Prop. 1960:163
('med förslag till förord\xad ning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förord\xad ningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän va\xad ruskatt',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960
1
Nr 163
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förord
ning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förord ningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän va ruskatt; given Stockholms slott den 13 maj 1960.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an taga härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag om frihet från allmän varuskatt för sådana periodiska publikationer, vilka väsentligen framstår såsom organ för sammanslutningar med huvudsakligt syfte alt verka för religiösa, nykter- hetsfrämjande eller politiska ändamål eller att företräda vanföra eller eljest arbetshindrade medlemmar.
Förslaget, som är föranlett av en skrivelse från riksdagen, är avsett att träda i kraft den 1 januari 1961.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 163
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 1
december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt
Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959
om allmän varuskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
10
§.
1 mom. Från skatteplikt undantagas följande varor.
1. Utsäde, fröer,----------------------och växtskyddsmedel.
2. Levande djur,-----------------— — liknande affärer.
3. Drivmedel och andra bränslen.
Jord, sand, —- — —------------ krossat skick.
Fiskefartyg, så —----------------- ävensom luftfartyg.
underkastad utförselförbud.
4.
5.
6. Krigsmateriel, som---------— —
7. Allmänna nyhetstidningar, så
ock periodiskt utgivna medlemsblad,
personaltidningar och liknande publi
kationer,
dock endast
i den mån
des
sa publikationer
tillhandahållas utan
särskild avgift.
8. Läkemedel, som
7. Allmänna nyhetstidningar, så
ock periodiskt utgivna medlemsblad,
personaltidningar och liknande publi
kationer, i den mån
de
tillhandahål
las utan särskild avgift,
ävensom and
ra periodiskt utgivna publikationer,
om dessa väsentligen framstå såsom
organ för sammanslutningar med hu
vudsakligt syfte att verka för religiö
sa, nykterhetsfTämjande eller politis
ka ändamål eller att företräda van
föra eller eljest arbetshindrade med
lemmar.
— — till sjukhus.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961 men äger tillämpning
redan dessförinnan i vad avser utgivande av publikation efter ikraftträdan
det.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1960
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 maj
1960.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che
fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga rörande
frihet från all
män varuskatt för vissa tidskrifter med ideellt syfte
samt anför därvid föl
jande.
Inledning
I samband med antagandet av den allmänna varuskatten anhöll riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t om en utredning av de skattetekniska förutsätt
ningarna för att från skatten undantaga periodiska publikationer med ide
ellt syfte.
Den sålunda föreliggande skattetekniska frågan har därefter närmare un
dersökts inom finansdepartementets rättsavdelning. Samråd har därvid un
der hand ägt rum med företrädare för olika pressorganisationer m. fl. Vid
utredningen har befunnits att tekniska hinder icke torde föreligga att i hu
vudsak tillgodose det med riksdagens skrivelse avsedda ändamålet. Jag an
håller därför att nu få upptaga frågan till närmare behandling och kommer
därvid att till en början redogöra för gällande bestämmelser på området och
bakgrunden till dessa.
Gällande bestämmelser m. m.
De periodiska publikationerna är i viss utsträckning undantagna från
skatteplikt enligt förordningen om allmän varuskatt. I 10 § 1 mom. punkten
7 av förordningen stadgas sålunda skattefrihet för
dels
allmänna nyhetstid
ningar och
dels
periodiskt utgivna medlemsblad, personaltidningar och lik
nande publikationer, dock endast i den mån dessa publikationer tillhanda-
hålles utan särskild avgift.
I anvisningarna till 10 § anges, att undantaget för allmänna nyhetstid
ningar gäller sådana publikationer av dagspresskaraktär, som normalt ut
kommer med minst ett nummer varje vecka. Vidare sägs, att undantaget för
övriga periodiskt utgivna publikationer gäller sådana alster av angivet slag,
som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om
året. Skattefriheten omfattar även utländska publikationer av angivna slag.
lf
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml.
AV
163
De nu nämnda undantagen från skatteplikt för periodiska publikationer
överensstämmer utom på en punkt med vad som föreslogs i den proposition
(1959: 162), som låg till grund för den allmänna varuskatten. Skiljaktig
heten mellan propositionen och riksdagsbeslutet avsåg dagspressen, där en
ligt propositionen skattefriheten skulle anknytas till att tidningarna i fråga
utkom minst tre gånger i veckan.
De begränsade undantagen från skatteplikt för de periodiska publikatio
nerna är att se mot bakgrunden av den principiella utformningen av den
allmänna varuskatten. Denna är avsedd att utgöra en så vidsträckt beskatt
ning som möjligt, där avstegen från skatteplikt inskränkts till vad som är
betingat av skattetekniska skäl. Från denna synpunkt var det — framhöll
jag i den nyss nämnda propositionen — både angeläget och motiverat, att
man utnyttjade det icke oväsentliga skatteunderlag, som konsumtionen av
periodiska publikationer erbjuder. Härför talade även det förhållandet, att
jag i likhet med 1952 års kommitté för indirekta skatter icke fann anledning
undantaga böcker från beskattningen. Jag var visserligen medveten om,
att en beskattning av tidningar och tidskrifter erbjöd vissa problem. Dessa
syntes dock kunna bemästras på ett tillfredsställande sätt, därest beskatt
ningen på området utformades enligt de i propositionen angivna riktlinjerna.
Efter att ha framhållit att det inte torde erbjuda några särskilda svårig
heter med avgränsningen av beskattningsområdet i fråga om dagspressen,
övergick jag i fjolårets proposition till att behandla de periodiska publika
tionerna av tidskriftskaraktär. Mot bakgrunden bl. a. av vissa utav 1952 års
kommitté åberopade skattetekniska problem fann jag det därvid kunna ifrå
gasättas om inte publikationer av typen medlemsblad, personaltidningar
o. dyl. borde undantagas från beskattning. Härvidlag syntes det inte prak
tiskt möjligt att göra avgränsningen beroende av publikationens innehåll.
Inte heller syntes det lämpligt att draga gränsen mellan yrkesmässigt och
icke yrkesmässigt utgivna publikationer. Behovet av att kunna anknyta be
skattningen på området till en entydig, lätt konstaterbar omständighet syn
tes i stället kunna tillgodoses genom att från beskattningen undantaga så
dana periodiskt utgivna medlemsblad, personaltidningar och liknande publi
kationer, vilka tillhandahålles medlemmar eller anställda utan att särskild
avgift debiteras.
Jag framhöll avslutningsvis att man vid en beskattning av periodiska
publikationer enligt angivna riktlinjer torde uppnå vissa fördelar beträffan
de beskattningens handhavande i övrigt. Sålunda torde man undgå speciella
gränsdragningsproblem i fråga om beskattning av reklambroschyrer, vissa
såsom månadsmagasin utgivna böcker m. in. Vidare skulle ett undantag för
tidskrifter försvåra t. ex. bokhandelns skatteredovisning.
Departementschefen
Såsom inledningsvis angivits har den föreliggande frågan aktualiserats
genom en framställning av 1959 års riksdag, gjord i samband med att riks
dagen antog lagstiftningen om den allmänna varuskatten. Riksdagen hem
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960
5
ställde sålunda om en utredning av de skattetekniska förutsättningarna för
att från skatten undantaga periodiska publikationer med ideellt syfte. Vid
den nu verkställda utredningen har det som jag tidigare nämnt visat sig, att
tekniska hinder icke torde föreligga att i huvudsak tillgodose det med riks
dagens begäran avsedda ändamålet.
Innan jag närmare ingår på de tilltänkta förslagen, vill jag till en början
erinra om att den allmänna varuskatten — såsom redan namnet ger vid
handen — fått den principiella utformningen att den utgör en enhetlig skatt
på omsättningen av alla slags varor, varvid undantagen från skatteplikt be
gränsats till vad som är påkallat av skattetekniska skäl. Man har således
icke ansett sig kunna ta hänsyn till vad som vid olika värderingsmässiga
överväganden skulle i och för sig kunna framstå som motiverat. Med dessa
utgångspunkter har det också varit möjligt att inskränka undantagen från
skatten till ett fåtal varugrupper; dessa undantag kan icke sägas betaga
skatten dess generella karaktär.
De sålunda mycket begränsade undantagen från skatteplikt omfattar, när
det gäller tryckta skrifter, endast dagspressen samt avgiftsfritt tillhandahåll
na medlemsblad, personaltidningar och liknande publikationer. Under be
skattningen faller således samtliga icke periodiska skrifter, främst böcker,
samt alla periodiska publikationer — bortsett från dagspressen — som till-
handahålles mot betalning.
Den avgränsning mellan det skattebelagda och det skattefria området,
som sålunda skett och som helt hänför sig till yttre lätt konstaterbara förhål
landen, har såvitt försports icke föranlett några svårigheter vid tillämp
ningen. Eu utvidgning av det skattefria området — varigenom vissa avgifts-
belagda publikationer av icke dagspresskaraktär skulle undantagas från
skatteplikt — torde svårligen kunna åstadkommas med en lika naturlig
avgränsning av beskattningsområdet som nu gäller. Varje utvidgning av
skattefriheten är av lätt insedda skäl ägnad att medföra gränsdragnings-
problem och därmed sammanhängande svårigheter. Detta torde gälla inte
bara från rent skattetekniska utgångspunkter utan också med hänsyn till
att värderingsmässiga överväganden lätt kommer in i bilden. Med hänsyn här
till och till den allmänna varuskattens generella karaktär bör ställningsta
gandet till frågan om ytterligare undantag från beskattningen självfallet
präglas av stark restriktivitet.
Riksdagens begäran om utredning avsåg som nämnts de skattetekniska
förutsättningarna för att från den allmänna varuskatten undanta perio
diska publikationer med ideellt syfte. Redan härigenom har eu begränsning
skett av det område som ifrågasatts till skattefrihet; det omfattar alltså ej
de icke periodiska publikationerna, d. v. s. böcker och liknande. Även enligt
min mening bör det vara uteslutet att undantaga sistnämnda publikationer
från skatteplikt. Ett sådant undanlag skulle leda till att alla tryckta skrifter
måste fritagas från beskattningen; det skulle innefatta ett klart avsteg från
skattens generella karaktär, då det icke är påkallat av skattetekniska skäl
Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1960
utan tvärtom ägnat att inedföra skattetekniska olägenheter. Jag vill också
erinra om att 1952 års kommitté för indirekta skatter, som härvidlag var
enhällig, icke fann anledning föreslå att böcker undantages från allmän
varuskatt. Genom anknytningen i riksdagens framställning till de periodiska
publikationer, som har ideellt syfte, har skett en ytterligare begränsning av
det område som ifrågasatts till skattefrihet. Även med de nu nämnda be
gränsningarna föreligger emellertid svårbemästrade problem.
Som tidigare nämnts är från skatteplikt undantagna medlemsblad,
personaltidningar och liknande publikationer, i den mån de tillhanda-
hålles utan särskild avgift. Åtskilliga tidskrifter med ideellt syfte är otvivel
aktigt att hänföra till kategorien medlemsblad. Det har därför ställt sig na
turligt att till en början undersöka huruvida ändamålet med riksdagens
framställning skulle kunna tillgodoses genom en utvidgning av skattefrihe
ten inom denna grupp, vilket i så fall närmast skulle ske genom ett slopan
de av kravet på att publikationen skall tillhandahållas utan särskild avgift.
En sådan lösning skulle visserligen innebära att ett stort antal tidskrifter
med ideellt syfte, vilka — förutom att de tillhandahålles medlemmar mot
eller utan avgift — jämväl försäljes i handeln, skulle bli fria från allmän
varuskatt. Å andra sidan skulle emellertid ett flertal periodiska publika
tioner, vilka icke framträder såsom medlemsblad eller liknande men som ur
nu aktuella synpunkter otvivelaktigt måste jämställas med dessa publika
tioner, fortfarande träffas av beskattning. Vidare skulle en skattefrihet för
alla medlemsblad öppna möjligheter att kringgå beskattningen av periodiska
publikationer. Mot en begränsning av skattefriheten till medlemsblad, som
har idellt syfte, och eventuellt ytterligare till de exemplar som tillhanda
hålles medlemmarna, kan —- förutom att detta skulle innebära en inskränk
ning av det nu skattefria området — slutligen även invändas att en gräns
dragés mellan periodiska publikationer, som i och för sig bör jämställas.
Jag anser mig därför icke kunna förorda en lösning i enlighet med de nu
diskuterade riktlinjerna.
Såsom jag framhöll redan i fjolårets varuskatteproposition är det icke
praktiskt möjligt att göra beskattningen av periodiska publikationer bero
ende av publikationens innehåll. En sådan gränsdragning skulle ställa
såväl de tillämpande myndigheterna som enskilda inför mycket svårbedöm
bara avvägningsproblem, vilket ytterligare accentueras av att innehållet i en
och samma publikation kan vara avsevärt skiftande. Härtill kommer att
vissa invändningar från tryckfrihetssynpunkt kan göras mot en sådan av-
gränsning. Icke heller synes gränsen kunna dragas vid icke yrkes
mässigt utgivna publikationer, enär flertalet ideella tidskrifter torde
vara att skattemässigt anse såsom yrkesmässigt utgivna.
Vid den verkställda utredningen har emellertid en skattetekniskt genom
förbar lösning visat sig ligga i en anknytning till den personkrets, för vilken
7
tidskriften framstår såsom språkrör. Periodiska publikationer med ideellt
syfte torde regelmässigt utgöra organ för organisationer, samfund eller and
ra sammanslutningar med ändamål att främja i huvudsak motsvarande
syfte. Omvänt kan sägas att, om en tidskrift skall kunna framsta sasom
språkrör för en ideellt syftande sammanslutning, även tidskriften måste
ha väsentligen samma syftning. Därest anknytningen sker till den bakom
liggande sammanslutningens verksamhet och ändamål, synes därför förut
sättningar finnas för en första avgränsning av det skattefria området, vilka
erbjuder möjligheter till den närmare bestämning av skattefriheten som
under alla omständigheter är erforderlig. En liknande avgränsning har
också skett bl. a. i vissa andra skatteförfattningar. I sammanhanget bör
emellertid framhållas, att formella utgivare- eller äganderättsförhållanden
givetvis icke kan vara avgörande för om en publikation skall anses utgöra
organ för en viss sammanslutning. Inte heller bör begreppet sammanslut
ning tolkas alltför snävt. Man synes i främsta rummet böra se till den fak
tiska intressegemenskap och liknande beröringspunkter som föreligger,
även om de formella anknytningsmomenten naturligt nog också kan för
tjäna att beaktas. I allmänhet torde det icke behöva möta några egentliga
svårigheter att avgöra för vilken personkrets en ideellt syftande tidskrift
utgör språkrör.
Det skulle i och för sig kunna synas ligga nära till hands att söka en ytter
ligare avgränsning genom en anknytning till den personkrets, till
vilken den periodiska publikationen riktar sig. Därest en sådan begränsning
skall bli praktiskt tillämpbar, synes den emellertid knappast kunna utfor
mas på annat sätt än att det skattefria området inskränkes till rena medlems
blad och liknande. En sådan gränsdragning har jag i det föregående funnit
icke utgöra någon tillfredsställande lösning av den nu föreliggande frågan.
Härtill kommer att ideella publikationer ofta, ibland i första hand, vänder
sig till den allmänhet, som man önskar vinna för publikationens syften, och
icke blott till dem som redan är anhängare därav. Med hänsyn till det anför
da anser jag att något krav icke bör uppställas på att tidskriften skall rikta
sig till någon närmare avgränsad personkrets.
Vid det samråd med företrädare för olika pressorganisationer m. fl., som
under hand ägt rum vid ärendets utredning inom finansdepartementet, har
uppmärksamhet ägnats vissa andra tänkbara riktlinjer för en närmare be
stämning av det skattefria tidskriftsområdet. Därvid har bl. a. diskuterats
möjligheten att såsom förutsättning för skattefrihet uppställa att tidskrif
ten i fråga icke skall utges i vinstsyfte. En sådan begränsning skulle
emellertid i viss mån motverka det avsedda ändamålet med skattefriheten
och även innebära andra påtagliga olägenheter. Förutom att utgivare- och
äganderättsförhållanden som tidigare nämnts icke bör vara avgörande, är
att märka att ideella tidskrifter ofta utges för att skaffa bidrag till ändamål
Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 163 dr 1960
som de sammanslutningar, tidskrifterna företräder, avser att främja. Härtill
kommer alt ett krav på frånvaro av vinstsyfte kan erfordra en sådan insyn
i vederbörande sammanslutningars publicistiska verksamhet, vilken från
andra synpunkter framstår som mindre önskvärd. Ett villkor av angiven
beskaffenhet skulle även vara ägnat att komplicera den praktiska tillämp
ningen. Jag finner därför icke anledning till något förslag på denna punkt.
Vidare har uppkommit fråga om att begränsa skattefriheten till tidskrifter
med viss periodicitet utöver den som erfordras för att en publikation
skall anses som periodisk, nämligen fyra nummer per år, eller att inskränka
undantaget från skatteplikt till prenumerationsexemplar. Även
om sådana avgränsningar rent skattetekniskt är genomförbara, synes de
icke erbjuda något av värde när det gäller att draga gränsen mellan ideella
och andra publikationer; de skulle närmast framstå såsom godtyckliga. De
kan därjämte vara ägnade att påverka den berörda publicistiska verksam
heten på ett från tryckfrihetsrättsliga synpunkter betänkligt sätt. Icke hel
ler härvidlag bör således något förslag framläggas.
Med den tidigare angivna riktpunkten att skattefriheten primärt bör be
gränsas till sådana periodiska publikationer, som väsentligen framstår som
organ för sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för ideella
ändamål, återstår den betydelsefulla frågan om den närmare avgränsningen
av vilka sammanslutningar det här bör gälla. Självfallet anmäler
sig därvid en lång rad av olika ideella verksamhetsgrenar, som i och för sig
från rent värdemässiga utgångspunkter skulle kunna synas förtjänta av
beaktande. Såsom tidigare nämnts måste emellertid härvidlag hänsyn tagas
till de skattetekniska synpunkterna. För den praktiska tillämpligheten är det
angeläget att icke skapa svåra gränsdragningsproblem. I fråga om ett flertal
ideella verksamhetsgrenar synes det sålunda icke möjligt att skattetekniskt
upprätthålla någon klar gräns mot områden där det ideella momentet är
uttunnat eller icke alls föreligger. Det gäller också att tillse att skattefri
heten för tidskrifter med ideellt syfte icke får eu sådan utformning att den
framstår som otillfredsställande vid jämförelse med beskattningen av icke
periodiska publikationer med liknande syftning.
Från angivna synpunkter anser jag mig kunna förorda undantag från
skatteplikt för de periodiska publikationer, som väsentligen framstår som
organ för sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för religiösa,
nykterlietsfrämjande eller politiska ändamål. Detsamma bör gälla tidskrif
ter som företräder de blindas, de dövas, de lungsjukas, de vanföras eller där
med jämförliga gruppers organisationer. Beträffande övriga ändamål, som
här i och för sig skulle kunna komma i fråga, har jag av skattetekniska skäl
icke ansett mig kunna framlägga några förslag.
De av mig förordade undantagen från skatteplikt innebär en icke obetyd
lig utvidgning av det skattefria tidskriftsområdet. Samtidigt upprätthålles
emellertid kravet på fasta, objektiva normer för tillämpningen. Det sagda
utesluter icke att riksskattenämnden i enskilda fall kan behöva ta ställning
9
till frågan om en tidskrift är skattefri eller ej. Beträffande det stora fler
talet tidskrifter torde emellertid inte någon tvekan behöva råda. Att den fort
löpande religiösa, nykterhetspolitiska och partipolitiska tidskriftsdebatten
med dess opinionsbildande syfte liksom språkrören för de i olika avseenden
medicinskt handikappade lämnas utanför den allmänna varubeskattningen
bör icke vara ägnat att väcka gensagor. De skattetekniska förutsättningarna
för skattefrihet sammanfaller här med vad som även från andra utgångs
punkter framstår som mest angeläget.
Den utvidgade skattefriheten på publikationsområdet bör liksom den hit
tillsvarande gälla även utländska publikationer av angivet slag. På motsva
rande sätt som vid annan import kommer det att åligga den, som gör gäl
lande att skattefrihet föreligger för införda utländska tidskrifter, att styrka
detta förhållande.
Del nu framlagda förslaget bör lämpligen träda i kraft från och med den
1 januari 1961. Härigenom behöver några skattetekniska olägenheter icke
uppkomma med avseende å erlagda prenumerationsavgifter för innevarande
år. Skattefriheten bör gälla även för prenumerationsavgifter, som före års
skiftet erlägges för tiden därefter. Ikraftträdandebestämmelserna har utfor
mats med beaktande härav.
Under åberopande av vad som sålunda anförts och under framhållande av
att hinder icke synes möta för att frågan behandlas av riksdagen senare än
under innevarande vårsession hemställer föredragande departementsche
fen härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen
att antaga ett inom finansdepartementet upprättat förslag till
förordning
angående ändrad Igdelse av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959
(nr 507) om allmän varuskatt.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960
Ur protokollet:
Ragnar Sohlman
K00911 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag