2

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

Förslag

till

Förordning om ändring i familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas att 6, 19, 21, 23—26, 29, 35 och 39 §§ familje­

bidragsförordningen1 skola erhalla ä

(Nuvarande lydelse)

6

Familj epenning utgår — — —

för dag:

Kronor

1) För hustru — — —- 16 år 6: —

2) För annan—■■—--—■ under 1) 3:60

3) För annan----------- under 1) 2: M

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 6 kronor

för dag, oaktat den värnpliktige icke

har hemmavarande familjemedlem

under 16 år.

lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§•

Familj epenning utgår — — —

för dag:

Kronor

1) För hustru — — — 16 år 6:60

2) För annan----------- under 1) 3:95

3) För annan------- — under 1) 2:65

När synnerliga skäl därtill äro

må efter särskilt medgivande, enligt

vad i 39 § stadgas, familj epenning

för värnpliktigs moder, som förestår

hans hem, utgå med högst 6 kronor

60 öre för dag, oaktat den värnplik­

tige icke har hemmavarande familje­

medlem under 16 år.

19 §.

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värn­

pliktige vid tiden för dödsfallet upp­

bära familj epenning för familjemed­

lemmen eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravnings-

bidrag tillerkännas den värnpliktige.

Sådant bidrag utgår med femhundra

kronor för hustru och med tvåhund­

rafemtio kronor för barn eller adop­

tivbarn.

Har familjemedlem, som avses i

3 § a), avlidit och ägde den värn­

pliktige vid tiden för dödsfallet upp­

bära familj epenning för familjemed­

lemmen eller åtnjöt den värnpliktige

vid nämnda tidpunkt näringsbidrag

som i 14 § sägs, skall begravnings-

bidrag tillerkännas den värnpliktige.

Begravningsbidrag må utgå jämväl

till annan värnpliktig, som kan an­

ses vara i behov av sådant bidrag.

Begravningsbidrag utgår med sex-

Senaste lydelse, av 6 § se SFS 1958:440 samt av 19 och 39 §§ se SFS 1951:117.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

(Nuvarande lydelse)

göringstiden, anställes fyllnadsval;

och skall den sålunda valde tjänst­

göra under den tid, som för den

avgångne återstått.

25

1 mom. Ledamot eller suppleant

i särskild familjebidrag snämnd må

ej vara:

a) den, som icke uppnått tjugutre

års ålder;

b) den, som icke råder över sig

och sitt gods.

2 mom. Ledamot eller suppleant

i särskild familjebidragsnämnd må

kunna avsäga sig uppdraget:

a) om han icke är boende inom

kommunen;

b) om han är ämbets- eller tjäns­

teman och av sin befattning hindras

att fullgöra uppdraget;

c) om han efter fyra års tjänst­

göring såsom ledamot i nämnden är

i tur att därifrån avgå;

d) om han uppnått sextio års

ålder eller eljest uppgiver hinder,

som av den väljande myndigheten

godkännes.

26

1 mom. Särskild familjebidrags­

nämnd utser inom sig ordförande

och vice ordförande för ett år i sän­

der. Endera av ordföranden eller

vice ordföranden skall vara icke

krigstjänstskyldig person. Äro både

ordföranden och vice ordföranden

hindrade att bevista sammanträde,

utses ordförande för tillfället.

2 mom. Består nämnden av fem

ledamöter, må ärende ej av nämnden

företagas till avgörande, där ej minst

tre ledamöter eller suppleanter äro

(Föreslagen lydelse)

§•

I fråga om familjebidragsnämnd

i annan kommun än Stockholm skall

utöver bestämmelserna i 24 § vad i

32—42 §§ kommunallagen är stadgat

rörande kommunens styrelse även­

som i 45 § andra och tredje styckena

samma lag i fråga om där avsedd

nämnd äga motsvarande tillämp­

ning, dock att det ej är erforderligt

att protokollet upptager annat än

förteckning å närvarande ledamöter

och beslutet i varje ärende.

§•

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

(Nuvarande lydelse)

29

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familj epenning av­

seende familjemedlem, som i 3 § a)

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet, för nä­

ringsbidrag jämlikt H § med nittio­

fem procent av bidraget, för bostads­

bidrag med nittio procent av bidraget

samt för familj epenning i annat

fall än ovan sagts, näringsbidrag

jämlikt 15 § och sjukbidrag med

åttio procent av utgivet belopp; dock

att vad Stockholms stad på grund av

stadgandet i 27 § utgivit till värn­

pliktig, bosatt utom riket, skall i sin

helhet återgäldas av staten. För hem-

ortslönens hela belopp utgår gott­

görelse av staten.

Då särskilda----------------------------

(Föreslagen lydelse)

ver dock ej upptaga annat än för­

teckning å närvarande ledamöter och

beslutet i varje ärende.

§•

Kommun, som enligt 27 § utgivit

familjebidrag, äger av staten erhålla

gottgörelse, för familj epenning av­

seende familjemedlem, som i 3 § a)

sägs, ävensom för begravningsbidrag

med hela utgivna beloppet samt

för familjepenning i annat fall än

ovan sagts, för bostadsbidrag, nä­

ringsbidrag och sjukbidrag med

åttioåtta procent av utgivet belopp;

dock att vad Stockholms stad på

grund av stadgandet i 27 § utgivit till

värnpliktig, bosatt utom riket, skall

i sin helhet återgäldas av staten. För

hemortslönens hela belopp utgår

gottgörelse av staten.

stycket sägs.

Har familjebidrag på grund av

felaktigt förfarande från militär

myndighet rörande åtgärd, som jäm­

likt meddelade föreskrifter ålegat

militärmyndigheten, utgått med för

högt belopp eller för längre tid än

som rätteligen skolat ske och hade

familjebidragsnämnden icke skäligen

bort inse, att sådan felaktighet före­

kommit, äger kommun, som utgivit

ersättningen, på villkor som Konung­

en äger fastställa efter ansökan hos

tillsynsmyndigheten av statsmedel

erhålla åter det för mycket utgivna

beloppet.

8

Har kommun tillsatt särskild familjebidragsnämnd enligt äldre bestäm­

melser skall val av sådan nämnd enligt de nya bestämmelserna i annan

kommun än Stockholm första gången äga rum under år 1963. Tjänst­

göringstiden för enligt äldre bestämmelser valda ledamöter och suppleanter

i särskild familjebidragsnämnd skall i Stockholm upphöra med utgången

av år 1960 och i annan kommun med utgången av år 1963.

I fråga om kommuns rätt att erhålla gottgörelse av statsmedel för famil­

jebidrag, som utgått för tiden före den 1 juli 1960, skola bestämmelserna

i 29 § första stycket äldre lydelsen äga tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

bidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Bidrag utgår i prin­

cip efter behovsprövning. När det gäller familjepenningen bestämmes

i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familje­

medlemmar. Familjepenningen utgör för närvarande för hustru och från­

skild hustru ävensom — därest värnpliktig icke sammanlever med hustru

eller hustru, med vilken han sammanlever, är arbetsoförmögen -— för

annan familjemedlem, som förestår hemmet åt värnpliktig med hemma­

varande familjemedlem under 16 år, sex kronor för dag, för annan familje­

medlem över 16 år tre kronor 60 öre för dag samt för annan familjemed­

lem under 16 år två kronor 40 öre för dag. Bostadsbidrag utgår i första

hand för bestridande av kostnader för bostad, där värnpliktig sammanbor

med familjemedlem. Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska

kostnaderna. Näringsbidrag kan utgå dels för upprätthållande av näring

eller rörelse, som drives av den värnpliktige, eller för upprätthållande av

näring eller rörelse, som innehaves av den värnpliktiges hustru och i vilken

den värnpliktige är anställd, dels ock för att möjliggöra återupptagande av

näring eller rörelse, som under värnpliktigs militärtjänstgöring måst ned­

läggas. Bidragen utgör för närvarande i det förra fallet högst 22 kronor 50

öre för dag och i det senare fallet högst 225 kronor för månad. Näringsbidrag

för upprätthållande av rörelse utesluter familjepenning och bostadsbidrag,

medan näringsbidrag för nedlagd rörelse kan utgå vid sidan av dessa bi­

drag. Sjukbidrag och begravningsbidrag är avsedda att täcka de

särskilda behov, som uppkommer med anledning av familjemedlems sjuk­

dom eller frånfälle. Sjukbidrag utgår högst med belopp svarande mot de

verkliga kostnaderna, medan begravningsbidrag utgör 500 kronor för hustru

och 250 kronor för barn och adoptivbarn. Begravningsbidrag utgår för

hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för barn och adop­

tivbarn under sexton år, som står under hans vård, medan sjukbidrag kan

utgå även till annan familjemedlem. Familjebidragen är beskattningsbara.

Vid behovsprövningen av familjepenning och bostadsbidrag för hustru,

med vilken den värnpliktige sammanlever, samt för hans barn och adoptiv­

barn under 16 år som står under hans vårdnad skall s.k. normerad be­

hovsprövning tillämpas. Bestämmelserna härom, som är meddelade i

14 § familjebidragskungörelsen, innebär i huvudsak följande. Den värnplik­

tiges under militärtjänstgöringen från civil anställning behållna inkomst

skall, i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, av­

dragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst,

som uppgår till eller överstiger 800 kronor för månad, utgör en fjärdedel

av inkomsten avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med

hälften avdragas familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 800

kronor för månad är det avdragsfria beloppet 200 kronor för månad. Åter­

stoden föranleder med halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minder­

årigt barns liksom vissa andra inkomster kan även påverka familjebidraget.

11

Familjebidrag utgår i princip för den värnpliktiges tjänstgöringstid. I

vissa fall kan emellertid bidrag beviljas även för tid efter tjänstgöringens

upphörande — s. k. förlängt familjebidrag. Därest särskilda skäl och före­

liggande behov därtill föranleder, kan t. ex. sålunda familjepenning utgå

för högst tjugo dagar efter tjänstgöringens slut — i fråga om värnpliktig,

som tjänstgjort jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, dock allenast därest

tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tjänstgöringens början kunde

förutsättas. Bostadsbidrag kan i vissa fall och om särskilda skäl föreligger

utgå för högst trettio dagar utöver tjänstgöringstiden.

Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidrags-

nämnder. Kommun har att antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd

eller också uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familj ebidrags-

nämnd. För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m.m.

finnes en särskild tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå. I vissa fall

erfordras denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna

beviljas av familjebidragsnämnd. Medgivande erfordras sålunda alltid

t. ex. för att familjebidrag skall få utgå för annan anhörig än i familje-

bidragsförordningen angivna familjemedlemmar och för att bostadsbidrag

skall kunna beviljas för mer än en bostad. Vidare erfordras då det gäller

värnpliktig under första tjänstgöring medgivande t. ex. för att bostads­

bidrag skall kunna utgå till värnpliktig, som ej sammanbor med person,

som är familjemedlem enligt förordningen, för att näringsbidrag skall

kunna utgå för upprätthållande av rörelse och för att näringsbidrag skall

kunna utgå för under tjänstgöringen nedlagd rörelse. Den direkta tillsynen

över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna, vilka

även, bland annat, har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder

om statsbidrag och förskott, verkställa utbetalningar därav, pröva bes%är

över familjebidragsnämnds beslut samt utöva medelskontroll och verkställa

fortlöpande revision av familjebidragsnämndernas verksamhet. Över läns­

styrelses beslut rörande tillämpningen av förordningen må besvär anföras

hos kammarrätten.

Familjebidragen utbetalas av kommunerna, i regel den kommun där den

värnpliktige är bosatt. Kommunernas utgifter för familjebidrag täckes till

största delen av statsbidrag. Staten ersätter sålunda helt familjepenning till

hustru, med vilken den värnpliktige sammanbor, samt till barn och adop­

tivbarn under 16 år, som står under hans vårdnad, ävensom begravnings-

bidrag. Familjepenning i övrigt, näringsbidrag för nedlagd rörelse och sjuk­

bidrag ersättes med 80 % . Bostadsbidrag gottgöres med 90 % och närings­

bidrag för upprätthållande av rörelse med 95 %.

Gällande familjebidragsförordning innehåller förutom bestämmelser om

familjebidrag i egentlig mening även föreskrifter om s. k. hemortslön till

värnpliktiga. Hemortslön utbetalas kontant såsom bcfälslön och langtids-

lön. Befälslönen avses utgöra en kompensation för det ansvarsfullare och

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

mera kvalificerade arbete, som följer med högre tjänsteställning, och lång-

tidslönen, som tillskapades under den senaste beredskapstiden, är närmast

avsedd att utgöra ersättning för den längre tjänstgöring, som ålägges vissa

värnpliktiga. Bestämmelserna om hemortslön skall träda i kraft å tidpunkt,

varom framdeles förordnas. Sådant förordnande har icke meddelats.

Utredningens förslag

Till en början må erinras om att värnpliktsavlöningsutredningen enligt

sina direktiv haft att pröva frågan om familjebidragssystemet under krig,

varvid möjligheterna till samordning mellan familjebidragsformerna och

hjälpåtgärder genom civilförsvarets och den allmänna socialtjänstens för­

sorg även borde undersökas. Enligt direktiven skulle utredningen vidare

verkställa allmän översyn av de nuvarande familjebidragsbestämmelserna

med hänsyn till deras ändamålsenlighet under fred och beredskapstillstånd.

Bland frågor som utredningen därvid särskilt borde uppmärksamma nämn­

des lämpligheten av den normerade behovsprövningen och frågan om för­

längt familjebidrag.

Utredningen framlägger förslag till bestämmelser, vilka enligt utred­

ningen i princip är avsedda att tillämpas såväl i fred som under beredskaps-

och krigstillstånd. Vissa särbestämmelser för krigs- och beredskapstillstånd

anses dock vara erforderliga. Utredningen anmäler sin avsikt att framdeles

avge förslag härutinnan.

Utredningen förutsätter, att samtliga nu existerande familj ebidragsfor­

mer bibehålies. Likaså förutsätter utredningen, att nuvarande bestäm­

melser angående familjebidragsberättigade familjemedlemmar m. in. skall

bibehållas oförändrade.

Familjepenning och bostadsbidrag föreslås skola utgå utan behovspröv-

ning för den trängre familjekretsen, d. v. s. för den värnpliktiges barn och

adoptivbarn under 16 år som står under hans vårdnad och för hustru med

vilken han sammanlever och som sammanbor med nu nämnt barn. I övrigt

förutsättes familjepenning och bostadsbidrag alltjämt skola utgå efter be-

hovsprövning.

Som motivering för sitt ställningstagande anför utredningen bland annat

följande.

»I tidigare diskussioner angående familjebidragssystemets utformning

har man skilt på å ena sidan en understödsprincip, enligt vilken bidrag utgår

i mån av behov, och å andra sidan en löneprincip, enligt vilken bidragen

betraktas som vederlag för det för staten nödvändiga och betydelsefulla

arbete, som den värnpliktige utför, och därför utgår utan prövning av

behovet. —--------- Ehuru statsfinansiella skäl talar för att man i fråga om

familjebidrag åt de värnpliktiga tillämpar understödsprincipen, har utred­

ningen funnit löneprincipen ur psykologisk synpunkt så värdefull, att

den i den utsträckning, som är statsekonomiskt försvarbar, bör på under-

stödsprincipens bekostnad få en plats i vårt familjebidragssystem. Enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

13

utredningens mening bör detta i princip tillgå så, att staten — liksom den

utan behovsprövning under tjänstgöring tillhandahåller den värnpliktige

mat, kläder, husrum och sjukvård samt därutöver ett kontant bidrag, avsett

att tillgodose rimliga behov av förströelse, personlig hygien in. m. — i de

fall den värnpliktige har familj att försörja, utan att pröva behovet, ger den

värnpliktige ett familjebidrag så tilltaget, att det i ungefär motsvarande

mån täcker familjens levnadsomkostnader under tiden för den värnpliktiges

tjänstgöring. Utredningen har funnit en dylik eftergift åt löneprincipen även

såtillvida ändamålsenlig, att den medger en betydande förenkling av famil-

jebidragssystemet. Vad nyss sagts om den värnpliktiges familj gäller famil­

jen i trängre mening — i första hand med den värnpliktige sammanboende

hustru, som icke är självförsörjande, samt barn och adoptivbarn under 16

år. Men även andra den värnpliktiges anhöriga kan för sin försörjning vara

mer eller mindre beroende av den värnpliktige och i dylika fall bör möjlig­

het finnas för den värnpliktige att efter behovsprövning erhålla familje­

bidrag för att under tjänstgöringstiden kunna fullfölja sina försörjnings-

åtaganden».

Ett genomförande av utredningens förslag i denna del kan medföra, att

vissa värnpliktiga under militärtjänst kan erhålla sammanlagt högre in­

komst än eljest. Härom anför utredningen.

»Utredningen har övervägt huruvida man i familjebidragsbestämmelserna

borde söka införa regler, som förhindrar en sådan förbättring, måhända

begränsade till att gälla anställningshavare hos staten. En utväg, som utred­

ningen prövat, innebär att medgiva arbetsgivare, som låter värnpliktig be­

hålla lön under värnpliktstjänstgöringen, rätt att få till sig utbetalat så stor

del av familjebidraget, som motsvarar den behållna lönen. Utredningen har

emellertid funnit, att regler i förevarande hänseende icke kan åstadkommas

utan att den förenkling utredningen eftersträvat tillspilloges. Enligt utred­

ningens mening är det påvisade förhållandet en ofrånkomlig följd av löne­

principens tillämpning och måste, om man överhuvudtaget vill åstadkomma

en mera väsentlig förenkling av systemet, godtagas. För att det föreslagna

systemet invändningsfritt skall kunna accepteras, förutsättes emellertid, att

de förbättringar utredningens förslag medför för de värnpliktiga vinner

beaktande vid kommande löneförhandlingar och att regler därvid tillskapas,

som undanröjer det förhållandet, att värnpliktig under militärtjänst till

följd av familjebidrag kan komma att åtnjuta sammantaget högre inkomst

än eljest. Det må dock erinras om att då det gäller värnpliktiga, som gör sin

första tjänstgöring, det stora flertalet icke lär få behålla något av sin civila

lön. Statens tjänstemän har t. ex. först det år de fyller 23 år möjlighet att

under vissa förutsättningar behålla viss del av lönen (B-avdrag) vid värn­

pliktstjänstgöring. Under repetitionsövningar är det vanligare att en del av

den civila lönen bibehålies även om det då endast rör sig om en tjänstgö­

ringsperiod på omkring en månad. För krigs- och beredskapsförliållanden

kan måhända särskilda föreskrifter bli erforderliga. Utredningen återkom­

mer till denna fråga under sitt fortsatta arbete».

Några förslag till normer för bebovsprövningen i de fall sådan skall ske

enligt utredningens förslag avges inte. Att märka är att enligt utredningens

förslag familjebidrag till hustru utan bidragsberättigat barn endast kan

utgå efter behovsprövning.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

I konsekvens med utredningens ståndpunktstagande till behovspröv-

ningen förutsattes näringsbidrag för upprätthållande av rörelse kunna utgå

jämsides med familjepenning och bostadsbidrag, varvid hänsyn dock skulle

tagas till vad som utgår i familjepenning eller bostadsbidrag.

Nuvarande regler för förlängt familjebidrag föreslås oförändrade. Då

utredningen finner starka skäl tala för att staten i olika avseenden under­

lättar för den värnpliktige och hans familj att efter tjänstgöringstidens slut

återgå till levnadsförhållandena före tjänstgöringen, föreslår utredningen

dessutom, att familjepenning alltid skall utgå till och med utgången av den

kalendervecka, under vilken tjänstgöringen upphört, i de fall då tjänst­

göringen varat minst 45 dagar. Som motivering för förslaget anför utred­

ningen vidare att dess förslag om utryckningsbidrag icke vunnit statsmak­

ternas bifall (jfr prop. 1958: 110, s. 334).

I fråga om familjepenningens storlek påpekar utredningen, att bidragen

under senare år — utan att från början ha satts i bestämd relation till livs-

medelskostnaderna — förhöjts i ungefärlig proportion till stegringen av

nämnda kostnader. Utredningen för sin del är av den uppfattningen, att

familj epenningen bör vara så tilltagen, att den icke endast täcker skäliga

kostnader för mat och dryck utan också i rimlig omfattning sådana

utgifter som för kläder och skor, för personlig hygien, för lyse, för före­

nings- och försäkringsavgifter m.m. Enligt vissa undersökningar utred­

ningen företagit rörande konsumtionsförhållandena inom olika kategorier

av hushåll i landet har utredningen funnit, att nuvarande familjepenning-

belopp bör uppräknas med 20 procent, för att de skall förslå till en måttlig

konsumtion av sådana varor och tjänster, vartill hänsyn i förevarande

sammanhang skäligen bör tagas. Utredningen räknar i sitt förslag även

med att de nuvarande familjepenningbeloppen uppräknas med 20 procent.

I fråga om bostadsbidraget föreslås bl. a. den ändringen att bidraget

för den som fullgör första tjänstgöring skall vara maximerat till högst nio

kronor för dag. Beträffande näringsbidragens belopp och beträffande sjuk­

bidrag anses skäl till ändring ej föreligga. Begravningsbidragen slutligen

föreslås höjda till 600 kronor för hustru och 300 kronor för barn och adop­

tivbarn.

Utredningen förutsätter, att bidragen alltjämt skall vara beskattnings­

bara.

Några ändringar i nuvarande administration förutsättes icke. Tillsyns­

myndighetens befattning med familjebidragsärenden anses dock böra få en

något annan karaktär än för närvarande. Utredningen föreslår nämligen,

att tillsynsmyndighetens medgivande för utgivande av familjebidrag ej

längre skall behöva inhämtas. Enligt utredningens uppfattning har nämligen

familj ebidragsnämndcrna numera vunnit en sådan erfarenhet och stadga,

att de bör kunna betros med att själva besluta i de fall, där tillstånd av till­

synsmyndigheten nu erfordras. Utredningen anser, att ett avförande av till-

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

i hemortskommunen. Överhuvud erfordras enligt förbundet en långtgående

samordning mellan olika bidragstyper. Försvarets socialbyrå och försvarets

upplysnings- och personalvårdsnämnd anser sig ej ha möjlighet att bedöma

förslaget i denna del innan förslag till särbestämmelser för beredskap och

krig framlagts.

Beträffande förslaget om slopande av den normerade beliovsprövningen

biträder kammarrätten för sin del grundtanken att värnpliktig med försörj­

ningsplikt mot hustru och barn utan behovsprövning skall tillerkännas ett

familjebidrag så avpassat att det kan beräknas täcka familjens oundgängliga

levnadskostnader under inkallelsetiden. Tjänstemännens centralorganisation

tillstyrker förslaget i denna del. Ett genomförande härav anses medföra

vidgade möjligheter för arbetsmarknadens parter att nå överenskommelse

om samordning mellan familjebidragen och lönebidragen under militär­

tjänstgöring. Folkpartiets ungdomsförbund och riksförbundet landsbygdens

folk tillstyrker likaså förslaget. Sveriges akademikers centralorganisation

önskar en mera radikal omläggning av familjebidragssystemet — enligt den

s. k. inkomstbortfallsprincipen — än den utredningen föreslår. Slopandet

av den normerade behovsprövningen finner organisationen dock vara ett

framsteg. Landskommunernas förbund finner förslaget godtagbart, då det

medför en förenkling av administrationen för kommunerna. Då förslaget ur

andra synpunkter inger betänkligheter, ifrågasätter förbundet dock om det ej

ur rättvisesynpunkt måste anses förkastligt att vissa grupper av värnplikti­

ga, d.v.s. sådana som under militärtjänstgöring bibehåller del av lön från ci­

vilt arbete, kan bli överkompenserade om behovsprövningen slopas. Försva­

rets socialbyrå anser däremot, att gällande regler i huvudsak är ändamålsen­

liga och relativt enkla att tillämpa. Länsstyrelserna i Malmöhus och Got­

lands län samt överståthållarämbetet anför liknande synpunkter eller ifråga­

sätter om förslaget innebär en förenkling. Av samma skäl avstyrker arbetis-

givareföreningen och stadsförbundet. Arbetsgivareföreningen påpekar även,

att lönefrågan under militärtjänstgöring aldrig varit föremål för förhand­

lingar. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser, att en för­

enklad »standardprincip» för behovsprövning bör kunna utformas. Läns­

styrelsen i Gotlands län anser, att familjebidragens karaktär av understöd

aldrig kan ändras. Sveriges förenade studentkårer anför, att så länge sam­

hället ej helt kan lämna kompensation för militärtjänstgöring, nuvarande

system för familjebidrag är bättre än det av utredningen föreslagna. Läns­

styrelserna i Stockholms och i Götetborgs och Bohus län samt lantbruksför-

bundet anser sig ej kunna tillstyrka förslaget bland annat med hänsyn till

de ökade kostnader det skulle medföra. Försvarets civilförvaltning anser,

att frågan ytterligare bör övervägas i all synnerhet med hänsyn till de ökade

kostnaderna.

Utredningens förslag att familjebidrag efter minst 45 dagars tjänstgöring

skall fortsätta att utgå till och med utgången av den kalendervecka tjänst­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

17

göringen upphör tillstyrkes eller lämnas utan erinran av socialstyrelsen,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, landsorganisationen och folkpartiets

ungdomsförbund, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets

socialbyrå, kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och stadsförbundet

biträder likaså tanken på en obligatorisk förlängning av familjebidraget

men anser, att bidraget bör utgå för ett bestämt, för alla lika antal dagar.

Tre—sju dagar föreslås. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

tillstyrker förslaget men anser, att fem dagars förlängning bör vara mini­

mum. Arbetsmarknadsstyrelsen anser, att om särskilda skäl föreligger bör

bidrag kunna utgå intill 60 dagar efter tjänstgöringens upphörande. Sveriges

förenade studentkårer är av den meningen att det föreslagna systemet med­

för alltför stor slumpmässighet. Studentkårerna föreslår i stället att om

särskilda skäl föreligger och om tjänstgöringsperioden varat mer än fyra

månader skall bidrag kunna utgå en månad efter tjänstgöringens slut. Soci­

aldemokratiska ungdomsförbundet föreslår, att familjepenning normalt

skall utgå tjugo dagar efter tjänstgöringens slut, om tjänstgöringsperioden

vid inkallelsen var avsedd att pågå minst tre månader, och att denna anord­

ning kombineras med generellt utgående utryckningsbidrag. Statskontoret

kan ej tillstyrka förslaget med motivering, att statsmakterna tidigare ej

accepterat utredningens förslag om utryckningsbidrag till värnpliktiga.

Länsstyrelsen i Uppsala län avvisar även förslaget. Arbetsgivareföreningen

anför, att förslaget innebär ett alltför slumpmässigt system och ifrågasätter

om obligatoriskt förlängd familjepenning alls bör ifrågakomma.

1 anslutning till förslaget att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse

skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag anför

försvarets socialbyrå, att det för familjebidragssystemet enligt byråns upp­

fattning är likgiltigt om erforderligt bidrag utgår för att hålla rörelse

i gång under militärtjänstgöring eller för att möjliggöra densammas åter­

upptagande efter sådan tjänstgörings slut. Enligt byrån behövs därför ej

två former av näringsbidrag. Då förslaget kan tänkas medföra överkompen­

sation för vissa grupper — familjepenning och bostadsbidrag föreslås del­

vis utgå utan behovsprövning — anser sig byrån även av den anledningen

ej kunna biträda förslaget. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

avstyrker likaså. Statskontoret finner ej förslaget innebära en förenkling.

Enligt ämbetsverket är behovet av näringsbidrag avhängigt av frågan om

villkoren för erhållande av värnpliktslån. Arbetsgivareföreningen anser, att,

i den mån rörelseidkare bör få eu förbättrad ställning, detta bör ske genom

ett generösare medgivande av näringsbidrag, överbefälhavaren och för­

svarets civilförvaltning delar utredningens uppfattning, att näringsbidrag

skall kunna utgå jämsides med familjepenning och bostadsbidrag och under

hänsynstagande till eventuellt utgående sådana förmåner. Arbetsmarknads­

styrelsen, tjänstemännens centralorganisation, folkpartiets ungdomsförbund

och hantverks- och småindustriorganisationen ställer sig positiva till för­

slaget i denna del eller lämnar det utan erinran.

^2—1782

⁵⁰ Bihang titt riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 33

18

I fråga om avskaffande av försvarets socialbyrås tillståndsgivande verk­

samhet ifrågasätter försvarets socialbyrå om administrativ förenkling eller

tidsvinst kommer att uppnås om medgivandeärendena slopas. Enligt byråns

mening kommer i stället länsstyrelsernas befattning med familjebidrags-

äiendena att öka. Möjlighet att göra socialbyrån till besvärsmvndighet

synes även föreligga. Länsstyrelserna i Stockholms och Gotlands län anser,

att nuvarande system bör bestå. För att vinna en mera enhetlig tillämpning

av bestämmelserna är det nämligen önskvärt att vissa mera kvalificerade

ärendesgrupper underställs tillsynsmyndighetens prövning. Stadsförbun­

det är inte övertygat om lämpligheten att generellt avföra tillståndsinstitutet

ur familjebidragssystemet. Lantbriiksförbundet avstyrker likaså ett slo­

pande av kravet på medgivande i vissa ärenden. Länsstyrelsen i Uppsala

län tillstyrker däremot förslaget i denna del. Tillsynsmyndigheten skall

dock utfärda anvisningar för familjebidragsnämndernas verksamhet. Läns­

styrelsen i Malmöhus län lämnar förslaget utan erinran. Överbefälhavaren

och socialdemokratiska ungdomsförbundet, vilka synes biträda förslaget att

regler om medgivandeärendena numera ej erfordras, anser dock, att det

bör prövas om ej tillsynsmyndigheten kan bli besvärsmyndighet. Enligt

ungdomsförbundet skulle härigenom den administrativa verksamheten

ytterligare vinna i effektivitet.

Beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun anser stats­

kontoret, att nuvarande regler är lämpliga. Någon kostnadsövervältring från

kommun till stat får ej ske. Ämbetsverket biträder dock förslaget om mera

enhetliga fördelningsnormer för de olika bidragen. Försvarets socialbyrå

samt länsstyrelserna i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län till­

styrker en förenkling eller lämnar förslaget utan erinran. Landskommuner­

nas förbund lämnar förslaget utan erinran förutsatt att utredningens för­

slag även i övrigt genomföres. Riksförbundet landsbygdens folk föreslår,

att statsbidrag helt skall utgå för familjepenning och bostadsbidrag till

familj i trängre mening. I samtliga Övriga fall och beträffande samtliga

övriga bidragsformer föreslår riksförbundet, att statsbidrag skall utgå med

90 procent av totalkostnaderna.

I fråga om utredningens förslag till höjd familjepenning anser överbefäl­

havaren, att höjningen är väl motiverad och att den bör genomföras utan

dröjsmål. Kostnadsökningen måste dock enligt överbefälhavaren bestri­

das av medel anvisade utanför de enligt 1958 års försvarsbeslut angivna

kostnadsramarna. Socialstyrelsen finner enligt vissa inom styrelsen gjorda

beräkningar en höjning med 25 procent av bidragsbeloppen nödvändig för

att uppnå den angivna kostnadstäckningen. Landsorganisationen tillstyrker

en höjning av beloppen med hänsyn till att nuvarande belopp synes för

snävt tilltagna för att medge ett någorlunda tillfredsställande bottenskydd.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet föreslår på samma grunder en kraf-

tigare höjning än utredningen föreslagit. Tjänstemännens centralorganisa­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

fattning föra med sig betydande förenklingar i bokförings- och redovis­

ningshänseende.

Av remissmyndigheterna tillstyrker bl. a. försvarets civilförvaltning

besparingsutredningens förslag under det att bl. a. försvarets socialbyrå

inte anser sig böra biträda detsamma.

Departementschefen

Det nuvarande familjebidragssystemet är reglerat i familj ebidragsför-

ordningen och familjebidragskungörelsen, båda av år 1946, med däri seder­

mera vidtagna ändringar. I det föregående har lämnats en redogörelse över

värnpliktsavlöningsutredningens förslag till ny familjebidragsförordning.

Sammanfattningsvis innebär detta förslag i sina huvuddrag följande. Be­

stämmelserna avses i princip skola tillämpas såväl i fred som under krigs-

och beredskapstillstånd. Den nuvarande administrationen av familjebidragen

bibehålies oförändrad, dock att sådant medgivande av tillsynsmyndigheten

som nu i vissa fall erfordras för utgivande av familjebidrag icke längre före-

skrives. Nuvarande bestämmelser för erhållande av statsbidrag för vad

kommun utgivit i familjebidrag föreslås ändrade. Staten förutsättes helt

skola bestrida kostnaderna för familjepenning och bostadsbidrag till fa­

miljemedlemmar i trängre mening. I samtliga övriga fall och beträffande

samtliga övriga bidragsformer förutsättes kommun böra bidraga med tjugo

procent av kostnaderna. Den föreslagna förordningen avses bli tillämplig

på samma personalkategorier som den nu gällande. Nuvarande bidrags­

former förutsättes skola bibehållas. Den s. k. normerade behovsprövningen

föreslås slopad. För familjemedlemmar i den trängre kretsen avses familje-

penning och bostadsbidrag sålunda utgå utan behovsprövning. Enligt för­

slaget skall vidare, om tjänstgöringen varar minst 45 dagar, familj epenning

obligatoriskt utgå till utgången av den kalendervecka varunder tjänstgöring­

en upphört. Familjepenningens belopp förutsättes vidare höjda med tjugo

procent med hänsyn till den allmänna standardhöjningen. Begravnings-

bidragen, som skulle utgå utan behovsprövning, föreslås slutligen höjda

till 600 respektive 300 kronor.

Vid remissbehandlingen har flertalet myndigheter och organisationer

intagit en kritisk inställning till förslaget och flera har ifrågasatt om det

utan viss översyn och omarbetning kan läggas till grund för en ny förord­

ning.

För egen del anser jag icke att utredningens förslag kan tjäna som

underlag för en allmän revision av familj ebidragssystemet i fred och krig.

Förhållandena i krig torde enligt mitt förmenande fordra ett betydligt för­

enklat förfaringssätt och en radikal samordning av olika former av hjälp-

atgärder. Frågan bör alltsa övervägas ytterligare. Däremot har jag inte

funnnit något hinder mot att en begränsad revision av familjebidrags-

systemet i fred företages och jag anser, att en sådan bör ske med utgångs­

punkt i utredningens förslag.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

21

Jag räknar icke med att principiella ändringar vidtages i nuvarande

regler om behovsprövning. Familjepenning och bostadsbidrag till den

trängre kretsen av familjemedlemmar förutsätter jag alltså även i fort­

sättningen skola utgå efter s. k. normerad behovsprövning. Jag räknar följ­

aktligen även med att näringsbidrag för upprätthållande av rörelse i fort­

sättningen — liksom för närvarande — icke skall kunna utgå jämsides

med familjepenning och bostadsbidrag. Jag anser mig dock böra föreslå,

att bestämmelserna i 14 § familjebidragskungörelsen om normerad behovs­

prövning ändras i viss utsträckning (jfr sid. 10). Förslaget innebär, att

för den s. k. normerade behovsprövningen beträffande hustrus arbets­

inkomst kommer att gälla följande. Överstiger hustruns arbetsinkomst

1 200 kronor i månaden, utgör en fjärdedel av inkomsten avdragsfritt

belopp, medan hälften av återstoden avdrages från familjepenning en­

ligt 7 § 1 mom. första stycket eller bostadsbidrag enligt 12 § 1 mom.

första stycket familjebidragsförordningen. Har hustrun lägre inkomst

utgör det avdragsfria beloppet 300 kronor. Hälften av återstoden av­

drages från familjebidraget. Stadgandet i 14 § familj ebidragskungö­

relsen har sedan dess införande 1952 varit oförändrat. Beloppen enligt

6 § familjebidragsförordningen utgick då för de olika kategorierna med

4 kronor 60 öre, 2 kronor 70 öre och 1 krona 85 öre. Med hänsyn till de

höjningar av beloppen som därefter företagits och nu föreslås skola före­

tagas anser jag skäligt att det avdragsfria beloppet höjes.

Jag förutsätter, att gällande regler för förlängt familjebidrag tills vidare

bibehålies oförändrade. Beträffande utredningens förslag att familjepen-

ningen obligatoriskt skall utgå till och med utgången av den kalendervecka

tjänstgöringen upphört i de fall då tjänstgöringen varat minst 45 dagar,

vill jag erinra om att en av 1954 års befälsutredning ifrågasatt omläggning

av de värnpliktigas in- och utryckningstider -— innebärande att inryck­

ning sker i början av vecka och utryckning i slutet av vecka — för när­

varande är under beredning inom försvarsdepartementet.

Under senare år har familjepenningens belopp höjts i ungefärlig pro­

portion till stegringen av livsmedelskostnaderna. Den senaste höjningen

vidtogs från och med den 1 september 1958. Efter den tidpunkten har livs­

medelspriserna stigit endast obetydligt. Med hänsyn härtill och till att ut­

vecklingen i vad gäller livsmedelspriserna ter sig osäker räknar jag för

närvarande icke med att familjepenningens belopp höjes på grund av lev-

nadskostnadsutvecklingen. Däremot biträder jag den av värnpliktsavlönings-

utredningen framförda tanken att familjepenningen bör uppräknas med ut­

gångspunkt från den allmänna standardförbättringen i landet. Med hänsyn

till avvägningen mellan andra utgiftsändamål inom fjärde huvudtiteln an­

ser jag mig emellertid inte böra räkna med en större höjning av familje­

penningens belopp än med cirka tio procent. Maximibeloppen för de olika

kategorierna av familjemedlemmar, vilka nu uppgå till sex kronor, tre kro­

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 dr 1960

nor 60 öre och två kronor 40 öre för dag, föreslås skola höjas till sex kro­

nor 60 öre, tre kronor 95 öre och två kronor 65 öre för dag.

Jag föreslår vidare höjning av begravningsbidragen från 500 respektive

250 kronor till 600 respektive 300 kronor. Begravningsbidrag kan nu utgå

endast till värnpliktig, som åtnjuter familjepenning för familjen i trängre

mening eller som åtnjuter näringsbidrag. Jag anser det skäligt att be­

gravningsbidrag skall kunna utgå för samma kategori familjemedlemmar

även till annan värnpliktig, som kan anses vara i behov av sådant bidrag.

Ett dödsfall inom familjen kan ställa t. ex. en värnpliktig, vars hustru haft

sådan arbetsinkomst att familjebidrag ej kunnat utgå, inför plötsligt behov

av bidrag till de med begravningen förenade utgifterna.

Jag föreslår icke några ändringar i sättet för familjebidragens admi­

nistrerande. Därest försvarets socialbyrå i enlighet med vad jag avser att

föreslå (statsverkspropositionen, bilaga 6) indrages och byråns arbetsupp­

gifter i huvudsak överföres till försvarets civilförvaltning, bör civilförvalt­

ningen bli tillsynsmyndighet. Med hänsyn till vad vissa remissmyndigheter

ifrågasatt om att förenklat förfarande skulle ernås, om tillsynsmyndighetens

medgivande i vissa fall för utgivande av familjebidrag ej längre skall

erfordras, vill jag förklara att jag inte räknar med några principiella änd­

ringar i tillsynsmyndighetens befattning med familjebidragsärendena.

Enligt min mening bör dock tillsynsmyndigheten få befogenhet att med­

giva, att familjebidragsnämnd må besluta i s. k. medgivandeärenden utan

att höra tillsynsmyndigheten i varje särskilt fall.

Jag föreslår vidare, alt reglerna om familjebidragsnämnd i förevarande

sammanhang anpassas till den nya kommunallagstiftningen. Vissa mindre

ändringar av formell nati r föreslås även. Jag hänvisar i dessa avseenden

till specialmotiveringen.

För närvarande bestrider staten helt kostnaderna för familjepenning

till den trängre kretsen familjemedlemmar och för begravningsbidrag, med

80 procent kostnaderna för familjepenning i övrigt, näringsbidrag för ned­

lagd rörelse och sjukbidrag, med 90 procent för bostadsbidrag och med 95

procent för näringsbidrag för upprätthållande av rörelse. Totalt sett ersätter

staten för närvarande omkring 95 procent av alla kostnader för familje­

bidrag. I likhet med utredningen anser jag att reglerna för familjebidragens

bestridande bör förenklas. Någon procentuell genomsnittlig ökning för

staten i fråga om de delvis bidragsberättigade kostnaderna — vilket utred­

ningens förslag torde innebära — bör emellertid enligt min mening inte

äga rum i detta sammanhang. För egen del föreslår jag därför att staten

liksom nu helt skall bestrida kostnaderna för familjepenning till familj i

trängre mening och för begravningsbidrag men att för kostnaderna i övrigt

statsbidrag skall utgå med 88 procent. Enligt mina beräkningar torde detta

innebära att statens kostnader relativt sett blir oförändrade liksom den

totala kommunandelen. För budgetåret 1958/59 utgick statsbidrag för ifrå­

23

gavarande kostnader med 88,21 procent. För de enskilda kommunerna kan

det däremot bli smärre kostnadsförskjutningar beroende på befolknings­

struktur m.m.

Jag ansluter mig till utredningens principiella uppfattning att bestäm­

melserna om hemortslön ej bör vara intagna i

familj

ebidragsförordningen.

Utan ytterligare överväganden anser jag emellertid att någon ändring för

närvarande icke bör vidtagas härutinnan.

Jag anser mig icke böra biträda besparingsutredningens förslag att kom­

muns rätt att av statsverket erhålla förskott å statsbidrag för familjebi­

dragen skall avskaffas. De besvär som orsakas för de administrativa myn­

digheterna kan icke anses särskilt betydande.

I gällande familj ebidragsförfattningar finnes icke något stadgande

rörande ersättning för sådan oriktig utbetalning av familjebidrag, som

föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet m.m. Hittills på

området meddelade föreskrifter har grundats på särskilt beslut av Kungl.

Maj:t efter riksdagens hörande (jfr prop. 1947: 309). Det synes mig ända­

målsenligt att en föreskrift härom intages i familjebidragsförordningen.

Rörande utformningen får jag hänvisa till specialmotiveringen.

Det föreslås att ändringarna i förordningen skall gälla från och med

den 1 juli 1960.

Kostnadsökningen med anledning av de föreslagna ändringarna beräk­

nas för budgetåret 1960/61 uppgå till drygt 2 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

Speeialmotivering

I enlighet med de riktlinjer, som uppdragits i det föregående, har inom

försvarsdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i fa­

miljebidragsförordningen. Rörande de särskilda stadgandena torde utöver

vad tidigare anförts böra nämnas följande.

19 §.

Som tidigare nämnts föreslås att begravningsbidrag icke, såsom nu äi

fallet, endast skall kunna utgå till värnpliktig, som uppbär familjepenning

för familjemedlem eller åtnjuter näringsbidrag, utan skall kunna utgå

jämväl till annan värnpliktig, som kan anses i behov av sådant bidrag.

Prövningen härav har lagts hos vederbörande familjebidragsnämnd. Några

generella regler för beliovsprövningen har icke uppställts utan bidrag far

utgå i sådana fall, där familjebidragsnämnden finner att begravnings­

bidrag skäligen bör utgå. Begravningsbidrag utgick för budgetåret 1958/59

med sammanlagt 1 750 kronor. Begravningsbidrag ersättes för närvarande

av statsmedel med 100 procent. I de fall då begravningsbidrag skulle utgå

till värnpliktig, som icke uppbär familjepenning eller åtnjuter närings­

bidrag, borde rätteligen vederbörande kommun bidraga med någon del av

24

utgivet bidrag. Med hänsyn till att statsverkets kostnader för ifrågavarande

slag av bidrag blir förhållandevis obetydliga och till att enhetliga bestäm­

melser bör gälla rörande alla begravningsbidrag, torde statsbidrag med 100

procent böra utgå även för dessa begravningsbidrag.

21

§.

Den föreslagna ändringen i 3 mom. är huvudsakligen av formell natur.

Förordningen den lo juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor

har upphört att gälla från och med den 1 september 1957, då förordningen

den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor trädde i

kraft.

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

23—26 §§.

I värnpliktsavlöningsutredningens förslag till familj ebidragsförordning

var nuvarande bestämmelser i 23—26 §§ om familjebidragsnämnds orga­

nisation och arbetsformer oförändrade intagna i 14__17 §§.

I remissyttranden erinrade svenska stadsförbundet och svenska lands­

kommunernas förbund, att utredningen upptagit nuvarande bestämmelser

om familjebidragsnämnds organisation och arbetsformer och icke anpassat

dessa till bestämmelserna i kommunallagen.

Jag ansluter mig till stadsförbundets och landskommunernas förbunds

uppfattning att bestämmelserna om familjebidragsnämnd bör anpassas till

bestämmelserna i kommunallagen. Den rekommendation, som uttalades

såväl i propositionen nr 210/1953 med förslag till ny kommunallag som

av riksdagen vid behandlingen av samma proposition, innebärande att de

organisatoriska bestämmelserna i speciallagstiftningen icke onödigtvis

skulle avvika från kommunallagens motsvarande bestämmelser, bör iakt­

tagas.

De i 24—26 §§ i propositionen upptagna stadgandena om familj ebidrags­

nämnd har utformats i enlighet med vad som föreslagits rörande civilför-

svarsnämnd i propositionen nr 5/1960 med förslag till ny civilförsvarslag.

Bestämmelserna i 24 § om särskild familj ebidragsnämnd innebär några

ändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser. För närvarande gäller

att särskild familj ebidragsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter.

I socialhjälpslagen, nykterhetsvårdslagen, kommunalförbundslagen och

hälsovårdsstadgan — liksom i förslaget till civilförsvarslag — finnes bestäm­

melser om att ledamöter i respektive styrelser eller nämnder skall vara

minst fem; i skolstyrelselagen stadgas minst sju ledamöter. För att ernå

såvitt möjligt enhetliga bestämmelser och då en nämnd om tre ledamöter

synes väl liten i de nuvarande storkommunerna föreslås, att särskild familje-

bidragsnämnd skall bestå av minst fem ledamöter. En följd härav är att

särskilda beslutförhetsregler kan undvaras i familjebidragsförordningen.

Nuvarande stadgande i 24 § 1 mom. att vid val av ledamöter eller supple­

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960

25

anter i särskild familjebidragsnämnd skall tillses att erfarenhet på den

sociala behovsprövningens område blir företrädd inom nämnden torde få

utgå. Man kan nämligen icke räkna med att en sådan regel generellt sett

går att tillämpa vid proportionellt val. Krav på sådan erfarenhet uppställes

för närvarande icke i fråga om ledamot i annan nämnd, som fungerar som

familj ebidragsnämnd. Man torde dock kunna förutsätta att i varje särskild

familjebidragsnämnd kommer att inväljas åtminstone någon person med

erfarenhet från socialvårdande verksamhet.

I nuvarande 24 § 1 mom. hänvisas till en bestämmelse i 26 § av inne­

håll att endera av ordföranden eller vice ordföranden i särskild familje­

bidragsnämnd skall vara icke krigstjänstgöringsskyldig person. Då det

icke kan räknas med att ifrågavarande bestämmelse alltid kan upprätt­

hållas föreslås att stadgandet får utgå. Det får även räknas med att bestäm­

melserna om familjebidragsnämnd främst få avseende vid fredsförhållan-

den. Påpekas må att beträffande annan nämnd, som fungerar som familje­

bidragsnämnd, icke finnes något sådant stadgande.

Ändringen i 23 § av begreppet kommunal myndighet till kommunalt

organ är endast av formell natur.

29 §.

Första stycket föranleder icke några kommentarer utöver vad som redo­

visats i den allmänna motiveringen.

Till paragrafen har gjorts ett tillägg angående rätt för kommun att av

statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag på

grund av felaktigt förfarande av militär myndighet. Felaktiga uppgifter

kan t. ex. ha lämnats rörande in- och utryckningsdagar. Vid hemförlovning,

rymning m. m. kan ha underlåtits att omedelbart göra anmälan till familje-

bidragsnämnden. I proposition nr 40 till 1944 års riksdag upptogs fråga om

bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade familjebidrag. Med stöd

av riksdagens skrivelse nr 346 utfärdade Kungl. Maj :t i brev den 22 juni

1944 bestämmelser rörande ersättning för vissa oriktigt utbetalade familje­

bidrag m. in., vilka bestämmelser gällde för tiden den 1 juli 1944—den 30

september 1945. I proposition nr 309 till 1947 års riksdag (anslag till av­

veckling av beredskapen m. m.) upptogs bland annat fråga om statsbidrag

för vissa felaktigt utbetalade familjebidrag. Sedan riksdagen i skrivelse

nr 399 bland annat anmält att den godkänt av föredragande departements­

chefen angiven ändring i grunderna för bestridande av kostnader för orik­

tigt utbetalade familjebidrag m. m., utfärdade Kungl. Maj :t bestämmelser

därom i brev den 30 juni 1947, vilka förklarades gälla för tiden efter den

30 september 1945 och tills vidare. Ifrågavarande bestämmelser är fort­

farande i tillämpning.

Det synes lämpligt att stadgande om ersättning av statsmedel för orik­

tigt utbetalade familjebidrag intages i familjebidragsförordningen i anslut­

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 är 1960

ning till bestämmelserna om statsbidrag. Bestämmelsen har utformats så

att i familjebidragsförordningen angives de allmänna förutsättningar, som

skall föreligga, för att kommun på villkor som Kungl. Maj :t äger fastställa

skall av statsmedel erhålla åter vad den utgivit för mycket i familjebidrag.

De villkor som Kungl. Maj :t skulle fastställa avser, dels att kommun skall

visa sig ha vidtagit åtgärd för att av den värnpliktige återfå det för mycket

utgivna beloppet, dels att kommunen överlåtit sin rätt mot den eller de åter-

betalningsskyldiga till kronan samt förbundit sig att lämna erforderligt

biträde vid utkrävande av kronans fordringsrätt.

35 §.

I remissyttrande har kammarrätten förklarat att nuvarande stadgande

i 35 § första stycket vid kammarrättens handläggning av besvärsmål visat

sig kunna medföra viss tvekan om besvärsrättens omfattning. Kammar­

rätten framlade förslag om följande ändrade lydelse av stadgandet: Talan

mot beslut i ärende, som avses i denna förordning, må fullföljas av värn­

pliktig, vars rätt beslutet rörer, samt i fråga om familjebidrag av den för

vilken familjebidrag kan utgå. För barn må jämväl barnavårdsman full­

följa talan.

Jag finner — med utgångspunkt från att envar, vars rätt beröres av ett

beslut, skall vara behörig att fullfölja talan mot beslutet — den av kam­

marrätten föreslagna lydelsen lämpligare än den nuvarande.

Bestämmelsen i förslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse

med kammarrättens förslag.

Det föreslagna stadgandet innebär i förhållande till nuvarande bestäm­

melse en utvidgning av besvär srätten på så sätt att den, för vilken familje­

bidrag enligt familjebidragsförordningens bestämmelser kan utgå, alltid är

behörig att fullfölja talan i familjebidragsärende. Enligt nuvarande stad­

gande är familjemedlem behörig att fullfölja talan endast om han av den

värnpliktige angivits som betalningsmottagare.

Rätt att fullfölja talan mot beslut om familjebidrag beträffande barn

tillkommer förmyndaren. Därutöver bör barnavårdsman äga rätt att full­

följa talan mot sådant beslut.

39 §.

Bestämmelserna i andra stycket föreslås ändrade i överensstämmelse

med den ändrade utformningen av 35 §.

Som tidigare angivits anser jag att det icke bör göras annan ändring i

bestämmelserna rörande de s. k. medgivandeärendena än att tillsynsmyn­

digheten skall äga meddela familj ebidragsnämnd befrielse från skyldighet

att inhämta medgivande från tillsynsmyndigheten. Sådan befrielse avses

kunna givas generellt rörande alla slag av medgivandeärenden eller också

beträffande vissa slag av sådana ärenden. Avsikten är att familjebidrags-

nämnder, som enligt tillsynsmyndighetens erfarenhet handlägger med­

2

givandeärenden på sådant sätt att inhämtande av tillsynsmyndighetens

medgivande kan anses vara endast en onödig formalitet, skall kunna med­

givas befrielse från angivna skyldighet. Ett dylikt medgivande kan givetvis

återkallas om förhållandena ger anledning därtill.

Övergångsbestämmelser m. m.

De nya bestämmelserna föreslås som tidigare angivits skola träda i kraft

den 1 juli 1960.

Bestämmelserna om särskild familjebidragsnämnd påkallar övergångsbe­

stämmelser, varigenom familjebidragsnämndernas tjänstgöringstid bringas

att löpa parallellt med andra kommunala nämnders. Sådana nämn­

der skall, bortsett från Stockholm, utses år 1963, varför de nya reglerna

för familj ebidragsnämnderna bör komma i allmän tillämpning först

under detta år. För Stockholms del bör de dock gälla redan vid det val,

som förrättas under hösten 1960 och som avser den familjebidragsnämnd,

vilken skall tjänstgöra från och med år 1961. Någon särregel i fråga om

ikraftträdande av de nya bestämmelserna är för Stockholms del med hän­

syn härtill ej erforderlig i vidare mån än att det bör föreskrivas att tjänst­

göringstiden för nu utsedd nämnd löper ut först med utgången av år 1960.

Ikraftträdandet av de nya bestämmelserna den 1 juli 1960 medför sålunda

icke i något fall, att nya nämnder måste utses omedelbart. I den mån nya

val till familj ebidragsnämnder skall ske under tiden till dess de nya reg­

lerna skall tillämpas får mandattiden göras kortare än fyra år.

I fråga om kommuns rätt till gottgörelse för familjebidrag, som utgått

för tid före den 1 juli 1960, skall de nuvarande bestämmelserna i 29 §

första stycket gälla även efter angivna tidpunkt.

I övrigt synes de föreslagna ändringarna icke påkalla några övergångs­

bestämmelser.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om de ändringar i

familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101), som föranledes av

mina här ovan framlagda förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att antaga upprättat förslag till förordning om ändring i

familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99).

Med bifall till denna av statsrådets övriga leda­

möter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Ko­

nungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Lindwall

Kungl. Maj:ts proposition nr 33 år 1960