Prop. 1962:190
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
1
Nr 190
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å till-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63; gi ven Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av biilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hem ställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, har ansetts böra samman fattas i eu särskild proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riks staten för budgetåret 1962/63. Denna proposition torde nu få föreläggas riksdagen.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu frainställes till riksdagen, har tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
(bil. 1
—
8)
fat
tat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende
(bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat I äskas anslag å sam-
1 Ilihang
Ull riksdagens protokoll 1962.1 samt
.
Nr 190
2
manlagt 24 611 000 kr. å driftbudgeten och 18 086 000 kr. å kapitalbudge
ten. Av utgifterna på driftbudgeten hänför sig 2 000 000 kr. till beräknade
kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. samt 2 000 000 kr. till ut
redningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. un
der försvarsdepartementets huvudtitel, 3 160 000 kr. till bidrag till vissa bygg
nadsarbeten vid folkhögskolor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel
samt 15 000-000 kr. till beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. under civildepartementets huvudtitel. Övriga anslagsäskanden på
driftbudgeten avser mindre betydande belopp än de nu nämnda och hänför
sig huvudsakligen till jordbruksdepartementets huvudtitel. Anslagen avser
vissa merkostnader och andra utgifter, som inte utan betydande olägenhe
ter anses kunna uppskjutas till nästa budgetår eller till senare tidpunkt un
der innevarande budgetår. — Utgifterna på kapitalbudgeten hänför sig till
statens allmänna fastighetsfond och avser huvudsakligen byggnadsarbeten
vid universitetet i Stockholm, vid tekniska högskolan i Lund samt vid lant-
brukshögskolan.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag
(bil. 1
—
8)
fat
tat beslut.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall av
låtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Sven-Olof Norberg
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
3
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
I Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
1
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson
Holmqvist, Aspling.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående ut
gifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför där
vid följande.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
E. Diverse
[1] 28. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. Med hänvisning till vad t. f. chefen för civildepartementet anför vid
anmälan denna dag av proposition angående lönegradsplaceringen för vissa
tjänster m. m. hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne
gradsplacering m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
[2] 29. Utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet
m. m. Genom beslut den 6 september 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt försva
rets fastighetsnämnd att
dels,
i samråd med chefen för armén, till Kungl.
Maj :t avgiva förslag till anskaffning av förläggnings- och övningsområden
för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente vid flyttning från Järvafältet
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962
till andra förläggningsplatser i Stockholms närhet,
dels ock
med utgångs
punkt i att anläggningarna vid Barkarby flygfält under överblickbar tid skall
disponeras för militära ändamål, företaga en översiktlig planering rörande
det framtida utnyttjandet av Järvafältet. I detta sammanhang bemyndigade
Kungl. Maj :t chefen för försvarsdepartementet att meddela fastighetsnämn-
den de närmare anvisningar som kunde erfordras för utredningsarbetets be
drivande. Med stöd av sistnämnda bemyndigande har chefen för försvarsde
partementet den 8 oktober 1962 anmodat fastighetsnämnden att vid fullgö
rande av sitt förenämnda uppdrag föreslå avgränsning av förläggnings- och
övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente inom vissa
närmare angivna områden inom Upplands-Bro kommun i Uppsala län res
pektive Östertälje kommun i Stockholms län.
Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 12 oktober 1962 uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att efter anvisningar av chefen för armén i sam
råd med försvarets fastighetsnämnd uppgöra förslag till byggnadsprogram
för anordnande av kasernetablissement för Svea livgarde och Svea ingenjör
regemente å de förläggningsplatser, som avses i Kungl. Maj :ts förenämnda
beslut den 6 september 1962 och chefens för försvarsdepartementet anvis
ningar till fastighetsnämnden den 8 oktober 1962.
De utredningar, som enligt förenämnda av Kungl. Maj :t lämnade uppdrag
skall igångsättas, syftar till att i huvudsak friställa Järvafältet från militär
verksamhet för att möjliggöra fältets användning för civil statlig verksam
het samt för bostadsexploatering. Svea livgarde och Svea ingenjörregemente
avses skola beredas nya förläggnings- och övningsområden. Kostnaderna för
förflyttning av dessa förband och andra kostnader som kan uppkomma ge
nom bortflyttning av militär verksamhet från Järvafältet bör läggas utanför
den ram som kan komma att fastställas för det militära försvaret. De värden
som statsverket kan tillgodogöra sig vid en bortflyttning av den militära
verksamheten torde väl uppväga kostnader som förorsakas av flyttningen.
Avsikten är att utredningsarbetet såvitt avser i första hand avgränsningen
av de nya områdena för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente samt upp
rättande av byggnadsprogram för nya kasernetablissement skall bedrivas i
sådan takt, att proposition i dessa hänseenden skall kunna föreläggas 1963
års riksdag under dess höstsession. För utförande av erforderliga utredning
ar kommer redan under innevarande budgetår att uppkomma kostnader
för utnyttjande av expertis för utförande av markvärderingar, grundunder
sökningar m. m. inom de nya förläggnings- och övningsområdena. Vidare
måste såväl arméstaben som fortifikationsförvaltningen snarast tillföras
den tillfälliga förstärkning av arbetskraften som erfordras för att möjliggö
ra att ifrågavarande utredningsarbete kan bedrivas med tillräcklig skynd
samhet utan att andra viktiga arbetsuppgifter behöver eftersättas. Kostna
der kan vidare uppkomma för sådana utredningar rörande Järvafältets ut
nyttjande in. m. som bör bekostas av statsmedel. På det preliminära sta
dium utredningsarbetet ännu befinner sig är det svårt att närmare angiva
till vilket belopp kostnaderna under innevarande budgetår kommer att upp
5
gå men för att kunna bedriva utredningsarbetet med all möjlig skyndsam
het räknar jag med att ett belopp av 2 000 000 kr. kan bli erforderligt. Ifrå
gavarande belopp bör ställas till förfogande å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Jag förutsätter att det får ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa
omfattningen av den behövliga personalförstärkningen vid arméstaben och
fortifikationsförvaltningen samt besluta om grunderna för avlönande av
personalen i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till
Utredningar rörande förflyttning av vissa förband
från Järvafältet m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Berndt Bodin
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
V!°.\
TV.
■>
. ■ . . ' ■ i A
i . join :
i'l 1
)b(\
'i'’:'1! UP
il i ,.!•
rr M P■
'
■ i •; i.
7-, ’
. *»..*'{ .
i
.*!
)d'i'P ^ni.i'10:!’!fi
':.; n' .4 .-jf;
■
■. ■' i;: '»> ‘-.i i i: /.>. y, . .. ,:j .. • ;■■■
*s;i
p.,!
: jhllKiMPPi.
priti-i.
t: i
y.
i-jii ris ".'.I.Hp-
in
vYi
P.PU<)
P^ii /i'.n
.P:j: vp,
i vp
uohau '.'r.
"{tf!-- w{
:.:;ujL:v
•J '
i-.jpsoh!!.:
VP. öl-j
ip
:. p/pp/i
a4VAttet':’4 t>*a1w v>\> »>ftit\UvV|H.hs -tjinavO
1 ■■
d ■ ■ A' ■
i!s* i v
.*! i (Kn) 1‘ /r:
p,,. f!
r ■ ■ p> ■
p.ypumhy,'i \ Sfi i jit; ■
!'A .in *, .>'5'.'.. I yvj •
-lvu ;
': , .
• -
it ’4jtäfaifra:Ä5aui J.inm H • • : - u^hh^Uiibfttäl *>
h
‘«
i
■
'•{■ ■■ :i ■ ... ;.;S
pb -V fiO 1' i" k' 4 ■ J •
Klfcott 'thuViA
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
7
Bilaga 2
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å
Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter un
der socialdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid föl
jande.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[1] 4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. För inne
varande budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag
av 5 100 000 kr.
Vid behandlingen av ovannämnda anslag för innevarande budgetår an
förde min företrädare i ämbetet (1962 års statsverksproposition, bil. 7 s.
265), att ett antal av byggnadsstyrelsen i dess förslag till investeringsplan
upptagna förslag till nybyggnader finge övervägas vid prövningen av an
slagen till ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1963/64 och därefter. De
ifrågavarande företagen borde därför utgå ur planen. Samtidigt uttalades
dock, att vissa av dem efter Kungl. Maj:ts prövning torde kunna komma
i fråga som beredskapsarbeten, om arbetsmarknadsläget skulle ge anled
ning därtill. Riksdagen gjorde ingen erinran mot detta uttalande.
Arbetsmarknadsstgrelsen
har sedermera hemställt, att — för främjande
av sysselsättningen under vintern 1962/63 — åtgärder måtte vidtagas för
påbörjande av bl. a. ett antal av de här avsedda arbetena vid ungdomsvårds
skolorna. Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t den 5 juli 1962 åt
byggnadsstyrelsen att låta vid Folåsa skolhem uppföra en skolbyggnad jäm
8
te yttre ledningar samt vid Broby skolhem en skolbyggnad, allt i enlighet
med för riksdagen tidigare redovisade förslag och till en högsta samman
lagd kostnad av 525 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Samtidigt fö
reskrevs, att kostnaderna för arbetena skulle bestridas förskottsvis från re
servationsanslaget till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.
Kostnaderna för de nämnda byggnadsföretagen bör slutligt falla på fö
revarande investeringsanslag. Erforderliga medel för ändamålet bör där
för anvisas på tilläggsstat. Motsvarande belopp bör tillgodoföras anslaget
till Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårds
skolorna
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/
63 anvisa ett investeringsanslag av 525 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Berit Sandqvist-örnberg
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
9
Bilaga 3
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.
N ärvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ären
de angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63
samt anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Sjätte huvudtiteln
I. Diverse
[1] 4. Bidrag till viss busstrafik m.
m.
Under denna rubrik har för inneva
rande budgetår anvisats ett anslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen.
Principerna för bidragsgivningen har närmare angivits i propositionen
nr 98 till 1961 års riksdag (SBevU 1; Rskr. 292). Enligt statsmakternas
beslut skulle statsbidrag under vissa angivna förutsättningar kunna utgå
till den som under år 1961 med vederbörligt tillstånd på landsbygden var
aktigt drev linjetrafik för personbefordran med motorfordon. För ändamå
let anvisades ett anslag om 2 000 000 kr. Bestämmelserna för bidragsgiv
ningen utformades i syfte att möjliggöra upprätthållandet av viss mindre
lönsam landsbygdstrafik (SFS 1961: 149).
I årets statsverksproposition (Bil. 8, p. 60) förordades att stöd lämnades
ifrågavarande trafik också för år 1962 på väsentligen samma sätt och vill
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
kor som för år 1961. I anslutning härtill föreslogs, att ett oförändrat anslag-
om 2 000 000 kr. skulle anvisas för budgetåret 1962/63. Riksdagen biföll
förslaget (SU 76; Rskr. 196). I kungörelsen den 18 maj 1962 (nr 165) om
statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden har närmare bestämmelser
meddelats för bidragsgivningen för år 1962. Statens biltrafiknämnd, som
beviljar bidragen, har meddelat anvisningar för kungörelsens tillämpning.
Enligt kungörelsen skall bl. a. ansökan om statsbidrag för år 1962 ha in
sänts senast den 1 september 1962 till den länsstyrelse, som har att god
känna fordon för användning i trafiken.
Statens biltrafiknämnd (skr. 13/9 1962) har hemställt, att ett tilläggs
anslag om 1 000 000 kr. ställes till nämndens förfogande för utbetalning
av bidrag för år 1962.
Biltrafiknämnden har från länsstyrelserna infordrat uppgifter angående
antalet den 1 september 1962 inkomna ansökningar om statsbidrag för in
nevarande år samt summan av redovisade underskott för stödberättigade
busslinjer. Antalet ansökningar, som år 1961 uppgick till 302, har i år ökat
till 333, d. v. s. med tio procent. Ytterligare ett mindre antal ansökningar
kan enligt nämnden beräknas inkomma. Ökningen av antalet ansökningar
hänför sig i huvudsak till norrlandslänen och till Södermanlands län.
De redovisade underskotten å stödberättigade linjer uppvisar en bety
dande ökning från föregående år eller från ca 6,3 milj. kr. till närmare 9,9
milj. kr.
Biltrafiknämnden — som i petita för budgetåret 1963/64 förutsatt, att
högsta bidrag per vagnmil stödberättigat trafikarbete under år 1963 skall
ökas till tre kr. från nuvarande två kr. — anser att det för innevarande
budgetår anvisade beloppet även vid oförändrade principer för bidrags-
verksamheten blir otillräckligt för en bidragsgivning i enlighet med stats
makternas syfte. Nämnden bedömer behovet av ytterligare medel till 1
milj. kr.
Departementschefen
Enligt vad jag inhämtat från statens biltrafiknämnd uppgick de för 1961
års trafik av länsstyrelserna tillstyrkta bidragen till sammanlagt 2 141 510
kr. Med hänsyn till att anslaget uppgick till 2 milj. kr. och att från detta
skulle bestridas även kostnaderna för administrationen av bidragssystemet
blev en mindre jämkning av de stödberättigade underskotten nödvändig.
Den slutliga fördelningen av bidragsmedlen medgav täckning av inemot
90 % av de tillstyrkta bidragen för den stödberättigade trafiken. Syftet med
bidragsgivningen torde i allt väsentligt ha nåtts.
I årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av förevaran
de anslag, att kostnaderna för den kollektiva trafiken under år 1961 icke
minskat utan snarare ökat ytterligare, samtidigt som trafikunderlaget tor
de ha undergått en fortsatt reduktion. Jag ansåg det därför fullt befogat
att stöd lämnades ifrågavarande trafik också för år 1962 och beräknade
ett oförändrat anslag av 2 milj. kr. härför.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
11
Av biltrafiknämndens förevarande framställning framgår, att summan av
redovisade underskott å stödberättigade linjer ökat i avsevärt större ut
sträckning än man tidigare kunnat förutse. Samtidigt har antalet ansök
ningar om bidrag stigit. I likhet med nämnden anser jag därför det för in
nevarande budgetår anvisade beloppet otillräckligt för att syftet med bi-
dragsgivningen skall kunna uppnås. Enligt vad jag inhämtat från nämnden
torde länsstyrelserna komma att tillstyrka bidrag om sammanlagt 2,8 milj.
kr. Med hänsyn till den ytterligare granskning som ansökningarna kommer
att undergå hos nämnden anser jag ett belopp av 2,7 milj. kr. kunna vara
tillfyllest för bidragsgivningen för år 1962. Jag föreslår sålunda att på till-
läggsstat för innevarande budgetår anvisas 700 000 kr. för ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till
Bidrag till viss busstrafik m. m.
å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
700 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Ulf Weland
I it: ti\ u
{■ » ;.s -
h
--liir.. V .
<• a-U»
t
: v>V l-^h •*:/}';>.vr • >;;•
*>.-•- fu- ..
; J * ; ,*/
n 7 *•
■; ; ;. I -V. I
i i
;. !.•>£ • : j ’ '
U/?J, n »•Xk£ 4a É1 i
'JsJ.M i.,'va-'
. I ^,'V. It;
■ :
.
.. i»}'?•-■■. «{*•„
;&r, 4'H .
.
,' K* i i' ! .il* • 1 i
r a
?M- ; h,a -■■ . ?VMiJ j& .va -av..
',\
ya
i
r;.>
>;&<:' ’ ■'??•:.: T J
:
>--r:u
'va; ■.... Ja- i o,;
■• •• '. I. 'Sfi •;:
..si
:Ar-ilrn Wx>
ri> s&xarqcjv-.h;
k4 - .ij
; f; .i;{
0'
’6l i;, i - ■' * •
' 1 ■;- j
/i
h fallJa*-
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
13
Bilaga 4
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter un
der finansdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid föl
jande.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
E. Diverse
[1] 9. Kampanj för allmänt lönsparande. Från och med innevarande år på
går ett med statsmedel understött allmänt lönsparande. För ungdom har ett
sådant lönsparande förekommit sedan år 1950. Efter förslag i propositionen
nr 200 år 1961 har riksdagen till kampanj för allmänt lönsparande anvisat
ett reservationsanslag av 600 000 kr. å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret 1961/62. Vidare har å riksstaten för innevarande budgetår under
fjortonde huvudtiteln anvisats ett förslagsanslag av 1 000 000 kr. till vinst-
utlottning i samband med allmänt lönsparande. Den första vinstutlottningen
skall äga rum i början av år 1963.
Det allmänna lönsparandet avser att för de ålderskategorier som inte kan
delta i ungdomens lönsparande öppna en sparform efter i huvudsak sam
ma riktlinjer som detta. Ungdomens lönsparande kvarstår därför i princip
oförändrat. Det allmänna lönsparandet vänder sig i första hand till lönta
garna, men även andra grupper kan delta. Allmänt lönsparande kan anord
14
nas efter överenskommelse mellan arbetsgivare och anställda samt en bank.
Med bank avses i detta sammanhang postsparbanken, sparbanker, affärs
banker, centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa
samt Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p.
a.
(HSB). Lönsparande kan dock anordnas även efter direkt överenskommelse
mellan en enskild person och en bank. Sparandet sker genom regelbundna
insättningar på ett för deltagaren upplagt lönsparkonto. Anslutning till all
männa lönsparandet kan erhållas tidigast under det kalenderår, varunder
vederbörande uppnår 26 års ålder. Yngre personer kan, som framgått av det
föregående, ansluta sig till ungdomens lönsparande. Insättningarna på lön
sparkonto sker antingen genom arbetsgivarens försorg i form av löneavdrag
eller genom direkt insättning på kontot. Vid löneavdrag är lägsta sparbe-
loppet 50 kr. för månadsavlönade, 12 kr. för veckoavlönade och 25 kr. för
14-dagarsavlönade. För lönsparare, som inte har löneavdrag, är lägsta spar-
beloppet 150 kr. per kvartal. För de insatta medlen tillämpas högsta i affärs-
och sparbanker gällande inlåningsränta.
Som förutsättning för att få deltaga i vinstutlottning i samband med det
allmänna lönsparandet gäller för lönsparare med löneavdrag, att han under
minst sju månader under närmast föregående kalenderår (kvalifikations-
aret) gjort överenskomna insättningar på lönsparkontot, och för lönsparare
utan löneavdrag, att han under kvalifikationsåret gjort minst tre kvartals-
insättningar på sitt lönsparkonto. För båda grupperna gäller dessutom, att
lonspararen under kvalifikationsåret skall ha ökat sin behållning på kon
tot med minst 500 kr. utöver ränta. Den årliga vinstsumman för utlottning-
en beraknas på grundval av nettoökningen under närmast föregående år på
samtliga lönsparkonton. Vinstsumman utgör 1/2 procent av "denna netto
ökning. Utlottningarna handhas av riksgäldskontoret.
För att stimulera till allmänt lönsparande bedrevs i början av detta år en
omtattande kampanj. Ledningen för denna kampanj har omhänderhafts av
en kommitté med representanter för statsmakterna, arbetsmarknadens par
ter och sparinstituten. Kampanjen har skett genom annonsering i dags-,
fack- och organisationspress, genom affischer och liknande reklammaterial
samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. För verksamheten
har i runt tal disponerats 530 000 kr. av det anvisade reservationsanslaget å
600 000 kr. Härtill kommer den propagandaverksamhet som bedrivits av
sparinstituten själva. Deras kostnader härför har uppskattats till i runt tal
2 milj. kr.
Det totala antalet lönsparkonton uppgick den 30 juni 1962 till ca 335 000.
Detta antal fördelade sig i huvudsak enligt följande på de olika kreditinsti
tuten, nämligen 133 139 i sparbankerna, 123 000 i affärsbankerna, 71000
i postsparbanken, 5 808 i centralkassorna för jordbrukskredit 1510 hos
Kooperativa förbundet och 150 hos HSB. Några uppgifter om det totala
sparbeloppet pa kontona under året kan ännu inte redovisas. Utgår man
emellertid från att det totala antalet konton kommer att öka till ca 350 000
vid årets slut och från att behållningen å dessa konton uppnår minimibe
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962
15
loppet, 500 kr., skulle det totala sparbeloppet för år 1962 bli omkring 175
milj. kr. En stickprovsundersökning, som gjorts beträffande ett antal kon
ton, tyder dock på att detta belopp kan komma att väsentligt överstigas.
Enligt kommittén för allmänna lönsparandet kan resultatet av verksam
heten betraktas som gott. Kommittén har ansett, att det uppnådda resul
tatet av lönsparandet motiverar en understödjande propagandakampanj
även under år 1963.
Departementschefen
Åtgärder som kan stimulera det personliga sparandet är enligt min me
ning högst angelägna. En åtgärd i detta syfte är det allmänna lönsparandet.
Inte minst betydelsefullt är att lönsparandet lägger grunden till ett regel
bundet sparande. Det är ännu inte möjligt att bedöma resultatet av årets
lönsparande. Inte heller går det att med bestämdhet ange, hur stor del
av lönsparandet som utgör verkligt nysparande. De erfarenheter som redo
visats såväl av kommittén för allmänna lönsparandet som av de olika spar-
instituten tyder dock på att resultatet av lönsparandet kan betecknas som
gott. Jag finner det därför angeläget, att det allmänna lönsparandet även
under nästa år kan stödjas av en centralt ledd propagandakampanj. För
ändamålet torde på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra
anvisas 300 000 kr. Jag förutsätter, att de medel som kvarstår från årets
kampanj även kan disponeras för nästa års verksamhet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Kampanj för allmänt lönsparande å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservations
anslag av 300 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats
rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl.
Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Sven-Olof Norberg
. ' t.
• Ni .
0 •’ •
h'-
■ ^ om* v
\±n:
^u./VMO
,
ä:^5^o;-'mov:
, r;}' - ?io om vÅhLk "-v -Tr .
. • -
. - . :t•:.:
. ?
.
. i ■
-'b- m >/- .■ ••
* i V ..... .»
■' ’
OV; ’ : O ’
.)• ' < / OV:0- 'iO*
0--'
Of,
; ti
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
17
Bilaga 5
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.
N ärvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här
efter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angå
ende utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt;
anför därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
D. Skolväsendet
[1] 65. Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.
1 propositionen 1962: 54 (s. 565 och 615) har för budgetåret 1962/63 investe
ringsramen för det allmänna skolväsendets del beräknats till 350 000 000 kr.,
fördelad med 270 000 000 kr. för permanenta och 80 000 000 kr. för proviso
riska skollokaler. Med utgångspunkt i denna investeringsram har anslagsbe
hovet för samma budgetår beräknats till 102 000 000 kr., vilket belopp i riks
staten upptagits under förslagsanslaget Bidrag till vissa byggnadsarbeten in
om det allmänna skolväsendet.
I nämnda proposition 1962: 54 (s. 618 ff) redovisades ett från januari det
ta år tillämpat nytt förfarande vid handläggningen i vissa fall hos Kungl.
Maj:t av statsbidragsärenden rörande skolbyggnadsföretag, vilket syftar till
att ett ökat antal byggnadsföretag skall kunna påbörjas vid från arbetsmark -
nadssynpunkt lämplig tidpunkt under året. Enligt detta nya förfarande
meddelades av Kungl. Maj :t under vintern och våren 1962 förhandsbeslut om
statsbidrag till byggnadsföretag för permanenta skolanläggningar inom det
allmänna skolväsendet i eu omfattning, motsvarande en byggnadskostnad
2 Bihang
till
riksdagens
protokoll
1962
.
1
samt
.
Nr
190
18
av omkring 125 000 000 kr. att belasta 1962/63 års investeringsram. Seder
mera har dessa förhandsbeslut fullföljts genom slutliga beslut om statsbi
dragens storlek.
Vid övervägandena inom ecklesiastikdepartementet i samarbete med skol
överstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen om dispositionen i övrigt av
1962/63 års investeringsram för byggnadsarbeten inom det allmänna skol
väsendet framkom redan under våren 1962, att det med hänsyn till det vän
tade sysselsättningsläget under den kommande hösten och vintern vore an
geläget att, utöver de byggnadsföretag som kunde inrymmas inom den för
permanenta anläggningar avsedda investeringsramen av 270 000 000 kr., be
reda utrymme för ytterligare byggnadsföretag av permanent karaktär.
Med anledning härav har dispositioner vidtagits för att inom en extra
investeringsram taga upp ett 60-tal byggnadsföretag på sådana orter, där
arbetsmarknadsläget motiverar särskilda åtgärder. De sålunda uttagna
byggnadsföretagen har givetvis varit sådana, som även från skolväsendets
synpunkt har en hög angelägenhetsgrad. En riktpunkt vid urvalet har vidare
varit, att förberedelsearbetet framskridit så långt, att byggnadsarbetet skulle
kunna igångsättas före den 1 oktober 1962, i vissa fall dock något senare
under året, samt att byggnadsarbetet i huvudsak skulle kunna slutföras un
der innevarande vintersäsong.
Av den ordinarie investeringsramen om 270 000 000 kr. för permanenta
skolanläggningar inom det allmänna skolväsendet budgetåret 1962/63 hade
per den 5 oktober genom beslut om statsbidrag disponerats ett belopp av i
avrundat tal 180 000 000 kr. Återstoden beräknas bli ianspråktagen genom
beslut huvudsakligen under loppet av fjärde kvartalet 1962. Härutöver hade
vid nyss angivna tidpunkt inom nämnda extra ram disponerats omkring
31 300 000 kr. I ytterligare ett mindre antal fall av de av arbetsmarknad sskäl
utvalda byggnadsföretagen hade vid denna tidpunkt beslut om statsbidrag
ännu inte meddelats. När även kostnaderna för dessa företag medräknas,
får extraramen — med viss reservation för den justering av beloppen, som
kan framkomma vid ärendenas slutliga behandling — en omfattning av om
kring 40 000 000 kr.
Det totala medelsbehovet för statsbidrag till byggnadsföretagen inom den
na extra ram kan beräknas till 14 400 000 kr. Då det här i det stora flertalet
fall är fråga om byggnadsföretag av en så begränsad omfattning, att de kan
väntas bli helt genomförda under loppet av innevarande budgetår, synes det
realistiskt att i detta sammanhang, med en viss avvikelse från eljest tilläm
pade beräkningsnormer, utgå ifrån att statsbidragsutbetalningarna kommer
att i sin helhet verkställas under budgetåren 1962/63 och 1963/64. För inne
varande budgetår kan för ändamålet beräknas ett belopp av 10 800 000 kr.,
varmed det i riksstaten uppförda beloppet under förslagsanslaget Bidrag till
vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet sålunda beräknas
behöva överskridas. Återstående belopp, 3 600 000 kr., bör inräknas i det
för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet.
De med hänsyn till arbetsmarknadsläget vidtagna dispositionerna föran
leder för det allmänna skolväsendets vidkommande inte något äskande om
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
Kungl. Majrts proposition nr 190 år 1962
19
medel på tilläggsstat, men har ansetts lämpligen böra i detta sammanhang
bringas till riksdagens kännedom.
I anslutning till vad här anförts om byggnadsverksamheten för det all
männa skolväsendet vill jag också anmäla, att överstyrelsen för yrkesutbild
ning i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 15 augusti 1962 ifrågasatt om inte
för yrkesskolväsendets del borde övervägas en av arbetsmarknadsläget för
anledd ökning av investeringsramen. De hittills genom arbetsmarknadssty
relsens försorg genomförda undersökningarna rörande aktuella byggnads
företag för yrkesskolor, som inte redan planerats ingå i den ordinarie in
vesteringsramen, har dock inte givit sådant resultat, att någon extra ram
bör ifrågakomma.
Jag vill till sist framhålla, att vad här anförts om investeringsramarnas
omfattning givetvis inte avses innebära någon inskränkning i den Kungl.
Maj :t tillerkända rätten att företaga av omständigheterna påkallade jämk
ningar i fördelningen av investeringsramarna såväl mellan det allmänna
skolväsendet och yrkesskolväsendet som mellan permanenta och proviso
riska anläggningar. Jag föreslår sålunda, att Kungl. Maj :t nu icke vidtar an
nan åtgärd i ärendet, än att Kungl. Maj:t föreskriver att vad jag anfört skall
anmälas för riksdagen genom att utdrag av detta protokoll fogas vid den i
dag beslutade propositionen angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1962/63.
1.2] 70. Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. För innevarande bud
getår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
Liksom nyss redovisats rörande byggnadsverksamheten för det allmänna
skolväsendet bär även i fråga om folkhögskolorna övervägts en ökning av
byggnadsverksamheten med hänsyn till sysselsättningsläget. Efter fram
ställning av arbetsmarknadsstyrelsen den 11 maj 1962 har, utöver de bygg
nadsföretag som inrymmes i det beviljade reservationsanslaget, av Kungl.
Maj :t genom beslut den 6 och den 14 september i år medgivits statsbidrag
till byggnadsföretag vid tre folkhögskolor till ett sammanlagt belopp av
högst 3 159 600 kr. Härvid har föreskrivits, att medel till statsbidrag för
skottsvis skall utgå ur det under femte huvudtiteln uppförda reservations
anslaget Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder; medlen skall av arbets
marknadsstyrelsen på rekvisition utbetalas till skolöverstyrelsen.
För en slutlig reglering av kostnaderna för statsbidrag till de nämnda tre
byggnadsföretagen vill jag föreslå, att på tilläggsstat I till riksstaten för in
nevarande budgetår upptages ett reservationsanslag, som bör avrundas till
3 160 000 kr. I den utsträckning medel från arbetsmarknadsstyrelsens sida
hunnit överföras till skolöverstyrelsen, innan tilläggsstatsanslag ställts till
förfogande, skall återföring ske till det anslag under femte huvudtiteln, vari
från medel förskottsvis utgått.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till bgggnadsarbeten vid folkhögskolor å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 3 160 000 kr.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[3] 17. Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm
1. Byggnadsarbeten. I riksstaten för innevarande budgetår har upptagits
ett investeringsanslag till byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm av
5 264 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1962 hemställt bl. a. om
medelsanvisning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 till
byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm. Av tillgängliga handlingar
inhämtas bl. a. följande.
Nybyggnad för botanisk institution
För ifrågavarande nybyggnad utarbetade byggnadsstyrelsen ursprungli
gen två alternativa projekt (alt. I och II). Med anledning av statsmakternas
beslut år 1959 (prop. 1959: 106) att anläggningen skulle dimensioneras för
en årlig intagning av 60—75 elever, såvitt gällde två betyg, samt med hänsyn
till lokalbehov för två professurer, utarbetade styrelsen sedermera två nya
alternativ (alt. III och IV). Alternativ III är dimensionerat för en årlig in
tagning av 75 tvåbetygsstuderande. I byggnaden avses enligt detta alternativ
inrymmas institutionerna för morfologisk botanik och för fysiologisk bota
nik jämte gemensamma undervisningslokaler. I alternativet ingår även ut
rymmen för studiesamlingar och preparat, ett studiebibliotek och ett lunch
rum. Alternativet har kostnadsberäknats till ca 7 100 00 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1959. I alternativ IV, i vilket undervisningsavdelningen bibehål
lits med samma kapacitet som i alternativ III, har övriga lokaler inskränkts
i ungefärligen samma grad inbördes. Lunchlokalen har dock helt utgått i
detta alternativ. Kostnaderna för alternativ IV uppskattas till ca 6 000 000 kr.
enligt prisläget den 1 juli 1959.
Genom beslut den 23 september 1960 godkände Kungl. Maj :t ett byggnads
företag inom en kostnadsram av storleksordningen 6 000 000 kr., räknat en
ligt prisläget den 1 juli 1959. En av rektorsämbetet vid universitetet i Stock
holm ingiven framställning angående godkännande av ett byggnadsprogram
inom en kostnadsram av ca 7 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1959
avslogs av Kungl. Maj :t den 25 november 1960.
Till grund för äskande av medel av riksdagen för ifrågavarande nybygg
nad har sålunda legat ett byggnadsprogram, kostnadsuppskattat till stor
leksordningen 6 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1959.
I skrivelse den 9 juli 1962 samt i en kompletterande promemoria av den
20 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat en på bygghandlingar grun
dad kostnadsberäkning av förevarande byggnadsföretag. Av skrivelsen och
promemorian inhämtas bl. a. följande.
21
Enligt en på anbud grundad kostnadsberäkning uppgår kostnadsramen
för ifrågavarande nybyggnad till 7 400 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1962. Den tidigare på skissritningar grundade kostnadsuppskattningen på
6 000 000 kr. hänförde sig till prisläget den 1 juli 1959. Omräknat till pris
läget per den 1 juli 1962 uppgår denna kostnadsuppskattning till 6 850 000
kr. Kostnadsökningen — bortsett från den automatiska — kan sålunda be
räknas till 550 000 kr. Denna fördelar sig enligt följande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
1. Broarbeten .........................................................
2. Frilandsanläggningar ....................................
8. Sprängningsarbeten, utvändiga ledningar
4. Personhiss...........................................................
5. Volymökning för institutionsbyggnaden .
Kronor
............... 240 000
............ 100 000
.............. 50 000
........... 60 000
............ 100 000
Summa 550 000
1. Det område vid Lilla Frescati, där den nya botaniska institutionen
skall uppföras, hade som enda förbindelse med det allmänna vägnätet
(Norrtäljevägen) en mindre biväg med broförbindelse över Roslagsbanan.
Denna bro tillät ett maximalt axeltryck av endast 3,0 ton, vilket medgav en
bart personbilstrafik. För att överhuvudtaget möjliggöra byggnadsarbetet
på den tilltänkta platsen måste således behovet av trafik för högre axel
tryck tillgodoses. — Vid tiden för kostnadsuppskattningen (1960) bedömdes
möjligheterna goda att medelst relativt enkla förstärkningar ändra bron
till att medgiva nödvändig trafik. Kostnaden för dessa åtgärder uppskattades
till ca 55 000 kr. Det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet visade
emellertid, att den befintliga brons grundläggning var sådan, att det var
gynnsammare att bygga en helt ny bro. Brobyggnaden var nödvändig för att
möjliggöra uppförandet av själva institutionsbyggnaden och har därför re
dan utförts. Kostnadsökningen för bron och därmed sammanhängande ar
beten blev ca
2W 000 kr.
2. Kostnadsuppskattningen för frilandsanläggningarna (odlingsbänkar och
redskapsskjul) uppgick 1960 till ca 50 000 kr. Sedan arbetet med frilands
anläggningarna påbörjats hemställde ämnesföreträdaren till byggnadssty
relsen om en komplettering av bevattningsanläggningen. Denna komplette
ring var enligt hans mening oundgänglig för att frilandsanläggningarna
skulle kunna användas för sitt avsedda ändamål. Byggnadsstyrelsen ansåg
sig inte kunna avvisa det framförda kravet. Bl. a. såsom en följd härav blev
kostnadsökningen för frilandsanläggningarna ca
100 000 kr.
3. Kostnadsuppskattningen för sprängning och schaktning samt arbeten
för utvändiga vatten- och avloppsledningar uppgick 1960 till ca 290 000 kr.
Dessa arbeten är nu utförda. Vid det fortsatta projekteringsarbetet visade
det sig nödvändigt att gräva ut en större kulvertvåning under huset än vad
som var planerat. Härav följde en ökning av kostnaderna för sprängning
och schaktning med ca
50 000 kr.
4. Ursprungligen ingick i nybyggnaden två personhissar. Den ena av des
sa hissar hade borttagits i det förslag, som uppskattades till ca 6 000 000 kr.
Emellertid har företrädare för universitetet sedermera utverkat, att även den
andra hissen medtages i byggnaden, ökningen av kostnaderna på grund
härav kan uppskattas till ca
60 000 kr.
5. Institutionsbyggnadens volym har ökat jämfört med vid kostnads
uppskattningen 1960 med cirka 2 800 m3. Huvuddelen av denna volymök
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
ning beror på att det vid projekteringsarbetet visat sig nödvändigt att un
der vissa delar av byggnadskroppen gräva ut en kulvertvåning samt att
utanför huset under mark tillskapa ett förråd för krisbränsle. Vidare har
utrymmet på vinden för ventilation visat sig behöva väsentligen utökas. Den
kostnadsökning, som beror av volymökningen, är inte möjlig att exakt ange
men torde kunna uppskattas till ca
100 000 kr.
Nybyggnad i k v. Mimer
Med skrivelse den 18 juni 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat skissrit
ningar för en nybyggnad i kvarteret Mimer för universitetet i Stockholm.
Av skrivelsen inhämtas bl. a. följande.
Universitetets i Stockholm lokaler i innerstaden är för närvarande inrym
da i dels sex olika fastigheter, som ägs av staten, dels i tre av staten ägda
byggnader belägna på tomträttsmark. Dessutom förhyres för universitetet
lokaler på ett 40-tal ställen. I samband med universitetets successiva utflytt
ning till Frescati kommer dessa lokaler efter hand att kunna friställas för
annan statlig verksamhet. I första hand torde därvid efterfrågan på kontors
lokaler göra sig gällande. De av universitetet disponerade lokalerna torde
också utan alltför omfattande arbeten kunna omställas till dylika lokaler.
Friställande av innerstadslokalerna torde i bästa fall vara slutförd under
budgetåret 1972/73. Någon större effekt beträffande det utflyttade student
antalet kan inte nås förrän tidigast under budgetåret 1968/69. Tillström
ningen av studenter till universitetet ökar emellertid för varje läsår. Belast
ningen på universitetets innerstadslokaler kommer härigenom under den
närmaste 6-årsperioden att väsentligt öka. Det blir därför nödvändigt att
under denna period tillföra universitetet ytterligare lokaler i innerstaden. I
sammanhanget bör också beaktas, att, när nybyggnaderna för botanik och
kemi i Frescati färdigställts, intagningskapaciteten i dessa ämnen kommer
att kunna ökas. Detta medför krav på intagningsökningar i angränsande
ämnen. En examen bör nämligen kunna kombineras på det ur samhällets
och den studerandes synpunkt bästa sättet. Gjorda utredningar tyder på att
lokaler kan ställas till förfogande för sådana angränsande ämnen, om lokaler
erhålles för vissa omflyttningar av icke-laborativa ämnen. Att tillgodose uni
versitetets lokalbehov genom förhyrningar i innerstaden torde vara i storL
sett ogenomförbart. Lokalanskaffning genom provisoriska lokaler är givetvis
tänkbar. Den mark, som universitetet disponerar i innerstaden, är emellertid
otillräcklig. En påskyndad projektering av nybyggnader i Frescati eller upp
förande av provisoriska lokaler där är enligt styrelsens uppfattning icke hel
ler en framkomlig väg, då avvecklingen av den hittillsvarande verksamheten
på området och planläggningen av detsamma knappast kan förenas med till
godoseende av universitetets omedelbara behov. Mot bakgrunden av dels
nämnda förhållande, dels det av styrelsen i andra sammanhang redovisade
behovet av kontorslokaler för statliga verk och institutioner synes universi
tetets tillfälliga lokalbehov i innerstaden under de närmaste åren lämpligen
böra tillgodoses genom permanenta nybyggnader av sådan utformning, att
de utan eller med ett minimum av ändringar kan nyttiggöras såsom kon
torslokaler efter utflyttningen av universitetet till Frescati.
Möjligheter till nybyggnader i innerstaden på statlig mark föreligger dels
i kvarteret Kungsstenen (spökslottsparken) utefter Rådmansgatan, dels ut
efter Hagagatan i anslutning till fysiska institutionen i kvarteret Mimer. Av
stadsplanetekniska skäl hör den sistnämnda platsen i första hand komma
i fråga.
....
„ ,
Ett maximalt utnyttjande av byggnadsratten pa sistnämnda område —
tomt nr 5 i kvarteret Mimer — medger i runt tal en nettovåningsyta av
3 550 in2. Kostnaden för nybyggnaden — inkl. projekteringskostnaden -
uppskattar styrelsen till 6 000 000 kr.
Genom beslut den 28 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrel
sen att utföra en nybyggnad på tomten nr 5 i kvarteret Mimer inom en kost
nadsram av högst 6 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. Kostnaden
för nybyggnaden skulle förskottsvis bestridas från det under femte huvud
titeln uppförda reservationsanslaget Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder.
Med skrivelse den 30 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat hur
ifrågavarande nybyggnad avses skola disponeras. I bottenvåningen avses so
cialvetenskapliga biblioteket skola inrymmas, i våning 1 undervisningsloka
ler, i våning 2 tjänsterum för socialinstitutet och för ämnet nationalekonomi,
i våning 3 tjänsterum för ämnena statistik och matematisk statistik, i vå
ning 4 övningslaboratorium för undervisningen i ämnet fysik och i våning 5
dels ytterligare tjänsterum för förutnämnda ämnen, dels en lunchservering
för ca 75 samtidigt spisande personer. Genom att i nybyggnaden inrymma
ett övningslaboratorium för fysik skapas enligt styrelsen förutsättningar för
ökad intagning i ämnet fysik från och med höstterminen 1963 från 80 till 120
tvåbetygsstuderande. Möjligheterna att öka intagningen av studerande för
ett betyg kommer även att förbättras.
I förutnämnda skrivelse har styrelsen även lämnat en redogörelse för uni
versitetets lokalproblem i innerstaden. Av redogörelsen inhämtas bl. a. föl
jande.
Psykologiska institutionen i kvarteret Vega har för närvarande möjlighet
att bland ca 200 sökande ta emot 40 studerande per termin. För att öka mtag-
ningskapaciteten till 72 nybörjare per termin erfordras, att institutionen
tillföres huvuddelen av de* lokaler som nu disponeras av pedagogiska och
statistiska institutionerna. Byggnadsstyrelsen har därför, i samband med att
lokaler i en kontorsbyggnad vid Ynglingagatan — kvarteret Getingen nr 13 —
förhyrts i andra hand fr. o. in. vårterminen 1963 med successiv avflyttning
under perioden 1964—66, berett pedagogiska institutionen utrymme där till
åtminstone den 31 december 1966. Dessutom har i dessa lokaler provisoriskt
inrymts institutionen för klassisk fornkunskap och antikens historia samt
filosofiska och tyska institutionerna. Lokalerna inrymmer även tjänsterum
för lärare och forskare vid institutionen för nordiska språk samt litteratur
historiska och matematiska institutionerna. Statistiska institutionen nu
i kvarteret Vega — avses, trots att institutionen under senare år redan flyt
tat fyra gånger, att beredas nya lokaler i nybyggnaden i kvarteret Mimer.
Universitetsutredningen underströk i sitt själte betänkande vikten av att
ämnet zoologi erhöll en utvidgad utbildningskapacitet från ca 45 till ca 75
studerande per läsår mycket snart efter det att den nya botaniska institu
tionen tagits i bruk. Den botaniska institutionen beräknas bli färdigställd
under våren 1964. — Även om vare sig zootomiska institutionens byggnad i
kvarteret Vega eller byggnaden för Wenner-Grens institut för experimentell
biologi, fysiologisk kemi och ämnesomsättningsforskning i kvarteret Mimer
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
23
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
icke ens vid nuvarande intagningskapacitet och med nuvarande forsknings-
volym eibjuder tillräckliga och goda lokaler, torde det dock vara motiverat
att söka tillgodose kravet på att de olika ämnenas utbildningskapacitet av-
väges så, att en examen kan kombineras på det ur samhällets och den stu
derandes synpunkt bästa sättet. Detta skulle för zoologins del innebära, att
intagningskapaciteten ökades genom att provisoriska lokaler anordnades i
anslutning till av ämnet nu disponerade utrymmen. Beträffande den zoo!o«i-
undervisning, som bedrives inom byggnaden för Wenner-Grens institut,
skulle enligt institutets prefekt en utbildningskapacitet om 75 studerande
per läsår vara möjlig, därest den intilliggande byggnaden, som nu dispo-
neras a
\
institutionen för försäkring smatematik och matematisk statistik,
ställdes till institutets förfogande. Detta kommer att ske, när ifrågavarande
institution erhåller nya lokaler i kontorsbyggnaden i kvarteret Mimer. __
Inom kvarteret Vega finnes nu i var sin byggnad lokaler för zootomiska insti
tutionen, farmaceutiska institutet och de slaviska språken. I tekniska hög
skolans tidigare huvudbyggnad inrymmes ämnena historia, genetik, konst
historia och psykologi samt — till denna hösttermins slut — pedagogiska
institutionen och —- till dess nybyggnaden i kvarteret Mimer färdigställts —
statistiska institutionen. Dessutom inrymmes i nämnda huvudbyggnad vissa
lokaler tor matematikmaskinnämnden samt i en mindre barack inom kvar
teret institutionen för nordisk fornkunskap och — till denna hösttermins
s*u*
—
institutionen för klassisk fornkunskap och antikens historia. Styrel
sen har vid sitt utredningsarbete kommit till den uppfattningen, att de till-
gangliga lokalerna — med undantag av den för slaviska språk nu dispone
rade inom kvarteret i första hand bör reserveras för farmaceutiska insti
tut “7 tlH. dess beslut fattats om institutets framtida förläggning — och
i or utvidgningar av de institutioner, vilka på grund av sina för laborativ
undervisning anordnade lokaler icke kan förflyttas utan avsevärda kostna
der och vilka därför bör kvarstanna inom kvarteret till dess anläggningarna
mom F.escutiområdet färdigställts. Det ovan anförda innebär dels att ett
Inställande av de av matematikmaskinnämnden nu disponerade lokalerna
ar angelaget, dels att byggnadsstyrelsen såvitt möjligt avser att för de icke
laborativa amnena anskaffa andra lokaler, dels ock att ett flertal utrvm-
behov. Styrelsen förutsätter därvid, att detta kommer att kunna ske till en
kostnad som ar försvarbar med hänsyn till nämnda institutioners och insti-
tuts torhallandevis korta återstående tid inom kvarteret. — Genom att social-
mstitutet, socialvetenskapliga biblioteket och nationalekonomiska institutio-
nen beredes utrymmen i nybyggnaden inom kvarteret Mimer kan bvggnaden
Odengatan 61 helt disponeras för andra ändamål. Då humanistiska biblio
teket som ar beläget i intilliggande byggnad, Odengatan 59, och till biblio
teket anknutna ämnen, i forsta hand de språkvetenskapliga, torde ha den
mest besvarande lokalsituationen inom universitetet, synes hela byggnaden
Odengatan 61 bora ianspråktagas för att lätta denna situation. Därvid skulle
okaler aven kunna beredas ämnen, vilka nu splittrats i mindre, förhyrda
men inom kvarteret inom de närmaste åren måste omändras för genetiska,
psykologiska och zoologiska institutionernas samt farmaceutiska institutets
behov. Styrelsen förutsätter därvid, att detta kommer att kunna ske till en
kostnad som ar försvarbar med hänsyn till nämnda institutioners och insti-
tuts torhallandevis korta återstående tid inom kvarteret. — Genom att social-
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
25
nät utfästa sig att, då hyrestiden utgått, vilket i vissa fall sker redan under
budgetåret 1963/64, anskaffa erforderliga nya lokaler för universitetets be
hov.
Försörjningsåtgärder
Genom beslut den 14 september 1962 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att för
valtningen av universitetsområdet i Frescati skall överföras från djurgårds-
nämnden till byggnadsstyrelsen. I gemensam skrivelse den 14 augusti 1962
har styrelsen och nämnden föreslagit bl. a., att såväl anordnande av huvud
avlopp för samtliga exploateringsområdens anslutning till stadens avlopps
nät som vidtagande av erforderliga åtgärder för avveckling av Skogs- och
lantbruksakademiens nyttjanderätt till universitetsområdet skall åligga djur-
gårdsnämnden. Vad avser anordnande av huvudavlopp har djurgårdsnämn-
den i skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 augusti 1962 hemställt om godkän
nande av ett mellan nämnden —- efter samråd med byggnadsstyrelsen —
och Stockholms stads gatunämnd preliminärt träffat avtal om anordnande
av huvudavlopp från kronan tillhörig mark inom stadsdelen Brunnsviken.
Avtalet avser anslutning till den blivande huvudavloppsledningen inte bara
av nybebyggelse utan även av äldre statlig bebyggelse, bl. a. veterinär- och
skogshögskolorna samt veterinärmedicinska anstalten. Byggnadsstyrelsen
har med anledning därav igångsatt utredning rörande avloppsfrågans lös
ning för dessa institutioner och har för avsikt att under hösten 1962 till
Kungl. Maj :t inkomma med huvudhandlingar för de erforderliga arbetena.
Kostnaderna för dessa arbeten uppskattas till ca 300 000 kr. För budgetåret
1962/63 beräknas medelsförbrukningen till 200 000 kr.
2. Inredning och utrustning. Den i det föregående nämnda nybyggnaden
i kvarteret Mimer — med en bruttovåningsyta av i runt tal 6 200 in2
3
— skall enligt föreliggande dispositionsplan inrymma dels institutionsloka-
ler för ämnena nationalekonomi, statistik och matematisk statistik, dels lo
kaler för det i angränsande byggnad inom kvarteret Mimer inrymda öv-
ningslaboratoriet för fysik, som härigenom får en utökad kapacitet, dels lo
kaler för socialinstitutet, dels ock det för de socialvetenskapliga ämnena vid
universitetet och socialinstitutet gemensamma socialvetenskapliga bibliote
ket. Vidare har det befunnits nödvändigt att till nybyggnaden förlägga en
telefonväxel, då universitetets nuvarande centralväxel är överbelastad. Till
den nya växeln hör även linjerna till den nuvarande byggnaden för fysik
m. in. anslutas.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den 24
september 1962 — under betonande av att sedvanliga detaljberäkningar på
grund av det extraordinära läget vid planeringen inte hunnit göras — fram
lagt förslag till kostnadsramar för inredning och utrustning av förutnämn-
da nybyggnad.
I samband med att de detaljerade utrustningsförslagen utarbetas och in
köpen göres kommer nämnden — enligt vad som framgår av skrivelsen —
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
att tillvarataga varje skälig möjlighet till besparing. Nämnden har vid kost
nadsberäkningen delat upp den till nybyggnaden erforderliga inredningen
och utrustningen på dels allmän utrustning — avseende samtliga lokaler inom
byggnaden utom de för fysik avsedda —, dels undervisningsutrustning
m. m. för fysik. I den senare kostnadsberäkningen ingår även kostnader för
grundutrustning för de genom övningslaboratoriets överflyttning till den
nya byggnaden ledigblivande lokalerna i den angränsande byggnaden. De av
nämnden framlagda kostnadsramarna beräknas för allmän utrustning till
1 100 000 kr. och för undervisningsutrustning för fysik m. m. till 900 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har för Stockholms universitets räkning förhyrt loka
ler inom en i kvarteret Getingen i Vasastaden under uppförande
varande byggnad. Lokalerna omfattar en bruttoyta av ca 3 200 m2 och
det är avsikten att de skall kunna utnyttjas fr. o. m. vårterminen 1963.
Enligt föreliggande planering skall de förhyrda lokalerna disponeras för
institutionerna för pedagogik, klassisk fornkunskap och antikens historia,
filosofi samt för viss del av tyska institutionen. Utrustningsnämnden har
beräknat kostnadsramen — med förutnämnda reservation — för allmän
utrustning till 550 000 kr.
Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, som disponerar
vissa lokaler i kvarteret Vega, har på grund av brist på utrymme
varit tvungen att spärra intagningen till studier i psykologi. Genom att peda
gogiska och statistiska institutionerna, vilka disponerar lokaler i samma
kvarter, kommer att beredas andra lokaler, ges psykologiska institutionen
möjlighet utöka sina nuvarande lokaler — ca 650 m2 bruttogolvyta —
med ytterligare 930 m2. Meningen är att psykologiska institutionen i största
möjliga utsträckning skall utnyttja den i de nytillkommande lokalerna be
fintliga allmänna utrustningen. Den genom tillskottet av ytterligare lokaler
möjliggjorda starka ökningen av institutionens intagningskapacitet — vil
ken inte minst avser högstadiet — kräver dock viss komplettering av in
stitutionens utrustning. Kostnaderna för en sådan kompletterande utrust
ning har av nämnden — under samma förbehåll som beträffande de förut
nämnda lokalerna — beräknats till 200 000 kronor.
Nämnden hemställer slutligen, att de förutnämnda kostnadsramarna fast
ställes och att nämnden bemyndigas att anlita för nämnden tillgängliga
medel under reservationsanslaget Inredning och utrustning av nya lokaler
för universitetet, högskolor m. m. för att under budgetåret 1962/63 likvi
dera inom dessa kostnadsramar gjorda inköp av inredning och utrustning.
Departementschefen
Byggnadsarbeten. Medelsanvisningen på tilläggsstat I till rikssta-
ten för budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid universitetet i Stock
holm synes böra beräknas till 4 536 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hö
rande har på basis härav uppgjorts följande reviderade finansierings- och
investeringsplaner för budgetåret 1962/63.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
Finansieringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Tillgängliga medel
Medelsreservation per 30.6.
1962 ......................................... 3 000
Anslag på ord. riksstat för
budgetåret 1962/63 ........... 5 264
Erforderligt anslag på till-
läggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1962/63 ...
4 536
Summa 12 800
Medels förbrukning
Beräknad medelsförbrukning
för budgetåret 1962/63 ... 12 800
Summa 12 800
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsföretag
Kostnadsram
Medelsförbrukning
1.7.61
1.7.62
faktisk
t. o. m.
1961/62
beräknad
för
1962/63
I
.
Företag
påbörjade
före
1962/63
Nybyggnad för övningslaboratorium för kemi m. m.
7 620
7 760
2 512
4 500
Nybyggnad för botaniska institutionen ..................
6 700
7 400
973
3 600
II
.
Företag
avsedda
att
påbörjas
1962/63
Nybyggnad i kv. Mimer ...............................................
6 000
6 200
4 600
Försörj ningsåtgärder:
Kulvertar och ledningar m. m.................................
Summa
*200
3 485
200
12 800
1 Avser endast medelsförbrukningen under budgetåret 1962/63.
Ökningen av kostnadsramen för nybyggnad för övningslaboratorium för
kemi in. m. sammanhänger helt med prisstegringen för tiden den 1 juli
1961—den 1 juli 1962.
Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen har kostnadsramen
för nybyggnaden för den botaniska institutionen ökat från 6 000 000 kr.
enligt prisläget den 1 juli 1959 till 7 400 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1962. Bortsett från prisstegringen på ca 850 000 kr. uppgår kostnadsökningen
till 550 000 kr. Nästan hälften av denna ökning eller 240 000 kr. hänför sig
till en redan utförd brobyggnad. Vidare har frilandsanläggningarna ökat i
omfattning, vilket medfört en merkostnad på ca 100 000 kr. Den övriga kost
nadsökningen hänför sig till mer omfattande sprängningsarbeten och utvän-
diga ledningar än som ursprungligen planerats, ytterligare en hiss samt ut
ökad byggnadsvolym. Programmet för nybyggnaden har sålunda under pro
jekteringen ökat i omfattning. Byggnadsprojektet synes därför böra redovisas
ånyo för riksdagen. Beträffande de olika posterna i kostnadsökningen torde
kunna fastslås, att brobyggnaden, sprängningsarbetena och de utvändiga
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
ledningarna samt volymökningen beror på sådana omständigheter, som svår
ligen kunnat undvikas. Ökningen av frilandsanläggningarna och anordnan
de av ytterligare en hiss synes däremot vara av annan beskaffenhet. Jag för
ordar emellertid — om än efter viss tvekan beträffande de två sistnämnda
programökningarna — att byggnadsstyrelsens förslag accepteras. Kostnads
ramen för nybyggnaden bör därför beräknas till 7 400 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1962. Jag räknar med att nybyggnaden skall kunna tagas i bruk
från och med höstterminen 1964. Detta innebär, att någon försening från
undervisningens synpunkt i förhållande till vad som tidigare planerats —
vilket befarats från studenthåll — icke behöver ske.
Såsom framgått av den tidigare lämnade redogörelsen har Kungl. Maj :t
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad i kvarteret Mimer
i Stockholm, avsedd att övergångsvis disponeras för Stockholms universitet
och så småningom — sedan universitetet utflyttats till Frescati — för annan
statlig verksamhet. Den närmaste anledningen till att uppföra ifrågavarande
nybyggnad har varit önskemålet att öka sysselsättningen under kommande
vinter. Byggnadsföretaget fanns upptaget i en förteckning över lämpliga
sysselsättningsobjekt, som arbetsmarknadsstyrelsen med skrivelse den 18
maj 1962 ingav till Kungl. Maj :t. Enligt Kungl. Maj :ts beslut skall kostna
derna för byggnadsföretaget — 6 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961
— förskottsvis bestridas från reservationsanslaget Vissa sysselsättningspo-
litiska åtgärder. Kostnaderna för byggnadsföretaget synes emellertid slutligt
böra belasta investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid universitetet i Stock
holm. Byggnadsobjektet har därför intagits i den tidigare redovisade inves
teringsplanen, varvid kostnadsramen omräknats till prisläget den 1 juli
1962. Enligt detta prisläge utgör kostnadsramen 6 200 000 kr.
Jag räknar med att nybyggnaden i kvarteret Mimer skall kunna tagas i
bruk från och med höstterminen 1963, vilket kommer att medföra bl. a., att
utbildningskapaciteten i ämnena fysik och psykologi skall kunna ökas högst
avsevärt. Vidare skapas genom ett ianspråktagande av lokaler i nybyggna
den förutsättningar för att öka utbildningskapaciteten i bl. a. ämnet zoolo
gi, vilket med tanke på att botaniken från höstterminen 1964 kommer att
få ökad utbildningskapacitet är en mycket stor vinning.
Beträffande dispositionen av ifrågavarande nybyggnad har jag inhämtat
av byggnadsstyrelsen att de planerade utrymmena för lunchserveringen nu
mera utgått och att dessa utrymmen i stället avses skola disponeras av äm
net nationalekonomi. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att även i
andra avseenden — bl. a. beträffande utrymmen för övningslaboratorier i
ämnet fysik — synes vissa ändringar i den av byggnadsstyrelsen föreslagna
dispositionen av nybyggnaden kunna bli aktuella.
I investeringsplanen har under beteckningen För sörj ningsåtgärder medel
beräknats för vissa kulvertar och ledningar. I årets statsverksproposition
har i investeringsplanerna för vissa universitet och högskolor uppförts en
särskild post med beteckningen Gemensamma anläggningar. De arbeten, som
29
nu redovisas under beteckningen Försörj ningsåtgärder, är av samma be
skaffenhet som de arbeten som tidigare upptagits under beteckningen Ge
mensamma anläggningar. Den här använda beteckningen Försörjningsåt-
gärder, vilken föreslagits av byggnadsstyrelsen, torde vara ett mer adekvat
uttryck än Gemensamma anläggningar och synes därför böra användas i
fortsättningen. Beträffande program m. m. för förevarande arbeten torde jag
få hänvisa till vad som anförts härom i årets statsverksproposition (bilagan
10, s. 598).
De försörj ningsåtgärder, för vilka medel beräknats i investeringsplanen,
avser kulvertar och ledningar för anslutning av såväl nybyggnader för Stock
holms universitet som av vissa äldre statliga byggnader till en planerad hu
vudavloppsledning inom stadsdelen Brunnsviken. Av praktiska skäl synes
samtliga kostnader för dessa kulvertar och ledningar böra belasta förevaran
de investeringsanslag. I detta sammanhang torde få nämnas, att Kungl. Maj :t
genom beslut den 30 augusti 1962 godkänt ett mellan Djurgårdsnämnden
och Stockholms stad träffat avtal om anordnande av huvudavlopp för vissa
staten tillhöriga områden inom stadsdelen Brunnsviken.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare re
dovisade reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budgetåret
1962/63 godkännes. Medelsanvisningen på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm bör be
räknas till 4 536 000 kr.
Inredning och utrustning. Genom Kungl. Maj :ts beslut den
6 juni 1962 ställdes till utrustningsnämndens för universitet och högskolor
förfogande — utöver vad som tidigare disponerades av nämnden — 12 169 000
kr. att disponeras för ändamål upptagna i en inrednings- och utrustnings-
plan för universitet och högskolor. I denna plan har för de olika utrust-
ningsföretagen angivits av riksdagen godkända kostnadsramar. Dessa ra
mar är antingen definitiva ramar, dvs. avser hela kostnaden för ifrågava
rande företag, eller delramar t. o. m. budgetåret 1962/63, vilket innebär att
slutlig kostnadsberäkning av företaget i fråga ej varit möjlig att genomföra
och att ytterligare kostnader i regel torde vara att förvänta.
Utrustningsnämnden har hemställt om godkännande av följande kost
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
nadsramar, vilka är definitiva, nämligen
Kronor
Nybyggnad i ko. Mimer
a) allmän utrustning..................................... . ........................................... 1 100 000
b) undervisningsutrustning för fysik in. m.......................................... 900 000
Lokaler i ko. Getingen
allmän utrustning............................................................................................ 550 000
Lokaler i kv. Vega
psykologiska institutionen ............................................................................ 200 000
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
De sålunda redovisade kostnadsramarna bör godkännas, men jag vill med
hänsyn till av nämnden angivna omständigheter understryka vikten av att
varje möjlighet till besparing tages till vara under nämndens fortsatta ar
bete med nu nämnda företag. Jag vill vidare erinra om vad jag i det föregå
ende framhållit beträffande vissa ändringar i den av byggnadsstyrelsen fö
reslagna dispositionen av nybyggnaden i kvarteret Mimer. Sådana eventuel
la ändringar synes även kunna påverka inrednings- och utrustningsförsla
gen.
I likhet med nämnden finner jag, att finansieringen av företagen bör ske
på så sätt, att nämnden medgives att anlita för nämnden tillgängliga medel
för att under budgetåret 1962/63 bestrida uppkommande kostnader för in
redning och utrustning intill högst de belopp, som angivits som ram för
vederbörande företag.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) till
Byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm
å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 4 536 000 kr.;
b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffan
de vissa kostnader för inredning och utrustning vid univer
sitetet i Stockholm.
[4] 22. Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund. I riksstaten för
innevarande budgetår har upptagits ett investeringsanslag till byggnadsar
beten vid tekniska högskolan i Lund av 1 525 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
har i skrivelse den 31 augusti 1962 hemställt om ett
investeringsanslag av 8 688 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budget
året 1962/63 till byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund. Av till
gängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik
Genom beslut den 12 januari 1962 godkände Kungl. Maj :t byggnadspro-
gram för nybyggnad för avdelningen för elektroteknik. Till grund för bygg-
nadsprogrammet låg ett av organisationskommittén för teknisk högskola i
Lund utarbetat lokalprogram. Nettoytan för nybyggnaden uppgick enligt
byggnadsprogrammet till ca 7 900 in2. Byggnadsstyrelsen uppskattade kost
nadsramen för nybyggnaden till ca 16 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1961.
Med skrivelse den 31 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat hand-
31
lingar och kostnadsberäkning för ifrågavarande nybyggnad. Kostnadsramen
för nybyggnaden beräknas av styrelsen till 18 500 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1962. I detta belopp ingår även kostnader för vissa försörj nings-
åtgärder (gemensamma anläggningar). Styrelsen framhåller, att för att in
tagningen av teknologer skall kunna ske planenligt måste nybyggnaden till
vissa delar vara färdigställd till höstterminen 1964 och helt färdigställd
till höstterminen 1965. Enligt styrelsen föreligger möjligheter att påbörja
byggnadsarbetena i december 1962. Trots byggnadsföretagets omfattning räk
nar styrelsen med att — om arbetsmarknadsläget så medgiver — det är
möjligt att vissa lokaler i nybyggnaden kan tagas i bruk från och med höst
terminen 1964.
I en till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria av den 14 septem
ber 1962 har byggnadsstyrelsen anmält, att programmet för nybyggnaden
ökat med dels 240 m2 nettoyta avseende vissa lokaler i souterrängvåningens
södra del för studenternas kårverksamhet, dels 350 m2 bruttoyta, vilken
erhålles genom utgrävning av ytterligare en flygels källarvåning. Använd
ningen av den senare lokalytan bör enligt styrelsen bestämmas efter när
mare utredning. Styrelsen framhåller, att de båda lokaltillskotten kan er
hållas till en jämförelsevis låg kostnad, varför de under alla förhållanden
bör komma till stånd. Lokalerna torde — framhåller styrelsen — kunna
lämnas oinredda, om ställning inte nu tages till deras användning.
Departementschefen
Medelsanvisningen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63
för byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund synes böra beräknas
till 8 688 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hörande har på basis härav upp
gjorts följande reviderade finansierings- och investeringsplaner för budget•*
året 1962/63.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
Finansieringsplan (1 000-tal kr.)
Tillgängliga medel
Medelsreservation per 30. 6.
1962 ........................................... 2 843
Anslag på ord. riksstat för
budgetåret 1962/63 .............. 1 525
Erforderligt anslag på till-
läggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1962/63 ...
8 688
Summa 13 056
Medels förbrukning
Beräknad medelsförbrukning
för budgetåret 1962/63 ... 13 056
Summa 13 056
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
Investeringsplan
(1 OOO-tal kr.)
Byggnadsföretag
Kostnadsram
Medelsförbrukning
1.7.61
1.7.62
faktisk
t. o. m.
1961/62
beräknad
för
1962/63
7. Företag
påbörjade
före
1962/63
Tillbyggnad för matematiska institutionen....
Nybyggnad för matematiska institutionen ....
Försörjningsåtgärder..............................
825
ca 8 000
—10 000
775
10 900
*3 200
719
88
269
56
5 000
2 000
II. Företag
avsedda
att
påbörjas
1962/63
Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik 2ca 16 000
16 800
—
6 000
Summa
1076
13 056
1 Avser endast åtgärder i samband med nybyggnader för matematiska inst. (1 500) och för avd.
E (1 700).
2 Häri ingår kostnader för vissa försörjningsåtgärder (gemensamma anläggningar).
Beträffande tillbyggnaden för matematiska institutionen synes kostnads
ramen böra sänkas från 825 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1061 till
775 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.
För nybyggnaden för matematiska institutionen har tidigare redovisats
en preliminärt uppskattad kostnad av 8—10 miljoner kr. Sedan huvud
handlingar färdigställts för nybyggnaden har den därpå grundade kost
nadsramen beräknats till 10 900 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. I
denna kostnadsram innefattas inte kostnader för s. k. försörjningsåtgärder
(gemensamma anläggningar), vilka beräknas uppgå till 1 500 000 kr. Före-
liggande kostnadsberäkningar synes böra godtagas.
Under posten Försörjningsåtgärder — tidigare beteeknad Gemensamma an-
läggningar — har i investeringsplanen medel beräknats för bl. a. försörj
ningsåtgärder, som sammanhänger med nybyggnaderna för matematiska in
stitutionen och för avdelningen för elektroteknik. Beträffande program m. m.
för förevarande arbeten torde jag få hänvisa till vad som anförts härom i
årets statsverksproposition (bilagan 10, s. 598).
För att intagningen av de studerande vid högskolan skall kunna ske plan-
enligt måste nybyggnaden för avdelningen E till vissa delar tagas i bruk från
och med höstterminen 1964. I propositionen 1962:43 (s. 92) räknade jag
därför med att medel skulle kunna äskas under förevarande anslag på till-
läggsstat hösten 1962 för påbörjande av ifrågavarande nybyggnad. Bygg
nadsstyrelsen har nu redovisat handlingar för nybyggnaden jämte kostnads
ram, vilken beräknas till 18 500 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.
1 förhållande till den tidigare på grundval av byggnadsprogrammet upp
skattade kostnaden av ca 16 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961 in
nebär detta en kostnadsökning på 2 500 000 kr., varav ca 500 000 kr. kan
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962
33
hänföras till inträffad prisstegring under tiden den 1 juli 1961—den 1 juli
1962, 200 000 kr. till ökning av byggnadsprogrammet och 1 800 000 kr. till
övrig kostnadsökning, vilken beror på att kostnadsberäkningen är grundad
på ett säkrare underlag än kostnadsuppskattningen.
Genom beslut den 21 september 1962 har Kungl. Maj :t tagit ställning till
de av byggnadsstyrelsen redovisade handlingarna för nybyggnaden. Kungl.
Maj :t fann därvid, att möjligheter till besparingar syntes föreligga i fråga
om byggnadens utformning såsom vissa av de källarutrymmen, som redo
visats i byggnadsstyrelsens promemoria av den 14 september 1962, de stora
rumshöjderna i källaren, förläggningen av vissa lokaler i en hög souterräng-
våning med åtföljande yttre arbeten, utformningen av hela yttertaken på
samtliga flyglar såsom altaner m. m. Med hänsyn till att projekteringen
framförts så långt som skett och till den hårt pressade tidsplanen fann
Kungl. Maj :t likväl gott uppdraga åt byggnadsstyrelsen att på grundval av
de företedda handlingarna vidareföra projekteringen av nybyggnaden; dock
skulle de i promemorian redovisade utrymmena, varmed byggnadsprogram
met utökats, vid utförandet av nybyggnaden lämnas oinredda med undan
tag av bärande väggar, golv och tak.
Såsom framgår av Kungl. Maj :ts beslut synes någon ändring av byggna
dens utformning inte möjlig att genomföra med hänsyn till bl. a. den hårt
pressade tidsplanen, även om vissa ändringar i och för sig skulle kunna in
nebära besparingar. Den av byggnadsstyrelsen redovisade kostnadsberäk
ningen torde därför böra godtagas. Enligt vad som inhämtats från bygg
nadsstyrelsen ingår i kostnadsramen på 18 500 000 kr. även kostnader för
s. k. försörjningsåtgärder (gemensamma anläggningar) med ett belopp av
1 700 000 kr. Sistnämnda kostnader bör icke inräknas i kostnadsramen för
förevarande nybyggnad, vilken jag alltså beräknar till 16 800 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1962. Kostnaderna för de med nybyggnaderna förenade
s. k. försörjningsåtgärderna bör bestridas från den i investeringsplanen upp
tagna posten till försörjningsåtgärder.
Jag räknar med att byggnadsarbetena för nybyggnaden skall kunna påbör
jas i december innevarande år och att lokaler i erforderlig utsträckning skall
kunna tagas i bruk från och med höstterminen 1964.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare
redovisade reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budget
året 1962/63 godkännes. Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid tek
niska högskolan i Lund på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63
bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 8 688 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett investeringsanslag av 8 688 000 kr.
3 Ilihang
till
riksdagen
s protokoll
1962
.
1
samt
.
190
34
[5] 25. Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. 1 riksstaten
för innevarande budgetår har upptagits ett investeringsanslag till byggnads
arbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. av 1 000 kr.
Vid anmälan av förevarande anslag i årets statsverksproposition (bilagan
10, ecklesiastikdepartementet, s. 632 ff) lämnade jag en redogörelse för en
planerad nybyggnad för skolhem in. m. för blinda med även annat lyte, vil
ken av byggnadsstyrelsen föreslagits bli förlagd till Örebro. Under förutsätt
ning att huvudhandlingarna hann färdigställas räknade jag med möjligheten
att medel skulle kunna äskas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1962/63 hösten 1962 eller våren 1963 för nämnda byggnadsprojekt.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 27 augusti 1962 redovisat hu
vudhandlingar för förutnämnda nybyggnad för skolhem m. m. för blinda
med även annat lyte samt hemställt om ett investeringsanslag av 1 000 000
kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 till byggnadsar
beten vid statens blind- och dövskolor in. m.
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
Nybyggnad för skolhem m. m. i Örebro för
blinda med även annat lyte
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte är uppdelad på tre
samarbetande avdelningar, nämligen skolhem, arbetshem och vårdhem. Efter
avslutad skolkurs överflyttas eleverna till arbetshemmet för att där utvecklas
till större självverksamhet och arbetsförmåga. Vårdhemmets klientel utgöres
av dels sådana, som är alltför unga för skolan eller som saknar förutsätt
ningar att kunna tillgodogöra sig undervisning, dels vissa äldre blinda. Skol
hemmet har 50 platser, arbetshemmet 66 och vårdhemmet 59. Sammanlagt
har alltså vårdanstalten 175 platser.
Med skrivelse den 20 februari 1961 har byggnadsstyrelsen underställt
Kungl. Maj :ts prövning förslag till byggnadsprogram för nybyggnad för skol
hem m. m. för blinda med även annat lyte förlagd till Örebro. Vid program
mets utarbetande har styrelsen samrått med ledningen för vårdanstalten i
Lund, skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen. Tre förläggningsorter har
diskuterats nämligen Norrköping, Gävle och Örebro. I likhet med byggnads
styrelsen förordar skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen Örebro. Lokali-
seringsutredningen rörande statlig verksamhet har anfört vissa synpunkter
beträffande förläggningsfrågan men har icke tagit någon ståndpunkt. Genom
beslut den 7 april 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
på grundval av det ingivna byggnadsprogrammet utföra projektering avse
ende förevarande byggnadsföretag. Av bjrggnadsstyrelsens förutnämnda skri
velse inhämtas bl. a. följande.
Styrelsen för vårdanstalten i Lund framförde i skrivelse den 29 september
1958 till byggnadsstyrelsen önskemål om att dels skilja skolhemsklientelet
från vård- och arbetshemklientelen, dels förlägga skolhemmet till en mera
centralt belägen ort i landet än Lund. I nämnda skrivelse framhöll styrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
35
att det måste vara felaktigt, att en anstalt, vars uppgift skall vara av peda
gogisk natur, skall i sig innesluta och domineras av ett obildbart vårdhems-
klientel, vars ålder varierar från några månader till i vissa fall 80—90 år.
Vårdanstalten i Lund har — anförde styrelsen vidare — hela landet som
upptagningsområde, varför vårdanstaltens läge i sydligaste Sverige är myc
ket olämpligt. Resorna vid ferierna från Lund till norra Sverige är mycket
långa och krävande för barnen från denna landsända.
Skolöverstyrelsen tillsatte en särskild utredning angående utbyggnad av
vårdanstalten i Lund. Utredningen konstaterade i en promemoria av den
28 augusti 1959, att det sedan lång tid tillbaka från olika håll vitsordats, att
anstalten i Lund är helt otillräcklig för sitt ändamål. Utredningen fann det
vidare högst otillfredsställande att gamla och unga, normalbegåvade och im
becilla sammanfördes i samma anstalt. Utredningen föreslog, att en nybygg
nad uppfördes för ett skolhem, som skulle omfatta en observationsavdelning
med 15 platser, en förskoleavdelning med likaledes 15 platser, en avdelning
för ungdomar i åldern 16—21 år med 20 platser samt en undersöknings-
och rådgivningscentral med 20 platser. Utredningen ansåg, att den nya skol
anläggningen borde förläggas mera centralt i landet än Lund. Ett oeftergiv
ligt krav ansåg utredningen vidare vara, att på den nya orten fanns tillgång
till oftalmologisk, medicinsk och psykiatrisk expertis. Utredningen stannade
för att förorda, att Norrköping eller Gävle i första hand borde komma i
fråga som förläggningsort för den nya skolhemsanläggningen.
Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen anslöt sig helt till utredningens
förslag. Med skrivelse den 25 september 1959 översände skolöverstyrelsen
förslag till byggnadsprogram till byggnadsstyrelsen.
Rektor vid vårdanstalten i Lund väckte i skrivelse den 22 november 1959
till medicinalstyrelsen förslag om lokalisering av den föreslagna nya skol
anläggningen till ytterligare en annan ort i Mellansverige. Efter samråd med
skolöverstyrelsen framförde medicinalstyrelsen den 28 december 1959 Örebro
som förläggningsalternativ.
I förläggningsfrågan har — såsom vidare framgår av byggnadsstyrelsens
skrivelse den 20 februari 1961 — styrelsen tillmätt förläggningsortens be
kvämlighet ur kommunikationssynpunkt stor vikt. Så gott som samtliga ele
ver reser till föräldrar eller anhöriga vid ferier och måste då undantagslöst
åtföljas av vårdpersonal. Vid den planerade undersökningsavdelningen skall
barn mottagas från hela landet, framhåller styrelsen. De beräknas bli åt
följda och hämtade i mycket stor utsträckning av föräldrar och anhöriga.
Hänsyn måste enligt styrelsen även tagas till anhöriga, som önskar hålla
kontakt med barnen. Behovet av läkarexpertis nödvändiggör enligt styrel
sens mening en förläggning av skolhemmet i närheten av ett fullt utbyggt
sjukhus. Örebro synes styrelsen vara häst rustat i detta avseende av de tre
föreslagna städerna. Av anförda skäl förordar byggnadsstyrelsen i likhet
med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen därför Örebro som förlägg
ningsort.
Skolhemsdelen i Lund har för närvarande 50 elever. Den av skolöversty
relsen tillsatta utredningen föreslog, att en nybyggnad skulle dimensione
ras för sammanlagt 70 platser, fördelade på en observationsavdelning (15
platser), en förskoleavdelning (15 platser), en undersöknings- och rådgiv
ningscentral (20 platser) samt en avdelning för ungdomar i åldern 16—21
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
år (20 platser). Då platsbehovet är svårbedömt och även kan tänkas bli
större har byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen enats om att för de tre
förstnämnda enheterna föreslå tillhopa 42 platser med utbyggnadsmöjlighet
till 60. För den senare avdelningen föreslår styrelserna i likhet med utred
ningen 20 platser.
Byggnadsprogrammet upptar en nettoyta av ca 3 700 in2. På grund av kli
entelets beskaffenhet föreslås anläggningen bli uppförd i huvudsak i ett
plan. Elevbostäderna planeras skola utformas så, att största möjliga likhet
erhålles med ett vanligt hem. Elevhemmen föreslås därför utformade såsom
mindre paviljonger med var sitt fördelningskök och försedda med vardera
två mindre matrum, där samtliga måltider skall intagas. Det sammanlagda
behovet av tomtmark för anläggningen uppskattar byggnadsstyrelsen till
80—100000 m2. Lämplig tomtmark finnes enligt styrelsen att tillgå i Öre
bro. Kostnaderna för denna beräknas av styrelsen icke komma att över
stiga 100 000 kr. De totala kostnaderna för byggnadsföretaget exklusive kost
naderna för tomtmark uppskattar styrelsen till 5 500 000 kr. enligt prislä
get 1960.
I skrivelse den 5 februari 1962 har byggnadsstyrelsen hemställt dels att
byggnadsprogrammet för ifrågavarande skolhemsbyggnad måtte ökas med
ca 100 m2 omfattande bad- och toalettrum för samtliga småbarnavdelningar,
omklädningsrum för personal i samtliga barnpaviljonger och lokaler för
sömmerskor, dels att småbarnhemmen måtte få uppdelas på flera mindre
skilda avdelningar med oförändrad nettoyta men ökad bruttoyta. Genom
beslut den 9 mars 1962 har Kungl. Maj :t godkänt de av styrelsen föreslag
na ändringarna i förevarande byggnadsprogram.
Med skrivelse den 27 augusti 1962 har byggnadsstyrelsen redovisat dels
huvudhandlingar för nybyggnaden, dels på dessa handlingar grundad kost
nadsberäkning. Kostnadsramen beräknas av styrelsen till 7 200 000 kr. en
ligt prisläget den 1 juli 1962. I denna kostnadsram innefattas icke kostna
der för inköp av tomtmark.
Jämfört med styrelsens tidigare kostnadsuppskattning innebär detta en
ökning med 1 700 000 kr. Kostnadsökningen fördelar sig enligt följande.
Kronor
Prisstegring 1.7.1960—1.7.1962 .................................................................. 365 000
Av Kungl. Maj :t godkänd programökning ........................................... 350 000
Anslutningsavgifter ........................................................................................ 100 000
Övrig kostnadsökning .................................................................................... 885 000
Summa 1 700 000
Styrelsen framhåller, att posten övrig kostnadsökning ej går att närmare
specificera. Enligt styrelsen beror den bl. a. på att kostnadsberäkningen är
grundad på ett bättre underlag (huvudhandlingar) än den tidigare kost
nadsuppskattningen (byggnadsprogram).
37
I skrivelsen framhåller styrelsen vidare, att Örebro stad i skrivelse till sty
relsen den 10 december 1960 utfäst sig att mot ersättning överlåta erforder
lig tomtmark för nybyggnaden inom stadsdelen Adolfsberg. I byggnadspro-
grammet angav styrelsen markområdets erforderliga storlek till 80—100 000
m2. Under projekteringens gång har det emellertid visat sig — framhåller
styrelsen — att ett område på ca 150 000 m2 är nödvändigt för att uppnå
tillfredsställande avskildhet för i anläggningen ingående byggnader och lek
platser.
Styrelsen räknar med att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under
våren 1963 och vara avslutade hösten 1964. — Genom beslut den 21 sep
tember 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att på grund
val av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringsarbetet fram
till och med färdigställande av bygghandlingar.
Med skrivelse den 14 september 1962 har byggnadsstyrelsen överlämnat
ett mellan byggnadsstyrelsen och Örebro stad villkorligt träffat avtal, enligt
vilket staten för en köpeskilling av 100 000 kr. förvärvar ett markområde
om ca 150 000 m2 inom stadsdelen Adolfsberg i Örebro. Området är avsett
att användas för förutnämnda skolhemsanläggning. Enligt avtalet påtager
sig staden bl. a. kostnaderna för anläggandet av gator och ledningar till om
rådet. Staden garanterar vidare, att erforderligt antal moderna bostäder stäl
les till förfogande för personal vid skolhemmet.
Styrelsen har i skrivelsen därjämte hemställt, att det för markförvärvet
erforderliga beloppet — 100 000 kr. — måtte anvisas under innevarande
budgetår.
Det av styrelsen framlagda avtalet är av följande lydelse.
Mellan Kungl. Maj :t och kronan genom Kungl. byggnadsstyrelsen, här
nedan kallad kronan, och Örebro stad genom dess drätselkammare, här ne
dan kallad staden, har under förutsättning av Kungl. Maj :ts och stadsfull
mäktiges godkännande träffats följande
Avtal
1. Staden överlåter till kronan med full äganderätt ett å bifogad karta
med röd begränsningslinje angivet markområde om c:a 150 000 in2 inom
stadsdelen Adolfsberg i Örebro stad för en köpeskilling av 100 000 kronor.
Området är avsett att användas för en blindskola.
2. Området säljes i befintligt skick att tillträdas den 1 april 1963. Skulle
Kungl. Maj :t icke ha godkänt avtalet före nämnda dag, framflyttas tillträ
desdagen till den första i månaden näst efter den då godkännande förelig-
ger.
3. Området överlämnas fritt från gravationer, såväl intecknade som om-
tecknade.
4. Kronan skall icke erlägga gatumarksersättning eller bidrag till gatu-
byggnadskostnad. Staden framdrager gator och ledningar till området utan
kostnad för kronan. Ledningarna förläggas enligt bifogad karta och medgi
ver kronan staden rätt att för all framtid bibehålla ledningarna inom det
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
överlåtna området. Ledningarna skola vara färdigställda under våren 1963
och gatan under sommaren 1963.
5. Staden åtager sig att flytta befintliga luftledningar och transformator
station utanför det överlåtna området i sådan tid, att byggnadsarbeten inom
området ej hindras och senast i god tid innan bebyggelsen skall tagas i bruk.
6. Köpeskillingen erlägges kontant på tillträdesdagen varefter staden till
kronan överlämnar erforderliga handlingar för vinnande av lagfart.
7. Alla på det försålda området efter tillträdesdagen belöpande onera och
andra avgifter ävensom kostnader för lagfart gäldas av kronan. Kostnader
för områdets avskiljande bestrides av staden.
8. Staden förbinder sig att tillsvidare under en 10-årsperiod ej nybebygga
eller till annan överlåta området närmast norr om kronans mark fram till
Glommen utan överenskommelse med kronan. Det förutsättes vidare att,
därest bebyggelse skall ske inom övrig till kronans område angränsande
mark, utformningen av densamma sker efter samråd mellan Byggnadssty
relsen och staden.
9. Staden garanterar att erforderligt antal moderna bostäder för personal
vid skolan kan ställas till förfogande då skolan skall tagas i bruk.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav kronan och
staden tagit var sitt.
Departementschefen.
Medelsanvisningen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63
för bygnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. synes böra beräk
nas till 982 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hörande har på basis härav
uPP§j°rts följande reviderade finansierings- och investeringsplaner för bud
getåret 1962/63.
Finansieringsplan (1 000-tal kr.)
Tillgängliga medel
Medelsreservation per
30.6.1962 ...................................... 3 329
Donationsmedel......................... (300)1
överföring från investerings-
anslaget Merkostnader för
vissa byggnadsarbeten ....
190
Anslag på ord. riksstat för bud
getåret 1962/63
.................. 1
Erforderligt anslag på tilläggs
stat I till riksstaten för bud
getåret 1962/63 . ................ 982
Summa 4 502
Medelsförbrukning
Beräknad medelsförbrukning
för budgetåret 1962/63 .... 4 502
Summa 4 502
1 Avses skola tagas i anspråk budgetåret 1963/64.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
39
Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)
Byggnadsföretag
Kostnadsram
Medelsförbrukning
1.7.61
1.7.62
faktisk
t. o. m.
1961/62
beräknad
för
1962/63
1
.
Företag
påbörjade
före
1962/63
Ombyggnad för skolan för vuxna synskadade i
278
278
240
38
Ny- och ombyggnader för dövskolorna i Väners-
3475
3475
2 772
703
Byggnadsarbeten vid specialskolan för tal- och
hörselskadade i Örebro:
4165
3 965
3 652
313
» xx
..................................................
1855
1755
1251
504
Byggnadsarbeten vid blindinstitutet å Tomteboda:
130
130
128
2
243
244
177
67
1620
1620
73
1000
Ombyggnad för fortsättningsskolan för döva i
217
217
216
1
II. Företag
avsedda
att
påbörjas
1962/63
Paviljongbyggnad för vårdanstalten i Lund för
150
154
154
Byggnadsarbeten för förskolan i Boden för döva
375
385
6
120
Nybyggnad för skolhem m. m. i Örebro för blin-
5500
7 200
__
1500
Förvärv av tomtmark för nybyggnad för skolhem
100
___
100
Summa
8 515
4502
Sedan lång tid tillbaka har det från flera håll vitsordats, att vårdanstalten
i Lund är helt otillräcklig för sitt ändamål. Såsom framgår av den tidigare
lämnade redogörelsen består vårdanstalten i Lund för blinda med komplice
rat lyte av tre enheter, nämligen skolhem, arbetshem och vårdhem. På an
stalten finns ett mycket heterogent klientel. Sålunda sammanföres i samma
anstalt gamla och unga, normalbegåvade och obildbara. Utan tvekan är det
olämpligt att bildbara barn får växa upp i en miljö, som influeras av ett
obildbart vårdhemsklientel. Från denna synpunkt synes det angeläget, att
skolhemsdelen skiljes från anstalten och förlägges till annan plats.
Såsom framgått av det föregående har byggnadsstyrelsen efter samråd
med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen framlagt förslag om en ny
byggnad för skolhem m. m. för blinda med även annat lyte. Detta skolhem
avses skola ersätta den i vårdanstalten i Lund ingående skolhemsdelen. Här
igenom kommer även ökade utrymmen att kunna ställas till förfogande för
de kvarvarande arbets- och vårdhemmen i Lund. Kostnaderna för den före
slagna skolhemsbyggnaden har av byggnadsstyrelsen beräknats till 7 200 000
kr. enligt prisläget den 1 juli 1962. I denna kostnad innefattas icke statens
40
kostnader för förvärv av tomtmark för nybyggnaden. Till sistnämnda fråga
återkommer jag i det följande. Då jag anser att stort behov föreligger att
bereda skolhemsklientelet vid anstalten i Lund bättre och ändamålsenligare
lokaler förordar jag, att den av byggnadsstyrelsen föreslagna, i det föregå
ende redovisade nybyggnaden kommer till stånd. Den av styrelsen redovi
sade kostnadsramen av 7 200 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962 anser
jag bör kunna godtagas.
Vårdanstalten i Lund har hela landet såsom upptagningsområde. Från
flera håll har rests krav på att ett nytt skolhem hör förläggas till en mera
centralt belägen plats i landet än Lund. Beträffande lokaliseringsfrågan har
de berörda myndigheterna tillmätt förläggningsortens bekvämlighet från
kommunikationssynpunkt stor vikt med hänsyn bl.a. till att eleverna vid fe
rierna reser till föräldrar eller anhöriga och då måste åtföljas av vårdperso
nal. Behovet av läkarexpertis nödvändiggör vidare enligt myndigheterna en
förläggning av skolhemmet i närheten av ett fullt utbyggt sjukhus. Tre för-
laggningsorter har diskuterats, nämligen Norrköping, Gävle och Örebro.
Samtliga instanser — skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen och byggnads
styrelsen — förordar Örebro som förläggningsort. Från såväl kommunika
tionssynpunkt som andra synpunkter — främst kravet på tillgång till lä
karexpertis — är Örebro enligt deras mening lämpligast. För egen del an
sluter jag mig till förslaget om Örebro som förläggningsort för ett nytt skol
hem.
Jag räknar med att byggnadsarbetena för nybyggnaden skall kunna på
börjas under våren 1963 och vara avslutade under senhösten 1964.
I anslutning till förslaget om en nybyggnad för förutnämnda skolhem —
förlagt till Örebro — har byggnadsstyrelsen överlämnat ett villkorligt träf
fat avtal rörande förvärv av erforderlig tomtmark för nybyggnaden samt
hemställt, att erforderliga medel för markförvärvet måtte anvisas under in
nevarande budgetår.
Det av byggnadsstyrelsen framlagda avtalet är enligt min mening från
statens synpunkt godtagbart. Jag föreslår, att Kungl. Maj.-t utverkar riks
dagens bemyndigande att godkänna detsamma. Skulle smärre jämkningar
av eller tillägg till avtalsbestämmelserna erfordras förutsätter jag, att riks
dagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas. Under den tidigare re
dovisade investeringsplanen har jag beräknat medel för förvärvet av ifråga
varande markområde.
I den tidigare redovisade investeringsplanen har upptagits en rad objekt,
som tidigare redovisats för riksdagen. I den mån kostnadsramarna per den
1 juli 1962 för dessa överstiger tidigare beräkningar sammanhänger detta
med den allmänna byggnadskostnadsstegringen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört föreslår jag, att de tidigare re
dovisade reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budgetåret
1962/63 godkännes. Medelsanvisningen till byggnadsarbeten vid statens
blind- och dövskolor m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1962/63 bör, såsom framgått av det föregående, beräknas till 982 000 kronor.
Kiingl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med
vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med Öre
bro stad rörande förvärv av visst markområde för skolhem;
b) till
Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor
m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63
anvisa ett investeringsanslag av 982 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Jan Sahlin
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
41
'Ht VI?:
Vf. i-*
,,,
.-it ■ ) 1 'iiSvIUiÄS; tI‘Jli£US jiVJi»
J. -J
i H*>
I
>rw?Ii ■
' ,t.r '
Hfyl};;I??.';.'!
■
;H 1 ti- I
:.\q
i
■v-
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
43
Bilaga 6
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här
efter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angå
ende utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt an
för därvid följande.
DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln
C.
Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.
[1] 6. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. A riksstaten för
innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsan
slag av 2 140 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
(skr. 12/10 1962) hemställer, att anslaget får över
skridas med 200 000 kr. för att täcka kostnaderna för att anordna vissa kur
ser för lantarbetare.
Lantbruksstyrelsen anför, att i 1962 års lantarbetaravtal har bestämts att
lönen skall differentieras efter vederbörandes kompetens. Bl. a. skall högre
lön utgå till lantarbetare och djurskötare, som genomgått tre veckors kurs
för traktorförare resp. två å fyra veckors kurs i djurskötsel. Från alla berör
da parter på arbetsmarknaden har uttalats att sådana kurser bör ordnas av
hushållningssällskapen och lantbrukets skolor. Det har vidare framkommit,
att intresset för dylik kursverksamhet är mycket stort.
Efter kontakt med dels lantbrukets skolor, dels arbetsmarknadens organ
inom länen har hushållningssällskapen uttalat, att de, om medel ställs till
förfogande, är beredda att anordna sammanlagt 40 fortbildningskurser av
åsyftat slag under budgetåret 1962/63. Styrelsen har beräknat kostnaderna
till i medeltal 6 000 kr. per kurs. Deltagarnas traktamenten, stipendier för
förlorad arbetsförtjänst samt ersättning för resor utgör härav ca 4 000 kr.
Totala kostnaderna beräknas sålunda uppgå till 240 000 kr. Om kurserna
kommer till stånd synes emellertid vissa andra kurser kunna upphöra. Be
hovet av ytterligare medel under anslaget kan därför enligt styrelsen be
gränsas till 200 000 kr.
Departementschefen
Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att det är angeläget att fort
bildningskurser för lantarbetare kan anordnas i tillräcklig omfattning un
der innevarande budgetår. Medelsbehovet härför synes ej utan betydande olä
genheter för kursverksamheten i övrigt kunna rymmas inom ramen för det
för budgetåret 1962/63 anvisade anslaget. Anslaget bör därför få överskri
das i den utsträckning som kan erfordras för ändamålet. Med hänsyn till ett
av dåvarande departementschefen i 1959 års statsverksproposition (IX ht,
s. 204) gjort uttalande — mot vilket riksdagen ej hade någon erinran (JoU
1 p. 59; rskr. 9) -— att överskridande av anslaget ej bör ske annat än när ar-
betsmarknadsskäl därtill föreligger torde riksdagens medgivande böra in
hämtas till att årets anslag även må överskridas av nu ifrågavarande anled
ning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att det å riksstaten för budgetåret 1962/63
anvisade förslagsanslaget Kursverksamhet för jordbrukets
rationalisering m. m. må överskridas för att täcka kostnader
för i det föregående angivna fortbildningskurser för lantar
betare.
[2] 8. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering. Anslaget är för inne
varande budgetår uppfört med 1 000 kr.
Lantbruksstyrelsen (skr. 23/8 1962) hemställer, att å tilläggsstat till riks
staten för budgetåret 1962/63 måtte anvisas 200 000 kr. för att täcka ökade
anspråk på bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering.
Lantbruksstyrelsen framhåller, att anslaget tidigare uppförts med ett år
ligt belopp av 300 000 kr. På grund av erfarenheterna från senare år beräk
nade styrelsen behovet av medel för de båda budgetåren 1961/62 och 1962/
63 till sammanlagt ca 200 000 kr. Då den odisponerade medelstillgången den
1 juli 1961 uppgick till 289 860 kr. begärde styrelsen för budgetåret 1962/63
endast ett formellt anslag av 1 000 kr. Till följd av den jämkning av bestäm
melserna för rationaliseringsstödet till trädgårdsnäringen, som genomfördes
den 1 juli 1960, ökades anspråken på medel. Den odisponerade medelstill
gången den 1 juli 1962 har därför sjunkit till 74 210 kr.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
45
Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 99; JoU 15; rskr 252) har från
och med den 1 juli 1962 bestämmelserna rörande statsbidrag till trädgårdsnä
ringens rationalisering ytterligare ändrats. Den krets trädgårdsföretag, som
kan erhålla bidrag, har vidgats samtidigt som bidragens maximibelopp höjts.
Styrelsen uppskattar nu behovet av bidragsmedel under budgetåret 1962/63
till lägst 275 000 kr.
Departementschefen
I syfte att stimulera till ytterligare rationalisering inom trädgårdsnäring
en ändrades genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 99; JoU 15; rskr 252)
bestämmelserna för det statliga stödet till sådan rationalisering så att de i
huvudsak anpassades till vad som gäller för motsvarande stöd till jordbruks
näringen. Såsom lantbruksstyrelsen framhåller innebär ändringarna i fråga
om statsbidragsgivningen bland annat att kretsen av stödberättigade träd
gårdsföretag vidgats och att bidragsbeloppen höjts. Med hänsyn härtill och
till angelägenheten av att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft är det
enligt min mening av vikt att bidragsmedel står till förfogande i tillräcklig
omfattning under innevarande budgetår. Jag tillstyrker därför lantbrukssty-
relsens förslag att ett belopp av 200 000 kr. tillförs anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk
[3] 8. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Å riksstaten
för budgetåret 1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett re
servationsanslag av 13 200 000 kr. Härav är 3 200 000 kr. avsedda för den
objektiva skördeuppskattningen och för skördeskadeskyddets administra
tion.
Statistiska centralbyrån (skr. 24/9 och 17/10 1962) hemställer, att å till-
läggsstat för budgetåret 1962/63 anvisas 320 000 kr. för objektiv skördeupp-
skattning och för skördeskadeskyddets administration.
Centralbyrån framhåller, att skördeuppskattningarna på grund av årets
väderleksförhållanden blivit avsevärt försenade och mera arbetskrävande än
tidigare. Till följd av de omfattande mältningsskadorna är det angeläget, att
brödsädens kvalitet bestäms genom insamling av leveransuppgifter från
samtliga gårdar i provyteundersökningen. Denna insamling bör lämpligen
utföras av de regionala ledarna för skördeuppskattningarna under januari—•
februari 1963. Därigenom kommer dessa att sysselsättas med arbeten i sam
band med det permanenta skördeskadeskyddet under praktiskt taget hela
året. Detta beräknas medföra kostnadsökning på 90 000 kr.
Med hänsyn till att antalet skördeskadeanmälningar blivit väsentligt fler
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
än beräknat kommer även kostnaderna för ersättningsberäkningarna att bli
större än vad tidigare kunnat förutses. Då anmälningstiden utgick hade ca
126 000 anmälningar inkommit. Med utgångspunkt från detta antal anmäl
ningar och vissa antaganden om antalet skadefall bland dessa har central
byrån beräknat ett ökat medelsbeliov av 230 000 kr. för sådana arbetsupp
gifter, som är direkt beroende av antalet anmälningar. Centralbyrån förut
sätter dock, att härutöver vid behov ytterligare medel kan erhållas ur reser
vationsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Departementschefen
På grund av det stora antalet skördeskadeanmälningar denna höst upp
kommer merkostnader för kvalitetsundersökningar och för ersättningsbe-
räkningar vid tillämpningen av det permanenta skördeskadeskyddet utöver
de belopp som beräknats för dessa ändamål i årets statsverksproposition.
Mot statistiska centralbyråns beräkningar av merkostnaderna har jag ej nå
got att erinra och tillstyrker därför att 320 000 kr. anvisas å tilläggsstat.
Enligt 1961 års riksdags beslut (prop. 94; JoU 22; rskr 227) skall årligen
ett belopp motsvarande en procent av utgående allmänna skördeersättning-
ar, dock lägst 100 000 kr., ställas till förfogande ur skördeskadefonden för
att utbetala behovsprövade skördeskadebidrag. Med hänsyn till hittillsva
rande erfarenhet och i anslutning till en av statens jordbruksnämnd den 30
januari 1962 gjord framställning bör enligt min mening viss ökning ske av
det för behovsprövade skördeskadebidrag avsedda beloppet. Jag förordar
därför, att Kungl. Maj :t från och med skördeåret 1962 skall årligen, därest
beräkning enligt enprocentregeln ger till resultat ett lägre belopp, äga dis
ponera högst 400 000 kr. ur skördeskadefonden för ändamålet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
storleken av det belopp som årligen må kunna disponeras
för behovsprövade skördeskadebidrag,
b) till Kostnader i samband med permanent skördeskade-
skijdd å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63
anvisa ett reservationsanslag av 320 000 kr.
G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område
[4] 6. Bidrag till Sveriges utsädesförening. För innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett anslag av 1 900 000 kr.
Styrelsen för Sveriges utsädesförening (skr. 13/6 1962) hemställer, att å
tilläggsstat anvisas 161 200 kr. för att täcka ökade lönekostnader och där
med sammanhängande utgifter.
Styrelsen anför, att det sist träffade kollektivavtalet för lantarbetarna
medfört höjning av timlönen för perioden 1 april—31 december 1962 med
70 öre och för perioden 1 januari—31 mars 1964 med ytterligare 40 öre per
47
timme. Kostnadsökningen för tiden 1 april 1962—30 juni 1963 beräknar sty
relsen uppgå till ca 147 900 kr. Vid beräkningen har styrelsen ej medtagit
sådana verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel än statsmedel.
Utöver dessa direkta lönehöjningar får föreningen under samma tid vid
kännas andra kostnadsökningar, nämligen för arbetsgivarbidrag till den all
männa sjukförsäkringen med 2 852 kr. och till den allmänna tilläggspensio
nen med 8 005 kr. Vidare kommer föreningen att belastas av kostnader om
2 430 kr. för grupplivförsäkring.
Yttrande. Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker framställ
ningen.
Departementschefen
Enligt min mening bör Sveriges utsädesförening få den ökade lönekostnad
av 148 000 kr., som föranleds av senaste kollektivavtalet för den timavlöna-
de personalen, täckt genom höjning av statsbidraget. Däremot är jag inte
beredd tillstyrka framställningen i övrigt.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
148 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
J. Lantmäteri- och kartväsendet
[5] 12. Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Å riksstaten för bud
getåret 1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservations
anslag av 270 000 kr.
Rikets allmänna kartverk (skr. 26/7 1962) hemställer, att å tilläggsstat
för budgetåret 1962/63 anvisas 683 000 kr. för inköp av flygplansutrust-
ning.
Kartverket erinrar om att ämbetsverket tidigare hade fyra egna flygplan
för flygfotografering, två av typ Siebel och två av typ Focke- Wulf- Weihe.
När de två sistnämnda planen ej längre kunde användas, övergick kartver
ket till att förhyra två flygplan av typ Beech D 18 S från AB Svensk Flyg
tjänst. Därjämte har under senare år förhyrts ett femte flygplan av typ
Aero-Commander. Hyresavtalet för de båda flygplanen av typ Beech har av
bolaget uppsagts från den 1 januari 1963. Bolaget har därvid meddelat att
det ej lyckats erhålla sysselsättning för flygplanen under vinterhalvåret i
beräknad omfattning och att hyresavgiften därför måste höjas. Kartverket
uttalar i sammanhanget att redan nu gällande hyresavtal har medfört hög
re kostnader än verkets driftskostnader för planen av typ Siebel, vilka dess
utom har betydligt högre kapacitet. Även planen av typ Aero-Commander
är väsentligt underlägsna Siebelplanen.
I anledning av det uppkomna läget har kartverket undersökt olika möj
ligheter alt i fortsättningen få tillgång till lämpliga flygplan för flygfoto
48
grafering. De alternativ som därvid jämförts är dels anskaffning av ytter
ligare Siebelflygplan, dels fortsatt förhyrning av Beechflygplanen dels ock
förhyrning av flygplan av typ Aero-Commander. Samråd har vidare ägt
rum med flygförvaltningen för att undersöka om några flygplan vid flyg
vapnets transportorganisation skulle kunna utnyttjas. Några lämpliga flyg
plan finns emellertid ej tillgängliga där.
Kartverket anser, att av de tre alternativen endast anskaffning av ytter
ligare Siebelflygplan ger fullgoda plan för flygfotografering. Rörande "möj
ligheterna till sådan anskaffning anför kartverket bl. a. följande.
Franska flygvapnet, som använder Siebelflygplanen för spaningsuppgif-
ter, har börjat ersätta dessa plan med andra typer. Vid besök i Frankrike
har under hand uppgivits att flygplanstypen torde komma att användas i
ytterligare fem år och att det centrala reservdelsförrådet i varje fall skulle
komma att bibehållas under ytterligare tre år. Vid besiktning av till för
säljning utbjudna plan har tre ny över sedda flygplan reserverats för kart
verkets räkning.
Enligt preliminär överenskommelse med den franska försäljningsorgani
sationen för flygmateriel skulle inköpskostnaderna för ett flygplan med två
nya motorer uppgå till ca 257 000 kr. Därtill kommer en kostnad av ca
125 000 kr. för installation av flygfotograferingskamera och viss annan ut
rustning. Kartverket framhåller att ett fullt utrustat nytt flygfotograferings-
plan skulle kosta betydligt över 1 000 000 kr. Som jämförelse nämner kart
verket även att de flygplan, som specialtillverkats för det franska kartver
ket, kostat omkring 3 500 000 kr. stycket.
Kartverket anser att två flygplan med nya motorer bör inköpas för att
sättas i drift vid fotograferingssäsongens början våren 1963. Med hänsyn
till det låga priset för själva flygplanen bör ytterligare ett inköpas som
reservplan. Slutligen bör som reserv köpas en motor. Den sammanlagda in
köpskostnaden uppgår till 683 000 kr. Kostnaderna för installation av flyg-
fotograferingskameror och övrig utrustning kan enligt kartverket täckas
från tillgängliga anslag. Kartverket beräknar, att vid bifall till förslaget an
slagsposten till flygfotografering under ämbetsverkets anslag till kartarbe
ten kan minskas med omkring 100 000 kr. per år fr. o. m. budgetåret 1964/
65.
Yttrande. Statskontoret tillstyrker kartverkets förslag. Av vad kart
verket anfört framgår enligt statskontoret, att verket behöver komplettera
sin fotograferingskapacitet och att flygvapnet ej kan ställa för ändamålet
lämpade plan till förfogande. Det av kartverket förordade alternativet sy
nes om hänsyn tas till anskaffningskostnad och förutsebar användningstid
ställa sig ekonomiskt gynnsammare än inköp av andra plan eller förhyr
ning av plan.
Departementschefen
Kartverket utför flygfotografering till grund för de officiella kartorna och
för en rad andra ur samhällets synpunkt angelägna uppgifter, t. ex. ratio-
Knngl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
49
naliseringsåtgärder inom jord- och skogsbruk, planering enligt byggnadsla
gen, vägprojektering, vattenkraftanläggningar in. in. Det är därför angelä
get att kartverkets kapacitet för ändamålet är tillräcklig. I likhet med kart
verket och statskontoret har jag vid min prövning av frågan funnit att den
i rådande läge lämpligaste lösningen synes vara att inköpa ytterligare två
kompletta flygplan av samma typ som de befintliga samt ett plan och an
nan materiel i reserv. Med hänsyn härtill och då jag i övrigt inte funnit an
ledning till erinran mot kartverkets förslag tillstyrker jag att 683 000 kr.
anvisas för att täcka kostnaderna för inköp av den i det föregående angiv
na flygmaterielen. Enär de nya flygplanen bör inköpas snarast för att kun
na tas i bruk våren 1963 bör medlen anvisas å iilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1962/63. Kostnaderna för att ställa flygplanen i ordning för
flygfotografering liksom även kostnaderna för hemtransport in. in. bör så
som kartverket uttalat kunna rymmas inom tillgängliga anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. in. å till-
läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 683 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[6] 27 a. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. Förslag om byggnads
arbeten vid lantbrukshögskolan framlades ursprungligen av jordbrukshög-
skoleutredningen (SOU 1960: 2), som beräknade det sammanlagda nybygg-
nadsbehovet vid Ultuna till 4 700 m2 institutionslokaler jämte vissa övriga
utrymmen såsom växthus, arbetshallar, djurlokaler in. m. och vid högsko
lans trädgårdssektion i Alnarp till 900 m2 institutionslokaler jämte växthus
och arbetshallar in. in. De förordade byggnadsarbetena vid Ultuna kost
nadsberäknades år 1959 till 18,8 milj. kr. och vid Alnarp till 5,6 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen, som nu utarbetat byggnadsprogram samt utfört pro
jektering för vissa av de av jordbrukshögskoleutredningen förordade bygg
nadsarbetena, hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1962/63 anvisas 1 425 000 kr. De nu aktuella arbetena framgår av följande
sammanställning.
1. Vid Ultuna
a) ombyggnad av nuvarande Ultuna lantbruksskola till insti
tutionslokaler för institutionen för växtodling .................... 410 000
b) Ombyggnad av vissa bostäder vid Ultuna egendom................ 753 000
c) Ombyggnad av den tidigare ungdjursladugården till djurla
boratorium för institutionerna för djurfysiologi och närings
fysiologi ................................................................................................. 763 000
4 Ilihang
till
riksdagens
protokoll
1962
.
1
samt
.
Nr
190
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
2. Vid Alnarp
a) Anslutning av avloppet från Alnarp till Lommaledningen . .
775 000
b) Ombyggnad av f. d. Alnarps skola till institutionslokaler för
institutionen för köksväxtodling.................................................... 500 000
c) Om- och tillbyggnad av kylrum, förrådsutrymmen och per
sonalrum vid Mellangård (institutionen för köksväxtodling) 1 150 000
d) Ombyggnad av f. d. hovbeslagsskolan till tjänsterum samt
förråds- och laboratorielokaler för i Alnarp stationerade
distriktsförsöksledare och specialrådgivare .............................. 950 000
e) Om- och tillbyggnad av restaurang................................................ 1 400 000
6 701 000
Motiv 1 a). Enligt beslut av 1961 års riksdag skall Ultuna lantbruks
skola avvecklas. I oktober 1962 lämnar de sista eleverna skolan. De av
lantbruksskolan disponerade lokalerna skall därefter iordningställas som
institutionslokaler för institutionen för växtodling. Härigenom erhåller hög
skolan relativt snabbt ett tillskott om ca 50 rum, vilket är av stor betydelse
med hänsyn till den nuvarande knappheten på lokaler vid högskolan. Bygg
nadsåtgärderna avser delning av vissa rum, renovering av toaletter samt
iordningställande av kontorsrum, kurslaboratorium, föreläsningssal m. m.
1 b). Med hänsyn till att vissa av de nu befintliga bostadshusen visat sig
bli mycket dyrbara att bygga om hemställer byggnadsstyrelsen om att som
alternativ till ombyggnad få uppföra nya monteringsfärdiga bostadshus för
det belopp, som en ombyggnad skulle ha krävt. För tre av de befintliga bo
stadshusen förordar emellertid byggnadsstyrelsen ombyggnad. Kostnaden
härför beräknas uppgå till 108 000 kr.
1 c). Den västra flygelbyggnaden till Ultuna egendoms ladugård, den s. k.
ungdjursladugården, föreslås bli inredd till djurlaboratorium för institu
tionerna för djurfysiologi och näringsfysiologi. Nuvarande provisoriska för
hållanden är i hög grad otillfredsställande ur bl. a. sanitär synpunkt och
medger inte heller att forskningsarbetet kan bedrivas på ett ändamålsen
ligt sätt.
2 a). Spillvattnet från byggnaderna inom Alnarps-området avleds f. n.
tillsammans med dagvattnet genom ett gemensamt ledningsnät till ett öppet
dike. I samband med att spillvattnet inkopplas på den s. k. Lomma-ledning-
en till Malmö stads avloppsreningsverk måste enligt byggnadsstyrelsen ett
nytt spillvattennät komma till utförande. På grund av nivåskillnaden be
höver även en avloppspumpstation anläggas för uppfordring av spillvattnet
till Lomma-ledningen.
2 b). Inom ämnesområdet köksväxtodling skall enligt beslut av 1961 års
riksdag (prop. 69) fr. o. m. 1963/64 tillkomma en forsknings- och under-
visningsavdelning utöver den försöksavdelning som redan finns. Det ut
ökade lokalbehovet planeras kunna tillgodoses genom att iordningsställa
f. d. Alnarps skola till institutionslokaler.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
51
2 c). Behovet av lokaler för forsknings- och försöksverksamheten inom
köksväxtodlingsområdet, bl. a. för kylförvaring, sortering, maskinförvaring
in. in., skall tillgodoses genom en nybyggnad i anslutning till befintliga
växthus vid Mellangård. I en befintlig byggnad (östra längan) skall vidare
inredas vissa tjänsterum och personalrum (omklädningsrum, matsal och
pentry). Befintliga pannrum i växthusanläggningen utökas. I övrigt föreslås
vissa yttre arbeten såsom anläggning av ny väg, sänkning av gårdsplanen
in. in.
2 d). F. d. hovbeslagsskolan avses bli tagen i anspråk för personal vid
jordbruks-, husdjurs- och trädgårdsförsöksstationerna i södra försöksdi-
striktet samt vissa specialrådgivare. I denna byggnad skall sålunda iord
ningställas tjänsterum samt förrådslokaler och laboratorier. Vidare skall en
enkel byggnad för traktor- och maskinförvaring nyuppföras.
2 e). Byggnadsstyrelsen anför i fråga om restaurangbyggnaden bl. a. föl
jande.
Till den nuvarande restaurangen hör två större och två mindre matsalar.
Av de två större matsalarna används den ena av elever med teoretiska stu
dier, medan den andra används av elever med praktiska arbeten. Antalet
elever vid Alnarpsinstitutet är f. n. ca 200. De två mindre matsalarna är av
sedda för lärare och tjänstemän resp. gäster. Restaurangens köksavdelning
sköts av 15 anställda och är av självhushållningstyp. Bland bristerna i det
nuvarande köket må särskilt framhållas, att den inbördes placeringen av ma
skinerna är planlös, varför köket blir mycket tungarbetat och att egentligt
varuintag saknas. De sanitära förhållandena är vidare sådana, att hälso
vårdsnämnden kräver omedelbara åtgärder.
För att söka nedbringa kökspersonalens antal torde kafeteriaservering
vara den serveringsform som bäst lämpar sig i detta fall. Enligt en beräk
ning som på byggnadsstyrelsens uppdrag utförts av avdelningen för drifts
organisation vid Sveriges lantbruksförbund erfordras vid nuvarande mat
hållning men med ombyggt kök och ändrad arbetsrutin nio anställda för
matlagning och servering. För att möjliggöra en rationell drift är det nöd
vändigt med en fullständig omdisponering av köket. Samtidigt bör en om
läggning ske från självhushållning till att utnyttja halvfabrikat. Med hän
syn härtill förordar byggnadsstyrelsen, att en nybyggnad för köket uppförs
vid restaurangens norra gavel. Köket kan då ges eu kompromissfri funktio
nell uppbyggnad, samtidigt som varutillförseln kan ske med kortast möjliga
väg från infarten. Vidare kan det nya köket uppföras utan något driftsstopp
för restaurangen. Såväl lärare som elever föreslås äta i samma matsal. För
de elever, som deltar i praktiskt arbete och övriga arbetsklädda, skall det
emellertid finnas en mindre separat matsal (för ca 50 personer).
Enligt av byggnadsstyrelsen uppgjord investeringsplan erfordras under
budgetåret 1962/63 för att påbörja nyssnämnda byggnadsarbeten ett anslag
av 1 425 000 kr.
Departementschefen
I propositionen 1961 : 69 angående upprustning av forskning, försök och
högre undervisning på jordbruks- och trädgårdsområdcna framhölls beträf
fande byggnadsfrågorna bland annat, att jordbrukshögskoleutredningens
52
Kungl. Maj. ts proposition nr 7.90 år W62
förslag till byggnadsplanering i huvudsak syntes kunna utgöra en grund för
de ny- och omhyggnadsåtgärder, som efterhand skulle bli erforderliga, allt
eftersom upprustningen av den lantbruksvetenskapliga verksamheten fort
skred. Uttalandena lämnades utan erinran av riksdagen. Inom byggnadssty
relsen har därefter inletts ett omfattande programmerings- och projekte
ringsarbete för ny- och ombyggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan i Ultuna
och högskolans trädgårdssektion i Alnarp. Beträffande byggnadsarbeten, till
vilka byggnadsstyrelsen i det föregående äskat medel, har huvudhandlingar
nu upprättats. Dessa arbeten utgör sålunda inledningen till den av jord-
brukshögskoleutredningen förordade upprustningen av byggnadsbeståndet
vid lantbrukshögskolan.
I fråga om de nu aktuella byggnadsprojekten anser jag mig kunna föror
da, att ombyggnaden av nuvarande Ultuna lantbruksskola till institutions-
lokaler för institutionen för växtodling genomförs till den av byggnadssty
relsen beräknade kostnaden av 410 000 kr. Däremot torde, i anslutning till
vad byggnadsstyrelsen anfört, den planerade ombyggnaden av bostadshusen
119—121 och 133 inte böra komma till stånd. .lag anser mig dock böra till
styrka, att övriga bostadshus (nr 105, 143 och 168) i enlighet med bygg
nadsstyrelsens förslag moderniseras för en sammanlagd kostnad av 108 000
kr. Den föreslagna ombyggnaden av f. d. ungdjursladugården till djurlabo
ratorium för institutionerna för djurfysiologi och näringsfysiologi finner jag
mig likaledes böra i huvudsak tillstyrka med hänsyn till det angelägna i att
dessa institutioner får bättre möjligheter att bedriva ett rationellt forsk
ningsarbete. Emellertid synes vissa begränsningar i den föreslagna ombygg
naden utan olägenhet kunna ske, varvid bland annat ett föreslaget pannrum
bör utgå. Med hänsyn härtill beräknas kostnaden för ombyggnaden kunna
hållas inom en ram av 650 000 kr.
Den föreslagna anslutningen av avloppet vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut till den s. k. Lomma-ledningen synes böra ske i sam
band med att denna ledning färdigställs och de kommunala avloppsfrågorna
löses. Jag anser mig därför böra förorda detta byggnadsprojekt, som kost
nadsberäknats till 775 000 kr. Utöver denna investeringskostnad tillkommer
en årlig avgift, som vid full anslutning beräknas uppgå till 26 000 kr. Den
föreslagna ombyggnaden av f. d. Alnarps skola till institutionslokaler för
institutionen för köksväxtodling anser jag bör utföras enligt av byggnads
styrelsen förordade planer, dock med undantag för en föreslagen bastubygg
nad. Kostnaden för ombyggnadsförslaget kan därvid beräknas till 460 000
kr.
I fråga om byggnadsarbetena vid Mellangård bör enligt min mening vissa
begränsningar kunna genomföras. Bland annat bör de yttre arbeten, som
inte har direkt samband med nybyggnationen, anstå. Den nya byggnaden
för kylförvaring, sortering, maskinförvaring m. m., som föreslås uppförd i
anslutning till befintliga växthus, anser jag mig däremot böra förorda. Kost
naden för ny- och ombyggnadsarbetena vid Mellangård kan efter förordade
begränsningar beräknas till 1 000 000 kr.
Knngl. Maj.ts proposition nr MO år M02
53
Även de av byggnadsstyrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena vid f. d.
hovbeslagsskolan synes kunna begränsas. Sålunda bör förordade ombygg
nader av två befintliga uthus inte genomföras nu. Med hänsyn till att den
personal, som skall inrymmas i hovbeslagsskolan, har förhållandevis be
gränsat behov av laboratorier, torde dessas antal kunna minskas. Även det
föreslagna pannrummet bör utgå, då uppvärmningen bör ske från en för
området gemensam panncentral. En särskild utredning har visat att en så
dan panncentral skapar förutsättningar för ett mera rationellt anordnande
av uppvärmningen inom detta område och jag avser därför att senare begära
medel för en dylik panncentral. Den sammanlagda kostnaden för ombygg
naden av f. d. hovbeslagsskolan Jämte nybyggnaden av maskin- och trak
torgarage, vilken synes böra komma till stånd, kan beräknas till 750 000 kr.
Med hänsyn till angelägenheten av att en ombyggnad av restaurangen
kommer till stånd vill jag inte motsätta mig, att detta byggnadsprojekt för
verkligas. Det torde emellertid kunna ske i ett något enklare utförande än
vad byggnadsstyrelsen räknat med. Även vissa begränsningar i utrymmet
torde kunna genomföras utan allvarliga olägenheter. Slutligen bör även för
detta område tillkomma en gemensam panncentral, för vilken jag avser att
senare begära medel. Vidtas de förordade förenklingarna och begränsning
arna kan byggnadskostnaden för restaurangen beräknas till 1 200 000 kr.
Den sammanlagda beräknade kostnaden för de nu förordade byggnadsar
betena vid lantbrukshögskolan i Ultuna och högskolans trädgårdssektion
i Alnarp uppgår till 5 353 000 kr. Härav beräknas för innevarande budgetår
ett belopp av 1 325 000 kr. behöva disponeras.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan å tilläggs-
stat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett inves-
teringsanslag av 1 325 000 kr.
[7] 28. Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. Å riksstaten för budgetåret
1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett investeringsanslag
å 175 000 kr. Medlen är avsedda för en undervisningsbarack vid skogshög-
skolans förläggning i Garpenberg.
Byggnadsstyrelsen (skr. 13 och 27/8 1962) hemställer, att å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisas dels 825 000 kr. till nybygg
nad av mässbyggnad m. in. vid skogshögskolans försökspark vid Bogesund
och dels ytterligare 55 000 kr. till undervisningsbarack vid skogshögskolans
förläggning i Garpenberg.
I fråga om byggnaden vid försöksparken vid Bogesund uttalar styrelsen
alt där ligger flera byggnader, som begagnas av skogshögskolan. En av dem
förstördes fullständigt 1961 vid brand som förorsakats av åsknedslag. Bygg
naden hade kort före branden iordningställts som mässbyggnad för den per
sonal som tjänstgör vid försöksparken.
Kungl. Maj:t uppdrog den 23 februari 1962 åt styrelsen åt! utföra projek
tering fram till och med färdigställande av bygghandlingar rörande ny mäss
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
byggnad m. m. Av de nu färdigställda bygghandlingarna framgår, att i bygg
naden avses att inrymmas mässlokaler samt ett antal rum med erforderliga
biutrymmen för vid försöksparken anställda förmän och praktikanter. Bygg
naden har kostnadsberäknats till 825 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.
För undervisningsbaracken vid skogshögskolans förläggning i Garpenberg
har bygghandlingar färdigställts. I syfte att kunna uppföra byggnaden re
dan under hösten 1962 har styrelsen infordrat anbud på byggnadsarbetena.
Anbuden visar att arbetena inte kan rymmas inom den tidigare beräknade
kostnadsram om 175 000 kr. utan att kostnaderna uppgår till 230 000 kr. en
ligt prisläget den 1 juli 1962.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsens förslag till nybyggnad vid skogshögskolans försöks
park vid Bogesund anser jag mig böra godta. Med hänsyn till angelägenheten
av att byggnaden, som delvis utgör ersättning för en nedbrunnen äldre bygg
nad, snarast uppförs tillstyrker jag att för ändamålet å tilläggsstat anvisas
825 000 kr.
De ökade kostnaderna för undervisningsbaracken i Garpenberg har befun
nits vara oundvikliga eftersom den erfordras för den genom riksdagsbeslut
omlagda undervisningen redan höstterminen 1962. Kungl. Maj:t har därför
den 21 september 1962 på min föredragning uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att uppföra baracken. Det ytterligare medelsbehovet av 55 000 kr. torde böra
anvisas å tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid skogshögskolan å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investerings-
anslag av 880 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
G.
Luzell
Kungl. Maj:ts proposition nr 1!)0 ur 1962
55
Bilaga 7
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag au protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kunglig Höghet, Hertigen av Halland, i statsrådet å
Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående ut
gifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 och anför därvid
följande.
DRIFTBUDGETEN
Elfte huvudtiteln
D. Polisväsendet
[1] 4. Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Gällande be
stämmelser om beräkning av ersättning för pensioneringskostnad åt stad,
som har att tillhandahålla statspolis, återfinnes i kungörelsen den 24 no
vember 1932 (nr 532) angående statsbidrag till polisväsendet (statsbidrags-
kungörelsen) i dess genom kungörelsen den 18 december 1953 (nr 760)
ändrade lydelse. Ersättningen, som i stort skall läcka pensionskostnaderna,
utgår fortlöpande under polismannens aktivtid och beräknas på grundval
av vad som under aktivtiden är känt rörande pensionsbelopp, pensionsålder
etc. Den utgör viss procent av beloppen för hel pension — egen pension
och familjepension var för sig — i den lönegrad polismannen tillhör. Pro
centtalen är differentierade efter pensionsålder. Detta system har fungerat
i princip oförändrat sedan statspolisorganisationens tillkomst år 1932. De
ursprungliga procenttalen för ersättningens beräkning tillämpades intill ut
gången av 1952, då en uppräkning ägde rum, motiverad av nya betingelser
i fråga om såväl pensionsrättens materiella innehåll som försäkringsteknis-
56
ka antaganden och den allmänna lönenivåns utveckling i början av 1950-
talel. För den normala pensionsåldern 60 år motsvarade den nva ersätt
ningen omkring 27
%
av medellönen för polisen. Tillämpningstiden för de
nya procenttalen begränsades till fem år räknat fr. o. in. 1953. Sedermera
prolongerades procenttalen att gälla även för perioden 1958—1962.
Förslag
Stats polisintendenten bär med skrivelse den 22 november 1961 överlämnat
en av särskilt tillkallad sakkunnig den 15 november 1961 upprättad prome
moria med förslag till ändring fr. o. in. kalenderåret 1963 av de f. n. gällan
de ersättningsbestämmelserna. Statspolisintendenten förordar, alt de ändrade
grunderna skall tillämpas beträffande åren 1963—1967.
Den sakkunnige förordar i promemorian, att nu gällande procenttal skal!
omräknas med hänsyn till den allmänna pensionsreformen. Enär kommu
nerna beträffande sina anställdas pensioner tillämpar ett bruttosystem i den
meningen att i pensionsutfästelserna inkluderas blivande lagfästa förmåner,
mediör detta, att kommunernas egna utbetalningar av pensionsförmåner
sjunkei i samma mån som folk- och barnpensionerna ökar. I överensstäm
melse med bruttopensioneringens regler bör enligt den sakkunnige ersätt
ning för statspolispensioneringen i framtiden icke utgå för vad som mot
svarar nämnda sociala förmåner. Inte heller ATP-avgifterna bör behandlas
som en kostnad, vilken skall ersättas av statsverket i hittillsvarande ord
ning. För denna del av den kommunala bruttopensioneringen föreslår den
sakkunnige, att gottgörelse i stället lämnas efter hand som ATP-avgifterna
lörtaller till betalning. Samtidigt med denna av pensionsreformen föran
ledda omräkning av procenttalen bör enligt den sakkunnige vissa förenk
lingar genomföras såsom följd av att statspolisstädernas pensionering av
polispersonalen numera kan förutsättas ske helt i överenstämmelse med
huvudbestämmelserna i städernas normalpensionsreglemente NPR. Sålunda
torde uppspaltningen på egenpension och familjepension kunna upphöra,
och man kan räkna med ett enhetligt regelsystem i fråga om pensionsålder,
innebärande 60 år för polisman under kommissariegrad och 65 år för kom
missarier.
Beträffande de för omräkningen av procenttalen nödvändiga kostnadsun-
dersökningarna framhåller den sakkunnige, att det sätt på vilket den all
männa pensioneringen bygges upp för den aktiva generationen innebär en
betydande teknisk komplikation i det att insamling av uppgifter om poli
sens fordelning på levnadsåldrar, lönegrader in. m. och bearbetning av detta
material borde ske, om samma noggrannhet som vid 1953 års utredning skall
eftersträvas. Av olika skäl föreslår emellertid den sakkunnige, att pensions
ersättningen efter 1962, såvitt gäller de i kompletteringspensionsrätten in
gående objekten för denna ersättning, skall grundas mera på schematiska
överväganden an på eu allsidig utredning av samtliga i sammanhanget rele
vanta förhållanden. Den sakkunnige pekar härvid särskilt på att gränsdrag
ningen mellan allmän pension och kommunal kompletteringspension, spe
ciellt i fråga om sjuk- och familjepensioneringen, är flytande*på flera av
Kungl. Maj:is proposition nr 190 år 1962
57
snitt och att man inte kan räkna med någon fixering i detta hänseende
förrän statsmakterna tagit ställning till den allmänna pensioneringens mera
exakta utformning i nämnda delar. Först då kan det materiella innehållet i
den kommunala kompletteringspensionen bestämmas, vilket är en grundläg
gande förutsättning för tillämpning av ett ersättningssystem, syftande till
aktivtidstäckning av pensionskostnaderna. Med uttalandet att komplette
ringspensionen bör ersättas efter en schematiserad beräkningsgrund avser
den sakkunnige att det inte nu skall företagas någon speciell avräkning mel
lan hittills tillämpade, på bruttopensioner grundade ersättningar och den
för framtiden erforderliga ersättningen för nettopensionskostnad. För sjuk-
och familjepensioneringen beräknas alltså icke någon särskild ersättning,
vilket innebär att kostnaderna för denna del av den kommunala bruttopen
sioneringen förutsättes täckta av allmän pension jämte de inom nuvarande
ersättningssystem beräkneliga fribreven.
Med utgångspunkt bl. a. i nyss angivna förutsättningar har den sakkun
nige kommit till det resultatet, att ersättning för pensionskostnaden bör utgå
med i runt tal 9 procent, räknat på en medellön som förutsättes ligga i näst
högsta löneklassen av vederbörande lönegrad. För pensionsåldern 59 år blir
motsvarande ersättning 10 procent av nämnda medellön.
För så vitt inte praktiska eller andra skäl anses täla för att statsbidrags-
givningen till ATP-avgifter och kompletteringspension sker var för sig, an
ser den sakkunnige att man bör överväga att sammanlägga bidragen. Med
utgångspunkt i statspolisens medellöneläge år 1961 — ungefär 19 000 kr.
för år — och ett basbelopp av 4 300 kr., som undantages från beräkning
av ATP, är enligt den sakkunnige 77 % av lönen avgifts- och förmånsbil-
dande inom ATP-systemet. Den sakkunnige föreslår därför, att den sam
manlagda ersättningen för ATP-avgiften och kostnaden för kompletterings
pension skall utgå med det antal procent av den i 1 § 1. andra stycket stats-
bidragskungörelsen angivna medellönen, som svarar mot summan av 9 (10)
och sjuttiosju hundradelar av den för året av Konungen med riksdagen
fastställda procentsatsen för uttag av avgifter enligt lagen om försäkring
för allmän tilläggspension.
Yttranden
I ärendet har yttranden avgivits av riksrevisionsverket, statens pensions-
anstalt och svenska stadsförbundet.
Riksrevisionsverket ifrågasätter, om en sammanslagning av statens bidrag
till avgifter för allmän tilläggspension och till kompletteringspension skulle
komma att innebära någon förenkling ur redogörarsynpunkt. Enligt äm
betsverkets mening bör man i stället överväga, huruvida icke stalsbidrags-
givningen till avgifter för allmän tilläggspension bör ske med vissa i för
fattningen angivna årsbelopp på i princip samma sätt som inom det obliga
toriska skolväsendet. I övrigt har ämbetsverket inte något att erinra mot
den föreslagna bidragsgivningen.
Statens pensionsanstalt avstyrker att förslaget lägges till grund för be
stämmelser i ämnet. Anstalten framhåller, att beräkningen av kostnaderna
5 Ilihang
till
riksdagens
protokoll
1962
.
1
samt
.
.Vr
190
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
för pensionsförmåner är avhängig av ett flertal ovissa faktorer och torde
ha betydelse i olika statliga och kommunala sammanhang. Anstalten har i
utlåtande den 23 augusti 1961 över ett betänkande angående organisationen
av de fiskesakkunniga organen i vattenmål m. m. förordat, att samråd i
denna fråga bör komma till stånd mellan representanter för staten och
andra arbetsgivare, i varje fall kommunerna, i syfte att söka uppnå gemen
samma normer. I avvaktan på resultaten härav har ämbetsverket i nämnda
utlåtande förklarat sig icke ha något att erinra mot att de inom fiskeriområ-
det hittills tillämpade normerna för kalkyleringen av de statliga kostna
derna för de anställdas pensionering bibehålies. Med hänsyn härtill och
då de nya grunderna för statsbidrag kan beräknas gälla för en helt kort tid
före förstatligandet av polisväsendet anser pensionsanstalten tillräckliga skäl
inte föreligga för en ändring av nuvarande statsbidragssystem. Pensionsan
stalten förutsätter att särskild ersättning icke skall utgå till kommunerna
tör de ATP-avgifter, som erlägges för denna tid.
Svenska stadsförbundet ansluter sig icke till förslaget att sammanlägga
statsbidragen för den kommunala kompletteringspensionen och för kommu
nernas ATP-avgifter utan förordar, att ersättningen för ATP-avgifterna skall
beräknas med tillämpning av den för resp. år fastställda procentsatsen för
uttag av avgift enligt ATP-lagen, medellönen för året och det för året gäl
lande basbeloppet. Förbundet anser vidare att man vid utfärdande av nya
bestämmelser angående ersättning för här avsedd pensioneringskostnad bör
beakta att den under perioden 1958—1962 inträffade penningvärdesförsäm
ringen och därav föranledda höjningar av dyrtidskompensationen för per
sonal, som avgått med pension redan före periodens början, har avsevärt
okat pensionskostnaderna utan egentlig motverkan av samordning med folk
pension och utan kompensation i statsbidragsbestämmelserna för instun
dande period. I övrigt anser sig förbundet kunna acceptera att kostnadsbe-
räkningarna skett mera med utgångspunkt från schematiska överväganden
an från allsidig utredning av relevanta förhållanden. Detta har ansetts vara
möjligt mot bakgrunden av att förstatligandet av hela polisväsendet kom
mer att inom en nära framtid medföra att frågan om finansieringen av
statspolisens pensioner blir inaktuell från nuvarande utgångspunkter.
Departemen t schef en
I propositionen 1953:171 angående vissa anslag till polisväsendet för bud
getåret 1953/54 m. m. föreslog Kungl. Maj:t ändrade beräkningsgrunder för
statens bidrag till städer som har att tillhandahålla statspolismän, såvitt
angar stadernas kostnader för pensioneringen av dessa polismän. Liksom
tidigare skulle ersättningen grundas på en beräkning av fortlöpande pen
sionsavgifter i procent av pensionsunderlagen. Procenttalen skulle emellertid
ta en till fem år begränsad tillämpningstid och sålunda gälla för kalender
aren 1953—1957. För pensionsåldern 60 år innebar förslaget att statsbidra
gen skulle utgå med omkring 27 procent av medellönen för polismännen.
Riksdagen godtog förslaget. I statsverkspropositionen år 1957 förordade
Kungl. Maj :t, att ersättningsreglerna för här avsedda statsbidrag skulle
58
Kangl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
59
förlängas för år 1958. Förslaget föranledde icke någon erinran från riksda
gens sida. Sedermera har riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t förlängt
nämnda regler för ett år i sänder fram till och med kalenderåret 1962. Er-
sättningsgrunderna har sålunda gällt för ytterligare en femårsperiod, näm
ligen åren 1958—1962. Beträffande beräkningen av ersättningen för kom
mande femårsperiod har som i det föregående redovisats statspolisintenden-
ten låtit göra en särskild utredning.
Emellertid har förutsättningarna för att genomföra det sålunda fram
lagda förslaget väsentligt ändrats i och med att Kungl. Maj :t i proposition
nr 148 till årets riksdag föreslagit, att polisväsendet skall helt förstatligas
fr. o. m. den 1 januari 1965. Om riksdagen antar denna proposition, blir
frågan om statsbidrag till kommunerna för pensioneringskostnader till stats-
polismän inte aktuell för 1965 och åren därefter. Dessa nya förutsättningar
talar för att man inte bör göra någon ändring i berörda statsbidragsbestäm-
melser, en ändring som skulle komma att gälla enbart för åren 1963 och
1964. Härtill kommer att det av statspolisintendenten framlagda förslaget
rönt viss kritik vid remissbehandlingen. Statens pensionsanstalt har helt av
styrkt förslaget. Mot bakgrunden av det anförda är jag för egen del inte
beredd att tillstyrka att förslaget lägges till grund för ändrade ersättnings
bestämmelser. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, bör i
stället nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till kostnader för
pensionering av statspolispersonal förlängas att gälla även för kalender
åren 1963 och 1964. Ett bifall till det av mig framförda förslaget kommer
inte att påverka beräkningen av medelsbehovet under anslaget till Statspo-
lisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten för innevarande budgetår.
Jag föreslår sålunda, att Kungl. Maj :t nu icke vidtar annan åtgärd i ärendet,
än att Kungl. Maj :t föreskriver att vad jag anfört skall anmälas för riks
dagen genom att utdrag av detta protokoll fogas vid den i dag beslutade
propositionen angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1962/63.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
[2] 35. Utbyggande av karolinska sjukhuset. För detta ändamål har för bud
getåret 1962/63 anvisats ett investeringsanslag av 6 560 000 kr.
Inledning
I skrivelse den 16 februari 1962 hemställde direktionen för karolinska
sjukhuset om uppdrag att på grundval av ett till skrivelsen fogat förslag till
lokalprogram projektera en tillbyggnad av den patologiska institutionen vid
karolinska sjukhuset. Direktionen anförde därvid bl. a. följande.
Den till karolinska sjukhusets område förlagda patologiska institutionen,
som tillika utgör sjukhusets patologiska avdelning, togs i bruk år 1940 och
avsågs från början skola betjäna ett sjukhus med 1 056 vårdplalser. Insti
tutionen är uppförd i 4 våningar. Obduktionsavdelningen är förlagd i sou-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
terrängvåningen, medan undervisningen erhållit lokaler i bottenvåningen.
Våningen en trappa upp har företrädesvis reserverats för forskning. Våning
en två trappor upp inrymmer djuravdelning med operationsrum. I denna
våning har utrymme jämväl upplåtits för tandläkarhögskolans i Stockholm
tandhistopatologiska avdelning.
Sjukhusets utbyggnad till f. n. i runt tal 1 800 vårdplatser och den snab
ba utvecklingen inom ämnet patologi nödvändiggör, att den patologiska in
stitutionen utbygges så att densamma på ett rationellt sätt kan tjäna sin
dubbeluppgift som dels institution för undervisning och forskning i patolo
gi, dels en klinisk-patologisk avdelning avsedd för sjukvården vid karolin
ska sjukhuset. Sedan institutionens tillkomst har antalet därstädes verk
samma personer ökat från 12 till 45 befattningshavare. Den lägre lärarper
sonalen, assistenter och amanuenser kan på grund av lokalbrist f. n. ej till
fredsställande bedriva sin vetenskapliga vidareutbildning i patologi. De ut
rymmen, som står till förfogande för forskning och forskningsundervisning,
är maximalt utnyttjade. Koridorutrymmen har måst tagas i anspråk för
dyrbar apparatur. Provisoriska mellanväggar har måst uppsättas och skrubb-
liknande utrymmen samt biblioteket utnyttjas som laboratorielokaler. Detta
tillstånd påverkar direkt och indirekt forskning och utbildning i patologi yt
terst ogynnsamt.
Jämväl den för sjukvården erforderliga verksamheten hämmas f. n. av lo
kalbristen. För det kliniskt-patologiska sjukvårdsarbetet har på sjukhusets
stat inrättats en laboratur och två underläkartjänster. En väsentlig orsak
till att dessa tjänster ännu icke kunnat besättas till stort förfång för sjuk
huset är att lokaler för tjänsteinnehavarna icke kunnat anordnas inom in
stitutionen. Även för klinisk cytologi, vilken vetenskap under de senaste
åren genomgått en mycket snabbb expansion i hela världen, saknas f. n. till
räckliga lokaler. Den cytologiska diagnostiken har utvecklats till ett oumbär
ligt hjälpmedel som snabbdiagnostisk undersökningsmetod i det löpande kli
niska arbetet och utnyttjas f. n. med växande framgång inom olika medicinska
discipliner. Det framstår som angeläget att den rådande, av lokalbrist föror
sakade eftersläpningen beträffande klinisk cytologi vid karolinska sjukhuset
snarast häves.
I pågående generalplanearbete ingår givetvis att utreda den patologiska
institutionens framtida behov av ökade lokaler för undervisning, forskning
och sjukvård samt möjligheterna att tillgodose detta behov. Denna utredning
avser att åstadkomma en ordning, som på längre sikt kan anpassas efter
sjukhusets behov av tillgång på expertis i patologi för såväl rutinmässig
sjukvård som sådan klinisk verksamhet, som fordrar speciella morfologiska
undersökningar utan att för den skull primärt vara inriktad på patologiskt-
anatomiska frågeställningar. Planeringen tager sikte på en utbyggbar orga
nisation med laboratortjänster i skilda specialiteter, såsom pediatrisk pato
logi, thoraxpatologi, cytologi, gynekologisk patologi etc. Genom en organisa
tion med kvalificerade patologer i laborators ställning kan såväl de olika
specialklinikernas behov av löpande patologisk-anatomisk diagnostik som
behovet av patologisk expertis i olika forskningsprojekt med klinisk inrikt
ning tillgodoses. Ett sammanförande av patologisk expertis inom olika spe
cialtack till en och samma byggnad skapar också förutsättningar för bety
dande rationaliseringar av både ekonomisk och praktisk natur.
Enligt direktionens mening måste emellertid resultatet av pågående ge
neralplanearbete avvaktas innan förslag kan framläggas till den utbygg
nad av den patologiska institutionen, som erfordras för att tillgodose sjuk
vårdens och forskningens framtida behov. Så kan emellertid icke ske i frå
ga om lokaler för undervisningens behov. Jämlikt i proposition 1961: 108
framlagd, av riksdagen godkänd plan för ökad utbildning av läkare skall
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
61
antalet propedeutiska och kliniska utbildningsplatser vid karolinska insti
tutet successivt ökas till 160 per år. Den fortsatta planläggningen har givit
vid handen att antalet utbildningsplatser inom ämnet patologi redan under
vårterminen 1964 kommer att behöva ökas till 80 eller med 20 i förhållan
de till nuvarande antal för termin räknat. De medicine kandidater, som på
börjar sina studier i patologi en vårtermin, hänvisas f. n. till patologiska
institutionen vid karolinska sjukhuset, medan de studerande, som begyn
ner sina studier i ämnet en hösttermin, hänvisas till patologiska institutio
nen vid Sabbatsbergs sjukhus. Ändring av denna ordning synes icke böra
ske vid ökning av antalet utbildningsplatser. Institutet behöver således kun
na förfoga över 80 utbildningsplatser i patologi vid karolinska sjukhuset
fr. o. m. vårterminen 1964, vid vilken tidpunkt tillräckliga undervisnings
lokaler måste stå till förfogande. Såsom redan beredningen för ökad läkar
utbildning framhållit är det en oundgänglig förutsättning för ett genom
förande av den beslutade ökningen av elevantalet, att den patologiska insti
tutionen vid karolinska sjukhuset utbygges, därest icke en för undervis
ningen i patologi ohållbar situation skall uppkomma. För obduktionsunder-
visningen torde i fråga om de studerande vid karolinska sjukhuset för fram
tiden en gruppindelning böra ske med två grupper om vardera 20 stude
rande vid detta sjukhus och en grupp om 20 studenter på ett vart av Sö
dersjukhuset och S:t Görans sjukhus. Vid en sådan uppdelning krävs icke
någon utökning av obduktionslokaler och föreläsningssalar vid karolinska
sjukhuset. Däremot erfordras utökade demonstrationslokaler, samt om-
klädnings- och liknande utrymmen för såväl lärare som studenter.
Det ökade lokalbehovet kan tillgodoses antingen genom en påbyggnad av
den nuvarande institutionen eller genom en utbyggnad i anslutning till den
samma. I och för sig kan institutionen utvidgas genom en påbyggnad med
en våning om cirka 640 in2 bruttoyta. En dylik påbyggnad skulle emeller
tid under byggnadstiden medföra så allvarliga störningar i institutionens
drift, att densamma icke bör komma till utförande. Efter påbyggnad med
ytterligare en våning måste institutionens djuravdelning flyttas till det nya
våningsplanet och djuravdelningens nuvarande lokaler ändras till under
visningslokaler. Förutom tidsspillan skulle väsentligt ökade kostnader upp
komma därigenom.
Det framtida utbyggnadsbehovet för den patologiska institutionen synes
därför böra tillgodoses genom en tillbyggnad av institutionen i anslutning
till dess norra gavel. Hinder föreligger icke att därstädes uppföra en bygg
nad av tillräcklig längd och höjd för erforderliga forsknings- och undervis
ningslokaler. Härigenom skulle den nuvarande institutionen i huvudsak
kunna reserveras för rutinpatologi. Starka skäl kan givetvis anföras för
att det till följd av det ökade elevintaget erforderliga lokaltillskottet tillgo
doses genom uppförande av ifrågavarande tillbyggnad i en första byggnads-
etapp. Härför erfordras emellertid, att en planlösning av byggnaden i dess
helhet dessförinnan utarbetats. Inom den begränsade tid, som står till för
fogande för anordnande av erforderliga undervisningslokaler, kan en dylik
projektering emellertid icke medhinnas. Direktionen har därför stannat
för en lösning som innebär tillskapande av fullgoda lokaler för undervis
ningen genom uppförandet av en en-plans byggnad direkt ansluten till in-
stitutionsbyggnadens nuvarande lokaler för obduktionsundervisning.
Direktionen understryker, att den planerade tillbyggnaden låter sig val
inpassa som eu integrerande del i eu framtida ytterligare utbyggnad av den
patologiska institutionen. Genom tillkomsten av den nya undervisnings!'!y-
geln kommer ell begränsat antal rumsenheter att frigöras inom den nuva
rande institutionsbyggnaden, varigenom rutinpatologins mest trängande be
hov kan nödtorftigt tillgodoses.
62
Kangl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
Den föreslagna tillbyggnaden måste påbörjas vid årsskiftet 1962—63 för
att kunna möta de krav, som det ökade kandidatintaget kommer att med
föra. Avsikten är att erforderlig projektering skall kunna slutföras under
år 1962. Byggnadstiden beräknas till ett år. Den beräknade byggnadsvoly
men uppgår till cirka 3 600 m3.
Över direktionens framställning avgavs yttranden av byggnadsstyrelsen,
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande samt universitetskans-
lersämbetet efter hörande av lärarkollegiet vid karolinska institutet.
Byggnadsstyrelsen uppskattade kostnaderna för byggnadsföretaget, in
klusive yttre arbeten, till cirka 1 100 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1961. Med hänsyn till att utökade lokaler för undervisning måste vara fär
digställda till vårterminen 1964 ville styrelsen ej motsätta sig, att projek
teringen av utbyggnaden av den patologiska institutionen utfördes vid si
dan av det egentliga generalplanearbetet vid karolinska sjukhuset. Föresla
gen utbyggnad ingav dock byggnadsstyrelsen betänksamhet på grund av
det mycket knappa avståndet till de befintliga byggnaderna. Möjlighet syn
tes dock föreligga att öka dessa avstånd till godtagbara mått genom en för
skjutning och ändrad utformning av den föreslagna tillbyggnaden.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, som beklagade att
möjligheter icke förelegat för direktionen att utreda och i förevarande sam
manhang redovisa åtminstone de översiktliga riktlinjerna för utbyggnaden
av institutionen i dess helhet, ansåg det nödvändigt, att åtgärder för att
tillskapa den föreslagna, i hög grad påkallade utvidgningen skyndsamt vid-
togs. Mot det framlagda lokalprogrammet hade nämnden ej annan erinran
än att angivna lokalytor i vissa fall syntes kunna justeras nedåt i samband
med den ritningsmässiga bearbetningen.
Universitetskanslersämbetet och lärarkollegiet vid karolinska institutet
tillstyrkte framställningen och framhöll, att verksamheten vid patologiska
institutionen hämmades och försvårades mycket starkt av rådande lokal
brist, som orsakat en avsevärd eftersläpning vid karolinska sjukhuset av
såväl klinisk-patologisk verksamhet av skilda slag som vidareutbildning av
patologer.
Genom beslut den 28 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt direktionen att
på grundval av framlagt byggnadsprogram samt med iakttagande av vad
som anförts i en vid beslutet fogad departementspromemoria utföra pro
jektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar, innefattan
de tillförlitlig kostnadsberäkning, av tillbyggnad för den patologiska insti
tutionen vid karolinska sjukhuset. I departementspromemorian framhölls
bl. a., att i byggnadsprogrammet upptagna ytor för vissa lokaler — där
ibland två kursrum för kandidater — borde minskas. Härutöver skulle di
rektionen noga pröva, om inte vissa utrymmen helt kunde slopas. Tillbygg
naden borde vidare ges en sådan utformning, att trånga gårdsbildningar
med därav följande otillfredsställande ljusförhållanden i största möjliga
utsträckning undveks.
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
63
Förslag
Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 28 sep
tember 1962 bl. a. om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1962/63 av
1 150 000 kr. för tillbyggnad av patologiska institutionen å karolinska sjuk
huset.
Motiv
Vid projekteringen av tillbyggnaden av patologiska institutionen har sam
råd i fråga om ritningsarbetet skett med byggnadsstyrelsen. De i departe
mentspromemorian berörda två kursrummen för kandidater har minskats
till omkring 100 m2 per rum. Därjämte har ett i byggnadsprogrammet upp
taget pentry för kandidater slopats och vissa förrådsutrymmen modifierats,
varigenom en mindre yta kunnat inbesparas. Å andra sidan har emellertid
ett apparatrum för VVS tillkommit.
Direktionen, som överlämnar huvudritningar och kostnadsberäkningar
m. m., beräknar, att tillbyggnaden skall kunna vara färdig att tagas i bruk
senast den 1 mars 1964. Byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 juli
1962 beräknas till sammanlagt 1 150 000 kr., varav 48 000 kr. för lednings-
kulvert, 548 000 kr. för övriga byggnadsarbeten, 130 000 kr. för VVS-anlägg-
ningar, 149 500 kr. för el-anläggningar, 180 000 kr. för arvoden och central
administration samt 94 500 kr. för utvändiga markarbeten m. in.
Direktionens nu framlagda förslag innebär en tillbyggnad i ett vånings
plan med en byggnadsvolym om cirka 3 570 in3 och en yta av 805 m2. Till
byggnaden planeras omfatta, förutom nämnda två större kursrnm för kan
didater, bl. a. fyra rum för assistenter, tre rum för amanuenser, laboratorie-
lokaler, bibliotek, jourrum, dagrum för kandidater och personalrum med
pentry.
Medel för arbetets utförande erfordras i sin helhet budgetåret 1962/63.
Departementschefen
Sedan den patologiska institutionen vid karolinska sjukhuset, vilken har
till uppgift att vara dels en institution för utbildning och forskning i pato
logi, dels ock en klinisk-patologisk avdelning för sjukvården vid sjukhuset,
tagits i bruk år 1940, har skett såväl en snabb utveckling inom ämnet pato
logi som en ökning av sjukhusets vårdplatsantal från cirka 1 000 till i runt
tal 1 800. Antalet inom institutionen verksamma personer har ökat från 12
till 45. Bristen på erforderliga utrymmen inom institutionen är, såsom fram
går av vad direktionen anfört, i hög grad besvärande inte endast för utbild
ningen och forskningen i patologi utan även för sjukvårdsverksamheten.
1 pågående generalplanearbete utredes den patologiska institutionens fram
tida behov av lokaler. Innan en eventuell utbyggnad av patologiska institu
tionen för att bereda ökade lokaler för forskning och sjukvård överväges,
bör resultatet av nämnda arbete avvaktas. När det gäller behovet av utöka
de lokaler för utbildningen i patologi måste karolinska institutet emellertid
64
Kungl. Maj. ts proposition nr 190 år 1962
redan under våren 1964 kunna disponera sammanlagt 80 utbildningsplatser
i patologi vid institutionen, vilket innebär en ökning med 20 platser. Eu
nödvändig förutsättning för denna platsökning är, att den patologiska in
stitutionen dessförinnan erhåller tillräckliga lokaler för ifrågavarande ut
bildning. Utbildningen i patologi omfattar f. n. dels undervisning genom före
läsningar m. m., dels demonstrationer av preparat och dels obduktionsöv-
ningar. Beträffande obduktionsundervisningen torde en uppdelning i fyra
grupper av studerandena i patologi vid karolinska sjukhuset böra ske. Två av
dessa grupper kan erhålla obduktionsundervisning vid Södersjukhuset re
spektive S:t Görans sjukhus. Härigenom torde en utökning av föreläsnings
salar och obduktionslokaler vid karolinska sjukhuset med anledning av den
planerade utökningen av patologiutbildningen under vårterminen 1964 inte
krävas. Däremot erfordras utökade demonstrationslokaler och utrymmen för
lärare och elever. För att dessa för den utökade utbildningen i patologi
oundgängligen nödvändiga lokaler skall kunna stå till förfogande redan vår
terminen 1964 kan resultatet av generalplanearbetet inte i denna del avvak
tas, utan erforderliga byggnadsarbeten måste igångsättas snarast. Lokalbe
hovet har visat sig snabbast och med minsta intrång i den löpande verk
samheten inom institutionen kunna tillgodoses genom en tillbyggnad i ett
plan i anslutning till institutionsbyggnadens nuvarande lokaler för obduk
tionsundervisning. Kungl. Maj :t har därför genom beslut den 28 juni 1962
uppdragit åt direktionen för karolinska sjukhuset att på grundval av ett
av direktionen framlagt byggnadsprogram utföra projektering av en dylik
tillbyggnad för den patologiska institutionen vid sjukhuset. I en vid Kungl.
Maj :ts beslut fogad promemoria har vissa anvisningar för projekteringsar
betet lämnats.
Direktionen har nu lagt fram huvudritningar över tillbyggnaden jämte
kostnadsberäkningar. Tillbyggnaden, som beräknas kunna tagas i bruk se
nast den 1 mars 1964 därest byggnadsarbetena i enlighet med uppgjord tids
plan påbörjas våren 1963, föreslås omfatta två större kursrum, fyra assistent
rum, tre amanuensrum, laboratorielokaler, bibliotek, jourrum, dagrum
för kandidater samt personalrum med pentry förutom förrådslokaler, appa
ratrum för VVS och liknande utrymmen. Samråd har skett med byggnads
styrelsen i fråga om ritningsarbetet.
Den planerade tillbyggnaden låter sig, enligt vad direktionen framhållit,
väl inpassa som en integrerande del i en framtida ytterligare utbvggnad av
den patologiska institutionen. Man torde med hänsyn härtill kunna räkna
med att uppförandet av ifrågavarande tillbyggnad icke skall utgöra något
hinder för en framtida ändamålsenlig lösning av den patologiska institutio
nens lokalproblem.
Under hänvisning till det anförda finner jag mig böra tillstyrka, att en
tillbyggnad till institutionen sker i enlighet med direktionens förslag. Genom
ilygelns tillkomst torde även ett begränsat antal rum kunna frigöras inom
den nuvarande institutionsbyggnaden, varigenom rutinpatologins mest
trängande behov kan tillgodoses.
65
Kostnaderna för byggnadsprojektet har av direktionen beräknats till
1 150 000 kr. Denna kostnadsberäkning har icke givit mig anledning till er
inran. Medel för kostnadernas bestridande torde i sin helhet böra ställas till
förfogande för budgetåret 1962/63. Jag förordar således, att för ändamålet
erforderliga medel anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande bud
getår.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Utbyggande av karolinska sjukhuset
å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investerings-
anslag av 1 150 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Lars Erik Andersson
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
Y*>
lS$A
' :
. V» ^ 'v - t *vU
.i-
*** (i. :•
\
6
i I *» ös
"u
. .«' t; r t o;
:
T'■> 1
;••:
VxJ'
I -:£>*■
ftn:
fob.^a »■.;? y jhY-u
itt ,^i,? i->NL:
•
■•' T
j
:
- tö
'
i
;
.
:ih -
\
i.V ■■■■•
■* ■
C i.' ;i.tl
\ ■ !■?'.<
/« ii ■"•'•' •.'■'■■■'
‘
'
• i ’ : ‘»it
• ' ■ ■ 1
; , i
'
•<‘j;Sr!
■Jjlil HhfU li&A
''«*>/!• -oiör:
..*•* uv3
l
• sti.'/
«yo • a-yi.,. \ *
) ä -
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
67
Bilaga 8
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å
Stockholms slott den 26 oktober 1962.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
T. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Hermansson, anmäler här
efter under civildepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför där
vid följande.
DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
F. Diverse
[1] 4. Viss utbildningsverksamhet. Till viss utbildningsverksamhet har ä
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
150 000 kr.
I statsverkspropositionen år 1962 anförde chefen för civildepartementet
angående utbildningsverksamheten bl. a. följande.
Aktiviteten på det personalpolitiska området är f. n. främst inriktad på
utbildningsverksamheten inom statsförvaltningen. Under 1960 anordnades
försöksvis en kanslistkurs för de centrala ämbetsverkens behov. Under förra
året tillkallades inom civildepartementet en särskild beredning, personalut-
bildningsberedningen, åt vilken anförtrotts ett omfattande utredningsprogram
i fråga om personalutbildningen. Beredningen har även anmodats att under
arbetets gång ha uppmärksamheten fästad på behovet av andra åtgärder,
som kan underlätta och förbättra den statliga personalrekryteringen. Under
1961 har vidare inom departementet tillkallats en utbildningsnämnd med upp
drag att planlägga och handha utbildning i första hand av kanslister för de
centrala ämbetsverkens behov. Under 1961 har två kanslistkurser genom
G8
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
förts. Eu fjärde kurs kommer att igångsättas inom kort. I höstas anord
nades försöksvis en introduktionskurs för personal med skriv- och kontors-
göromål. Denna kursverksamhet kommer att fortsättas. Beslut har vidare
tattats om igångsättande inom kort av förvaltningsutbildning av amanuen-
ser. Inom personalutbildningsberedningen pågår härjämte överväganden om
högre förvaltningsutbildning och om utbildning av vårdpersonal inom fång
vården, nykterhetsvården och ungdomsvården.
Personalutbildningsberedningen
(PUB) har till civildepartementet över
lämnat en PM angående medelsbehovet för utbildningsverksamhet budget
året 1962/63. Beredningen har därvid anfört i huvudsak följande.
Under 1982 har hittills efter särskilda beslut genomförts en amanuens
kurs, tre kanslistkurser och åtta introduktionskurser för relativt nyanställd
personal med skriv- och kontorsgöromål. Ytterligare pågår för närvarande
två kanslistkurser samt en försökskurs för utbildning av vårdpersonal vid
anstalter inom fångvården, nykterhetsvården och ungdomsvården och under
året kommer att anordnas ytterligare en amanuenskurs och två biträdes-
kurser.
Den sålunda vidgade omfattningen av utbildningen utgör försöksverk
samhet i syfte att vinna ökad erfarenhet rörande olika kursformers lämp
lighet. I stort sett synes försöken ha motsvarat sitt syfte. Detta utesluter
icke att även fortsättningsvis förändringar av pedagogisk och organisato
risk natur prövas. Kurserna bör därför ännu bibehålla karaktären av för
sök. EU fullföljande i större skala av nu påbörjade kurstyper bör ske. Så
lunda bör under våren 1963 åtminstone ytterligare en amanuenskurs och
en kanslistkurs igångsättas. Försöken med biträdeskurserna bör vidgas att
avse ett större antal residensstäder och en ytterligare vårdarkurs bör an
ordnas.
Personalutbildningsberedningen har i sitt arbete funnit även andra kurs
typer än de här uppräknade starkt motiverade. Grundläggande villkor för
effektivitet i statsförvaltningen är att befattningshavare, som har att leda och
fördela arbetet för större grupper anställda, genomför sina uppgifter så att
det samlade resultatet blir det bästa möjliga. En förutsättning härför är att
de ekonomiska, organisatoriska, förvaltningsmässiga och personaladmini
strativa spörsmål som därvid kan uppkomma, bemästras samt att effektiva-
tets- och rättssäkerhetskrav i förening med berättigade hänsyn till de an-
ställda iakttages. En utbildningskurs avseende dylik ledarutbildning är un
der övervägande hos PUB och bör försöksvis komma till stånd under våren
1963.
Det från rekryteringssvnpunkt starkt framträdande behovet av sådan bi-
tradesutbildning, som ovan föreslagits skola anordnas i residensstäderna,
synes böra genomföras i nära samarbete med på platsen befintlig, särskild
befattningshavare, som har att hjälpa till vid planläggning, lokalanskaffning
och kontakter med lokala lärarkrafter. Utbildningsnämnden — vilken som
hittills förutsättes komma att administrera och bekosta verksamheten __
skulle därmed kunna begränsa sina kostnader för resor in. in. för personal
från Stockholm. Särskild utbildning för sådan lokal befattningshavare, vil
kens insatser inom länsstyrelser m. fl. ämbetsverk avses framdeles komma
till nytta även i andra undervisningssammanhang, bör därför anordnas se
nast under våren 1963.
Frågan om samordning av utbildningen på de vårdområden, vilka särskilt
berörts i direktiven, synes icke kunna slutgiltigt behandlas genom anord
nandet av försökskurser för endast vakt- och vårdarpersonalen. Lika ange
Kungl. Maj:ts proposition nr 190 år 1962
69
läget är att assistentpersonalen förmår att genomföra sina vårduppgifter på
bästa sätt. En utbildningskurs i detta syfte borde därför enligt PUB:s mening
om möjligt genomföras våren 1963.
Departementschefen
Vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande anslag redovi
sade chefen för civildepartementet att överväganden pågick om högre för-
valtningsutbildning och om utbildning av vårdpersonal inom fångvården,
nykterhetsvården och ungdomsvården. Vidare framhölls att det efter den
försöksverksamhet, som dittills ägt rum, stode klart att ett starkt behov av
ökad kursverksamhet förelåg. De erfarenheter som sedermera vunnits ge
nom personalutbildningsberedningens arbete har ytterligare understrukit be
tydelsen av att möjligheter tillskapas för en utvidgad försöksverksamhet.
Vad personalutbildningsberedningen anför i sin promemoria har övertygat
mig om värdet av att beredningen får fortsätta sitt arbete enligt de rikt
linjer som beredningen skisserat. En förutsättning härför är att ytterligare me
del ställes till förfogande för utbildningsverksamheten. Det ökade medels
behovet beror på att det för beredningens utredningsarbete visat sig nödvän
digt att utvidga försöksverksamheten i en omfattning, som icke kunnat
överblickas i samband med anslagsäsltandena i statsverkspropositionen.
För att täcka de sålunda ökade kostnaderna skulle enligt nu gjorda be
räkningar under innevarande budgetår erfordras en anslagsförstärkning med
omkring 100 000 kr.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Viss utbildningsverksamhet
å tilläggsstat I till riks-
staten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.
[2] 9. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.
1 enlighet med vad jag anfört vid anmälan denna dag av proposition angå
ende lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. hemställer jag att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till
Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne
gradsplacering m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för bud
getåret 1962/63 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Magnus Huss
11
■ ‘ ■,.
j-yy.i
*):■ r.
• •
- ■■ - •< ■ ; ■- «»»»•- i;, -
;>», P
ji
,;
..■ /i ■ ■ ■
i ,
>; .••.nfrjfilkÖli :.-.i
it-
/i
.
i-; :irr. /i*:. i 'V-- . •'/. :
.[;?:*! } >• i: • U
j
>:.' {'iii 7 r 1 ti Å
’ ;
* in o ?■ % ii i ] in i>->
:.
i
:: T ' ilyiT j)iJ' VK
■ni1,' uros ? 1
:■?"! ;i.i
i ■.
'
( -vi '
.. ;;
wo • "t; y«
■“.'t ..it*'
. rf''
Iil it
: ■ v'.^r:;.Li;.;if|]fi i::4 :>him-/i;;oT-.Uii
!:>ti
rit nlu •c?w»jitf«rjfAt!*€{ ii'Vt ivh i* .jcj 'vn!>i -ort-*.
n'J !
. ‘Iii;r
. •!• - .•
t..; tf ;
fj)‘‘
i r (:
i'1-
iiti'.::!. ,i
'f?V* '
/.
!■.: n/i ii'.
»t f.‘-1 •!'
t" ii i i ,,
't,
!')’
'■■..•iii it iviibli.i
i.slHii; . uii fr-
n
i ^niTii/i
'11
• ■■.;
!\Ö l’'
...
;
: ■
iii
‘t. irr*. I‘.
1 .d‘i J'»hn J
i':!." •
■. •■ ■.• ''iWiWit
f-tV-i
•■•<> ii.
,-\/i ijftli in1? / ■ ;
. ■."! Kili i :
i/j i’ii
,
bo B •
jo
) nsfHiSw,. -».i •HiJävjfi '•'■•■■ iiHitibiT ,<! .■• 5i
■i ' ! J r.HiEU:
: ::
■■ ■ ö t Cl tf St;' it-, f;;
PÖ
■ 'rö Ttiijiini i s ',r ■ V i Öl »' ••;£ Ii i
j- ‘ if&j$ ftl
: ■ .i-i ••'.ii'- ■",'•• 'ö '■
; i c »rf. ?: t
c.U
■v •>. Söw rr,-.A-iiVV i‘
j
! iii;
•■ ? .
IT - ii..i.
!■■■•
; ■ .• ■ *
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
71
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1962/63
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
E 28 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads-
placering m. in., förslagsanslag
............................................. 2 000 000
E 29 Utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Jär-
vi vafältet m. m.,
reservationsanslag
.............................................. 2 000 000
;
~
.
r.
4000 000
VI. Kommunikationsdepartementet
1
4 Bidrag till viss busstrafik m. m., att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen ...................................................................... 700 000
VII. Finansdepartementet
E 9 Kampanj för allmänt lönsparande, reservationsanslag . .
300 000
VIII. Ecklesiastikdepartementet
D 70 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reserva
tionsanslag
................................................................................... 3 160 000
IX. Jordbruksdepartementet
C
8 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reserva
tionsanslag
........................................................................................... 200 000
D
8 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,
reservationsanslag
........................................................................... 320 000
G
6 Bidrag till Sveriges utsädesförening .....................................
148 000
J
12 Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m., reservations
anslag
.................................................................................................... 683 000
1 851 000
XII. Civildepartementet
F
4 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag
................ 100 000
F
9 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads-
placering m. m.,
förslagsanslag
.................................................... 15 000 000
15 100 000
Säger för driftbudgeten 24 611 000
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 190 år 1962
Kapitalbudgeten
Kapitalinvestering
III. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna 525 000
Ecklesiastikdepartementet:
17 Byggnadarbeten vid universitetet i Stockholm ................ 4 536 000
22 Byggnadsarbeten vid tekniska högskolan i Lund................ 8 688 000
25 Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor m. m. ..
082 000
Jordbruksdepartementet:
27 a Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan.............................. 1 325 000
28 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan....................................... 880 000
Inrikesdepartementet:
35 Utbyggande av karolinska sjukhuset .................................. 1 150 000
__________________________ 18 086 000
Säger för kapitalbudgeten 18 086000
Stockholm 1962, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621152