Prop. 1962:85
('angående Sveriges an\xad slutning till en konvention för upprättande av Organi\xad sationen för europeisk rymdforskning m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
1
Nr 85
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående Sveriges an
slutning till en konvention för upprättande av Organi sationen för europeisk rymdforskning m. m.; given Stockholms slott den 2 mars 1962.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande depar tementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag om Sveriges anslutning till en konven tion för upprättande av Organisationen för europeisk rymdforskning. Orga nisationen har till syfte att uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan medlemsstaterna inom rymdforskning och rymd teknologi. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt gö ras allmänt tillgängliga. Organisationen skall genomföra ett vetenskapligt forskningsprogram och upprätta vissa härför erforderliga anläggningar, bl. a. ett raketfält för uppsändande av höghöjdsraketer i norrskenszonen.
Frågan om förläggning av ett sådant fält till Kirunaområdet behandlas i propositionen.
Svensk anslutning till konventionen har preliminärt beräknats medföra ett bidrag under de första åtta åren av sammanlagt cirka 77,5 miljoner kr., varav för de första tre åren cirka 19,6 miljoner kr. Beträffande Sveriges bi drag till organisationen under en interimsperiod föreslås i propositionen ett anslag på innevarande budgetårs tilläggsstat av 280 000 kr. För nästkom mande budgetår föreslås ett anslag av 1 900 000 kr.
1 propositionen behandlas vidare frågan om organisation av svensk rymd forskning. För nästkommande budgetår föreslås ett anslag av 1 000 000 kr. till detta ändamål.
1 — Ilihang till Riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 85
2
Kungl. Maj:ts proposition, nr 85 dr 1962
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 2
mars 1962.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
U
ndén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — ef
ter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angåen
de Sveriges anslutning till en konvention för upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning m. m. och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition, bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, sid.
512, har jag uttalat, att slutlig ställning icke borde tagas till av Svenska kom
mittén för rymdforskning framlagt anslagsäskande för svensk rymdforsk
ning innan spörsmålet om svensk medverkan i den internationella rymd
forskningen — vilket då befann sig på utredningsstadiet — blivit slutligt
berett. Sedan förberedelsearbetet med att sätta upp en europeisk organisa
tion för fredligt samarbete inom rymdforskning och rymdteknologi — ESRO
— numera i huvudsak avslutats, får jag anmäla såväl frågan om svensk an
slutning till sagda europeiska forskningsorganisation som frågan om orga
nisationen av den svenska rymdforskningen.
I. Europeiskt rymdforskningssamarbete
1. Inledning
Den 1 december 1960 undertecknade elva europeiska stater i Meyrin
(Schweiz) en överenskommelse om att upprätta en förberedande kommis
sion för att utarbeta förslag till en vetenskaplig europeisk organisation för
rymdforskning. Staterna var Sverige, Belgien, Danmark, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Förbundsre
publiken Tyskland. Österrike har, genom att senare underteckna överens
kommelsen, deltagit i kommissionens arbete sedan i slutet av oktober 1961.
Antalet stater som slutligen deltagit är sålunda tolv.
Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962
3
Efter mer än ett års förberedelsearbete, under vilket i den svenska för
handlingsdelegationen ingått representanter för Svenska kommittén för
rymdforskning, föreligger nu förslag till konventionstext, finansprotokoll
och budgetprotokoll, vilka torde få fogas som bilaga till statsrådsprotokollet
i detta ärende. Därjämte har under förberedelsearbetet utarbetats ett för
slag till vetenskapligt program, som omfattar fredligt samarbete inom rymd
forskning och rymdteknologi och som har planerats för i första hand en tids
period om åtta år, under vilken tid medlemsstat ej äger utträda ur organisa
tionen. För att genomföra det åttaåriga forskningsprogrammet har beräk
nats ett medelsbehov på inemot 1 600 milj. kr., varav merparten hänför sig
till kostnader för de vetenskapliga institutioner som ESRO avser sätta upp.
Dessa är säte för huvudadministration, rymdtekniskt centrum samt i nära
anslutning till detta ett mindre forskningslaboratorium, raketfält i norr-
skenszonen, avsett att förläggas till trakten av Kiruna, datacentral samt
preliminärt sju stationer för satellitobservationer. Sammanlagda personal
styrkan beräknas bli, när organisationen är utbyggd, drygt 1 300 personer,
varav i runt tal 600 forskare och tekniker.
2. Konventionen m.m.
Konventionen beträffande ESRO (European Space Research Organisation)
omfattar en inledning jämte 24 artiklar. Till konventionen har fogats två
protokoll, ett rörande finansiella bestämmelser samt ett om medelsbehovet
under organisationens första tre respektive åtta år. Konventionen och de
båda protokollen avses bli tillgängliga för undertecknande vid en mellan-
statlig konferens som preliminärt utsatts till maj 1962.
I artikel I anges vilka stater som är medlemmar i ESRO och i artiklarna
II—VIII redogörs för organisationens uppgifter. Artiklarna IX—XIV inne
håller institutionella bestämmelser och artiklarna XV—XXIV allmänna frå
gor, såsom konventionens ratifikation och ikraftträdande samt förfarande
vid medlemmars till- och frånträde.
I det följande återges det huvudsakliga innehållet i konventionen och de
två protokollen.
Inledande bestämmelse och medlemskretsen
I inledningen framhålles att signatärmakterna, beaktande de förslag som
avgivits av förberedande kommissionen, avser att etablera europeiskt rymd-
forskningssamarbete för uteslutande fredligt ändamål.
Artikel 1 anger att medlemmar i organisationen är dels de stater som del
tagit i förberedelsearbetet och som undertecknat och ratificerat konventio
nen, dels de stater som anslutit sig till organisationen. Därjämte kommer att
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
anges var organisationens säte förlägges; slutligt ställningstagande härtill
kommer emellertid att tagas först under den mellanstatliga konferens vid
vilken konventionen blir öppen för undertecknande. Detta innebär att orten
för närvarande icke har kunnat anges, liksom att tomrum lämnats på de
ställen i konventionen och protokollet, där ifrågavarande medlemsstat eller
dess regering skall anges.
Organisationens uppgifter
Artikel II. Organisationen skall ha till syfte att uteslutande för fredligt än
damål möjliggöra och främja samarbete mellan europeiska stater inom
rymdforskning och rymdteknologi.
Artikel III. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt
göras allmänt tillgängliga. Likaså skall de tekniska resultaten, under förbe
håll av patenträttigheter, regelmässigt publiceras eller på annat sätt göras
allmänt tillgängliga. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av vetenskap
liga och tekniska informationer. De skall dock icke kunna avkrävas infor
mation vilken erhållits utanför organisationen ifall vederbörande stat anser
att detta står i strid med dess säkerhet, avtal med tredje part eller de förut
sättningar under vilka informationerna erhållits.
Artikel IV. Medlemsstaterna skall underlätta utbyte av personer verksam
ma inom rymdforskning och rymdteknologi under förutsättning att icke till-
lämpningen av lagar och bestämmelser som rör inresa, uppehåll eller utresa
förändras härigenom.
Artikel V. För att uppnå sina huvudsyften skall organisationen genom
föra ett vetenskapligt forskningsprogram och en därmed sammanhängande
teknologisk verksamhet. Organisationen bör i synnerhet planera och kon
struera nyttolast för höghöjdsraketer samt satelliter och rymdsonder, vilka
skall bära instrument som tillhandahållits av medlemsstat eller organisatio
nen, anskaffa bärraketer och vidtaga åtgärder för deras uppsändande, ombe
sörja att erhållna data samlas, reduceras och analyseras, understödja den
forskning och vidareutveckling, som är nödvändig för programmets genom
förande, främja och sörja för dels kontakter och utbyte mellan vetenskaps
män och tekniker dels erforderlig vidareutbildning av dessa, utsända infor
mationer till medlemsstaterna, samarbeta med forskningsinstitut i medlems
staterna och bistå vid samordning av deras forskningsverksamhet samt slut
ligen sluta kontrakt för att organisationen skall få rättighet att utnyttja dels
anläggningar för uppsändande av raktter och satelliter dels andra i med
lemsstaterna eller andra stater tillgängliga anläggningar.
Artikel VI. Organisationen må upprätta och driva för genomförandet av
programmet erforderliga anläggningar. Följande anläggningar skall upprät
tas för att möjliggöra organisationens initialprogram, som löper på åtta år:
ett rymdtekniskt centrum, som skall planera och konstruera nyttolast för
5
höghöjd sraketer samt satelliter och rymdsonder, samt vid vilket avancerad teknisk forskning skall främjas; ett mindre forskningslaboratorium i när heten av detta centrum; anläggningar för att uppsända höghöjdsraketer; en datacentral samt stationer för observation, telemetri och telestyrning.
Artikel VII. Inom ramen för organisationens program skall uppsändas höghöjdsraketer, mindre satelliter i jorden närliggande banor, små rymd sonder samt större satelliter och rymdsonder. Antalet uppsändningar skall beslutas av organisationens råd och experimenten skall planeras av med lemsstaterna eller organisationen.
Artikel VIII. Stat eller stater som utanför det överenskomna programmet men inom ramen för organisationens verksamhet deltager i ett projekt för vilket organisationen ställt sina anläggningar till förlogande, skall själva stå för kostnaderna.
Kungl. Maj:is proposition nr 85 dr 1!)62
Institutionella bestämmelser
Artikel IX och XI. Organisationen består av ett råd och en generaldirek tör. Personalen utses av rådet efter förslag av generaldirektören.
Artikel X. Rådet som består av högst två delegater från varje medlemsstat, och i vilket varje medlemsstat äger en röst, skall sammanträda minst två gånger årligen. Rådet skall bestämma de riktlinjer organisationen har att följa i vetenskapliga, tekniska och administrativa frågor. Vidare skall det vart tredje år, genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, bestämma tillgängliga anslagsmedel för den följande treårsperioden. Rådet skall även, likaledes genom enhälligt beslut, preliminärt uppskatta medelsbehovet tör den därpå följande treårsperioden. Inom ramen för den sålunda beslutade treårsbudgeten skall rådet sedan, genom beslut av två tredjedelar av antalet medlemsstater, bestämma organisationens årsbudget.
Under organisationens åttonde verksamhetsår skall omröstningsreglerna granskas och de må, genom enhälligt beslut, ändras med hänsynstagande till då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet.
Artikel XII. Varje medlemsstat skall bidraga såväl till kapitalutgifterna som till de löpande utgifterna. Länderbidragen skall bestämmas med ut gångspunkt från genomsnittliga netlonationalinkomsten till produktions kostnad för de tre senaste åren för vilka statistik finns tillgänglig; dock må ingen medlemsstat åläggas att erlägga mer än 25 procent av de totala utgif terna. I vissa fall må länderbidragen på grund av speciella förhållanden re duceras för en begränsad period.
Artikel XIII. Organisationen må, genom ett enhälligt beslut i rådet, inleda samarbete med andra internationella organisationer och institutioner samt med icke medlemsstater och deras organisationer och institutioner.
Artikel XIV. Organisationen utgör en juridisk person. Avtal beträffande
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
huvudsäte och anläggningar skall slutas mellan organisationen och de med
lemsstater på vars territorier huvudsätet och anläggningarna placeras.
Allmänna bestämmelser
Artikel XV. Rådet äger föreslå medlemsstaterna ändringar av konventio
nen. hör att en av rådet sålunda förordad ändring skall kunna antagas krä-
ves skriftlig tillstyrkan av samtliga medlemsstater. Rådet äger vidare, ge
nom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater, ändra finansprotokollet
förutsatt att en sådan ändring icke strider mot konventionen.
Artikel XVI. Tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av konven
tionen, vilka icke kan lösas genom medling av rådet, skall hänskjutas till
Internationella domstolen om icke berörda medlemsstater överenskommer
om annat förlikningssätt.
Artikel XVII. När konventionen varit i kraft i sex år, äger medlemsstat an
mäla sitt utträde ur organisationen; utträdet skall gälla från och med ut
gången av det budgetår som följer det varunder utträdesanmälan avläm
nades.
Artikel XVIII. I det fall att en medlemsstat underlåtit att uppfylla de för
pliktelser den åtagit sig enligt konventionen skall den, genom beslut av två
tredjedelar av samtliga medlemsstater, upphöra att vara medlem av organi
sationen.
Artikel XIX. Organisationen skall upplösas, om den vid någon tidpunkt
har mindre än fem medlemmar. Den kan vidare upplösas vid vilken tidpunkt
som helst, om samtliga medlemsstater kommer överens om detta.
Artikel XX XXI. Konventionen och de till konventionen fogade finans
protokollet respektive budgetprotokollet träder i kraft när sex stater har
ratificerat eller anslutit sig till dessa handlingar under förutsättning bl. a.
att bidragen från dessa sex stater uppgår till minst 75 procent.
Artikel XXII. Rådet äger rätt att genom enhälligt beslut av samtliga med
lemsstater antaga utomstående stat till medlem i organisationen.
Vad beträffar de två protokoll, som fogats till konventionen synes följande
kommentarer vara påkallade.
Finansprotokoll
Finansprotokollet föreskriver i artikel I att organisationens budgetår skall
löpa från och med den 1 januari till och med den 31 december. Det åligger
generaldirektören att senast den 1 juli varje år förelägga rådet ett budget
förslag, vilket därefter skall granskas av en administrations- och finanskom
mitté. Förslaget skall antagas av rådet före det löpande budgetårets slut.
överföringar mellan budgetens huvudtitlar kan endast ske med tillstånd
av administrations- och finanskommittén.
7
Artikel II. Reviderad budget för extra utgifter kan inte godkannas av rå det med mindre att detta i förväg godkänt en av generaldirektören framlagd noggrann beräkning av dessa utgifter.
Artikel III. En budget skall uppgöras för perioder om tre år i taget, med fastställande av kostnadsberäkningar för vart och ett av de tre åren.
Artikel IV. Administrations- och finanskommittén skall tillsättas av rådet och bestå av representanter för samtliga medlemsstater.
Artikel V. För det första året av organisationens existens skall uppgöras en provisorisk budget. För de två följande budgetåren skall utgifterna täckas enligt en i finansprotokollets bihang angiven bidragsskala, vilken skall lig ga till grund för fördelningen även för det första verksamhetsåret.
För därefter följande budgetår skall utgifterna i budgeten täckas på sätt föreskrives i konventionen.
Om en icke signatärstat ansluter sig till konventionen efter organisatio nens första verksamhetsår, skall samtliga medlemsstaters bidrag omräknas i förhållande till tidigare gjorda beräkningsgrunder.
Det åligger generaldirektören att underrätta medlemsstaterna om bidra gens storlek och tidpunkter för inbetalning.
Artikel VI. Organisationens budget skall uttryckas i beräkningsenheter fixerade till rent guld. I princip skall varje medlemsstat betala sitt bidrag i egen valuta. Om generaldirektören emellertid anser det påkallat, skall en del av eller hela bidraget betalas i annan valuta som organisationen kan ha be hov av för att kunna utföra sina uppgifter.
Artikel VIII. Det åligger generaldirektören att sörja för organisationens räkenskapsföring. En revisionskommission skall utses av rådet. Denna skall tillse att organisationens utgifter står i överensstämmelse med budgetens fö reskrifter, att dess bokföring är lagenlig och korrekt och att organisationen styres enligt ekonomiska och sunda principer. Kommissionen skall vidare årligen utarbeta en rapport.
Generaldirektören har skyldighet att lämna revisionskommissionen alla de upplysningar och all den hjälp de behöver.
Budget protokoll
Beträffande budgetprotokollet kan framhållas att organisationens utgifter under dess första åttaårsperiod icke får överstiga 306 miljoner beräknings enheter (motvärde cirka 1 575 miljoner kr.), om inte rådet genom enhäl ligt beslut, samtidigt som det beslutar om treårsbudgeten, justerar denna siffra med anledning av slörre vetenskapliga och tekniska framsteg. För den första treårsperioden efter konventionens ikraftträdande skall medlems staterna ställa till organisationens förfogande en summa på högst 78 miljo ner beräkningsenheter (motvärde cirka 400 miljoner svenska kr.), samt föi
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
den andra treårsperioden en summa på högst 122 miljoner beräkningsenhe
ter (motvärde cirka 630 miljoner svenska kr.).
Under förhandlingarnas slutomgång har frågan väckts om icke dessutom
ett protokoll beträffande organisationens juridiska status, privilegier och
immuniteter borde upprättas samt undertecknas på samma gång som övriga
aktstycken. Slutligt ställningstagande härtill har ännu icke skett.
3. Vetenskapligt program
Innan jag redovisar det vetenskapliga programmet torde vissa terminolo
giska frågor få beröras.
Med »rymd» menas numera allt område utanför den höjd i jordatmosfä
ren, till vilken man kan nå med ballonger, c:a 30 km.
Ordet »rymdforskning» har i den allmänna diskussionen fått en så vid
betydelse, att den omfattar nästan all rymdverksamhet. Denna har emeller
tid många grenar. En är rakettekniken, särskilt utvecklingen av tunga rake
ter för uppsändning av satelliter m. m. Som bekant har det nyligen bildats
en särskild europeisk organisation, ELDO, (European Launcher Develop-
ment Organisation), som har sådan raketutveckling på sitt program; Sverige
deltager ej i denna organisation. Rymdexploateringen närmar sig med raska
steg även i Europa: planerna på satelliter för telekommunikation torde i
vissa länder vara rätt långt komna. Några västeuropeiska planer på rymdfart
(»man in space») är däremot inte kända. Sedan dessa tre grenar nämnts,
återstår emellertid ett mycket väsentligt verksamhetsfält, nämligen den
egentliga rymdforskningen. Det är här ESRO skall göra sin insats.
Även med denna begränsning av begreppet gäller emellertid, att rymd
forskning icke är en väldefinierad disciplin i stil med kärnfysik eller orga
nisk kemi. Termen betyder i praktiken forskning, som utnyttjar eller har
att göra med höghöjdsraketer eller sondraketer (sounding rockets1), satel
liter och rymdsonder, och forskningen definieras sålunda snarare genom sin
teknik än genom sitt mål. På den naturvetenskapliga sidan täcker den prak
tiskt taget hela astronomien och stora delar av fysiken och kemien, t. ex.
geofysik, övre atmosfärens fysik och kemi, kosmisk strålning. På den tek
niska sidan omfattar den alla de konstruktionsproblem med förgreningar
inom materialteknik, teleteknik, värmebalans, kraftförsörjning m. m., som
måste lösas vid utvecklingen av exempelvis noskoner och satelliter.
Avsikten är, att det vetenskapliga arbetet — planering av försöken, uttän-
' Ordet ”höghöjdsraketer” tenderar att komma ur bruk och ersättas med ”sondraketer”, vid
behov preciserat till ”vertikala sondraketer” (vertical sounding rockets).
9
landet och utarbetandet av den vetenskapliga apparaturen, den teoretiska bearbetningen och publiceringen av erhållna resultat normalt skall göras av olika forskargrupper i Europa vid deras institutioner i respektive hem land. Samtidigt skall emellertid ESRO skapa möjligheter för vetenskapliga undersökningar utöver dem, som görs i medlemsländerna. I detta syfte skall man inrätta ett forskningslaboratorium med en liten fast anställd veten skaplig-teknisk personal och goda arbetsmöjligheter för gästforskare (ESLab). De nationella forskargruppernas arbete skall i regel finansieras med nationella medel. Undantag blir främst de stora projekten, såsom expe riment i stora satelliter. ESRO skall dessutom organisera och bekosta det ingenjör smässiga arbetet och sålunda svara för tekniska anläggningar och hjälpmedel. Detta innebär samordning av experimenten, utveckling och kon struktion av nyttolasterna, som i allmänhet kommer att omfatta apparatur för flera skilda vetenskapliga experiment, både i raketnoskoner och i satel liter, provning av komponenter och nyttolaster, utrustning för telemetri, stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instrument, anskaffning av raketer och satellitbärare och deras uppsändning, registrering och reduktion av data o. s. v. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig organi sation kommer dess verksamhet därför i sin praktiska utformning att bli mycket teknisk. Den största och kostsammaste anläggningen blir en rymd teknisk central (ESTeC), men man behöver dessutom ett centrum för data behandling (ESDaC), ett system av spårstationer (ESTrack) och en egen anläggning för uppsändande av höghöjdsraketer (ESRange).
För att främja den vetenskapliga verksamheten och kontakten mellan forskarna kommer ESRO att tillhandahålla ett 30-tal rese- och forsknings stipendier, som skall göra det möjligt för forskare och tekniker att tillbringa begränsad tid, kanske ett år, hos andra forskargrupper i medlemsländerna eller vid andra organisationer. Vidare avses ESRO erbjuda ett 50-tal befatt ningar vid ESRO:s egna anläggningar för gästande forskare och tekniker.
Med hänsyn till den teknik, som kommer att användas, och det tidssche ma, som är praktiskt möjligt, kan ESRO:s vetenskapliga program klassifi ceras på följande sätt.
Experiment medelst höghöjdsraketer. Sådana kan beräknas komma igång redan under de första åren av ESRO:s verksamhet. En stor del av dessa ex periment kan utföras med apparatur, som redan existerar eller snabbt kan utvecklas Detta gäller särskilt studierna av den övre atmosfären i norrskens- zonen Denna är av särskild betydelse, när del gäller att studera sambandet mellan solens aktivitet och olika processer i jordatmosfären. På dessa geo- magnetiska latituder (approximativt över 05°) kan laddade partiklar från rymden komma närmare jorden än på lägre breddgrader. Norrskenet är så lunda ett av de fenomen, som betingas av detta samspel mellan solens akti vitet och jordens magnetfält.
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
io
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1062
Bland den mångfald undersökningar, som väntar på att utföras, kan som
exempel nämnas röntgenstrålning från norrsken, mätning av elektronflöde
och magnetiska fält i samband med norrsken och undersökning av olika fy
sikaliska förhållanden i jonosfären, såsom eleklronlemperatur och jonför
delning.
Det är givet, att det vetenskapliga och praktiska värdet av sådana under
sökningar av jonosfären och den övre atmosfären ökas betydligt, om man i
tillämpliga delar kan utsträcka dem till lägre breddgrader. Vissa typer av
atmosfäriska problem kan också med stor fördel studeras på flera olika plat
ser samtidigt.
Det är också möjligt att med höghöjdsraketer göra en del astronomiska
studier av stort intresse. Som nämnt är de fenomen, som utspelas i den övre
atmosfären i norrskenszonerna, intimt förbundna med solaktiviteten. Det
är därför väsentligt att halla kontakt med den existerande kedjan av solob-
servatorier, där det svenska på Capri är en viktig länk, för att kunna koordi
nera observationerna i jordatmosfären med händelserna på solens yta. Man
kan också utnyttja raketerna för direkta observationer av fenomen på solens
yta eller på månen och planeterna. Viktiga exempel är observation av sådan
strålning, som ej kan tränga igenom atmosfären, främst ultraviolett ljus och
röntgenstrålning, samt studier av solkoronan och zodiakalljuset.
o Valet av raket för en viss typ eller kombination av experiment måste före
gås av ett detaljerat studium av de fordringar på vikt och dimensioner,
kraftförbrukning, bandbredd för telemetrien, raketbana o. s. v„ som måste
vara uppfyllda vid försöket ifråga. 1 kalkylerna har man emellertid räknat
med en standardraket, som är i stånd att föra upp 50 kg till 150 km höjd.
Med hänsyn till att vissa experiment redan nu är väl förberedda och alt
ett rätt stort antal rakettyper finns tillgängliga, har det bedömts möjligt att
redan under det första året av ESRO:s verksamhet med provisoriska anord
ningar sända upp ett mindre antal raketer. Redan under det andra året har
verksamheten beräknats växa till rätt stor omfattning för att sedan vara i
full gång under ESRO:s tredje år.
Undersökningar med små satelliter och rgmdsondcr. Det har bedömts san-
nolikt, att man skulle kunna sända upp den första satelliten under ESRO:s
fjärde år. Apparaturen i de små satelliterna skulle bl. a. avse studier av
jonosfärens sammansättning och fysik, radioastronomiska observationer,
undersökningar av den primära kosmiska strålningen med olika metoder,
magnetiska och geodetiska mätningar samt studium av den kosmiska strål
ningens biologiska effekter.
Med rymdsonder avses här komplex av apparater, som skall sändas ut i
solsystemet eller till månens närhet. Dessa farkoster beräknas i likhet med
de små satelliterna väga 50—150 kg. Deras utrustning skall möjliggöra mät
ning av interplanetära magnetfält, undersökning av plasmaströmmar i rym
den och av kosmiskt stoft. Man kan också utnyttja rymdsonderna för att
sprida ut små stoftmoln, vilkas rörelse och förändring kan ge vissa upplys
ningar om partikelvindar i planetsystemet samt strålningstryck från solen.
Arbeten med stora satelliter. För de stora satelliterna kommer vikter om
1 ton eller mera i fråga, Dessa projekt kräver långa förberedelser och stora
kostnader, och man räknar inte med att någon stor satellit skall kunna sän
das upp före ESRO:s sjätte år. Det projekt, som först beräknas komma un der arbete, har angivits vara ett astronomiskt satellitobservatorium, som kan användas för olika experiment. Det gäller här att konstruera en stabili serad plattform, som under sin bana runt jorden håller instrumenten inrik tade med en viss noggrannhet mot en given punkt, t. ex. en fixstjärna.
Ett sådant observatorium skulle göra det möjligt att studera åtskilliga intressanta problem inom astronomi och kosmisk fysik. Närmast till hands ligger kanske spektroskopiska undersökningar av stjärnljus, främst i ultra violett och det mjuka röntgenområdet. Solspektrum skulle också med fördel kunna studeras i samma våglängdsområden. Undersökningar av den primä ra kosmiska strålningens intensitet och riktningsfördelning skulle även bli möjliga.
Ett andra, än mer avancerat projekt, utgör konstruktionen och uppsänd- ningen av farkoster avsedda att kretsa i bana kring månen. Detta skulle ge elt interplanetärt observatorium, bundet av månens tyngdkraft, som skulle ge en plattform för undersökningar både av interplanetära förhållanden och av månen själv. Man skulle sålunda kunna studera förekomsten av och egenskaperna hos eventuella gaser på månen, iakttaga månens yta och mäta dess gravitationsfält och eventuella elektriska fält och magnetfält. Av sär skilt intresse skulle vara att undersöka de interplanetära magnetfälten. Ob servationer av partikelflödet från solen, dess energispektrum och variatio ner, samt den kosmiska strålningen utanför jordens magnetfält skulle ock så bli möjliga, och man kunde ta ett första steg i riktning mot studiet av planeterna.
Det här beskrivna vetenskapliga programmet fordrar mycket stora tek niska insatser av ESRO, som kan preciseras på följande sätt: omedelbart studium och utveckling av tekniken för raketnoskoner, satelliter och rymd- sonder, forskning i särskilt aktuella grenar av rymdtekniken i syfte att ska pa möjligheter för mer avancerad rymdforskning samt forskning på läng re sikt, förbunden med bedömning av framtida rymdexpeditioner ur teknisk och vetenskaplig synpunkt.
Det program, som föreslagits för den inledande 8-årsperioden, leder be- räkningsvis till följande skiss beträffande uppsändningen av höghöjdsrake- ter, satelliter och rymdsonder. 1
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
11
Å
t
Höghöjdsraketer
Små satelliter
Rymdsonder
Stora satelliter
1
Sannolikt mindre än 10
—
—
—
2
40
—
—
—
3
65
—
—
—
4
65
4
—
—
5
65
6
—
—
6
65
4
2
2
7
65
4
3
1
8
65
4
3
1
1 fråga om satelliter och rymdsonder räknas som sannolikt, att hälften av uppsändningarna kommer att lyckas.
12
ESTeC- Dessa uppsändningar förutsätter, att det finns en stor central an
läggning for det mycket omfattande ingenjörsarbete, som är förbundet med
att konstruera nyttolasterna i både höghöjdsraketer och satelliter. Men man
måste också sorja for, alt en forskning på längre sikt bedrives i samband
med projektarbetet, så att forskningsresultaten utan dröjsmål kan tillämpas
P“ UJrick'lns och framställning av rymdutrustning. Den primära uppgiften
för ESTeC avses bil utveckling och framställning av raket-nyttolaster, satel
liter och rymdsonder. Detta arbete är tänkt att utföras dels vid ESTeC, dels
genom kontrakt med olika europeiska industrier samt högskole- och forsk
ningsinstitutioner. Arbetet planeras bli utfört av eu avdelning inom ESTeC
som tänkes bli organiserad på tre projektgrupper.
ucPrr°iektgrupi;i 1 ska11 utveckIa och sammansätta raketnyttolasler, så långt
ESTeCis resurser räcker. I den mån verksamheten med höghöjdsraketer tar
större omfattning, blir det nödvändigt alt låta industrien överta eu väsentlig
del av arbetet, dock under direkt kontroll av projektgrupp I. Dessutom skul
le denna projektgrupp bedriva och samordna studier och möjligen utveck
ling av höghöjdsraketer alt användas från små raketfält, samt utveckling
a' stabiliserade noskoner. Givetvis kommer denna projektgrupp liksom de
båda andra att intimt samarbeta med den forskningsavdelning som planeras
inom ESTeC.
Projektgrupp II föreslås få till uppgift alt utveckla små satelliter, inklu
sive rymdsonder, samt en stor satellit, förslagsvis den riktningsstabiliserade
satelliten för astronomiska observationer. De små satelliterna bör utvecklas
och sammansättas av ESIeC, medan industrien står som leverantör av sär
skilda komponenter eller delsystem. Detta är nödvändigt, för att ESTeC skall
samla tillräcklig erfarenhet för att senare kunna övervaka satellitulveck-
lingen på industriell bas. Vad den astronomiska satelliten angår, torde det
bli nödvändigt att överlåta utvecklingen av den till industrien under ESTeC-s
direkta kontroll. Ansvaret för hela projektet borde då läggas hos en huvud
leverantör, som har ansvaret för sammansättning och tillverkning men som
anlitar underleverantörer för vissa delar eller delsystem.
Projektgrupp III tänkes uppbyggd på samma sätt som föregående och ha
hand om ett antal små satelliter och ett stort projekt, nämligen månsatelli
ten. Gruppen skulle ta hand om alla delar av projektet, som gäller satellitens
funktion, efter att den slutligt skilts från sista raketsteget, och skall sålunda
också svara för studiet av det raketsystem, som behövs för att styra in sa
telliten i bana runt månen.
Som förut framhållits, är det väsentligt, att ESTeC blir ett centrum för
rymdteknisk forskning. Härför fordras en särskild forskningsavdelning.
Exempel på uppgifter, som skulle kunna ge resultat på kort sikt, säg 5 år
eller mindre, är avkänningsorgan och kontrollmetoder för olika slags stabi
lisering av raketer, satelliter och rymdsonder, temperaturkontroll, fortsatt
utveckling av konventionella metoder för kraftförsörjning, markprovning
etc. Arbete av detta slag måste naturligtvis pågå kontinuerligt och fortvarigt,
men samtidigt måste man bedriva en mera långsiktig rymdteknisk forsk
ning, såsom exempelvis nya metoder för försörjning och lagring av elektrisk
energi, ytbeläggningar med temperaturberoende emissions- och absorptions-
förmåga, som kan ge en passiv metod för temperaturkontroll, nya metoder
att lagra data, elektriska metoder för framdrivning, samt överförifig av data
på stora avstånd.
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962
13
Av ESTeC:s årsbudget, som vid full utbyggnad beräknas komma att röra sig omkring 100 milj. kr., torde c:a 70 % förbrukas genom kontrakt med in dustrien.
ESTrack. Programmet med satelliter och rymdsonder kräver en kedja av stationer för spårning och följning av rymdfarkosterna samt radiomottag ning av data från dessa. Spårningen kan ske både med radio och optiskt.
ESRO avser att sätta upp fyra stationer för radiospårning och telemetri, dessutom tre stationer för optisk spårning. Samtidigt som detta system av stationer skulle ge ESRO en rimlig kapacitet för egna satellitobservationer, skulle de också komplettera det nät av stationer, som redan existerar i and ra delar av världen.
ESDaC. Den stora mängd av data, som kommer att mottagas från rymd farkoster och markobservatorier, har ansetts göra det nödvändigt för ESRO att inrätta en särskild datacentral. Data från spårstationerna, vanligen re gistrerade på band enligt någon fastställd kod, sändes till centralen, där de avkodas eller reduceras. Vid denna datacentral skall det också finnas möj ligheter för vidare bearbetning och analys av materialet. Den måste alltså vara utrustad med elektroniska räknemaskiner av olika slag.
För sin ändamålsenliga funktion kräver datacentralen en stab av kvali ficerade forskare och ingenjörer, som ägnar sig åt de vetenskapliga och tek niska problemen vid insamling och analys av data samt de grundläggande problem, som hänger samman med bestämning och analys av satellitbanor. Centralens räknemaskiner och övriga hjälpmedel skall vara tillgängliga inte bara för dess egen stab, utan också för gästande vetenskapsmän, som behö ver dem för analys och studium av sina mätresultat.
Givetvis är det väsentligt, att datacentralen har möjlighet att snabbt kom ma i förbindelse med spårstationer och raketbaser samt med observatorier av olika slag. Det torde därför bli nödvändigt att installera teleprinterför- bindelser mellan de viktigaste platserna. Dessutom kommer man naturligt vis att utnyttja redan existerande organisationer, särskilt de, som byggdes upp under det internationella geofysiska året 1957/58.
ESRange. Det förut beskrivna programmet med höghöjdsraketer kräver ett eller flera raketfält. Möjligheten att utnyttja redan existerande nationel la anläggningar i Europa, t. ex. den italienska basen på Sardinien, har obser verats och kan lätt förverkligas genom hyresavtal. Men då det största veten skapliga intresset är knutet till fenomen i norrskenszonen har man under sökt, om det är möjligt för ESRO att anlägga ett eget fält i detta område.
Bland de alternativ, som studerats — södra Grönland och Norra Skandina vien — har den förberedande kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp stannat för förslaget om ett raketfält i Kirunaområdet som det avgjort lämp ligaste. Detta fält skulle dock endast vara avsett för höghöjdsraketer. För uppsändning av satelliter och rymdsonder kommer ESRO att vara hänvisad till att förhyra baser, som existerar i andra världsdelar.
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962
4. Budget
Organisationens budget kommer att bestämmas för tre år i taget. Beslut härom skall fattas genom enhälligt beslut av samtliga medlemsstater. Där
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
jämte skall organisationens råd, likaledes genom enhälligt beslut, bestämma
det preliminära medelsbehovet för nästföljande treårsperiod. Inom ramen
för den sålunda antagna budgeten för den förstnämnda treårsperioden __
vilket är ett absolut budgettak eftersom det icke kan överskridas— skall se
dan organisationens årsbudget beslutas genom två-tredjedels majoritet av
medlemsstaterna.
For organisationens första treårsperiod — d. v. s. de tre första kalender
åren från det konventionen träder i kraft — har medelsbehovet beräknats
till ett motvärde av högst 400 milj. kr. Budgeten för den därpå följande tre
årsperioden har uppskattningsvis angivits till motvärdet av högst 630
milj. kr.
I förslaget till budgetprotokoll, som i likhet med konventionen och finans
protokollet skall undertecknas av medlemsstaterna, har det nu angivna bud
getbehovet redovisats. Detta innebär, att för den första treårsperioden har
budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har i budgetprotokollet
angivits, att organisationens utgifter under den första åttaårsperioden icke
ma överstiga ett motvärde av 1 575 milj. kr. räknat efter den prisnivå som
galler vid den tidpunkt då konventionen är tillgänglig för undertecknande.
Sveriges andel under åttaårsperioden har beräknats till 77,5 milj. kr.; be-
loppet ma dock genom enhälligt beslut justeras uppåt, om detta befinnes
nödvändigt med hänsyn till den naturvetenskapliga och tekniska utveck
lingen.
Medlemsstaternas bidragsprocent har beräknats med utgångspunkt från
genomsnittliga nettonationalinkomsten till produktionskostnad under de se
nast gangna tre år för vilka statistik häröver finnes tillgänglig. För Sveriges
del blir b.dragsandelen 4,92 % och det svenska bidraget för den första tre-
arsperioden blir sålunda 19,6 milj. kr. Slutligt beslut om hur detta belopp
skall fordelas over de tre åren kommer icke att tagas förrän ESRO-konven-
tionen tratt i kraft, men preliminärt kommer det att fördelas på ettvart av
de tre kalenderåren med respektive 4,3 milj. kr., 6,5 milj. kr. och 8,8 milj
.bfgetåret 1962/63 innebär de«a ett bidrag av 2,2 milj. kr., för
1963/64 5,3 milj. kr., för 1964/65 7,7 milj. kr. samt för budgetåret 1965/66
ett uppskattat belopp av 8,8 milj. kr. Därjämte har Sverige att erlägga sin an
del — 280 088 kr. — av de till motvärdet av omkring 5,7 milj. kr. uppgående
kostnaderna for den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess konvenlio-
nen trader i kraft. Detta belopp får dock dragas av från det första årsbidra-
ge , or Sveriges del innebär detta att anslagsbehovet för budgetåret 1962/63
uppgår till 1 870 000 kr.
Organisationen är avsedd att vara fullt utbyggd från sitt sjätte år och
dess medelsbehov beraknas från och med nämnda år till ett motvärde av i
runt tal årligen 250 milj. kr., vilket för svensk del innebär omkring 12 5
milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
1
»
II. Raketfält i Kiruna - området
1. Raketfältets användning
Under förberedelsearbetet har en vetenskaplig arbetsgrupp under förbe
redande kommissionen förordat, att ESRO:s raketbas i norrskenszonen för-
lägges till trakten av Kiruna.
Det föreslagna raketfältets uppsändningsplats har föreslagits ligga om
kring 40 km öster om Kiruna på Vittangiälvens södra sida mitt emot Sekku-
jokis utlopp. Raketuppsändningsplatsen kommer att upptaga en yta av cirka
1 km- och föreslås bli inhägnad.
De preliminära gränserna för själva fältet har angivits sålunda. Från
uppsändningsplatsen åt nordväst: en rät linje från en punkt vid Vittangi älv
3 km uppströms uppsändningsplatsen till Riksröse 278, därefter utmed
gränsen till Norge till Riksröse 289; från uppsändningsplatsen åt nord-nord
ost: en rät linje från punkt 281 3 km nedströms uppsändningsplatsen till
punkt 521 Kåppavaara, därifrån en rät linje till punkt 768 Äggovaare samt
därifrån en rät linje till Riksröse 289. Härtill skulle ett område söder om
Vittangiälven — en halvcirkel med 3 km radie och medelpunkt i uppsänd
ningsplatsen — behöva tagas i anspråk. Raketfältets största längd i nord-
sydlig riktning är cirka 120 km och i västöstlig cirka 75 km.
Det är ännu icke slutligt bestämt med vilket eller vilka slag av raketer
som försöken skall utföras. Ej heller i övrigt är planeringen av försöken
slutförd. Under förberedelsearbetet har man emellertid, såsom framgått i
det föregående, som standard vid beräkningarna använt en tvåstegs hög-
höjdsraket, som kan föra 50 kg nyttig last, dvs. noskon med erforderliga ve
tenskapliga instrument, till 150 km höjd. Det förutsättes, att vid full ut-
byggnad kommer i medeltal omkring 50 sådana raketer att sändas upp per
år. Det verkliga antalet under ett år uppsända raketer kommer dock att
bero bland annat på solaktivitet och väderlek.
Tvåstegsraketer består av startsteg samt slutsteg med noskon, i vilken för
försöken erforderliga vetenskapliga instrument är inneslutna. Startsteget
har i regel en drivtid av några sekunder. Det andra steget tänds antingen i
samband med att startsleget brunnit slut eller med en fördröjning av något
tiotal sekunder. Separation av startsteg och slutsteg sker på en höjd av någ
ra kilometer.
Vid de höga elevationer som för nu existerande raketer är aktuella slår
det utbrända startsteget, som väger ungefär 200 kg, ned någon eller några
kilometer framför uppsändningsplatsen. Till följd främst av vindpåverkan
sker viss spridning. Som riskzon för startsleget har beräknats en cirkel med
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
radien 3 km och centrum några kilometer från skjutplatsen i bäring cirka
350°. För att säkerställa sig mot verkningarna av eventuellt rakethaveri på
uppsändningsplatsen eller strax efter raketuppsändning räknar man även i
anslutning till uppsändningsplatsen med en säkerhetszon i form av en cirkel
med 3 km radie. De båda cirklarna sammanfaller delvis och har jämte mel
lanliggande område benämnts riskzon 1.
Noskonen och det utbrända slutsteget, med en sammanlagd vikt om högst
100 kg, avskiljes i regel icke från varandra. Ibland lösgöres dock noskonen
under den uppåtgående delen av banan. Ofta sker också delning av nosko
nen så att själva nosskalet faller bort. Delningarna sker emellertid på så hög
höjd att de olika delarna följer i stort sett samma bana nedåt. Nedslag be
räknas i regel ske inom en cirkel med radien 35 km och medelpunkten om
kring 55 km i bäring cirka 350° från uppsändningsplatsen. Vid haverier kan
nedslagen ske avsevärt närmare denna. I de fall då noskonen skall bärgas
fälls en fallskärm ut på tämligen låg höjd under den nedåtgående flygbanan.
I de flesta fall bärgas dock ej noskonen. Det område inom vilket nedslag för
slutsteg och noskon äger rum har benämnts riskzon 2.
Sannolikheten för nedslag av raketdelar utanför fältet har beräknats till
0,7 % och genom tekniska framsteg kan precisionen öka så, att procenttalet
sjunker ytterligare.
De nedfallande raketdelarna, som huvudsakligen torde komma att bestå
av aluminium, uppges icke ha någon sprängverkan och risken för splitter
verkan har bedömts såsom ringa. Noskon, som bärgas med fallskärm, be
räknas icke orsaka någon som helst skada. Anordningar för sprängning av
raketdelarna före nedslaget saknas för närvarande i de raketer, varom här
är fråga; utvecklingen av destruktionsanordningar pågår emellertid. Raket
haveri kan i undantagsfall inträffa antingen i form av explosion på start
rampen eller så att en styrfena faller av efter starten. 1 sistnämnda fall bör
jar raketen tumla i luften och faller till marken närmare uppsändningsplat
sen än avsetts. Riskerna för omgivningen vid ett haveri har bedömts såsom
mycket obetydliga.
Riskzon 1 avses, vad gäller människor, bli utrymd under raketuppsänd-
ningar. Alternativt har diskuterats att anordna skyddsrum inom zonen. För
belysande av skaderiskerna inom raketfältet i övrigt har följande beräkning
gjorts: Om en person antages uppehålla sig under ett års tid inom ett om
råde med radien 30 km och under denna tid 50 raketer sändes upp med ned
slag i området är risken för att slutsteg och noskon vid något tillfälle skall
falla närmare personen än tre meter ungefär 1 på 2 000 000. Risken i områ
dets centrum är dock omkring fyra gånger större.
Ur vetenskaplig synpunkt har det ansetts önskvärt att ha möjlighet att
bedriva experimenten under så stor del av året som möjligt. Raketuppsänd-
ningarna torde emellertid komma att koncentreras till ett antal begränsade
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962
17
perioder under året, varierande i längd från ett par veckor till någon inånad och sammanlagt omfattande tre—fyra månader per år.
Medan vissa experiment kan planeras flera dagar i förväg måste andra ut föras med endast några timmars varsel. Man kan med hänsyn till möjlig heterna att på förhand bestämma tiden för raketuppsändningar urskilja tre typer av försök. Den första avser undersökning av ständigt förekomman de fenomen, såsom den normala jonisationen i den övre atmosfären eller den normala kosmiska strålningen. Tidpunkten för sådana försök kan anges minst en vecka i förväg och deras genomförande hindras endast av stark vind. Den andra typen försök avser undersökning av vanliga eller väl för utsägbara men ej alltid förhandenvarande fenomen, såsom norrsken. Varsel om sådana försök kan — dock utan närmare precisering av tidpunkten — i regel lämnas omkring ett halvt dygn i förväg; försöken kan hindras av otjän lig väderlek. Den tredje typen försök åter avser undersökning av sällsynta och svårförutsägbara fenomen i den övre atmosfären, exempelvis vid sol eruptioner. Raketuppsändningarna sker i dessa fall så snart som möjligt sedan fenomenet i fråga konstaterats och senast ett par timmar därefter.
Huvuddelen av experimenten beräknas tillhöra någon av de två först nämnda kategorierna och den tredje typen av undersökningar kommer där för troligen att förekomma i ganska ringa omfattning. För de båda senare typerna av undersökningar krävs emellertid hög beredskap vid raketfältet. Man räknar emellertid med, att sådan beredskap av praktiska skäl ej skall kunna hållas annat än under begränsade perioder.
Marken inom raketfältet utgöres till allt övervägande del av kronomark. Dock finns inom fältet vissa områden som äges av samfällighet respektive enskilda intressenter. Förslag till uppgörelse — under förbehåll av att ra ketfältet kommer till stånd — har upprättats med dessa.
För den första åttaårsperioden har i förslaget till ESRO:s allmänna bud get i runt tal 53 milj. kr. avsatts för Kiruna-projektet. Av sagda summa ut gör omkring 17 milj. kr. utgifter för kapitalkostnader — aktuella anlägg ningar är huvudkvarter, raketuppsändningsbas och radarstationer — och de avses helt åtgå under de två första verksamhetsåren. Den sammanlagda budgeten för de tre första verksamhetsåren — omfattande såväl löpande kostnader som nyssnämnda 17 milj. kr. i kapitalkostnader — har angivits till omkring 29 milj. kr.
Personalstyrkan beräknas till sammanlagt 90 personer, varav 30 forskare och tekniker.
2 - Bihang litl Riksdagens protokoll ISO2. / samt. Nr 85
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
2. Utredning rörande konsekvenser för samerna och förslag i säkerliets-
och ersättningsfrågor
Kungl. Maj:t har den 10 november 1961 förordnat en utredningsman1 att
i samråd med lappfogden i Norrbottens norra fjälldistrikt, länsstyrelsen i
Norrbottens län, kammarkollegiet, berörda samer och Svenska samernas
riksförbund dels verkställa utredning rörande de konsekvenser för samerna,
som ett raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna kan medföra, dels ock
utarbeta förslag till de säkerhets- och ersättningsbestämmelser m. m. som
bör gälla, om ett dylikt raketfält skulle komma till stånd.
Utredningsmannen har den 29 december 1961 avgivit betänkande angå
ende »Säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samerna med anledning
av planerat raketfält för icke militärt ändamål vid Kiruna» (stencilerat).
Vid utarbetandet av detta förslag har han haft samråd och överläggningar
med representanter för berörda statliga och kommunala myndigheter. Ve
tenskapsakademien, ortsbefolkningen, vissa experter m. fl.
Renskötseln inom raketfältet
Av betänkandet framgår att fyra lappbyar berörs av det planerade raket
fältet — Könkämä, Lainiovuoma, Saarivuoma och Talma. Antalet samer och
renar inom de olika byarna var under 1960 enligt en i annat sammanhang
gjord utredning: Könkämä 197 respektive 9 167, Lainiovuoma 170 respek
tive 10 229, Saarivuoma 212 respektive 7 718 samt Talma 67 respektive 3 093
eller sammanlagt 646 respektive 30 207.
1958 tillhörde 699 samer ifrågavarande fyra lappbyar och härav drev 615
själva eller genom hushällsmedlemmar renskötsel. Antalet hushåll 1960 var
sammanlagt 140. Högst 160 personer, huvudsakligen vuxna, har beräknats
vara stadigvarande sysselsatta i själva renskötselarbetet och den årliga brut
toavkastningen för de fyra lappbyarna har beräknats till omkring 1 milj. kr.
Samerna inom ifrågavarande byar har numera i betydande utsträckning
fasta bostäder, antingen i egna hus eller i förhyrda rum och lägenheter. Ut
vecklingen går i den riktningen att allt flera skaffar sig fasta bostäder. Av
de elva viktigaste boplatserna ligger samtliga utom en utanför raketfältet.
Inom raketfältsområdet finns de större lapplägren Vuoskojaure, Raggis-
vare, Järrämjåkk (benämnes även Järämä) och Pulsujärvi. Vuoskojaure
omfattar 6 stugor och 10-talet kåtor, Raggisvare 15-talet kåtor, Järrämjåkk
4 stugor och 11 kåtor och Pulsujärvi 13 kåtor. I Tjåkkamaras har helt nyli
gen uppförts en torvkåta för en familj. Lägret bebos dessutom av ett par
tältande familjer under höstmånaderna. I Tavaskaite och Poullamåive finns
för närvarande tältläger. Dessa bebos under höstmånaderna av omkring 30
1 Vattenrättsdomaren i Nedre Norrbygdens vattendomstol Lennart Persson.
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962
19
respektive 15 samer. Fasta läger planeras på dessa båda sistnämnda platser. I Vuoskojaure bor sommartid omkring 10 familjer, sammanlagt 30—40 per soner, tillhörande Saarivuoma och Talma lappbyar. Under hösten kan antalet vara något högre. Vanligen stannar ett 10-tal samer i lägret året runt. Under senare år har antalet ibland varit högre, emedan renarna kvar- hållits i fjälltrakten under vintern. Raggisvare, som är det mest utnyttjade lägret, bebos tiden april—november. Under höstmånaderna vistas vanligen omkring 50 samer (renskötare, kvinnor, barn och åldringar) i lägret. Jär- rämjåkk, som tillhör Saarivuoma lappby, utnyttjas vanligen tiden augusti- december och då av uppemot 30-talet samer. Vissa år bebos emellertid lägret från maj till november. Pulsujärvi utnyttjas i regel tiden september—no vember av omkring 30 samer. Stora variationer i fråga om utnyttjandet av lägren förekommer. Under senare år synes emellertid vistelsen familjevis i lägren ha avtagit. Hösten 1961 vistades i Vuoskojaure 10-talet familjer om 40—50 personer, i Raggisvare och Pulsujärvi ungefär samma antal, i Jär- rämjåkk 4—5 familjer, omfattande omkring 20 personer, i Tjåkkamaras 2—3 familjer om 10-talet personer, i Poullamåive motsvarande antal och i Tavaskaite 5—7 familjer om 30-talet personer. Under hösten 1961 vistades sålunda i de nu nämnda lägren omkring 220 samer.
Inom området finns vidare för närvarande 17 renvaktarstugor. Ytterliga re några planeras. Den mest använda stugan ligger invid sjön Vassijärvis (Vassejaures) östra ände.
Raketfältsområdet upptas huvudsakligen av höstbetesland. Invid gränsen mot Norge berörs emellertid vår- och sommarbetesland för de två nordligaste lappbyarna och i den sydöstra delen av fältet lappbyarna Saarivuomas och Talmas vinterbetesland. Frånsett Talma lappby är den alldeles övervägande delen av berörda lappbyars vår- och sommarbetesland belägen på norskt område. Talma lappby har sitt vår- och sommarbete norr om Torneträslc i huvudsak utanför det aktuella området. Könkämä och Lainiovuoma lapp byars egentliga vinterland ligger helt utanför raketfältet.
Under sommaren vistas flertalet samer i Norge, men det har skönjts en viss tendens att utnyttja de norska betestillgångarna i mindre utsträckning. Verksamhet av någon betydelse inom raketfältet synes under sommaren fö rekomma endast inom Lainiovuoma lappbys vår- och sommarbetesland sö der om Råstojaure. Där försiggår i huvudsak under juli månad hopsamling av renar för kalvmärkning medan själva märkningen sker på norskt områ de. Samerna i Vuoskojaure har sitt huvudkvarter i detta läger men vistas långa tider vid västra delen av Altevatn i Norge i närheten av renhjordarna. Från och med mitten av september månad drar sig renarna österut och sprides över en stor del av lågfjällsområdet på svenska sidan. Enligt byord- ningarna får inflyttning i höstlanden ej ske före den 15 september. Verk samheten koncentreras från september fram till mitten av december till ra-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
ketfältsområdet. Under denna tid sker hopsamling av de utspridda renhjor
darna och därefter skiljningar. Dessa försiggår i regel i fasta rengärden och
de största gärdena ligger i närheten av de fasta lägren. Skiljningar sker un
der höstens lopp vid flera tillfällen. De beräknas ta en sammanlagd tid av
omkring en månad. Långa tider under hösten är renskötarna vitt spridda,
men vid skiljningarna uppkommer koncentrationer av samer och renar
inom begränsade områden. Antalet samer inom raketfältet under höstmå
naderna är vanligen omkring 150 och överstiger i regel icke 200. Det högsta
antal samer som någonsin förekommer samtidigt inom området har angivits
vara 300.
Normalt är renhjordarna utanför huvuddelen av raketfältet omkring den
15 december. Vissa år är emellertid betesförhållandena nedåt land sådana
att vinterbete måste sökas i fjälltrakterna. I regel vistas dock samerna fram
till mitten av mars endast tillfälligt, exempelvis för hopsamling av strövre-
nar, inom raketfältsområdet. I slutet av mars eller början av april drar sig
renarna västerut mot fjällen och sommarbeteslanden i Norge. De åtföljes
därvid av något eller några tiotal renskötare. Stundom förekommer att re
narna släppes och själva får vandra upp mot vårlanden. Flyttningen sker
utan onödigt dröjsmål.
Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att en koncentration av samer
och renar förekommer inom raketfältet i huvudsak under tiden 15 septem
ber—15 december. Fram till mitten av mars är området därefter i det när
maste avfolkat. Under våren är området genomgångsland vid flyttningarna
mellan vinter- och sommarbetena. Bara ett begränsat antal renskötare följer
därvid med. Sommartid förekommer verksamhet inom raketfältet i huvud
sak. endast inom området söder om sjön Råstojaure. Lapplägren inom om
rådet är befolkade i huvudsak under hösten men även i viss utsträckning
under sommaren och beträffande Vuoskojaure året runt.
I betänkandet har beträffande konsekvenserna för samerna framhållits,
att även om risken för människor och djur att träffas av nedfallande raket
delar är ytterst liten så måste likväl effektiva anordningar vidtagas, så att
den som önskar skydda sig då raketuppsändningar företas, skall kunna göra
detta.
Uppsökandet av och vistelsen i skydd kan medföra visst intrång i rensköt
selarbetet och innebära även personliga olägenheter för samerna. Även olä
genheter av annan art kan uppkomma. Ersättning bör enligt utredningsman
nen utgå härför.
Om tillförlitliga säkerhetsanordningar kommer till stånd, kan raketupp-
sändningarna enligt betänkandet ej antagas medföra allvarligare konsekven
ser för samerna, än att uppsändningar bör kunna fortgå under hela året,
bortsett från någon månad under den intensivaste renskötselperioden på
hösten. Det förutsättes därför att personalen vid raketfältsorganisationen
21
kommer att bedriva verksamheten i samråd med samerna och i görligaste mån beaktar deras önskemål, så att intrånget begränsas till minsta möjliga.
Säkerhets- och ersättningsfrågor
I betänkandet konstateras, att eftersom raketuppsändningsplatsen förut- sättes bli effektivt inhägnad uppkommer icke några säkerhetsproblem för denna såvitt avser andra än personalen på platsen.
Inom riskzon 1 bör ingen uppehålla sig utan säkert skydd medan försök äger rum. Det anses dock vara tämligen likgiltigt ur säkerhetssynpunkt, om området utrymmes eller fullträffsäkra skyddsrum anordnas. Fördelen med ett skyddsrum, ungefär i centrum av området, har angetts vara, att det av stånd som man måste tillryggalägga för att kunna sätta sig i säkerhet ge nomsnittligt sett blir kortare. Samerna besöker emellertid området endast vid enstaka tillfällen och det synes tveksamt i vad man ett skyddsrum fyller någon nämnvärd funktion för deras sporadiska besök. Frågan berör emel lertid ej enbart samerna utan även — och i högre grad — de skogsarbetare, som tidvis är sysselsatta inom området. Det är sannolikt, att ett eller flera skyddsrum inom riskzon 1 är en ändamålsenlig lösning av deras säkerhets problem, och det är en lösning som skulle komma även samerna till godo.
Utredningsmannen har framhållit, att hur skyddsfrågan än löses, så är det nödvändigt med ett tillförlitligt varningssystem. Han har därför sam manfattningsvis föreslagit följande fyra åtgärder: kungörelse i ortspressen om de perioder då raketuppsändningar kan komma att äga rum, utmärkan de av gränserna för riskzonen i terrängen; optiska och akustiska varnings signaler före varje raketuppsändning och efter denna signalen »faran över»; kontroll om renar skadats efter varje raketuppsändning, exempelvis från helikopter.
Beträffande riskzon 2 har när det gäller skyddsfrågan utgångspunkten varit, att trots att risken att komma till skada är obetydlig, så bör den som önskar söka skydd mot nedfallande raketdelar i görligaste mån beredas till fälle därtill.
Enär utrymning av området vid varje raketuppsändning av praktiska skäl ansetts ogenomförbar — det har för övrigt framhållits, att en utrymning med helikopter statistiskt sett utsätter vederbörande för större risk än det innebär att under det försöket pågår vistas inom området — har som skydds åtgärder föreslagits: skyddsrum rymmande 30 personer uppföres i lappläg ren Vouskojaure, Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi, eventuellt även i Tavaskaite och Poullamåive, om dessa läger blir fasta, samt enklare skydds anordningar vid de mindre lägren och renvaktarstugorna; telefonförbindelse anordnas med Raggisvare, Järrämjåkk och Pulsujärvi1 — om det visar sig att radiotelefonförbindelse inom ungefär samma kostnadsram kan utföras,
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
1 I Vouskojaure finns redan telefon.
22
bör i stället samtliga läger, som ej år av enbart tillfällig art, utrustas med
radiotelefon; radiosändare anordnas inom raketfältet eller på annan lämplig
plats eller i helikoptrar eller flygplan, varjämte renskötare förses med lätta,
bärbara radiomottagare, vilka installeras även i de mindre lägren, om ra-
diotelefonförbindelse ej kommer till stånd; meddelande om tidpunkt för ra-
ketuppsandmngar i avsikt att hålla samerna underrättade om ESROrs verk
samhet vid raketfältet lämnas per telefon och radio så snart så kan ske, och
senast en timme före uppsändandet, liksom meddelande om »faran över»;
dessutom torde anslag med upplysning om verksamheten vid raketfältet
uppsättas på stigar som leder in mot detta.
For att kompensera intrång och personliga olägenheter som vållas samer
na av ESRO:s verksamhet vid raketfältet, föreslås i betänkandet som huvud
alternativ att ett belopp om 2 000 000 kr. ställes till Kungl. Maj:ts förfogan
de och att av beloppet 1 750 000 kr. användes som bidrag till byggande och
underhåll av en väg till området vid sjön Pulsujärvi och 250 000 kr. för
vissa andra renskötselfrämjande åtgärder inom lappbyarna Könkämä och
Talma. Ersättning för förlust av renbetesmark inom raketuppsändnings-
platsen — 10 000 kronor om upplåtelsetiden i första omgången ej överstiger
10 år eljest 20 000 kr. — föreslås utgå till statens lappfond och för skador
på renar ett schablonbelopp om 5 000 kr. per år att fördelas lika mellan de
fyra lappbyarna.
Beträffande den ekonomiska nyttan av vägen har enligt utredningsman
nen framkommit, att denna skulle vara betydande för samerna; nyttan av
vägen synes nämligen överstiga kostnaden för dess byggande och framtida
underhåll framför allt genom att den skulle möjliggöra tidigare slakt vari
genom samerna snart skulle kunna nå en årlig vinst av storleksordningen
100 000 kr. Senare torde en större vinst kunna påräknas — sannolikt inemot
200 000 kr. per år.
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
3. Yttranden
över betänkandet om säkerhets- och ersättningsfrågor beträffande samer
na har utlåtanden avgivits av försvarsstaben, kammarkollegium, länsstyrel
sen i Norrbottens län, landsfogden i Norrbottens län, lappfogden i Norrbot
tens norra distrikt samt Svenska samernas riksförbund. Härutöver har ytt
randen och kommentarer beträffande Kiruna-projektet såsom sådant eller
beträffande vissa aspekter av det dessutom avgivits av försvarets forsknings
anstalt, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, telestyrelsen, vatten
fallsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,
skogsvård sstyrelsen i Norrbottens län, kommerskollegium, Sveriges geolo
23
giska undersökning, Vetenskapsakademien, Svenska naturskyddsförening
en, Svenska turistföreningen och Svenska fjällklubben.
Remissinstansernas inställning till de i betänkandet framlagda forslagen
om säkerhets- och ersättningsbestämmelser är genomgående positiv. Det
samma gäller — på två undantag när, nämligen Svenska naturskyddsför
eningen och Svenska fjällklubben — beträffande förslaget att i Kirunatrak-
ten ha ett raketfält för icke militärt ändamål.
Försvarsstaben bedömer förslagen om säkerhets- och ersättnings
bestämmelser rent allmänt såsom ändamålsenliga och dessa tillstyrkas
likaså av kammarkollegium. Länsstyrelsen i Norrbot
tens län anser, att de föreslagna säkerhetsanordningarna är tillfyllest
för att tillgodose samernas säkerhet samt finner de gjorda uppskattningarna
rörande gottgörelse för intrång i samernas näring och personliga olagenhe
ter utgöra ett någorlunda fast underlag för bestämmandet av skälig ersätt
ning. Länsstyrelsen anser sig emellertid i avsaknad av närmare utredning om
intressen för andra grupper än samerna icke kunna och häri instämmer
landsfogden i Norrbottens län —mera ingående och definitivt
yttra sig om skyddsbehovet i hela dess vidd. Lappfogden i Norr
bottens norra distrikt anser, att med hänsyn till samerna och ren
näringen föreligger det icke hinder att förverkliga de anmälda önskemålen
om upplåtelse av området för rymdforskningens behov. Han finner vidare de
föreslagna anordningarna till skydd för renskötarbefolkningen vara tillfyl
lest. Svenska samernas riksförbund yttrar, att alla rimliga
krav på säkerhetsåtgärder torde vara uppfyllda och det föreslagna beloppet
på 2 000 000 kr. som ersättning för intrång och personliga olägenheter för
delat med 1 750 000 kr. för väg till Poultjajaure och 250 000 kr. för renskot-
selfrämjande åtgärder inom Könkäma och Talma lappbyar — anses rimligt,
under förutsättning att raketuppsändningarna icke betydligt överstiger 50
per år.
Beträffande vad som yttrats om vissa andra aspekter på projektet må
framhållas att försvarsstaben, försvarets forskningsan
stalt, kammarkollegium, vattenfallsstyrelsen, bygg
nadsstyrelsen och Vetenskapsakademien finner lokalise
ringen av fältet och planerad bostadsort lämplig för den avsedda forsk
ningsverksamheten. Vattenfallsstyrelsen har framhållit, att läng
re fram kan anläggningar i närheten av raketfältet komma till utförande,
varför det ur kraftförsörjningssynpunkt är angeläget, att det angivna om
rådet ej utökas utöver de angivna gränserna. Vad gäller skogs- och gruvdrift
synes det kammarkollegiet som om de negativa verkningarna hu
vudsakligen kommer att bestå i minskade möjligheter att disponera över
området för skilda ändamål och att det härvid mera är fråga om beskäran
de av förväntade eller tänkbara utvecklingsmöjligheter än om intrång i redan
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962
pågående verksamhet. Domänstyrelsen anser att områdets storlek
kring uppsandningsplatsen blir så begränsad, att några mer väsentliga olä
genheter för skogsbruket icke torde uppkomma. Olägenheterna för skogs
bruket i riskzon 2 anses icke heller komma att bli av avsevärd storleksord
ning, eftersom området ligger utanför domänverkets skogsodlingsgräns och
under åtminstone de närmaste decennierna någon skogsavverkning från det
samma knappast kan påräknas.
Vad slutligen gäller turismens intressen har Svenska natur
skyddsföreningen och Svenska fjällklubben hänvisat
till att det föreslagna området utgör ett naturligt jakt- och rekreationsom
råde för de personer, som är bosatta i dess närhet, och på denna grund av
styrkt projektet. Naturskyddsföreningen har därvid bland annat framhållit,
att området ur turistsynpunkt ännu är relativt litet besökt. Antalet turister
som utnyttjar den rösade vandringsleden från Lainoviken till Råstojaure
och Kummavuopio fjällstuga är icke betydande men torde vara i växande__
under de senaste åren har det varit årligen omkring 150 övernattningar i
Pältsastugorna. Inom praktiskt taget hela det aktuella området finns goda
fiskevatten och Statens Järnvägar och Svenska turisttrafikförbundet försö
ker genom flygresor till Råstojaure intensifiera turisttrafiken av utländska
sportfiskare. Naturskyddsföreningen finner sammanfattningsvis, såsom skäl
för sitt avstyrkande, att området är så värdefullt ur botaniska, geologiska,
zoologiska och naturgeografiska synpunkter samt ur rekreationssynpunkt,
att raketuppsändningar icke kan få innebära att området avlyses. I anslut
ning härtill förtjänar framhållas, att Svenska turistföreningen
beträffande turistsynpunkten yttrat, att om man kan finna en tillfredsstäl
lande lösning rörande områdets nyttjande för rekreation och friluftsliv, så
att man utan alltför besvärande restriktioner kan röra sig inom detta, torde
man med hänsyn till turisttrafiken icke kunna resa så väsentliga invänd
ningar mot projektet, att det bör avstyrkas. Vetenskapsakademien
har beträffande naturskyddssynpunkten uttalat, att de redovisade planerna
ej innebär risk att naturvärden inom Sveriges nordligaste del kommer till
skada.
III. Svensk rymdforskning
Svenska kommittén för rymdforskning har i skrivelse
den 28 augusti 1961 hemställt om ett anslag av 2 500 000 kr. för finansiering
av svensk rymdforskning budgetåret 1962/63.
Kommittén bildades 1959 på initiativ av naturvetenskapliga forskningsrå
det i samråd med atomforskningsrådet, tekniska forskningsrådet, och för
svarets forskningsanstalt. I kommittén är därjämte representerade telesty
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962
25
relsen, svenska nationalkommittén för respektive astronomi, geodesi och geofysik, fysik, mekanik samt vetenskaplig radio, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, flygtekniska försöksanstalten samt Svenska in- terplanetariska sällskapet.
Verksamheten under budgetåren 1960/61 och 1961/62 har finansierats ge nom bidrag från nämnda forskningsråd och försvarets forskningsanstalt med sammanlagt 250 000 respektive 298 000 kr.
Som motivering för sitt äskande har kommittén framhållit, att för ett land som Sverige — vilket, ehuru litet, dock äger en betydande vetenskaplig och teknisk kapacitet — är det av utomordentlig vikt att följa med i utveckling en genom en egen insats av tillräcklig omfattning. Kommittén har pekat på vissa områden, där betydelsefulla resultat kan väntas. Den praktiska meteo rologien får genom bättre metoder för kartläggning av avgörande faktorer för väderleken nya möjligheter och härigenom möjliggöres bättre väder prognoser. Fysikaliska fenomen, speciellt över de områden av jorden, som befinner sig inom norrskenszonerna, kan direkt studeras. Telekommunika tioner via satelliter av såväl aktiv som passiv typ får den allra största bety delse. Utvecklingen inom olika grenar av teknik och industri befrämjas in direkt. Tekniska komponenter under svåra miljöbetingelser kan förbättras. Själva rakettekniken och därmed sammanhängande regleringsteknik samt användningen av s. k. miniatyrisering, särskilt vad gäller elektroniska kom ponenter, utvecklas.
Kommittén har bedömt följande sex forskningsprojekt vara vetenskapligt värdefulla och väl motiverade att utföra.
Meteorologiska undersökningar av atmosfärens cirkulation och tempera tur på höjder över 30 km.
Elektrontäthetsmätningar och studium av konstgjord norrskensemission. Förutom det vetenskapliga värdet — elektrontätheten är bestämmande för jonosfärens reflektionsförmåga — skulle experimenten vara av betydelse för förståelsen av de besvärliga radiomottagningsförhållanden, som existe rar på mellan- och kortvågsbandet i norra Sverige.
Protonflödesmätningar, vilka är av stort vetenskapligt värde inom såväl geokosmofysik som jonosfärfysik samt erbjuder stort praktiskt intresse på grund av intensiteten och de långvariga verkningarna på radiokommunika tionerna i polartrakterna.
Satellitbaneobservationer hl. a. för att ur egna observationer kunna ange kommande sateltitpassager över landet men också för att kunna bestämma gravitationsfältets avvikelse från det ideala centralkraftfältet.
Satellitsignalobservationer för alt möjliggöra inrättandet av en datacen tral som systematiskt registrerar och bearbetar alla hörbara signaler från de satelliter som kretsar kring jorden.
Geodetiska försök vilka skulle möjliggöra orters lägesbestämning med större noggrannhet än nu.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
IV. Departementschefen
Raketer och satelliter får ur vetenskaplig synvinkel betraktas som tek
niska hjälpmedel att föra mätapparatur ut i rymden för att där studera na
turfenomen, som man tidigare endast har kunnat komma åt genom direkta
mätningar från jordytan. Rymdforskningen bör därför betraktas icke som
ett i egentlig mening nytt forskningsområde utan fastmer som en ny teknik.
Åtskilliga exempel kan nämnas på hur rymdforskningen inverkar på olika
delar av vetenskaplig och teknisk utveckling. Man kan räkna med att den
kommer att spela den största roll för vetenskapens framåtskridande inom
ett flertal skilda grenar, såsom meteorologi, geofysik, astronomi, medicin,
fysik och biologi. Rymdforskningen främjar också mer eller mindre indirekt
utvecklingen inom olika områden av teknik och industri. Den i det föregå
ende lämnade redogörelsen för det vetenskapliga programmet för den till-
lämnade organisationen för europeisk rymdforskning — ESRO — belyser
detta på ett klargörande sätt. Jag vill här endast peka på ett par exempel,
hämtade ur de motiveringar, som från vetenskapligt håll framförts till stöd
för önskemålen om ökade insatser inom rymdforskningen.
Rakettekniken ger meteorologerna möjlighet att uppnå resultat som kan
väntas överträffa dem, som de nu erhåller från vanliga meteorologiska sta
tioner på jordytan, och väsentligt bättre långtidsprognoser framstår som en
närliggande möjlighet.
Som exempel på geofysiska fenomen, vilka kommer att kunna studeras,
kan i första hand nämnas strålningsbältena runt jorden samt norrsken och
de därmed förbundna magnetiska stormarna, vilket förväntas få stor prak
tisk betydelse bl. a. för radiokommunikationerna.
För astronomien kommer rymdforskningen att innebära en ny era. De
kunskaper, som vi hittills har om fjärran fixstjärnor och nebulosor, grundar
sig på analys av stjärnornas vanliga ljus och av radiovågor inom korftågs-
området. Det synliga ljuset och de observerade radiovågorna utgör emelfer-
tid endast en liten del av de många strålningsarter, som astronomerna öns
kar utnyttja; övrig strålning absorberas av atmosfären. Med de möjligheter
rymdforskningens teknik erbjuder kan man däremot utnyttja all strål
ning och har på så sätt helt andra möjligheter till astronomiska observa
tioner.
För medicinen kan en ökad kännedom om den högre atmosfärens natur
lämna värdefullt material för bl. a. klimatfysiologien och de ännu trevande
studierna beträffande klimat- och strålningsfaktorernas betydelse för hälsan.
Rymdforskning ger även möjlighet att studera månen och planeterna på
närmare håll, vilket öppnar intressanta nya perspektiv för bl. a. fysiken
och biologien. Studiet av elementära livsformer på andra planeter samt be
27
tingelserna för deras existens kan nämligen göra det möjligt att närmare belysa problemet om livets uppkomst.
Som exempel på betydelsen för den tekniska och industriella utvecklingen kan nämnas den med rakettekniken sammanhängande regleringstekniken. Denna kräver inte blott stor noggrannhet utan även en långt driven minia- tyrisering, som kan väntas komma till mycket stor användning även inom andra tillämpningsområden, exempelvis vid vidareutvecklingen av elektro niska datamaskiner.
Motiven för ett europeiskt samarbete inom rymdforskningen är tämligen uppenbara. Ser man det från vetenskaplig synpunkt, kan man konstatera, att det i Europa finns ett stort antal forskare och forskargrupper, som är angelägna att göra undersökningar av den övre atmosfären och den yttre rymden och som är vetenskapligt väl förberedda för sådana uppgifter. Rymdforskningen är emellertid utomordentligt kostnadskrävande och inga europeiska länder, bortsett från de största, torde var för sig kunna ställa tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser till förfogande för ett forsk ningsprogram, som närmelsevis tillgodoser de samlade önskemålen från ve tenskapligt håll. Det är därför lättförståeligt att i ämnet intresserade veten skapsmän tagit initiativ till ett organiserat internationellt samarbete. Som ett resultat härav inbjöds bl. a. Sverige att underteckna en överenskommel se, varigenom det uppdrogs åt en förberedande kommission att utarbeta förslag till en europeisk organisation för fredligt samarbete inom rymd forskningen. I dessa överväganden har alltifrån början från svensk sida med verkat den svenska kommittén för rymdforskning. Som framgått av den förut lämnade redogörelsen har denna kommitté bildats på initiativ av na turvetenskapliga forskningsrådet i samarbete med bl. a. atomforskningsrå det och tekniska forskningsrådet. Kommittén har också, som nämnts, varit representerad i den svenska förhandlingsdelegationen under det mellanstat- liga förberedelsearbetet.
Mot bakgrunden av Sveriges allmänt positiva inställning till internatio nellt forskningssamarbete — vilket naturligen lett till svenskt deltagande i ett antal internationella forskningsprojekt, såsom exempelvis CERN — var det följdriktigt för Sverige att taga aktiv del i de förhandlingar, som lett fram till att förslag till konvention angående ESRO nu föreligger.
Såsom utförligt redovisats i det föregående skall ESRO ha till syfte att uteslutande för fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete mellan medlemsstaterna inom rymdforskning och rymdteknologi. De vetenskapliga resultaten skall publiceras eller på annat sätt göras allmänt tillgängliga. Or ganisationen skall genomföra ett vetenskapligt forskningsprogram och upp rätta vissa härför erforderliga anläggningar, bl. a. ett raketfält för uppsän dande av höghöjdsraketer i norrskenszonen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962
28
Kungl. Maj:ts proposition nv 85 år 1962
Bland konventionsförslagets operativa bestämmelser tilldrar sig — inte
minst med hänsyn till de finansiella konsekvenserna av en anslutning — de
institutionella reglerna särskilt intresse. Under förhandlingarna har från
svensk sida framhållits, att omröstningsreglerna beträffande de treåriga bud
gettaken borde utformas på sådant sätt, att medlemsstat icke — i vart fall
för den första bindande åttaårsperioden under vilken utträde ur organisa
tionen ej får äga rum — kunde åsamkas utgifter utöver dem, som den haft
skälig anledning att räkna med. På grund därav och då även andra skäl ta
lade härför, hävdades från svensk sida att beslut om treåriga budgettak
borde fattas med enhällighet. Detta blev också det slutliga förhandlingsre
sultatet. Såsom framgått av den tidigare redogörelsen skall omröstningsreg
lerna under det åttonde verksamhetsåret granskas och kunna ändras med
hänsynstagande till då rådande förhållanden och vunnen erfarenhet. Jag
finner att detta väl svarar mot vad som kan anses skäligt och praktiskt,
varvid bör beaktas att en ändring av bestämmelserna i detta hänseende ock
så kräver enhälligt beslut. En annan institutionell regel som förtjänar på
pekas, är bestämmelsen om samarbete mellan å ena sidan ESRO och å den
andra icke medlemsstater samt andra internationella organisationer och
institutioner. Medan vissa länder ansåg, att beslut härom borde fattas med
två tredjedels majoritet önskade andra länder, däribland Sverige, att av
allmänna skäl beslutet borde tagas med enhällighet. Den sistnämnda stånd
punkten var den varom man slutligen kunde enas.
Förhandlingsresultatet i nu särskilt nämnda och jämväl i övriga hänseen
den motsvarar i allt väsentligt vad man från svensk sida velat åstadkomma.
De nu föreliggande förslagen till konvention samt finans- och budgetproto
koll är enligt min mening godtagbara. Jag förordar därför att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till konventio
nen med tillhörande protokoll i huvudsaklig överensstämmelse med det
förslag därtill, som nu föreligger. Skulle i samband med undertecknan
det eller framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till de ifrågava
rande texterna erfordras, förutsätter jag att riksdagens samtycke därtill
icke skall behöva inhämtas. Detsamma torde böra gälla de blivande bestäm
melserna rörande organisationens juridiska status, privilegier och immuni
tet, under förutsättning att dessa i huvudsak överensstämmer med vad som
vanligen gäller beträffande internationella organisationer. Jag vill emeller
tid påpeka, att riksdagens årliga medverkan givetvis fordras beträffande de
anslag, som medlemsskap i organisationen förutsätter, och att det framdeles
kan bli anledning att därvid anmäla jämväl andra med ett medlemsskap
sammanhängande frågor än de rent anslagsmässiga.
Sveriges andel i kostnaderna för ESRO:s inledande åttaårsperiod här be
räknats till omkring 77,5 miljoner kr., varav för den första treårsperioden
omkring 19,6 miljoner kr., fördelat med respektive 4,3 miljoner kr., 6,5 mil
29
joner kr. och 8,8 miljoner kr. på de tre kalenderåren. Därjämte har Sverige
att erlägga 280 088 kr. för den s. k. interimsperioden, d. v. s. fram till dess
att konventionen träder i kraft, troligtvis december 1962. Detta belopp får
dock dragas av från det första årsbidraget. För Sveriges del innebär detta,
att den på budgetåret 1962/63 belöpande delen av det svenska bidraget för
kalenderåret 1963, med frånräknande av vårt bidrag för interimsperioden,
uppgår till i runt tal 1 870 000 kr. Det är sålunda betydande anslagsbelopp,
som följer med den av mig förordade anslutningen till det europeiska rymd-
lorskningssamarbetet. Att jag likväl ansett mig böra tillstyrka detta med
därmed förenade statsfinansiella konsekvenser, får ses mot bakgrunden av
bl. a. att icke blott svensk forskning kommer att tillföras betydelsefulla er
farenheter och forskningsresultat utan även svensk industri, vilken bygger
på kvalitet och tekniskt nyskapande, kommer att i sitt utvecklingsarbete få
tillgång till praktiska kunskaper inom ett flertal tekniskt viktiga områden.
Vid bifall till vad jag nu förordat bör på riksstaten för budgetåret 1962/63
under rubriken Europeiskt samarbete inom rymdforskningen upptagas ett
förslagsanslag av 1 900 000 kr., vilket belopp innefattar jämväl kostnader
för svenska representanters deltagande i sammanträden med ESRO och dess
kommittéer. Under samma rubrik bör på tilläggsstat till riksstaten för inne
varande budgetår upptas ett förslagsanslag av 280 000 kr., avseende bidraget
för den förutnämnda interimsperioden.
Beträffande de institutioner, som ESRO avser att sätta upp, har den för
beredande kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp förordat, att det till
tänkta raketfältet i norrskenszonen förlägges till trakten av Kiruna. 1 det
föregående har lämnats en utförlig redogörelse för detta projekt. Den förbe
redande kommissionen har emellertid inte tagit ställning till frågan om de
olika ESRO-institutionernas förläggning. Principbeslut i detta avseende tor
de komma att fattas vid den mellanstatliga konferens, som avses skola hål
las instundande maj för godkännande och undertecknande av konventionen.
Med anledning härav har jag låtit undersöka möjligheterna att tillmötesgå
önskemålet om att förlägga raketfältet vid Kiruna. På den korta tid som stått
till buds härför — arbetet härmed kunde påbörjas först i slutet av oktober
1961 — har det av förklarliga skäl icke varit möjligt att penetrera projek
tets samtliga detaljer. Alla de viktigare synpunkterna har emellertid be
handlats och, som framgått av den tidigare redogörelsen, har särskild sak
kunnigutredning verkställts rörande de konsekvenser för samerna, som ett
raketfält vid Kiruna för icke militärt ändamål kan medföra, samt förslag ut
arbetats beträffande vissa säkerhets- och ersättningsbestämmelser. Såvitt
gäller hänsynstagandet till samerna och deras intressen har därvid fram
kommit ej endast att man från samernas sida ställer sig positiv till projek
tet, utan även att den av utredningsmannen föreslagna kompensationen
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
skulle kunna medföra vissa ekonomiska fördelar för dem. Även den all
deles övervägande delen av övriga myndigheter och organisationer, som
hörts i ärendet eller som själva inkommit med synpunkter på projek
tet, har ställt sig positiva till detsamma. Under sådana förhållanden an
ser jag mig böra förorda att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyn
digande att därest det beslutas att ESRO:s raketfält inom norrskens-
zonen bör förläggas till Kirunaområdet samt under förutsättning att från
svensk synpunkt tillfredsställande villkor i de många med en sådan förlägg
ning förknippade frågorna kan uppnås — sluta erforderliga avtal om mark
upplåtelse m. m. beträffande Kiruna-projektet samt vidtaga i anslutning
härtill i övrigt erforderliga åtgärder. Avtal avses nämligen, såvitt jag erfa
rit, skola ingås mellan ESRO och de medlemsstater, på vilkas territorier
ESRO-institutioner förlägges. Avsikten är — för att möjliggöra för organi
sationen att igångsätta forskningssamarbetet så fort som möjligt — att des
sa avtal skall slutas snarast efter det principbeslut om institutionernas för-
läggning fattats. Det är angeläget, att vid förhandlingar om Kirunaprojektet
med ESRO de synpunkter och önskemål, som under ärendets behandling
framförts av svenska myndigheter, organisationer och andra intressenter,
tillvaratages i största möjliga utsträckning. Vägledande vid dylika förhand
lingar måste vara att suveränitetsinskränkningar ej får äga rum samt att
sådana begränsningar i den enskildes personliga frihet, som strider mot el
ler är främmande för svensk lagstiftning eller rättstillämpning, ej får ske.
Vidare måste två synpunkter beaktas, nämligen dels att möjligheterna att
disponera fältet utformas så, att den svenska regeringen förbehåller sig rätt
att, i den omfattning nationella intressen så påfordrar, ha en tillfredsstäl
lande insyn i verksamheten och kunna begränsa ESRO:s disposition, dels
ock att överenskomna avtalsbestämmelser bör kunna omprövas om väsent
ligt ändrade förhållanden inträffar, i synnerhet beträffande verksamhetens
omfattning. Jag vill här tillägga, att i samband med förhandlingar av nu av
sett slag givetvis kan uppkomma särskilda frågor, som för sin lösning be-
dömes kräva riksdagens medverkan; för dylika fall bör således det av mig
förordade bemyndigandet för Kungl. Maj:t inte utnyttjas.
Det bör i detta sammanhang till sist påpekas, att för Kiruna-projektet har
av den gemensamma budgeten för ESRO under den första åttaårsperioden
beräknats åtgå cirka 53 miljoner kr. För den första treårsperioden har be
räknats omkring 29 miljoner kr., varav 17 miljoner kr. för kapitalkostnader;
Sveriges bidrag till ESRO:s totalbudget har för samma treårsperiod beräk
nats till omkring 19,6 miljoner kr. Jag vill vidare framhålla att samtliga
kostnader för föreslagna säkerhetsanordningar och ersättningar i samband
med ett raketfält i Kirunaområdet inräknats i nyssnämnda belopp av 29 mil
joner kr.
31
Vad så beträffar spörsmålet om bidrag till svensk rymdforskning vill jag till en början framhålla, att möjligheterna att utnyttja erfarenheter och re sultat av sartiarbetet inom ESRO blir större, om man gör en nationell insats inom rymdforskningen. Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för ESRO:s vetenskapliga program bygger det också på bl. a. att en sådan nationell aktivitet kommer till stånd. I och med ett deltagande i det euro peiska rymdforskningssamarbetet bör således resurser ställas till förfogande även för svensk rymdforskning. Vid bestämmandet av storleken av ett an slag för detta ändamål bör enligt min mening hänsyn tas till de förhållande vis mycket betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknas komma att göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. Såvitt nu gäller anslagsbeloppet för nästa budgetår bör vidare beaktas att fastare riktlinjer för utformningen av den svenska rymdforskningens orga nisation och dess samordning med ESRO:s avsedda verksamhet ännu inte kan anges — en fråga till vilken jag för övrigt strax skall återkomma. Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag en viss försiktighet påkallad vid an- slagsawägningen. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 miljon kr. Detta belopp bör upptagas som reservationsanslag med rubriken Rymdforskning.
Sedan svenska kommittén för rymdforskning bildades 1959 har aktivite ten inom rymdforskningen ökat och nya uppgifter — icke minst vid svenskt deltagande i ESRO — väntar. Under sådana förhållanden synes det i anslut ning till vad jag nyss antytt nödvändigt att genom särskilda sakkunniga närmare utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida orga nisation och därmed sammanhängande spörsmål. Bland problem som där vid särskilt bör uppmärksammas vill jag peka på följande. Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska rymdforsk ningen — exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forskningsråd eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda synpunk ter kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forsk ningen med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på rymdforskningens område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommit tén bör vidare presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforsk ningens mera långsiktiga utveckling samt redovisa alternativa uppskatt ningar av kostnaderna för denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande även till de självklara intressen, som den svenska industrien har i förevarande hänseende.
Det synes mig lämpligt alt den statliga kommitté, som vid bifall till vad här förordats sålunda bör tillkallas, förutom sitt utredningsuppdrag också interimistiskt får till uppgift att disponera och fördela förutnämnda anslag till svensk rymdforskning. Provisorisk instruktion för kommittén i detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962
avseende bör fastställas av Kungl. Maj :t. Kommitténs utredningsuppdrag
bör fullgöras inom sådan tid att förslag i ämnet kan föreläggas 1963 års
riksdag. Kostnaderna för kommitténs verksamhet bör bestridas ur nyss
nämnda anslag.
Jag vill i anslutning härtill avslutningsvis understryka att den omständig
heten, att enligt mitt förslag ett särskilt forskningsanslag bör anvisas för
nästa budgetår och att detta bör disponeras av den särskilda kommittén,
inte innebär något ställningstagande till frågan om den framtida organisa
tionsformen.
Under åberopande av vad sålunda anförts och förordats hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna Sveriges anslutning till en konvention an
gående upprättande av Organisationen för europeisk rymd
forskning jämte därtill fogade protokoll i huvudsaklig över
ensstämmelse med föreliggande förslag;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstäm
melse med vad jag i det föregående förordat träffa erfordfer-
liga avtal och vidtaga övriga åtgärder beträffande ett raket-
fält i Kirunaområdet;
c) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen på till-
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1961/62 under åt
tonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kr.;
d) till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för
budgetåret 1962/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett för
slagsanslag av 1 900 000 kr.;
e) till Rymdforskning för budgetåret 1962/63 under åtton
de huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt för
ordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Ur protokollet:
Jan-Mats Lindahl
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962
33
Bilaga
Convention for the establishment of a
European Space Research Organisation
The States parties to this Conven
tion,
desiring to establish European col-
laboration, exclusively for peaceful
purposes, in the field of space re-
search,
considering the proposals submit-
ted by the Preparatory Commission
established by the Agreement opened
for signature åt Meyrin (Switzerland)
on the first of December, 1960,
have agreed as follows:
Article I
Organisation
1. A European Space Research Or
ganisation, hereinafter referred to as
»the Organisation», is hereby estab
lished.
2. The Members of the Organisa
tion, hereinafter referred to as »Mem-
ber States», shall be those States
which sign and ratify the Convention
in accordance with Article XX and
such other States as may accede to it
in accordance with Article XXII.
3. The Headquarters of the Organis
ation shall be åt...
Article II
Purpose
The purpose of the Organisation
shall be to provide for, and to promote,
collaboration among European States
in space research and technology, ex
clusively for peaceful purposes.
(Öv ersättning)
Konvention angående upprättande av
Organisationen för europeisk rymdforsk
ning
De till konventionen anslutna sta
terna,
vilka ha för avsikt att för uteslu
tande fredligt ändamål upprätta eu
ropeiskt samarbete inom rymdforsk
ning, och
vilka beakta de förslag, som avgi
vits av den förberedande kommissio
nen, tillsatt enligt den i Meyrin
(Schweiz) den 1 december 1960 un
dertecknade överenskommelsen,
hava enats om följande:
... ; Artikel I
Organisation
. r •><
1. En organisation för europeisk
rymdforskning, härefter kallad »orga
nisationen», upprättas härmed.
2. Medlemmar i organisationen,
härefter kallade »medlemsstater», sko
la vara de stater som jämlikt arti
kel XX underteckna och ratificera
denna konvention samt de andra sta
ter som jämlikt artikel XXII ansluta
sig till den.
3. Organisationens säte förlägges till
Artikel II
Syfte
1. Organisationen skall ha till syfte
att för uteslutande fredligt ändamål
möjliggöra och främja samarbete mel
lan europeiska stater inom rymdforsk
ning och rymdteknologi.
3
Uihang till Riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 85
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
Article III
Information and Data
1. The scientific results of experi
ments carried out with the assistance
of the Organisation shall be published
or otherwise made generally available.
After prior use by the scientists res-
ponsible for the experiments, the re-
duced data resulting from such ex
periments shall be the property of the
Organisation.
2. Subject to patent rights, the tech-
nical results of the Organisation^
activities shall normally be published
or otherwise made generally available.
3. Member States shall facilitate the
exchange of scientific and technical
information, provided that a Member
State shall not be required to cora-
municate any information obtained
outside the Organisation if it considers
that such communication would be
contrary to the interests of its securi-
ty, or to its own agreement with a
third party, or that it would violate
the conditions under which this in
formation had been obtained.
Article IV
Exchange of Persons
Member States shall facilitate the
exchange of persons concerned with
space research and technology, pro
vided that this shall not affect the
application to any person of their laws
and regulations relating to entry into,
residence in, or departure from, their
territories.
Article V
Programme and Activities
In order to fulfil its purpose the
Organisation shall carry out a pro
gramme of scientific research and
related technological activities. It may
in particular:
Artikel III
Informationer och data
1. De vetenskapliga resultaten av
experiment utförda med bistånd av
organisationen skola publiceras eller
på annat sätt göras allmänt tillgäng
liga. Data, som erhållas vid experi
menten skola, sedan de utnyttjats av
de för experimenten ansvariga veten
skapsmännen, i bearbetat skick vara
organisationens egendom.
2. De tekniska resultaten av orga
nisationens verksamhet skola i all
mänhet publiceras eller på annat sätt
göras allmänt tillgängliga i den mån
så kan ske utan intrång i någons rätt
till patent eller möjlighet att erhålla
patent.
3. Medlemsstaterna skola underlät
ta utbyte av vetenskapliga och teknis
ka informationer. Det förutsättes, att
en medlemsstat icke kommer att av
krävas informationer erhållna från
land, som ej är anslutet till organisa
tionen, om medlemsstaten skulle anse
överlämnandet därav stå i strid möt
dess säkerhetsintresse, dess avtal med
tredje part, eller mot de villkor, som
gälla för dess eget förvärv av informa
tionerna ifråga.
Artikel IV
Utbyte av personer
Medlemsstaterna skola underlätta
utbyte av personer verksamma inom
rymdforskning och rymdteknologi.
Det förutsättes, att detta åtagande icke
skall beträffande någon person påver
ka tillämpningen av medlemsstaternas
lagar och föreskrifter angående inre
sa, bosättning och utresa.
Artikel V
Program och verksamhet
Till fullföljande av sitt syfte skall
organisationen genomföra ett program
för vetenskaplig forskning och därmed
sammanhängande teknisk verksam
het. Härvid ifrågakommer särskilt:
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1962
35
(a) design and construct sounding
rocket payloads, satellites and space
probes, carrying instruments provided
by Member States or by the Organisa
tion itself;
(b) procure launching vehicles and
arrange för their launching;
(c) provide means for the recep
tion, collection, reduction and analysis
of data;
(d) support research and develop-
ment as required for its programme;
(e) promote and provide for con-
tacts between scientists and engineers,
their interchange and advanced train-
ing;
(f) disseminate information among
Member States;
(g) co-operate with research institu
tions in the Member States and assist
in the co-ordination of their efforts;
(h) make contractual arrangements
for the use of launching ranges for
rockets and satellites and other facili-
ties available in Member or other
States.
Article VI
Facilities
The Organisation may establish and
operate the facilities necessary for its
programme. In order to meet its initial
requirements, it shall establish and
operate:
(a) a European Space Technology
Centre to undertake or arrange for
the activities referred to under Article
V (a) and to promote and lake part in
advanced technological research and
specific studies related to space re
search ;
(b) near the Centre referred to
under sub-paragraph (a) above, a re
search laboratory to undertake joint
research programmes on the minimum
(a) att konstruera och bygga nytto
laster för höghöjdsraketer samt satel
liter och rymdsonder, utrustade med
instrument tillhandahållna av med
lemsstaterna eller organisationen;
(b) att anskaffa bärraketer samt
vidtaga åtgärder för dessas uppsän
dande ;
(c) att anskaffa medel att mottaga,
insamla, bearbeta och analysera data;
(d) att understödja för program
mets utförande nödvändig forskning
och vidareutveckling;
(e) att främja och sörja för kontak
ter och utbyte mellan vetenskapsmän
och ingenjörer, ävensom att sörja för
högre utbildning av dessa;
(f) att delgiva medlemsstaterna till
gängliga informationer;
(g) att samarbeta med forsknings
institut i medlemsstaterna och bistå
vid samordning av institutens verk
samhet;
(h) att ingå avtal om rätt att begag
na dels anläggningar avsedda för upp-
sändningar av raketer och satelliter
dels ock andra anläggningar tillgäng
liga inom medlemsstaterna eller inom
andra stater.
Artikel VI
Anläggningar
Organisationen må upprätta och
driva de anläggningar, som äro erfor
derliga för genomförandet av dess
program. För att uppfylla begynnelse
kraven i detta hänseende skall orga
nisationen upprätta och driva:
(a) ett europeiskt rymdtekniskt
centrum, vars uppgift skall vara att
utföra eller låta utföra den verksam
het, som avses i artikel V (a), samt
alt främja och deltaga i högre teknisk
forskning och specialundersökningar
inom områden, som beröra rymdforsk
ningen;
(b) ett forskningslaboratorium i
närheten av det ovan under punkt (a)
nämnda centrum, med uppgift att ge
nomföra gemensamma forskningspro-
.'1* — Hihang till Riksdagens protokoll 1962. t samt. Nr 89
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1962
scale deemed necessary by the Coun-
cil referred to in Artide X, to com-
plete or complement the scientific
studies carried out in the Member
States;
(c) sounding rocket launching faci-
lities;
(d) a Data Centre and tracking,
telemetry and telecoramand stations
equipped with the apparatus neces
sary to fulfil the tasks referred to in
Artide V (c).
Artide VII
Launchings
1. The programme of the Organisa
tion shall provide for the launching of
(a) sounding rockets;
(b) small satellites in near earth
orbits and small space probes;
(c) large satellites and large space
probes.
2. The number of launchings shall
bo decided by the Council with a view
to providing reasonable opportunities
for scientifically valuable experi
ments, devised by Member States or
by the Organisation itself, to be car
ried out.
Artide VIII
Special Projects
If outside the agreed programme
but within the scope of the Organisa
tion, one or more Member States en
gage in a project in connection with
which the Council decides, by a two-
thirds majority of all Member States,
to make available the assistance of
the Organisation or the use of its
facilities, the resulting cost to the Or
ganisation shall be refunded to the
Organisation by the State or States
concerned.
Artide IX
Organs
The Organisation shall consist of a
Council and a Director-General as-
sisted by a staff.
gram till uppfyllande av de minimi
krav, som det i artikel X omnämnda
rådet finner erforderliga för att full
borda eller fullständiga de vetenskap
liga undersökningar, vilka utföras i
någon medlemsstat;
(c) anordningar för uppsändande
av höghöjdsraketer;
Cd) en datacentral samt stationer
för spårning, telemetri och telestyr-
ning, vilka skola utrustas med appa
ratur, erforderlig för utförandet av de
uppgifter som i artikel V (c) avses.
Artikel VII
Uppsändningar av raketer m. m.
1. Organisationens program skall
omfatta uppsändningar av
(a) höghöjdsraketer;
(b) små satelliter i jorden närlig
gande banor samt små rymdsonder;
(c) stora satelliter och stora rymd
sonder.
2. Antalet uppsändningar bestäm
mes av rådet. Rådet skall därvid ver
ka för att vetenskapligt värdefulla ex
periment, planlagda av medlemssta
terna eller av organisationen, kunna
komma till utförande vid lämpligt an
tal tillfällen.
Artikel VIII
Särskilda projekt
Därest en eller flera medlemsstater
upptaga ett projekt, som ej omfattas
av det överenskomna programmet men
som ligger inom ramen för organisa
tionens verksamhet, och rådet med
två tredjedels majoritet av alla med
lemsstater beslutar att låta organisa
tionen lämna sitt bistånd till eller att
ställa organisationens anläggningar
till förfogande för nämnda projekt,
skola de kostnader organisationen
åsamkas härigenom återbetalas till or
ganisationen av respektive stat eller
stater.
Artikel IX
Organ
Organisationen skall ha ett råd och
en generaldirektör biträdd av erfor
derlig personal.
Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr J962
37
Artide X
The Council Composition
1. The Council shall he composed of
representatives of the Member States.
Each Member State may be repre-
sented by not more than two delegates,
who may be accompanied by advisers.
Meetings
2. The Council shall med åt least
twice a year. The meetings shall be
held åt the seat of the Organisation^
Headquarters, unless otherwise de-
cided by the Council.
Bureau
3. The Council shall elect a chair-
man and two vice-chairmen, who shall
hold Office for one year and may be
re-elected on not more than two con-
secutive occasions.
Competence
4. The Council shall, subject to the
provisions of this Convention:
(a) determine the Organisation^
policy in scientific, technical and ad
ministrative matters;
(b) approve the programmes and
annual work plans of the Organisa
tion;
(c) determine every third year, by
a unanimous decision of all Member
States, the level of resources to be
made available to the Organisation
during the succeeding three-year pe
riod;
(d) determine every third year on
a provisional basis, hy a unanimous
decision of all Member States, a level
öf resources for the three-year period
next following the succeeding three-
year period;
(e) adopt the annual budget of the
Organisation, by a two-thirds majority
of all Member States and in accord-
nnce with the relevant decisions taken
under Article 111 of the Financial
Protocol annexed to this Convention;
(f) determine the financial arrange-
Artikel X
Rådets sammansättning
1. Rådet skall bestå av representan
ter för medlemsstaterna. Varje med
lemsstat må företrädas av högst två
delegater, vilka må åtföljas av råd
givare.
Sammanträden
2. Rådet skall sammanträda minst
två gånger om året. Sammanträdena
skola hållas å den ort där organisatio
nen har sitt säte, såframt rådet ej an
norlunda beslutar.
Rådets presidium
3. Rådet skall för en tid av ett år
välja en ordförande och två vice ord
förande. Omval må ej ske vid mer än
två på varandra följande tillfällen.
Kompetens
4. Rådet skall, med iakttagande av
bestämmelserna i denna konvention;
(a) bestämma riktlinjer för organi
sationen i vad avser vetenskapliga,
tekniska och administrativa frågor;
b) godkänna organisationens pro
gram och årsplaner;
(c) bestämma vart tredje år genom
enhälligt beslut av samtliga medlems
stater storleken av de tillgångar, som
under den följande treårsperioflen
skola ställas till organisationens för
fogande;
(d)
preliminärt bestämma vart
tredje år genom enhälligt beslut av
samtliga medlemsstater storleken av
de tillgångar, som under den därefter
följande treårsperioden skola ställas
till förfogande;
(e) antaga med två tredjedels ma
joritet av alla medlemsstater årsbud
get för organisationen i överensstäm
melse med de beslut som fattats en
ligt artikel III i det till denna kon
vention fogade finansprotokollet;
(f) antaga med två tredjedels majo-
38
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962
ments of the Organisation by a two-
thirds majority of all Member States;
(g) review expenditure and approve
and publish audited annual accounts
of the Organisation;
(h) adopt the Staff Regulations by
a two-thirds majority of all Member
States and decide on the staff comple-
ments by the same majority, within
the limits of the agreed Budget;
(i) publish an annual report;
(j) adopt detailed Rules regarding
the application of Artide III;
(k) decide on the accession of new
Member States in accordance with the
provisions of Article XXII and on the
arrangements to be made in accord
ance with Article XVII in case a
Member State denounces the Conven-
tion;
(l) take anv decisions regarding the
co-operation with the Organisations,
Governments and Institutions referred
to in Article XIII;
(m) take all measures necessary for
the fulfilment of the purpose of the
Organisation within the framework
of this Convention.
Voting Rules
5. (a) Each Member State shall have
one vote in the Council.
(b) A Member State shall have no
vote in the Council if the amount of
its unpaid contributions to the Organ
isation exceeds the amount of the con
tributions due from it for the current
financial year and the immediately
preceding financial year.
(c) The presence of delegales from
a majority of Member States shall be
necessary to constitute a quorum åt
any meeting of the Council.
(d) Decisions of the Council shall
be taken by a simple majority of the
Member States represented and vot
ing, except where otherwise provided
in this Convention.
(e) During the eighth year of the
existence of the Organisation, the
ritet av alla stater organisationens fi
nansregler;
(g) verkställa revision av organisa
tionens utgifter samt granska, god
känna och publicera årsredovisningar;
(h) antaga personalreglemente med
två tredjedels majoritet av alla med
lemsstater, och med samma majoritet
fatta beslut angående komplettering
av personalen inom ramen för den an
tagna budgeten;
(i) publicera en årsrapport;
(j) antaga detalj föreskrifter röran
de tillämpning av artikel III;
(k) besluta dels jämlikt bestämmel
serna i artikel XXII om anslutning av
nya medlemsstater, dels ock om de
åtgärder, som jämlikt artikel XVII
skola vidtagas, för den händelse att
medlemsstat anmäler sitt utträde;
(l) fatta alla beslut som röra samar
bete med de organisationer, regeringar
och institutioner, som omnämnas i
artikel XIII;
(m) vidtaga alla de åtgärder inom
ramen för denna konvention som er
fordras för att fullfölja organisatio
nens syfte.
Omröstningsregler
5 (a) Varje medlemsstat äger en
röst i rådet.
(b) Rösträtt i rådet tillkommer
dock ej den medlemsstat, som under
låtit att erlägga bidrag till organisa
tionen, därest det oguldna beloppet
överstiger summan av de bidrag med
lemsstaten haft att betala för det lö
pande och det närmast föregående
budgetåret.
(c) Rådet är beslutfört, när dele
gater för mer än hälften av medlems
staterna äro närvarande.
(d) Beslut skola fattas av rådet ge
nom enkel majoritet av närvarande
och röstande medlemsstater, därest i
denna konvention ej annorlunda fö-
reskrives.
(e) Under organisationens åttonde
år skall rådet ompröva de i moment
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
39
Council shall consider the voting pro
visions contained in paragraph 4 (c)
and (d) of this Article and may, by a
unanimous decision of all Member
States, recommend an amendment of
those provisions in the light of the
circumstances then prevailing and ex-
perience gained.
Rules of Procedure
6. Subject to the provisions of this
Convention, the Council shall adopt
its own rules of procedure.
Subordinate Bodies
7. The Council may establish such
subordinate bodies as may be neces-
sary for the purpose of the Organisa
tion. The creation and the terms of
reference of such bodies shall be
determined by the Council by a two-
thirds majority of all Member States.
Article XI
Director-General and Headquarters
1 (a) The Council shall, by a two-
thirds majority of all Member States,
appoint a Director-General för a de-
fined period and may, by the same
majority, terminate his appointment.
(b) The Director-General shall be
the chief executive officer of the Or
ganisation and its legal representative.
He shall have authority over the
various establishments of the Organ
isation. He shall, in regard to the
Financial administration of the Or
ganisation, ad in accordance wilh the
provisions of the Financial Protocol
annexed to this Convention. He shall
submit an annual report to the Coun
cil and shall attend the meetings with-
out the right lo vote.
(c) The Council may postpone the
appointment of the Director-General
för such period as it considers neces-
sary either on the entry into force of
4 punkterna (c) och (d) i denna ar
tikel intagna omröstningsreglerna.
Rådet må därvid, med beaktande av
då rådande förhållanden och vunnen
erfarenhet, genom enhälligt beslut av
samtliga medlemsstater föreslå änd
ring av ifrågavarande regler.
Arbetsordning
6. Med iakttagande av bestämmel
serna i denna konvention skall rådet
antaga sin egen arbetsordning.
Underlydande organ
7. Rådet må upprätta sådana un
derlydande organ som erfordras för
organisationens syfte. Beslut om upp
rättande av dylika organ och om di
rektiv för dem skall fattas av rådet
med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater.
Artikel XI
Generaldirektör och organisa
tionens säte
1 (a) Rådet skall utse en generaldi
rektör för en begränsad tidsperiod.
Rådet må entlediga denne. Beslut an
gående utseende och entledigande av
generaldirektör fattas med två tred
jedels majoritet av alla medlemssta
ter.
(b) Generaldirektören skall vara
organisationens högste verkställande
tjänsteman och dess legale ställföre
trädare. Organisationens samtliga an
läggningar skola stå under hans inse
ende. Det åligger generaldirektören att
med avseende på organisationens eko
nomiska förvaltning handla i överens
stämmelse med föreskrifterna i det
finansprotokoll, som fogats vid denna
konvention. Han skall underställa rå
det en årlig rapport samt närvara vid
rådets sammanträden dock utan röst
rätt.
(c) Rådet må uppskjuta utnämning
av generaldirektör för den tidsrymd,
som det anser nödvändigt. Beslut Om
uppskov må fattas i samband anling-
40
Kiingl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962
this Convention or on the occurrence
of a subsequent vacancy. In this event,
it shall appoint a person to act in his
stead, the person so appointed to have
such powers and responsibilities as
the Council may direct.
2. The Director-General shall be as-
sisted by such seientific, technical,
administrative and clerical staff as
may be considered necessary and
authorised by the Council.
3. Staff members shall be appointed
and may be dismissed by the Council
on the recommendation of the Direc
tor-General. Staff shall be appointed
on the basis of qualifications, taking
into account an adequate distribution
of posts among nationals of the Mem-
ber States. Appointments and dismis
sals made by the Council shall require
a two-thirds majority of all Member
States. The Council may by the same
majority delegate powers of appoint-
ment and dismissal to the Director-
General. A ny such appointment and
its termination shall be in accordance
with staff regulations to be adopted by
the Council. Any scientists, not mem
bers of the staff, who are invited by
the Council to carry out research in
the establishments of the Organisa
tion, shall be subject to the authority
of the Director-General and to such
general conditions as may be approved
by the Council.
4. The responsibilities of the Direc
tor-General and the staff in regard to
the Organisation shall be exclusively
international in character. In the de
charge of their duties they shall not
seek or receive instructions from any
government or from any authority ex
ternal to the Organisation. Each Mem
ber State shall respect the internatio
nal character of the responsibilities
of the Director-General and the staff,
and not seek to influence them in the
discharge of their duties.
en med denna konventions ikraftträ
dande eller med en vid senare tid
punkt uppkommen vakans. Beslutar
rådet om uppskov skall det utse en
tillförordnad generaldirektör. Denne
skall ha de befogenheter och det an
svar som rådet föreskriver.
2. Generaldirektören skall biträdas
av vetenskapliga, tekniska och admi
nistrativa tjänstemän samt kontors
personal i den utsträckning, som är
erforderlig och som rådet godkänt.
3. Personalen skall utnämnas och
må entledigas av rådet på generaldi
rektörens förslag. Personalen skall
utnämnas på grundval av sina meri
ter; dock må hänsyn tagas till intres
set av att en lämplig fördelning av
tjänsterna mellan medlemsstaternas
medborgare ernås. Beslut om utnäm
ning och entledigande fattas av rådet
med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater. Rådet må med sam
ma majoritet till generaldirektören
delegera befogenheten att utnämöa
och entlediga personal. Av denne gjor^
da utnämningar och entlediganden
skola stå i överensstämmelse med det
personalreglemente, som skall antagas
av rådet. Vetenskapsmän, som ej till
höra personalen, men som på anmo
dan av rådet utföra forskningsarbete
inom organisationens anläggningar
skola lyda under generaldirektören
och vara skyldiga att ställa sig till ef
terrättelse alla sådana allmänna fö
reskrifter, som godkänts av rådet.
4. Generaldirektörens och persona
lens skyldigheter i förhållande till or
ganisationen skall vara av uteslutande
internationell karaktär. Vid fullgö
randet av sina plikter skola de varken
begära eller mottaga instruktioner
från någon regering eller från någon
utanför organisationen stående myn
dighet. Varje medlemsstat skall re
spektera att generaldirektörens och
personalens åligganden äro av inter
nationell karaktär och icke söka på
verka dem vid uppfyllandet av deras
plikter.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
Arlicle XII
Financial Contributions
1. Each Member State shall con-
tribute both to the capitai expenditure
aud to the current operating expenses
of the Organisation
(a) för the period ending on the
thirty-first of December of the second
full financial year, as set out in the
Financial Protocol annexed to this
Convention
(b) thereafter, in accordance with a
scale which shall be decided every
three years by the Council by a two-
thirds majority of all Member States
and shall be based on the average net
national income åt factor cost of each
Member State for the three latest
preceding years for which statistics
are available, except that
(i) no Member State shall be re-
quired to pay contributions in excess
of twentyfive per cent of the total
araount of contributions assessed by
Ihe Council to ineet the cost of the
programme;
(ii) the Council may decide by a
two-thirds majority of all Member
States to take into account any special
eircumstances of a Member State and
reduce its contribution accordingly
for a limited period. For the purpose
of applying this provision it shall be
considered as a special circumstance,
in particular, when the annual income
»per capita» of a Member State is less
than an amount to be decided by the
Council by the same majority.
2 (a) States which become parties
to this Convention after the thirty-
first of December following its entry
into force, shall make a special con
tribution towards the Capital expendi-
ture of the Organisation already in-
eurred, in addition to contributing to
future Capital expenditure and cur
rent operating expenses. The amount
of this special contribution shall be
Artikel XII
Finansiella bidrag
1. Varje medlemsstat skall bidraga
till organisationens kapitalutgifter så
väl som till dess driftsutgifter
(a) för den period som slutar den
31 december det andra hela budget
året på sätt angives i det vid denna
konvention fogade finansprotokollet
(b) och för tiden därefter enligt en
skala som rådet fastställer vart tred
je år; rådets beslut skall fattas med
två tredjedels majoritet av alla med
lemsstater och skall för varje med
lemsstat grundas på den genomsnitt
liga nettonationalinkomsten till pro
duktionskostnad för de tre senast fö
regående år, för vilka statistik finnes
tillgänglig, dock att
(i) ingen medlemsstat skall åläggas
att såsom bidrag betala mer än tjugo
fem procent av summan av samtliga
de bidrag som rådet fastställt till täc
kande av kostnaderna för program
met;
(ii) rådet må med två tredjedels
majoritet av alla medlemsstater be
sluta att beakta de särskilda omstän
digheter, som må föreligga beträffan
de någon medlemsstat, och på grund
därav för en begränsad tid nedsätta
denna stats bidrag. Vid tillämpning
av denna bestämmelse skall såsom
särskild omständighet räknas i syn
nerhet det förhållandet att årsinkoms
ten »per capita» i en medlemsstat är
mindre än det belopp som rådet, ge
nom beslut fattat med nyssnämnd
majoritet, bestämt.
2 (a) De stater, som vinna anslut
ning till denna konvention efter den
31 december det år konventionen trä
der i kraft skola utöver bidrag till
framtida kapital- och driftsutgifter
lämna ett särskilt bidrag till täckande
av de kapitalutgifter organisationen
redan ådragit sig. Det särskilda bi
dragets belopp skall bestämmas av
rådet genom beslut fattat med två
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
fixed by the Council by a two-thirds
majority of all Member States.
(b) All contributions made in ac-
cordatice with the provisions of sub-
paragraph (a) above shall be applied
in reducing the contributions of the
other Member States unless otherwise
decided by the Council by a two-thirds
majority of all Member States.
3. Contributions due under the pro
visions of this Article shall be paid
in accordance with the Financial Pro-
tocol annexed to this Convention.
4. The Director-General may, sub-
ject to any directions given by the
Council, accept gifts and legacies to
the Organisation, provided that such
gifts or legacies are not subject to any
conditions inconsistent with the pur
poses of the Organisation.
Article XIII
Co-operation
The Organisation may, by a unani-
mous decision of the Council, co-oper-
ate with other international organisa
tions and institutions and with Gov-
ernments, organisations and institu
tions of non Member States.
Article XIV
Legal Status and Privileges
1. The Organisation shall have legal
personality.
2. The legal status and the privileges
and immunities of the Organisation,
of the persons employed by it and of
the representatives of Member States,
shall be defined by a Protocol to be
concluded between the Member States.
3. Agreements concerning the Head-
quarters of the Organisation, and the
Establishments of the Organisation
to be created in accordance with the
provisions of Article VI, shall be con
cluded between the Organisation and
the Member States on whose terri-
tories such Headquarters and Estab
lishments shall be situated.
tredjedels majoritet av alla medlems
stater.
(b) Alla bidrag lämnade i enlighet
med föreskrifterna i punkt (a) skola
användas till att minska övriga med
lemsstaters bidrag, därest ej rådet,
med två tredjedels majoritet av alla
medlemsstater, annorledes beslutar.
3. Bidrag enligt bestämmelserna i
denna artikel skola erläggas i enlighet
med det till denna konvention foga
de finansprotokollet.
4. Med iakttagande av vad rådet må
ha föreskrivit äger generaldirektören
mottaga gåvor och donationer, under
förutsättning att till dessa ej äro knut
na med organisationens syften oför
enliga villkor.
Artikel XIII
Samarbete
Organisationen må, efter enhälligL
beslut av rådet, samarbeta med andra
internationella organisationer och in
stitutioner samt med regeringar, or
ganisationer och institutioner i stater,
som ej äro anslutna till konventionen.
Artikel XIV
Juridisk status och privilegier
1. Organisationen skall utgöra en
juridisk person.
2. Juridisk status, privilegier och
immunitet för organisationen, för per
soner anställda i dess tjänst samt för
medlemsstaternas representanter i or
ganisationen skola bestämmas i ett
av medlemsstaterna upprättat proto
koll.
3. Avtal beträffande organisationens
säte och om de anläggningar, som det
jämlikt artikel VI åligger organisatio
nen att upprätta, skola träffas mel
lan organisationen och de medlems
stater, på vilkas territorier sätet och
anläggningarna skola vara belägna.
43
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962
Artide XV
Amendments
1. The Council may recommend
amendments to this Convention to
Member States. Any Member State
which wishes to propose an amend-
ment shall notify the Director-General
thereof. The Director-General shall
inform all Member States of any
amendment so notified åt least three
months before it is to be discussed by
the Council.
2. Any amendment recommended
by the Council shall require accept-
ance in writing by all Member States.
It shall come into force thirty days
after the Government of . .. has re-
ceived notification of acceptance from
all Member States. The Government
of... shall inform all Member States
of the date of entry into force of any
such amendment.
3. The Council may amend the
Financial Protocol annexed to this
Convention by a unanimous vote of
all Member States, provided that such
an amendment does not conflict with
the Convention. Any such amendment
shall come into force on a date to be
decided unanimously by the Council.
The Director-General shall inform all
Member States of each such amend
ment and of the date on which it shall
come into force. The Table given in
the Annex of the Financial Protocol
may only be amended in accordance
with the basis of calculation laid down
in Artide XII 1. (b).
Article XVI
Disputes
Any dispute concerning the inter
pretation or application of this Con
vention, which is not settled by the
good offices of the Council, shull be
submitted to the International Court
of Justice, unless the Member States
concerned agree on some other mode
of seltlement.
Artikel XV
Ändringar
1. Rådet äger inför medlemsstater
na förorda ändringar i denna konven
tion. Varje medlemsstat, som önskar
föreslå sådan ändring, skall underrät
ta generaldirektören därom. Denne
skall underrätta samtliga medlemssta
ter om sålunda anmälda ändringsför
slag minst tre månader, innan rådet
behandlar förslaget.
2. Av rådet förordad ändring skall
för att träda i kraft, i skriftlig form,
godkännas av samtliga medlemsstater.
Ändringen träder i kraft trettio dagar
efter det att regeringen i... mottagit
meddelande om godkännande av änd
ringsförslaget från alla medlemssta
ter. Sagda regering skall underrätta
samtliga medlemsstater om den tid
punkt, vid vilken ändringen sålunda
trätt i kraft.
3. Rådet må genom enhälligt beslut
av samtliga medlemsstater göra änd
ring i det vid denna konvention foga
de finansprotokollet under förutsätt
ning att ändringen icke strider mot
konventionen. Sådan ändring träder i
kraft den dag, som rådet genom en
hälligt beslut bestämmer. Generaldi
rektören skall underrätta alla med
lemsstater om varje dylik ändring och
om tidpunkten för dess ikraftträdan
de. Den i bihanget till finansprotokol
let intagna tabellen må endast ändras
i överensstämmelse med de beräk
ningsgrunder som redovisas i artikel
XII 1. (b).
Artikel XVI
Tvister
Varje tvist rörande tolkning eller
tillämpning av denna konvention, vil
ken ej kan lösas genom medling av
rådet, skall underställas Internationel
la domstolen, därest berörda med
lemsstater ej enas om annan förlik-
ningsmetod.
44
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 dr 1962
Artide XVII
Denunciation
1. After the present Convention has
been in force for six years, any Mem-
ber State may denounce it by giving
notice to the Government of . . which
shall communicate this notification to
the Director-General. The denuncia
tion shall take effect åt the end of the
Financial Year following the year
during which notice was given.
2. A Member State denouncing the
Convention shall indemnify the Or
ganisation för any loss of property on
its territory, unless a special agree-
ment can be concluded for the con-
tinued use of this property by the
Organisation.
Artide XVIII
Non-fulfilment of Obligations
If a Member State fails to fulfil its
obligations under this Convention, it
shall cease to be a member of the Or
ganisation on a decision of the Coun-
cil taken by a two-thirds majority of
all Member States. The provisions of
Artide XVII 2. shall apply in such a
case.
Artide XIX
Dissolution
1. The Organisation shall be dis-
solved if åt any time there are less
than five Member States. It may be
dissolved åt any time by agreement
between the Member States.
2. In the event of dissolution the
Council shall appoint a liquidation
authority which will negotiate with
the States on the territories of which
the Headquarters and the Establish-
ments of the Organisation are åt that
time. The legal personality of the Or
ganisation shall subsist för the pur
poses of the liquidation.
Artikel XVII
Utträde
1. Medlemsstat äger, då denna kon
vention varit i kraft i sex år, anmäla
sitt utträde ur organisationen. Anmäl
ningen skall ske hos regeringen i...,
vilken skall underrätta generaldirek
tören härom. Utträde skall äga rum
vid utgången av budgetåret näst efter
det under vilket utträdesanmälan av
lämnats.
2. Medlemsstat, som utträder ur or
ganisationen, skall gottgöra organisa
tionen för varje förlust av egendom
på dess territorium, såframt ej sär
skilt avtal kan slutas, som tryggar or
ganisationens rätt att framdeles nytt
ja denna egendom.
Artikel XVIII
Underlåtenhet att uppfylla
förpliktelser
Den medlemsstat, som underlåter
att uppfylla de förpliktelser den åta
git sig enligt denna konvention, skall
uteslutas ur organisationen. Beslut
härom meddelas av rådet och skall
fattas med två tredjedels majoritet av
alla medlemsstater. Vad i artikel XVII
2. stadgas skall äga tillämpning vid
uteslutning.
Artikel XIX
Upplösning
1. Organisationen skall upplösas,
om den vid någon tidpunkt har mind
re än fem medlemmar. Den må upp
lösas vid vilken tidpunkt som helst
genom överenskommelse biträdd av
samtliga medlemsstater.
2. 1 händelse av upplösning, skall
rådet utse en likvidationsmyndighet
med uppgift att förhandla med de sta
ter, på vilkas territorier organisatio
nens säte och anläggningar då äro be
lägna. Jämväl under likvidationen
skall organisationen utgöra en juri
disk person.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
3. A ny surplus shall be distributed
ainong those States, which are mem-
bers of the Organisation åt the time
of the dissolution, in proportion to
Ihe contribulions actually made by
them from the dates of their becoming
parties to this Convenlion. In the event
of a deficit this shall be met by the
same States in proportion to their
contributions as assessed for the fi-
nancial year then current.
Article XX
Signa t lire and Ratification
1. This Convention and the annexed
Financial Protocol, which is an in
tegral part thereof, shall be open for
signature until the thirty-first of De
cember, 1962, by the States which are
parties to the Agreement concluded åt
Meyrin on the first of December, 1960.
2. This Convention and the annexed
Financial Protocol shall be subject to
ratification and the instruments of
ratification shall be deposited with
the Government of...
3. Pending the deposit of their in
struments of ratification, the sig-
natory States may be represented åt
meetings of the Council and take part
in its work, without the right to vote,
until the thirty-first of December,
1963.
Article XXI
Entry into For ce
1. This Convention and the annexed
Financial Protocol shall enter into
force when six States have ratified
Ihese instruments, provided that
(a) the total of their percentage
contributions on the scale set out in
Annex I of the Financial Protocol
amounts to not less than seventy-five
per cent, and
(b) ... and all States, on the ter-
ritories of which the Organisation will
eventually have Establishments in ac-
cordance with the provisions of Ar-
3. Eventuellt överskott skall förde
las mellan de stater som vid upplös
ningen äro medlemmar i organisatio
nen. Fördelningen skall ske i förhål
lande till de bidrag var och en faktiskt
inbetalat från och med sin anslutning
till konventionen. Eventuellt under
skott skall täckas av samma stater, i
proportion till det bidrag som ålagts
dem för det vid upplösningen löpande
budgetåret.
Artikel XX
Undertecknande och ratifikation
1. Denna konvention och det härtill
fogade finansprotokollet, vilket är en
integrerad del av konventionen, må in
till den 31 december 1962 underteck
nas av de stater, som anslutit sig till
den i Meyrin den 1 december 1960 in
gångna överenskommelsen.
2. Denna konvention och det härtill
fogade finansprolokollet skola ratifi
ceras; ratificeringshandlingarna skola
deponeras hos regeringen i ...
3. Signatärstaterna må till den 31
december 1963, i avbidan på att de
ras ratifikationsinstrument deponeras,
utan rösträtt representeras vid rådets
sammanträden och taga del i dess ar
bete.
Artikel XXI
Ikraftträdande
1. Denna konvention och det till
konventionen fogade finansprotokol
let skola träda i kraft, när sex stater
ratificerat dessa handlingar under
förutsättning att
(a) bidragen från dessa stater, en
ligt den i bihang I till finansprotokol
let intagna tabellen, sammanlagt upp
går till minst sjuttiofem procent, samt
(b) bland dessa stater återfinnas
dels ... dels ock alla stater, på vilkas
territorier organisationen omsider,
jämlikt föreskrifterna i artikel VI,
4
Bihang till Rikmlayenx protokoll 1902. t samt. Nr 85
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
ticle VI, shall be among these six
States, unless special arrangements
can be made to ensure the operation
of these Establishments.
2. This Convention and the annexed
Financial Protocol shall enter into
force för any other signatory or ac-
ceding State on the date of deposit of
its instrument of ratification or ac-
cession, as the case may be.
Artide XXII
Accession
1. As from the first of January fol-
lowing the entry into force of the
Convention, any State, not a signatory
of this Convention, may accede to the
Convention and the Financial Protocol
annexed thereto by a unanimous de-
cision of all Member States in the
Council.
2. If a State wishes to accede to the
Organisation, it shall notify the Di-
rector-Generai, who shall inform the
Member States of this request åt least
three months before it is submitted to
the Council for decision.
3. Instruments of accession shall be
deposited with the Government of . . .
Article XXIII
Notificaiions
1. The Government of ... shall noti-
iy all signatory and acceding States
of the deposit of each instrument of
ratification or accession and all signa
tory States of the entry into force of
this Convention.
2. The Director-General of the Or
ganisation shall notify all Member
States of any denunciation under Ar
ticle XVII or termination under Ar
ticle XVIII of the Convention.
Article XXIV
llegistration
Upon entry into force of this Con
vention, the Government of ... shall
kommer att ha anläggningar, såframt
ej särskilda avtal kunna träffas för
att säkerställa verksamheten vid an
läggningarna.
2. Denna konvention och det till
konventionen fogade finansprotokol
let skola beträffande annan signatär-
stat eller ansluten stat träda i kraft,
den dag, då ifrågavarande stat depo
nerar sitt ratifikationsinstrument re
spektive sitt anslutningsinstrument.
Artikel XXII
Anslutning
1. Från och med den första januari
året efter det att konventionen trätt i
kraft må stat, vilken ej är signatär-
stat till denna konvention, genom en
hälligt beslut av samtliga medlemssta
ter i rådet, vinna anslutning till kon
ventionen och det därvid fogade fi
nansprotokollet.
2. Stat, som önskar vinna anslut
ning till organisationen, skall härom
underrätta generaldirektören; denne
skall upplysa medlemsstaterna om
ifrågavarande begäran minst tre må
nader, innan ärendet underställes rå
det för beslut.
3. Anslutningsinstrument skola de
poneras hos regeringen i...
Artikel XXIII
Underrättelser
1. Regeringen i... skall underrätta
alla signatärstater eller anslutna sta
ter om deponeringen av varje ratifi
kations- eller anslutningsinstrument
samt alla signatärstater om ikraftträ
dandet av denna konvention.
2. Generaldirektören skall underrat
ta samtliga medlemsstater om utträ
de, jämlikt artikel XVII, och om ute
slutning, jämlikt artikel XVIII.
Artikel XXIV
Inregistrering
Så snart denna konvention trätt i
kraft skall regeringen i... låta re-
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
47
register it with the Secretary-General
of the United Nations in accordance
with Article 102 of the Charter of the
United Nations.
In witness whereof, the undersigned
representatives, having been duly au-
thorised thereto by their respective
Governments, have signed this Con-
vention.
Done in.....................this
day of............................ 1962,
in the English and French languages,
both texts being equally authoritative,
in a single copy, which shall be de-
posited in the archives of the Govern
ment of ..., which shall transmit cer-
tified copies to all signatory and ac-
ceding States.
gistrera densamma hos Förenta Na
tionernas generalsekreterare i enlig
het med artikel 102 i Förenta Natio
nernas stadga.
Till bekräftelse härav hava under
tecknade därtill vederbörligen befull-
mäktigade av sina respektive rege
ringar, undertecknat denna konven
tion.
Vilket skedde i.......................... den
...........
1962.
Denna text, skriven på engelska och
och franska språken jämsides, vilka
språk äga lika vitsord, skall depone
ras i arkivet hos regeringen i...........
Behörigen styrkta avskrifter skola av
nämnda regering tillställas alla signa-
tärstater och till konventionen anslut
na stater.
48
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962
Financial protocol annexed to the Con
vention for the establishment of a Euro-
pean Space Research Organisation
The States parties to this Protocol,
being parties to the Convention for
the establishment of a European
Space Research Organisation, herein-
after referred to as »the Convention»
and »the Organisation» respectively,
signed åt.............................................on
.................................... 1962,
desiring to make provision for the
financial administration of the said
Organisation,
have agreed as follows:
Article I
Budget
1. The financial year of the Orga
nisation shall run from the first of
January to the thirty-first of Decem
ber.
2. The Director-General shall, not
later than the first of July in each
year and taking into account the pro
visions of Article III, circulate to the
Member States a draft Budget for the
following financial year.
3. The Draft Budget shall be ex-
amined by the Administrative and Fi-
nance Committee established under
Article IV of this Protocol and then
transmitted to the Council with the
Committee’s report thereon.
4. The Council shall adopt the
Budget before the beginning of each
financial year.
5. Estimates of income and expendi-
ture shall be divided under general
headings. Transfers between these
general headings shall not be permit-
ted except by authority of the Ad
ministrative and Finance Committee.
(Översättning)
Finansprotokoll fogat till konventionen
angående upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning
De till detta protokoll anslutna sta
terna,
vilka äro anslutna till konventionen
för upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning, häref
ter kallad »konventionen» respektive
»organisationen», undertecknad i ..
............................ den ............................
1962,
vilka ha för avsikt att antaga be
stämmelser för organisationens eko
nomiska förvaltning,
hava enats om följande:
Artikel I
Budget
1. Organisationens budgetår skall
löpa från och med den 1 januari till
och med den 31 december.
2. Generaldirektören skall senast
den 1 juli varje år, med beaktande av
föreskrifterna i artikel III i detta pro
tokoll, till medlemsstaterna överläm
na förslag till budget för det följande
budgetåret.
3. Budgetförslaget skall granskas
av den kommitté, kallad administra
tions- och finanskommittén, varom i
artikel IV i detta protokoll stadgas.
Det skall därefter tillsammans med
kommitténs rapport överlämnas till
rådet.
4. Budgeten skall antagas av rådet
före ingången av budgetåret.
5. De uppskattade inkomst- och ut-
giftsbeloppen skola uppdelas på hu
vudtitlar. överföring från en huvud
titel till en annan må ske endast med
tillstånd av administrations- och fi
nanskommittén.
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
Artide II
Revised Budget
The Council may require the Direc-
tor-General to present a revised budg
et if circumstances make it necessary.
No decision involving additional ex-
penditure shall be deemed to be ap-
proved by the Council until it lias ap-
proved an estimale submitted by the
Director-General of the additional ex-
penditure involved.
Artide III
Forward Budgeting
1. As soon as possible after the
entry into force of the Convention,
the Council shall, by a two-thirds
majority of all Member States, deter-
mme the level of expenditure for each
year of the first three-year period
within the agreed figure for that pe
riod.
2. For succeeding three-year periods
the Council shall, by the same majori
ty, in the year preceding each such
period, determine the level of ex
penditure for each year within the
figure determined in accordance with
the provisions of Artide X 4. (c) of
the Convention.
Artide IV
Administrative and Finance
Committee
The Council shall establish an Ad
ministrative and Finance Committee
composed of representatives of all
Member States in order »inter alia»
to fulfil the functions specified in the
Financial Rules of the Organisation.
Artide V
Contributions
1. For the period from the entry
into force of the Convention to the
thirty-first of December following,
Artikel II
Reviderad budget
Rådet äger begära att generaldirek
tören framlägger en reviderad budget,
därest omständigheterna därtill för
anleda. Avgörande, som medför ut
gifter utöver de i budgeten förutsed
da, skall icke räknas såsom godkänt
av rådet med mindre rådet godkänt
en av generaldirektören framlagd be
räkning av ifrågavarande extra utgif
ter.
Artikel III
Långtidsplanering
1. Snarast möjligt efter konventio
nens ikraftträdande, skall rådet, med
två tredjedels majoritet av alla med
lemsstater, fastställa utgifternas stor
lek under vart och ett av de i den
första treårsperioden ingående åren;
utgifterna må ej överstiga det belopp,
som överenskommits för ifrågavaran
de period.
2. För följande treårsperioder skall
rådet under året närmast före varje
dylik periods början med samma ma
joritet fastställa utgifternas storlek
för vart och ett av de i perioden in
gående åren; utgifterna må ej över
stiga det belopp, som beslutats i över
ensstämmelse med föreskrifterna i
artikel X 4. (c) i konvensionen.
Artikel IV
Administrations- och finans
kommittén
Rådet skall tillsätta eu administra
tions- och finanskommitté bestående
av representanter för samtliga med
lemsstater; kommitténs uppg.ft skall
bland annat vara att fullgöra de upp
gifter, som angivas i organisationens
finansregler.
Artikel V
Bidrag
1. För tiden från och med dagen för
konventionens ikraftträdande och till
och med den 31 december samma år
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
the Council shall make provisional
budgetary arrangements, which shall
be met by contributions as provided
for in section (1) of the Annex to this
Protocol.
2. For the two ensuing financial
years approved budget expenditure
shall be met by contributions which
shall be assessed in the same propor
tions as the percentage figures set out
in Section (2) of the Annex to this
Protocol.
3. For subsequent financial years,
approved budget expenditure shall be
met by contributions as provided for
in Artide XII 1. (b) of the Conven-
tion.
4. When any State not named in
the Table of the Annex to this Proto
col becomes a party to the Convention
after the thirty-first of December fol-
lowing the date of the entry into force
of the Convention, the contributions
of all Member States shall be reasses-
sed on the basis of the statistics for
the years used in the existing scale
and the new scale shall take effect on
a date to be decided by the Council.
Reimbursements shall be made, if
necessary, to ensure that the contribu
tions paid by all Member States for
the current year are in conformity
with the decision of the Council.
5. (a) The Administrative and Fi-
nance Committee shall in consulta-
tion with the Director-General deter-
mine the terms on which payments in
respect of contributions shall be made
eonsistently with the proper financing
of the Organisation.
(b) The Director-General shall
thereafter notify Member States of the
amount of their contributions and of
the dates on which payments shall be
made.
Artide VI
Currency of Contributions
1. The budget of the Organisation
skall rådet upprätta en preliminär
budget; däri redovisade utgifter skola
täckas genom bidrag, på sätt angives i
moment 1 i bihanget till detta proto
koll.
2. För de två följande budgetåren
skola i budgeten godkända utgifter
täckas av bidrag från medlemsstater
na, fördelade mellan dessa i samma
proportion som de i moment 2 i bi
hanget till detta protokoll angivna
procentsatserna.
3. För därefter följande budgetår
skola i budgeten godkända utgifter
täckas av bidrag från medlemsstater
na på sätt som föreskrives i artikel
XII 1. (b) i konventionen.
4. Om en stat, som ej är upptagen i
tabellen i bihanget till detta protokoll,
ansluter sig till konventionen efter
den 31 december det år konventionen
träder i kraft, skola samtliga med
lemsstaters bidrag omräknas på
grundval av statistiken från samma
år, vilka omfattats av den statistik
som legat till grund för gällande bi-
dragsskala. Den nya bidragsskalan
skall gälla från och med den dag som
rådet bestämmer. Återbetalningar sko
la verkställas i den utsträckning som
är nödvändigt för att storleken av de
bidrag varje medlemsstat erlagt för
det löpande året skall stå i överens
stämmelse med rådets beslut.
5. (a) Administrations- och finans
kommittén skall efter samråd med
generaldirektören fastställa regler an
gående betalning av bidragen. Reg
lerna skola givas sådant innehåll, att
organisationens tillbörliga finansie
ring säkerställes.
(b) Generaldirektören skall, sedan
under (a) nämnt beslut fattats, under
rätta medlemsstaterna om bidragens
storlek och de tidpunkter, vid vilka
betalning skall verkställas.
Artikel VI
Bidragsvaluta
1. Organisationens budget skall ut-
Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1962
51
shall be expressed in accounting units
defined by 0.88867088 grams of fine
gold.
2. Each Member State shall in prin-
ciple pay its contribulion in its own
currency. It shall, nevertheless, pay a
part or the whole of its contribution
in any currency which the Organisa
tion may need för the execution of its
tasks, if the Director-General so re-
quests according to the provisions of
Artide V 5.
Artide VII
W or kin g Capital Fund
The Council may by a unanimous
decision of all Member States, estab-
1 i sb a Working Capital Fund.
Artide VIII
Accounts and Auditing
1. The Director-General shall keep
an accurate account of all receipts
and disbursements.
2. The accounts for the total re
ceipts and expenditure shall be ex-
amined by an Audit Commission. The
Council shall decide by a two-thirds
majority which Member States (en-
suring a reasonabie basis of rotation)
shall be inviled to nominate, wherever
practicable from the highest audit
authorities of their countries, repre
sentatives to serve on this Commis
sion, and shall appoinl by the same
majority, from among the national
nominations, a Chairman of the Com
mission for a period not exceeding
three years.
3. The purpose of the auditing,
which will take place on the basis of
relevant documents and, if necessary,
within the premises of the Organisa
tion, shall be to verify that the ex
penditure has conformed with the
provisions made in the Budget, that
the records are lawful and correct,
and lo certify the economic and sound
management of the Organisation. Åt
tryckas i beräkningsenheter fixerade
till 0,88867088 gram rent guld.
2. Varje medlemsstat skall i prin
cip betala sitt bidrag i sin egen valu
ta. Medlemsstat skall dock betala sitt
bidrag helt eller delvis i annan valuta,
som organisationen må ha behov av
för att kunna fullfölja sina uppgifter,
därest generaldirektören i enlighet
med föreskrifterna i artikel V 5. i det
ta protokoll hemställer därom.
Artikel VII
Fond för rörelsekapital
Rådet äger genom enhälligt beslut
av samtliga medlemsstater upprätta
en fond för rörelsekapital.
Artikel VIII
Räkenskaper och revision
1. Generaldirektören skall sörja för
att alla inbetalningar och utbetalning
ar noggrant bokföras.
2. Revision av räkenskaperna för
samtliga inbetalningar och utbetal
ningar skall ske av en revisionskom
mission. Rådet skall med två tredje
dels majoritet besluta vilka medlems
stater som skola anmodas att till den
na kommission utse representanter;
härvid skall rådet trygga en rimlig
turordning mellan medlemsstaterna.
Till representanter böra om möjligt
utses personer tillhörande respektive
länders högsta revisionsorgan. Rådet
skall, med samma majoritet, bland de
sålunda utsedda representanterna för
ordna en ordförande för en period om
högst tre år.
3. Genom revisionen, som skall äga
rum på grundval av vederbörliga
handlingar och, om så finnes nödvän
digt, inom organisationens lokaler,
skola garantier skapas för att organi
sationens utgifter stå i överensstäm
melse med föreskrifterna i budgeten,
att dess bokföring är lagenlig och kor
rekt, och att organisationen styres en
ligt ekonomiska och sunda principer.
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 85 dr 1962
the end of each financial year the
Commission shall draw up a report,
which shall be approved hy the ma-
jority of its members and thereupon
transmitted to the Council.
4. The Audit Commission shall fur-
thermore discharge such other func-
tions as are set out in the Financial
Rules approved by the Council.
5. The Director-General shall fur-
nish the auditors with such informa
tion and help as they may require lo
carry out their duties.
In vvitness whereof, the undersigned
representatives, having been duly au-
thorised thereto by their respective
Governments, have signed this Proto
col.
Done åt.....................this
day of........................... 1962,
in the English and French languages,
both texts being equally authoritative,
in a single copy, which shall be de-
posited in the archives of the Govern
ment of ........................... which shall
transmit certified copies to all signa-
tory and acceeding States.
Annex
(1) Contributions for the period
ending on the 31st of December fol-
lowing the cntrg into force of the Con-
vention.
(a) The States which are parties to
the Convention on the date of its entry
into force, together with any other
States which may become parties to it
during the period ending on the fol-
lowing 31st of December, shall be-
tween them contribute the wnole of
the sums required by such provisional
budgetary arrangements as the Coun
cil may make under Artide V i. of
this protocol.
(b) The contributions of the States,
which are parties to the Convention
when the Council first makes such
Vid slutet av varje budgetår skall
kommissionen utarbeta en rapport
vilken, godkänd av majoriteten av
dess medlemmar, skall överlämnas
till rådet.
4. Kommissionen skall dessutom ut
föra de ytterligare uppgifter, som an
givas i de av rådet antagna finans
reglerna.
5. Generaldirektören skall lämna re
visorerna alla de upplysningar och all
den hjälp, som de behöva för att Ut
föra sina uppgifter.
Till bekräftelse härav, hava under
tecknade, därtill vederbörligen befull-
mäkligade av sina respektive regering
ar, undertecknat detta protokoll.
Vilket skedde i....................................
den.................................... 1962.
Denna text, skriven på franska och
engelska språken jämsides, vilka
språk äga lika vitsord, skall depone
ras i arkivet hos regeringen i ... Be
hörigen bestyrkta avskrifter skola av
nämnda regering tillställas alla sig-
natärstater och till konventionen an
slutna stater.
Bihang
(1) Bidrag för tiden från och med
dagen för konventionens ikraftträdan
de och till och med den 31 december
samma dr.
(a) De stater, vilka äro anslutna till
konventionen den dag denna träder i
kraft, och alla övriga stater, vilka an
sluta sig till konventionen senast den
31 december samma år, skola tillsam
mans bidraga med en summa motsva
rande samtliga utgifter i den prelimi
nära budget, som rådet enligt artikel
V 1. i detta protokoll må ha upprät
tat.
(b) Bidragen från de stater som äro
anslutna till konventionen, när rådet
första gången upprättar en dylik pre-
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
provisional budgetary arrangements,
shall be provisionally assessed on the
basis set out in Article V 2. subject to
the provisoes mentioned in Article
XII 1. (b) of the Convention.
(c) The contributions of the States
which become parties to the Conven
tion during the period between the
first occasion on which provisional
budgetary arrangements have been
made and the following 31st of De
cember, shall be provisionally assessed
in such a manner that the relative
proportions between the provisional
contributions of all Member States are
the same as between the percentage
figures set out in section (2) of this
Annex. Such contributions will serve
either, as provided for in paragraph
(d) below, to subsequently reimburse
part of the provisional contributions
previously paid by the other Member
States, or to meet additional budgetary
appropriations approved by the Coun-
cil during that period.
(d) The final contributions due for
the period ending on the 31st of De
cember following the entry into force
of the Convention from all the States
which are parties to the Convention
on that date, shall be retroactively as
sessed after that date on the basis of
the total budget for the said period,
so that they shall be those which they
would have been if all these States
had become parties to the Convention
on the date of its entry into force. Any
sum paid by a Member State in excess
of its contribution thus retroactively
assessed shall be placed to the credit
of that Member State.
(e) If all the States specified in the
scale, set out in section (2) of this
Annex, have become parties to the
Convention before the 31st of Decem
ber following the entry inlo force of
Ihe Convention, their percentage con
tributions to the total budget for that
liminär budget, skola, med förbehåll
för de reservationer, som äro om
nämnda i artikel XII 1. (b) i konven
tionen, preliminärt fastställas enligt
de grunder som angivas i artikel V 2.
i detta protokoll.
(c) Bidragen från de stater, som an
sluta sig till konventionen efter det
att den första preliminära budgeten
upprättats, men före den 31 december
samma år, skola preliminärt faststäl
las på sådant sätt, att medlemsstater
nas preliminära bidrag skola stå i
samma proportion till varandra som
de i moment 2 i detta bihang angivna
procentsiffrorna. Dessa bidrag skola
användas antingen, såsom under (d)
nedan angives, till att senare återbeta
la en del av de bidrag, vilka tidigare
inbetalats av andra medlemsstater, el
ler för att täcka ytterligare budgetan
slag, som godkänts av rådet under
ovan nämnda period.
(d) De slutliga bidragen för perio
den från och med dagen för konven
tionens ikraftträdande till och med
den 31 december samma år skola ef
ter periodens utgång retroaktivt fast
ställas beträffande samtliga stater,
vilka sistnämnda dag äro anslutna till
konventionen; bidragen skola på
grundval av den totala budgeten för
perioden ifråga fastställas till samma
belopp, som de skulle ha uppgått till,
därest samtliga dessa stater hade an
slutit sig till konventionen redan den
dag denna trädde i kraft. Det belopp,
som medlemsstat må ha inbetalt ut
över dess sålunda retroaktivt fast
ställda bidrag, skall krediteras ifråga
varande medlemsstat.
(e) Om alla de stater, som angivas i
tabellen under inoment 2 i detta bi
hang, ha anslutit sig till konventionen
före den 31 december det år denna
trätt i kraft, skola deras bidrag till
den totala budgeten för ifrågavarande
period bestämmas i enlighet med de
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1962
period shall be those set out in that
scale.
(2) Scale to serve as a basis for the
assessment of contributions during the
period to which Article V 1. and 2. of
this Protocol ref ers.
Percentage
Austria............................................
1.99
Belgium .......................................
4.21
Denmark ........................................ 2.10
Federal Republic of Germany 21.48
France ........................................ 18.22
Italy ............................................. 10.64
Netherlands................................... 4.04
Norvvay ....................................... 1.60
Spain ............................................... 2.53
Sweden............................................ 4.92
Switzerland .................................... 3.27
United Kingdom of Great
Britain and Northern Ireland 25.00
Total 100.00
procentsatser, som angivas i nämnda
tabell.
2. Tabell avsedd att tjäna soni
grundval för fastställande av bidrag
under den period, som i artikel V i.
och 2. i detta protokoll avses.
Procent.
Österrike ....................................
1,99
Belgien.........................................
4^1
Danmark .................................... 2,10
Förbundsrepubliken Tyskland 2R48
Frankrike ................................... 18,22
Italien........................................... 10^64
Nederländerna .......................... 4,04
Norge ........................................... 1,60
Spanien ....................................... 2,53
Sverige ........................................
4,92
Schweiz .......................................
3,27
Förenade Konungariket Stor
britannien och Nordirland ..
25,00
Summa 100,00
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 dr 1962
55
Protocol concerning the financing of the
Enropean Space Research Organisation,
during its first eight years of existence
The States parties to this Protocol,
being parties to the Convention for
the Establishment of a European
Space Research Organisation, herein-
after referred to as »the Convention»
and »the Organisation» respectively,
signed åt....................... on.....................
1962,
have agreed as follows:
1. The expenditure of the Organisa
tion during the first eight years after
entry into force of the Convention
shall not exceed 306 million account-
ing units (åt price levels ruling åt
the date of signature of this Proto
col), provided that the Council, re
ferred to in Article X of the Conven-
lion, may, by a unanimous decision of
all Member States taken on the occa-
sion of a three-yearly determination
of levels of resources under Article
X 4. (c) and (d) of the Convention
adjust this figure in the light of major
scientific or technological develop-
ments.
2. The Organisation shall frame its
programme within the limit of ex
penditure laid down in paragraph 1
of this Protocol.
3. The States parties to this Proto
col shall be prepared to make available
to the Organisation during the first
period of three years from the date of
Ihe entry into force of the Convention
a sum not exceeding 78 million ac-
eounting units and, subject to a de-
finitive determination in accordance
with the provisions of Article X 4.
(c) of the Convention, to make availa
ble to the Organisation during the
(ÖversUttning)
Budgetprotokoll angående Organisation
en för europeisk rymdforskning under
dess första åttaårsperiod
De till detta protokoll anslutna sta
terna,
vilka iiro anslutna till konventionen
angående upprättande av Organisa
tionen för europeisk rymdforskning,
härefter benämnda »konventionen»
respektive »organisationen», under
tecknad i ........................................ den
............................ 1962,
hava enats om följande:
1. Kostnaderna för organisationen
under den första åttaårsperioden ef
ter konventionens ikraftträdande må
icke (enligt den prisnivå, som råder då
detta protokoll undertecknas) översti
ga 306 miljoner beräkningsenheter.
Det förutsattes dock, att rådet varom
stadgas i artikel X i konventionen, i
samband med sådant beslut angående
fastställande av treårsbudget, som i ar
tikel X 4. (c) och (d) avses, må med
anledning av större vetenskapliga och
teknologiska framsteg ändra denna
siffra; beslut härom skall fattas enhäl
ligt av samtliga medlemsstater.
2. Organisationens program skall
anpassas efter det utgiftsmaximum,
som angives i moment 1. i detta proto
koll.
3. De till detta protokoll anslutna
staterna skola vara beredda att till
organisationens förfogande ställa,
under den första treårsperioden ef
ter konventionens ikraftträdande,
högst 78 miljoner beräkningsenheter,
samt
under den andra treårsperioden ef
ter konventionens ikraftträdande, med
förbehåll för vad som slutligen be
stämmes enligt föreskrifterna i arti-
56
Kutigl. Maj:ts proposition nr 85 är 1962
second period of three years from the
date of entry into force of the Conven-
tion a sum not exceeding 122 million
accounting units.
4. This Protocol shall be open to
signature by States which have sig
ned the Convention. It shall be subject
to ratification.
5. This Protocol shall enter into
force on the date of the entry into
force of the Convention, provided that
the conditions for entry into force of
the Convention, laid down in Article
XXI thereof, are also satisfied in re-
spect of this Protocol.
In witness whereof, the undersigned
representatives, having been duly au-
thorised thereto by their respective
Governments, have signed this Proto
col.
Done åt................... , this
day of............................ 1962,
in the English and French languages,
both texts being equally authoritative,
in a single copy, which shall be de-
posited in the archives of the Govern
ment of.... which shall transmit
certified copies to all signatory and
acceeding States.
kel X 4. (c) i konventionen högst
122 miljoner beräkningsenheter.
4. Detta protokoll må undertecknas
av de stater, som undertecknat kon
ventionen. Protokollet skall ratifice
ras.
5. Protokollet skall träda i kraft
samma dag som konventionen, under
förutsättning att de villkor för kon
ventionens ikraftträdande, som angi
vas i artikel XXI i konventionen upp
fyllts även beträffande detta proto
koll.
Till bekräftelse härav hava under
tecknade, därtill vederbörligen befull-
mäktigade av sina respektive rege
ringar, undertecknat detta protokoll.
Vilket skedde i................................
den................................ 1962.
Denna text, skriven på franska och
engelska språken jämsides, vilka
språk äga lika vitsord, skall depone
ras i arkivet hos regeringen i ... Be
hörigen bestyrkta avskrifter skola av
nämnda regering tillställas alla signa-
tärstater och till konventionen anslut
na stater.
Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1962
57
Innehåll
Sid.
I. Europeiskt rymdforskningssamarbete....................................................
1. Inledning.........................................*........................................................
2. Konventionen m. .....................................................................................
3. Vetenskapligt program...........................................................................
4. Budget........................................................................................................
II. Raketfält i Kirunaområdet.........................................................................
1. Raketfältets användning ................................................. ...........
2. Utredning rörande konsekvenser för samerna och förslag i sä
kerhets- och ersättningsfrågor ............................................................
3. Yttranden..................................................................................................
III. Svensk rymdforskning ...............................................................................
IV. Departementschefen ...................................................................................
Bilaga. Konvention jämte finansprotokoll och budgetprotokoll...............
2
2
3
8
13
15
15
18
22
24
26
33
•
« r tu. .*• * •
, ”^yvv • • V\
vV 1
O '
Teckenförklaringar.
Gräns för raketfält
Gräns mellan riskzoner
Gräns mellan lappbyar
Gräns för vinterland
===== Gräns för vår- och som
marland
Renstängsel
Större fast lappläger
Mindre läger eller
tältläger
Renvaktarstuga
30 Om
-
aetaic
■ •*'«!"
Hl PaaaI
<
' V - ••