2

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 1

december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959

om allmän varuskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

10

§.

1 mom. Från skatteplikt undantagas följande varor.

1. Utsäde, fröer,----------------------och växtskyddsmedel.

2. Levande djur,-----------------— — liknande affärer.

3. Drivmedel och andra bränslen.

Jord, sand, —- — —------------ krossat skick.

Fiskefartyg, så —----------------- ävensom luftfartyg.

underkastad utförselförbud.

4.

5.

6. Krigsmateriel, som---------— —

7. Allmänna nyhetstidningar, så

ock periodiskt utgivna medlemsblad,

personaltidningar och liknande publi­

kationer,

dock endast

i den mån

des­

sa publikationer

tillhandahållas utan

särskild avgift.

8. Läkemedel, som

7. Allmänna nyhetstidningar, så

ock periodiskt utgivna medlemsblad,

personaltidningar och liknande publi­

kationer, i den mån

de

tillhandahål­

las utan särskild avgift,

ävensom and­

ra periodiskt utgivna publikationer,

om dessa väsentligen framstå såsom

organ för sammanslutningar med hu­

vudsakligt syfte att verka för religiö­

sa, nykterhetsfTämjande eller politis­

ka ändamål eller att företräda van­

föra eller eljest arbetshindrade med­

lemmar.

— — till sjukhus.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1961 men äger tillämpning

redan dessförinnan i vad avser utgivande av publikation efter ikraftträdan­

det.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1960

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 maj

1960.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^indholm, K^ling, S^koglund,

E^denman, N^etzén, J^ohansson, ^af G^eijerstam, N^ordlander.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­

fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga rörande

frihet från all­

män varuskatt för vissa tidskrifter med ideellt syfte

samt anför därvid föl­

jande.

Inledning

I samband med antagandet av den allmänna varuskatten anhöll riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t om en utredning av de skattetekniska förutsätt­

ningarna för att från skatten undantaga periodiska publikationer med ide­

ellt syfte.

Den sålunda föreliggande skattetekniska frågan har därefter närmare un­

dersökts inom finansdepartementets rättsavdelning. Samråd har därvid un­

der hand ägt rum med företrädare för olika pressorganisationer m. fl. Vid

utredningen har befunnits att tekniska hinder icke torde föreligga att i hu­

vudsak tillgodose det med riksdagens skrivelse avsedda ändamålet. Jag an­

håller därför att nu få upptaga frågan till närmare behandling och kommer

därvid att till en början redogöra för gällande bestämmelser på området och

bakgrunden till dessa.

Gällande bestämmelser m. m.

De periodiska publikationerna är i viss utsträckning undantagna från

skatteplikt enligt förordningen om allmän varuskatt. I 10 § 1 mom. punkten

7 av förordningen stadgas sålunda skattefrihet för

dels

allmänna nyhetstid­

ningar och

dels

periodiskt utgivna medlemsblad, personaltidningar och lik­

nande publikationer, dock endast i den mån dessa publikationer tillhanda-

hålles utan särskild avgift.

I anvisningarna till 10 § anges, att undantaget för allmänna nyhetstid­

ningar gäller sådana publikationer av dagspresskaraktär, som normalt ut­

kommer med minst ett nummer varje vecka. Vidare sägs, att undantaget för

övriga periodiskt utgivna publikationer gäller sådana alster av angivet slag,

som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om

året. Skattefriheten omfattar även utländska publikationer av angivna slag.

lf

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml.

AV

163

De nu nämnda undantagen från skatteplikt för periodiska publikationer

överensstämmer utom på en punkt med vad som föreslogs i den proposition

(1959: 162), som låg till grund för den allmänna varuskatten. Skiljaktig­

heten mellan propositionen och riksdagsbeslutet avsåg dagspressen, där en­

ligt propositionen skattefriheten skulle anknytas till att tidningarna i fråga

utkom minst tre gånger i veckan.

De begränsade undantagen från skatteplikt för de periodiska publikatio­

nerna är att se mot bakgrunden av den principiella utformningen av den

allmänna varuskatten. Denna är avsedd att utgöra en så vidsträckt beskatt­

ning som möjligt, där avstegen från skatteplikt inskränkts till vad som är

betingat av skattetekniska skäl. Från denna synpunkt var det — framhöll

jag i den nyss nämnda propositionen — både angeläget och motiverat, att

man utnyttjade det icke oväsentliga skatteunderlag, som konsumtionen av

periodiska publikationer erbjuder. Härför talade även det förhållandet, att

jag i likhet med 1952 års kommitté för indirekta skatter icke fann anledning

undantaga böcker från beskattningen. Jag var visserligen medveten om,

att en beskattning av tidningar och tidskrifter erbjöd vissa problem. Dessa

syntes dock kunna bemästras på ett tillfredsställande sätt, därest beskatt­

ningen på området utformades enligt de i propositionen angivna riktlinjerna.

Efter att ha framhållit att det inte torde erbjuda några särskilda svårig­

heter med avgränsningen av beskattningsområdet i fråga om dagspressen,

övergick jag i fjolårets proposition till att behandla de periodiska publika­

tionerna av tidskriftskaraktär. Mot bakgrunden bl. a. av vissa utav 1952 års

kommitté åberopade skattetekniska problem fann jag det därvid kunna ifrå­

gasättas om inte publikationer av typen medlemsblad, personaltidningar

o. dyl. borde undantagas från beskattning. Härvidlag syntes det inte prak­

tiskt möjligt att göra avgränsningen beroende av publikationens innehåll.

Inte heller syntes det lämpligt att draga gränsen mellan yrkesmässigt och

icke yrkesmässigt utgivna publikationer. Behovet av att kunna anknyta be­

skattningen på området till en entydig, lätt konstaterbar omständighet syn­

tes i stället kunna tillgodoses genom att från beskattningen undantaga så­

dana periodiskt utgivna medlemsblad, personaltidningar och liknande publi­

kationer, vilka tillhandahålles medlemmar eller anställda utan att särskild

avgift debiteras.

Jag framhöll avslutningsvis att man vid en beskattning av periodiska

publikationer enligt angivna riktlinjer torde uppnå vissa fördelar beträffan­

de beskattningens handhavande i övrigt. Sålunda torde man undgå speciella

gränsdragningsproblem i fråga om beskattning av reklambroschyrer, vissa

såsom månadsmagasin utgivna böcker m. in. Vidare skulle ett undantag för

tidskrifter försvåra t. ex. bokhandelns skatteredovisning.

Departementschefen

Såsom inledningsvis angivits har den föreliggande frågan aktualiserats

genom en framställning av 1959 års riksdag, gjord i samband med att riks­

dagen antog lagstiftningen om den allmänna varuskatten. Riksdagen hem­

⁴

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960

5

ställde sålunda om en utredning av de skattetekniska förutsättningarna för

att från skatten undantaga periodiska publikationer med ideellt syfte. Vid

den nu verkställda utredningen har det som jag tidigare nämnt visat sig, att

tekniska hinder icke torde föreligga att i huvudsak tillgodose det med riks­

dagens begäran avsedda ändamålet.

Innan jag närmare ingår på de tilltänkta förslagen, vill jag till en början

erinra om att den allmänna varuskatten — såsom redan namnet ger vid

handen — fått den principiella utformningen att den utgör en enhetlig skatt

på omsättningen av alla slags varor, varvid undantagen från skatteplikt be­

gränsats till vad som är påkallat av skattetekniska skäl. Man har således

icke ansett sig kunna ta hänsyn till vad som vid olika värderingsmässiga

överväganden skulle i och för sig kunna framstå som motiverat. Med dessa

utgångspunkter har det också varit möjligt att inskränka undantagen från

skatten till ett fåtal varugrupper; dessa undantag kan icke sägas betaga

skatten dess generella karaktär.

De sålunda mycket begränsade undantagen från skatteplikt omfattar, när

det gäller tryckta skrifter, endast dagspressen samt avgiftsfritt tillhandahåll­

na medlemsblad, personaltidningar och liknande publikationer. Under be­

skattningen faller således samtliga icke periodiska skrifter, främst böcker,

samt alla periodiska publikationer — bortsett från dagspressen — som till-

handahålles mot betalning.

Den avgränsning mellan det skattebelagda och det skattefria området,

som sålunda skett och som helt hänför sig till yttre lätt konstaterbara förhål­

landen, har såvitt försports icke föranlett några svårigheter vid tillämp­

ningen. Eu utvidgning av det skattefria området — varigenom vissa avgifts-

belagda publikationer av icke dagspresskaraktär skulle undantagas från

skatteplikt — torde svårligen kunna åstadkommas med en lika naturlig

avgränsning av beskattningsområdet som nu gäller. Varje utvidgning av

skattefriheten är av lätt insedda skäl ägnad att medföra gränsdragnings-

problem och därmed sammanhängande svårigheter. Detta torde gälla inte

bara från rent skattetekniska utgångspunkter utan också med hänsyn till

att värderingsmässiga överväganden lätt kommer in i bilden. Med hänsyn här­

till och till den allmänna varuskattens generella karaktär bör ställningsta­

gandet till frågan om ytterligare undantag från beskattningen självfallet

präglas av stark restriktivitet.

Riksdagens begäran om utredning avsåg som nämnts de skattetekniska

förutsättningarna för att från den allmänna varuskatten undanta perio­

diska publikationer med ideellt syfte. Redan härigenom har eu begränsning

skett av det område som ifrågasatts till skattefrihet; det omfattar alltså ej

de icke periodiska publikationerna, d. v. s. böcker och liknande. Även enligt

min mening bör det vara uteslutet att undantaga sistnämnda publikationer

från skatteplikt. Ett sådant undanlag skulle leda till att alla tryckta skrifter

måste fritagas från beskattningen; det skulle innefatta ett klart avsteg från

skattens generella karaktär, då det icke är påkallat av skattetekniska skäl

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1960

utan tvärtom ägnat att inedföra skattetekniska olägenheter. Jag vill också

erinra om att 1952 års kommitté för indirekta skatter, som härvidlag var

enhällig, icke fann anledning föreslå att böcker undantages från allmän

varuskatt. Genom anknytningen i riksdagens framställning till de periodiska

publikationer, som har ideellt syfte, har skett en ytterligare begränsning av

det område som ifrågasatts till skattefrihet. Även med de nu nämnda be­

gränsningarna föreligger emellertid svårbemästrade problem.

Som tidigare nämnts är från skatteplikt undantagna medlemsblad,

personaltidningar och liknande publikationer, i den mån de tillhanda-

hålles utan särskild avgift. Åtskilliga tidskrifter med ideellt syfte är otvivel­

aktigt att hänföra till kategorien medlemsblad. Det har därför ställt sig na­

turligt att till en början undersöka huruvida ändamålet med riksdagens

framställning skulle kunna tillgodoses genom en utvidgning av skattefrihe­

ten inom denna grupp, vilket i så fall närmast skulle ske genom ett slopan­

de av kravet på att publikationen skall tillhandahållas utan särskild avgift.

En sådan lösning skulle visserligen innebära att ett stort antal tidskrifter

med ideellt syfte, vilka — förutom att de tillhandahålles medlemmar mot

eller utan avgift — jämväl försäljes i handeln, skulle bli fria från allmän

varuskatt. Å andra sidan skulle emellertid ett flertal periodiska publika­

tioner, vilka icke framträder såsom medlemsblad eller liknande men som ur

nu aktuella synpunkter otvivelaktigt måste jämställas med dessa publika­

tioner, fortfarande träffas av beskattning. Vidare skulle en skattefrihet för

alla medlemsblad öppna möjligheter att kringgå beskattningen av periodiska

publikationer. Mot en begränsning av skattefriheten till medlemsblad, som

har idellt syfte, och eventuellt ytterligare till de exemplar som tillhanda­

hålles medlemmarna, kan —- förutom att detta skulle innebära en inskränk­

ning av det nu skattefria området — slutligen även invändas att en gräns

dragés mellan periodiska publikationer, som i och för sig bör jämställas.

Jag anser mig därför icke kunna förorda en lösning i enlighet med de nu

diskuterade riktlinjerna.

Såsom jag framhöll redan i fjolårets varuskatteproposition är det icke

praktiskt möjligt att göra beskattningen av periodiska publikationer bero­

ende av publikationens innehåll. En sådan gränsdragning skulle ställa

såväl de tillämpande myndigheterna som enskilda inför mycket svårbedöm­

bara avvägningsproblem, vilket ytterligare accentueras av att innehållet i en

och samma publikation kan vara avsevärt skiftande. Härtill kommer att

vissa invändningar från tryckfrihetssynpunkt kan göras mot en sådan av-

gränsning. Icke heller synes gränsen kunna dragas vid icke yrkes­

mässigt utgivna publikationer, enär flertalet ideella tidskrifter torde

vara att skattemässigt anse såsom yrkesmässigt utgivna.

Vid den verkställda utredningen har emellertid en skattetekniskt genom­

förbar lösning visat sig ligga i en anknytning till den personkrets, för vilken

7

tidskriften framstår såsom språkrör. Periodiska publikationer med ideellt

syfte torde regelmässigt utgöra organ för organisationer, samfund eller and­

ra sammanslutningar med ändamål att främja i huvudsak motsvarande

syfte. Omvänt kan sägas att, om en tidskrift skall kunna framsta sasom

språkrör för en ideellt syftande sammanslutning, även tidskriften måste

ha väsentligen samma syftning. Därest anknytningen sker till den bakom­

liggande sammanslutningens verksamhet och ändamål, synes därför förut­

sättningar finnas för en första avgränsning av det skattefria området, vilka

erbjuder möjligheter till den närmare bestämning av skattefriheten som

under alla omständigheter är erforderlig. En liknande avgränsning har

också skett bl. a. i vissa andra skatteförfattningar. I sammanhanget bör

emellertid framhållas, att formella utgivare- eller äganderättsförhållanden

givetvis icke kan vara avgörande för om en publikation skall anses utgöra

organ för en viss sammanslutning. Inte heller bör begreppet sammanslut­

ning tolkas alltför snävt. Man synes i främsta rummet böra se till den fak­

tiska intressegemenskap och liknande beröringspunkter som föreligger,

även om de formella anknytningsmomenten naturligt nog också kan för­

tjäna att beaktas. I allmänhet torde det icke behöva möta några egentliga

svårigheter att avgöra för vilken personkrets en ideellt syftande tidskrift

utgör språkrör.

Det skulle i och för sig kunna synas ligga nära till hands att söka en ytter­

ligare avgränsning genom en anknytning till den personkrets, till

vilken den periodiska publikationen riktar sig. Därest en sådan begränsning

skall bli praktiskt tillämpbar, synes den emellertid knappast kunna utfor­

mas på annat sätt än att det skattefria området inskränkes till rena medlems­

blad och liknande. En sådan gränsdragning har jag i det föregående funnit

icke utgöra någon tillfredsställande lösning av den nu föreliggande frågan.

Härtill kommer att ideella publikationer ofta, ibland i första hand, vänder

sig till den allmänhet, som man önskar vinna för publikationens syften, och

icke blott till dem som redan är anhängare därav. Med hänsyn till det anför­

da anser jag att något krav icke bör uppställas på att tidskriften skall rikta

sig till någon närmare avgränsad personkrets.

Vid det samråd med företrädare för olika pressorganisationer m. fl., som

under hand ägt rum vid ärendets utredning inom finansdepartementet, har

uppmärksamhet ägnats vissa andra tänkbara riktlinjer för en närmare be­

stämning av det skattefria tidskriftsområdet. Därvid har bl. a. diskuterats

möjligheten att såsom förutsättning för skattefrihet uppställa att tidskrif­

ten i fråga icke skall utges i vinstsyfte. En sådan begränsning skulle

emellertid i viss mån motverka det avsedda ändamålet med skattefriheten

och även innebära andra påtagliga olägenheter. Förutom att utgivare- och

äganderättsförhållanden som tidigare nämnts icke bör vara avgörande, är

att märka att ideella tidskrifter ofta utges för att skaffa bidrag till ändamål

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 163 dr 1960

som de sammanslutningar, tidskrifterna företräder, avser att främja. Härtill

kommer alt ett krav på frånvaro av vinstsyfte kan erfordra en sådan insyn

i vederbörande sammanslutningars publicistiska verksamhet, vilken från

andra synpunkter framstår som mindre önskvärd. Ett villkor av angiven

beskaffenhet skulle även vara ägnat att komplicera den praktiska tillämp­

ningen. Jag finner därför icke anledning till något förslag på denna punkt.

Vidare har uppkommit fråga om att begränsa skattefriheten till tidskrifter

med viss periodicitet utöver den som erfordras för att en publikation

skall anses som periodisk, nämligen fyra nummer per år, eller att inskränka

undantaget från skatteplikt till prenumerationsexemplar. Även

om sådana avgränsningar rent skattetekniskt är genomförbara, synes de

icke erbjuda något av värde när det gäller att draga gränsen mellan ideella

och andra publikationer; de skulle närmast framstå såsom godtyckliga. De

kan därjämte vara ägnade att påverka den berörda publicistiska verksam­

heten på ett från tryckfrihetsrättsliga synpunkter betänkligt sätt. Icke hel­

ler härvidlag bör således något förslag framläggas.

Med den tidigare angivna riktpunkten att skattefriheten primärt bör be­

gränsas till sådana periodiska publikationer, som väsentligen framstår som

organ för sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för ideella

ändamål, återstår den betydelsefulla frågan om den närmare avgränsningen

av vilka sammanslutningar det här bör gälla. Självfallet anmäler

sig därvid en lång rad av olika ideella verksamhetsgrenar, som i och för sig

från rent värdemässiga utgångspunkter skulle kunna synas förtjänta av

beaktande. Såsom tidigare nämnts måste emellertid härvidlag hänsyn tagas

till de skattetekniska synpunkterna. För den praktiska tillämpligheten är det

angeläget att icke skapa svåra gränsdragningsproblem. I fråga om ett flertal

ideella verksamhetsgrenar synes det sålunda icke möjligt att skattetekniskt

upprätthålla någon klar gräns mot områden där det ideella momentet är

uttunnat eller icke alls föreligger. Det gäller också att tillse att skattefri­

heten för tidskrifter med ideellt syfte icke får eu sådan utformning att den

framstår som otillfredsställande vid jämförelse med beskattningen av icke

periodiska publikationer med liknande syftning.

Från angivna synpunkter anser jag mig kunna förorda undantag från

skatteplikt för de periodiska publikationer, som väsentligen framstår som

organ för sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för religiösa,

nykterlietsfrämjande eller politiska ändamål. Detsamma bör gälla tidskrif­

ter som företräder de blindas, de dövas, de lungsjukas, de vanföras eller där­

med jämförliga gruppers organisationer. Beträffande övriga ändamål, som

här i och för sig skulle kunna komma i fråga, har jag av skattetekniska skäl

icke ansett mig kunna framlägga några förslag.

De av mig förordade undantagen från skatteplikt innebär en icke obetyd­

lig utvidgning av det skattefria tidskriftsområdet. Samtidigt upprätthålles

emellertid kravet på fasta, objektiva normer för tillämpningen. Det sagda

utesluter icke att riksskattenämnden i enskilda fall kan behöva ta ställning

9

till frågan om en tidskrift är skattefri eller ej. Beträffande det stora fler­

talet tidskrifter torde emellertid inte någon tvekan behöva råda. Att den fort­

löpande religiösa, nykterhetspolitiska och partipolitiska tidskriftsdebatten

med dess opinionsbildande syfte liksom språkrören för de i olika avseenden

medicinskt handikappade lämnas utanför den allmänna varubeskattningen

bör icke vara ägnat att väcka gensagor. De skattetekniska förutsättningarna

för skattefrihet sammanfaller här med vad som även från andra utgångs­

punkter framstår som mest angeläget.

Den utvidgade skattefriheten på publikationsområdet bör liksom den hit­

tillsvarande gälla även utländska publikationer av angivet slag. På motsva­

rande sätt som vid annan import kommer det att åligga den, som gör gäl­

lande att skattefrihet föreligger för införda utländska tidskrifter, att styrka

detta förhållande.

Del nu framlagda förslaget bör lämpligen träda i kraft från och med den

1 januari 1961. Härigenom behöver några skattetekniska olägenheter icke

uppkomma med avseende å erlagda prenumerationsavgifter för innevarande

år. Skattefriheten bör gälla även för prenumerationsavgifter, som före års­

skiftet erlägges för tiden därefter. Ikraftträdandebestämmelserna har utfor­

mats med beaktande härav.

Under åberopande av vad som sålunda anförts och under framhållande av

att hinder icke synes möta för att frågan behandlas av riksdagen senare än

under innevarande vårsession hemställer föredragande departementsche­

fen härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen

att antaga ett inom finansdepartementet upprättat förslag till

förordning

angående ändrad Igdelse av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959

(nr 507) om allmän varuskatt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 163 år 1960

Ur protokollet:

Ragnar Sohlman

K00911 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag