Prop. 1961:189
('angående ändrad orga\xad nisation av postbanken',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
1
Nr 189
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad orga
nisation av postbanken; given Stockholms slott den 27 oktober 1961.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att postbanken skall omorganiseras i huvudsak enligt ett av postutredningen framlagt förslag.
Förslaget innebär i stort, att under postbankschefen inrättas tre huvud avdelningar, nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finans avdelning. Dessa huvudavdelningar indelas i sin tur i sektioner. Post bankschefen och cheferna för huvudavdelningarna skall arbeta som en di rektion. Till direktionen skall från generalpoststyrelsen med postbanksfull- mäktige delegeras befogenhet att i icke obetydlig omfattning besluta om postbankens medelsplaceringar. Sex nya chefstjänster inom avdelningarna och sektionerna avses komma att inrättas.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 189
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 27 oktober 1961.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
— efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartemen
ten — fråga om
ändrad organisation av postbanken
samt anför därvid föl
jande.
I skrivelse den 22 juni 1961 har postutredningen framlagt förslag till änd
rad organisation av postbanken. Utredningens förslag bygger på en av byrå
chefen i bank- och fondinspektionen T. V. Hanström som expert åt utred
ningen verkställd undersökning, över förslaget har utlåtanden avgivits av
generalpoststyrelsen, statskontoret, Posttjänstemännens förening, Postver-
vets kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.
Postbankens nuvarande organisation m. m.
Postbanken har såsom en enhet inom postverkets centralförvaltning hand
om postsparbanks- och postgirorörelserna. Till banken hör vidare statens in
tressekontor och postverkets skatteavdelningar för Stockholms stad och län
samt för Gotlands län.
Postsparbanken erhöll sin nuvarande ställning inom postverket vid 1923
års ingång efter att dessförinnan ha varit ett fristående under finansdepar
tementet lydande ämbetsverk, som anlitade postverket för rörelsens förmed
ling vid postanstalterna. Grundläggande för postsparbankens verksamhet är
förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken. Enligt
nämnda förordning har banken till uppgift att befordra sparsamhet genom
att under statens garanti till förräntning mottaga penningar.
Postgirot tillkom den 1 januari 1925. Rörelsen regleras genom förordning
en den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelse. Enligt förordningen
är verksamhetens syfte att underlätta betalningsrörelsen och befrämja så
dana betalningsmetoder, som är ägnade att minska användandet av kon
tanta penningar.
För medelsplacering och därmed sammanhängande uppgifter gäller regle
Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1961
3
mentet den 12 december 1958 (nr 600) angående förvaltningen av medel, som innestå i postsparbanken och på postgiro.
Vissa bestämmelser rörande postbanken finns i instruktionen den 30 juni 1960 (nr 519) för generalpoststyrelsen med underlydande förvaltningsorgan.
Ledningen av postbankens verksamhet utövas under generalpoststyrelsen av postbankschefen med biträde av en avdelningsdirektör.
Direkt under postbankschefen lyder kansli, låneavdelning, reklamavdel ning och kontrollavdelning. Närmast under avdelningsdirektören sorterar organisationsavdelning, personalavdelning, inköpsavdelning samt korrespon dens- och utlandsavdelning. Nämnda enheter kan sägas utgöra bankens ad ministration. Den verkställda undersökningen har i första hand avsett den na. Under avdelningsdirektören finns vidare ett flertal avdelningar — in terna driftenheter -—■ inom vilka det till banken inströmmande materialet bearbetas genom bokföring, revision m. m. Antalet anställda inom nämnda driftenheter utgör något mer än 3 800.
En tablå över postbankens nuvarande organisation torde såsom bilaga
(bil. 1.)
få fogas till statsrådsprotokollet.
Högsta beslutsinstans inom postverket för postbanken är generalpoststy relsen, som utgöres av generaldirektören samt såsom ledamöter cheferna för styrelsens byråer och motsvarande enheter. Vid behandlingen av ärenden rörande postbankens medelsförvaltning, inlåningsräntor och dylikt består styrelsen av generaldirektören, postbankschefen och tre postbanksfullmäk- tige. Beslut i dessa ärenden fattas kollegialt. I övriga ärenden har general direktören ensam beslutanderätt med undantag dock för disciplinära ären den, beträffande vilka gäller kollegial beslutsform.
Enligt generalpoststyrelsens instruktion må åt postbankschefen eller an nan tjänsteman uppdragas att i den omfattning, som prövas lämplig, avgöra ärenden om medelsförvaltning och dylikt, s. k. fullmäktigeärenden. I avse ende härå har utbildats den praxis, att ärenden om kortfristig upplåning och utlåning, vilka ärenden i allmänhet kräver snabba beslut, avgöres av postbankschefen eller chefen för låneavdelningen. I övrigt har någon dele gering av beslutanderätt beträffande fullmäktigeärenden icke skett.
I fråga om personal- och driftärenden, ärenden rörande anskaffning av maskiner, inventarier, materiel m. m. samt ärenden avseende reklam- och propagandaverksamheten ger generalpoststyrelsens instruktion också möj lighet till befogenhetsdelegering från generaldirektören till postbankschefen. Enligt den av styrelsen fastställda arbetsordningen har postbankschefen här samma befogenheter som byråchef i allmänhet. Men därutöver har han till erkänts beslutanderätt i vissa särskilt angivna ärendesgrupper. Han kan så lunda bl a. besluta om utgifter för anskaffning av utrustning och för reklam verksamhet intill ett belopp av 2 000 kronor för varje gång. Viss delegering av postbankschefens beslutanderätt till avdelningsdirektören och lägre ni våer inom postbanken har också ägt rum.
Omfattningen och utvecklingen av postsparbankens och postgirots verk-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr t89 år 1961
samhet under den senaste 20-årsperioden belyses av följande uppgifter om
antal konton, kontoinnehavarnas tillgodohavande m. m.
Postsparbanken
Antal konton, tusental, 31/12...................
Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,
31/12 ..........................................................
Antal omsättningar, tusental...................
Omsatt belopp, mkr....................................
Postgirot
Antal konton, tusental, 31/12...................
Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,
31/12 ..........................................................
Antal omsättningar, tusental...................
Omsatt belopp, mkr....................................
År 1940
År 1950
År 1960
2 939
4 480
5 037
649
2 143
4 725
8 570
16 256
21 362
677
1 940
4 810
128
283
431
352
1 310
2 740
71 000
151 000
237 000
44 152
167 414
397 847
Av uppgifterna framgår, att postbanken vid utgången av år 1960 förval
tade ett kapital av nära 7,5 miljarder kronor. Denna kapitalvolym är större
än någon annan svensk bankinrättnings.
Sammanlagt uppgick antalet anställda inom postbanken vid utgången av
år 1960 till i runt tal 4 100.
Postutredningens förslag
Allmän motivering
Postutredningen erinrar inledningsvis om att den kraftiga expansionen
av postbankens rörelse nödvändiggjort en successiv utbyggnad av förvalt
ningsapparaten. Denna utbyggnad har i huvudsak skett inom ramen för den
från början bestämda organisationen och bestått i att det löpande arbetet
efter hand som rörelsevolymen ökat fördelats på ett allt större antal enhe
ter. Inom dessa har personalbeståndet oavbrutet vuxit. Detta har medfört
en allt större belastning för bankens administrativa ledning som icke utökats;
den består alltjämt av endast postbankschefen och den honom direkt un
derställde avdelningsdirektören. På dessa bägge tjänstemän ankommer att
utöva den omedelbara och samordnande ledningen av bankens hela verk
samhet. Visserligen har befogenheter delegerats till lägre nivåer i den ut
sträckning som varit möjlig med hänsyn till den nuvarande organisationen,
men trots detta måste postbankschefen och hans närmaste man taga ställ
ning till och fatta beslut i ett stort antal löpande ärenden samt ingripa i den
dagliga skötseln av verksamheten i en omfattning som gör det svårt för dem
att ägna tillräcklig tid åt viktiga centrala frågor.
De förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger, har
enligt utredningen väsentligen förändrats. Banken saknar i dagens läge till
räckliga resurser för betydelsefulla ändamål, bl. a. för åtgärder som syftar
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
5
till ökad rationalitet och effektivitet i den interna driften, för utredningar i servicefrågor samt i ekonomiska och tekniska ärenden ävensom för insatser beträffande personalens utbildning, rekrytering och vård. Den av utredning en verkställda översynen har klart visat nödvändigheten av en organisations förändring, som främst hör syfta till breddning av bankens administrativa ledning, till en mera enhetlig och funktionell ärendesfördelning samt till ytterligare befogenhetsdelegering. Vidare är en personell upprustning inom olika enheter av administrationen nödvändig för att banken skall kunna upprätthålla en rationell kontorsdrift samt inom ramen för verksamhetens nuvarande syfte och inriktning lämna en tidsenlig och fullgod service.
Utredningen framhåller, att övervägandena om de administrativa uppgif ternas fördelning på huvudenheter bör grundas på — förutom allmänna organisatoriska principer — de speciella förhållanden, som karakteriserar postbanken. Härvid bör särskilt beaktas, att banken utgör dels lednings organ för postverkets bankrörelse i dess helhet med uppgifter rörande all män och ekonomisk policy, service och dylikt, dels bokföringscentral, vilket bl. a. ålägger bankledningen det direkta ansvaret för den interna kontors- driften, dels ock förvaltare av de medel, som innestå i postsparbanken och postgirot. Med utgångspunkt härifrån bör verksamheten differentieras på avdelningar.
Arbetsuppgifterna inom huvudavdelningarna hör sammanföras så att upp gifter, som har ett påtagligt funktionellt samband, hänföres till samma en heter. Detta underlättar ärendesbehandlingen och möjliggör, att experter och specialutbildade tjänstemän kan utnyttjas mera effektivt.
Utredningen anser vidare, att en genomgripande befogenhetsdelegering från generalpoststyrelsen till bankledningen och från denna till olika nivåer inom banken är i hög grad påkallad.
Förslaget
Postutredningens förslag rörande postbankens organisation bygger på förutsättningen, att bankens verksamhet skall bibehållas vid nuvarande syfte och inriktning. Verksamheten avses alltjämt skola vara en del av post verksamheten och postbanken administrativt utgöra en enhet inom postver kets centralförvaltning. Inom denna ram förutsättes dock postbanken erhålla största möjliga rörelsefrihet.
En tablå över den föreslagna organisationen torde såsom bilaga
(bil. 2)
få fogas till statsrådsprotokollet.
Enligt förslaget skall postbanken organiseras på tre avdelningar, näm ligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning. Avdel ningarna indelas i sin tur i sektioner.
Beträffande avdelningarnas och de däri ingående sektionernas arbets uppgifter lämnar utredningen följande redogörelse.
På den
allmänna avdelningen
skall handläggas frågor om bankverksam
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
hetens allmänna och ekonomiska planering och utveckling, servicens ut
formning, public relation samt ärenden av kanslimässig art. Uppgifterna
inom den allmänna avdelningen fördelas på tre sektioner, nämligen en all
män sektion, en public-relationsektion och en juridisk sektion.
Allmänna sektionen skall handha dels uppgifter av ekonomisk natur t. ex.
prognoser, ekonomiska utredningar, avgiftsfrågor, statistik och ekonomisk
information, och dels allmän planering, utvecklingsfrågor samt ärenden
avseende utformningen av bankens policy och service. Sektionen skall vi
dare fungera som postbankschefens kansli och behandla remisser samt
handlägga ärenden angående författningar och föreskrifter.
Public-relation (PR)-sektionen skall svara för bankens reklam-, informa
tions- och konsulentverksamhet. Sektionens uppgifter fördelas på tre grup
per, nämligen dels reklam och propaganda, kontakter med pressen och in
tern information, dels sparkonsulentverksamhet, dels ock postgirokonsulent-
verksamhet. Ett fortlöpande samarbete förutsättes äga rum mellan å ena sidan
de med rådgivning, information och ackvisition arbetande konsulenterna
och å andra sidan olika organ inom postgirot och postsparbanken; för spar-
konsulenternas del i första hand sparklubbs- och lönsparavdelningen.
Juridiska sektionen skall fungera som expertorgan i rättsfrågor för de
olika enheterna inom banken. Den har bl. a. att granska finansavdelningens
kreditärenden ur juridiska synpunkter.
Till
driftavdelningen
hänföres de enheter, som handhar den interna kon-
torsdriften inom postbanken. Till följd av bankens struktur domineras dess
organisations- och personalfrågor så gott som helt av kontorsdriftens ären
den. Dessa frågor kräver samordning såväl inbördes som med övriga drift
mässiga spörsmål. Samordningen bör ske inom driftavdelningen och an
komma på denna avdelnings chef som ansvarig för hela kontorsdriften. I
driftavdelningen föreslås därför ingå en organisationssektion, en driftsek
tion, en personalscktion och en intendentursektion.
Organisationssektionen skall fungera som ett utredande, rådgivande och
förslagsställande stabsorgan. Den skall vara chefens för driftavdelningen
och därmed bankledningens organ för organisation och rationalisering av
den interna driften. Sektionen skall handlägga ärenden rörande effektivi-
tetsutveckling, arbetskraftsbehov, arbetsvärdering, lönegradsplacering av be
fattningar samt personalstaten. På sektionen bör vidare ankomma teknisk
och organisatorisk rationalisering, lokalplanering, blankettkonstruktion,
servicefrågor från arbetstekniska synpunkter samt försöksverksamhet med
tekniska hjälpmedel t. ex. försök med datamaskiner.
Driftsektionen skall ha hand om den löpande kontorsdriften. Chefen
för sektionen skall närmast under chefen för driftavdelningen ha till upp
gift att kontinuerligt leda, övervaka och samordna det dagliga arbetet. Han
skall se till att personalen utnyttjas rationellt och att de dagliga personal
dispositionerna anpassas efter arbetsvolyinens växlingar på olika enheter.
Chefen för driftavdelningen befrias härigenom från åtskilliga löpande upp
gifter och kan därför ägna mera tid åt frågor av större räckvidd och före-
tagsledande uppgifter. Till driftsektionen bör vidare anslutas postbankens
utlandsrörelse, som nu ingår i korrespondensavdelningens uppgifter utan
att ha något funktionssamband med avdelningens övriga åligganden.
Personalsektionen skall handha bankens personaladministration. Hit hör
den rekrytering och utbildning av personal, som banken själv har att ombe
7
sörja, personalvård, frågor om tillsättning av tjänster, ledigheter, förord nanden, personalregistrering, sjukkontroll, lönefrågor m. m.
Intendentursektionen skall svara för vård, underhåll och tillsyn av post bankens lokaler och utrustning samt anskaffning av förnödenheter och bok föring av postbankens inventarier. Förvaltningen av de postverkets fastig heter, som disponeras av postbanken, bör alltjämt handhas av generalpost styrelsens intendentsbyrå. Lokalplanering med hänsyn till arbetsprocessen och bedömning av användningen av tekniska hjälpmedel i arbetet bör åvila organisationssektionen. Till intendentursektionen kan lämpligen hänföras kontorsmaskinverkstaden, som svarar för reparation och underhåll av ban kens kontorsmaskiner, samt den expedition inom den nuvarande registre- ringsavdelningen, som effektuerar kundernas blankettbeställningar.
Till
finansavdelningen
bör hänföras de uppgifter, som nu åvilar låneav-
delningen. Avdelningen skall sålunda handlägga ärenden rörande medelsför valtningen och därmed sammanhängande kreditgivning samt upprätta bok slut för postsparbanken och postgirot. Ehuru några förändringar i fråga om inriktningen av bankens placeringspolitik icke planeras, måste penning- och kreditmarknaderna även i fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet och vara föremål för skickligt bedriven övervakning. Detta är en angelägen upp gift på grund av kapitalplaceringens stora betydelse för postbankens ränta bilitet och konkurrenskraft. Arbetsuppgifterna inom avdelningen föreslås fördelade på två sektioner, nämligen en sektion för likviditets- och dagslåne- frågor, obligationslån, kommunkrediter samt borgens- och garantilån och en sektion för fastighets- och byggnadslån.
Den
centrala förvaltningen av postbanken
är av speciell natur i förhållan
de till postverkets förvaltning i övrigt. Bankens särart markeras bl. a. genom att postsparbanken och postgirot utgör från postverksamheten skilda eko nomiska enheter med var sitt bokslut. Dessutom drives bankverksamheten i direkt konkurrens med ett stort antal företag med liknande verksamhet. Postbanken kan därför ej betraktas som en byråenhet i vanlig mening. An svaret icke blott för den löpande driften utan även för verksamheten som sådan, dess ekonomiska resultat och vidareutveckling måste åvila i första hand bankens egen ledning.
Genom uppdelningen av postbankens verksamhet på tre huvudavsnitt er- hålles ett chefsskikt om tre personer närmast under postbankschefen. Ban kens omedelbara ledning skall utövas av postbankschefen och cheferna för de tre huvudavdelningarna. Härigenom får bankledningen erforderlig för
stärkning och breddning. Därjämte ernås en för verksamheten förmånlig begränsning av antalet direkt under postbankschefen lydande tjänstemän.
Beträffande
befogenhetsdelegeringen
innebär utredningens förslag följande.
Utredningen anser beträffande medelsplaceringsfrågorna, att bankledning en skall tilldelas rätt att inom ramen för gällande medelsplaceringsreglemente och i överensstämmelse med av generalpoststyrelsen angivna riktlinjer och beloppsgränser besluta om placeringar, lån och krediter av olika slag samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
köp, byte och försäljning av skattkammarväxlar och obligationer. Förslag till delegeringsbestämmelser har utarbetats av utredningen.
Enligt utredningens förslag kommer flertalet ärenden, som nu avgöres av generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige —• under år 1960 sam manlagt omkring 1 600 ärenden — att behandlas inom postbanken utan fullmäktiges direkta medverkan. De mera kvalificerade ärendena skall däremot förbehållas generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige. Hit hör särskilt stora kapitalplaceringar, boksluten för postsparbanken och postgirot, dispositionen av vinstmedel, nedskrivning av värdepapper, rikt linjer och allmänna villkor för lånepolitiken samt ränteförändringar och dylikt.
Beträffande övriga ärenden anser utredningen, att bankledningen bör er hålla största möjliga beslutanderätt inom ramen för generalpoststyrelsens befogenheter och med hänsyn tagen till behovet av samordning med post verksamheten i övrigt. Sålunda bör till postbanken delegeras befogenhet bl. a. att fastställa antalet befattningar inom banken i de olika karriärernas rekryteringsgrader, att antaga och entlediga skrivbiträdes- och postiljons- aspiranter samt att verkställa utnämningar t. o. m. lönegrad 17. I de fall postbankschefens beslutanderätt nu är fastställd till visst belopp för varje särskild utanordning, bör bankens befogenheter i fortsättningen regleras genom ett budgetförfarande.
I fråga om
beslutsformerna
framhåller utredningen, att medelsplacerings-
frågorna på grund av sin särart bör avgöras på högsta nivå inom banken av ett kollegium bestående av postbankschefen och de tre avdelningscheferna. Därigenom skulle postbanken erhålla samma form för beslut beträffande kreditärenden som tillämpas inom bankväsendet i övrigt.
När det gäller övriga ärenden beträffande vilka utredningen föreslagit befogenhetsdelegering — huvudsakligen personal-, organisations-, drift- och anskaffningsfrågor -— bör den enrådiga beslutsformen alltjämt gälla. Dele- geringen i dessa ärenden bör därför ske till postbankschefen.
Beträffande de
tjänsteförändringar,
som föranledes av förslaget, anför
utredningen följande.
För att den föreslagna organisationen skall fungera på avsett sätt är det angeläget, att i densamma ingår väl kvalificerade personer. Det är därför nödvändigt, att tjänsterna ges en med tanke härpå avvägd lönemässig vär dering. För postbanken måste en sådan värdering därjämte ta hänsyn till de löner marknaden erbjuder. Banken löper eljest risk att kunna varken be hålla eller anställa kvalificerade tjänstemän.
Ett företag som postbanken är i särskilt hög grad beroende av vissa en skilda tjänstemäns insatser. Detta gäller exempelvis i fråga om servicens utformning, kontorsdriftens rationalisering och kapitalförvaltningen. Det är därför av synnerlig vikt att till ledande befattningar på dessa områden kunna knyta kvalificerade krafter. Den stegrade aktiviteten i postbankens
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
9
verksamhet överhuvudtaget medför vidare ett behov av specialister av olika slag. Som exempel kan nämnas företagsekonomer, expertis i fråga om mo dern kontorsteknik och databehandling samt personal med erfarenhet i kre
ditfrågor.
De arbetsuppgifter som åvilar avdelningscheferna sammanfattas sålunda. Chefen för allmänna avdelningen får till huvudsaklig uppgift att leda den allmänna och ekonomiska planeringen samt att ansvara för handläggning- en av ärenden om servicens utformning och bankens public relations.
Chefen för driftavdelningen skall utöva ledningen av den interna kon- torsdriften samt ansvara för att personalen utnyttjas rationellt, att alla ra tionaliseringsmöjligheter tillvaratas genom utnyttjande av modern kon torsteknik och att arbetet på olika enheter löper utan störningar.
Chefen för finansavdelningen skall ansvara för förvaltningen av det kapi tal som innestår i postbanken. Han skall fortlöpande följa laget på pennmg- och kreditmarknad samt ha det närmaste ansvaret for bedömningen av bankens finansiella engagemang.
Utredningen föreslår, att chefen för allmänna avdelningen placeras i B 1 samt cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen i B 3.
De under avdelningscheferna lydande sektionscheferna bör var och en inom sitt område få vidsträckt handlingsfrihet. Med dessa befattningar för enat ansvar, arbetsuppgifternas art samt de krav på erfarenhet och utbild ning, som ställes på befattningarnas innehavare, motiverar enligt utredning en att de med undantag av chefen för intendentursektionen, som föreslås placerad i 23 lönegraden, hänföres till byrådirektörsgraderna 26 och 24. Pla ceringarna enligt förslaget framgår av följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Allmänna sektionen
Allmänna avdelningen
Byrådirektör
............................. A 26 .............................. A 24
PR-sektionen
» • • •
Juridiska sektionen
Driftsektionen
Driftavdelningen
Byrådirektör
.............................. A 26
Organisationssektionen
» • • •
.............................. A 24
Personalsektionen
» . . .
Intendentursektionen
Förste byråsekreterare ... ..............................A. 23
Finansavdelningen
Sektionen för obligationslån,
............................... A 26
kommunkrediter m. m.
Byrådirektör
Sektionen för fastighets-
och byggnadslån
.............................. A 26
Dessutom erfordras inom driftavdelningen en tjänst som förste byråsekreterare i A 21 för föreståndaren för utlandsrörelsen.
10
Samtliga tjänster föreslås som extra ordinarie. Förslaget förutsätter att
nya tjänster inrättas bl. a. för avdelningschefer och sektionschefer. Om hän
syn tages till de tjänster, vilka i den nuvarande organisationen kan anses
motsvara nämnda chefstjänster, uppgår personalökningen till sex tjänste
män.
Kungi. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Utredningen beräknar
kostnadsökningen
enligt förslaget till ca 250 000
kronor per år. Detta belopp avser nyssnämnda sex chefstjänstemän. En av
postutredningens sekretariat i samarbete med postbankens ledning verk
ställd undersökning visar, att ett personaltillskott om ytterligare sex tjänste
män erfordras inom sektionerna för uppgifter avseende ekonomi, service,
konsulentverksamhet, organisation samt rekrytering och utbildning. Detta
beräknas medföra en ytterligare ökning av den årliga lönekostnaden med
omkring 185 000 kronor. Den totala ökningen av lönekostnaderna skulle där
med uppgå till ungefär 435 000 kronor per år.
Utredningen framhåller, att
genomförandet av den föreslagna organisa-
tionen
kan ske utan att utredningens förslag i övrigt avvaktas. Förslaget är
nämligen så utformat, att det skall kunna tillämpas både inom poststyrel
sens nuvarande organisation och inom den framtida organisation, som post
utredningen överväger.
Yttranden
Såväl generalpoststyrelsen som Posttjänstemännens förening och Svenska
postmannaförbundet understryker starkt behovet av en omorganisation av
postbanken. De finner övertygande motiv föreligga för en separat lösning
av bankens problem, innan postutredningens förslag om postverkets cen
tralförvaltning i dess helhet framlagts.
Tillstyrkande uttalanden om huvuddragen i utredningens förslag har
gjorts av generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening, Postverkets
kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.
Rörande förslagets olika delar innehåller yttrandena i huvudsak följande
synpunkter.
Beträffande allmänna avdelningen har
statskontoret
fram
hållit, att några av de funktioner, som i utredningsförslaget hänförts till
avdelningen — bl. a. prognoser, allmänt ekonomiska utredningar, postbanks-
chefens kansli och presstjänsten — lämpligen bör förläggas till ett stabsor
gan direkt underställt postbankschefen och förslagsvis benämnt ekonomiskt
sekretariat.
Den centrala ställning inom driftavdelningen, som driftsektionen
intar — inom sektionen arbetar 95 % av bankens personal — anser
stats
11
kontoret
motivera, att sektionen ensam får utgöra driftavdelning. Återstå
ende sektioner inom driftavdelningen anser ämbetsverket tillsammans ha så väsentliga och svårlösta arbetsuppgifter, att det synes lämpligt att de bildar en särskild avdelning, benämnd administrationsavdelningen.
Personalfunktionens ställning beröres i flera yttranden.
Generalpoststy
relsen
framhåller, att med hänsyn till personalärendenas stora omfattning,
betydelse och svårighetsgrad starka skäl kan anföras för att dessa ärenden anförtros en särskild avdelning under ledning av en personalchef, organisa toriskt likställd med de tre övriga avdelningscheferna. Liknande synpunk ter framföres av
Posttjänstemännens förening
och
Svenska postmannafor-
bundet.
Under förutsättning att befogenheterna för chefen för personalsek
tionen utformas så att denne kan effektivt fungera som personalchef, till- styrkes emellertid utredningens förslag. För att bankledningen skall erhålla önskvärd förstärkning och breddning, finner
Postverkets kontorspersonals
centralförbund
det nödvändigt, att personalchefen tillhör den direkta före
tagsledningen. Centralförbundet föreslår därför, att personalfunktionen får
bilda egen avdelning.
Vidare ifrågasätter
Posttjänstemännens förening
och
Svenska postmanna-
förbundet
om icke också organisationssektionen på grund av dess stora be
tydelse bör bilda egen avdelning. De accepterar emellertid utredningsförsla get under förutsättning att chefen för sektionen i likhet med personalche fen tilldelas så vidsträckta befogenheter att en smidig och effektiv arbets gång kan åstadkommas.
Till intendentursektionen önskar
Posttjänstemännens förening
överföra
alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med postbankens lokaldispositio ner. Anskaffning, planering och ombyggnad av erforderliga arbetslokaler bör i sin helhet handläggas i bankens egen regi och förslagets intendentursek- tion organiseras som en fastighets- och intendentursektion.
För att finansavdelningen skall bli en renodlad fond- och låne- avdelning, är det enligt
statskontoret
rationellt att från densamma till all
männa avdelningen överföra huvudbokföringen och därmed sammanhäng ande bokslutsfrågor.
Förslagen om delegering av befogenheter tillstyrkes i prin cip av de remissinstanser, som yttrat sig därom.
Delegeringen till bankledningen beträffande medelsplaceringsfrågor fin ner
generalpoststyrelsen
lämpligt avvägd och
statskontoret
anför, att de fö
reslagna befogenheterna synes stå i god överensstämmelse med vad som gäller för andra kreditinstituts verksamhet.
I fråga om beslutsrätten i andra ärenden än sådana som avser medelsför valtningen är
gcncralpoststyrelscn
icke nu beredd att gå fullt så långt som
postutredningen ifrågasätter. Delegering av utnämningsrätt bör t.v. icke ske beträffande andra befattningar än sådana som tillhör kontorsbiträdeskar- riären.
Posttjänstemännens förening
avstyrker den föreslagna självständiga
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
utnämningsrätten i vad avser befordrade tjänster t. o. in. lönegrad 17 inom postexpeditörs- och postassistentskarriärerna i avvaktan på postutredning ens förslag i detta hänseende rörande postverkets förvaltning i övrigt.
Sven
ska postmannaförbundet
tillstyrker förslaget om delegering av ulnämnings-
rätt till postbanken med avseende på tjänster inom kontorsbiträdes-, postil- jons- och reparatörskarriärerna. Som villkor för sin tillstyrkan ställer dock förbundet, att några inskränkningar ej får vidtagas i nuvarande system för ledigförklarande av tjänster inom postbanken och i rätten för funktionärer med annan placering än inom postbanken att anmäla sig som sökande lik som ej heller i fråga om det medinflytande, som personalen inom postiljons- karriären utövar genom förordsfullmäktigeinstitutionen.
Till postutredningens allmänna uttalanden om lönesättningen an sluter sig generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening och Svenska postmannaförbundet.
Generalpoststyrelsen
framhåller, att postutredningens förslag till löne-
sättning överensstämmer med den uppfattning som styrelsen länge hävdat, nämligen att postverkets ledande befattningar på byrå-, avdelnings- och sek- tionschefsnivåerna samt motsvarande nivåer inom verkets distrikts- och lo kalförvaltningar för närvarande har en lönegradsplacering som icke blott är oskäligt låg i förhållande till befattningarnas ansvar och arbetsuppgifter utan även utsätter verket för betydande svårigheter genom den konkurrens om duglig personal som såväl andra statliga inrättningar som privata företag utövar. Med hänsyn till den nuvarande lönenivån för postverkets ledande befattningar kan styrelsen dock för närvarande icke förorda, att chefen för driftavdelningen placeras i högre lönegrad än B 1. Chefen för personalsek tionen anser styrelsen böra få samma lönegradsställning som cheferna för drift- och organisationssektionerna.
Posttjänstemännens förening
anser, att chefen för den allmänna avdel
ningen bör i likhet med de övriga avdelningscheferna inom bankledningen placeras i B 3. Föreningen yrkar också bestämt på att tjänsten som chef för driftsektionen på grund av den omfattande arbetsmängden och stora per sonalstyrkan inom sektionen skall hänföras till B 1. Vidare bör enligt för- eningen cheferna för public-relation-, personal- och intendentursektionerna till följd av marknadslöneläget, ansvar respektive göromålens kvalitet pla ceras i A 26. Med tanke på den fortgående utvecklingen av bankens utlands- rörelse och dennas ekonomiska betydelse m. m. hävdas slutligen, att tjäns ten som föreståndare för utlandsavdelningen bör placeras i A 24.
Departementschefen
Postutredningen bär vid sin översyn funnit, att postbankens uppgifter icke kan tillfredsställande fullgöras med bankens nuvarande organisation. Den kraftiga rörelseutvecklingen inom såväl postsparbanken som postgirot, allmänhetens stegrade servicekrav och de senare årens förändringar inom
ankvasendet har enligt utredningens uppfattning radikalt förändrat de
13
förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger. Den om organisation, som utredningen anser nödvändig, syftar till en breddning av bankens administrativa ledning, en mera enhetlig och funktionell aren- desfördelning samt en ytterligare befogenhetsdelegering.
Utredningen föreslår, att postbanken organiseras på tre huvudavdelningar, nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning. Arbetet inom avdelningarna föreslås fördelat på sektioner. Bankens ledning närmast under generaldirektören skall enligt förslaget utövas av postbanks- chefen och cheferna för de tre huvudavdelningarna. Till bankledningen skall befogenheter delegeras i jämförelsevis stor utsträckning, särskilt i frå gor som rör medelsförvaltningen. Beslut i medelsplaceringsfrågor skall fat tas kollegialt av postbankschefen och avdelningscheferna. I övriga frågor skall den enrådiga beslutanderätten bibehållas.
Huvuddragen i organisationsförslaget tillstyrkes av flertalet remissinstan ser. De invändningar som framförts går främst ut på en ytterligare utbygg nad av avdelningsindelningen. Sålunda anser statskontoret, att motiv finns för att den föreslagna driftsektionen inom driftavdelningen ensam får ut göra driftavdelning och att återstående sektioner inom avdelningen, d. v. s. organisations-, personal- och intendentursektionerna, bildar en särskild av
delning, benämnd administrationsavdelningen. Statskontoret ifrågasätter vidare om icke vissa av de uppgifter som anförtrotts allmänna avdelningen borde hänföras till ett postbankschefen direkt underställt stabsorgan. Förslag har även framkommit om att göra personal- och organisationssektionerna till särskilda avdelningar.
Enligt min mening är utredningens förslag väl avvägt. Det syftar icke till någon ändring av målsättningen för postbankens verksamhet. Avsikten med förslaget är att göra det möjligt för banken att på ett rationellt och effektivt sätt fullgöra sina nuvarande uppgifter.
Liksom utredningen anser jag att antalet huvudavdelningar bör utgöra tre. På samma gång som bankledningen därigenom breddas uppnås den för delen att antalet bankchefen direkt underställda tjänstemän i möjligaste män hålles nere. Jag anser också, att de uppgifter som statskontoret ifråga sätter förlagda till ett stabsorgan kan tillfredsställande tillgodoses inom all männa avdelningen.
Den av utredningen föreslagna befogenhetsdelegeringen, som i princip lämnats utan erinran av remissinstanserna, anser jag lämplig. Att bankled ningens beslut i medelsplaceringsfrågor i likhet med vad som gäller inom bankväsendet i övrigt fattas kollegialt föranleder ej heller någon erinran från min sida.
Som av redogörelsen för utredningens förslag närmare framgår föreslår utredningen, att cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen pla ceras i B 3 och chefen för allmänna avdelningen i B 1. Beträffande sektions cheferna föreslås A 26 för sex tjänster, A 24 för två tjänster och A 23 föi en tjänst. Dessutom föreslår utredningen att föreståndaren för utlandsrörelsen placeras i A 21. Mot förslagen har vissa erinringar framförts. Sålunda anser generalpost styrelsen, att chefen för driftavdelningen bör placeras i B 1 och
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
14
att chefen för personalsektionen, som utredningen föreslagit i A 24, bör hän
föras till A 26. Ytterligare förslag om bättre löneställning har framförts av
Posttjänstemännens förening.
För min del tillstyrker jag utredningens förslag beträffande cheferna för
huvudavdelningarna. Jag anser att tjänstetiteln för dessa chefer bör vara
avdelningschef. Beträffande övriga tjänster föreslår jag icke annan ändring
av vad utredningen föreslagit än att chefen för personalsektionen bör pla
ceras i A 26. Statstjänstemännens riksförbund har vid överläggningar för
klarat sig icke ha något att erinra mot de av mig ifrågasatta lönegrads-
placeringarna.
Liksom utredningen föreslår jag, att samtliga nytillkommande tjänster
t. v. inrättas som extra ordinarie. Detta betyder att tjänsterna på löneplan
B och i A 26 skall inrättas av Kungl. Maj:t samt övriga tjänster av general
poststyrelsen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanord-
ningar som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet av om-
organisationsförslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
medgiva att postbanken omorganiseras efter i huvudsak
de riktlinjer som jag i det föregående förordat.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt för
ordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961
Ur protokollet:
Curt Ohrncr
Tablå över postbankens nuvarande organisation
Kansli
Organisations*
avdelning
Kontroll
avdelning
Inköps-
avdelning
Låncavdel-
Reklam-
avdelning
Postbankschef
Avdelningsdirektör
Postsparbanken
Postgiro
kontoret
Statens
intressekontor
Skatteavdel
ningar
Gemensamma
enheter
to
«*•»*
a
a
Öl
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n r
18 9
å r
1961
S
to
ck
h
olm1
9
6
1.K
u
n
gl.B
o
k
tr
y
ck
er
ie
t
P.A.N
o
rs
te
dt &S
ö
n
er
6
1
1
1
2
3
Tablå över postutredningens förslag till ny organisation för postbanken
to
'■—I
<§
&
to
05
Postgiro
kontoret
Statens
intressekontor
Gemensamma
enheter
Postsparbanken
Sekreterare
Intern
kontroll
Sektion för
fastighets- och
byggnadslån
Postbankschef
Allmän avdelning
chef
Allmän
sektion
Juridisk
sektion
Organisations-
sektion
Personal
sektion
Intendentur-
sektion
Sektion för
obligationslån,
kommunkrediter m. m.
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n r
1 89
å r
19
6
1