Prop. 1962:188

Kungl. Maj:ts proposition nr 18# nr 1962

i

Nr 188

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förord­

ning om ändring i familjebidragsförordningen den 29

^{nrnts 1 MG (År} 99); ^gioeh Stockholms slott

den 12 ok­

tober 1962.

Kung). Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet för forsvarsät-enden denna dag, föreslå riksdagen att anta härvid fogat förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordning­ en den 29 mars 1946 (nr 99).

Under Hans Mäj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

/Sben Andersson

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen redovisas förslag till nya principer för bestämmande av familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag till egna företagare under militärtjänstgöring, avsedda att i huvudsak genomföras i administrativ väg, samt föreslås vissa härav påkallade ändringar i familjebidragsförord­ ningen. De nya principerna innebär att företagarens förlust under militär­ tjänstgöringen skall beräknas på grundval av en indelning av företagen i grupper alltefter det sätt på vilket vederbörande företag drives under tjänst­ göringen. I den mån företaget beräknas visa överskott påverkas familje- penningen och bostadsbidraget enligt Särskilda schablonmässiga regler. Visar företaget underskott skall näringsbidrag kunna utgå i huvudsak enligt gällande bestämmelser. Sådana bidrag skall enligt förslaget kunna utgå vid sidan av familjepenning och bostadsbidrag. Slutligen föreslås en höjning av näringsbidragens maximibelopp till 25 kr för dag. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 .sand.AV 188

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1982

Förslag

till

Förordning

om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas dels att 14 § 1 och 4 inom. samt 15 § familjebidrags­ förordningen den 29 mars 19461 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 17 § förordningen skall upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

14

1 inom. Där Konungen ej annor­ lunda förordnar, må värnpliktig, som driver näring eller rörelse, i stället för familjepenning och bostadsbidrag er­ hålla näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, som uppkom­ ma till följd av att särskild arbets­ kraft måste anlitas för alt under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts skall gälla jämväl för det fall, att den värnpliktige är anställd i näring eller rörelse, som inneliaves av hans hustru. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänst­ göring i en följd).

i mom. Bidrag må utgå med högst tjugutvå kronor 50 öre för dag. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn tagas till det genom­ snittliga normala driftsöverskott fö­ retaget kan beräknas lämna under den värnpliktiges tjänstgöring och 1

(Föreslagen lydelse)

■:> fl*>

§•

1 mom. Där Konungen ej annor­ lunda förordnar, må värnpliktig, som driver näring eller rörelse, er­ hålla näringsbidrag till bestridande

lav avlöningskostnader, som uppkom­

ma till följd av att särskild arbets­ kraft måste anlitas för att under den värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts skall gälla jämväl för det fall, att den värnpliktige är anställd i näring eller rörelsé, sonV inneliaves av hans hustru. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänst­ göring i en följd).

4 mom. Bidrag må utgå med högst tjugufem kronor för dag. Vid bestäm­ mande av bidragets storlek skall hän­ syn tagas till det genomsnittliga nor­ mala driftsöverskott företaget kan beräknas lämna under den värnplik­ tiges tjänstgöring och dennes möj-

1 Senaste lydelse, se 1900: 152 (omtryckt).

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

(Nuvarande lydelse)

dennes möjligheter att av inkomster­ na från företaget bidraga till den anlitade arbetskraftens avlönande.

15

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för nä­ ringens eller rörelsens återupptagan­ de efter tjänstgöringens slut, kan, då synnerliga skäl föreligga, särskilt bidrag beviljas för bestridande un­ der tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndig­ hetens medgivande utgå till värn­ pliktig, som fullgör första tjänstgö­ ring (tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna para­ graf må beviljas med högst tvåhundratjugufem kronor för månad.

(Föreslagen lydelse)

ligheter att av inkomsterna från före­ taget bidraga till den anlitade arbets­ kraftens avlönande.

§■

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för nä­ ringens eller rörelsens återupptagan­ de efter tjänstgöringens slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestri­ dande under tjänstgöringen av utgif­ ter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige efter tjänstgö­ ringens slut återupptagas. Näringsbi­ drag som nu sagts må ej utan till­ synsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna para­ graf må beviljas med högst tjugufem kronor för dag.

17 §.

Den, som uppbär näringsbidrag jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat slag av familjebidrag än sjukbidrag och begravningsbidrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 188

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Rcgenten i statsrådet å Stockholms

slott den 12 oktober 1962.

Närvarande: Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, L^indholm, S^koglund, J^ohansson, ^afG^eijer- ^stam, H^ermansson, H^olmqvist, A^spling.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och civildeparte­ menten fråga om ändrade regler för familjebidrag till egna företagare och anför därvid följande.

1954 års värnpliktsavlöningsutredning avgav den 30 december 1958 be­ tänkande med förslag till familj ebidragsförordning, vilka förslag lades till grund för propositionen 1960:33. Sedan riksdagen (rskr. 137) anmält sina beslut i anledning av propositionen, varvid riksdagen bl. a. anhållit om översyn av bestämmelserna angående näringsbidragens utformning, upp­ drog Kungl. Maj :t genom beslut den 3 juni 1960 åt utredningen att verk­ ställa denna översyn. Utredningen redovisade den begärda översynen i be­ tänkande den 29 december 1960 (stencilerat). Efter remissbehandling av betänkandet överarbetades de framlagda förslagen inom försvarsdeparte­ mentet och en promemoria i ämnet utarbetades. 1 promemorian redovisas förslag till nya principer för bestämmande av familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag till egna företagare under militärtjänstgöring. Att med militärtjänstgöring i detta sammanhang åsyftas utöver i familjebidrags- författningarna omnämnd tjänstgöring jämväl viss civilförsvarstjänstgö- ring framgår av riksdagens beslut i anledning av förslagen i propositionen 1962: 101. Det må slutligen framhållas att frågan om familjepenningens belopp, som bl. a. sammanhänger med frågan om storleken av penningbidra­ gen till värnpliktiga, icke beröres i propositionen. Jag beräknar återkomma till sistnämnda frågor under 1963 års vårriksdag.

Gällande bestämmelser

1. Familjepenning och bostadsbidrag.

När den som driver näring eller rörelse (företagare) fullgör militärtjänst­ göring utgår familjepenning och bostadsbidrag på i familjebidragsförfattning-

5

arna närmare angivna villkor för i första hand företagarens hustru och barn men jämväl för hans föräldrar och husföreståndarinna samt undan­ tagsvis för annan anhörig. När det gäller familjepenningen bestämmes i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familje­ medlemmar. Dessa belopp utgör f. n. för hustru och frånskild hustru ävensom i vissa fall för annan familjemedlem, som förestår hemmet, 7 kro­ nor 20 öre för dag, för annan familjemedlem över 16 år 4 kronor 30 öre för dag samt för annan familjemedlem under 16 år 2 kronor 90 öre för dag. Bostadsbidraget utgår i första hand för bestridande av kostnader för familjebostad, högst med belopp som svarar mot de faktiska kostnaderna.

Vid bestämmande av familjepenningen och bostadsbidraget för hustru, med vilken företagaren sammanbor, samt för hans barn och adoptivbarn under 16 år, skall s. k. normerad behovsprövning tillämpas. Bestämmelser härom är meddelade i 14 § fainiljebidragskungörelsen (SFS 1960:153) och innefattar regler om i vad mån inkomster i familjen skall inverka på de ovan angivna maximala fainiljebidragsbeloppen. Behovsprövningen har till ändamål att fastställa familjebidragsbehovet, d. v. s. den familjepenning och det bostadsbidrag som faktiskt bör utgå i varje särskilt fall. Bestäm­ melserna innebär i huvudsak följande. Är företagaren tillika löntagare skall arbetsinkomsten under militärtjänstgöringen, i den mån den överstiger en fjärdedel av den normala inkomsten, helt avdragas från familjebidraget. Har företagarens hustru arbetsinkomst är en fjärdedel därav, dock minst 300 kr, avdragsfritt belopp, medan överskjutande del med hälften avdrages från familjebidraget. Åtnjuter barn, för vilket bidrag kan utgå, inkomst av arbete, skall skälig hänsyn tagas till denna enligt anvisningar, som med­ delas av tillsynsmyndigheten, försvarets civilförvaltning. Har företagaren eller familjemedlem, för vilken bidrag kan utgå, inkomst av kapital, skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst annat än i den mån inkomsten översti­ ger 200 kr för månad, eller, där avdrag skett för arbetsinkomst, 100 kr för månad. Överskjutande del avdrages med hälften. Om företagaren eller nyss nämnd familjemedlem åtnjuter annan inkomst än nu sagts — här åsyftas bl. a. inkomst av näring eller rörelse — skall skälig hänsyn tagas till in­ komsten enligt anvisningar som meddelas av tillsynsmyndigheten.

I fråga om avdrag för inkomst av näring eller rörelse (företag) vid be­ stämmande av familjepenning och bostadsbidrag uttalas till en början i de berörda anvisningarna, att tillsynsmyndigheten funnit skäligt att företaga­ ren må av överskottet av avkastningen avdragsfritt behålla ett belopp av 200 kr1 för månad samt att detta belopp må höjas, därest företagarens famil­ jemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov i företaget, som föranlcdes av fö­ retagarens bortovaro och som eljest måste tillgodoses genom anställande av avlönad arbetskraft. Återstående överskott avdrages i sin helhet från fa-

1 Före den 1 juli 1960 var det avdragsfria beloppet 100 kr för månad (jfr motionerna 1:524 och 11:651 samt L2U 7 till 1960 års riksdag).

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

6

miljepenningen och bostadsbidraget. Beträffande beräkningen av företagets avkastning ger anvisningarna följande föreskrifter.

När det gäller att beräkna avkastningen från ett företag under företa­ garens militärtjänstgöring respektive det särskilda arbetskraftsbehov, som familjemedlemmarna i förekommande fall fylla, uppkomma utan tvivel svårigheter. Till grund för bedömandet av avkastningen skola ligga de upp­ gifter, som företagaren lämnar i ansökan om familjebidrag. Dessa upp­ gifter skola dock av familjebidragsnämnderna i män av behov fullständigas och kontrolleras.

Företagets avkastning före den värnpliktiges militärtjänstgöring har i och för sig ingen direkt betydelse för bedömningen av familjebidragsbe- hovet under tjänstgöringstiden. Uppgift om denna avkastning kan dock ofta vara vägledande. Anställes en ersättare i företaget, bör företagets brutto- avkastning, d. v. s. innan avkastningen minskats med ersättarens löneför­ måner, som regel kunna antagas bli densamma under tjänstgöringen som före denna, överskottet av nettoavkastningen, vid vars beräknande hänsyn skall tagas jämväl till naturaförmåner, som familjemedlemmarna tillgodo­ göra sig ur företaget, skall därefter i den mån detta överstiger 200 kr minska familjebidraget.

I vissa fall kan avkastningen av ett företag icke beräknas för en kortare redovisningsperiod, exempelvis tiden för en repetitionsövning. På grund av företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning och på grund av möjligheten att från en redovisningsperiod till en annan förskjuta såväl inkomster som utgifter, är det många gånger nödvändigt att beräkna före­ tagets avkastning för sistförflutna kalenderår och utnyttja tolftedelen här­ av för att erhålla ett månadsresultat. Denna metod kan som regel tillämpas. Den ger emellertid icke alltid ett rättvisande resultat: i ett fall kan en på sådant sätt beräknad inkomst vara för stor, t. ex. om företagaren är jord­ brukare och under det sistförflutna året haft särskilt stora inkomster av skogsförsäljning, och i ett annat fall kan den vara för ringa med hänsyn till att företaget då var nystartat. 2

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

2. Näringsbidrag

Näringsbidrag utgår i två former, näringsbidrag enligt 14 § familjebi- dragsförordningen, som är ett bidrag för upprätthållande av ett företag un­ der militärtjänstgöring och som utesluter familjepenning och bostadsbidrag, samt näringsbidrag enligt 15 § samma förordning, som är ett bidrag vid sidan om familj epenning och bostadsbidrag för att möjliggöra att ett un­ der tjänstgöringen nedlagt företag återupptages.

Näringsbidrag för upprätthållande av ett företag må beviljas egen företa­ gare eller den som är anställd i företag, som drives av hans hustru. För att näringsbidrag skall kunna utgå kräves att ökade avlöningskostnader uppkommit i företaget till följd av företagarens militärtjänstgöring och att dessa kostnader skall ha medfört behov av bidrag för att företaget skall kunna upprätthållas. Täcker företagets inkomster och utgifter varandra, kan enligt de av tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningarna närings­ bidrag icke beviljas. Även om företaget visar underskott till följd av ökade

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

utan ofta även får rubbningar i sina förvärvsmöjligheter efter denna. Följ­ derna härav kan sträcka sig ganska långt fram i tiden och även medföra vissa direkta utgifter och förluster av icke obetydlig omfattning. Detta kan motivera att familjebidragsbestämmelserna för företagare utformas på ett särskilt sätt, så att de sammantagna familjebidragsbestämmelserna lämnar ett fullgott skydd åt dessa. Det allmänna syftet med familjebidrag till före­ tagare är självfallet dels att — på samma sätt som beträffande löntagare — garantera försörjning och bostad åt företagarens familj, dels ock att trygga företagets fortbestånd. Man synes därför böra betrakta företagarens familj som en enhet och företaget som en annan enhet. Familjens behov tillgodo­ ses med familj epenning och bostadsbidrag, varvid överskott i företaget under militärtjänstgöringen påverkar familjebidraget såsom varje annan inkomst. Företagets behov, d. v. s. underskott i företaget, tillgodoses genom näringsbidrag. Med denna utgångspunkt bör de olika bidragsformerna, fa­ milj epenning och bostadsbidrag, å ena sidan, samt näringsbidrag, å andra sidan, utgå jämsides med varandra.

I det följande redogöres för promemorians förslag rörande dels frågan hur företagets avkastning skall beräknas under företagarens militärtjänst­ göring, dels frågan hur ett överskott skall inverka på familjepenningen och bostadsbidraget, dels ock frågan hur näringsbidragen skall utformas vid fall av underskott i företaget. 1

1. Beräkning av företagets avkastning

I promemorian framhålles att kärnpunkten vid bedömande av frågan om familjebidrag till företagare är hur företagets avkastning under militär­ tjänstgöringen skall beräknas. Myndigheternas nuvarande praxis för att bestämma avkastningen leder ofta till resultat, som framstår som mindre tilltalande. Enligt promemorian torde den största felaktigheten ligga i att man i ett flertal fall utgår från att företagets nettoavkastning under en månads militärtjänstgöring är en tolftedel av den normala årsinkomsten trots bortfallet av företagarens arbetsinsats och oavsett om denna ersättes eller icke. Promemorian utgår i stället från betraktelsesättet att bortfallet under militärtjänstgöringen av företagarens arbetsinsats i princip medför att företagets nettoavkastning sjunker. Det framhålles emellertid, att man icke utan vidare kan utgå från att en minskning alltid uppstår under tjänst­ göringen. Sålunda får det antagas att den normala inkomsten av företaget kan bibehållas, om företagaren anskaffar en någorlunda fullgod ersättare. För övriga fall, där företagaren ej anskaffar ersättare, bör man däremot en­ ligt promemorian förutsätta att bortfallet av arbetsprestationen i företaget medför minskning av den mot arbetsprestationen svarande inkomsten. Hur stor denna minskning blir varierar från fall till fall och beror på ett flertal olika faktorer. Hänsyn måste enligt promemorian tagas bl. a. till företagets

10

grupp 3. Företagen anses icke lämna någon avkastning som bör påverka fa- miljebidragsbehovet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

2. Behovsprövning av familjepenning och bostadsbidrag

Såsom förut framhållits skall ett överskott i företaget verka reducerande på familjepenningen och bostadsbidraget. I promemorian konstateras i anslutning härtill att den angivna gruppindelningen och avkastningsberäk­ ningen gör särskilda behovsprövningsregler aktuella beträffande familjebidrag till företagare hänförliga till grupp 1, i den mån lönen till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen icke överstiger den beräknade avkastningen, samt till företagare hänförliga till grupp 2. Det framhålles vidare, att de erforderliga behovsprövningsreglerna självfallet kan konstru­ eras på olika sätt men att strävan bör vara att åstadkomma enkla och rätt­ visande regler, som utan svårighet kan tillämpas av de familjebidragsbevil- jande myndigheterna. I promemorian överväges tre skilda metoder. De två första metoderna anknyter till de förut redovisade bestämmelserna om nor­ merad behovsprövning i 14 § familjebidragskungörelsen. Enligt den första metoden behandlas två tredjedelar av avkastningen som företagarens arbets­ inkomst och en tredjedel som inkomst av kapital. Den andra metoden inne­ bär att avkastningen från företag hänförliga till grupp 1 i sin helhet be­ traktas som företagarens arbetsinkomst, medan avkastningen från företag hänförliga till grupp 2 betraktas som hustruinkomst. Hur de avdragsfria beloppen konstrueras enligt dessa bägge metoder framgår av det före­ gående. Den tredje metoden innebär enligt promemorian ett schablonise- rat avdragsfritt belopp, som för företagare i grupp 1 på samma sätt som i nuläget bestämmes till 200 kr för månad och för företagare tillhörande grupp 2, där rörelsen oftast upprätthålles genom hustruns arbetsinsats, till 400 kr för månad. Återstående överskott avdrages i sin helhet från familje­ penningen och bostadsbidraget. Det högre avdragsfria beloppet för företa­ gare i grupp 2 motiveras med att lön till familjemedlem eller annan ersät­ tare icke bör avräknas från företagets avkastning, beräknad på sätt förut angivits, eftersom det torde vara svårt att ge regler för en rättvisande avräk­ ning, i vart fall då någon familjemedlem gör en arbetsinsats i företaget.

På grundval av gjorda beräkningar, hur de tre metoderna inverkar på familjepenningen och bostadsbidraget, förordas i promemorian den sist­ nämnda metoden med ett avdragsfritt schablonbelopp, vilken enligt prome­ morian synes ge det för företagarna gynnsammaste resultatet.

Det anföres vidare i promemorian. Ett genomförande av de skisserade bestämmelserna innebär att högre familjebidrag än f. n. kan utges i sådana fall, där verkligt behov av en för­ bättrad familjebidragsgivning föreligger. För lägre inkomsttagare tillhö­ rande grupperna 2 och 3 torde sålunda hela familjepenningsbehovet i regel

11

bli täckt och dessutom en större eller i vart fall eu stor del av bostadskost­ naden. Detta innebär en avsevärt förbättrad bidragsgivning i förhållande till den f. n. rådande, då utrymme ofta ej finnes för familjebidrag. Kritiken har också närmast inriktat sig på flertalet fall som här hänföres till grupp 2 eller 3.

De föreslagna bestämmelserna synes vidare ägnade att underlätta och förbättra handläggningen av hithörande familjebidragsärenden. Detta sker i viss mån redan genom att enkla fixerade normer föreslås införda för be- hovsprövningen. Emellertid torde förenklingen och förbättringen främst ligga i den föreslagna gruppindelningen. Denna kommer nämligen att under­ lätta bedömingen av ett företags avkastning under företagarens militär­ tjänstgöring, vilken bedömning är av grundläggande betydelse för att fast­ ställa familjebidraget. Vidare synes gruppindelningen ge större möjlighet än nu att behandla ärendena på ett någorlunda likformigt sätt. Det ligger i sakens natur att den föreslagna gruppindelningen icke helt kan lösa pro­ blemen ifråga om familjebidrag till företagare. En olägenhet med gruppin­ delningen kan i visst fall vara, att det i praktiken kan bli svårt att avgöra, till vilken grupp ett företag skall hänskjutas. Onekligen kommer vissa gränsfall att uppstå. I allmänhet synes dock problemen i frågan om ett före­ tag skall hänskjutas till grupp 1 att vara överkomliga, även om man icke kan bortse från att det i en del fall kan vara svårt att avgöra, om ett företag bör tillhöra denna grupp eller grupp 2. Svårigheten ligger bl. a. i att be­ döma ersättarens kvalifikationer. Härvid torde emellertid den överenskom­ na lönen till ersättaren kunna tjäna till ledning. Även mellan grupperna 2 och 3 kan gränsfall finnas. Om förhållandena i något enstaka fall skulle vara sådana, att en strikt tillämpning av de föreslagna bestämmelserna skulle medföra ett orättvisande familjebidrag, synes föreskriften i 14 § 3 mom. familjebidragskungörelsen kunna tillämpas, enligt vilken bidraget kan be­ stämmas till skäligt belopp. Vidare förutsättes att skäligheten av kostna­ derna i företaget, exempelvis lön till ersättare, alltid blir föremål för sär­ skild prövning. 3

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

3. Näringsbidragens utformning

Med utgångspunkt från den tidigare angivna förutsättningen att närings­ bidrag skall kunna beviljas för att täcka ett underskott i företaget föreslås i promemorian att de bägge nuvarande näringsbidragsformerna — närings­ bidrag för upprätthållande av ett företag och näringsbidrag för återuppta­ gande av ett nedlagt företag — bibehålies.

Beträffande näringsbidrag för upprätthållande av ett företag utgår prome­ morian från den tidigare angivna gruppindelningen och den för varje grupp angivna avkastningsberäkningen. Det erinras i promemorian om att företag hänförliga till grupp 1, där alltså någorlunda fullgod ersättare anställes un­ der företagarens militärtjänstgöring eller anställd personal gör eu betydande merinsats under tjänstgöringen mot en däremot svarande väsentlig löne­ ökning, anses lämna normal avkastning. Då härifrån emellertid skall av­ räknas lönen till ersättaren eller löneökningen till den anställda persona­ len kan lönen eller löneökningen överstiga den normala avkastningen. Nä-

12

ringsbidrag bör då utgå för att täcka mellanskillnaden. Det är enligt pro­ memorian svårt att tänka sig något annat praktiskt fall, där näringsbidrag kan bli aktuellt för företagare hänförliga till grupp 1. Företag hänförliga till grupp 2, som upprätthålles hjälpligt genom insats eller merinsats av före­ tagarens hustru eller hans barn eller adoptivbarn under 16 år eller genom en begränsad merinsats av anställd personal, anses under militärtjänstgö­ ringen ge halva den normala avkastningen. Då företagen sålunda ger över­ skott och av skäl som förut redovisats hänsyn ej bör tagas till den eventuella lön, som kan utbetalas till familjemedlem eller annan ersättare, finnes en­ ligt promemorian i dessa fall ej utrymme för näringsbidrag. Företag hänför­ liga till grupp 3, som icke nedlagts helt men som upprätthålles utan någon som helst ersättare eller insats från anhörigs sida, anses slutligen icke läm­ na någon avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet. För dessa företag är det svårare att fastställa om underskott skall anses ha upp­ stått under militärtjänstgöringen. Företagen är emellertid icke i egentlig mening nedlagda och får väl då allmänt — framhålles i promemorian — antagas lämna åtminstone en mindre avkastning, så att de kan bära de fasta och andra kostnader som må föreligga. Något tillskott i form av nä­ ringsbidrag synes därför i regel enligt promemorian icke behövas för dessa företag, men om företagaren kan visa, att underskott uppstår under mili­ tärtjänstgöringen, synes företaget böra anses som nedlagt.

Vad härefter angår näringsbidrag för återupptagande av ett nedlagt före­ tag utgår promemorian från att ett sådant företag måste anses lämna un­ derskott under militärtjänstgöringen motsvarande olika löpande utgifter, såsom lokalhyra, räntor m. m. Näringsbidrag bör sålunda enligt promemo­ rian liksom i nuläget beviljas för de löpande utgifter som prövas nödvändiga för att företaget skall kunna återupptagas efter tjänstgöringens slut. Det föreslås dock att det ej som nu skall krävas, att synnerliga skäl föreligger för att ifrågavarande näringsbidrag skall kunna utgå.

I promemorian fastslås att som allmänna villkor för näringsbidrag lik­ som f. n. bör gälla, att förutsättningar måste antagas vara för handen för företagets fortsatta drivande eller återupptagande och att näringsbidrag un­ der första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) fordrar tillsynsmyndighe­ tens medgivande. Allmänt förutsättes därjämte också att skäligheten av lön till ersättare respektive av utgifter för företagets återupptagande nog­ grant prövas.

Beträffande näringsbidragens belopp föreslås att det nuvarande maximi- bidraget för upprätthållande av ett företag, 22 kr 50 öre för dag eller 675 kr för månad, avrundas uppåt till 25 kr för dag och att maximibidraget för återupptagande av ett nedlagt företag delvis i förenhetligande syfte bestäm­ mes till samma belopp, 25 kr för dag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

14

om familjebidrag mellan företagare och löntagare överhuvudtaget är svår att uppnå men att förslaget innebär att olikheterna mellan dessa bägge in- komsttagargrupper accepteras som princip. Försvarets civilförvaltning och överståthållarämbetet förordar, att frågan om avkastningens inverkan på familj epenningens och bostadsbidragets storlek löses så att avkastningen från företag hänförligt till grupp 1 behandlas som företagarens arbetsinkomst enligt bestämmelserna i 14 § 1 mom. a) familjebidragskungörelsen och av­ kastningen från företag hänförligt till grupp 2 som hustruinkomst enligt 14 § 1 mom. b) kungörelsen. Länsstyrelsen i Norrbottens lön vill behandla avkastningen från företaget, oavsett om det är hänförligt till grupp 1 eller 2, som företagarens arbetsinkomst.

Departementschefen

Företagare, som fullgör militärtjänstgöring, är berättigad till familje­ bidrag i form av familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag enligt följande regler. För familjepenningen anges i familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar. Bostadsbi­ drag utgår i första hand för bestridande av kostnaderna för familjebo­ stad, högst med belopp som svarar mot de faktiska kostnaderna. Inkomster för företagaren och hans familj påverkar familjepenningen och bostads­ bidraget enligt de i familjebidragskungörelsen givna bestämmelserna om normerad behovsprövning. Visar företaget nettoöverskott påverkar enligt av tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningar denna inkomst familjepenning- ens och bostadsbidragets storlek på så sätt att 200 kr (före den 1 juli 1960 100 kr) i månaden är avdragsfritt, medan återstoden i sin helhet av­ drages från familjepenningen och bostadsbidraget. Under förutsättning att företagarens familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov i företaget, som föranledes av företagarens bortovaro och som eljest måste tillgodoses genom anställande av avlönad arbetskraft, kan det avdragsfria beloppet höjas. Föreligger underskott i företaget till följd av ökade avlöningskost- nader till annan än företagarens hustru och hans barn under 16 år, och har dessa kostnader medfört behov av bidrag för att företaget skall kunna upp­ rätthållas kan näringsbidrag för upprätthållande av företaget utgå med högst 22 kr 50 öre för dag. I första hand tillgodoses dock familjens behov i dessa fall med familjepenning och bostadsbidrag. Det är först när maximi­ beloppet för familjepenning och bostadsbidrag icke räcker till för att täcka även underskottet som näringsbidraget utgår, och denna form av bidrag ute­ sluter familjepenning och bostadsbidrag. Är företaget nedlagt eller betrak­ tas det som nedlagt under företagarens militärtjänstgöring kan, om synner­ liga skäl föreligger, vid sidan av familjepenning och bostadsbidrag utgå näringsbidrag för återupptagande av företaget. Detta näringsbidrag är alltså avsett att bestrida nödvändiga utgifter för att företaget skall kunna åter­

Kungl. Maj:ts proposition nr i88 år 1962

16

företag, där redan anställd personal genom en begränsad inerinsats nöd­ torftigt upprätthåller företaget, samt företag, där ersättare för företagaren finnes men endast i begränsad omfattning kan arbeta i företaget. Företag hänförliga till denna grupp anses lämna hälften av normal avkastning, för månad beräknad enligt tolftedelningsmetoden. Här skall icke från avkast­ ningen avdragas eventuell lön till anhörig, anställd personal eller ersättare. Grupp 3 slutligen skall omfatta övriga företag. Företag, som upprätthålles under företagarens militärtjänstgöring och som är hänförliga till denna grupp, anses icke lämna någon avkastning som bör påverka familjebidrags- behovet. Å andra sidan anses dessa företag kunna bära fasta och andra kostnader och alltså icke lämna underskott. Företag, som är nedlagda under företagarens militärtjänstgöring, anses lämna ett underskott motsvarande olika löpande utgifter, såsom lokalhyra, räntor m. m.

I anslutning till den angivna gruppindelningen och avkastningsberäk­ ningen föreslås i promemorian särskilda behovsprövningsregler beträffande familjepenning och bostadsbidrag dels till företagare hänförliga till grupp 1, i den mån i dessa företag lönen till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen icke överstiger den beräknade avkastningen, dels ock till företagare hänförliga till grupp 2. Förslaget innebär att av överskottet 200 kr i månaden är avdragsfritt för företagare i grupp 1 och 400 kr i må­ naden för företagare i grupp 2, medan återstående överskott i sin helhet av­ drages från familjepenningen och bostadsbidraget.

Beträffande slutligen näringsbidragens utformning utgår promemorian från den förutsättningen att familjens behov skall tillgodoses med familje- penning och bostadsbidrag, medan företagets behov, d. v. s. underskott i fö­ retaget, skall tillgodoses med näringsbidrag. På grund härav föreslås att näringsbidrag skall kunna utgå jämsides med familj epenning och bostads­ bidrag. I fråga om förutsättningarna för att erhålla näringsbidrag föreslås i promemorian inga större ändringar i förhållande till vad som nu gäller; en höjning av näringsbidragens maximibelopp till 25 kr för dag avses dock skola komma till stånd.

De i promemorian framlagda förslagen tillstyrkes i sina huvuddrag av så gott som samtliga remissmyndigheter.

För egen del finner jag den i de förenämnda motionerna framförda kriti­ ken mot gällande bestämmelser om familjebidrag till företagare berättigad. Denna kritik har särskilt riktat sig mot sättet för att beräkna företagets av­ kastning under företagarens militärtjänstgöring. Jag delar den i motionerna och promemorian framförda uppfattningen att utgångspunkten för avkast­ ningsberäkningen bör vara att företagaren under tjänstgöringen får vidkän­ nas ett inkomstbortfall. Storleken av hans förlust växlar självfallet från fall till fall. Det torde inte vara möjligt att utforma bestämmelser, som tar hän­ syn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, utan schematiska be­ räkningsmetoder blir nödvändiga. Den i promemorian föreslagna gruppindel­

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

17

ningen och avkastningsberäkningen förefaller mig väl avvägd och rättvi­ sande samt synes även ägnad att underlätta och förbättra handläggningen av hithörande familjebidragsärenden. Såsom framhållits i promemorian och jämväl påpekats av några remissmyndigheter kan vissa problem uppkom­ ma beträffande gränsdragningen mellan de olika grupperna, särskilt kanske när det gäller att bedöma om ett företag, där ersättare för företagaren fin­ nes, skall hänföras till grupp 1 eller till grupp 2. Hithörande frågor torde emellertid enligt min mening kunna lösas utan större svårigheter. Veder­ börande myndighet har också möjlighet att i det enskilda fallet korrigera det genom en strikt tillämpning av den föreslagna gruppindelningen uppkomna resultatet, om detta skulle te sig ur rättvisesynpunkt mindre tilltalande. Jag ansluter mig därför till de i promemorian i denna del framlagda förslagen.

Beträffande de föreslagna reglerna för behovsprövning i de fall, då ett företag visar överskott under företagarens militärtjänstgöring, har några remissmyndigheter föreslagit att överskottet i behovsprövningshänseende skall behandlas som företagarens inkomst eller beträffande företag hänför­ liga till grupp 2 som hustruinkomst. Härigenom skulle otvivelaktigt vissa fördelar vinnas i förhållande till det i promemorian förordade förslaget; bl. a. skulle företagare och löntagare bli mera likformigt behandlade och det avdragsfria beloppet för företagare skulle icke bli fixerat utan fastställt till en kvotdel av överskottet. Å andra sidan måste beaktas att den beräk­ nade avkastningen från ett företag som hänföres till grupp 1 är ett över­ skott, som påverkar familjepenningen och bostadsbidraget först sedan lö­ nen till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen avdra­ gits, medan avkastningen från ett företag som hänföres till grupp 2 är ett överskott, som i sin helhet påverkar dessa bidrag, vilket talar mot att i behovsprövningshänseende likställa företagare i dessa bägge grupper. Vi­ dare är avkastningen från företag hänförliga till grupp 2, även om den i flertalet fall är avhängig av hustruns insats i företaget, icke i egentlig me­ ning hustruinkomst. Slutligen sker avkastningsberäkningen enligt schema­ tiska metoder, vilket gör det naturligt att också de avdragsfria beloppen schabloniseras. Jag finner därför det i promemorian föreslagna systemet vara att föredra. De föreslagna avdragsfria beloppen — 200 kr i månaden för företagare i grupp 1 och 400 kr i månaden för företagare i grupp 2 —- synes mig väl avvägda.

De i promemorian framlagda förslagen om utformningen av näringsbidra­ gen kan jag slutligen tillstyrka.

Sammanfattningsvis anser jag att de föreslagna ändringarna i fråga om familjebidrag till företagare synes väl ägnade att tillgodose den enskilde företagaren och att undanröja de olägenheter som vidlåder de nuvarande be­ stämmelserna på området. Merkostnaderna vid genomförandet av försla­ gen kan uppskattas till ca 500 000 kr för år.

Erforderliga bestämmelser i fråga om avkastningsberäkningen under

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962