lagen.nu
Prop. 1962:70

rörande ratifikation av Internationella arbetsorganisationens konvention (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, m. m

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962 1

Nr 70

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen rörande ratifikation av

Internationella arbetsorganisationens konvention (nr

100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, m. mgiven Stockholms slott den 16 mars

1962.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att godkänna, att Sverige ansluter sig till den vid Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1951 vid dess trettiofjärde sammanträde antagna konventionen (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde samt den vid konferensen år 1958 vid fyrtioandra sammanträdet antagna konventionen (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner att Sverige ansluter sig till de av Internationella arbetsorganisationen antagna konventionerna angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde samt angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 70

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

Utdrag au protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars

1962. .

När va rande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kung, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga rörande ratifikation av vissa konventioner antagna av Internationella arbetsorganisationen samt anför. Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens antog vid trettiofjärde sammanträdet år 1951 konventionen (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde och den därtill anslutna rekommendationen (nr 90) i samma ämne samt vid fyrtioandra sammanträdet år 1958 konventionen (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning och den därtill anslutna rekommendationen (nr 111) i samma ämne. Dessa konventioner, som tillika med rekommendationerna tidigare förelagts riksdagen genom propositionerna 1952:47 och 1959:23, har inte ratificerats av Sverige. Frågan om ratifikation bör nu åter upptagas till prövning. Texterna till ifrågavarande internationella instrument torde få såsom bilagor (Bilagor A—D) fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Konvention (nr 100) och rekommendation (nr 90) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde

Konventionen definierar i artikel 1 begreppet lön samt föreskriver, att uttrycket »lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde» skall hänföra sig till lönesatser, som fastställes utan åtskillnad på grund av arbetstagarens kön. Enligt bestämmelserna i artikel 2 förbinder sig vidare medlemsstaterna att med avseende å alla arbetstagare, på sätt som är förenligt med gällande ordning för fastställande av lönesatser, främja och, i den mån sagda ordning så medgiver, trygga tillämpningen av principen om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Denna princip må kunna tillämpas genom lagstiftning, genom i lag fastställd eller

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962 3

erkänd ordning för bestämmande av lön, genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller genom angivna utvägar i förening.

Konventionen föreskriver vidare i artikel 3 första punkten att, såframt genomförandet av dess bestämmelser därigenom underlättas, åtgärder skall vidtagas för att främja en objektiv värdering av arbetsuppgiften på grundval av den arbetsinsats, som uppgiften förutsätter. Punkt 2 av samma artikel stadgar, att de metoder, som bör anlitas vid sådan värdering av arbetsuppgiften, må kunna bestämmas av de för fastställande av lönesatser ansvariga myndigheterna eller, där lönesatserna fastställes genom kollektivavtal, av vederbörande parter. I punkt 3 av artikel 3 stadgas att skillnader i lönesatser, vilka — utan hänsynstagande till kön — motsvarar differenser, som fastställts vid en sådan objektiv värdering av den arbetsuppgift, som skall utföras, icke må anses såsom oförenliga med likalönsprincipen. Slutligen föreskriver konventionen i artikel 4, att medlemsstaterna skall på lämpligt sätt samarbeta med vederbörande arbetsgivar- och arbetarorganisationer för genomförandet av konventionens bestämmelser.

Rekommendationen behandlar metoderna för likalönsprincipens tillämpning. Den innehåller vidare bestämmelser rörande åtgärder från det allmännas sida för att trygga eller främja principens successiva genomförande. Olika åtgärder föreslås för att höja kvinnliga arbetstagares arbetsproduktivitet samt för att i skilda hänseenden likställa dem med manliga arbetstagare. Slutligen framhålles att intet bör underlåtas för att inför den allmänna opinionen klargöra skälen för att principen om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde bör genomföras.

Likalönskonventionen hade den 1 december 1961 ratificerats av 38 länder, nämligen Albanien, Förenade Arabrepubliken, Syriska Arabrepubliken, Argentina, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Costa Rica, Cuba, Danmark, Dominikanska Republiken, Ecuador, Elfenbenskusten, Filippinerna, Frankrike, Gabon, Guatemala, Haiti, Honduras, Indien, Indonesien, Island, Italien, Jugoslavien, Kina, Mexico, Norge, Panama, Peru, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Förbundsrepubliken Tyskland, Ukraina, Ungern, Vitryssland och Österrike.

Konvention (nr 111) och rekommendation (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning

Varje stat, som ratificerar konventionen, skall förbinda sig att utforma och tillämpa en nationell politik, avsedd att genom metoder, anpassade efter landets förhållanden och praxis, främja likställdhet med avseende å möjligheter och behandling i fråga om anställning och yrkesutövning i syfte att avskaffa varje diskriminering i nämnda hänseende (art. 2). Begreppet »diskriminering» definieras i konventionen såsom avseende varje åtskillnad, uteslutning eller företräde på grund av ras, hudfärg, kön,

4 Kungi. Maj.ts proposition nr 70 år 1962

religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung, som har till följd, att likställdhet med avseende å möjligheter eller behandling i fråga om anställning eller yrkesutövning omintetgöres eller beskäres. Konventionen äger jämväl tillämpning å tillträde till yrkesutbildning, till anställning och till skilda yrken ävensom å anställningsvillkor (art. 1).

Rekommendationen anger de områden inom vilka staterna bör tillämpa en politik av icke-diskriminerande natur ävensom de principer som bör vara vägledande för de offentliga myndigheterna, arbetsgivarna och arbetarna samt deras respektive organisationer.

Diskrimineringskonventionen hade den 1 december 1961 ratificerats av följande 31 stater, nämligen Förenade Arabrepubliken, Syriska Arabrepubliken, Bulgarien, Dahomey, Danmark, Elfenbenskusten, Filippinerna, Gabon, Ghana, Guatemala, Guinea, Honduras, Indien, Irak, Israel, Jugoslavien, Liberia, Libyen, Madagaskar, Mexico, Norge, Pakistan, Polen, Portugal, Schweiz, Sovjetunionen, Tunisien, Förbundsrepubliken Tyskland, Ukraina, Ungern och Vitryssland.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om Sveriges anslutning till likalönskonventionen har vid flera tillfällen varit under riksdagens prövning. Första gången så var fallet var år 1952 (prop. 47; L2U 21; rskr 93), då i enlighet med vad som åligger Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen konventionen underställdes riksdagen för yttrande. Härvid ansåg riksdagen — i enlighet med vad som föreslagits i propositionen och i anslutning till de uttalanden som under remissbehandlingen gjorts av bl. a. arbetsmarknadens huvudorganisationer — att Sverige icke borde tillträda konventionen. Såsom skäl härför anförde riksdagen, att en ratificering skulle innebära ett frångående av den dittills allmänt godtagna principen om rätt för arbetsmarknadens parter att utan påverkan från statsmakterna genom fria avtalsförhandlingar träffa överenskommelser om löneförhållanden. Detta skäl upprepades, då frågan i anledning av väckta motioner återkom vid 1956 års riksdag (L*U 37), 1958 års B-riksdag (DOJ 8) och 1959 års riksdag (L*U 2).

Vid 1960 års riksdag upptogs frågan ånyo motionsvägen. Samma skäl åberopades även denna gång mot ratificering (L^U 58). Emellertid uttalades samtidigt att, ehuru förutsättningar ännu saknades för ratificering, det likväl vore önskvärt att ratificeringsfrågan fördes närmare sin lösning. Härutinnan hade betydande framsteg gjorts under senare år. Främst åsyftades härvid den våren 1960 mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige träffade centrala löneuppgörelsen, varvid de båda huvudorganisationerna enats om att med utgångspunkt från principen lika lön för likvärdig arbetsinsats rekommendera de anslutna förbunden att under en övergångsperiod av fem år ändra avtalen så, att beteckningarna män och

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962 5

kvinnor ersättes med ensartade gruppbeteckningar. Även år 1961 uttalade sig riksdagen i anledning av motioner i ämnet mot ratificering under hänvisning till att — sedan frågan senast prövats av riksdagen vid höstsessionen 1960 — intet inträffat, som borde föranleda ett ändrat ställningstagande (L2U 4). Frågan om en svensk ratificering av diskrimineringskonvent i o n e n förelädes, såsom tidigare nämnts, första gången riksdagen år 1959 (prop. 23; L2U 2; rskr 83). I propositionen uttalades, att konventionen gav uttryck för grundsatser, som sedan länge varit omfattade i vårt land. Vidare yttrades i departementschefsanförandet följande. Något hinder för ratifikation från svensk sida skulle heller knappast föreligga, om inte konventionstexten vid den slutliga behandlingen i ett avseende fått en utformning, som för Sveriges •— liksom för flera andra staters vidkommande förorsakar svårigheter med hänsyn till den i dessa länder gällande principen om arbetsmarknadsparternas frihet att utan statlig inblandning träffa överenskommelser i lönefrågor. Såsom delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet framhåller torde nämnda princip inte låta sig förena med de förpliktelser att främja lika lön för män och kvinnor, som en ratifikation av konventionen skulle ålägga statsmakterna. Motsvarande gäller i fråga om 1951 års konvention angående lika lön, vilken på grund härav inte ratificerats av Sverige. Ehuru jag finner det mycket önskvärt, att Sverige genom att ratificera den nu förevarande konventionen kunde ge uttryck för sin fulla anslutning till de däri upptagna grundsatserna, anser jag mig av de förut anförda skälen inte kunna tillstyrka svensk ratifikation av densamma. Till vad sålunda uttalats anslöt sig sedermera riksdagen. Vid 1960 och 1961 års riksdagar väckta motioner om ratificering av konventionen avslogs av riksdagen (L2U 1960: 58 och 1961: 4).

Likalönskonventionen inför Nordiska rådet

Vid Nordiska rådets sjunde session år 1959 hemställdes i ett från svensk sida väckt medlemsförslag bl. a., att rådet måtte rekommendera regeringarna att ratificera likalönskonventionen. Vid remissbehandling av medlemsförslaget avstyrktes detta av bl. a. Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige. Tjänstemännens centralorganisation anförde, att organisationen fäste stort avseende vid gällande ordning, som kännetecknas av att statsmakterna inte genom lagstiftningsåtgärder ingriper i lönesättningen. Enighet föreligger inom arbetstagarnas organisationer beträffande principen om lika lön för män och kvinnor. En ratifikation av konventionen skulle emellertid innebära, att statsmakterna gav ett klarare uttryck än hittills för sin önskan att stödja principens genomförande. Organisationen tillstyrkte därför medlemsförslaget med den däri framförda tolkningen, att eu ratifikation ej skulle behöva innebära en inskränkning i arbetsmarknadens frihet.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

Inom Nordiska rådet avgavs utlåtande över medlemsförslaget av Nordiska rådets socialpolitiska niomannakommitté, som konstaterade, att konventionen redan ratificerats av Island och Norge samt att regeringen i Danmark hade anmält sin avsikt att framlägga förslag om ratificering vid folketingssessionen 1959/60. Kommittén påpekade härefter, att de betänkligheter som för Sveriges vidkommande framförts mot ratifikation hänförde sig till den i de nordiska länderna rådande principen om arbetsmarknadsparternas frihet att utan statlig inblandning träffa överenskommelser i lönefrågor. Kommittén fortsatte härefter: På det principiella planet gäller motsättningarna framför allt frågan, huruvida en ratificering av konventionen låter sig förena med den hävdvunna avtalsfriheten på arbetsmarknaden. Ä ena sidan finnes de, som företräder den meningen, att ratifikation på nu angiven grund inte bör ske. De synes motivera sin ståndpunkt huvudsakligen därmed, att —- vare sig man väljer lagstiftningsvägen eller avtalsvägen — en statlig intervention i syfte att åvägabringa anställningsvillkorens reglering enligt de i konventionen uttalade principerna skulle betyda ett ingripande i lönesättningen i klar strid mot principen om avtalsparternas frihet att själva träffa överenskommelser i dessa frågor. Därutöver tar man avstånd från ett system, som skulle innebära, att en internationell konvention ratificerades allenast på grundval av kollektivavtal. Även om en sådan ordning godkändes, kan man därmed — framhålles det — då det gäller likalönskonventionen inte komma ifrån statens konventionsenliga skyldigheter att öva inseende över att kollektivavtalens innehåll inte i något avseende innebär diskrimination i den mening detta begrepp enligt konventionen måste tolkas i fråga om anställningsvillkorens reglering för män och kvinnor. Det finnes å andra sidan de, som framför allt understryker, att konventionen ingalunda kräver, att stat, som ratificerar denna, skall lagfästa likalönsprincipen och därmed göra denna rättsligt bindande för arbetsmarknadens parter. Konventionen öppnar enligt deras mening full möjlighet att genomföra principen på annat sätt, t. ex. kollektivavtalsvägen, även i etapper. Ett antagande av konventionen anses därför inte på något sätt stå i strid med de principer för arbetsmarknadens frihet, som är gällande i de nordiska länderna. För statens del torde konventionens principer i vart fall formellt vara i huvudsak genomförda.

Socialpolitiska utskottet anförde i utlåtande över medlemsförslaget att allmän enighet i stort sett råder i de nordiska länderna därom att man bör eftersträva en lönesättning för utförda arbetsprestationer, som inte gör skillnad mellan könen samt att det följaktligen i Norden icke föreligger några delade meningar av väsentlig betydelse om själva grundtanken i likalönskonventionen. Utskottet ville för sin del uttala sig till förmån för att likalönsfrågan i enlighet med denna målsättning bringas närmare sin lösning i de nordiska länderna. Av allt att döma syntes det också utskottet, som om det steg på vägen mot en lösning av likalönsfrågan, som en ratifikation av konventionen utgör, inom en nära framtid sannolikt skulle kunna tagas av alla länder i Norden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962

Sedan utskottet beträffande Sverige och Finland konstaterat, att vissa utredningar pågick i likalönsfrågan, föreslog utskottet att behandlingen av medlemsförslaget skulle uppskjutas i avvaktan på resultatet av utredningarna. Samtidigt uttryckte utskottet förhoppningen, att det pågående utredningsarbetet i förening med arbetsmarknadsorganisationernas insatser i förestående löneförhandlingar skulle komma att inom en snar framtid skapa erforderliga förutsättningar för likalönskonventionens ratificering även i Sverige och Finland. Rådet beslöt i enlighet med utskottets förslag. Vid Nordiska rådets åttonde session år 1960 behandlades det uppskjutna medlemsförslaget om ratificering av likalönskonventionen, varvid rådets socialpolitiska utskott föreslog att rådet inte skulle företaga sig något med anledning av medlemsförslaget. I motiveringen hänvisades bl. a. till innehållet i den i det föregående berörda, våren 1960 träffade centrala löneuppgörelsen mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige. Rådet beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Likalönskonventionen i de övriga nordiska länderna

Likalönskonventionen har inom Norden ratificerats av Danmark, Island och Norge. I Finland har riksdagen den 31 oktober 1961 hemställt, att regeringen måtte vidtaga åtgärder för ratificering av likalönskonventionen samt med det snaraste till riksdagen överlämna proposition i ärendet. Danmarks ratificering av konventionen deponerades hos Internationella arbetsbyrån den 21 juni 1960, sedan arbetsmarknadsorganisationerna godtagit att ratifikation ägde rum. Efter beslutet om ratificering anmodade regeringen arbetsmarknadens huvudorganisationer att vid framtida kollektiva avtalsförhandlingar ha uppmärksamheten riktad på betydelsen av den i konventionen knäsatta principen om lika lön för arbete av lika värde. Samtidigt tillfogades att arbetsministeriet vore redo att lämna bistånd i syfte att undersöka och bedöma sådana konkreta spörsmål som kunde komma att visa sig vara av betydelse för att främja förhandlingarna i detta hänseende. . Vid avtalsförhandlingarna 1960/61 krävde den danska landsorganisationen generellt lika lön för samma arbete beträffande avtalsområden, där kvinnlig arbetskraft sysselsattes. Efter avtalsförhandlingarnas slutförande tillsattes ett särskilt utskott med uppgift att dryfta och närmare belysa arbetarnas krav; utskottet skall söka framlägga ett förslag till ramavtal, eventuellt baserat på arbetsvärdering. Utskottets redogörelse skall föreligga den 1 juli 1962, varvid utskottet skall uttala sig om önskvärdheten av att

8 Kungi. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

det under en femårsperiod genomföres samma dyrtidstillägg för kvinnor som för män. För Norges vidkommande registrerades ratifikationsinstrumentet den 24 september 1959, sedan den s. k. likalönskommittén tillstyrkt att så skedde. I den proposition, i vilken ratificering föreslogs, uttalas bl. a. att det framstår såsom uppenbart att statens förpliktelser enligt konventionen inte kan anses vara uppfyllda genom en enstaka hänvändelse till organisationer och myndigheter om att söka genomföra lika lön. Myndigheterna måste fortsätta att vidtaga lämpliga åtgärder intill dess principen genomförts, men de är härvid ej skyldiga att sträcka sig längre än som är förenligt med gällande ordning för fastställande av lönesatser. I syfte att kontinuerligt främja likalönsprincipens tillämpning inrättade man i Norge i samband med beslutet om likalönskonventionens ratificering ett s. k. likalönsråd. Rådet skall driva allmän upplysningsverksamhet om likalönsfrågor bl. a. genom att verkställa utredningar om 1) löneutvecklingen för kvinnor och män i Norge och i andra länder, 2) svårigheter ifråga om sysselsättning av kvinnlig arbetskraft, 3) praktiska metoder för ett sådant fastställande av löner, som kan främja principen om lika lön, t. ex. genom arbetsvärdering. Vidare skall rådet undersöka huru likalönsprincipen tillämpas inom olika avtalsområden och huru eventuella missförhållanden skall kunna avhjälpas. Slutligen skall rådet verka för åtgärder, som underlättar för kvinnor att deltaga i arbetslivet, i den mån de så önskar. Likalönsrådet består av en ordförande och fyra ledamöter, alla med personliga suppleanter. De tillsättes av Konungen för en tid av tre år. Ordföranden och dennes suppleant skall icke företräda partsintressen. Två ledamöter och suppleanter tillsättes efter förslag av norska arbetsgivareföreningen och två efter förslag av norska landsorganisationen. Möjlighet finnes för rådets ordförande att besluta om viss utvidgning av rådet i speciella fall.

Likalönsfrågan i olika internationella organ

Efter tillkomsten av ILO:s likalönskonvention har Förenta nationernas ekonomiska och sociala rad pa hemställan av FN:s kommission för kvinnans rättsliga ställning riktat en rad uppmaningar till FN:s medlemsstater att påskynda ratificering av konventionen eller i vart fall ställa sig till efterrättelse konventionens bestämmelser. I den av Europarådet år 1961 antagna sociala stadgan (European Social Charter) beröres också likalönsfrågan. Enligt art. 4 i stadgan förpliktar sig nämligen de fördragsslutande parterna bl. a. att erkänna manliga och kvinnliga arbetstagares rätt till lika lön för arbete av lika värde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962 9

I detta sammanhang torde också få lämnas en redogörelse för innehållet i art. 119 i Romfördraget angående upprättandet av den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC). Artikeln har följande lydelse.

»Medlemsstaterna skola under första etappen genomföra och därefter upprätthålla principen om lika lön för män och kvinnor för samma arbete.

I denna artikel förstås med lön kontantlön ävensom alla andra förmåner, direkta eller indirekta, som arbetsgivare kontant eller i natura lämnar arbetstagare på grund av anställning.

Lika lön utan hänsyn till kön innebär

a) vid arbete avlönat med ackordslön, att samma lön för samma arbete skall beräknas enligt samma betalningsgrunder,

b) vid arbete avlönat med timlön, att samma lön skall betalas för samma arbetsuppgift.»

Mellan EEC:s medlemsstater träffades i december 1961 uppgörelse om en förlängning av den tid, inom vilken enligt nyssnämnda artikel en successiv reduktion av skillnaderna mellan manliga och kvinnliga löner skulle vara genomförd. Enligt den tidtabell som därvid fastställdes får dessa skillnader ej överstiga, per den 30 juni 1962 15 % och per den 30 juni 1963 10 %. Senast vid utgången av år 1964 skall all diskriminering i lönesättningen på grund av kön ha upphört.

I en rekommendation av den 20 juli 1960 har gemenskapens kommission utvecklat hur likalönsbestämmelsen enligt dess uppfattning är att tolka. Likalönsprincipen utesluter, säger kommissionen, inte att hänsyn tages till sådant som arbetstagarens yrkesskicklighet, ålder, anställningstid och familjeförhållanden. Däremot skall vid fastställandet av löner bortses från att kvinnornas arbete till äventyrs i genomsnitt ger mindre ekonomiskt utbyte än männens på grund av kvinnornas större sjuklighetsfrekvens eller av annan orsak. Särskilda tidlöner och ackordssatser för kvinnor får därför ej förekomma, och särskilda, enbart för kvinnor gällande grunder får ej tillämpas vid indelning i yrkeskategorier. Det sagda tar sikte inte bara på minimilöner i lag eller avtal utan även på faktiskt utgående löner. Kommissionen understryker att likalönsprincipen skall säkerställas både i kollektivavtalsreglerade anställningsförhållanden och i anställningsförhållanden som regleras av individuella avtal.

Kommissionens rekommendation har fått stöd i ett uttalande av gemenskapens parlamentariska församling. I decemberuppgörelsen 1961 har ministerrådet bekräftat att särskilda tidlöner och ackordssatser för kvinnor ej får förekomma, att särskilda, enbart för kvinnor gällande grunder ej får tillämpas vid indelning i yrkeskategorier och att lönesättningen överhuvudtaget skall ske efter objektiva kriterier utan hänsyn till kön. I övrigt föreligger inte något slutgiltigt ställningstagande till kommissionens tolkning av likalönsbestämmelsen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

Departementschefen

Det torde med anspråk på giltighet för ett mycket stort antal länder, både sådana som kommit långt i ekonomisk och social utveckling och sådana som befinner sig i ett mindre framskridet utvecklingsskede, kunna sägas att lönesättningen inom de flesta yrken länge utmärkts av en åtskillnad mellan manlig och kvinnlig arbetskraft, så att de manliga lönerna i allmänhet överstigit de kvinnliga. I själva verket torde en sådan skillnad ännu vara mycket vanlig. Allteftersom kvinnorna gjort sig mer och mer gällande på arbetsmarknaden har dock tanken att arbetet bör betalas lika, vare sig det utföres av en man eller en kvinna, vunnit allt större utbredning. För att främja en tillämpning i praktiken av denna likalönsprincip har lagstiftningsåtgärder vidtagits i vissa länder. Frågan har också tilldragit sig intresse hos olika internationella organ, bland dem Internationella arbetsorganisationen. Organisationens allmänna konferens antog år 1951 en konvention (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Vidare antog konferensen år 1958 en konvention (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, vilket dokument bl. a. föreskriver lika behandling av män och kvinnor i lönehänseende. Till vardera konventionen är anknuten en rekommendation. Det må vidare nämnas att Romfördraget angående upprättande av den europeiska ekonomiska gemenskapen innehåller en artikel om att medlemsstaterna skall genomföra och upprätthålla principen om lika lön för män och kvinnor för samma arbete.

I Sverige har utvecklingen förlöpt på likartat sätt som i många andra jämförbara länder. Från att tidigare betydande skillnader förelegat mellan den lön som tillkommit en man och den lön som för samma arbete utgått till en kvinna har skillnaderna alltmera minskat och på vissa områden helt utplånats. Ett avgörande steg mot likställdhet mellan män och kvinnor i lönehänseende har tagits genom en mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige år 1960 träffad överenskommelse. Enligt denna överenskommelse förklarar sig parterna ense om principen att lika lön bör gälla för likvärdig arbetsinsats. Parterna rekommenderar vidare sina anslutna förbund att under en övergångsperiod på fem år ändra kollektivavtalen så att beteckningarna män och kvinnor ersättes med ensartade gruppbeteckningar. Vid uppgörande av nya kollektivavtal skall man undanröja sådana bestämmelser, som förhindrar likställighet mellan män och kvinnor när det gäller att utföra vissa arbetsuppgifter. Denna rekommendation har godtagits av berörda förbund och dess genomförande har påbörjats enligt de uppdragna riktlinjerna.

Sverige tillhör den grupp av länder för vilka det ter sig främmande att staten genom ingripande i form av lagstiftning eller eljest skulle söka på­

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 är 1962 11

verka arbetsmarknadsparterna i deras handhavande av lönebildningsprocessen på den privata arbetsmarknaden. Skälet till att Sverige inte ratificerat likalönskonventionen, trots att kvinnorna i vårt land hunnit längre på vägen mot lönelikställighet med männen än i många andra jämförbara länder, är också att söka i att konventionen ansetts ålägga staten vissa med grundsatsen om arbetsmarknadens frihet oförenliga förpliktelser att ingripa till förmån för likalönsprincipens genomförande.

Frågan om ratifikation av likalönskonventionen blir mot bakgrunden av det anförda i hög grad beroende av arbetsmarknadsparternas inställning till likalönsfrågan. Sedan likalönskonventionen och diskrimineringskonventionen första gången genom proposition underställdes riksdagens prövning har de närmast berörda av arbetsmarknadens huvudorganisationer träffat den nyssnämnda överenskommelsen om att de särskilda kvinnolönerna skall vara avskaffade efter en femårsperiod. Ett avgörande steg mot den utjämning av lönesatserna för män och kvinnor, som överenskommelsen syftar till, har tagits genom en rad kollektiva överenskommelser under 1962 års avtalsrörelse. Arbetsmarknadens parter har alltså själva antagit en plan, vars fullföljande kommer att leda till att likalönsprincipen på tämligen kort tid blir genomförd i vårt land. Sedan arbetsmarknadsparterna på detta sätt i de för en fri arbetsmarknad övliga formerna utan statlig inblandning iklätt sig garanti för likalönsprincipens genomförande, föreligger de faktiska förutsättningarna för Sveriges anslutning till likalönskonventionen. Det handlingsprogram som arbetsmarknadsparterna bundit sig för gör att konventionsbestämmelsernas tillämpning i vårt land är säkerställd utan att några statliga ingripanden på arbetsmarknaden behöver ifrågasättas. Under sådana omständigheter föreligger inte längre några invändningar från parternas sida mot en ratifikation av konventionen. Att arbetsmarknadens huvudorganisationer, som i Internationella arbetsorganisationen är direkt företrädda jämte regeringen, tidigare motsatt sig ratifikation, har för statsmakterna varit avgörande.

Med den inställning till likalönsfrågan som sålunda dokumenterats på den svenska arbetsmarknaden bör principen om arbetsmarknadens frihet inte anses oförenlig med en svensk ratifikation av likalönskonventionen.

I det föregående har jag inte berört statens ställning som arbetsgivare i förhållande till sina anställda. Likalönsprincipen är på det statliga området genomförd sedan flera år tillbaka. Lönerna i de olika tjänsterna är desamma, vare sig tjänstens innehavare är en man eller en kvinna. De önskemål som kan finnas om uppflyttning av vissa tjänster, vilka företrädesvis innehaves av kvinnor, är att hänföra till förhandlingsfrågor av den art som förekommer även på arbetsmarknaden i övrigt.

Jag förordar alltså att Sverige ratificerar Internationella arbetsorganisationens konvention angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Härigenom bortfaller det skäl som hittills förelegat mot svensk

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

ratifikation av organisationens konvention angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning. Även denna konvention bör därför ratificeras av Sverige. I fråga om de till konventionerna anslutna rekommendationerna torde något ställningstagande från statsmakternas sida inte nu böra påkallas. Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att godkänna, att Sverige ansluter sig till den vid Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1951 vid dess trettiofjärde sammanträde antagna konventionen (nr 100) angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde samt den vid konferensen år 1958 vid fyrtioandra sammanträdet antagna konventionen (nr 111) angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 13

Bilaga A

(Översättning)

Convention (No. 100) conceming Konvention (nr 100) angående Equal Remuneration for Men and lika lön för män och kvinnor för Women Workers for Work of arbete av lika värde Equal Value

The General Conference of the In­ Internationella arbetsorganisatioternational Labour Organisation, nens allmänna konferens, Having been convened åt Geneva vilken av styrelsen för Internaby the Governing Body of the In­ tionella arbetsbyrån sammankalternational Labour Office, and hav­ lats till Geneve och där samlats den ing met in its Thirty-fourth Ses­ 6 juni 1951 till sitt trettiofjärde sion on 6 June 1951, and sammanträde Having decided upon the adop­ och beslutat antaga vissa förslag tion of certain proposals with re- med avseende å principen angåengard to the principle of equal re­ de lika lön för män och kvinnor muneration for men and women för arbete av lika värde, vilken fråworkers for work of equal value, ga utgör den sjunde punkten på which is the seventh item on the sammanträdets dagordning, agenda of the session, and Having determined that these samt beslutat, att dessa förslag proposals shall take the form of an skola taga form av en internatiointernational Convention, nell konvention,

adopts this twenty-ninth day of June antager denna den tjugonionde daof the year one thousand nine hund­ gen i juni månad år nittonhundrared and fifty-one the following Con­ femtioett följande konvention, vilvention, which may be cited as the ken må benämnas »konvention anEqual Remuneration Convention, gående lika lön, 1951». 1951:

Article 1 Artikel 1

For the purpose of this Conven­ I denna konvention tion— (a) the term “remuneration” in- a) innefattar uttrycket »lön» den cludes the ordinary, basic or minimum fastställda grund- eller minimilön wage or salary and any additional samt de tillägg av olika slag, som emoluments wdiatsoever payable di- direkt eller indirekt, kontant eller in rectly or indirectly, whether in cash natura, av arbetsgivaren utgivas till or in kind, by the employer to the arbetstagaren på grund av dennes worker and arising out of the work- anställning; er’s employment; (b) the term “equal remunera­ b) hänför sig uttrycket »lika lön tion for men and women workers for för män och kvinnor för arbete av work of equal value” refers to rates lika värde» till lönesatser, som fastof remuneration established wrthout ställts utan åtskillnad på grund av discrimination based on sex. arbetstagarens kön.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962

Article 2 Artikel 2

1. Each Member shall, by means 1. Varje medlem skall med avseappropriate to the methods in opera­ ende å alla arbetstagare, på sätt som tion for determining rates of re- är förenligt med gällande ordning muneration, promote and, in so far för fastställande av lönesatser, främas is consistent with such methods, ja och, i den mån sagda ordning så ensure the application to all workers medgiver, trygga tillämpningen av of the principle of equal remunera- principen om lika lön för män och tion for men and women workers for kvinnor för arbete av lika värde. work of equal value. 2. This principle may be applied 2. Denna princip må kunna tillby means of— lämpas genom (a) national laws or regulations; a) lagstiftning; (b) legally established or recog- b) i lag fastslagen eller erkänd nised machinery for wage deter- ordning för bestämmande av lön; mination; (c) collective agreements between c) kollektivavtal mellan arbetsgiemployers and workers; or vare och arbetstagare; eller (d) a combination of these various d) under a)—c) angivna utvägar means. i förening.

Article 3 Artikel 3

1. Where such action will assist in 1. Åtgärder skola vidtagas för att giving effect to the provisions of this främja en objektiv värdering av arConvention measures shall be taken betsuppgiften på grundval av den arto promote objective appraisal of betsinsats, som uppgiften förutsätjobs on the basis of the work to be ter, såframt genomförandet av konperformed. ventionens bestämmelser därigenom 2. The methods to be followed in underlättas. this appraisal may be decided upon 2. De metoder, som böra anlitas by the authorities responsible for the vid sådan värdering, må kunna bedetermination of rates of remunera- stämmas av de för fastställande av tion, or, where such rates are deter- lönesatser ansvariga myndigheterna mined by collective agreements, by eller, där lönesatserna fastställas gethe parties thereto. nom kollektivavtal, av vederbörande 3. Differential rates between parter. workers which correspond, without 3. Skillnader i lönesatser, vilka regard to sex, to differences, as de- motsvara — utan hänsynstagande termined by such objective appraisal, till kön -— differenser, fastställda vid in the work to be performed shall not en sådan objektiv värdering av den be considered as being contrary to arbetsuppgift, som skall utföras, må the principle of equal remuneration icke anses oförenliga med principen for men and women workers for om lika lön för män och kvinnor för work of equal value. arbete av lika värde.

Article 4 Artikel 4 Each Member shall co-operate as Varje medlem skall på lämpligt appropriate with the employers’ and sätt samarbeta med vederbörande arworkers’ organisations concerned for betsgivar- och arbetstagarorganisathe purpose of giving effect to the tioner för genomförandet av bestämprovisions of this Convention. melserna i denna konvention.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 15

Article 5 Artikel 5

The formål ratifications of this De officiella ratifikationerna av Convention shall be communicated denna konvention skola delgivas Into the Director-General of the In­ ternationella arbetsbyråns generalditernational Labour Office for re- rektör och registreras av honom. gistration.

Artide 6 Artikel 6

1. This Convention shall be bind- 1. Denna konvention är bindande ing only upon those Members of the allenast för de medlemmar av InterInternational Labour Organisation nationella arbetsorganisationen, vilwhose ratifications have been re­ kas ratifikationer registrerats av gegistered with the Director-General. neraldirektören.

2. It shall come into force twelve 2. Den träder i kraft tolv månader months after the date on which the efter det två medlemmars ratifikaratifications of two Members have tioner registrerats av generaldirekbeen registered with the Director- tören. General.

3. Thereafter, this Convention 3. Därefter träder denna konvenshall come into force för any Member tion i kraft för varje medlem tolv twelve months after the date on månader efter den dag, då dess ratiwhich its ratification has been re­ fikation registrerats. gistered.

Artide 7 Artikel 7

1. Declarations communicated to 1. Förklaringar, soin delgivits Inthe Director-General of the Interna­ ternationella arbetsbyråns generaltional Labour Office in accordance direktör i enlighet med mom. 2 av with paragraph 2 of Article 35 of the artikel 35 av Internationella arbetsConstitution of the International La­ organisationens stadga, skola angiva bour Organisation shall indicate—

(a) the territories in respect of a) de områden, med avseende å which the Member concerned under- vilka vederbörande medlem förbintakes that the provisions of the Con­ der sig att utan jämkningar tillämpa vention shall be applied without bestämmelserna i konventionen; modification;

(b) the territories in respect of b) de områden, med avseende å which it undertakes that the provi­ vilka medlemmen förbinder sig att sions of the Convention shall be tillämpa konventionens bestämmelapplied subject to modifications, ser med vissa jämkningar samt innetogether with details of the said börden av dessa jämkningar; modifications;

(c) the territories in respect of c) de områden, med avseende å which the Convention is inapplicable vilka konventionen icke skall tillämand in such cases the grounds on pas samt skälen härför; which it is inapplicable;

(d) the territories in respect of d) de områden, med avseende å which it reserves its decisions pend- vilka medlemmen förbehåller sig att ing further consideration of the efter ytterligare överväganden framposition. deles fatta beslut.

2. The undertakings referred to in 2. De i mom. 1 a) och b) av denna

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

subparagraphs (a) and (b) of artikel omnämnda förbindelserna paragrapli 1 of this Artide shall be skola anses såsom en integrerande deemed to be an integral part of the del av ratifikationen och medföra ratification and shall have the force med densamma identiska verkningar. of ratification. 3. Any Member may åt any time by 3. Medlem må genom förnyad föra subsequent declaration cancel in klaring helt eller delvis återkalla förwhole or in part any reservation made behåll, som inrymts i hans ursprungin its original declaration in virtue of liga förklaring enligt mom. 1 b), c) subparagraphs (b), (c) or (d) of eller d) av denna artikel. paragraph 1 of this Article. 4. Any Member may, åt any time 4. Medlem må, under den tidrymd, åt wliich the Convention is subject to då förevarande konvention enligt bedenunciation in accordance with the stämmelserna i artikel 9 kan uppprovisions of Article 9, communicate sägas, tillställa generaldirektören ny to the Director-General a declaration förklaring, som i varje annat avsemodifying in any other respect the ende ändrar lydelsen av tidigare avterms of any former declaration and given förklaring och klargör läget stating the present position in respect med hänsyn till de avsedda omof such territories as it may specify. rådena.

Article 8 Artikel 8

1. Declarations communicated to 1. Förklaringar, som delgivits Inthe Director-General of the Interna­ ternationella arbetsbyråns generalditional Labour Office in accordance rektör i enlighet med mom. 4 eller 5 with paragraphs 4 or 5 of Article 35 av artikel 35 av Internationella arof the Constitution of the Interna­ betsorganisationens stadga, skola antional Labour Organisation shall giva huruvida konventionens beindicate whether the provisions of stämmelser skola tillämpas inom vethe Convention will be applied in the derbörande område utan ändring elterritory concerned without modifica- ler med vissa jämkningar; därest i tion or subject to modifications; förklaringen angives, att konventiowhen the declaration indicates that nens bestämmelser skola tillämpas the provisions of the Convention will med vissa jämkningar, skall förklabe applied subject to modifications, it ringen innehålla närmare uppgifter shall give details of the said modifi­ rörande dessa. cations. 2. The Member, Members or 2. Vederbörande medlem, medInternational authority concerned lemmar eller internationella myndigmay åt any time by a subsequent het må genom senare förklaring helt declaration renounce in whole or in eller delvis avstå från rätten att åbepart the right to have recourse to any ropa varje i en tidigare förklaring modification indicated in any former angiven jämkning. declaration. 3. The Member, Members or 3. Vederbörande medlem, medinternational authority concerned lemmar eller internationella myndigmay, åt any time åt which this het må, under den tidrymd, då denConvention is subject lo denuncia­ na konvention enligt bestämmelsertion in accordance with the provi­ na i artikel 9 kan uppsägas, tillställa sions of Article 9, communicate to Internationella arbetsbyråns generalthe Director-General a declaration direktör förklaring, som i varje annat modifying in any other respect the avseende ändrar lydelsen av tidigare

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 17

tenns of any former declaration and avgiven förklaring och klargör läget stating the present position in respect med hänsyn till ifrågavarande konof the application of the Convention. ventions tillämpning.

Artide 9 Artikel 9

1. A Member which has ratified 1. Medlem, som ratificerat denna tliis Convention may denounce it konvention, kan, sedan tio år förfluafter the expiration of ten years tit från den tidpunkt, då konventiofrom the date on which the Conven­ nen först trädde i kraft, uppsäga dention first comes into force, by an act samma genom skrivelse, som delgicommunicated to the Director- ves Internationella arbetsbyråns geGeneral of the International Labour neraldirektör för registrering. UppOffice for registration. Such denun- sägningen träder icke i kraft förrän ciation shall not take effect until one ett år efter det den registrerats. year after the date on which it is registered.

2. Each Member which has ratified 2. Medlem, som ratificerat denna this Convention and which does not, konvention och icke inom ett år efter within the year following the expira­ utgången av den i föregående motion of the period of ten years ment nämnda tioårsperioden gör mentioned in the preceding para- bruk av den i denna artikel stadgagraph, exercise the right of denuncia- de uppsägningsrätten, skall vara tion provided for in this Article, will bunden för en ny period av tio år och be bound for another period of ten kan därefter, med iakttagande av de years and, thereafter, may denounce i denna artikel föreskrivna villkoren, this Convention åt the expiration of uppsäga konventionen vid utgången each period of ten years under the av varje följande tioårsperiod. terms provided for in this Article.

Article 10 Artikel 10

1. The Director-General of the 1. Internationella arbetsbyråns geInternational Labour Office shall neraldirektör skall underrätta samtnotify all Members of the Interna­ liga medlemmar av Internationella tional Labour Organisation of the arbetsorganisationen om registreringregistration of all ratifications, decla- en av alla ratifikationer, förklaringrations and denunciations communi­ ar och uppsägningar, som delgivits cated to him by the Members of the honom av organisationens medlemOrganisation. mar.

2. When notifying the Members of 2. Då generaldirektören underrätthe Organisation of the registration tar organisationens medlemmar om of the second ratification communi­ registreringen av den andra ratifikacated to him, the Director-General tionen i ordningen, som delgivits hoshall draw the attention of the nom, har han att fästa medlemmarMembers of the Organisation to the nas uppmärksamhet på den dag, då date upon which the Convention will konventionen träder i kraft. come into force.

Article 11 Artikel 11

The Director-General of the Inter­ Internationella arbetsbyråns genenational Labour Office shall commu- raldirektör skall, för registrering nicate to the Secretary-Gencral of the jämlikt artikel 102 av Förenta Na- United Nations for registration in lioncrnas stadga, lämna Förenta Na- 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 70

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

accordance with Artide 102 of the tionernas generalsekreterare fullstänCharter of the United Nations full diga upplysningar om varje ratifikaparticulars of all ratifications, decla- tion, förklaring och uppsägning, som rations and acts of denunciation av honom registrerats i enlighet med registered by him in accordance with bestämmelserna i föregående arthe provisions of the preceding tiklar. artides.

Article 12 Artikel 12

Åt such times as it may consider Närhelst Internationella arbetsbynecessary the Governing Body of the råns styrelse finner det erforderligt, International Labour Office shall skall styrelsen förelägga Internatiopresent to the General Conference a nella arbetsorganisationens allmänreport on the working of this Conven- na konferens en redogörelse för kontion and shall examine the desira- ventionens tillämpning och taga unbility of placing on the agenda of der övervägande, huruvida anledning the Conference the question of its föreligger att på konferensens dagrevision in whole or in part. ordning uppföra frågan om dess revi­

sion, helt eller delvis.

Artide 13 Artikel 13

1. Should the Conference adopt a 1. Därest konferensen skulle annew Convention revising this Conven- taga en ny konvention, innebärande tion in whole or in part, then, unless revision, helt eller delvis, av förevathe new Convention otherwise pro­ rande konvention, och den nya konvides— ventionen icke föreskriver annat,

(a) the ratification by a Member a) skall en medlems ratifikation of the new revising Convention shall av den nya, reviderade konventionen, ipso jure involve the immediate för såvitt denna trätt i kraft, ipso denunciation of this Convention, jure medföra omedelbar uppsägning notwithstanding the provisions of av förevarande konvention, utan Article 9 above, if and when the new hinder av vad i artikel 9 här ovan revising Convention shall have come stadgas; into force;

(b) as from the date when the new b) skall från dag, då den nya, rerevising Convention comes into force viderade konventionen träder i kraft, this Convention shall cease to be open förevarande konvention icke längre to ratification by the Members. kunna ratificeras av medlemmarna.

2. This Convention shall in any 2. Förevarande konvention skall case remain in force in its actual likväl förbliva gällande till form och form and content for those Members innehåll för de medlemmar, som rawhich have ratified it but have not tificerat densamma men icke ratifiratified the revising Convention. cerat den nya, reviderade konven­

tionen.

Artide 14 Artikel 14

The English and French versions De engelska och franska texterna of the text of this Convention are till denna konvention skola äga lika equally authoritative. vitsord.

Kungt. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 19

Bilaga B

(Översättning)

Recommendation (No. 90) con- Rekommendation (nr 90) angåcerning Equal Remuneration for ende lika lön för män och kvinnor Men and Women Workers för för arbete av lika värde Work of Equal Value

The General Conference of the In­ Internationella arbetsorganisatioternational Labour Organisation, nens allmänna konferens, Having been convened åt Geneva vilken av styrelsen för Internaby the Governing Body of the In­ tionella arbetsbyrån sammankalternational Labour Office, and lats till Geneve och där samlats having met in its Thirty-fourth den 6 juni 1951 till sitt trettiofjärSession on 6 June 1951, and de sammanträde Having decided upon the adop­ och beslutat antaga vissa förslag tion of certain proposals with re- med avseende å principen angågard to the principle of equal re­ ende lika lön för män och kvinnor muneration for men and women för arbete av lika värde, vilken workers for work of equal value, fråga utgör den sjunde punkten which is the seventh item on the på sammanträdets dagordning, agenda of the session, and Having determined that these samt beslutat, att dessa förslag proposals shall take the form of a skola taga form av en rekommenRecommendation supplementing dation, avsedd att komplettera the Equal Remuneration Conven- konventionen angående lika lön, tion, 1951, 1951, adopts this twenty-ninth day of June antager denna den tjugonionde daof the year one thousand nine hun­ gen i juni månad år nittonhundradred and fifty-one the following Re­ femtioett följande rekommendation, commendation, which may be cited vilken må benämnas »rekommenas the Equal Remuneration Recom­ dation angående lika lön, 1951». mendation, 1951: Whereas the Equal Remuneration Då konventionen angående lika Convention, 1951, lays down cer­ lön, 1951, fastslår vissa allmänna tain general principles concerning principer rörande lika lön för män equal remuneration for men and och kvinnor för arbete av lika värde, women workers for wTork of equal value; Whereas the Convention provides då konventionen föreskriver, att that the application of the principle tillämpningen av principen om lika of equal remuneration for men and lön för män och kvinnor för arbete women workers for work of equal av lika värde skall främjas eller trygvalue shall be promoted or ensured gas på sätt som är förenligt med gälhy ineans appropriate to the me- lande ordning för fastställande av thods in operation for determining lönesatser i vederbörande land, rates of remuneration in the countrics concerned; 2* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 70

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

Whereas it is desirable to indicate då det är önskvärt att lämna vissa certain procedures for the progres­ anvisningar för den successiva tillsive application of the principles laid lämpningen av de i konventionen down in the Convention; fastslagna principerna,

Whereas it is åt the same time då det vidare är önskvärt, att desirable that all Members should, samtliga medlemmar vid tillämpin applying these principles, have ningen av dessa principer beakta den regard to methods of application ordning härutinnan, som med fördel which have been found satisfactory tillämpats i vissa länder, in certain countries;

The Conference recommends that förordar konferensen, att varje each Member should, subject to the medlem bör, med beaktande av konprovisions of Article 2 of the Con­ ventionens artikel 2, tillämpa följanvention, apply the following provi­ de bestämmelser samt till Internatiosions and report to the International nella arbetsbyrån, i enlighet med vad Labour Office as requested by the styrelsen därom må komma att beGoverning Body concerning the stämma, insända redogörelse angåmeasures taken to give effect there- ende de åtgärder, som vidtagits för to: att genomföra desamma.

1. Appropriate action should be 1. Efter samråd med vederbörande taken, after consultation with the arbetstagarorganisationer eller, där workers’ organisations concerned or, sådana saknas, vederbörande arbetswhere such organisations do not tagare, böra lämpliga åtgärder vidtaexist, with the workers concerned— gas

(a) to ensure the application of a) för att trygga tillämpningen av the principle of equal remuneration principen om lika lön för män och for men and women workers for kvinnor för arbete av lika värde bework of equal value to all employees träffande samtliga anställda inom of central Government departments den centrala statsförvaltningen; och or agencies; and

(b) to encourage the application b) för att främja principens tillof the principle to employees of läinpning beträffande anställda inom State, provincial or local Government statliga, regionala eller lokala myndepartments or agencies, where these digheter, där dessa äga bestämmanhave jurisdiction over rates of re­ derätt över lönesättningen. muneration.

2. Appropriate action should be 2. Efter samråd med vederbörande taken, after consultation with the arbetsgivar- och arbetstagarorganisaemployers’ and workers’ organisa­ tioner böra lämpliga åtgärder vidtations concerned, to ensure, as rapidly gas för att snarast möjligt trygga as practicable, the application of the tillämpningen av principen om lika principle of equal remuneration for lön för män och kvinnor för arbete men and women workers for work av lika värde i fråga om alla andra of equal value in all occupations, verksamhetsområden än de i punkt other than those mentioned in Para- 1 nämnda, beträffande vilka lönesättgraph 1, in which rates of remunera­ ningen regleras eller kontrolleras av tion are subject to statutory regula- det allmänna, särskilt såvitt avser tion or public control, particularly as regards—

(a) the establishment of mini­ a) fastställandet av minimi- eller mum or other wage rates in in- andra lönesatser inom sådana in-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 21

dustries and services where such rå­ dustrier och tjänsteområden, där dytes are determined under public lika lönesatser fastställas av offentauthority; lig myndighet;

(b) industries and undertakings b) industrier och företag, som drioperated under public ownership or vas eller kontrolleras av det allmäncontrol; and na; samt

(c) where appropriate, work exe- c) där så befinnes lämpligt, arbecuted under the terms of public con- ten, som utföras enligt bestämmelser tracts. i kontrakt, däri offentlig myndighet

är part.

3. (1) Where appropriate in the 3. 1) Därest så med gällande ordlight of the methods in operation for ning för fastställande av lönesatser är the determination of rates of re- förenligt, böra åtgärder genom lagmuneration, provision should be stiftning vidtagas för en allmän tillmade by legal enactment for the ge­ lämpning av principen om lika lön neral application of the principle of för män och kvinnor för arbete av equal remuneration for men and lika värde. women workers for work of equal value.

(2) The competent public author­ 2) Vederbörande offentliga mynity should take all necessary and ap­ dighet bör vidtaga alla erforderliga propriate measures to ensure that och lämpliga åtgärder för att arbetsemployers and workers are fully in­ givare och arbetstagare må erhålla formed as to such legal requirements fullständig kännedom om sådana lagand, where appropriate, advised on bestämmelsers innebörd samt i fall av their application. behov råd i fråga om bestämmelser­

nas tillämpning.

4. When, after consultation with 4. Därest efter hörande av vederthe organisations of workers and börande arbetstagares och arbetsgivaemployers concerned, where such res organisationer, där sådana finexist, it is not deemed feasible to nas, ett omedelbart genomförande av implement immediately the principle principen om lika lön för män och of equal remuneration for men and kvinnor för arbete av lika värde icke women workers for work of equal befinnes möjligt såvitt avser de i value, in respect of employment co- punkterna 1, 2 eller 3 angivna verkvered by Paragraphs 1, 2 or 3, ap­ samhetsområdena, böra lämpliga anpropriate provision should be made ordningar snarast möjligt vidtagas or caused to be made, as soon as eller föranstaltas i syfte att uppnå possible, for its progressive applica­ en successiv tillämpning av princition, by such measures as— pen, exempelvis genom åtgärder som

innebära

(a) decreasing the differentials a) en minskning av skillnaden i löbetween rates of remuneration for nesatserna för män respektive kvinmen and rates of remuneration for nor för arbete av lika värde; women for work of equal value;

(b) where a system of increments b) införandet av lika lönetillägg för is in force, providing equal incre­ män och kvinnor, vilka utföra arbements for men and women workers te av lika värde, där ett system med performing work of equal value. lönetillägg tillämpas.

5. Where appropriate for the pur­ 5. Där så befinnes lämpligt för att pose of facilitating the determination underlätta lönesättningen i enlighet

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962

of rates of remuneration in accor- med principen om lika lön för män dance with the principle of equal re­ och kvinnor för arbete av lika värde, muneration for men and women bör varje medlem i samråd med veworkers for work of equal value, derbörande arbetsgivares och arbetseach Member should, in agreement tagares organisationer införa eller with the employers’ and workers’ främja införandet av metoder för en organisations concerned, establish objektiv värdering, genom arbetsor encourage the establishment of analys eller på annat sätt, av den armethods for objective appraisal of betsuppgift som skall utföras, i syfte the work to be performed, whether att uppnå en klassificering av arby job analysis or by other proce- betsanställningar utan avseende å dures, with a view to providing a kön; sådana metoder böra tillämpas classification of jobs without regard i enlighet med bestämmelserna i arto sex; such methods should be ap- tikel 2 av konventionen. plied in accordance with the provisions of Article 2 of the Convention. 6. In order to facilitate the ap- 6. För att underlätta tillämpningplication of the principle of equal en av principen om lika lön för män remuneration för men and women och kvinnor för arbete av lika värde workers for work of equal value, böra, där så befinnes erforderligt, appropriate action should be taken, lämpliga åtgärder vidtagas för att where necessary, to raise the pro- höja kvinnliga arbetstagares arbetsductive efficiency of women workers produktivitet; i sådant syfte by such measures as— (a) ensuring tliat workers of both a) bör tillses, att arbetstagare av sexes have equal or equivalent fa- båda könen erhålla samma eller likcilities för vocational guidance or värdig tillgång till yrkesvägledning employment counselling, for voca­ eller yrkesrådgivning, yrkesutbildtional training and for placement; ning och arbetsförmedling; (b) taking appropriate measures b) böra kvinnor uppmuntras att to encourage women to use facilities begagna förefintliga möjligheter till for vocational guidance or employ­ yrkesvägledning eller yrkesrådgivment counselling, for vocational ning, yrkesutbildning och arbetsförtraining and for placement; medling; (c) providing welfare and social c) böra välfärds- och sociala åtgärservices which meet the needs of der, svarande mot kvinnliga arbetswomen workers, particularly those tagares behov, särskilt sådana med with family responsibilities, and fi- försörjningsplikt, vidtagas och kostnancing such services from general naderna bestridas antingen genom public funds or from social security anslag å statsbudgeten eller genom or industrial welfare funds financed fonder för social trygghet eller välby payments made in respect of färdsfonder, upprättade inom företaworkers without regard to sex; and gen genom avsättningar för arbetarnas räkning utan avseende å kön; och (d) promoting equality of men d) bör likställighet mellan manliga and women workers as regards ac­ och kvinnliga arbetstagare i fråga cess to occupations and posts with­ om tillträde till yrken eller befattout prejudice to the provisions of ningar främjas, med vederbörligt beinternational regulations and of na­ aktande av bestämmelserna i intertional laws and regulations concern- nationella regleringar och i nationell ing the protection of the health and lagstiftning angående skydd för kvinwelfare of women. nors hälsa och välfärd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 23

7. Every ef fort should be made to 7. Ingenting bör underlåtas för att promote public understanding of the inför den allmänna opinionen klargrounds on which it is considered göra skälen för att principen om lika that the principle of equal remunera- lön för män och kvinnor för arbete tion för men and women workers av lika värde bör genomföras. for work of equal value should be implemented.

8. Such investigations as may be 8. önskvärda utredningar för att desirable to promote the application främja principens tillämpning böra of the principle should be under­ företagas. taken.

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 70 år 1962

Bilaga C

(Översättning)

Convention (No. 111) concerning Konvention (nr 111) angående Discrimination in Respect of diskriminering i fråga om anställEmployment and Occupation ning och yrkesutövning

The General Conference of the In­ Internationella arbetsorganisatioternational Labour Organisation, nens allmänna konferens, Having been convened åt Gene- vilken av styrelsen för Internava by the Governing Body of the tionella arbetsbyrån sammankalInternational Labour Office, and lats till Geneve och där samlats den having met in its Forty-second 4 juni 1958 till sitt fyrtioandra Session on 4 June 1958, and sammanträde, Having decided upon the adop­ och beslutat antaga vissa förslag tion of certain proposals with re- angående diskriminering i fråga gard to discrimination in the field om anställning och yrkesutövning, of employment and occupation, vilken fråga utgör den fjärde punkwhich is the fourth item on the ten på sammanträdets dagordning, agenda of the session, and Having determined that these och beslutat, att dessa förslag proposals shall take the form of skola taga form av en internatioan international Convention, and nell konvention, Considering that the Declaration och beaktat att Philadelphiadeof Philadelphia affirms that all klarationen fastslår att alla mänhuman beings, irrespective of race, niskor, oavsett ras, trosbekännelse creed or sex, have the right to eller kön, äga rätt att i frihet, ekopursue both their material well- nomisk trygghet och under lika being and their spiritual develop- förutsättningar eftersträva matement in conditions of freedom and riellt välstånd och kulturell utdignity, of economic security and veckling, equal opportunity, and Considering further that dissamt vidare beaktat att diskricrimination constitutes a violation minering utgör en kränkning av of rights enunciated by the Unide rättigheter, som kungjorts i Allversal Declaration of Human männa förklaringen om de mänskRights, liga rättigheterna, adopts this twenty-fifth day of June antager denna den tjugofemte dagen of the year one thousand nine hund­ i juni månad år nittonhundrafemtiored and fifty-eight the following åtta följande konvention, som må Convention, -which may be cited as benämnas »konvention angående the Discrimination (Employment diskriminering (anställning och yrand Occupation) Convention, 1958: kesutövning), 1958».

Article 1 Artikel 1

1. For the purpose of this Con­ 1. I denna konvention förstås med vention the term “discrimination” uttrycket »diskriminering» includes— (a) any distinction, exclusion or a) varje åtskillnad, uteslutning preference made on the basis of race, eller företräde på grund av ras, hud-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 25

colour, sex, religion, political opi­ färg, kön, religion, politisk uppfattnion, national extraction or social ning, nationell härstamning eller soorigin, which has the effect of nulli- cialt ursprung, som har till följd, att fying or impairing equality of op- likställdhet med avseende å möjligportunity or treatment in employ- heter eller behandling i fråga om anment or occupation; ställning eller yrkesutövning omintetgöres eller beskäres; (b) such other distinction, exclu- b) varje åtskillnad, uteslutning sion or preference which has the ef­ eller företräde i övrigt, som har till fect of nullifying or impairing equal­ följd, att likställdhet med avseende å ity of opportunity or treatment in möjligheter eller behandling i fråga employment or occupation as may om anställning eller yrkesutövning be determined by the Member con- omintetgöres eller beskäres och som cerned after consultation with re­ må bestämmas av vederbörande presentative employers’ and work- medlemsstat efter samråd med reers’ organisations, where such exist, presentativa arbetsgivar- och arand with other appropriate bodies. betstagarorganisationer, där sådana finnas, ävensom med andra lämpliga organ. 2. Varje åtskillnad, uteslutning el2. Any distinction, exclusion or preference in respect of a particular ler företräde, som grundas på för anställningen enligt dennas natur erjob based on the inherent requireforderliga personliga kvalifikationer, ments thereof shall not be deemed to be discrimination. skall icke anses såsom diskriminering. 3. For the purpose of this Con- 3. I denna konvention förstås med uttrycken »anställning» och »yrkesvention the terms “employment” and utövning» jämväl tillträde till yrkes“occupation” include access to vocational training, access to employ­ utbildning, till anställning och till ment and to particular occupations, skilda yrken ävensom anställningsand terms and conditions of employ­ villkor. ment.

Article 2 Artikel 2

Varje medlem, för vilken denna Each Member för which this Convention is in force undertakes to konvention är i kraft, förbinder sig declare and pursue a national policy att utforma och tillämpa en nationell designed to promote, by methods politik, avsedd att genom metoder, appropriate to national conditions anpassade efter landets förhållanden and practice, equality of opportuni­ och praxis, främja likställdhet med ty and treatment in respect of em­ avseende å möjligheter och behandployment and occupation, with a ling i fråga om anställning och yrview to eliminating any discrimina­ kesutövning i syfte att avskaffa varje diskriminering i nämnda hänseende. tion in respect thereof.

Artide 3 Artikel 3

Each Member for which this Con- Varje medlem, för vilken denna vention is in force undertakes, by konvention är i kraft, förbinder sig methods appropriate to national con­ att genom metoder, anpassade efter landets förhållanden och praxis, ditions and practice— (a) to seek the co-operation of a) söka få till stånd samverkan employers’ and workers’ organisa- med arbetsgivarnas och arbetstagar-

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962

tions and other appropriate bodies nas organisationer ävensom med in promoting the acceptance and ob- andra berörda organ i syfte att främservance of this policy; ja godtagande och tillämpning av denna politik; (b) to enact such legislation and b) utfärda sådana lagar och stödja to promote such educational pro­ sådana undervisningsprogram som grammes as may be calculated to må vara ägnade att trygga ifrågavasecure the acceptance and obser- rande politiks godtagande och tillvance of the policy; lämpning; (c) to repeal any statutory provi­ c) upphäva alla lagbestämmelser sions and modify any administrative och ändra administrativa föreskrifter instructions or practices which are och praxis, vilka äro oförenliga med inconsistent with the policy; politiken; (d) to pursue the policy in re- d) fullfölja nämnda politik såvitt spect of employment under the di- avser anställning, som är underkasrect control of a national authority; tad statlig myndighets omedelbara kontroll; (e) to ensure observance of the e) sörja för att nämnda politik policy in the activities of vocational tillämpas inom den yrkesvägledguidance, vocational training and nings-, yrkesutbildnings- och arbetsplacement services under the direc- förmedlingsverksamhet, som bedrition of a national authority; ves under ledning av statlig myndighet; (f) to indicate in its annual re­ f) i sina årliga redogörelser för ports on the application of the Con- konventionens tillämpning angiva de vention the action taken in pursu- åtgärder, som vidtagits för att fullance of the policy and the results följa denna politik, samt därigenom secured by such action. vunna resultat.

Article 4 Artikel 4 Any measures affecting an indi- Såsom diskriminering skall icke vidual who is justifiably suspected anses åtgärder riktade mot den som °f’.or en8age(i in, activities preju- är skäligen misstänkt för eller indicial to the security of the State vecklad i en för rikets säkerhet skadshall not be deemed to be discrim- lig verksamhet, under förutsättning ination, provided that the individual att han äger anföra besvär hos ett i concerned shall have the right to enlighet med nationell praxis uppappeal to a competent body estab- rättat organ. lished in accordance with national practice.

Artide 5 Artikel 5

1. Special measures of protection 1. Särskilda skydds- eller biståndsor assistance provided for in other åtgärder, som angivits i andra av InConventions or Recommendations ternationella arbetsorganisationen adopted by the International Labour antagna konventioner och rekomConference shall not be deemed to mendationer skola icke anses såsom be discrimination. diskriminering. 2. Any Memher may, after con- 2. Varje medlem må efter samråd sultation with representative em- med representativa arbetsgivar- och ployers’ and workers’ organisations, arbetstagarorganisationer, där sådawhere such exist, determine that na finnas, besluta, att andra särskil-

Kungl. Maj.ts proposition nr 70 år 1962 27

other special measures designed to da åtgärder, avsedda att tillgodose meet the particular requirements of det speciella behovet hos personer, persons who, for reasons such as vilka av sådana skäl som kön, ålder, sex, age, disablement, family respon- invaliditet, försörjningsbörda eller sibilities or social or cultural status, social eller kulturell nivå allmänt are generally recognised to require erkännas vara i behov av särskilt special protection or assistance, shall skydd eller bistånd, icke skola anses not be deemed to be discrimination. såsom diskriminering.

Article 6 Artikel 6

Each Member which ratifies this Varje medlem, som ratificerar denConvention undertakes to apply it na konvention, förbinder sig att tillto non-metropolitan territories in ac- lämpa densamma på utanför modercordance with the provisions of the landet belägna områden i enlighet Constitution of the International La- med bestämmelserna i Internatiobour Organisation. nella arbetsorganisationens stadga.

Artide 7 Artikel 7

The formal ratifications of this De officiella ratifikationerna av Convention shall be communicated denna konvention skola delgivas Into the Director-General of the Inter­ ternationella arbetsbyråns generaldinational Labour Office för registra- rektör och registreras av honom. tion.

Artide 8 Artikel 8

1. This Convention shall be bind- 1. Denna konvention är bindande ing only upon those Members of the allenast för de medlemmar av InterInternational Labour Organisation nationella arbetsorganisationen, vilwhose ratifications have been re­ kas ratifikationer registrerats av gegistered with the Director-General. neraldirektören.

2. It shall come into force twelve 2. Den träder i kraft tolv månader months after the date on which the efter det två medlemmars ratifikaratifications of two Members have tioner registrerats av generaldirekbeen registered with the Director- tören. General.

3. Thereafter, this Convention 3. Därefter träder denna konvenshall come into force for any Mem­ tion i kraft för varje medlem tolv ber twelve months after the date on månader efter den dag, då dess ratiwhich its ratification has been re­ fikation registrerats. gistered.

Artide 9 Artikel 9

1. A Member which has ratified 1. Varje medlem, som ratificerat this Convention may denounce it denna konvention, kan, sedan tio år after the expiration of ten years förflutit från den tidpunkt, då konfrom the date on which the Conven­ ventionen först trädde i kraft, upption first coines into force, by an act säga densamma genom skrivelse, som communicated to the Director-Gen­ delgives Internationella arbetsbyråns eral of the International Labour generaldirektör för registrering. Office for registration. Such denun- Uppsägningen träder icke i kraft ciation shall not take effeet until förrän ett år efter det den registreone year after the date on which it rats. is registered.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

2. Each Member which has ra- 2. Varje medlem, som ratificerat tified this Convention and which denna konvention och icke inom ett does not, within the year following år efter utgången av den i föregåenthe expiration of the period of ten de moment nämnda tioårsperioden years mentioned in the preceding gör bruk av den i denna artikel stadparagraph, exercise the right of gade uppsägningsrätten, skall vara denunciation provided for in this bunden för en ny period av tio år och Article, wiil be bound for another kan därefter, med iakttagande av de period of ten years and, thereafter, i denna artikel föreskrivna villkoren, may denounce this Convention åt uppsäga konventionen vid utgången the expiration of each period of ten av varje följande tioårsperiod. years under the terms provided for in this Article.

Article 10 Artikel 10

1. The Director-General of the In­ 1. Internationella arbetsbyråns geternational Labour Office shall no- neraldirektör skall underrätta samttify all Members of the Internatio­ liga medlemmar av Internationella nal Lahour Organisation of the re- arbetsorganisationen om registregistration of all ratifications and ringen av alla ratifikationer, förkladenunciations communieated to him ringar och uppsägningar, som delgiby the Members of the Organisa­ vits honom av organisationens medtion. lemmar.

2. When notifying the Members 2. Då generaldirektören underrätof the Organisation of the registra- tar organisationens medlemmar om tion of the second ratification com- registreringen av den andra ratifikamunicated to him, the Director-Gen­ tionen i ordningen, som delgivits hoeral shall draw the attention of the nom, har han att fästa medlemmarMembers of the Organisation to the nas uppmärksamhet på den dag, då date upon which the Convention konventionen träder i kraft. will come into force.

Article 11 Artikel 11

The Director-General of the In­ Internationella arbetsbyråns geneternational Labour Office shall com- raldirektör skall, för registrering municate to the Secretary-General jämlikt artikel 102 av Förenta Natioof the United Nations for registra- nernas stadga, lämna Förenta Natiotion in accordance with Article 102 nernas generalsekreterare fullständiof the Charter of the United Nations ga upplysningar om varje ratifikafull particulars of all ratifications tion, förklaring och uppsägning, som and acts of denunciation registered av honom registrerats i enlighet med by him in accordance with the pro­ bestämmelserna i föregående artikvisions of the preceding Artides. lar.

Article 12 Artikel 12

Åt such times as it may consider Vid utgången av varje tidrymd av necessary the Governing Body of the tio år, räknat från denna konvenInternational Labour Office shall tions ikraftträdande, skall Internapresent to the General Conference a tionella arbetsbyråns styrelse förereport on the working of this Con­ lägga Internationella arbetsorganisavention and shall examine the de- tionens allmänna konferens en redosirability of placing on the agenda görelse för konventionens tillämp-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 29

of the Conference the question of its ning och taga under övervägande, revision in whole or in part. huruvida anledning föreligger att på

konferensens dagordning uppföra

frågan om dess revision, helt eller

delvis.

Article 13 Artikel 13

1. Should the Conference adopt a 1. Därest konferensen skulle antanew Convention revising this Con- ga en ny konvention, innebärande revention in whole or in part, then, vision, helt eller delvis, av förevaranunless the new Convention other- de konvention, och den nya konvenwise provides— tionen icke föreskriver annat,

(a) the ratification by a Member a) skall en medlems ratifikation av of the new revising Convention shall den nya, reviderade konventionen, ipso jure involve the immediate för såvitt denna trätt i kraft, ipso denunciation of this Convention, jure medföra omedelbar uppsägning notwithstanding the provisions of av förevarande konvention, utan hinArticle 9 above, if and when the new der av vad i artikel 9 här ovan stadrevising Convention shall have come gas; into force;

(b) as from the date when the b) skall från den dag, då den nya, new revising Convention comes into reviderade konventionen träder i force this Convention shall cease to kraft, förevarande konvention icke be open to ratification by the Mem- längre kunna ratificeras av medlembers. marna.

2. This Convention shall in any 2. Förevarande konvention skall case remain in force in its actual likväl förbliva gällande till form och form and content for those Members innehåll för de medlemmar, som rawhich have ratified it but have not tificerat densamma men icke ratifiratified the revising Convention. cerat den nya, reviderade konventio­

nen.

Artide It Artikel li

The English and French versions De engelska och franska texterna of the text of this Convention are till denna konvention skola äga lika equally authoritative. vitsord.

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 70 är 1962

Bilaga D

(Översättning)

Recommendation (No. 111) con- Rekommendation (nr 111) angåceming Discrimination in Respect ende diskriminering i fråga om of Employment and Occupation anställning och yrkesutövning

The General Conference of the In­ Internationella arbetsorganisatioternational Labour Organisation, nens allmänna konferens,

Having been convened åt Geneva vilken av styrelsen för Interna­

by the Governing Body of the In­ tionella arbetsbyrån sammankal­

ternational Labour Office, and lats till Genéve och där samlats

having met in its Forty-second den 4 juni 1958 till sitt fyrtio-

Session on 4 June 1958, and andra sammanträde,

Having decided upon the adop­ och beslutat antaga vissa förslag

tion of certain proposals with re- angående diskriminering i fråga

gard to discrimination in the field om anställning och yrkesutövning,

of employment and occupation, vilken fråga utgör den fjärde punk­

which is the fourth item on the ten på sammanträdets dagordning,

agenda of the session, and samt beslutat, att dessa förslag

Having determined that these skola taga form av en rekommen­

proposals shall take the form of a dation, avsedd att komplettera

Recommendation supplementing konventionen angående diskrimi­

the Discrimination (Employment nering (anställning och yrkesut­

and Occupation) Convention, 1958, övning), 1958, adopts this twenty-fifth day of June antager denna den tjugofemte dagen of the year one thousand nine hun­ i juni månad år nittonhundrafemtiodred and fifty-eight the following åtta följande rekommendation, som Recommendation, which may be ci- må benämnas »rekommendation anted as the Discrimination (Employ­ gående diskriminering (anställning ment and Occupation) Recommend­ och yrkesutövning), 1958». ation, 1958.

The Conference recommends that Konferensen förordar, att varje each Member should apply the fol­ medlem bör tillämpa följande anvislowing provisions: ningar.

I. Definitions I. Definitioner

1.(1) For the purpose of this Re­ 1.1)1 denna rekommendation förcommendation the term “discrimin­ stås med uttrycket »diskriminering» ation” includes—

(a) any distinction, exclusion or a) varje åtskillnad, uteslutning elpreference made on the basis of race, ler företräde på grund av ras, hudcolour, sex, religion, political opi­ färg, kön, religion, politisk uppfattnion, national extraction or social ning, nationell härstamning eller soorigin, which has the effect of nul- cialt ursprung, som har till följd, att lifying or impairing equality of op- likställdhet med avseende å möjlig-

Kungl. Maj ris proposition nr 70 år 1962 31

portunity or treatment in employ- heter eller behandling i fråga om anment or occupation; ställning eller yrkesutövning omintetgöres eller beskäres; (b) such other distinction, exclu- b) varje åtskillnad, uteslutning elsion or preference which has the ef- ler företräde i övrigt, som har till fect of nullifying or impairing equa- följd, att likställdhet med avseende å lity of opportunity or treatment in möjligheter eller behandling i fråga employment or occupation as may om anställning eller yrkesutövning be determined by the Member con- omintetgöres eller beskäres och som cerned after consultation with re­ må bestämmas av vederbörande medpresentative employers’ and wor- lemsstat efter samråd med represenkers’ organisations, wherc such exist, tativa arbetsgivar- och arbetstagarand with other appropriate bodies. organisationer, där sådana finnas, ävensom med andra lämpliga organ. (2) Any distinction, exclusion or 2) Varje åtskillnad, uteslutning elpreference in respect of a particular ler företräde, som grundas på för anjob based on the inherent require- ställningen enligt dennas natur erments thereof is not deemed to be forderliga personliga kvalifikationer, discrimination. skall icke anses såsom diskriminering. (3) For the purpose of this Re- 3) I denna rekommendation förcommendation the terms “employ- stås med uttrycken »anställning» och ment” and “occupation” include ac­ »yrkesutövning» jämväl tillträde till cess to vocational training, access to yrkesutbildning, till anställning och employment and to particular oc- till skilda yrken ävensom anställcupations, and terms and conditions ningsvillkor. of employment.

II. Formnlation and Application II. Politikens utformning och of PoKcy tillämpning

2. Each Member should formulate 2. Varje medlem bör utforma en a national policy for the prevention nationell politik till förhindrande av of discrimination in employment diskriminering i anställning och yrand occupation. This policy should kesutövning. Denna politik bör be applied by means of legislative bringas i tillämpning genom lagstiftmeasures, collective agreements be- ningsåtgärder, kollektivavtal mellan tween representative employers’ and representativa arbetsgivar- och arworkers’ organisations or in any betstagarorganisationer eller på another manner consistent with na­ nat med nationella förhållanden och tional conditions and practice, and praxis förenligt sätt, varvid följande should have regard to the following principer böra beaktas: principles: (a) the promotion of equality of a) åtgärder ägnade att främja likopportunity and treatment in em­ ställdhet med avseende å möjligheter ployment and occupation is a matter och behandling i fråga om anställof public concern; ning eller yrkesutövning utgöra en angelägenhet av allmänt intresse; (b) all persons should, without b) varje individ bör utan diskrimidiscrimination, enjoy equality of op- nering åtnjuta likställdhet med avse-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

portunity and treatment in respect ende å möjligheter och behandling of— såvitt angår (i) access to vocational guidance i) tillträde till yrkesvägledning och and placement services; arbetsförmedling; (ii) access to training and em- ii) tillträde till yrkesutbildning och ployment of their own choice on the anställning efter eget val enligt perbasis of individual suitability for sonligt anlag för dylik utbildning such training or employment; eller anställning; (iii) advancement in accordance iii) befordran i enlighet med sina with their individual character, ex- personliga egenskaper, erfarenhet, perience, ability and diligence; skicklighet och nit; (iv) security of tenure of emplov- iv) trygghet i anställningen; ment; (v) remuneration for work of v) lön för arbete av lika värde; equal value; (vi) conditions of work including vi) arbetsvillkor, däri inbegripna arhours of work, rest periods, annual betstid, viloperioder, semester, åtgärholidays with pay, occupational safe- der för säkerhet och hälsa på arbetsty and occupational health meas- platsen, ävensom åtgärder för social ures, as well as social security meas- trygghet, välfärdsanordningar samt ures and welfare facilities and bene- sociala förmåner, som tillhandahållas fits provided in connection with em­ i samband med anställningen; ployment; (c) government agencies should c) statliga organ böra inom hela apply non-discriminatory employ­ sitt verksamhetsområde tillämpa en ment policies in all their activities; anställningspolitik utan någon som helst diskriminering; (d) employers should not practise d) arbetsgivarna böra icke utöva or countenance discrimination in eller tolerera diskriminering i fråga engaging or training any person for om arbetstagares anställning, utbildemployment, in advancing or retain- ning, befordran, kvarblivande i ing such person in employment, or tjänst eller vid bestämmandet av anin fixing terms and conditions of ställningsvillkoren; vid tillämpningemployment; nor should any person en av denna princip böra arbetsgivaror organisation obstruct or interfere, na icke utsättas för obstruktioner eleither directly or indirectly, with ler inblandning, vare sig direkt eller employers in pursuing this prin- indirekt, från enskild persons eller ciple; från organisations sida; (e) in collective negotiations and e) arbetsmarknadens parter böra i industrial relations the parties kollektiva förhandlingar och i förshould respect the principle of equal- hållandet sig emellan respektera ity of opportunity and treatment in principen om likställdhet med avseemployment and occupation, and ende å möjligheter och behandling i should ensure that collective agree- fråga om anställning och yrkesutövments contain no provisions of a ning samt böra tillse att kollektivavdiscriminatory character in respect tal icke innehålla bestämmelser av of access to, training for, advance­ diskriminerande natur beträffande ment in or retention of employment tillträde till, utbildning för, befordor in respect of the terms and con­ ran eller kvarblivande i anställning ditions of employment; eller i fråga om anställningsvillkor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962 33

(f) employers’ and workers’ or­ f) arbetsgivarnas och arbetstagarganisations should not practise or nas organisationer böra icke utöva countenance discrimination in re- eller tolerera diskriminering med avspect of admission, retention of seende å beviljande eller bibehållanmembership or participation in their de av medlemskap i desamma eller affairs. deltagande i dessas fackliga angelägenheter. 3. Each Member should— 3. Varje medlem bör (a) ensure application of the prin- a) trygga tillämpningen av princiciples of non-discrimination— perna rörande icke-diskriminering (i) in respect of employment un­ i) med avseende å anställning, der the direct control of a national som står under nationell myndighets authority; omedelbara kontroll; (ii) in the activities of vocational ii) i yrkesväglednings-, yrkesutguidance, vocational training and bildnings- och arbetsförmedlingsplacement services under the direc- verksamhet, som är underställd nation of a national authority; tionell myndighets ledning; (b) promote their observance, b) där så är möjligt och erforderwhere practicable and necessary, in ligt främja dessa principers iakttarespect of other employment and gande med avseende å annan anställother vocational guidance, vocational ning samt annan yrkesväglednings-, training and placement services by yrkesutbildnings- och arbetsförmedsuch methods as— lingsverksamhet, därvid bl. a. följande metoder må komma till användning (i) encouraging state, provincial i) statliga, regionala eller lokala or local government departments or myndigheter eller organ samt induagencies and industries and under- strier och företag, som drivas eller takings operated under public own- kontrolleras av det allmänna, böra ership or control to ensure the ap­ erhålla stöd för att trygga principerplication of the principles; nas tillämpning; (ii) making eligibility for con- ii) godkännande av kontrakt, som tracts involving the expenditure of medföra ianspråktagande av allmänpublic funds dependent on observ­ na medel, bör göras beroende av att ance of the principles; principerna iakttagas; (iii) making eligibility for grants iii) beviljande av anslag till utbildto training establishments and for a ningsanstalter samt tillstånd att belicence to operate a private employ­ driva privata arbetsförmedlings- eller ment agency or a private vocational yrkesvägledningsbyråer bör göras beguidance Office dependent on obser­ roende av att principerna iakttagas. vance of the principles. 4. Appropriate agencies, to be as- 4. Lämpliga organ böra — där så sisted where practicable by advisory är möjligt med biträde av rådgivancommittees composed of representa­ de kommittéer bestående av företives of employers’ and workers’ or­ trädare för arbetsgivarnas och arganisations, where such exist, and of betstagarnas organisationer, där såother interested bodies, should be dana finnas, ävensom för andra beestablishcd for the purpose of pro- rörda organ — upprättas i syfte att moting application of the policy in främja tillämpningen av denna poall fields of public and private em­ litik inom alla områden av offentlig ployment, and in particular— och privat anställning samt särskilt

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

(a) to take all practicable mea- a) vidtaga alla genomförbara åtsures to foster public understanding gärder ägnade att bibringa allmänheand acceptance of the principles of ten förståelse för och förmå den att non-discrimination; godtaga principerna rörande ickediskriminering; (b) to receive, examine and in- b) till prövning upptaga klagomål vestigate complaints that the policy över att politiken icke följes samt is not being observed and, if neces- vid behov genom förlikning åstadsary by conciliation, to secure the komma rättelse i en mot politiken correction of any practices regarded stridande praxis; as in conflict with the policy; and (c) to consider further any com­ c) till förnyad prövning upptaga plaints which cannot be effectively klagomål, vilka icke kunnat avgöras settled by conciliation and to render genom förlikning samt avgiva yttranopinions or issue decisions concern- de eller fatta beslut rörande sättet att ing the manner in which discrimina- åstadkomma rättelse i påvisad distory practices revealed should be kriminerande praxis. corrected. 5. Each Member should repeal any 5. Varje medlem bör upphäva statutory provisions and modify any samtliga lagbestämmelser och ändra administrative instructions or prac­ administrativa instruktioner och tices which are inconsistent with the praxis, som stå i strid med ifrågavapolicy. rande politik. 6. Application of the policy should 6. Tillämpningen av politiken bör not adversely affect special measures icke menligt påverka särskilda åtgärdesigned to meet the particular re- der, avsedda att tillgodose det spequirements of persons who, for rea­ ciella behovet hos personer, vilka av sons such as sex, age, disablement, sådana skäl som kön, ålder, invalidifamily responsibilities or social or tet, försörjningsbörda eller social elcultural status are generally recog- ler kulturell nivå allmänt erkännas nised to require special protection or vara i behov av särskilt skydd eller assistance. bistånd. 7. Any measures affecting an in- 7. Såsom diskriminering böra icke dividual w’ho is justifiably suspected anses åtgärder riktade mot den som of, or engaged in, activities pre- är skäligen misstänkt för eller injudicial to the security of the State vecklad i en för rikets säkerhet skadshould not be deemed to be discri- lig verksamhet, under förutsättning mination, provided that the indi- att han äger anföra besvär hos ett i vidual concerned has the right to enlighet med nationell praxis upprätappeal to a competent body estab- tat organ. lished in accordance with national practice. 8. With respect to immigrant wor- 8. I fråga om immigrerande arbetakers of foreign nationality and the re av främmande nationalitet och demembers of their families, regard ras familjemedlemmar böra de i konshould be had to the provisions of ventionen angående migrerande arthe Migration for Employment Con- betare (reviderad), 1949,intagna bevention (Revised), 1949, relating to stämmelserna om lika behandling equality of treatment and the pro­ ävensom de i rekommendationen anvisions of the Migration for Employ­ gående migrerande arbetare (revidement Recommendation (Revised), rad), 1949, intagna anvisningarna ro-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1962

1949, relating to the lifting of restric- rande lättnader i restriktioner betions on access to employment. träffande anställning beaktas. 9. There should be continuing co- 9. Vederbörande myndigheter, föoperation between the competent reträdare för arbetsgivare, arbetstaauthorities, representatives of em- gare och lämpliga organ böra fortployers and workers and appropriate löpande samverka i syfte att överbodies to consider what further po­ väga vilka ytterligare positiva åtgärsitive measures may be necessary in der, som med hänsyn till de natiothe light of national conditions to nella förhållandena må finnas påkalput the principles of non-discrimina- lade för att förverkliga principerna tion into effect. rörande icke-diskriminering.

III. Co-ordination of Measures for the ITT. Samordning av åtgärder till före* Prevention of Discrimination byggande av diskriminering in All Fields på alla områden

10. The authorities responsible for 10. För åtgärder mot diskrimineaction against discrimination in em­ ring i fråga om anställning och yrployment and occupation should co- kesutövning ansvariga myndigheter operate closely and continuously böra intimt och fortlöpande samwith the authorities responsible for verka med de för åtgärder mot disaction against discrimination in kriminering på andra områden another fields in order that measures svariga myndigheterna, i syfte att ertaken in all fields may be co-ordi- nå en samordning av vidtagna åtgärnated. der.