Prop. 1962:19
('med förslag till förord\xad ning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 4-75), m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962 1
Nr 19
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förord
ning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 4-75), m. m.; given Stockholms slott den 29 de cember 1961.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen före dragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås godkännande för Sveriges del av en rekommenda tion från Tullsamarbetsrådet i Bryssel rörande ändringar i den internatio nella nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna. Samtidigt framlägges förslag till därav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan. Ändringarna, som väsentligen är av tullteknisk och formell natur, föreslås träda i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer, då ikraftträdandet är bero ende av ratifikation av samtliga medlemsstater.
Vidare föreslås att tullen på s. k. flatbröd från och med den 1 juli 1962 sänkes från 20 till 12 %.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 19
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 196g
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft, såvitt avser tulltaxenr 19.07, den 1 juli 1962 samt i övrigt å dag som Konungen bestämmer.
Vid tillämpning i förekommande fall av förordningen angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m. skall avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt från tullsatserna enligt den nu utfärdade förordningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
3
Bilaga
Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; växer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung
15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som helt
eller delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats
genom andra processer, även raffinerade men icke vidare be
arbetade ......................................................................................................
Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk
19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan till
sats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:
A. flatbröd ................................................................................................. 12 %
B. andra slag ............................................................................................. 20 %
Kap. 31. Gödselmedel
Anmärkningar
X. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke
föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:
A. endera av följande produkter:
natriumnitrat, innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen;
Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis
samt varor därav
Anmärkningar
2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmän
het hänföras till avd. XI:
c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag
av till nr 40.10 hänförliga varor):
5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföras icke:
a) latex (gummimjölk), naturlig eller syntetisk (även förvulkad), försatt med vulk-
medel, acceleratorer, fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, färgäm
nen (andra än färgämnen, som tillsatts endast i avsikt att underlätta identifiering
en) eller andra ämnen; latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värme
känslig och elektropositiv latex tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller 40.02;
' lf Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 19
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1962
b) gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (»carbon black») eller kisel-
dioxid, med eller utan tillsats av mineralolja, ävensom gummi, som efter koagule
ringen försatts med annat ämne än gummi;
c) blandningar av två eller flera av i anm. 1 till detta kapitel angivna produkter, med
eller utan tillsats av annat ämne.
40.01 Naturlig latex (gummimjölk) med eller utan tillsats av synte
tisk latex; förvulkad naturlig latex; naturgummi, balata, gut-
taperka och liknande naturliga produkter...................................... fri
40.02 Syntetisk latex (gummimjölk); förvulkad syntetisk latex;
syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor............................. fri
40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräpp-
gummi, hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning;
s. k. master-batch, bestående av ovulkat naturligt eller synte
tiskt gummi, som före eller efter koaguleringen försatts med
kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid, med eller utan till
sats av mineralolja, oavsett varans form:
A. s. k. master-batch...................................... ........................................ fri
B. andra slag ............................................................................................ 8 %
40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex här
under inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och
strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); ar
tiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial;
ringar och rondeller):
C. andra slag ............................................................................................. 8 %
Anmärkningar
AVDELNING XI
Textilvaror
3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan nämnda
undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera gånger
tvinnat):
c) garn av mjuk hampa eller av lin:
polerat eller glättat, vägande per 7 000 m, efter det enkla garnet räknat, mer
än 1 kg;
Kap. 73. Järn och stål
73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspan
nor och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elek
triska, samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgenera-
torer och varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater
som även kunna användas för fördelning av friskluft eller
5
konditionerad luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda
med motordriven fläkt eller blåsmaskin, samt delar därtill,
av järn eller stål........................................................................................
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
Kap. 81. Andra oädla metaller
Anmärkning
Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid fram
ställning av kobolt, ävensom kermeter.
81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor
därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor
därav ..........................................................................................................
Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel
85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom
strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd
(andra än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiomet-
rar härunder inbegripna; manöver centraler, såsom manöver-
pulpeter, manövertavlor o. d.:
Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och
kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll,
medicinska och kirurgiska instrument och apparater
Anmärkningar
6. Nr 90.28 omfattar endast:
c) instrument och------------ strålning e. d.;
d) instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter även
som instrument och apparater för automatisk reglering av icke-elektriska storheter,
vilkas funktion grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med det som
skall regleras.
Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.
94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, för
sedda med resårer, stoppning eller inlägg eller tillverkade av
poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom
madrasser, sängtäcken och kuddar:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
B. elektriska värmedynor...................................................................... 10 %
C. andra slag:
1. av metall eller trä, utan överdrag........................................... 8 %
2. av poröst gummi, utan överdrag........................................... 10 %
3. andra ................................................................................................. 15 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
7
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 de
cember 1961.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Holmqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ändringar i
tulltaxan, m. m. samt anför därvid följande.
Genom beslut den 9 juni 1961 har det internationella i Bryssel verksamma
Rådet för samarbete på tullområdet antagit en rekommendation rörande vis
sa ändringar i den internationella nomenklaturen för klassificering av varor
i tulltarifferna (Brysselnomenklaturen). I skrivelse den 6 september 1961
har generaltullstyrelsen förordat att de rekommenderade ändringarna i no
menklaturen godkännes för Sveriges del och framlagt förslag till de i sam
manhanget erforderliga ändringarna i den svenska tulltaxan.
över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av
kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Kommerskollegium har
därvid överlämnat yttranden från handelskamrarna i riket samt från Jem-
kontoret, Kooperativa förbundet, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor,
Sveriges mekanförbund och Textilrådet.
Efter ärendets remissbehandling har från tullsamarbetsrådet meddelats,
att en av punkterna i rekommendationen — avseende s. k. gränsletruckar
(tulltaxenr 87.07) — numera uteslutits ur densamma och sålunda icke
längre är aktuell.
Tullsamarbetsrådets rekommendation i svensk översättning och en inom
generaltullstyrelsen utarbetad sammanställning av ändringarna i Bryssel
nomenklaturen torde såsom Bihang A och B få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende.
I förevarande sammanhang torde också få anmälas en i anslutning till
vissa överläggningar mellan vederbörande svenska och norska myndigheter
uppkommen fråga om ändrad tull för s. k. flatbröd.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
I. Ändringarna i tullnomenklaturen
Förslaget och yttrandena
De förut nämnda, av tullsamarbetsrådet rekommenderade ändringarna i
den internationella nomenklaturen ansluter sig till de två tidigare rekom
mendationer i sådant hänseende, vilka samtidigt med erforderliga ändringar
i den svenska tulltaxan antogs av riksdagen vid 1961 års vårsession. Till
sammans innefattar tullsamarbetsrådets tre rekommendationer resultatet av
en allmän översyn av nomenklaturen, som verkställts under senare år med
ledning av de erfarenheter som vunnits under nomenklaturens hittillsvarande
tillämpningstid. De nu aktuella nomenklaturändringarna berör dock endast
ett begränsat antal varuslag. Efter genomförande av dessa anses ytterli
gare ändringar icke vara erforderliga under de närmaste åren.
Generaltullstyrelsen framhåller i sin skrivelse att endast vissa av de nu
rekommenderade ändringarna är av saklig innebörd så till vida att de inne
bär överflyttning av varor från en position till en annan. I andra fall är de
av sådan art att endast vissa formella jämkningar i den svenska texten är
erforderliga. Flera av ändringarna är inte av beskaffenhet att överhuvud på
kalla revision av den svenska översättningen och därmed icke heller ändring
av den svenska tulltaxan.
Vid remissbehandlingen har någon erinran mot ett antagande av tull
samarbetsrådets rekommendationer icke framförts. Vad beträffar de av ge
neraltullstyrelsen föreslagna ändringarna i den svenska tulltaxan har dessa
föranlett särskilda uttalanden endast på vissa punkter. I anslutning till ett
inom finansdepartementet utarbetat förslag till ändring i tulltaxan lämnas
i det följande en redogörelse för generaltullstyrelsens förslag och remissytt
randena beträffande de tulltaxepositioner som påkallar närmare kommen
tarer.
Nr 3 1.02
Enligt gällande ordning hänföres natriumnitrat till nr 31.02 C, om
nitrogenhalten icke överstiger 16 viktprocent medan natriumnitrat i övrigt
hänföres till nr 28.39. Tullsamarbetsrådets förslag innebär på förevarande
punkt endast att den nyssnämnda gränsen — som är angiven i anmärkning
arna till kap. 31 tulltaxan — höjes till 16,3 viktprocent. Generaltullstyrelsen
framhåller att någon ändring av tullbeläggningen icke inträder, då tullfri
het gäller vid både nr 28.39 och nr 31.02 C.
Nr 4 0.0 1, 4 0.0 2, 4 0.05 och 40.06
De av samarbetsrådet föreslagna ändringarna innebär att s. k. m a s t e r-
batches (mellanprodukter avsedda för tillverkning av gummivaror) med
andra fyllmedel än kimrök eller kiseldioxid överföres från nr 40.05—06 till
nr 40.01 -02. Förslaget innebär vidare att master-batches, försatta med
9
kimrök eller kiseldioxid, vilka f. n. faller under nr 40.05 eller 40.06, i fort
sättningen alltid skall hänföras till nr 40.05.
Master-batches, försatta med kimrök, är för närvarande, efter beslut av
1961 års riksdag, fria från tull, medan för övriga master-batches tull uttages
med 8 %.
Generaltullstyrelsen förordar, att i anslutning till nomenklaturändringar
na tullfrihet införes för samtliga slag av master-batches. Styrelsen framhål
ler att de för närvarande icke tullfria varorna är av underordnad betydelse
i jämförelse med master-batches, innehållande kimrök. Förslaget har av
kommerskollegium och Sveriges kemiska industrikontor lämnats utan erin
ran.
Såsom exempel på till nr 40.06 hänförliga artiklar av ovulkat gummi om-
närnnes i den nuvarande nomenklaturen bl. a. »gummiklister på alla slags
underlag». Till följd härav har till nr 40.06 hänförts isoleringsremsor
och klister remsor (tejp), bestående av ett underlag av t. ex. plast,
vävnad eller papper belagt med klister av gummi. Tullsatsen är 10 %.
Tullsamarbetsrådets förslag innebär att ifrågavarande artiklar icke skall
betraktas som artiklar av ovulkat gummi utan tulltaxeras efter undei lagets
beskaffenhet. Tullen skulle i enlighet därmed — om ingen utbrytning av
de med gummiklister försedda artiklarna genomföres — komma att utgöra
15 % för varor med underlag av plast, 13 % för varor med underlag av väv
nad, 11 % för varor av fiberduk och 6 % för varor med underlag av papper.
Anmärkas må i detta sammanhang att nämnda tullsatser redan gäller för
motsvarande artiklar i vilka klistret utgöres av annat ämne än gummi, t. ex.
plast.
Såvitt avser artiklar med gummiklister var importvärdet 1960 7,1 milj.
kr. för varor med underlag av plast, 1,9 milj. kr. för varor med underlag
av textilmaterial och 5,4 milj. kr. för varor med underlag av annat material.
Generaltullstyrelsen har efter närmare prövning av de föreliggande om
ständigheterna funnit övervägande skäl tala för att icke föreslå någon ut
brytning av de nu aktuella varorna ur de rubriker till vilka de kommer att
överföras. Styrelsens förslag innebär sålunda att tejp med klister av gum
mi i fortsättningen skall tulltaxeras efter de tullsatser som nu gäller för
tejp försedd med plastklister. Styrelsen framhåller i sin motivering inled
ningsvis att varorna oftast består av ett till vikten dominerande underlag
av plast, vävnad eller papper, varför en differentiering av tullsatsen efter
underlagets art enligt styrelsens mening i och för sig är motiverad. Styrel
sen anför.
I enlighet med ett uttalande av 1952 års tulltaxekommitté har detta för
hållande visserligen icke hindrat tillämpningen av en enhetlig tull för dessa
varor under nr 40.06. När nu den ändrade nomenklaturen fordrar ett sär
skiljande av artiklar med olika slags underlag kommer saken dock i ett nytt
läge, i det att man icke längre uppnår någon förenkling av tulltaxan genom
att tillämpa en enhetlig tull. Tvärtom skulle ett bibehållande av 10 % tull
för ifrågavarande artiklar, oavsett materialet, komplicera tulltaxan därige
Kungl. May.ts proposition nr 19 år 1962
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
nom att nya underpositioner måste införas under ett flertal rubriker (t. ex.
nr 39.01, 39.02, 39.03, 48.15, 59.11). I sak kan en sådan differentiering av
tullen icke heller anses lämplig. Det kan exempelvis knappast vara moti
verat att en plastfolie, som i och för sig drager en tull av 15 % av värdet,
genom ytterligare bearbetning i form av klisterbeläggning får tullen sänkt
till 10 % av värdet. Icke heller synes det befogat alt en klisterremsa av
papper skall draga 10 % tull om klistret utgöres av gummi men endast
6 % tull om klistret består av annat ämne.
Styrelsen framhåller i övrigt att även tarifferingstekniska skäl i övervä
gande grad talar för den ståndpunkt styrelsen intagit. Härvidlag anföres föl
jande.
Från tarifferingsteknislc synpunkt kan det i ett hänseende vara fördelak
tigt att bibehålla en enhetlig tullsats för ifrågavarande artiklar, i det att
eventuella misstag i fråga om underlagets beskaffenhet icke skulle spela nå
gon roll för tullbeskattningen, men särskiljandet av olika slags underlag be
reder i allmänhet icke sådana svårigheter att denna synpunkt kan tillmätas
någon större betydelse. I övrigt tala tarifferingstekniska skäl mot en utbryt
ning av ifrågavarande artiklar ur de positioner till vilka de komma att över
föras. Det är sålunda förenat med avsevärda svårigheter att skilja mellan
artiklar med klister av gummi och artiklar med klister av annat ämne, vilka
senare såsom ovan nämnts redan nu draga tull efter underlagets art. Vidare
har det visat sig mycket vanskligt med en gränsdragning mellan å ena sidan
varor, som få sin karaktär av klistret i så väsentlig mån att de kunna be
tecknas som »guminiklister på underlag» och sålunda hänföras till nuva
rande nr 40.06, och å andra sidan varor, beträffande vilka klistret endast har
en sekundär uppgift för applicering av materialet och tulltaxeringen därför
måste ske efter dettas beskaffenhet. I själva verket är det icke minst de
taritleringstekniska svårigheterna som ligga bakom det nu framlagda för
slaget till ändring i nomenklaturen, och syftet med denna skulle i väsentlig
mån förfelas om man skulle nödgas särbehandla de nu berörda varorna för
att bibehålla hittillsvarande tullförhållanden.
Kommerskollegium finner övervägande skäl tala för alt generaltulls!yrel-
sens förslag godtages. Kollegium anför bl. a. följande.
Som framgår av de i styrelsens skrivelse lämnade uppgifterna är impor
ten av ifrågavarande artiklar betydande. En icke oväsentlig produktion inom
landet av främst klisterremsor av plast förekommer därjämte. Då fråga är
om varor av någon betydenhet är det enligt kollegii mening klart att en om-
klassificering i och för sig' icke skall få resultera i förändringar i tullbelägg
ningen. Särskilt synes det, icke minst i dagens läge, te sig svårt att — utan
redovisade behov härför — acceptera tullhöjningar. I förevarande fall skul
le såväl tullhöjningar som tullsänkningar ifrågakomma och skäl härför, så
väl sakliga som tarifferingstekniska, har anförts av tullstyrelsen. I fråga om
de anförda sakskälen kan det enligt kollegii mening te sig tveksamt, icke
minst mot bakgrund av de skäl som av tulltaxekommittén anfördes för den
nuvarande tullen, huruvida dessa äro tillräckliga för en tullhöjning för vil
ka ingå särskilda behov redovisats. De svårigheter av tariffteknisk art vid
en differentiering, som tullstyrelsen redovisat, är emellertid uppenbarligen
väsentliga. Med hänsyn härtill och då tullhöjningen för en stor del av im
porten av plasttejp (omkring 60 procent) begränsas som följd av import
från EFTA-området — icke från 10 till 15 procent, utan från 7 till 10,5 pro
cent — anser sig kollegium icke nu böra påyrka en differentiering av tullar
na.
Generaltullstyrelsens förslag tillstyrkes också av Kemikontoret, som er
inrar om att kontoret tidigare framhållit den stora betydelsen av enhetligt
tullskydd på plastområdet och bl. a. anför följande.
Men även själva tulltaxans logiska uppbyggnad talar till förmån för Gene
raltullstyrelsens förslag. Som också anföres i utredningen kan det knappast
vara motiverat att en plastfolie, som normalt drar en tull av 15 %, efter
ytterligare bearbetning i form av klisterbeläggning får denna tull sänkt till
10 %. Så har varit fallet hittills, genom att dessa varor hänförts till tulltaxe-
nummer 40.06 B. När varorna nu skola överflyttas till kap. 39, är det all an
ledning att nyss nämnda oformlighet i tullbeläggningen undanröjes.
Sveriges grossistförbund motsätter sig däremot förslaget. Förbundet anför
bl. a. följande.
Även om ett av syftena med en ändring i nomenklaturen varit att under
lätta tarifferingen enligt tulltaxan så bör detta dock ej få vara avgörande
för en varas tullbeläggning. Vid ändringar av tullnivån i samband med om-
klassificering av en vara bör i första hand hänsyn tagas till storleken av
tulländringen och till varans omfattning i importen. För t. ex. plasttejper,
som är en betydande importvara, skulle förslaget innebära en 50 %-ig höj
ning av tullnivån.
Förbundet anser inte att en utbrytning under respektive varuavsnitt med
bibehållna tullsatser på 10 % för klister- och isoleringsremsor skulle så av
sevärt försvåra tulltaxeringsarbetet att tillräckliga skäl föreligger att överge
en enhetlig tullnivå för denna varutyp. Vid en sådan utbrytning kan man av
praktiska skäl bortse från beskaffenheten hos det häftande materialet, vil
ket avsevärt reducerar svårigheterna vid tulltarifferingen.
Från importörhåll är det vidare ett önskemål att huvuddelen av dessa varor
även i fortsättningen upptas under särskilda statistiska nummer i tulltaxan
så att man kan följa importutvecklingen. Redan av detta skäl blir det nöd
vändigt att uppgöra sådana varubeskrivningar, som är förutsättningen för
att bryta ut en särskild tullsats för dessa artiklar.
Nr 5 9. 0 4
Enligt anm. 3 A c) till avd. XI tulltaxeras polerat eller glättat garn av
mjuk hampa eller lin, oavsett vikten, såsom bind- och segelgarn enligt nr
59.04, varvid tull utgår med 9 % för enkelt garn och 10 % för flertrådigt
garn.
Nomenklatur ändringen innebär att ifrågavarande hamp- och lingarn skall
hänföras till nr 59.04 endast för så vitt vikten överstiger 1 kg per 7 000 m,
efter det enkla garnet räknat. Annat polerat eller glättat garn behandlas i
fortsättningen som vanligt hamp- och lingarn (nr 54.03—04 och 57.05).
Generaltullstyrelsens förslag innebär att ingen ändring vidtages i tulltax
an utöver vad som påkallas genom nomenklaturändringen. Styrelsen påpe
kar att tullsatserna i regel blir oförändrade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
11
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1962
Nr 9 0.28
Genom ändring av anm. 6 till kap. 90 och texten till nr 85.19 föreslås in
strument och apparater för automatisk reglering av elektriska
storheter m. m. bli överflyttade från nr 85.19 och 85.22 till nr 90.28. Tull
satsen blir emellertid oförändrad, 10 % av värdet.
Nr 9 4.04
Den av tullsamarbetsrådet förordade ändringen vid nr 94.04 har praktisk
betydelse endast i avseende på elektriska värmedynor. Dylika ar
tiklar har i Sverige hittills hänförts till nr 85.12 (vissa elektriska artiklar)
med en tull på 10 %. Nomenklaturändringen innebär att de i fortsättningen
skall tulltaxeras under nr 94.04, där den tillämpliga tullsatsen är 15 %.
Generaltullstyrelsen uttalar att artiklarna i fråga icke torde vara av den
betydelse att tillräcklig anledning föreligger att bryta ut dem så att nuva
rande tull bibehålies.
Kommerskollegium förordar att en differentiering av tullsatserna under
nr 94.04 genomföres så att tullen för värmedynor kan bibehållas vid 10 %.
Kollegium anför.
Enligt vad kollegium kunnat inhämta synes importen vara av storleksord
ningen 300 000 till 400 000 kronor årligen. Någon väsentlig produktion torde
icke förekomma. Med hänsyn härtill är tullfrågan av mindre betydelse. Å
andra sidan torde svårigheter ur tullteknisk synpunkt att åstadkomma en
utbrytning vara mindre i fråga om denna artikel, varför önskvärdheten av
att undvika onödiga tullhöjningar synes kunna tillgodoses. Kollegium får
härför förorda att en ytterligare differentiering av positionen 94.04 sker så
att tullen för värmedynor kan bibehållas vid 10 procent av värdet.
Också Sveriges grossistförbund hemställer att nomenklaturändringen in
te skall föranleda tullhöjning.
Departementschefen
Såsom i det föregående berörts har Sverige för sin del nyligen, efter be
slut av 1961 års vårriksdag, antagit två rekommendationer från tullsam
arbetsrådet i Bryssel rörande ändringar i det internationella klassificerings
system, den s. k. Brysselnomenklaturen, som ligger till grund för den
svenska tulltaxan. Dessa ändringar innefattade inte några ingrepp i nomen
klaturens allmänna uppbyggnad utan åsyftade endast vissa jämkningar av
i huvudsak formell och tullteknisk innebörd. De av tullsamarbetsrådet nu
förordade ändringarna har samma karaktär och innebär ett slutförande av
den tidigare påbörjade översynen av nomenklaturens utformning, som i sin
helhet är avsedd att underlätta tullbehandlingen i de olika länderna.
Icke heller den nu föreliggande rekommendationen synes böra föranleda
några erinringar från svensk sida. Jag är också beredd att tillstyrka att tull-
samarbetsrådets förslag godkännes.
Vad sedan angår de ändringar i den svenska tulltaxan som blir påkallade
genom ett antagande av tullsamarbetsrådets rekommendation är dessa, som
13
framgått av vad tidigare anförts, av förhållandevis begränsad omfattning
och torde icke medföra några större problem. Generaltullstyrelsen har för sin
del förordat, att ändringarna i nomenklaturen överföres utan att utbryt
ningar med särskilda tullsatser göres för de speciella varuslag för vilka en
ändring av nu utgående tull härigenom uppkommer. Remissinstanserna har
å sin sida lämnat styrelsens förslag utan erinran bortsett från ett par fall —
avseende isoleringsremsor och tejp samt elektriska värmedynor — där detta
innebär en höjning av gällande tullsatser.
En anpassning av den svenska tulltaxans utformning efter de av tulltek
niska skäl betingade ändringarna i den internationella nomenklaturen bör
givetvis genomföras på sådant sätt att nu utgående tullar i möjligaste mån
bibehålies oförändrade. Generaltullstyrelsens förslag innebär i stort sett inte
heller någon ändring av gällande tullsatser. Undantag av egentlig betydelse
föreligger endast beträffande tullsatserna för isoleringsremsor och tejp och
för elektriska värmedynor. När det gäller den förstnämnda varugruppen sy
nes emellertid den för ett bibehållande av gällande tull nödvändiga uppdel
ningen av berörda tullsatser vara förenad med så betydande olägenheter att
den av generaltullstyrelsen och kommerskollegium intagna ståndpunkten bör
godtagas. I fråga om elektriska värmedynor torde däremot nackdelarna med
en uppdelning icke vara sådana att en tullhöjning från 10 till 15 procent kan
anses motiverad. För elektriska värmedynor bör därför vid ifrågavarande tull
position upptagas en särskild tullsats med hittillsvarande 10 procent. Vad
generaltullstyrelsens förslag i övrigt beträffar synes det icke böra föranleda
någon erinran. Jag finner mig därför med nyss angivet undantag kunna till
styrka detsamma.
Knngl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
II. Tullen på s. k. flatbröd
I anslutning till tidigare handelsförhandlingar mellan Sverige och Norge
har under senare tid mellan de båda länderna förekommit vissa underhands-
överläggningar rörande behandlingen i Sverige av importen av s. k. flat
bröd respektive behandlingen i Norge av importen av knäckebröd.
Vad beträffar flatbrödet är detta en viss typ av matbröd, som utgöres av
ett mellan plattor gräddat, ojäst, tunt och sprött bröd, i regel framställt av
rågmjöl men eventuellt med tillsats av andra mjölsorter. Vikten överstiger
icke sex gram per kvadratdecimeter. Enligt gällande svenska tulltaxebestäm-
melser hänföres dylikt bröd till nr 19.07 med en tull av 20 %. Före den 1
januari 1959 utgjorde tullen 20 kronor för 100 kg, motsvarande i genomsnitt
ca 12 % av värdet.
Vad åter angår den norska importen av bl. a. svenskt knäckebröd har
denna hittills varit föremål för särskilda restriktioner. Under de senaste åren
har importlicenser medgivits endast i begränsad omfattning.
Vid de förutnämnda underhandsöverläggningarna har enighet uppnåtts
om vissa åtgärder med syfte att möjliggöra en ökad handel med de nu ifråga
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
varande produkterna. På norsk sida är man sålunda beredd att medge höjda
importkontingenter för svenskt knäckebröd under första halvåret 1962 och
att fr. o. m. den 1 juli 1962 helt slopa importrestriktionerna. För Sveriges del
har det förutsatts att tullen på flatbröd återställes till den nivå som gällde
före den 1 januari 1959, d. v. s. 12 %.
Mot vad sålunda förutsatts föreligger ingen anledning till erinran från
min sida. Jag förordar alltså att tullen på flatbröd sänkes från 20 till 12 %.
Ändringen synes böra tråda i kraft den 1 juli 1962.
III. Departementschefens hemställan
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för
slag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr kl5).
Såsom i det föregående förordats bör ändringen beträffande tullen på flat
bröd träda i kraft den 1 juli 1962. Vad angår de ändringar i tulltaxan, som
sammanhänger med tullsamarbetsrådets rekommendation, gäller att de kan
sättas i kraft först sedan tre månader förflutit från det rekommendationen
ratificerats av samtliga medlemsstater. Det torde därför — liksom fallet var
med de ändringar i anledning av tullsamarbetsrådets föregående rekommen
dationer som redan antagits av riksdagen — få ankomma på Kungl. Maj :t
att bestämma dag för ikraftträdandet. Med hänsyn till att de nu ifrågavaran
de tulländringarna i princip endast innebär en teknisk justering av nomen
klaturen, synes — liksom skett i fråga om tulländringarna med anledning av
de tidigare rekommendationerna —- de nya tullsatser som föranledes av jus
teringen böra gälla som bastullar i fråga om tullavvecklingen gentemot
EFTA-länderna. Därest bastullfrågan skulle bli föremål för närmare behand
ling inom EFTA torde härmed förbundna spörsmål få prövas i särskild ord
ning.
Av tulltaxans ändrade lydelse föranledda ändringar i förteckningen över
varor som omfattas av jordbruksregleringen torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att vidtaga.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte, med godkännande för egen del av tullsamarbetsrådets förslag, genom
proposition föreslå 1962 års riksdag att
dels antaga nyssnämnda författningsförslag,
dels godkänna de ändringar i den vid konventionen rö
rande nomenklatur för klassificering av varor i tulltariffer
na fogade nomenklaturen, som föreslagits av Rådet för sam
arbete på tullområdet genom förenämnda rekommendation
den 9 juni 1961,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga sådana änd
ringar i regleringsförfattningarna på jordbrukets område,
vilka föranledes av ändringarna i tulltaxan.
15
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Ur protokollet:
Olof Norén
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1962
Bihang A
(Översättning)
Rekommendation den 9 juni 1961 av Rådet för samarbete
på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering
av varor i tulltarifferna
Rådet för samarbete på tullområdet,
som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15 de
cember 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,
som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda kon
vention, till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,
som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna
nomenklatur,
på nomenklaturkommitténs tillrådan,
rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med
bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande änd
ringar i nomenklaturen:1
•Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang B (i
den mån ändringarna äro av sådan art att de föranleda ändringar i den svenska tulltaxe-
texten).
Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 1962
17
Bihang B
Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt
Tullsamarbetsrådets rekommendation den 9 juni 19611
Nuvarande lydelse
Kapitel 15
Nr 15.12
Animaliska och vegetabiliska fetter
och feta oljor, som gjorts fastare el
ler härdats genom hydrering eller
andra processer, även raffinerade
men icke vidare bearbetade2
Kapitel 31
Anm. 1 A
A. endera av följande produkter:
natriumnitrat, innehållande högst 16
viktprocent nitrogen;
Kapitel 40
Anm. 2 c)
c) Vävnader, impregnerade, överdragna el
ler laminerade med gummi (med undan
tag av till nr 40.06 eller 40.10 hänför
liga varor):
Föreslagen lydelse
Animaliska och vegetabiliska fetter
och feta oljor, som helt eller delvis
hydrerats eller som gjorts fastare el
ler härdats genom andra processer,
även raffinerade men icke vidare be
arbetade
A. endera av följande produkter:
natriumnitrat, innehållande högst 16,3
viktprocent nitrogen;
c) Vävnader, impregnerade, överdragna el
ler laminerade med gummi (med un
dantag av till nr 40.10 hänförliga va
ror) :
Anm. 5
5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföras icke
gummi, innehållande fyllmedel (aktiva
eller inaktiva), mjukningsmedel, vulk-
medel, acceleratorer eller färgämnen, ej
5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföras icke:
a) latex (gummimjölk), naturlig eller
syntetisk (även förvulkad), försatt
med vulkmedel, acceleratorer, fyll-
medel (aktiva eller inaktiva), mjuk
ningsmedel, färgämnen (andra än
färgämnen, som tillsatts endast i av
sikt att underlätta identifieringen)
eller andra ämnen; latex, endast sta
biliserad eller koncentrerad, samt
värmekänslig och elektropositiv latex
tulltaxeras dock enligt nr 4 0.01 eller
U0.02;
b) gummi, som före koaguleringen för
satts med kimrök (i>carbon black»)
eller kiseldioxid, med eller utan till
sats av mineralolja, ävensom gummi
11 sammanställningen ha endast upptagits ändringar av sådan art att de föranleda änd
ringar i den svenska tulltaxetexten.
.......
,
“Lydelse enligt K. F. 2 juni 1961, nr 164, som ännu icke tratt i kraft i denna del.
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 19 år 1962
heller blandningar av naturgummi med
syntetiskt gummi eller andra blandning
ar av olika slag av gummi. Till nr i0.02
hänföres dock syntetiskt gummi, som
före koaguleringen försatts med mineral
oljor, ävensom syntetiskt gummi, inne
hållande konserveringsmedel eller till
vilket satts färgämnen endast i avsikt
att underlätta identifieringen.
Nr 40.01
Naturgummi, balata, guttaperka och
liknande naturliga produkter, råa,
härunder inbegripet latex (gummi
mjölk), även stabiliserad
Nuvarande lydelse
Nr 40.02
Syntetiskt gummi, härunder inbe
gripet latex (gummimjölk), synte
tisk, även stabiliserad; faktis, fram
ställd av oljor
Nr 40.05
Plattor, duk och band av ovulkat na
turgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi, med undantag av rökt ark
gummi och kräppgummi, hänförligt
till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovul
kat naturligt eller syntetiskt gummi,
färdigblandat för vulkning:
Nr 40.06
Ovulkat naturgummi och ovulkat
syntetiskt gummi, latex härunder in
begripen, i andra former eller till
stånd (t. ex. rör och strängar, även
profilerade, lösningar och dispersio-
ner); artiklar av ovulkat naturgum
mi eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat
garn av textilmaterial; gummiklister
på alla slags underlag, även på mjuk
gummi; ringar och rondeller):
som efter koaguleringen försatts med
annat ämne än gummi;
c) blandningar av två eller flera av i
anm. 1 till detta kapitel angivna pro
dukter, med eller utan tillsats av an
nat ämne.
Föreslagen lydelse
Naturlig latex (gummimjölk) med
eller utan tillsats av syntetisk latex;
förvulkad naturlig latex; naturgum
mi, balata, guttaperka och liknande
naturliga produkter
Syntetisk latex (gummimjölk); för
vulkad syntetisk latex; syntetiskt
gummi; faktis, framställd av oljor
Plattor, duk och band av ovulkat
naturgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi, med undantag av rökt ark
gummi och kräppgummi, hänförligt
till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovul
kat naturligt eller syntetiskt gummi,
färdigblandat för vulkning; s. k.
master-batch bestående av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi som
före eller efter koaguleringen för
satts med kimrök (»carbon black-»)
eller kiseldioxid, med eller utan till
sats av mineralolja, oavsett varans
form ;
Ovulkat naturgummi och ovulkat
syntetiskt gummi, latex härunder in
begripen, i andra former eller till
stånd (t. ex. rör och strängar, även
profilerade, lösningar och dispersio-
ner); artiklar av ovulkat naturgum
mi eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat
garn av textilmaterial; ringar och
rondeller):
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
Avdelning XI
Anm. 3 A c)
c) garn av mjuk hampa eller av lin:
polerat eller glättat);
Nuvarande lydelse
Kapitel 73
Nr 73.37
Apparater för centraluppvärmning,
såsom värmeledningspannor och vär
meledningselement, av järn eller stål,
icke elektriska, samt delar därtill av
järn eller stål
Föreslagen lydelse
c) garn av mjuk hampa eller av lin:
polerat eller glättat, vägande per 7 000
m, efter det enkla garnet räknat, mer
än 1 kg;
Apparater för centraluppvärmning,
såsom värmeledningspannor och vär
meledningselement, av järn eller
stål, icke elektriska, samt delar där
till av järn eller stål; varmluftsgene-
ratorer och varmluftsfördelare (här
under inbegripet apparater som även
kunna användas för fördelning av
friskluft eller konditionerad luft),
av järn eller stål, icke elektriska, för
sedda med motordriven fläkt eller
blåsmaskin, samt delar därtill, av
järn eller stål
Kapitel 81
Anmärkning
Till detta nummer hänföras även skärsten,
speis och dylika mellanprodukter vid fram
ställning av kobolt.
Nr 81M
Andra oädla metaller, obearbetade
eller bearbetade, samt varor därav;
kermeter1
Kapitel 85
Nr 85.19
Apparater och andra artiklar för
brytning, slutning, avgrening, för
bindning eller skyddande av elek
triska strömkretsar, såsom strömstäl-
lare, reläer, säkerhets- och överspän-
ningsapparater, vägguttag, kopplings-
dosor och glödlampshållare; mot-
Till detta nummer hänföras även skärsten,
speis och dylika mellanprodukter vid
framställning av kobolt, ävensom kermeter.
Andra oädla metaller, obearbetade
eller bearbetade, samt varor därav;
kermeter, obearbetade eller bearbe
tade, samt varor därav
Apparater och andra artiklar för
brytning, slutning, avgrening, för
bindning eller skyddande av elektris
ka strömkretsar, såsom strömställa-
re, reläer, säkerhets- och överspän-
ningsapparater, vägguttag, kopplings-
dosor och glödlampshållare; mot-
> Lydelse enligt K. F. 2 juni 1961, nr 164, som ännu icke trätt i kraft i denna del.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 19 år 1962
stånd (andra än värmemotstånd)
fasta eller variabla, potentiometrar
härunder inbegripna; automatiska
spänningsregulatorer av motstånds-,
transduktor- eller kontakttyp eller
motormanövrcrade; manövercentra-
ler, såsom manöverpulpeter, man
övertavlor o. d.:
Kapitel 87
Nr 87.07
Truckar (drag-, staplings- och kran
truckar härunder inbegripna) för
verkstäder, lager, järnvägsstationer
e. d. samt delar till dylika truckar
Nuvarande lydelse
Kapitel 90
Anm. 6 d)
(Ny punkt)
Kapitel 94
Nr 9iM
Resårbottnar till sängar; sängkläder
och liknande artiklar, försedda med
resårer eller stoppning eller tillver
kade av poröst gummi eller porös
plast, med eller utan överdrag, så
som madrasser, sängtäcken och kud
dar1
stånd (andra än värmemotstånd),
fasta eller variabla, potentiometrar
härunder inbegripna; manövercen
traler, såsom manöverpulpeter, man
övertavlor o. d.:
Föreslagen lydelse
Motordrivna fordon, speciellt kon
struerade för transport av varor el
ler material inom eller i anslutning
till verkstäder, lager e. d. (t. ex.
gränsletruckar, gaffeltruckar och
plattformstruckar); traktorer av den
typ som användes å järnvägsstatio
ner; delar till nämnda fordon och
traktorer
d) instrument cch apparater för automa
tisk reglering av elektriska storheter
ävensom instrument och apparater för
automatisk reglering av icke-elektriska
storheter, vilkas funktion grundar sig
på ett elektriskt fenomen, som varierar
med det som skall regleras
Resårbottnar till sängar; sängkläder
och liknande artiklar, försedda med
resårer, stoppning eller inlägg eller
tillverkade av poröst gummi eller po
rös plast, med eller utan överdrag,
såsom madrasser, sängtäcken och
kuddar
1 Lydelse enligt K. F. 2 juni 1961, nr 164, som ännu icke trätt i kraft i denna del.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611006