2

Kungl. Maj. ts proposition nr 131 år 1962

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 32 §.

6. Värnpliktig för egen del till­

kommande naturaförmåner och det

under fredstjänstgöring utgående

penningbidraget samt premie till

värnpliktig för genomgången fortsatt

befälsutbildning eller för jämlikt 27 §

1 mom. C värnpliktslagen fullgjord

repetitionsövning skola icke uppta­

gas såsom skattepliktig intäkt. Fa­

miljebidrag ävensom under freds­

tjänstgöring utgående flygtillägg och

sjötjänstbidrag utgöra däremot skat­

tepliktig intäkt. För tid då krigsav-

löningsreglementet är tillämpligt skall

för värnpliktig terminslön icke räk­

nas till skattepliktig intäkt, dock att

vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring

i sjöreserv skatteplikt föreligger för

den del av terminslönen, som motsva­

rar sjötjänstbidrag, i den mån den­

samma överstiger terminslön för den

värnpliktige enligt 6 § krigsavlönings-

reglementet. Månadslön skall utgöra

skattepliktig intäkt. Vad i detta styc­

ke sägs skall gälla jämväl i fråga om

annan personal vid krigsmakten, som

avlönas enligt de för värnpliktiga gäl­

lande grunder.

För annan------- — 6 § krigsavlö-

ningsreglementet.

Den för----------- deras bestridande.

till 32 §.

6. Värnpliktig för egen del tillkom­

mande naturaförmåner och det under

fredstjänstgöring utgående penning­

bidraget samt premie till värnpliktig

för genomgången fortsatt befälsut­

bildning eller för jämlikt 27 § 1

mom. C värnpliktslagen fullgjord re­

petitionsövning skola icke upptagas

såsom skattepliktig intäkt. Under

fredstjänstgöring utgående flygtill-

lägg och sjötjänstbidrag utgöra där­

emot skattepliktig intäkt. För tid då

krigsavlöningsreglementet är till-

lämpligt skall för värnpliktig termins­

lön icke räknas till skattepliktig in­

täkt, dock att vid sjötjänstgöring eller

tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt fö­

religger för den del av terminslönen,

som motsvarar sjötjänstbidrag, i den

mån densamma överstiger terminslön

för den värnpliktige enligt 6 § krigs­

avlöningsreglementet. Månadslön

skall utgöra skattepliktig intäkt.

För annan------- —• 6 § krigsavlö­

ningsreglementet.

Den för —- — — deras bestridande.

Familjebidrag, vilket annorledes ån

'

Senaste lydelse av punkt 6 se 1949: 293 och av punkt 7 se 1946: 703.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 ja­

nuari 1962.

Närvarande:

Statsministern

E ^rlander ,

ministern för utrikes ärendena

U ^ndén ,

statsråden

N ^ilsson , S ^träng , A ^ndersson , L ^indström , L ^indholm , K ^ling , S ^koglund ,

E ^denman , J ^ohansson , ^af G ^eijerstam , H ^ermansson , H ^olmqvist .

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och che­

ferna för försvars- och inrikesdepartementen anmäler chefen för finansde­

partementet, statsrådet Sträng, fråga om skattefrihet för värnpliktigs fa­

miljebidrag, m. m. och anför därvid följande.

De familjebidrag som utgår till familjeförsörjare under värnpliktstjänst­

göring är skattepliktiga. Lämpligheten härav har satts i fråga av 1954 års

värnpliktsavlöningsutredning1 i ett den 29 december 1960 framlagt betän­

kande med förslag rörande förmåner för värnpliktiga m. fl. under frivillig

tjänstgöring, m. m. Utredningen föreslår i betänkandet att flertalet former

av familjebidrag till värnpliktiga görs skattefria. Därjämte förordas bl. a.

att även vissa arvoden, som utgår till krigsmakten tillhörig frivillig personal,

skall vara skattefria.

över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av överbefälhava­

ren, försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårds-

nämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kammarrät­

ten, riksskattenämnden, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet, läns­

styrelserna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus

samt Norrbottens län, statens lönenämnd, lönebeskattningsutredningen,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Landsorga­

nisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akade­

mikers centralorganisation, Statstj änstemännens riksförbund, Svenska ar­

betsgivareföreningen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges hantverks-

och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Lands­

bygdens folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Högerns ung­

domsförbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Centralförbundet för

befälsutbildning, Riksförbundet Sveriges lottakårer, överstyrelsen för svens­

ka röda korset, Svenska blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksför­

bund samt Värnpliktiga underofficerares riksförbund.

Jag anhåller att nu få anmäla detta ärende. Inledningsvis kommer jag

1 T. f. expeditionschefen G. Söderberg, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare

M. G. Gustafsson, byråchefen U. S. Rosenblad och talmannen i riksdagens första kammare

G. V. Sundelin.

6

Familjebidrag beviljas av familjebidragsnämnd och utbetalas i regel till

den som den värnpliktige angivit som betalningsmottagare.

Bestämmelserna om beskattning av familjebidrag och andra värn­

pliktig tillkommande förmåner återfinnes i punkt 6 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen. Enligt dessa bestämmelser gäller i huvudsak föl­

jande. Värnpliktig för egen del tillkommande naturaförmåner liksom även

penningbidraget under fredstjänstgöring är skattefria. Skattefrihet förelig­

ger även för premie till värnpliktig för genomgången fortsatt befälsutbild-

nmg m. m. Familjebidrag utgör däremot skattepliktig intäkt. — Vad som i

dessa hänseenden gäller för värnpliktig, avser också annan personal vid

krigsmakten som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunderna.

Även om familjebidrag sålunda i princip beskattas som löneinkomst skall

enligt särskild undantagsbestämmelse i 10 § uppbördsförordningen avdrag

för preliminär A-skatt icke ske för familjebidrag.

Det bör måhända understrykas, att den värnpliktige är skattskyldig för

familjebidraget även i de fall bidraget utbetalas till annan person. Om bi­

di aget t. ex. avser frånskild hustru och barn som vistas hos henne, torde

bidraget regelmässigt utbetalas till den frånskilda hustrun. Den värnplik­

tige skall i detta fall ändå deklarera hela bidraget som inkomst. Han får

i stället avdrag såsom för periodiskt understöd för den del av bidraget som

avser avdragsgillt underhåll. För hustrun uppkommer skattskyldighet för

den del av bidraget som avser henne. Vad hon mottagit för barnens räkning

blir skattefritt.

1954 års värnpliktsavlöningsutrednings förslag. Utredningen påpekar att

bestämmelserna om beskattningen av familjebidrag tillkom efter beslut av

1940 års urtima riksdag och motiverades främst med följande tre skäl. För

en familj av genomsnittlig storlek syntes familjebidraget jämte den värnplik­

tiges krigslön och värdet av hans naturaförmåner inte komma att avsevärt

understiga de löner, som utgick enligt gällande kollektivavtal inom indu­

strien. Vidare utgick viss del av familjebidraget utan behovsprövning. Slut­

ligen skulle skattefrihet för familjebidrag medföra skattebortfall för kom­

munerna och tvinga dessa till betydande höjningar av kommunalskatten för

de icke värnpliktiga.

Utredningen framhåller, att intet av dessa motiv för skatteplikten numera

ar bäiande. Familjebidraget är nu behovsprövat och så beräknat, att det till­

sammans med eventuellt bibehållen inkomst från annat håll täcker nödiga

utgifter för försörjningen av familjemedlemmar, som är beroende av den

värnpliktige. Vad sålunda kan tillkomma eu värnpliktig med familj uppgår

numera näppeligen till en industriarbetares genomsnittsinkomst och bör

med hansyn till sättet för förmånernas beräknande inte ge utrymme för nå­

gon beskattning. Vidare blir efter behovsprövningens införande skattebort­

fallet inte av samma storleksordning som tidigare.

Med beaktande av dessa omständigheter har utredningen kommit till den

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

8

Remissyttrandena. Utredningens förslag om skattefrihet för familje­

bidrag har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Förslaget har så­

lunda tillstyrkts eller lämnats utan erinran av överbefälhavaren, försvarets

civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, socialsty-

relsen, arbetsmarknadsstyrelsen, riksskattenämnden, riksräkenskapsverket,

överståthållarämbetet, de hörda länsstyrelserna, lönebeskattningsutredning-

en, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sve­

riges akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund,

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges

hantverks- och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbun­

det Landsbygdens folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Hö­

gerns ungdomsförbund, Centralförbundet för befälsutbildning, Svenska blå

stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Riksförbundet Sveriges

lottakårer, Svenska röda korset och Värnpliktiga underofficerares riksför­

bund.

Avstyrkande yttranden bar avgivits av statskontoret, kammarrätten, Sven­

ska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Svenska lands­

bygdens ungdomsförbund.

Ur de tillstyrkande yttrandena må här återges följande.

Överbefälhavaren finner det angeläget, att reformen snarast genomföres.

Skattefrihet för familjepenning och bostadsbidrag bör enligt överbefälhava­

ren ses som en konsekvens av vad som redan gäller beträffande socialhjälp,

allmänna barnbidrag samt ersättningar, som utgår på grund av försäkring

i allmän sjukkassa eller jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring.

De motiv, som ursprungligen låg till grund för beskattningen av familje­

bidragen, äger enligt försvarets civilförvaltnings uppfattning inte längre

samma tyngd som tidigare. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

anser, att familjebidraget i alla förekommande former logiskt sett bör vara

skattefritt. Nämnden vill emellertid i sammanhanget uttala, att skattefrihe­

ten i fråga om familjebidraget inte rimligen bör hindra en uppräkning av fa­

milj epenningens maximibelopp till skäligare nivå än för närvarande.

Riksskattenämnden framhåller att, ur de synpunkter nämnden främst har

att beakta, rent allmänt sådana åtgärder är att välkomna som innebär att

man förenklar taxeringsarbetet på områden, där det fiskala intresset är

ringa, och därigenom friställer arbetskraft som i stället kan användas för

mera väsentliga uppgifter. Nämnden anför vidare följande.

Då den av de sakkunniga föreslagna skattefriheten för de olika bidragen

kommer att medföra sådan förenkling samt då bidragen äro behovsprövade

och till huvudsaklig del torde ligga inom ramen för de av centrala nppbörds-

nämnden fastställda normalbeloppen för existensminimum, har riksskatte­

nämnden i princip intet att erinra emot att skattefrihet införes. Enligt vad

riksskattenämnden under hand inhämtat, torde de årliga kostnaderna för fa­

miljebidrag uppgå till 30—35 milj. kronor, varav 70—75 % eller cirka 25

milj. kronor kunna beräknas belöpa på de till repetitionsövningar inkallade

värnpliktiga. Då endast sistnämnda belopp enligt gällande system torde bli­

va föremål för effektiv beskattning, kan skattebortfallet för stat och kom­

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

10

dessa problem knappast torde lindras i väsentlig utsträckning genom att be­

skattningen av familjebidragen bibehålies. De torde kräva sin lösning i an­

nat sammanhang.

De remissinstanser som avstyrker den föreslagna skattefriheten för fa­

miljebidrag framhåller följande.

Statskontoret anför, att familjebidragen torde ha avvägts med beaktande

av att de är beskattade. Med hänsyn till det nära samband som föreligger

mellan avvägningen av familjebidragen och beskattningen av dessa, anser

statskontoret att dessa frågor bör prövas i ett sammanhang. Då utredning­

en inte synes ha verkställt någon egentlig omprövning av de nuvarande bi­

dragsbeloppen, anser sig statskontoret inte kunna tillstyrka förslaget.

Kammarrätten betonar, att ifrågavarande spörsmål är av betydande prin­

cipiell innebörd. De av utredningen anförda skälen är inte av sådan styrka,

att de i och för sig motiverar ett avsteg från eljest gällande beskattnings-

principer. Familjebidragen är liksom tidigare avpassade att garantera för­

sörjningen av den värnpliktiges närmaste anhöriga under inkallelsetiden och

är i förening med de skattefria naturaförmåner och penningbidrag den värn­

pliktige åtnjuter för egen del avsedda att åtminstone delvis kompensera ho­

nom för inkomstbortfallet under militärtjänstgöringen. Liknande ersättning­

ar såsom exempelvis ersättning för mistad arbetsförtjänst utgör skattepliktig

intäkt. Vidare erinrar kammarrätten om, att ett betydande antal inkomstta­

gare beskattas för inkomster, som inte överstiger familjebidragens belopp.

—- Av bl. a. dessa skäl och då frågan om beskattningen av familjebidragen

bör övervägas i samband med en allmän översyn av de sociala förmånernas

skatterättsliga behandling anser sig kammarrätten inte kunna förorda utred­

ningens förslag. Kammarrätten håller emellertid inte för osannolikt, att en

omprövning av frågan om beskattningen av skattepliktiga sociala förmåner

kan bli erforderlig i samband med allmänna skatteberedningens övervägan­

den rörande den framtida utformningen av beskattningen.

Svenska stadsförbundet anser att de psykologiska olägenheterna av att fa­

miljebidragen enligt nuvarande skattebestämmelser kan föranleda betung­

ande kvarskatt för vederbörande långt efter det familjebidragen uppburits

inte utgör skäl för skattefrihet för familjebidragen utan snarare för infö­

rande av källskatteavdrag. Förbundet uttalar följande.

Utredningen har framhållit att dess nu framlagda förslag beträffande skat­

tefrihet för familjebidrag endast gäller fredstid, och att den i ett senare be­

tänkande ämnar framlägga förslag om hur beskattningsfrågan skall lösas

under beredskaps- och krigsförhållanden. Enligt styrelsens uppfattning har

emellertid utredningen med sitt nu framlagda förslag föregripit sitt ställ­

ningstagande i det avseendet, eftersom det inte synes praktiskt möjligt att

skattebelägga familjebidragsförmåner som utgår under beredskaps- eller

krigsförhållanden, om samma förmåner är skattefria i fredstid. Under be­

redskaps- eller krigsförhållanden, då en betydande del av en kommuns fa­

miljeförsörjare kan beräknas vara inkallade, skulle kommunens ekonomi ut­

sättas för alltför starka påfrestningar om den — med ett på grund av förhål­

landena minskat skatteunderlag — skulle vidkännas såväl starkt ökade di­

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 är 1962

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

gärd inte bör företas utan övertygande utredning bl. a. om dess nuvarande

och framtida ekonomiska räckvidd. Möjligheten av krav från andra personal­

kategorier om skattefrihet för mindre arvoden får icke heller förbises. Läns­

styrelsen, som inte har tillräckligt material för bedömande av den föreslagna

skattefrihetens följder, anser sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta änd­

ringen.

Statskontoret är inte berett att för närvarande biträda förslaget, då upp­

gifter beträffande arvodesbeloppens totala summa, genomsnittliga storlek

per frivillig och år, fördelning på olika inkomsttagargrupper m. m. inte

lämnats.

Kammarrätten ifrågasätter med hänsyn till de administrativa olägenheter,

som är förenade med källskatteavdrag å dagarvodena, om preliminär skatt

bör uttagas för sådana arvoden.

Det skäl som utredningen anfört för skattefriheten, nämligen att uppbör­

den av skatten medför ett betydande administrativt arbete, anser Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund visserligen vara värt beaktande. Inom

den civila sektorn av samhället finns emellertid inte någon motsvarande

skattefrihet för »småinkomster», även om det i och för sig skulle finnas lika

starka eller ännu starkare skäl därtill. T. ex. de i förhållande till arbetsin­

satsen oftast blygsamma arvoden, som i en del kommuner utgår till kommu­

nala förtroendemän, är skattepliktiga. Arvoden till personer, som på sin

fritid fullgör uppdrag som ungdomsledare, övervakare, etc. är inte heller

skattefria. Det måste därför vara tveksamt, framhåller förbundet, om det

ens från försvarets egen synpunkt, sett i större sammanhang, är till fördel

om personer, som av ansvarskänsla och intresse åtar sig att göra frivilliga

insatser, av samhället beviljas större förmåner än dem som gör motsvaran­

de insatser inom andra grenar av samhällsverksamheten. Förbundet vill där­

för för närvarande inte tillstyrka förslaget.

Svenska landsbygdens ungdomsförbund anser att frågan om skattefrihet

för de nu aktuella ersättningarna ej bör lösas isolerat utan behandlas i sam­

manhang med likartade frågor.

Departementschefen. Frågan om skatteplikt för sociala förmåner har inte

blivit löst efter enhetliga principer. Många förmåner, som utgår efter be-

hovsprövning, är dock skattefria. Bestämmelser om skattefrihet finns exem­

pelvis beträffande socialhjälp, arbetslöshetsunderstöd, omskolningsbidrag till

arbetslösa och familjebostadsbidrag. Å andra sidan är alla folkpensionsför­

måner, även de inkomstprövade, skattepliktiga. Denna principiella skatte­

plikt för folkpensionsförmåner kompletteras dock av bestämmelser om att

den vars inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjorts av folkpension skall

anses ha haft sådan nedsatt skatteförmåga som motiverar extra avdrag. Ge­

nom sådant avdrag torde i regel de inkomstprövade folkpensionsförmånerna

undgå beskattning även i de fall folkpensionären bär inkomst vid sidan av

folkpensionen.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår beskattas familjebidrag till

13

värnpliktiga. När bestämmelserna härom tillkom år 1940 torde familjebi­

dragen inte ha betraktats som en socialförmån utan mera som en del av de

avlöningsförmåner som tillkom den värnpliktige. Familjebidrag utgick på

den tiden i princip till alla värnpliktiga familjeförsörjare utan särskild be-

hovsprövning, även om bidragets belopp utöver ett visst grundbelopp var be­

roende av den värnpliktiges inkomstförhållanden. Under beredskapstiden

torde familjebidraget jämte den värnpliktiges krigslön och värdet av hans

naturaförmåner genomsnittligt inte ha väsentligt understigit de löner som

enligt kollektivavtal utgick inom industrien. En beskattning av familjebi­

dragen såsom för arbetsinkomst tedde sig då naturlig.

Sedermera har familjebidragen i viss man ändrat karaktär. De utgår så­

lunda numera blott efter behovsprövning och synes därigenom mera vara

att anse som ett av sociala skäl lämnat bidrag till familjens försörjning än

som en löneförmån. Bidragen och den värnpliktiges övriga förmåner torde

vidare numera ofta i högre grad avvika från de inkomster den värnpliktige

åtnjuter vid civil anställning.

I detta sammanhang bör beaktas även en omständighet av mera uppbörds-

teknisk art. Enligt en undantagsbestämmelse i uppbördsförordningen skall

de vid löneutbetalningar föreskrivna skatteavdragen inte verkställas i fråga

om familjebidrag. Detta leder till att den på familjebidragen belöpande skat­

ten inte tas ut preliminärt utan först såsom slutlig skatt. I flertalet fall

torde skatten på familjebidragen föranleda kvarstående skatt, som den

skattskyldige har att erlägga i efterhand, kanske mer än två år efter mili­

tärtjänstgöringen. Att en sådan ordning för skattens erläggande inte är till­

fredsställande synes mig uppenbart.

Möjlighet torde inte föreligga att undgå sist angivna olägenheter genom

att slopa undantagsbestämmelsen i uppbördsförordningen. Familjebidragens

belopp torde nämligen i regel understiga eller blott obetydligt överstiga det

s. k. existensminimum som gäller i uppbördshänseende och som den skatt­

skyldige kan åberopa till stöd för ett särskilt beslut om att skatteavdrag skall

underlåtas. Detta förhållande framgår av denna tablå, där skattemässigt

existensminimum (exkl. bostadskostnad) jämföres med familjepenning

utan samtidigt bostadsbidrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

vuxen utan barn ............

Existensminimum

för månad (exkl.

bostad) enl. centra­

la uppbördsnämndens

anvisningar för år

1962, kr.

................ 255

Familjepennings

högsta månadsbe-

lopp, kr.

216

1 barn ........ ................ 310

303

»

+

2 barn ........ ................ 365

390

»

+

3 barn ........ ................ 420

477

*>

+

4 barn........ ................ 475

564

14

De här angivna omständigheterna synes motivera en omprövning av skat­

teplikten för familjebidragen. Det av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning

framlagda förslaget härom har även i regel godtagits av remissinstanserna.

De invändningar som framförts synes — inte minst i belysning av den jäm­

förelse som nyss gjorts mellan familjepenningens maximibelopp och upp-

bördsmässigt existensminimum — inte vara av sådan styrka, att de bör för­

anleda att utredningens förslag frångås. Jag vill därför förorda skattefrihet

för familjebidragen och att därav föranledd ändring av punkten 6 av an­

visningarna till 32 § kommunalskattelagen vidtages. Lagändringen bör trä­

da i kraft så snart som möjligt och även avse de bidrag som utgår inneva­

rande år.

Familjebidrag utbetalas i vissa fall till person utanför den värnpliktiges

hushåll, t. ex. till frånskild hustru såsom underhåll eller till hyresvärd så­

som hyra. I dessa fall bör familjebidragen liksom hittills anses tillkomma

den värnpliktige, ehuru de för hans räkning utbetalas till annan person.

Mottagarens skattskyldighet blir att bedöma såsom om den värnpliktige

själv överlämnat beloppet. På samma sätt bör den värnpliktiges rätt till

avdrag för t. ex. underhållsbidrag till frånskild hustru bedömas oberoende

av det förhållandet att underhållsskyldigheten fullgjorts med ett för den

värnpliktige skattefritt bidrag.

Den föreslagna skattefriheten avser alla former av familjebidrag enligt

familjebidragsförordningen den 29 mars 1946, nr 99, utom näringsbidrag.

Undantaget är motiverat av att näringsbidraget i regel utgår såsom ersätt­

ning för avlöningskostnader, som är avdragsgilla vid taxeringen.

För närvarande gäller samma bestämmelser om familjebidrag i fredstid

och under krigstid. Därest i framtiden särskilda föreskrifter skulle utfärdas

om försörjningen av de värnpliktigas familjer under beredskaps- eller krigs-

förhållanden torde därmed förbundna skattefrågor samtidigt få prövas.

Genom chefen för inrikesdepartementet kommer inom kort förslag att

framläggas om proposition angående nya grunder från och med nästa år

tor avlöning åt civilförsvarspliktiga. Detta förslag kommer att innebära att

civilforsvarspliktiga, som inkallas till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvars­

lagen, skall erhålla — förutom utbildningspremier — antingen penningbi­

drag, tjänstgöringspremier och familjebidrag motsvarande vad värnpliktiga

erhåller eller också en särskild ersättning, benämnd civilförsvarspenning.

Penningbidragen, utbildningspremierna, tjänstgöringspremierna och fa­

miljebidragen avses utgå efter i princip samma regler som gäller för värn­

pliktiga. Civilförsvarspenningens belopp kommer däremot att föreslås bli

anpassat till den civilförsvarspliktiges årsinkomst men avvägt under förut­

sättning att ersättningen blir skattefri.

Jag vill därför förorda, att gällande skattefrihet för värnpliktigs natura­

förmåner och kontantlön utsträckes till att från och med nästa år omfatta

aven motsvarande ersättning till civilförsvarspliktig. Även den av mig

nyss föreslagna skattefriheten för familjebidrag bör gälla i fråga om så­

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

15

dana bidrag till civilförsvarspliktig. I vissa undantagsfall kan civilförsvars-

pliktig enligt nu gällande bestämmelser få familjebidrag. Den nyss före­

slagna skattefriheten för sådana bidrag bör givetvis tillämpas även beträf­

fande civilförsvarspliktigs familjebidrag under år 1962.

Utredningen har även föreslagit skattefrihet för dagarvoden till krigsmak­

ten tillhörig frivillig personal. Såsom grund för skattefriheten har angivits

att arvodena är låga och att beskattningen medför olägenheter i uppbörds-,

deklarations- och taxeringshänseenden.

Jag är emellertid icke beredd att förorda att dessa arvoden får inta en un­

dantagsställning i beskattningshänseende. Fråga är här om rent frivillig

tjänstgöring mot ersättning. Att den skattemässiga redovisningen av låga

arvoden medför vissa administrativa och andra olägenheter är enligt min

mening ej heller tillräckligt skäl att göra dem generellt skattefria. I den mån

ersättningar av detta slag är jämförbara med traktamenten, torde förslaget

om skattefrihet för ersättningarna beröra ett område, som befinner sig un­

der utredning hos lönebeskattningsutredningen.

I detta sammanhang vill jag även beröra en teknisk omreglering av gäl­

lande bestämmelser om skattefrihet för ortstillägg och därmed likställda

förmåner för utom landet anställd diplomatisk eller konsulär personal. Den­

na omreglering föranleds av den i statsverkspropositionen innevarande år

(bilaga 5: utrikesdepartementet, s. 9—27) närmare avhandlade frågan om

utlandstjänstemännens bostadskostnader.

Enligt punkt 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen anges så­

som skattefria, med ortstillägg likställda förmåner för utom landet anställd

diplomatisk eller konsulär personal bl. a. fri bostad, utomeuropeiskt tillägg,

chargé d’affairestillägg och prisutjämningstillägg. Av vad som anförts i

statsverkspropositionen framgår, att utlandstj änstemännen för närvarande

antingen bär fri bostad eller fått sina bostadskostnader beaktade vid avväg­

ningen av de nyss nämnda lönetilläggen. Efter genomförandet av den i stats­

verkspropositionen föreslagna ordningen skulle dessa tjänstemän — i den

mån de inte får bibehålla förmånen av fri bostad — direkt från veder­

börande myndighet erhålla likvid för sina styrkta och såsom ersättnings-

gilla prövade bostadskostnader. Härav kommer att föranledas eu nedjuste-

ring av vederbörandes prisutjämningstillägg eller i vissa fall ortstillägg,

utomeuropeiska tillägg eller chargé d’affairestillägg.

Fråga är alltså om en teknisk omläggning av avlöningsbestämmelserna.

Det hänsynstagande till bostadskostnaderna som hittills skett inom ramen

för vissa skattefria löneförmåner skall alltså i vissa fall utbytas mot en di­

rekt ersättning för bostadskostnaderna. I andra fall ersättes en för närva­

rande skattefri förmån av fri bostad med bostadskostnadsersättningen. Av

detta förhållande torde följa att bostadskostnadsersättningen bör vara skat­

tefri. Härför erfordras dock förtydligande av berörda anvisningspunkt. Jag

förordar sådan författningsändring.

16

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartemen­

tet upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av an­

visningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Jag hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen

till antagande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlå­

tas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Smith

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620083