2

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1961

Förslag

till

Lag

om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror

Härigenom förordnas som följer.

Om monopolrättigheten

1

§•

Rättighet att inom riket tillverka tobaksvaror samt att till riket införa

råtobak och avfall av tobak ävensom arbetad tobak av sådant slag, som

användes för tillverkning av tobaksvaror, tillkommer uteslutande staten

eller den åt vilken staten upplåter att utöva sådan monopolrättighet.

Med tobaksvara förstås i denna lag varje vara, som är tillverkad av to­

bak eller vari tobak i någon form ingår, såframt varan är avsedd eller äg­

nad att användas som njutningsmedel. Såsom tillverkning av tobaksvara

anses, förutom varje bearbetning av tobak, jämväl förpackning av tobaks­

vara eller sådan varas förseende med utstyrsel eller med namn eller be­

teckning, ägnad att utmärka densamma såsom särskild vara.

2 §.

Utan hinder av vad i 1 § stadgas må

a) enskild person för eget bruk förfärdiga cigarretter; samt

b) förpackning av tobaksvara eller sådan varas förseende med utstyrsel

eHer med namn eller beteckning, ägnad att utmärka densamma såsom sär­

skild vai a, ske i frihamn, såframt icke blandning av olika tobaksvaror där­

vid äger rum.

3 §.

Odling av tobak för annat ändamål än till prydnad må inom riket ske

allenast i den ordning och på de villkor som i 7—12 §§ sägs.

4 §•

Tobak i annan form än såsom färdig tobaksvara må icke utan Konung­

ens tillstånd innehavas av annan än monopolets utövare. Tobaksodlare må

dock under viss tid förvara sin tobaksskörd enligt vad i 9 § sägs.

5

§.

Specialmaskiner och specialverktyg för framställning av tobaksvaror

ävensom cigarrettpapper, annat än i detalj förpackning, och cigarretthyl­

sor ma icke utan Konungens tillstånd till riket införas eller här tillverkas

annat än för monopolets utövares räkning.

Specialmaskiner och specialverktyg, som avses i första stycket, må icke

utan Konungens tillstånd innehavas av annan än monopolets utövare.

4

Kungl. Maj ds proposition nr 115 år 1961

12

§.

Svettning av tobak må icke av odlare företagas utan kontrollstyrelsens

tillstånd.

Ansvarsbestämmelser m. m.

13 §.

Den, som olovligen tillverkar tobaksvara, dömes till dagsböter eller fäng­

else i högst sex månader.

Bedriver någon utan tillstånd av Konungen tillverkning, som avses i 6 §,

eller åsidosätter någon med sådant tillstånd förenat villkor, dömes till

dagsböter.

14 §.

Underlåter någon att göra odlingsanmälan enligt 8 §, dömes till dagsböter.

15 §.

Tobaksodlare, som inom riket försäljer av honom skördad tobak till annan

än monopolets utövare eller ock innehar sådan tobak på otillåten tid, dömes

till dagsböter.

Åsidosätter tobaksodlare i annat fall än förut sagts vad som i sådan egen­

skap åligger honom enligt denna lag eller av Konungen utfärdade bestäm­

melser eller kontrollföreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelat, dömes till

böter, högst trehundra kronor.

16 §.

Innehar nagon tobak i annan form än såsom färdig tobaksvara utan att

vara berättigad därtill enligt bestämmelserna i denna lag och är ej gärningen

eljest belagd med straff, dömes till böter, högst trehundra kronor.

17 §.

Angående påföljd för olovlig införsel av vara, som enligt denna lag ej får

införas, och för försök därtill stadgas i lagen om straff för varusmuggling.

Bryter någon i annat hänseende än i första stycket sägs mot vad i 5 8

stadgas, dömes till dagsböter.

18 §.

Har någon förövat gärning, som avses i 13 § första stycket, 15 § första

stycket, 16 § eller 17 § andra stycket, skall egendom som varit föremål för

garningen förklaras förverkad till kronan; finnes egendomen ej i behåll, skall

i stället värdet förklaras förverkat. År påföljd som nu sagts uppenbart obil­

lig, må den helt eller delvis eftergivas.

Vad i första stycket sägs skall ej gälla mot den som i god tro förvärvat

egendomen eller särskild rätt därtill.

19 §.

Vad som använts såsom hjälpmedel vid olovlig tillverkning av tobaksvara

må, såframt ägaren eller någon som var i hans ställe uppsåtligen förövat

gärningen eller medverkat därtill, förklaras helt eller delvis förverkat till

kronan, om det är påkallat till förebyggande av brott eller eljest särskilda

7

b) då vara av annan än registrerad införes till riket.

Skattskyldig är i fall som avses i första stycket a) den registrerade och

eljest den för vars räkning införseln äger rum.

4 §•

I fråga om skatt som skall utgå annorledes än vid införsel till riket ar

kontrollstyrelsen beskattningsmyndighet. Därvid skall vad i förordningen

om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat äga tillämpning.

Kontrollstyrelsen äger utfärda de föreskrifter rörande redovisning och sär­

skilda kontrollanordningar som styrelsen finner erforderliga för skattekon­

trollens utövande.

Där skatt skall utgå vid införsel är generaltullstyrelsen beskattningsmyn­

dighet. Bestämmelserna i 46 § nyssnämnda förordning skola gälla jämväl

beträffande införsel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

5 §•

Den som inom riket tillverkar tobaksvaror eller cigarrettpapper är skyl­

dig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen samt att för sådant ändamål

göra anmälan till styrelsen.

Den som för återförsäljning till riket inför tobaksvara ma, där införseln

är av större omfattning eller eljest särskilda skäl därtill äro, efter ansökan

registreras hos kontrollstyrelsen.

Om verkställd registrering skall kontrollstyrelsen utfärda bevis.

Inträder ändring "i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan eller an­

sökan, skall kontrollstyrelsen underrättas härom.

6

§•

Deklaration till kontrollstyrelsen skall avlämnas för varje kalendermå­

nad, varunder skattskyldighet inträtt.

Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods

utgång. Kontrollstyrelsen äger medgiva att deklaration må insändas senare

än nu sagts, dock inom tre månader efter utgången av den beskattningspe-

riod deklarationen avser.

7 §•

I deklaration må avdrag göras för vara, som

a) förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare

inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller till

svensk frihamn, eller ock upplagts på provianteringsfrilager eller med fartyg

eller luftfartyg såsom proviant utförts ur riket,

d ) levererats för att enligt vad därom särskilt stadgas på tullflygplats för­

säljas till flygpassagerare, samt

e) försålts till den som enligt 8 § punkten 1, 2 eller 3 tulltaxeförordning-

en äger åtnjuta tullfrihet för varor, som införas till riket.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad

mån avdrag jämväl må göras för vara,

a) som återtagits annorledes än i samband med återgång av köp,

b) som tillhandahållits för framställning av enligt denna förordning icke

skattepliktiga varor,

c) som tillhandahållits för vetenskapligt, medicinskt eller likartat ända­

mål.

8

d) som tagits i anspråk för provning; samt

e) vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bris­

tande betalning från köparen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

8

§.

... Skatt, som skall utgå vid införsel till riket, erlägges i den ordning som är

föreskriven beträffande tull. Även i övrigt skall vad i gällande författningar

stadgas i fråga om tull i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande

sådan skatt.

9 §•

Kungl. Maj :t äger föreskriva att tobaksvara må förekomma till försälj­

ning inom riket endast i originalförpackning försedd med särskild kontroll­

stämpel.

1

° §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,

stadgas i skattestrafflagen.

FF8

11

§•

Bryter någon mot föreskrift som meddelats med stöd av 9 § dömes till

dagsböter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall dock ei till

straff dömas.

12

§.

Har någon förövat gärning, som avses i 11 §, skall tobaksvara, som varit

föremål for garningen, förklaras förverkad till kronan; finnes varan ej i

behåll, skall i stället värdet förklaras förverkat. Är påföljd som nu sagts

uppenbart obillig, må den helt eller delvis eftergivas.

Vad i första stycket sägs skall ej gälla mot den som i god tro förvärvat

varan eller särskild rätt därtill.

Med tobaksvara, som förklarats förverkad enligt denna förordning eller

lagen om straff för varusmuggling, skall förfaras på sätt Kungl. Mai -t för­

ordnar.

° J'

13 §'

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforder­

liga föreskrifter.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961. Förordningens be­

stämmelser skola äga giltighet redan före ikraftträdandet med avseende på

åtgärder som erfordras för tillämpningen därefter.

2. Den som vid den nya förordningens ikraftträdande bedriver verksam­

het som avses i 5 § första stycket skall utan anmälan registreras hos kon­

trollstyrelsen från och med den 1 juli 1961.

3. Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri

eljest stadgande, som ersatts genom bestämmelse i den nya förordningen

skall den bestämmelsen i stället tillämpas.

’

Kungl. Maj.ts proposition nr ilo år 1961

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 feb­

ruari 1961.

N ärvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling,

S^koglund, E^denman, N^etzén, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

avskaffande av

rikt prissättningen och importmonopolet på tobaksvaror, m. m.

samt anför

därvid följande.

I. Inledning

I skrivelse den 27 oktober 1960 har styrelsen för

Aktiebolaget Svenska to-

baksmonopolet

framlagt förslag om att det nuvarande systemet med rikt-

prissättning på tobaksvaror skall avskaffas och det statliga monopolet i

fråga om importen av tobaksvaror upphävas. I samband med att dessa

åtgärder vidtages anses även vissa följdändringar på området böra göras.

Sålunda föreslås att tull- och skatteuppbörden såvitt avser importerade to­

baksvaror — med undantag för tobaksmonopolets egen import — överföres

till tullverket och kontrollstyrelsen ävensom att statens tobaksnämnd av­

skaffas.

Vid tobaksmonopolets skrivelse har fogats förslag till författningsbestäm­

melser, innefattande lag angående statsmonopol å tillverkning av tobaks­

varor och förordning om tobaksskatt jämte tillämpningsförfattningar samt

ändringar och kompletteringar av vissa tullförfattningar. Förslagen till mo­

nopollag och tobaksskatteförordning torde såsom

Bihang

få fogas vid stats­

rådsprotokollet.

I särskild skrivelse den 21 september 1960 föreslår tobaksmonopolet änd­

ringar i fråga om skatten på cigarretter, innebärande att skatten höjes för

de lättaste och de tyngsta cigarretterna men förblir oförändrad för övriga.

Därjämte förordas motsvarande höjningar av tullsatserna. Tullhöjningarna

anses dock kunna genomföras endast gentemot länder, som inte är anslutna

till EFTA-avtalet. De sålunda föreslagna ändringarna har inarbetats i de

vid nyssnämnda skrivelse den 27 oktober 1960 fogade författningsförslagen.

I förevarande sammanhang må erinras om att tobaksmonopolet i novem­

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

ber 1958 gjorde framställning om avskaffande av riktprissättningen och

importmonopolet på tobaksvaror och — som följd därav — även av statens

tobaksnämnd. Vid remissbehandlingen tillstyrktes denna framställning över

lag. Man räknade vid denna tid med en gemensam nordisk marknad och en

tullunion mellan de nordiska länderna. Då emellertid utvecklingen seder­

mera ej syntes gå i den väntade riktningen, fick de föreslagna åtgärderna

anstå.

Över tobaksmonopolets framställning den 27 oktober 1960 har, efter re­

miss, yttranden inkommit från kommerskollegium (som överlämnat utlå­

tanden från handelskamrarna i Stockholm, Norrköping, Visby, Malmö, Gö­

teborg, Borås, Karlstad, Örebro och Luleå), generaltullstyrelsen, kontroll­

styrelsen, statens tobaksnämnd, ombudsmannaämbetet för näringsfrihets-

frågor, statens pris- och kartellnämnd, Sveriges grossistförbund, Sveriges

köpmannaförbund, Tobakshandlarnas riksförbund och Kooperativa förbun­

det.

I samtliga remissyttranden har tillstyrkts att riktprissättningen avskaffas

och imporlmonopolet upphäves. I vissa andra hänseenden har avvikande

meningar uttalats.

Den av tobaksmonopolet genom skrivelsen den 21 september 1960 gjorda

framställningen om höjning av skatte- och tullsatserna för vissa cigarretter

har varit föiemål för särskild remissbehandling. Yttranden har inkommit

från kommerskollegium (som överlämnat utlåtanden från handelskamrar­

na i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle), generaltullslyrelsen, kontroll­

styrelsen, Sveriges köpmannaförbund, Tobakshandlarnas riksförbund, To­

bakshandlarnas riksförbunds engros aktiebolag, Sveriges grossistförbund

och Kooperativa förbundet.

I flertalet yttranden förordas att tobaksmonopolets framställning om skat­

te- och tullhöjningar för närvarande ej skall föranleda någon åtgärd.

Jag anhåller nu att till närmare behandling få upptaga de genom tobaks­

monopolets framställningar väckta frågorna.

II. Riktprissättningen — importmonopolet — tobaksnämnden

Gällande ordning

Monopolrättigheten med avseende på tobak och tobaksvaror __ som till­

kom genom lagstiftning år 1914 — är numera inskriven i 1 § lagen den 11

juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av

tobaksvaror. Där stadgas att rättighet att i riket tillverka eller låta tillverka

tobaksvaror samt att till riket införa eller låta införa tobak eller tobaksvaror

skall — med vissa särskilda undantag — uteslutande tillkomma staten. Ut­

övandet av monopolrättigheten har i särskilt avtal upplåtits åt Aktiebolaget

Svenska tobaksmonopolet.

De nyss antydda undantagen från monopolrättigheten avser rätt för enskild

11

person att för eget bruk förfärdiga cigarretter och rätt i vissa fall att till

riket införa färdiga tobaksvaror. Sistnämnda rätt tillkommer Konungen och

medlem av kungliga huset ävensom — i begränsad omfattning den som

eljest äger åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor och re­

sande, som ankommer från utrikes ort. Med resande likställes person, som

varit anställd på fartyg men därifrån avmönstrar. Vidare far enskild per­

son mottaga till riket såsom gåva till honom för eget bruk inkomna färdiga

tobaksvaror intill myckenhet som av Konungen för dylikt fall fastställts.

Tobaksvaror får också medföras från utrikes ort inkommande fartyg eller

luftfartyg, såvitt varorna är avsedda för förbrukning ombord. Handelsre­

sande må införa prov å färdiga tobaksvaror. Slutligen ma återförsäljare av

tobaksvaror till riket införa färdig sådan vara för försäljning. I detta fall

skall dock, i enlighet med vad som i det följande anföres, riktpris för varan

fastställas av tobaksmonopolet. De nämnda undantagen från monopolet

återfinnes i 23 och 25—29 §§ monopollagen.

I lagens 5 § är föreskrivet att specialmaskiner och specialverktyg för till­

verkning av tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och cigarretthylsor må

införas endast för monopolets utövares räkning eller med Konungens till­

stånd. Dock får resande, som ankommer från utrikes ort, enligt stadgande

i 26 § medföra cigarrettpapper intill viss mindre av Konungen fastställd

myckenhet. Detsamma gäller fartygsanställd som avmönstrar från fartyget.

Monopolets utövare skall för tobaksvara fastställa visst pris att utan bin­

dande verkan gälla till ledning vid försäljning av varan till allmänheten

(riktpris). Riktpris skall utsättas på varje förpackning. Dessa föreskrifter,

som upptagits i 15 och 19 §§ monopollagen, infördes genom lag den 26 april

1957 och gäller från och med den 1 januari 1960. Dessförinnan ägde to­

baksmonopolet bestämma vilket pris tobaksvara skulle betinga vid försälj­

ning till allmänheten (priskurantpris).

Eniigt gällande ordning skall för riket finnas en gemensam nämnd, sta­

tens tobaksnämnd, med uppgift att i samarbete med monopolets utövare

ävensom befintliga sammanslutningar av enskilda återförsäljare verka för

en sund utveckling av handeln med tobaksvaror. Nämnden består av sju

ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser tre — däribland ordförande och vice

ordförande — samt kommerskollegium och monopolets utövare vardera

två. De två ledamöter kommerskollegium utser skall väljas bland personer,

som företräder de enskilda återförsäljarnas intressen. I det nyss angivna

syftet skall nämnden i frågor rörande införsel av utländska tobaksvaror

samt rörande förhållandet mellan monopolets utövare och de enskilda åter­

försäljarna efter erforderliga undersökningar till monopolets utövare av­

giva begärda yttranden eller, när skäl därtill är, egna framställningar.

Nu återgivna bestämmelser om statens tobaksnämnd återfinnes i 32—

34 §§ monopollagen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1961

12

Tobaksmonopolets framställning

Såsom förut berörts föreslår tobaksmonopolet att riktprissättningen på

tobaksvaror skall slopas, importmonopolet på sådana varor upphävas och

statens tobaksnämnd avskaffas.

Tobaksmonopolet erinrar om att bolaget under förarbetena till 1957 års

lagstiftning, genom vilken riktprissystemet infördes, förordade detta system

med hänsyn till att riktpriset kunde antagas få ett avgörande inflytande på

prisbildningen samt staten och bolaget kunde anses ha ett visst ansvar för

att priset på de högt skattebelastade tobaksvarorna inte blev högre än som

motiverades av bolagets kostnader jämte skatt och medgivna handelsmargi-

naler. Sedan de nyssnämnda ändringarna i monopollagen beslutats har

emellertid, uttalar tobaksmonopolet, i första hand överväganden om bolagets

framtida försäljningspolitik föranlett en omprövning av denna ståndpunkt.

Tobaksmonopolet anser att tiden nu är mogen att slopa bestämmelsen, att

varuforpackningarna skall vara försedda med av bolaget fastställda rikt-

priser, och övergå till en helt fri prissättning. Riktpriserna synes — med

undantag av att de i vissa snabbköpsaffärer underskridits —

i

stort sett ha

följts av återförsäljarna, övergången från fasta priser till riktpriser har

sålunda, uttalar bolaget, inte medfört att detaljhandelspriserna i önskvärd

utsträckning anpassats efter säljarens prestation eller med andra ord efter

de kostnader han har eller den kundservice han lämnar. Riktprissystemet

ger inte bolaget den önskvärda friheten i dess handlande. Slopas riktpri­

set på förpackningarna blir däremot, anför tobaksmonopolet, den fria kon­

kurrensen vagledande för återförsäljarnas marginaler, och bolaget beredes

helt andra möjligheter än som nu bjuds att anordna sin försäljning efter

rationella linjer och att vid distributionen i erforderlig utsträckning tilläm­

pa principen pris efter prestation. Det finns enligt bolagets mening anled­

ning antaga att marginalerna vid tillämpande av en sådan ordning icke

kommer att bli oskäliga. Tobaksmonopolet framhåller även som en icke

^{ovasenthg fördel av ett slopande av prisangivelsen på} varuforpackningarna,

att de arbets- och kostnadskrävande omstämplingarna vid prisändringar för­

svinner.

°

Ett ytterligare skäl för avskaffande av riktprissättningen kan det för-

haHandet utgöra, anför bolaget, att från dansk och norsk sida missnöje

uttalats over att bolaget handhar riktprissättningen — och även skatte- och

tulluppborden — i fråga om den enskilda importen.

Tobaksmonopolet uttalar vidare alt ett upphävande av den legala före-

nkW11 °nYi vP,nSer §iVetViS inte UtgÖr någ0t hinder för begagnande av

flbrikant

rr°u' B°laget äVCnSOm

enskild importör eller utländsk

fabrikant kommer sålunda att vara oförhindrade att, om så prövas lämpligt,

pa varuforpackningarna eller på annat sätt ange riktpriser, som utan bin-

ande verkan skall tjana till ledning för återförsäljarnas prissättning.

Eu konsekvens av riktprissättningens slopande är, anför tobaksmonopolet,

aven de enskilda importörerna bör få fritt kalkylera sina utförsäljnings-

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

13

priser, varigenom bolagets handha vande av denna prissättning bortfaller.

Vid sådant förhållande kommer importmonopolet att förlora allt sakligt

innehåll, eftersom varje återförsäljare har rätt att själv direkt importera

tobaksvaror. Genom Sveriges anslutning till EFTA har också enligt tobaks-

monopolets uppfattning av reciprocitetsskäl blivit nödvändigt att slopa im­

portmonopolet.

Monopolbolaget anser att importmonopolet skall slopas även beträffande

cigarrettpapper i detalj förpackning. Enligt bolagets mening är detta en na­

turlig följd av att importen av röktobak blir fri.

Tobaksmonopolet föreslår, såsom tidigare nämnts, att statens tobaks-

nämnd avskaffas. Bolaget anför att nämnden — som inrättades i samband

med att importmonopolet år 1943 infördes och fick till uppgift bland an­

nat att tillse att konsumenternas och detaljhandlarnas skäliga anspråk på

urval av importerade tobaksvaror av god beskaffenhet beaktades — vid

den föreslagna avvecklingen av importmonopolet icke längre synes ha nå­

gon uppgift att fylla.

Tobaksmonopolet föreslår att en ny lag angående statsmonopol å till­

verkning av tobaksvaror skall ersätta nuvarande monopollag. I lagtekniskt

hänseende innebär förslaget — förutom ändringar i förhållande till gällande

ordning vilka betingas av upphävande av riktprissättningen och importmo­

nopolet samt avskaffande av statens tobaksnämnd — att monopollagen inte

längre kommer att innehålla några bestämmelser om tobaksskatt. Bestäm­

melser härom, som enligt monopolets uppfattning ej bör ingå i en författ­

ning av civillags karaktär, har i stället upptagits i en ny förordning om to­

baksskatt.

Remissyttrandena

I remissyttrandena tillstyrkes genomgående att riktprissättningen på to­

baksvaror slopas och importmonopolet beträffande sådana varor upphäves.

Under erinran om att redan 1958 års framställning i ämnet tillstyrkts hän­

för man sig nu i flertalet yttranden i väsentliga delar till vad som anförts

vid remissbehandlingen av nämnda framställning. Även förslaget om av­

skaffande av statens tobaksnämnd tillstyrkes över lag.

Kommerskollegium är av uppfattningen att prissättningen på tobaksva­

ror bör vara fri och förordar att förslaget om sådan prissättning nu genom­

föres. Prissättningen har ej längre, framhåller kollegium, någon betydelse

såsom underlag för beskattningen av tobaksvaror sedan denna beskattning

från och med år 1960 omlagts till en beskattning per styck eller viktenhet.

Kollegium uttalar vidare att importmonopolet i sak redan upphört och, så­

som monopolbolaget föreslagit, nu bör upphävas.

Kontrollstyrelsen finner det av tobaksmonopolet framlagda förslaget ge­

nomförbart och lämpligt.

Statens tobaksnämnd anför.

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år W61

Utformningen av monopolbolagets försäljningsvillkor — bland annat in­

förandet av expeditionsavgifter — har medfört att antalet expeditioner ned­

gått högst betydligt. Vidare har grossistförsäljningen av tobaksvaror fått en

ökad omfattning. Då man icke vet till vilka återförsäljare grossisterna säljer

tobaksvaror, är det icke möjligt att angiva hur stor ökningen av antalet för­

säljningsställen blivit och hur ökningen fördelar sig på olika återförsäljar-

kategorier. Det förefaller dock som om ökningen av antalet försäljningsställen

är mindre än vad man tidigare räknat med och att förskjutningarna mellan

de olika återförsäljarkategoriernas andel av den totala försäljningen blivit

förhållandevis små. Även om många tobaksaffärer har svårt att hävda sig

i den fria konkurrensen och fått vidkännas ganska betydande omsättnings-

minskning, har tobakshandlarnas andel av den totala omsättningen dock

nedgått mindre än väntat. Riktpriserna har i stort sett följts. De egentliga

undantagen härifrån har gjorts av en del varuhus och snabbköpsaffärer,

varjämte återbäring numera även torde lämnas för inköpta tobaksvaror.

Huruvida ett slopande av riktpriserna kommer att medföra en ytterligare

differentiering nedåt av försäljningspriserna, är svårt att säga men knap­

past troligt, då de nuvarande vinstmarginalerna procentuellt sett är små

och endast undantagsvis torde ge utrymme åt någon minskning. Däremot

är det icke uteslutet, att ett slopande av riktpriserna kan medföra och möj­

liggöra uttagande av högre priser på vissa speciella, mera sällan förekom­

mande tobaksvarumärken. Ur monopolbolagets synpunkt torde — som bo­

laget framhållit och nämnden tidigare vitsordat — ett borttagande av rikt­

priserna innebära vissa fördelar och kostnadsbesparingar.

Tobaksnämnden upplyser vidare att tobakshandlarna anser att riktpris-

sättningens borttagande blir till fördel, särskilt därigenom att möjlighet till

en friare, mera kostnadsbetingad prissättning erhålles. Däremot torde det

vara tveksamt, anför nämnden, om konsumenterna erhåller någon ekono­

misk fördel om riktprissättningen slopas. I likhet med monopolbolaget anser

nämnden önskvärt att priserna anpassas efter säljarens prestation, d. v. s.

efter de kostnader han har eller den kundservice han lämnar. Nämnden vill

dock påpeka att möjligheterna till en sådan kostnadsmässig anpassning är

begränsade i en marknad med helt fri prissättning. Nämnden delar monopol­

bolagets uppfattning att, om riktpriserna slopas och de enskilda importö­

rerna fritt får kalkylera sina utförsäljningspriser, importmonopolet förlorar

allt sakligt innehåll.

Enligt statens pris- och kartellnämnds uppfattning har erfarenheterna av

riktprissystemet under den tid, som förflutit sedan det sattes i tillämpning

— den 1 januari 1960 — givit belägg för åsikten att detta system lämpligen

bör slopas. Nämnden syftar därvid särskilt på det förhållandet att riktpris-

följsamheten varit betydande. Nämnden har visserligen icke låtit verkställa

någon speciell undersökning av denna följsamhet, men monopolbolagets på­

stående, att riktpriserna utom i vissa snabbköpsaffärer i stort sett följts av

återförsäljarna, överensstämmer med nämndens egna iakttagelser.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor anför att, därest tobaks-

monopolet skulle övergå till en försäljning till nettopriser, man torde ha

att räkna med att detaljhandelns egna organisationer kommer att åsätta to-

baksvarorna s. k. horisontella riktpriser. Huruvida sådana detaljistbestämda

15

riktpriser kommer att bli högre än de nu av tobaksmonopolet fastställda

bruttopriserna kan ej förutses. Det är emellertid känt, fortsätter ämbetet,

att man inom handeln allmänt anser specialtobakshandelns nuvarande mar­

ginaler vara mycket knappa. Många skäl synes tala för att denna handel

vill söka uppnå högre marginaler. Andra detaljister däremot, som saluför

tobaksvaror såsom en komplementartikel till sitt övriga sortiment, torde i

många fall för försäljningen av dessa varor få förhållandevis låga kostnader

och därför vara beredda att nöja sig med en knapp marginal. Ämbetet erin­

rar om att vissa kedjeföretag och delvis nya företagsformer, särskilt inom

livmedelshandeln, under senare år inlett en livlig och effektiv konkurrens

med priser, som ligger lägre än de av detaljhandelns organisationer för sina

egna medlemmar rekommenderade horisontella riktpriserna. Enligt ämbe­

tets uppfattning bör det därför finnas anledning att räkna med, att det i

fråga om handeln med tobaksvaror kommer att uppkomma en verksam

priskonkurrens om prisbildningen på dessa varor i detaljhandelsledet blir

helt fri.

Emellertid blir priskonkurrensen av naturliga skäl i många fall väsentligt

olika stark på skilda orter beroende på lokala förhållanden, fortsätter ämbe­

tet, som också understryker att allmänhetens prismedvetenhet är växlande.

Det är därför enligt ämbetets mening i hög grad önskvärt att statens pris-

och kartellnämnd fortlöpande följer pris- och marginalutvecklingen för

tobaksvaror på olika orter åtminstone till dess prisutvecklingen stabilise­

rats. Det torde likaledes vara angeläget att nämnden i anslutning därtill

under ett övergångsskede bedriver en aktiv konsumentupplysning om pri­

serna på tobaksvaror.

Ämbetet fortsätter.

Även om tobaksmonopolet icke ålägges att fastställa riktpriser torde det

likväl stå tobaksmonopolet fritt att i den utsträckning detta befinnes lämp­

ligt eller erforderligt angiva dylika priser. Skulle priskonkurrensen i fråga

om tobaksvaror av någon anledning icke bli tillräckligt verksam och detalj-

handelsmarginalerna därför allmänt sett oskäligt höga torde även vid bifall

till det nu remitterade förslaget ingripande sålunda kunna ske genom att

tobaksmonopolet till ledning för prissättningen i återförsäljareledet faststäl­

ler riktpriser. Enligt konkurrensbegränsningslagen lärer tobaksmonopolet

också vara oförhindrat att för återförsäljarna fastställa högsta utförsälj-

ningspriser och därvid genom leveransavstängning motverka att högstpri­

serna överskrides av återförsäljare.

Tobaksmonopolets befattning med fastställande av riktpriser för tobaks­

varor som importeras av enskilda återförsäljare innebär enligt ämbetets

mening otvivelaktigt en viss begränsning av konkurrensen för de privata

importörerna sinsemellan och i förhållande till tobaksmonopolet. Ämbetet

anför att från de synpunkter ämbetet har alt företräda den större frihet,

som i detta hänseende föreslås skola gälla, bör anses önskvärd. Vid den

föreslagna friheten för importörer att själva ange riktpriser på sina varor

synes riktprissystemet emellertid under vissa förutsättningar kunna kom­

ma alt användas för att åstadkomma en från allmän synpunkt icke önsk­

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

värd rabattkonkurrens. Genom att åsätta sina varor riktpriser, som ger åter­

försäljarna bättre marginal än vad som kan uttagas vid försäljningen av

det statliga företagets varor, kan detaljhandeln nämligen helt eller delvis

bli mer benägen att verka för försäljning av en enskild importörs varor.

Med hänsyn till de inom landet tillverkade och av tobaksmonopolet im­

porterade märkesvarornas dominerande ställning på marknaden behöver

dock, anför ämbetet, någon mera påtaglig skadlig verkan på prisbildningen

knappast befaras. Möjligheten av en sådan rabattkonkurrens gör det emel­

lertid enligt ämbetets mening angeläget att statens pris- och kartellnämnd,

såsom ämbetet förut framhållit, följer utvecklingen av pris- och marginal­

förhållandena.

Sveriges grossistförbund understryker att ett upphävande av riktprissätt-

ningen i och för sig är ägnat att främja en friare konkurrens inom handeln

med tobaksvaror. Enligt förbundets uppfattning har tobaksmonopolets egen

tillverkning hittills erhållit ett så omfattande skydd gentemot importerade

varor, att utländska priser och kvaliteter knappast har någon direkt inver­

kan på monopolets varu- och prispolitik. Förutom det skydd som de nuva­

rande tullbestämmelserna medlör har monopolbolagets ställning, anför gros­

sistförbundet, särskilt befästs genom att bolaget till sig kunnat knyta ge-

neralagenturer för praktiskt taget samtliga i vårt land av enskilda impor­

törer tidigare introducerade cigarrettmärken. En av förutsättningarna för

en verklig konkurrens på tobaksmarknaden är, framhåller förbundet, att

monopolbolaget upphör med eller starkt begränsar sin import av färdiga

tobaksvaror.

Sveriges köpmannaförbund och Tobakshandlarnas riksförbund, som av­

givit gemensamt yttrande, framhåller att inom handeln i princip måste häv­

das att varje vara vid försäljning skall bära sina kostnader. En så avvägd

prissättning på tobaksvaror bör kunna nås genom borttagande av riktpris-

sättningen. Förbunden understryker särskilt det förhållandet, att man vid

prisjämförelser mellan skilda företagsformer och butikstyper alltid måste

taga hänsyn till de prestationer som samtidigt erbjudes. Så t. ex. bör enligt

förbundens mening sortimentsfunktionen beaktas. Möjlighet bör alltså, an­

för förbunden, föreligga att uttaga differentierade marginaler på olika va­

ror. Förbunden framhåller att det från konkurrenssynpunkt är önskvärt med

en helt fri import och att monopolbolaget bör begränsa sin verksamhet till

de svensktillverkade varorna. Om tobaksmonopolet har för avsikt att även i

fortsättningen erbjuda utländska leverantörsföretag sina tjänster som distri­

butör med villkor om ensamförsäljningsrätt inom Sverige, hindras i prak­

tiken, anför förbunden, konkurrensen mellan de utländska och de svensk­

tillverkade varorna på ett för konsumenterna icke önskvärt sätt.

Kooperativa förbundet uttrycker inledningsvis sin livliga tillfredsställelse

över de av tobaksmonopolet framlagda förslagen till liberalisering av to-

bakshandeln. Förbundet framhåller att konsumentkooperationen vid rikt-

prissystemets införande den 1 januari 1960 utan dröjsmål utnyttjade möjlig­

heterna att reducera försäljningspriserna genom att konsekvent lämna sed­

17

vanlig återbäring även på tobaksvaror, vilket inneburit att konsumentpri­

serna med 3 till 4 procent underskridit gällande riktpriser. Med den snäva

marginal som tobaksmonopolets riktprissättning hittills lämnat har emel­

lertid någon väsentlig ytterligare prisreduktion icke varit möjlig att genom­

föra. Ej heller har, fortsätter Kooperativa förbundet, nu gällande regler för

den fria importen medfört nämnvärda ökade möjligheter till prisreduktio­

ner, enär importvaran skall klassificeras och riktprissättas av tobaksmono-

polet. Att riktprissättningen nu slopas innebär i realiteten, anför förbundet,

huvudsakligen att tobaksmonopolets hittillsvarande importmonopol försvin­

ner och att dess tillverkningsmonopol blir mindre utpräglat. Följden härav

blir att konkurrensen med utländska tobaksvaror i framtiden endast be­

gränsas av gällande tullskydd.

1 frågan om avskaffande av statens tobaksnämnd erinrar nämnden om

att den — vid sidan av uppgiften att tillse att anspråk på urval av impor­

terade tobaksvaror av god beskaffenhet beaktades — avsågs verka som ett

rådgivande organ till monopolbolaget och ett diskussionsforum i vad gäll­

de principerna för antagande av återförsäljare, rabattpolitiken och andra

frågor av större betydelse. Beträffande riktprissättning och försäljnings­

villkor har emellertid — efter den 1 januari 1960 — inte mellan monopol­

bolaget och återförsäljare uppkommit några meningsskiljaktigheter, som

hänskjutits till nämndens prövning.

Departementschefen

Statsmonopolet på tillverkning av tobaksvaror infördes genom eu förord­

ning av år 1914. Enligt denna förordning ålåg det monopolbolaget alt be­

stämma det pris som tobaksvara skulle betinga vid försäljning till allmän­

heten, det s. k. priskurantpriset. Denna föreskrift gällde under förord­

ningens hela giltighetstid. Då förordningen år 1943 ersattes av nu gällande

lag om statsmonopol på tillverkning och import av tobaksvaror intogs mot­

svarande föreskrift i denna lag. Där bibehölls systemet med fasta brutto­

priser tills det efter beslut av 1957 års riksdag den 1 januari 1960 ersattes

av ett system med riktpriser, som ulan bindande verkan gäller till ledning

vid försäljning till allmänheten.

Som motiv för systemet med priskurantpriser anfördes — förutom skatte­

tekniska skäl — att tobakshandlarna genom alt priserna var bundna i de­

taljhandeln skulle förskonas från osund priskonkurrens.

övergången till riktprissättning skedde samtidigt med att den av tohaks-

monopolet i samråd med statens tobaksnämnd upprätthållna nyetablerings-

kontrollen avskaffades och butikstängningslagens särskilda reglering av

tobaksförsäljningen upphävdes. Systemet med fasta priser, som ej fick un­

derskridas, framstod som oförenligt med strävandena alt skapa fria kon­

kurrensförhållanden inom detaljhandeln med tobaksvaror och det under­

ströks också att systemet stod i direkt strid med de tankegångar, som ligger

bakom 1953 års lagstiftning mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning.

2

Bihang till riksdagens protokoll 1061. 1 samt. Nr 115

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1061

18

Mot bakgrund härav uttalades all detaljhandelspriset på tobaksvaror bordo

få bero på säljarens prestation, d. v. s. växla alltefter de kostnader sälja­

ren har eller den kundservice han lämnar. De särskilda förhållanden, soin

var betingade av monopolsituationen — bl. a. allmänhetens vana vid att lita

till fasta priser ansågs emellertid motivera att monopolbolaget åsalte

saluförda tobaksvaror riktpriser. Det framhölls även att skattetekniska syn­

punkter talade för en riktprissättning.

Tobaksmonopolet har föreslagit att man nu lar steget fullt ut och övergår

till en helt fri prissättning på tobaksvaror. Därvid framhålles att

övergången från fasta priser till riktpriser inte medfört en önskvärd an­

passning av detalj handel spriserna efter säljarens prestation och att rikt-

prissystemet i viss mån motverkar den fria konkurrensen. Bolaget befarar

icke att marginalerna blir oskäliga om riktpriserna slopas.

Vid remissbehandlingen har över lag tillstyrkts alt riktprissättningen på

tobaksvaror avskaffas.

Även enligt min mening kan tiden nu anses mogen att överväga införandet

av en helt fri prissättning på tobaksvaror. Genom 1957 års beslut om över­

gång från fasta priser till riktpriser togs ett första steg i sådan riktning. Sys­

temet med riktpriser har nu varit i kraft något mer än ett år. Erfarenheterna

därav får redan anses ha givit vid handen att systemet icke är tillfyllest

för att erhålla den priskonkurrens på området som från flera synpunkter

fiamstår som önskvärd. Även om möjligheterna till fri prisbildning på sina

håll utnyttjats för att bereda konsumenterna tillgång till tobaksvaror till

billigare priser, har på det stora hela taget prissättningen i detaljhandeln

följt riktpriserna. Kravet på riktpriser synes också i viss mån ha bundit mo­

nopolbolaget i dess strävanden att ordna försäljning och distribution på

ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Även i fråga om den import av to­

baksvaror, som icke omhänderhas av tobaksmonopolet, har formerna för

liktpi issättningen visat sig vara — om än i jämförelsevis ringa mån — till

hinder i nämnda avseende och i konkurrensen med det inhemska monopol-

holaget.

1

Av det sagda torde framgå att goda skäl föreligger att nu taga steget fullt

ut och avskaffa även systemet med riktprissättning. Nämnas må att skatte­

tekniska hänsyn ej längre lägger hinder i vägen för en sådan åtgärd. Skatten

på tobaksvaror är nämligen numera oberoende av priset och utgår som

stycke- eller viktskatt. Även om det ligger i sakens natur att eu helt fri

prisbildning på längre sikt bör leda till prisbilligare tobaksvaror, är det emel­

lertid angeläget att omläggningen icke under ett övergångsskede utnyttjas i

prisfordyrande syfte. Det synes därför vara av värde att statens pris- och

kartellnamnd — såsom också ombudsmannaämbete för näringsfrihetsfrå-

gor understrukit — följer utvecklingen och bedriver konsumentupplysning

om priserna på tobaksvaror.

Under hänvisning till det nu anförda förordar jag att systemet med rikt­

prissättning på tobaksvaror avskaffas och att prissättningen på sådana va-

lor alltsa icke blir föremål för någon författningsmässig reglering.

Kuntjl. Maj:Is proposition nr 115 är 1961

19

Med riktprissättningens avskaffande sammanhänger nära frågan, hu­

ruvida importmonopolet på tobaksvaror skall bibehållas. Under hela

den tid vi haft sådant monopol har återförsäljare visserligen ägt importera

färdiga tobaksvaror. Monopolet har emellertid fram till år 1960 tagit sig ut­

tryck i att återförsäljning fått bedrivas endast av den som monopolbolaget i

samråd med statens tobaksnämnd antagit som återförsäljare och i att mo­

nopolbolaget bestämt detalj handelspriserna även på importerade tobaksva­

ror. Genom att nyssnämnda år nyetableringskontrollen slopades och de fasta

bruttopriserna avlöstes av riktpriser har å andra sidan importmonopolet iör-

lorat sitt reella innehåll. Riktprissättningen är numera det enda som kan

sägas i praktiken innebära ett visst — låt vara mycket försvagat — import­

monopol. Om nu även riktprissättningen avskaffas, återstår över huvud inte

längre något importmonopol på tobaksvaror. Såsom monopolbolaget före­

slagit och remissinstanserna också förordat bör därför vid ett slopande av

riktprissättningen importmonopolet även formellt upphävas. Likaså bör

importmonopolet på cigarrettpapper i detalj förpackning i enlighet med mo­

nopolbolagets förslag nu slopas.

Jag tillstyrker sålunda jämväl monopolbolagets förslag i förevarande

hänseenden.

Upphävandet av nyetableringskontrollen och den särskilda regleringen av

tobaksförsäljningen enligt butiksstängningslagen innebar att de huvudsak­

liga arbetsuppgifterna för statens tobaksnämnd försvann. I sam­

band med denna reform uttalades också från flera håll att nämnden borde

avskaffas, enär utrymmet för fortsatt verksamhet från dess sida var förhål­

landevis litet. Tobaksmonopolet förordade emellertid att nämnden skulle

kvarstå som ett i huvudsak rådgivande organ till bolaget.

Vid bedömandet av frågan om nämndens bibehållande uttalade jag att till­

räckliga förutsättningar för att allsidigt pröva behovet av att vid sidan om

monopolbolaget ha ett offentligt organ med huvudsakligen konsultativa

uppgifter icke torde föreligga förrän man haft någon tids erfarenhet av de

friare förhållandena. Nämnden var dock väl lämpad att under övergångs­

skedet till en fri tobakshandel utgöra ett behövligt kontaktorgan mellan

monopolbolaget och dess kunder. Med hänsyn därtill bibehölls nämnden

tills vidare. I sammanhanget uttalades även att sedan någon tids erfaren­

het vunnits av den nya ordningen frågan om nämndens bestånd borde om­

prövas.

Tobaksmonopolet har nu föreslagit att nämnden skall avskaffas. Försla­

get har över lag tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Ej heller enligt min mening finns något att invända mot att tobaksnämn-

den nu avskaffas. Redan genom 1957 års ändringar i monopollagen in­

skränktes i praktiken nämndens uppgifter i väsentlig mån. Upphäves nu

riktprissättningen och importmonopolet torde i fortsättningen inom nämn­

dens verksamhetsområde knappast andra problem kunna uppkomma än så­

dana som med fördel kan lösas genom förhandlingar i vanlig ordning mel-

2f

llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 115

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

lan monopolbolaget och berörda intressenter. Jag vill för övrigt erinra om

att från och med innevarande budgetår anslaget till statens tobaksnämnd

utgått ur riksstaten.

Jag biträder sålunda även förslaget om avskaffande av statens tobaks­

nämnd.

Inom finansdepartementet har i enlighet med det anförda upprättats för­

slag till ny monopollag. Till den närmare utformningen av förslaget åter­

kommer jag i det följande.

III. Uppbörden av skatt och tull

Gällande ordning

Med slopande av riktprissättningen och avskaffande av importmonopolet

sammanhänger i^ära frågorna hur det skattetekniska systemet för tobaksbe-

skattningen därefter skall vara anordnat och i vilken ordning tull skall er­

läggas för importerade tobaksvaror. För närvarande innehåller monopolla­

gen i 16, 17 och 17 a §§ samt 29 § 3 mom. bestämmelser om skattesatser,

skattebefrielse och återbäring av skatt. Uppbörden av skatten regleras där­

emot genom det mellan staten och monopolbolaget ingångna avtalet om

utövandet av statens tobaksmonopol. Detta avtal reglerar även uppbörden

av tull på importerade tobaksvaror. I fråga om uppbörd av skatt och tull

gäller för närvarande följande.

Enligt 29 § monopollagen äger återförsäljare av tobaksvaror på vissa

villkor till riket införa färdig tobaksvara för försäljning. I anslutning till

att tobaksmonopolet åsätter sålunda införd vara riktpris skall importören

till monopolbolaget erlägga på varan belöpande tull och skatt.

I avtalet mellan staten och monopolbolaget har stadgats att bolaget för alla

tobaksvaror — såväl de som försäljes eller eljest utlämnas av bolaget som

de vilka av återförsäljare i enlighet med vad nyss sagts importeras för för­

säljning — till staten skall erlägga å varorna belöpande skatt. Bolaget skall

enligt avtalet den 22 i varje månad till statskontoret inleverera skattebelopp,

som belöper på de tobaksvaror, vilka bolaget under nästföregående månad

levererat eller för vilka bolaget under samma tid uppburit av återförsäljare

erlagd skatt. Varje inleverering till statskontoret skall vara åtföljd av på

bolagets böcker grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara

avgiven å bolagets vägnar av verkställande direktören samt till riktigheten

styrkt av jourhavande revisor. Vid skatteleveransen får avdrag göras för

belopp, som bolaget jämlikt bestämmelser i 17 a och 29 §§ monopollagen

under nästföregående månad utbetalat i återbäring av skatt.

I fråga om tull gäller enligt det nyss nämnda avtalet att monopolbolaget

till generaltullstyrelsen skall inleverera tullbelopp som belöper på de im­

porterade tobaksvaror, vilka bolaget under nästföregående månad levererat

eller för vilka bolaget under samma tid uppburit av återförsäljare erlagd

tull. I övrigt äger för inlevereringen av tull de nyss återgivna bestämmel­

22

för ett eljest inom landet icke representerat märke kunna registreras, även

om importkvantiteten något skulle understiga vad som eljest kräves.

I fråga om tull innebär tobaksmonopolets förslag för enskilda importörer

att denna skall betalas vid importen och något undantag alltså inte göras

från gällande regler för betalning av tull i allmänhet.

För tobaksmonopolets egen försäljning och import

föreslår bolaget att nu gällande ordning skall bibehållas beträffande upp­

börden av såväl skatt som tull. I fråga om skatteuppbörden anför bolaget.

Anledning torde icke föreligga att låta monopolets statskontrollerade ut­

övare avge deklaration till statlig myndighet och till denna inleverera för­

fallen skatt. Monopolets utövare har fördenskull i förslaget givits en annan

ställning än övriga skattskyldiga i den meningen, att den icke deklarerar

till kontrollstyrelsen, utan endast internt — såsom redan är fallet -—- upp­

gör en sammanställning över skattens beräknande, vilken granskas av den

av staten utsedde revisorn, och att den icke inbetalar skatten till kontroll-

styrelsen utan direkt inlevererar denna till statsverket. Monopolets utövare

har däremot icke genom bestämmelserna givits en, jämfört med andra

skattskyldiga, i ekonomiskt hänseende gynnad ställning. Konkurrens på lika

villkor blir sålunda möjlig.

Rörande uppbörden av tull uttalar tobaksmonopolet att det ansetts lämp­

ligt att bolaget beredes möjlighet att — såsom för närvarande är fallet —

själv beräkna och i motsvarande ordning som gäller beträffande skatten

erlägga på införda varor belöpande tullavgifter.

Såsom förut nämnts föreslår monopolbolaget att beskattningen av to-

baksvaror inte såsom hittills skall regleras i monopollagen utan i stället i en

ny förordning om tobaksskatt. Om bolagets betalning av tull föreslås en

särskild författning.

Remissyttrandena

Vad tobaksmonopolet föreslagit i fråga om uppbörd av skatt och tull

har 's id remissbehandlingen tillstyrkts eller lämnats utan erinran, utom

såvitt gäller ordningen för bolagets egen betalning av tull. I sistnämnda hän­

seende har i vissa yttranden uttalats, att monopolbolaget icke bör beredas

någon gynnad ställning i förhållande till andra importörer.

Svciiges grossistförbund anför att — om monopolbolaget skulle äga själv

beräkna och erlägga tullavgifter på införda varor — konsekvensen skulle

bli att bolaget på grund av möjligheten att erhålla en viss kredit vid inbe­

talandet av tullmedel skulle komma i ett gynnsammare läge än andra im­

portörer. Då det är angeläget att konkurrensen mellan olika importerande

företag kan ske pa lika villkor, bör enligt förbundets åsikt även monopol­

bolaget erlägga tull för utländska varor redan då dessa införes till landet.

En sådan ordning skulle, anför förbundet, stå i överensstämmelse med de

synpunkter om likabehandling, som varit vägledande vid utformandet av

icke blott de regler, som föreslås för redovisning av tobaksskatt, utan även

ett i propositionen nr 164 till 1960 års riksdag framlagt förslag om undan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

25

Vid import genom resande har det i praktiken visat sig svårt att upprätt­

hålla det i 26 § monopollagen intagna stadgandet om kontrollstämpling. Dels

har denna stämpling med nuvarande emballering av cigarretter varit torenad

med praktiska svårigheter, dels har den på vissa platser stora omfattningen

av resandetrafiken hindrat en konsekvent genomford kontrollstämpling.

Detta har medfört vissa svårigheter ur bevissynpunkt, men dessa svårighe­

ter synes icke vara så stora att de bör motivera en för både allmänheten

och tullverket betungande kontrollstämpling av även resandes tobaksvaror.

Remissyttrandena

I fråga om den föreslagna kontrollstämplingen uttalas delade meningar i

de avgivna yttrandena.

Generaltullstyrelsen anser sig tills vidare kunna godtaga att den före­

slagna kontrollstämplingen begränsas till att avse endast cigarretter, medan

kontrollstyrelsen avstyrker förslaget. Övriga myndigheter har inte yttrat

sig i saken.

Flertalet handelskammare tillstyrker förslaget eller lämnar det utan er­

inran. Ett par handelskammare ifrågasätter emellertid om tillräckligt vä­

gande skäl för kontrollstämpling föreligger, medan övriga organisationer

inom näringslivet anser att förslaget därom ej bör genomföras.

Generaltullstyrelsen framhåller att kontrollstämpeln utgör ett viktigt be­

vismedel i samband med bekämpningen av smugglingen. Styrelsen anser sig

dock —- såsom nyss nämnts — tills vidare kunna godtaga en begränsning av

kontrollstämplingen att avse endast cigarretter. Styrelsen har inte någon

erinran mot att för tobaksvaror som medföres av resande ej kräves åsättande

av kontrollstämpel.

Kooperativa förbundet framför betänkligheter med avseende på importö­

rernas merkostnader för anbringande av kontrollstämpel. Då åtgärden med

kontrollstämpling förestavas av fiskala skäl bör dessa kostnader enligt för­

bundets mening ej åvila importörerna. Som huvudsyftet med kontrollstäm­

peln synes vara att försvåra försäljning av insmugglade varor, förordar för­

bundet, alt en närmare utredning om frågans principiella och praktiska

innebörd företages och att den föreslagna bestämmelsen om kontrollstämp­

ling i avvaktan härpå utgår ur tobaksskatteförordningen.

Sveriges köpmannaförbund och Tobakshandlarnas riksförbund finner de

skäl, som åberopats för den föreslagna kontrollstämplingen, icke så starka

som de skäl, som talar mot en dylik stämpling. Det synes därför förbunden

från konsumentsynpunkt vara angeläget att det föreslagna kontrollstämp-

lingsförfarandet inte genomföres.

Sveriges grossistförbund anser att upphävandet av importmonopolet och

övergången till helt fri prissättning gör hittillsvarande bestämmelser om

särskild kontrollstämpel på originalförpackningarna överflödiga. Äsättandet

av sådan stämpel medför också, anför förbundet, betydande kostnader och

besvär för importören med därav följande fördyring av varan. Även om

systemet med kontrollstämpel kan ha en viss betydelse såsom bevismedel,

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

bör dock enligt förbundets mening dess värde i samband med smuggelbe­

kämpningen inte överskattas. Framför allt torde nyttan av kontrollstämp-

lingen från det allmännas synpunkt inte stå i rimlig proportion till de med

förfarandet förenade kostnaderna. Förbundet hemställer fördenskull att

även skyldigheten att anbringa kontrollstämpel på cigarrettförpackningar

slopas.

Kontrollstyrelsen anför till en början att vissa skäl talar emot ett genom­

förande av förslaget om kontrollstämpling av cigarrettförpackningar. Styrel­

sen fortsätter.

Kontrollstämpeln, som skall vara ett bevis på att varan är beskattad,

skulle tillhandahållas registrerad importör genom kontrollstyrelsens för­

sorg. Anbringandet av stämpelmärket måste av praktiska skäl ske i anslut­

ning till emballeringen hos den utländske tillverkaren. För att styrelsen

skall kunna erhålla kontroll över användningen av rekvirerade stämplar,

bör villkorlig betalningsskyldighet uppkomma för importören redan vid

stämplarnas utlämnande, medan skattskyldighet uppkommer i enlighet med

förordningens bestämmelser. Avstämning av värdet av utlämnade stämplar

finge ske i samband med den preliminära deklarationsgranskningen. Förfa­

randet kan antagas komma att bli betungande ur redovisningssynpunkt.

Tobaksmonopolet har uttalat, att åsättandet av kontrollstämplar skulle med­

föra kostnader och besvär särskilt i fråga om importvarorna. Förutom kost­

nader i samband med lagerhållning och expediering av kontrollstämplarna

tillkommer kostnader för tillverkning av dessa stämplar. De sammanlagda

kostnaderna, som även kommer att drabba tullverket, torde icke bli obe­

tydliga. Det skulle kunna övervägas att låta tillverkningen och distributio­

nen av kontrollstämplarna ombesörjas av postverket. Ej heller med en dylik

anordning torde nämnvärd kostnadsbesparing ernås. Om stämpling kunde

ske medelst stämpelmaskin —- ett förfarande vilkets tillförlitlighet kontroll­

styrelsen ej nu kan bedöma — skulle kostnaderna kunna nedbringas. Kon­

trollstämpling bör ske på importörens bekostnad, vilket bör direkt angivas i

författningen.

Kontrollstyrelsen avstyrker förslaget om kontrollstämpling av cigarrett­

förpackningar under hänvisning till de ökade kostnader och det betung­

ande administrativa merarbete, som ett genomförande av förslaget skulle

medföra. Styrelsen anför avslutningsvis att det synes tveksamt om kontroll-

stämplingen kan ha någon större betydelse för smugglingsbekämpningen,

då tobaksvaror som införes av resande inte kontrollstämplas.

Departementschefen

Om iiktprissystemet borttages i enlighet med vad jag här förordat, blir

kontrollstämpling inte längre erforderlig från prisregleringssynpunkt. Dess

ändamål blir uteslutande att underlätta beivrandet av smuggling. Kontroll-

stämplingens betydelse i detta hänseende bör emellertid inte underskattas.

Att tobaksvaror, som införes av resande, inte blir stämplade, spelar här­

vidlag inte någon roll, då kvantiteterna är alltför små för att ge utrymme

för försäljning. Praktiskt taget all legal försäljning kommer därför, om

stämplingsförfarandet bibehålies, att avse stämplade varor; om ostämplade

27

varor utbjudes, har man anledning räkna med att varusmuggling före­

ligger.

På grund härav anser jag mig, trots de invändningar som framförts, böra

förorda, att stämplingsförfarandet bibehålies. Med hänsyn till att smugg-

lingsfaran är mindre aktuell i fråga om andra varor än cigarretter anser

jag emellertid att stämplingen kan inskränkas till sistnämnda varuslag.

Det synes lämpligt att, på sätt tobaksmonopolet jämväl förordat, i tobaks-

skatteförordningen intages en bestämmelse, som ger Kungl. Maj :t rätt att

föreskriva att tobaksvara må förekomma till försäljning endast i original­

förpackning som är försedd med särskild kontrollstämpel. Därest riksdagen

bifaller det nu framlagda förslaget har jag för avsikt att föreslå att i till-

lämpningsföreskrifter till tobaksskatteförordningen meddelas bestämmelser

om kontrollstämpling av cigarrettförpackningar.

Det bör självfallet tillses, att man i möjligaste mån nedbringar med

stämplingen förenade kostnader och besvär.

Stämplarna är inte avsedda att utgöra bevis på att varan är beskattad.

Det är därför inte erforderligt med mer än en typ av stämpel, och kostna­

derna per stämpelmärke blir då obetydliga. Stämplarna bör av kontroll­

styrelsen utan närmare undersökning kunna till självkostnadspris för­

säljas till envar, som är registrerad hos styrelsen. Denne får i sin tur sän­

da stämplarna till den utländska fabriken, där de påsättes i samband med

den maskinella iförpackningen av cigarretterna. Genom att registreringen

— i enlighet med vad jag i det följande kommer att förorda — göres för­

hållandevis vid torde i princip alla, som önskar för försäljning importera

cigarretter, kunna använda sig av det nu skisserade förfarandet. Besvär

och kostnader blir då obetydliga. Skulle någon som ej är registrerad vilja

för försäljning importera cigarretter synes det inte möjligt med ett lika

enkelt förfarande. Man torde då få gå till väga på det sättet att importö­

ren under tullverkets kontroll får åsätta förpackningarna stämplar, som

utlämnas av tullverket. Tullverkets kostnader bör importören betala. Av

det nyss anförda torde emellertid framgå, att sådana fall knappast blir ak­

tuella. V.

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1961

V. Skatt och tull på cigarretter

Gällande ordning

Bestämmelser om storleken av skatten på tobaksvaror är intagna i 16 §

monopollagen. Skatten på cigarretter är differentierad och utgår per cigar­

rett med 6,9 öre, då cigarretten väger högst 0,85 gram (skattegrupp I), och

med 11,4 öre, då den väger mer (skattegrupp

II).

Tullen på cigarretter är för den nyssnämnda lättare viktgruppen 1,2 och

för den tyngre 2,1 öre per styck.

De nu återgivna bestämmelserna gäller inte beträffande färdiga tobaks­

varor, som för eget bruk från utrikes ort medföres av resande eller fartygs-

28

anställd som avmönstrar eller vilka inkommer till riket såsom gåva till en­

skild person för dennes eget bruk. I den mån sådan införsel är tillåten

utgår i stället, där tullfrihet ej föreligger, särskild tullavgift — s. k. resande­

tull — vilken utgör ersättning för både tullen och tobaksskatten på va­

rorna.

Tobaksmonopolets framställning

Tobaksmonopolet föreslår att för de lättare cigarretterna — vägande högst

0,85 gram — skatten skall höjas från 6,9 till 8,8 öre och tullen från 1,2 till

1,6 öre per styck. Därjämte föreslår monopolet att cigarretter som väger

mer än 0,85 gram skall uppdelas i två grupper, därvid nuvarande högsta

skattesats -— 11,4 öre — skall gälla för cigarretter, som väger högst 1,35

gram, medan tyngre cigarretter skall beskattas med 22,8 öre per styck. Slut­

ligen föreslås att för cigarretter som väger mer än 1,35 gram skall utgå tull

med 4,2 öre per styck. För mellangruppen föreslås — liksom i fråga om

skatten — ingen höjning.

Tobaksmonopolet erinrar om att för bestämmande av skatten på cigar­

retter hela vikten — alltså inklusive papper och eventuellt filter eller mun­

stycke — är avgörande. Viktgränsen sattes, anför bolaget, till 0,85 gram i

syfte att till grupp I hänföra på marknaden förekommande cigarretter med

fast pappersmunstycke. Med hänsyn till att produktionskostnaderna per en­

het för munstyckscigarretter är avsevärt högre än för övriga cigarretter be­

stämdes i överensstämmelse med vad som tidigare gällt skattesatsen för

grupp I till ett lägre belopp än skillnaden i vikt i förhållande till cigarretter

i grupp II i och för sig skulle ge anledning till.

Den låga skattesatsen för cigarretter i grupp I har nu, uttalar tobaksmono­

polet, utnyttjats för att på marknaden utsläppa en liten kort cigarrett utan

munstycke med en vikt icke överstigande 0,85 gram. Det är en importerad

cigarrett, som säljes med ett riktpris av 2 kronor 45 öre för 20 stycken.1 På

grund av den reklam, som åtföljde introduktionen, har cigarretten, anför

monopolet, haft en icke obetydlig initialframgång, men det är för tidigt att

uttala sig om den framtida försäljningsvolymen. Det kan dock enligt bolaget

förväntas, att försök kommer att göras även från andra håll att med utnytt­

jande av den låga skattesatsen för grupp I på marknaden introducera små

prisbilliga cigarretter. Tobaksmonopolet skulle då bli tvunget att söka möta

denna konkurrens. Härigenom uppstår, anför bolaget, risk för att statens

inkomster från tobaksskatten kan komma att minska. Det synes därför

nödvändigt att vidtaga åtgärder för att hindra en sådan utveckling.

Tobaksmonopolet fortsätter.

En utväg är att grupp I uttryckligen bestämmes att omfatta endast cigar­

retter med fast pappersmunstycke med en vikt av högst 0,85 gram. Därige­

nom har man dock inte uteslutit möjligheten, att cigarretter med mycket

korta munstycken, framställda på vanliga cigarrettmaskiner till samma

laga kostnader som för filtercigarretter, kan komma att tillföras markna-

avses den finska cigarretten Meil, importerad av Tobakshandlarnas riksförbunds engros

Kungl. Maj. ts proposition nr 115 år 1961

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

I skrivelse den 13 oktober 1960, med vilken den nu återgivna skrivelsen

den 21 september samma år överlämnats, upplyser tobaksmonopolet att

dåmera ytterligare ett importerat cigarrettmärke, hänförligt till skattegrupp

I, introducerats på den svenska marknaden.1 Som monopolets förmodan,

att det till grund för framställningen om skatte- och tullhöjningar liggande

fallet skulle följas av andra försök att introducera små prisbilliga cigarret­

ter, visat sig vara riktig, anser bolaget angeläget att den föreslagna skatte-

justeringen snarast möjligt genomföres.

Remissyttrandena

1 remissyttrandena ställer man sig överlag avvisande till de föreslagna

skatte- och tullhöjningarna. De godtages dock med viss reservation av ge­

neraltullstyrelsen.

Kommerskollegium finner i och för sig motiverat att höja skattesatsen

för lätta cigarretter utan pappersmunstycke till en nivå som bättre svarar

mot skatten för andra cigarretter utan sådant munstycke. Flera omstän­

digheter föreligger emellertid som enligt kollegiets mening talar emot att

för närvarande vidtaga en sådan skattehöjning.

Vid bedömningen av bolagets framställning bör sålunda, anför kommers­

kollegium, beaktas att det nuvarande skattesystemet trätt i kraft så sent

som den 1 januari 1960 och att därför verkningarna av detsamma kunnat

prövas under endast mycket kort tid. Vidare bör hänsyn tagas till att fabri­

kanter och återförsäljare inte torde ha haft anledning att antaga annat än

att den nyinförda skattegrupperingen skulle bli bestående åtminstone nå­

gon tid tramåt och att i varje fall ett par av dem i förlitande härpå synes

ha nedlagt icke obetydliga kostnader — bl. a. för reklam — för införande

av lätta, prisbilliga cigarretter på marknaden. Om skatten för dessa cigär-

retter höjes enligt bolagets förslag, skulle exempelvis, framhåller kollegium,

en förpackning om 20 cigarretter komma att belastas av en opåräknad

kostnad av 38 öre. En dylik skattehöjning skulle sannolikt komma att vä­

sentligt begränsa försäljningen av dessa cigarretter och måhända helt

stoppa den.

Den slutliga prövningen av frågan om en skattehöjning för de till den

lägsta skattegruppen hänförliga lätta cigarretterna utan pappersmunstycke

synes kollegium under angivna förhållanden böra anstå tillsvidare. I allt

fall finner kollegium angeläget, att en längre övergångstid för ikraftträ­

dandet av skattehöjningen stadgas för att ge fabrikanter och återförsäljare

möjlighet att anpassa verksamheten efter de höjda skattesatserna.

Tobaksmonopolets förslag innebär, framhåller kollegium, att skattesat­

sen skulle höjas för alla cigarretter som hänföres till den lägsta skatte­

gruppen och sålunda även för cigarretter med pappersmunstycke, för vilka

denna skattegrupp torde ha tillkommit. Skattehöjningen skulle för dessa

cigarretter medföra en ökad belastning motsvarande 20—25 procent av

priset. De särskilda skäl för en höjning av skatten för dessa cigarretter som

1 Här avses den norska cigarretten Carlton, importerad av Kooperativa förbundet.

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

ger högst 0,85 gram i varje fall icke för närvarande måtte föranleda någon

åtgärd.

Avslutningsvis uttalar grossistförbundet att vad förbundet anfört i till-

lämpliga delar gäller även förslaget att införa en ny skattegrupp för cigar­

retter med högre vikt än 1,35 gram. Enligt vad förbundet erfarit skulle

av de cigarretter som nu finns i marknaden endast ett märke komma att

inrymmas under den nya skattegruppen och risken att cigarretter med

t. ex. dubbel normallängd kommer att importeras i sådan omfattning, att

detta väsentligt skulle påverka statens skatteinkomster, förefaller förbun­

det obetydlig.

Sveriges köpmannaförbund anför att leverantörs- och importföretag, som

gjort investeringar med utgångspunkt från gällande regler, rimligen bör un­

der relativt god tid få tillfälle att förbereda den omdisposition som kan bli

nödvändig med anledning av förändrade skatteregler. Förbundet anser att

ett ställningstagande till de föreslagna höjningarna bör anstå, i varie fall

tills vidare.

J

Tobakshandlarnas riksförbund och Tobakshandlarnas riksförbunds en­

gros aktiebolag hemställer i gemensamt yttrande att tobaksmonopolets

framställning lämnas utan åtgärd till dess säkrare kan bedömas om den

påtalade cigarrettimporten verkligen har någon ogynnsam betydelse för

statsverkets inkomster.

I yttrandet upplyses att engrosaktiebolaget — i samarbete med riksför­

bundet och de finska studentorganisationernas cigarrettfabrik Amer-Tupak-

k.a °J som §rossist under några månader distribuerat cigarretten Med

för försäljning till allmänheten uteslutande genom specialtobakshandlarna

Med introducerades på försök i ett fåtal städer i mellersta och västra Sve­

rige under maj, juni och juli 1960. Provförsäljningen, som understöddes av

omfattande tidningsannonsering och annan reklam, visade, anför förbun­

den, att det förelåg visst intresse för cigarretter i ifrågavarande vikt- och

prisklass. I augusti 1960 introducerades därför Med också i övriga Sverige.

Trots en mycket betydande reklamkampanj, fortsätter förbunden, har

konsumtionen av Meil-cigarretter under tiden maj—oktober 1960 stannat

vid knappt 15 miljoner stycken eller ca 2,5 miljoner per månad under det

att hela cigarrettkonsumtionen i Sverige uppgår till över 500 miljoner styc­

ken per månad. Med representerar alltså under den angivna tidsperioden

ungei ar 0,5 procent av den totala cigarrettkonsumtionen i landet, och för­

bunden framhåller att man ännu inte — i november 1960 — vet om denna

siffra kommer att stiga eller sjunka. Tobaksmonopolets farhågor för skatte­

bortfall ar därför enligt förbundens mening mycket överdrivna, och förbun-

den anser frågan om höjning av skatt och tull på lättare cigarretter alldeles

for tidigt väckt.

Det ar naturligt, fortsätter förbunden, att både svenska och utländska

företagare då nu gällande bestämmelser om tobaksbeskattningen trädde i

kraft den 1 januari 1960 började pröva möjligheterna att göra affärer med

tobaksvaror. Under några månader har, anför förbunden, i förlitande på dessa

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

av normal storlek alltför låg beskattning. En höjning av skatten är därför

enligt styrelsens mening motiverad och styrelsen anser att höjningen av

praktiska skäl bör avse hela den lägsta skattegruppen. I betraktande av den

relativt ringa skillnaden i vikt mellan de lättare cigarretterna och cigarret­

ter av normal storlek synes det enligt generaltullstyrelsens uppfattning

kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl föreligger att bibehålla en

särskild skatleklass för de lättare cigarretterna. Styrelsen framhåller att ci­

garretter av s. k. King size drager samma skatt som cigarretter av normal

storlek. Därest en differentiering fortfarande skulle anses påkallad har ge-

neral tull styrelsen dock intet att erinra mot den av tobaksmonopolet före­

slagna avvägningen av skatten.

Generaltullstyrelsen anser att förslaget att införa en ny skattegrupp med

fördubblad skattesats för cigarretter med en vikt av mer än 1,35 gram in­

nebär en onormalt hög beskattning av cigarretter med en vikt närmast över

viktgränsen. Som dylika cigarretter för närvarande inte torde förekomma

i marknaden kan emellertid styrelsen biträda förslaget såsom en säkerhets­

åtgärd till förhindrande av ett kringgående av den åsyftade beskattningen

genom framställning av onormalt stora cigarretter. Skulle framdeles cigar­

retter i storlek närmast över 1,35 gram i nämnvärd utsträckning förekomma

på marknaden, torde dock skattens avvägning få upptagas till förnyad prov­

ning.

Generaltullstyrelsen fortsätter.

Nuvarande tullsatser för de båda viktgrupperna ha bestämts i samma re­

lation till varandra som gruppernas skattesatser. Tobaksmonopolets förslag

innebär också att tullsatserna skulle jämkas i samma proportion som skatte­

satserna. Tvekan kan rada huruvida detta innebär en adekvat avvägning av

tullen. Styrelsen anser sig dock icke i detta sammanhang ha anledning ifrå­

gasätta ett frångående av den princip som tillämpats vid fastställandet av

nuvarande tullsatser. I enlighet med denna princip torde, vid bifall till to­

baksmonopolets förslag beträffande skattesatserna, jämväl tullsatserna böra

taststallas i enlighet med monopolets förslag.

Slutligen erinrar generaltullstyrelsen om att, såsom tobaksmonopolet

framhållit, ett genomförande av de föreslagna tullhöjningarna icke kan till-

lämpas gentemot EFTA-länderna. Avtrappningen av tullsatserna i förhål­

lande till dessa länder måste nämligen utgå från de nu gällande tullsatserna.

Departementschefen

Cigarretter är i beskattningshänseende för närvarande indelade i två grup­

per. Till den ena hänföres cigarretter, som väger högst 0,85 gram, och till

den andra tyngre cigarretter. Skatten är för de lättare cigarretterna 6,9 och

för de tyngre 11,4 öre per styck. I tullhänseende följes samma indelning ef­

ter vikt. Tullen är 1,2 öre per styck för de lättare och 1,6 öre för de tyngre

cigarretterna.

Viktgränsen har satts vid 0,85 gram i syfte att till den lättare gruppen hän­

föra cigarretter med fast pappersmunstycke. Som dessa cigarretter är dy-

Kanyl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1961

36

VI. Övriga frågor

Cigarrettpapper

Enligt gällande ordning får cigarrettpapper — bortsett från resandes in­

försel — i princip endast importeras av monopolbolaget. Skatt utgår ej på

cigarrettpapper.

Tobaksmonopolet föreslår att cigarrettpapper i detalj förpackning i fort­

sättningen skall beskattas och förordar en skattesats av 2 öre för varje för

framställning av en cigarrett avsett blad.

Monopolets förslag i denna del är att se mot bakgrund av att importen av

cigarrettpapper i detalj förpackning föreslås bli fri. Bolaget anför att cigar-

i ettpapper i sådan förpackning, om importen därav frisläppes, bör vara un­

derkastade lämpligt avvägd beskattning.

Vid remissbehandlingen har tobaksmonopolets förslag ej föranlett något

yttrande.

Registrering

Såsom förut berörts bör enligt tobaksmonopolets mening den frivilliga re­

gistreringen av skattskyldiga begränsas att avse återförsäljare — grossist

eller detaljist — som i större omfattning inför skattepliktiga varor. Bolaget

anför härom.

Det bör ankomma på kontrollstyrelsen att bedöma, huruvida import är

eller kan förväntas bli av sådan omfattning, att registrering skall medgivas.

Den importkvantitet, som erfordras för medgivande av registrering, bör av

kontrolltekniska skäl sättas så högt att antalet registrerade importörer blir

relativt begränsat. Viss hänsyn bör dock måhända "tagas till vilket märke en

importör representerar. Sålunda skulle en generalagent för ett eljest inom

landet icke representerat märke kunna registreras, även om importkvantite-

ten något skulle understiga vad som eljest kräves.

Vid remissbehandlingen har registreringsfrågan endast berörts av kon­

trollstyrelsen, som finner det vanskligt att i förväg bedöma antalet till sty­

relsen skattskyldiga importörer. Det synes enligt styrelsens mening inte kun­

na uteslutas, att även detaljister eller grupper av detaljister kommer att

upptaga egen import och därvid låta registrera sig.

I förevarande sammanhang må nämnas att år 1939 — det sisla år före im­

portmonopolets införande under vilket import obehindrat kunde äga rum —

läget i fråga om importen var följande. För den ojämförligt största delen,

85 procent, svarade sexton grossistimportörer. Ett mindre antal grossistim­

portörer, av vilka vissa importerade tobaksvaror i kombination med kortva­

ror och andra specialiserade sig på ett enda tobaksmärke, omhänderhade 5

procent av importen. Knappt 10 procent importerades av cirka 50 tobaks­

handlare i detaljhandelsledet. Tobaksmonopolets egen import var obetydlig

och

omfattade

huvudsakligen vissa cigarrmärken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

37

Avdrag

Enligt gällande ordning skall i vissa fall skatt inte utgå för tobaksvaror.

Vid inköp hos tobaksmonopolet föreligger sålunda skattefrihet efter i hu­

vudsak samma grunder som enligt gällande tullförfattningar medför tull­

frihet för vissa personer och organisationer. Vidare utgår inte skatt för to­

baksvaror, som hos monopolbolaget inköpes såsom proviant för fartyg ellei

luftfartyg och utföres ur riket eller som upplägges på provianteringsfrilager.

Slutligen finns bestämmelser om att skatt må återbäras, då tobaksvara för

förstöring återtagits eller övertagits av monopolbolaget eller genom olycks­

händelse gått förlorad under transport till eller förvaring hos återförsäl­

jare. De nu återgivna bestämmelserna är upptagna i 17 och 17 a §§ samt

29 § 3 mom. monopollagen. Enligt särskild föreskrift i 17 § andra stycket

skall bestämmelserna i fråga äga motsvarande tillämpning beträffande tull

på tobaksvaror, som av monopolet eller av återförsäljare införes till riket.

Tobaksmonopolets förslag innebär i skattetekniskt hänseende att skatte­

befrielse åtnjutes genom utnyttjande av rätt till avdrag, av de registrerade

skattskyldiga i deklaration och av monopolet i den mot deklaration svaran­

de sammanställning bolaget föreslås skola avgiva. I materiellt avseende mot­

svarar rätten till avdrag i allt väsentligt den nuvarande skattefriheten. Som

en följd av övergången till det förordade nya skattetekniska systemet före­

slås avdragsrätt i ett speciellt fall, nämligen då skatt redan tidigare blivit

påförd. Vidare förordas för registrerade skattskyldiga en på kontrollstyrel­

sens prövning beroende rätt till avdrag då skattskyldig återtagit vara från

köpare ävensom i ett par andra speciella fall. Enahanda avdrag föreslås

monopolet få göra efter eget bedömande. Förslaget innehåller inte någon

motsvarighet till nu gällande bestämmelser om återbäring av skatt för vara,

som gått förlorad genom olyckshändelse. Skälen härtill synes vara att av­

dragsrätt i sådant hänseende inte föreligger enligt andra punktskatteför-

fattningar och att en bestämmelse därom skulle föranleda vanskliga avgö­

randen för kontrollstyrelsen.

I fråga om tullen på tobaksvaror förordar monopolet att nuvarande sy­

stem i princip bibehålies. Enligt förslaget skall sålunda befrielse från eller

restitution av tull få åtnjutas, därest förutsättningar för befrielse från skatt

prövats föreligga. Härom föreslås en särskild författning.

Vid remissbehandlingen har något uttalande inte gjorts i nu ifrågavaran­

de hänseenden.

Departementschefen

Cigarrettpapper är enligt gällande ordning ej belagt med skatt.

Importen därav är i princip förbehållen monopolbolaget.

Den av monopolbolaget förordade beskattningen sammanhänger med att

importen av cigarrettpapper i detalj förpackning föreslås bli fri. Som pris­

sättningen också är fri har monopolbolaget inte någon möjlighet, såsom

3 llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 115

38

hittills varit fallet, att — bortsett från sin egen försäljning — bestämma

priset på cigarrettpapper med hänsyn till priset på färdiga cigarretter. En­

ligt min mening bör därför cigarrettpapper i detalj förpackning vid avskaf­

fande av importmonopolet beläggas med så avvägd skatt att prisskillnaden

mellan fabrikstillverkade cigarretter och andra i erforderlig grad utjämnas.

Den föreslagna skattesatsen om två öre för varje blad synes fylla detta syfte.

Jag tillstyrker sålunda tobaksmonopolets förslag om beskattning av ci­

garrettpapper i detaljförpackning.

Registrering ingår som ett naturligt led i det moderna beskattnings-

system som, enligt vad jag förut förordat, nu bör införas även för tobaks­

skatten. Ett spörsmål beträffande registreringen, vilket kräver särskild

uppmärksamhet, är i vilken omfattning frivillig registrering skall få ske.

Å ena sidan kan en alltför omfattande registrering medföra påtagliga olä­

genheter för beskattningsmyndigheten. Ä andra sidan måste beaktas de

krav på likabehandling som från de enskilda importörernas sida i skilda

hänseenden kan ställas. Bl. a. medför kontrollstämplingen, såsom förut

berörts, större besvär och kostnader för den som inte är registrerad än för

den registrerade.

Enligt tobaksmonopolets förslag får frivillig registrering i princip ske

allenast under förutsättning att importen är av större omfattning. En sådan

gränsdragning synes vara alltför snäv. Även vid import av mindre omfatt­

ning bör under vissa förutsättningar registrering få ske. Ett skäl att i sådant

fall medge registrering kan vara att kontrollstämplingen eljest skulle bli

alltför betungande för importören. Jag vill också framhålla att en förhållan­

devis generös registrering inte för kontrollstyrelsen torde komma att med­

föra några olägenheter av betydelse. Antalet enskilda importörer var år 1939

— det sista år före importmonopolets införande under vilket import obe­

hindrat kunde ske — inte mer än omkring 75. Man torde inte heller nu be­

höva befara att antalet importörer kommer att bli så stort att olägenheter i

registreringsbänseende behöver uppstå.

I överensstämmelse med det anförda förordar jag, att registrering av

importör skall kunna ske — utom enligt tobaksmonopolets förslag —— även

eljest när särskilda skäl därtill föreligger.

Avdrag vid deklaration får enligt det inom departementet upprättade

förslaget till tobaksskatteförordning göras i något vidare utsträckning än

som motsvarar nu medgiven skattebefrielse. Detta är i allt väsentligt en följd

av omläggningen av det skattetekniska systemet och torde därför inte tarva

någon närmare kommentar. Nämnas må dock att i förslaget upptagits ett

helt nytt fall av skattebefrielse genom att rätt till avdrag föreslås för vara,

som i s. k. tax-free shop på tullflygplats försäljes till flygpassagerare. Denna

avdragsrätt är avhängig av att riksdagen bifaller genom propositionen nr 11

framlagt förslag om rätt till skattefri försäljning till flygpassagerare.

I förslaget har inte upptagits någon bestämmelse om avdrag då vara ge­

nom olyckshändelse gått förlorad, ett fall där återbäring av skatt nu kan

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 11)61

39

medges. Går vara förlorad under transport till återförsäljare torde regel­

mässigt skattskyldighet ej ha inträtt, enär varan ännu ej levererats. Om va­

ran åter går förlorad genom olyckshändelse sedan den kommit i återför­

säljarens besittning och denne inte är registrerad, skulle vissa skäl i och

för sig kunna anföras för en avdragsrätt. Emellertid är det med konstruk­

tionen av sådan rätt mindre väl förenligt att beakta förhållanden, som in­

träffat efter det skattskyldighet inträtt och om vilka den skattskyldige leve­

rantören saknar kännedom. Motsvarande stadganden finns ej heller i andra

punktskatteförfattningar. Göres förordningen om förfarandet vid viss kon-

sumtionsbeskattning tillämplig på tobaksbeskattningen, vilket jag i det föl­

jande kommer att förorda, öppnas vidare viss möjlighet att av billighets-

skäl medge befrielse från eller återbetalning av skatt. I enlighet med det

anförda anser jag att något stadgande i nu förevarande hänseende ej bör

upptagas i tobaksskatteförordningen.

Vad angår frågor om befrielse från eller restitution av tull är det enligt

min mening en naturlig följd av omläggningen av beskattningen att så­

dan befrielse och restitution i fortsättningen inte anknytes till befrielse

från eller återbäring av skatt. Jag förordar sålunda att i förevarande hän­

seende skall tillämpas samma regler som för prövningen av sådana frågor

eljest gäller.

Såsom framgått av det förut sagda har inom finansdepartementet upp­

rättats förslag till ny monopollag. Förslaget innehåller — utöver de

ändringar som är en följd av vad som i det föregående förordats — i sak

endast smärre avvikelser från den nu gällande lagen. Några otidsenliga be­

stämmelser har utmönstrats och ansvars- och förverkandebestämmelserna

har anpassats till modernare strafflagsteknik. Även i övrigt har en över-

arbetning skett av de delvis föråldrade stadgandena i gällande monopollag.

Bestämmelser om kontrollstämpling har, såsom förut nämnts, intagits i

förslaget till tobaksskatteförordning.

Såsom tidigare anförts anser jag att förordningen om förfarandet vid viss

konsumtionsbeskattning bör göras tillämplig på tobaksbeskattningen. De i

det inom finansdepartementet upprättade förslaget till tobak sskatt e

förordning upptagna bestämmelserna torde -— i den mån de icke be­

handlats i det föregående — inte kräva någon ytterligare kommentar, enär

det är fråga om en reglering av samma slag som vi redan har i andra punkt­

skatteförfattningar.

Storleken av statsverkets inkomster av skatt och tull på to-

baksvaror torde ej påverkas av ett genomförande av den förordade lagstift­

ningen. Däremot kan eventuellt i fråga om skatten smärre bokföringsmäs-

siga förskjutningar föranledas av övergången till det nya systemet för be-

skattningsförfarandet.

Tobak smonopolet bar föreslagit vissa ändringar i fråga om den s. k. r c-

sandetul len på tobaksvaror. Till denna fråga avser jag all återkomma

i annat sammanhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

Slutligen må nämnas att vid ett genomförande av de framlagda förslagen

vissa ändringar erfordras i avtalet mellan staten och monopolbolaget

samt i bolagsordningen.

VII. Departementschefens hemställan

Såsom i det föregående anförts har inom finansdepartementet upprättats

förslag till

1) lag om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror; samt

2) förordning om tobaksskatt.

Författningsförslagen torde såsom Bilaga1 få fogas vid statsrådsproto­

kollet.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets ut­

låtande över det under 1) omförmälda lagförslaget måtte för det i 87 § re­

geringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­

lan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Olof Norén

1 Bilagan, som frånsett en jämkning i tobaksskatteförordningeft är likalydjinde med de vid

propositionen fogade författningsförslagen, har här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

41

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Ma jlagråd den 21 mars

1961.

Närvarande:

justitierådet R

egner

,

regeringsrådet J

arnerup

,

justitieråden

af

T

rolle

,

B

omgren

.

Enligt lagrådet den 14 mars 1961 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 2

februari 1961, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprät­

tat förslag till lag om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn B. G. Holmquist.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

T. Johansson

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^indholm, K^ling, S^koglund,

E^denman, N^etzén, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­

fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 21 mars 1961

avgivna utlåtande över det till lagrådet den 2 februari 1961 remitterade för­

slaget till lag om statsmonopol på tillverkning av tobaksvaror, vilket av lag­

rådet lämnats utan erinran.

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte genom proposition fö­

reslå riksdagen att

dels antaga

1) det av lagrådet granskade lagförslaget samt

2) det vid statsrådsprotokollet den 2 februari 1961 fogade förslaget till

förordning om tobaksskatt;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att med Aktiebolaget Svenska tobaks-

monopolet träffa överenskommelse om de ändringar i gällande avtal angå­

ende utövandet av statens tobaksmonopol, som föranledes av nyssnämnda

lagförslags antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Sohlman

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

5 §■

Tillverkning inom riket av i 4 § omförmälda specialmaskiner och special­

verktyg samt av cigarrettpapper, annat än i detalj förpackning, och cigarrett­

hylsor må äga rum endast för monopolets utövares räkning eller med Ko­

nungens tillstånd.

6

§•

På Konungens prövning ankommer, om vara, i vilken tobak ingår men

som icke är avsedd eller ägnad att användas såsom njutningsmedel, må

inom riket tillverkas. När sådant tillstånd lämnas, bestämmer Konungen

tillika de villkor, under vilka tillverkningen må äga rum.

Den som äger idka tillverkning, varom i första stycket sägs, må efter till­

stånd av Konungen till riket införa för tillverkning erforderlig tobak.

Om tobaksodling

7

§•

Den, som vill inom riket odla tobak för annat ändamål än till prydnad,

skall varje år, då sådan odling ifrågakommer, före den 1 juli till kontroll­

styrelsen eller den, som enligt tillkännagivande är dess ombud i orten,

ingiva skriftlig anmälan i två exemplar enligt av kontrollstyrelsen fastställt

formulär, med noggrann uppgift på storleken och belägenheten av varje

särskilt för ändamålet använt eller avsett område ävensom på de lokaler,

som äro avsedda för den skördade tobakens förvaring under torkningen.

Varje inskränkning i området för anmäld tobaksodling skall jämväl, på

sätt nu är sagt, anmälas hos kontrollstyrelsen eller dess ombud. Ombyte av

torkrum skall på enahanda sätt i förväg anmälas.

Det ena exemplaret av dessa anmälningar skall återställas till den, som

gjort anmälan, försett med anteckning om dagen, då anmälan skett. Det

andra exemplaret användes av kontrollstyrelsen för att läggas till grund

för kontrollen och efterföljande granskning av de lämnade uppgifternas rik­

tighet.

Sedan tiden för ingivande av odlingsanmälan utgått, skall kontrollstyrel­

sen till länsstyrelsen i län, inom vilket odlare blivit anmäld, lämna uppgift

angående odlarna inom länet.

8

§•

Erforderlig kontroll över tobaksodlingen i riket anordnas av kontroll­

styrelsen, som jämväl handhar överinseendet å denna kontroll.

Kontrollpersonalen skall äga obehindrat tillträde till samtliga tobaks­

odlingar och torkrum samt hava rätt att av odlarna erhålla alla för kontrol­

lens utövande nödvändiga upplysningar.

Kontrollen bekostas av monopolets utövare, dock att inom län, där icke

tobak odlas å minst fem hektar, odlarna själva få vidkännas kontroll­

kostnaden i förhållande till odlingens storlek.

9 §-

All skördad tobak skall förvaras i de anmälda torkrummen.

Omedelbart efter skördens avslutande skola tobaksstånden förstöras, så

att någon efterskörd ej kan ifrågakomma. Nödigt antal fröplantor må dock

kvarlämnas å fältet.

45

10

§.

Tobaksodlare må inom riket försälja av honom skördad tobak endast

till monopolets utövare. Försäljningen sker i enlighet med prissättning föi

inom riket odlad tobak, vilken årligen verkställes av därtill förordnad pris­

nämnd, bestående av en utav Konungen utsedd ordförande och fyra leda­

möter, bland vilka två företräda tobaksodlarnas intressen och två utses av

monopolets utövare. Konungen tillkommer att utfärda närmare föreskrifter

om ordningen för ledamöternas tillsättande ävensom instruktion för pris­

nämnd. Kostnaden för prissättningen bestrides av monopolets utövare.

Tobak, som icke försäljes till monopolets utövare, må exporteras under

den kontroll, som av Konungen föreskrives.

Efter den 1 mars året efter skörden må tobaksodlare ej utan därom före

nämnda dag till kontrollstyrelsen eller dess ombud i orten gjord anmälan

innehava tobak.

11

§•

Svettning av tobak må icke av odlare företagas med mindre kontrollsty­

relsen därtill givit tillstånd. Den särskilda kontroll, som kontrollstyrelsen

må anse därvid erforderlig, bekostas av odlaren.

12

§.

Tobaksodlare är skyldig ställa sig till efterrättelse de ytterligare kontroll­

bestämmelser, som kunna bliva av Konungen utfärdade, ävensom de före­

skrifter, kontrollstyrelsen eller vederbörande kontrollpersonal i enlighet med

denna lag eller nämnda bestämmelser meddelar.

13 §.

Äger annan än den, som gjort odlingsanmälan, del i den odlade tobaken

eller övertages tobaksplantering före skörden av annan än den, som gjort

anmälan, äro i förra fallet samtliga delägare i odlingen och i fall, där tobaks­

plantering övertagits av annan än den ursprunglige odlaren, såväl odlaren

som den nye innehavaren i lika mån ansvariga för fullgörandet av de skyl­

digheter, som enligt denna lag åligger tobaksodlare.

14 §.

För varje kilogram av inom riket odlad tobak, som monopolets utövare

inköper för tillverkning av tobaksvaror, skall monopolets utövare i den

ordning, Konungen bestämmer, tillgodoföras ett belopp av 80 öre.

Ansvarsbestämmelser m. m.

15 §.

Den, som olovligen tillverkar tobaksvaror, straffes med dagsböter eller

fängelse i högst sex månader, och skola de tillverkade varorna ävensom

vid tillverkningen brukade redskap förklaras förverkade.

16 §.

Till riket inkommen vara, som enligt denna lag ej må införas, må, därest

den icke är att enligt lagen om straff för varusmuggling anse såsom olov­

ligen införd, av varuägaren återutföras. Sker ej återutförsel, skall med

varan förfaras på sätt Konungen förordnar.

17 §.

Den, som utan sådan anmälan, som i 7 § sägs, odlar tobak för annat ända­

mål än till prydnad, straffes med dagsböter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

46

Kungi. Maj.ts proposition nr 115 år 1961

18

§.

1. Försäljer tobaksodlare av honom skördad tobak inom riket till annan

an monopolets utövare eller innehar han sådan tobak å otillåten tid, straf­

fes med dagsböter, och skall skördad tobak, som av honom innehaves, för­

klaras förverkad.

2. Vägrar tobaksodlare kontrolltjänsteman tillträde till tobaksodling eller

för skördens torkning använda rum,

eller undandrager han sig skyldigheten att efter tillsägelse lämna för

kontrollens utövande nödig upplysning,

eller förvarar han av honom skördad tobak i annan än vederbörligen an­

mäld lokal,

eller uraktlåter han att ställa sig till efterrättelse vad som eljest enligt

denna lag honom åligger eller de kontrollbestämmelser, som av Konungen

utfärdas, eller föreskrifter, som kontrollstyrelsen eller vederbörande kon­

trollpersonal i enlighet med denna lag eller nämnda bestämmelser med­

delar,

straffes med böter, högst 300 kronor.

19 §-

Befinnes någon, utan att jämlikt bestämmelserna i denna lag vara därtill

berättigad, innehava tobak i annan form än såsom färdig tobaksvara, dömes

där han icke är förfallen till straff enligt 15 § eller 18 § 1 mom., till dags­

böter.

V ara, som sålunda olovligen innehaves, skall förklaras förverkad.

20

§.

Överträder någon det i 5 § givna förbud eller befinnes någon, utan att jäm­

likt denna lag vara därtill berättigad, innehava specialmaskin eller special­

verktyg för tillverkning av tobaksvaror, vare underkastad enahanda straff

och påföljd, som i 19 § sägs.

21

§.

Den, som utan Konungens tillstånd eller i strid mot de vid meddelande av

tillstånd givna föreskrifter idkar tillverkning, som i 6 § avses, straffes med

dagsböter.

22

§.

Förskingrar någon vara, som enligt denna lag skolat förklaras förverkad,

skall han gälda dess värde.

23 §.

I denna lag eller förordningen om tobaksskatt avsedd egendom, som för-

klarats förverkad eller skolat enligt tullstadgan eller annan författning för­

säljas, skall behandlas på sätt Konungen förordnar.

24 §.

För överträdelse av denna lag, som med husbondes vetskap begås av hans

hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, vare husbonden ansvarig

liksom vore överträdelsen begången av honom själv.

25 §.

Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan.

26 §.

De närmare bestämmelser rörande tillämpningen av vad i denna lag stad­

gas, som må finnas erforderliga, meddelas av Konungen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

47

Förslag

till

förordning om tobaksskatt

Härigenom förordnas som följer.

A. Allmänna bestämmelser

1

§•

Tobaksskatt skall enligt bestämmelserna i denna förordning till staten er­

läggas för cigarrer och cigariller, cigarretter, röktobak, snus och tuggtobak

(ur tulltaxenummer 24.02) samt cigarrettpapper i detalj förpackning (ur

tulltaxenummer 48.10).

.

...

Skatt skall icke utgå för tobaksvaror och cigarrettpapper, vilka av resan­

de eller av person, som varit anställd å fartyg men därifrån avmonstrar,

medföras från utrikes ort för eget eller familjens bruk eller som gåva till

närstående för personligt bruk. Vid sådan införsel utgar tull i enlighet med

vad därom är särskilt stadgat.

2

§.

Skatten skall erläggas

.

för tobaksvaror, som producerats inom riket, av den, åt vilken enligt lagen

angående statsmonopol å tillverkning av tobaksvaror monopolrattigheten

upplåtits (monopolets utövare),

.

,

för cigarrettpapper, som producerats inom riket, av producenten och

för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln ager

rum.

3 §•

Den som inom riket producerar cigarrettpapper skall vara registrerad hos

kontrollstyrelsen såsom producent av dylik vara.

Den som i större omfattning för återförsalj ning till riket infor skatteplik­

tig vara må efter kontrollstyrelsens prövning registreras hos styrelsen så­

som importör av dylik vara.

4 §.

1 mom. Skattskyldighet inträder

, .

a) för monopolets utövare, då vara utlämnas till koparen eller eljest ta-

ges i anspråk för annat ändamål än för provning eller bearbetning i sam­

band med tillverkning av tobaksvaror,

_

b) för den som är registrerad enligt 3 §, då varan av honom överföres till

egen detaljhandelsrörelse, utlämnas till köparen eller tages i ansprak tor

annat ändamål än försäljning, och

.

,

.. .

c) för annan än monopolets utövare som utan att vara registrerad enligt

3 § inför skattepliktig vara till riket, då varan införes.

2 mom. Upphör skattskyldig att vara registrerad enligt 3 §, skall han er­

lägga skatt för skattepliktig vara, som ingår i hans lager vid tidpunkten för

registreringens upphörande. Skatten skall erläggas inom tid som kontroll­

styrelsen bestämmer.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

⁵ §.

Beskattningsmyndighet är, där skatt skall erläggas vid införsel till riket

av skattepliktig vara, generaltullstyrelsen, och i övriga fall, där skattskyldig­

heten ej avilar monopolets utövare, kontrollstyrelsen. Vad i förordningen om

förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är stadgat skall äga tillämp-

nmg pa skatt,. för vilken kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet. Be-

stammelserna i 46 § nämnda förordning skola gälla jämväl beträffande skatt

i tall, dar generaltullstyrelsen är beskattningsmyndighet eller där skatten

redovisas av monopolets utövare.

6

§•

Kungl. Maj :t äger föreskriva att skattepliktig vara må förekomma till för-

saijning inom riket endast i originalförpackning försedd med särskild kon-

trollstampel.

7 §.

Ratten för tobaksvara utgår med nedan angivna, i förhållande till varans

myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt lör 1 st gram

Belopp för

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarrer och cigariller grupp I

» II

» III

*

IV

Cigarretter

»

i

*

II

*

III

Röktobak ..................

t. o. m. 1,7

över 1,7 t. o. m. 3,0

» 3,0

»

5,0

* 5,0

t. o. m. 0,85

över 0,85 t.o.m. 1,35

» 1,35

9,5

—

12,0

—

12.4

-

16,8

—

8,8

—

11.4

-

22,8

—

—

54:25

—

21:60

—

9:10

Tuggtobak..........................

Snus ......................

Skatten för cigarrettpapper utgår med 2 öre för varje för framställning av

en cigarrett avsett blad.

8

B. Bestämmelser om redovisning, uppbörd och kontroll

Skattskyldigheten åvilar monopolets utövare, annan

eller registrerad importör

inhemsk producent

o 8-

för, registrering ävensom ansökan om registrering skall

kontrollstyrelsen och innehålla uppgifter angående

Ir?och°harleS ^ullstanf1fa na™n och postadress, företagets namn, rörelsens

art och belägenhet samt dagen för verksamhetens påbörjande.

⁹^Z rStia ^ registrering skall kontrollstyrelsen utfärda särskilt bevis.

pllpr^T:bIntrader a“dnn§ 1 forhållande, varom uppgift lämnats i anmälan

lagar uÄS?

SkyWig ““ ,n°m 'i”'0"

styrelsen>m ^ WlVa avre§istrerad ska11 §öra anmälan därom till kontroll-

5 mom. Åsidosätter den som är registrerad enligt 3 § andra stvcket grovt

meddelad e” fÖTPSfrffnl lg f ,d n a förordning eller med stöd av densamma

meddelade föreskrifter, må kontrollstyrelsen förordna om hans avregistre-

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

9 §•

1 mom. Deklaration skall insändas till kontrollstyrelsen senast å tjugu-

andra dagen efter varje kalendermånads utgång och innehålla uppgift an­

gående kvantiteten av de skattepliktiga varor för vilka skattskyldighet in­

trätt under månaden med angivande tillika av den å varan belöpande skat-

ten.

2 mom. Monopolets utövare skall för bestämmande av den skatt, som skall

inlevereras till statsverket, i den ordning som i 1 mom. första stycket stad­

gas angående deklaration upprätta en sammanställning angående skattens

beräknande.

¹⁰ §.

1 mom. I deklaration äger skattskyldig göra avdrag för skatt för skatte­

pliktig vara,

a) som hos den skattskyldige inköpts för Konungens eller medlems av

det kungliga husets räkning;

.... ...

b) som hos den skattskyldige inköpts av den som eljest enligt särskilt

stadgande äger åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor, dock

allenast i den omfattning inköpet skett för eget eller familjens behov;

c) som enligt bevis av tullmyndighet av den skattskyldige eller för dennes

räkning utförts ur riket eller till svensk frihamn;

d) för vilken enligt bevis av tullmyndighet påförts skatt enligt denna för­

ordning vid införsel till riket;

e) som enligt bevis av tullmyndighet upplagts på provianteringstrilager;

f) som enligt vad därom särskilt stadgas försålts till flygpassagerare å

tullflygplats; eller

g) för vilken eljest sådan skatt visas hava påförts.

På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida avdrag

jämväl må göras, helt eller till viss del, för vara,

som den skattskyldige återtagit från köparen, eller

som utlämnats för framställning av andra varor än skattepliktiga varor,

eller

som tillhandahållits för vetenskapligt, medicinskt eller likartat ändamål.

Deklarationens nettoskattebelopp må utföras i hela krontal, så att över­

skjutande öretal bortfalla.

2 mom. I sammanställning för skattens beräknande äger monopolets ut­

övare göra avdrag enligt 1 mom. och därvid självständigt pröva avdrag som

i andra stycket avses.

11

§\

Monopolets utövare skall senast vid tidpunkt, då skaltesainmanställning

skall vara upprättad, till statsverket inleverera enligt sammanställningen be­

räknad skatt.

12

§.

Den som är registrerad enligt denna förordning är pliktig att ordna sin

bokföring på sådant sätt, att enligt kontrollstyrelsens beprövande kontroll

möjliggöres över tillverkning, inköp, försäljning samt förbrukning i egen

rörelse av skattepliktig vara.

Den som är registrerad skall vidare ställa sig till efterrättelse de särskilda

föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll

över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar kon­

trolltjänsteman i enlighet med kontrollstyrelsens föreskrifter kan komma

att lämna.

Skattskyldigheten åvilar annan icke registrerad importör än monopolets ut­

övare

13 §.

Där annan än monopolets utövare utan att vara registrerad enligt 3 § till

riket inför skattepliktig vara skall han i samband med tulltaxeringen av va­

ran till tullmyndigheten i två exemplar avlämna deklaration angående va­

rans kvantitet; dock att generaltullstyrelsen i samråd med kontrollstyrel­

sen äger medgiva undantag från vad sålunda stadgas.

Vad i fråga om påförande och erläggande av tull är stadgat skall äga mot­

svarande tillämpning beträffande skatt som här avses.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1961

C.

Ansvarsbestämmelser m. m.

14 §.

Angående påföljd i vissa fall för den, som i samband med införsel av

skattepliktig vara i deklaration lämnat oriktig uppgift, skall gälla vad i la­

gen om straff för varusmuggling är stadgat.

Om ansvar i vissa fall för den, som eljest i deklaration lämnat oriktig

uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

15 §.

Bryter någon mot föreskrift som meddelats med stöd av 6 § straffes med

dagsböter eller fängelse, varförutom varan skall dömas förbruten.

16 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforder­

liga föreskrifter.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

610310