Prop. 1961:168
('angående ny huvud\xad organisation för statens vattenfallsverk',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
1
Nr 168
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ny huvud
organisation för statens vattenfallsverk; given Stock holms slott den 21 april 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att statens vattenfallsverk skall omorganiseras i huvudsak efter av vattenfallsstyrelsen framlagda riktlinjer.
Förslaget innebär i stort, att verkets nuvarande byråindelning avskaffas. Verksamheten föreslås i stället uppdelad på fem huvudenheter, varjämte en särskild planeringsavdelning med stabsfunktioner tillskapas. General direktören samt cheferna för huvudenheterna och planeringsavdelningen förutsättes arbeta som en direktion. Två nya tjänster varav en som admi nistrativ direktör och en som planeringschef avses komma att inrättas, var vid den nuvarande överdirektörstjänsten indrages.
1 -— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 168
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 april 1961.
Närvarande: Statsministern
E rlander ,
ministern för utrikes ärendena
U ndén ,
statsråden
N ilsson , S träng , A ndersson , L indström , L ange , L indholm , K ling , S kog
lund
, E
denman
, N
etzén
, J
ohansson
,
af
G
eijerstam
, H
ermansson
.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler — efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildeparte menten — fråga om ng huvudorganisation för statens vattenfallsverk samt anför därvid följande.
I skrivelse den 11 november 1960 har vattenfallsstyrelsen framlagt för slag till ny huvudorganisation för statens vattenfallsverk. Vid skrivelsen var fogade av styrelsen inhämtade yttranden över förslaget från Sveriges juristförbund och Sveriges civilingenjörsförbund, Svenska byggnadsarbe tareförbundet, Sveriges arbetsledareförbund, Statens vattenfallsverks tjäns temannaförbund och Vattenfallsverkens personalförbund. Efter remiss har utlåtanden över förslaget avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd och kommerskollegium.
Vattenfalls verkets nuvarande organisation m. in.
Statens vattenfallsverk, som är ett affärsdrivande verk, fick huvuddragen i sin nuvarande organisation fastställda genom beslut av 1939 års riksdag
(prop. 240, SU 174, Rskr 313).
Enligt gällande instruktion, vilken utfärdats av Kungl. Maj :t den 30 juni 1960 (nr 495), skall vattenfallsstyrelsen med underlydande förvaltnings organ i enlighet med instruktionen och övriga av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter handha förvaltningen av statens vattenfallsverk, däri inbegripet förvaltningen av Trollhätte och Säffle kanaler. Styrelsen har att verka för landets tillgodoseende med elektrisk kraft. Vidare skall styrelsen inom sitt ämbetsområde med uppmärksamhet följa förhållandena såväl inom som utom landet samt så snart anledning därtill föreligger vidtaga eller hos Kungl. Maj :t föreslå de författningsändringar eller andra åtgärder som kan vara påkallade eller eljest lämpliga.
Den högsta ledningen inom verket utövas av en styrelse samt en verks ledning. Denna består av en generaldirektör och en överdirektör. Styrelsen
3
utgöres av generaldirektören, ordförande, samt fyra ledamöter, de senare utan annan funktion inom verket. Direkt under verksledningen sorterar såväl en central byråorganisation i Stockholm som en regional organisation, omfattande den på särskilda kraftverksförvaltningar organiserade lokala drift- och förvaltningsverksamheten, vattenfallsverkets kanalrörelse samt verkets intressen i kraftstationer samägda med privata kraftindustrier.
Den centrala byråorganisationen omfattar följande byråer, nämligen vat- tenbyggnadstekniska byrån, elektrobyggnadsbyrån, driftbyrån, förrådsby- rån, juridiska byrån, kanslibyrån, kommersiella byrån och atomkraftbyrån. Vidare finnes en rationaliseringsavdelning och en kontorsbyggnadsavdel- ning. Den sistnämnda avdelningen är dock av provisorisk karaktär. Till driftbyrån är anslutet ett försvarskontor.
Cheferna för vattenbyggnadstekniska byrån och elektrobyggnadsbyrån har tjänstetiteln teknisk direktör och är placerade i lönegraden Bp 5. Chefen för driftbyrån benämnes driftdirektör (Bp4)C En förrådsdirektör (Bp 4) är chef för förrådsbyrån. Cheferna för juridiska byrån och kanslibyrån är byråchefer (Bp 3 respektive Bo l)1. Kommersiella byrån och atomkraft byrån ledes av en ekonomidirektör (Bp 3) respektive en överingenjör (Be 4). Rationaliseringsavdelningen står under ledning av en avdelningsdirektör (Be 1).
Under var och en av de båda byggnadsbyråerna, vattenbyggnadstekniska byrån och elektrobyggnadsbyrån, sorterar en särskild i byggnadsavdel- ningar indelad fältorganisation för utförande av byggnadstekniska anlägg ningsarbeten respektive stationsmontagearbeten och stamlinjebyggnader m. m. Under förrådsbyrån lyder bl. a. verkets huvudförråd i Västerås.
Den direkt under verksledningen stående regionala organisationen om fattar åtta permanenta lokalförvaltningar för skötseln av vattenfallsverkets egendom och affärsverksamhet. Sju av förvaltningarna, vilka förestås av kraftverksdirektörer, ombesörjer kraftproduktion samt, med undantag av förvaltningen i Västerås, försäljning och distribution av kraft. Förvalt ningarnas huvudkontor är belägna i Trollhättan, Motala, Västerås, Stock holm, Sundsvall, Umeå och Luleå. Den åttonde förvaltningen handlägger verkets kanalrörelse. Den förestås av en kanaldirektör och har sitt huvud kontor förlagt till Trollhättan.
De ärenden inom byggnadsavdelningarnas och lokalförvaltningarnas om råden, vilkas avgöranden ligger utom ramen för de befogenheter som till delats lokal eller regional chef, föres vidare upp i organisationen, ytterst till verksledningen eller verkets styrelse i plenum. Därvid ombesörjes på byggnadssidan föredragningen normalt av chefen för den byggnadsbyrå under vilken vederbörande avdelning sorterar. Ärenden som berör lokal-
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
1 Kungl. Maj:t har i proposition den 7 april 1961 (nr 141) föreslagit riksdagen att tjänsterna som chef för driftbyrån och som chef för kanslibyrån fr. o. in. den 1 juli 1961 skall höjas till Bp 5 resp. Bo 3.
1* — Rihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 168
4
förvaltningarna framlägges formellt för verksledningen eller styrelsen av den byråchef inom centralförvaltningen, inom vars arbetsområde ärendet faller.
En tablå över vattenfallsverkets nuvarande organisation torde såsom bi laga (bil. 1) få fogas till statsrådsprotokollet.
I fråga om arbetsuppgifternas fördelning på de olika organen inom verket gäller i huvudsak följande.
Styrelseledamöterna deltager i överläggningar och beslut rörande sådana ärenden, som enligt instruktionen skall avgöras av styrelsen i plenum, d. v. s. av generaldirektören och styrelseledamöterna samfällt.
Generaldirektören är i första hand ansvarig för fullgörandet av vatten fallsverkets arbetsuppgifter. Han leder den löpande förvaltningen av verket samt utövar chefskapet över verkets personal.
Överdirektören är generaldirektörens närmaste man. Efter särskilt upp drag av generaldirektören skall överdirektören i dennes ställe avgöra de ärenden, som härför överlämnas till honom. Generaldirektören har i relativt stor utsträckning överlåtit åt överdirektören att ensam avgöra vissa grup per av ärenden, överdirektören inträder automatiskt som ställföreträdare för generaldirektören, då denne är förhindrad utöva sitt ämbete.
Vattenbyggnadstekniska byrån verkställer förberedande utredningar och upprättar förslag angående vattenkraftstationer samt sjö- och flodregle ringar, handlägger ärenden angående konstruktion och utförande av dit- hörande anläggningar utom i vad avser elektrisk utrustning och utomhus- ställverk, samt handhar ärenden rörande skadeersättningar i samband med vattenregleringar. Chefen för byrån leder och övervakar de lokala bygg- nadsavdelningarnas arbeten för nämnda anläggningar.
Elektrobyggnadsbyrån handlägger ärenden angående den elektriska ut rustningen i kraftstationer och i kraftverkens understationer ävensom frå gor i samband med husbyggnader för sådana understationer och i samband med bostads-, kontors-, förråds- och verkstadsbyggnader. Inom byrån hand- lägges också ärenden angående husbyggnader och ångteknisk utrustning för ångkraftstationer. Byrån handhar vidare planering och konstruktion av kraftledningar och utomhusställverk samt handlägger frågor rörande markskadeersättningar i samband med kraftledningar. Chefen för byrån handhar ledningen av byggnadsavdelningarna för stationsmontagearbeten och stamlinjebyggnader samt av ångbyggnadsavdelningen, vilken f. n. är förlagd till Västerås.
Driftbyrån handlägger ärenden angående driften vid de statliga kraft verken och driftsamarbetet med större icke statliga kraftföretag samt verk ställer utredningar rörande kraftbehov och krafttillgångar. Dessutom hand- lägges inom byrån ärenden angående driftpersonalens utbildning, angående verkets och vissa andra kraftföretags försvarsberedskap och förhållande till försvarsväsendet samt angående verkets brandförsvar.
Förrådsbyrån handlägger ärenden angående verkets förrådsväsen samt ombesörjer upphandling av förrådsmateriel för verkets drift och för an läggnings- och underhållsarbeten m. m.
Juridiska byrån för styrelsens talan inför domstolar, exekutionssäten och skiljemän samt handlägger administrativa ärenden av juridisk eller lant- mäteriteknisk natur. Byrån lämnar därjämte juridiskt biträde åt verkets övriga tjänsteställen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
5
Kanslibyrån handlägger kollektivavtalsfrågor, flertalet personalärenden, press- och informationsfrågor samt revisionsärenden.
Kommersiella byrån handlägger frågor angående krafttaxor och kraft försäljningar samt ärenden berörande verkets ekonomiska förhållanden, såsom investeringsanslag, driftkostnadsstater samt räkenskaps- och kassa väsen.
Atomkraftbyrån handlägger frågor rörande bl. a. projektering och kon struktion av atomdrivna kraftstationer och värmecentraler.
Rationaliseringsavdelningen utför arbetsstudier, sammanställer och be arbetar statistik beträffande arbetarlöner, deltager i handläggningen av frågor angående arbetsmetoder, ackordspriser och kollektivavtal, handläg ger ärenden angående efterkalkyler för vissa arbeten samt verkställer andra utredningar i rationaliseringsfrågor.
Kontorsbyggnadsavdelningen handlägger frågor i samband med upp förande av verkets nya förvaltningsbyggnad vid Råcksta i Stockholm.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
Vattenfallsstyrelsens förslag
Allmän motivering
Vattenfallsstyrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen intensifierat arbetet med den fortlöpande interna rationaliseringen av verksamheten och i samband därmed inrättat en arbetsgrupp för systematisk genomgång av arbetsuppgifter och arbetssätt inom verket. Genomgången av verkets orga nisation beräknas taga några år i anspråk. För den fortsatta och mera detaljerade genomgången av arbetsfördelningen mellan verkets olika en heter och de interna samarbetsformerna erfordras nu ett ställningstagande ifråga om verkets framtida huvudorganisation. Ett förslag i denna del har framlagts inom verket. Förslaget har diskuterats mellan verksledningen och närmast berörda ledande tjänstemän samt behandlats i bl. a. den cen trala företagsnämnden och den lokala företagsnämnden vid vattenfalls styrelsen. Vidare har berörda personalorganisationer beretts tillfälle att yttra sig över förslaget. Detta har sedan i princip godkänts av styrelsen i plenum, därvid dock särskilt yttrande avgivits av chefen för juridiska byrån.
Beslutet att igångsätta en intern organisationsgenomgång föranleddes av att vattenfallsverkets verksamhet utvecklats mycket kraftigt under de senaste decennierna. Denna utveckling har skett inom en organisation, vilken varit i stort sett oförändrad sedan år 1939. Ifrågavarande organisa tion har nu visat sig mindre ändamålsenlig. Verksamheten har sedan nämn da år undergått såväl en kraftig expansion som väsentliga av den tekniska utvecklingen betingade förändringar. Utvecklingen belyses av följande data. Vattenfallsverkets totala kraftomsättning, d. v. s. den i egna an läggningar alstrade energien tillsammans med produktionsandelar, regler- kraft och inköp från andra kraftproducenter, uppgick år 1939 till cirka 3 100 MkWh. Kraftomsättningen har därefter ökat till cirka 10 000 MkWh år 1959. Medelsbehovet per år för nyinvestering i produktions- och distri-
6
butionsanläggningar har under samma tid ökat från inemot 40 milj. kr. till cirka 450 milj. kr. Det totala antalet anställda har ökat från 4 350 år 1939 till cirka 14 500 för närvarande, ökningen av personalantalet har varit starkast markerad inom tjänstemannagruppen, som nu består av cirka 6 500 personer mot cirka 1 200 år 1939.
Vattenfallsverkets nuvarande huvudorganisation, med sammanlagt tio enheter inom centralförvaltningen i Stockholm och åtta lokala förvalt ningar direkt underställda en tvåhövdad verksledning, försvårar påtagligt en enhetlig ledning av företaget. Verksamhetens omfattning och komplicerade art fordrar å andra sidan en viss bredd hos företagsledningen. Inom många med vattenfallsverket jämförbara privata industriföretag har detta krav tillgodosetts genom att närmast under företagschefen inrättats en direktion. Denna fungerar som rådgivare åt företagschefen, varjämte direktionens enskilda medlemmar svarar för var sitt huvudområde av företagets verksam het och inom detta utövar viss beslutsfunktion. Det har bedömts att en motsvarande ordning med fördel skulle kunna tillämpas för statens vatten- fallsverk.
Verksamheten inom vattenfallsverket kan indelas i tre huvudkategorier, nämligen drift och förvaltning av färdigställda anläggningar, nybyggnads verksamhet samt verksamhet av företagsadministrativ eller annan admi nistrativ karaktär som spänner över hela verket.
Av angivna tre kategorier utgör administrationen ett naturligt avgränsat område inom företagsledningen. Till detta område kan hänföras den cen trala finans- och ekonomifunktionen, den centrala personalfunktionen, revisionsverksamheten, den juridiska verksamheten samt den centrala inköps- och förrådsverksamheten. Genom samling av de centrala administra tiva funktionerna hos en direktör kan man hos en av företagschefens när maste medarbetare få en samlad överblick över företagets administration och därmed också ökade möjligheter att på högsta nivå i företaget med tyngd hävda administrativa synpunkter. Detta synes särskilt väsentligt i ett företag, där de tekniska frågorna intager en dominerande plats och möjligheterna att genom en rationell administration påverka det eko nomiska utfallet samtidigt är betydande.
På drift- och förvaltningssidan finnes fyra olika kategorier av anlägg ningar vilka drives och förvaltas av verket, nämligen kraftstationer och vattenregleringsanläggningar, stamlinjesystemet, regionala distributionsnät samt kanalrörelsen. För denna sida av verksamheten gäller i motsats till vattenfallsverkets övriga rörelsegrenar att det är möjligt att uppställa vinst- och förlusträkningar för den löpande verksamhetens olika delar. Härigenom skapas goda förutsättningar för delegering av ansvar och be fogenheter. En sådan delegering förutsätter å andra sidan däremot svarande möjligheter till effektiv överblick över verksamheten från företagsledning ens sida och möjligheter att ingripa i verksamheten då detta visar sig erfor
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
7
derligt. BI. a. angivna förhållanden och förekomsten av tämligen likartade problem inom de olika regionala enheterna på drift- och förvaltningssidan gör att även denna typ av verksamhet konstituerar ett naturligt arbets område för en medlem av företagsledningen.
Utbijggnadsverksamheten kan arrangeras på i princip tre olika sätt, näm ligen med fack-, objekts- eller funktionsindelning. Härvid avses med fack indelning en uppdelning på de inom vattenfallsverkets utbyggnadsorga- nisation dominerande tre tekniska facken byggnadsteknik, värmeteknik och elteknik. En renodlad objektsindelning skulle innebära att en enhet hade ansvar för all utbyggnad av vattenkraftstationer, en annan för utbygg nad av värmekraftstationer och en tredje för utbyggnad av överförings systemet samt att alla dessa enheter vore fullständigt utrustade med den personal och tekniska sakkunskap som skulle erfordras för nämnda upp gifters genomförande. Funktionsindelning slutligen skulle innebära en upp delning på huvudfunktionerna projektering, konstruktion och utförande.
Av angivna tre indelningsgrunder är fackindelningen den som det med hänsyn till den hittillsvarande utformningen av vattenfallsverkets organisa tion på utbyggnadssidan ter sig naturligast att tillämpa. Det bör vara möj ligt att genom en uppdelning av arbetsuppgifterna i de tre facken byggnads teknik, elektroteknik och värmeteknik samt en omsorgsfull genomgång av ansvarsfördelningen för de olika byggnadsobjekten och formerna för samarbetet mellan de skilda enheterna uppnå väsentliga förbättringar inom ramen för en organisation, som även fortsättningsvis bygger på fackindel ningen men kombinerar denna med ett objektansvar. Detta objektansvar synes böra fastställas på så sätt, att generaldirektören i varje särskilt fall tillägger ett av fackorganen huvudansvaret för det aktuella projektets ge nomförande och därvid följer en stående regel avsedd att ge vart och ett av organen på utbyggnadssidan ett med hänsyn till fackinriktningen naturligt primärt ansvarsområde.
De årliga investeringarna för de stora utbyggnadsobjekten är för när varande av storleksordningen drygt 400 milj. kr. De för verkets ekonomi avgörande faktorerna ligger till betydande del i dispositionen av verkets kapitalmedel. Av denna anledning och för att generaldirektören med sak kunskap skall kunna företräda verket utåt i olika sammanhang bör han direkt under sig ha de tre fackenheterna på utbyggnadssidan. Vid detta ställningstagande har beaktats också frågan om teknisk samordning på utbyggnadssidan. Övervägandena bar, bl. a. med hänsyn till de inom området dominerande tekniska fackens skilda karaktär, icke givit skäl för speciell teknisk samordning jämväl på företagsledningsnivå. För denna slutsats har bl. a. talat den erfarenheten att överdirektören hittills, under större delen av den tid en sådan befattning funnits, icke utnyttjats för sådan tek nisk samordning och att gjorda försök att åstadkomma dylik samordning icke utfallit positivt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
8
Inom skilda enheter i vattenfallsverket förekommer arbete av plane ring skar akt är. Det är väsentligt att detta arbete utföres i så god tid att verk samheten inom företaget kan bedrivas ekonomiskt och rationellt. Huvud delen av planeringsarbetet berör väsentligen endast separata enheter och bör då också utföras av dessa själva. En vad arbetsvolymen avser mindre men ur ekonomisk synpunkt för företaget ytterst väsentlig del av plane ringen berör flera huvudenheter inom verket, nämligen den grundläggande planeringen för utbyggnad av produktionsanläggningarna och storkraft systemet. Den bygger på underlag från skilda huvudenheter, vilkas arbete måste koordineras för att leda fram till ett utbyggnadsprogram för verket. För denna koordinering och annan kvalificerad assistans åt generaldirek tören samt för den grundläggande utbyggnadsplanering som icke lämp ligen bör ombesörjas av de olika fackenheterna bör till generaldirektörens förfogande finnas ett i förhållande till berörda fackenheter fristående
organ av stabskaraktär.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
Förslaget
Utifrån nyss återgivna allmänna utgångspunkter föreslår vattenfallssty relsen en sådan utformning av den under styrelsen sorterande företagsled ningen, att denna kommer att bestå av generaldirektören och fem direktöl er med linjechefs ställning samt en planeringschef med uppgifter av i prin cip stabskaraktär, vilka tillsammans dessutom kan arbeta som en direk tion. Den nuvarande tjänsten som överdirektör förutsättes därvid skola av
skaffas.
En tablå över den föreslagna organisationen torde såsom bilaga (bil. 2)
få fogas till statsrådsprotokollet.
Av direktörerna föreslås en svara för de administrativa funktionerna, en för byggnadstekniken, en för elektrotekniken, en för värmetekniken samt en för drift- och förvaltningsverksamheten.
Förslaget förutsätter ej ändring av nuvarande befogenhetsfördelning mellan styrelsen och generaldirektören. Delegering av beslutsbefogenheter från generaldirektören avses ske till var och en av direktörerna i enlig het med beslut av styrelsen i plenum. Likaså föreslås förvaltningscheferna samt byråcheferna inom den administrativa huvudenheten erhålla av sty relsen i plenum fastställda befogenheter.
Såväl var och en av direktörerna som planeringschefen föreslås fungera som föredragande inför generaldirektören och i plenum samt äga närvara då sådan föredragning utföres av underställd chef. På den administrativa sidan förutsättes normalt den ordningen tillämpad, att vederbörande byrå chef fungerar som föredragande inför generaldirektören i den administia- tive direktörens närvaro.
Det förutsättes att ställföreträdare för generaldirektören utses av styrel
9
sen i plenum bland någon av de generaldirektören direkt underställda sex
cheferna och att förordnandet begränsas till viss tidsperiod.
På den administrativa huvudenheten föreslås ankomma i huvudsak alla
frågor av företagsadministrativ karaktär inom ekonomi- och personalom
rådena, de juridiska frågorna, den centrala inköps- och förrådsverksam-
heten samt revisionsverksamheten. Uppgifterna inom den administra
tiva huvudenheten fördelas på fem enheter, nämligen ekonomibyrån, per
sonalbyrån, juridiska byrån, förrådsbyrån och revisionsavdelningen. I fråga
om dessa enheters arbetsuppgifter anför styrelsen bl. a. följande.
Ekonomibyrån avses främst handhava företagets finansierings
frågor, den centrala budgeteringen och ekonomin.
Personalbyrån förutsättes svara för handläggningen av centrala
personalfrågor inom verket.
Juridiska byråns främsta uppgifter skulle vara att tillhandagå
företagets övriga arbetsenheter med juridisk rådgivning samt företräda
verket och bevaka dess rätt inför myndigheter och i sammanslutningar.
Förrådsbyrån skall samordna företagets inköpspolitik och inköps
organisation och i egenskap av företagets centrala inköpsavdelning handha
upphandling och materialförsäljning i den mån icke annan arbetsenhet
'rl°.m. verket erhållit befogenhet att föranstalta om upphandlingen eller för
säljningen. Förrådsbyrån förutsättes vidare bl. a. handha organisationen i
stort och kontrollen av verkets förrådsväsende.
Revisionsavdelningen skall svara för icke enbart sifferrevi-
sion utan även sakrevision. För handläggning av revisionsfrågor berörande
den administrativa huvudenheten förutsättes gälla att chefen för revisions
avdelningen därvid är direkt underställd generaldirektören.
Huvudenheten för drift och förvaltning, under vars chef skall sortera
dels en central organisation av delvis stabs- och delvis linjekaraktär, dels
nuvarande lokala förvaltningar, skall driva och förvalta verkets färdig
ställda anläggningar för kraftproduktion, kraftöverföring, distribution och
kanaldrift, svara för kraftförsäljning samt planera och utföra regionala
distributionsanläggningar, i den mån de inte är av sådan storlek och karak
tär att de bör utföras av den centrala utbyggnadsorganisationen. Till den
centrala driftorganisationen förutsättes såsom f. n. ett försvarskontor vara
anslutet.
Förslaget innebär bl. a. att drift- och förvaltningssidan också kommer att
innehålla kraftförsäljningsfunktionen, vilken direkt sammanhänger med
uppgiften att driva och förvalta anläggningarna. F. n. handhaves långsiktiga
respektive tillfälliga kraftaffärer av skilda byråer inom vattenfallsstyrelsen.
Den byggnadstekniska enheten skall bli verkets huvudenhet för bygg-
nadstekniska frågor beträffande såväl projektering och konstruktion som
utförande av produktionsanläggningar, större transformatorstationer och
övriga större byggnadsarbeten utom kraftledningar.
Den elektrotekniska enheten skall bli huvudenhet för elektrotekniska
frågor beträffande såväl projektering och konstruktion som utförande av
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
10
produktionsanläggningar och större transformator- och kopplingsstationer.
Den bör vidare vara verkets huvudenhet för kraftledningsfrågor och härvid
genomföra större byggnadsuppdrag ur såväl projekterings- och konstruk
tions- som utförandesynpunkt.
Den värmetekniska enheten skall bli huvudenhet för värmetekniska frå
gor beträffande såväl projektering och konstruktion som utförande av vär
mekraftanläggningar, d. v. s. ångkraftstationer, atomkraftstationer, gastur
biner och fjärrvärmeanläggningar.
Den i det föregående omtalade regeln enligt vilken generaldirektören för
varje särskilt byggnadsobjekt skall tillägga ett av fackorganen på utbygg-
nadssidan huvudansvaret för anläggningens tillkomst förutsättes få föl
jande innebörd.
För vattenkraftanläggningar ges huvudansvaret till den byggnadstek-
niska enheten som härvid har att på det elektriska området i vad avser
såväl projektering som konstruktion och utförande anlita den elektro
tekniska enheten som konsult och entreprenör.
För värmekraftanläggningar ges huvudansvaret till den värmetekniska
enheten, vilken härvid har att utnyttja den byggnadstekniska enheten för
byggnadsfrågor och den elektrotekniska enheten för elektriska frågor i vad
avser såväl projektering och konstruktion som utförande.
För större transformatorstationer ges huvudansvaret till elektrotekniska
enheten som härvid har att utnyttja den byggnadstekniska enheten för
byggnadsdelarna i vad avser såväl projektering som konstruktion och ut
förande.
Arbetsuppdraget beträffande stora kraftledningar ges till den elektro
tekniska huvudenheten, vilken härvid genomför arbetsuppgiften.
Enligt styrelsen medför topporganisationsförslaget på utbyggnadssidan
en renodling av arbetsuppgifterna på de tre dominerande tekniska facken
inom verksamheten. Den i organisatoriskt hänseende mest påtagliga kon
sekvensen härav blir att all värmeteknik samlas på en huvudenhet och
icke såsom i dagens läge splittras på två byråer.
De huvudsakliga uppgifterna för organet för grundläggande planering
föreslås bli att, på basis av långsiktiga prognoser och med hänsyn till bl. a.
samkörningsmöjligheter, i samarbete med verkets samtliga huvudenheter
utarbeta utbyggnadsprogram för produktionsanläggningar och storkraft
system.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
Genomförandet
Organisationsförslaget har uppbyggts med sikte på genomförande inom
ramen för en oförändrad företagsform. Enligt styrelsens mening torde för
slaget också vara ägnat att tillgodse de krav som skulle ställas på vatten-
fallsverket därest verket i enlighet med vad som föreslagits av 1953 års ut
redning rörande de statliga företagsformerna skulle ombildas till aktiebolag
eller om verket skulle komma att få arbeta i den i utredningens senaste be
tänkande för flertalet affärsverk föreslagna, modifierade affärsverksfor-
men.
Förslaget avser endast vattenfallsverkets huvudorganisation och ger så
lunda blott den ram inom vilken den efterföljande mera detaljerade organi-
sationsgenomgången kommer att bedrivas. Det fortsatta arbetet kan, även
om den principiella ramen därför nu fastlägges, komma att påverka den
lämpliga detaljutformningen av de bestämmelser som slutligt kommer att
reglera topporganisationsfrågan. Genomförandet av den föreslagna organisa
tionen bör enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning ske successivt och under
hänsynstagande till de på olika områden föreliggande aktuella arbetsupp
gifterna.
De i den nya organisationen erforderliga tjänsterna på företagslednings-
nivå har på utbyggnadssidan samt drift- och förvaltningssidan vissa mot
svarigheter i de nuvarande tjänsterna som tekniska direktörer, chef för
atomkraftbyrån samt driftdirektör. Till de förutsatta tjänsterna som admi
nistrativ direktör och planeringschef finnes däremot f. n. icke några mot
svarigheter inom verket. Löneställningen inom företagsledningsskiktet tor
de enligt styrelsen i viss mån bli beroende av den praktiska tillämpning som
det framlagda principförslaget får vid genomförandet. Med hänsyn härtill
har vattenfallsstyrelsen bedömt det lämpligast att nu endast anmäla behov
av två nya tjänster, varav en som administrativ direktör och en som plane
ringschef. Som förut nämnts saknas i den föreslagna organisationen mot
svarighet till den nuvarande överdirektörstjänsten.
Särskilt yttrande
I ett till vattenfallsstyrelsens skrivelse fogat särskilt yttrande har chefen
för verkets juridiska byrå reserverat sig i vad förslaget rör juridiska byråns
ställning.
Enligt reservanten är det en påfallande brist i förslaget att verksledningen
helt kommer att sakna juristinslag. Förslaget torde bl. a. innebära att juris
terna inom verket kommer att få sämre kontakter med ledningen, vilket
medför att de får mindre möjligheter att löpande hålla sig underrättade om
vad som händer i verket. Deras möjligheter att på någorlunda jämställd fot
uppehålla förbindelser med de tekniska avdelningarnas ledande skikt kom
mer också att minska. Auktoriteten såväl inom som utom verket kommer
att bli mindre. Utomstående företag kommer att sträva efter kontakter och
förhandlingspartners närmare verksledningen. Även gentemot domstolar
och myndigheter kommer ställningen att försämras. Rekryteringssvårig-
heter och personalavgång kan befaras.
Reservanten finner således att omorganisationen med avseende å juridiska
byrån inte kommer att bli till gagn för verket. Situationen skulle bli bättre
om byrån förvandlades till ett oinbudsmannakontor, direkt underställt verks
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
11
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
Yttranden
Huvuddragen i vattenfallsstyrelsens förslag till om
organisation tillstyrkes eller lämnas utan erinran av riksräkenskapsverket,
statens organisationsnamnet, kommerskollegium, Svenska byggnadsarbetare
förbundet, Sveriges arbetsledareförbund och Vattenfallsverkens personal
förbund.
Vissa andra remissinstanser ställer sig i princip positiva till förslaget men
anser att det ej bör genomföras i föreliggande skick. Sveriges juristförbund
och Sveriges civilingenjörsförbund uttrycker sålunda sin förståelse för att
verket behöver en annan organisation än den nu gällande. Förbunden fram
håller att förslaget endast avser den yttre ramen för organisationen, varför
det icke är möjligt att bilda sig en uppfattning om förslaget i dess helhet
och dess verkningar för de tjänstemän förbunden representerar. Med hän
syn härtill kan förbunden icke taga slutlig ställning till förslaget i dess nu
varande skick. Mycket viktiga detaljer i detsamma ter sig ännu alltför okla
ra. I avvaktan på en vidare utveckling av förslaget kan förbunden godtaga
det som arbetshypotes. En liknande ståndpunkt intages av Statens vatten-
fallsverks tjänstemannaförbund, som anser att ett genomförande av för
slaget bör anstå till dess konkret underlag föreligger för en framställning
avseende såväl förslag till ändring i verkets instruktion som till inrättande
av nya tjänster utanför vattenfallsverkets befogenhetsområde.
Endast statskontoret avstyrker förslaget. Statskontoret anser lämpligt
att förslag, vilka liksom det förevarande syftar- till vittgående organisations
förändringar, grundas på bedömningar av en i förhållande till ifrågavarande
verk eller myndighet fristående expertis. Ämbetsverket kan icke finna till
rådligt, att på grundval av nu föreliggande framställning medgivande läm
nas till den ifrågasatta omorganisationen.
I fråga om den föreslagna indelningen i huvudenheter an
för Sveriges juristförbund och Sveriges civilingenjörsförbund att förbunden
hyser tvivel om möjligheterna att rekrytera en sådan person till verket, som
avses komma att bekläda posten som administrativ chef. Av denne bör ford
ras kännedom ej blott om företagsekonomi och personalfrågor utan även
om teknik och den speciella juridik som är aktuell inom verket. Förbunden
förutsätter därför en viss flexibilitet i den yttre ramen för den nya huvud
organisationen, så att den administrativa enheten liksom avdelningen för
drift och förvaltning i mån av behov kan uppdelas. Svenska byggnadsarbe
tareförbundet har i princip icke något att invända mot uppdelningen i tre
tekniska fack. Däremot vill förbundet i ett fall icke tillstyx-ka arbetsupp
gifternas uppdelning inbördes mellan de tre tekniska facken. Enligt för
slaget skall stamlinjebyggnaderna utföras av den elektrotekniska avdel
ningen. Med denna organisation skulle verket enligt förbundets uppfattning
13
indirekt få två byggnadstekniska fackenheter genom att i den elektrotek-
niska enheten innesluta en byggnadsorganisation för stamlinjebyggnad.
En sådan anordning anser förbundet vara irrationell och onödig. Förbundet
understryker att den byggnadstekniska avdelningen bör svara för allt bygg
nadsarbete inom verket och att byggande av stamlinjer bör tillföras den
byggnadstekniska enheten. Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund
framhåller, att den nödvändiga samordningen och avvägningen mellan de
tre nybyggnadsområdena kvarstår som en för verkschefen betungande arbets
uppgift, för så vitt icke annat organ vid sidan om huvudavdelningarna kom
mer in i bilden. Det torde därför i konsekvens med förslagets huvudlinjer
kunna ifrågasättas, huruvida icke nybyggnadsverksamheten borde vara
samlad inom en enhet, inom vilken en uppdelning kunde ske efter facktek
niska synpunkter.
I ett par av yttrandena behandlas personalbyråns ställning. Stats
kontoret ifrågasätter huruvida icke en starkare ställning än den föreslagna
borde tillkomma byrån. Den decentralisering av handläggningsförfarandet
beträffande personalärendena som synes åsyftad kan ämbetsverket knappast
finna ändamålsenlig. Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund anser
att personalbyråns ställning som ansvarig för verkets allmänna personal
politik, som verkets förhandlingsorganisation, som samordnare av åtgärder
grundade på delegerade befogenheter etc. måste klarläggas, särskilt med
tanke på eventuellt ändrade förhandlingsrättsliga förhållanden. Personal
organisationerna kan icke godkänna ett förfarande, där motparten icke be
sitter reell och absolut beslutanderätt. Förbundet menar vidare att personal
byrån icke bör belastas med andra funktioner än dem som har med för hela
verket gemensamma personaladministrativa eller personalvårdande frågor
att göra.
Vad angår förslaget om en i den administrativa huvudenheten ingående
revisionsavdelning framhåller statskontoret och Statens vatten
fallsverks tjänstemannaförbund, att 1953 års utredning rörande de statliga
företagsformerna i sitt slutbetänkande ifrågasatt, om det icke vore organisa
toriskt riktigast att revisionsenheterna såsom ett verkets gemensamma
kontrollorgan ställdes direkt under verkschefen. Statens organisations-
nämnd förordar att den interna kamerala revisionen och sakrevisionen stäl
les direkt under styrelsen eller eventuellt under överrevisorerna. Den bör
enligt nämndens mening icke utgöra en del av den administrativa ledningen.
Kommerskollegium finner det vara en angelägen uppgift för en revisions
byrå av den föreslagna typen alt biträda överrevisorerna i deras verksamhet.
Härigenom skulle bl. a. bristen i fråga om de personella resurser, som står
till överrevisorernas förfogande, kunna effektivt motverkas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
Departementschefen
Innan jag behandlar vattenfallsstyrelsens omorganisationsförslag vill jag
i korthet beröra frågan om företagsformen för vattenfallsverket. 1953 års
utredning rörande de statliga företagsformerna framlade i juli 1957 ett del
betänkande med förslag till ombildning av statens vattenfallsverk till aktie
bolag (SOU 1957: 26). Sedermera har utredningen avgivit sitt slutbetänkan
de med förslag till reformering av de nuvarande statliga företagsformerna
(SOU 1960: 32). I detta betänkande har utredningen icke funnit skäl före
slå, att övriga affärsverk — med undantag av statens reproduktionsanstalt
— avskiljes från statsförvaltningen och ombildas till aktiebolag. Utred
ningens överväganden beträffande dessa affärsverk har i stället resulterat
i förslag till ändringar i nuvarande organisation och befogenhetsfördelning
på en del punkter. Förslagen innebär sålunda i stort sett, att de affärsdri-
vande verkens särställning i förhållande till statsförvaltningen i övrigt
markeras starkare än som för närvarande är fallet. — I ett till slutbetänkan
det fogat yttrande har en av utredningens ledamöter reserverat sig mot det
tidigare förslaget att ombilda statens vattenfallsverk till aktiebolag.
Enligt min mening bör förslaget om vattenfallsverkets ombildning till
aktiebolag och de av utredningen framlagda förslagen rörande affärsver
ken i allmänhet prövas i ett sammanhang. Utredningens slutbetänkande är
emellertid fortfarande föremål för beredning inom Kungl. Maj :ts kansli.
Jag förordar därför, att även ställningstagandet till förslaget om vatten
fallsverkets ombildning till aktiebolag får tills vidare anstå.
.lag övergår härefter till vattenfallsstyrelsens förslag till ny huvudorgani
sation för vattenfallsverket. Styrelsen har under det senaste året intensifierat
sitt arbete med den fortlöpande interna rationaliseringen av verket. För
den fortsatta och mera detaljerade genomgången av arbetsfördelningen
mellan verkets olika enheter och de interna samarbetsformerna erfordras
nu ett principiellt ställningstagande i fråga om verkets framtida huvud
organisation.
Styrelsen har funnit att den nuvarande organisationen, vars grunddrag
fastställts år 1939, påtagligt försvårar en enhetlig ledning av företaget. En
ligt styrelsens uppfattning fordrar verksamhetens art och omfattning en
viss bredd hos företagsledningen. Verksamheten kan indelas i tre huvud
grupper, nämligen drift och förvaltning av färdigställda anläggningar, ny
byggnadsverksamhet samt verksamhet av företagsadministrativ eller annan
administrativ karaktär som spänner över hela verket. Härtill kommer ar
betet med den översiktliga planeringen av verksamheten. Organisationen av
nybyggnadsverksamheten har styrelsen ansett lämpligen kunna baseras på
de tre särskilda fack, som nu dominerar verkets utbyggnadsorganisation,
nämligen byggnadsteknik, värmeteknik och elteknik. Med dessa utgångs
15
punkter föreslår styrelsen en sådan utformning av den under styrelsen sor
terande företagsledningen att denna kommer att bestå av generaldirektören
och fem direktörer med linjechefs ställning samt en planeringschef med
stabsfunktion, vilka tillsammans kan arbeta som en direktion. Härvid för-
utsättes att den nuvarande tjänsten som överdirektör utgår ur organisatio
nen. Av direktörerna föreslås en svara för de administrativa funktionerna,
en för byggnadstekniken, en för elektrotekniken, en för värmetekniken
samt en för drift- och förvaltningsverksamheten. Uppgifterna inom den
administrativa enheten skall enligt förslaget fördelas på en ekonomibyrå,
en personalbyrå, en juridisk byrå, en förrådsbyrå och en revisionsavdelning.
Revisionsavdelningen skall handlägga såväl sifferrevision som sakrevision;
vid handläggningen av revisionsfrågor, som berör den administrativa en
heten, förutsättes chefen för revisionsavdelningen vara direkt underställd
generaldirektören. Lokalförvaltningarna föreslås sortera under chefen för
huvudenheten för drift och förvaltning.
Huvuddragen i organisationsförslaget tillstyrkes eller lämnas utan erin
ran av flertalet remissinstanser. Några av personalorganisationerna anser
emellertid att förslaget, som endast avser huvudorganisationen, icke bör
läggas till grund för ett beslut. Enligt dessa organisationers uppfattning
bör ett mera detaljerat förslag utarbetas innan ärendet prövas av stats
makterna. Endast statskontoret avstyrker förslaget. Ämbetsverket anser
nämligen, att förslag, vilka liksom det förevarande syftar till vittgående
organisationsförändringar, lämpligen bör grundas på bedömningar av ex
pertis som är fristående från verket.
För egen del vill jag anföra följande. Vattenfallsstyrelsens förslag är av
sett att genomföras inom ramen för en oförändrad företagsform. Den före
slagna huvudorganisationen kan emellertid också tillgodose de krav som
skulle ställas därest verket i enlighet med företagsformsutredningens för
slag skulle ombildas till aktiebolag eller om verket skulle komma att få
arbeta i en modifierad affärsverksform av typ, som nämnda utredning före
slagit i fråga om affärsverken i allmänhet. Ett genomförande av vatten
fallsstyrelsens förslag behöver därför enligt min mening icke innebära ett
föregripande av statsmakternas senare ställningstagande till företagsforms
utredningens förslag.
Det av vattenfallsstyrelsen framlagda organisationsförslaget grundar sig
på en utredning som företagits inom verket. Det synes mig värdefullt att
vattenfallsverket tagit initiativ till en omfattande undersökning och genom
gång av sin verksamhet i syfte att uppnå en mera rationell och effektiv or
ganisation, nybyggnadsverksamhet och drift. Vid utredningen har sam
råd skett med utomstående expertis och erfarenheter inhämtats från andra
företag, bl. a. inom kraftindustrin här hemma och utomlands.
Enligt min mening är det föreliggande förslaget väl ägnat att läggas till
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
16
grund för beslut om en ny huvudorganisation för vattenfallsverket. Det sy
nes mig särskilt angeläget att antalet huvudenheter, som sorterar direkt
under verkschefen, blir väsentligt färre än för närvarande. Den nuvarande
organisationen med tio centrala och åtta lokala enheter direkt under verks
ledningen har nämligen visat sig innebära en för stor splittring i verksam
hetsformerna och försvåra överblicken för verkets centrala ledning. En över
gång till den av vattenfallsstyrelsen föreslagna organisationen bör enligt
min uppfattning skapa förutsättningar för verkets ledning att få ett star
kare grepp om verksamheten. Samtidigt uppnås genom en bestämd ansvars
fördelning och med hjälp av klara och ändamålsenliga samarbetsformer
bättre förutsättningar för befogenhetsfördelning och decentralisering. Jag
tillstyrker därför en omorganisation av vattenfallsverket efter i huvudsak
de riktlinjer som vattenfallsstyrelsen föreslagit.
Vissa erinringar har framförts mot den föreslagna placeringen av juri
diska byrån, personalbyrån och revisionsavdelningen. Chefen för juridiska
byrån har sålunda föreslagit, att byrån i form av ett ombudsmannakontor
ställes direkt under verkschefen. I ett par remissyttranden har ifrågasatts
en mera central ställning för personalbyrån. Slutligen har några remiss
instanser föreslagit, att revisionsavdelningen ställes direkt under general
direktören. Ett tillgodoseende av dessa ändringsförslag skulle enligt min
mening strida mot en av grundtankarna i vattenfallsstyrelsens förslag, näm
ligen att begränsa antalet enheter som sorterar direkt under verkschefen.
Jag kan således icke biträda dessa ändringsförslag. Emellertid torde sak-
revisionen med hänsyn till bl. a. de mycket betydande anslagsbelopp verket
förvaltar böra få en starkare organisatorisk ställning än vattenfallsstyrel
sen föreslagit. Sakrevisionen är enligt min mening att betrakta som en stabs
funktion vilken i princip helst bör vara underställd generaldirektören. Med
hänsyn till att antalet enheter lydande direkt under verkschefen emellertid
bör begränsas och då ett nära samband råder mellan planering och sakrevi
sion, föreslår jag, att sakrevisionen ställes under planeringschefen. Jag har
däremot intet att erinra mot att revisionen i vad avser den interna siffer-
granskningen underställes den administrative chefen. Min nu redovisade
ståndpunkt i frågan om revisionens inplacering i organisationen torde böra
gälla i avvaktan på det ställningstagande, som må komma att ske i anledning
av företagsformsutredningens förslag beträffande den interna revisionen.
Vad vissa personalorganisationer anfört beträffande vattenfallsstyrelsens
förslag synes mig icke böra utgöra hinder för att statsmakterna nu tar ställ
ning till den föreslagna huvudorganisationen. Det fortsatta detaljarbetet
rörande verkets organisation bör emellertid liksom hittills i görligaste mån
bedrivas i samarbete med av omorganisationen berörda personalgrupper
och under hänsynstagande till de synpunkter som kan komma att framföras
av personalorganisationerna.
Därest riksdagen godkänner det framlagda omorganisationsförslaget, tor
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
17
de det få ankomma på Kungl. Maj :t att inrätta de två föreslagna tjänsterna
som administrativ direktör och planeringschef, då dessa tjänster tills vidare
bör vara extraordinarie. Tjänsten som administrativ direktör bör placeras
i Be 5 och tjänsten som planeringschef i Be 4.
Tjänsten såsom överdirektör och souschef i lönegraden Bp 7 bör utgå ur
personalförteckningen för verket.
Det torde vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångs-
åtgärder som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet av
omorganisationsförslaget.
Under åberopande av det anförda och under förmälan att intet torde vara
att erinra mot att propositionen av riksdagen behandlas senare än under
innevarande vårsession hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen att
a) medgiva att statens vattenfallsverk omorganiseras efter
i huvudsak de riktlinjer som jag i det föregående förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att ur personalförteckningen
för statens vattenfallsverk avföra tjänsten som överdirektör
och souschef i lönegraden Bp 7.
Med bifall till denna av statsrådets övriga leda
möter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposi
tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1961
Ur protokollet:
Curt Ohrner
18
Tablå
Bil. 1.
över vattenfallsverkets nuvarande organisation.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1961
TKV
Över
direktören
Förråds-
byrån
Atom
kraft-
byrån
Kommer
siella
byrån
Rationali-
serings-
avdel-
ningen
Juridiska
byrån
Vatten-
byggnads-
tekniska
byrån
Kontors-
byggnads-
avdel-
ningen
Drift-
Kansli-
byrån
Elektro-
byggnads-
byrån
Vattenfallsstyrelsen
Generaldirektören samt
fyra styrelseledamöter
Anm. P—TKV = lokalförvaltningar; därav P = Norrbottens, N = Övre Norrlands, I=Mellersta
Norrlands, Ä = Älvkarleby, M = Motala, T = Trollhätte och W = Västerås kraftverk samt
TKV = Trollhätte kanalverk.
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1961
19
Tablå
Bil. 2.
över vattenfallsstyrelsens förslag till ny huvudorganisation för vattenfallsverket.
TKV
Personal
Revision
Juridik
Ekonomi
Förråd
Inköp
Drift och
förvalt
ning
Värme
teknik
Byggnads
teknik
Administra
tion
Elektro
teknik
Stabsorgan
för grund
läggande
planering
V attenfallsstyrelsen
Generaldirektören samt
fyra styrelseledamöter
Anm. P—TKV ^lokalförvaltningar; därav P = Norrbottens, N = övre Norrlands, 1 = Mellersta
Norrlands, Ä = Älvkarleby, M = Motala, T = Trollhätte och W = Västerås kraftverk samt
TKV = Trollhätte kanalverk.