Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

3

II. Den nya förordnandeperioden

Enligt 4 kap. 6 § 1 mom. allmänna skolstadgan skall rektorstjänst vid

annan skola än kommunal yrkesskola tillsättas genom förordnande på sex

år, om ej särskilda skäl föranleder att förordnandet meddelas för kortare tid.

För sådana tjänster gäller samma allmänna förordnandeperiod. Förordnande

under löpande period må ej meddelas för längre tid än till periodens slut.

Vid 1959 års riksdag (SU 123 s. 12 ff.) erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande

att på framställning av kommun besluta om överflyttning av rektor vid

realskola, som är under avveckling, till nyinrättad eller eljest ledig rektors-

tjänst vid det obligatoriska skolväsendet, utan att tjänsten ledigförklaras.

De av skolöverstyrelsen i skrivelsen den 22 november 1960 föreslagna

anordningarna innebär bland annat att de nya förordnandena skulle i vissa

fall begränsas till tiden. Härom anför skolöverstyrelsen.

I fråga om skolor med statligt allmänt gymnasium, d. v. s. högre all­

männa läroverk och f ö r s öksgy mn a s ier, finner överstyrelsen icke skäl före­

ligga att föreslå Kungl. Maj:t någon generell avvikelse från den normala

förordnandeperioden.

För rektorer vid statliga realskolor och högre kommunala skolor för vilka

beslut om fullständig avveckling föreligger, då förordnandebeslutet fattas,

kan med nuvarande bestämmelser förordnandet längst få avse tiden till dess

skolan i fråga är helt avvecklad. Skolöverstyrelsen anser sig därjämte böra

utgå ifrån att beslut om successiv avveckling av övriga skolor tillhörande

denna grupp kan komma att fattas i relativt stort antal fall med början,

vad den 4-åriga realskolan och 5-åriga flickskolan beträffar, från och med

läsåret 1963/64, vilket innebär att en realskola skall kunna vara avvecklad

1 juli 1966 och en flickskola 1 juli 1967. Som följd härav avser överstyrelsen

att begränsa förordnandena för realskolornas rektorer längst till utgången

av juni 1966.

För den obligatoriska skolans vidkommande bör en avkortning av förord­

nandeperioden endast förekomma om så är oundgängligen nödvändigt.

Skolöverstyrelsen utgår emellertid ifrån att varken folkskolans eller ovan­

nämnda högre skolors rektorer inom kommunen i förhållande till varandra

skall äga företräde till rektor stjänsterna vid den nya obligatoriska skolform,

varom statsmakterna väntas komma att besluta 1962. Härav följer att i de

fall, då icke samtliga nu anställda berörda rektorer med gällande poäng­

beräkningar med visshet kan beredas fortsatt rektorsförordnande inom

kommunen efter realskolans och motsvarande skolformers avveckling, för­

ordnandeperioden bör avkortas även för den obligatoriska skolans rektorer

där. Vid bedömningen av om avkortning av förordnandetiden behöver ske,

avser dock överstyrelsen att taga hänsyn till om vakanser kan beräknas

uppstå genom någon rektors avgång med pension eller om poängtalet kan

beräknas växa, så att det blir möjligt att inrätta någon ny rektorstjänst

inom det obligatoriska skolväsendet. Avkortning av förordnandeperioden

för det obligatoriska skolväsendets rektorer torde i regel ej heller behöva

ske i kommuner med kommunalt gymnasium.

4

I de fall, då rektorstjänster hittills blivit övertaliga på grund av real­

skolans avveckling i försökskommuner, har i alla fall utom ett frågan om

rektors omplacering lösts genom att rektorerna sökt lediga tjänster på

annan ort. Har detta skett före realskolans sista läsår, så har rektors-

tjänsten därefter vakantsatts, i förekommande fall med vikariatslöneförord-

nande för vikarien. Någon transportspärr har icke tillämpats för rektorer

vid sådana skolor. Överstyrelsen anser det önskvärt att omplaceringen av

övertaliga rektorer, som icke kan placeras på rektorstjänst inom den egna

skolkommunen, även i fortsättningen i första hand sker inom ramen för den

vanliga rektorstillsättningen, d. v. s. genom att rektorerna själva söker

transport till ledigblivande tjänster. Emellertid torde man icke kunna utgå

ifrån att omplaceringsfrågan helt skall kunna lösas på detta sätt, eftersom

det då realskolan allmänt skall avvecklas årligen kommer att gälla väsent­

ligt flera rektorer. Överstyrelsen kommer därför att liksom fallet varit vid

den 5-åriga realskolans ersättande med 3-årig realskola i detalj följa ut­

vecklingen för att vid uppkommande situationer kunna vidtaga eller hos

Kungl. Maj:t föreslå erforderliga åtgärder. Varken 1 juli 1961 eller 1962

finnes emellertid några realskolerektorer att omplacera, men därefter kan

antalet sådana rektorer på grund av redan nu fattade avvecklingsbeslut

beräknas bli följande:

1 juli 1963: 3 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor.

1 juli 1964: 9 vid statliga och 5 vid kommunala realskolor.

1 juli 1965: 12 vid statliga och 2 vid kommunala realskolor.

Häremot kan beräknas motsvarande begränsningar av förordnandeperio­

den för vissa rektorer vid det obligatoriska skolväsendet nämligen till 30

juni 1963 för 3, till 30 juni 1964 för 10 och till 30 juni 1965 för likaledes

10 rektorer.

Antalet rektorer som preliminärt kan beräknas få sina förordnanden

begränsade till 30 juni 1966 utgör vid de statliga och kommunala realsko­

lorna sammanlagt cirka 110 samt vid det obligatoriska skolväsendet cirka

80. Av försiktighetsskäl torde till denna grupp böra hänföras flertalet av de

praktiska kommunala realskolornas 27 rektorer, medan man på grund av

dessa skolkommuners storlek knappast torde behöva ifrågasätta någon

motsvarande åtgärd beträffande det obligatoriska skolväsendets rektorer

där.

I fråga om rektorernas tjänstgöringsförhållanden i kommuner där skolor

skall avvecklas anför skolöverstyrelsen:

Det andra större problem, som skolöverstyrelsen anser böra lösas, innan

nya förordnanden utfärdas för rektorerna, gäller dessas tjänstgöringsför­

hållanden under den period då realskolan avvecklas och försöksskolan eller

den nya obligatoriska skolan ersätter densamma. Motsvarande problem kan

beräknas uppstå i samband med avveckling av den kommunala flickskolan

och praktiska kommunala realskolan.

Då realskolan avvecklas, inrymmes i de lokaler, som ej erfordras för

återstående delar av denna eller för gymnasiet, där sådant finnes, en sektor

av det obligatoriska skolväsendet, som vanligtvis omfattar högstadieklasser.

Eftersom det i regel är ändamålsenligt att samma rektor är administrativ

och organisatorisk ledare för samtliga klasser inom en skolanläggning,

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 85 år 1961

5

brukar ombesörjandet av rektorsgöromålen för nyssnämnda sektor uppdra­

gas åt den högre skolans rektor. I fall, då såväl realskolans rektorstjänst

som en rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet blivit vakanta, har

den förra indragits och åt den senares innehavare uppdragits att jämväl om­

besörja rektorsgöromålen vid den högre skolan. Hittills har denna situation

uppkommit endast i ett fåtal fall men kommer att bli mera allmänt före­

kommande under nästa förordnandeperiod.

Under sådana omständigheter finner skolöverstyrelsen det önskvärt att

Kungl. Maj:t i likhet med vad som var fallet 1951, då Kungl. Maj:t före­

skrev skyldighet för vissa lärare att tjänstgöra vid försöksskola (SFS nr

581/1951), föreskriver generell skyldighet för rektorerna att ombesörja

rektorsgöromålen vid annan skolform som beröres av övergången till för­

söksverksamhet eller den nya obligatoriska skolformen.

Under hänvisning till det anförda har skolöverstyrelsen hemställt,

att förslag till Kungl. Maj:t om dels överföring av rektor vid allmänt

läroverk eller högre kommunal skola i kommun med försöksskola (enhets-

skola) till rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet, dels ökning av

antalet rektorer enligt 127 § 3 mom. folkskolestadgan i kommun där all­

mänt läroverk eller högre kommunal skola skall avvecklas må förutom av

vederbörande kommun få framläggas jämväl av skolöverstyrelsen,

att skolöverstyrelsen erhåller bemyndigande dels att vid uppkommande

ledighet på rektorstjänst vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola

indraga tjänsten samt besluta att rektorsgöromålen skall ombesörjas av viss

rektor vid det obligatoriska skolväsendet dels att besluta att det skall

ankomma på rektor vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola att

ombesörja rektorsgöromålen vid den till skolan knutna sektorn av det obli­

gatoriska skolväsendet,

att Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser om skyldighet för rektor,

som erhåller förordnande från och med den 1 juli 1961 eller senare att

därest rektor stjänsten är placerad vid allmänt läroverk eller högre kom­

munal skola som är under avveckling ombesörja rektorsgöromålen vid till

skolan knuten sektor av det obligatoriska skolväsendet, samt därest rektors-

tjänsten är placerad vid det obligatoriska skolväsendet i kommunen om­

besörja rektorsgöromålen vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola i

samma kommun, vilken är under avveckling,

att därest sådan rektor som ovan nämnts icke äger behörighet till ordi­

narie lärartjänst i läroämnen vid den skolform eller det stadium, där han

skall ombesörja rektorsgöromålen, skölöverstyrelsen må bestämma att

jämte rektor skall förordnas en studierektor för vilken överstyrelsen må

fastställa instruktion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

6

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 85 år 1961

III. Vissa frågor rörande samordning mellan försöksskola

och statlig eller högre kommunal skola

1. Antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet

och rektorernas avlöningsgrupper

Gällande bestämmelser m. m.

Omfattningen av skolväsendet i en kommun bedömes enligt 1 kap. 4 §

allmänna skolstadgan, om ej annat särskilt stadgas, med ledning av ett

poängsystem, innebärande att för varje avdelning, kurs etc. beräknas viss

poäng. I 127 § folkskolestadgan föreskrives, att vid det obligatoriska skol­

väsendet i kommunen skall finnas minst en rektor, om ej annat följer av

9 § 1 mom. skolstyrelselagen. Uppgår poängtalet för det obligatoriska skol­

väsendet till 71 eller däröver, skall antalet rektorer bestämmas med ledning

av en särskild poängtabell. Kungl. Maj:t äger medge avvikelse från denna

huvudregel efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall, inne­

bärande dels att ökning av antalet rektorer kan tillåtas vid vissa lägre

poängtal än eljest fordras, dels att antalet kan sättas lägre än vad poäng­

talet medger. Antalet rektorer från och med den 1 juli 1961 skall med

tillämpning av 128 § folkskolestadgan bestämmas på grundval av det

poängtal som förelåg den 1 november 1960.

Beträffande rektorernas avlöning finnes bestämmelser i 13 § avlönings-

reglementet för folkskolan. I avlöningshänseende skiljes på rektorstjänster

i a) kommun med försöksskola eller folkskola med inbyggd realskola och

b) annan kommun enligt följande uppställning.

a) kommun med försöksskola eller inbyggd realskola

Lönegrad för rektor behörig till

ordinarie folkskol-

Avlöningsgrupp

ordinarie

ordinarie

lärar-, småskollärar-

adjunktstjänst

ämneslärartjänst

eller övningslärar-

tjänst

I

......... ........... ABp 25

ABp 23

ABp 20

II.......

........... ABp 25

ABp 24

ABp 22

III.......

........... ABp 26

ABp 25

ABp 24

IV.......

........... ABp 26

ABp 26

ABp 26

b) annan kommun

Avlöningsgrupp

Lönegrad

i .............

ii

............

.................... ABp 19

in ............

.................... ABp 20

IV

................... ................... ABp 21

v .............

.................... ABp 22

VI

................... .................... ABp 23

7

Kungl. May.ts 'proposition nr 85 år 1961

Angående avlöningsgruppernas fördelning hänvisas i 13 § avlönings-

reglementet till vad som är särskilt stadgat. I detta hänseende finnes för

närvarande ej andra regler än de som utfärdades i cirkulär den 20 december

1957 (nr 696) om löneställningen för de nya skolledartjänsterna i kom­

munerna, m. m., vilket cirkulär ändrats genom kungl. kungörelse den 21

februari 1958 (nr 44). Cirkuläret torde ha avsetts att vara tillämpligt

på lönesättningen för den tid som återstod av den då löpande allmänna

förordnandeperioden. Det upptager bestämmelser såväl om avlönings-

grupperna som de särskilda lönegraderna. Reglerna om lönegraderna har

sedermera överförts till 13 § reglementet men så har ej skett beträffande

avlöningsgrupperna.

Regleringen i cirkuläret av avlöningsgrupperingen framgår av följande

uppställning.

Poängtal

(avser i kommun med

flera rektorstjänster

medeltalet per tjänst)

Avlöningsgrupp

a) kommun med

försöksskola eller

inbyggd realskola

—19,5

20—29,5

30—59,5

60—

I

II

III

IV

b) annan kommun

— 9

10—19

20—29

30—44

45—59

60—

I

II

III

IV

V

VI

Beslut om placering i avlöningsgrupp meddelas av överstyrelsen; dock att

i de fall, då skolledarorganisationen skall fastställas av Kungl. Maj:t (främst

i kommun med skoldirektör) även löneställningen för skolledarna bestämmes

av Kungl. Maj:t.

Vid bestämmande av avlöningsgrupp för tiden 1 juli 1958—30 juni 1961

var poängsumman den 1 november 1957 avgörande för beslutet. I de fall, då

kommunen övergått till försöksverksamhet från den 1 juli 1959 eller 1960

och rektorstjänsterna således skulle överflyttas från b) till a), har poäng­

summan per den 1 november året före övergången lagts till grund för avlö­

ningsgrupperingen .

Under löpande förordnandeperiod medgives endast ändrad avlönings­

grupp vid väsentligt ändrade förhållanden. Beslut om ändring fattas av

Kungl. Maj:t.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

Ändringsförslag

I skrivelsen den 7 november 1960 har skolöverstyrelsen under hänvisning

till promemorian angående samordning av statligt gymnasium och försöks­

skolas högstadium ifrågasatt, om ej på grund av att den nya förordnande­

perioden för rektorer vid skolväsendet skall börja den 1 juli 1961 vissa

frågor rörande grunderna för beräkning av antalet rektorstjänster och för

fastställande av rektors avlöningsgrupp bör lösas före nämnda datum. Med

hänsyn bland annat till att förhandlingar i ämnet erfordras har överstyrel­

sen icke framlagt något konkret förslag utan hemställt, att Kungl. Maj:t

ville överväga åtgärder för frågans lösande.

Den åberopade promemorian utgår från att den anordning som nu i flera

fall vunnit insteg, nämligen att försöksskolas högstadium helt eller delvis

förlägges till statligt gymnasium och samordnas med detta (i promemorian

benämnes denna skolenhet försöksläroverk), framdeles kommer att bli allt­

mera vanlig. De båda delarna av en sådan skolenhet, anföres i promemorian,

bör stå under ledning av samme rektor. Om en gymnasierektor på detta

sätt tjänstgör även inom det obligatoriska skolväsendet får det emellertid

vissa konsekvenser för beräknandet av antalet rektorer vid det obligato­

riska skolväsendet. Härom anföres i promemorian.

För sådana obligatoriska skolor i en kommun, som ej är knutna till gym-

nasium, skulle det få ogynnsamma verkningar, om rektorstjänst vid för­

söksläroverk i samma kommun skulle inräknas i antalet rektorstjänster vid

det obligatoriska skolväsendet. Med en viss förenkling kan man säga, att

en rektorstjänst beviljas för varje påbörjat 50-tal poäng. Säkerligen kommer

högstadierna vid försöksläroverken i en del fall att ha den omfattning, vil­

ken man utifrån vad som sagts i föregående avsnitt kan anse som en normal

undre gräns, d. v. s. åtta till tio klasser. Poängtalet för dessa är 12—15. Det

vore ej rimligt, om en rektorstjänst skulle avräknas mot ett så lågt poängtal.

En betydligt ökad arbetsbörda skulle då falla på övriga rektorer vid den

obligatoriska skolan, särskilt i kommuner med mer än ett försöksläroverk.

Vidare fullgör rektor vid ett sådant läroverk endast en del av sin tjänst­

göring inom försöksskolan.

Å andra sidan kan det ej anses vara motiverat att bortse från rektor vid

försöksläroverk men medräkna de dit förlagda högstadieklasserna, då anta­

let rektorer vid det obligatoriska skolväsendet skall bestämmas. I så fall

kan en kommun bli ålagd att inrätta fler rektorstjänster än som är moti­

verat med hänsyn till det förhållandet, att rektorsgöromålen för den del av

det obligatoriska skolväsendet ombesörjes av rektor vid försöksläroverk.

I promemorian föreslås därför den ändringen av 127 § folkskolestadgan

att poängtalet för högstadieklasser, som ingår i försöksläroverk, skall från-

räknas vid bestämmandet^ av antalet rektorer vid det obligatoriska skol­

väsendet. Därjämte föreslås en motsvarande åtgärd med avseende på be­

stämmelserna för rektors placering i avlöningsgrupp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

9

2. Avlöningsgruppering för rektorer vid högre skolor,

samordnade med försöksskolas högstadium

Gällande bestämmelser m. m.

Avlöningsgrupperingen för rektorer vid statliga gymnasier bygger ej på

samma poängsystem som upptagits i allmänna skolstadgan utan på ett

särskilt system. För gymnasierektors placering i avlöningsgrupp gäller

följande poängberäkning:

1 poäng för varje fullt 25-tal elever,

1 poäng för varje klassavdelning inom realskolan utom realskolans av-

slutningsklass,

1,5 poäng för varje klassavdelning inom gymnasiet samt realskolans

avslutningsklass.

För fördelningen på avlöningsgrupp och lönegrader m. m. gäller följande

normer.

Avlöningsgr.

Poäng

Lönegrad

Avl.-förstärkn.

Anmärkning

I

—35

Bp 1

Gäller end. priv. lärov.

II

35,5—46

Bp 1

1200

III

46,5—63

Bp 1

2 400

IV

63,5—

Bp 1

3 600

Om försöksskolas högstadium helt eller delvis samordnas med statligt

gymnasium

och gymnasierektorn därvid skall vara rektor för hela skol­

enheten uppkommer fråga huru för avlöningsgrupperingen poängberäk­

ningen skall ske för högstadiedelen av skolenheten.

Motsvarande problem torde uppkomma beträffande sådana realskolor,

vilka under sin avvecklingstid samordnas med högstadier.

Ändringsförslag

Skolöverstyrelsen har i förevarande avseende samma hemställan som be­

träffande avlöningsgrupperingen för rektorerna vid det obligatoriska skol­

väsendet.

I promemorian föreslås i anslutning till ett av skolöverstyrelsen den 17

december 1957 framfört förslag följande poängberäkning för högstadiet:

1 poäng för varje fullt 25-tal elever,

1 poäng för varje klass i årskurserna 7 och 8,

1,5 poäng för varje klass av 9 a och 9 g samt för varje gren av 9 y eller

avdelning därav (till avdelning hänföres även grupp med särskild undervis­

ning i yrkesämne).

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 85 år 1961

11

veckling, vilka efter det skolan upphört önskar fortsatt anställning som

skolledare.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen, har skolöverstyrelsen för­

klarat sig ämna avkorta förordnandena för avvecklingsskolornas rektorer.

Beträffande skolor, för vilka beslut om avveckling fattats då förordnandet

skall meddelas, skulle förordnandet avse tiden till dess avvecklingen helt

genomförts och i övriga fall avkortas att gälla till och med utgången av juni

1966. Vidare ämnar skolöverstyrelsen i kommuner med avvecklingsskola

avkorta förordnandena för rektorerna vid det obligatoriska skolväsendet på

motsvarande sätt, dock endast i de fall, där inte samtliga nu anställda rek­

torer efter avvecklingen kan beräknas få fortsatt förordnande inom kom­

munen.

För att öka möjligheterna att placera eventuellt övertaliga rektorer har

skolöverstyrelsen föreslagit att, förutom vederbörande kommun, också över­

styrelsen ges befogenhet att göra framställning till Kungl. Maj:t om över­

flyttning av rektor vid realskola, som är under avveckling, till nyinrättad

eller eljest ledig rektorstjänst vid det obligatoriska skolväsendet utan att

tjänsten ledigförklaras samt om viss ökning av antalet skolledare enligt

127 § folkskolestadgan.

Vid överläggningar, som i dessa frågor förts mellan representanter för,

å ena sidan, ecklesiastik- och civildepartementen samt, å andra sidan, be­

rörda personalorganisationer har de senare förklarat sig hellre se att rektors-

förordnandena meddelas för hel förordnandeperiod och att rektorerna vid

avvecklingsskolorna i samband härmed ålägges skyldighet att fullgöra an­

nan uppgift inom kommun, exempelvis såsom studierektor, eller att låta

förflytta sig till annan skolledartjänst inom eller utom kommunen.

För egen del anser jag, att det av skolöverstyrelsen föreslagna förfarandet

med avkortade förordnanden i vissa fall, vilket kan tillämpas inom ramen

för vad nuvarande bestämmelser medger, är det lämpligaste sättet att

åstadkomma en smidig anpassning till de förutsebara skolorganisatoriska

förändringarna. Emot det av organisationerna förordade alternativet talar

framför allt att förordnanden i många fall skulle komma att avse tid, då

skolan inte längre finns till.

I anslutning till vad jag i ett vid 1960 års höstriksdag avgivet interpella­

tionssvar anfört rörande ianspråktagandet av de avvecklade skolornas rek­

torer vill jag här understryka angelägenheten av att alla möjligheter att

finna placering för dessa rektorer på andra skolledartjänster tillvaratages.

Jag förutsätter, att skolöverstyrelsen kommer att bevaka utvecklingen på

området och följa de enskilda fallen. Det synes också lämpligt att över­

styrelsen utrustas med den föreslagna initiativrätten, och överstyrelsen bör

därjämte, när så finnes påkallat, vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de

ytterligare åtgärder, som kan behövas för att tillgodose de här berörda

intressena. Därest överstyrelsen får sådan initiativrätt, skall detta själv­

fallet inte innebära att berörda kommuner betages inflytande på dessa

12

frågor. Jag finner lämpligt, att överstyrelsen i dylika fall, innan framställ­

ning göres, inhämtar yttranden från kommunen och länsskolnämnden.

Skolöverstyrelsen har till behandling upptagit vissa andra frågor, som

sammanhänger med tjänstgöringsförhållandena för rektorerna i kommuner

med avvecklingsskolor. I enlighet med överstyrelsens förslag, mot vilket

personalorganisationerna inte haft någon erinran i och för sig, synes det

böra föreskrivas skyldighet för rektor vid avvecklingsskola att ombesörja

rektorsgöromålen för viss del av det obligatoriska skolväsendet. Skyldig­

heten torde böra avse endast högstadiet av försöksskolan. På motsvarande

sätt bör rektor vid det obligatoriska skolväsendet vara skyldig att ombe­

sörja rektorsgöromål vid avvecklingsskola inom kommunen. I sistnämnda

fall synes det lämpligt att, när rektor inte har behörighet till ordinarie

lärartjänst i läroämnen vid avvecklingsskolan, studierektor förordnas vid

denna skola. Denna befattning bör kunna bestridas av studierektor vid

försöksskolans högstadium. Överstyrelsen torde böra erhålla bemyndigande

att förordna studierektor samt att fastställa instruktion för denne.

I anslutning till de nyss behandlade frågorna vill jag även upptaga det

spörsmål som uppkommer, då försöksskolas högstadium i en kommun helt

eller delvis förlägges till ett statligt gymnasium och ställning måste tagas till

hur verksamheten i de båda skolformerna skall kunna samordnas under en

enhetlig ledning. Dylika kombinationer har hittills endast förekommit spar­

samt och för dem har inte meddelats några mera fasta regler. Anledning

finns ej att i förevarande sammanhang taga ställning till frågan huruvida

kombinationer av detta slag bör bli en regelmässig företeelse inom skol­

väsendet. Emellertid torde man få räkna med att det under den närmaste

framtiden kommer att bli vanligare än hittills att högstadier förlägges till

ett gymnasium och samorganiseras med detta bland annat i syfte att på

bästa sätt utnyttja befintliga lokaltillgångar och tillgänglig lärarpersonal.

Det torde, såsom framhålles i den promemoria som åberopas i skolöver­

styrelsens framställning, i många fall av denna art vara lämpligt att led­

ningen av den kombinerade skolenheten anförtros gymnasiets rektor. För

att möjliggöra en sådan anordning föreslår skolöverstyrelsen att rektorerna

vid gymnasierna skall kunna åläggas att leda dit förlagda högstadieklasser

och beträffande dessa tillämpa de för den obligatoriska skolan gällande

bestämmelserna. Mot detta förslag har personalorganisationerna inte fram­

ställt erinran. Samtidigt har emellertid från personalens sida begärts utökad

möjlighet att jämka rektorernas undervisningsskyldighet samt förstärkning

av rektorsexpeditionernas resurser. Jag vill för egen del biträda skolöver­

styrelsens förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i de särskilda

fallen pröva fråga om utkrävande av denna skyldighet. Till de av persona­

len framställda önskemålen torde ställning inte böra tas i förevarande sam­

manhang.

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ............................................................................................. 2

II. Den nya förordnandeperioden ........................................................... 3

III. Vissa frågor rörande samordning mellan försöksskola och statlig eller

högre kommunal skola........................................................................ 6

1. Antalet rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet och

rektorernas avlöningsgrupper ........................................................ 6

2. Avlöningsgruppering för rektorer vid högre skolor, samordnade

med försöksskolas högstadium ...................................................... 9

3. Remissyttranden ............................................................................ 10

IV. Departementschefen ............................................................................ 10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1961

15