Prop. 1961:93
('angående ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m.',)
Kungl. Maj ds proposition nr 93 år 1961
1
Nr 93
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ombildning av
statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m.; given Stockholms slott den 10 mars 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att riksdagen skall fatta principbeslut beträf fande ombildning den 1 juli 1962 av statens reproduktionsanstalt från affärsdrivande verk till statligt aktiebolag. Frågan om det nya bolagets behov av aktiekapital m. in. avses att framläggas för 1962 års riksdag. En arbetsgrupp med karaktär av interimsstyrelse för det blivande bolaget bör snarast tillsättas för att bland annat genomföra de undersökningar angående bolagets organisation och verksamhet samt de förhandlingar med skilda parter som bör ske innan bolaget träder i funktion.
Med hänsyn till nödvändigheten av åt! anstalten erhåller nya, ändamåls enliga lokaler vidtages åtgärder i syfte att snarast möjligt påbörja en ny byggnad för företaget i Stockholm.
I propositionen äskas även-investeringsanslag å kapitalbudgeten för bud getåret 1961/62 till ett sammanlagt belopp av 215 000 kronor för bestri dande av kostnader för ny- och ersättningsanskaffning av maskinell ut rustning vid reproduktionsanstalten.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 93
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1961
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
10 mars 1961.
Närvarande:
Statsministern
Erlander , ministern för utrikes ärendena
Undén , statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan angående
ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m. samt anför
följande.
I. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1953 tillkallade
dåvarande chefen för finansdepartementet nio sakkunniga för att verk
ställa utredning rörande de statliga företagsformerna.
Såsom ett led i sitt arbete avgav de sakkunniga, vilka antagit namnet
1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna, den 27 december
1956 ett betänkande angående statens reproduktionsanstalt (SOU 1956:59),
vari föreslås, att reproduktionsanstalten ombildas till aktiebolag.
över betänkandet har remissyttranden avgivits av chefen för försvars
staben, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, statens
organisationsnämnd, lantmäteristyrelsen, statens reproduktionsanstalt, ri
kets allmänna kartverk, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt
Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier.
Genom beslut den 16 maj 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt lantmäteristyrel
sen att i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, statens löne-
nämnd och statens avtalsnämnd verkställa utredning rörande vissa över-
gångsproblem i samband med den föreslagna ombildningen av statens re
produktionsanstalt till aktiebolag. Efter slutfört uppdrag har lantmäteri
styrelsen den 23 januari 1961 avlämnat ett betänkande i ärendet, varöver
yttranden avgivits av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Statstjänste-
mannaförbundet.
•
I det följande torde få lämnas en redogörelse för omförmälda utrednings
förslag samt för innehållet i däröver avgivna yttranden. I anslutning här
till torde även få ges en sammanfattande redogörelse för de förslag beträf
fande det statliga karttrycket som framförts dels i statens sakrevisions
skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juni 1960 med utredning rörande frågan
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
3
om lämpligaste formen för handhavande av det statliga karttrycket även
som därmed sammanhängande frågor, dels i betänkande med förslag till
ordnande av det statliga karttrycket, vilket den 27 februari 1961 avgivits
av särskilda sakkunniga, tillkallade den 21 oktober 1960 för att inom jord
bruksdepartementet vidare bereda frågorna om nämnda tryck. Slutligen
torde få lämnas en redogörelse för lantmäteristyrelsens skrivelse angående
statens reproduktionsanstalts anslagsäskanden för budgetåret 1961/62.
II. Företagshistorik samt tidigare behandling av statens reproduktions
anstalts företagsform och verksamhet
År 1909 föreslogs att i det svenska lantmäteriet skulle införas autografisk
reproduktion av kartor i stället för den kopiering för hand som då begag
nades. År 1912 ställde Kungl. Maj:t ett belopp till lantmäteristyrelsens för
fogande för bedrivande av försök, inköp av patent- och utövningsrätter
m. in. för ett sådant framställningssätt. Året därefter började en inom lant-
mäteristyrelsen inrättad försöksanstalt att mot ersättning åtaga sig repro-
duk tionsarbeten dels för lantmäteriet och dels för andra organ och ämbets
verk. 1914 års riksdag uttalade, i samband med att anslag beviljades till
fortsatt försöksverksamhet, förhoppningen, alt frågan om reproduktion
av lantmäterikartor på fotomekanisk väg snart måtte vinna en tillfreds
ställande lösning och att anstalten härigenom skulle få möjlighet att i större
utsträckning åtaga sig arbeten såväl för allmänheten som för olika stats
institutioner. Under denna förutsättning ansåg riksdagen inte uteslutet,
att anstalten i framtiden genom de inkomster som skulle inflyta för sådana
arbeten skulle bli i stånd att driva sin verksamhet ulan särskilt statsbidrag.
År 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att sådana centrala ämbetsverk och
andra statsinstitutioner, som kunde antagas vara i behov av reproducering
av kartor och ritningar, skulle genom skrivelser från vederbörande departe
ment anmodas att anlita statens egen reproduktionsanstalt, så långt dess
kapacitet räckte, för dylika arbeten.
Reproduktionsanstaltens personal, som från början utgjordes av en tryc
kare och ett tryckeribiträde samt erforderliga ritbiträden, utökades eller
hand, bl. a. med en med fotografisk reproduktion förtrogen person. År
1920 hade antalet tryckare stigit till fyra, varav eu förman. Från verksam
hetens början t. o. m. år 1920 utövades överinseendet över anstalten av
byråchefen vid lantmäteristyrelsens lantmäteribyrå.
I elt utlåtande till Kungl. Maj:t år 1919 föreslog 1917 års lantmäterikom-
mission, att reproduktionsanstalten skulle inrättas för stadigvarande drift.
I spetsen för anstalten skulle ställas en föreståndare. Den närmaste led
ningen av anstaltens tryckeriavdelning skulle ankomma på en faktor, som
liksom föreståndaren skulle anställas genom personligt kontrakt med viss
uppsägningstid. För huvudparten av den övriga personalen på tryckeriet
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
borde såväl anställningsformen som avlöningsförmånerna följa de princi
per
som
gällde för motsvarande arbetsuppgifter inom enskild verksamhet.
Lantmäterikommissionens förslag upptogs i huvudsak av Kungl. Maj:t
år 1920 i proposition nr 190, vilken i här berörda hänseenden bifölls av
riksdagen. Den 23 december 1920 utfärdade Kungl. Maj:t den första in
struktionen för statens reproduktionsanstalt och fr. o. m. år 1921 inrätta
des denna för stadigvarande drift, dock inte såsom affärsdrivande verk i
budgetteknisk mening. Ej heller blev anstalten ett fristående organ utan
ställdes under lantmäteristyrelsens överinseende.
År 1921 utvidgades Kungl. Maj ds anmodan från år 1916 om anlitande av
reproduktionsanstalten för kopiering av kartor och ritningar till att även
omfatta blankettryck och förlagsverksamhet.
Anstaltens fortsatta utveckling framgår bl. a. av antalet anställda, vilket
redovisas i följande tabell.
Totalt
antal
Kontor
och
förlag
Litogr.
avd.
inkl. kart
redaktion
Typogr.
avd.
Bokb.,
lager o.
exp.
Städ-
nings-
personal
1926 .............
46
4
19
14
8
1
1931 .............
58
4
27
15
11
1
1936 .............
81
9
33
22
14
3
1941 .............
121
14
39
33
32
3
1946 .............
140
22
47
32
35
4
1951 .............
145
21
53
35
31
5
1956 .............
156
20
57
38
36
5
1961 .............
147
20
55
31
35
6
I budgettekniskt hänseende inordnades anstalten fr. o. m. budgetåret
1926/27 bland statens affärsdrivande verk. För anstalten utfärdades den
18 juni 1926 en ny instruktion, som ännu är gällande, ehuru med vissa änd
ringar. År 1927 föreskrev Kungl. Majd, att fonden för statens reproduk
tionsanstalt vid anstaltens övergång till affärsdrivande verk skulle upp
tagas till 252 915 kr. (motsvarande det investerade kapitalet) samt att de
bestämmelser, som genom Kungl. brev den 19 mars 1926 i fråga om för
nyelsefond meddelats för statens järnvägar, i tillämpliga delar skulle gälla
förnyelsefonden vid anstalten.
Sedan fonden för statens reproduktionsanstalt som nämnts år 1927 fast
ställts till 252 915 kr., har kapitalökningsanslag t. o. in. år 1944 bevil
jats med sammanlagt 243 800 kr., varefter fonden uppgick till 496 715 kr.
Den omläggning av kapitalbudgeten som genomfördes fr. o. m. budgetåret
1944/45 innebar ett nytt system för investeringsverksamhetens redovisning.
I redovisningshänseende infördes den regeln, att kontanta medel motsva
rande gjorda avskrivningar skulle — i den mån dessa senare översteg av
riksdagen beviljade investeringsanslag — inlevereras till riksgäldskontoret,
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
5
samtidigt som fonden skulle nedsättas med motsvarande belopp. Budget året 1957/58 tillfördes fonden ett kapitaltillskott av 500 000 kr. Fondens kapitalsumma uppgick till 1 008 645 kr. per den 30 juni 1960. Anstaltens behov av rörelsemedel har tillgodosetts genom en rörlig kredit hos riks- gäldskontoret.
Frågan om företagsform för reproduktionsanstalten samt om anstal tens verksamhetsområde har under årens lopp varit föremål för behandling vid flera tillfällen. En översikt av de förslag som därvid framkommit torde ge en uppfattning om de problem som förelegat i nämnda hänseenden.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 oktober 1931 upptog lantmäteristy- relsen frågan, om inte anstalten borde skiljas från lantmäteristyrelsen och ställas under en särskild styrelse bestående av anstaltens direktör samt en representant för vardera lantmåteriet, den allmänna kartografien, tryckeri- tekniken och företagsekonomien. Lantmäteristyrelsen framhöll därvid, att verksamheten, som från början närmast bestått av vissa kartreproduk- tionsarbeten inom det svenska lantmåteriet, under arens lopp utvecklats på sådant sätt, att arbetena redan år 1931 till större delen verkställdes åt beställare utanför lantmåteriet, samt att ur rent affärsmässig driftsynpunkt starka skäl talade för att anstalten borde ställas under en fristående sty relse. Om anstalten fortfor att vara inordnad under ett ämbetsverk, kunde arbetsformerna i en del fall befaras bli tyngre än som ur ekonomiska syn punkter var önskvärt.
Den ifrågavarande framställningen gjordes till föremål för remissbehand ling men föranledde ingen ytterligare åtgärd från Kungl. Maj ds sida.
År 1932 avlämnade statens dåvarande organisationsnämnd ett betänkan de med förslag angående arbetsuppgifterna för och organisationen av rikets landkartverk (SOU 1932: 38). I betänkandet förordades en närmare utred ning varvid i första hand borde undersökas linjen, att det officiella kart trycket utfördes av statens egna organ samt att för detta ändamål en sam- organisation av kartverket och statens reproduktionsanstalt genomfördes.
Enligt organisationsnämnden borde således kartorna utges på statens bekostnad och därvid försäljas för statsverkets räkning antingen direkt eller i kommission. Härvid borde, i den mån så kunde anses ekonomiskt fördelaktigt, liksom dittills utgivning och försäljning kunna ifrågakomma genom avtal med enskild firma.
Med anledning av organisationsnämndens betänkande utarbetades seder mera inom jordbruksdepartementet en promemoria med förslag till om organisation av rikets allmänna kartverk, varvid man föreslog att kartver ket, som då ännu hörde till generalstaben, skulle ombildas till ett fristå ende civilt verk. Några ändrade grunder för kartverksamheten föreslogs inte i promemorian. 1 stället förordades alt kartverket efter eu ombildning skulle utarbeta och framlägga förslag i dessa frågor.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
Något förslag till omorganisation av kartverket framlades emellertid
inte till riksdagen vid denna tidpunkt, enligt uttalande i 1935 års stats-
verksproposition bl. a. på grund av det statsfinansiella läget.
Uppgiften att klarlägga frågan om kartlryckets utförande övertogs i stäl
let av de utredningsmän som i januari 1935 tillsatts för att utreda rikets
ekonomiska kartläggning.
År 1936 avgavs av de nyssnämnda utredningsmännen ett betänkande med
utredning och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning m. in. (SOU
1936: 42).
Utredningsmännen framhöll därvid att, om karttrycket och kartförsälj
ningen framdeles skulle organiseras rent statligt, denna verksamhet skulle
bli av den art och omfattning, att den knappast lämpligen borde ingå i den
egentliga kartverksorganisationen. Med det förslag till de ekonomiska kart
arbetenas bedrivande, som av utredningsmännen framlagts, ansågs arbets-
uppgiftema för det blivande kartverket i och för sig bli så omfattande och
krävande, att en ytterligare utvidgning till att omfatta även hela kartför
säljningen jämte statens reproduktionsanstalts övriga verksamhet torde bli
en alltför vidsträckt och tyngande uppgift för det blivande kartverket.
Försvarsväsendets tryckeriutredning framlade — i sitt år 1942 avgivna
betänkande angående ordnandet av tryckningsverksamheten inom försvars-
väsendet — vissa förslag, vilka såvitt här är av intresse innebar, att för
svarsväsendets behov av tryckalster i framtiden som dittills skulle tillgodo
ses av befintliga såväl statliga som privata tryckeriföretag.
I fråga om tryckning och förläggning av kartor förutsatte utredningen
bl. a., att uppmärksamhet skulle komma att ägnas frågan, hur de mellan
kartverket och Generalstabens litografiska anstalt gällande avtalen ställde
sig för statsverket i ekonomiskt avseende. Det hade inte varit möjligt för
utredningen att bedöma, huruvida för försvarsväsendets räkning erfor
derliga kartor kunde framställas till förmånligare priser hos andra företag
än hos nämnda anstalt, därest kartverkets primärmaterial varit tillgängligt
för dessa. Det borde särskilt beaktas, att gällande avtal mellan kartverket
och anstalten borde inrymma möjlighet för försvarsväsendets myndigheter
att erhålla tillgång till delta primärmaterial i större utsträckning än dittills.
I yttranden över utredningens betänkande berördes hithörande frågor
av bland andra statskontoret och statens reproduktionsanstalt.
Statskontoret uttalade, att verket hade uppmärksammat den egenartade
förmånsställning som Generalstabens litografiska anstalt kommit att in
taga genom det mellan rikets allmänna kartverk och anstalten slutna av
talet. Enligt statskontorets förmenande måste det anses mindre tillfreds
ställande, att ett enskilt tryckeriföretag förbehölls ensamrätten att utnyttja
kartverkets primärmaterial så att även statliga myndigheter, vilka hade
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
7
behov av att framställa kartor med tillhjälp av detta primärmaterial, skulle
vara hänvisade till det nämnda företaget för att fa sina kartor trjckta.
Till denna uppfattning kom också statens reproduktionsanstalt i sitt ut
låtande. Anstalten fann det lika självklart som angeläget, att av en statlig
myndighet träffade avtal, som inskränkte statsverkets fria dispositionsrätt
till eget material, med det snaraste måtte undanröjas, främst för att bereda
tillfälle åt statens egen reproduktionsanstalt att utnyttja primärmaterialet
i dess instruktionsenligt anbefallda verksamhet. Genom brev den 15 decem
ber 1921 med erinran om tidigare brev den 21 juni 1916 hade Kungl. Maj:t
anmodat de statliga myndigheterna att bl. a. för kartreproduktion anlita
reproduktionsanstalten. Sett mot bakgrunden av denna Kungl. Maj.ts an-
maning fann anstalten det vara mindre lyckligt, att anstalten inte ägde
rättighet använda primärmaterialet till de officiella kartorna.
Organisationsnämnden hade, anförde anstalten vidare, tidigare före
slagit att en utredning skulle utföras om möjligheten att förlägga kart-
trycket och förlagsverksamheten hos statens egna organ.
Vissa av försvarets tryckeriutrednings förslag behandlades i prop. 1945:
170. I likhet med tryckeriutredningen ansåg departementschefen att något
nytt statligt tryckeri inte borde inrättas och ej heller något redan befintligt
dylikt tryckeri utvidgas. Den kapacitet, som fanns vid existerande statliga
tryckerier, borde emellertid i första hand tillvaratagas när det gällde att
tillgodose försvarets behov av tryck och bokbindning, dock endast i den
mån härigenom ekonomiska fördelar för statsverket uppnåddes. Härvid
åsyftades bl. a. statens reproduktionsanstalt och försvarsstabens eget tryc
keri. Det senare ansågs dock på grund av sin ringa storlek inte vara i stånd
att åtaga sig arbeten i större omfattning.
År 1944 avgav dåvarande expeditionschefen G. A. Bouveng i egenskap
av inom jordbruksdepartementet tillkallad utredningsman ett betänkande
med förslag om vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhäng
ande spörsmål in. m. Utredningsmannen uttalade i fråga om sättet för
tryckning och utgivning av kartor att det under dåvarande orosförhållan-
den ej borde ifrågakomma att vidtaga någon omläggning i systemet för
karttryckning och kartutgivning. Tänkbart vore, att denna fråga efter åter
gången till freds förhållanden finge tagas upp till omprövning. Dock kunde
man knappast hålla för sannolikt, att något annat enskilt företag än Gene
ralstabens litografiska anstalt skulle vara i stånd att bjuda förmånligare
villkor för omhändertagande av kartförlagsverksamheten med de belast
ningar, ej minst i fråga om lagerhållning, som häri innefattas.
Under sådana förhållanden stod i stort sett endast två vägar öppna för
en omläggning i systemet, antingen upprättande av eu särskild statlig kart-
tryckningsanstalt, eller bildande av ett bolag för ifrågavarande uppgifter
med staten som delägare.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
Ur yttrandena över förslaget må följande återges avseende frågan om
tryckning och utgivning av kartor.
Statskontoret anförde bl. a., att det av tidigare kontrakt mellan staten
och Generalstabens litografiska anstalt enligt verkets åsikt inte framgått,
att detta företag skulle ha ensamrätt till tryckning av de officiella kartorna,
och att därför andra företag, inklusive statens eget tryckeriföretag, borde
få möjlighet att inge anbud på sådan tryckning.
Riksräkenskapsverket anförde bl. a., att de uttalanden, som tidigare vid
åtskilliga tillfällen gjorts i fråga om sättet för tryckning och utgivning av
kartor visade, att det pa vissa avtal mellan kartverket och Generalstabens
litografiska anstalt grundade system för tryckning och försäljning av kar
tor, som dittills tillämpats, inte i allo vore ägnat att på bästa sätt tillgodose
statsverkets berättigade intressen. Verket hemställde därför, att frågan om
tryckning av de officiella kartorna och förlagsrätten till dessa snarast gjor
des till föremål för särskild utredning.
På grundval av rekommendationer i utredningen av år 1944 samt remiss
yttrandena i anledning av densamma bemyndigade Kungl. Maj:t den 25
januari 1946 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla sex sakkunniga
med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag angående organi
sationen av statens reproduktionsanstalt m. m.
Enligt de direktiv, som ursprungligen meddelades ifrågavarande utred-
n*n§’ 1946 ars tryckeriutredning, skulle utredningsarbetet avse organisa
tionen av statens reproduktionsanstalt och i samband därmed det officiella
karttryckets ordnande.
Sedan inom utredningen omfattande undersökningar verkställts rörande
delar av utredningsuppgifterna, redovisade utredningen i skrivelse den
9 januari 1948 dittills vunna utredningsresultat och underställde chefen
för jordbruksdepartementet frågan, om inte med utredningsarbetets full
följande tills vidare borde anstå.
Därefter meddelades nya direktiv för det fortsatta utredningsarbetet i
ämbetsskrivelse från jordbruksdepartementet den 28 juni 1949.
I denna ämbetsskrivelse föreskrevs att utredningsarbetet beträffande re-
produktionsanstaltens framtida organisation skulle utföras av en delega
tion inom utredningen, ävensom att detta arbete tills vidare endast skulle
avse frågan om de förändringar i personalens anställnings- och avlönings
förhållanden, som kunde anses påkallade, därest anstalten bibehölles vid
i huvudsak dåvarande arbetsuppgifter. Vidare uppdrogs åt en av utred
ningens ledamöter att med Generalstabens litografiska anstalt upplaga för
handlingar om ändringar i gällande avtalsvillkor angående tryckningen av
de officiella kartorna för att söka uppnå bättre ekonomiskt utbyte för
statsverket av kartförsäljningen. Slutligen föreskrevs att arbetet med övriga
åt utredningen uppdragna uppgifter tills vidare skulle anstå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
9
I en år 1949 avlämnad promemoria, som ej föranledde några åtgärder
från Kungl. Maj:ts sida, redovisade den nyssnämnda delegationen sina un
dersökningar samt framförde förslag rörande ändringar i organisations
formen för reproduktionsanstalten innebärande
att lantmäteristyrelsens överinseende över statens reproduktionsanstalt
skulle upphöra,
att anstalten skulle organiseras såsom affärsdrivande verk under sär
skild styrelse,
att direktörsbefattningen vid anstalten skulle förändras till en befattning
såsom överdirektör samt
att övriga i gällande personalförteckning för anstalten upptagna befatt
ningar skulle med bibehållen löneställning förändras till ordinarie tjänster.
III. Reproduktionsanstaltens nuvarande förhållanden och verksamhet
Arbetsuppgifter och organisation
Statens reproduktionsanstalts verksamhet regleras författningsmässigt
genom Kungl. Maj:ts instruktion för anstalten den 18 juni 1926 (nr 292;
ändr. 15/1938, 34/1939, 749/1942, 614/1945). Anstalten bar till uppgift att
åt staten och dess organ ävensom åt enskilda mot betalning utföra repro
duktion och tryckning av kartor, ritningar, blanketter m. m. samt bedriva
i samband därmed stående förlagsverksamhet. 1 erksamheten omfattar så
lunda litografiskt tryck inklusive offsettryck, fotografiskt ateljéarbete
in. m., vilka verksamhetsgrenar hör till den litografiska avdelningen, samt
bok- och blankettryck, vilken verksamhet utföres av den typografiska av
delningen. Därtill kommer tre avdelningar, vars arbete de båda nyssnämn
da avdelningarna gemensamt betjänar sig av, nämligen bokbinderiet, för
rådet och expeditionen. Slutligen finnes hos anstalten kartredaktion och
förlag. Förlagsverksamheten omfattar såväl böcker som blanketter och dit
hänföres även försäljning av papper, plaster och ritmalerial.
Fn speciell uppgift åvilar anstalten vid expediering av beslut angående
ändring i rikets indelning in. in. Enligt kungörelsen 1947: 921 bör nämligen
utförandet och bestyrkandet av föreskrivna kopior av karta och plan i
indelnings-, generalplane-, stadsplane- och byggnadsplaneärende in. in.
uppdragas åt statens reproduktionsanstalt, därest ej särskilda omständig-
lieter föranleder annan ordning. Uppgifter av motsvarande art kan till
komma reproduktionsanstalten på grund av bestämmelsen i 4 § kungörel
sen den 5 mars 1954 (nr 86) om prövning av vissa ärenden rörande fastig-
hetsredovisning och fastighetsbildning.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
Beslutande organ
Reproduktionsanstalten står under överinseende av lantmäteristyrelsen,
som det bl. a. tillkommer
att hos Kungl. Maj:t göra de framställningar, som påkallas av hänsyn
till anstaltens vidmakthållande och utveckling;
att meddela erforderliga föreskrifter angående anstaltens verksamhet
och arbetet inom anstalten;
att besluta om inköp av större maskiner eller annan utrustning av större
betydenhet;
åt! rekvirera de till upprätthållande av anstaltens verksamhet anvisade
medlen;
att, i den omfattning så anses erforderligt, fastställa prislista för vid
anstalten förekommande arbeten samt meddela föreskrifter i vad mån
anstaltens direktör äger att träffa avtal om utförande av arbeten;
att årligen till Kungl. Maj:t inkomma med dels förslag till driftkostnads-
stat för anstalten för nästkommande budgetår, dels berättelse över anstal
tens verksamhet under nästföregående budgetår;
att årligen till riksräkenskapsverket insända dels anstaltens räkenska
per, dels statistisk tablå över anstaltens ekonomiska resultat avseende näst
föregående budgetår; samt
att avge förslag till beräkning av det inkomstöverskott av anstaltens
rörelse, som bör upptagas i riksstaten för nästföljande budgetår.
Som grund för lantmäteristyrelsens förslag avseende driftkostnadsstat
och inkomstöverskott samt dess redogörelser för anstaltens räkenskaper,
ekonomiska resultat och verksamhet tjänar de förslag och redogörelser i
berörda hänseenden, som anstaltens direktör är skyldig att avge till lant
mäteristyrelsen.
I fråga, som ej ankommer på lantmäteristyrelsens prövning, äger direk
tören ensam beslutanderätt. Bland direktörens åligganden ingår bl. a. att
på anmodan av lantmäteristyrelsen avge yttranden och förslag i frågor
som angår anstalten eller dess verksamhetsområde samt att efter anmodan
av lantmäteristyrelsens chef inom styrelsen såsom ledamot föredraga eller
eljest deltaga i handläggning av dylika frågor.
Finansiering av företagets verksamhet
Reproduktionsanstalten skall enligt instruktion bedriva sin verksamhet
på så vitt möjligt affärsmässigt sätt och ha sin bokföring inrättad med hän
syn därtill.
Enligt de regler som gäller för anstaltens investeringsverksamhet skall
anskaffning av anläggningstillgångar finansieras i första hand med av-
skrivningsmedel och därutöver i mån av behov genom kapitaltillskott från
staten. Självfinansiering med användande av företagets vinstmedel får inte
förekomma utan dessa skall inlevereras till statsverket.
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
11
Verksamhetens omfattning och det ekonomiska resultatet av densamma
Kartografiskt tryck och blankettryck omfattar vardera ca en tredjedel
av den totala tillverkningen, medan den återstående tredjedelen utgöres av
böcker, tidskrifter, etiketter, varuomslag m. m. Av försäljningen går ca
75 procent till statliga beställare.
Den av reproduktionsanstalten redovisade nettovinsten under budgetåren
1946/47—1959/60 håller sig mellan 15 000 kr. och 164 000 kr. per år. Under
samma tid har årsomsättningen ökat från ca 2,0 till 3,6 milj. kr.
Företagets ställning inom branschen
I fråga om storleksordningen med hänsyn till antalet anställda arbetare
kommer reproduktionsanstalten på ungefär tjugonde plats bland landets
tryckeriföretag. Anstaltens andel i det totala trycket är relativt liten och
har på senare år uppgått till ca 0,6 procent, medan motsvarande andel i
karttrycket varierat mellan 13 och 28 procent. Sistnämnda andel hämtar
anstalten till övervägande delen utanför den statliga sektorn.
Det offentliga karttrycket kan indelas i två huvudgrupper. Den ena om
fattar kartor som i stor utsträckning utgör det nödvändiga underlaget för
verkställande av speciella förrättningar o. d. Till denna grupp hör främst
lantmäteriets kartor, bland vilka kan nämnas grundkartor för planläggning
enligt byggnadslagen, i första hand för stads- och byggnadsplan, samt för-
rättningskartor för fastighetsbildning, såsom laga skifte, avstyckning, ägo
utbyte o. d. Utmärkande är att kraven vid reproduktion av dessa kartor
ställes särskilt högt i fråga om måttenlighet, rit- och radérbarhet samt
arkivvärde. Till denna grupp av kartor hänföres även det kommunala mät-
ningsväsendets kartor, vilka i likhet med lantmäteriets kartor främst avser
fastighetsbildning och planläggning. Även de inom skogsbruket upprättade
skogskartorna tillhör denna grupp.
Den andra huvudgruppen utgöres av de för allmänheten tillgängliga kar
tor i små skalor som rikets allmänna kartverk instruktionsenligt skall utge
och som benämnes officiella kartor. Dit hör även de av sjöfartsverket ut
arbetade sjökorten samt de av Sveriges geologiska undersökning framställ
da geologiska kartorna.
Kartor tillhörande den förra huvudgruppen tryckes i allmänhet hos sta
tens reproduktionsanstalt. Detsamma är fallet med de till den andra grup
pen hörande sjökorten, i den mån dessa inte tryckes av sjöfartsverket.
Huvudparten av de övriga officiella kartorna, utgivna av rikets allmänna
kartverk, tryckes däremot hos ett enskilt företag, Generalstabens litogra
fiska anstalt, inom Esseltekoncernen.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
Konkurrenssituationen på marknaden belyses ytterligare av att det på
senare tid tillkommit en mängd mindre tryckerier, vilka utövar en stark
konkurrens mot de större företagen. Teknikens snabba utveckling gör
emellertid att vissa delar av branschen för närvarande står inför en om
daning av förfaranden och apparatur. Denna omdaning torde av allt att
döma komma att stärka de större, mera kapitalstarka företagens ställning
i konkurrensen även i fråga om de smärre uppdragen. Reproduktions-
anstaltens verksamhet omfattar både litografiska och typografiska tryck-
förfaranden, vilket sätter företaget i stånd dels att åtaga sig uppgifter, som
kräver bada dessa förfaranden, dels att välja den reproduktionsmetod som
för varje arbetsuppgift bedömes lämpligast och billigast.
Revision och kontroll
Reproduktionsanstaltens egen kontrollverksamhet inskränker sig till vad
som är brukligt för privata affärsföretag av samma storleksordning i fråga
om kollationering av räkenskaper, fakturor o. d. Någon speciell intern
revisionsavdelning har inte inrättats.
Den kontroll som tryckeriintendenten hos statskontoret skall utöva be
träffande det statliga trycket omfattar även tryck, utfört av anstalten. Ett
statligt organ får således inte, såvida ej dispens erhållits, vända sig direkt
till anstalten för att få visst tryckningsarbete utfört.
Riksräkenskapsverket granskar kontinuerligt anstaltens räkenskaper. Vid
olika tillfällen har dessutom mera ingående inventeringar ägt rum i sam
band med personliga besök av verkets tjänstemän.
Vidare kan nämnas att statens sakrevision har haft kontakt med repro-
duktionsanstalten vid de tillfällen då sakrevisionen sysslat med frågor som
berört det statliga karttrycket samt att riksdagens revisorer vid olika till
fällen gjort besök hos anstalten, varvid dess arbets- och lokalförhållanden
studerats.
Personalens anställnings- och pensionsförhållandcn
Några ordinarie tjänster har inte inrättats vid anstalten. Som förestån
dare och chef förordnas av Kungl. Maj:t en direktör i De 1. Övriga extra
ordinarie tjänstemän förordnas av lantmäteristyrelsen enligt av Kungl.
Maj:t för anstalten fastställd personalförteckning, medan extra tjänste
män antages av direktören.
Övrig personal anställes av direktören i mån av behov. Avlöningen för
denna kategori bestämmes tillika av direktören. Därvid skall iakttagas, att
ersättningen inte må överstiga vad som för jämförliga arbetsuppgifter före
kommer på den övriga arbetsmarknaden. Ifrågavarande personalgrupp
består huvudsakligen av arbetarpersonal, vars ersättning regleras genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961
13
överenskommelser, som träffas mellan direktören och resp. fackföreningar på basis av riksavtalen för civiltryckerierna, överenskommelse om kollek- tivavtalstillämpning träffas med Typografiska föreningen i Stockholm, Li tografiska föreningen i Stockholm och Stockholms bokbinderiarbetare- förening. För städningspersonalen träffas avtal med Civilförvaltningens per sonalförbund.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1960 må budgetåret 1960/61 föl jande extra ordinarie tjänstemän och aspiranter finnas anställda vid re- produktionsanstalten.
Lönegrad
Lönegrad
1 direktör
Be 1 1 förste ritare
Ae 10
1 byrådirektör
Ae 24 1 kassör
Ae 10
1 ingenjör
Ae 23
5 kontorister
Ae
9
1 beställningsfaktor
Ae 19
1 ritare
Ae
9
2 faktorer
Ae 19
3 kanslibiträden
Ae 7
1 assistent
Ae 17
2 ritare
Ae
7
1 bokbinderiverkmästare Ae 16
1 vaktmästare
Ae 7
2 faktorer
Ae 16
1 ritbiträde
Ae
5
1 bokhållare
Ae 15
8 biträden i kontors-
2 kalkylatorer
Ae 15
tjänst
Af 1—Ae
5
1 kontorsskrivare
Ae 13
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 oktober 1960 har en tillfällig för stärkning av anstaltens ledning skett genom inrättande av en tjänst såsom avdelningsdirektör i Bg 1.
Den 1 mars 1961 uppgick antalet anställda vid reproduktionsanstalten till 147, varav 39 tjänstemän och 108 arbetare.
Personalen vid reproduktionsanstalten äger pensionsrätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente. I likhet med övriga affärsdrivande verk bestrider anstalten själv samtliga löpande pensioneringskostnader ävensom utgifterna för ATP-avgifter. För att täcka pensioneringskostna- derna hade i anstaltens räkenskaper före år 1945 upplagts särskilda tjäns- te- och familjepensionsfonder. I samband med kapitalbudgetens omlägg ning budgetåret 1944/45 överfördes dessa fonder till värdeminskningskon- tot. Detta konto har sedermera årligen tillförts — förutom avskrivningar å maskiner och inventarier — avsättningar med belopp motsvarande dels en tänkt pensionsavgift som beräknats enligt ett av 1945 års lönekommitté utarbetat system, dels fyra procents ränta å det fonderade beloppet.
Lokaler
Reproduktionsanstalten har sina lokaler, vilka förhyres, förlagda till fem olika ställen i Stockholm. Lokalernas sammanlagda golvyta uppgår till ca 3 100 in2, varav 2 850 in2 i en industrifastighet vid Hudiksvallsgatan. Behov av ökade utrymmen föreligger sedan lång tid tillbaka. 1944 års riksdag an
14
Kungl. Maj-.ts proposition nr 93 år 1961
visade medel för byggande av en helt ny anläggning för anstalten, vilken
skulle omfatta en bruttoyta av 5 600 m2. På grund av då rådande byggres-
triktioner kom anläggningen inte till utförande och vederbörande medelsan
visning förföll.
Anstalten har successivt vidtagit olika åtgärder för att rationalisera drif
ten. Sålunda har moderna och arhetskraftsbesparande maskiner anskaffats.
En mot dessa rationaliseringsåtgärder fullt ut svarande produktionsökning
har emellertid till följd av lokalsvårigheterna ej kunnat uppnås.
Yrkesinspektionen har vid upprepade tillfällen framhållit de nuvarande
lokalernas bristfälligheter ur arbetarskyddssynpunkt samt krävt att för
bättringsåtgärder av skilda slag skall vidtagas.
Det aktuella lokalbehovet uppskattas av anstalten till ca 6 900 m2.
IV. Föreslagen ny organisa ii»» för reproduktionsanstalten
1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Utredningen har
efter ingående överväganden beträffande den lämpligaste formen för be
drivande av reproduktionsanstaltens verksamhet, därvid bl. a. prövats den
affärsmässiga driftens speciella krav i fråga om investeringar, personalre
krytering, kontroll och insyn m. m., stannat för att föreslå, att reproduk
tionsanstalten ombildas till aktiebolag. Företaget föreslås bli benämnt Sta
tens reproduktionsanstalt aktiebolag med i princip samma arbetsupp
gifter som f. n. Företaget skall därvid, vilket är en av utgångspunkterna
för utredningens behandling av frågan om den lämpligaste företagsformen
för statliga företag, kunna arbeta på likartade villkor som övriga företag
inom branschen. Anstalten har på grund av lokalsvårigheter och på grund
av ingångna avtal mellan kartverket och Generalstabens litografiska anstalt
inte haft möjlighet att erhålla arbetsuppgifter vid tryckning av huvudpar
ten av de officiella kartorna. Utredningen anser att anstalten bör få denna
möjlighet. I konsekvens därmed anser utredningen, att den rekommenda
tion. som tillkom år 1916 och som kompletterades år 1921, avseende för-
tursrätt för reproduktionsanstalten vid beställning av statligt tryck, bör
upphävas.
Ett område, inom vilket reproduktionsanstalten erhållit en specificerad
uppgift, är sådan kartframställning m. m., som ifrågakommer vid ändring
i rikets indelning. För att bespara beställaren det merarbete, som kolla
tionering av erforderliga kartkopior jämte nödvändigt bestyrkande skulle
innebära, utför anstalten även dessa uppgifter genom sin specialutbildade
personal. Utredningen har funnit det riktigt, att anstalten även i fortsätt
ningen har möjlighet att åtaga sig dessa uppgifter. I enlighet med sin upp
fattning att monopolsituationer bör undvikas anser emellertid utredningen,
att även andra företag bör kunna komma i fråga för utförande av nämn
da kopieringsarbete. Det är dock ofrånkomligt att säkerhet och stadga
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961
15
ges åt bestyrkandet av kopiornas riktighet. En av ett »statligt organ auk toriserad person bör därför anförtros denna uppgift. Utredningen anser det lämpligt, att en av de för ändamålet förordnade personerna är anställd hos reproduktionsanstalten, eftersom det är sannolikt, att anstalten åtmin stone till en början blir anförtrodd de ifrågavarande arbetsuppgifterna. Kungörelsen 1947:921 bör i detta avseende endast innehålla bestämmel se att kopiornas riktighet på begäran skall bestyrkas av den, som därtill förordnas av Kungl. Maj:t eller av myndighet, som Kungl. Maj:t bestäm mer. Ersättningen för arbetet med bestyrkandet bör utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder och gäldas av det företag, som utfört kopiorna och som i sin tur har att uttaga beloppet av beställaren.
Bolagets styrelse bör enligt utredningen få en sammansättning, som är lämplig med hänsyn till företagets roll i näringslivet och företagets gynnsamma utveckling på lång sikt. Det bör eftersträvas att olika erfaren- hetsområden blir representerade, och utredningen anser, att bl. a. sakkun skap rörande problemen inom facket och arbetsmarknadens förhållanden bör tillföras styrelsen.
Efter en ombildning av anstalten till aktiebolag bör avtals- och andra för handlingar ske på samma sätt som nu är fallet för övriga större företag inom branschen. Det bör stå företagsledningen fritt att därvid anlita det bistånd, som kan anses önskvärt, och att ansluta företaget till de intresse organisationer, som den bedömer ändamålsenliga.
En övergång till bolagsform medför, att redovisningssystemet för företaget måste läggas om. Statens i anstalten investerade kapital redo visas f. n. i rikshuvudboken under titeln Diverse kapitalfonder: Statens reproduktionsanstalts fond. En ombildning till aktiebolag bör medföra att dessa medel överföres från nämnda titel till fonden för statens aktier, var vid kapitalbeloppet ingår som delpost vid aktieteckningen.
Det bör få ankomma på bolagsstyrelsen att ta ställning till den närmare utformningen av bolagets balansräkning efter bolagsbildningen. Den av vägning mellan eget kapital och skulder som måste ske i samband med att bolaget bildas, bör handhas av den utredningsman, som utredningen enligt det följande bedömer som lämpligt att Kungl. Maj :t tillsätter.
Revision och kontroll av reproduktionsanstaltens verksamhet bör ske på samma sätt som inom övriga statliga aktiebolag. Garanti för att de verkställes på ett tillfredsställande sätt bör erhållas, om en av revi sorerna jämte dennes suppleant är auktoriserad. Vidare anser utredningen det vara värdefullt om en av revisorerna har branschkännedom.
Utredningen har med utgångspunkt från vad som normalt gäller för ett statligt bolag utarbetat etl förslag till bolagsordnin g för det före slagna aktiebolaget. I förslaget har bolagets uppgifter angivits i överens stämmelse med nuvarande stadgande i instruktionen för reproduktions anstalten.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
Akties nominella belopp har föreslagits till 100 kr. Utredningen har inte
ansett det vara motiverat att föreslå någon uppdelning av kapitalet på stam-
och preferensaktier.
Med hänsyn till bestämmelserna i lagen den 30 maj 1916 om vissa in
skränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i
vissa bolag och i enlighet med vad som allmänt finnes stadgat i bolags
ordningen hos såväl statliga som enskilda aktiebolag föreslår utredningen
en bestämmelse av innebörd, att aktier inte får förvärvas av utländsk med
borgare eller institution av något slag, vari utlänning kan ha intresse i vä
sentlig grad. I anslutning härtill har föreslagits hembudsskyldighet beträf
fande aktie, som övergått till någon, som inte är aktieägare i bolaget. Be
stämmelser om bur ett sådant hembud skall äga rum har också utformats.
Av praktiska skäl har antalet styrelseledamöter föreslagits uppgå till minst
tre och högst fem jämte två suppleanter. Ledamöter och suppleanter bör,
i överensstämmelse med den allmänna regeln i aktiebolagslagen i fråga om
utseende av styrelse, utses på bolagsstämma.
I enlighet med aktiebolagslagen skall styrelsen utse en verkställande
direktör. I fråga om styrelsens sammanträden föreslår utredningen, att i
bolagsordningen inskrives, att sammanträde i regel bör hållas en gång i
månaden. Det bör emellertid stå styrelsen fritt att sammanträda oftare eller
att under vissa tider sammanträda med längre mellanrum. Styrelsen före
slås beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Suppleant må därvid
kunna ersätta ledamot.
Bolagets firma föreslås kunna tecknas även av annan än styrelseledamot,
suppleant eller verkställande direktören. Avsikten härmed är, att avdel
ningschef eller annan högre tjänsteman skall kunna representera företaget
vid undertecknandet av handlingar.
Kontrollen avses bli verkställd på samma sätt som i de enskilda företa
gen, d. v. s. genom att revisorer, som jämte suppleanter väljes vid ordinarie
bolagsstämma, redovisar sin granskning vid påföljande ordinarie stämma.
Ett kvartal efter räkenskapsårets utgång bör bokslutet vara verkställt och
samtliga räkenskaper inlämnade till revisorerna för granskning. Inom en
månad därefter bör dessa avge skriftligt utlåtande.
Ändringar i bolagsordningen föreslås skola kräva fastställelse av Kungl.
Maj:t.
Träder företaget i likvidation, bör Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med
vad som gäller för övriga statliga aktiebolag, utse en likvidator utöver de
av bolagsstämman enligt aktiebolagslagen utsedda likvidatorerna.
Utredningen anför avslutningsvis, att reproduktionsanstalten efter om
bildning till aktiebolag bör kunna skötas lika smidigt och effektivt som
de större företag, med vilka den måste konkurrera. Bl. a. ökas möjligheter
na att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Även från de anställdas
synpunkt bör en sådan ombildning vara till fördel.
17
Vissa administrativa svårigheter kan emellertid uppkomma vid ombild ningen. Ett problem torde bli hur finansieringen av anstaltens pensions åtaganden skall ordnas. Utredningen föreslår därför att en särskild utred ningsman måtte utses att granska här nämnda och övriga föreliggande övergångsproblem. Utredningsmannen bör ges befogenhet att förhandla med företagsledningen och de anställdas organisationer samt träffa prelimi nära överenskommelser.
Vad beträffar relationerna mellan staten och företaget synes det utred ningen riktigt, att staten ansvarar för de större förpliktelser, som företaget, till följd av bestämmelserna i de statliga löne- och pensionsförordningarna, före ombildningen iklätt sig gentemot de då anställda. Ur konkurrenssyn punkt är det nämligen av vikt för företaget, att detta i sina kalkyler inte skall behöva räkna med utgifter för pensioner, som bestämts från andra utgångspunkter än motsvarande förmåner hos konkurrentföretagen.
Yttrandena. Utredningens principförslag rörande o in bildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag har till styrkts av statskontoret, statens sakrevision, statens organisationsnamnet, lantmäteristyrelsen, statens reproduktionsanstalt, rikets allmänna kartverk och TCO samt — med visst förbehåll — av chefen för försvarsstaben. För slaget har däremot avstyrkts av riksräkenskapsverket. Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier har i sitt yttrande inte särskilt berört spörsmålet i fråga.
Riksräkenskapsverket har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.
Såvitt riksräkenskapsverket kan finna, måste det anses naturligt, att ett statligt tryckeri i främsta rummet betraktas icke såsom en med motsvarande enskilda företag likställd affärsrörelse utan såsom ett statligt serviceorgan och att detta serviceorgan, så långt dess kapacitet räcker, i första hand anlitas för utförande av statligt tryck, under förutsättning att tryckeriverk samheten bedrives på ett ur statens synpunkt ekonomiskt fördelaktigt satt. Samma synpunkter kan enligt riksräkenskapsverkets mening anläggas på det officiella karttrycket, så snart anstalten erhaller sådana resurser, att den kan helt eller delvis övertaga detta tryck. Ett ställningstagande till an staltens arbetsuppgifter i nu angivna avseenden blir av betydelse även för bedömningen av frågan om den framtida företagsformen lör anstalten, efter som, såvili riksräkenskapsverket kan finna, verksformen i fråga om ett stat ligt serviceorgan måste vara att föredra framför aktiebolagsformen. Härav följer också, att denna senare fråga bör upptagas till behandling forst efter eller i samband med eu prövning av frågan om det officiella karttryckets ordnande.
Chefen för försvarsstaben har lämnat sitt tillstyrkande under den för utsättningen alt ombildningen av reproduktionsanstaltens företagsform kan ske utan att nuvarande former och möjligheter för tillhandahållande av de militärt viktiga officiella kartorna förändras och utan att en ur landets synpunkt oekonomisk (iverkapacitet på detta område uppstår. 2
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
2
IUhaag till riksdagens protokoll 1961. 1 sand. Nr 93
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
I fråga om reproduktionsanstaltens arbetsuppgifter
framhåller riksräkenskapsverket att det, oavsett den framtida företagsfor
men, för anstaltens fortsatta utveckling får anses ofrånkomligt, att anstalten
utan onödigt uppskov dels erhåller tillräckliga resurser särskilt vad gäller
lokaler och dels - genom att det Esseltekoncernen tillförsäkrade monopolet
på tryckningen av de s. k. officiella kartorna bringas att upphöra — beredes
möjlighet att även trycka dessa kartor.
Chefen för försvarsstaben anser att den för staten och även för allmän
heten gynnsammaste formen för att tillhandahålla de officiella kartorna torde
vara den nu gällande. I betänkandet redovisas inga missförhållanden, som
motiverar att en väl fungerande organisation sönderbrytes endast i akt och
mening att göra ett tilltänkt statligt bolag bättre ekonomiskt bärkraftigt.
Då en sadan förändring därtill kommer att försvåra möjligheterna att upp
rätthålla en tillfredsställande beredskap vad avser kartförsörjningen, måste
chefen för försvarsstaben motsätta sig att nu gällande avtal beträffande
förlagsrätten till de officiella kartorna brytes.
Rikets allmänna kartverk finner det angeläget att reproduktion, tryck
ning och försäljning av officiella kartor kan ske på för statsverket och all-
mänhetén förmånliga villkor. Det synes därför påkallat att reproduktions-
anstalten inte betages möjligheten att konkurrera om det officiella karttryc
ket. Detta tryck är emellertid mycket omfattande och torde kräva jämförel
sevis betydande investeringar därest anstalten skall kunna hävda sig på om
rådet. Då karttrycket jämväl, såsom f. n. sker, synes böra kombineras med
förlagsverksamhet torde investeringar krävas såväl i maskiner som i för-
lagsutrymmen.
Beträffande styrelsens sammansättning i det föreslagna bo
laget uttalar statskontoret att ämbetsverket, som handlägger ärenden rö
rande tryckning för statsverkets räkning och därigenom besitter god kän
nedom om de olika myndigheternas behov av tryckalster, borde vara re
presenterat i styrelsen. Rikets allmänna kartverk understryker vikten av att
reproduktionsanstalten även kan ägna sig åt visst utvecklingsarbete. Detta
bör beaktas i samband med fastställandet av styrelsens sammansättning.
Lantmäteristyrelsen framhåller vid behandlingen av finansierings
frågan angelägenheten av att reproduktionsanstalten efter ombildningen
till bolag får driva sin verksamhet med utgångspunkt från en välkonsoli-
derad och sund ekonomisk ställning.
Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier anför i förevarande fråga
bl. a. följande.
»Den principfråga, till vilken utredningen enligt direktiven haft att taga
ställning — frågan om lämplig företagsform för statens affärsdrivande or
gan — föranleder f. n. ej något yttrande från vår sida, så mycket mindre
som utredningen vid framläggandet av sitt delförslag rörande statens re-
produktionsanstalt förklarat, att ett dylikt framläggande icke innebär ett
föregripande av utredningens ståndpunktstagande i övrigt. Över det nämnda
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
19
delförslaget anse vi oss emellertid ha anledning att yttra oss, dels emedan utredningen framhållit önskvärdheten av att ett beslut i fråga om företags formen kompletteras med ett beslut i investeringsfrågan, dels emedan sta tens relationer till Generalstabens litografiska anstalt icke gjorts till före mål för en så allsidig belysning, som enligt vår mening varit önskvärd. Då utredningen, oavsett att direktiven icke giva anvisning härom, ansett sig böra framhålla önskvärdheten av ett beslut i investeringsfrågan hade det näm ligen varit angeläget att, utöver de skäl som anförts beträffande valet av företagsform, framlägga en såvitt möjligt övertygande motivering för för slaget om beslut i investeringsfrågan. Det skall icke förnekas att i det ak tuella fallet den ena frågan hänger samman med den andra, ett förhållande som emellertid icke innebär att den motivering som efterlyses skulle framstå såsom mindre angelägen.
Den enligt vår mening betydelsefulla fråga, som bort beaktas inför för slaget om beslut i investeringsfrågan är, huruvida de omfattande investe ringar, vilka här torde avses, kunna anses ur statsfinansiell synpunkt berätti gade. Inom den sektor, som utgöres av karttryck, synes marknaden tendera mot en överkapacitet, innebärande bl. a. att Generalstabens litografiska an stalt, samtidigt som den inhemska marknadens behov fullt ut tillfredsstäl- les, upprätthåller en betydande export. Det kan med skäl ifrågasättas om ytterligare mera omfattande investeringar avseende reproduktion och tryck ning av officiella kartor — varom här i främsta rummet torde vara fråga —- kunna anses berättigade när befintliga resurser uppenbarligen äro till räckliga. Under alla förhållanden synes en grundlig utredning böra före tagas i investeringsfrågan, innan något beslut fattas rörande detta spörs mål. Ehuru det i och för sig är förståeligt att man från statsmakternas sida önskar slå vakt kring statens reproduktionsanstalt och dess förmåga att bestå, måste dock mot detta önskemål vägas de skäl som kunna andragas mot sådana kapitalkrävande investeringar, varom här blir fråga.»
Chefen för försvarsstaben förklarar att en investering av statliga medel för att öka landets samlade maskinella tryckeriresurser inte är erforderlig ur försvarets synpunkt.
Vad slutligen gäller utredningens förslag om att staten i samband med reproduktionsanstaltens ombildning till aktiebolag skulle övertaga ansvaret för viss del av de pensionsförpliktelser som f. n. åvilar anstalten må fram hållas, att statskontoret och riksräkenskapsverket inte funnit skäl föreligga för en sådan avlyftning av pensionskostnaderna.
TCO understryker i detta sammanhang att någon försämring av perso nalens nuvarande förmåner inte kan accepteras.
20
Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
V. Övergångsproblem i samband med reproduktionsanstaltens ombildning
till aktiebolag
Lantmiiteristyrelsens utredning. Lantmäteristyrelsen har i sin utredning
behandlat de övergångsproblem i fråga om reproduktionsanstaltens lokaler,
personal, finansiering av gällande pensionsåtaganden samt kapitalbildning
som är förknippade med anstaltens ombildning till aktiebolag. Därjämte
har i utredningen berörts vissa praktiska frågor rörande bolagsbildningen.
Beträffande reproduktionsanstaltens lokaler erinrar lantmäteristy
relsen om att de enskilda tryckeriföretagen under efterkrigstiden genom
fört omfattande ny- och ombyggnader av sina anläggningar. För att re-
produktionsanstalten inte vid ombildningen till aktiebolag skall givas ett
oförmånligt utgångsläge i förhållande till de företag med vilka anstalten
skall konkurrera på marknaden erfordras därför att statsmakterna med
verkar till att anstalten erhåller ändamålsenliga lokaler.
I fråga om personalen föreslår lantmäteristyrelsen att reproduk
tionsanstaltens nya ledning och övriga tjänstemannapersonal utses så snart
statsmakternas beslut rörande anstaltens nya företagsform föreligger. Led
ningen bör utses av styrelsens ordförande och övriga tjänstemän av den
designerade verkställande direktören. Lantmäteristyrelsen utgår från att
nuvarande tjänstemän, som önskar övergå i bolagets tjänst, skall beredas
anställning där. Skulle emellertid tjänsteman inte kunna beredas anställ
ning vid bolaget, bör i princip motsvarande förfarande tillämpas som i pro
positionen 1960: 184 skisserats beträffande sådan personal vid marinverk
städerna i Karlskrona, som vid ombildning av dessa verkstäder till aktie
bolag inte kan beredas anställning vid bolaget.
Gällande kollektivavtal för arbetarpersonalen torde enligt lantmäteristy-
relsens mening kunna övertagas av bolaget att gälla till dess uppsägning av
desamma i vanlig ordning sker.
I fråga om avlöningsförmånerna förutsätter lantmäteristyrelsen i likhet
med företagsformsutredningen, att personalen inte skall vidkännas försäm
ring av sina samlade ekonomiska förmåner vid övergång till anställning
hos det föreslagna bolaget. Från denna utgångspunkt bör, sedan bolagsbild
ningen beslutats, den närmare avvägningen mellan kontant lön och andra
avlöningsförmåner samt pension göras till föremål för förhandlingar mel
lan bolagsledningen och de anställdas organisationer. Vad särskilt gäller
pensionsförmånerna utgår lantmäteristyrelsen från att en förändring i an
staltens företagsform inte skall komma att påverka redan intjänade sådana.
Med hänsyn till att pensionsförmånerna för framför allt företagets arbe
tare f. n. är avsevärt större än inom tryckeribranschen i övrigt finner lant
mäteristyrelsen att det vore mycket olyckligt om det nybildade bolaget
skulle ha att svara för finansieringen av pensionsåtagan
den som går utöver de för branschen normala. Styrelsen ansluter sig där
21
för till företagsformsutredningens förslag att staten skall svara för dessa större förpliktelser.
Företagsformsutredningen har antytt två huvudlinjer för att lösa denna fråga, nämligen antingen att reproduktionsanstalten av statsmedel tillföres kapital för fondbildning motsvarande dessa utfästelsers värde mot förbin delse att svara för utgående pensioner eller att staten själv övertager och svarar för utfästelsernas fullgörande allteftersom detta blir aktuellt. Båda dessa metoder har kommit till användning i liknande sammanhang tidigare. Sålunda tillämpades alternativet med fondbildning, då domänverkets skogs industri ella rörelse överfördes till Aktiebolaget Statens skogsindustrier, me dan staten övertog ansvaret för fullgörandet av pensionsutfästelser enligt de statliga pensionsförfattningarna bl. a. vid överföringen av Flottans skif- feroljeverk på Kinnekulle till Svenska skifferoljeaktiebolaget.
En förutsättning för tillämpning av alternativet med fondbildning torde få anses vara, att det tillämnade aktiebolaget i sin rörelse kan förränta ett kapital av en storleksordning motsvarande det försäkringstekniska värdet av pensionsåtagandena. Även om denna förutsättning skulle föreligga, kan det dock, anser lantmäteristyrelsen, vara tveksamt om det med hänsyn till de f. n. osäkra faktorer, som måste ingå i varje beräkning av de framtida pensionskostnaderna, ur statens synpunkt är lämpligt att välja denna metod.
Det andra alternativet — där staten först vid inträffande pensionsfall skulle övertaga ansvaret för fullgörandet av pensionsutfästelser enligt de statliga pensionsförfattningarna — finner styrelsen dels medföra en klar administrativ fördel för bolaget, dels ekonomiskt sett framstå sasom en bättre anordning för statsverket.
Budget- och bokföringsmässigt torde, om det av lantmäteristyrelsen för ordade alternativet väljes, kostnaderna böra belasta de under tolfte huvud titeln upptagna förslagsanslagen Egenpensioner åt f. d. anställningshavare i statens tjänst och Familjepensioner åt efterlevande till anställningshavare i statens tjänst. Därest såsom en följd av förhandlingar reproduktionsan stalten skulle ha att utgiva viss ersättning till statsverket för pensionering av anställda hos bolaget, bör denna lämpligen tillgodoföras inkomsttiteln Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.
Vid sina beräkningar beträffande kapitalbildningen har lant mäteristyrelsen utgått från förutsättningen att bolaget skall disponera ett kapital motsvarande läget den 1 juli 1960 med följande kompletteringar.
1. normal förslitning under budgetåret 1960/61 beaktas;
2. redan medgivna men inte utnyttjade investeringsbemyndiganden (ca
325 000 före den 1 juli 1960 och 120 000 för budgetåret 1960/61 eller till hopa ca 445 000 kr.) förutsättes skola tagas i anspråk och redovisas be- räkningsmässigt som om de slutförts före den 1 juli 1961;
3. begärt investeringsanslag för budgetåret 1961/62 (215 000 kr.) förutsättes
gälla även för bolaget;
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
22
Kungi. Maj.ts proposition nr 93 dr 1961
4. ytterligare investeringar i maskiner m. m. för 200 000 kr. beräknas för
viss utökad verksamhet;
5. ökat rörelsekapital, varav a) omsättningstillgångar 100 000 och b) övrigt
rörelsekapital 100 000, sammanlagt 200 000 kr., beräknas erforderligt
som följd av den antagna ökade verksamheten;
6. flyttning sker till nya lokaler, varvid härför reserverade medel, 100 000
kr., utnyttjas; då dessa medel nu är engagerade i rörelsen i form av lik
vida medel erfordras ett motsvarande medelstillskott för att täcka det
nu föreliggande behovet av rörelsekapital.
De gjorda antagandena beträffande det erforderliga kapitalet, d. v. s. att
detta skall motsvara läget den 1 juli 1960 med vissa ändringar, innebär att
några nyinvesteringar av större omfattning utöver de redan medgivna inte
bedömts vara erforderliga. Sistnämnda antagande baserar sig på tanken att
endast en relativt måttlig expansion av verksamheten utöver den som kan
ske inom ramen för nuvarande maskinella resurser ansetts böra äga rum
vid början av bolagets verksamhet. Lantmäteristyrelsen reserverar sig dock
för den inverkan, som en ändring av den framtida ordningen för tryck
ningen och förläggningen av de officiella kartorna kan komma att innebära.
Lantmäteristyrelsen har såsom framgår av det föregående ansett sig böra
basera sina beräkningar av kapitalbehovet på förutsättningen att reproduk-
tionsanstaltens nuvarande pensionsförpliktelser i viss utsträckning över
föres på statsverket och att bolagets lokalbehov tillgodoses genom förhyr
ning. Därest bolagets lokalbehov skulle behöva tillgodoses genom nybyggnad
eller genom förvärv av fastighet erfordras enligt lantmäteristyrelsens me
ning ett betydande belopp härför. Någon närmare utredning av ett sådant
alternativ har inte företagits i detta sammanhang. På bolagets lokaler be
löpande del av byggnadskostnaderna m. m. beräknas dock uppskattningsvis
bli av storleksordningen 4 å 5 milj. kr.
Reproduktionsanstalten har bemyndigande att utnyttja en rörlig kredit
i riksgäldskontoret av upp till 700 000 kr. En sådan kredit anser styrelsen
erforderlig även för det föreslagna bolaget. Detta utesluter dock inte att kre
diten kan utformas på annat sätt, t. ex. som kredit i öppna marknaden.
Sammanfattningsvis har lantmäteristyrelsen redovisat sitt förslag så, att
den till aktiebolag ombildade reproduktionsanstalten bör
1. äga ett aktiekapital av nominellt 1.2 milj. kr.;
2. äga en reservfond av 0.24 milj. kr., bildad genom att aktierna tecknas
till en överkurs av 20 procent;
3. erhålla ett långfristigt lån av 1.2 milj. kr.;
4. äga bemyndigande att utnyttja en rörlig kredit omfattande ett belopp
av högst 0.7 milj. kr.
För aktieteckning beräknas under fonden för statens aktier ett investe-
ringsanslag av 213 000 kr. vara erforderligt. Till samma fond bör överföras
ett belopp motsvarande nettokapitalet för statens reproduktionsanstalts
fond. Eventuellt förefintlig reservation å investeringsanslagen Utökad ma
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
23
skinell utrustning resp. Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten un der rubriken Diverse kapitalfonder: Statens reproduktionsanstalts fond bör likaså överföras till fonden för statens aktier.
Det långfristiga lånet bör enligt lantmäteristyrelsen utlämnas från fon den för låneunderstöd. Under denna fond behöver därför uppföras ett nytt anslag av 1.2 milj. kr. Därvid förutsättes att efter eventuell värdereglering återstående del av reserverade medel skall återföras till statsverket.
Av erforderliga (1.44 + 1.2 =) 2.64 milj. kr. beräknas statens reproduk tionsanstalts fond samt kontot för reserverade medel svara för sammanlagt 1.711 milj. kr., medan återstoden 0.929 milj. kr. utgör nytillskott.
Beräkningarna är beroende av de i det föregående redovisade ställnings tagandena samt av utfallet av reproduktionsanstaltens verksamhet budget året 1960/61 och de avskrivningar som företages.
Avslutningsvis har lantmäteristyrelsen framlagt vissa förslag i fråga om tillvägagångssättet vid bolagsbildningen.
Styrelsen har därvid utgått från att det nya bolaget skall börja sin verk samhet den 1 juli 1961. Uppdrag bör lämpligen snarast möjligt lämnas åt den person som avses bli ordförande i bolagets styrelse, att förbereda övergången till bolag, innefattande bl. a. upprättande av de för bolagsbild ningen erforderliga handlingarna samt vidtagande av förberedande åtgär der för att anställa verkställande direktör och övrig personal.
Vid riksdagens bifall till förslaget om bolagsbildning bör åt nyssnämnda person meddelas formellt uppdrag att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att bilda bolaget. Nu avsett uppdrag kan enligt lantmäteristy relsen lämpligen meddelas i regleringsbrevet, som ytterligare bör innefatta godkännande av bolagsordning, föreskrifter i fråga om reproduktionsan staltens pensionsåtaganden ävensom eventuellt ytterligare pensionsbestäm- melser, föreskrifter om anslagsdisposition beträffande aktieteckning och lånemedel samt förfarandet med reproduktionsanstaltens egendom, anvis ning om bokföringsåtgärder samt uppgift om vem som skall å konstitue rande bolagsstämma och framdeles föra talan och utöva rösträtt för statens aktier i bolaget.
Yttrandena. Landsorganisationen i Sverige tillstyrker att arbetet på en omvandling av statens reproduktionsanstalt till bolag fortsättes enligt redovisade förslag och direktiv. Beträffande lokalfragan framhåller LO, att eu nödvändig förutsättning för ökad konkurrenskraft är att reproduk- tionsanstalten erhåller nya lokaler. Nuvarande tekniskt omoderna lokaler och hissar och alltför begränsade utrymmen ökar transport- och arbets kostnaderna och begränsar anstaltens möjlighet att följa med i den snabba utveckling, som svensk litografisk och typografisk industri i övrigt haft möjlighet till under de senaste årtiondena.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
I personalfrågan ansluter sig LO till den princip som utredningen fast
lägger och vilken också överensstämmer med den som redovisades i 1953
års utrednings betänkande, nämligen att de anställdas totala ekonomiska
förmåner inte skall försämras vid övergång till ny företagsform för repro-
duktionsanstalten. Det må emellertid bli den kommande fackliga förhand
lingsdelegationens uppgift att inom ramen för nämnda princip i förhand
lingar med bolagsledningen göra de detaljerade avväganden, som är nöd
vändiga.
Vad gäller finansieringen av det till bolag ombildade företaget uttalar
LO, att det med ledning av tillgängliga uppgifter förefaller som om
företaget har ekonomiska möjligheter att arbeta på ett tillfredsställande
sätt i konkurrens med övriga företag på marknaden och därvid också
visa upp ett godtagbart ekonomiskt resultat. Till de finansiella problemen
hör emellertid den betydelsefulla och alltjämt olösta frågan om ändamåls
enliga fabrikslokaler åt företaget. Inte enbart lokalfrågan i sig själv måste
äntligen tinna en tillfredsställande lösning utan också de finansiella vill
kor, under vilka lokalfrågan kan lösas åt företaget.
Statstjänstemannaförbundet har begränsat sitt yttrande till att avse de
övergångsproblem som berör den vid anstalten anställda tjänstemanna
personalen. I yttrandet understrykes särskilt utredningsuttalandet att perso
nalen inte skall vidkännas försämring i sina samlade ekonomiska förmåner
vid övergång till anställning hos bolaget. Förbundet säger sig utgå från att
de kommande förhandlingarna med personalorganisationerna kommer att
ske mot bakgrunden av ett sådant ställningstagande.
Vidare instämmer förbundet i uttalandena rörande önskvärdheten av
att ett beslut i fråga om företagsformen kompletteras med ett beslut i
lokalfrågan. Enligt förbundets mening bör tidpunkten för ändring av före
tagsformen sammanfalla med tidpunkten för inflyttning i nya lokaler.
VI. Det statliga karttrycket
Nuvarande organisation av det statliga karttryckct. Bland de kartprodu-
cerande statsmyndigheterna intager rikets allmänna kartverk den främsta
platsen. Dess kartor tryckes i huvudsak hos Generalstabens litografiska an
stalt. En inte obetydlig mängd sekundärreproduktioner av kartorna utföres
dock vid försvarsstabens tryckeri.
Det civila karttrycket
Rikets allmänna kartverk har enligt sin instruktion till uppgift att upp
rätta, utgiva och vid behov revidera ekonomiska och topografiska kartor,
fotokartor och översiktskartor samt för försvaret erforderliga specialkartor
Kungi. Maj.ts proposition nr 93 dr 1961
25
av permanent natur. Kartverket framställer därvid originalen till kartorna och har upphovsrätt till kartorna — intill den 1 juli 1961 enligt lagen den 14 december 1956 om skydd för vissa kartor och därefter enligt lagen den 30 december 1960 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
De kartor som f. n. utgives av kartverket är följande.
1. Ekonomiska kartan i skalan 1:10 000 Av kartans beräknade totala antal kartblad eller ca 13 000 har vid års skiftet 1960/61 utgivits 6 445 blad.
2. Topografiska kartan i skalan 1:100 000 (1:200 000 för vissa delar av Norrlands inland) Denna karta, som benämnes den gamla topografiska kartan eller gene- ralstabskartan, har utgivits för hela landet och revideras blott i begrän sad omfattning.
3. Topografiska kartan i skalan 1:50 000 Kartan benämnes den nya topografiska kartan. Den började utgivas år 1954 och har vid årsskiftet 1960/61 utkommit med 83 blad, vilket mot svarar ca 1/12 av landets yta.
4. Översiktskartan i skalan 1:400 000 Denna karta nyframställdes för hela landet aren 1913 1917 och har därefter reviderats med omkring 10 ars intervall. Ny typ för översikts karta i skalan 1:250 000 fastställdes av Kungl. Maj:t år 1958.
5. Höj dlcartan i skalan 1: 500 000 Kartan, som utgavs under tiden 1886—1922, torde inte komma att er sättas, då nuvarande upplagor slutsålts.
6. Generalkartan i skalan 1:1 000 000 Denna karta utgavs i modernt utförande under år 1958 och torde kom ma att åjourföras med relativt korta intervall.
7. Internationella världskartan i skalan 1:1 000 000 Av denna karta svarar kartverket för fyra blad.
Generalstabens litografiska anstalt trycker och förlägger den ekonomiska kartan, de topografiska kartorna, generalkartan samt översiktskartan i ska lan 1 : 400 000. I fråga om de kartor, vilka kartverket förlägger, nämligen höjdkartan, internationella världskartan och vissa bladöversikter m. m., har tryckningen fördelats mellan Generalstabens litografiska anstalt och statens reproduktionsanstalt efter anbud.
Förhållandet mellan rikets allmänna kartverk och Generalstabens lito grafiska anstalt i fråga om tryckning och förlag regleras av skilda avtal. I avtalen förbinder sig kartverket att till anstalten överlämna koncept till de olika kartorna samt överlåter med vissa undantag till anstalten rätten att såsom förläggare reproducera, trycka och försälja kartorna. Anstal ten å sin sida åtager sig att trycka och förlägga vissa editioner av kartorna samt försälja dem till allmänheten till fastställda priser ävensom erlägga avgifter till kartverket för varje försåld karta. I allmänhet bekostar anstal ten tryckningen. Beträffande den ekonomiska kartan bidrager dock kart
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961
verket i princip med halva tryckningskostnaden eller f. n. i flertalet fall
med 691 kr. per kartblad. Vid nytryck av kartan svarar emellertid anstal
ten för hela tryckningskostnaden.
Enligt avtalen gäller vissa undantag från Generalstabens litografiska
anstalts ensamrätt att reproducera kartor. Sålunda har militära myndig
heter och lantmäteriväsendet rätt att för eget behov och för fullgörande av
sina tjänsteåligganden, i samma utsträckning som skett före det nuvarande
avtalskomplexets tillkomst, kopiera kartor utan att erlägga royalty till
anstalten. Kartverket kan obehindrat utnyttja kartorna för framställning
av andra produkter än tryckta kartor för försäljning. Länslantmäterikon-
toren äger vidare framställa och försälja kopior av svarttrycket av den
ekonomiska kartan, da fastighetsindelningen å denna förts åjour inom kon
toren. Slutligen har statens reproduktionsanstalt rätt att framställa och
försälja kopior av ekonomiska kartan, såvitt angår indelningsärenden.
Kartverkets egen förlagsverksamhet avseende kartor är av förhållandevis
ringa omfattning och omsättningen uppgår blott till ca 25 000 kr. Däremot
bedrives en betydande förlagsverksamhet beträffande flygbildsmaterial.
Det militära karttrycket
De karttyper, som anskaffas för försvarsväsendet, utgöres i regel av
kartverkets produkter, vilka därvid merendels försetts med vissa påtryck.
De vanligaste karttyperna är generalkartans militärupplagor i skalan
1: 1 000 000, översiktskartan, vägbreddskartan och försvarets indelnings-
karta i skalan 1:400 000, fältkartan och generalstabskartan i skalan
1:100 000, telefonkartan i skalan 1:100 000 eller 1:200 000 och eldled-
ningskartan i skalan 1:20 000.
Av kartor, som framställes av annan än kartverket, användes inom
försvarsväsendet Generalstabens litografiska anstalts turistkarta, Kungl.
automobilklubbens karta för genomgående trafik, flygvapnets flygkarta i
skalan 1: 300 000 och flygvapnets luftförsvarsorienteringskarta. översikts
kartan, vägbreddskartan och försvarets indelningskarta torde liksom flyg
kartan inom de närmaste åren komma att ersättas av en provisorisk över
siktskarta i skalan 1: 250 000.
De kartor, som i fredstid anskaffas för försvarsväsendet, utgör endast
en mindre del av krigskartebehovet. Huvuddelen av detta tillgodoses ge
nom tryckning vid ett skärpt läge eller under krig.
Försvarsstabens eget tryckeri utnyttjas främst för framställning av sär
tryck ur generalstabskartan. Av tryckeriets genomsnittliga årsproduktion
under de senaste åren eller ca 200 000 särtryck är blott omkring fem procent
krigskartor.
Den helt övervägande delen av det militära karttrycket ombesörjes av
Generalstabens litografiska anstalt efter beställning av chefen för för
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
27
svarsstaben. Därvid tillämpas kontrakt av år 1957 med prislistor, som senast justerats år 1958. Gällande kontrakt löper tills vidare med en uppsäg ningstid av sex månader.
Försvaret tillgodoser i viss utsträckning sitt kartbehov genom inköp av förlagskartor. Därvid anlitas Generalstabens litografiska anstalts förlag beträffande översiktskartan, vägbreddskartan och generalstabskartan jäm te förlagssärtryck ur denna.
Enligt Generalstabens litografiska anstalts räkenskaper uppgår den to tala kostnaden för kartor m. m., som inköpts av militära myndigheter hos anstalten, till ca 772 000 kr. för år 1958 och 885 000 kr. för år 1959. Här dominerar kartor framställda av kartverket och deras andel uppgår i genomsnitt till 83 procent av totalbeloppen. Förbandens inköp av kartor i bokhandeln har för år 1959 beräknats till ca 14 000 kr. Sammanlagt uppgår inköpen av kartor m. m. för år 1959 således till omkring 900 000 kr.
Kartförrådet vid försvarsstabens arméavdelning fungerar liksom flyg bokförrådet i viss mån som ett kartförlag. Vid förstnämnda kartförråd fin nes över en miljon kartexemplar, fördelade på ca 15 000 blad. Försäljningen från förrådet, vilken varit av storleksordningen 50 000 kartexemplar per år, sker till militära och i viss ringa omfattning till civila myndigheter.
I detta sammanhang lämnas ingen redogörelse för krigskartetryckningen.
Statens sakrevisions utredning. I beslut den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens sakrevision att i samråd med rikets allmänna kartverk och försvarsstaben verkställa utredning rörande frågan om lämpligaste formen för handhavande av det statliga karttrycket ävensom därmed samman hängande frågor. Utredningen, som bedrivits inom en för ändamålet bildad arbetsgrupp i vilken ingått representanter för de tre nyssnämnda myn digheterna samt särskilt tillkallade sakkunniga, redovisades såsom tidigare nämnts i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juni 1960.
Sakrevisionen har, framhåller ämbetsverket, funnit skäl föreligga för en undersökning av möjligheterna att organisera tryckning och förläggan de av de officiella kartorna på annat sätt än vad f. n. är fallet. Efter en un dersökning av de reproduktionstekniska förutsättningarna, marknadens tryckerikapacitet samt förlags- och distributionsresurser, samverkan mellan rikets allmänna kartverk och försvarsstaben ävensom krigskarteförsörj- ningen framlägger sakrevisionen följande tre alternativ för frågans lösning.
Alternativ 1. Statligt tryckeri och förlag
Statens egna organ, statens reproduktionsanstalt och rikets allmänna kartverk, övertager tryckning och förlagsrörelse. En lokal samordning av dessa organ anses därvid vara till fördel. Alternativet förutsätter, att krigs- kartetryckct ordnas antingen genom eu ökad krigskartetryckning i fred eller genom särskilda avtal om förtur för karttryck i ett skärpt läge.
Sakrevisionen uttalar, att kravet på konkurrens inte tillgodoses enligt
28
Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
detta alternativ. Därjämte torde det bli svårt att intressera Generalstabens
litografiska anstalt för att deltaga i tryckningen av kartor vid ett beredskaps-
läge, om företaget inte alls utnyttjas för den fredsmässiga tryckningen av
motsvarande kartor.
Alternativ 2. Statligt förlag
Rikets allmänna kartverk förlägger sina kartor och anlitar för tryck
ningen de företag, som i fri konkurrens kan utföra denna bäst och billi
gast. Förlaget omfattar ordinarie karteditioner samt vissa förlagssärtryck
och kartor med särskilda påtryck. I anslutning till förlaget bör tillfälliga
särtryck framställas. Verksamheten bör samordnas med kartverkets foto-
grammetriska beställningsverksamhet och finansieras enligt de principer,
som gäller för denna fr.o. m. den 1 juli 1961. Kapitalbehovet på längre
sikt bör tillgodoses av influtna medel, då produktpriserna avses skola täcka
alla kostnader, som är förenade med tryckning, förläggande och distribu
tion. Om förlaget skall organiseras i full omfattning redan från början,
kräves dock ett relativt betydande begynnelsekapital för att täcka första-
gångsanskaffningen av kartor.
Alternativ 3. Revision av nuvarande avtals system
Här förutsättes att, efter en genomgripande revision av nuvarande av-
talskomplex, Generalstabens litografiska anstalt delvis bibehålies vid upp
hovsrätten till de officiella kartorna. Därvid överlåter kartverket till anstal
ten rätten att sälja kartorna i öppna marknaden, medan kartverket bibe
håller övrig rätt till kartorna. Detta innebär, att kartupplagor för statens
eget behov eller för en begränsad krets, t. ex. orienteringsklubbar, kan
1 ramställas utan att anstalten beröres härav. Fullständig insyn i anstaltens
bokföring bör erhållas, och vinsten bör fördelas mellan staten och anstal-
ten. Avtalet bör utformas sa, att staten har reell möjlighet att med lämpliga
tidsintervall ompröva formerna för karttrycket.
Sakrevisionen har inte förordat något av alternativen, enär de olika
alternativens ekonomiska innebörd för statsverket ansetts kunna fullt
klarläggas först efter ingående förhandlingar med Generalstabens lito
grafiska anstalt samt sakrevisionen inte funnit sig ha befogenhet att ingå
1 dylika förhandlingar. Det har ej heller ansetts lämpligt att påbörja så
dana, förrän hithörande problem blivit töremål för mera allmänna över
väganden.
Utredningen för vidare beredning av frågor rörande det statliga kart
trycket. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utgått från vad i
statens sakrevisions utredning och däröver avgivna yttranden anförts samt
har under utredningsarbetets gång haft överläggningar med statens repro-
duktionsanstalt och Generalstabens litografiska anstalt. De sakkunniga be
tecknar sitt förslag, vars slutliga utformning är avhängig av resultatet av
.särskilda förhandlingar, såsom en modifierad art av sakrevisionens alternativ
2 såtillvida, att det innebär att ett statligt förlag skall upprättas med tryck
ning i fri konkurrens och statlig eller enskild distribution samt alt organi
sationen av krigskartetryckningen skall förbättras.
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961
29
Förslaget, vars genomförande beräknas kunna påbörjas tidigast vid in
gången av år 1963, har av utredningen sammanfattats sålunda.
1. Upphovsrätten till de officiella kartorna återföres till staten. Härvid
aktualiseras i första hand frågan om uppsägning av avtalen rörande
generalstabskartan, nya topografiska kartan, översiktskartorna och
generalkartan. Frågan om uppsägning av avtalet beträffande ekono
miska kartan torde i samband med särskilda förhandlingar få över
vägas bl. a. med hänsyn till att rikets allmänna kartverk och General
stabens litografiska anstalt tolkar avtalet på olika sätt.
2. Tryckningen av de officiella kartorna sker i princip i fri konkurrens.
3. Annan än staten kan få sekundärutnyttja de officiella kartorna och
deras underlag i den mån staten så medgiver.
4. Om distributionen av de officiella kartorna inte skall handhavas av
kartverket i egen regi, bör den utlämnas som en ren kommissionärs-
uppgift, varvid statens reproduktionsanstalt eller Generalstabens lito
grafiska anstalt kan komma i fråga såsom distributör. Valet mellan
dessa alternativ blir bl. a. beroende av ekonomiska överväganden och
torde få anstå till dess särskilda förhandlingar upptages.
5. Planläggningen, ledningen och ansvaret för krigskartetrvckningen an
kommer på kartverket, som därför erhåller erforderliga direktiv från
vederbörande militära myndighet. Nuvarande organisation för krigs-
kartetryckningen förstärkes bl. a. genom utnyttjande av ytterligare
företag.
6. Den militära och civila kartproduktionen samordnas i den utsträckning
som är möjlig.
VII. Lantmäterästyrelsens skrivelse angående statens reproduktions-
anstalts anslagsäskanden för budgetåret 1961/62
Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell utrustning samt
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. För innevarande budgetår
har å kapitalbudgeten under rubriken Statens reproduktionsanstalts fond
anvisats dels 110 000 kr. till utökad maskinell utrustning, dels 10 000 kr.
till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens reproduk
tionsanstalt.
Med överlämnande av framställning från reproduktionsanstalten ävensom
yttrande däröver av statens tryckeriintendent hemställer lantmäteristyrelsen
(skr. 19/9 1960), att för nästa budgetår måtte anvisas dels ett investerings-
anslag av 205 000 kr. till utökad maskinell utrustning vid reproduktions
anstalten, dels ett investeringsanslag av 10 000 kr. till ersättningsanskaff
ningar och förnyelsearbeten vid anstalten.
Det äskade anslaget av 205 000 kr. avses för ersättningsanskaffning av
följande utrustning.
1 enfärgs offsetpress................................................................................. 165 000
1 tryckautomat .......................................................................................... 15 000
1 cylinderautomat ..................................................................................... 35 000
1 anlimningsmaskin ................................................................................. 2 500
1 perforermaskin ......................................................................................_.____ 8 000
225 500
30
Kungl. Maj-.ts proposition nr 93 dr 1961
Reproduktionsanstalten beräknar att kunna erhålla sammanlagt 20 000
kr. vid försäljning av motsvarande utrangerade maskiner.
Lantmäteristyrelsen framhåller, att det med hänsyn till konkurrensför
hållandena inom den grafiska industrin är angeläget, att reproduktions-
anstaltens produktions-, leverans- och konkurrensförmåga i möjligaste mån
hålles i nivå med utvecklingen på marknaden i övrigt. Härför erfordras
uppenbarligen att anstaltens maskinella utrustning är modern och effektiv.
Statens tryckeriintendent anför, att de föreslagna nyanskaffningarna av
maskiner torde komma att främja en rationalisering av arbetsförhållan
dena vid anstalten. De redovisade kostnadsberäkningarna har inte givit
anledning till erinran.
VIII. Departementschefen
Statens reproduktionsanstalt har enligt sin instruktion till uppgift att,
mot betalning, åt staten och dess organ ävensom åt enskilda utföra repro
duktion och tryck av kartor, ritningar, blanketter m. m. samt att bedri
va förlagsverksamhet i samband därmed. Reproduktionsanstalten erhöll sin
nuvarande organisation såsom ett affärsdrivande verk under lantmäteri-
styrelsens överinseende år 1926. Därefter har anstalten genomgått en bety
dande utveckling och bedriver numera en relativt omfattande tryckeri- och
förlagsverksamhet.
För närvarande innefattar reproduktionsanstaltens organisation, för vil
ken lämnats en närmare redogörelse i det föregående, bland annat en
litografisk och en typografisk avdelning samt bokbinderi, kartredaktion
och förlag. Den litografiska avdelningens produktion består till cirka 50
procent av karttryck och till återstående del av blankettryck, förpack-
ningstryck, journaler och tidskrifter, m. m. I tryckningen av de av rikets,
allmänna kartverk framställda kartorna har anstalten — trots syftet med
anstaltens tillkomst och instruktionens ordalag — hittills medverkat en
dast i mycket ringa utsträckning. De karttryck som anstalten för närva
rande utför är i första hand sådana som har samband med lantmäteriets
fastighetsbildningsåtgärder, vidare grundkartor för olika planeringsända-
mål, byggnadsplaner, stadsplaner och generalplaner, kartor i samband med
ändring i rikets indelning samt andra beställningar för städers och sam
hällens behov, exempelvis turistkartor och adresskartor. Verksamheten
på den litografiska avdelningen innefattar även fotografiskt ateljéarbete.
Den typografiska avdelningen trycker blanketter, böcker, tidskrifter m. m.
Avdelningen utför jämväl visst riksdagstryck. Kartredaktionen bedriver
kundservice i samband med beställningstryck av kartor samt framställer
manuskript för karttryck. Vid förlaget tillhandahålles en mångfald olika
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
31
artiklar, däribland cirka 1 000 olika slag av blanketter. Förlagsverksam heten har en årsomsättning å i runt tal en miljon kronor och antalet för sändelser under ett år uppgår till cirka 30 000. Sistnämnda verksamhet omfattar inte bara litteratur och blanketter utan även kartpapper, plaster och annat ritmaterial. I samarbete med andra statliga organ har i vissa fall även kartor införts i förlags- och distributionsverksamheten. Slutligen bedrives vid anstalten visst utvecklingsarbete på karttryckets område.
För närvarande är antalet anställda vid anstalten i runt tal 150. över vägande flertalet av dessa är specialutbildade för karttryck. Årsomsätt ningen uppgår till cirka 3,6 miljoner kronor.
Den år 1926 tillkomna organisationsformen visade sig tidigt mindre än damålsenlig för reproduktionsanstalten. Redan år 1931 framlade lantmä- teristyrelsen, såsom förut redovisats, förslag om att anstalten helt skulle skiljas från ämbetsverket och ställas under en särskild styrelse. Anstaltens verksamhet, som till en början huvudsakligen omfattade vissa kartrepro- duktionsarbeten inom lantmäteriet, hade nämligen utvecklats på ett sådant sätt att arbetena till större delen verkställdes åt beställare utanför det samma. Även ur affärsekonomiska synpunkter ansåg lantmäteristyrelsen skäl föreligga för att anstalten skulle erhålla en självständig ställning.
Frågan om en ändring av reproduktionsanstaltens företagsform från affärsdrivande verk till aktiebolag berördes första gången i ett år 1936 avgivet utredningsförslag rörande rikets ekonomiska kartläggning. I detta angavs såsom en alternativ organisatorisk lösning, därest staten skulle omhänderha karttrycket och kartutgivningen, att anstalten ombildades till ett aktiebolag med staten som intressent. Samma fråga blev sedermera föremål för behandling av en delegation inom 1946 års tryckeriutredning. Efter att ha konstaterat att anstaltens verksamhet blivit så omfattande och organisationen vunnit sådan stadga, att det måste anses motiverat att anstalten organiserades såsom ett helt fristående organ, fann delegationen att skäl talade för att anstalten omvandlades till aktiebolag men stannade likväl för att den tills vidare borde vara affärsdrivande verk ehuru under särskild styrelse.
Ämnet har senast behandlats av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Dess förslag, som är enhälligt,1 innebär att anstalten bör ombildas till ett fristående aktiebolag med staten som ägare. An stalten föreslås skola i princip ha samma arbetsuppgifter som för när varande men beredas ökade möjligheter att erhålla uppgifter i samband med tryckningen av de officiella kartorna. Å andra sidan anser utredning en, att någon förtursrätt vad gäller statligt tryck inte bör tillerkännas
1 Utredningens ledamöter var vid tidpunkten för behandlingen av förevarande fråga landshövdingen K. J. Olsson, riksdagsledamöterna W. S. Edström, N. O. Jönsson, N. G. Stenberg och O. V. Åman, överdirektören H. E. Oredsson, direktören E. \V. Tunhammar, byråchefen G. L. Eriksson samt ombudsmannen T. V. Flyboo.
32
Kttngl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
anstalten. I sammanhanget framhåller utredningen såsom nödvändigt att
anstaltens lokalförhållanden förbättras. Utredningen uttalar sig också för
att redovisnings- och revisionssystemet utformas på det sätt som gäller
inom andra statliga aktiebolag. Slutligen föreslår utredningen fortsatt pröv
ning av vissa övergångsfrågor i samband med bolagsbildningen, bland
annat spörsmålen om bolagets eget kapital, personalens avlönings- och
pensionsförhållanden samt finansieringen av pensionsåtagandena.
Utredningens principförslag om bolagsbildning av reproduktionsanstal-
ten har tillstyrkts av samtliga remissorgan som uttalat sig i ämnet utom
av riksräkenskapsverket. Enligt detta ämbetsverk bör för övrigt frågan om
företagsformen upptagas till avgörande först i samband med den slutliga
prövningen av det officiella karttryckets ordnande.
De av 1953 års utredning angivna övergångsproblemen ävensom vissa
andra frågor rörande reproduktionsanstaltens lokaler, personal, finan
siering, kapitalbildning m. m. har på Kungl. Maj:ts uppdrag utretts av lant-
mäteristyrelsen i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, statens
lönenämnd och statens avtalsnämnd. Beträffande de av sagda myndigheter
i januari 1961 framlagda utredningsförslagen och de häröver avgivna re
missyttrandena torde jag få hänvisa till den föregående redogörelsen.
I sitt hösten 1960 avgivna slutbetänkande med förslag till reformering av
de nuvarande statliga företagsformerna m. m. har 1953 års utredning ånyo
betonat, att aktiebolagsformen bör särskilt väl lämpa sig för reproduk-
tionsanstalten.
Innan jag redovisar min egen ståndpunkt till spörsmålet om reproduk
tionsanstaltens framtida företagsform vill jag först beröra en av de verk
samhetsgrenar, vars fortsatta inriktning och omfattning särskilt påverkar
företagets utveckling. Jag åsyftar här reproduktionsarbetet m. m. i fråga
om kartor. Såsom förut nämnts svarar anstalten för närvarande inte för
någon nämnvärd del av tryckningen, lagerhållningen eller distributionen
av de av rikets allmänna kartverk framställda officiella kartorna. Ifråga
varande trycknings-, lagerhållnings- och distributionsuppgifter liksom upp
hovsrätten till flertalet av de av kartverket utgivna kartorna har genom
avtal och mot viss royalty för kartverket överlåtits på det privata företaget
Generalstabens litografiska anstalt, tillhörande Esseltekoncernen.
De inom försvarsväsendet använda karttyperna utgöres till helt över
vägande delen av kartverkets produkter och bearbetningar därav. Även
det militära karttrycket utföres i allmänhet av Generalstabens litografiska
anstalt och då i enlighet med avtal som träffats mellan chefen för försvars
staben och nämnda privata företag.
Frågan om det statliga karttryckets ordnande har varit föremål för
utredning vid åtskilliga tillfällen. En uppräkning av dessa har skett i det
föregående. Därvid har närmare återgivits vissa synpunkter och förslag
Kungt. Moj.ts proposition nr 93 år 1961
33
dels av statens sakrevision i en i juni 1960 avgiven promemoria, dels av en
därefter särskilt tillsatt expertkommitté i ett nyligen avgivet betänkande.
Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t meddelat beslut i anledning av
sistnämnda betänkande. Kungl. Maj:t har härvid bland annat förordnat
att samtliga mellan kartverket och innehavaren av Generalstabens lito
grafiska anstalt träffade avtal om tryckning och förlag av officiella kartor
skall uppsägas med giltighet från och med den 1 januari 1963. Samtidigt
har chefen för jordbruksdepartementet bemyndigats tillkalla en förhand
lingsdelegation med uppgift att inom jordbruksdepartementet — med ut
gångspunkt från att, från och med nämnda tidpunkt, förläggandet av de
officiella kartorna skall åvila staten, tryckningen av kartorna i princip
skall ske efter anbudsförfarande och distributionen av kartorna i fråga
skall ombesörjas inom den statliga sektorn — överlägga med berörda par
ter om de övergångsproblem, som uppkommer till följd av avtalsuppsäg-
ningen, samt att inkomma till Kungl. Maj:t med de förslag som överlägg
ningarna leder till.
Med hänsyn till reproduktionsanstaltens arbetsuppgifter och verksam
hetsinriktning finner jag — liksom den enhälliga, av företrädare för skilda
intressegrupper sammansatta kommittén för behandling av frågor rörande
de statliga företagsformerna — att anstalten bör ombildas till statligt aktie
bolag. Den nuvarande reproduktionsanstaltens verksamhet torde böra över
föras på det nya bolaget den 1 juli 1962. Genom den förordade ändringen
av företagsformen blir anstalten jämställd med de privata företag på mark
naden som den har att konkurrera med. Den allmänna tryckeriverksamheten
vid anstalten och det tidigare i dag beslutade förfarandet beträffande tryck
ningen liksom också i fråga om distributionen av de officiella kartorna
motiverar att anstalten får ökade konkurrensmöjligheter. Jag vill i detta
sammanhang erinra om företagsformsutredningens principuttalande i dess
slutbetänkande, att bolagsformen synes framför allt böra väljas vid indu
striell och teknisk drift, där affärsverksamheten skall bedrivas på i stort
sett samma villkor som i det enskilda näringslivet och i konkurrens
med detta. Genom affärsdrift i bolagets form kommer vidare det statliga
organet redovisningsmässigt och skattemässigt i samma ställning som ett
privat företag.
1 den bolagsordning för det nya statliga bolaget som Kungl. Maj:t skall
fastställa bör angivas att detta bar till ändamål att bedriva tryckeri- och för
lagsverksamhet, innefattande även reproduktionsarbete i fråga om kartor.
Bolagets aktiebrev bör ställas till viss man. För den händelse vissa aktier
framdeles kan komma att överlåtas på utomstående bör i bolagsordningen
intagas sedvanliga bestämmelser innebärande skydd mot utländskt infly
tande samt om liembudsskyldighet. Rösträtten för statens aktier på bolags
stämman utövas av den Kungl. Maj:t i varje särskilt fall därtill utser. Änd- 3
3
llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sund. Nr 93
34
Kungl. Afaj:ts proposition nr 93 dr 1961
ringar i bolagsordningen bör för att äga giltighet fastställas av Kungl. Maj:t.
Bolagets inre organisation bör fastställas av den blivande styrelsen.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att låta vidtaga de förberedelseåtgär
der, som erfordras för reproduktionsanstaltens övergång till bolag den
1 juli 1962. Det är min avsikt att så snart riksdagen meddelat sitt princip
beslut om bolagsbildningen föreslå Kungl. Maj:t att tillsätta en särskild
arbetsgrupp med karaktär av interimsstyrelse för det blivande bolaget.
Gruppen bör genomföra sådana undersökningar om bolagets inriktning
i fråga om skilda verksamhetsgrenar, om dessas lämpliga omfattning och
om organisationen i stort ävensom sådana förhandlingar med bland annat
berörda personalkategorier som bör vara avslutade innan bolaget träder
i funktion.
Skulle anställd vid reproduktionsanstalten av någon anledning inte kunna
beredas anställning vid bolaget bör, såsom lantmäteristyrelsen föreslagit, i
princip tillämpas motsvarande förfarande, som 1960 års riksdag förordat
(prop. 184, SU 206, rskr. 402) beträffande sådan personal vid marinverk
städerna i Karlskrona, som vid ombildningen av dessa verkstäder till bolag
inte kan beredas anställning vid detta. Det skall i enlighet härmed ankomma
på vederbörande arbetsmarknadsorgan att i samarbete med bland annat
företagets ledning verka för vederbörandes omplacering. Därest någon an
ställd ej skulle kunna beredas fortsatt anställning, synes Kungl. Maj:t böra
äga bereda vederbörande viss ekonomisk gottgörelse enligt regler, i huvud
sak utformade i anslutning till de bestämmelser, som med stöd av riks
dagens beslut (prop. 1958: 101 och 1959: 110) gäller rörande övertalig per
sonal vid örlogsvarven.
Även frågan om ersättning till det nybildade bolaget för pensionskost
nader, som kan hänföras till anställningstid före övergången i bolagets
tjänst, synes böra lösas i överensstämmelse med de riktlinjer som i detta
hänseende angivits i fråga om Karlskronavarvet AB. Det torde alltså få
ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i ersättningsfrågan och kostnaderna
för beslutade ersättningar bör utbetalas från anslag under tolfte huvud
titeln.
Den förut nämnda arbetsgruppen bör bland annat även framlägga förslag
till namn å bolaget.
En viktig förutsättning för att verksamheten vid reproduktionsanstal
ten skall kunna bedrivas rationellt är att företagets lokalfråga får en snar
och ändamålsenlig lösning. Såsom tidigare redovisats hyr anstalten för
närvarande lokaler på fem olika ställen i Stockholm. Lokalernas samman
lagda planyta uppgår till 3 100 m2. Ur arbetarskyddssynpunkt har loka
lerna förklarats vara undermåliga och yrkesinspektionen har framfört
anmärkningar mot desamma. Anstaltens lokalbehov kan utifrån dagens
förutsättningar beräknas motsvara en planyta av ungefär 6 900 m2. Detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961
35
behov anser jag böra tillgodoses genom att ett nybygge för företaget kom
mer till stånd i Stockholm. Med hänsyn till de krav på en central förläggning
av det nva bolaget som följer av konkurrensen med privata företag med
likartad verksamhet och behovet av närbelägenhet till rikets allmänna
kartverk och lantmäteristyrelsen samt andra statliga organ kan jag inte
förorda någon omlokalisering av företaget till landsorten. För en nybyggnad
lämplig tomtmark finnes reserverad i Råcksta i Stockholms nordvästra del.
Tomträttsavgälden för denna mark beräknas uppgå till cirka 35 000 kronor
för år räknat. Under nästa budgetår torde, då avtal om markupplåtelsen
förutsättes träda i kraft den 1 oktober 1961, erfordras ett belopp av 27 000
kronor för bekostande av dylik avgäld. För att bestrida sistnämnda utgift
bör i gängse ordning disponeras för dylika ändamål avsedda medel under
byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.
Detaljplaneringen av ifrågavarande byggnadsprojekt, för vilket vissa
preliminära ritningar redan finnes, bör påbörjas snarast med sikte på att
anläggningsarbetena skall kunna igångsättas på senhösten detta år. Sedan
Kungl. Maj:t efter tillämpning av de riktlinjer för handläggningen av ären
den rörande den statliga byggnadsverksamheten som godkänts av riksdagen
tagit slutlig ställning till detaljplaneringen och de definitiva kostnads
beräkningarna, torde erforderligt investeringsanslag böra äskas hos riks
dagen. Till frågan om formerna för upplåtandet av fastigheten till det statliga
bolaget torde ställning inte nu behöva tagas.
Spörsmålen om det nybildade bolagets behov av aktiekapital och rörlig
kredit i riksgäldskontoret liksom andra finansiella frågor i samband med
ändringen av företagsformen bör närmare prövas av omförmälda arbets
grupp med karaktär av interimsstyrelse i direkt anknytning till dess övriga
undersökningar. Resultatet av prövningen bör därefter läggas till grund
för de äskanden i ämnet som i överensstämmelse med det tidigare sagda
skall underställas 1962 års riksdag. I detta sammanhang vill jag emellertid
anföra följande.
Det å statens reproduktionsanstalts fond investerade kapitalet låg fram
till år 1957 under 500 000 kronor. Sedan sistnämnda år ytterligare 500 000
kronor tillskjutits såsom rörelsemedel, är det bokförda beloppet nu cirka
1 miljon kronor. Anstalten har under perioden 1926—1960 inlevererat
cirka 2,5 miljoner kronor till statskassan såsom överskott av rörelsen.
Vid anstaltens ombildning till statligt aktiebolag bör på grundval av
Kungl. Maj ds beslut till bolaget föras i princip samtliga vid övergångstill-
fället till anstalten hänförliga tillgångar och skulder samt företagets hela
rörelse. Fn ändring av företagsformen synes knappast i och för sig påverka
kapitalbehovet eller motivera en ändring av detta behovs finansiering. Det
kan därför anses företagsekonomiskt motiverat, att det hittillsvarande egna
kapitalet, som den 30 juni innevarande år enligt eu genom anstaltens för-
3^
Kungl. Maj.ts proposition nr 93 nr 1961
sorg nyligen företagen undersökning beräknas ha ett värde av cirka 1,7
miljoner kronor, även efter ombildningen till aktiebolag i sin helhet redo
visas under benämningen eget kapital. I statens bokförda nettoförmögen
het ingår statens reproduktionsanstalts fond per den 30 juni 1960 med
obetydligt över 1 miljon kronor. Skillnaden mellan nyssnämnda värde å 1,7
miljoner kronor och det i rikshuvudboken för ifrågavarande fond redovisade
nettokapitalet förklaras av, att detta kapital nedbringats ej blott genom
avsättningar i vanlig ordning till värdeminskningskonto utan även genom
extra avsättningar för mötande av framtida pensionsförpliktelser.
Reproduktionsanstalten åtnjuter för närvarande med stöd av riksdagens
medgivande en rörlig kredit i riksgäldskontoret å 700 000 kronor. Jag ut
går från att även till det nya bolagets disposition behöver ställas en rörlig
kredit av erforderlig omfattning.
För nästa budgetår synes utvidgningen av anstaltens verksamhet böra
hålla sig inom ramen för outnyttjade belopp av redan lämnade investerings-
bemyndiganden jämte de investeringsanslag till utökad maskinell utrustning
in. m., som jag i det följande föreslår skall anvisas i vår. Vid de bedöman
den av investeringsbehovet som skall ligga till grund för anvisningen nästa
ar av medel till aktiekapital m. m. för bolaget måste självfallet beaktas nöd
vändigheten av att företaget får en tillfredsställande räntabilitet.
Oavsett den förestående bolagsbildningen bör det pågående rationalise-
ringsarbetet vid reproduktionsanstalten fortsätta. Jag förordar därför, med
godtagande av lantmäteristyrelsens kostnadsberäkningar, att för nästa budget
år anvisas sammanlagt 213 000 kronor för anskaffning av maskinell utrust
ning vid anstalten. Av det föreslagna investeringsbeloppet torde 205 000 kronor
böra ställas till förfogande under anslaget Statens reproduktions
anstalts fond: Utökad maskinell utrustning och 10 000
kronor under anslaget Statens reproduktionsanstalts fond:
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Slutligen vill jag för Kungl. Maj:t anmäla, att frågor om lönegradsänd-
ringar av vissa tjänster vid reproduktionsanstalten varit föremål för över
läggningar mellan företrädare för civildepartementet samt vederbörande
personalorganisation. I anslutning härtill bör vid fastställandet av anstaltens
driftkostnadsstat för budgetåret 1961/62 de i personalförteckningen för
anstalten upptagna tjänsterna som byrådirektör i Ae 24, ingenjör i Ae 23 och
assistent (kartredaktör) i Ae 17 utbytas mot tjänster som byrådirektör i
Ae 26, förste driftsingenjör i Ae 24 och assistent i Ae 19. Därjämte bör be
fattningen som bokhållare i Ae 15 omändras till en tjänst som kamrerare
i Ae 17. Den för närvarande med vikarie uppehållna tjänsten som avdel
ningsdirektör i Bg 1 bör för nästa budgetår avses för en befattningshavare
med särskilda kunskaper och erfarenheter på det tryckeriekonomiska om
rådet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961
37
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1) besluta att statens reproduktionsanstalt skall per den 1 juli 1962 organiseras som ett statligt aktiebolag i huvud saklig överensstämmelse med vad som angivits i det före gående;
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åt gärder för att förbereda det nya bolagets bildande m. m.; samt
3) å kapitalbudgeten för budgetåret 1961/62 anvisa
a) till Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maski nell utrustning ett investeringsanslag av 205 000 kronor;
b) till Statens reproduktionsanstalts fond: Ersättnings anskaffningar och förnyelsearbeten ett investeringsanslag av 10 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar, att proposi tion av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Eklund