2

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena

U^{ndén ,} statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling, S^koglund,

E^denman, N^etzén, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan angående

ombildning av statens reproduktionsanstalt till aktiebolag, m. m. samt anför

följande.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1953 tillkallade

dåvarande chefen för finansdepartementet nio sakkunniga för att verk­

ställa utredning rörande de statliga företagsformerna.

Såsom ett led i sitt arbete avgav de sakkunniga, vilka antagit namnet

1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna, den 27 december

1956 ett betänkande angående statens reproduktionsanstalt (SOU 1956:59),

vari föreslås, att reproduktionsanstalten ombildas till aktiebolag.

över betänkandet har remissyttranden avgivits av chefen för försvars­

staben, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, statens

organisationsnämnd, lantmäteristyrelsen, statens reproduktionsanstalt, ri­

kets allmänna kartverk, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt

Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier.

Genom beslut den 16 maj 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt lantmäteristyrel­

sen att i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, statens löne-

nämnd och statens avtalsnämnd verkställa utredning rörande vissa över-

gångsproblem i samband med den föreslagna ombildningen av statens re­

produktionsanstalt till aktiebolag. Efter slutfört uppdrag har lantmäteri­

styrelsen den 23 januari 1961 avlämnat ett betänkande i ärendet, varöver

yttranden avgivits av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Statstjänste-

mannaförbundet.

•

I det följande torde få lämnas en redogörelse för omförmälda utrednings­

förslag samt för innehållet i däröver avgivna yttranden. I anslutning här­

till torde även få ges en sammanfattande redogörelse för de förslag beträf­

fande det statliga karttrycket som framförts dels i statens sakrevisions

skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juni 1960 med utredning rörande frågan

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

3

om lämpligaste formen för handhavande av det statliga karttrycket även­

som därmed sammanhängande frågor, dels i betänkande med förslag till

ordnande av det statliga karttrycket, vilket den 27 februari 1961 avgivits

av särskilda sakkunniga, tillkallade den 21 oktober 1960 för att inom jord­

bruksdepartementet vidare bereda frågorna om nämnda tryck. Slutligen

torde få lämnas en redogörelse för lantmäteristyrelsens skrivelse angående

statens reproduktionsanstalts anslagsäskanden för budgetåret 1961/62.

II. Företagshistorik samt tidigare behandling av statens reproduktions­

anstalts företagsform och verksamhet

År 1909 föreslogs att i det svenska lantmäteriet skulle införas autografisk

reproduktion av kartor i stället för den kopiering för hand som då begag­

nades. År 1912 ställde Kungl. Maj:t ett belopp till lantmäteristyrelsens för­

fogande för bedrivande av försök, inköp av patent- och utövningsrätter

m. in. för ett sådant framställningssätt. Året därefter började en inom lant-

mäteristyrelsen inrättad försöksanstalt att mot ersättning åtaga sig repro-

duk tionsarbeten dels för lantmäteriet och dels för andra organ och ämbets­

verk. 1914 års riksdag uttalade, i samband med att anslag beviljades till

fortsatt försöksverksamhet, förhoppningen, alt frågan om reproduktion

av lantmäterikartor på fotomekanisk väg snart måtte vinna en tillfreds­

ställande lösning och att anstalten härigenom skulle få möjlighet att i större

utsträckning åtaga sig arbeten såväl för allmänheten som för olika stats­

institutioner. Under denna förutsättning ansåg riksdagen inte uteslutet,

att anstalten i framtiden genom de inkomster som skulle inflyta för sådana

arbeten skulle bli i stånd att driva sin verksamhet ulan särskilt statsbidrag.

År 1916 förordnade Kungl. Maj:t, att sådana centrala ämbetsverk och

andra statsinstitutioner, som kunde antagas vara i behov av reproducering

av kartor och ritningar, skulle genom skrivelser från vederbörande departe­

ment anmodas att anlita statens egen reproduktionsanstalt, så långt dess

kapacitet räckte, för dylika arbeten.

Reproduktionsanstaltens personal, som från början utgjordes av en tryc­

kare och ett tryckeribiträde samt erforderliga ritbiträden, utökades eller

hand, bl. a. med en med fotografisk reproduktion förtrogen person. År

1920 hade antalet tryckare stigit till fyra, varav eu förman. Från verksam­

hetens början t. o. m. år 1920 utövades överinseendet över anstalten av

byråchefen vid lantmäteristyrelsens lantmäteribyrå.

I elt utlåtande till Kungl. Maj:t år 1919 föreslog 1917 års lantmäterikom-

mission, att reproduktionsanstalten skulle inrättas för stadigvarande drift.

I spetsen för anstalten skulle ställas en föreståndare. Den närmaste led­

ningen av anstaltens tryckeriavdelning skulle ankomma på en faktor, som

liksom föreståndaren skulle anställas genom personligt kontrakt med viss

uppsägningstid. För huvudparten av den övriga personalen på tryckeriet

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

borde såväl anställningsformen som avlöningsförmånerna följa de princi­

per

som

gällde för motsvarande arbetsuppgifter inom enskild verksamhet.

Lantmäterikommissionens förslag upptogs i huvudsak av Kungl. Maj:t

år 1920 i proposition nr 190, vilken i här berörda hänseenden bifölls av

riksdagen. Den 23 december 1920 utfärdade Kungl. Maj:t den första in­

struktionen för statens reproduktionsanstalt och fr. o. m. år 1921 inrätta­

des denna för stadigvarande drift, dock inte såsom affärsdrivande verk i

budgetteknisk mening. Ej heller blev anstalten ett fristående organ utan

ställdes under lantmäteristyrelsens överinseende.

År 1921 utvidgades Kungl. Maj ds anmodan från år 1916 om anlitande av

reproduktionsanstalten för kopiering av kartor och ritningar till att även

omfatta blankettryck och förlagsverksamhet.

Anstaltens fortsatta utveckling framgår bl. a. av antalet anställda, vilket

redovisas i följande tabell.

Totalt

antal

Kontor

och

förlag

Litogr.

avd.

inkl. kart­

redaktion

Typogr.

avd.

Bokb.,

lager o.

exp.

Städ-

nings-

personal

1926 .............

46

4

19

14

8

1

1931 .............

58

4

27

15

11

1

1936 .............

81

9

33

22

14

3

1941 .............

121

14

39

33

32

3

1946 .............

140

22

47

32

35

4

1951 .............

145

21

53

35

31

5

1956 .............

156

20

57

38

36

5

1961 .............

147

20

55

31

35

6

I budgettekniskt hänseende inordnades anstalten fr. o. m. budgetåret

1926/27 bland statens affärsdrivande verk. För anstalten utfärdades den

18 juni 1926 en ny instruktion, som ännu är gällande, ehuru med vissa änd­

ringar. År 1927 föreskrev Kungl. Majd, att fonden för statens reproduk­

tionsanstalt vid anstaltens övergång till affärsdrivande verk skulle upp­

tagas till 252 915 kr. (motsvarande det investerade kapitalet) samt att de

bestämmelser, som genom Kungl. brev den 19 mars 1926 i fråga om för­

nyelsefond meddelats för statens järnvägar, i tillämpliga delar skulle gälla

förnyelsefonden vid anstalten.

Sedan fonden för statens reproduktionsanstalt som nämnts år 1927 fast­

ställts till 252 915 kr., har kapitalökningsanslag t. o. in. år 1944 bevil­

jats med sammanlagt 243 800 kr., varefter fonden uppgick till 496 715 kr.

Den omläggning av kapitalbudgeten som genomfördes fr. o. m. budgetåret

1944/45 innebar ett nytt system för investeringsverksamhetens redovisning.

I redovisningshänseende infördes den regeln, att kontanta medel motsva­

rande gjorda avskrivningar skulle — i den mån dessa senare översteg av

riksdagen beviljade investeringsanslag — inlevereras till riksgäldskontoret,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Något förslag till omorganisation av kartverket framlades emellertid

inte till riksdagen vid denna tidpunkt, enligt uttalande i 1935 års stats-

verksproposition bl. a. på grund av det statsfinansiella läget.

Uppgiften att klarlägga frågan om kartlryckets utförande övertogs i stäl­

let av de utredningsmän som i januari 1935 tillsatts för att utreda rikets

ekonomiska kartläggning.

År 1936 avgavs av de nyssnämnda utredningsmännen ett betänkande med

utredning och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning m. in. (SOU

1936: 42).

Utredningsmännen framhöll därvid att, om karttrycket och kartförsälj­

ningen framdeles skulle organiseras rent statligt, denna verksamhet skulle

bli av den art och omfattning, att den knappast lämpligen borde ingå i den

egentliga kartverksorganisationen. Med det förslag till de ekonomiska kart­

arbetenas bedrivande, som av utredningsmännen framlagts, ansågs arbets-

uppgiftema för det blivande kartverket i och för sig bli så omfattande och

krävande, att en ytterligare utvidgning till att omfatta även hela kartför­

säljningen jämte statens reproduktionsanstalts övriga verksamhet torde bli

en alltför vidsträckt och tyngande uppgift för det blivande kartverket.

Försvarsväsendets tryckeriutredning framlade — i sitt år 1942 avgivna

betänkande angående ordnandet av tryckningsverksamheten inom försvars-

väsendet — vissa förslag, vilka såvitt här är av intresse innebar, att för­

svarsväsendets behov av tryckalster i framtiden som dittills skulle tillgodo­

ses av befintliga såväl statliga som privata tryckeriföretag.

I fråga om tryckning och förläggning av kartor förutsatte utredningen

bl. a., att uppmärksamhet skulle komma att ägnas frågan, hur de mellan

kartverket och Generalstabens litografiska anstalt gällande avtalen ställde

sig för statsverket i ekonomiskt avseende. Det hade inte varit möjligt för

utredningen att bedöma, huruvida för försvarsväsendets räkning erfor­

derliga kartor kunde framställas till förmånligare priser hos andra företag

än hos nämnda anstalt, därest kartverkets primärmaterial varit tillgängligt

för dessa. Det borde särskilt beaktas, att gällande avtal mellan kartverket

och anstalten borde inrymma möjlighet för försvarsväsendets myndigheter

att erhålla tillgång till delta primärmaterial i större utsträckning än dittills.

I yttranden över utredningens betänkande berördes hithörande frågor

av bland andra statskontoret och statens reproduktionsanstalt.

Statskontoret uttalade, att verket hade uppmärksammat den egenartade

förmånsställning som Generalstabens litografiska anstalt kommit att in­

taga genom det mellan rikets allmänna kartverk och anstalten slutna av­

talet. Enligt statskontorets förmenande måste det anses mindre tillfreds­

ställande, att ett enskilt tryckeriföretag förbehölls ensamrätten att utnyttja

kartverkets primärmaterial så att även statliga myndigheter, vilka hade

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

7

behov av att framställa kartor med tillhjälp av detta primärmaterial, skulle

vara hänvisade till det nämnda företaget för att fa sina kartor trjckta.

Till denna uppfattning kom också statens reproduktionsanstalt i sitt ut­

låtande. Anstalten fann det lika självklart som angeläget, att av en statlig

myndighet träffade avtal, som inskränkte statsverkets fria dispositionsrätt

till eget material, med det snaraste måtte undanröjas, främst för att bereda

tillfälle åt statens egen reproduktionsanstalt att utnyttja primärmaterialet

i dess instruktionsenligt anbefallda verksamhet. Genom brev den 15 decem­

ber 1921 med erinran om tidigare brev den 21 juni 1916 hade Kungl. Maj:t

anmodat de statliga myndigheterna att bl. a. för kartreproduktion anlita

reproduktionsanstalten. Sett mot bakgrunden av denna Kungl. Maj.ts an-

maning fann anstalten det vara mindre lyckligt, att anstalten inte ägde

rättighet använda primärmaterialet till de officiella kartorna.

Organisationsnämnden hade, anförde anstalten vidare, tidigare före­

slagit att en utredning skulle utföras om möjligheten att förlägga kart-

trycket och förlagsverksamheten hos statens egna organ.

Vissa av försvarets tryckeriutrednings förslag behandlades i prop. 1945:

170. I likhet med tryckeriutredningen ansåg departementschefen att något

nytt statligt tryckeri inte borde inrättas och ej heller något redan befintligt

dylikt tryckeri utvidgas. Den kapacitet, som fanns vid existerande statliga

tryckerier, borde emellertid i första hand tillvaratagas när det gällde att

tillgodose försvarets behov av tryck och bokbindning, dock endast i den

mån härigenom ekonomiska fördelar för statsverket uppnåddes. Härvid

åsyftades bl. a. statens reproduktionsanstalt och försvarsstabens eget tryc­

keri. Det senare ansågs dock på grund av sin ringa storlek inte vara i stånd

att åtaga sig arbeten i större omfattning.

År 1944 avgav dåvarande expeditionschefen G. A. Bouveng i egenskap

av inom jordbruksdepartementet tillkallad utredningsman ett betänkande

med förslag om vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhäng­

ande spörsmål in. m. Utredningsmannen uttalade i fråga om sättet för

tryckning och utgivning av kartor att det under dåvarande orosförhållan-

den ej borde ifrågakomma att vidtaga någon omläggning i systemet för

karttryckning och kartutgivning. Tänkbart vore, att denna fråga efter åter­

gången till freds förhållanden finge tagas upp till omprövning. Dock kunde

man knappast hålla för sannolikt, att något annat enskilt företag än Gene­

ralstabens litografiska anstalt skulle vara i stånd att bjuda förmånligare

villkor för omhändertagande av kartförlagsverksamheten med de belast­

ningar, ej minst i fråga om lagerhållning, som häri innefattas.

Under sådana förhållanden stod i stort sett endast två vägar öppna för

en omläggning i systemet, antingen upprättande av eu särskild statlig kart-

tryckningsanstalt, eller bildande av ett bolag för ifrågavarande uppgifter

med staten som delägare.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Ur yttrandena över förslaget må följande återges avseende frågan om

tryckning och utgivning av kartor.

Statskontoret anförde bl. a., att det av tidigare kontrakt mellan staten

och Generalstabens litografiska anstalt enligt verkets åsikt inte framgått,

att detta företag skulle ha ensamrätt till tryckning av de officiella kartorna,

och att därför andra företag, inklusive statens eget tryckeriföretag, borde

få möjlighet att inge anbud på sådan tryckning.

Riksräkenskapsverket anförde bl. a., att de uttalanden, som tidigare vid

åtskilliga tillfällen gjorts i fråga om sättet för tryckning och utgivning av

kartor visade, att det pa vissa avtal mellan kartverket och Generalstabens

litografiska anstalt grundade system för tryckning och försäljning av kar­

tor, som dittills tillämpats, inte i allo vore ägnat att på bästa sätt tillgodose

statsverkets berättigade intressen. Verket hemställde därför, att frågan om

tryckning av de officiella kartorna och förlagsrätten till dessa snarast gjor­

des till föremål för särskild utredning.

På grundval av rekommendationer i utredningen av år 1944 samt remiss­

yttrandena i anledning av densamma bemyndigade Kungl. Maj:t den 25

januari 1946 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla sex sakkunniga

med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag angående organi­

sationen av statens reproduktionsanstalt m. m.

Enligt de direktiv, som ursprungligen meddelades ifrågavarande utred-

n*n§’ 1946 ars tryckeriutredning, skulle utredningsarbetet avse organisa­

tionen av statens reproduktionsanstalt och i samband därmed det officiella

karttryckets ordnande.

Sedan inom utredningen omfattande undersökningar verkställts rörande

delar av utredningsuppgifterna, redovisade utredningen i skrivelse den

9 januari 1948 dittills vunna utredningsresultat och underställde chefen

för jordbruksdepartementet frågan, om inte med utredningsarbetets full­

följande tills vidare borde anstå.

Därefter meddelades nya direktiv för det fortsatta utredningsarbetet i

ämbetsskrivelse från jordbruksdepartementet den 28 juni 1949.

I denna ämbetsskrivelse föreskrevs att utredningsarbetet beträffande re-

produktionsanstaltens framtida organisation skulle utföras av en delega­

tion inom utredningen, ävensom att detta arbete tills vidare endast skulle

avse frågan om de förändringar i personalens anställnings- och avlönings­

förhållanden, som kunde anses påkallade, därest anstalten bibehölles vid

i huvudsak dåvarande arbetsuppgifter. Vidare uppdrogs åt en av utred­

ningens ledamöter att med Generalstabens litografiska anstalt upplaga för­

handlingar om ändringar i gällande avtalsvillkor angående tryckningen av

de officiella kartorna för att söka uppnå bättre ekonomiskt utbyte för

statsverket av kartförsäljningen. Slutligen föreskrevs att arbetet med övriga

åt utredningen uppdragna uppgifter tills vidare skulle anstå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

9

I en år 1949 avlämnad promemoria, som ej föranledde några åtgärder

från Kungl. Maj:ts sida, redovisade den nyssnämnda delegationen sina un­

dersökningar samt framförde förslag rörande ändringar i organisations­

formen för reproduktionsanstalten innebärande

att lantmäteristyrelsens överinseende över statens reproduktionsanstalt

skulle upphöra,

att anstalten skulle organiseras såsom affärsdrivande verk under sär­

skild styrelse,

att direktörsbefattningen vid anstalten skulle förändras till en befattning

såsom överdirektör samt

att övriga i gällande personalförteckning för anstalten upptagna befatt­

ningar skulle med bibehållen löneställning förändras till ordinarie tjänster.

III. Reproduktionsanstaltens nuvarande förhållanden och verksamhet

Arbetsuppgifter och organisation

Statens reproduktionsanstalts verksamhet regleras författningsmässigt

genom Kungl. Maj:ts instruktion för anstalten den 18 juni 1926 (nr 292;

ändr. 15/1938, 34/1939, 749/1942, 614/1945). Anstalten bar till uppgift att

åt staten och dess organ ävensom åt enskilda mot betalning utföra repro­

duktion och tryckning av kartor, ritningar, blanketter m. m. samt bedriva

i samband därmed stående förlagsverksamhet. 1 erksamheten omfattar så­

lunda litografiskt tryck inklusive offsettryck, fotografiskt ateljéarbete

in. m., vilka verksamhetsgrenar hör till den litografiska avdelningen, samt

bok- och blankettryck, vilken verksamhet utföres av den typografiska av­

delningen. Därtill kommer tre avdelningar, vars arbete de båda nyssnämn­

da avdelningarna gemensamt betjänar sig av, nämligen bokbinderiet, för­

rådet och expeditionen. Slutligen finnes hos anstalten kartredaktion och

förlag. Förlagsverksamheten omfattar såväl böcker som blanketter och dit

hänföres även försäljning av papper, plaster och ritmalerial.

Fn speciell uppgift åvilar anstalten vid expediering av beslut angående

ändring i rikets indelning in. in. Enligt kungörelsen 1947: 921 bör nämligen

utförandet och bestyrkandet av föreskrivna kopior av karta och plan i

indelnings-, generalplane-, stadsplane- och byggnadsplaneärende in. in.

uppdragas åt statens reproduktionsanstalt, därest ej särskilda omständig-

lieter föranleder annan ordning. Uppgifter av motsvarande art kan till­

komma reproduktionsanstalten på grund av bestämmelsen i 4 § kungörel­

sen den 5 mars 1954 (nr 86) om prövning av vissa ärenden rörande fastig-

hetsredovisning och fastighetsbildning.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Beslutande organ

Reproduktionsanstalten står under överinseende av lantmäteristyrelsen,

som det bl. a. tillkommer

att hos Kungl. Maj:t göra de framställningar, som påkallas av hänsyn

till anstaltens vidmakthållande och utveckling;

att meddela erforderliga föreskrifter angående anstaltens verksamhet

och arbetet inom anstalten;

att besluta om inköp av större maskiner eller annan utrustning av större

betydenhet;

åt! rekvirera de till upprätthållande av anstaltens verksamhet anvisade

medlen;

att, i den omfattning så anses erforderligt, fastställa prislista för vid

anstalten förekommande arbeten samt meddela föreskrifter i vad mån

anstaltens direktör äger att träffa avtal om utförande av arbeten;

att årligen till Kungl. Maj:t inkomma med dels förslag till driftkostnads-

stat för anstalten för nästkommande budgetår, dels berättelse över anstal­

tens verksamhet under nästföregående budgetår;

att årligen till riksräkenskapsverket insända dels anstaltens räkenska­

per, dels statistisk tablå över anstaltens ekonomiska resultat avseende näst­

föregående budgetår; samt

att avge förslag till beräkning av det inkomstöverskott av anstaltens

rörelse, som bör upptagas i riksstaten för nästföljande budgetår.

Som grund för lantmäteristyrelsens förslag avseende driftkostnadsstat

och inkomstöverskott samt dess redogörelser för anstaltens räkenskaper,

ekonomiska resultat och verksamhet tjänar de förslag och redogörelser i

berörda hänseenden, som anstaltens direktör är skyldig att avge till lant­

mäteristyrelsen.

I fråga, som ej ankommer på lantmäteristyrelsens prövning, äger direk­

tören ensam beslutanderätt. Bland direktörens åligganden ingår bl. a. att

på anmodan av lantmäteristyrelsen avge yttranden och förslag i frågor

som angår anstalten eller dess verksamhetsområde samt att efter anmodan

av lantmäteristyrelsens chef inom styrelsen såsom ledamot föredraga eller

eljest deltaga i handläggning av dylika frågor.

Finansiering av företagets verksamhet

Reproduktionsanstalten skall enligt instruktion bedriva sin verksamhet

på så vitt möjligt affärsmässigt sätt och ha sin bokföring inrättad med hän­

syn därtill.

Enligt de regler som gäller för anstaltens investeringsverksamhet skall

anskaffning av anläggningstillgångar finansieras i första hand med av-

skrivningsmedel och därutöver i mån av behov genom kapitaltillskott från

staten. Självfinansiering med användande av företagets vinstmedel får inte

förekomma utan dessa skall inlevereras till statsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

11

Verksamhetens omfattning och det ekonomiska resultatet av densamma

Kartografiskt tryck och blankettryck omfattar vardera ca en tredjedel

av den totala tillverkningen, medan den återstående tredjedelen utgöres av

böcker, tidskrifter, etiketter, varuomslag m. m. Av försäljningen går ca

75 procent till statliga beställare.

Den av reproduktionsanstalten redovisade nettovinsten under budgetåren

1946/47—1959/60 håller sig mellan 15 000 kr. och 164 000 kr. per år. Under

samma tid har årsomsättningen ökat från ca 2,0 till 3,6 milj. kr.

Företagets ställning inom branschen

I fråga om storleksordningen med hänsyn till antalet anställda arbetare

kommer reproduktionsanstalten på ungefär tjugonde plats bland landets

tryckeriföretag. Anstaltens andel i det totala trycket är relativt liten och

har på senare år uppgått till ca 0,6 procent, medan motsvarande andel i

karttrycket varierat mellan 13 och 28 procent. Sistnämnda andel hämtar

anstalten till övervägande delen utanför den statliga sektorn.

Det offentliga karttrycket kan indelas i två huvudgrupper. Den ena om­

fattar kartor som i stor utsträckning utgör det nödvändiga underlaget för

verkställande av speciella förrättningar o. d. Till denna grupp hör främst

lantmäteriets kartor, bland vilka kan nämnas grundkartor för planläggning

enligt byggnadslagen, i första hand för stads- och byggnadsplan, samt för-

rättningskartor för fastighetsbildning, såsom laga skifte, avstyckning, ägo­

utbyte o. d. Utmärkande är att kraven vid reproduktion av dessa kartor

ställes särskilt högt i fråga om måttenlighet, rit- och radérbarhet samt

arkivvärde. Till denna grupp av kartor hänföres även det kommunala mät-

ningsväsendets kartor, vilka i likhet med lantmäteriets kartor främst avser

fastighetsbildning och planläggning. Även de inom skogsbruket upprättade

skogskartorna tillhör denna grupp.

Den andra huvudgruppen utgöres av de för allmänheten tillgängliga kar­

tor i små skalor som rikets allmänna kartverk instruktionsenligt skall utge

och som benämnes officiella kartor. Dit hör även de av sjöfartsverket ut­

arbetade sjökorten samt de av Sveriges geologiska undersökning framställ­

da geologiska kartorna.

Kartor tillhörande den förra huvudgruppen tryckes i allmänhet hos sta­

tens reproduktionsanstalt. Detsamma är fallet med de till den andra grup­

pen hörande sjökorten, i den mån dessa inte tryckes av sjöfartsverket.

Huvudparten av de övriga officiella kartorna, utgivna av rikets allmänna

kartverk, tryckes däremot hos ett enskilt företag, Generalstabens litogra­

fiska anstalt, inom Esseltekoncernen.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Konkurrenssituationen på marknaden belyses ytterligare av att det på

senare tid tillkommit en mängd mindre tryckerier, vilka utövar en stark

konkurrens mot de större företagen. Teknikens snabba utveckling gör

emellertid att vissa delar av branschen för närvarande står inför en om­

daning av förfaranden och apparatur. Denna omdaning torde av allt att

döma komma att stärka de större, mera kapitalstarka företagens ställning

i konkurrensen även i fråga om de smärre uppdragen. Reproduktions-

anstaltens verksamhet omfattar både litografiska och typografiska tryck-

förfaranden, vilket sätter företaget i stånd dels att åtaga sig uppgifter, som

kräver bada dessa förfaranden, dels att välja den reproduktionsmetod som

för varje arbetsuppgift bedömes lämpligast och billigast.

Revision och kontroll

Reproduktionsanstaltens egen kontrollverksamhet inskränker sig till vad

som är brukligt för privata affärsföretag av samma storleksordning i fråga

om kollationering av räkenskaper, fakturor o. d. Någon speciell intern

revisionsavdelning har inte inrättats.

Den kontroll som tryckeriintendenten hos statskontoret skall utöva be­

träffande det statliga trycket omfattar även tryck, utfört av anstalten. Ett

statligt organ får således inte, såvida ej dispens erhållits, vända sig direkt

till anstalten för att få visst tryckningsarbete utfört.

Riksräkenskapsverket granskar kontinuerligt anstaltens räkenskaper. Vid

olika tillfällen har dessutom mera ingående inventeringar ägt rum i sam­

band med personliga besök av verkets tjänstemän.

Vidare kan nämnas att statens sakrevision har haft kontakt med repro-

duktionsanstalten vid de tillfällen då sakrevisionen sysslat med frågor som

berört det statliga karttrycket samt att riksdagens revisorer vid olika till­

fällen gjort besök hos anstalten, varvid dess arbets- och lokalförhållanden

studerats.

Personalens anställnings- och pensionsförhållandcn

Några ordinarie tjänster har inte inrättats vid anstalten. Som förestån­

dare och chef förordnas av Kungl. Maj:t en direktör i De 1. Övriga extra

ordinarie tjänstemän förordnas av lantmäteristyrelsen enligt av Kungl.

Maj:t för anstalten fastställd personalförteckning, medan extra tjänste­

män antages av direktören.

Övrig personal anställes av direktören i mån av behov. Avlöningen för

denna kategori bestämmes tillika av direktören. Därvid skall iakttagas, att

ersättningen inte må överstiga vad som för jämförliga arbetsuppgifter före­

kommer på den övriga arbetsmarknaden. Ifrågavarande personalgrupp

består huvudsakligen av arbetarpersonal, vars ersättning regleras genom

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 93 år 1961

visade medel för byggande av en helt ny anläggning för anstalten, vilken

skulle omfatta en bruttoyta av 5 600 m2. På grund av då rådande byggres-

triktioner kom anläggningen inte till utförande och vederbörande medelsan­

visning förföll.

Anstalten har successivt vidtagit olika åtgärder för att rationalisera drif­

ten. Sålunda har moderna och arhetskraftsbesparande maskiner anskaffats.

En mot dessa rationaliseringsåtgärder fullt ut svarande produktionsökning

har emellertid till följd av lokalsvårigheterna ej kunnat uppnås.

Yrkesinspektionen har vid upprepade tillfällen framhållit de nuvarande

lokalernas bristfälligheter ur arbetarskyddssynpunkt samt krävt att för­

bättringsåtgärder av skilda slag skall vidtagas.

Det aktuella lokalbehovet uppskattas av anstalten till ca 6 900 m2.

IV. Föreslagen ny organisa ii»» för reproduktionsanstalten

1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Utredningen har

efter ingående överväganden beträffande den lämpligaste formen för be­

drivande av reproduktionsanstaltens verksamhet, därvid bl. a. prövats den

affärsmässiga driftens speciella krav i fråga om investeringar, personalre­

krytering, kontroll och insyn m. m., stannat för att föreslå, att reproduk­

tionsanstalten ombildas till aktiebolag. Företaget föreslås bli benämnt Sta­

tens reproduktionsanstalt aktiebolag med i princip samma arbetsupp­

gifter som f. n. Företaget skall därvid, vilket är en av utgångspunkterna

för utredningens behandling av frågan om den lämpligaste företagsformen

för statliga företag, kunna arbeta på likartade villkor som övriga företag

inom branschen. Anstalten har på grund av lokalsvårigheter och på grund

av ingångna avtal mellan kartverket och Generalstabens litografiska anstalt

inte haft möjlighet att erhålla arbetsuppgifter vid tryckning av huvudpar­

ten av de officiella kartorna. Utredningen anser att anstalten bör få denna

möjlighet. I konsekvens därmed anser utredningen, att den rekommenda­

tion. som tillkom år 1916 och som kompletterades år 1921, avseende för-

tursrätt för reproduktionsanstalten vid beställning av statligt tryck, bör

upphävas.

Ett område, inom vilket reproduktionsanstalten erhållit en specificerad

uppgift, är sådan kartframställning m. m., som ifrågakommer vid ändring

i rikets indelning. För att bespara beställaren det merarbete, som kolla­

tionering av erforderliga kartkopior jämte nödvändigt bestyrkande skulle

innebära, utför anstalten även dessa uppgifter genom sin specialutbildade

personal. Utredningen har funnit det riktigt, att anstalten även i fortsätt­

ningen har möjlighet att åtaga sig dessa uppgifter. I enlighet med sin upp­

fattning att monopolsituationer bör undvikas anser emellertid utredningen,

att även andra företag bör kunna komma i fråga för utförande av nämn­

da kopieringsarbete. Det är dock ofrånkomligt att säkerhet och stadga

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

Akties nominella belopp har föreslagits till 100 kr. Utredningen har inte

ansett det vara motiverat att föreslå någon uppdelning av kapitalet på stam-

och preferensaktier.

Med hänsyn till bestämmelserna i lagen den 30 maj 1916 om vissa in­

skränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i

vissa bolag och i enlighet med vad som allmänt finnes stadgat i bolags­

ordningen hos såväl statliga som enskilda aktiebolag föreslår utredningen

en bestämmelse av innebörd, att aktier inte får förvärvas av utländsk med­

borgare eller institution av något slag, vari utlänning kan ha intresse i vä­

sentlig grad. I anslutning härtill har föreslagits hembudsskyldighet beträf­

fande aktie, som övergått till någon, som inte är aktieägare i bolaget. Be­

stämmelser om bur ett sådant hembud skall äga rum har också utformats.

Av praktiska skäl har antalet styrelseledamöter föreslagits uppgå till minst

tre och högst fem jämte två suppleanter. Ledamöter och suppleanter bör,

i överensstämmelse med den allmänna regeln i aktiebolagslagen i fråga om

utseende av styrelse, utses på bolagsstämma.

I enlighet med aktiebolagslagen skall styrelsen utse en verkställande

direktör. I fråga om styrelsens sammanträden föreslår utredningen, att i

bolagsordningen inskrives, att sammanträde i regel bör hållas en gång i

månaden. Det bör emellertid stå styrelsen fritt att sammanträda oftare eller

att under vissa tider sammanträda med längre mellanrum. Styrelsen före­

slås beslutför när minst tre ledamöter är närvarande. Suppleant må därvid

kunna ersätta ledamot.

Bolagets firma föreslås kunna tecknas även av annan än styrelseledamot,

suppleant eller verkställande direktören. Avsikten härmed är, att avdel­

ningschef eller annan högre tjänsteman skall kunna representera företaget

vid undertecknandet av handlingar.

Kontrollen avses bli verkställd på samma sätt som i de enskilda företa­

gen, d. v. s. genom att revisorer, som jämte suppleanter väljes vid ordinarie

bolagsstämma, redovisar sin granskning vid påföljande ordinarie stämma.

Ett kvartal efter räkenskapsårets utgång bör bokslutet vara verkställt och

samtliga räkenskaper inlämnade till revisorerna för granskning. Inom en

månad därefter bör dessa avge skriftligt utlåtande.

Ändringar i bolagsordningen föreslås skola kräva fastställelse av Kungl.

Maj:t.

Träder företaget i likvidation, bör Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med

vad som gäller för övriga statliga aktiebolag, utse en likvidator utöver de

av bolagsstämman enligt aktiebolagslagen utsedda likvidatorerna.

Utredningen anför avslutningsvis, att reproduktionsanstalten efter om­

bildning till aktiebolag bör kunna skötas lika smidigt och effektivt som

de större företag, med vilka den måste konkurrera. Bl. a. ökas möjligheter­

na att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Även från de anställdas

synpunkt bör en sådan ombildning vara till fördel.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

I fråga om reproduktionsanstaltens arbetsuppgifter

framhåller riksräkenskapsverket att det, oavsett den framtida företagsfor­

men, för anstaltens fortsatta utveckling får anses ofrånkomligt, att anstalten

utan onödigt uppskov dels erhåller tillräckliga resurser särskilt vad gäller

lokaler och dels - genom att det Esseltekoncernen tillförsäkrade monopolet

på tryckningen av de s. k. officiella kartorna bringas att upphöra — beredes

möjlighet att även trycka dessa kartor.

Chefen för försvarsstaben anser att den för staten och även för allmän­

heten gynnsammaste formen för att tillhandahålla de officiella kartorna torde

vara den nu gällande. I betänkandet redovisas inga missförhållanden, som

motiverar att en väl fungerande organisation sönderbrytes endast i akt och

mening att göra ett tilltänkt statligt bolag bättre ekonomiskt bärkraftigt.

Då en sadan förändring därtill kommer att försvåra möjligheterna att upp­

rätthålla en tillfredsställande beredskap vad avser kartförsörjningen, måste

chefen för försvarsstaben motsätta sig att nu gällande avtal beträffande

förlagsrätten till de officiella kartorna brytes.

Rikets allmänna kartverk finner det angeläget att reproduktion, tryck­

ning och försäljning av officiella kartor kan ske på för statsverket och all-

mänhetén förmånliga villkor. Det synes därför påkallat att reproduktions-

anstalten inte betages möjligheten att konkurrera om det officiella karttryc­

ket. Detta tryck är emellertid mycket omfattande och torde kräva jämförel­

sevis betydande investeringar därest anstalten skall kunna hävda sig på om­

rådet. Då karttrycket jämväl, såsom f. n. sker, synes böra kombineras med

förlagsverksamhet torde investeringar krävas såväl i maskiner som i för-

lagsutrymmen.

Beträffande styrelsens sammansättning i det föreslagna bo­

laget uttalar statskontoret att ämbetsverket, som handlägger ärenden rö­

rande tryckning för statsverkets räkning och därigenom besitter god kän­

nedom om de olika myndigheternas behov av tryckalster, borde vara re­

presenterat i styrelsen. Rikets allmänna kartverk understryker vikten av att

reproduktionsanstalten även kan ägna sig åt visst utvecklingsarbete. Detta

bör beaktas i samband med fastställandet av styrelsens sammansättning.

Lantmäteristyrelsen framhåller vid behandlingen av finansierings­

frågan angelägenheten av att reproduktionsanstalten efter ombildningen

till bolag får driva sin verksamhet med utgångspunkt från en välkonsoli-

derad och sund ekonomisk ställning.

Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier anför i förevarande fråga

bl. a. följande.

»Den principfråga, till vilken utredningen enligt direktiven haft att taga

ställning — frågan om lämplig företagsform för statens affärsdrivande or­

gan — föranleder f. n. ej något yttrande från vår sida, så mycket mindre

som utredningen vid framläggandet av sitt delförslag rörande statens re-

produktionsanstalt förklarat, att ett dylikt framläggande icke innebär ett

föregripande av utredningens ståndpunktstagande i övrigt. Över det nämnda

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

V. Övergångsproblem i samband med reproduktionsanstaltens ombildning

till aktiebolag

Lantmiiteristyrelsens utredning. Lantmäteristyrelsen har i sin utredning

behandlat de övergångsproblem i fråga om reproduktionsanstaltens lokaler,

personal, finansiering av gällande pensionsåtaganden samt kapitalbildning

som är förknippade med anstaltens ombildning till aktiebolag. Därjämte

har i utredningen berörts vissa praktiska frågor rörande bolagsbildningen.

Beträffande reproduktionsanstaltens lokaler erinrar lantmäteristy­

relsen om att de enskilda tryckeriföretagen under efterkrigstiden genom­

fört omfattande ny- och ombyggnader av sina anläggningar. För att re-

produktionsanstalten inte vid ombildningen till aktiebolag skall givas ett

oförmånligt utgångsläge i förhållande till de företag med vilka anstalten

skall konkurrera på marknaden erfordras därför att statsmakterna med­

verkar till att anstalten erhåller ändamålsenliga lokaler.

I fråga om personalen föreslår lantmäteristyrelsen att reproduk­

tionsanstaltens nya ledning och övriga tjänstemannapersonal utses så snart

statsmakternas beslut rörande anstaltens nya företagsform föreligger. Led­

ningen bör utses av styrelsens ordförande och övriga tjänstemän av den

designerade verkställande direktören. Lantmäteristyrelsen utgår från att

nuvarande tjänstemän, som önskar övergå i bolagets tjänst, skall beredas

anställning där. Skulle emellertid tjänsteman inte kunna beredas anställ­

ning vid bolaget, bör i princip motsvarande förfarande tillämpas som i pro­

positionen 1960: 184 skisserats beträffande sådan personal vid marinverk­

städerna i Karlskrona, som vid ombildning av dessa verkstäder till aktie­

bolag inte kan beredas anställning vid bolaget.

Gällande kollektivavtal för arbetarpersonalen torde enligt lantmäteristy-

relsens mening kunna övertagas av bolaget att gälla till dess uppsägning av

desamma i vanlig ordning sker.

I fråga om avlöningsförmånerna förutsätter lantmäteristyrelsen i likhet

med företagsformsutredningen, att personalen inte skall vidkännas försäm­

ring av sina samlade ekonomiska förmåner vid övergång till anställning

hos det föreslagna bolaget. Från denna utgångspunkt bör, sedan bolagsbild­

ningen beslutats, den närmare avvägningen mellan kontant lön och andra

avlöningsförmåner samt pension göras till föremål för förhandlingar mel­

lan bolagsledningen och de anställdas organisationer. Vad särskilt gäller

pensionsförmånerna utgår lantmäteristyrelsen från att en förändring i an­

staltens företagsform inte skall komma att påverka redan intjänade sådana.

Med hänsyn till att pensionsförmånerna för framför allt företagets arbe­

tare f. n. är avsevärt större än inom tryckeribranschen i övrigt finner lant­

mäteristyrelsen att det vore mycket olyckligt om det nybildade bolaget

skulle ha att svara för finansieringen av pensionsåtagan­

den som går utöver de för branschen normala. Styrelsen ansluter sig där­

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 93 dr 1961

4. ytterligare investeringar i maskiner m. m. för 200 000 kr. beräknas för

viss utökad verksamhet;

5. ökat rörelsekapital, varav a) omsättningstillgångar 100 000 och b) övrigt

rörelsekapital 100 000, sammanlagt 200 000 kr., beräknas erforderligt

som följd av den antagna ökade verksamheten;

6. flyttning sker till nya lokaler, varvid härför reserverade medel, 100 000

kr., utnyttjas; då dessa medel nu är engagerade i rörelsen i form av lik­

vida medel erfordras ett motsvarande medelstillskott för att täcka det

nu föreliggande behovet av rörelsekapital.

De gjorda antagandena beträffande det erforderliga kapitalet, d. v. s. att

detta skall motsvara läget den 1 juli 1960 med vissa ändringar, innebär att

några nyinvesteringar av större omfattning utöver de redan medgivna inte

bedömts vara erforderliga. Sistnämnda antagande baserar sig på tanken att

endast en relativt måttlig expansion av verksamheten utöver den som kan

ske inom ramen för nuvarande maskinella resurser ansetts böra äga rum

vid början av bolagets verksamhet. Lantmäteristyrelsen reserverar sig dock

för den inverkan, som en ändring av den framtida ordningen för tryck­

ningen och förläggningen av de officiella kartorna kan komma att innebära.

Lantmäteristyrelsen har såsom framgår av det föregående ansett sig böra

basera sina beräkningar av kapitalbehovet på förutsättningen att reproduk-

tionsanstaltens nuvarande pensionsförpliktelser i viss utsträckning över­

föres på statsverket och att bolagets lokalbehov tillgodoses genom förhyr­

ning. Därest bolagets lokalbehov skulle behöva tillgodoses genom nybyggnad

eller genom förvärv av fastighet erfordras enligt lantmäteristyrelsens me­

ning ett betydande belopp härför. Någon närmare utredning av ett sådant

alternativ har inte företagits i detta sammanhang. På bolagets lokaler be­

löpande del av byggnadskostnaderna m. m. beräknas dock uppskattningsvis

bli av storleksordningen 4 å 5 milj. kr.

Reproduktionsanstalten har bemyndigande att utnyttja en rörlig kredit

i riksgäldskontoret av upp till 700 000 kr. En sådan kredit anser styrelsen

erforderlig även för det föreslagna bolaget. Detta utesluter dock inte att kre­

diten kan utformas på annat sätt, t. ex. som kredit i öppna marknaden.

Sammanfattningsvis har lantmäteristyrelsen redovisat sitt förslag så, att

den till aktiebolag ombildade reproduktionsanstalten bör

1. äga ett aktiekapital av nominellt 1.2 milj. kr.;

2. äga en reservfond av 0.24 milj. kr., bildad genom att aktierna tecknas

till en överkurs av 20 procent;

3. erhålla ett långfristigt lån av 1.2 milj. kr.;

4. äga bemyndigande att utnyttja en rörlig kredit omfattande ett belopp

av högst 0.7 milj. kr.

För aktieteckning beräknas under fonden för statens aktier ett investe-

ringsanslag av 213 000 kr. vara erforderligt. Till samma fond bör överföras

ett belopp motsvarande nettokapitalet för statens reproduktionsanstalts

fond. Eventuellt förefintlig reservation å investeringsanslagen Utökad ma­

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

I personalfrågan ansluter sig LO till den princip som utredningen fast­

lägger och vilken också överensstämmer med den som redovisades i 1953

års utrednings betänkande, nämligen att de anställdas totala ekonomiska

förmåner inte skall försämras vid övergång till ny företagsform för repro-

duktionsanstalten. Det må emellertid bli den kommande fackliga förhand­

lingsdelegationens uppgift att inom ramen för nämnda princip i förhand­

lingar med bolagsledningen göra de detaljerade avväganden, som är nöd­

vändiga.

Vad gäller finansieringen av det till bolag ombildade företaget uttalar

LO, att det med ledning av tillgängliga uppgifter förefaller som om

företaget har ekonomiska möjligheter att arbeta på ett tillfredsställande

sätt i konkurrens med övriga företag på marknaden och därvid också

visa upp ett godtagbart ekonomiskt resultat. Till de finansiella problemen

hör emellertid den betydelsefulla och alltjämt olösta frågan om ändamåls­

enliga fabrikslokaler åt företaget. Inte enbart lokalfrågan i sig själv måste

äntligen tinna en tillfredsställande lösning utan också de finansiella vill­

kor, under vilka lokalfrågan kan lösas åt företaget.

Statstjänstemannaförbundet har begränsat sitt yttrande till att avse de

övergångsproblem som berör den vid anstalten anställda tjänstemanna­

personalen. I yttrandet understrykes särskilt utredningsuttalandet att perso­

nalen inte skall vidkännas försämring i sina samlade ekonomiska förmåner

vid övergång till anställning hos bolaget. Förbundet säger sig utgå från att

de kommande förhandlingarna med personalorganisationerna kommer att

ske mot bakgrunden av ett sådant ställningstagande.

Vidare instämmer förbundet i uttalandena rörande önskvärdheten av

att ett beslut i fråga om företagsformen kompletteras med ett beslut i

lokalfrågan. Enligt förbundets mening bör tidpunkten för ändring av före­

tagsformen sammanfalla med tidpunkten för inflyttning i nya lokaler.

VI. Det statliga karttrycket

Nuvarande organisation av det statliga karttryckct. Bland de kartprodu-

cerande statsmyndigheterna intager rikets allmänna kartverk den främsta

platsen. Dess kartor tryckes i huvudsak hos Generalstabens litografiska an­

stalt. En inte obetydlig mängd sekundärreproduktioner av kartorna utföres

dock vid försvarsstabens tryckeri.

Det civila karttrycket

Rikets allmänna kartverk har enligt sin instruktion till uppgift att upp­

rätta, utgiva och vid behov revidera ekonomiska och topografiska kartor,

fotokartor och översiktskartor samt för försvaret erforderliga specialkartor

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

verket i princip med halva tryckningskostnaden eller f. n. i flertalet fall

med 691 kr. per kartblad. Vid nytryck av kartan svarar emellertid anstal­

ten för hela tryckningskostnaden.

Enligt avtalen gäller vissa undantag från Generalstabens litografiska

anstalts ensamrätt att reproducera kartor. Sålunda har militära myndig­

heter och lantmäteriväsendet rätt att för eget behov och för fullgörande av

sina tjänsteåligganden, i samma utsträckning som skett före det nuvarande

avtalskomplexets tillkomst, kopiera kartor utan att erlägga royalty till

anstalten. Kartverket kan obehindrat utnyttja kartorna för framställning

av andra produkter än tryckta kartor för försäljning. Länslantmäterikon-

toren äger vidare framställa och försälja kopior av svarttrycket av den

ekonomiska kartan, da fastighetsindelningen å denna förts åjour inom kon­

toren. Slutligen har statens reproduktionsanstalt rätt att framställa och

försälja kopior av ekonomiska kartan, såvitt angår indelningsärenden.

Kartverkets egen förlagsverksamhet avseende kartor är av förhållandevis

ringa omfattning och omsättningen uppgår blott till ca 25 000 kr. Däremot

bedrives en betydande förlagsverksamhet beträffande flygbildsmaterial.

Det militära karttrycket

De karttyper, som anskaffas för försvarsväsendet, utgöres i regel av

kartverkets produkter, vilka därvid merendels försetts med vissa påtryck.

De vanligaste karttyperna är generalkartans militärupplagor i skalan

1: 1 000 000, översiktskartan, vägbreddskartan och försvarets indelnings-

karta i skalan 1:400 000, fältkartan och generalstabskartan i skalan

1:100 000, telefonkartan i skalan 1:100 000 eller 1:200 000 och eldled-

ningskartan i skalan 1:20 000.

Av kartor, som framställes av annan än kartverket, användes inom

försvarsväsendet Generalstabens litografiska anstalts turistkarta, Kungl.

automobilklubbens karta för genomgående trafik, flygvapnets flygkarta i

skalan 1: 300 000 och flygvapnets luftförsvarsorienteringskarta. översikts­

kartan, vägbreddskartan och försvarets indelningskarta torde liksom flyg­

kartan inom de närmaste åren komma att ersättas av en provisorisk över­

siktskarta i skalan 1: 250 000.

De kartor, som i fredstid anskaffas för försvarsväsendet, utgör endast

en mindre del av krigskartebehovet. Huvuddelen av detta tillgodoses ge­

nom tryckning vid ett skärpt läge eller under krig.

Försvarsstabens eget tryckeri utnyttjas främst för framställning av sär­

tryck ur generalstabskartan. Av tryckeriets genomsnittliga årsproduktion

under de senaste åren eller ca 200 000 särtryck är blott omkring fem procent

krigskartor.

Den helt övervägande delen av det militära karttrycket ombesörjes av

Generalstabens litografiska anstalt efter beställning av chefen för för­

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

detta alternativ. Därjämte torde det bli svårt att intressera Generalstabens

litografiska anstalt för att deltaga i tryckningen av kartor vid ett beredskaps-

läge, om företaget inte alls utnyttjas för den fredsmässiga tryckningen av

motsvarande kartor.

Alternativ 2. Statligt förlag

Rikets allmänna kartverk förlägger sina kartor och anlitar för tryck­

ningen de företag, som i fri konkurrens kan utföra denna bäst och billi­

gast. Förlaget omfattar ordinarie karteditioner samt vissa förlagssärtryck

och kartor med särskilda påtryck. I anslutning till förlaget bör tillfälliga

särtryck framställas. Verksamheten bör samordnas med kartverkets foto-

grammetriska beställningsverksamhet och finansieras enligt de principer,

som gäller för denna fr.o. m. den 1 juli 1961. Kapitalbehovet på längre

sikt bör tillgodoses av influtna medel, då produktpriserna avses skola täcka

alla kostnader, som är förenade med tryckning, förläggande och distribu­

tion. Om förlaget skall organiseras i full omfattning redan från början,

kräves dock ett relativt betydande begynnelsekapital för att täcka första-

gångsanskaffningen av kartor.

Alternativ 3. Revision av nuvarande avtals system

Här förutsättes att, efter en genomgripande revision av nuvarande av-

talskomplex, Generalstabens litografiska anstalt delvis bibehålies vid upp­

hovsrätten till de officiella kartorna. Därvid överlåter kartverket till anstal­

ten rätten att sälja kartorna i öppna marknaden, medan kartverket bibe­

håller övrig rätt till kartorna. Detta innebär, att kartupplagor för statens

eget behov eller för en begränsad krets, t. ex. orienteringsklubbar, kan

1 ramställas utan att anstalten beröres härav. Fullständig insyn i anstaltens

bokföring bör erhållas, och vinsten bör fördelas mellan staten och anstal-

ten. Avtalet bör utformas sa, att staten har reell möjlighet att med lämpliga

tidsintervall ompröva formerna för karttrycket.

Sakrevisionen har inte förordat något av alternativen, enär de olika

alternativens ekonomiska innebörd för statsverket ansetts kunna fullt

klarläggas först efter ingående förhandlingar med Generalstabens lito­

grafiska anstalt samt sakrevisionen inte funnit sig ha befogenhet att ingå

1 dylika förhandlingar. Det har ej heller ansetts lämpligt att påbörja så­

dana, förrän hithörande problem blivit töremål för mera allmänna över­

väganden.

Utredningen för vidare beredning av frågor rörande det statliga kart­

trycket. Utredningen har i enlighet med sina direktiv utgått från vad i

statens sakrevisions utredning och däröver avgivna yttranden anförts samt

har under utredningsarbetets gång haft överläggningar med statens repro-

duktionsanstalt och Generalstabens litografiska anstalt. De sakkunniga be­

tecknar sitt förslag, vars slutliga utformning är avhängig av resultatet av

.särskilda förhandlingar, såsom en modifierad art av sakrevisionens alternativ

2 såtillvida, att det innebär att ett statligt förlag skall upprättas med tryck­

ning i fri konkurrens och statlig eller enskild distribution samt alt organi­

sationen av krigskartetryckningen skall förbättras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

29

Förslaget, vars genomförande beräknas kunna påbörjas tidigast vid in­

gången av år 1963, har av utredningen sammanfattats sålunda.

1. Upphovsrätten till de officiella kartorna återföres till staten. Härvid

aktualiseras i första hand frågan om uppsägning av avtalen rörande

generalstabskartan, nya topografiska kartan, översiktskartorna och

generalkartan. Frågan om uppsägning av avtalet beträffande ekono­

miska kartan torde i samband med särskilda förhandlingar få över­

vägas bl. a. med hänsyn till att rikets allmänna kartverk och General­

stabens litografiska anstalt tolkar avtalet på olika sätt.

2. Tryckningen av de officiella kartorna sker i princip i fri konkurrens.

3. Annan än staten kan få sekundärutnyttja de officiella kartorna och

deras underlag i den mån staten så medgiver.

4. Om distributionen av de officiella kartorna inte skall handhavas av

kartverket i egen regi, bör den utlämnas som en ren kommissionärs-

uppgift, varvid statens reproduktionsanstalt eller Generalstabens lito­

grafiska anstalt kan komma i fråga såsom distributör. Valet mellan

dessa alternativ blir bl. a. beroende av ekonomiska överväganden och

torde få anstå till dess särskilda förhandlingar upptages.

5. Planläggningen, ledningen och ansvaret för krigskartetrvckningen an­

kommer på kartverket, som därför erhåller erforderliga direktiv från

vederbörande militära myndighet. Nuvarande organisation för krigs-

kartetryckningen förstärkes bl. a. genom utnyttjande av ytterligare

företag.

6. Den militära och civila kartproduktionen samordnas i den utsträckning

som är möjlig.

VII. Lantmäterästyrelsens skrivelse angående statens reproduktions-

anstalts anslagsäskanden för budgetåret 1961/62

Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell utrustning samt

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. För innevarande budgetår

har å kapitalbudgeten under rubriken Statens reproduktionsanstalts fond

anvisats dels 110 000 kr. till utökad maskinell utrustning, dels 10 000 kr.

till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid statens reproduk­

tionsanstalt.

Med överlämnande av framställning från reproduktionsanstalten ävensom

yttrande däröver av statens tryckeriintendent hemställer lantmäteristyrelsen

(skr. 19/9 1960), att för nästa budgetår måtte anvisas dels ett investerings-

anslag av 205 000 kr. till utökad maskinell utrustning vid reproduktions­

anstalten, dels ett investeringsanslag av 10 000 kr. till ersättningsanskaff­

ningar och förnyelsearbeten vid anstalten.

Det äskade anslaget av 205 000 kr. avses för ersättningsanskaffning av

följande utrustning.

1 enfärgs offsetpress................................................................................. 165 000

1 tryckautomat .......................................................................................... 15 000

1 cylinderautomat ..................................................................................... 35 000

1 anlimningsmaskin ................................................................................. 2 500

1 perforermaskin ......................................................................................_.____ 8 000

225 500

30

Kungl. Maj-.ts proposition nr 93 dr 1961

Reproduktionsanstalten beräknar att kunna erhålla sammanlagt 20 000

kr. vid försäljning av motsvarande utrangerade maskiner.

Lantmäteristyrelsen framhåller, att det med hänsyn till konkurrensför­

hållandena inom den grafiska industrin är angeläget, att reproduktions-

anstaltens produktions-, leverans- och konkurrensförmåga i möjligaste mån

hålles i nivå med utvecklingen på marknaden i övrigt. Härför erfordras

uppenbarligen att anstaltens maskinella utrustning är modern och effektiv.

Statens tryckeriintendent anför, att de föreslagna nyanskaffningarna av

maskiner torde komma att främja en rationalisering av arbetsförhållan­

dena vid anstalten. De redovisade kostnadsberäkningarna har inte givit

anledning till erinran.

VIII. Departementschefen

Statens reproduktionsanstalt har enligt sin instruktion till uppgift att,

mot betalning, åt staten och dess organ ävensom åt enskilda utföra repro­

duktion och tryck av kartor, ritningar, blanketter m. m. samt att bedri­

va förlagsverksamhet i samband därmed. Reproduktionsanstalten erhöll sin

nuvarande organisation såsom ett affärsdrivande verk under lantmäteri-

styrelsens överinseende år 1926. Därefter har anstalten genomgått en bety­

dande utveckling och bedriver numera en relativt omfattande tryckeri- och

förlagsverksamhet.

För närvarande innefattar reproduktionsanstaltens organisation, för vil­

ken lämnats en närmare redogörelse i det föregående, bland annat en

litografisk och en typografisk avdelning samt bokbinderi, kartredaktion

och förlag. Den litografiska avdelningens produktion består till cirka 50

procent av karttryck och till återstående del av blankettryck, förpack-

ningstryck, journaler och tidskrifter, m. m. I tryckningen av de av rikets,

allmänna kartverk framställda kartorna har anstalten — trots syftet med

anstaltens tillkomst och instruktionens ordalag — hittills medverkat en­

dast i mycket ringa utsträckning. De karttryck som anstalten för närva­

rande utför är i första hand sådana som har samband med lantmäteriets

fastighetsbildningsåtgärder, vidare grundkartor för olika planeringsända-

mål, byggnadsplaner, stadsplaner och generalplaner, kartor i samband med

ändring i rikets indelning samt andra beställningar för städers och sam­

hällens behov, exempelvis turistkartor och adresskartor. Verksamheten

på den litografiska avdelningen innefattar även fotografiskt ateljéarbete.

Den typografiska avdelningen trycker blanketter, böcker, tidskrifter m. m.

Avdelningen utför jämväl visst riksdagstryck. Kartredaktionen bedriver

kundservice i samband med beställningstryck av kartor samt framställer

manuskript för karttryck. Vid förlaget tillhandahålles en mångfald olika

32

Kttngl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1961

anstalten. I sammanhanget framhåller utredningen såsom nödvändigt att

anstaltens lokalförhållanden förbättras. Utredningen uttalar sig också för

att redovisnings- och revisionssystemet utformas på det sätt som gäller

inom andra statliga aktiebolag. Slutligen föreslår utredningen fortsatt pröv­

ning av vissa övergångsfrågor i samband med bolagsbildningen, bland

annat spörsmålen om bolagets eget kapital, personalens avlönings- och

pensionsförhållanden samt finansieringen av pensionsåtagandena.

Utredningens principförslag om bolagsbildning av reproduktionsanstal-

ten har tillstyrkts av samtliga remissorgan som uttalat sig i ämnet utom

av riksräkenskapsverket. Enligt detta ämbetsverk bör för övrigt frågan om

företagsformen upptagas till avgörande först i samband med den slutliga

prövningen av det officiella karttryckets ordnande.

De av 1953 års utredning angivna övergångsproblemen ävensom vissa

andra frågor rörande reproduktionsanstaltens lokaler, personal, finan­

siering, kapitalbildning m. m. har på Kungl. Maj:ts uppdrag utretts av lant-

mäteristyrelsen i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket, statens

lönenämnd och statens avtalsnämnd. Beträffande de av sagda myndigheter

i januari 1961 framlagda utredningsförslagen och de häröver avgivna re­

missyttrandena torde jag få hänvisa till den föregående redogörelsen.

I sitt hösten 1960 avgivna slutbetänkande med förslag till reformering av

de nuvarande statliga företagsformerna m. m. har 1953 års utredning ånyo

betonat, att aktiebolagsformen bör särskilt väl lämpa sig för reproduk-

tionsanstalten.

Innan jag redovisar min egen ståndpunkt till spörsmålet om reproduk­

tionsanstaltens framtida företagsform vill jag först beröra en av de verk­

samhetsgrenar, vars fortsatta inriktning och omfattning särskilt påverkar

företagets utveckling. Jag åsyftar här reproduktionsarbetet m. m. i fråga

om kartor. Såsom förut nämnts svarar anstalten för närvarande inte för

någon nämnvärd del av tryckningen, lagerhållningen eller distributionen

av de av rikets allmänna kartverk framställda officiella kartorna. Ifråga­

varande trycknings-, lagerhållnings- och distributionsuppgifter liksom upp­

hovsrätten till flertalet av de av kartverket utgivna kartorna har genom

avtal och mot viss royalty för kartverket överlåtits på det privata företaget

Generalstabens litografiska anstalt, tillhörande Esseltekoncernen.

De inom försvarsväsendet använda karttyperna utgöres till helt över­

vägande delen av kartverkets produkter och bearbetningar därav. Även

det militära karttrycket utföres i allmänhet av Generalstabens litografiska

anstalt och då i enlighet med avtal som träffats mellan chefen för försvars­

staben och nämnda privata företag.

Frågan om det statliga karttryckets ordnande har varit föremål för

utredning vid åtskilliga tillfällen. En uppräkning av dessa har skett i det

föregående. Därvid har närmare återgivits vissa synpunkter och förslag

Kungt. Moj.ts proposition nr 93 år 1961

33

dels av statens sakrevision i en i juni 1960 avgiven promemoria, dels av en

därefter särskilt tillsatt expertkommitté i ett nyligen avgivet betänkande.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t meddelat beslut i anledning av

sistnämnda betänkande. Kungl. Maj:t har härvid bland annat förordnat

att samtliga mellan kartverket och innehavaren av Generalstabens lito­

grafiska anstalt träffade avtal om tryckning och förlag av officiella kartor

skall uppsägas med giltighet från och med den 1 januari 1963. Samtidigt

har chefen för jordbruksdepartementet bemyndigats tillkalla en förhand­

lingsdelegation med uppgift att inom jordbruksdepartementet — med ut­

gångspunkt från att, från och med nämnda tidpunkt, förläggandet av de

officiella kartorna skall åvila staten, tryckningen av kartorna i princip

skall ske efter anbudsförfarande och distributionen av kartorna i fråga

skall ombesörjas inom den statliga sektorn — överlägga med berörda par­

ter om de övergångsproblem, som uppkommer till följd av avtalsuppsäg-

ningen, samt att inkomma till Kungl. Maj:t med de förslag som överlägg­

ningarna leder till.

Med hänsyn till reproduktionsanstaltens arbetsuppgifter och verksam­

hetsinriktning finner jag — liksom den enhälliga, av företrädare för skilda

intressegrupper sammansatta kommittén för behandling av frågor rörande

de statliga företagsformerna — att anstalten bör ombildas till statligt aktie­

bolag. Den nuvarande reproduktionsanstaltens verksamhet torde böra över­

föras på det nya bolaget den 1 juli 1962. Genom den förordade ändringen

av företagsformen blir anstalten jämställd med de privata företag på mark­

naden som den har att konkurrera med. Den allmänna tryckeriverksamheten

vid anstalten och det tidigare i dag beslutade förfarandet beträffande tryck­

ningen liksom också i fråga om distributionen av de officiella kartorna

motiverar att anstalten får ökade konkurrensmöjligheter. Jag vill i detta

sammanhang erinra om företagsformsutredningens principuttalande i dess

slutbetänkande, att bolagsformen synes framför allt böra väljas vid indu­

striell och teknisk drift, där affärsverksamheten skall bedrivas på i stort

sett samma villkor som i det enskilda näringslivet och i konkurrens

med detta. Genom affärsdrift i bolagets form kommer vidare det statliga

organet redovisningsmässigt och skattemässigt i samma ställning som ett

privat företag.

1 den bolagsordning för det nya statliga bolaget som Kungl. Maj:t skall

fastställa bör angivas att detta bar till ändamål att bedriva tryckeri- och för­

lagsverksamhet, innefattande även reproduktionsarbete i fråga om kartor.

Bolagets aktiebrev bör ställas till viss man. För den händelse vissa aktier

framdeles kan komma att överlåtas på utomstående bör i bolagsordningen

intagas sedvanliga bestämmelser innebärande skydd mot utländskt infly­

tande samt om liembudsskyldighet. Rösträtten för statens aktier på bolags­

stämman utövas av den Kungl. Maj:t i varje särskilt fall därtill utser. Änd- 3

3

llihang till riksdagens protokoll 1961. 1 sund. Nr 93

34

Kungl. Afaj:ts proposition nr 93 dr 1961

ringar i bolagsordningen bör för att äga giltighet fastställas av Kungl. Maj:t.

Bolagets inre organisation bör fastställas av den blivande styrelsen.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att låta vidtaga de förberedelseåtgär­

der, som erfordras för reproduktionsanstaltens övergång till bolag den

1 juli 1962. Det är min avsikt att så snart riksdagen meddelat sitt princip­

beslut om bolagsbildningen föreslå Kungl. Maj:t att tillsätta en särskild

arbetsgrupp med karaktär av interimsstyrelse för det blivande bolaget.

Gruppen bör genomföra sådana undersökningar om bolagets inriktning

i fråga om skilda verksamhetsgrenar, om dessas lämpliga omfattning och

om organisationen i stort ävensom sådana förhandlingar med bland annat

berörda personalkategorier som bör vara avslutade innan bolaget träder

i funktion.

Skulle anställd vid reproduktionsanstalten av någon anledning inte kunna

beredas anställning vid bolaget bör, såsom lantmäteristyrelsen föreslagit, i

princip tillämpas motsvarande förfarande, som 1960 års riksdag förordat

(prop. 184, SU 206, rskr. 402) beträffande sådan personal vid marinverk­

städerna i Karlskrona, som vid ombildningen av dessa verkstäder till bolag

inte kan beredas anställning vid detta. Det skall i enlighet härmed ankomma

på vederbörande arbetsmarknadsorgan att i samarbete med bland annat

företagets ledning verka för vederbörandes omplacering. Därest någon an­

ställd ej skulle kunna beredas fortsatt anställning, synes Kungl. Maj:t böra

äga bereda vederbörande viss ekonomisk gottgörelse enligt regler, i huvud­

sak utformade i anslutning till de bestämmelser, som med stöd av riks­

dagens beslut (prop. 1958: 101 och 1959: 110) gäller rörande övertalig per­

sonal vid örlogsvarven.

Även frågan om ersättning till det nybildade bolaget för pensionskost­

nader, som kan hänföras till anställningstid före övergången i bolagets

tjänst, synes böra lösas i överensstämmelse med de riktlinjer som i detta

hänseende angivits i fråga om Karlskronavarvet AB. Det torde alltså få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i ersättningsfrågan och kostnaderna

för beslutade ersättningar bör utbetalas från anslag under tolfte huvud­

titeln.

Den förut nämnda arbetsgruppen bör bland annat även framlägga förslag

till namn å bolaget.

En viktig förutsättning för att verksamheten vid reproduktionsanstal­

ten skall kunna bedrivas rationellt är att företagets lokalfråga får en snar

och ändamålsenlig lösning. Såsom tidigare redovisats hyr anstalten för

närvarande lokaler på fem olika ställen i Stockholm. Lokalernas samman­

lagda planyta uppgår till 3 100 m2. Ur arbetarskyddssynpunkt har loka­

lerna förklarats vara undermåliga och yrkesinspektionen har framfört

anmärkningar mot desamma. Anstaltens lokalbehov kan utifrån dagens

förutsättningar beräknas motsvara en planyta av ungefär 6 900 m2. Detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1961

35

behov anser jag böra tillgodoses genom att ett nybygge för företaget kom­

mer till stånd i Stockholm. Med hänsyn till de krav på en central förläggning

av det nva bolaget som följer av konkurrensen med privata företag med

likartad verksamhet och behovet av närbelägenhet till rikets allmänna

kartverk och lantmäteristyrelsen samt andra statliga organ kan jag inte

förorda någon omlokalisering av företaget till landsorten. För en nybyggnad

lämplig tomtmark finnes reserverad i Råcksta i Stockholms nordvästra del.

Tomträttsavgälden för denna mark beräknas uppgå till cirka 35 000 kronor

för år räknat. Under nästa budgetår torde, då avtal om markupplåtelsen

förutsättes träda i kraft den 1 oktober 1961, erfordras ett belopp av 27 000

kronor för bekostande av dylik avgäld. För att bestrida sistnämnda utgift

bör i gängse ordning disponeras för dylika ändamål avsedda medel under

byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

Detaljplaneringen av ifrågavarande byggnadsprojekt, för vilket vissa

preliminära ritningar redan finnes, bör påbörjas snarast med sikte på att

anläggningsarbetena skall kunna igångsättas på senhösten detta år. Sedan

Kungl. Maj:t efter tillämpning av de riktlinjer för handläggningen av ären­

den rörande den statliga byggnadsverksamheten som godkänts av riksdagen

tagit slutlig ställning till detaljplaneringen och de definitiva kostnads­

beräkningarna, torde erforderligt investeringsanslag böra äskas hos riks­

dagen. Till frågan om formerna för upplåtandet av fastigheten till det statliga

bolaget torde ställning inte nu behöva tagas.

Spörsmålen om det nybildade bolagets behov av aktiekapital och rörlig

kredit i riksgäldskontoret liksom andra finansiella frågor i samband med

ändringen av företagsformen bör närmare prövas av omförmälda arbets­

grupp med karaktär av interimsstyrelse i direkt anknytning till dess övriga

undersökningar. Resultatet av prövningen bör därefter läggas till grund

för de äskanden i ämnet som i överensstämmelse med det tidigare sagda

skall underställas 1962 års riksdag. I detta sammanhang vill jag emellertid

anföra följande.

Det å statens reproduktionsanstalts fond investerade kapitalet låg fram

till år 1957 under 500 000 kronor. Sedan sistnämnda år ytterligare 500 000

kronor tillskjutits såsom rörelsemedel, är det bokförda beloppet nu cirka

1 miljon kronor. Anstalten har under perioden 1926—1960 inlevererat

cirka 2,5 miljoner kronor till statskassan såsom överskott av rörelsen.

Vid anstaltens ombildning till statligt aktiebolag bör på grundval av

Kungl. Maj ds beslut till bolaget föras i princip samtliga vid övergångstill-

fället till anstalten hänförliga tillgångar och skulder samt företagets hela

rörelse. Fn ändring av företagsformen synes knappast i och för sig påverka

kapitalbehovet eller motivera en ändring av detta behovs finansiering. Det

kan därför anses företagsekonomiskt motiverat, att det hittillsvarande egna

kapitalet, som den 30 juni innevarande år enligt eu genom anstaltens för-

3^

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 nr 1961

sorg nyligen företagen undersökning beräknas ha ett värde av cirka 1,7

miljoner kronor, även efter ombildningen till aktiebolag i sin helhet redo­

visas under benämningen eget kapital. I statens bokförda nettoförmögen­

het ingår statens reproduktionsanstalts fond per den 30 juni 1960 med

obetydligt över 1 miljon kronor. Skillnaden mellan nyssnämnda värde å 1,7

miljoner kronor och det i rikshuvudboken för ifrågavarande fond redovisade

nettokapitalet förklaras av, att detta kapital nedbringats ej blott genom

avsättningar i vanlig ordning till värdeminskningskonto utan även genom

extra avsättningar för mötande av framtida pensionsförpliktelser.

Reproduktionsanstalten åtnjuter för närvarande med stöd av riksdagens

medgivande en rörlig kredit i riksgäldskontoret å 700 000 kronor. Jag ut­

går från att även till det nya bolagets disposition behöver ställas en rörlig

kredit av erforderlig omfattning.

För nästa budgetår synes utvidgningen av anstaltens verksamhet böra

hålla sig inom ramen för outnyttjade belopp av redan lämnade investerings-

bemyndiganden jämte de investeringsanslag till utökad maskinell utrustning

in. m., som jag i det följande föreslår skall anvisas i vår. Vid de bedöman­

den av investeringsbehovet som skall ligga till grund för anvisningen nästa

ar av medel till aktiekapital m. m. för bolaget måste självfallet beaktas nöd­

vändigheten av att företaget får en tillfredsställande räntabilitet.

Oavsett den förestående bolagsbildningen bör det pågående rationalise-

ringsarbetet vid reproduktionsanstalten fortsätta. Jag förordar därför, med

godtagande av lantmäteristyrelsens kostnadsberäkningar, att för nästa budget­

år anvisas sammanlagt 213 000 kronor för anskaffning av maskinell utrust­

ning vid anstalten. Av det föreslagna investeringsbeloppet torde 205 000 kronor

böra ställas till förfogande under anslaget Statens reproduktions­

anstalts fond: Utökad maskinell utrustning och 10 000

kronor under anslaget Statens reproduktionsanstalts fond:

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Slutligen vill jag för Kungl. Maj:t anmäla, att frågor om lönegradsänd-

ringar av vissa tjänster vid reproduktionsanstalten varit föremål för över­

läggningar mellan företrädare för civildepartementet samt vederbörande

personalorganisation. I anslutning härtill bör vid fastställandet av anstaltens

driftkostnadsstat för budgetåret 1961/62 de i personalförteckningen för

anstalten upptagna tjänsterna som byrådirektör i Ae 24, ingenjör i Ae 23 och

assistent (kartredaktör) i Ae 17 utbytas mot tjänster som byrådirektör i

Ae 26, förste driftsingenjör i Ae 24 och assistent i Ae 19. Därjämte bör be­

fattningen som bokhållare i Ae 15 omändras till en tjänst som kamrerare

i Ae 17. Den för närvarande med vikarie uppehållna tjänsten som avdel­

ningsdirektör i Bg 1 bör för nästa budgetår avses för en befattningshavare

med särskilda kunskaper och erfarenheter på det tryckeriekonomiska om­

rådet.