Prop. 1961:189

('angående ändrad orga\xad nisation av postbanken',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

1

Nr 189

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändrad orga­

nisation av postbanken; given Stockholms slott den 27 oktober 1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att postbanken skall omorganiseras i huvudsak enligt ett av postutredningen framlagt förslag.

Förslaget innebär i stort, att under postbankschefen inrättas tre huvud­ avdelningar, nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finans­ avdelning. Dessa huvudavdelningar indelas i sin tur i sektioner. Post­ bankschefen och cheferna för huvudavdelningarna skall arbeta som en di­ rektion. Till direktionen skall från generalpoststyrelsen med postbanksfull- mäktige delegeras befogenhet att i icke obetydlig omfattning besluta om postbankens medelsplaceringar. Sex nya chefstjänster inom avdelningarna och sektionerna avses komma att inrättas.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 189

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 27 oktober 1961.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam,

Hermansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartemen­

ten — fråga om

ändrad organisation av postbanken

samt anför därvid föl­

jande.

I skrivelse den 22 juni 1961 har postutredningen framlagt förslag till änd­

rad organisation av postbanken. Utredningens förslag bygger på en av byrå­

chefen i bank- och fondinspektionen T. V. Hanström som expert åt utred­

ningen verkställd undersökning, över förslaget har utlåtanden avgivits av

generalpoststyrelsen, statskontoret, Posttjänstemännens förening, Postver-

vets kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.

Postbankens nuvarande organisation m. m.

Postbanken har såsom en enhet inom postverkets centralförvaltning hand

om postsparbanks- och postgirorörelserna. Till banken hör vidare statens in­

tressekontor och postverkets skatteavdelningar för Stockholms stad och län

samt för Gotlands län.

Postsparbanken erhöll sin nuvarande ställning inom postverket vid 1923

års ingång efter att dessförinnan ha varit ett fristående under finansdepar­

tementet lydande ämbetsverk, som anlitade postverket för rörelsens förmed­

ling vid postanstalterna. Grundläggande för postsparbankens verksamhet är

förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken. Enligt

nämnda förordning har banken till uppgift att befordra sparsamhet genom

att under statens garanti till förräntning mottaga penningar.

Postgirot tillkom den 1 januari 1925. Rörelsen regleras genom förordning­

en den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelse. Enligt förordningen

är verksamhetens syfte att underlätta betalningsrörelsen och befrämja så­

dana betalningsmetoder, som är ägnade att minska användandet av kon­

tanta penningar.

För medelsplacering och därmed sammanhängande uppgifter gäller regle­

Kungl. Maj. ts proposition nr 189 år 1961

3

mentet den 12 december 1958 (nr 600) angående förvaltningen av medel, som innestå i postsparbanken och på postgiro.

Vissa bestämmelser rörande postbanken finns i instruktionen den 30 juni 1960 (nr 519) för generalpoststyrelsen med underlydande förvaltningsorgan.

Ledningen av postbankens verksamhet utövas under generalpoststyrelsen av postbankschefen med biträde av en avdelningsdirektör.

Direkt under postbankschefen lyder kansli, låneavdelning, reklamavdel­ ning och kontrollavdelning. Närmast under avdelningsdirektören sorterar organisationsavdelning, personalavdelning, inköpsavdelning samt korrespon­ dens- och utlandsavdelning. Nämnda enheter kan sägas utgöra bankens ad­ ministration. Den verkställda undersökningen har i första hand avsett den­ na. Under avdelningsdirektören finns vidare ett flertal avdelningar — in­ terna driftenheter -—■ inom vilka det till banken inströmmande materialet bearbetas genom bokföring, revision m. m. Antalet anställda inom nämnda driftenheter utgör något mer än 3 800.

En tablå över postbankens nuvarande organisation torde såsom bilaga

(bil. 1.)

få fogas till statsrådsprotokollet.

Högsta beslutsinstans inom postverket för postbanken är generalpoststy­ relsen, som utgöres av generaldirektören samt såsom ledamöter cheferna för styrelsens byråer och motsvarande enheter. Vid behandlingen av ärenden rörande postbankens medelsförvaltning, inlåningsräntor och dylikt består styrelsen av generaldirektören, postbankschefen och tre postbanksfullmäk- tige. Beslut i dessa ärenden fattas kollegialt. I övriga ärenden har general­ direktören ensam beslutanderätt med undantag dock för disciplinära ären­ den, beträffande vilka gäller kollegial beslutsform.

Enligt generalpoststyrelsens instruktion må åt postbankschefen eller an­ nan tjänsteman uppdragas att i den omfattning, som prövas lämplig, avgöra ärenden om medelsförvaltning och dylikt, s. k. fullmäktigeärenden. I avse­ ende härå har utbildats den praxis, att ärenden om kortfristig upplåning och utlåning, vilka ärenden i allmänhet kräver snabba beslut, avgöres av postbankschefen eller chefen för låneavdelningen. I övrigt har någon dele­ gering av beslutanderätt beträffande fullmäktigeärenden icke skett.

I fråga om personal- och driftärenden, ärenden rörande anskaffning av maskiner, inventarier, materiel m. m. samt ärenden avseende reklam- och propagandaverksamheten ger generalpoststyrelsens instruktion också möj­ lighet till befogenhetsdelegering från generaldirektören till postbankschefen. Enligt den av styrelsen fastställda arbetsordningen har postbankschefen här samma befogenheter som byråchef i allmänhet. Men därutöver har han till­ erkänts beslutanderätt i vissa särskilt angivna ärendesgrupper. Han kan så­ lunda bl a. besluta om utgifter för anskaffning av utrustning och för reklam­ verksamhet intill ett belopp av 2 000 kronor för varje gång. Viss delegering av postbankschefens beslutanderätt till avdelningsdirektören och lägre ni­ våer inom postbanken har också ägt rum.

Omfattningen och utvecklingen av postsparbankens och postgirots verk-

4

Kungl. Maj.ts proposition nr t89 år 1961

samhet under den senaste 20-årsperioden belyses av följande uppgifter om

antal konton, kontoinnehavarnas tillgodohavande m. m.

Postsparbanken

Antal konton, tusental, 31/12...................

Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,

31/12 ..........................................................

Antal omsättningar, tusental...................

Omsatt belopp, mkr....................................

Postgirot

Antal konton, tusental, 31/12...................

Kontoinnehavarnas tillgodohavande, mkr,

31/12 ..........................................................

Antal omsättningar, tusental...................

Omsatt belopp, mkr....................................

År 1940

År 1950

År 1960

2 939

4 480

5 037

649

2 143

4 725

8 570

16 256

21 362

677

1 940

4 810

128

283

431

352

1 310

2 740

71 000

151 000

237 000

44 152

167 414

397 847

Av uppgifterna framgår, att postbanken vid utgången av år 1960 förval­

tade ett kapital av nära 7,5 miljarder kronor. Denna kapitalvolym är större

än någon annan svensk bankinrättnings.

Sammanlagt uppgick antalet anställda inom postbanken vid utgången av

år 1960 till i runt tal 4 100.

Postutredningens förslag

Allmän motivering

Postutredningen erinrar inledningsvis om att den kraftiga expansionen

av postbankens rörelse nödvändiggjort en successiv utbyggnad av förvalt­

ningsapparaten. Denna utbyggnad har i huvudsak skett inom ramen för den

från början bestämda organisationen och bestått i att det löpande arbetet

efter hand som rörelsevolymen ökat fördelats på ett allt större antal enhe­

ter. Inom dessa har personalbeståndet oavbrutet vuxit. Detta har medfört

en allt större belastning för bankens administrativa ledning som icke utökats;

den består alltjämt av endast postbankschefen och den honom direkt un­

derställde avdelningsdirektören. På dessa bägge tjänstemän ankommer att

utöva den omedelbara och samordnande ledningen av bankens hela verk­

samhet. Visserligen har befogenheter delegerats till lägre nivåer i den ut­

sträckning som varit möjlig med hänsyn till den nuvarande organisationen,

men trots detta måste postbankschefen och hans närmaste man taga ställ­

ning till och fatta beslut i ett stort antal löpande ärenden samt ingripa i den

dagliga skötseln av verksamheten i en omfattning som gör det svårt för dem

att ägna tillräcklig tid åt viktiga centrala frågor.

De förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger, har

enligt utredningen väsentligen förändrats. Banken saknar i dagens läge till­

räckliga resurser för betydelsefulla ändamål, bl. a. för åtgärder som syftar

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

5

till ökad rationalitet och effektivitet i den interna driften, för utredningar i servicefrågor samt i ekonomiska och tekniska ärenden ävensom för insatser beträffande personalens utbildning, rekrytering och vård. Den av utredning­ en verkställda översynen har klart visat nödvändigheten av en organisations­ förändring, som främst hör syfta till breddning av bankens administrativa ledning, till en mera enhetlig och funktionell ärendesfördelning samt till ytterligare befogenhetsdelegering. Vidare är en personell upprustning inom olika enheter av administrationen nödvändig för att banken skall kunna upprätthålla en rationell kontorsdrift samt inom ramen för verksamhetens nuvarande syfte och inriktning lämna en tidsenlig och fullgod service.

Utredningen framhåller, att övervägandena om de administrativa uppgif­ ternas fördelning på huvudenheter bör grundas på — förutom allmänna organisatoriska principer — de speciella förhållanden, som karakteriserar postbanken. Härvid bör särskilt beaktas, att banken utgör dels lednings­ organ för postverkets bankrörelse i dess helhet med uppgifter rörande all­ män och ekonomisk policy, service och dylikt, dels bokföringscentral, vilket bl. a. ålägger bankledningen det direkta ansvaret för den interna kontors- driften, dels ock förvaltare av de medel, som innestå i postsparbanken och postgirot. Med utgångspunkt härifrån bör verksamheten differentieras på avdelningar.

Arbetsuppgifterna inom huvudavdelningarna hör sammanföras så att upp­ gifter, som har ett påtagligt funktionellt samband, hänföres till samma en­ heter. Detta underlättar ärendesbehandlingen och möjliggör, att experter och specialutbildade tjänstemän kan utnyttjas mera effektivt.

Utredningen anser vidare, att en genomgripande befogenhetsdelegering från generalpoststyrelsen till bankledningen och från denna till olika nivåer inom banken är i hög grad påkallad.

Förslaget

Postutredningens förslag rörande postbankens organisation bygger på förutsättningen, att bankens verksamhet skall bibehållas vid nuvarande syfte och inriktning. Verksamheten avses alltjämt skola vara en del av post­ verksamheten och postbanken administrativt utgöra en enhet inom postver­ kets centralförvaltning. Inom denna ram förutsättes dock postbanken erhålla största möjliga rörelsefrihet.

En tablå över den föreslagna organisationen torde såsom bilaga

(bil. 2)

få fogas till statsrådsprotokollet.

Enligt förslaget skall postbanken organiseras på tre avdelningar, näm­ ligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning. Avdel­ ningarna indelas i sin tur i sektioner.

Beträffande avdelningarnas och de däri ingående sektionernas arbets­ uppgifter lämnar utredningen följande redogörelse.

På den

allmänna avdelningen

skall handläggas frågor om bankverksam­

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

hetens allmänna och ekonomiska planering och utveckling, servicens ut­

formning, public relation samt ärenden av kanslimässig art. Uppgifterna

inom den allmänna avdelningen fördelas på tre sektioner, nämligen en all­

män sektion, en public-relationsektion och en juridisk sektion.

Allmänna sektionen skall handha dels uppgifter av ekonomisk natur t. ex.

prognoser, ekonomiska utredningar, avgiftsfrågor, statistik och ekonomisk

information, och dels allmän planering, utvecklingsfrågor samt ärenden

avseende utformningen av bankens policy och service. Sektionen skall vi­

dare fungera som postbankschefens kansli och behandla remisser samt

handlägga ärenden angående författningar och föreskrifter.

Public-relation (PR)-sektionen skall svara för bankens reklam-, informa­

tions- och konsulentverksamhet. Sektionens uppgifter fördelas på tre grup­

per, nämligen dels reklam och propaganda, kontakter med pressen och in­

tern information, dels sparkonsulentverksamhet, dels ock postgirokonsulent-

verksamhet. Ett fortlöpande samarbete förutsättes äga rum mellan å ena sidan

de med rådgivning, information och ackvisition arbetande konsulenterna

och å andra sidan olika organ inom postgirot och postsparbanken; för spar-

konsulenternas del i första hand sparklubbs- och lönsparavdelningen.

Juridiska sektionen skall fungera som expertorgan i rättsfrågor för de

olika enheterna inom banken. Den har bl. a. att granska finansavdelningens

kreditärenden ur juridiska synpunkter.

Till

driftavdelningen

hänföres de enheter, som handhar den interna kon-

torsdriften inom postbanken. Till följd av bankens struktur domineras dess

organisations- och personalfrågor så gott som helt av kontorsdriftens ären­

den. Dessa frågor kräver samordning såväl inbördes som med övriga drift­

mässiga spörsmål. Samordningen bör ske inom driftavdelningen och an­

komma på denna avdelnings chef som ansvarig för hela kontorsdriften. I

driftavdelningen föreslås därför ingå en organisationssektion, en driftsek­

tion, en personalscktion och en intendentursektion.

Organisationssektionen skall fungera som ett utredande, rådgivande och

förslagsställande stabsorgan. Den skall vara chefens för driftavdelningen

och därmed bankledningens organ för organisation och rationalisering av

den interna driften. Sektionen skall handlägga ärenden rörande effektivi-

tetsutveckling, arbetskraftsbehov, arbetsvärdering, lönegradsplacering av be­

fattningar samt personalstaten. På sektionen bör vidare ankomma teknisk

och organisatorisk rationalisering, lokalplanering, blankettkonstruktion,

servicefrågor från arbetstekniska synpunkter samt försöksverksamhet med

tekniska hjälpmedel t. ex. försök med datamaskiner.

Driftsektionen skall ha hand om den löpande kontorsdriften. Chefen

för sektionen skall närmast under chefen för driftavdelningen ha till upp­

gift att kontinuerligt leda, övervaka och samordna det dagliga arbetet. Han

skall se till att personalen utnyttjas rationellt och att de dagliga personal­

dispositionerna anpassas efter arbetsvolyinens växlingar på olika enheter.

Chefen för driftavdelningen befrias härigenom från åtskilliga löpande upp­

gifter och kan därför ägna mera tid åt frågor av större räckvidd och före-

tagsledande uppgifter. Till driftsektionen bör vidare anslutas postbankens

utlandsrörelse, som nu ingår i korrespondensavdelningens uppgifter utan

att ha något funktionssamband med avdelningens övriga åligganden.

Personalsektionen skall handha bankens personaladministration. Hit hör

den rekrytering och utbildning av personal, som banken själv har att ombe­

7

sörja, personalvård, frågor om tillsättning av tjänster, ledigheter, förord­ nanden, personalregistrering, sjukkontroll, lönefrågor m. m.

Intendentursektionen skall svara för vård, underhåll och tillsyn av post­ bankens lokaler och utrustning samt anskaffning av förnödenheter och bok­ föring av postbankens inventarier. Förvaltningen av de postverkets fastig­ heter, som disponeras av postbanken, bör alltjämt handhas av generalpost­ styrelsens intendentsbyrå. Lokalplanering med hänsyn till arbetsprocessen och bedömning av användningen av tekniska hjälpmedel i arbetet bör åvila organisationssektionen. Till intendentursektionen kan lämpligen hänföras kontorsmaskinverkstaden, som svarar för reparation och underhåll av ban­ kens kontorsmaskiner, samt den expedition inom den nuvarande registre- ringsavdelningen, som effektuerar kundernas blankettbeställningar.

Till

finansavdelningen

bör hänföras de uppgifter, som nu åvilar låneav-

delningen. Avdelningen skall sålunda handlägga ärenden rörande medelsför­ valtningen och därmed sammanhängande kreditgivning samt upprätta bok­ slut för postsparbanken och postgirot. Ehuru några förändringar i fråga om inriktningen av bankens placeringspolitik icke planeras, måste penning- och kreditmarknaderna även i fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet och vara föremål för skickligt bedriven övervakning. Detta är en angelägen upp­ gift på grund av kapitalplaceringens stora betydelse för postbankens ränta­ bilitet och konkurrenskraft. Arbetsuppgifterna inom avdelningen föreslås fördelade på två sektioner, nämligen en sektion för likviditets- och dagslåne- frågor, obligationslån, kommunkrediter samt borgens- och garantilån och en sektion för fastighets- och byggnadslån.

Den

centrala förvaltningen av postbanken

är av speciell natur i förhållan­

de till postverkets förvaltning i övrigt. Bankens särart markeras bl. a. genom att postsparbanken och postgirot utgör från postverksamheten skilda eko­ nomiska enheter med var sitt bokslut. Dessutom drives bankverksamheten i direkt konkurrens med ett stort antal företag med liknande verksamhet. Postbanken kan därför ej betraktas som en byråenhet i vanlig mening. An­ svaret icke blott för den löpande driften utan även för verksamheten som sådan, dess ekonomiska resultat och vidareutveckling måste åvila i första hand bankens egen ledning.

Genom uppdelningen av postbankens verksamhet på tre huvudavsnitt er- hålles ett chefsskikt om tre personer närmast under postbankschefen. Ban­ kens omedelbara ledning skall utövas av postbankschefen och cheferna för de tre huvudavdelningarna. Härigenom får bankledningen erforderlig för­

stärkning och breddning. Därjämte ernås en för verksamheten förmånlig begränsning av antalet direkt under postbankschefen lydande tjänstemän.

Beträffande

befogenhetsdelegeringen

innebär utredningens förslag följande.

Utredningen anser beträffande medelsplaceringsfrågorna, att bankledning­ en skall tilldelas rätt att inom ramen för gällande medelsplaceringsreglemente och i överensstämmelse med av generalpoststyrelsen angivna riktlinjer och beloppsgränser besluta om placeringar, lån och krediter av olika slag samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

köp, byte och försäljning av skattkammarväxlar och obligationer. Förslag till delegeringsbestämmelser har utarbetats av utredningen.

Enligt utredningens förslag kommer flertalet ärenden, som nu avgöres av generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige —• under år 1960 sam­ manlagt omkring 1 600 ärenden — att behandlas inom postbanken utan fullmäktiges direkta medverkan. De mera kvalificerade ärendena skall däremot förbehållas generalpoststyrelsen med postbanksfullmäktige. Hit hör särskilt stora kapitalplaceringar, boksluten för postsparbanken och postgirot, dispositionen av vinstmedel, nedskrivning av värdepapper, rikt­ linjer och allmänna villkor för lånepolitiken samt ränteförändringar och dylikt.

Beträffande övriga ärenden anser utredningen, att bankledningen bör er­ hålla största möjliga beslutanderätt inom ramen för generalpoststyrelsens befogenheter och med hänsyn tagen till behovet av samordning med post­ verksamheten i övrigt. Sålunda bör till postbanken delegeras befogenhet bl. a. att fastställa antalet befattningar inom banken i de olika karriärernas rekryteringsgrader, att antaga och entlediga skrivbiträdes- och postiljons- aspiranter samt att verkställa utnämningar t. o. m. lönegrad 17. I de fall postbankschefens beslutanderätt nu är fastställd till visst belopp för varje särskild utanordning, bör bankens befogenheter i fortsättningen regleras genom ett budgetförfarande.

I fråga om

beslutsformerna

framhåller utredningen, att medelsplacerings-

frågorna på grund av sin särart bör avgöras på högsta nivå inom banken av ett kollegium bestående av postbankschefen och de tre avdelningscheferna. Därigenom skulle postbanken erhålla samma form för beslut beträffande kreditärenden som tillämpas inom bankväsendet i övrigt.

När det gäller övriga ärenden beträffande vilka utredningen föreslagit befogenhetsdelegering — huvudsakligen personal-, organisations-, drift- och anskaffningsfrågor -— bör den enrådiga beslutsformen alltjämt gälla. Dele- geringen i dessa ärenden bör därför ske till postbankschefen.

Beträffande de

tjänsteförändringar,

som föranledes av förslaget, anför

utredningen följande.

För att den föreslagna organisationen skall fungera på avsett sätt är det angeläget, att i densamma ingår väl kvalificerade personer. Det är därför nödvändigt, att tjänsterna ges en med tanke härpå avvägd lönemässig vär­ dering. För postbanken måste en sådan värdering därjämte ta hänsyn till de löner marknaden erbjuder. Banken löper eljest risk att kunna varken be­ hålla eller anställa kvalificerade tjänstemän.

Ett företag som postbanken är i särskilt hög grad beroende av vissa en­ skilda tjänstemäns insatser. Detta gäller exempelvis i fråga om servicens utformning, kontorsdriftens rationalisering och kapitalförvaltningen. Det är därför av synnerlig vikt att till ledande befattningar på dessa områden kunna knyta kvalificerade krafter. Den stegrade aktiviteten i postbankens

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

9

verksamhet överhuvudtaget medför vidare ett behov av specialister av olika slag. Som exempel kan nämnas företagsekonomer, expertis i fråga om mo­ dern kontorsteknik och databehandling samt personal med erfarenhet i kre­

ditfrågor.

De arbetsuppgifter som åvilar avdelningscheferna sammanfattas sålunda. Chefen för allmänna avdelningen får till huvudsaklig uppgift att leda den allmänna och ekonomiska planeringen samt att ansvara för handläggning- en av ärenden om servicens utformning och bankens public relations.

Chefen för driftavdelningen skall utöva ledningen av den interna kon- torsdriften samt ansvara för att personalen utnyttjas rationellt, att alla ra­ tionaliseringsmöjligheter tillvaratas genom utnyttjande av modern kon­ torsteknik och att arbetet på olika enheter löper utan störningar.

Chefen för finansavdelningen skall ansvara för förvaltningen av det kapi­ tal som innestår i postbanken. Han skall fortlöpande följa laget på pennmg- och kreditmarknad samt ha det närmaste ansvaret for bedömningen av bankens finansiella engagemang.

Utredningen föreslår, att chefen för allmänna avdelningen placeras i B 1 samt cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen i B 3.

De under avdelningscheferna lydande sektionscheferna bör var och en inom sitt område få vidsträckt handlingsfrihet. Med dessa befattningar för­ enat ansvar, arbetsuppgifternas art samt de krav på erfarenhet och utbild­ ning, som ställes på befattningarnas innehavare, motiverar enligt utredning­ en att de med undantag av chefen för intendentursektionen, som föreslås placerad i 23 lönegraden, hänföres till byrådirektörsgraderna 26 och 24. Pla­ ceringarna enligt förslaget framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Allmänna sektionen

Allmänna avdelningen

Byrådirektör

............................. A 26 .............................. A 24

PR-sektionen

» • •

Juridiska sektionen

Driftsektionen

Driftavdelningen

Byrådirektör

.............................. A 26

Organisationssektionen

» • •

.............................. A 24

Personalsektionen

» . . .

Intendentursektionen

Förste byråsekreterare ... ..............................A. 23

Finansavdelningen

Sektionen för obligationslån,

............................... A 26

kommunkrediter m. m.

Byrådirektör

Sektionen för fastighets-

och byggnadslån

.............................. A 26

Dessutom erfordras inom driftavdelningen en tjänst som förste byråsekreterare i A 21 för föreståndaren för utlandsrörelsen.

10

Samtliga tjänster föreslås som extra ordinarie. Förslaget förutsätter att

nya tjänster inrättas bl. a. för avdelningschefer och sektionschefer. Om hän­

syn tages till de tjänster, vilka i den nuvarande organisationen kan anses

motsvara nämnda chefstjänster, uppgår personalökningen till sex tjänste­

män.

Kungi. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Utredningen beräknar

kostnadsökningen

enligt förslaget till ca 250 000

kronor per år. Detta belopp avser nyssnämnda sex chefstjänstemän. En av

postutredningens sekretariat i samarbete med postbankens ledning verk­

ställd undersökning visar, att ett personaltillskott om ytterligare sex tjänste­

män erfordras inom sektionerna för uppgifter avseende ekonomi, service,

konsulentverksamhet, organisation samt rekrytering och utbildning. Detta

beräknas medföra en ytterligare ökning av den årliga lönekostnaden med

omkring 185 000 kronor. Den totala ökningen av lönekostnaderna skulle där­

med uppgå till ungefär 435 000 kronor per år.

Utredningen framhåller, att

genomförandet av den föreslagna organisa-

tionen

kan ske utan att utredningens förslag i övrigt avvaktas. Förslaget är

nämligen så utformat, att det skall kunna tillämpas både inom poststyrel­

sens nuvarande organisation och inom den framtida organisation, som post­

utredningen överväger.

Yttranden

Såväl generalpoststyrelsen som Posttjänstemännens förening och Svenska

postmannaförbundet understryker starkt behovet av en omorganisation av

postbanken. De finner övertygande motiv föreligga för en separat lösning

av bankens problem, innan postutredningens förslag om postverkets cen­

tralförvaltning i dess helhet framlagts.

Tillstyrkande uttalanden om huvuddragen i utredningens förslag har

gjorts av generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening, Postverkets

kontorspersonals centralförbund och Svenska postmannaförbundet.

Rörande förslagets olika delar innehåller yttrandena i huvudsak följande

synpunkter.

Beträffande allmänna avdelningen har

statskontoret

fram­

hållit, att några av de funktioner, som i utredningsförslaget hänförts till

avdelningen — bl. a. prognoser, allmänt ekonomiska utredningar, postbanks-

chefens kansli och presstjänsten — lämpligen bör förläggas till ett stabsor­

gan direkt underställt postbankschefen och förslagsvis benämnt ekonomiskt

sekretariat.

Den centrala ställning inom driftavdelningen, som driftsektionen

intar — inom sektionen arbetar 95 % av bankens personal — anser

stats­

11

kontoret

motivera, att sektionen ensam får utgöra driftavdelning. Återstå­

ende sektioner inom driftavdelningen anser ämbetsverket tillsammans ha så väsentliga och svårlösta arbetsuppgifter, att det synes lämpligt att de bildar en särskild avdelning, benämnd administrationsavdelningen.

Personalfunktionens ställning beröres i flera yttranden.

Generalpoststy­

relsen

framhåller, att med hänsyn till personalärendenas stora omfattning,

betydelse och svårighetsgrad starka skäl kan anföras för att dessa ärenden anförtros en särskild avdelning under ledning av en personalchef, organisa­ toriskt likställd med de tre övriga avdelningscheferna. Liknande synpunk­ ter framföres av

Posttjänstemännens förening

och

Svenska postmannafor-

bundet.

Under förutsättning att befogenheterna för chefen för personalsek­

tionen utformas så att denne kan effektivt fungera som personalchef, till- styrkes emellertid utredningens förslag. För att bankledningen skall erhålla önskvärd förstärkning och breddning, finner

Postverkets kontorspersonals

centralförbund

det nödvändigt, att personalchefen tillhör den direkta före­

tagsledningen. Centralförbundet föreslår därför, att personalfunktionen får

bilda egen avdelning.

Vidare ifrågasätter

Posttjänstemännens förening

och

Svenska postmanna-

förbundet

om icke också organisationssektionen på grund av dess stora be­

tydelse bör bilda egen avdelning. De accepterar emellertid utredningsförsla­ get under förutsättning att chefen för sektionen i likhet med personalche­ fen tilldelas så vidsträckta befogenheter att en smidig och effektiv arbets­ gång kan åstadkommas.

Till intendentursektionen önskar

Posttjänstemännens förening

överföra

alla arbetsuppgifter, som sammanhänger med postbankens lokaldispositio­ ner. Anskaffning, planering och ombyggnad av erforderliga arbetslokaler bör i sin helhet handläggas i bankens egen regi och förslagets intendentursek- tion organiseras som en fastighets- och intendentursektion.

För att finansavdelningen skall bli en renodlad fond- och låne- avdelning, är det enligt

statskontoret

rationellt att från densamma till all­

männa avdelningen överföra huvudbokföringen och därmed sammanhäng­ ande bokslutsfrågor.

Förslagen om delegering av befogenheter tillstyrkes i prin­ cip av de remissinstanser, som yttrat sig därom.

Delegeringen till bankledningen beträffande medelsplaceringsfrågor fin­ ner

generalpoststyrelsen

lämpligt avvägd och

statskontoret

anför, att de fö­

reslagna befogenheterna synes stå i god överensstämmelse med vad som gäller för andra kreditinstituts verksamhet.

I fråga om beslutsrätten i andra ärenden än sådana som avser medelsför­ valtningen är

gcncralpoststyrelscn

icke nu beredd att gå fullt så långt som

postutredningen ifrågasätter. Delegering av utnämningsrätt bör t.v. icke ske beträffande andra befattningar än sådana som tillhör kontorsbiträdeskar- riären.

Posttjänstemännens förening

avstyrker den föreslagna självständiga

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

utnämningsrätten i vad avser befordrade tjänster t. o. in. lönegrad 17 inom postexpeditörs- och postassistentskarriärerna i avvaktan på postutredning­ ens förslag i detta hänseende rörande postverkets förvaltning i övrigt.

Sven­

ska postmannaförbundet

tillstyrker förslaget om delegering av ulnämnings-

rätt till postbanken med avseende på tjänster inom kontorsbiträdes-, postil- jons- och reparatörskarriärerna. Som villkor för sin tillstyrkan ställer dock förbundet, att några inskränkningar ej får vidtagas i nuvarande system för ledigförklarande av tjänster inom postbanken och i rätten för funktionärer med annan placering än inom postbanken att anmäla sig som sökande lik­ som ej heller i fråga om det medinflytande, som personalen inom postiljons- karriären utövar genom förordsfullmäktigeinstitutionen.

Till postutredningens allmänna uttalanden om lönesättningen an­ sluter sig generalpoststyrelsen, Posttjänstemännens förening och Svenska postmannaförbundet.

Generalpoststyrelsen

framhåller, att postutredningens förslag till löne-

sättning överensstämmer med den uppfattning som styrelsen länge hävdat, nämligen att postverkets ledande befattningar på byrå-, avdelnings- och sek- tionschefsnivåerna samt motsvarande nivåer inom verkets distrikts- och lo­ kalförvaltningar för närvarande har en lönegradsplacering som icke blott är oskäligt låg i förhållande till befattningarnas ansvar och arbetsuppgifter utan även utsätter verket för betydande svårigheter genom den konkurrens om duglig personal som såväl andra statliga inrättningar som privata företag utövar. Med hänsyn till den nuvarande lönenivån för postverkets ledande befattningar kan styrelsen dock för närvarande icke förorda, att chefen för driftavdelningen placeras i högre lönegrad än B 1. Chefen för personalsek­ tionen anser styrelsen böra få samma lönegradsställning som cheferna för drift- och organisationssektionerna.

Posttjänstemännens förening

anser, att chefen för den allmänna avdel­

ningen bör i likhet med de övriga avdelningscheferna inom bankledningen placeras i B 3. Föreningen yrkar också bestämt på att tjänsten som chef för driftsektionen på grund av den omfattande arbetsmängden och stora per­ sonalstyrkan inom sektionen skall hänföras till B 1. Vidare bör enligt för- eningen cheferna för public-relation-, personal- och intendentursektionerna till följd av marknadslöneläget, ansvar respektive göromålens kvalitet pla­ ceras i A 26. Med tanke på den fortgående utvecklingen av bankens utlands- rörelse och dennas ekonomiska betydelse m. m. hävdas slutligen, att tjäns­ ten som föreståndare för utlandsavdelningen bör placeras i A 24.

Departementschefen

Postutredningen bär vid sin översyn funnit, att postbankens uppgifter icke kan tillfredsställande fullgöras med bankens nuvarande organisation. Den kraftiga rörelseutvecklingen inom såväl postsparbanken som postgirot, allmänhetens stegrade servicekrav och de senare årens förändringar inom

ankvasendet har enligt utredningens uppfattning radikalt förändrat de

13

förutsättningar, på vilka den nuvarande organisationen bygger. Den om­ organisation, som utredningen anser nödvändig, syftar till en breddning av bankens administrativa ledning, en mera enhetlig och funktionell aren- desfördelning samt en ytterligare befogenhetsdelegering.

Utredningen föreslår, att postbanken organiseras på tre huvudavdelningar, nämligen en allmän avdelning, en driftavdelning och en finansavdelning. Arbetet inom avdelningarna föreslås fördelat på sektioner. Bankens ledning närmast under generaldirektören skall enligt förslaget utövas av postbanks- chefen och cheferna för de tre huvudavdelningarna. Till bankledningen skall befogenheter delegeras i jämförelsevis stor utsträckning, särskilt i frå­ gor som rör medelsförvaltningen. Beslut i medelsplaceringsfrågor skall fat­ tas kollegialt av postbankschefen och avdelningscheferna. I övriga frågor skall den enrådiga beslutanderätten bibehållas.

Huvuddragen i organisationsförslaget tillstyrkes av flertalet remissinstan­ ser. De invändningar som framförts går främst ut på en ytterligare utbygg­ nad av avdelningsindelningen. Sålunda anser statskontoret, att motiv finns för att den föreslagna driftsektionen inom driftavdelningen ensam får ut­ göra driftavdelning och att återstående sektioner inom avdelningen, d. v. s. organisations-, personal- och intendentursektionerna, bildar en särskild av­

delning, benämnd administrationsavdelningen. Statskontoret ifrågasätter vidare om icke vissa av de uppgifter som anförtrotts allmänna avdelningen borde hänföras till ett postbankschefen direkt underställt stabsorgan. Förslag har även framkommit om att göra personal- och organisationssektionerna till särskilda avdelningar.

Enligt min mening är utredningens förslag väl avvägt. Det syftar icke till någon ändring av målsättningen för postbankens verksamhet. Avsikten med förslaget är att göra det möjligt för banken att på ett rationellt och effektivt sätt fullgöra sina nuvarande uppgifter.

Liksom utredningen anser jag att antalet huvudavdelningar bör utgöra tre. På samma gång som bankledningen därigenom breddas uppnås den för­ delen att antalet bankchefen direkt underställda tjänstemän i möjligaste män hålles nere. Jag anser också, att de uppgifter som statskontoret ifråga­ sätter förlagda till ett stabsorgan kan tillfredsställande tillgodoses inom all­ männa avdelningen.

Den av utredningen föreslagna befogenhetsdelegeringen, som i princip lämnats utan erinran av remissinstanserna, anser jag lämplig. Att bankled­ ningens beslut i medelsplaceringsfrågor i likhet med vad som gäller inom bankväsendet i övrigt fattas kollegialt föranleder ej heller någon erinran från min sida.

Som av redogörelsen för utredningens förslag närmare framgår föreslår utredningen, att cheferna för driftavdelningen och finansavdelningen pla­ ceras i B 3 och chefen för allmänna avdelningen i B 1. Beträffande sektions­ cheferna föreslås A 26 för sex tjänster, A 24 för två tjänster och A 23 föi en tjänst. Dessutom föreslår utredningen att föreståndaren för utlandsrörelsen placeras i A 21. Mot förslagen har vissa erinringar framförts. Sålunda anser generalpost styrelsen, att chefen för driftavdelningen bör placeras i B 1 och

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

14

att chefen för personalsektionen, som utredningen föreslagit i A 24, bör hän­

föras till A 26. Ytterligare förslag om bättre löneställning har framförts av

Posttjänstemännens förening.

För min del tillstyrker jag utredningens förslag beträffande cheferna för

huvudavdelningarna. Jag anser att tjänstetiteln för dessa chefer bör vara

avdelningschef. Beträffande övriga tjänster föreslår jag icke annan ändring

av vad utredningen föreslagit än att chefen för personalsektionen bör pla­

ceras i A 26. Statstjänstemännens riksförbund har vid överläggningar för­

klarat sig icke ha något att erinra mot de av mig ifrågasatta lönegrads-

placeringarna.

Liksom utredningen föreslår jag, att samtliga nytillkommande tjänster

t. v. inrättas som extra ordinarie. Detta betyder att tjänsterna på löneplan

B och i A 26 skall inrättas av Kungl. Maj:t samt övriga tjänster av general­

poststyrelsen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanord-

ningar som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet av om-

organisationsförslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva att postbanken omorganiseras efter i huvudsak

de riktlinjer som jag i det föregående förordat.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt för­

ordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189 år 1961

Ur protokollet:

Curt Ohrncr

Tablå över postbankens nuvarande organisation

Kansli

Organisations*

avdelning

Kontroll­

avdelning

Inköps-

avdelning

Låncavdel-

Reklam-

avdelning

Postbankschef

Avdelningsdirektör

Postsparbanken

Postgiro­

kontoret

Statens

intressekontor

Skatteavdel­

ningar

Gemensamma

enheter

to

«*•»*

a

a

Öl

K

u

n

g l.

M

a

j: ts

p

ro

p

o

si

tio n

n r

18 9

å r

1961

S

to

ck

h

olm1

9

6

1.K

u

n

gl.B

o

k

tr

y

ck

er

ie

t

P.A.N

o

rs

te

dt &S

ö

n

er

6

1

1

1

2

3

Tablå över postutredningens förslag till ny organisation för postbanken

to

'■—I

&

to

05

Postgiro­

kontoret

Statens

intressekontor

Gemensamma

enheter

Postsparbanken

Sekreterare

Intern

kontroll

Sektion för

fastighets- och

byggnadslån

Postbankschef

Allmän avdelning

chef

Allmän

sektion

Juridisk

sektion

Organisations-

sektion

Personal­

sektion

Intendentur-

sektion

Sektion för

obligationslån,

kommunkrediter m. m.

K

u

n

g l.

M

a

j: ts

p

ro

p

o

si

tio n

n r

1 89

å r

19

6

1