Prop. 1962:181
('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
1
Nr 181
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 14 sep tember 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370);
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623);
4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272);
5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt; samt
6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut
BERTIL
G. E. Sträng
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1S1
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås skattelättnader för ensamstående med hemma varande barn.
Den som är ogift (även änka, änkling och frånskild) och har hemmava rande barn under 16 år erhåller för närvarande samma ortsavdrag som gift (4 500 kr.), och statlig inkomstskatt beräknas för sådan barnförsörjare efter den för gifta avsedda skatteskalan. Det föreslås i propositionen, att ålders gränsen för barnet höjs, så att de nämnda förmånerna behålls ända till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare föreslås, att ensamstående kvinna med hemmavarande barn under 16 år skall få samma rätt till förvärvsavdrag som gift kvinna.
Kostnaden för dessa reformer kan beräknas till 32 miljoner kronor, var av hälften belöper på staten och hälften på kommunerna. Bestämmelserna föreslås bli tillämpliga redan i fråga om 1962 års inkomster.
I propositionen har även upptagits förslag om tekniska ändringar i skatte- författningarna som föranledes av den i våras beslutade omläggningen av socialförsäkringslagstiftningen samt om ett förtydligande av övergångsbe stämmelserna till den av 1962 års vårriksdag beslutade lagstiftningen om rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för nyanläggning och för bättring av täckdikning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1962
3
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 46 § 2 och 3 mom., 48 § 2 mom., 53 § 1 mom. och 65 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt punkt 1 av an visningarna till 31 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
46 §.
2 mom. I hemortskommunen —--------— — njuta avdrag: 1) för periodiskt--------------------- eller uppfostran; 2) för dels -—- — —--------omyndiga barn; 3) för dels sådan i slutlig eller 3) för dels sådan i slutlig eller tillkommande skatt ingående sjuk- tillkommande skatt ingående sjuk försäkringsavgift enligt lagen om all- försäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § män sjukförsäkring, som under be- lagen om allmän försäkring, som skattningsåret påförts den skattskyl- under beskattningsåret påförts den dige, dels ock premier och and- skattskyldige, dels ock premier ra avgifter, som skattskyldig erlagt och andra avgifter, som skattskyldig för försäkringar av följande slag, vil ka ägas av honom själv eller, i före-
erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller,
kommande fall, hans make eller hans i förekommande fall, hans make el- omyndiga barn, nämligen kapitalför- ler hans omyndiga barn, nämligen säkring, arbetslöshetsförsäkring samt kapitalförsäkring, arbetslöshetsför- sådan sjuk- eller olycksfallsförsäk- säkring samt sådan sjuk- eller olycks- ring, därunder inbegripen avgift till fallsförsäkring, därunder inbegripen sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör
avgift till sjukkassa för begravnings hjälp, som ej avses i 33 § och som
obligatorisk försäkring enligt lagen ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 om allmän sjukförsäkring; samt kap. lagen om allmän försäkring;
samt
4) för belopp--------------------- 1 000 kronor. Har skattskyldig--------------------- eller underhållsbidraget. Därest skattskyldig----------------------nämnda tid. Avdrag, som i första stycket 3) Avdrag, som i första stycket 3) här ovan avses, skall beräknas till här ovan avses, skall beräknas till ett belopp av minst 150 kronor eller, ett belopp av minst 150 kronor eller, om skattskyldig under beskattnings- om skattskyldig under beskattnings året varit gift och levt tillsammans året varit gift och levt tillsammans med andra maken, för dem båda ge- med andra maken, för dem båda ge-
1 Senaste lydelse av 46 § 2 mom. se 1961: 174, av 46 § 3 mom. och 65 § se 1960:172, av 48 § 2 mom. se 1961: 622, av 53 § 1 mom. se 1962: 160 samt av punkt 1 av anvisningarna till 31 § se 1960:43. fl Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 181
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
mensamt till ett belopp av minst 300 kronor. Härjämte skall gälla, att nu avsett avdrag ej må för skattskyl dig åtnjutas till högre belopp än 400 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 800 kronor. Avdrag med högst 800 kronor må vidare åtnjutas om skatt skyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änk ling eller frånskild) och haft hemma varande barn under 16 år.
3 m o m. Har gift kvinna haft inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning,
eller inkomst av eget arbete, må
hon åtnjuta avdrag med 300 kronor, eller, om hon haft hemmavarande barn under 16 år, med 300 kronor jämte 20 procent av nämnda in komst, sammanlagt dock högst med 2 000 kronor. Har gift kvinna haft inkomst av jordbruksfastighet och har hon utfört arbete i förvärvskäl lan till minst 300 kronors värde, må hon åtnjuta avdrag med detta be lopp.
Har gift man haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvs källan till ett värde av minst 300 kronor, må mannen åtnjuta avdrag med nämnda belopp.
Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast om makarna levt tillsammans och den till avdrag be rättigade maken under större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill förslår och må för makarna tillsammans
mensamt till ett belopp av minst 300 kronor. Härjämte skall gälla, att nu avsett avdrag ej må för skattskyl dig åtnjutas till högre belopp än 400 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst 800 kronor. Avdrag med högst 800 kronor må vidare åtnjutas om skatt skyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änk ling eller frånskild) och haft hemma varande barn under 18 år.
3 in o in. Har kvinna med hem mavarande barn under 16 år haft in komst av rörelse, vari hon varit verk sam i ej blott ringa omfattning, el ler inkomst av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kronor jäm te 20 procent av nämnda inkomst, sammanlagt dock högst med 2 000 kronor. Gift kvinna, som icke har hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta avdrag med 300 kronor. Av drag med sistnämnda belopp må jäm väl åtnjutas av kvinna, som haft in komst av jordbruksfastighet och ut fört arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors värde, därest kvinnan antingen varit gift och levt tillsam mans med sin man eller ock haft hemmavarande barn under 16 år.
Har gift man, som levt tillsam mans med sin hustru, haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och har hustrun utfört arbete i förvärvs källan till ett värde av minst 300 kronor, må mannen åtnjuta avdrag med nämnda belopp.
Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större delen av beskattningsåret va rit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till av drag därtill förslår och må för skatt skyldig eller, om skaitskyldig varit gift och levt tillsammans med sin
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
icke överstiga 300 kronor eller, där
est förhöjning av avdraget med 20
procent av inkomsten ifrågakommer,
2 000 kronor.
Avdrag enligt detta moment skall -
make, för makarna tillsammans icke
överstiga 300 kronor eller, därest för
höjning av avdraget med 20 procent
av inkomsten ifrågakommer, 2 000
kronor.
-----------------sagda kommun.
48 §.
2 mom. Skattskyldig fysisk--------------------- nedan sägs.
Skattskyldig, som —- ----------------- 4 500 kronor.
Gift skattskyldig, som under be- Gift skattskyldig, som under be
skattningsåret icke levt tillsammans skattningsåret icke levt tillsammans
med andre maken, ävensom ogift med andre maken, ävensom ogift
skattskyldig (varmed jämställes än- skattskyldig (varmed jämställes än
ka, änkling eller frånskild) äger, ka, änkling eller frånskild) äger,
därest han haft hemmavarande barn därest han haft hemmavarande barn
under 16 år, åtnjuta kommunalt orts- under 18 år, åtnjuta kommunalt orts-
avdrag med belopp som i föregående avdrag med belopp som i föregående
stycke sägs.
stycke sägs.
Annan skattskyldig------------ ---------2 250 kronor.
Har skattskyldig---------------------- tiotal kronor.
53 §.
1 mom. Skyldighet att —--------
d) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Min
nesfond, så ock allmänna undervis
ningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norr
landsfonden, malmfonden för forsk
nings- och utvecklingsarbete, järn
kontoret, så länge kontorets vinstme
del användas till allmänt nyttiga än
damål och kontoret icke lämnar ut
delning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna sjukkas
sor, understödsföreningar, som icke
bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, jämlikt lagen om aktie
bolags pensions- och andra personal
stiftelser bildade stiftelser för arbets
löshetsunderstöd, sjukhjälp eller
hjälp vid olycksfall, sådana ömse
sidiga försäkringsbolag för försäk
ring av egendom, å vilka lagen om
försäkringsrörelse icke äger lillämp-
------- av rörelse;
d) akademier, Nobelstiftelsen samt
stiftelsen Dag Hammarskjölds Min
nesfond, så ock allmänna undervis
ningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga
att vara medlemmar, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan, norr
landsfonden, malmfonden för forsk
nings- och utvecklingsarbete, järn
kontoret, så länge kontorets vinstme
del användas till allmänt nyttiga än
damål och kontoret icke lämnar ut
delning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna pensionsfon
den, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser, allmänna försäk
ringskassor, understödsföreningar,
som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, jämlikt lagen
om aktiebolags pensions- och andra
personalstiftelser bildade stiftelser
för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp
eller hjälp vid olycksfall, sådana öm
sesidiga försäkringsbolag för försäk
ring av egendom, å vilka lagen om
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
ning eller vilkas verksamhetsområ
den falla utanför Stockholm och om
fatta allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga för
säkringsbolag, som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;
e) kyrkor, andra--------------------- ell
försäkringsrörelse icke äger tillämp
ning eller vilkas verksamhetsområ
den falla utanför Stockholm och om
fatta allenast visst län eller del av
län, ävensom sådana ömsesidiga för
säkringsbolag, som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:
för inkomst av fastighet;
r rörelse.
65 §.
Fråga huruvida skattskyldig haft Fråga huruvida skattskyldig haft
barn eller icke eller om barn är barn eller icke eller om barn är
att räkna såsom hemmavarande el- att räkna såsom hemmavarande el
ler icke, liksom ock fråga om barns ler icke, liksom ock fråga om barns
ålder skall bedömas efter förhållan- ålder skall bedömas efter förhållan
dena den 1 november året näst före dena den 1 november året näst före
taxeringsåret. Med barn avses jämväl taxeringsåret. Med barn avses jämväl
styvbarn ävensom adopterat barn. styvbarn ävensom adopterat barn.
Barn, som bor hos sina föräldrar,
skall, såvitt avser beräkning av för
äldrarnas ortsavdrag, anses som hem
mavarande endast hos den ena av
dem.
I fråga — --------------------- följande beskattningsåret.
De för--------------------- — make avlidit.
Har eljest-------------------------- för taxeringen.
De för -— --------------------- haft barn.
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 31 §.
1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av försäk
ring utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp, som
utgår enligt lagen om folkpensione
ring, dels belopp, som utgår enligt
lagen om försäkring för allmän till-
läggspension, dels ock belopp som
utgår på grund av pensionsförsäk
ring vare sig denna tagits i samband
med tjänst eller annorledes.
Med pensionsförsäkring
Med efterlevandepension------------
Såsom efterlevandepension — —-
Vid tillämpningen -
Kapitalbelopp, som
Skall enligt----------
1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av försäk
ring utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp, som
på grund av lagen om allmän försäk
ring utgår i form av folkpension eller
tilläggspension, dels ock belopp som
utgår på grund av pensionsförsäkring
vare sig denna tagits i samband med
tjänst eller annorledes.
----------------------försäkringen upphör.
--------personer leva.
— — •— vara pensionsförsäkring,
vid omgifte.
av efterlevandepensionen,
halvt år.
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Med kapitalförsäkring — —-------------än pensionsförsäkring.
Innehåller avtal--------------------- en kapitalförsäkring.
Kan livförsäkring,----------------------Ki
Försäkring, vilken-----------------------d
Premiebefrielseförsäkring skall-----
För att försäkring skall anses ha
va tagits i samband med tjänst er
fordras, att enligt anställningsav
talet skyldighet föreligger för arbets
tagare att hava sådan försäkring eller
att, om sådan skyldighet icke före
ligger, premier för försäkringen sko
la gäldas av arbetsgivaren eller av
denne jämte arbetstagaren. För att
sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall
anses hava tagits i samband med
tjänst erfordras utöver vad förut
sagts, att anmälan angående nyss
nämnda förhållanden skett hos för-
säkringsanstalten. Försäkring i all
män sjukkassa eller enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring anses icke så
som försäkring, tagen i samband med
tjänst.
ngl. Maj :t.
ss ingående.
--------------- som huvudförsäkringen.
För att försäkring skall anses ha
va tagits i samband med tjänst er
fordras, att enligt anställningsav
talet skyldighet föreligger för arbets
tagare att hava sådan försäkring eller
att, om sådan skyldighet icke före
ligger, premier för försäkringen sko
la gäldas av arbetsgivaren eller av
denne jämte arbetstagaren. För att
sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall
anses hava tagits i samband med
tjänst erfordras utöver vad förut
sagts, att anmälan angående nyss
nämnda förhållanden skett hos för-
säkringsanstalten. Sjukförsäkring en
ligt lagen om allmän försäkring eller
med stöd därav meddelade bestäm
melser eller försäkring enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring anses icke
såsom försäkring, tagen i samband
med tjänst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963. Äldre bestämmelser i 46 §
2 mom. fjärde stycket, 46 § 3 mom., 48 § 2 mom. och 65 § skola dock
alltjämt gälla i fråga om 1962 års taxering och i fråga om eftertaxering för
år 1962 eller tidigare år. I övrigt skola äldre bestämmelser fortfarande
gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1963
eller tidigare år.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig
inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
7
§•
Från skattskyldighet--------------------- ävensom hushållningssällskap:
för all inkomst;
1 Senaste lydelse se SFS 1962:161.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
e) akademier, Nobelstiftelsen samt Stiftelsen Dag Hammarskjölds Min nesfond, så ock allmänna undervis ningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, norr landsfonden, malmfonden för forsk nings- och utvecklingsarbete, järn kontoret, så länge kontorets vinst medel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebo laget tipstjänst, svenska penninglot teriet aktiebolag, allmänna pensions fonden, pensionsstiftelser, allmänna s jukkassor, understödsföreningar, med undantag för dem, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan ka pitalförsäkring än sådan som omfat tar kapitalunderstöd å högst 500 kro nor för medlem, jämlikt lagen om aktiebolags pensions- och andra per sonalstiftelser bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp el ler hjälp vid olycksfall, sådana ömse sidiga försäkringsbolag för försäk ring av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse icke äger tillämp ning eller vilkas verksamhetsområden falla utanför Stockholm och omfatta allenast visst län eller del av län, ävensom sådana ömsesidiga försäk ringsbolag, som avses i lagen om yr kesskadeförsäkring :
(Föreslagen lydelse)
e) akademier, Nobelstiftelsen samt Stiftelsen Dag Hammarskjölds Min nesfond, så ock allmänna undervis ningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, norr landsfonden, malmfonden för forsk nings- och utvecklingsarbete, järn kontoret, så länge kontorets vinst medel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebo laget tipstjänst, svenska penninglot teriet aktiebolag, allmänna pensions fonden, allmänna sjukförsäkrings fonden, pensionsstiftelser, allmänna försäkringskassor, understödsför eningar, med undantag för dem, vil ka enligt sina stadgar äga meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapitalunderstöd å högst 500 kronor för medlem, jämlikt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser bildade stif telser för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse icke äger tillämpning eller vilkas verksamhets områden falla utanför Stockholm och omfatta allenast visst län eller del av län, ävensom sådana ömsesi diga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:
för all inkomst;
f) kyrkor, andra-------------------- - hänförlig verksamhet. Aktiebolag och------- - —----------bolagens verksamhet. Om aktierna--------—--------- lös egendom. Riksskattenämnden må,--------------------- icke föras. Att personer, —----------------- samma paragraf.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre be stämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
9
Förslag
till
Förordning
om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)
Härigenom förordnas, att 25 §, 37 § 2 och 5 mom. samt 39 § 1 mom. taxeringsförordningen den 23 november 19561 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
25 §.
Allmän självdeklaration — —------- - — dennes hemortskom mun.
Allmän självdeklaration skall där- Allmän självdeklaration skall där jämte innehålla de uppgifter, som jämte innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivas i denna för särskilda fall föreskrivas i denna förordning eller som erfordras för förordning eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande in- beräkning av pensionsgrundande in komst enligt lagen om försäkring för komst enligt lagen om allmän förallmän tilläggspension. säkring.
Har skattskyldig — ------------------sådan förmögenhet. Belopp, som----------------------öretal bortfalla.
37 §.
2 mom. Vid avlämnande----------------------iakttagas följande. Avser sådan — — ----------- förmånen utgått. I kontrolluppgift,----------------------traktamentsersättning utgått. Därest vid----------------------som avdragits. I kontrolluppgift enligt 1 mom. I kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten skall angivas, huruvida arbetsgivaren skall angivas, huruvida arbetsgivaren har att för utgivet belopp erlägga har att för utgivet belopp erlägga avgift enligt 33 § lagen om försök- avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om ring för allmän tilläggspension. allmän försäkring.
Har arbetsgivare uppburit den an- Har arbetsgivare uppburit den an ställde tillkommande ersättning på ställde tillkommande ersättning på grund av försäkring i allmän sjuk- grund av sjukförsäkring enligt lagen kassa, skall angivas jämväl beloppet om allmän försäkring, skall angivas av vad sålunda uppburits. jämväl beloppet av vad sålunda uppburits.
I kontrolluppgift----------------------preliminär A-skatt. Särskild uppgiftshandling---------------------- före taxeringsåret. Kontrolluppgift, som----------------------till försäkringen.
1 Senaste lydelse av 25 § och 37 § 2 och 5 mom. se 1959: 557 samt av 39 § 1 mom. se 1961:340.
10
Uppgift skall avfattas å blankett Uppgift skall avfattas å blankett
enligt fastställt formulär eller å an- enligt fastställt formulär eller å an
nan för ändamålet lämpad blankett, nan för ändamålet lämpad blankett.
Är arbetsgivaren bunden av kollektiv
avtal enligt 37 § lagen om försäkring
för allmän tilläggspension, skall upp
gift rörande anställd, å vilken avtalet
är tillämpligt, vara märkt på sätt riks
skattenämnden föreskriver.
5 mom. Den som ------------ ----------av uppgiften.
Om skyldighet att vid arbetsgivar- Om skyldighet att vid arbetsgivar-
uPP§ift> som skall lämnas enligt för- uppgift, som skall lämnas enligt för
ordningen angående uppbörd av av- ordningen angående uppbörd av vis-
gifter enligt lagen om försäkring för sa avgifter enligt lagen om allmän
allmän tilläggspension, m. m., foga försäkring, m. m., foga kontrollupp-
kontrolluppgift som nyss sagts stad- gift som nyss sagts stadgas i nämnda
gas i nämnda förordning.
förordning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
(Nuvarande lydelse)
39 §.
—------------ följande uppställning:
1 m o m. I särskilda
Uppgift sskyldig
1. Den som------------av
lämna kontrolluppgift.
2. Den som------------ el
ler gruppen.
Vem uppgiften
skall avse
Den som —------- till
fälligt arbete.
Medlem av arbetslaget
eller gruppen.
Vad uppgiften
skall avse
Åtnjutna förmåner,
därest icke uppgifts-
skyldighet utan anma-
ning föreligger, med
upplysning dels, då
förmånerna avse korta
re tid än helt år, om
den tidrymd, för vilken
de åtnjutits, och dels
huruvida det åligger
arbetsgivaren att för
förmånerna erlägga av
gift enligt 33 § lagen
om försäkring för all
män tilläggspension.
Till medlem utgivet
belopp med upplysning
huruvida det åligger ar
betsgivaren att för be
loppet erlägga avgift en
ligt 33 § lagen om för
säkring för allmän till-
läggspension.
9. Redare.
Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner,
mansskatt.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
följande uppställning:
1 mom. I särskilda
Uppgift sskyldig
1. Den som------- -— av lämna kontrolluppgift.
2. Den som------------ el ler gruppen.
9. Redare.
(Föreslagen lydelse)
39 §.
Vem uppgiften
skall avse
Den som------------till fälligt arbete.
Medlem av arbetslaget eller gruppen.
Den som erlagt sjö mansskatt.
Vad uppgiften skall avse
Åtnjutna förmåner, därest icke uppgifts- skyldighet utan anma- ning föreligger, med upplysning dels, då förmånerna avse korta re tid än helt år, om den tidrymd, för vilken de åtnjutits, och dels huruvida det åligger arbetsgivaren att för förmånerna erlägga av gift enligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäk ring.
Till medlem utgivet belopp med upplysning huruvida det åligger ar betsgivaren att för be loppet erlägga avgift en ligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.
Åtnjutna förmåner.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre be stämmelser alltjämt skola tillämpas i fråga om kontrolluppgifter avseende år 1962 eller tidigare år.
-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 181
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Förslag
till
Förordning
om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)
Härigenom förordnas, att 4 § 1 och 2 mom. samt 5 och 15 §§ uppbörds förordningen den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
4 §.
1 m o m . Har lokal —--------- ---------Skattetabellerna skola för olika in komstbelopp, beräknade för vecka el ler den längre tid som riksskatte nämnden bestämmer, angiva därå be löpande skatt. Tabellerna skola grun das på följande förutsättningar, näm ligen
att inkomsten samt ortsavdraget äro oförändrade under inkomståret,
att den skattskyldige icke kom mer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet,
att den skattskyldige icke har att erlägga tilläggspensionsavgift, samt
att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige än dels ortsavdrag, dels därutöver ett belopp av fyrahundra- femtio kronor för skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) här nedan, och trehundra kronor för an nan skattskyldig, dels ock, såvitt an går taxeringen till statlig inkomst skatt, för kommunala utskylder med belopp, motsvarande för skattekrona och skatteöre det belopp, som enligt 3 mom. legat till grund vid uträk nandet av de i vederbörlig tabell an givna utskylderna.
sådana tabeller.
Skattetabellerna skola för olika in komstbelopp, beräknade för vecka el ler den längre tid som riksskatte nämnden bestämmer, angiva därå be löpande skatt. Tabellerna skola grun das på följande förutsättningar, näm ligen
att inkomsten samt ortsavdraget äro oförändrade under inkomståret,
att den skattskyldige icke kom mer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet,
att den skattskyldige icke har att erlägga tilläggspensionsavgift, samt
att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige än dels ortsavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 3) avsedd skattskyldig, avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen, dels därutöver ett belopp av fyra hundrafemtio kronor för skattskyl dig, som avses i 2 mom. första styc ket 2), och trehundra kronor för an nan skattskyldig, dels ock, såvitt angår taxeringen till statlig inkomst skatt, för kommunala utskylder med belopp, motsvarande för skattekrona och skatteöre det belopp, som enligt
1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. samt 5 och 15 §§ se 1961: 627 ävensom av 4 § 2 mom. se 1960:175.
13
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 mom. legat till grund vid uträknan det av de i vederbörlig tabell angiv na utskylderna.
Tabellerna skola----------------------- antal kronor. 2 m o m. I skattetabellerna---------------------- skattskyldiga, nämligen 1) gift, med----------------------- tretusen kronor; 2) annan gift,------- —-------- 1) sägs;
3) ogift inkomsttagare som är be rättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen;
3) ogift inkomsttagare. 4) annan ogift inkomsttagare.
Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande kvinna, vars make har inkomst, skall kvinna, vars make har inkomst, skall hänföras till under 2) upptagen hänföras till under 2) upptagen grupp av skattskyldiga, därest hon grupp av skattskyldiga, därest hon har hemmavarande barn, samt eljest har hemmavarande barn, samt eljest till under 3) upptagen grupp av till under 4) upptagen grupp av skattskyldiga. skattskyldiga.
Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande kvinna, som har egen inkomst men kvinna, som har egen inkomst men vilkens make icke uppbär inkomst, vilkens make icke uppbär inkomst, skall likställas med gift manlig in- skall, därest hon är berättigad till av-komsttagare som under 2) avses. drag enligt 46 § 3 mom. första styc
ket första punkten kommunalskatte lagen, hänföras till under 3) uppta gen grupp skattskyldiga samt eljest likställas med gift manlig inkomst tagare som under 2) avses.
Ogift skattskyldig, som har hem- Ogift skattskyldig, som har hem mavarande barn, skall likställas med mavarande barn och som icke är gift manlig inkomsttagare som under hänförlig till under 3) upptagen 2) avses. 9TUPP av skattskyldiga, skall likstäl las med gift manlig inkomsttagare som under 2) avses.
Med ogift--------------- ------ eller hemskild. Med gifta---------------------- haft barn.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
5
Vid beräkning — —-------------4 § Förhållandena den 1 november året näst före inkomståret äro, där icke i nästfoljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. omförmäld grupp av skatt skyldiga vederbörande skall hänfö ras. Härvid skall iakttagas, att i and ra och fjärde styckena av nämnda författningsrum med barn icke avses barn, som före nyssnämnda tidpunkt fyllt femton år.
§•
4 mom.
Förhållandena den 1 november året näst före inkomståret äro, där icke i nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. omförmäld grupp av skatt skyldiga vederbörande skall hänföras.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
Skall under inkomståret preliminär A-skatt enligt tabell börja utgå för skattskyldig, för vilken skatt icke ti digare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skatt skyldige har hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 35 § sista styc ket översändes till skattskyldig, vara avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. avsedd grupp av skattskyldiga veder börande skall hänföras. Härvid skall iakttagas, att i andra och fjärde styc kena av sistnämnda författning srum med barn icke avses barn, som före den 1 november året näst före in komståret fyllt femton år eller som fötts efter den 1 november under in komståret.
15
Vid preliminär taxering skola be skattningsbar inkomst och beskatt ningsbar förmögenhet beräknas i en lighet med bestämmelserna i förord ningen om statlig inkomstskatt, kom munalskattelagen samt förordningen om statlig förmögenhetsskatt. Dock skall iakttagas, att vid bestämmande av beskattningsbar inkomst ortsav- drag beräknas med hänsyn, där icke i andra stycket annorlunda stadgas, till den skattskyldiges civilstånd den 1 november året näst före inkomst året, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmavarande
(Föreslagen lydelse)
Skall under inkomståret preliminär A-skatt enligt tabell börja utgå för skattskyldig, för vilken skatt icke ti digare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skatt skyldige har hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 35 § sista styc ket översändes till skattskyldig, vara avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. avsedd grupp av skattskyldiga veder börande skall hänföras.
Vid tillämpning av andra och tred je styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattelagens be stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter in komståret.
§•
Vid preliminär taxering skola be skattningsbar inkomst och beskatt ningsbar förmögenhet beräknas i en lighet med bestämmelserna i förord ningen om statlig inkomstskatt, kom munalskattelagen samt förordningen om statlig förmögenhetsskatt. Dock skall iakttagas, att vid bestämmande av beskattningsbar inkomst ortsav- drag beräknas med hänsyn, där icke i andra stycket annorlunda stadgas, till den skattskyldiges civilstånd den 1 november året näst före inkomst året, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmavarande
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1962
(Nuvarande lydelse)
barn, till förhållandena vid nyss nämnda tidpunkt. Härvid skall iakt tagas, att med barn icke avses barn, som vid nyssnämnda tidpunkt fyllt femton år.
Vid preliminär taxering, som sker under inkomståret, skall hänsyn ta gas i fråga om skattskyldigs civil stånd till det förhållande, som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmava rande barn, till förhållandena vid den tidpunkt, då taxeringen verkstäl les. Härvid skall iakttagas, att med barn icke avses barn, som den 1 no vember året näst före inkomståret fyllt femton år eller som fötts efter den 1 november under inkomståret.
(Föreslagen lydelse)
barn, till förhållandena vid nyss nämnda tidpunkt.
Vid preliminär taxering, som sker under inkomståret, skall hänsyn ta gas i fråga om skattskyldigs civil stånd till det förhållande, som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmava rande barn, till förhållandena vid den tidpunkt, då taxeringen verkstäl les.
Vid tillämpning av första och and ra styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av. kommunalskattelagens be stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter in komståret.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)
om sjömansskatt
Härigenom förordnas, att 4 § och anvisningarna till 10 § förordningen den 16 maj 1958 om sjömansskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, att i de vid samma förordning fogade sjömansskattetabel- lerna2 kolumnerna skola, med ändring av nuvarande rubriker, erhålla
1 Senaste lydelse av 4 § 2 mom. se 1962:142 och av anvisningarna till 10 § se 1960:176. * Senaste lydelse av sjömansskattetabellerna se 1962:21.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
rubrikerna, kolumn 1 »Ogift» och kolumn 2 »Gift» samt att till nämnda sjömansskattetabeller skall fogas en ny kolumn med nummerbeteckning 3 och med lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.
(Nuvarande lydelse)
4
1 mom. Till kommun och lands tingskommun ävensom till munici- palsamhälle, i vilket utdebiteringen för samhällets behov för beskatt ningsåret bestäints till minst en kro na för skattekrona, skall på sätt ne dan stadgas utgå ersättning av stats medel för minskade skatteintäkter. Allmän sjukkassa skall åtnjuta er sättning av statsmedel för minskade sjukförsäkringsavgifter.
2 mom. Ersättning utgår årligen till stad som icke tillhör landstings kommun med femtiofem procent, till annan kommun med fyrtio procent, till landstingskommun med femton procent, till municipalsamhälle, var om här är fråga, med två procent och till allmän sjukkassa med sex procent av den sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjö män bosatta inom kommunen, lands tingskommunen eller inom munici- palsamhället eller inom sjukkassans verksamhetsområde.
Ersättning, som----------------------500
(Föreslagen lydelse)
§•
1 m o m. Till kommun och lands tingskommun ävensom till munici palsamhälle, i vilket utdebiteringen för samhällets behov för beskatt ningsåret bestämts till minst en kro na för skattekrona, skall på sätt ne dan stadgas utgå ersättning av stats medel för minskade skatteintäkter. Allmän försäkringskassa skall åt njuta ersättning av statsmedel för minskade sj ukförsäkringsavgifter.
2 mom. Ersättning utgår årligen till stad som icke tillhör landstings kommun med femtiofem procent, till annan kommun med fyrtio procent, till landstingskommun med femton procent, till municipalsamhälle, var om här är fråga, med två procent och till allmän försäkringskassa med sex procent av den sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommunen, landstingskommunen eller inom mu- nicipalsamhället eller inom försäk ringskassans verksamhetsområde, kronor.
Anvisningar
till 10 §.
Kolumnen i — — —- följande uppställning.
Å debetsedel för preliminär A-skatt angiven kolumn
Avdrag för sjömansskatt verkställes enligt nedan stående kolumn i sjömansskattetabellen
Å debetsedel för preliminär A-skatt angiven kolumn
Avdrag för sjömansskatt verkställes enligt nedan stående kolumn i sjömansskattetabellen
1
1
1
1
2 eller 3
2
2 eller 3
4
2
3
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 4 §, den 1 januari 1963 samt i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad upp gift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband med ikraftträdandet skall iakttagas följande.
Denna förordning skall äga tillämpning jämväl med avseende å sjö manskatt för år 1962. Har skatteavdrag under år 1962 beräknats till högre belopp än som skolat ske, därest bestämmelserna i lagen den
17
1962 (nr ) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), i förordningen den 1962 (nr ) om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) och i denna förordning varit tillämpliga i fråga om fastställande av tillämplig kolumn för gäldande av preliminär A-skatt för år 1962 och för beräkning av sjömansskatt för samma år, skall sjömansskatten nedsättas med ett belopp, som motsvarar vad som sålunda för mycket uttagits i skatt. Därvid skall vad som i för ordningen om sjömansskatt är föreskrivet om rättelse av skatteavdrag äga motsvarande tillämpning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Bilaga
Sjömansskattetabell I
Fjärrfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
3
3
3
3
—490
_
.
881- 890 96
1 281—1 290 177 1 681—1 690
282
491—500 6 891— 900
98
1 291—1 300 179 1 691—1 700
285
501—510 9
901— 910 99 1 301—1 310
182 1 701—1 710
287
511—520
11 911— 920 101
1 311—1 320 184
1 711—1 720 290
521—530 14
921— 930 103
1 321—1 330 187
1 721—1 730 292
531-540 17
931— 940 105
1 331—1 340 189
1 731—1 740 294
541—550 19
941— 950 107
1 341-1 350 192
1 741—1 750 297
551 ■—560
22 951— 960 109
1 351—1 360
195 1 751—1 760
299
561—570 24 961— 970
in
1 361—1 370 198
1 761—1 770 302
571—580 27 971— 980
113 1 371—1 380
200 1 771—1 780
304
581—590 29 981— 990
115 1381—1 390
203 1 781—1 790
307
591—600 32
991—1 000 117
1391—1 400 206 1 791—1 800
310
601—610 35 1 001—1 010
118
1401—1 410 209
1 801—1810 313
611—620 37
1 011—1 020 120
1411—1 420 212 1 811—1 820
316
621—630 40
1 021—1030 122
1 421—1 430 214
1 821—1 830 319
631-640 43
1 031—1 040
124 1 431—1 440 217
1 831—1 840 322
641—650
45 1 041—1 050
126 1 441—1 450 220
1 841—1 850 325
651—660 48
1 051—1 060
128 1 451—1 460
223 1 851—1 860
328
661—670
51 1 061—1 070
130 1 461—1 470 225
1 861—1 870
331
671—680 54 1 071—1 080
132 1 471—1 480
228 1 871—1 880
334
681-690 56 1 081—1 090
134 1481—1 490
230
1 881—1 890 337
691—700 59
1 091—1100 136
1 491—1 500 233 1 891—1 900
340
701—710 61
1101—1 no
138
1 501—1 510 236
1 901—1 910 343
711—720 63
1111—1120 140
1 511—1 520 239
1 911—1 920 346
721—730 65
1121—1130 141
1 521—1 530 241
1 921—1 930 349
731—740 67
1131—1140 143
1 531—1 540
243 1 931—1 940 352
741—750 69
1141—1150
145 1 541—1 550 246
1 941—1 950
751—760
71 1151—1 160
147
1 551—1 560 248 1 951—1 960
M
761—770
73 1161—1170
149
1 561—1 570 250 1 961—1 970 362
771—780
75 1171—1180
151
1 571—1 580 252 1 971—1 980
365
781—790 76
1181—1190 153
1 581—1 590 255 1 981—1 990
368
791—800
78 1 191—1 200
155
1 591—1 600 258 1 991—2 000
371
801—810 80
1 201—1 210 157
1 601—1 610 260
2 001—2 010 374
811—820 82
1 211—1 220 160
1 611—1 620 263
2 011—2 020 377
821—830 84
1 221—1 230
162 1 621—1 630
265 2 021—2 030
380
831-840 86
1 231—1 240 164
1 631—1 640
267 2 031—2 040
383
841—850
88 1 241—1 250
167 1 641—1 650
270 2 041-2 050 387
851—860
90 1 251—1 260
169 1 651—1 660
273 2 051—2 060
390
861—870
92 1 261—1 270
172
1 661—1670 276 2 061—2 070
393
871—880
94 1 271—1 280
174
1 671—1 680 279 2 071—2 080
397
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
19
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
3
3
3
3
2 081—2 090
400
2 581—2 590 595
3 081—3 090 826 3 581—3 590 1065
2 091—2 100
403 2 591—2 600
600 3 091—3 100 831
3 591—3 600 1070
2 101—2 no
406 2 601—2 610
605 3101—3110 836
3 601—3 610 1075
2111—2 120 410
2 611—2 620
609 3111—3120 841
3 611—3 620 1080
2121—2130
414 2 621—2 630 614
3 121—3 130 846 3 621—3 630
1086
2 131—2 140 417
2 631—2 640 618
3 131—3140 850 3 631—3 640
1091
2 141—2 150
420
2 641—2 650 623
3 141—3 150 855 3 641—3 650 1096
2 151—2 160 423 2 651—2 660
627 3 151—3 160 860
3 651—3 660 1101
2 161—2 170
426 2 661—2 670
632 3161—3 170
865 3 661—3 670 1106
2 171—2 180 430
2 671—2 680
636 3 171—3180 869 3 671—3 680
1111
2181—2 190 433
2 681—2 690 641
3 181—3 190 874 3 681—3 690
1116
2 191—2 200 436
2 691—2 700 646
3 191—3 200 879 3 691—3 700
1121
2 201—2 210 440
2 701—2 710 651 3 201—3 210
883 3 701—3 710 1126
2 211—2 220 443
2 711—2 720 655 3 211—3 220
888 3 711—3 720
1131
2 221—2 230
447 2 721—2 730
660
3 221—3 230 892 3 721—3 730 1136
2 231—2 240
451 2 731—2 740
664 3 231—3 240
897 3 731—3 740 1141
2 241—2 250
455 2 741—2 750 669
3 241—3 250 902
3 741—3 750 1 146
2 251—2 260
459 2 751—2 760
674 3 251—3 260 907 3 751—3 760
1 151
2 261—2 270
463 2 761-2 770 679 3 261—3 270
911 3 761—3 770 1156
2 271—2 280 467 2 771—2 780
683 3 271—3 280
916 3 771-3 780 1161
2 281—2 290 471
2 781—2 790 688 3 281—3 290
921 3 781—3 790 1166
2 291—2 300 475 2 791—2 800
692 3 291—3 300 926
3 791—3 800 1172
2 301—2 310
479
2 801—2 810 697 3 301—3 310
930 3 801—3 810 1177
2 311—2 320
483 2 811—2 820
701 3 311—3 320 935
3 811—3 820 1182
2 321—2 330
487 2 821—2 830 705
3 321—3 330 939 3 821—3 830
1187
2 331—2 340
491 2 831—2 840 710
3 331—3 340 943 3 831—3 840
1192
2 341—2 350
495 2 841—2 850 714
3 341—3 350 948 3 841-3 850 1197
2 351—2 360 499
2 851—2 860 719
3 351—3 360 953 3 851—3 860 1202
2 361—2 370 503
2 861—2 870 723
3 361—3 370 958 3 861—3 870 1207
2 371—2 380 507 2 871—2 880
728 3371—3 380 962 3 871—3 880
1212
2 381—2 390
511
2 881—2 890 732 3 381—3 390
967 3 881—3 890 1217
2 391—2 400 515 2 891—2 900
737 3 391—3 400 972
3 891—3 900 1223
2 401—2 410 519 2 901—2 910 742
3 401—3 410
977 3 901—3 910 1228
2 411—2 420
523 2 911—2 920
747 3 411—3 420 982 3 911—3 920
1233
2 421—2 430
527 2 921—2 930 751
3 421—3 430 986 3 921—3 930 1238
2 431—2 440
531 2 931—2 940
756 3 431—3 440
991
3 931—3 940
1 243
2 441—2 450 535 2 941 -2 950 760
3 441—3 450 996 3 941—3 950 1248
2 451—2 460 539
2 951—2 960 765 3 451—3 460
1001 3 951—3 960 1253
2 461—2 470 543
2 961 -2 970 769 3 461—3 470
1 005 3 961—3 970 1 258
2 471—2 480 547
2 971—2 980 773 3 471—3 480
1010 3 971—3 980 1 263
2 481—2 490 551
2 981—2 990 778
3 481—3 490 1 015 3 981—3 990 1 268
2 491—2 500 555
2 991—3 000 783
3 491—3 500 1 020 3 991—4 000 1273
2 501—2 510
559 3 001- 3 010 788 3 501—3 510
1 025 4 001—4 010 1278
2 511—2 520 564
3 011—3 020 792 3 511—3 520
1 030 4 011—4 020 1283
2 521—2 530 568
3 021—3 030 797
3 521—3 530 1035 4 021—4 030 1288
2 531—2 540
573 3 031—3 040 801 3 531—3 540
1040 4 031—4 040 1 293
2 541—2 550
577 3 041—3 050 806 3 541—3 550
1 045 4 041—4 050
1299
2 551—2 560 682 3 051—3 060
811
3 651—3 560 1 050 4 051—4 060 1 304
2 561—2 570
586 3 061—3 070 816 3 561—3 570
1 055 4 061—4 070 1309
2 571-2 580 591
3 071—3 080
821
3 571—3 680 1060
4 071—4 080 1314
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
4 081—4 090
1320
4 331—4 340
1447
4 581—4 590
1580
4 831—4 840
1718
4 091—4 100
1325
4 341—4 350
1453
4 591—4 600
1586
4 841—4 850
1724
4101—4110
1330
4 351—4 360
1458
4 601-4 610
1592
4 851—4 860
1730
4 111—4 120
1336
4 361—4 370
1463
4 611—4 620
1597
4 861—4 870
1735
4 121—4130
1341
4 371—4 380
1468
4 621—4 630
1603
4 871—4 880
1740
4131—4140
1346
4 381—4 390
1473
4 631—4 640
1608
4 881—4 890
1746
4 141—4150
1351
4 391—4 400
1479
4 641—4 650
1614
4 891—4 900
1752
4151—4160
1356
4 401—4 410
1484
4 651—4 660
1620
4 901—4 910
1757
4 161—4 170
1361
4 411—4 420
1489
4 661—4 670
1625
4 911—4 920
1763
4171—4180
1366
4 421—4 430
1494
4 671-4 680
1630
4 921—4 930
1768
4 181—4190
1371
4 431—4 440
1500
4 681-4 690
1636
4 931—4 940
1773
4191—4 200
1377
4 441—4 450
1505
4 691—4 700
1642
4 941—4 950
1779
4 201—4 210
1382
4 451—4 460
1510
4 701—4 710
1647
4 951—4 960
1785
4 211—4 220
1387
4 461—4 470
1515
4 711—4 720
1653
4 961—4 970
1790
4 221—4 230
1392
4471—4 480
1520
4 721—4 730
1658
4 971—4 980
1795
4 231—4 240
1397
4 481—4 490
1526
4 731—4 740
1663
4 981—4 990
1801
4 241—4 250
1402
4 491—4 500
1531
4 741—4 750
1669
4 991—5 000
1807
4 251—4 260
1407
4 501—4 510
1536
4 751—4 760
1675
4 261—4 270
1412
4 511—4 520
1542
4 761—4 770
1680
4 271—4 280
1417
4 521—4 530
1547
4 771—4 780
1685
4 281—4 290
1422
4 531—4540
1552
4 781—4 790
1691
4 291-4 300
1427
4 541—4 550
1558
4 791—4 800
1697
4 301—4310
1432
4 551—4 560
1564
4 801—4 810
1702
4 311—4 320
1437
4 561—4 570
1569
4 811—4 820
1708
4 321—4 330
1442
4 571—4 580
1575
4 821—4 830
1713
Fjärrfart
Beskattningsbar
inkomst
Ensamstående kvinna med barn
kr.
3
5 001— 6 500
6 501—10300
10 301—15 200
15 201 och däröver
1 807 kr. för
2 647 »
»
4 965 » »
8150 » *
5 000 kr. och 56 %
6 500 »
»
61 »
10 300 »
*
65 *
15 200 *
»
70 »
av återstoden
»
*
*
»
»
*
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
21
Sjömansskattetabell II
Närfart
Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
3
3
3
3
-290
681— 690 72
1081—1090 182 1481—1 490
286
291—300 6 691— 700
75 1091—1100
185 1 491—1500 289
301—310
6 701— 710
78 1101—1 no
187 1501—1510 292
311—320
7 711— 720
80 1111—1120
190 1 511—1520 294
321—330 8
721— 730 83
1121—1130 193
1521—1 530 297
331—340 8 731— 740
86
1131-1140 196 1 531—1540
300
341—350 9
741— 750 89
1141—1150 198
1 541—1 550 303
351-360
9 751— 760
91 1151—1160 201
1551—1560 306
361—370
10 761— 770
94 1161—1170
204 1 561—1570 309
371—380 11
771— 780
97 1171—1180 207
1571—1 580 312
381—390 12
781— 790 99
1181—1190 209
1581—1590 315
391—400 12 791— 800
102
1191—1 200 212
1 591—1 600 318
401—410 13
801— 810 104
1 201—1 210 214 1 601—1 610
320
411—420
14 811— 820
107 1 211—1 220
217 1 611—1 620
323
421—430
14 821— 830
no 1 221—1230
220 1 621—1 630 326
431—440
15 831— 840
113 1 231—1 240
223 1631—1640 329
441—450
16 841— 850 115
1 241—1 250
226 1 641—1 650 331
451—460
17 851— 860 118
1 251—1 260 228
1 651—1 660 334
461—470 18
861— 870 121
1 261—1 270 231 1 661—1670
337
471—480
19 871— 880
124 1 271—1 280
234 1 671—1 680
340
481—490 20 881— 890
127 1 281—1 290
237 1 681—1 690 343
491—500
21 891— 900
130 1 291—1 300
239 1 691—1700
345
501—510 23
901— 910
132 1 301—1 310
242 1 701—1 710 348
511—520
26 911— 920
135 1 311—1 320
245 1 711—1 720 351
521—530 28
921— 930 138
1 321—1 330 248
1 721—1 730 354
531—540 31
931— 940
141 1 331—1 340
250
1 731—1 740
357
541—550 34
941— 950
144 1341—1 350 253 1 741—1 750
360
551—560 36 951— 960
146
1 351—1 360 255 1 751—1 760
363
561-570 39
961— 970 149
1 361—1 370 257 1 761—1 770
366
571-580 42 971— 980
152 1 371—1 380
260 1 771—1 780 370
581—590 44 981— 990
155 1 381—1 390
262 1 781—1 790 373
591—600 47
991—1000 157 1 391—1 400
264 1 791—1 800 376
601—610
49 1 001—1010
160 1 401—1 410
266 1 801—1 810 379
611—620
52 1011—1 020
162 1 411—1 420
269 1 811—1 820
382
621—630
65 1021—1030
165 1 421—1 430
272 1821—1 830 386
631—640 68 1031—1 040
168 1 431—1 440
274 1 831—1 840
389
641—650 61
1 041—1050 171
1 441—1 450 277 1 841—1 850
392
651—660 63
1 051—1 060 174 1 451—1 460
279 1 851—1 860
395
661-670 66
1061-1 070 176 1 461—1 470
281 1 861—1 870 398
671—680 69 1 071—1 080
179 1 471—1 480
284 1 871—1 880 401
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
Beskattnings bar inkomst
kr.
Ensam stående kvinna med barn
3
3
3
3
1881-1 890 404 2 381—2 390
593 2 881—2 890 826
3 381—3 390 1065
1 891—1 900
408 2 391—2 400
597 2 891—2 900 831
3 391—3 400 1070
1 901—1 910 411 2 401—2 410
602 2 901—2 910 836
3 401—3 410 1075
1 911-1 920
414
2 411—2 420
606 2 911—2 920
841 3 411—3 420 1080
1 921—1 930 417 2 421—2 430
611 2 921—2 930
846 3 421—3 430
1085
1 931—1 940
420 2 431—2 440 616 2 931—2 940
851 3 431—3 440
1090
1 941—1 950 424 2 441—2 450
620 2 941—2 950
855 3 441—3 450
1095
1 951—1 960
428 2 451—2 460 625
2 951—2 960 860 3 451—3 460
1 100
1 961-1 970 431 2 461—2 470 630
2 961—2 970 865 3 461—3 470
1105
1 971—1 980
435 2 471—2 480 634
2 971—2 980 870
3 471—3 480 1 no
1 981—1 990 438 2 481—2 490 639
2 981—2 990 875
3 481—3 490 1115
1 991-2 000 441 2 491—2 500 644
2 991—3 000 880
3 491—3 500 1120
2 001—2 010 445 2 501—2 510 648
3 001—3 010 884
3 501—3 510 1125
2 011—2 020 448 2 511—2 520 653
3 011—3 020 888
3 511—3 520 1130
2 021—2 030 452 2 521—2 530 658
3 021—3 030 893 3 521—3 530 1136
2 031—2 040 455 2 531—2 540 663
3 031—3 040 898 3 531—3 540 1141
2 041—2 050 459 2 541—2 550 667
3 041—3 050 903 3 541—3 550
1 146
2 051—2 060 463
2 551—2 560 672
3 051—3 060 907
3 551—3 560 1151
2 061—2 070
466 2 561—2 570 676
3 061—3 070 912
3 561—3 570 1 156
2 071-2 080 470
2 571—2 580 681
3 071—3 080 917 3 571—3 580 1161
2 081-2 090 473 2 581—2 590
686
3 081—3 090 922
3 581—3 590 1166
2 091—2 100 477 2 591—2 600 691
3 091—3 100 926 3 591—3 600 1171
2101—2 no 481 2 601—2 610 695
3101—3110 931 3 601—3 610 1176
2 111-2 120 485 2 611—2 620 700
3111—3120 935 3 611—3 620 1 181
2 121—2 130 489
2 621—2 630
705
3 121—3130 940 3 621—3 630 1187
2 131—2 140 493 2 631—2 640 710
3 131—3 140 945 3 631—3 640 1192
2 141-2 150 497
2 641—2 650
714
3 141—3 150 950
3 641—3 650 1197
2 151-2 160 501 2 651—2 660 718
3 151—3 160
954 3 651—3 660 1202
2161—2 170 505
2 661—2 670
723
3161—3 170 958
3 661—3 670 1207
2 171-2 180 509 2 671—2 680 728
3 171—3 180 963 3 671—3 680 1 212
2 181—2 190 513 2 681—2 690 733
3181—3 190 968 3 681—3 690 1217
2 191—2 200 517 2 691—2 700 737
3 191—3 200 973 3 691—3 700 1222
2 201—2 210 521 2 701—2 710 742
3 201—3 210 977
3 701—3 710
1227
2 211—2 220 525 2 711—2 720 746
3 211—3 220 982 3 711—3 720
1232
2 221—2 230 529
2 721—2 730
751
3 221—3 230 987 3 721—3 730 1238
2 231—2 240 533 2 731—2 740 756
3 231—3 240
992
3 731—3 740 1243
2 241—2 250 537 2 741—2 750 761
3 241—3 250
996
3 741—3 750
1 248
2 251—2 260 541
2 751—2 760
765
3 251—3 260
1001
3 751—3 760 1253
2 261—2 270 545
2 761—2 770
770
3 261—3 270 1006 3 761—3 770 1258
2 271—2 280
549 2 771—2 780 775
3 271—3 280 1011 3 771—3 780
1263
2 281—2 290 553 2 781—2 790 780
3 281—3 290 1016 3 781—3 790 1268
2 291—2 300
557 2 791—2 800 784
3 291—3 300 1021 3 791—3 800 1 273
2 301—2 310 561 2 801—2 810 788
3 301—3 310 1026 3 801—3 810 1278
2 311—2 320 565 2 811—2 820 793
3 311—3 320 1031 3 811—3 820 1 283
2 321—2 330 569 2 821—2 830 798
3 321—3 330 1036 3 821—3 830 1288
2 331—2 340 573 2 831—2 840 803 3 331—3 340 1041 3 831—3 840 1293 2 341—2 350 577 2 841—2 850 807 3 341—3 350 1045 3 841—3 850 1 298 2 351—2 360 581
2 851—2 860
812 3 351—3 360 1050 3 851—3 860 1303
2 361—2 370 585
2 861—2 870 816
3 361—3 370 1055 3 861—3 870 1308
2 371—2 380 589
2 871—2 880
821 3 371—3 380 1060 3 871—3 880 1314
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
23
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
Beskattnings
bar inkomst
kr.
Ensam
stående
kvinna
med
barn
3
3
3
3
3 881—3 890
1319
4 181—4 190
1473
4 481—4 490
1634
4 781—4 790
1800
3 891—3 900
1324
4 191—4 200
1478
4 491—4 500
1640
4 791—4 800
1805
3 901-3 910
1329
4 201—4 210
1483
4 501—4 510
1645
4 801—4 810
1810
3 911—3 920
1335
4 211—4 220
1488
4 511-4 520
1651
4 811—4 820
1816
3 921—3 930
1340
4 221—4 230
1493
4 521-4 530
1657
4 821-4 830
1822
3 931—3 940
1346
4 231-4 240
1498
4 531—4 540
1662
4 831—4 840
1827
3 941—3 950
1352
4 241—4 250
1504
4 541—4 550
1668
4 841—4 850
1833
3 951—3 960
1358
4 251—4 260
1509
4 551—4 560
1673
4 851—4 860
1838
3 961—3 970
1363
4 261—4 270
1514
4 561—4 570
1678
4 861-4 870
1843
3 971—3 980
1368
4 271-4 280
1520
4 571—4 580
1684
4 871—4 880
1849
3 981—3 990
1373
4 281—4 290
1525
4 581—4 590
1690
4 881—4 890
1855
3 991—4 000
1378
4 291—4 300
1530
4 591—4 600
1695
4 891-4 900
1860
4 001—4 010
1383
4 301-4 310
1535
4 601—4 610
1700
4 901—4 910
1865
4 011—4 020
1388
4 311—4 320
1541
4 611—4 620
1706
4 911-4 920
1871
4 021—4 030
1393
4321—4 330
1546
4 621—4 630
1712
4 921-4 930
1877
4 031—4 040
1398
4 331—4 340
1551
4 631—4 640
1717
4 931—4 940
1883
4 041—4 050
1403
4 341—4 350
1557
4 641—4 650
1723
4 941—4 950
1889
4 051—4 060
1408
4 351-4 360
1562
4 651—4 660
1728
4 951—4 960
1895
4 061—4 070
1413
4 361-4 370
1567
4 661—4 670
1733
4 961—4 970
1901
4 071—4 080
1418
4 371—4 380
1573
4 671—4 680
1739
4 971-4 980
1907
4 081-4 090
1423
4 381—4 390
1579
4 681—4 690
1745
4 981-4 990
1913
4 091—4 100
1428
4 391—4 400
1584
4 691-4 700
1750
4 991—5 000
1919
4101—4 110
1433
4 401—4 410
1589
4 701—4 710
1755
4111—4 120
1438
4 411—4 420
1595
4 711—4 720
1761
4 121-4 130
1443
4 421—4 430
1600
4 721-4 730
1767
4 131—4 140
1448
4 431—4 440
1606
4 731—4 740
1772
4 141—4 150
1453
4 441—4 450
1612
4 741—4 750
1778
4 151—4 160
1458
4 451—4 460
1617
4 751-4 760
1783
4 161—4 170
1463
4 461-4 470
1623
4 761—4 770
1788
4171—4180
1468
4 471—4 480
1628
4 771—4 780
1794
Närfart
Beskattningsbar
inkomst
Ensamstående kvinna med barn
5 001— 6 500
1 919 kr. för
5 000 kr. och 56 % ay återstoden
6 501—10 300
2 759 * »
6 500 *
» 61 »
>
>
10 301—15 200
5 077 »
»
10 300 *
* 65
»
i
15 201 och däröver
8 262 * »
15 200 *
* 70
»
»
>
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370) skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Denna lag —------------------ Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser---------------------- tidigare år.
De nya bestämmelserna skola dock Har det räkenskapsår, för vilket
i intet fall äga tillämpning beträf- taxering i första instans verkställes
fande räkenskapsår, som gått till år 1963, gått till ända före den 1
ända före den 1 november 1962. november 1962, må vid nämnda taxe
ring, utan binder av vad i punkt 7
av anvisningarna till 22 § sägs, kost
nad under beskattningsåret för
iståndsättande eller omläggning av
förut anlagd täckdikning hänföras
till avdragsgill underhållskostnad,
dock ej med större belopp än vad
en omläggning med enahanda ma
terial som det gamla skulle kostat.
Vad sålunda avdragits må icke se
nare avskrivas genom årliga värde-
minskningsavdrag.
I samband------------------— följande iakttagas.
Om den-------------------- är fråga.
Vad nu----------------- — nämnda beskattningsår.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med
delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
25
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den H sep
tember 1962.
Närvarande:
Statsråden
N
ilsson
, S
träng
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
,
E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson , H olmqvist .
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che
fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om skattelättnad för
ensamstående med hemmavarande barn, m. m. och anför därvid följande.
Inledning
Vid 1960 års riksdag företogs reformer inom området för familj ebeskatt-
ningen. Särskilt i fråga om s. k. ensamstående vårdnadshavare innebar 1960
års beslut betydande skattelättnader. Sålunda fick ensamstående med hem
mavarande barn under 16 år samma ortsavdrag som gift (4 500 kr.) varjäm
te den statliga inkomstskatten för sådan skattskyldig skulle beräknas enligt
den skatteskala som är avsedd för gifta.
Ytterligare förbättring av denna grupps ställning i skattehänseende har
därefter vid olika tillfällen varit på tal. Vid riksdagsbehandlingen under vå
ren 1962 av motioner i detta ämne uttalade sålunda bevillningsutskottet (bet.
nr 45), att starka skäl talade för en utsträckning av rätten till det högre orts-
avdraget och den gynnsammare skatteskalan att gälla något eller några år
efter det den skattskyldiges barn fyllt 16 år. I anslutning härtill uttalades
i riksdagen från regeringshåll att det var regeringens avsikt att till höst
riksdagen skulle framläggas förslag till lösning av de ensamstående vård-
nadshavarnas beskattning.
Jag avser att nu upptaga denna fråga.
Gällande bestämmelser m. m.
Såsom nyss antytts erhåller ogift skattskyldig (även änka, änkling och
frånskild) med hemmavarande barn under 16 år vissa fördelar vid inkomst
taxeringen i jämförelse med andra ogifta. Dessa fördelar berör avdraget för
vissa försäkringspremier, ortsavdragen och skalan för den statliga inkomst
skatten. Bestämmelserna härom innebär följande.
26
Till de s. k. allmänna avdragen hör avdrag för obligatorisk sjukförsäk
ringsavgift och för premier för kapital-, arbetslöshets-, sjuk- och olycksfalls
försäkringar m. m. Avdraget är maximerat till 400 kr. för ogift och till sam
manlagt 800 kr. för makar. För ogift med hemmavarande barn under 16 år
gäller samma maximum som för två makar, d. v. s. 800 kr. (46 § 2 mom.
kommunalskattelagen).
Ortsavdragen uppgår till 2 250 kr. för ogift och 4 500 kr. för makar. Sam
ma ortsavdrag som för makar tillkommer ogift med hemmavarande barn un
der 16 år (48 § 2 mom. kommunalskattelagen).
För den statliga inkomstskatten för enskilda personer gäller två skatte
skalor med olika progression (10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst
skatt). Den ena — den fördelaktigare — tillämpas för gift och för ogift med
hemmavarande barn under 16 år. Den andra skalan är tillämplig på övriga
enskilda personer, d. v. s. ogifta utan hemmavarande barn. Skatteskalorna
och skillnaden dem emellan framgår av denna tablå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Gifta samt ogifta med barn
Beskattningsbar
inkomst, kr.
Övriga ogifta
Årsinkomst,
svarande
mot skiktets
övre gräns,
kr.
Summa stat
lig inkomst
skatt vid
skiktets
övre gräns,
kr.
Skatte-
%
inom
skiktet
Skatte-
%
inom
skiktet
Summa stat
lig inkomst
skatt vid
skiktets
övre gräns,
kr.
Årsinkomst,
svarande
mot skiktets
övre gräns,
kr.
1
2
3
4
5
6
7
12 400
600
10
6 000
10
600
9 900
16100
900
10
6 000- 9 000
20
1200
13 600
19 700
1 200
10
9 000— 12 000
25
1950
17 200
24 400
2 000
20
12 000— 16 000
30
3150
22 000
29100
3 200
30
16 000- 20 000
36
4 590
26 700
40 800
7 000
38
20 000— 30 000
41
8 690
38 400
52 600
11300
43
30 000— 40 000
45
13190
50 200
76 100
20 900
48
40 000- 60 000
49
22 990
73 700
123 200
42 500
54
60 000—100 000
54
44 590
120 800
182 000
72 000
59
100 000—150 000
59
74 090
179 600
—*
65
150 000—
65
---
--
*
De här återgivna reglerna om likställighet i ortsavdrags- och skatteskale-
hänseende mellan ogifta med hemmavarande barn och gifta tillkom, som in
ledningsvis nämnts, genom beslut av 1960 års riksdag. Dessförinnnan var
ortsavdraget för ogift med hemmavarande barn fastställt till ett belopp som
motsvarade 150 procent av ortsavdraget för ogift. Statlig inkomstskatt be
räknades då för alla ogifta enligt den ogynnsammare skalan.
Även om ogift med hemmavarande barn således i väsentliga hänseenden
jämställes med gift finns dock skiljaktigheter. Här må särskilt nämnas rät
ten till s. k. förvärvsavdrag.
Reglerna om förvärvsavdrag återfinnes i 46 § 3 mom. kommunalskatte
lagen. Förvärvsavdrag tillkommer gift kvinna som haft inkomst av rörelse,
vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller eljest inkomst av
Knngl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
27
eget arbete. Avdraget uppgår till 300 kr. eller om hon haft hemmavarande
barn under 16 år till 300 kr. plus 20 procent av nettoinkomsten, sammanlagt
dock högst 2 000 kr. Förvärvsavdrag med 300 kr. tillkommer vidare gift kvin
na med inkomst av jordbruksfastighet, när hon utfört eget arbete i förvärvs
källan till minst 300 kr. värde. Förvärvsavdrag med 300 kr. medges slut
ligen även gift man med inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, när
hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kr.
Såsom framgår av det sagda gäller vid beskattningen en åldersgräns för
det särskilda hänsynstagandet till kostnaden för hemmavarande barn. Bar
net skall sålunda regelmässigt vara under 16 år. Denna åldersgräns sam
manhänger med rätten till allmänt barnbidrag, som upphör med det kvartal
varunder barnet fyller 16 år. — Före 1947 års lagstiftning om allmänna
barnbidrag m. m. medgavs vid beskattningen särskilda ortsavdrag — s. k.
barnavdrag. Rätt till barnavdrag förelåg då för barn under 18 år.
I detta sammanhang må nämnas, att de allmänna barnbidragen numera
kompletteras av allmänna studiebidrag till elever vid statliga eller under
statlig tillsyn stående läroanstalter. Allmänt studiebidrag utgår till sådan
elev från och med kvartalet efter det han fyllt 16 år till och med det kvartal
varunder han fyller 18 år, dock endast under läsår eller kurstid.
Särskilda åldersgränser för barn finns vidare föreskrivna i ett flertal olika
författningar. Såsom medlem av värnpliktigs familj anses sålunda enligt
familjebidragsförordningen bl. a. barn under 16 år, som står under den värn
pliktiges vårdnad. Samma åldersgräns gäller för beräkning av familjebo-
stadsbidrag, liksom även i regel vid den allmänna sjukförsäkringen och vid
folkpensioneringen och i vissa hänseenden vid allmän tilläggspensionering.
Barnpension enligt försäkringen för tilläggspension tillkommer dock barn
under 19 år.
1962 års vårriksdag
Motionsyrkandena vid innevarande års vårriksdag avsåg de ensamstående
vårdnadshavarnas ortsavdrag och skatteskala samt frågan om förvärvsav
drag även åt denna kategori skattskyldiga. I vissa motioner yrkades omedel
bara åtgärder i dessa frågor, medan andra motionärer syftade till utredning
av spörsmålen.
Bevillningsutskottet behandlade motionerna i betänkande nr 24 såvitt av
ser förvärvsavdraget och i betänkande nr 45 i fråga om ortsavdrag och skat
teskalan. Utskottet avstyrkte motionerna. I fråga om utsträckning av rätten
till del högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan till sådana en
samstående vårdnadshavare, vilkas barn uppnått 16 års ålder, anförde ut
skottet bl. a. följande.
Utskottet är medvetet om all de nuvarande bestämmelserna medför en
inte önskvärd konsekvens såtillvida att en plötslig och till beloppet be
tydande skatteskärpning inträder för nu avsedda skattskyldiga, då det yng
sta hemmavarande barnet passerat 16-årsgränsen. Såsom framhållits i mo
28
tionerna förlorar barnförsörjaren i detta läge inte blott det högre ortsav-
draget och den förmånligare skatteberäkningen i fråga om skatteskala utan
går dessutom förlustig det allmänna barnbidraget. Även om barnbidraget
inte sällan ersättes av studiebidrag under några år kan den ekonomiska
påfrestningen bli mycket kännbar. Det bör beaktas att också rätten till
ett flertal socialförmåner är beroende av förekomsten av hemmavarande
barn under 16 år. Därtill kommer att den nu ifrågavarande kategorien
skattskyldiga till största delen består av ensamstående mödrar, vilka ofta
lever under pressade ekonomiska förhållanden.
Enligt utskottet talade starka skäl för en utsträckning av rätten till det
högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan att gälla något eller
några år efter det den skattskyldiges hemmavarande barn fyllt 16 år. Huru
vida bestämmelserna, såsom föreslagits av vissa motionärer, generellt borde
utsträckas till dess barnet fyllt 19 år utan hänsynstagande till om barnet
har egna inkomster eller om man, på sätt förordats beträffande skatteska
lorna i andra motioner, borde begränsa sig till att medge den gynnsammare
skattemässiga behandlingen endast i sådana fall då barnet varit utan egen
inkomst eller denna varit av mindre storlek, var utskottet dock inte berett
att yttra sig om på föreliggande material. Utskottet ansåg sig därför icke
kunna tillstyrka motionärernas yrkanden i dessa hänseenden.
Gentemot detta ställningstagande anfördes reservationer. Tio av utskot
tets ledamöter ansåg att utskottet bort tillstyrka, att ensamstående vårdnads
havare till barn, som fyllt 16 år men ej 19 år och som inte för beskattnings
året påfördes skatt på grund av taxering till inkomstskatt, skulle erliålla
ortsavdrag med 3 375 kr., d. v. s. 150 procent av ortsavdraget för ensamstå
ende och 75 procent av ortsavdraget för gift. Ätta av dessa utskottsledamöter
ansåg vidare, att den ensamstående vårdnadshavaren under de nyss angiv
na villkoren skulle få den statliga inkomstskatten beräknad enligt den gynn
sammare skatteskalan.
Vid ärendets avgörande i riksdagen framhöll jag (andra kammaren prot.
nr 24) i huvudsak följande. Utskottsmajoriteten och reservanterna var i
princip ense om att en förbättring var av nöden i fråga om de ensamståen
de vårdnadshavarnas skatteförhållanden. Emot reservanternas förslag till
omedelbara åtgärder kunde emellertid invändningar av teknisk natur resas.
Jag framhöll särskilt att det i reservationerna uppställda kravet på att bar
net inte fick ha egen inkomst medförde att skatteförmånen inte kunde be
aktas redan vid källskatteavdraget. Jag erinrade även om att reservationer
na inte ledde till motsvarande skattelättnad för sådana ensamstående vård
nadshavare, som i skattehänseende är att anse som sjömän, t. ex. fartygens
kvinnliga personal. Det fanns en rad andra tekniska ofullkomligheter i re
servationerna. Jag förklarade i anslutning härtill, att regeringen ansåg att
frågan om de ensamstående barnförsörjarnas beskattning för närvarande
inte är tillfredsställande ordnad. Det var därför regeringens avsikt att till
höstriksdagen lägga fram förslag om en mera tillfredsställande lösning. De
nya reglerna skulle under sådana förhållanden bli tillämpliga redan i fråga
om 1962 års inkomster.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
29
Riksdagen följde utskottets förslag och avslog de nyss nämnda reservatio nerna. Även motionerna om förvärvsavdrag för de ensamstående vårdnads- havarna avslogs av vårriksdagen.
Departementschefen
Efter införandet av allmänna barnbidrag har familjernas kostnader för barnens vård och uppfostran i princip inte särskilt beaktats vid beskatt ningen. Ett par undantag från denna princip finnes dock. Gift kvinna med förvärvsarbete får sålunda ett s. k. förvärvsavdrag, vars storlek i regel är be roende av om hon har barn eller icke. Förvärvsavdraget är dock i huvudsak motiverat av de speciella kostnader för barnens omhändertagande som upp kommer, när modern har förvärvsarbete utom hemmet. Vidare bär ogift, än ka, änkling eller frånskild med hemmavarande barn — såsom visats i det föregående — förmåner i skattehänseende framför ensamstående. De får således dubbelt så stort ortsavdrag som ensamstående, varjämte den stat liga inkomstskatten beräknas enligt en skatteskala med lägre progression än för ensamstående.
Anledningen till att skatten för den, som utan att vara gift har vårdnaden om barn, är lägre än för ensamstående ligger i öppen dag. Utöver de kostna der som sammanlevande föräldrar har för barnen, uppkommer för den en samstående vårdnadshavaren särskilda utgifter, vilka i regel saknar mot svarighet hos övriga ensamstående. Det är här fråga om utgifter som följer med att bostaden och hushållet blir gemensamma för flera personer. Skill naden i dessa hänseenden mellan vad som erfordras för en barnfamilj, där föräldrarna sammanlever, och motsvarande barnfamilj med blott en vård nadshavare är icke stor.
Utvecklingen har därför gått därhän, att den ensamstående vårdnadshava ren vid beskattningen i princip har samma förmåner som gift familjeförsör jare. Sista steget i denna utveckling togs år 1960. Dessförinnan utgjorde de ensamstående vårdnadshavarna en särskild kategori för sig i ortsavdrags- hänseende, placerad mitt emellan övriga ensamstående och de gifta skatt skyldiga.
Den ensamstående vårdnadshavarens likställighet med den gifte familje försörjaren gäller framför allt ortsavdragen och skalan för statlig inkomst skatt. Den skattelättnad som härigenom uppkommer är utan tvekan bety dande. Detta framgår indirekt av den kritik som framförts mot de nuva rande bestämmelsernas utformning. Kritiken torde nämligen i huvudsak bottna i det förhållandet att den ensamstående vårdnadshavarens ekonomis ka situation i ett slag förändras till det sämre, när yngsta barnet fyller 16 år. Rätten till ett flertal sociala förmåner bortfaller då samtidigt som inkomst skatten ökar väsentligt.
Att den ensamstående vårdnadshavaren, när barnen blir vuxna, går miste om vissa sociala förmåner och skattelättnader är i och för sig naturligt. Be hovet av samhälleligt stöd åt vårdnadshavaren såsom sådan minskas givet
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
vis, när barnet börjar kunna försörja sig självt, och upphör så småningom
helt.
Olägenheterna av nuvarande ordning i fråga om beskattning av ensam
stående vårdnadshavare kan enklast lindras genom att de olika stödåtgärder
som för närvarande erhålles intill dess barnet fyllt 16 år inte borttages på
en gång utan trappstegsvis. Detta kan åstadkommas om förmånen av högre
ortsavdrag och gynnsammare skatteskala bibehålies under ytterligare ett par
år, d. v. s. till dess barnet fyller 18 år. Jag förordar att så sker.
Anledning att generellt medge särskilda skatteförmåner för ensamstående
vårdnadshavare även efter det barnet fyllt 18 år synes mig icke föreligga.
Detta utesluter emellertid inte att, om i något fall speciella skäl till skatte
lättnad föreligger, taxeringsnämnden beaktar dessa och medger s. k. extra
avdrag för nedsatt skatteförmåga. Sådant avdrag kan nämligen medges den
vars skatteförmåga är väsentligen nedsatt på grund av bl. a. underhåll av
närstående.
Jag vill vidare understryka, att en höjning av åldersgränsen i enlighet med
vad nyss sagts helt har sin orsak i de för ensamstående vårdnadshavare spe
ciella skatteförhållandena. Anledning att höja åldersgränsen för barn i andra
sammanhang torde icke föreligga. En generell höjning av åldersgränsen
skulle direkt motverka syftet med den här föreslagna reformen, nämligen
att åstadkomma en avtrappning av ett i och för sig oundvikligt bortfall av de
olika förmåner som motiveras av att den ensamstående måste draga försorg
om barn.
I det inom bevillningsutskottet i våras reservationsvis framlagda försla
get till åtgärder på området, uppställdes som villkor för högre ortsavdrag
och gynnsammare beräkning av statlig inkomstskatt efter det att barnet fyllt
16 år, att barnet icke beskattades för egen inkomst. Även om vissa skäl i och
för sig möjligen kan tala för en så restriktiv inställning till dessa frågor, sy
nes villkoret dock få sådana praktiska konsekvenser, att jag inte kan för
orda en regel av angivet innehåll. Det torde nämligen blott i undantagsfall
vara möjligt att i förväg fastställa, att barnet inte kommer att bli beskattat
för egen inkomst. Det rör sig här om 16- och 17-åringar, som ju i stor ut
sträckning, även om de inte har yrkesarbete, tar feriearbete eller dylikt. Hu
ruvida de tillfälliga inkomsterna verkligen kommer att understiga vid taxe
ringen påräkneliga avdrag torde inte kunna fastslås förrän efter inkomst
årets utgång. Detta skulle i sin tur leda till att vårdnadshavaren i regel skulle
få sin källskatt beräknad såsom för ensamstående utan barn. Förmånerna
skulle komma till synes först i form av återbetalning av preliminär skatt
när slutskattesedeln kommer i slutet av året efter inkomståret. Det är uppen
bart att den med reformen avsedda hjälpen åt de ensamstående vårdnadsha
vare på detta sätt icke skulle få avsedd verkan. Enligt min mening bör rät
ten till det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan komma
till synes redan vid källskatteavdraget. En förutsättning härför är att inga
sådana villkor knyts till förmånen som inte kan beaktas redan i förväg.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
31
Vidare bör nämnas att, om konsekvenserna av att barnet skaffar sig egna
inkomster blir ogynnsamma i skattehänseende för vårdnadshavaren, detta
av vederbörande lätt kan uppfattas som en ren diskriminering av barnets
arbete och arbetsinkomst.
Med hänsyn härtill bör vårdnadshavarens ortsavdrag och statliga in
komstskatt beräknas helt oberoende av barnets inkomstförhållanden.
Med det av mig här framlagda förslaget skulle vid taxeringen de ensamstå
ende vårdnadshavarnas kostnader för familjehushåll beaktas ända till dess
att barnet uppnått 18 års ålder. Härigenom tas dock ingen särskild hänsyn
till de särskilda kostnader för barnets omhändertagande som uppkommer,
när modern har förvärvsarbete utom hemmet. Gift kvinna erhåller i motsva
rande situation ett förvärvsavdrag med 300 kr. plus 20 procent av förvärvs
inkomsten, dock högst med 2 000 kr., om inkomsten är att anse som inkomst
av rörelse eller tjänst, och med 300 kr. om hon har inkomst av jordbruks
fastighet. Jag förordar, att rätten till förvärvsavdrag nu utsträckes till att
gälla även kvinna som är ensamstående och har hemmavarande barn.
I detta sammanhang bör dock till barn blott räknas barn under 16 år, så
som sker i fråga om gift kvinnas förvärvsavdrag. Detta avdrag avser ju att
schablonmässigt motsvara moderns kostnader för barnets omhändertagan
de, medan hon utför förvärvsarbetet. Sådana kostnader torde inte annat än
i enstaka undantagsfall behöva uppkomma i fråga om barn som är 16 och
17 år gamla.
Såsom jag nämnde i den inledande redogörelsen för gällande bestämmel
ser har ogift med hemmavarande barn under 16 år rätt till avdrag för sjuk-,
olycksfalls- och kapitalförsäkringspremier med högst 800 kr., d. v. s. sam
ma belopp som gäller för makars avdrag för sådana premier. För ensamstå
ende utan barn gäller som maximum i detta hänseende ett belopp av 400 kr.
Ehuru en utsträckning av rätten till försäkringsavdrag med 800 kr. torde
få betydelse blott i jämförelsevis få fall, vill jag för att uppnå större enhet
lighet förorda att samma åldersgräns för barnet tillämpas här som i fråga
om ortsavdrag m. m.
De här förordade åtgärderna bör medföra en ändring i fråga om källskat-
tetabellerna. Dessa tabeller består f. n. av tre kolumner: kol. 1 för ogift utan
barn och för gift kvinna utan barn, när mannen har inkomst, kol. 2 för gift
man, vars hustru icke har inkomst eller har inkomst understigande 3 000
kr., för gift kvinna, som har barn eller vars man saknar inkomst, och för
ogift med barn samt kol. 3 för gift man vars hustru har egen inkomst å minst
3 000 kr. Kol. 2 är uppbyggd med utgångspunkt från att den skattskyldige
är berättigad till ortsavdrag med 4 500 kr. och till statlig inkomstskatt enligt
den gynnsammare skalan. När gift kvinna med barn hänvisas till kol. 2,
trots att hon vid taxeringen i regel får ortsavdrag med blott 2 250 kr., sker
det med hänsyn till det förvärvsavdrag (högst 2 000 kr.) som tillkommer
henne.
Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962
32
Nuvarande kol. 2 kan efter de av mig förordade skattelättnaderna för en
samstående vårdnadshavare fortfarande utnyttjas av manlig vårdnadshava
re med barn under 18 år och av kvinnlig vårdnadshavare med barn som fyllt
16 men ej 18 år. För kvinnlig vårdnadshavare med barn under 16 år kom
mer dock kol. 2 att leda till för högt skatteuttag. Hon är ju berättigad till —
förutom ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan — även förvärvs-
avdrag med högst 2 000 kr. För att beakta detta avdrag erfordras en ytter
ligare kolumn i källskattetabellerna. Denna nya kolumn bör tillämpas även
i fråga om gift kvinna med hemmavarande barn, när mannen saknar in
komst.
För den nya kolumnindelningen erfordras vissa ändringar i uppbörds-
förordningen.
Ensamstående vårdnadshavare förekommer givetvis även bland dem som
är anställda ombord på handelsflottans fartyg. Inkomsten från sådan an
ställning är undantagen från kommunal och statlig inkomstskatt och beläg
ges i stället med en särskild sjömansskatt. Sjömansskatten är en definitiv
skatt vid källan och beräknas på grundval av sjömansskattetabeller, vilka
fastställes av riksdagen. Sjömansskattetabellernas kolumnindelning svarar i
princip mot tabellerna för preliminär A-skatt, dock så, att de senares ko
lumner 2 och 3 i sjömansskattetabellerna motsvaras av en kolumn med nr 2.
Om källskattetabellerna kompletteras med en fjärde kolumn för ensam
stående kvinnlig vårdnadshavare med barn under 16 år, bör sjömansskatle-
tabellerna förses med en däremot svarande ny kolumn.
En reform i enlighet med de riktlinjer jag här framlagt erfordrar ändring
ar i 46 § 2 och 3 mom. och 48 § 2 mom. kommunalskattelagen, 4 § 1 och 2
mom. samt 5 och 15 §§ uppbördsförordningen ävensom anvisningarna till
10 § förordningen om sjömansskatt varjämte, såsom nyss nämnts, sjömans
skattetabellerna måste kompletteras med en ny kolumn.
Såsom jag framhöll i riksdagen i våras bör de nya bestämmelserna tilläm
pas redan i fråga om innevarande års inkomster d. v. s. vid 1963 års taxe
ring. Källskatten för de ensamstående vårdnadshavarna har emellertid un
der år 1962 helt naturligt beräknats på grundval av hittills gällande bestäm
melser. Skattelättnaden för detta år kommer därför, om den föreslagna re
formen genomföres, i regel till synes i form av skatteåterbäring vid jul
tiden 1963 (ev. lägre kvarstående skatt under år 1964). För inkomståret
1963 torde däremot de nya reglerna kunna tillämpas redan källskattemässigt.
I fråga om sjömansskatten sker ingen slutavräkning i samband med taxe
ring. Sjömansskatten är ju, som nämnts, en definitiv källskatt och skatten för
varje månad beräknas för sig i samband med avlöningens utbetalande. Ändring
i den vid avlöningstillfället gjorda beräkningen av skatten sker blott för rät
telse av förelupet fel. För sådan rättelse kräves ansökan till sjömansskatte-
nämnden.
Det synes angeläget att ensamstående vårdnadshavare, som är sjöman,
inte försätts i sämre ställning än om han eller hon haft inkomst i land. Möj-
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
lighet bör därför öppnas att i efterhand återbetala ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan faktiskt erlagd sjömansskatt för år 1962 och vad som
skulle ha erlagts om de nya bestämmelserna tillämpats vid utbetalningarna
av lön år 1962. Reglerna härför, som lämpligen kan anknyta till vad som
gäller i fråga om rättelse av skatteavdrag, bör lämpligen infogas som över
gångsbestämmelser till de erforderliga ändringarna i förordningen om sjö
mansskatt. Det torde få ankomma på sjömansskattenämnden att, ev. under
rederiernas medverkan, sprida kännedom om denna nedsättningsmöj lighet.
I fråga om inkomståret 1963 torde de nya bestämmelserna kunna tilläm
pas redan i samband med avlöningarnas utbetalande till de ombordanställda.
Kostnaderna för de föreslagna ändringarna i fråga om de ensamstående
vårdnadshavarnas beskattning kan beräknas uppgå till 16 milj. kr. för sta
ten och lika mycket för kommunerna, d. v. s. sammanlagt 32 milj. kr. Av
den sammanlagda kostnaden belöper ungefär 24 milj. kr. (11 milj. kr. för
staten och 13 milj. kr. för kommunerna) på förvärvsavdrag för ensamstå
ende mödrar. Skattebortfallet på grund av de högre ortsavdragen och till-
lämpning av den gynnsammare skatteskalan i fråga om ensamstående vård
nadshavare med barn som är 16 och 17 år uppgår således till 5 milj. kr. för
staten och 3 milj. kr. för kommunerna eller sammanlagt till 8 milj. kr.
De vidgade förmånerna till ensamstående vårdnadshavare gör det ange
läget att undanröja en viss oklarhet om tolkningen av nuvarande bestäm
melser på området. Frågan gäller tillämpningen av reglerna om ortsavdrag
in. m. i det fall att två personer, som icke samtaxeras, båda har vårdnaden
om samma barn. Som typexempel kan anges två makar, som gift sig under
inkomståret och fått barn under samma år före den 1 november. Eftersom
makar inte samtaxeras för det inkomstår under vilket de gift sig, blir ma
karna i exemplet taxerade som ensamstående. Båda makarna har vårdna
den om det gemensamma barnet. De kan därför, formellt sett, göra gällande
att de båda var för sig har hemmavarande barn. Detta skulle leda till att
vardera maken får ortsavdrag med 4 500 kr. och atl makarnas statliga in
komstskatt beräknas, var för sig, med tillämpning av den gynnsammare
skatteskalan. Härigenom skulle makarna tillsammans få ortsavdrag med
9 000 kr. och därjämte, i förekommande fall, undgå eller få lindring i den
skatteskärpning som i högre inkomstlägen vållas av progressionen.
Riksskattenämnden har den 22 februari 1961 i en anvisning till ledning
för taxeringsmyndigheterna uttalat sig om hur ortsavdrag i angivna fall bör
beräknas. Uttalandet innebär att ortsavdrag såsom för gift borde medges blott
den ene av de skattskyldiga, medan den andre borde få ortsavdrag såsom för
ensamstående utan hemmavarande barn.
Riksskattenämndens tolkning av bestämmelserna i fråga torde överens
stämma med vad som har varit lagsliftarens mening. För att undanröja even
tuellt kvarstående oklarhet om tolkningen synes i delta sammanhang lämp
ligen 65 § kommunalskattelagen böra förtydligas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
33
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962
Utan direkt sammanhang med de förut berörda frågorna synes även vissa
redaktionella ändringar böra vidtagas i skatteförfattningarna såsom en
följd av den i våras beslutade omläggningen av socialförsäkringslagstift-
ningen. Fråga är bär om rent terminologiska ändringar i 46 § 2 mom. kom
munalskattelagen och anvisningarna till 31 § samma lag ävensom i 25 §,
37 § 2 och 5 mom. och 39 § 1 mom. taxeringsförordningen samt 4 § förord
ningen om sjömansskatt. Härjämte bör i 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt anges, att allmänna sjukför
säkringsfonden är skattefri i samma utsträckning som gäller för den i dessa
hänseenden helt jämförbara allmänna pensionsfonden.
Till vissa ändringar av samma art i 19 § kommunalskattelagen jämte an
visningar och i uppbördsförordningen torde jag få återkomma i annat sam
manhang.
Fråga om ändring av övergångsbestämmelserna till 1962 års lagstiftning
om avdrag för värdeminskning å täckdikningsanläggningar och skogsvägar.
Jag vill här slutligen upptaga ännu en fråga. Vårriksdagen i år antog be
stämmelser om rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för värdeminskning
å täckdikningsanläggningar och skogsvägar (prop. nr 56, BevU nr 40). Riks
dagen beslöt därvid visst tillägg till övergångsbestämmelserna i det förslag
om ändring i kommunalskattelagen som framlades i propositionen. I ett
tredje stycke av övergångsbestämmelserna stadgas sålunda att de nya be
stämmelserna i intet fall skall äga tillämpning beträffande räkenskapsår,
som gått till ända före den 1 november 1962. Meningen med denna undan
tagsbestämmelse var att avdragsrätten beträffande täckdikningar, som om
lagts innan de nya bestämmelserna trätt i kraft, inte skulle begränsas.
Kostnaderna för dylika arbeten skulle i enlighet härmed vid 1963 års taxe
ring vara avdragsgilla på en gång enligt tidigare bestämmelser. Enligt pro
positionsförslaget däremot skulle de nya bestämmelserna utan inskränk
ning gälla från och med 1963 års taxering d. v. s. kostnader under beskatt
ningsåret 1962 för iståndsättande eller omläggning av täckdikningsanlägg
ningar skulle få avdragas endast i form av värdeminskningsavdrag med tio
procent per år.
Såsom bestämmelserna i tredje stycket av övergångsbestämmelserna ut
formats av riksdagen har desamma emellertid — till de skattskyldigas nack
del —- fått en delvis annan innebörd än som avsetts. Sålunda kommer bl. a.
företag, vars räkenskapsår utgått före den 1 november 1962, icke att vid
1963 års taxering äga rätt till avdrag för avskrivning å kostnader för skogs
vägar enligt de nya reglerna. Övergångsbestämmelserna till lagen den 18
maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen föreslås därför änd
rade i enlighet härmed.
Förslag till de författningsändringar som berörts i det föregående har ut
arbetats inom finansdepartementet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr i81 år 1962
35
Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga dessa förslag,
nämligen förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),
2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,
3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956
(nr 623),
4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr
272),
5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)
om sjömansskatt, samt
6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den
18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman
de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Smith
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 021107