöjd investeringsram för budgetåren 1961/62—
1964/65. Investeringsbehovet grundas främst på angelägenheten av att stam-
banenätet upprustas och moderniseras. Trafikökningen under årens lopp
har visat, att kapacitetshindrande flaskhalsar föreligger i fråga om de fasta
anläggningarna på huvudlinjerna. På vissa av de stora huvudlinjerna har
trafikintensiteten två- å trefaldigats sedan de sista förkrigsåren. Detta gör
det nödvändigt att successivt bygga ut dessa linjer med dubbelspår samt
att verkställa bangårdsutbyggnader och modernisering av signalanordning
ar. Dessutom kvarstår behovet av kapacitetsökning för viss rullande ma
teriel, främst godsvagnar.
Förutom den nämnda upprustningen i fråga om anläggningar och mate
riel räknas i kalkylen med ett starkt reinvesteringsbehov bl. a. för att möta
konkurrensen från övriga trafikmedel.
I övrigt redovisas ett behov av kostnadssänkande rationaliseringar inom
järnvägsdriften. De kostnadssänkande investeringarna inom statens järn
vägar anses på något längre sikt utgöra en nödvändig förutsättning för en
samhällsekonomiskt rationell utveckling inom transportförsörjningens om
råde. Investeringar av detta slag erfordras för att genomföra önskvärda per
sonalbesparingar inom vissa sektorer och att utjämna verkningarna av ar
betstidsförkortningen.
I fråga om statens vattenfallsverk har vid investeringsberäkningarna för
utsatts en sådan utbyggnad av elproduktionsresurserna, att ransonerings-
riskerna även vid svara torrår skall vara i huvudsak eliminerade. Då pro
gnoserna över kraftförbrukningen för tiden 1965—1970 liksom frågan om
avvägningen mellan vattenkraft och värmekraft för närvarande är föremål
för prövning inom kraftindustrin, är investeringsuppskattningen för de
närmaste åren i viss mån osäker. Det må här erinras om att den år 1959
omprövade prognosen rörande elkraftbehovet inom vattenfallsverkets distri
butionsområde fram t. o. m. år 1965 visade på en genomsnittlig årlig ök
ning med ca 950 Mk Wh. Som jämförelse må nämnas, att Vargfors kraft
station, som i fjol kostnadsberäknades till preliminärt 99 miljoner kronor,
beräknas ge 370 Mk Wh per år, medan motsvarande siffror för Porsi kraft
station är 132 miljoner kronor respektive 960 Mk Wh.
Den av konjunkturpolitiska skäl motiverade dämpningen i utbyggnads
takten för budgetåret 1960/61 (statsverksprop. 1960: bil. 28, s. 117) har
vid beräkningarna förutsatts bli återhämtad under budgetåret 1961/62. En
inte oväsentlig höjning av investeringarna i distributionsanläggningar för
utses behöva äga rum under perioden för att höja kapaciteten på stamlinje-
nätet, som tillgodoser den långväga kraftöverföringen för såväl statlig som
enskild och kommunal kraftindustri.
Medelsbehovet för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta,
som i statsverkspropositionen 1960 beräknades till totalt ca 65 miljoner kro
nor, minskar kraftigt efter budgetåret 1961/62 och bortfaller helt budgetåret
1963/64.
För atomenergianläggningar har under periodens tre sista år upptagits i
genomsnitt 45 miljoner kronor årligen, att jämföra med 18 miljoner kronor
för budgetåret 1960/61.
Vad gäller luftfartsverket förutses en successivt minskad medelsförbruk
ning för arbetena på storflygplatsen Stockholm/Ar landa, som beräknas bli
helt färdigställd under budgetåret 1963/64. I fråga om luftfartsverkets and
ra investeringar har — med hänsyn bl. a. till jettrafikens krav och till den
expansiva tekniska utvecklingen i övrigt på trafikflygets område — i sam
manställningen upptagits en investeringsnivå, som ligger betydligt högre än
den för tiden före storflygplatsens utbyggande gällande nivån.
För den under diverse kapitalfonder redovisade väg- och vattenbyggnads
verkets förrådsfond har enbart reinvesteringsbehovet beräknats uppgå till
inemot 35 miljoner kronor årligen. En fortsatt rationalisering av vägunder
hållet skulle därutöver kräva en ökning av maskinparkens kapacitet. Den
tekniska utvecklingen på vägbyggnads- och vägunderhållsområdet går mot
mer kapitalkrävande maskiner med ökad kapacitet. Under de närmaste åren
kan vidare en fortsatt utbyggnad av depåverkstäderna bedömas erforderlig.
Beträffande kommunikationsdepartementets investeringar under statens
allmänna fastighetsfond har antagits en kraftig ökning av medelsförbruk
ningen under perioden för radio- och televisionshus. Vidare har här räknats
med investeringar för bl. a. vissa ämbetsbyggnadcr samt fortsatta byggnads
arbeten för att förse statens bilinspektion med ändamålsenliga lokaler.
Finansdepartementet
Driftbudgeten. Utgiftsutvecklingen under sjunde huvudtiteln bestämmes
till största delen av anslaget till skatteersättning till kommunerna. Beräk
ningen av detta anslag har gjorts under hänsynstagande till den av stats
makterna beslutade successiva avvecklingen av skatteersättningen, medan
den kommunala utdebiteringen förutsatts komma att bli oförändrad fram
t. o. m. budgetåret 1964/65. Anslaget beräknas i enlighet härmed komma
alt minska med drygt 70 miljoner kronor årligen samt uppgå till respektive
521, 449, 377 och 306 miljoner kronor under budgetåren 1961/62—1964/65.
För alt ange effekten av en eventuell utdebiteringshöjning kan nämnas att
vid en höjning för varje år av utdebiteringen för primärkommunerna med
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 37
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
25 öre och för landstingen med 10 öre erfordras för budgetåret 1961/62 ett
anslag av 540 miljoner kronor, för 1962/63 476 miljoner kronor, för 1963/64
408 miljoner kronor och för 1964/65 338 miljoner kronor.
Beträffande övriga anslag inom den nu ifrågavarande anslagsgruppen må
framhållas, att en uppskattning av kostnaderna för bidrag till skattetyngda
kommuner måste bli mycket osäker. Provuträkningar har verkställts för att
få åtminstone antydningar om tendensen. Enligt dessa skulle man komma
fram till en ökning av behovet av skattelindringsmedel med ungefär en mil
jon kronor per år. Anslaget till ersättning till städerna för mistad tolag, som
helt är beroende på tulluppbördens storlek, har i beräkningarna likaledes
antagits komma att öka med en miljon kronor per år.
Det näst största anslaget under huvudtiteln för budgetåret 1960/61, pre
mie ring av frivilligt sparande under åren 1955 och 1956, bortfaller fr. o. m.
1961/62.
Av övriga anslagsändringar under huvudtiteln må nämnas en anslags-
uppräkning budgetåret 1963/64 med 4,8 miljoner kronor med hänsyn till
riksdagens numera fattade beslut att nästa allmänna fastighetstaxering skall
uppskjutas från år 1962 till år 1964.
Kapitalbudgeten. Finansdepartementets del av kapitalbudgeten domine
ras för närvarande av anslaget å 160 miljoner kronor till inlösen av aktier
i LKAB. Detta anslag bortfaller fr. o. m. budgetåret 1962/63, eftersom sta
ten gör sin sista delbetalning för aktierna den 30 september 1961.
Anslag har för första gången uppförts budgetåret 1960/61 dels till vissa
projekteringskostnader och dels till Internationella utvecklingsfonden (IDA).
Förstnämnda anslag har för budgetåret 1960/61 beräknats till 15 miljoner
kronor dels med hänsyn till den normala byggnadsverksamhet som kom
mer att aktualiseras på grundval av de planer som myndigheterna redovisat
i sina petita för budgetåret dels så att en viss reserv av projekterade objekt
skall finnas tillgänglig om arbetsmarknads- eller konjunkturläget påford
rar en intensifierad husbyggnadsverksamhet. Beträffande den normala bygg
nadsverksamheten torde man närmast ha att emotse en viss stegring för de
objekt som är anknutna till projekteringsanslaget. Beträffande den del av
anslaget som beräknats för att åstadkomma projekteringsreserven skulle i
och för sig en viss minskning i fortsättningen kunna beräknas vid en gynn
sam ekonomisk konjunktur. Men en projekteringsreserv av erforderlig stor
lek torde inte kunna åstadkommas på de medel som beräknats i nästa bud
getårs anslag, utan även i fortsättningen torde hänsyn få tas till behovet av
en beredskapsprojektering. Man torde kunna räkna med att en minskning
av beredskapsprojekteringen skall balanseras av en ökad projektering för
den ordinarie verksamheten.
Sveriges bidrag till IDA uppgår totalt till i runt tal 52 miljoner kronor.
Härav skall under budgetåret 1960/61 inbetalas ca 12 miljoner kronor och
under vart och ett av de fyra följande budgetåren omkring 10 miljoner kronor.
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 39
Ecklesiastikdepartementet
Driftbudgeten. Enligt långtidskalkylen kommer utgifterna under åttonde
huvudtiteln att uppgå till 2 212 miljoner kronor budgetåret 1964/65 mot i
riksstatsförslaget för 1960/61 upptagna 1 844 miljoner kronor. Emellertid
bör understrykas de alldeles speciella svårigheterna att i det nuvarande ut
vecklingsskedet på utbildningens och forskningens områden samt vissa andra
kulturella verksamhetsområden med någon större säkerhet överblicka ens
den här aktuella periodens totala anslagsbehov under åttonde huvudtiteln. De
nu angivna siffrorna innebär en ökning med 368 miljoner kronor, vilket mot
svarar en genomsnittlig årlig stegring om 4,7 procent, ökningen fördelar sig
med ungefär
33
procent på anslagen till högre utbildning och forskning, med
62 procent på anslagen till det allmänbildande och yrkesutbildande skolvä
sendet samt med 5
procent på anslagen till övrig verksamhet inom departe
mentets förvaltningsområde.
En analys av den uppskattade utgiftsutvecklingen låter sig mindre väl
knyta till den traditionella litterauppdelningen inom huvudtiteln. Tenden
serna inom vissa littera är inte enhetliga och kan i flera fall inte ses av
skilda från utvecklingen inom andra littera. Det ligger närmare till hands
att såvitt gäller utbildningsområdet behandla de olika åldersstadierna var
för sig och följa tendenserna från lågstadiet upp till universitets- och hög
skoleväsendet.
Befolkningsutvecklingen under perioden 1960/61—1964/65 i vad avser
de berörda åldersgrupperna är en grundläggande faktor. Sedan födelsetalet
kulminerade 1945 med ca 135 000 födda har det successivt sjunkit och lig
ger nu vid 104 000—105 000 födda per år. Detta innebär att elevantalet på
låg- och mellanstadierna är i sjunkande. De åldersgrupper ur vilka eleverna
till högstadiets skolformer hämtas kulminerar för närvarande, varefter en
sänkning inträder även här. Följande sammanställning belyser utveckling
en inom de åldersgrupper ur vilka eleverna i det allmänbildande och yrkes
utbildande skolväsendet huvudsakligen rekryteras.
Åldersgrupp
I huvudsak
Antal personer i 1 000-tal vid slutet av år
motsvaran
de årskurs
1950
1955
1960
1965
7— 9......................................
1—3
339
388
325
316
10—12
......................................
4—6
287
396
356
319
13—16....................................
7—9
264
309
385
330
16—18......................................
10—12
260
282
364
369
Summa
1150
1375
1430
1334
I det följande diskuteras i första hand konsekvenserna av befolkningsut
vecklingen och de för de olika åldersstadierna speciella utvecklingstenden
serna med hänsyn till deras inverkan på lärarbehovet och därmed på lärar-
lönekostnaderna.
40
För det obligatoriska skolväsendets lag- och mellanstadier innebär befolk
ningsutvecklingen en tendens till sänkning av kostnaderna under perioden.
Samtidigt bör observeras att under perioden 1959/60—1962/63 en återgång
sker från 1950 års till 1947 års bestämmelser rörande elevantalet i klasserna
i folkskolan. Denna åtgärd beräknades vid beslutet härom 1957 fullt genom
förd medföra en kostnadsökning om ca elva miljoner kronor vid dåvarande
lönenivå. Med beaktande av svårigheterna att här göra annat än en synnerli
gen approximativ uppskattning av kostnadsutvecklingen, bl. a. med hänsyn
till den pågående befolkningsomflyttningen, har minskningen av läraxdöne-
kostnaderna för låg- och mellanstadierna under perioden angivits till stor
leksordningen 40—45 miljoner kronor.
I fråga om de efter mellanstadiet följande skolstadierna (enlietsskolans
högstadium, realskola, m. in.) bestäms kostnadsutvecklingen av en rad in
bördes motverkande tendenser. Befolkningsutvecklingen innebär även för
dessa stadier en minskning av de årskullar ur vilka eleverna rekryteras. Å
andra sidan kan utbyggnaden av enhetsskolan väntas medföra en stark ök
ning av elevantalet på enlietsskolans högstadium och därmed också av det
totala antalet elever pa detta åldersstadium. För de nu ifrågavarande skol
formerna —- omtattande i huvudsak 7—9 skolåren — visar uppskattningarna
på en sammanlagd ökning av lärarlönekostnaderna, som upptagits till stor
leksordningen 55—60 miljoner kronor.
Gymnasiernas expansion har under senare delen av 50-talet varit synnerli
gen stark. Bl. a. det stigande utbildningsinlresset i förening med att en allt
större del av ungdomarna genom högstadiets tillväxt når fram till gymnasiet
gör att man får räkna med en fortsatt tillväxt av gymnasierna. Kostnadsök
ningen i denna del har kalkylerats till 40—45 miljoner kronor, vilket avser
såväl de allmänna som de egentliga fackgymnasierna.
Yrkesskolväsendet har alltsedan 1955 års reform varit i stark utveckling
och tendenserna tyder på en fortsatt kraftig ökning. Kostnadsökningen av
seende driftbidrag till centrala och lokala yrkesskolor under perioden har kal
kylerats till 25—30 miljoner kronor.
De utvecklingstendenser som nu berörts har konsekvenser för vissa andra
utgiftsändamål under huvudtiteln. Högstadiernas expansion och den därmed
sammanhängande centraliseringen av skolorna innebär att skolskjutsverk
samheten kan väntas växa förhållandevis starkt. Kostnadsökningen för sta
ten under perioden har kalkylerats till drygt 15 miljoner kronor. Samtidigt
kan man förutse en överföring av utgiftsändamål från studiehjälpsanslaget
till skolskjutsanslaget i och med att högstadier ersätter realskolor och mot
svarande skolformer. Denna tendens till sänkning av studiehjälpsanslaget
motverkas dock av expansionen av frivilliga skolformer ovanför högstadiet,
främst yrkesundervisning och gymnasieutbildning. Anslaget till studiehjälp
väntas därför stiga kraftigt under perioden, önskemål föreligger dessutom
om uppjustering av vissa av de belopp, som för närvarande gäller för stu
diehjälpen. Sammantagna innebär dessa tendenser och önskemål en kost
nadsökning av inemot 50 miljoner kronor under perioden. Tillväxten inom
Kungl. Maj. ts proposition nr ISO år 1960
det allmänna skolväsendets högre åldersstadier liksom av yrkesundervisning
en kommer att ställa krav på en intensifierad lärarutbildning. De önskemål
som här förts fram innebär att kostnaderna för detta ändamål under perio
den skulle sliga med 20—25 miljoner kronor. Enhetsskolans och yrkesunder
visningens utbyggnad ställer vidare krav på eu ökad byggnadsverksamhet.
I kalkylerna har inräknats en stegring av anslagen till dessa ändamål med
drygt 45 miljoner kronor.
De kalkyler som gjorts beträffande kostnadsutvecklingen för universitets-
och högskoleväsendet liksom för forskningens behov bygger till stor del
på de förslag till riktlinjer för utbyggnad som angivits i proposition nr 119
till årets riksdag (se särskilt s. 386) och som innebär en väsentlig utbyggnad
framför allt av den förhållandevis kostnadskrävande högre tekniska och na
turvetenskapliga utbildningen.
Kapitalbudgeten. I fråga om anslagen under faslighetsfonden är det i främ
sta rummet utbyggnaden av universitet och högskolor som väntas ställa an
språk på kapitalmedel under perioden. I denna del kalkyleras med en total
investering om ca 290 miljoner kronor under budgetåren 1961/62—1964/65.
Detta innebär en årlig investering för dessa ändamål under perioden med i
genomsnitt drygt 70 miljoner kronor per år; som jämförelse kan nämnas att
motsvarande anslag budgetåret 1960/61 uppgår till 33 miljoner kronor. Den
ökade lärarutbildning, som ovan berörts, kan likaledes väntas ställa krav
på betydande investeringar. För dessa ändamål samt för investeringar i läro
anstalter för döva och blinda har medelsbehovet under perioden sammanlagt
beräknats till storleksordningen 50 miljoner kronor.
Vad gäller utlåningsfonderna innebär den kraftigt ökade tillströmningen
till universitet och högskolor att man i detta sammanhang bör räkna med en
stegring av anspråken på universitetssludielånefonden; enligt uppskattningar
na skulle anslagen stiga från ca 11 miljoner kronor 1960/61 till ca 14 miljoner
kronor 1964/65. Den ökade tillströmningen har betydelse också för lånefon
den för inventarier i studentbostäder som beräknas stiga från för närvarande
3 till 10 miljoner kronor.
Jordbruksdepartementet
Driftbudgeten. Nionde huvudtiteln har för budgetåret 1960/61 upptagits
till 477 miljoner kronor. Härav avser inte mindre än 255 miljoner kronor
eller drygt 50 procent anslag till jordbruksprisreglering m. in. Totalt för
huvudtiteln utmärkes den gångna tioårsperioden av en nedåtgående ten
dens i utgiftsutvecklingen, räknat i fasia priser. Eu jämförelse mellan bud
getåren 1949/50 och 1958/59 utvisar sålunda en utgiftsminskning av drygt
30 procent. Avgörande för denna utgiftsutveckling har varit förändringarna
på prisregleringsområdet. Utgifterna på detta område, som under perioden
uppgått till mellan 75 och 60 procent av totalutgifterna på huvudtiteln, har
varierat kraftigt men visar under senare år en betydande minskning.
Vid bedömningen av kostnadsutvecklingen när det gäller jordbrukspris
regleringen in. in. bör beaktas, alt under budgetåret 1949/50 fortfarande
I Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 150. Bihang E
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 41
42
Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1960
förelåg regleringar av krisnatur, vilka medförde vissa anslagsbehov av extra
ordinär natur. Bland annat utgick under detta år s. k. devalveringssub-
ventioner. Vidare utgick betydande statliga bidrag till den lagrings-, inköps-
och försäljningsverksamhet, som bedrevs av Svenska spannmålsaktiebola-
get.
Budgetåren 1952/53, 1955/56 och 1957/58 betecknar såtillvida avbrott i
den nedåtgående utgiftstrenden på förevarande område, att utgifterna sag
da år tillfälligt ökade i omfattning, ökningen budgetåret 1952/53 samman
hängde dels med den uppgörelse som våren 1952 träffades rörande ersätt
ning för under år 1951 inträffade skördeskador och dels den reguljära pris
uppgörelse som senare samma vår träffades beträffande regleringsåret 1952/
53. Båda dessa uppgörelser innebar, att medel över budgeten i ökad omfatt
ning tillfördes jordbruket. En del av utgifterna, hänförliga till budgetåret
1951/52, kom efter sagda uppgörelser att utbetalas först under budgetåret
1952/53. Utgiftsökningen budgetåret 1955/56 var eu följd av en uppgörelse
angående ersättningar över budgeten till jordbrukare, som drabbats av år
1955 inträffade skördeskador. För budgetåret 1957/58 slutligen orsakades
utgiftsökningen i huvudsak av att man sagda budgetår dels lämnade viss
kompensation för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk, dels ur pris-
regleringsanslaget förskottsvis utanordnade ersättningar på grund av skör
deskador år 1957.
I motsats till vad fallet är på prisregleringens område, utmärkes utgifts
utvecklingen under den gångna tioårsperioden på övriga avsnitt av huvud
titeln totalt av en viss ökningstendens. För budgetåret 1958/59 uppgick
ifrågavarande utgifter sålunda till ett något mer än 10
procent högre be
lopp än 1949/50, räknat efter sistnämnda budgetårs priser. På vissa avsnitt
har utgiftsstegringen varit kraftigare än vad som framgår av nyssnämnda
genomsnittssiffra. Så har till exempel utgifterna för undervisningsanstalter
samt forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område under tio
årsperioden företett en ökning av inemot 25 procent. Vad angår de till
skogsväsendet hänförliga anslagen redovisas en genomsnittlig ökning med
3,5 procent per år; under den senaste femårsperioden har den årliga steg
ringen varit än större, genomsnittligt 7,5 procent, allt angivet i fasta pri
ser. Utgiftsstegringen beror främst på intensifierade statliga åtgärder för att
främja den skogliga yrkesutbildningen. Vidare har under senaste åren en
betydande ökning skett av bidragsgivningen till skogsvägbyggnader.
Ett område, där utgifterna under senare lid tenderat att minska, utgör
anslagen till lantbrukets rationalisering m. in. Räknat i 1949/50 års priser,
belöpte sig totalutgifterna för ändamålet under budgetåret 1958/59 till ca
90 procent av motsvarande utgiftsbelopp vid periodens början. Under åren
1954/55—1958/59 utgjorde den årliga utgiftsminskningen ca 3,5 procent.
Beträffande den utgiftsutveckling, som man på jordbruksdepartementets
område kan räkna med under budgetåren 1960/61—1964/65, torde få an-
löras följande.
De anslag som berör lantbrukets rationalisering, lantmäteriväsendet m. in.
beräknas under perioden öka med sammanlagt ca 18 miljoner kronor. Häri
har bl. a. inräknats ökningar av anslaget till bidrag till befrämjande av
landsbygdens elektrifiering. Bland övriga förändringar under förevarande
avdelning av huvudtiteln må nämnas en successiv uppräkning av anslaget
till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m., varige
nom anslaget från och med budgetåret 1963/64 skulle komma att uppgå till
4 miljoner kronor.
Vad gäller anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering in. m. be
räknas under hela perioden en oförändrad bidragsram av 16,5 miljoner kro
nor. Då någon reservation å anslaget inte beräknas stå till förfogande vid
utgången av budgetåret 1960/61, innebär detta en ökning av anslaget 1961/
62 med 3,5 miljoner kronor.
Beträffande anslagen under anslagsgruppen jordbruksprisreglering in. m.
har medelsbehovet till såväl prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
som till särskilt stöd åt det mindre jordbruket beräknats under antagande
av oförändrade bidragsnormer och en oförändrad volym för mjölkinväg-
ningen vid mejeri från de bidragsberättigade kategorierna av mjölkprodu
center. Beträffande prisregleringsanslaget innebär detta jämfört med bud
getåret 1960/61, då en reservation å ca 4 miljoner kronor kunnat utnytt
jas, för efterföljande budgetår en ökning med ett belopp av sagda storlek.
För det i småbrukarstödet ingående arealtillägget har å andra sidan medels
behovet med hänsyn till eu väntad fortgående minskning av antalet bidrags
berättigade liksom för närvarande bedömts komma att sjunka med omkring
1,5
miljoner kronor per år.
I anslutning till en inom jordbruksdepartementet utarbetad promemoria
med synpunkter och förslag beträffande ett system för permanent skörde-
skadeskydd har under förevarande avsnitt till statliga bidrag till sådant
skydd från och med budgetåret 1961/62 upptagits ett årligt belopp av 6
miljoner kronor. I detta sammanhang torde få erinras om att enligt beslut
av 1956 års riksdag 100
miljoner kronor av statsmedel skall avsättas till
en särskild jordbrukets skördeskadefond för att användas i ett planerat
system för reglering av skördeskador. Av detta belopp bär dock 25 miljoner
kronor tagits i anspråk i samband med 1957 års skördeskador. Då det inte nu
kan förutses, när och i vilken takt utbetalning kan behöva komma att ske,
har ifrågavarande avsättning inte uppförts i sammanställningen över beräk
nade utgifter för femårsperioden 1960/61—1964/65.
Kostnaderna under anslagsgrupperna för undervisning och forskning på
jordbrukets område och veterinärväsendet, till vilka även hänförts utgif
terna för vissa kontrollanstalter på jordbrukets område, beräknas under den
nu ifrågavarande tidsperioden öka med sammanlagt drygt 17 miljoner kro
nor. Den beräknade utgiftsförändringen betingas bl. a. av eu planerad upp
rustning av lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök ävensom Aln-
arps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt av en förväntad utgifts
ökning under anslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter. Sistnämnda anslag beräknas sålunda behöva upp
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 43
44
föras med ett belopp av 5 miljoner kronor för vartdera av de fyra bud
getåren 1961/62—1964/65. För det första av dessa budgetår innebär detta
en uppräkning av anslaget med 4 miljoner kronor. Vad gäller Iantbruks-
högskolan och Alnarpsinstitutet beräknas, att en upprustning på grundval
av jordbrukshögskoleutredningens nyligen avlämnade betänkande i huvud
sak skall kunna genomföras under en sexårsperiod, med någon övervikt för
de första åren. För ändamålet har beräknats ett ökat medelsbehov av sam
manlagt ca 5 miljoner kronor under perioden. För utrustning och inred
ning av nybyggnader för kontrollanstalterna m. m. beräknas under budget
åren 1962/63—1964/65 anslag å sammanlagt omkring 4 miljoner kro
nor. För en erforderlig upprustning av resurserna vid veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska anstalt har räknats med en sammanlagd
anslagsökning med ca 2,6 miljoner kronor under budgetåren 1961/62—
1964/65.
Beträffande de till skogsväsendet hänförliga anslagen har budgetåren
1961/62—1964/65 räknats med en sammanlagd utgiftsökning av i runt tal
19 miljoner kronor. Av den beräknade utgiftsökningen beror närmare 4
miljoner kronor på en uppräkning av reservationsanslaget till vägbyggna
der å skogar i enskild ägo. Vidare har reservationsanslaget till åtgärder för
ökad skogsproduktion i Norrland m. m. uppräknats med sammanlagt 4 mil
joner kronor.
För upprustning av skogsforskningens och den högre skogliga undervis
ningens resurser har räknats med ett ökat medelsbehov med sammanlagt
drygt 4
miljoner kronor, ökningen skulle dock i betydande utsträckning
motvägas av att konjunkturutjämningsavgiftsmedel, motsvarande vad som
nu användes för att bestrida löner och omkostnader m. in. förutsättes skola
inlevereras till statsverket. För närvarande kan de årliga utgifterna med
stöd av dylika medel uppskattas till drygt en miljon kronor. I övrigt för
klaras anslagsökningen för budgetåret 1961/62 till ett belopp av samman
lagt mellan 6
och 7 miljoner kronor av det ökade medelsbehov som blir
en följd av erforderlig utbyggnad av den skogliga yrkesundervisningen.
Utgifterna under huvudtiteln i övrigt beräknas under budgetåren 1961/62
—1963/64 öka med sammanlagt drygt 5 miljoner kronor. Förutom en viss
ökning av utgifterna för bland annat fiskeristyrelsen och statens vatten
inspektion beror nyssnämnda utgiftsökningar i allt väsentligt på en vän
tad belastningsökning å förslagsanslaget till ersättning till strandägare för
mistad fiskerätt in. m.
De totala utgifterna under nionde huvudtiteln skulle mellan budgetåren
1960/61 och 1964/65 enligt kalkylerna öka med totalt ca 67 miljoner kronor
eller med i genomsnitt 3,4 procent per budgetår.
Kapitalbudgeten. På kapitalbudgeten har för budgetåren 1961/62—1964/
65 för jordbruksdepartementets del räknats med ett anslagsbehov av i run
da tal resp. 20, 22, 17 och 15 miljoner kronor. Skillnaderna mellan dessa
belopp och det sammanlagda anslagsbeloppet för budgetåret 1960/61 av
omkring 6
miljoner kronor, hänför sig i allt väsentligt till beräknade ut-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1060
Bilx. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 45
gifter under statens allmänna fastighetsfond för byggnadsarbeten dels på
grund av den planerade upprustningen och utbyggnaden av de högre laro-
och forskningsanstalterna tillhörande jordbruksdepartementet dels i anled
ning av förut omnämnda nybyggnader vid vissa anstalter.
Handelsdepartementet
Driftbudgeten. Anslagsutvecklingen under tionde huvudtiteln bar såsom
redan i det föregående berörts till väsentlig del påverkats av utgifterna för
atomenergiverksamheten. Av den totala utgiftssumman under huvudtiteln
för budgetåret 1960/61 å 281 miljoner kronor, faller
102
miljoner kronor
på anslag till atomenergiverksamhet inom AB Atomenergi samt till interna
tionellt atomenergisamarbete. Dessa kostnader dominerar även den antagna
utgiftsutvecklingen under de närmast följande budgetåren. Av den totala
ökning om 108 miljoner kronor, som beräknats under huvudtiteln mellan
budgetåren 1960/61 och 1961/62 faller 72 miljoner kronor på anslaget till
verksamheten inom AB Atomenergi. Även för de därpå följande budgetåren
beräknas ökningar av detta anslag, nämligen med
10
miljoner kronor
1962/63 och med 20 miljoner kronor 1964/65. Av anslaget till bolaget för
budgetåret 1960/61 har 98 miljoner kronor uppförts på driftbudgeten och
20
miljoner kronor på kapitalbudgeten. I sammanställningen över utgifts
utvecklingen har räknats med att 20
miljoner kronor belastar kapitalbudge
ten även för följande budgetår. Utöver dessa anslag om 118 miljoner kronor
beräknar boiaget under budgetåret 1960/61 förbruka även en reservation
från föregående budgetår å 32 miljoner kronor.
Under budgetåret 1960/61 har beräknats att utläggas beställningar av
utrustning för 20 miljoner kronor huvudsakligen avseende uranverket. Ut
över nyssnämnda anslagsmedel om tillsammans 150 miljoner kionor dispo
nerar bolaget under 1960/61 ett belopp av drygt 20 miljoner kronor i in
komster, huvudsakligen från vattenfallsstyrelsen. Därav belöper ca 7 miljo
ner kronor på bolagets egna arbeten och återstående 13 miljoner kronor på
arbeten som bolaget lagt ut till olika industriföretag.
De egentliga driftkostnaderna för atombolaget beräknas under 1960/61
belöpa sig till 82 miljoner kronor, varav som nämnts 7 miljoner kronor fi
nansieras av vattenfallsstyrelsen och resten, 75 miljoner kronor, av anslags
medlen. För budgetåret 1961/62 har beräknats en ökning med 10 miljoner
kronor till 92 miljoner kronor beroende på att under delta budgetår en rad
större laboratorier vid Studsviksstationen kommer att tas i drift. Genom
bortfall av inkomster har anslagsbehovet beräknats öka med 17 miljoner
kronor.
Under följande budgetår har driftkostnaderna beräknats öka med respek
tive 5 miljoner kronor 1962/63 och 1963/64 samt med 20 miljoner kronor
1964/65. Höjningen beror på en fortsatt ökning av forskningsverksamheten,
ökade strålskyddsarbeten samt ökande räntekostnader för lån över kapital-
budgeten. Den kraftiga ökningen sista budgetåret orsakas av den då igång
satta produktionen av uran och bränsleelement.
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1960
Anläggningskostnaderna, som för budgetåret 1960/61 upptagits till ca 75
miljoner kronor, har för de följande budgetåren beräknats med utgångspunkt
från att under perioden två större anläggningar tillkommer, dels ett reaktor-
experiment, dels eu kemisk anläggning för bearbetning av använt atoin-
bränsle.
Trots alt flera nu pågående byggnadsprojekt kommer att avslutas under
perioden, medför de båda nämnda projekten jämte urånverksbygget att de
totala anläggningskostnaderna beräknas öka till 98 miljoner kronor budget
året 1961/62, och till 103 miljoner kronor 1962/63 samt därefter nedgå till
98 miljoner kronor budgetåren 1963/64 och 1964/65.
Under anslagsgruppen till bergsbruk, industri m. in. har i övrigt under
budgetåret 1961/62 inkalkylerats en ökning med omkring 7 miljoner kronor
främst för olika forskningsanstalter och teknisk forskning.
Den antagna ökningen av medelsanvisningen till sjöfartsändamål domine
ras av kostnaderna för anskaffning av en ny statsisbrytare. Av de nuvarande
fyra statsisbrytarna måste en utgå till följd av att fartyget är nedslitet och
drar för höga driftkostnader. Den nya isbrytaren avses bli av kraftigare typ
och kostnaderna beräknas till 40 miljoner kronor fördelade på de fyra bud
getåren med
10
miljoner kronor per år.
Sjöfartsanslagen präglas i övrigt av att lots- och fyrstatens avlöningsan-
slag regelbundet nedgår till följd av ökad fyrautomatisering m. in. En för
utsättning härför är emellertid att anslaget till säkerhetsanstalter uppräknas
med i genomsnitt närmare en miljon kronor under ettvart av de två när
maste budgetåren. För skeppsprovningsanstalten, slutligen, beräknas anslag
till utrustning med 2 miljoner kronor de två första åren och med 2,5
de
två senare åren.
Av anslagen inom gruppen riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
m. m. beräknas omkostnaderna för statlig lagerhållning m. in. öka med när
mare 3 miljoner kronor 1961/62, väsentligen till följd av räntestegringen.
Dessutom har inräknats ett nytt anslag å en miljon kronor för oljedistribu-
tionsmateriel.
Kapitalbudgeten. Anslagen på kapitalbudgeten till AB Atomenergi har re
dan berörts. Under handelsdepartementets kapitalbudget beräknas i övrigt
oljelagringsanslaget komma att bortfalla med utgången av år 1962. Anslags
behov av mindre omfattning kan dock komma att föreligga även senare.
För utbyggnaden av Aktiebolaget Statens skogsindustrier beräknas oför-
ändiat ärligt anslag,
20
miljoner kronor, under den aktuella tidsperioden.
Vidare kalkyleras med anslag för slutförande av valsverket vid Norrbottens
järnverk med 30 miljoner kronor budgetåret 1961/62 och 15 miljoner kro
nor för förtenningsanläggning budgetåret 1962/63.
Slutligen må nämnas att ett anslag beräknats med 15 miljoner kronor un
der ettvarl av budgetåren 1963/64 och 1964/65 för Svenska skifferoljeaktie-
bolaget. I avvaktan på utredning därom har det dock ansetts svårt att när
mare precisera anslagets storlek.
Bili. E: PM angående huvuddragen i den stats finansiella utvecklingen 47
Inrikesdepartementet
Driftbudgeten. Elfte huvudtiteln domineras väsentligen av anslagen till
medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, vilka för budgetåret 1960/61
beräknas tilll 529 miljoner kronor, motsvarande ca 64 procent av huvud
titelns totalsumma å 827 miljoner kronor. De övriga större anslagsgrupper-
na utgöres av anslagen till landsstaten, polisväsendet och civilförsvaret, vil
ka inklusive lokalkostnader tillsammans omfattar drygt 30 procent av hu
vudtitelns belopp för 1960/61. De antagna utgiftsökningarna under den
kommande femårsperioden hänför sig ävenledes i huvudsak till medicinal-
väsendet samt hälso- och sjukvården, frånsett budgetåret 1961/62, då även
en betydande ökning av anslagen till civilförsvaret redovisats i utgiftskal-
kylerna.
För medicinalstaten samt hälso- och sjukvården har beräknats en årlig an
slagsökning av drygt 20 miljoner kronor under budgetåren 1961/62—1964/
65. Anslagssumman för dessa utgiftsändamål skulle härigenom komma att
öka från nuvarande 529 till 615 miljoner kronor eller med 86
miljoner kro
nor. Av denna ökning faller ca 35 miljoner kronor på kostnaderna för sta
tens mentalsjukhus, vilka beräknats öka med mellan 7 och 12 miljoner
kronor per år. ökningen sammanhänger främst med tillkomsten av Falbyg
dens och Mellringe sjukhus, sjukhusen i Bollnäs och Upplands Väsby samt
psykopatsjukhuset i Katrineholm och sjukhuset i Sala för psykiskt eftei-
blivna. Härigenom har beräknats ett nettotillskott av nya vårdplatser av
i runt tal 2
600, vilket innebär att det totala platsantalet vid mentalsjukhu
sen skulle öka från ca 22 800 till ca 25 400. En årlig ökning med drygt 2 mil
joner kronor har även beräknats för bidragsanslagen till av städer och lands
ting anordnad mentalsjukvård. Vidare har förutsetts ökade utgifter för den
under utbyggnad varande vården av psykiskt efterblivna.
Beträffande undervisningssjukhusen har kalkylerats med en total an
slagsökning från 106 miljoner kronor budgetåret 1960/61 till 113 miljoner
kronor 1964/65. Däri ingår bl. a. kostnader för en utvidgning av platsanta
let vid karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala med 246
respektive 217 platser.
För medicinalstyrelsen med ditliörande stater har inkalkylerats en an
slagsökning under femårsperioden av drygt 15 miljoner kronor. Uppgången
kan i huvudsak återföras på redovisade anslagsbehov för utrustning till
beredskapssjlikhus och sjukhärbärgen, genomförande av de förslag SBL-
utredningen väntas komma att framlägga beträffande statens bakteriolo
giska laboratorium samt för en omorganisation och förstärkning av tjänste-
läkarväsendet på grundval av den s. k. ÖHS-kommitténs förslag. Takten i
denna senare upprustning och statens slutliga utgifter härför blir dock be
roende av en råd för närvarande osäkra faktorer såsom pcrsonaltillgangen
och frågan om de ekonomiska villkoren vid ett eventuellt överförande av
huvudmannaskapet för provinsialläkarna till landstingen.
För hälso- och sjukvården i övrigt, vari till stor del ingår bidrag till icke
statliga huvudmän, räknas också med stigande utgifter i takt med fortgå-
48
ende utbyggnad av olika verksamhetsgrenar. Bl. a. förutses att antalet tjäns
ter för tandläkare, distriktssköterskor samt befattningar inom mödra- och
barnavården skall komma att ökas med 60, 25 resp. 10 per år. Däremot
har beräknats en nedgång av anslagen till tuberkulossjukvården m. in. samt
till skyddsympning mot polio.
För landsstaten har beräknats en anslagsökning av drygt 10 miljoner kro
nor under hela femårsperioden, ökningen sammanhänger främst med en
förstärkning av taxeringsorganisationen.
Kostnaderna för polisväsendet heräknas sucecssivt stiga främst till följd
av den ökade trafiken på riksvägarna. En fortsatt utbyggnad av statspolis-
organisationen med ca 30 ordningspolismän, fem kriminalpolismän och tio
biträden beräknas därför per budgetår. Med ledning av tendensen under 50-
talet räknas vidare med en ökning med ca 200
polismannatjänster per år
i de statsbidragsberättigade polisdistrikten. Totalt skulle anslagen till polis
väsendet öka med ca
10
miljoner kronor under den aktuella tidsperioden.
Utgiftsförändringarna för civilförsvaret grundar sig på den av riksdagen
beslutade nya civilförsvarsorganisationen. Kostnaderna för civilförsvaret
har beräknats till ca 68
miljoner kronor per år, därav ca 28 miljoner kro
nor till materielanskaffning och ca 20
miljoner kronor till skyddsrum.
Bland Övriga utgiftsförändringar under huvudtiteln må nämnas, att kost
naderna för det skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea beräknas
bortfalla budgetåren 1963/64 och 1964/65.
Kapitalbudgeten. Under kapitalbudgeten har för inrikesdepartementets
del förutsetts en ökning budgetåret 1961/62 med drygt 19 miljoner kronor
varigenom anslagen skulle komma att uppgå till ca 90 miljoner kronor.
För de därefter följande budgetåren beräknas anslagen successivt kunna
minskas till drygt 65 miljoner kronor budgetåret 1964/65. Kapitalbudget-
anslagen hänför sig till större del till byggnadsverksamheten för hälso- och
sjukvården, främst byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus. Vidare
räknas under perioden med byggnadsarbeten för länsstyrelserna, uppföran
de av en ny civilförsvarsskola och en ny statlig polisskola.
Civildepartementet
Tolfte huvudtiteln påverkas främst av kostnadsutvecklingen för två om
råden nämligen dels för det statliga och statsunderstödda pensionsväsendet,
dels för arbetsgivaravgifterna till den allmänna tilläggspensioneringen. Sta
tens pensionskostnader har beräknats stiga med i genomsnitt ca
20
miljo
ner kronor per år. Denna beräkning har gjorts med utgångspunkt från bl. a.
nuvarande finansieringssystem för den genom statens pensionsanstalt
(SPA) bedrivna pensioneringen av anställda hos kommuner eller eljest icke
statligt anställda. I detta sammanhang må erinras om att i juni 1959 sär
skilda utredningsmän tillkallats med uppdrag att verkställa utredning rö
rande bl. a. nytt finansieringssystem för SPA-pensioneringen. Kostnaderna
for de arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen, som sta
ten har att erlägga i sin egenskap av arbetsgivare, har beräknats i enlighet
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 49
med 1959 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget innebärande en ökning av
pensionsavgiften med en procent om året från 3 procent av den pensions-
grundande inkomsten för år 1960 till 7 procent för år 1964.
Vissa ytterligare utgifter under driftbudgeten
De förut redovisade kalkylerna har gjorts bi. a. under förutsättningen om
en årlig ökning med
3
procent av produktion och inkomster inom samhäl
let. I utgiflskalkylerna har emellertid av beräkningstekniska skäl utgåtts
från konstant lönenivå för statsanställda. Som angivits i inledningen bör
därför en korrigering med ett schablonmässigt tillägg för höjda löner m. m.
göras. Från och med kalenderåret 1962 har härvid räknats med en genom
snittlig årlig löneökning av 3 procent, vilket medför en ökning av statsut
gifterna med omkring 100 miljoner kronor per år. Hänsyn har härvid inte
tagits till lönerna inom de statliga affärsverken, då dessa löner inte berör
budgetens utgiftssida utan i stället får beaktas vid beräkningarna av in
komsterna från statens kapitalfonder.
I fråga om underskottet å riksgäldsfonden (statsskuldsräntor m. in.) må
nämnas, att detta beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplå-
ningsbehov av 1 500 miljoner kronor samt från nuvarande ränteläge. Någon
justering med hänsyn till ett framräknat totalbudgetunderskott på grund
val av de nu framlagda kalkylerna har sålunda inte gjorts.
Vidare må påpekas, att utgiftsförändringarna under driftbudgeten fram-
räknats utan hänsyn till avskrivningar, medan å andra sidan kapitalutgif
terna redovisats med bruttobelopp, d. v. s. genom att ange investeringsan-
slagen. Detta inverkar givetvis inte på beräkningen av de samlade utgifts
behoven.
De nu gjorda kompletteringarna av driftbudgetens utgiftsförändringar har
upptagits i en särskild sammanställning (tabell 9) tillsammans med de egent
liga statsutgifterna. 1
denna sammanställning har även införts de i det före
gående redovisade förändringarna av de sammanlagda investeringsanslagen.
3. Sammanfattning av utgiftsutvecklingen
Innan en sammanfattning lämnas av det samlade materialet rörande ut
giftsutvecklingen är det anledning att ånyo understryka de inledningsvis be
rörda svårigheterna att genomföra beräkningar av nu ifrågavarande slag.
Det måste även starkt framhållas, att dessa beräkningar inte har karaktären
av en samlad prognos över statsutgifternas sannolika utveckling. Vad den nu
ifrågavarande sammanställningen över utgiftsutvecklingen primärt syftar
till är att ange de anslagsmässiga konsekvenserna av ett genomförande av
olika delplaner och nu kända eller förutsedda önskemål som inte systema
tiskt angelägenhetsgraderats och bedömts med hänsyn till de finansierings-
mässiga förutsättningarna.
Enligt de gjorda sammanställningarna skulle de egentliga statsutgifterna
vid oförändrad pris- och lönenivå öka med i genomsnitt 570 miljoner
Oi
o
Tabell 9. Statsutgifternas beräknade förändringar under budgetåren 1960/61—1964/65
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
Genom
snittlig
Totalt
mkr
Förändring från
föreg. budgetår
Förändring från
föreg. budgetår
Förändring från
föreg. budgetår
Förändring från
föreg. budgetår
årlig
för
ändring
mkr
%
mkr
%
mkr
%
mkr
%
1960/61—
1964/65,
%
Driftbudgeten ( exkl. avskrivningar
)
Egentliga statsutgifter (enl. tabell 6)..............
Schablonmässigt tillägg för höjda löner m. m.
13 741
270
+ 593
+ 135
+ 4,3
+ 625
+ 100
+ 4,4
+ 430
+ 100
+ 2,9
+ 639
+ 100
+ 4,2
+ 4,0
Säger för egentliga statsutgifter
14 011
+ 728
+ 5,2
+ 725
+
4,9
+ 530
+ 3,4
+ 739
+ 4,6
+ 4,5
Statens järnvägars fond.......................................
Luftfartsfonden........................................................
Riksgäldsfonden.......................................................
70
13
850
+ 2
+ 90
+ 1
+ 90
+ 1
+ 70
+ 1
+ 80
Säger för driftbudgeten
14 944
+ 820
+ 5,5
+ 816
+ 5,2
+ 601
+
+ 820
+ 4,8
+ 4,8
Kapitalbudgeten (investeringsanslag).......................
2 765
+ 205
+
7,4
- 222
- 7,5
- 78
-2,8
- 63
- 2,4
-1,3
Totalt
17 709 + 1025
+ 5,8
+ 594
+ 3,2
+ 523
+ 2,7
+ 757
+ 3,8
+ 3,9
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n r
1
5 0
å r
1
9
6
0
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen 51
kronor per budgetår eller med 4 procent. Detta skulle tyda på en lägre ge
nomsnittlig stegringstakt än under perioden 1954/55—1958/59, då motsva
rande tal låg vid 6,5 procent. Det bör dock erinras om de källor till fel-
uppskattningar som erfarenhetsmässigt förekommer vid framtid sbedöm
ningar av budgetutvecklingen. Dessa visar sig främst i eu anhopning av ut
giftsbehov till de första åren av den aktuella tidsperioden genom att eu rad
konkreta förslag då ofta föreligger till reformer eller andra utgiftsåtaganden.
Å andra sidan medför svårigheterna att på längre sikt förutse alla de utgifts
behov som framdeles kan visa sig nödvändiga, att utgifterna för längre fram
liggande år underskattas.
Om hänsyn tas till den antagna lönestegringen inom den statliga sektorn
samt till utvecklingen av statsskuldsräntan, skulle den årliga utgiftsökningen
på driftbudgeten (frånsett avskrivningar) ligga vid i genomsnitt 760 miljo
ner kronor per budgetår eller vid 4,8 procent. Ökningen fördelar sig emeller
tid väsentligt olika under olika budgetår. Särskilt påtagliga är de kraftiga
ökningar som framkommer budgetåren 1962/63 och 1964/65, då höjningar av
folkpensionsbeloppen inkalkylerats. I övrigt kan inom de flesta huvudtitlar
konstateras en koncentration av utgiftsökningar till budgetåret 1961/62. Att
ökningen nämnda budgetår begränsar sig till 820 miljoner kronor sam
manhänger med bortfallet av det för budgetåret 1960/61 upptagna särskil
da anslaget å 120 miljoner kronor till sparpremier. Utan denna motver
kande faktor skulle utgiftsökningen 1961/62 ha uppgått till i runt tal 950
miljoner kronor och alltså uppvisa den starkaste stegringen under perioden.
Bland de utgiftsökningar som inkalkylerats budgetåret 1961/62 märks 93
miljoner kronor i ökade anslag till det allmänbildande och yrkesutbildande
skolväsendet, bl. a. beroende på en kraftig uppräkning av bidragsanslagen
till skolbyggnader. Vidare kan nämnas 72 miljoner kronor till AB Atom
energi, en ökning som delvis sammanhänger med att tidigare reservations
medel förbrukats. Nämnas må även en uppräkning av anslagen till civilför-
svaret med 41 miljoner kronor. Beträffande sistnämnda anslagsökning må
emellertid erinras om att riksdagen i samband med antagandet år 1959 av
ny organisation för civilförsvaret uttalade, att en avvägning av kostnaderna
för civilförsvaret bör tagas under övervägande i samband med att kostnads
ramarna för det militära försvaret omprövas.
Av utgiftsområden som i kalkylerna utvisar mera betydande ökningar un
der hela den aktuella tidsperioden har redan berörts folkpensionskoslna-
derna, vilka förutom ökningar med omkring 200
miljoner kronor i sam
band med höjningar av pensionsbeloppen även uppvisar en till följd av be
folkningsstrukturen automatisk ökning av mellan 60 och 70 miljoner kro
nor under samtliga budgetår. Vägutgifterna har i kalkylerna upptagits med
en årlig ökning av drygt 100 miljoner kronor eller genomsnittligt ca 9 pro
cent. Beträffande försvarskostnaderna kan anslagsutvecklingen för närva
rande inte närmare förutses, då densamma kommer att påverkas av nu aktu
ella utredningar. Som förut nämnts har därför i utgiftskalkylerna endast
gjorts eu kontinuerlig framskrivning av kostnaderna på grundval av nu-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
varande organisation. För skolväsendet har antagits en fortlöpande men
avtagande anslagsökning, som uppgår till mellan
120
och 60 miljoner kro
nor per år. Hänsyn har härvid inte tagits till eventuella kostnader för en
reduktion av elevantalet i klasserna. Anslagen till bostadssubventioner
in. m., vars storlek till betydande del är beroende av ränteutvecklingen, har
med utgångspunkt från nuvarande ränteläge antagits komma att öka med
i genomsnitt omkring 60 miljoner kronor årligen. Beroendet av ränteutveck
lingen gäller givetvis i än högre grad utvecklingen av underskottet å riks-
gäldsfonden. I kalkylerna har ökningen av detta underskott upptagits med
70 å 90 miljoner kronor årligen.
Det enda anslagsändamål som uppvisar en mera avsevärd kontinuerlig
minskning gäller skatteersättningen till kommunerna, som planenligt beräk
nats minska med omkring 70 miljoner kronor årligen under förutsättning av
oförändrad kommunal utdebitering.
Under kapitalbudgeten utvisar beräkningarna en kraftig ökning budget
året 1961/62. Det är här fråga om en strävan till allmän snabb standard
höjning och kapacitetsökning. För de följande åren framträder emellertid
minskningar i utgiftskalkylerna. Minskningen är särskilt påtaglig budget
året 1962/63, då den uppgår till över 220 miljoner kronor, främst genom
bortfallet av anslaget till inlösen av aktier i LKAB. För de båda sista åren
utvisar kalkylerna minskningar med 60 å SO miljoner kronor. Det må dock
erinras om det tidigare gjorda påpekandet att utgiftsutvecklingen ofta un
derskattas för längre bort liggande budgetår. Någon fortgående väsentlig
minskning torde därför knappast kunna förutses.
Det sist sagda bör särskilt hållas i minnet när det gäller att bedöma
den redovisade sammanlagda utgiftsförändringen inom driftbudgeten och
kapitalbudgeten, vilken uppvisar en genomsnittlig årlig ökning av 4 procent
mot närmare 5 procent för enbart driftbudgeten.
I samband med kalkyler rörande den långsiktiga budgetutvecklingen har
ofta fästs stort avseende vid de s. k. automatiska utgiftsförändringarna.
Avsikten med automatikberäkningar har i regel varit att ge en bild av de
ekonomiska konsekvenserna på längre sikt av redan gjorda utgiftsåtagan-
den. Även 1958 års besparingsutredning har i sitt förslag till långsiktig bud
getplanering utgått från att de automatiska utgiftsstegringarna bör belysas.
Dylika beräkningar måste emellertid bli synnerligen vanskliga. De automa
tiska ökningarna uppfattas ofta felaktigt som liktydiga med i sin helhet
ofrånkomliga utgifter. Även bortsett härifrån uppstår svårigheter genom
att något entydigt automatikbegrepp knappast kan uppställas för samtliga
utgiftsområden.
Trots de reservationer som måste göras, när det gäller bedömningar av
nu ifrågavarande slag, har även i samband med de nu gjorda utgiftskalkyler
na vissa uppskattningar gjorts av vad som skulle kunna betecknas som
»automatik». Syftet har härvid varit att särskilja å ena sidan sådana ut-
giftsförändringar som är en följd av redan fattade beslut och som alltså
Bih. E: PM angående huvuddragen i den stats finansiella utvecklingen 53
skulle uppkomma oavsett att inga utvidgningar göres i statens åtaganden
och å andra sidan sådana som föranledes av nya beslut av statsmakterna.
Till »automatik» i denna bemärkelse kan i första hand hänföras sådana
förändringar som uppkommer inom ramen för oförändrad lagstiftning, oför
ändrade förmåner och bidragsregler, oförändrad personell och materiell
standard vid antagen utveckling av arbetsvolymen i statens egen verksam
het etc. Det kan således sägas vara fråga om att belysa utgiftsutvecklingen
under förutsättning av »oförändrad standard» i statens åtaganden på olika
områden. Det bör dock påpekas, att utgiftsförändringar för staten enligt
denna definition kan återspegla höjd standard på vissa områden, t. ex. hos
kommuner och enskilda som erhåller statsbidrag enligt givna normer.
Det bör vidare understrykas, att förändringarna mellan olika budgetår
representerar nettobelopp, d. v. s. att utgiftsökningar kvittats mot utgifts
minskningar. Basen för beräkningen av de årliga förändringarna har vidare
varit utgifterna närmast föregående budgetår. Dessa utgifter har alltså, i
och för sig godtyckligt, fått betraktas som givna. Det bör även understrykas,
att för stora delar av de samlade statsutgifterna — uppskattningsvis en tred
jedel — någon beräkning av »automatiska» förändringar över huvud taget
inte kan göras. Detta gäller i första hand utgifter av investeringskaraktär
såväl på driftbudgeten som på kapitalbudgeten.
Med utgångspunkt från denna allmänna definition har till nu ifrågava
rande utgiftsförändringar främst hänförts sådana som är en följd av befolk
ningsstrukturens förskjutningar samt utvecklingen inom samhällsekonomin.
Vad som hänförts till »automatik» i denna bemärkelse framgår av följande
exempel. Inom justitiedepartementets område har medtagits den övervägan
de delen av utgiftsökningen, då den är en följd av ökad måltillströmning
vid domstolarna samt den antagna utvecklingen av fångantalet. För social
departementets del har av den årliga ökningen inräknats netto 100—130
miljoner kronor. De avgörande posterna har härvid varit de av befolk
ningsmässiga orsaker ökande respektive minskande utgifterna för folkpen
sioner och allmänna barnbidrag ävensom statens bidrag till sjukförsäk
ringen samt de till följd av nytillskottet av bostäder ökande bostadssubven
tionerna. Inom kommunikationsdepartementets område har såsom »auto
matiska» betraktats kostnaderna för det egentliga vägunderhållet men där
emot inte kostnaderna för ökningen av vägbyggandet. Under finansdeparte
mentets huvudtitel utgör den successiva reduceringen av skatteersättning-
en till kommunerna liksom bortfallet budgetåret 1961/62 av anslaget till
sparpremier minskningsposter. Utgiftsökningen inom ecklesiastikhuvudti
teln är — till den del den kan anses »automatisk» i den nu angivna bety
delsen __ beroende av flera motverkande faktorer. Å ena sidan kan man
räkna med en ökning av utgifterna till följd av redan genomförd nybörjar-
intagning i gymnasier och högre utbildningsanstalter liksom ökade utgiftei
för bidrag till det kommunala yrkesskolväsendet. Ä andra sidan medför de
minskande åldersgrupperna i skolpliktig ålder en avtagande belastning på
det obligatoriska skolväsendet under den hypotetiska förutsättningen av
54
oförändrad skolorganisation. Verkningarna av dessa faktorer tillsammans-
tagna är svårbedömbara men torde innebära en viss nettoökning. Inom in
rikesdepartementets område medför färdigställandet av ett antal redan på
började sjukhusbyggnadsföretag en ökning av platsantalet och en därav
betingad kostnadsökning. Utgiftsökningen inom civildepartementets område
avser pensionskostnader för statsanställda m. fl. och har i sin helhet be
traktats som »automatisk». Detsamma gäller ökningen av statsskuldrän
torna.
Sammanlagt skulle vid oförändrad lönenivå inemot 150 miljoner kronor
av ökningen 1961/62 samt 200—250 miljoner kronor av ökningarna under
ettvart av de därpå följande budgetåren vara av »automatisk» karaktär med
den nyss tillämpade definitionen. Beträffande budgetåret 1961/62 bör emel
lertid erinras om att bortfallet av anslaget till sparpremierna ingår som en
minskningspost med 120 miljoner kronor. Eljest skulle ökningen även för
detta budgetår ligga i storleksordningen 250 miljoner kronor. Härutöver bör
framhållas, att för samtliga berörda budgetår i utgiftsberäkningen ingår den
med drygt 70 miljoner kronor årligen minskande skatteersättningen till kom
munerna. Om det bortses från denna speciella post i beräkningen, skulle
alltså den »normala» automatiska ökningen på driftbudgeten uppgå till om
kring 300 miljoner kronor under ettvart av de nu aktuella budgetåren. Om
hänsyn även tas till de i det föregånde antagna utgiftsökningarna till följd
av höjda löner, skulle den »normala» automatiska utgiftsökningen på drift
budgeten totalt ligga i storleksordningen 400 miljoner kronor årligen. Om
kring hälften av den totala utgiftsökningen skulle följaktligen i den nu an
givna meningen vara av icke automatisk karaktär och således uttryck föl
en »standardhöjning» i de statliga insatserna.
Vid nyssnämnda uppskattning har bortsetts från att automatikbegreppet
även kan las i en vidare mening än vad nu gjorts. Dit kan sålunda även
hänföras utgifter för ändamål, varom föreligger mer eller mindre bindande
beslut om utbyggnadstakten eller beslut som innebär fastställande av en
principiell målsättning, eventuellt till en viss tidpunkt, men där takten i
realiserandet av denna målsättning inte direkt fastslagits. Såsom exempel
på utgifter av nu nämnd karaktär må nämnas större delen av utgifterna för
skolväsendet, vilka är en följd av den nioåriga enhetsskolans fortsatta ge
nomförande och utbyggnaden av gymnasieorganisationen och den högre ut-
bildningen. Dit kan även hänföras utgifterna för den förutsatta successiva
höjningen av folkpensionsförmånerna. Om de nu nämnda utgifterna liksom
även den i utgiftskalkylen gjorda framskrivningen av försvarskostnaderna
med omkring 75 miljoner kronor per år betraktas som »automatiska», skulle
den totala automatiska nettoökningen, inklusive lönehöjningar, kunna upp
skattas till 400—450 miljoner kronor budgetåren 1961/62 och 1963/64 samt
omkring 650 miljoner kronor budgetåren 1962/63 och 1964/65, d. v. s. de år
då folkpensionshöjningar inräknats. Det bör erinras om att i’ dessa belopp
inte ingår några förändringar av utgifter på kapitalbudgeten liksom ej hel
ler driftbudgetens anslag till vägbyggande.
Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1960
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiclla utvecklingen 55
C. Statsinkomsternas utveckling på längre sikt
I det föregående har lämnats en redogörelse för statsinkomsternas ut
veckling under 1950-talet. Beträffande den framtida inkomstutvecklingen
har riksräkenskapsverket gjort vissa beräkningar avseende budgetåren 1960/
61—1964/65, som redovisas i bihang B. Ämbetsverket har därvid i sina kal
kyler utgått från att vid beräkningstillfället gällande författningar och and
ra bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, kommer att för
bli oförändrade under den period beräkningarna omfattar. I fråga om den
allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand
tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under
åren 1960 och 1961, som legat till grund för verkets beräkning av statsin
komsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. Sålunda har den totala
lönesumman antagits stiga med 7 procent både 1960 och 1961, medan bo
lagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst beräknats minska med 5
procent mellan 1959 och 1960 års taxeringar och därefter stiga kraftigt vid
1961 års taxering. För perioden 1962—65 har beräkningarna däremot måst
bli av rent hypotetisk karaktär och baserats på schablonantaganden om att
såväl fysiska personers som bolags inkomster skall stiga med 3 procent
årligen.
Dessa antagna förändringar av de för statsinkomsterna bestämmande
faktorerna återspeglas självfallet i motsvarande variationer i den årliga
stegringstakten för de kassamässiga inkomsterna från inkomstskattetiteln
och därmed även för de samlade statsinkomsterna. Dessa sistnämnda variatio
ner accentueras emellertid till följd av gällande uppbördsregler och sättet
för utbetalning av kommunalskatt. Resultatet av riksräkenskapsverkets kal
kyler framgår av följande sammanfattning av de beräknade årliga föränd
ringarna av de kassamässiga statsinkomsterna under perioden 1961/62—
1964/65 (milj. kronor):
Budgetår
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
Samtliga statsinkomster.............
....
+870
+ 280
+ 400
+ 775
därav: inkomstskattetiteln....
. .
.
. +600
—
+ 100
+ 500
övriga inkomster............................ ..
.
.
+270
+ 280
+ 300
+ 275
Vid den kraftiga ökning av källskatteinkomsterna som förutses budget
året 1961/62 och som innefattar även uppbörden av kommunalskatterna
ökas automatiskt eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemed
len. Denna eftersläpning återhämtas när inkomsternas stegringstakt däm
pas. Vid de här gjorda förutsättningarna om skatteunderlagets utveckling
inträffar »rekylen» budgetåren 1962/63 och 1963/64. Sådana tvära kast
ningar har förekommit även tidigare — den tekniska bakgrunden härtill
har hl. a. belysts i proposition nr 162 (s. 48 o. f.) till 1959 års riksdag — och
de har sitl intresse främst för bedömningen av budgetutvecklingen och den-
nas samhällsekonomiska verkningar på kort sikt. För ett mera långsiktigt
resonemang och som bakgrund till en diskussion av statsutgifternas fram
tida stegringstakt, vilket det här är fråga om, bör däremot i viss utsträck
ning bortses från de av uppbördstekniska förhållanden påverkade kassa
mässiga inkomsterna. Det finns desto större anledning härtill som kalky
lerna över den kassamässiga utvecklingen i detta fall i hög grad påverkas
av att beräkningarna är sammansatta dels av ett försök till realistisk be
dömning av det nominella skatteunderlagets utveckling under de första åren
av perioden och dels ett schablonmässigt antagande för de senare åren.
Större vikt bör läggas vid utvecklingen av de slutligt påförda inkomst- och
förmögenhetsskatterna vid de gjorda antagandena om nationalinkomstens
utveckling på längre sikt. Riksräkenskapsverket har också lämnat uppgifter
härom. Av dessa framgår, att ökningen av de slutligt påförda beloppen av
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt folkpensionsavgifter blir 250
—300 miljoner kronor per år om nationalinkomsten stiger med 3 procent
per år och inkomstfördelningen i samhället inte förändras. Tillsammans
med en normal ökning av övriga inkomsttitlar på ca 300 miljoner kronor
per år ger detta en årlig ökning av de statliga inkomsterna på 550—600 mil
joner kronor eller 3 1/2—4 procent.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1960
Bih. E: PM angående huvuddragen i den statsfinansiclla utvecklingen
Innehåll
Inledning............................................................................................................................ \
A. Vissa uppgifter om den statsfinansiella utvecklingen under 1950-talet
1. Den statliga sektorns realekonomiska utveckling under 1950-talet..........
1
2
. Driftbudgetutgifternas fördelning efter ändamål och art under bud
getåren 1949/50—1958/59
............................................................................... 3
3. De egentliga statsutgifternas »volymmässiga» utveckling under budget
åren 1949/50—1960/61 ...................................................................................... 6
4.
Investeringarna i statens kapitalfonder under budgetåren 1949/50
—
1958/59 ....................................................................................................................
12
5. Driftbudgetens inkomster under budgetåren 1949/50—1958/59 .......... 16
B. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1960/61—1964/65
1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna ............................................... 16
2. Utgiftsutvecklingen inom de olika departementens områden .............. 22
3. Sammanfattning av utgiftsutvecklingen .......................................................
49
C. Statsinkomsternas utveckling på längre sikt.................................................. 55
600813 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag