4

ras eller eljest lösas samt om de härför lämpligaste organisatoriska for­

merna. I fråga om organisationen framhöll jag, att i första hand möjlighe­

terna att överföra återstående uppgifter till byggnadsstyrelsen borde un­

dersökas. De sakkunniga borde även överväga huruvida riksdagens infly­

tande i frågor rörande försäljning av statlig mark på Djurgården fortfa­

rande med hänsyn till exploateringsverksamhetens framtida omfattning be­

höver tillgodoses i särskild ordning. Som sakkunniga tillkallade jag gene­

raldirektören R. G. Renlund, tillika ordförande, numera överintendenten

S. E. Granström och numera ledamoten av riksdagens första kammare, om­

budsmannen F. J. H. Persson.

De sakkunniga, som antagit benämningen djurgårdsnämndsutredningen,

har den 17 januari 1961 överlämnat ett betänkande med förslag rörande av­

veckling av djurgårdsnämnden och överförande av dess återstående uppgif­

ter till annat organ (stencilerat). Betänkandet var enhälligt.

Över djurgårdsnämndsutredningens betänkande har utlåtanden avgivits

av bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, riks­

antikvarieämbetet, lantmäteristyrelsen, överståtliållarämbetet (efter höran­

de av Stockholms stadskollegium), vetenskapsakademien samt — såvitt av­

ser betänkandets kap. 6 angående behovet av särskilda statliga markorgan

—- fortifikationsförvaltningen, försvarets fastighetsnämnd och domänsty­

relsen. Därjämte har riksmarskalksämbetet och fullmäktige i riksgälds-

kontoret inkommit med yttranden.

Djurgårdsnämnden har dels avgivit utlåtande över betänkandet, dels

i särskild skrivelse den 26 januari 1962 lämnat den av utredningen förut­

satta tidsplanen för slutförandet av nämndens återstående arbetsuppgifter.

2. Djurgårdsnärnndens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m.

I det följande lämnas först en redogörelse för de historiska förhållanden,

som ligger till grund för djurgårdsmarkens nuvarande användning och för

den tidigare statliga exploateringsverksamheten på Djurgården.

Djurgården överfördes år 1810 i statens ägo, varvid emellertid den rege­

rande Konungen förbehölls dispositionsrätten över området. Som eu följd

av denna rätt har Djurgårdens förvaltning varit uppdragen åt ämbetsmän,

som utsetts av Konungen personligen; denna förvaltning utövas f. n. av en

avdelning inom riksmarskalksämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen.

Djurgården har i stort fått karaktären av ett fritidsområde för huvudsta­

dens invånare. Emellertid har en rad upplåtelser av djurgårdsmark till

skilda ändamål ägt rum, på senare tid i regel under medverkan av Kungl.

Maj it i statsrådet och riksdagen. Sålunda har mark ställts till förfogande

för en rad undervisningsanstalter, vetenskapliga institutioner, sjukhus m. m.

Vidare har till Stockholms stad upplåtits bl. a. Hjorthagen och Värtaham-

nen, delar av Ladugårdsgärde samt Kaknäsområdet. Slutligen har kronan

själv bedrivit en ganska omfattande exploateringsverksamhet.

Denna verksamhet har krävt en särskild organisation. Sålunda tillska­

pades år 1910 den s. k. djurgårdskommissionen för att ombesörja exploa­

teringen av vissa mindre områden. Sedan grunderna för användningen av

kronans mark pa Norra Djurgården öster om Lidingövägen klarlagts ge­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

6

organ åt bl. a. riksmarskalksämbetet i frågor om markupplåtelser på Djur­

gården. Slutligen har nämnden i begränsad omfattning biträtt vissa myndig­

heter i ärenden rörande avyttring av kronomark i och utanför Stockholm.

Djurgårdsnämnden består av ordförande samt ytterligare fyra ledamö­

ter, de senare skall tillhöra riksdagen. Nämndens personal utgöres av en

kanslichef och två ingenjörer jämte viss biträdespersonal. Härjämte äger

nämnden anlita expertis. Avlöningar och arvoden till ledamöter, personal

och experter liksom omkostnader för nämndens kansli bekostas från sär­

skilda anslag på riksstaten. För budgetåret 1961/62 uppgår nämndens av­

lönings anslag till 184 000 kr. och omkostnadsanslag till 12 000 kr.

Kostnaderna för exploateringsverksamheten bestrides i övrigt från di-

versemedelstiteln Djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel på vilken in­

flutna exploateringsinkomster redovisas. För dessa kostnader fastställes

efter förslag av nämnden årligen en utgiftsstat av Kungl. Maj :t. För budget­

året 1961/62 upptar denna stat utgifter med sammanlagt omkring 2,7 mkr.

Inkomsterna av djurgårdsnämndens markförsäljningar tillföres numera

i huvudsak investeringsstaten för statens allmänna fastighetsfond. Sum­

man av nämndens och kommissionens markförsäljningsinkomster från 1931

t. o. m. budgetåret 1960/61 uppgår till 128 mkr., varav en tredjedel avser

de fem senaste budgetåren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

II. Djurgårdsnämndsutredningen

1. Återstående arbetsuppgifter

Utredningen framhåller inledningsvis att djurgårdsnämndens exploate-

ringsverksamhet ännu är av relativt stor omfattning och omspänner bety­

dande värden. Det anses därför uppenbart att alltjämt stora krav, inte minst

i ekonomiskt och tekniskt avseende, måste ställas på det organ, som har

det omedelbara ansvaret för denna verksamhet, och att de skäl som föran­

lett inrättandet av en för dessa speciella uppgifter särskilt anpassad orga­

nisation ännu äger giltighet. Utredningen har också ansett sig kunna kon­

statera att djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter icke omedelbart kan

övertagas av annan myndighet. Enligt utredningens mening bör således

djurgårdsnämnden bibehållas, till dess att de åt nämnden anförtrodda upp­

gifter, som är av större omfattning, i huvudsak slutförts.

Utredningen övergår härefter till frågan när sådana nga förutsättningar

för exploateringsverksamheten kan beräknas komma att inträda, att en änd­

ring av organisationen är motiverad.

Inom nu aktuella exploateringsområden räknar utredningen med att stads-

plane- och avtalsfrågorna i stort sett skall bli lösta under loppet av år 1962.

Även härefter kan dock en del planarbeten, väsentligen avseende ändringar

i 1931 års stadsplan för ladugårdsgärdesområdet, återstå.

Föi sälj ningen eller upplåtelsen av tomtmark beräknas av utredningen, om

icke oförutsedda hinder uppstår, kunna vara i huvudsak avslutad vid ut­

7

gången av år 1962. Ännu olösta planfrågor, vissa evakueringsproblem samt

frågor rörande finansiering av studentbostäder och industriella anlägg­

ningar synes emellertid kunna verka fördröjande och föranleda att för­

säljning av en del tomtmark måste utsträckas över en något längre tidrymd.

Även de på exploateringsorganet ankommande gatu- och ledningsarbetena

beräknas vara i huvudsak avslutade år 1962. Inom bl. a. Torphagen Lapp-

kärrsområdet kan emellertid vissa sådana arbeten av större omfattning an­

tagas pågå även under år 1963.

Utredningens tidsuppskattning inbegriper ej Konradsbergsområdet, vars

slutliga disposition f. n. ter sig tämligen osäker. På grund härav och med

hänsyn till områdets relativt begränsade storlek har utredningen bedömt

ifrågavarande område endast böra tillmätas sekundär betydelse för den nu

aktuella organisationsfrågan.

Enligt vad utredningen inhämtat torde någon ytterligare exploaterings-

mark på Djurgården för enskild bebyggelse icke komma att redovisas i djur-

gårdsnämndens dispositionsplan, som skulle framläggas under år 1961. Ej

heller i övrigt synes inom Stockholm i kronans ägo finnas någon mark,

som under överskådlig tid kan tänkas bli exploaterad genom statligt organ.

Statens exploateringsverksamhet i Stockholm under den tidsperiod som nu

kan överblickas kan därför beräknas vara avslutad i och med att sådana åt

djurgårdsnämnden hittills uppdragna uppgifter slutförts. Utredningen har

därvid förutsatt, att någon statlig exploateringsverksamhet icke kommer att

bedrivas i fråga om det s. k. Järvafältet.

Utredningen har således bedömt det sasom sannolikt, att redan under nå­

got av de närmaste åren djurgårdsnämndens exploateringsuppdrag torde

vara i stort sett avslutade och att därför —i enlighet med vad som förutsat­

tes vid nämndens tillkomst — en ändring av verksamhetens organisation

från och med en näraliggande tidpunkt är påkallad. När det gäller att be­

stämma denna tidpunkt blir bedömningen säkrare vid ett senare ställnings­

tagande än i nuläget. Enligt utredningens mening bör det därför uppdragas

åt djurgårdsnämnden att förslagsvis före den 1 februari 1962 anmäla i vad

män större avvikelser i den av utredningen beräknade tidsplanen inträffat

eller kan beräknas inträffa, varvid nämnden i så fall bör ange orsakerna

härtill. Utredningen anser på basis av föreliggande, huvudsakligen från djur­

gårdsnämnden införskaffade material att en ändrad organisationsform är

möjlig att genomföra från och med den 1 januari, alternativt den 1 juli,

1963

.

Emellertid bör fastställandet av tidpunkten för genomförandet såsom

förut nämnts bli beroende av de faktiska förhållanden som djurgårdsnämn­

den har att anmäla.

2. Omorganisationens genomförande m. m.

Utredningen tar först upp frågan om lämpligheten av att till byggnadssty­

relsen överföra djurgårdsnämndens vid utgången av år 1962 återstående upp-

gifter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

8

Vad först exploateringsverksamheten beträffar anses rent principiellt be­

handlingen av de stadsplaneärenden, varom efter den valda tidpunkten kan

bli fråga, vara väl förenlig med byggnadsstyrelsens verksamhet. Särskilt är

detta givetvis fallet beträffande mark, vilken enligt gällande stadsplan av­

setts för allmänna byggnader. Utredningen finner sålunda, att samma be­

tänkligheter ej längre är för handen som vid djurgårdsnämndens tillkomst,

då vissa invändningar restes mot att byggnadsstyrelsen som central myndig­

het på stadsplaneväsendets område skulle företräda markägaren vid ny plan-

läggning för exploatering av större omfattning.

Utredningen anser vidare, att sådana markförsäljningsfrågor, som ej är

slutbehandlade vid utgången av år 1962, lämpligen bör överflyttas till befint­

lig förvaltningsmyndighet i stället för att ett särskilt organ skall bibehållas

för handhavande av ett fåtal ärenden årligen. Byggnadsstyrelsen är på grund

av sina förvaltnings- och övriga uppgifter enligt utredningens uppfattning-

bäst lämpad att mottaga denna verksamhet. Försäljningsfrågorna bör här­

vid behandlas i den ordning som gäller för försäljning av statlig mark över

huvud. Utredningen pekar särskilt på möjligheten för Kungl. Maj:t att, om

så befinnes lämpligt för att ernå större smidighet, begära riksdagens medgi-

\ande till ifrågasatta försäljningar inom visst eller vissa områden, redan

innan avtal i de enskilda fallen slutligt träffats. Utredningen har med detta

ställningstagande ansett det icke behövligt att, såsom i direktiven för utred­

ningen ifrågasatts, tillgodose riksdagens inflytande i hithörande frågor i sär­

skild ordning.

o Utredningen anser ej heller, att betänkligheter föreligger i fråga om att

låta byggnadsstyrelsen övertaga djurgårdsnämndens ansvar för gatu- och

ledmngsarbeten. Uppgifter, som ankommer på djurgårdsnämnden i samband

med byggandet av Stockholms universitet vid Frescati, finner utredningen

ävenledes utan tvekan ligga inom byggnadsstyrelsens kompetensområde. Öv­

rig med exploateringen förbunden verksamhet, som kan beräknas återstå vid

utgången av år 1962, torde väsentligen vara av administrativ natur. Jämväl

dessa uppgifter torde utan större svårighet kunna överflyttas till byggnads­

styrelsen.

Vissa smärre områden som omfattas av exploateringsverksamheten torde

f. n. närmast ha karaktären av naturlig park. Det ändamålsenligaste organet

för sådana områdens skötsel och vård torde, så länge denna karaktär be­

står, iara djurgårdsförvaltningen. Det synes därför utredningen lämpligt,

att vid överförandet av djurgårdsnämndens verksamhet till byggnadsstyrel­

sen vården och inseendet över sådana områden i nämnda avseende får mot

viss ersättning för kostnaderna tills vidare omhänderhavas av djurgårdsför­

valtningen.

Vad beträffar frågan om den slutliga dispositionen av Djurgårdens mark

förutsätter utredningen, att de väsentligaste hithörande problemen kommer

att på en gång prövas i samband med den allmänna dispositionsplanen. Se­

dan ställning tagits till innehållet i denna plan, synes sålunda väsentligt

enklare förutsättningar finnas att i fortsättningen handhava de uppgifter,

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

9

som gäller markdispositionsfrågor. Utredningen anser, att byggnadsstyrel­

sen är ett lämpligt organ för att ombesörja sådana eventuellt uppkommande

frågor inom ramen för den allmänna planen.

Även djurgårdsnämndens uppgifter i fråga om att tillhandagå riksmar-

skalksämbetet med råd och utredningar i ärenden rörande markupplåtelser

på den del av Djurgården, som omfattas av den kungliga dispositionsrätten,

bör enligt utredningens mening kunna övertagas av byggnadsstyrelsen. Ut­

redningen påpekar emellertid, att styrelsen i framtiden kan tänkas bli för­

satt i en sådan situation att den anser sig företräda ett statligt intresse, som

står i visst motsatsförhållande till intresset av Djurgårdens bevarande som

park och fritidsområde. Mot bakgrund härav har utredningen ansett befogat

att undersöka om icke en viss organisatorisk förstärkning är påkallad inom

riksmarskalksämbetet. Denna förstärkning torde enligt utredningens me­

ning kunna ernås om ämbetet utser en särskild rådgivande nämnd till djur-

gårdsförvaltningen i frågor rörande disposition av mark eller andra bety­

delsefulla frågor rörande Djurgården. Nämnden skulle bestå av förslagsvis

sex ledamöter av vilka fem skulle utses av riksmarskalksämbetet enligt föi-

slag av de institutioner vilkas intressen kan anses bliva berörda i samman­

hanget. Utredningen framhåller sålunda, att en ledamot lämpligen kan före­

slås av vetenskapsakademien som företrädare för naturvården, en av riks­

antikvarieämbetet som företrädare för kulturvården, en av Stockholms stad

som företrädare för det lokala parkvårdande intresset, en av riksgäldsfull-

mäktige som representant för det allmänna och utövare av riksdagens in­

syn i djurgårdsfrågor och slutligen en av byggnadsstyrelsen som föietiädare

för den statliga förvaltningens intresse. Riksmarskalken eller chefen för

djurgårdsförvaltningen synes böra vara nämndens ordförande.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen, att djurgårdsnämndens efter

utgången av år 1962 återstående arbetsuppgifter med nämnd inskränkning

överföres till byggnadsstyrelsen och att djurgårdsnämnden avvecklas efter

nämnda tidpunkt. En viss jämkning med avseende på tidpunkten kan emel­

lertid komma i fråga beroende på eventuella avvikelser i den beräknade

tidsplan, som djurgårdsnämnden enligt utredningens förslag skulle få i upp­

drag att anmäla före den 1 februari 1962.

Beträffande omorganisationens genomförande bör enligt utredningen den

föreslagna tidpunkten ge djurgårdsnämnden möjligheter att dessförinnan

bedriva sin verksamhet på sådant sätt, att övergången till den nya organisa­

tionen kan ske utan men för återstående arbetsuppgifters ändamålsenliga

handläggning. Utredningen har vidare utgått från att de av djurgårdsnämn­

dens befattningshavare, som icke söker sig anställning på annat håll, skall

kunna beredas anställning hos byggnadsstyrelsen inom ramen för dess då

gällande personalstat. Utredningen anser sålunda, att övertagandet av de

uppgifter av förhållandevis ringa omfattning, som utredningen beräknat

återstå för djurgårdsnämnden vid utgången av år 1962, icke bör medföra

några ökade kostnader för byggnadsstyrelsens organisation. Skulle däremot

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

10

utvecklingen fram till denna tidpunkt ge vid handen att verksamhetens om­

fattning till en början blir större än som nu kan förutses, synes vissa tem­

porära personalförstärkningar kunna bli erforderliga. Härmed förbundna

kostnader torde i så fall böra bestridas av inkomsterna från exploaterings-

verksamheten.

Som en följd av djurgårdsnämndens avveckling bör föreskrifter utfärdas

för byggnadsstyrelsen med avseende på de till styrelsen överförda arbets­

uppgifterna. Dessa föreskrifter torde ges formen av dels ändringar i styrel­

sens instruktion, dels — beträffande de tidsbegränsade uppgifterna —- sär­

skilda Kungl. brev. Utredningen förutsätter att vid byggnadsstyrelsens nu-

' arande organisation huvuddelen av den verksamhet, som övertages från

djurgårdsnämnden, inordnas i intendentsbyrån.

Med hänsyn till att djurgårdsnämnden i några fall biträtt vid markförsälj-

ningsärenden vid sidan av sitt instruktionsenliga arbetsområde har under

utredningsarbetets gång satts i fråga om förevarande organisationsspörsmål

borde ses i ett något vidare sammanhang. Utredningen framför i anslutning

liäi till vissa synpunkter pa behovet av ett särskilt statligt markorgan i förs­

ta hand för rådgivning vid försäljningsärenden. Med hänvisning till försva­

rets fastighetsnämnds sedan 1955 utvidgade befogenheter framhåller utred­

ningen därvid som sin mening, att inrättandet av ytterligare ett fristående

organ för markfrågor knappast är motiverat. Utredningen anför fortsätt­

ningsvis följande.

Om behov av ytterligare samordning av vissa fastighetsförvaltningsspörs-

mal i nuläget ändå anses föreligga, torde ifrågavarande uppgifter böra an­

knytas till ett redan befintligt organ, varvid i första hand försvarets fastig-

hetsnamnd bör ifrågakomma. En lösning i denna riktning kan bedömas

kräva endast relativt begränsade åtgärder. Sålunda bör åt nämnden för­

söksvis kunna uppdragas att, i de fall Kungl. Maj :t eller statlig myndighet

finner viss fråga om försäljning för bebyggelse eller motsvarande ändamål

av annan kronan tillhörig mark än försvarets böra behandlas med särskild

hänsyn till andra intressen än dem vederbörande myndigheter företräder,

biträda statlig myndighet i markförsäljningsfrågorna bl. a. genom att verk­

ställa utredningar och om så erfordras å myndighetens vägnar förhandla

med kommunala organ ävensom på grundval härav eller eljest hos myndig­

heten föiesla de åtgärder som kan finnas påkallade. Erforderlig samverkan

med vederbörande fastighetsförvaltande myndighet torde därvid smidigt

kunna ernås, om representant för myndigheten ingår som ledamot i nämn­

den vid behandlingen av fråga som rör av myndigheten förvaltad mark.

Med hänsyn till den kyrkliga jordens speciella natur och ordningen för

sådan jords försäljning synes däremot nämndens biträde vad gäller dessa

markfrågor böra begränsas till att på begäran tillhandagå med erforderlig

rådgivning och liknande uppgifter.

Skulle behov föreligga att inte endast för de nu ifrågasatta uppgifterna

utan även för nuvarande verksamhet till nämnden anknyta ytterligare tek­

nisk expertis, bör detta uppmärksammas i samband med behandlingen av

personalfrågorna vid djurgårdsnämndens avveckling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

11

III. Yttrandena

Utredningens förslag om en avveckling av djurgårdsnämnden har vid re­

missbehandlingen i princip biträtts eller lämnats utan erinran. I vad avser

vissa delar av betänkandet har ett antal remissinstanser dock framlört sär­

skilda synpunkter. En samlad redogörelse för djurgårdsnämndens ställnings­

taganden kommer att lämnas i ett följande avsnitt.

Byggnadsstyrelsen har i fråga om tidpunkten för djurgårdsnämndens av­

veckling och överförandet av nämndens uppgifter till styrelsen framhållit

angelägenheten av att beslut i ärendet fattas på ett tidigt stadium. Med hän­

syn till dels önskvärdheten av en ej alltför kort övergångstid, dels lämplig­

heten av att omläggningen sker i samband med ett budgetårsskifte förordar

styrelsen, att nämndens avveckling sker per den 1 juli 1963. Representan­

ter för byggnadsstyrelsen bör därvid i god tid före omläggningen beredas

tillfälle att följa nämndens verksamhet. Styrelsen önskar särskilt deltaga i

nämndens arbete med dispositionsplanen för djurgårdsmarken. Helt obero­

ende av den tidpunkt som kan komma att fastställas för omläggningen bör

möjlighet vidare hållas öppen att till styrelsen överflytta djurgårdsnämn­

dens befattning med Frescatiområdet så snart exploateringen för universi­

tetet börjar. Styrelsen utgår från att styrelsen vid övertagandet av djurgårds­

nämndens arbetsuppgifter skall äga anställa den personal, som för dessa

uppgifter kan visa sig oundgängligen erforderlig och att kostnaderna för

personalen övergångsvis får bestridas av inkomsterna från exploaterings-

verksamheten.

Några remissinstanser har givit uttryck åt en viss tveksamhet beträffan­

de den av utredningen föreslagna tidpunkten för omorganisationen. Sålun­

da anser fullmäktige i riksgäldskontoret, att någon bestämd dag för avveck­

lingen av djurgårdsnämnden tills vidare icke bör fixeras. Riksmarskalksäm-

betet framhåller med hänvisning till intresset av att bevara Djurgården som

park, att nämnden ej bör avskaffas innan dispositionsplanen för Djurgården

blivit definitivt av statsmakterna fastställd och förhandlingarna med Stock­

holms stad slutförda. Liknande synpunkter framföres av kammarkollegiet

— som anser att planen bör underställas riksdagens prövning — och lant-

mäteristyrelsen. Härutöver framhåller kammarkollegiet, att det starkt måste

ifrågasättas, om djurgårdsnämndens exploateringsuppgifter kommer att ha

slutförts vid den av utredningen beräknade tidpunkten. Med hänsyn till

bl. a. önskvärdheten av att ej försvaga nämndens förhandlingsposition bör

enligt kollegiets mening överhuvudtaget icke på förhand fixeras en viss tid­

punkt, vid vilken den nuvarande organisationen skall brytas. Kollegiet för­

ordar därför, att nämnden tills vidare bibehålies intill dess nämndens åter­

stående arbetsuppgifter i huvudsak slutförts.

I några utlåtanden hänvisas till den pågående utredningen angående

byggnadsstyrelsens organisation. Enligt statskontorets mening bör åt utred­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ningen uppdragas att pröva på vad sätt inlemmandet av djurgårdsnämndens

arbetsuppgifter i byggnadsstyrelsen bör komma till stånd. Kammarkollegiet

och lantmäteristgrelsen anser, att ett eventuellt överförande av djurgårds­

nämndens arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen bör anstå tills dess utred­

ningen framlagt sitt förslag.

Utredningens förslag om förstärkning av djurgårdsförvaltningen med en

rådgivande nämnd tillstyrkes av bl. a. riksmarskalksämbetet och Stock­

holms stadskollegium. Stadskollegiet understryker i anslutning härtill ange­

lägenheten av att programmet för djurgårdsmarkens skötsel får en mera

aktiv utformning och att erforderliga resurser ställs till förfogande. Den

föreslagna nämnden borde sålunda få som första uppgift att framlägga en

plan för pånyttfödelse av Djurgården som rekreationsområde.

Utredningens uppfattning att ett för hela statsförvaltningen gemensamt

markorgan icke är motiverat delas av fortifikationsförvaltningen, försvarets

fastighetsnämnd och domänstyrelsen. Bostadsstyrelsen framhåller däremot,

att samordningsproblemen icke är av den begränsade omfattning som utred­

ningen förutsatt. Det betecknas som tvivelaktigt om förslaget rörande utvidg­

ning av försvarets fastighetsnämnds uppgifter inrymmer önskvärda garan­

tier för att nämnden alltid anlitas där så enligt förslagets syfte bör ske. En­

ligt styrelsens mening föreligger behov av en ytterligare samordning av sta­

tens och kyrkans markförsäljning utöver det som f. n. kan tillgodoses genom

försvarets fastighetsnämnd.

Djurgårdsnämnden framhåller i sitt yttrande, att nämndens återstående

exploateringsverksamhet påverkas av en rad olika faktorer, som var för sig

kan vara svåra att överblicka och som sammantagna gör verksamheten myc­

ket komplicerad. Som exempel på sådana faktorer anför nämnden stadspla-

neförhandlingar med de kommunala myndigheterna, friställande av mark­

områden från befintlig användning samt samordning av bebyggelse med

gatu- och ledningsarbeten. Dessa faktorer, över vilka exploateringsorganet

icke ensamt kan råda, kan verka fördröjande, och försök att forcera verk­

samheten måste vanligen medföra ett försämrat ekonomiskt resultat. I frå­

ga om flera exploateringsobjekt har tidsförskjutningar uppstått, och utred­

ningens tidsplan framstår redan på grund härav som orealistisk. Härtill

kommer att utredningen ansett det möjligt att vid avvecklingen helt bortse

från sådana fullföljdsarbeten i fråga om exploateringen, som kvarstår efter

markförsäljningarna. Enligt nämndens mening skulle emellertid detta inne­

bära åsidosättande av väsentliga krav i fråga om verksamhetens praktiska

och ekonomiska handhavande. Ett brytande av kontinuiteten i verksamhe­

ten måste förorsaka störningar i avtalsförhållanden med åtföljande risk för

skadeståndsanspråk från avtalsparters sida. Därest nämnden i dagens läge

trots alla osäkra faktorer skulle söka ange hur lång awecklingsperiod, som

erfordras, nödgas nämnden nöja sig med att uttala, att exploateringsverk-

samheten icke kan vara i huvudsak avslutad före utgången av år 1966.

Beträffande den av utredningen föreslagna överföringen av djurgårds-

om en stadsplanerevision, som synes behöva utsträckas över en tidrymd av

2—3 år.

J

Vad angår områdena inom stadsdelen Brunnsviken, som enligt 1959 års

riksdags beslut avses disponeras för bl. a. Stockholms universitet, erfordras

förhandlingar med staden angående avloppsledningar och Roslagsvägens

dragning. Förhandlingar med skogs- och lantbruksakademien pågår beträf­

fande friställandet av Experimentalfältet. För den östra delen av Stora

Lappkärrsberget, som är avsedd för studentbostäder, har en stadsplanetäv-

hng hålhts; en erforderlig omtävling pågår och beräknas vara slutförd vå­

ren 1962. Stadsplan torde kunna föreligga i början av år 1963, en försening

med ett a två år i förhållande till utredningens tidsplan. Tomtförsäliningar-

na kan beraknas bli genomförda under åren 1963—1964 och exploateringen

i huvudsak utförd år 1966. För Torphagen är stadsplanen beroende av Ros-

lagsvagens utformning, varför ett genomförande av bebyggelsen torde kom­

ma att fördröjas och ligga åtminstone ett år senare än för Lappkärrsberget.

Beträffande dispositionsplanen för djurgårdsmarkens användning fram­

håller nämnden, att vissa delfrågor fortfarande är föremål för överlägg­

ningar med berörda intressenter. Anspråk på markreservationer föreligger

från ett antal institutioners sida. Under år 1962 väntas vidare de förslag till

markreservation komma att framläggas, som föranledes av generalplanen

för tekniska högskolans utbyggnad. Vissa trafikledsfrågor kommer även att

vara av betydelse för planläggningen. Vidare måste principerna för planens

genomförande klarläggas genom förhandlingar med staden. Förslag till dis-

positionsplan torde kunna framläggas för statsmakternas ställningstagande

under senare delen av år 1963, d. v. s. två år senare än som angivits i djur-

gårdsnämndsutredningens betänkande.

Enligt djurgårdsnämndens mening är avsevärda olägenheter förenade med

att redan nu fastställa en tidpunkt för nämndens upphörande. Svårigheter

skulle uppkomma för nämnden att under tvånget av ett fixerat tidsschema

genomföra förhandlingar och träffa för verksamheten erforderliga avtal. Ett

ställningstagande till tidpunkten för nämndens upphörande bör därför icke

ske förrän förutsättningar och konsekvenser säkrare kan överblickas. Åt

nämnden bör kunna uppdragas att i god tid anmäla, när förutsättningarna

för ett slutligt ställningstagande föreligger. Nämnden torde därjämte ha att

i samband med sina årliga anslagsäskanden redovisa verksamhetens omfatt­

ning.

¹⁴

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

B. BYGGNADSSTYRELSENS ORGANISATION

I. Inledning

1. Utredningsuppdraget m. m.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 28 november

1960 direktören i Svenska riksbyggen förening u. p. a. E. J. Severin, tillika

ordförande, professorn vid tekniska högskolan i Stockholm N. O. Ahrbom,

direktören i Svenska industribyggen aktiebolag S. A. R. Dahlberg, överdi­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

15

rektören i statskontoret P. A. V. Tammelin och byråchefen i civildepartemen­

tet R. I. T:son Wetterblad att såsom sakkunniga verkställa översyn av bygg­

nadsstyrelsens organisation. De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1960

års byggnadsstyrelseutredning, har den 12 september 1961 avlämnat delbe­

tänkandet Byggnadsstyrelsens organisation (SOU 1961:48). För utredning­

en återstår härefter vissa frågor vilka enligt utredningen icke är av sådan

natur, att de påverkar genomförandet av utredningens nu föreliggande för-

fdag.

Över betänkandet har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen, fortifi-

kationsförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, medicinal­

styrelsen, generalpoststyrelsen, telestyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrel­

sen, byggnadsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, djurgårdsnämnden, statskontoret,

riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet, skolöverstyrelsen, lantbrukssty-

relsen, lantmäteristyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens in­

stitut för byggnadsforskning, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Upp­

sala, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län (den sist­

nämnda länsstyrelsen efter hörande av länsarkitekten och överlantmätaren

i länet), kanslern för rikets universitet (efter hörande av rektorsämbetena

vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm samt drätselnämnden

vid universitetet i Göteborg och lärarkollegiet vid karolinska institutet),

överstyrelsen för de tekniska högskolorna (efter hörande av kollegienämn-

den vid tekniska högskolan i Stockholm, tekniska högskolans i Stockholm

byggnadskommitté och kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola),

statens råd för samhällsforskning, administrationsutredningen, fångvårdens

byggnadskommitté, kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala ut­

byggande, kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, men­

talsjukvårdsberedningen, organisationskommittén för medicinska högskolan

i Umeå, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, postutred­

ningen 1956, 1955 års universitctsutredning och utredningen om universi­

tetens egendomsförvaltning.

Härjämte har yttranden över betänkandet avgivits av riksmarskalksäm-

betet (efter hörande av Kungl. Djurgårdens förvaltning och ståthållarämbe-

tena på de Kungl. slotten), Svenska stadsförbundet, Svenska landskommu­

nernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska teknologföreningen,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO; efter hörande av Statstjänste-

mannaförbundet), Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riks­

förbund u. p. a. (HSB), Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska

byggnadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svens­

ka byggnadsingenjörers riksförbund (SBR), Svenska kommunal-tekniska

föreningen, Värme-, ventilations- och sanitetstekniska föreningen (VVS-tck-

niska föreningen), Svenska riksbyggen förening u. p. a., Svenska väg- och

vattenbyggares riksförbund (SVR), Sveriges akademikers centralorganisa­

tion (SACO; efter hörande av Svenska museimannaföreningens facksektion)

och Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), varjämte Aktiebolaget

Bostadsforskning, Föreningen Civilekonomer i allmän tjänst (CIAT) och

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Svenska museimannaföreningen inkommit med skrifter. Landsorganisatio­

nen i Sverige, som förklarat sig icke finna anledning att avgiva eget yttrande

i ärendet, har överlämnat yttrande från Svenska byggnadsarbetareförbun­

det.

2. Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och organisation m. m.

Byggnadsstyrelsens verksamhet regleras genom instruktionen för styrel­

sen den 27 juli 1961 (nr 452), byggnadslagen, byggnadsstadgan och vissa

andra författningar ävensom genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t.

Enligt instruktionen är byggnadsstyrelsen central statsmyndighet för

ärenden rörande planläggning av bebyggelse och byggnadsväsende i övrigt.

Styrelsen är chefsmyndighet för länsarkitektsorganisationen och har att

meddela erforderliga föreskrifter för denna organisation. Det åligger styrel­

sen att förvalta de under styrelsen ställda delfonderna av statens allmänna

fastighetsfond. Styrelsen har att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna,

utreda behovet av statliga byggnadsföretag samt verkställa förhyrningar för

statens räkning, allt i den mån dessa uppgifter icke ankommer på annan

myndighet. Vidare skall styrelsen efter vederbörligt uppdrag projektera och

utföra byggnadsföretag för kronans räkning. Styrelsen har också till upp­

gift att handha föreskriven kontroll över driftsekonomien vid värmeanlägg­

ningar. Slutligen föreskrives i instruktionen att styrelsen skall insamla och

bearbeta kunskapsmaterial inom styrelsens verksamhetsområde ävensom

utöva den rådgivande verksamhet och utgiva de publikationer som kan för­

anledas härav.

Byggnadsstyrelsens tekniska och ekonomiska fastighetsförvaltning avser

de fastigheter, som redovisas på slottsbyggnadernas delfond, beskicknings-

fastigheternas delfond och byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond. Kungl. Djurgården förvaltas dock av djurgårdsförvaltningen

och djurgårdsnämnden. Även i vissa andra fall är styrelsens tekniska för­

valtningsuppgifter begränsade.

Styrelsens utredande, projekterande och byggande verksamhet avser i stort

sett följande slag av byggnader.

1. Byggnader som redovisas på de av styrelsen förvaltade delfonderna,

såvida byggnadsverksamheten icke uppdragits åt tillfälliga organ. För när­

varande är ett sådant organ verksamt, nämligen tekniska högskolans i Stock­

holm byggnadskommitté.

2. Byggandet av lokaler för fångvårdens räkning är anförtrodd fångvår­

dens byggnadskommitté. Byggnadsstyrelsen har emellertid hittills fått i upp­

drag att utföra huvuddelen av dessa byggnadsföretag. Byggnaderna redo­

visas på fångvårdsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

3. Byggnader för Uppsala och Lunds universitet. Den byggnadsverksam­

het, som avser Akademiska sjukhuset i Uppsala, handhas dock av en sär­

skild kommitté. Förevarande byggnader redovisas på respektive universitets

delfond av allmänna fastighetsfonden.

4. Byggnader för mentalsjukvård utredes och projekteras av mentalsjuk­

vårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation, medan byggnads­

styrelsen i allt väsentligt svarar för byggandet. Byggnaderna redovisas på

medicinalstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

18

gen en allmän avdelning, en avdelning för universitet och högskolor i all­

mänhet, en enhet för utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati,

en anstaltssektion samt en särskild arbetsgrupp med personal från såväl ut-

redningsbyrån som byggnadsbyrån för frågor rörande planering, projekte­

ring och byggande av radio- och televisionshus i Stockholm. De olika enhe­

terna har en huvudsakligen fristående ställning i förhållande till varandra

och har sålunda i viss mån karaktär av självständiga byråer.

Byggnadsbyrån är verkställande organ i avseende på ny-, om- och tillbygg­

nader. Byrån svarar dessutom för byggnadsärendenas projektering under

hela projekteringsskedet beträffande byggnads-, VVS- och el-konstruktioner

samt beträffande arkitekthandlingar efter huvudhandlingarna, allt i samråd

med vederbörande utredningsorgan. Kostnadsberäkning och kostnadsupp­

skattning för styrelsens byggnadsärenden samt erforderliga tekniska utred­

ningar och geotekniska undersökningar utföres på byrån. Vid sidan av den

by§§ande verksamheten tillhandahåller byrån sakkunskap åt övriga byråer

i fråga om kostnader, byggnadsteknik, geoteknik, VYS- och el-teknik samt

handhar den rådgivande och upplysande verksamhet, som sammanhänger

med styrelsens centrala ställning inom husbyggnadsområdet.

Byrån består av åtta avdelningar, nämligen entreprenadavdelningen, egen-

regiavdelningen, byggnadstekniska avdelningen, VVS-avdelningen, el-avdel-

ningen, ekonomiavdelningen, samordnings- och kalkylavdelningen samt all­

männa avdelningen. Under egen-regiavdelningen sorterar eu arbetschef sor­

ganisation samt under entreprenadavdelningen en distriktsorganisation om­

fattande sju distrikt.

Intendentsbyrån handlägger ärenden beträffande under styrelsens förvalt­

ning ställda, staten tillhöriga fastigheter samt vissa nybyggnadsfrågor. För­

valtningen omfattar i första hand fastigheter, som redovisas på byggnads­

styrelsens delfond, beskickningsfastigheternas delfond och slottsbyggnader­

nas delfond, dock med undantag för Kungl. Djurgården. Byrån handlägger

vidare uppgifter beträffande möblering av vissa statliga representationsloka-

ler m. in. samt remisser i frågor rörande fastighetsförvaltning, köp och för­

säljning av fastigheter för statens räkning m. m. Byrån handhar även för­

hyrning av lokaler för statsverkets räkning och uthyrning av lokaler i för­

valtade fastigheter. Arbetsuppgifterna fördelas i stort på sex avdelningar:

Stockholms-, landsorts- och slottsavdelningarna, som tillsammans bildar

inrikessektionen under en gemensam chef, samt hyresavdelningen, allmänna

avdelningen och utrikesavdelningen.

Kulturhistoriska byrån handlägger ärenden rörande statliga byggnads-

minnesmärken samt kyrkor, kapell och andra byggnader eller anordningar

på kyrkotomt ävensom begravningsplatser och byggnader på dessa inklusive

krematorier, begravningskapell och kolumbarier. De grundläggande bestäm­

melserna för byråns verksamhet återfinnes huvudsakligen i dels kungörel­

sen rörande det offentliga byggnadsväsendet, dels kungörelsen om begrav­

ningsplatser samt gravsättning och eldbegängelse m. m.

Planbyrån handlägger de ärenden som berör bebyggelseplaneringen och

Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

II. Byggnadsstyrelseutredningen

1. Allmänt angående byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter m. m.

Utredningen konstaterar, att arbetsvolymen inom byggnadsstyrelsens

byggnads- och förvaltningsverksamhet ungefär fördubblats under 1950-ta-

let. Motsvarande relativa tillväxt ägde rum under femtonårsperioden 1935—

1950. Byggnadsverksamhetens produktionsvärde i 1960 års prisläge, som år

1935 var ²⁵ mkr., hade år 1950 stigit till 65 mkr. och år 1960 till 125

in kr

Motsvarande värden för reparations- och underhållskostnader var resp. 3,5,

7,5 och 14,0 mkr. samt för byggnadsvärdet å byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond resp. 300, 650 och 1 140 mkr.

Den statliga husbyggnadsverksamhetens framtida årsvolym är enligt ut­

redningens uppfattning icke möjlig att förutsäga med någon större säkerhet.

Utredningen har emellertid införskaffat vissa uppgifter rörande den sanno­

lika byggnadsvolymen under 1960-talet för hittills aktualiserade byggnads-

objekt inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Enligt dessa uppgifter

skulle styrelsens byggnadsverksamhet under decenniet medföra följande

medelsförbrukning (mkr. i 1960 års priser).

1961/62.... .. 210,1

1966/67..........

264,3

1962/63.... .. 284,6

1967/68..........

251,8

1963/64.... .. 349,6

1968/69..........

229,6

1964/65.... .. 368,6

1969/70..........

227,1

1965/66.... .. 307,1

Summa 2 492,8

Uppgifterna antyder att byggnadsstyrelsen de närmaste åren får att svara

för en synnerligen starkt ökad byggnadsverksamhet, vilken redan budget­

året 1963/64 kan innebära ungefär en tredubbling i jämförelse med bygg­

nadsvolymen år 1960. Det synes dock utredningen ligga närmast till hands

antaga, att investeringsökningen under den närmaste femårsperioden sker

i något långsammare takt än de lämnade uppgifterna anger. Vidare torde ef­

ter hand nya byggnadsbehov uppkomma. Utredningen anser det därför föga

sannolikt, att en nedgång i byggnadsverksamhetens volym kommer att ske

efter år 1965.

Utredningen anför, att drygt två tredjedelar av såväl total- som årsinves­

teringarna synes komma att avse ett fåtal större byggnadsobjekt inom om­

råden där en exceptionellt stark utbyggnad pågår eller planeras. Enligt de

till utredningen lämnade uppgifterna beräknas sålunda investeringarna un­

der budgetåret 1964/65 för universitet och högskolor, mentalsjukvård, fång­

vård samt radio och television uppgå till sammanlagt ca 270 mkr. Dessa in­

vesteringar kan till en betydande del beräknas vara av i princip engångska­

raktär, även om byggnadstiderna kommer att bli av avsevärd längd. Sam­

22

i fråga om verksamhetens samordning och planering samt administrativ

edning och kontroll. Redan nu kan enligt utredningens uppfattning flera

skal åberopas för bildandet av ett särskilt organ för byggande och fastig­

hetsförvaltning.

°

För utredningens del synes någon reform med avseende på styrelsens för­

valtningsformer icke vara aktuell. Utredningen utgår således från att bygg­

nadsstyrelsen skall bibehållas vid sin nuvarande verkstyp.

Utredningen har vidare övervägt frågan, huruvida som ledamöter i bygg­

nadsstyrelsen lämpligen bör ingå andra personer än tjänstemän vid verket

men har icke funnit att styrelsens arbetsuppgifter motiverar någon ändrad

organisation på denna punkt.

Utredningen har funnit, att byggnadsstyrelsens verksamhetsområde med

hansyn till uppgifternas kvalitativa och kvantitativa representation kan

sammanfattas i följande tio större funktionsgrupper, nämligen administra-

na inklusive juridiska och kamerala frågor, lokalplanering, programarbe­

te, projektering, byggande, fastighetsförvaltning inklusive förhyrning, bräns­

lekontroll, kultur- och konsthistorisk byggnadsvård samt centrala uppgifter

Hmj!™endet °Ch motsvarande uppgifter beträffande byggnadsväsen-

clet. Mellan flera av funktionsgrupperna finnes ett starkt samband varför

eu samordning är erforderlig. Lika viktig är emellertid kravet på specialise­

ring, vilket skarpes genom arbetsvolymens tillväxt och uppgifternas alltmer

komplicerade natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

2. Verksledning

Utvecklingen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och de ökade kraven

i fråga om bl. a. ledning, samordning och specialisering gör enligt utred­

ningen en förstärkning av styrelsens ledning nödvändig. Flera olika lös-

nmgar har diskuterats. Valet har funnits böra stå mellan två huvudalterna-

förutsättas

SynCS Cn Strikt 8enomförd specialisering på byråer böra

Det ena alternativet innebär inrättandet av två eller flera avdelningar var

och en under ledning av en teknisk direktör och uppdelad i två eller flera

byråer. En sadan lösning medför att i förhållande till nuvarande ordning

ytterhgare en organisationsnivå mellan generaldirektören och byråernas che­

fer införes. Tankbart är härvid även att låta vissa uppgifter sortera direkt

under generaldirektören liksom att låta teknisk direktör samtidigt förestå

viss byrå. Till foljd av det samband som råder mellan olika grupper av upp­

gifter inom ämbetsverket är det knappast möjligt att ange, vilken kombina­

tion av grupper som är mest ändamålsenlig vid en fördelning av uppgifterna

ineHan generaldirektören och de tekniska direktörerna. Bl. a. är detta i viss

mån beroende av kompetens och intresseinriktning hos de personer, som kan

forvarvas till ledande befattningar. Därest det nu diskuterade alternativet

skulle valjas, har utredningen emellertid för sin del stannat för att förorda

en lösning med två tekniska direktörer, varav en för fastighetsförvaltning

23

bränslekontroll, lokalplanering och programmering samt en för projektering,

byggande och styrelsens uppgifter för byggnadsväsendet. Övriga arbets­

uppgifter, d. v. s. planväsende, kultur- och konsthistorisk byggnadsvård

ävensom administration, synes i så fall böra ledas direkt av generaldirek-

t0 Utredningens andra alternativ innebär, att verkets ledning förstärkes med

eu överdirektör i souschefs ställning, överdirektören bor i sa fall följa sty­

relsens hela verksamhet och biträda generaldirektören vid utövandet av den­

nes ämbete. Han bör ha till särskild uppgift att åstadkomma samordning

mellan de olika byråernas arbete. Vidare bör han efter uppdrag av genera

direktören i dennes ställe kunna avgöra viss grupp eller visst slag av ären­

den eller alla till en eller flera byråer hörande ärenden. Detta alternativ in­

nebär till skillnad mot det föregående alternativet en förstärkning av verks­

ledningen utan att ytterligare en organisationsnivå införes.

Efter vilket av de två nämnda huvudalternativen verksledningens orga­

nisation bör sökas, anser utredningen ytterst vara beroende av verksamhe­

tens omfattning och organisationens härav beräknade totala storlek. Den

mera tyngande administration, som torde bli följden av en lösning efter det

först diskuterade alternativet, anser utredningen således inte kunna foror­

das med mindre ett sådant steg framtvingas av en ytterligare ökning av ar­

betsmängden. Även om en lösning efter dessa linjer sålunda for narvarande

synes innebära en överorganisation, är det dock möjligt att verksamheten

framdeles kan komma att öka så väsentligt, att en omprövning blir påkallad.

Utredningen har därför slutligen stannat för att föreslå, att en tjänst såsom

överdirektör med nyss nämnda arbetsuppgifter inrattas vid byggnadss y-

relsen. Därest en organisationsförändring på förevarande punkt efter n

gon tid skulle visa sig erforderlig, anser utredningen att en sådan anpassning

relativt enkelt kan genomföras efter förslag av styrelsen själv.

Verksamhetens omfattning och ekonomiska betydelse motiverar emeller­

tid redan nu en ytterligare förstärkning i styrelsens ledning genom inrättan­

det av ett mindre stabsorgan för samordnings- och andra organisationsfrå­

gor. Utredningen föreslår därför, att en särskild organisationsavdelnmg in­

rättas och ställes direkt till ledningens förfogande.

Den byråindelning, som utredningen i det följande föreslår, har utformats

så att den avsetts vara anpassbar till båda de diskuterade lösningarna av

Aerksledningens konstruktion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

3. Byråindelning m. m.

Permanenta byråer

För att styrelsens verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och ekono­

miskt samt tillgodose högt ställda kvalitetskrav erfordras enligt utredningen

en sådan gruppering av arbetsuppgifterna, att en klar och entydig samt

med hänsyn till sak, funktion eller annan grund ändamålsenlig arbets- och

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Zrrf7lell:ing CrnåS' DC sannolika växlingarna i arbetsmängden för

byggnadsstyrelsen nödvändiggör också en elastisk organisation.

I-ST6” i>å by§§nadsstyrelsens organisation numera väsentligt

betsområd! nJ

Z0™4 ^dovisade utvecklingen inom styrelsens ar­

betsområde har saval gransdragningen mellan olika byråers uppgifter som

sammansättningen i övrigt av vissa byråers verksamhet kommit att framstå

som otidsenlig. En av de mest framträdande bristerna när det gäller gräns­

dragningen mellan byråerna är uppdelningen mellan utredningsbyrån och

yggnadsbyrån pa olika avsnitt av projekteringen. Den nu rådande arbets-

v ttZn ^ bL a,°klarheter 1 -svarsfördelningen. En samordning

av styrelsens experter under en projektledare försvåras också. Utredningen

har funnit att projektering och byggande bör skiljas åt på olika enheter

Inom bveebran h ^ arbetsf5rdeln5n§ dämpas så gott som konsekvent

Z n f r t °:;ngt- Proiekk'ringsuppgifterna har numera fått så-

ra

siå

nå drmg’ U redn»ngen f-nit att särskilda enheter bör koncentre-

Insvf/f

,?g HarVid ha1' Utrednin§en även beaktat det vidgade

ansvar för projekteringen som vid den förordade lösningen bör läggas på

projektenngsorganet inom styrelsen.

ög pa

Projektering och byggande skall föregås dels av eu mera långsiktig pla-

nenng dels av upprättandet av ett byggnadsprogram. Utredningen betonar

särskilt vikten av dessa förberedande åtgärder och framhåller vidare att

programarbetet normalt bör utföras av tjänstemän hos styrelsen, givetvis

under erforderligt samarbete med nyttjaren m. fl. Utredningen har funnit

att en noggrann och effektiv handläggning av dessa uppgifter måste vara

garanterade i organisationen. Utredningen har sålunda kommit till att en

ny hyra bor inrattas för planerings- och programarbete beträffande statliga

byggnadsföretag. Denna byrå benämnes förslagsvis lokalplaneringsbyrån.

De arbetsuppgifter, som åvilar byggnadsstyrelsen som central myndighet

mom husbyggnadsområdet, har till följd av utvecklingen påtagligt ökat i

omfattning, varjamte den hithörande verksamheten blivit av mera kompli­

cerad natur. Utredningen erinrar om att det bör ankomma på centralorga-

net att med uppmärksamhet följa utvecklingen på husbyggnadsområdet och

draga, till att framja en rationalisering av byggnadsverksamheten. Här-

oi erfordras en kontinuerlig och auktoritativ arbetsinsats från styrelsens

sida. Denna insats bör bl. a. sikta till en fortlöpande översyn och utformning

av husbyggnadsnormerna i anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS). De

storre krav pa styrelsen, som således numera ställes i denna för byggnads­

facket sa väsentliga verksamhet, gör det enligt utredningens mening nöd­

vändigt, att styrelsens resurser förstärkes. Detta synes lämpligen böra ske

genom inrättandet av en särskild teknisk byrå, sammansatt av experter på

olika tekniska ^^byggnadsfrågor. Ett ytterligare motiv för en sådan åtgärd

a|ratt,styrelsens byggande verksamhet nu nått en sådan volym, att en sär-

ski d byggnadsbyrå utan tvekan erfordras enbart för denna verksamhet.

Utredningen har ej funnit anledning ifrågasätta ett bibehållande av nu­

varande planbvrån.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

rar, att bränslekontrollen har nära samband med förvaltningen. Utredning­

en anser sålunda att det bör ankomma på det bränslekontrollerande organet

att till den som är ansvarig för förvaltningen lämna de förslag, vartill kon­

trollen ger anledning. Det förhållandet att byggnadsstyrelsen skall utöva

värmekontroll även för statliga fastighetsbestånd, som icke förvaltas av sty­

relsen, samt för landstingens räkning synes icke ge anledning till att modi­

fiera detta bedömande. Den bränslekontrollerande verksamheten torde ej

heller påkalla sådana ställningstaganden från styrelsens sida att den moti­

verar en särskild ledamot i styrelsen. Utredningen föreslår således, att vär­

metekniska avdelningen inordnas i intendentsbyrån.

En administrativ byrå slutligen utgör enligt utredningen en självklar en­

het inom styrelsen.

Särskilda byråer

Den förestående starka ökningen av styrelsens byggnadsverksamhet be­

tingas väsentligen av ett fåtal projekt av sällan förekommande storleksord­

ning. Vid sådana större byggnadsobjekt ställes speciella krav på planering,

programutredning och projektering, vilka vanligen icke kan tillgodoses utan

särskilda organisatoriska anordningar. De olika delarna av arbetet är också

vanligen tidsmässigt och funktionellt inflätade i och beroende av varandra

och pågår parallellt under i stort sett hela byggnadstiden. Dessa förhållanden

medför enligt utredningen, att starka skäl finnes för en gemensam ledning

av hela detta arbete. Organisationen av byggnadsstyrelsens uppgifter för nu

avsedda byggnadsobjekt kan inte utan vidare inordnas i den permanenta by­

råindelning som utredningen skisserat. Ett av de mera framträdande skälen

härtill är behovet av kvalificerade ledare, som kan ägna hela sin tid för upp­

giften. Utredningen räknar med att i nuvarande läge erforderliga toppkrafter

härför knappast kan förvärvas under byråchefsplanet. En möjlig lösning är

att förse styrelsen med flera permanenta projekteringsbyråer och förutsätta

att styrelsen fördelar arbetet mellan dessa inbördes samt mellan dessa och

övriga byråer efter omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen an­

ser emellertid att ett sådant alternativ ej ger tillräcklig elasticitet och smi­

dighet åt organisationen utan förordar i stället att särskilda, för det speciel­

la faliet anpassade organisationsenheter — särskilda byråer — inrättas. Dessa

enheter bör anknytas till styrelsen på samma sätt som de permanenta byrå­

erna, varigenom de får tillgång till styrelsens administrativa och tekniska

resurser och ställes under gemensam ledning med verksamheten i övrigt.

Med hänsyn till de förberedande arbetenas vikt och omfattning anser ut­

redningen det ändamålsenligt att Kungl. Maj:t utser lämpligt sammansatta

programkommittéer eller programdelegationer med representanter för bl. a.

huvudmannen och eventuellt även för berörda departement. Dessa organs

ledning bör samordnas med ifrågavarande byrå inom byggnadsstyrelsen. En

sådan kommitté bör fungera som kontaktorgan mellan styrelsen och huvud­

mannen även under projekterings- och byggnadstiden, men bör i övrigt ej

ha befattning med verksamheten under dessa skeden.

27

Genom förslaget med särskilda byråer kombinerade med nyssnämnda or­

gan anser utredningen även, att en ersättning för byggnadskommittéer och

liknande organ tillskapats, varför nya sådana i fortsättningen ej blir erfor­

derliga.

Utredningen finner det vara möjligt att, även om särskilda byråer inrättas

för vissa byggnadsprojekt, själva byggandet kan anförtros åt byggnadsby-

rån. Lämpligheten härav i de enskilda fallen kan vara beroende av flera om­

ständigheter. Utvägen att för ett objekt bilda ett särskilt organ för projekte­

ringen och ett för byggandet anser utredningen också böra hållas öppen.

De särskilda organens sammansättning och arbetsuppgifter blir sålunda

enligt utredningen beroende av förhållandena i varje särskilt fall. Dessa

frågor torde bäst kunna överblickas av byggnadsstyrelsen, som därför synes

böra vara förslagsställare. Beslutanderätten bör dock tillkomma Kungl.

Maj :t.

Utredningen föreslår att de särskilda byråernas chefer, vilka bör benäm­

nas byggnadsråd, i styrelsens plenum skall ha att taga befattning enbait

med ärenden som rör vederbörande byrå.

För nu förestående byggnadsverksamhet anser utredningen, att särskilda

byråer bör övervägas för Stockholms universitet, radio- och TV-hus i Stock­

holm, universitetet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg, universite-

tet och ny teknisk högskola i Lund samt för mentalsjukvård och fångvård.

Det är emellertid tänkbart, att det kan visa sig lämpligt att åt en byrå upp­

draga flera av dessa objekt. Utredningen ifrågasätter, om inte en av de

nämnda byråerna bör placeras i Göteborg och en i Lund eller Malmö. Ett

ställningstagande härtill blir beroende av bl. a. möjligheterna att rekrytera

erforderlig personal.

Utredningen, som framhåller eventualiteten av ytterligare viss reform

med avseende på byggnadsstyrelsens ledning, anser att man vid ett sådant

tillfälle också bör ha vunnit tillräckliga erfarenheter av systemet med sär­

skilda byråer samt att säkrare bedömanden då bör kunna ske med avse­

ende på arbetsuppgifternas utveckling. Det är också möjligt att ett annat

läge på arbetsmarknaden inträtt och att därför behovet av tekniker blir

lättare att tillgodose. Det torde då enligt utredningen också kunna visa sig

lämpligt att anknyta de särskilda byråernas uppgifter till den permanenta

byråindelningen på sätt här nyss antytts. En sådan anpassning av styrel­

sens organisation efter utvecklingen bedömer utredningen icke komma att

möta större svårigheter. Det bör ankomma på styrelsen själv att uppmärk­

samma dessa frågor och komma med erforderliga föxslag.

Rådgivande organ

Den organisatoriska splittringen inom den översiktliga planläggningens

område finner utredningen medföra ett starkt behov av ett samordnande

organ. Det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning

liar härvidlag en viktig funktion att fylla. Ett sådant råd bör därför enligt

utredningen bibehållas. Rådet bör emellertid ej längre bedriva utrednings­

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

28

verksamhet utan vara ett rent samordningsorgan. De stora och väsentliga

frågorna för rådet torde även i fortsättningen komma att avse den översikt-

liga planläggningen. Rådet bör emellertid kunna behandla också andra med

samhällsplanering förbundna problem.

Rådets behov av kansli bör lämpligen kunna tillgodoses genom byggnads­

styrelsens planbyrå. Särskilda medel för avlöning av personal åt rådet är

således icke längre nödvändiga. Utredningen förutsätter då, att erforderliga

medel kommer att ställas till disposition för en ändamålsenlig och tillräck­

lig organisation av planbvrån.

Utredningen har ej funnit anledning föreslå någon förändring med avse­

ende på rådets sammansättning. Det bör emellertid nu ges en något fastare

form. Utredningen föreslår därför att rådets ledamöter, förutom represen­

tanterna för byggnadsstyrelsen, på förslag av styrelsen förordnas av Kungl.

Maj :t för en tid av tre år. Såsom rådets ordförande bör styrelsens general­

direktör fungera och såsom dess vice ordförande och föredragande chefen

för styrelsens planbyrå. Rådets benämning synes samtidigt böra ändras,

förslagsvis till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering. Byggnadssty­

relsen bör ha möjlighet att från fall till fall adjungera ledamöter eller till­

kalla särskilda sakkunniga och experter.

Vid handläggning av ärenden rörande tekniska frågor, som sammanhänger

med byggnadsstyrelsens ställning som central myndighet på husbyggandets

område samt vid utarbetande aAT tekniska anvisningar m. m. är det nödvän­

digt för styrelsen att samråda med åtskilliga parter, intressenter och ex­

pertinstanser. Ett sådant samråd torde oftast kunna äga rum genom direkt

kontakt med representanter för de i varje särskilt fall närmast berörda

parterna. Vid handläggning av frågor av större vikt och omfattning eller

av principiell betydelse torde det emellertid inte sällan vara motiverat att

samrådet sker inom en för ändamålet särskilt tillsatt kommitté eller arbets­

grupp. Detta förfaringssätt bör bland annat ifrågakomma, då det gäller att

revidera och komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstadgan.

Då de första anvisningarna av denna art skulle utarbetas, förutsatte Kungl.

Maj:t att byggnadsstyrelsen skulle utföra arbetet i samråd med särskilda

sakkunniga. Även vid de sedermera genomförda omarbetningarna av an­

visningarna har byggnadsstyrelsen med Kungl. Maj :ts medgivande tillkallat

sakkunnigkomittéer, med vilka samråd ägt rum.

Samråd och samarbete enligt de angivna principerna måste förutsättas

komma att äga rum även i framtiden. I och med att byggnadsstyrelsens

åliggande att utfärda anvisningar till byggnadsstadgan utvidgats att avse

praktiskt taget alla tekniska frågor inom husbyggandet samt anvisningarna

genom den nya byggnadsstadgan får giltighet för huvudparten av husbygg­

nadsverksamheten i landet, finnes det emellertid anledning att taga upp frå­

gan om en mera fast organiserad form för en fortlöpande samverkan mel­

lan byggnadsstyrelsen och företrädare för berörda parter på husbyggandets

område. En sådan samverkan skulle kunna ske inom ett permanent organ,

i vilket ingår sakkunskap på olika tekniska områden.

Behovet av ett permanent samarbetsorgan bör också ses mot bakgrund

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

29

av den form, som anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS) nu erhållit.

Enligt 76 § byggnadsstadgan har byggnadsstyrelsen att utfärda råd och an­

visningar, vilka för att bli bindande kräver Kungl. Maj:ts fastställelse.

BABS 1960 har efter samråd emellan kommunikationsdepartementet och

byggnadsstyrelsen icke fastställts av Kungl. Maj :t och har sålunda ej bin­

dande form. Det kan i den nuvarande situationen på det tekniska området

vara en fördel att normerna icke är alltför fastlåsta och att de utan större

omgång låter sig justeras. Men för att de utfärdade normerna under sin

giltighetstid ändå så långt möjligt skall respekteras, är det angeläget att

bvggnadsstyrelsen vid normernas utfärdande har stöd hos de berörda pai-

terna.

Organet, som lämpligen kan benämnas byggnadsstyrelsens tekniska rad,

bör vid behov och på kallelse av byggnadsstyrelsen sammanträda för att

dryfta frågor av större vikt eller av principiell betydelse för att lämna råd

till byggnadsstyrelsen. Härigenom torde förutsättningarna vidgas för styrel­

sen att fullgöra sina krävande och mångskiftande uppgifter som central­

myndighet på husbyggnadsområdet.

I rådet bör ingå representanter för de mera väsentliga verksamhetsgre­

narna inom husbyggandet. Det synes utredningen lämpligt att rådet be­

gränsas till att omfatta förslagsvis högst 16 personer representerande forsk­

nings- och projekteringsverksamhet, byggnadsarbetare och byggnadsföreta-

gare samt byggnadsnämnder. I rådet bör ingå byggnadsstyrelsens general­

direktör som ordförande och chefen för tekniska byrån som vice ordförande

och föredragande. Erforderlig sekreterarhjälp m. m. bör tillhandahållas rå­

det av byggnadsstyrelsen. Styrelsen bör liksom beträffande planrådet ha

möjlighet att från fall till fall vid sidan av rådet eller som adjungerade le­

damöter av rådet tillkalla särskilda sakkunniga och experter.

Utredningen har funnit att rådet bör tjänstgöra endast som rådgivande

sakkunnigorgan. Beslut i de ärenden som behandlas av rådet skall sålunda

i vanlig ordning fattas av byggnadsstyrelsen. Rådet bör ej heller bedriva

någon självständig, utåtriktad verksamhet. Rådets ledamöter, förutom repre­

sentanterna för byggnadsstyrelsen, bör på förslag av styrelsen förordnas a\

Kungl. Maj :t för en tid av tre år.

Till de icke statsanställda ledamöterna av de båda föreslagna råden sy­

nes böra utgå särskild ersättning. För detta ändamål bör medel beräknas

på styrelsens avlöningsanslag. För första budgetåret har medelsåtgången

uppskattats till 10 000 kr.

Organisation för vissa arbetsuppgifter

Bokföring och ekonomisk kontroll

Bokföring och ekonomisk kontroll förekommer f. n. på såväl administra­

tiva byrån som utrednings-, byggnads- och intendentsbyråerna. Med eu så­

dan decentralisering följer enligt utredningen lätt en bristande enhetlighet

såväl i fråga om bokföringens uppläggning som beträffande metoder och

hjälpmedel för dess utförande, varjämte risken för dubbelarbete ökar. Även

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

30

beträffande principerna för kostnadsredovisningen synes samordningssvå-

righeter föreligga. Med styrelsens bokföringssystem föreligger också svårig­

heter att snabbt kunna erhålla sammanställning av vissa kostnadsuppgifter.

Tillräckliga resurser synes även saknas för att lämna regelbunden informa­

tion beträffande medelsdispositioner och det ekonomiska läget för pågående

arbeten och uppdrag till underlag för den ekonomiska kontrollen. Dessa svå­

righeter befarar utredningen kan öka avsevärt vid stigande omslutning och

allt större antal byggnadsobjekt m. m.

Enligt utredningens mening måste bästa möjliga garantier skapas för att

verksledningen på snabbaste och effektivaste sätt skall kunna tillförsäkras

information om det ekonomiska läget och för att en effektiv kostnadsöver-

vakning skall kunna utövas samt underlag för erforderliga kostnadsanalyser

etc. erhållas. Utredningen anser vidare, att detta mål måste nås genom en

effektivisering av bokföring och redovisning, varigenom onödiga felkällor

i görligaste man undvikes och dubbelarbete i största utsträckning elimine­

ras. Väsentligt härvid synes utredningen vara, att antalet bokföringar och

redovisningar nedbringas till ett minimum och samtidigt samordnas så

långt som möjligt. I den mån så erfordras för att dessa resultat skall kunna

uppnås måste styrelsen tillföras ytterligare resurser, varjämte organisatio­

nen måste ges en sådan utformning att den befordrar dessa syften. De krav,

som med denna målsättning måste ställas på bokföringen i fråga om snabb­

het, korrekthet och detaljrikedom, kan tillgodoses, även om arbetsvolymen

kraftigt stegras, genom att insätta i marknaden tillgängliga bokföringsan-

läggningar. En eventuell kombination av manuella och maskinella system

eller av maskinella system av olika mekaniseringsgrad måste emellertid av­

vägas rätt för att arbetsprocessen skall kunna förlöpa så jämnt och stör-

ningsfritt som möjligt.

Det successivt ökade behovet av snabb tillgång till detaljerade och aktu­

ella data för såväl planering som kontroll har inom alla områden visat sig

framtvinga samordning av förekommande bokföringssystem och nödvändig­

gjort en högre grad av mekanisering än tidigare på detta område. Ett sam­

manförande av de olika bokföringsenheterna — ej blott organisatoriskt utan

även genom att lokalt samla dem hos en enda organisationsenhet — skapar

enligt utredningens mening de bästa förutsättningarna för ledningen att

kunna utnyttja bokföringen som ett instrument för ekonomisk ledning och

övervakning av verksamheten. En sådan lösning medför också att den er­

forderliga maskinparken kan dimensioneras efter det samlade behovet samt

att förekommande bokföringssystem kan utformas i anslutning härtill.

Utredningen föreslår, att redovisnings- och bokföringsuppgiftcrna på de

olika byråerna sammanslås till en ekonomiavdelning placerad på den ad­

ministrativa byrån. Till denna byrå överföres den dispositions- och kost-

nadsbokföring, som föres på den nuvarande byggnadsbyråns ekonomiavdel-

ning liksom de specialbokföringar av skilda slag, som förekommer på inten-

dentsbyrån och utredningsbyrån. Det skall åvila ekonomiavdelningen att

genom regelbundna rapporter hålla berörda tekniska byråer informerade

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

31

om medelsdispositioner och om den ekonomiska ställningen för uppdrag och

arbeten samt att tillhandahålla dem erforderliga sammanställningar och ut­

drag ur bokföringen.

Utredningen föreslår även, att utanordningar skall tecknas av chefen föi

ekonomiavdelningen i förening med chefen för dess kamerala sektion på

grundval av attest från vederbörande byrå. Attestskyldigheten skall i prin­

cip åvila respektive byråchef men skall av denne kunna delegeras.

Förslaget att sammanföra de olika bokföringskontoren till en organisa­

tionsenhet innebär icke att utredningen föreslår bortflyttning av det reella

ekonomiska ansvaret från de olika tekniska byråerna. Ansvaret skall allt­

jämt vila på dessa och det måste därför ankomma på dem att analysera

de från det gemensamma bokföringskontoret kommande rapporterna och

verkställa erforderliga jämförelser med uppnådda arbetsresultat. För utfö­

rande av dessa arbetsuppgifter måste en mindre ekonomiavdelning eller mot­

svarande anordning på de berörda tekniska byråerna bibehållas. Dessa a%-

delningar skall fungera som stabsorgan och är sålunda icke avsedda att ut­

vecklas till lokala bokföringskontor.

Framställningar till Kungl. Maj:t

Vid upprättandet av framställningar till Kungl. Maj:t under olika skeden

av ett byggnadsärende liksom vid framställningar angående fastighetsfon-

dens driftstat är det enligt utredningens mening av vikt att administrativa

byrån medverkar med hänsyn såväl till den formella behandlingen som till

sambandet med byråns bokföringsuppgifter. Utredningen föreslår därför, att

nämnda framställningar skall upprättas av vederbörande fackbyrå i sam­

arbete med administrativa byrån, vilken självfallet jämväl skall svara för

äskanden på driftbudgeten.

Kostnadsberäkning och efterkalkylering

Kalkyleringsuppgifterna handhas f. n. av byggnadsbyråns samordnings-

och kalkylavdelning. Kostnadsuppskattningar och kostnadsberäkningar skall

utföras vid flera tillfällen och för skilda ändamål under en byggnads till­

blivelse. Till grund för beräkningar och uppskattningar måste läggas till­

förlitliga uppgifter rörande kostnader för olika material, konstruktioner,

metoder m. m. Ett värdefullt hjälpmedel är därvid sådana kostnadsanalyser

som kan göras vid och genom efterkalkyler. Avsaknaden f. n. av sådana

efterkalkyler har påtalats som en stor olägenhet. Det till styrelsens förfo­

gande stående materialet tillåter noggranna efterkalkyler endast för egen-

regiföretag. Även bokföringen för entreprenadbyggen bör dock vara en nöj­

aktig utgångspunkt för överslagsmässiga kalkyler rörande t. ex. kostnad

per volyms- eller annan lämplig enhet. Det finnes således enligt utredningen

anledning att det omfattande bokföringsmaterial rörande offentliga bygg­

nader, som styrelsen har tillgång till, utnyttjas för sådana efterkalkyler som

materialet tillåter. Särskild personal synes böra avdelas för dessa uppgifter.

För utarbetande av det byggnadskostnadsindex, som ingår i styrelsens

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

32

arbetsuppgifter, erfordras material och personal av i stort sett samma slag

som för kalkylarbetet. Utredningen har funnit att denna uppgift därför lämp­

ligen kan samordnas med detta arbete.

Kalkylerings- och indexuppgifterna anser utredningen bäst lösas, om de

samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Huruvida gruppen skall för-

iäggas till viss byrå anser utredningen emellertid tveksamt. Det synes där­

för böra ankomma på styrelsen själv att med ledning av vunna erfarenhe­

ter taga ställning till denna fråga. I den nya organisationens begynnelse­

skede torde övervägande skäl dock tala för att arbetsgruppen såsom en

särskild kalkylavdelning direkt underställes verksledningen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår således utredningen följande vad gäller ver­

kets ledning och indelning i byråer.

Byggnadsstyrelsen organiseras med en generaldirektör och chef, en över­

direktör och souschef samt följande åtta permanenta byråer, nämligen,

en administrativ byrå för administrativa, juridiska och kamerala upp­

gifter,

en lokalplaneringsbyrå för planering och utredningar avseende statens lo­

kalbehov samt utarbetande av byggnadsprogram,

en projekteringsbyrå för projektering av byggnadsföretag (totalprojekte­

ring från skiss till fullständiga bygghandlingar),

en byggnadsbyrå för utförande av byggnadsföretag på entreprenad eller

under vissa speciella förutsättningar i egen regi,

en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive köp och försäljning

av fastigheter samt förhyrning av lokaler ävensom bränslekontroll,

en kulturhistorisk byrå som skall svara för styrelsens uppgifter avseende

den kultur- och konsthistoriska byggnadsvården,

en planbyrå för handhavande av byggnadsstyrelsens uppgifter som cen­

tral myndighet inom planväsendet samt

en teknisk byrå för handhavande av motsvarande verksamhet beträffan­

de byggnadsväsendet.

I styrelsen föreslås därjämte skola ingå en organisationsavdelning, vilken

ges ställning såsom stabsorgan, samt en kalkylavdelning.

För vissa exceptionellt stora byggnadsobjekt eller för viss art av bygg­

nader och under vissa förutsättningar i övrigt föreslås att Kungl. Maj:t

efter förslag av byggnadsstyrelsen skall kunna inrätta särskilda byråer för

programutredningar, projektering och/eller byggande.

Til! byggnadsstyrelsen anknytes slutligen två rådgivande organ, nämli­

gen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och byggnadsstyrelsens

tekniska råd, vilka har anslutning till planbyråns respektive tekniska by­

råns arbetsuppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

33

4. De olika byråernas organisation i stort

Fördelningen i detalj av arbetsuppgifter mellan byråerna liksom byråer­

nas organisatoriska uppbyggnad är enligt utredningen väsentligen uppgif­

ter som ankommer på styrelsen att lösa internt. I förevarande avseende fö­

reslår utredningen i huvudsak följande.

Utredningen finner ej anledning föreslå någon principiell ändring av a d-

ministrativa byråns organisation. Byrån föreslås sålunda indelad

i tre avdelningar, nämligen en allmän avdelning och en personalavdelning

med i princip samma arbetsuppgifter som i nuvarande organisation, samt

en ekonomiavdelning. Med hänsyn till de vidgade arbetsuppgifterna anser

utredningen att ekonomiavdelningen bör uppdelas i en kameralsektion och

en sektion för driftbokföring. På byrån bör slutligen liksom nu finnas en

ombudsman, vilken enligt byråchefens bestämmande kan placeras direkt

under denne eller på allmänna avdelningen.

Lokalplaneringsbyrån förutsättes bli ett planerande och ut­

redande organ för att på ett ändamålsenligt och rationellt sätt tillgodose

statens lokalbehov inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Den skall

också ha att granska och yttra sig över lokal- och byggnadsärenden, i de

avseenden byråns kompetensområde anger. Byråns verksamhet kan enligt

utredningen funktionellt uppdelas i två huvudgrupper av arbetsuppgifter,

nämligen dels allmänna utredningar och planeringar, dels programarbete

med anknytning till aktuella byggnadsprojekt. Det synes lämpligt att by­

råns organisation följer denna indelning. Utredningen föreslår således, att

byrån indelas i en planeringsavdelning och en programavdelning.

' Bland byråns personal bör ett ganska differentierat kunskaps- och erfa­

renhetsområde vara representerat. Såväl teknisk utbildning inom olika fack

som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt erfarenheter av

organisationsfrågor och allmän administration kan vara en lämplig grund

för handhavande av olika uppgifter inom byrån. Några speciella kompe­

tenskrav synes inte böra införas för innehavare av tjänster inom byrån.

Byråns chef bör benämnas byggnadsråd.

Projekteringsbyråns huvuduppgift blir att på grundval av de

av Kungl. Maj:t fastställda byggnadsprogrammen svara för projektering av

byggnadsföretag fram till fullständiga bygghandlingar. Byrån skall i sam­

arbete med administrativa byrån utforma framställningarna till Kungl.

Maj:t i byggnadsärendenas andra skede och således även svara för äskan­

dena av erforderliga byggnadsmedel.

För närvarande utföres all projektering för byggnadsstyrelsens räkning

av enskilda företag, som engageras av styrelsen. Så bör även för framtiden

ske i övervägande antalet fält. Denna projekteringsverksamhet måste givet­

vis ske under erforderlig ledning och kontroll från den ansvariga myndig­

hetens sida. För att övervakningen skall fungera tillfredsställande torde

det vara lämpligt att beställaren tillhandahåller klara direktiv i form av

normer in. in., som ger vissa riktlinjer ur arkitektoniska och byggnadstek-

3

Bihang till riksdagens protokoll 1902.1 samt. Nr 98

34

niska synpunkter. Härigenom underlättas och förenklas kontroll och led­

ning i den löpande verksamheten. I arkitektoniskt avseende bör denna nor­

merande verksamhet handhas av projekteringsbyrån. För att lösa motsva­

rande uppgifter i fråga om konstruktioner m. m. bör erfordras i stort sett

samma sakkunskap, som förutsättes ingå i den tekniska byrån, som därför

bör omhänderha dessa uppgifter. Den förenkling av projekteringsbyråns

uppgifter på konstruktörssidan, som blir en följd av en sådan lösning, bör

beaktas vid bedömningen av erforderliga kvalifikationer hos personalen på

de bägge byråerna. Det får härvid förutsättas, att de ledande krafterna

bör placeras på tekniska byrån. Denna bör sålunda biträda även vid upp­

kommande tekniska problem av principiell art eller eljest av större vikt,

vilka kan medföra behov av speciell teknisk sakkunskap. Den löpande nor­

mala verksamheten bör däremot helt ombesörjas av projekteringsbyrån.

Omfattningen och betydelsen av byggnadsstyrelsens projekterande och

byggande verksamhet motiverar enligt utredningens åsikt en organisation,

som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Härtill

kommer värdet av att styrelsens befattningshavare lämnas möjligheter att

hålla den direkta kontakt med yrket, som endast egen projekteringsverk-

samhet kan ge. Utan en sådan kontakt får man räkna med att rekrytering­

en av kvalificerad personal till styrelsen ytterligare försvåras. Det torde nu­

mera knappast förekomma något företag eller organ i riket med tillnärmel­

sevis så omfattande byggnadsverksamhet som byggnadsstyrelsen, vilket ic­

ke ansett det förmånligt att till sig knyta ett eget arkitekt- eller projekte-

ringskontor.

Byråns organisation bör enligt utredningen utformas på ett principiellt

enkelt sätt. I organisationen skall ingå samtliga de huvudslag av fackmän

som normalt deltar i projekteringsarbetet, nämligen arkitekter, byggnads-

konstruktörer, värme-, ventilations- och sanitetstekniker och elektrotekni­

ker. Härjämte bör tillgång till väg- och vattenbyggnadstekniker finnas. I

allmänhet bör för större objekt ett projektledarlag organiseras, vilket ut-

väljes bland de för det speciella fallet mest lämpade fackmännen, bland

vilka en skall vara projektledare med ansvar för arbetet under projekte-

ringsskedet. Det bör ankomma på byråns chef att för varje objekt eller för

visst slag av objekt utse detta lag. Byråns mera formellt betonade organisa­

tion bör emellertid på sedvanligt sätt återspegla de i arbetet representerade

facken, varvid konstruktörerna lämpligen bör samlas under en gemensam

kvalificerad chef.

Utredningen föreslår att projekteringsbyrån organiseras i en arkitektav­

delning och en konstruktionsavdelning samt ett projektering skontor för

egen projektering. Till detta bör ett ritkontor anslutas. Dessutom bör fin­

nas ett gemensamt kansli. Personalcirkulation mellan projekteringskonto-

ret och avdelningarna förutsättes. Någon indelning av arkitektavdelningen

i sektioner synes ej vara erforderlig eller lämplig. Däremot bör konstruk-

tionsavdelningen indelas i en byggnadsteknisk sektion, en VVS-sektion, en

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

35

el-sektion och en VoV-sektion. Projekteringskontoret synes böra vara di­

rekt underställt byråns chef.

Byggnadsbyråns huvuduppgift blir att, sedan bygghandlingar

mottagits från projekteringsbyrån, utföra eller genom entreprenör låta ut­

föra byggnadsföretagen och att därefter överlämna byggnaderna till veder­

börande förvaltningsorgan. Byrån skall ansvara för byggnadsmedlens an­

vändning. Byråns organisation blir avhängig av bl. a. egenregiverksamhe-

tens framtida omfattning. Beträffande denna verksamhet anför utredningen

bl. a. följande.

Då egenregi-organisationen inrättades var syftet härmed bl. a. att mot­

verka konsekvenserna av kartellbildningar inom byggnadsbranschen. Detta

skäl synes numera ej längre föreligga. Däremot kan enligt utredningen en

sådan organisation vara motiverad av andra skäl. Statliga byggnadsobjekt

har i viss omfattning karaktär av specialarbeten, vilka endast vissa storföre­

tag kan åtaga sig. För sådana speciella byggnadsföretag har styrelsen själv

tillgång till arbetare och arbetsledare, vilka skaffat sig betydande erfaren­

het inom vederbörande områden. Arbetenas utförande i egen regi torde här

ge särskilt goda betingelser för tekniskt goda lösningar och god byggekono-

mi. Vid om- och tillbyggnadsarbeten på äldre statliga byggnader är det vi­

dare ofta svårt att i förväg bestämma arbetsvolymen. Oförutsedda fördröj-

ningsmoment uppstår tid efter annan vid dessa företag. Särskilda hänsyn

måste också tagas, i de fall verksamheten i byggnaden måste fortgå under

byggnadsarbetets gång. Här nämnda objekt kan i regel ej utlämnas mot

fasta entreprenadanbud. Fall förekommer också, då på grund av särskilda

omständigheter rimliga entreprenadanbud ej kan erhållas. Detta kan ha sin

orsak i att byggnadsplatsen är avlägsen i förhållande till större tätort eller

förhållanden av annat motsvarande slag.

Egenregi-byggena under den senast förflutna femårsperioden ävensom

nu pågående byggnadsföretag i egen regi har av utredningen undersökts ur

nu nämnda synpunkter. Utredningen har härav kunnat dra den slutsatsen att

omkring 60 procent av byggnadsvolymen motiverat egen regi av de sagda

skälen. Återstoden av byggnaderna har utförts i egen regi väsentligen för

att hålla den befintliga organisationen effektivt sysselsatt. De angivna pro­

centtalen gäller i stort sett både för byggnads-, VVS- och el-arbeten.

En viss krympning av egenregi-verksamheten synes således vara motive­

rad. Utredningen vill emellertid uttala att något material, som medger en

kostnadsmässig jämförelse mellan byggnadsverksamhet på entreprenad re­

spektive i egen regi, icke kunnat ställas till utredningens förfogande. Bedö­

mandena måste därför göras utifrån delvis vaga utgångspunkter.

Utredningen har från byggnadsstyrelsen inhämtat, att byggnadsarbeten

i egen regi på flera platser kommer att avslutas redan de närmaste åren,

varvid styrelsen kommer att avveckla organisationen på dessa platser. Här­

igenom kommer antalet byggnadsarbetare att minskas från nuvarande ca

350 till under 250. Under senare år har en minskning av arbetsstyrkan från

drygt 600 man skett. I fråga om VVS-installationer kommer antalet arbetare

att relativt snart minskas från nuvarande drygt 70 till knappt 60 och be­

träffande el-installationer från omkring 190 till 175. På el-sidan innebär

detta, om utvecklingen under de senaste åren medräknas, en minskning

inom ett fåtal år till ungefär halva arbetsstyrkan.

En viss ytterligare minskning av egenregi-verksamheten planeras av sty­

relsen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

36

Mot bakgrund av den så skisserade utvecklingen finner utredningen, att

några förslag från dess sida rörande egenregi-verksamhetens krympning

f. n. icke är påkallade.

Sedan slutet av år 1960 bär för byggnadsledning och byggnadskontroll vid

entreprenadbyggen en distriktsorganisation med sju distrikt inrättats. Den-

im är f. n. under utbyggnad. En sådan utveckling finner utredningen ända­

målsenlig. Utredningen räknar med att verksamhetens ökning väsentligen

bör återspeglas i en konsolidering och utvidgning av organisationen inom

distrikten, medan någon större ökning av personalens numerär inom den

centrala ledningen ej skall bli erforderlig. Detta torde emellertid medföra

behov av ytterligare delegering till distrikten av befogenheter och ekono­

miskt ansvar.

Utredningen föreslår, att byggnadsbyrån organiseras med en byggnads­

chef, en biträdande byggnadschef och fem avdelningar, nämligen en entre­

prenadavdelning, en egenregiavdelning för byggnadsarbeten, en VVS-avdel-

ning, en el-avdelning samt en i förhållande till den nuvarande krympt eko­

nomiavdelning såsom förut närmare utvecklats. Till byrån bör härjämte

höra ett kansli.

Erforderlig elasticitet i organisationen bör kunna ernås huvudsakligen

genom ett varierande antal sektioner inom entreprenadavdelningen. Prin­

cipen för arbetsfördelning mellan sektionerna torde böra förbehållas bygg­

nadschefen alt besluta om eller, i de fall övriga byråers verksamhet anses

bli påverkad härav, verksledningen.

Utredningen har funnit det nödvändigt att så långt möjligt renodla för-

valtningsverksamhetens verkställande funktioner och att begränsa inten-

dentsbyråns arbetsområde till dessa. Härigenom bör byråns löpande

arbete bli enklare, och tidigare svårigheter att kombinera utredande och

planerande uppgifter med de verkställande blir i stort sett undanröjda.

Eu underhållsavdelning bör anförtros det löpande underhållet och där­

med förbunden verksamhet ävensom fastigheternas skötsel och drift. Av­

delningen indelas i ett antal underhållssektioner. En sektion bör lämpligen

reserveras för planläggnings- och upphandlingsuppgifter m. m. Sektionen

bör vidare handha kalkylfrågor och utarbeta underhållskostnadsindex. Sär­

skild personal för driftkontroll, som ej avser ren värmekontroll, bör här­

jämte placeras på sektionen. Vid sidan av denna sektion synes f. n. en ut­

ökning från tre till fem sektioner för det tekniska underhållet vara nödvän-

dig. En fastighetsavdelning inrättas för köp och försäljning av fastigheter,

fastighetsvärdering, fastigheternas rättsliga vård, remisser i allmänna för-

valtningsspörsmål och liknande frågor. Avdelningen skall företräda äga­

rens intressen i planfrågor m. m. Den skall vidare handha på ägaren an­

kommande författningsenliga skyldigheter i olika avseenden. Till avdelning­

en bör byråns registerföring och arkiv förläggas liksom erforderligt ritkon­

tor. Därest djurgårdsnämndens återstående uppgifter kommer att överföras

till byggnadsstyrelsen, förutsättes de böra inplaceras på en för ändamålet

utbyggd fastighetsavdelning. En hy res avdelning bibehålies för samma upp­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

37

gifter som avdelningen nu har. Vtrikesavdelningen synes också böra ingå i

organisationen med oförändrat arbetsområde. Den till byrån överflyttade

värmetekniska avdelningen bör ingå i byrån som en särskild bränslekon-

trollavdelning. Slutligen torde ett gemensamt kansli erfordras. Till detta sy­

nes bl. a. personalen för ekonomiska övervakningsuppgifter kunna ankny­

tas.

Kulturhistoriska byrån får i stort sett oförändrade uppgifter.

Utredningen är inställd på att en viss förstärkning av byråns kapacitet bör

ske men uppskjuter ett ställningstagande i denna fråga till ett senare till­

fälle.

Planbyråns arbetsuppgifter fördelar sig i stort sett på två huvud­

grupper, varav en grupp utgöres av remisser och jämförliga löpande ären­

den, samt en grupp av utrednings- och utvecklingsarbete, information, råd­

givning och allmänt samordnande uppgifter.

Utredningen är av den bestämda uppfattningen, att den minskning i den

löpande verksamheten, som blir en följd av 1960 års ändringar i byggnads­

lagstiftningen, icke medför minskning av planbyråns behov av personella

resurser. I stället bör ökad vikt tillmätas byråns rådgivande och samord­

nande verksamhet ävensom utvecklingsarbetet. För denna sistnämnda verk­

samhet torde inom byrån på ett helt annat sätt än hittills krävas medver­

kan av alla de slag av fackmän, som visar intresse för och förmåga att bi­

draga till samhällsplaneringens utveckling. Dessa olika fackmän synes icke

böra isoleras i särskilda avdelningar utan samlas till arbetsgrupper inom

avdelningar efter funktion.

En avdelning för samordning och information bör ha som huvuduppgift

att dels genom kontakter med de regionala och lokala plan- och byggorga-

nen verka för samordning av deras verksamhet m. m., dels medverka i ut­

redningsarbetet inom detaljplanläggningens område. En avdelning för över­

siktlig planläggning skall för byggnadsstyrelsens del medverka i arbetet för

en riktig utveckling av den översiktliga samhällsplaneringen. En direkt kon­

taktlinje skall gå till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering för vil­

ket avdelningen skall hålla kanslipersonal. En allmän avdelning bör handha

remisser o. d. En juridisk avdelning bör liksom nu medverka i hela byråns

verksamhet i övrigt. Slutligen erfordras en expedition med arkiv.

För ett organ med tekniska byråns arbetsuppgifter torde en lämp­

lig organisation kunna baseras på de olika kunskapsområden, som bör vara

företrädda inom byrån. Dessa kunskapsområden täcker husbyggandets alla

tekniska sektorer. Därtill kommer vissa funktions- och måttfrågor m. in.,

som hänger samman med normverksamheten ävensom frågor rörande rit-

ningsnoriner, beskrivningar och arkivhandlingar m. m. Slutligen måste by­

rån också ägna stor uppmärksamhet åt informationsfrågor. Av praktiska

skäl är det nödvändigt att föra samman de olika arbetsuppgifterna i ett

tämligen begränsat antal avdelningar, varvid emellertid avdelningscheferna

bör behärska huvudparten av de frågor som faller under resp. avdelning.

Utöver löpande samarbete direkt mellan avdelningarna torde det inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

38

sällan bli aktuellt att organisera tillfälliga eller permanenta samarbetsgrup-

per för avgränsade specialfragor. Samverkan genom sådana grupper måste

också förutsättas komma att äga rum mellan tekniska byrån och övriga

byråer inom byggnadsstyrelsen. Ett nära samarbete måste etableras med

projekteringsbyrån. I vissa delar av anvisningsarbetet måste ett nära sam­

arbete upprätthållas mellan planbyrån och tekniska byrån. Kontakt med

iorskningen förutsättes som en självklarhet. Egen forskning bör däremot

inte bedrivas inom byrån. Utredningen föreslår en indelning av byrån i tre

avdelningar med följande arbetsuppgifter.

Allmänna avdelningen: allmänna byggnadsfrågor, administrativa frågor

angående handläggning av bvggnadsärenden, frågor angående utformning

av ritningar, beskrivningar, byggnadslovshandlingar och arkivhandlingar

in. m., information samt redigering av skrifter, meddelanden, typbeskriv­

ningar m. m., ritkontor. Konstruktionsavdelningen: byggnadsstatiska och

konstruktiva frågor angående olika konstruktioner av betong, murverk, stål,

lättmetall och trä in. in., typgranskning av fabrikstillverkade monterings-

fardiga byggnadselement, belastningsfrågor, säkerhetsfrågor, dimensione-

ⁱ ingsprinciper. Hit föres även geotekniska frågor, markundersökningar och

ytavvägningar m. m., jordtryck och stabilitetsfrågor, grundvatten- och drä-

neringsfrågor, markarbeten (schaktning, sprängning och spontning in. m.),

grundläggning och markförstärkning (pålning, injektering m. m.). Mate­

rialavdelningen: provningsmetoder, byggnadstekniska frågor angående fukt-,

värme-, ljudisolering och brandskydd samt skorstenar, eldstäder och ven­

tilationskanaler m. m„ beklädnadsmaterial, ytbehandlingar, golvbelägg-

ningsmaterial, underhålls- och driftsfrågor. Till denna avdelning hänföres

också installationsfrågorna. Inom byrån erfordras härjämte en expedition.

Utredningen föreslår att byråns chef benämnes överingenjör.

Organisationsavdelningens arbetsuppgifter blir att biträda

verksledningen med att fortlöpande tillse att organisationen är fullt ratio­

nell och effektiv med hänsyn till verksamhetens utveckling. Avdelningen bör

vara kontaktorgan mellan styrelsen och statskontoret. Också vid organise­

randet av nya arbetsenheter inom styrelsen bör avdelningen kunna fylla en

viktig funktion. Avdelningens chef bör vara organisationsföredragande inom

styrelsen.

Avdelningen bör ges en variabel organisation förslagsvis med en fast del

bestående av en chef och en kanslist samt en rörlig del vars personal cir­

kulerar mellan avdelningen och byråerna. För den rörliga delen bör två

tjänster beräknas.

De särskilda byråerna kommer att få arbetsuppgifter av varie­

rande art och omfattning samt arbeta under skilda betingelser. Relativt stor

frihet måste därför tillkomma byggnadsstyrelsen vid det närmare bestäm­

mandet av deras organisation.

Man torde få utgå ifrån att byråerna i allmänhet bör innehålla de olika

slag av fackmän, som normalt medverkar i motsvarande verksamhet i öv­

rigt. Det är emellertid enligt utredningen inte uteslutet att det i vissa fall

Kungl. Maj:ls proposition nr 98 år 1962

39

kan visa sig mera ändamålsenligt att låta tjänstemän, t. ex. VVS- och el­

tekniker, anknutna till övriga byråer, medverka även i en särskild byrås

verksamhet.

En typorganisation för särskild byrå synes närmast böra motsvara pro-

jekteringsbyråns, därest byrån även handhar byggandet kompletterad med

ett organ för byggnadskontrollen. Om VVS- och el-tekniker ingår i särskild

byrå, bör det prövas ifall dessa icke lämpligen kan deltaga vid såväl pro­

jekteringen som byggnadskontrollen.

De särskilda byråernas organisation får således bestämmas från fall till

fall med hänsyn till det aktuella behovet. En tänkbar lösning är här att den

projekterande arkitekten anställes som chef för byrån i byggnadsråds ställ­

ning och att övriga fackmän utses av styrelsen i samråd med denne. Den

relativt stora frihet och smidighet i anställningsförhållandena, som syste­

met med särskilda byråer bedömts möjliggöra, torde påtagligt underlätta

en lösning efter dessa riktlinjer. Härigenom torde bl. a. den tekniska arbets­

kraften bli bättre utnyttjad, behovet av kontrollerande organ minskas och

sannolikt ansenlig tid och betydande kostnader sparas.

Utredningen anser att denna fråga allvarligt bör övervägas av byggnads­

styrelsen vid prövning av organisationen för projektering av nu förestående

större byggnadsföretag.

5. Personalfrågor

I sitt organisationsförslag har utredningen i första hand sökt främja till­

gången på kvalificerad personal i ledande ställning hos byggnadsstyrelsen.

Utredningen har vidare på olika sätt sökt bereda väg för sådana anställ­

nings- och arbetsformer, vilka kan bidraga till att lösa styrelsens rekry-

teringsproblem. För att dessa olika förslag skall få avsedd effekt erfordras

emellertid också att lönefrågorna och anställningsvillkoren i övrigt får en

godtagbar lösning. I detta sammanhang framhåller utredningen att rådande

brist på kvalificerade tekniker haft svåra verkningar för byggnadsstyrel­

sen. Enligt utredningens mening är det angeläget, att styrelsens tekniker-

löner i möjligaste mån anpassas efter läget på allmänna arbetsmarknaden

genom bl. a. kontraktsanställning.

Den förslagna tjänsten som överdirektör torde vid jämförelse med mot­

svarande tjänster inom andra verk böra placeras i lönegrad Bp 5. I anslut­

ning härtill anför utredningen att löneställningen för generaldirektörstjäns-

ten i lämpligt sammanhang bör omprövas.

Löneställningen för de permanenta byråernas chefer samt för chefer för

avdelningar och sektioner bör enligt utredningen på sedvanligt sätt prövas

med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalitet. En viss differentiering i löne­

sättningen för dessa tjänster synes befogad. Utredningen bedömer likaså

ytterligare tjänster som avdelningsdirektör samt byrådirektörer i den för

dessa tillämpade högre lönegraden motiverade.

Cheferna på de särskilda byråerna bör kallas byggnadsråd. Eu rörligare

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

40

lönesättning torde kunna ernas genom tillämpning av kontraktsanställning,

högstlönegrader eller göromålsförordnanden. Hinder bör inte möta att på

dessa byråer i viss utsträckning ha extra ordinarietjänster och ej heller att

till dem knyta innehavare av tjänster placerade på de permanenta byråerna.

För chefstjänsterna pa de bada föreslagna fristående avdelningarna —

organisations- och kalkylavdelningen — bör med hänsyn till behovet av en

smidig rekrytering högstlönegradsystem komma i fråga, varvid för avdel­

ningsdirektör tillämpad lönegrad bör vara övre gräns.

Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter att vissa chefstjäns­

ter inrättas från och med budgetåret 1962/63. Utredningen föreslår att föl­

jande tjänster inrättas från den 1 juli 1962.

I samband med inrättandet av en tjänst som överdirektör i lönegrad Bp 5

kan nuvarande arvode till generaldirektörens ställföreträdare indragas. Så­

som chefer för organisationsavdelningen och kalkglavdelningen föreslås två

nya tjänster som avdelningsdirektör alternativt byrådirektör (högstlöne­

grad). De ökade uppgifter, som utredningen föreslagit för administra­

tiva byråns allmänna avdelning, motiverar inrättandet av en ny byrådirek-

törstjänst för anslagsfrågor in. m. Som chef för ekonomiavdelningen erford­

ras härjämte en byrådirektörstjänst. För chefsposten på den nyinrättade

lokalplaneringsbyrån föreslås en byggnadsrådstjänst. För byråns bägge av­

delningar erfordras dessutom två nya chefsbefattningar, varav åtminstone

en synes böra vara avdelningsdirektör. På projekteringsbyråns konstruk-

tionsavdelning torde en avdelningsdirektör som chef icke kunna undvaras.

De nuvarande chefstjänsterna på byggnadsbyråns VVS- och el-avdelningar

synes böra placeras på projekteringsbyrån. Med anledning härav bör två nya

chefstjänster lägst på byrådirektörsnivå beräknas på dessa avdelningar inom

byggnadsbyrån. På intendentsbyråns stora underhållsavdelning torde en

avdelningsdirektör som chef vara klart motiverad. En sådan tjänst bör där­

för inrättas. För chefen för tekniska byrån föreslår utredningen att en ny

överingenjörstjänst inrättas. Motsvarande tjänst i nuvarande organisation

innehas av en kontraktsanställd överingenjör. Byrån synes härjämte böra

förstärkas med en tjänst som byrådirektör alternativt avdelningsdirektör

som chef på konstruktionsavdelningen. Med hänsyn till de särskilda byråer­

nas speciella natur och den förslagna ordningen för deras inrättande torde

byggnadsstyrelsen efter hand få inkomma med erforderliga förslag till lös­

ning av dessa byråers personalfrågor.

De sammanlagda kostnaderna för de nu föreslagna fjorton tjänsterna,

som bestrides från resp. avlöningsanslag och byggnadsanslag enligt särskild

förskottsstat, har utredningen för budgetåret 1962/63 beräknat till omkring

0,6 mkr., varav enligt den fördelning mellan olika anslag som föreslås i efter­

följande avsnitt, 0,4 mkr. belöper på avlöningsanslag och 0,2 mkr. på bva'"-

nadsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

41

6. Anslagsfrågor

Avlöningar till byggnadsstyrelsens personal bestrides nu dels från avlö-

ningsanslag på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater

sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och värmeled-

ningspersonal, dels från anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnads­

företag m. in. på driftbudgeten, dels från projekteringsanslag under fonden

för förlag till statsverket, dels från byggnadsanslag å kapitalbudgeten, var­

vid kostnaderna för huvuddelen av personalen förskottsvis bestrides enligt

en av Kungl. Maj :t fastställd stat och i bokslutet för varje budgetår av

byggnadsstyrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen och för

viss numera fast anställd personal på byggnadsföretagen enligt uppgift

ca

50

— bestrides direkt från byggnadsanslag, dels ock från fastighetsfon-

dens utgiftsstat. För styrelsens omkostnadsanslag sker vidare fördelning på

två omkostnadsstater på samma sätt som för avlöningsanslaget. Även de

kostnader som bestrides från utrednings- och projekteringsanslagen förde­

las slutligen om möjligt mellan vederbörande byggnadsanslag.

Av administrativa byråns personal avlönas ungefär hälften från avlö-

ningsanslag och hälften från byggnadsanslag. Personalen på utrednings-

byrån avlönas från såväl avlöningsanslag som från utrednings- och projek­

teringsanslag. På byggnadsbyrån utgår lön till byggnadschefen och en by­

rådirektör från avlöningsanslag och till övrig personal från byggnadsan­

slag. Huvuddelen av intendentsbyråns tjänstemän avlönas från avlönings­

anslag men vissa befattningshavare från fastighetsfondens stat. Kostnader­

na för personalen på planbyrån, kulturhistoriska byrån och värmetekniska

avdelningen slutligen bestrides helt från avlöningsanslag.

I syfte att söka begränsa antalet anslag, avlönings- och omkostnadssta­

ter samt avdelningar på personalförteckningen föreslår utredningen föl­

jande.

.. .

All byggnadsstyrelsens personal avlönas antingen från avlöningsanslag

på driftbudgeten eller enligt av Kungl. Maj :t fastställd förskottstat.

Kostnaderna enligt nämnda stat fördelas i bokslutet för vederbörande

budgetår mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ej

beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det sär­

skilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket. Dessa

sistnämnda kostnader fördelas sedermera enligt nu tillämpade normer.

Det särskilda utredningsanslaget slopas och vederbörande kostnader be­

strides från avlöningsanslaget. Avlöningsstaten kompletteras i anslutning

härtill med en förslagspost för avlöningar till tillfällig personal m. m., vil­

ken inte får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Från denna post

bör i princip kostnader för utredningar, som utföres av experter och kon­

sulter etc. utanför styrelsen, betalas. Posten bör emellertid också kunna ut­

nyttjas för en provisorisk anpassning av personalnumerären inom veder­

börande byråer efter byggnadsverksamhetens omfattning. En sådan anord­

ning motiveras av tidsintervallet på närmare ett år mellan förslagen till

äskanden på driftbudgeten och till stat på kapitalbudgeten.

42

Avlönings- respektive omkostnadsstaterna liksom avdelningarna av per­

sonalförteckningen för byggnadsstyrelsens personal i allmänhet och för

värmeledningspersonal sammanslås.

Från avlöningsanslag bestrides kostnaderna för generaldirektören, över­

direktören och all personal inom administrativa byrån, lokalplanerings-

byran, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån, tekniska byrån

och organisationsavdelningen samt enligt förenämnda förskottsstat kostna­

derna för all personal inom projekteringsbyrån, byggnadsbyrån inklusive

tast anstallda tjänstemän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, de

särskilda byråerna och kalkylavdelningen.

Förskottsstaten kompletteras med en ordinariepost. I gengäld samman­

slås posten till avlöningar till icke-ordinarie personal med posten till av­

löningar till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. till en förslagsvis

beraknad post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Hl. Yttrandena

Behovet av en omorganisation av b y g g n a d s s t y r e 1-

s e n med hansyn till ökningen av styrelsens arbetsuppgifter och utveckling­

en i övrigt inom dess verksamhetsområde har understrukits i ett 20-tal re­

missvar, bl. a. av styrelsen själv, andra centrala ämbetsverk, representanter

tor byggbranschen, organisationer samt myndigheter och organ för vilkas

rakning styrelsen handhar byggnadsverksamhet. I allmänhet har härvid

angelägenheten av en förstärkning av styrelsens resurser påtalats.

Av de remissinstanser som yttrat sig mera allmänt över betänkan­

det har det stora flertalet intagit en positiv hållning till de framlagda för­

slagen i stort. I en del svar har invändningar rests mot vissa avsnitt av be­

tankandet, varjämte förslag i olika frågor framförts.

Frågan om utbrytning av uppgifterna inom plan- och

byggnadsvasendet från byggnadsstyrelsens verksam­

hetsområde har behandlats i flera av remissvaren. I en del fall före­

slås att frågan göres till föremål för ytterligare utredning. Lantmäteristy-

relsen anför sålunda, att ur allmänna förvaltningssynpunkter en kombina­

tion mom ett och samma organ av så artskilda arbetsuppgifter som, å ena

sidan, myndighetsutövning i förvaltningsrättslig bemärkelse och, å andra

sidan, byggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning i regel torde betrak­

tas som mindre lämplig. Med hänsyn härtill och till att arbetsuppgifterna

kvantitativt är så omfattande, att det torde vara förenat med påtagliga or­

ganisatoriska svårigheter att sammanhålla dem inom ett organ, synes den av

utredningen antydningsvis ifrågasatta omprövningen av byggnadsstyrelsens

arbetsuppgifter motiverad. Styrelsen ifrågasätter om inte i avvaktan på en

sådan omprövning omorganisationen av byggnadsstyrelsen nu bör begrän­

sas till sådana drag i den organisatoriska uppbyggnaden, som ter sig i stort

43

sett fristående från frågan om arbetsuppgifternas avgränsning. Liknande

synpunkter framföres av djurgårdsnämnden. Statskontoret erinrar om riks-

dagsrevisorernas år 1960 framlagda förslag rörande en allsidig utredning av

planväsendets centrala ledning. Enligt ämbetsverkets mening bör en sådan

omprövning av planeringsorganisationen i stort nu igångsättas. Även läns­

styrelserna i Uppsala, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, Svenska

stadsförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, SABO och Svens­

ka byggnadsindustriförbundet ifrågasätter huruvida icke ytterligare utred­

ning av ifrågavarande spörsmål bör komma till stånd.

Några remissinstanser anser, att tiden redan nu är inne att dela bygg­

nadsstyrelsen i två verk. Svenska teknologföreningen anser detta ur orga­

nisatorisk synpunkt nödvändigt och föreslår inrättandet av ett byggverk,

vartill skulle hänföras de av utredningen föreslagna lokalplanerings-, pro­

jekterings-, byggnads- och intendentsbyråerna samt de särskilda byråerna

för vissa större byggnadsobjekt. Till en av föreningen föreslagen byggnads­

styrelse skulle hänföras planbyrån, tekniska byrån — med uppgifter inom

byggnadsväsendet — och kulturhistoriska byrån samt de av utredningen

föreslagna tekniska rådet och rådet för samhällsplanering. En liknande

uppdelning föreslås också av statens institut för byggnadsforskning, Svens­

ka kommunal-tekniska föreningen och SAR. De tva sistnämnda remissin­

stanserna anser att ett planverk bör tillföras även vissa uppgifter, som nu

sorterar under bostadsstyrelsens tekniska byrå.

Även vissa andra frågor rörande byggnadsstyrelsens

verksamhetsområde har berörts i en del av remissvaren.

Administrationsutredningen

anmäler att vid genomgång av bl. a. orga­

nisationen för handläggning av utrikesförvaltningens byggnadsärenden frå­

ga uppkommit om byggnadsstyrelsens utrikesavdelning bör bibehållas med

nuvarande funktioner inom styrelsen eller om dess verksamhet bör mera in­

timt samordnas med departementets administrativa förvaltning. Utredning­

en har emellertid ej några erinringar mot byggnadsstyrelseutredningens

förslag i berörd del men understryker samtidigt det angelägna i att sådana

personalförstärkningar inom utrikesavdelningen undvikes som kan föran­

leda olägenheter vid en framtida organisationsförändring. Icke heller

ut­

redningen om universitetens egendomsförvaltning

har ur sina synpunkter

någon erinran mot nu föreslagna reformer av byggnadsstyrelsen.

Enligt

postutredningen

bör planeringen av poströrelsens lokalbehov åvila

generalpoststyrelsen liksom lokalprogram för postala byggnader till stor del

måste bygga på överväganden inom postverket. Utredningar i dessa avseen­

den synes därför framdeles liksom hittills böra i första hand ankomma på

generalpoststyrelsen. Den tekniska expertis, som styrelsen har för bl. a.

dessa uppgifter, bör därför bibehållas och i förekommande fall ingå i dele­

gationer, genom vilka samarbetet mellan byggnadsstyrelsen och nyttjaren

enligt betänkandet eventuellt skulle kunna ordnas.

Telestyrelsen

anser, att övervägande skäl numera talar för att utförandet

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

44

av samtliga för televerkets drift erforderliga byggnader anförtros åt tele­

styrelsen på sätt som gäller beträffande järnvägs- och vattenfallsstyrelser­

na samt försvarsväsendet och domänstyrelsen. Vid behov av byggnad för

central förvaltning bör däremot byggnadsstyrelsen engageras liksom hit­

tills. Mot bakgrund av den förestående ökningen av byggnadsstyrelsens

verksamhet pekar fångvårdsstyrelsen på möjligheten för vissa redan be­

fintliga organ, som har viss byggnadsteknisk personal anställd för ledning

och kontroll av reparations- och underhållsarbeten samt ny- och tillbygg­

nadsarbeten av mindre omfattning, att åtaga sig att svara för ny- och till-

byggnadsarbeten i något större utsträckning än vad nu är fallet. Fång­

vårdsstyrelsen med dess byggnadssektion nämnes som exempel. Även SAR

i rågasätter om inte vissa byggnads- och fastighetsförvaltande uppgifter kan

överföras till andra ämbetsverk.

Djurgårdsnamnden anser, att omfattningen av byggnadsstyrelsens ålig­

ganden inger starka betänkligheter mot att ålägga styrelsen nämndens åter­

stående uppgifter. Därtill kommer invändningar av principiell art, vilka

synes vara avgörande, så länge tillsyn över planväsende och byggnadsvä-

sende kvarligger hos styrelsen. Byggnadsstyrelseutredningen svnes enligt

nämnden icke heller ha visat, att fördelar i något avseende skulle vinnas

vid genomförande av djurgårdsnämndsutredningens förslag. Att inplacera

nämndens uppgifter i en underordnad avdelning inom ett stort centralt

verk med en mångfald andra uppgifter synes nämnden icke tillfredsställan-

ae. Djurgårds förvaltningen framhåller, att byggnadsstyrelsen vid överflyt­

tande dit av djurgårdsnämndens uppgifter avseende disposition av djurgårds-

mark kommer att intaga en mycket ömtålig dubbelställning. Å ena sidan

har styrelsen att genomföra dispositionsplanen och därvid tillse, att Djur­

gardens för friluftsändamål reserverade markområden icke inskränkes. Å

andra sidan skall styrelsen anskaffa mark för statlig bebyggelse inom stock­

holmsområdet till billigt pris. Avvägningen mellan dessa ofta mot varandra

stridande önskemål synes böra anförtros åt ett utomstående organ innan

frågan undenstalles Kungl. Maj:t. Den av djurgårdsnämndsutredningen fö­

reslagna rådgivande nämnden har här enligt förvaltningen en av sina främs­

ta uppgifter.

Enligt HSB och Svenska riksbyggen synes ett bibehållande av den kultur­

historiska byråns verksamhet i anslutning till byggnadsstyrelsen riktigt.

Samarbetet med övriga kulturvårdande myndigheter bör kunna ske på sam­

ma satt som hittills. Riksantikvarieämbetet kan däremot icke biträda det av

utredningen framlagda förslaget till organisation och arbetsuppgifter för

kulturhistoriska byrån. Frågan om en avvägning av de båda ämbetsverkens

uppgifter avseende byggnadsminnesvården måste enligt ämbetets uppfatt­

ning bli föremål för ytterligare överväganden. Enligt vad som nyligen be­

kantgjorts kommer en utredning om ämbetets organisation och arbetsupp­

gifter att igångsättas under loppet av innevarande år. Ämbetet hemställer,

att frågorna om kulturhistoriska byrån icke avgöres förrän denna utred­

ning slutförts. Svenska museimannaföreningens facksektion redovisar i stort

Knngl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

sett samma synpunkter rörande kulturhistoriska byrån som riksantikvarie­

ämbetet.

I fråga om s. k. le k mannainslag i byggnadsstyrelsen an­

ser postutredningen att de synpunkter, vilka vanligen åberopas som motiv

för inrättande av lekmannastyrelser, tillgodoses genom de av byggnadssty­

relseutredningen föreslagna rådgivande organen. Liknande synpunkter an-

föres av statstjänstemannaförbundet.

Beträffande sättet för förstärkningen av verksledningens orga­

nisation har olika meningar yppats från remissinstansernas sida. Ut­

redningens förslag med en överdirektör och en organisationsavdelning med

stabsfunktioner tillstyrkes av byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnads­

styrelsen, statstjänstemannaförbundet, SBR och Svenska riksbyggen. Bygg­

nadsstyrelsen anser det emellertid vara klart att en delning av organisatio­

nen i flera avdelningar kan bli nödvändig. Huruvida styrelsen nu uppnått

eller inom de närmaste åren kan väntas uppna en storleksordning, som gör

detta motiverat, kan vara tveksamt. Styrelsen hyser närmast den uppfatt­

ningen att så inte är fallet. Då styrelsen åtminstone f. n. avböjer alternati­

vet med ett par nya toppkrafter och ansluter sig till lösningen med en över­

direktör beror detta framför allt på att styrelsen i nuvarande läge bedömer

olägenheterna av att införa en ny organisationsnivå mellan generaldirektö­

ren och byråcheferna i dagens situation väga tyngre än fördelarna härav.

Därvid har beaktats, förutom den tyngre handläggningsordningen med oli­

ka organisationsnivåer, de ökade svårigheter som kan förväntas vid rekry­

tering av tekniska byråchefer, om dessa så att säga sättes ned genom till­

skapandet av en ny instans mellan dem och generaldirektören, överdirek-

törsalternativet ger också större möjligheter till smidig fördelning av ären­

dena mellan generaldirektören och överdirektören allt efter ärendenas art

och vederbörandes personliga intressen och inriktning. Det förordade alter­

nativet ställer sig även något billigare. Styrelsen förutskickar emellertid

att, när närmare erfarenheter vunnits, styrelsen kommer att taga upp be­

rörda organisationsfråga och anmäla den för Kungl. Maj :t, om därtill skulle

bli anledning.

Flera remissinstanser ifrågasätter om verksledningen icke redan nu bör

förstärkas utöver vad utredningen föreslagit. SACO anser, att ingenting ta­

lar emot att styrelsens verksamhet mycket snart kommer att ha ökat i den

utsträckningen, att kraftigare förstärkning, än den utredningen förordat,

i någon form visar sig effektiv. SABO finner, att verksledningen vid ett bi­

behållande av nuvarande verkstyp ofrånkomligen måste förstärkas och pe­

kar på önskvärdheten att välja en lösning som medger anpassbarhet efter

lämplighetssynpunkter i anslutning till vunnen erfarenhet och nya om­

ständigheter. SAR — som förordat att byggnadsstyrelsen uppdelas i två

skilda verk — instämmer i utredningens uppfattning att det i och för sig

är olämpligt att införa ytterligare en nivå i organisationen. Ä andra sidan

måste organisationen enligt förbundet anses alltför omfattande för att möj­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

45

46

liggöra den föreslagna lösningen med en souschef. Organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund finner att behovet av en överdirektör synes fö-

religga redan nu oavsett den förestående expansionen av byggnadsstyrel­

sens verksamhet. En ändamålsenlig lösning torde enligt kommittén i nulä­

get kunna ernås om — utan ändring av överdirektörens ställning och upp­

gifter eller den föreslagna organisationen i övrigt — möjlighet skapas att

genom kontraktsanställning för viss tid ställa kvalificerade hjälpkrafter

till ledningens förfogande särskilt för frågor avseende universitet och hög­

skolor samt eventuellt andra på särskild byrå ankommande uppgifter. Sta­

tens råd för byggnadsforskning är inne på i princip samma tanke som orga­

nisationskommittén.

Andra remissinstanser ansluter sig till det av utredningen diskuterade al­

ternativet med två tekniska direktörer. Kollegienämnden vid tekniska hög­

skolan i Stockholm och högskolans byggnadskommitté framhåller att i rea­

liteten en fördelning av byråerna mellan generaldirektören och överdirek­

tören liksom en delegering av beslutanderätt till byråcheferna blir nödvän­

dig. Det oaktat torde belastningen på generaldirektören och överdirektören

bil av sådan omfattning att det med fog kan ifrågasättas om icke arbetet

borde handhas av tre personer i stället för två. Om så icke redan nu kan

anses vara fallet, torde så småningom en personalförstärkning i nämnda

riktning bli nödvändig. Statskontoret framhäver, att den omfattande orga­

nisationen ställer mycket höga krav på verksledningen främst vid samord­

ningen mellan de olika enheterna men jämväl på grund av anhopningen

av ärenden som icke anses kunna delegeras till byråcheferna. Redan pro-

duktionsdelen inom styrelsen torde sålunda kräva en särskild organisa­

tionsnivå mellan generaldirektören och byråcheferna. En sådan mellanin-

stans erfordras enligt statskontorets mening även för huvuddelen av styrel­

sens övriga verksamhetsområden. Statskontoret förordar därför, att två be­

fattningshavare inskjutes som mellaninstans mellan generaldirektören och

byråcheferna. Ett sammanförande av projekterings- och byggnadsbyråerna

under gemensam ledning bör därvid övervägas. För övriga byråer kan oli­

ka kombinationsmöjligheter tänkas, varvid hänsyn torde få tagas till kom­

petens och intresseinriktning hos personer i ledande befattningar. Enligt

statskontorets mening torde det icke vara nödvändigt att i förväg uppdraga

exakta gränslinjer mellan de grupper av funktioner eller byråer som skulle

sammanföras under respektive avdelningschef. Statskontoret är icke berett

att ge sin anslutning till förslaget om inrättande av en organisationsavdel-

ning. Det behov av rationaliseringsexpertis som kan göra sig gällande i sam­

band med omorganisationen, torde nämligen vara av den art att det bör till­

godoses genom statskontorets försorg. Även Svenska byggnadsentreprenör-

föreningen och Svenska byggnadsindustriförbundet anser, att man redan

nu bör taga steget fullt ut genom att införa ytterligare en organisationsnivå

och inrätta de avdelningar, vilka utredningen behandlat i anslutning till

sitt första alternativ. Den lösning som utredningen härvid rekommenderat

forordas. Inom en enhet bör sammanföras projekterings- och byggnadsby-

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

47

råerna, de särskilda byråerna och kalkylavdelningen. Ur upphandlingssyn-

punkt skulle det nämligen medföra fördelar för styrelsen att ha alla erfa­

renheter samlade inom en enhet. Att inrätta ytterligare en organisationsni­

vå skulle dessutom befästa ansvarsfördelningen och rutinen vid olika ären­

dens handläggning skulle kunna förbättras. Det är, framhålles det, väsent­

ligt att byggnadsstyrelsens handläggning av byggnadsärenden genom hela

produktionskedjan kan tjäna som föredöme för behandling av byggnads­

ärenden överhuvudtaget. Också enligt HSB:s mening utgör det av utred­

ningen redovisade alternativet med två souschefer en bättre lösning. Det

föreslagna stabsorganet anser förbundet vara erforderligt och lämpligt.

Även ett alternativ med tre direktörer antydes. SVR, som finner det av

utredningen diskuterade alternativet med två tekniska direktörer vara att

föredraga framför det föreslagna, ifrågasätter sålunda om inte utredningen

i sitt fortsatta arbete bör undersöka om för ledning av vissa av de övriga

byråerna en tredje teknisk direktör erfordras. Införandet av en organisa­

tionsnivå med tekniska direktörer är ägnat att leda till ett förbättrat sam­

arbete mellan de organisationsenheter där detta är speciellt viktigt, såsom

mellan projekterings- och byggnadsbyråerna.

Utredningens förslag rörande indelningen i permanenta byråer

har i allt väsentligt tillstyrkts av de remissinstanser som yttrat sig i denna

fråga, nämligen bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen, lant-

mäteristyrelsen, tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och hög­

skolans byggnadskommitté, kollegienämnden vid Chalmers tekniska hög­

skola, kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, orga­

nisationskommittén för teknisk högskola i Lund, HSB, SBR, Svenska bygg­

nadsentreprenörföreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska

byggnadsindustriarbetareförbundet, Svenska riksbyggen och SACO.

Vissa smärre erinringar har emellertid framförts i en del av svaren. För

att undvika namnlikhet med planbyrån föreslår sålunda byggnadsstyrelsen

att lokalplaneringsbyrån i stället benämnes utredningsbyrån.

I viss mån tveksam synes fortifikationsförvaltningen den gränslinje vara,

som utredningen drar upp mellan programarbete och projektering. Även

organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå framhåller det

som mindre lämpligt att programarbetet isoleras från projekteringen, var­

för ordningen för dessa ärendens handläggning bör upptagas till ompröv­

ning. Å andra sidan understrykes i flera remissvar vikten av att den av ut­

redningen föreslagna lokalplaneringsbyrån inrättas. Statskontoret anser att

grundtanken att varje större funktionsgrupp skulle sammanhållas inom en

byrå — bortsett från projekteringen — blivit beaktat i reformförslaget.

Chefen för värmetekniska avdelningen hos byggnadsstyrelsen har anmält

avvikande mening rörande avdelningens ställning inom styrelsen och me­

nar att den alltjämt bör vara en fristående avdelning vid sidan av byråerna.

Med hänsyn till avdelningens speciella uppgifter och det behov av specia­

lisering, som utredningen i övrigt funnit erforderligt, torde det enligt stats-

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

48

tjänstemannaförbundet vara styrkt, att verksamheten bäst gagnas vid ett

bibehållande av avdelningen såsom en självständig enhet.

Beträffande VVS-området framför VVS-tekniska föreningen bl. a. föl­

jande. Utvecklingen inom byggnadstekniken ger tydliga belägg för vikten

av att projekterande och anläggande verksamhet genomföres under en myc­

ket direkt samverkan mellan olika deltagare i projektet. Av detta skäl kan

den föreslagna uppläggningen vad VVS-frågorna beträffar anses fullt i sin

ordning. Förslaget att inordna VVS-tekniska frågor under i huvudsak tre

olika byråer medför dock den nackdelen, att fackområdet som sådant kom­

mer att få vissa svårigheter att med tillräcklig kraft hävda de synpunkter

rörande den byggnadstekniska utformningen, som är av väsentlig betydelse

för VVS-<anläggningarnas funktion och ekonomiska drift. En huvudman

för det VVS-tekniska området med tillräckligt stark ställning inom styrel­

sens organisation hade av flera skäl varit önskvärd.

I flera yttranden understrykes behovet av samordning av de olika byråer­

nas verksamhet. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola anför

sålunda att den föreslagna uppdelningen givetvis inte får utesluta, att bygg-

nadsbyrån i förekommande fall inkopplas på projekteringsstadiet så att

nödvändig anpassning sker mellan projektering och byggande. Vidare fram-

hålles att det i praktiken är viktigt att tekniska byråns samarbete med be­

fintliga institutioner för byggnadsforskning sker i relativt fast form för att

forskningsresultat i tillämpliga fall skall bli utnyttjade i styrelsens verk­

samhet. Även kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

framhåller vikten av kontakt och samarbete mellan byråerna, varvid inte

minst viktigt är att byggnadsteknisk expertis med omedelbar kontakt med

pågående byggnadsverksamhet medverkar redan på projekteringsstadiet. Å

andra sidan framhåller institutet för byggnadsforskning att styrelsen för

sitt byggande i egen regi ej i större utsträckning än andra byggherrar och

projektorer bör kunna påräkna hjälp från tekniska byrån. Gränsen mellan

byggnadsstyrelsen som byggande och förvaltande organ och som myndighet,

vilken utfärdar anvisningar, måste nämligen vara fullt klar. Vidare anser

institutet, att verkets egen projektering och byggnadsverksamhet bör redo­

visas som särskilda enheter i verkets organisation och ekonomi.

Utredningens förslag rörande särskilda byråer för vissa större

byggnadsobjekt eventuellt kompletterade med programkommittéer

eller liknande organ tillstyrkes i huvudsak av fångvårdsstyrelsen, byggnads­

styrelsen, statskontoret, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rektors­

ämbetet vid universitetet i Lund, drätselnämnden vid universitetet i Göte­

borg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, kollegienämnden vid tekniska

högskolan i Stockholm och högskolans byggnadskommitté, Chalmers tek­

niska högskola, organisationskommittén för teknisk högskola i Lund, post­

utredningen, universitetsutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR.

Byggnadsstyrelsen anser emellertid att åtminstone till en början endast

tre byråer erfordras, nämligen radio- och TV-byrån, universitetsbyrån samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

49

anslaltsbyrån. Så långt som möjligt bör enligt styrelsen projekteringen för

samtliga universitet och högskolor hållas samman av en byråchef, då erfa­

renheterna från en universitetsort bör utan omgång kunna tillgodogöras för

övriga orter. I fråga om anstaltsbyrån bör enligt styrelsens uppfattning gälla,

att mentalsjukvårdsberedningen och fångvårdens byggnadskommitté liksom

hittills bör ha ansvaret för programmeringen och anslagsäskandena inom

respektive områden, givetvis med erforderligt tekniskt biträde från anstalts­

byrån. Till denna byrå, som motsvarar den nu fristående anstaltssektio-

nen inom nuvarande utredningsbyrån med den skillnaden att projektering­

en i fortsättningen skall föras fram till färdiga bygghandlingar, bör enligt

styrelsen mentalsjukvårdsberedningens tekniska personal överföras. Genom

möjligheten att inrätta särskilda byråer bedömer styrelsen att särskilda

byggnadskommittéer icke skall behöva tillsättas. Däremot bör enligt sty­

relsen särskilda programkommittéer i vissa fall tillsättas för större objekt.

Också universitetsutredningen anser förslaget om särskilda byråer ge en

mycket värdefull möjlighet till en smidig anpassning av byggnadsstyrelsens

organisation till dess arbetsuppgifter. En sådan anpassbarhet anser utred­

ningen vara den första förutsättningen för att det skall vara möjligt att

anförtro en enda verksorganisation den omfattande byggnadsproduktion var­

om blir fråga. Det föreliggande utbyggnadsprogrammet motiverar särskilda

byråer på samtliga universitetsorter. Programkommittéerna är en nödvän­

dig beståndsdel i den byggnadsorganisation, som skall svara för och hand­

ha utbyggnaden av de högre läroanstalterna.

Rektorsämbetet vid universitetet i Lund understryker betydelsen av ett

nära samarbete mellan universitetet och den särskilda byrån för universitetet

och tekniska högskolan i Lund, vilken självklart bör förläggas till Lund. Äm­

betet tillstyrker livligt förslaget om tillsättande av programkommittéer eller

programdelegationer i vilka den lokala universitetsmyndigheten måste ha en

stark och mångsidig representation. Liknande synpunkter i fråga om det

lokala inflytandet anföres av organisationskommittén för teknisk högskola

i Lund, lärarkollegiet vid karolinska institutet, drätselnämnden vid Göte­

borgs universitet samt tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd och

högskolans byggnadskommitté.

Enligt fångvårdsstyrelsens mening bör det föreslagna programorganet ges

en starkare ställning än som antydes i betänkandet. Fångvårdens byggnads­

kommitté bör härvid kunna tjäna som mönster.

Fångvårdens byggnadskommitté framhåller att betydande fördelar synes

vara att vinna, om den ifrågasatta särskilda byrån för bl. a. fångvårdsären-

den svarar för såväl programutredning och projektering som byggande. Å

andra sidan framhåller kommittén att i fråga om byggnadsverksamheten

för fångvården icke sådana skäl framlagts som motiverar en ändring av

gällande ordning med en kommitté som beslutande organ i fråga om pro-

gramulrcdning och projektering.

Enligt statskontoret bör en fastare samordning mellan de särskilda by­

råerna och projektcringsbyrån böra ske för att bl. a. skapa garantier för

4

Ttiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 98

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

att de erfarenheter i olika projekteringsfrågor, som vinnes inom de sär­

skilda byråerna, kan komma den permanenta projekteringsbyrån till godo.

Statstjänstemannafärbundet kan ej finna, att utredningen förebragt bä­

rande skäl för att särskilda byråer placeras i Göteborg och Lund eller

Malmö.

Universitetskanslern, rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och

Stockholm, organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå, kom­

mittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, kommittén för Aka­

demiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, länsstyrelsen i Uppsala län, lands­

tingsförbundet, mentalsjukvårdsberedningen och SAR hyser tveksamhet in-

tör inrättandet av särskilda byråer eller föredrar fristående byggnadskom­

mittéer. Från flera av dessa remissorgan framhålles emellertid samtidigt

att förslaget med särskilda byråer i och för sig innebär en förbättring av

organisationen.

Institutet för byggnadsforskning ifrågasätter om de av utredningen före­

slagna samarbetsformerna de olika byråerna emellan ger erforderlig fasthet

åt byggherrefunktionen. Produktionen av en byggnad från programstadium

till färdig byggnad bör bilda en obruten enhet. Erfarenheterna bör samti­

digt tillåtas gå i motsatt riktning. Den föreslagna organisationen bör bl. a.

därför kompletteras med en form som ger möjlighet att till ett visst bygg-

nadsobjekt knyta en stab, en »byggherregrupp», som följer och leder arbe­

tet för detta objekt från program till färdig byggnad. De av utredningen fö­

reslagna särskilda byråerna borde kunna ges uppgifter och form som mot­

svarar kraven på sådana byggherregrupper. De kunde rekryteras från de

fasta byråerna med personal i ledarställning och dessutom bestå av bl. a.

representanter för dem som skall använda den färdiga byggnaden. Bygg­

herregrupperna skulle vara verkställande organ och visserligen vara tillfäl-

liga — för varje större byggobjekt eller grupp av likartade objekt — men

dock bilda en arbetsform av permanent karaktär. Även SACO ifrågasätter

om inte vissa sammanhållande funktioner borde införas. Om den föreslagna

organisationen något modifierades, kunde i regel för varje projekt eller

grupp av projekt avdelas en projektledare med uppgift att samordnande

följa projektet från projekteringens början till dess de färdiga byggna­

derna övertages av intendentsbyrån. Vidare bör utomstående konsulterande

projektorer smidigt kunna lotsas med projektet genom hela produktions­

kedjan. Behovet av särskilda byråer för vissa större byggnadsprojekt skulle

då inte heller göra sig så starkt gällande anser SACO. SVR är inne på sam­

ma tanke och föreslår, att för samordningsarbetet projektledare avdelas att

för varje grupp av projekt fungera som samordningsmän.

Utredningens förslag angaende två rådgivande organ anknutna

till byggnadsstyrelsen — byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering

(planrådet) och byggnadsstyrelsens tekniska råd (tekniska rådet) — har

i allmänhet tillstyrkts av de remissorgan som direkt uttalat sig i frågan. För­

slaget har i intet fall helt avstyrkts.

Tillstyrkande yttranden har avlämnats av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,

51

bostadsstyr elsen, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, organisationskom­

mittén för teknisk högskola i Lund, statens råd för byggnadsforskning, sta­

tens institut för byggnadsforskning, länsstyrelsen i Uppsala län, statstjänste-

mannaförbundet, WS-telcniska föreningen, Svenska byggnadsentreprenör-

föreningen, Svenska byggnadsindustriförbundet, SABO, Svenska riksbyg-

gen och Svenska landskommunernas förbund.

I vissa fall har avvikande meningar beträffande rådens status anmälts.

Lantmäteristyrelsen

ifrågasätter om det icke med hänsyn till ärendenas

skiftande art vore bättre med i de enskilda fallen tillsatta kommittéer, vil­

kas sammansättning bättre kunde anpassas till de aktuella uppgifterna.

Detta synes enligt styrelsen särskilt gälla beträffande det tekniska rådets

kompetensområde. De permanenta råden torde dock inte utesluta, att för

beredning av vissa större frågor särskilda kommittéer tillkallas. Mot den

bakgrunden anser sig styrelsen i princip kunna biträda förslaget beträffan­

de såväl tekniska rådet som planrådet, varvid styrelsen utgår från att den

liksom hittills skall vara representerad i sistnämnda råd. Med hänsyn till

att fråga väckts om en omprövning av avgränsningen av byggnadsstyrel­

sens arbetsuppgifter synes det dock styrelsen mindre lämpligt att nu fixe­

ra rådens formella status, varför styrelsen ifrågasätter^ om de icke till en

början bör ges en mer informell karaktär. I avvaktan på utredningens fort-

satta arbete och förslag beträffande det centrala planorganet föreslår också

SVR att den nuvarande ordningen vad gäller rådet för översiktlig planlägg­

ning bibehålies. HSB biträder förslaget beträffande planrådet men anser,

när det gäller att komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstad­

gan, det hittills tillämpade systemet med tillkallade speciella sakkunniga

kommittéer bättre än att rådgivningen organiseras i ett mera permanent

och högtidligt organ. De tekniska anvisningarna omspänner ett så stort

kunskapsområde, att det inte är tänkbart, att ett fåtal personer skall kun­

na besitta tillräckliga insikter i alla frågor. En liten kommitté på ett par,

tre personer för varje specialområde skulle ge ett betydligt snabbare och

bättre resultat. Det nuvarande systemet bör enligt HSB bibehållas såsom

varande rörligare och säkert effektivare. Det understrykes att de sakkunni­

ga inte bör tillsättas i alltför högtidliga former. Det blir då gärna fråga om

honnörsposter med därmed följande högtidlig tungroddhet.

I vissa fall framföres förslag beträffande rådens sammansättning. I fråga

om planrådet föreslår lantbruksslyrelsen att Kungl. Maj:ts förordnande av

ledamöter i rådet skall grundas på förslag upprättat inom vederbörande i

rådet företrätt organ. Det är nämligen enligt styrelsen av vikt att rådet be­

håller sin karaktär av samarbetsorgan mellan de verk, institutioner och

sammanslutningar, som har intressen att bevaka i samband med den över­

siktliga planläggningen. HSB, kommunal-tekniska föreningen och TCO an­

ser sig böra vara representerade i tekniska rådet. SBR yrkar att förbundet

skall vara representerat i båda råden och medicinalstyrelsen framhåller att

hygienisk expertis bör finnas inom de två råden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

52

Förslagen rörande bokföring och ekonomisk kontroll till-

styrkes av bl. a. fångvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen, postutredningen, statstjänstemannaförbundet och SBR.

Byggnadsstyrelsen ifrågasätter emellertid starkt om inte en särskild byrå

borde inrättas för samtliga kamerala funktioner och bokföringsuppgifter.

Styrelsen ansluter sig doek f. n. till utredningens förslag men utgår från

att frågan om den slutliga organisationen av ekonomiavdelningens funk­

tioner får, om erfarenheterna skulle ge anledning därtill, framdeles uppta­

gas till en ny förutsättningslös utredning.

Fayvårdsstyrelsen uttalar det önskemålet, att byggnadsstyrelsen genom

den föreslagna omläggningen av bokföringen och den ekonomiska kontrol­

len får resurser att tillhandagå även de utomstående myndigheter, för vil-

kas rakning byggnadsföretag utföres och vilka har att utanordna medel

härför, med specificerade redovisningar för varje sådant företag.

Enligt riksrevisionsverkets mening bör utövandet av den centrala kost­

nads- och investering skontrollen koncentreras till administrativa byråns

ekonomiavdelning. Nämnda avdelning bör därför dela det reella ekonomis­

ka ansvaret med de olika tekniska byråerna samt verkställa all erforderlig

kostnadsanalys. Härigenom bortfaller den av utredningen föreslagna attest­

skyldigheten liksom behovet av en mindre ekonomiavdelning eller motsva­

rande anordning på de berörda tekniska byråerna. Å andra sidan kommer

storre krav att ställas på den administrativa byråns medverkan vid hand­

läggningen av mera betydelsefulla frågor av ekonomisk innebörd, vilket på­

kallar en såväl kvalitativ som kvantitativ förstärkning av byråns resurser.

Cl ÅT anser att handläggningen av alla ekonomiska frågor bör sammanfö­

ras till en särskild ekonomibyrå, vars chef skall erhålla plats och stämma

i rådets styrelse. Till den av föreningen föreslagna ekonomibyrån bör även

överföras vissa andra uppgifter, såsom arbetet med anslagsframställningar,

personalärenden och uppgifter rörande verkets inre organisation.

Utredningens förslag rörande kalkylavdelningen och dess ar­

betsuppgifter till styrkes av byggnadsstyrelsen, postutredningen, statstjäns­

temannaförbundet, SBR och HSB.

Beträffande de olika byråernas organisation har synpunk­

ter lämnats i närmare 20 yttranden. I allmänhet beröres här behovet av för­

stärkningar inom planbyrån eller framföres önskemål om komplettering

med vissa personalkategorier etc. Utredningens förslag till indelning i av­

delningar och sektioner lämnas väsentligen utan erinringar.

I fråga om administrativa byrån framhåller statstjänstemannaförbun­

det vikten av att den organiseras så att personalfrågorna kan handläggas

med största möjliga smidighet och effektivitet. Enligt SACO:s uppfattning

bör ombudsmannen sortera direkt under byråns chef.

I flera yttranden understrykes nödvändigheten av att planbyrån förses

med erforderlig samhällsvetenskapligt utbildad arbetskraft. Detta torde en­

ligt SACO:s mening vara en förutsättning för byråns verksamhet. Även lö­

nefrågorna måste enligt organisationen ägnas särskild uppmärksamhet.

Kungi. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

53

Med den betydelse som måste tillerkännas byrån är av yttersta vikt, att

den personellt, kvalitativt och kvantitativt får möjlighet att klara av sina

stora och svårlösta problem. SACO anser utredningens förslag till organisa­

tion av planbyrån vara gott. Även statens råd för samhällsforskning under­

stryker vikten av att personer med samhällsvetenskaplig utbildning i större

utsträckning än hittills tages i byggnadsstyrelsens tjänst på bl. a. planby­

rån. Enligt kommunal-tekniska föreningen bör planbyrån ges större kapa­

citet vad beträffar översiktlig planering samt dessutom utrustas med exper­

tis i frågor rörande trafik, landskapsvård och fastighetsvärdering. Enligt

föreningen synes en kännbar brist i dessa avseenden nu föreligga. SVR fin­

ner det uppenbart, att personalorganisationen på planbyrån behöver över­

ses. Liknande synpunkter framföres även av bostadsstyrelsen och Svenska

landskommunernas förbund, vilka även understryker det centrala planorga­

nets stora roll som samordnare och ledare av planväsendet i landet.

Svenska landstingsförbundet framhåller landstingens goda erfarenheter

av byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet och understryker

angelägenheten av att denna verksamhet beredes sådana betingelser, att den

väl förmår fylla sina även för landstingen betydelsefulla uppgifter.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a., att det är av stor betydelse ur

sysselsättningspolitisk synpunkt att de offentliga investeringarna planläg-

ges och projekteras på ett tidigt stadium. Sådana uppgifter torde i den fö­

reslagna organisationen huvudsakligen ankomma på projekteringsbyrån el­

ler de särskilda byråerna. Detta torde enligt styrelsen innebära ökade upp­

gifter för projekteringsbyrån jämfört med vad utredningen förutsett. Sty­

relsen framhåller det som angeläget att organisationen utbygges så att icke

minst nu nämnda uppgifter i möjligaste man kan lösas på ett tillfredsstäl­

lande sätt. SVR ställer sig tveksam till förslaget att indela projekteringsby­

rån i en projekteringsavdelning, som utför ritningar och fullständiga hand­

lingar för vissa byggnader, och tva granskande avdelningar, val av en arki­

tekt- och en konstruktionsavdelning, som granskar av konsulter utförda

handlingar för övriga byggnader. För att erhålla bättre överensstämmelse

med gängse uppdelning av konsulterna och för att säkerställa bättre topp­

krafter inom varje tekniskt fack, föreslår SVR att byrån indelas i en arki­

tektavdelning, en byggnadsteknisk avdelning, en VVS-avdelning, en el-sek-

tion och en VoV-sektion. Varje sådan avdelning eller sektion kan indelas i

två grupper, en för egen projektering och en för granskning av konsulter­

nas arbeten. Härigenom torde enligt SVR även den växelverkan mellan pro­

jektering och granskning, som utredningen eftersträvat, lättare kunna upp­

nås. Byggnadsstyrelsen föreslår att VVS-personalen inom projekteringsby­

rån av lönetekniska skäl skall bilda en särskild avdelning direkt under by­

råchefen i stället för en sektion tillhörande konstruktionsavdelningen.

SAR anser att styrelsens befattning med övervakning av projektering och

byggande ej bör tillåtas bli av sådan omfattning att ett onödigt och dyr­

bart dubbelarbete blir följden. Då det kan förutsättas att styrelsen vid anli­

tande av fristående konsulter endast använder sig av kvalificerade och an-

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

54

svarsmedvetna sådana, bör enligt SAR en stor del av ansvaret för projek­

tens genomförande — inklusive byggnadsledning — med fördel kunna läg­

gas på konsulterna. Ett arkitektkontor för projektering i styrelsens egen

regi skall enligt SAR:s åsikt icke ges större omfattning och dess uppgifter

bör begränsas till huvudsakligen utredande projekteringsverksamhet. Sam­

ma förhållande, som enligt betänkandet motiverar en krympning av bygg-

nadsbyråns egenregiverksamhet, utgör delvis grunden för denna uppfatt­

ning.

Utredningens ställningstagande i fråga om egenregiverksamhe-

t e n s omfattning synes enligt SVR väl underbyggt och SVR anser sig kunna

stödja förslaget. De ekonomiska konsekvenserna vid ställningstaganden i

fråga om egenregiverksamhetens omfattning bör beaktas noggrannare än

hittills. HSB anser, att styrelsen själv genom egen personal bör projektera

viss verksamhet och bibehålla visst byggande i egen regi. Båda dessa verk­

samheter tillför styrelsen värdefullt erfarenhetsmaterial framhåller HSB.

I fråga om löne- och anställningsvillkoren för byggnads­

styrelsens personal erinrar fortifikationsförvaltningen om att anpassningen

till löneläget på allmänna arbetsmarknaden måste avse all personal och

inte endast den tekniska samt är av den uppfattningen att kontraktsan-

ställning kan komma att erfordras i ökad utsträckning. Också väg- och vat-

lenbgggnadsstgrelsen finner, att i nuvarande läge på arbetsmarknaden frå­

gan om tillgripande av kontraktsanställning i ökad utsträckning förtjänar

allt beaktande. Statstjänstemannaförbundet framhåller bl. a., att lönernas

anpassning efter allmänna arbetsmarknaden bör gälla även ingenjörsperso-

nal, samt att rörligare lönesättning genom utnyttjande av kontraktsanställ­

ning och högstlönegrader såsom utredningen föreslagit bör komma till stånd.

Förbundet rekommenderar, att kanslister i ökad utsträckning tages i an­

språk inom styrelsen. Vidare anser förbundet, att vissa av de uppgifter, som

nu utföres av arkitekter och civilingenjörer bör kunna handläggas av lägre

ingenjörspersonal, varjämte vissa rutinärenden, som nu utföres av sådana

tekniker bör kunna överföras till dugande tjänstemän i kontorskarriären.

SACO är av den åsikten att den föreslagna organisationen kommer att främja

tillgången på kvalificerad personal i ledande ställning hos styrelsen. Om

det åsyftade malet skall nas måste emellertid lönegradsplaceringarna för

denna personal förbättras, även om de kompletteras med kontraktsanställ­

ning. SAR påpekar angelägenheten av att inrätta tjänster med attraktions­

kraft på högt kvalificerade fackmän. Förslagsvis bör högre tjänster (avdel­

ningsdirektör, byråchef och däröver) anordnas som förordnandetjänster

eller tillsättas genom kontraktsanställning.

Medicinalstyrelsen framhåller betydelsen av att lönesättningen utformas

så, att rekryteringen av kompetent teknisk personal till övriga statliga äm­

betsverk icke försvåras genom konkurrens med byggnadsstyrelsen. Tele­

styrelsen anför liknande synpunkter på konkurrensproblemet. Styrelsen till­

lägger att, så länge det totalt sett råder brist på tekniker inom landet, det

Kungl. Maj:is proposition nr 98 år 1962

55

av utredningen angivna målet att säkerställa kvalificerade tekniker i erfor­

derlig utsträckning svårligen kan uppnås i praktiken. Däremot kan åtgärder

i en eller annan form, vilka är ägnade att starka de statliga fore agens on-

kurrenskraft på arbetsmarknaden, förbättra den nuvarande kritiska situa­

tionen. Det enda alternativet härtill vore med nu radande utvecklmgste -

dens att medvetet nedskära de statliga tekniska uppgifterna.

Drätselnämnden vid universitetet i Göteborg finner det uppenbart att en

successiv förstärkning på det lokala planet av den personal, som skaU

handha den omedelbara tillsynen och vården av fastigheterna ar ound­

gängligen nödvändig. Organisationskommittén för medicinska hogskolan i

Umeå och länsstyrelsen i Västerbottens län anför likartade synpunkter.

Bqqqnadsstyrelsen anför, att nuvarande system för avloningar­

nas och omkostnadernas bestridande uppenbarligen medför

en försvårad överblick av personalfrågorna och medelsdispositionerna. Sty­

relsen har därför intet att invända mot utredningens förslag till foren -

lingar. Styrelsen förutsätter emellertid härvid, att omläggningen icke får

begränsa de möjligheter styrelsen f. n. har att anpassa sin personal ef er

växande uppgifter. Styrelsen understryker särskilt vad utredningen uttalat

med anledning av det nuvarande utredningsanslagets slopande och ersät­

tande med en särskild post på avlöningsstaten for avlöningar till tillfällig

personal, att posten bör kunna utnyttjas för en provisorisk anpassning av

personalnumerären inom vederbörande byråer efter den utredande och byg­

gande verksamhetens omfattning. Vidare utgår styrelsen från att de upp­

gifter av omkostnadsnatur, som kan uppstå i samband med att posten an­

vändes för personalutgifter, får bestridas från denna post. Skulle denna

uppfattning ej godtagas måste på styrelsens omkostnadsstat upptagas en

särskild post, som motsvarar här ifrågavarande post på avlöningsstaten.

Utredningens förslag att begränsa antalet anslag, avlönings- och omkost-

nadsstater samt avdelningar på personalförteckningen får aven enligt riks­

revisionsverket anses innebära förbättring i förhållande till vad nu gal er,

varför verket tillstyrker detsamma. Med anledning av vad byggnadsstyrel­

sen anfört rörande bestridande av vissa omkostnader från avlöningsansla-

get, anför riksrevisionsverket att enligt dess mening ifrågavarande omkost­

nader i vanlig ordning bör bestridas från omkostnadsanslaget. Statstjanste-

mannaförbundet understryker, att genomförandet av förslaget rörande om­

läggning av anslagen icke får begränsa styrelsens nuvarande möjligheter

att på ett smidigt sätt anpassa och avlöna sin personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

C. BYGGNADSSTYRELSENS ANSLAGSFRAMSTÄLLNING

1

skrivelse den 10 oktober 1961 har byggnadsstyrelsen hemställt om an­

slag tor verksamheten under budgetåret 1962/63.

I skrivelsen erinrar styrelsen inledningsvis om att byggnadsstyrelseutred­

ningen ansett, att ett genomförande av dess förslag förutsätter sammanlagt

t toTo tjä,nster

1

byrådirektörs- och högre ställning fr. o. m budgetåret

,„OCh att det skuIle ank°mma på styrelsen att för nämnda budgetår

därtill föreslå det ytterligare antal tjänster, som jämsides med de nya or­

ganisationsformerna motiverades av den väntade ökade arbetsvolymen.

yggnadsstyrelsen ansluter sig med vissa detalj erinringar till utredningens

förslag och anför fortsättningsvis i huvudsak följande.

Byggnadsverksamhetens omslutning kommer att öka från omkring 150

mkr. år 1961 till omkring 250 mkr. budgetåret 1962/63. Byggnadskostnader-

na för de objekt som projekteras budgetåret 1962/63 uppskattas till 300—

350 mkr. Styrelsen har anpassat sina äskanden till dessa bedömningar av

den framtida omslutningen av byggnadsverksamheten. För att icke före­

gripa utredningens fortsatta arbete har styrelsen, bortsett från en under-

inspektorstjanst och några biträdestjänster, helt avstått från att föreslå

onskvarda personalökningar inom planbyrån, kulturhistoriska byrån och

varmetekmska avdelningen. För intendentsbyrån föreslås endast en mindre

personaloknmg på grund av den successiva ökningen i fastighets- och hyres-

beståndet. Vad beträffar tekniska byrån har styrelsen utgått från att dess

dimensionering skall närmare övervägas under utredningens fortsatta ar­

bete.

Pa grund av den allmänna löneutvecklingen är det nödvändigt, att åt-

skdliga befintliga tjänster, framför allt tekniska, löneregleras. Personal-

svarigheterna har ytterligare skärpts under det sista året. Avgången bland

den tekniska personalen har varit kännbar. Särskilt ifråga om arkitekter

oc civilingenjörer har det varit svårt att få uppkomna vakanser återbesatta.

Det har heller icke varit möjligt att till styrelsen som icke-ordinarie hög-

skoletekniker knyta det antal, som varit motiverat av ökningen i arbets­

volymen. Avgången bland styrelsens byggnadsingenjörspersonal har också

vård kannbar. Det har visserligen visat sig möjligt att någorlunda fylla upp­

komna vakanser i lönegraderna 17, 19 och 21, men det har därvid ofta rört

sig om personal utan tillräcklig praktisk erfarenhet. Det måste ur stats­

verkets synpunkt vara ofördelaktigt, om byggnadsstyrelsen skall träna upp

byggnadsingenjörer och därefter, sedan de blivit verkligt nyttiga, nödgas

avsta från deras tjänster.

StyreJsen har ingående dryftat hur svårigheterna skall kunna bemästras,

lillsattandet av särskilda av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna pro-

grammeringskommittéer för vissa större objekt kan innebära lättnader. Vi­

dare eftersträvar styrelsen en successiv förenkling av olika rutiner. Genom

en langt gående delegering av beslutanderätt har man även sökt uppnå en

57

så smidig och snabb handläggning av ärendena som möjligt. En ytterligare

ökning på olika tekniska byråer av inslaget av administrativ personal med

skiftande utbildning bör också ske. Styrelsen har försökt att till sig knyta

deltidsanställda arkitekter, vilket dock icke givit några resultat. Slutligen

ämnar styrelsen successivt göra ytterligare försök med så kallade totalentre­

prenader, varigenom någon lättnad i de administrativa bestyren beräknas

kunna vinnas.

Om marknadslönerna för den tekniska personalen fortsätter att stiga i de

senaste årens takt, kommer styrelsen att få än större svårigheter att be­

hålla den nuvarande personalen och rekrytera ny personal. Erfarenheterna

från försöken att organisera en särskild radio- och TV-byrå visar, att det

torde bli särskilt svårt att få de kvalificerade chefstjänsterna besatta. Det

är icke osannolikt att det blir nödvändigt att under nästa budgetår vid ny­

rekrytering tillgripa kontraktsanställning för teknisk chefspersonal i vissa

fall.

Styrelsen övergår härefter till beräkningen av avlönings- och omkostnads-

anslagen och utgår därvid från byggnadsstyrelseutredningens i det före­

gående redovisade förslag rörande kostnadernas fördelning mellan olika an­

slag.

över byggnadsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av

statskon­

toret

och

riksrevisionsverket

i samband med yttrande över utredningens

betänkande samt av

byggnadsstyrelseutredningen.

Härjämte har

statens

lönenåmnd

avgivit yttrande rörande vissa yrkanden angående lönereglering­

ar och nya tjänster.

1.

Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

Anslag

1960/61

..................................................... 4 082 000

1961/62 (statsliggaren s. 420)............... 4 718 000

1962/63 (förslag) ................................ 6 915 000

Byggnadsstyrelsen

hemställer, att anslaget höjes med 3 358 700 kr., varav

ca 1 120 000 kr. avser reella personalförstärkningar och löneförbättringar,

medan ca 2 240 000 kr. hänför sig till ändrad redovisning av avlöningskost-

nader.

ökning eller

minskning

I.

Löneregleringar m. m.

Kalkylavdelningen

1. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 ..........................

2. 2 förste byråingenjörer Ag 23/Ae 21—Ae 23

3. 2 byråingenjörer Ag 20—Ae 21 ...

4. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21 .........

Administrativa byrån

5. 1 byråchef Bo 1—byggnadsråd Bo 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Nettoutgift

3 999 000

+

4 392

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

allmänna avdelningen

6. 1 förste byråsekreterare Ag 21—Ae 21....................................

personalavdelningen

7. 1 byrådirektör Ae 24—Ao 26 .....................................................

8. 1 förste byråsekreterare Ao 21—Ao 23....................................

ombudsmannaavdelningen

9. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .....................................................

ekonomiavdelningen

10. 1 förste kansliskrivare Ae 12—kontorsskrivare Ae 13

11. 1 kamrerare Ao 21—Ao 23.........................................................

12. 1 byråsekreterare Ae 19—kamrerare Ae 21............................

13. 1 kassör Ao 10—Ao 12 ..............................................................

Utredningsbyrån

kansliet

14. 1 intendent Ao 23—förste byråsekreterare Ao 23 ...............

planeringsavdelningen

15. 1 förste byråsekreterare Ag 21—byrådirektör Ae 24...........

16. 1 intendent Ag 23—byrådirektör Ae 24....................................

17. 1 tekniker Ae 11—Ae 13 ..............................................................

programavdelningen

18. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 .....................................................

19. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 .....................................................

20. 1 intendent Ag 23—byrådirektör Ae 24 ................................

Pro j ekteringsbyrån

21. 1 byggnadsråd Bo 3—Bp 4 .........................................................

kansliet

22. 1 byråsekreterare Ae 19—förste byråsekreterare Ae 21 ....

23. 1 amanuens Ae 17—förste byråsekreterare Ae 21 ...............

arkitektavdelningen

24. 2 byrådirektörer Ag 26/Ae 23—Ae 26 ....................................

25. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 .....................................................

26. 3 byrådirektörer Ag 24—Ae 26 .................................................

27. 1 byråarkitekt Ae 21—byrådirektör Ae 24 ............................

28. 1 intendent Ag 23—Ae 23 .........................................................

29. 1 byråarkitekt Ag 21—intendent Ae 23 ................................

byggnadstekniska sektionen

30. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26 ........................................

31. 1 byrådirektör med arvode motsvarande löneklass 26-—

byrådirektör Ae 26..........................................................................

32. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 26 ... ...............................................

33. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 .....................................................

34. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24...............

35. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23 .........................................

36. 1 byråingenjör Ae 21—intendent Ae 23 ................................

ökning eller

minskning

+

3 804

+

1428

+

1752

+

912

+

1512

+ 1 284

+

1

860

+

1512

+

1

680

+

1644

+

1 512

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

59

37. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 .....................................................

38. 1 byråingenjör Ae 20—Ae 21 .....................................................

39. 1 byråingenjör Ag 20—Ae 21 .....................................................

40. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .....................................................

el-sektionen

41. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23 .........................................

VVS-avdelningen

42. 1 byrådirektör Ag 26—Ae 26 .....................................................

43. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24............... —

44. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23.........................................

45. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 .....................................................

standardiseringsgruppen

46. 2 byråingenjörer Ag 20—Ae 21 .................................................

47. 1 ingenjör Ag 18—byråingenjör Ae 21 ....................................

Byggnadsbyrån

entreprenadavdelningen

48. 1 byrådirektör Ae 26—avdelningsdirektör Be 1 ................... —

49. 1 förste byråingenjör Ae 23—byrådirektör Ae 24............... —

50. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .....................................................

egen-regiavdelningen

51. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 .....................................................

V V S-avdelningen

52.

6

byråingenjörer Ag 21—Ae 21 .................................................

el-avdelningen

53. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24 .....................................................

54. 2 byråingenjörer Ag 21/Ae 19—Ae 21 ....................................

ekonomiavdelningen

55. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 23—Ae 26 ........................................

distriktsorganisationen

56. 3 förste byråingenjörer Ag 23/Ae 21—Ae 23 .......................

57. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19—förste byråingenjör Ae 23..

—

58. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 18—förste byråingenjör Ae 23 . .

—

59. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 17—förste byråingenjör Ae 23 ..

—

ökning ellet

minskning

60. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23............... —

61. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ............................................... ..

Intendentsbyrån

kansliavdelningen

62. 1 kanslibiträde Ao 7—kontorist Ao 9 ...................................... 4"

1 5?2

63. 1 kanslibiträde Ag 7—Ae 7 ..........................................................

underhållsavdelningen

64. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24..................................................... ~“

65. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ................................ +

2 640

66

. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24 .............. +

1 680

67. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ...................................................... +

2 640

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Ökning eller

minskning

68

. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24 ............... +

1 680

69. 1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..................................................... _}. 2 640

70. 1 byråingenjör Ao 21—förste byråingenjör Ao 23 .............. + 3 096

71. 1 byråingenjör Ae 21—förste byråingenjör Ae 23 .................. -f- 3 096

72. 1 ingenjör Ae 17—byråingenjör Ae 19.................................... -f 2 508

73.

1

byråingenjör Ae 19—Ae 21 .................................................... -j_ 2 640

74. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .................................................... -j-

3612

75. 1 förste byråingenjör Ag 23—Ae 23........................................ ....

76. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23 ........... +

3 096

77. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 19..................................................... _

78. 1 ingenjör Ae 15—Ae 17.............................................................. _}_

2 268

fastighetsavdelningen

79. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 ..................................................... _j_

3612

80.

1

byråingenjör Ao 21—förste byråingenjör Ao 23 ............... +

3

096

81. 1 kontorsskrivare Ae 13—bokhållare Ae 15 ........................... +

2 040

bränslekontrollavdelningen

82. 1 byråchef Be 1—avdelningsdirektör Be 1 ............................ ....

83.

1

reparatör Ae

8

—förste reparatör Ae 10................................ -f

1

524

hyresavdelningen

84.

1

fastighetsintendent Ae 24—byrådirektör Ae 26 ............... -f

3 612

85.

1

kansliskrivare Ae 10—förste kansliskrivare Ae 12.......... +

1 752

utrikesavdelningen

86

. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 24..................................................... ....

87.

1

byråingenjör Ae 19—Ae 21 ..................................................... _|_

2 640

88

. 1 byråingenjör Ag 21—Ae 21 ..................................................... _

89.

1

kontorsbiträde Ag 5—Ae 5 ..................................................... ....

Kulturhistoriska byrån

avdelningen för utredning och information

90. 1 intendent Ae 23—byrådirektör Ae 24 ................................ -j- l 584

avdelningen för granskning

91. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 ..................................................... _|_

3

432

92. 1 byråarkitekt Ao 21—Ao 24.....................................................

4

524

Planbyrån

expeditionen

93. 1 kontorist Ao 9—kansliskrivare Ao 10.................................. -f-

804

arkivet

94.

1

kontorsbiträde Ae 5—kanslibiträde Ae 7 ............................ -j- l 224

avdelningen för samordning och information

95.

1

byråarkitekt Ae 21—intendent Ae 23 ................................ -f 3 096

avdelningen för översiktlig planläggning

96. 1 byrådirektör Ao 24—Ao 26.....................................................

3012

97. 1 byrådirektör Ae 24—Ae 26 .....................................................

3012

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

61

allmänna avdelningen

98. 2 byråarkitekter Ae 21—byrådirektörer Ae 24........................

juridiska avdelningen

99. 1 byrådirektör Ae 24—Ao 26 .....................................................

Tekniska byrån

100. 2 kanslibiträden Ae 7—kontorister Ae 9 ................................

101. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26.........................................

102. 1 ingenjör Ae 15—Ae 17 ..............................................................

103. 1 kontorsbiträde Ao 5—kanslibiträde Ao 7 ............................

104. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 21—Ae 26.........................................

105. 1 förste byråingenjör Ag 23—byrådirektör Ae 24...............

106. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21 .....................................................

107. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23—Ae 26 .........................................

108. 1 byrådirektör Ag 24—Ae 26 .....................................................

109. 1 förste byråingenjör Ae 23—byrådirektör Ae 24...............

110. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19—förste byråingenjör Ae 23 ..

111. 1 ingenjör Ag 12—Ae 15..............................................................

112

. arvoden för särskilda utredningar .............................................

Anstaltsbyrån

från mentalsjukvårdsbe-

113. 2 byrådirektörer Ae 26

redningens byggnads- och

114. 1 förste byråingenjör Ae 23 utrustningsdelegation

överförda tjänster

115. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 23—Ae 26 .........................................

116. 1 byråingenjör Ag 21—förste byråingenjör Ae 23...............

117. 1 byråingenjör Ag 19—Ae 21.....................................................

II.

Nya tjänster

Verksledningen in. m.

118. 1 överdirektör Bp 5 ......................................................................

119. 1 kontorist Ao 9 ...........................................................................

120

. särskilda ersättningar till icke statsanställda ledamöter i de

rådgivande organen.........................................................................

Organisationsavdelningen

121. 1 byrådirektör—avdelningsdirektör högst Be 1 ...................

122. 1 förste byråsekreterare Ae 21 .................................................

123. 1 kanslibiträde Ae 7 ......................................................................

124. arvoden till ersättare för cirkulationspersonal ...................

Kalkylavdelningen

125. 1 byrådirektör—avdelningsdirektör högst Be 1 ...................

126. 2 förste byråingenjörer Ae 23.....................................................

+

9 048

+

3 432

+

2 928

+

2148

+

1248

+

3 432

+

1 584

+

2 640

+

3 432

+

1 584

+

2 940

+

2 856

+ 30 000

ökning eller

minskning

+ 163 896

+ 52 584

+ 14 544

+ 10 000

+ 42 840

+ 26 988

+ 13 080

+ 58 500

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 dr 1962

ökning elie

minskning

Administrativa byrån

allmänna avdelningen

127. 1 byrådirektör Ae 24 .....................................................................

31

512

128. 1 förste byråsekreterare Ae 23 ................................................. -j- 29 928

129. 1 förste byråsekreterare Ag 21 ................................................. 26 988

personalavdelningen

130.

1

förste byråsekreterare Ae 21 ................................................ -{-

26

888

131. 1 vaktmästare Ao

8

..................................................................... _j_

13

738

132. 2 kontorsbiträden Ae 5................................................................ 22 440

ekonomiavdelningen

133. 1 byrådirektör Ae 26..................................................................... _j_

34

944

134. 1 kamrerare Ae 21 ........................................................................ _j_

26

988

135.

1

kontorist Ae 9............................................................................ ,j_

14

544

U tredningsbyrån

136. 1 byggnadsråd Bo 3...................................................................... _j_

47

232

kansliet

137.

1

förste kansliskrivare Ao

12

..................................................... _i_ ig

955

planeringsavdelningen

138. 1 avdelningsdirektör Bo 1 ..........................................................

42

840

programavdelningen

139.

1

avdelningsdirektör Bo 1 .......................................................... _|_ 42 840

Proj ekteringsbyrån

konstruktionsavdelningen

140. 1 avdelningsdirektör Be 1 .......................................................... ....

kansliet

141.

1

förste byråsekreterare Ae 23 ............................................. ....

arkitektavdelningen

142.

1

byrådirektör Ae 24.......................................................... ....

el-sektionen

143. 1 byrådirektör Ae 26 ............................

144.

1

byrådirektör Ae 24.............................................................. ....

V o V-sektionen

145.

1

byrådirektör Ae 26...............................................

VVS-avdelningen

146. 1 avdelningsdirektör Be

1

.......................................

1 byrådirektör Ae 26.............................................

standardiseringsgruppen

147.

1

byrådirektör Ae 26 ............................................................ ....

Byggnadsbyrån

entreprenadavdelningen

148.

1

byrådirektör Ae 26.....................................................

149.

1

byråingenjör Ae 21 ............................

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 dr 1962

63

ökning eller

minskning

V V S-avdelningen

150. 1 byrådirektör Ae 24 . .

distriktsorganisationen

151. 5 byråingenjörer Ae 21

Intendentsbyrån

152. 1 avdelningsdirektör Be 1 ......................................................... +

42 840

153. 1 byråingenjör Ae 21 ................................................................. + 26 088

154. 1 kanslibiträde Ae 7 ...................................................................... + I

3

888

155. 1 kontorsbiträde A 5..................................................................... + H 220

bränslekontrollavdelningen

156. 1 underinspektör Ag 17 .............................................................. + 21960

157. 1 maskinist Ao 9 .......................................................................... + 14 544

158. 1 eldare Ae 7 ................................................................................... + l3080

hyresavdelningen

159. 1 byråsekreterare A 19.................................................................. “t" 24 348

160. 1 kontorist Ae 9 ........................................................................... + 14^44

Planbyrån

161. 3 kontorsbiträden Ae 5.................................................................. + 33 883

Tekniska byrån

162. 1 överingenjör Bo 3 ...................................................................... + 47 232

163. 1 avdelningsdirektör Bo 1 .......................................................... + 42 840

Anstaltsbyrån

164. 1 byggnadsråd Be 3 ......................................................................

165. 2 förste byråingenjörer Ae 23................................................... ............

+ 902 760

III.

Personal, hittills avlönad med andra medel än medel från

avlöningsanslag.

Administrativa byrån

166. 1 förste kansliskrivare Ae 12 ...................................................... + l

8

8

1

8

167. 1 kanslibiträde Ae 7 ..................................................................... + 12 444

168. 2 kontorsbiträden Ae 5 ................................................................... + 22 440

169. 1 förste expeditionsvakt Ae 9 ...................................................... + 14 544

170. 5 expeditionsvakter Ae 7 ...................... + 64 200

171. 1 expeditionsvakt Ag 7 ................................................................... + 14 544

172. 1 kontorist Ae 9.............................................................................. + 16 H

6

173. 1

kanslibiträde Ae 7

.................................................................. + 12 444

174.

8

kontorsbiträden Ae 5 ................................................................. + 94 656

175. 2 kontorsbiträden Ae 5 ................................................................. + 23 052

176. 2 kontorsbiträden Ae 5 ............................................................... + 23 664

177. 1 kansliskrivare Ae 10 ................................................................... + 16 956

178. 1 kontorsbiträde Ae 5 ................................................................... + 11220

179. 1 byrådirektör Ae 24 ................................................................... +

33

192

180. 1 kamrerare Ae 17........................................................................ + 21 960

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

ökning eller

minskning

181. 2 bokhållare Ae 15 ......................................................................

39

672

182. 1 kontorsskrivare Ae 13 ............................................................ _|_

17

868

183. 2 kontorister Ae

9........................................................................ _|_

29 904

184.

8

kanslibiträden Ae 7 ................................................................. -j-

106 908

185. 1 kanslibiträde Ag 7 ......................................................................

12

444

186. 2 kontorsbiträden A 5 .................................................................. -j- 22 440

187. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................................................. _j_ 24 348

188. 1 kamrerare Ae 17.......................................................................... 23 124

189.

1

kansliskrivare Ae 10 .................................................................. -f-

15

312

190. 1 kontorist Ae 9.............................................................................. _|_ 16 116

191. 3 kanslibiträden Ae 7 .................................................................. 38 676

192.

6

kontorsbiträden A 5 .................................................................. _j_ 67 320

Utredningsbyrån

193.

1

amanuens Ag 15.......................................................................... _|_ 18 816

194. 2 kontorister Ag 9.......................................................................... 29 904

195. 1 förste byråsekreterare Ag 21 ................................................... _|_

28 416

196. 1 byrådirektör Ag 24.....................................................................

31

512

197. 1 kontorsbiträde Ag 5 ................................................................. _j_ 11220

198. 1 byrådirektör Ag 26 . ................................................................. _|_

33

192

199. 1 byrådirektör Ag 24 ................................................................. _|_ 29 928

200.

1

intendent Ag 23 .......................................................................... 28 416

201. 1 byråingenjör Ae 21..................................................................... 28 416

202. 1 byråingenjör Ag 21 .................................................................. _|_ 25 632

Proj ekteringsbyrån

203. 2 byrådirektörer Ae 26

204.

1

intendent Ae 23

205. 2 byråarkitekter Ae 21

Intendentsbyrån

206. 1 kanslibiträde Ag 7 ......................................................................

13

080

207. 1 förste byråingenjör Ag 23......................................................... _j_ 29 928

208. 1 förste byråingenjör Ag 23 ..................................................... 29 928

209. 1 förste byråingenjör Ag 23

..................................................... -f. 29 928

210. 1 byråingenjör Ag 19..................................................................... 24 348

211. 1 byråingenjör Ag 21 .................................................................. + 26 988

212.

1

kontorsbiträde Ag 5 .................................................................. n 220

213. 1 husföreståndarinna Ae 12 ..................................................... _j_ 16 956

214.

1

trädgårdsmästare Ae 10............................................................

15

312

215. 1 värmeskötare och reparatör Ae 9 ......................................... -)-

14

544

216. arvode för särskilda utredningar............................................... 16

000

Tekniska byrån

217. 2 kanslibiträden Ae 7 .................................................................. 29 088

218. 1 kontorsbiträde Ae 5 ................................................................... _j_

n 222

219. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23.......................................................... _|_

34

944

220. 1 byråsekreterare Ae 19 .............................................................. _|_

23 124

ökning eller

minskning

221.

1 ingenjör Ae 15

........................................................................ + 19 812

222. 1 byrådirektör Ae 26

............................................................... 34 ^44

223. 1 byrådirektör Ag 24/Ae 21 .................................................. +

31 512

224. 1 förste byråingenjör Ag 23 ...................................................... +

28 416

225. 1 byråingenjör Ag 19 +

23 *24

226. 1 byrådirektör Ag 26/Ae 23 ...................................................... +

34 944

227. 1 byrådirekör Ag 24.................................................................. +

31 512

228. 1 förste byråingenjör Ae 23..................................................... +

29 928

229. 1 byråingenjör Ag 21/Ae 19 ...................................................... +

28 416

230. 1 byråingenjör Ae 21 .............................................................. +

26 988

231. 1 ingenjör Ag 12 ....................................................................... +

16 H6

232. 1 laboratoriebiträde Ag 5...........................................................

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 är 1962

65

+ 1 723 374

IV. Personal, hittills avlönad med medel från avlöningsanslag.

Administrativa byrån

233. arvoden bestämda av Knngl. Maj :t ........................................ 3 000

Projekteringsbyrån

234. 1 byggnadsråd Bo 3 ....................................................................... 47 232

235. 1 avdelningsdirektör Bo 1 .......................................................... 42 840

236. 1 byrådirektör Ao 26

................................................................... 34 944

237. 1 intendent Ae 23 ......................................................................... — 28 416

238. 1 intendent Ao 23 ........................................................................... 28 416

239. 1 byråsekreterare Ae 19 ................................................................ 24 348

240. 1 amanuens Ae 17 ......................................................................... * 21 960

Byggnadsbyrån

241. 1 byggnadschef Bp 4..................................................................... ' 49 596

242. 1 kanslibiträde Ao 7 ...................................................................... 13 93®

243. 3 kontorsbiträden Ao 5 .............................................................. ' 33 660

Planbyrån

244. minskning av i icke-ordinarieposten inräknade medel, 60 000

kr., till rådet för översiktlig planläggning ............................ — 30 000

Anstaltsbyrån

245. 1 avdelningsdirektör Bo 1 .......................................................... 42 840

246. 1 byrådirektör Ae 26 .................................................................. 33192

— 433 524

V. Omräkningar

247. löneregleringar i anl. av beslut av 1961 års riksdag................. -

32 834

248. avlöningar till tillfällig personal in. in.................................... j-

800

000

249. vikariats- och övertidsersättningar in. m................................... +

53 700

250. löneklassuppflyttningar m. in..................................................... +

78 160

251. kompensation för höjda folkpensionsavgifter ....................... +

37

500

+ 1 002 194

Totalt + 3 358 700

5

Bihang till riksdagens protokoll 1962.1 samt. Nr 98

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

M o t in

118., 119. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen upptages

en ny tjänst som överdirektör i Bp 5. Därjämte bör såsom biträde åt ho-

honom finnas en kontorist i Ao 9.

125. I och med att den nuvarande kalkylsektionen utbytes mot en fristå­

ende kalkylavdelning, synes kravet på den nya avdelningschefens kvalifika­

tioner böra ställas avsevärt mycket högre än vid nuvarande organisation.

Inom den enskilda verksamheten är löneläget för personal med de ingående

kunskaper som erfordras för kalkylchefen mycket högt. Om den av bygg­

nadsstyrelseutredningen föreslagna tjänsten skall kunna besättas med per­

son som tillnärmelsevis uppfyller nu nämnda krav, bör kalkylchefsbefatt­

ningen icke placeras lägre än i B 1. En ny tjänst som avdelningsdirektör i Be 1

föreslås därför.

126. Med hänsyn till de höga krav som måste ställas på sakkunskap och

erfarenhet beträffande kalkylering inom VVS- och elfacken bör dessa tjäns­

ter, som föreslås nyinrättade, placeras lägst i Ae 23.

127., 128. Byggnadsstyrelseutredningen har med hänsyn till administrativa

byråns allmänna avdelnings ökade arbetsuppgifter förutsatt, att avdelningen

förstärkes med en byrådirektörstjänst, vilken styrelsen föreslår inrättad i

Ae 24. Därutöver erfordras ytterligare förstärkning, som tills vidare beräk­

nas till en halv arbetskraft. Styrelsen föreslår, att medel räknas för en befatt­

ningshavare med full tjänstgöring, därvid den andra delen av hans tjänst

ansetts som en nödvändig förstärkning av ombudsmannasidan. Uppgifterna

för ombudsmannen har nämligen blivit av så stor omfattning, att han icke

längre hinner att ensam svara för på honom ankommande uppgifter. Dess­

utom har ombudsmannen icke någon medhjälpare, som vid hans frånvaro

kan träda i hans ställe. Efter utflyttningen av intendentsbyrån blir behovet

av förstärkning än större. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter

som skulle ankomma på den nye befattningshavaren och som förutsätter en

tingsmeriterad jurist med goda erfarenheter av både administrativt arbete

och praktisk juridisk verksamhet, bör tjänsten placeras i lägst Ae 23.

130. Arbetsmängden för personalföredragandena har ökat så starkt, att

personalavdelningen måste förstärkas. Detta har föranletts inte enbart av

personalens ansvällning utan även av den betydande tid som bl. a. pensions­

frågorna numera tar i anspråk. Byggnadsstyrelseutredningen har förutsatt,

att dylika frågor avseende styrelsens arbetarepersonal, som hittills handlagts

på byggnad sbyrån, skall ankomma på personalavdelningen. Styrelsen hem­

ställer, att denna förstärkes med en förste byråsekreterare i Ae 21.

132. Vid årsskiftet 1961/62 flyttar intendentsbyrån, som omfattar över 90

personer, till nya lokaler. För byrån har måst anordnas särskild telefonväxel.

För skötseln av denna erfordras två telefonister i Ae 5.

133. Chefen för ekonomiavdelningen kommer att ha sig underställda när­

mare 50 befattningshavare och får till uppgift bl. a. att i förening med che­

fen för kameralsektionen inom avdelningen teckna samtliga utanordnings-

beslut och att besluta i övriga ärenden av ekonomisk och kameral natur, som

67

delegeras till honom. Det förutsattes vidare, att avdelningschefen kommer att

deltaga i styrelsens sammanträden och förhandlingar beträffande ekonomis­

ka frågor, redovisning o. dyl. Med hänsyn till de krav på såväl erfai enhet i

ekonomiska och kamerala frågor som organisationsförmåga som bör ställas

på avdelningschefen, bör tjänsten placeras i lägst Ae 26.

134. På chefen för driftbokföringssektionen inom ekonomiavdelningen

kommer att vila ett betydande ansvar och därför skulle en tjänst i samma

lönegrad som chefstjänsten för kameralsektionen, d. v. s. A 24, vara motive­

rad. Styrelsen inskränker sig t. v. till att föreslå en kamreraretjänst i Ae 21.

135. På kameralsektionen förslås en ny kontoristtjänst i Ae 9.

136. Byggnadsstyrelseutredningen har föreslagit, att en byggnadsrådstjänst

för utredningsbyråns chef skall inrättas. I anslutning härtill föreslås, att

tjänsten i likhet med nuvarande byggnadsrådstjänster placeras i Bo 3.

137. Åtskilligt av det arbete som ankommer på utredningsbyråns kansli

kan med fördel överlåtas till icke högskoleutbildad personal under förutsätt­

ning att sådan personal med nöjaktiga kvalifikationer finnes tillgänglig. Om

delegering av uppgifter i erforderlig utsträckning skall kunna genomföras,

bedömer styrelsen behov föreligga av en tjänst som förste kansliskrivare i

lägst Ao 12.

138., 139. Utredningsbyrån skall enligt byggnadsstyrelseutredningens för­

slag organiseras på två avdelningar, nämligen en planeringsavdelning och en

programavdelning. Föx- chefsbefattningarna pa dessa avdelningar har utred­

ningen föreslagit två nya tjänster, varav åtminstone en ansetts böra vara av­

delningsdirektör. Enligt styrelsens uppfattning måste på de båda chefspos­

ternas innehavare ställas mycket höga krav. Styrelsen anser jämväl att med

tjänsterna förenade arbetsuppgifter och ansvar är likvärdiga. Två nya tjäns­

ter såsom avdelningsdirektör i Bo 1 bör därför inrättas.

I de fall viss tjänst till följd av omorganisationen bedömts böra överföras

från nuvarande byggnadsbyrån till den nya projekteringsbyrån men samti­

digt behov av tjänst i samma lönegrad beräknats alltjämt föreligga inom

byggnadsbyrån, har styrelsen för enkelhets skull föredragit att bibehålla

tjänsten vid denna byrå och i stället upptagit förslag om nyinrättad tjänst

vid projekteringsbyrån. Detta gäller bl. a. för cheferna för byggnadsbyråns

VVS- och el-avdelningar, beträffande vilka byggnadsstyrelseutredningen fö­

reslagit överflyttning till projekteringsbyrån och nya befattningar vid bygg­

nadsbyrån.

14(h Chef för projekteringsbyråns konstruktionsavdelning bör vara avdel­

ningsdirektör i lönegrad Be 1 enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.

141. Genom ett utbyggt kansli med tillräckligt kvalificerade befattnings­

havare räknar styrelsen med att de tekniskt utbildade tjänstemännen skall

kunna avlastas administrativa uppgifter i betydande omfattning. Om detta

skall bli möjligt måste kansliet ledas av en person med kvalificerad utbild­

ning och erforderlig erfarenhet. Styrelsen hemställer därför att en tjänst som

förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas för kansliets chef.

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

68

142. Personalen på arkitektavdelningen behöver förstärkas. Med hänsyn

till förefintliga vakanser på avdelningen och byggnadsstyrelseutredningens

fortsatta arbete inskränker sig styrelsen i förevarande sammanhang till att

föreslå inrättandet av endast en ny tjänst som byrådirektör i Ae 24.

143., 144. På el-sektionen bör inrättas en tjänst såsom byrådirektör i Ae

26 för sektionens chef. Tjänsten har av utredningen föreslagits för byggnads-

byråns el-avdelning. Härjämte erfordras en ny tjänst som byrådirektör i Ae

24. Sektionen erhåller härigenom en stomme av minimistorlek.

145. Chef för VoV-sektionen bör vara byrådirektör i Ae 26. Denna sektion

är ny. Den föreslagna tjänsten har ej upptagits av utredningen. Detta

förhållande torde sammanhänga med att utredningen tänkt sig att utnyttja

en tjänst för motsvarande uppgifter inom planbyrån. Med hänsyn till plan­

byråns personalbehov, vilket för övrigt understrukits av utredningen, anser

styrelsen emellertid en försvagning av byrån nu icke kunna genomföras. Ve­

derbörande tjänst avser styrelsen använda för andra arbetsuppgifter.

146. På VVS-avdelningen föreslår styrelsen en tjänst som avdelningsdirek­

tör i Be 1, avsedd för avdelningens chef, samt en byrådirektörstjänst i Ae 26.

Styrelsen har haft synnerligen stora svårigheter att rekrytera kompetent

VVS-personal. Mot bakgrund av VVS-installationernas under senare år allt

mera komplicerade natur och deras ökade andel av de totala investeringarna

kan styrelsen ej längre undvara kvalificerade VVS-ingenjörer vid projekte­

ringen. Härvid erfordras erfarna fackmän med specialisering såväl på ven-

tilationsområdet som på värme- och sanitetsteknik.

147. För att leda standardiserings- och typiseringsarbete har styrelsen

hittills anlitat bl. a. en konsulterande arkitekt. Med hänsyn till den ekono­

miska betydelsen av detta arbete anser styrelsen, att en fastare organisa­

tion härför nu inte längre kan undvaras. Styrelsen föreslår därför att en

byrådirektörstjänst i Ae 26 inrättas för arbetsgruppens chef.

148., 149. Åtskilliga av de byggnadsföretag, för vilka byggnadsbyråns en­

treprenadavdelning har ansvaret — institutionsbyggnader, sjukhus, radio-

och TV-hus — ställer stora anspråk på avdelningens ledning i vad avser

såväl högt tekniskt kunnande som lång erfarenhet inom byggnadsbransch-

en. Även kraven på vederbörandes personliga kvalifikationer måste ställas

högt. Dessa förhållanden jämte de stora ekonomiska värden, för vilka led­

ningen har ansvaret, gör att de till denna hörande tjänsterna måste göras

ekonomiskt lockande, om de skall kunna besättas med personal som fvl-

ler de nödvändiga kraven. Inom motsvarande enskilda verksamhet, från

vilken styrelsen har att rekrytera sin personal, är löneläget högt. Som

chefer för byggnadssektionerna erfordras två byrådirektörstjänster i resp.

Ae 26 och Ae 24. En av dem skall vara avdelningschefens ställföreträdare.

Styrelsens förslag i detta sammanhang innebär bl. a., att en ny tjänst i Ae

26 nyinrättas. Chefen för uppliandlingssektionen föreslås placerad i Ae 21,

för vilket ändamål erfordras en ny tjänst.

150. Byggnadsbyråns VVS-avdelning bör organiseras på två sektioner, en

för entreprenader och en för egen regi. En av sektionscheferna bör vara avdel-

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

t)9

ningschefens ställföreträdare och placeras i Ae 24. Denna tjänst föreslås

nyinrättad. För den andra sektionen finnes en tjänst i Ae 23.

151. Inom entreprenadavdelningens distriktsorganisation fordras ett an­

tal byråingenjörstjänster i A 21 som kontrollanter för byggnads-, rör- och

el-arbeten. Framför allt inom installationsfacket har behovet av kontrollan­

ter visat sig mycket starkt. Med placering av en rörkontrollant och en el-

kontrollant inom varje distrikt, erfordras 14 tjänster enbart för installa­

tionsfacket, vartill kommer minst en byggnadskontrollant i varje distrikt

för själva husbyggnadsverksamheten. Med hänsyn till att distriktsorganisa-

tionen ännu är under uppbyggnad har styrelsen stannat vid att föreslå, att

som extraordinarie endast inrättas sex tjänster i A 21. För detta ändamål

erfordras fem nya sådana tjänster.

152. I enlighet med förslag av byggnadsstyrelseutredningen bör en ny

tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 inrättas på intendentsbyrans under-

hållsavdelning.

153. På grund av ökningen av det av styrelsen förvaltade fastighets­

beståndet i Stockholm och Stockholms län erfordras på underhållsavdel-

ningen en ny byråingenjörstjänst i Ae 21 (byggnadskontrollant).

154. På den nuvarande slottssektionen saknas biträdespersonal. Sektio­

nen anlitar intendentsbyråns expedition och styrelsens gemensamma skriv­

central för skrivhjälp och andra expeditionsgöromål. I och med att inten-

dentsbyrån flyttar till nya lokaler och sektionen därvid placeras i annat

våningsplan än byråns expedition, bortfaller så gott som helt möjligheten

till hjälp med kontorsgöromål. Behov föreligger för övrigt sedan länge av

ett biträde, som vid sidan av kontorsarbetet kan avlasta den tekniska pei-

sonalen vissa göromål. Då byråns allmänna uppgifter ökar, bedömer styi el­

sen det icke möjligt att överflytta någon befattningshavare från expeditio­

nen till slottssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny kanslibiträdes-

tjänst i Ae 7 inrättas.

155. Den nya planerings- och upphandlingssektionen måste tillföras er­

forderlig biträdeshjälp för expeditionsgöromål. Det kanslibiträde, som nu

finnes, handlägger vissa relativt kvalificerade ärenden och bör därför icke

åläggas göromål, som kan utföras av personal i lägre tjänsteställning. Vad

styrelsen nyss nämnt om konsekvenserna av byråns flyttning gäller även

planerings- och upphandlingssektionen. Styrelsen föreslår därför, att en ny

biträdestjänst i reglerad befordringsgång inrättas vid sektionen.

156. För att icke föregripa resultatet av byggnadsstyrelseutredningens

fortsatta arbete har byggnadsstyrelsen i fråga om bränslekontrollavdelning-

en icke föreslagit annan personalförstärkning än en underinspektörstjänst

i Ag 17. På grund av det starkt ökade antalet anläggningar, som står under

avdelningens tillsyn, har styrelsen sett sig nödsakad att redan nu tills vidare

anställa en befattningshavare i denna lönegrad, varvid han avlönas av me­

del, som innevarande budgetår sparats i anledning av att vissa tjänster tidvis

stått obesatta. För att kunna behålla befattningshavaren nästa budgetår

erfordras medel för eu tjänst i Ag 17.

70

157. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 13 maj 1960 angående klassificering

av vissa fasta maskinanläggningar m. m. skall som ansvarsman vid värme-

anläggningen i kvarteret Björnen i Stockholm vara placerad en maskinist

i lönegrad A 9. Med anledning härav hemställer byggnadsstyrelsen, att en

tjänst som maskinist (ansvarsman) i Ao 9 inrättas för denna anläggning.

158. Av den personal som f. n. sköter värmeanläggningen i kvarteret

Björnen i Stockholm — en montör, med arvode motsvarande löneklass 12,

och en eldare i Ae 7 — avses montören flyttas till vattenfallsstyrelsen i

Råcksta, medan eldaren önskar kvarstanna i innerstaden och bli överförd

till styrelsens tjänst. Styrelsen föreslår att för nästa budgetår medel inräk­

nas i byggnadsstyrelsens avlöningsstat för den sistnämnda tjänsten som el­

dare i Ae 7.

159. Arbetsförhållandena på liyresavdelningens landsortsdetalj är nu­

mera så ansträngd att om icke personalförstärkning tillföres avdelningen,

hyresuppbörden och hyresutbetalningarna icke kommer att kunna effek­

tueras tidsenligt. Avdelningschefen och dennes närmaste man, en byråsek­

reterare, måste avlastas vissa kvalificerade göromål om verksamheten på

avdelningen skall kunna skötas. För detta ändamål förslår styrelsen, att

en amanuensbefattning inrättas. Arbetet förutsättes skola bedrivas själv­

ständigt och av befattningshavaren kräves kameral utbildning och goda

insikter i hyresfrågor.

160. Hyresavdelningens bostadsdetalj erfordrar en förstärkning med en

kontorist som skall dels biträda föreståndaren rent allmänt, dels tilldelas

egna kvalificerade göromål. Befattningshavaren skall bl. a. äga befogenhet

att besluta om ändrade redovisningsterminer och att i viss omfattning med­

ge uppskov med hyresinbetalning.

161. Planbyråns arkiv, som f. n. omhänderhas av fyra befattningshavare i

^ ^ A 10, behöver på grund av det svällande arkivmaterialet förstärkas

med en kartriterska i lönegrad Ae 5. Avdelningen för översiktlig planläggning

och den juridiska avdelningen saknar f. n. till avdelningarna knuten biträ-

deshjälp och måste därför anlita byråns expedition. Då denna fått allt

större svårigheter att tillhandagå med hjälp måste för att avdelningarna

skall kunna sköta sina uppgifter på ett godtagbart sätt dessa förstärkas

med var sitt biträde i reglerad befordringsgång.

162., 163. Den nuvarande chefen för den byggnadstekniska avdelningen

är kontraktsanställd. Chefskapet för den nya tekniska byrån innebär ökade

arbetsuppgifter och större ansvar. Bl. a. förutsättes att byråns chef skall

ingå som ledande kraft i det av byggnadsstyrelseutredningen föreslagna

byggnadsstyrelsens tekniska råd. I enlighet med vad byggnadsstyrelseutred­

ningen föreslagit bör en chefstjänst i Bo 3 inrättas. Innehavaren av befatt­

ningen bör benämnas överingenjör. Enligt utredningen bör vidare en chefs­

tjänst som byrådirektör alternativt som avdelningsdirektör inrättas på kon-

struktionsavdelningen. Då denne tillika skall vara överingenjörens ställfö­

reträdare föreslås att tjänsten placeras i Bo 1 och därmed sättes i nivå med

stallföreträdaretjänsterna på Övriga tekniska bvråer.

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

71

1G4. Enligt byggnadsstyrelseutredningen skall särskild projekteringsbyrå

förestås av byggnadsråd. Styrelsen föreslår i enlighet härmed, att en bygg-

nadsrådsbefattning i Be 3 inrättas på anstaltsbyrån.

165. Anstaltsbyrån måste i viss utsträckning förses med olika slag av

fackmän såsom statiker, VVS- och el-tekniker. Dessa bör genom den in­

gående kännedom de kan förskaffa sig om byråns speciella byggnader

kunna medverka till en ekonomisk typisering och förenkling av konstruk­

tioner och installationer i förhållande till vad nu sker. De skall därjämte

medverka vid projektering och upprättande av bygghandlingarna. Skall by­

rån kunna förvärva personer med de erforderliga kvalifikationerna måste

till byråns förfogande stå två tjänster i Ae 23 (statiker, VVS) och eu i Ae

21 (el). Av dessa tjänster finnes f. n. endast den senare, varför de två Öv­

riga behöver nyinrättas och placeras på byråns konstruktionsavdelning.

166

. __192. Sammanlagt bör kostnaderna för 58 personer på administra­

tiva byrån föras över från byggnadsanslag till avlöningsanslaget.

193

.__202. Elva personer på utredningsbyrån har hittills avlönats från i

huvudsak utredningsanslaget och dessa lönekostnader bör nu föras över till

avlöningsanslaget.

203.—205. Lönekostnaderna för fem personer på projekteringsbyrån, vil­

ka nu avlönas med utredningsmedel, bör föras över till förskottsstat.

206.—216. På intendentsbyrån avlönas nu tio personer från huvudsakli­

gen fastighetsfondens stat. Kostnaderna för dessa personer bör belasta

avlöningsanslaget.

217._232. Lönekostnaderna för sammanlagt 17 personer på den föreslag­

na tekniska byrån bör överföras från byggnadsmedel till avlöningsanslaget.

234.__243., 245., 246. Sju personer på projekteringsbyrån, fem på bygg-

nadsbyrån och två på anstaltsbyrån har hittills avlönats från avlöningsan­

slaget. I enlighet med utredningens förslag bör kostnaderna för dessa per­

soner bestridas från förskottsstat.

248. Byggnadsstyrelsen tillstyrker byggnadsstyrelseutredningens förslag

att det nuvarande anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

in. in. slopas och att vederbörande kostnader i stället bestrides från avlö­

ningsanslaget. I enlighet härmed bör avlöningsstaten kompletteras med en

förslagspost för avlöningar till tillfällig personal in. in. I fråga om det äskade

beloppets storlek hänvisar styrelsen till tidigare framställning den 14 au­

gusti 1961 angående anslag för budgetåret 1962/63 till utredningar rörande

tillämnade byggnadsföretag m. in. Av nämnda skrivelse framgår i huvud­

sak följande.

Anslaget utgick under budgetåren 1959/60—1961/62 med resp. 240 000,

500 000 och 700 000 kr. Nettoutgiften under hudgetåren 1959/60 och 1960/

61 var resp. 188 600 och 665 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1959/60

utgjorde reservationen å anslaget 395 900 kr. Ett år senare var motsvarande

belopp 230 000 kr., vilken summa dock disponerats för beslutade utred­

ningar.

För budgetåret 1961/62 beräknade styrelsen den del av anslaget, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

72

ej hänförde sig till generalplanekostnader, till 300 000 kr. Sist nämnda

kostnader beräknades till 400 000 kr. De för budgetåret tillgängliga medlen

jämte möjliga tillgodoföranden från projekterings- och byggnadsanslag

kan beräknas bliva i sin helhet tagna i anspråk för redan pågående utred­

ningar och för sådana som nu kan förutses.

I fråga om medelsbehovet för budgetåret 1962/63 anför styrelsen följan­

de. På grundval av idétävlingen rörande plan för förläggning av Stockholms

universitet bör en generalplan upprättas för universitetet. Vidare är befint-

generalplaner för de markområden, som disponeras av Karolinska me-

diko-kirurgiska institutet och Chalmers tekniska högskola, föråldrade bl. a.

med hänsyn till universitetsutredningens förslag och måste därför överses.

Kostnaderna för dessa planer uppskattas till (200 000 4- 150 000 4- 50 000)

400 000 kr.

Den del av anslaget, som ej hänför sig till generalplanearbetena, måste

raknas upp med 100 000 kr. Höjningen är betingad av de ökade anspråk på

utredningar, som föranledes av statsmakternas beslut i fråga om upprust-

ning av verksamheten på bl. a. jordbrukets område, samt av väntade krav

på utredningar på vårdområdet särskilt rörande specialskolor för handi­

kappade. Vidare reses ständigt nya krav på utredningar rörande mark- och

lokalbehov för institutioner i Stockholmsregionen, vilka har central förvalt-

ningskaraktär.

Samtidigt anmäler styrelsen att av de under år 1960 antagna riktlinjerna

för handläggning av byggnadsfrågor ej framgår om kostnaderna för ett

visst byggnadsobjekt, som bestridits av utredningsanslaget, kan ersättas

redan i samband med att projekteringsmedel anvisas ur det särskilda pro-

jekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket eller om utred-

ningsanslag kan ersättas först när byggnadsanslag anvisats. Styrelsen har

vid sin beräkning av utredningsanslagets storlek förutsatt att de av utred-

ningsmedel bestridda initialkostnaderna för ett byggnadsföretag skall er­

sättas när projekteringsanslag anvisas.

Sammanlagt erfordras således under budgetåret 1962/63 för generalpla-

ne- och utredningsarbeten (400 000 -f 400 000) 800 000 kr.

Yttranden

Vid utarbetande av sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen för­

utsatt att ett fullständigt personalförslag för budgetåret 1962/63 skulle

utarbetas av styrelsen och utredningen i samråd samt redovisas i anslut­

ning till styrelsens anslagsäskanden dels i petitan hösten 1961, dels i för­

slaget till förskottsstat våren 1962. Sådant samråd har enligt utredningen

agt rum under petitaarbetet, varjämte utredningen tagit del av petitan un­

der hand.

Den av styrelsen redovisade förändringen beträffande avlöningskostna-

dernas fordelning mellan olika anslag ansluter sig enligt utredningen till

dess förslag. Utredningen anser sig kunna stödja byggnadsstyrelsens för­

slag rörande nya tjänster. Utredningen kan dock ej nu uttala sig om be­

hovet av biträdespersonal i kontorstjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

73

Utredningen tillägger att förslaget till extraordinariesättning av extra

tjänster med hänsyn till den ökade arbetsvolymen och styrelsens rekryte-

ringsproblem ter sig rimligt och att styrelsens förslag till lönereglering av

chefstjänster för byråer överensstämmer med de intentioner, varåt uttryck

getts i betänkandet.

De smärre jämkningar i utredningens förslag, som styrelsen av lönetek-

niska och motsvarande skäl förordat, ger ej anledning till erinran från

utredningens sida.

Utredningen uttalar att de i styrelsens petita lämnade förslagen, såvitt

utredningen nu kan bedöma, icke kommer att föregripa resultaten av ut­

redningens fortsatta arbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

2. Byggnadsstyrelsen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1960/61 ..........................................

509 600

540 200

1961/62 (statsliggaren s. 423)----

559 000

1962/63 (förslag)............................

801 000

Byggnadsstyrelsen hemställer, att anslaget hö;jes med 310 800 kr.

Nettoutgift

Anvisat

Ökning eller

1960/61

1961/62

minskning

1. Sjukvård m. m. ..................................

13 100

16 700

+

9 500

2. Reseersättningar..................................

113 700

119 000

+ 90 500

3. Bränsle, lyse och vatten ....................

53 500

34 500

+ 19 700

4. Övriga expenser..................................

361 600

386 800

+ 190 100

5. Publikationstryck................................

83 200

12 000

+ 6 000

Nettoinkomst

Beräknat

1960/61

1961/62

6. Särskilda uppbördsmedel: Försäljning

av publikationer..................................

84 700

10 000

—

5 000

+ 310 800

M o t in

Vid beräkningen av omkostnadsanslaget har styrelsen utgått från nuva­

rande antal befattningshavare, för vilka omkostnaderna skall bestridas av

anslaget. Detta antal befattningshavare uppgår till 202. Vid bifall till sty­

relsens förslag skulle antalet öka med 115 befattningshavare till 317. ök­

ningen motsvarar avrundat 57 procent, ökade medel måste räknas för dessa

115 tillkommande tjänstemän. I brist på andra beräkningsgrunder bör man

utgå från att de nytillkomna befattningshavarna i medeltal kräver i stort

sett motsvarande omkostnader, som erfordras för nuvarande befattnings­

havare.

1. I enlighet härmed bör posten Sjukvård m. m., som nu motsvaras av

två poster om 15 500 och 1 200 kr. under respektive styrelsens verksamhet i

allmänhet och styrelsens värmeledningspersonal ökas till sammanlagt av­

rundat 26 200 kr.

2. Posten Reseersättningar bör ökas på samma sätt till avrundat 187 000

kr. Med hänsyn till att utrednings- och tekniska byråernas personal före­

tager resor i större utsträckning än övrig personal bör posten ökas med

ytterligare 15 000 kr. till 202 000 kr. Från och med den 1 juli 1961 har trak-

tamentskostnaderna stigit med drygt tio procent, vilket föranleder en ytter­

ligare uppräkning av reseposten med ca 7 500 kr. till 209 500 kr.

3., 4. I posten Expenser ingår nu dels 49 000 kr. för engångsutgifter, var­

av 45 000 kr. för särskilda anläggningar, och dels 96 200 kr. för övriga ut­

gifter för dessa anläggningar. Till dessa belopp bör vid en beräkning av

anslagsökningen hänsyn icke tagas. Till grund för beräkningen bör såle­

des läggas (421 300 — 49 000 — 96 200) 276 100 kr. 57 procent av detta

belopp uppgår till avrundat 157 400 kr. För de 38 helt nya tjänsterna erford­

ras engångsanskaffningar av möbler m. m. till ett beräknat belopp av sam­

manlagt 57 000 kr. Byggnadstekniska avdelningen, vars expensutgifter

f. n. bestridas från förskottsstat, erlägger i likhet med flera statliga myn­

digheter bidrag till statens betongkommitté. Då någon ändring härutinnan

icke bör ske, bör medel för bidraget, 10 000 kr., inräknas i styrelsens ex-

penspost. På sätt framgår av särskild skrivelse skall i omkostnadsanslaget

inräknas 130 600 kr. för särskilda anläggningar. Beträffande den närmare

motiveringen för detta belopp hänvisas till skrivelsen, för vilken i detta

sammanhang någon närmare redogörelse icke torde böra lämnas. Posten

Expenser skulle alltså för nästa budgetår upptagas med (276 100 + 157 400

-f- 57 000 -j- 10 000 -f- 130 600) 631 100 kr. Beloppet bör fördelas med 54 200

kr. på delposten Bränsle, lyse och vatten samt 576 900 kr. på delposten Öv­

riga expenser.

5. I fråga om posten till Publikationstrvck föreslås en höjning till

18 000 kr.

Yttranden

Byggnadsstyrelseutredningen har intet att erinra mot styrelsens sätt att

beräkna omkostnadsanslaget.

Riksrevisionsverket erinrar om att byggnadsstyrelsen i anslutning till ut­

redningens förslag om det nuvarande utredningsanslagets slopande och er­

sättande med en särskild post på avlöningsstaten för avlöningar till tillfäl­

lig personal uttalat, att styrelsen utgår från att de utgifter av omkostnads-

natur, som kan uppstå i samband med att posten användes för personal­

utgifter, får bestridas från denna post samt att om denna uppfattning ej

skulle godtagas, på styrelsens omkostnadsstat upptages en särskild post,

som motsvarar ifrågavarande post på avlöningsstaten. Enligt riksrevisions-

verkets mening bör ifrågavarande omkostnader i vanlig ordning bestridas

från omkostnadsanslaget.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

75

D. DEPARTEMENTSCHEFEN

I. Avveckling av djurgårdsnämnden

Djurgårdsnämnden har till uppgift att handha statens exploateringsverk-

samhet i Stockholm samt att verka för en enhetlig och ändamålsenlig dis­

position av statens mark på Djurgården. Den senare uppgiften konkretise­

ras i åligganden för nämnden att verkställa en allmän planläggning i fråga

om djurgårdsmarkens användning för skilda ändamål samt att bitrada vid

markupplåtelseärenden.

Den av nämnden bedrivna exploateringsverksamheten och dess arbete

med uppgörandet av en dispositionsplan för Djurgården är att betrakta som

uppdrag av engångsnatur. En avveckling av nämnden är därför påkallad,

när angivna verksamhet nått ett sådant stadium att väsentligt ändrade be­

tingelser för organisationen föreligger. Detta förutsattes också vid nämn­

dens tillkomst år 1947. Efter en kartläggning i detalj av nämndens arbets­

uppgifter har djurgårdsnämndsutredningen föreslagit, att nämnden skall

avvecklas och dess återstående uppgifter överflyttas till byggnadsstyrelsen

den 1 januari alternativt den 1 juli 1963. Viss reservation vad gäller tidpunk­

ten har emellertid lämnats med hänsyn till de närmare uppgifter för verk­

samhetens fortgång som nämnden förutsatts skola redovisa. Sådana uppgif­

ter har sedermera lämnats av nämnden i januari 1962.

Utredningens förslag har i allmänhet fått ett positivt mottagande vid re­

missbehandlingen. Viss tvekan har emellertid i några yttranden yppats rö­

rande den föreslagna tidpunkten för djurgårdsnämndens avveckling. Härvid

har bl. a. nämnden själv uttalat, att en fixering av denna tidpunkt f. n. icke

bör ske.

Frågan om avveckling av djurgårdsnämnden och därmed sammanhängan­

de spörsmål har aktualiserats vid flera tillfällen under senare år. För egen

del anser jag, att med den nu framlagda utredningen erforderligt underlag

föreligger för ett slutligt ställningstagande i frågan.

Även om en relativt sen tidpunkt väljes för djurgårdsnämndens avveck­

ling, kommer likväl då alt finnas kvar vissa på nämnden vilande uppgifter,

vilka måste överföras till annat statligt organ. Såsom djurgårdsnämndsut­

redningen framhållit, ligger det närmast till hands att dessa uppgifter över­

tages av byggnadsstyrelsen. Denna fungerar som central myndighet för den

civila statliga fastighetsförvaltningen och svarar bl. a. för förvaltningen av

de delfonder av allmänna fastiglietsfonden, varå djurgårdsmarken redovi­

sas. Jag ansluter mig därför till utredningens förslag, att vid djurgårds­

nämndens avveckling dess återstående uppgifter skall överföras till bygg­

nadsstyrelsen.

Genom de av utredningen och nämnden lämnade uppgifterna torde vara

klarlagt, att nämndens exploatcringsverksamhet nu befinner sig i etl avslu­

tande skede. Viss osäkerhet kan dock ännu anses föreligga i fråga .om tids­

planen för avslutandet av denna verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag

76

bl. a. täljande principiella synpunkter böra vara vägledande vid valet av

tidpunkt för omorganisationens genomförande.

Sådana inom eller utom stadsplan belägna områden, som avsetts för all­

männa byggnader, bör utan olägenhet kunna överföras till byggnadsstyrel­

sens förvaltning praktiskt taget oberoende av tidsplanen för exploateringen

för enskild bebyggelse. De av styrelsen nu förvaltade fastigheterna är i prin­

cip av samma natur som nämnda områden, varför deras överförande icke

tillför styrelsen uppgifter av nytt slag. Med tanke på styrelsens åligganden

att svara för statlig lokalanskaffning och byggnadsverksamhet torde dess­

utom en sådan överföring komma att medföra uppenbara fördelar ur sam-

ordningssynpunkt. I särskilt hög grad gäller detta i fråga om universitets­

området vid Frescati. Utbyggnaden av Stockholms universitet, för vilken

byggnadsstyrelsen svarar, innebär för styrelsen en omfattande och kompli­

cerad arbetsuppgift. Fn särskild tjänsteman har inom byggnadsstyrelsen

förordnats att med byggnadsråds ställning handlägga planerings- och pro­

gramfrågorna för utbyggnaden. Behovet av en närmare samordning av bygg-

nadsfrågorna och därmed förbundna åtgärder av exploateringskaraktär har

i samband med planeringsarbetet kommit att framstå som allt klarare. Jag

ämnar därför föreslå Kungi. Maj :t, att förvaltningen av universitetsområ­

det vid lämplig tidpunkt skall överföras från djurgårdsnämnden till bygg­

nadsstyrelsen.

Vidare har erfarenheten visat, att vid en planmässigt bedriven exploa-

teringsverksamhet ett slutförande av exploateringen för enstaka områden av

skilda orsaker kan komma att taga längre tid än ursprungligen beräknats.

Jag kan med hänsyn till byggnadsstyrelsens kompetens på området ej fin­

na, att ett överförande till styrelsen i begränsad omfattning av vissa full-

följdsarbelen till exploateringen skulle kunna medföra större olägenheter.

Eventuella risker härför bör kunna elimineras genom samarbete mellan

nämnden och styrelsen under ett övergångsskede. Övervägande skäl talar

vidare för att kontinuiteten i verksamheten säkrast garanteras, om tidpunk­

ten för övergången till en ny organisation bestämmes i så god tid, att de

berörda organen med tillräcklig noggrannhet hinner förbereda omställning­

en. Jag kan följaktligen icke heller dela de från ett par remissorgan fram­

förda farhågorna att staten genom ett beslut om djurgårdsnämndens av­

veckling skulle försättas i ett sämre förhandlingsläge.

I likhet med utredningen anser jag, att djurgårdsnämndens exploaterings-

uPP§ifter bör vara i huvudsak slutförda, innan en ändrad organisation ge­

nomföres. Detta är motiverat av såväl principiella som praktiska skäl. För-

siktigheten bjuder också, att byggnadsstyrelsen icke belastas med nya upp­

gifter förrän den i vissa avseenden mycket genomgripande omorganisation

av styrelsen, som jag i efterföljande avsnitt kommer att föreslå, i praktiken

genomförts samt verksamhetsformerna och arbetsrutinerna enligt de nya

riktlinjerna hunnit stabiliseras.

Med beaktande av nu anförda synpunkter och de tidsuppgifter, som läm­

nats av djurgårdsnämnden, förordar jag avveckling av nämnden vid en nå­

got senare tidpunkt än den av utredningen föreslagna. Jag anser att en be­

Knnyl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

77

tryggande tidsmarginal kommer att stå till nämndens förfogande, därest

omorganisationen genomföres ett år senare än som angivits av utredningen

eller den 1 juli 1964.

Enligt min mening bör det åligga nämnden att, i enlighet med vad nämn­

den själv uttalat, senast under år 1963 framlägga en plan för djurgårds-

markens framtida disposition. Jag förutsätter', att nämnden även i övrigt

bedriver sin verksamhet så, att överförandet av de återstående arbetsupp­

gifterna till byggnadsstyrelsen vid den av mig fixerade tidpunkten i möjli­

gaste mån underlättas. I samband med anslagsäskandena för budgetåret

1964/65 bör byggnadsstyrelsen och djurgårdsnämnden i samråd framlägga

förslag rörande personalens anställningsförhållanden m. m. och verksamhe­

tens bedrivande under övergångsskedet. Vid avvecklingen bör beaktas per­

sonalens berättigade intressen.

Liksom utredningen anser jag att det fåtal försäljningsärenden, vilka kan

beräknas bli överflyttade till byggnadsstyrelsen, bör kunna utan olägenhet

behandlas i den ordning, som gäller för avyttring in. m. av statlig mark i

övrigt.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestäm­

melser för byggnadsstyrelsen rörande handhavandet av de överförda upp­

gifterna ävensom övergångsbestämmelser i anledning av den föreslagna om­

organisationen.

Till frågan om uppgifternas närmare inordnande i byggnadsstyrelsens

organisation återkommer jag i det följande vid behandlingen av styrelsens

byråorganisation.

I anslutning till sitt förslag bär utredningen förordat, att riksmarskalks-

ämbetet skulle utse en särskild rådgivande nämnd till djurgårdsförvaltning-

en i frågor om disposition av mark m. m. rörande Djurgården. I nämnden

skulle riksmarskalken eller chefen för djurgårdsförvaltningen vara ordfö­

rande; övriga fem ledamöter skulle föreslås av respektive vetenskapsaka­

demien, riksantikvarieämbetet, Stockholms stad, riksgäldsfullmäktige och

byggnadsstyrelsen. Kostnaderna för nämnden skulle bestridas av djurgårds-

kassan. Ifrågavarande förslag har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen.

Djurgårdens bevarande som park i största möjliga utsträckning är enligt

min mening ett angeläget samhällsintresse. Det torde därför finnas skäl att

det parkvårdande organet — djurgårdsförvaltningen — på angivet sätt för-

stärkes oavsett den nu föreslagna omorganisationen. Då den rådgivande

nämndens verksamhet helt ligger inom ramen för djurgårdskassans ända­

mål, bör kostnaderna bestridas med kassans medel. Jag ansluter mig således

till utredningens förslag i denna del och föreslår, att det skall ankomma på

berörda statsorgan att, vid ifrågakommande initiativ från riksmarskalks-

ämbetets sida, lämna den medverkan som förutsatts för nämndens verksam­

het.

Utredningen har slutligen anfört vissa synpunkter i fråga om behandling­

en av en del statliga markfrågor och ansett, att en mindre utvidgning av för­

svarets fastighetsnämnds uppgifter borde övervägas. Beredningen av dessa

spörsmål är ännu icke avslutad inom vederbörande departement.

Kungl. Maj.ts proposition nr 08 år 1062

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

II. Omorganisation av byggnadsstyrelsen

1. Vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen

I direktiven för byggnadsstyrelseutredningen framhävde jag bl. a., att ut­

redningens huvuduppgift var att skyndsamt utarbeta förslag till en ända­

målsenlig och effektiv organisation för statens husbyggnadsverksamhet och

fastighetsförvaltning. Med tanke härpå ansåg jag att den i och för sig bety­

delsefulla frågan om avgränsningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsom­

råde tills vidare borde lämnas åsido och att utredningen således hade att

utgå från att styrelsen alltjämt skulle vara den centrala myndigheten för

bl. a. planväsendet.

I sitt betänkande har byggnadsstyrelseutredningen erinrat om ifrågava­

rande uttalanden i utredningsdirektiven och understrukit att utredningen

bedrivit sitt arbete och utformat sina förslag från här angivna utgångspunk­

ter. Utredningen har emellertid ansett sig böra ifrågasätta, om det med

hänsyn till utvecklingen beträffande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter inte

relativt snart kan visa sig befogat att taga upp frågan om en avgränsning av

styrelsens ämbetsbefattning till förnyad prövning. I flera remissyttranden

föreslås i anslutning härtill att bl.a. uppgifterna inom plan- och byggnads-

väsendet bör brytas ut ur styrelsens verksamhet eller förordas att frågan om

planväsendets organisation göres till föremål för särskild utredning.

Frågan rörande planväsendets organisation, vilken får ses som ett del­

spörsmål i det omfattande problemkomplexet rörande organisationen av

samhällsplaneringen i vidaste bemärkelse, har tidigare berörts i skilda sam­

manhang. Härvid har förslag väckts rörande bl. a. samordnande åtgärder på

samhällsplaneringens område. Jag vill i detta sammanhang erinra om några

av de väsentligaste förslagen.

Relativt vittsyftande samordningsförslag beträffande organisationen på

länsplanet framlades av 1948 års länsstyrelseutredning i dess betänkande

angående länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltning­

en (SOU 1950: 28). Förslagen ledde emellertid endast till en reformering av

länsstyrelsernas inre organisation, varjämte samordningen av bl. a. plane­

ringsverksamheten hos olika länsorgan utvecklades genom vissa åtgärder i

syfte att skapa bättre förutsättningar för samverkan på tjänstemannaplanet.

År 1950 framlades av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation

ett betänkande med förslag rörande planväsendets uppgifter och organisa­

tion (SOU 1950: 45). Kommittén fann, att den på längre sikt mest rationella

lösningen av planväsendets centrala ledning vore att inrätta ett fristående

organ. Av olika skäl, främst ovissheten om planuppgifternas framtida om­

fattning, samt om en statlig lokaliseringspolitisk verksamhet skulle komma

att upptagas, hade emellertid kommittén ansett, att tillsynen över planvä­

sendet och byggnadsväsendet tills vidare borde ankomma på byggnadssty­

relsen. Dessa frågor borde dock anförtros en särskild avdelning inom sly-

79

relsen under ledning av en överdirektör och indelad i två byråer. Även 1947

års byggnadsstyi*elseutredning föreslog i anslutning till sist nämnda förslag

i sitt betänkande rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisa­

tion (SOU 1952:35) att bl. a. ledningen av planväsendet skulle förläggas

till en särskild avdelning inom styrelsen.

Båda de sist berörda förslagen anmäldes i 1954 års statsverksproposition

(VI ht. s. 67—70), varvid föredragande departementschefen bl. a. framhöll,

att utvecklingen sedan stadsplanekommitténs betänkande framlagts i vissa

avseenden gjort dess organisationsförslag mindre aktuellt. Depaitements-

chefen hänvisade härvid bl. a. till att vissa i sammanhanget betydelsefulla

frågor utreddes av 1951 års byggnadsutredning samt till förslagen i 1946

års vatten- och avloppssakkunnigas betänkande (SOU 1951: 26) rörande or­

ganisationen för den statliga vatten- och avloppsverksamheten. Denna och

organisationen för planväsendet borde lämpligen prövas i ett sammanhang.

Riksdagen anslöt sig till departementschefens uppfattning.

1946 års vatten- och avloppssakkunniga hade förordat att vatten- och av-

loppsfrågorna skulle anförtros åt en till byggnadsstyrelsen knuten nämnd,

som under ledning av en överdirektör skulle utgöra en avdelning i styrelsen.

Frågan behandlades i samband med spörsmålet om vattenvårdens upprust­

ning vid 1957 års riksdag. I propositionen nr 49 föreslogs, att väg- och vat­

tenbyggnadsstyrelsens vatten- och avloppsbyrå samt fiskeristyrelsens till-

synsavdelning skulle överföras till byggnadsstyrelsen. Förslaget blev emel­

lertid icke bifallet av riksdagen (Rskr nr 381). Vattenvårdsfrågan behand­

lades sedermera vid 1958 års riksdag, då den nuvarande organisationen på

området beslutades.

Planväsendets organisation berördes även av statens byggnadsbesparings-

utredning i dess år 1957 avlämnade betänkande (SOU 1957: 47). Planväsen­

det och därmed likartade uppgifter borde enligt förslaget läggas på en sär­

skild myndighet och en utredning härom tillsättas.

I sin år 1960 avgivna berättelse (§19) upptog riksdagens revisorer frå­

gan om planväsendets centrala ledning till behandling. Revisorerna fram­

höll härvid bl. a., att redan de för samhällsbyggandet gällande författning­

arna medförde att ett icke ringa antal myndigheter och befattningshavare

inkopplades på planfrågorna, varvid centralt främst märktes byggnadssty­

relsen. Bland myndigheter som bedrev översiktlig planeringsverksamhet

nämndes vidare arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, luftfartsstyrelsen, skolöverstyrelsen,

lantbruksstyrelsen och lantmäteristyrelsen. Även kammarkollegiet samt fis-

keristyrelsen med statens vatteninspektion framhölls ha centrala uppgittei

som berörde planväsendet. Bland regionala organ med uppgifter i planfrå­

gor omnämnde revisorerna länsstyrelse, länsarkitektkontor, länsarbets­

nämnd, länsbostadsnämnd, vägförvaltning med distriktsingenjör för vatlen-

och avloppsfrågor, lantbruksnämnd och lantmäterikontor.

Efter erinran om de tidigare övervägandena rörande med planväsendet

sammanhängande organisationsfrågor föreslog revisorerna att frågan om

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

80

samhällsplaneringens centrala organisation skulle göras till föremål för eu

allsidig utredning. Revisorerna anförde i anslutning härtill bl. a. följande

synpunkter.

Den moderna samhällsutvecklingen hade enligt revisorerna haft till följd,

att behovet av översiktlig planering blivit alltmer framträdande och för fram­

tiden kunde väntas göra sig gällande med ökad styrka. Den pågående be­

folkningsomflyttningen, vilken främst medförde en tillväxt av tätorterna,

ställde sålunda bestämda krav på samhällenas utbyggnad icke minst så vitt

gällde områden för bostads- och industribebyggelse, vägar och andra kom­

munikationsleder samt allmänna inrättningar av skilda slag. Alla dessa åt­

gärder avsåg investeringar till högst avsevärda belopp. Redan av detta skäl

var det, framhöll revisorerna, av yttersta vikt, att utbyggnaden icke fel-

dimensionerades eller erhöll en olämplig lokalisering. För människornas

trivsel var det vidare inte mindre betydelsefullt, att problemen härvidlag lös­

tes på ett ändamålsenligt sätt. Detta gällde f. ö. icke blott bebyggelseplane­

ringen i mera inskränkt bemärkelse. Allteftersom vattenkraften exploate­

rades och andra ingrepp i landskapsbilden gjordes, anmälde sig nämligen

spörsmålet, om icke tiden var inne för en mera allomfattande landskaps­

planering, inom vilken även naturvården erhöll sin tillbörliga plats. Det var

enligt revisorerna med andra ord en fråga om gestaltningen av hela den

miljö i vilken dagens och morgondagens människor hade att leva, verka och

finna rekreation.

Vidare framhölls att förhållandena på förevarande område känneteckna­

des därav, att någon självständig planmyndighet icke fanns inrättad utan

att hithörande förvaltningsuppgifter fullgjordes av en rad olika ämbetsverk.

Det aktuella läget innebar alltså, att den centrala och översiktliga samhälls­

planeringen var starkt splittrad, och att denna ordning åt verksamheten

måste förläna ett drag av tyngd och omständlighet, som icke kunde undgå

att verka hämmande på planarbetet. Icke minst förelåg enligt revisorerna

risk för att mindre rationella lösningar kom till stånd i sådana fall, då viss

fråga ingick i ett större, sakligt sett sammanhängande komplex men av ad­

ministrativa skäl fick en isolerad behandling. Genom det till byggnadssty­

relsen knutna rådet för översiktlig planläggning hade, framhöll revisorerna,

icke olägenheterna, som var förbundna med den organisatoriska splittringen

på området, kunnat hävas.

Revisorerna skisserade även vissa konturer till en gemensam planmyn­

dighet. I flera remissyttranden över förslaget framfördes emellertid kritik

häremot, varvid i allmänhet anfördes att frågan om samhällsplaneringens

organisation borde angripas allsidigt och förutsättningslöst.

Statsutskottet yttrade (SU 1961: 116) i anledning av revisorernas förslag

bl. a. att vägande skäl skulle kunna anföras för en omprövning av plane-

ringsorganisationen i stort. Emellertid kunde resultaten av ett flertal då

pågående sakkunnigutredningar förväntas påverka ett ställningstagande till

föreliggande spörsmål. Härvid nämndes utredningarna om den bostadspoli­

tiska organisationen, om byggnadsstyrelsens organisation, om den samhäl­

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

81

leliga lokaliseringsverksamheten och om naturskyddets organisationspro­

blem. En samlad prövning borde därför tills vidare anstå, varvid det dock

var av största vikt att utbildade former för samarbetet mellan berörda myn­

digheter ytterligare utvecklades. Utskottet förutsatte slutligen, att Kungl.

Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och tog de initiativ, som

eventuellt kunde visa sig påkallade.

Av de tidigare nämnda utredningarna har, förutom byggnadsstyrelseut­

redningen, bostadspolitiska organisationskommittén numera framlagt sitt

betänkande. Under år 1962 torde vidare förslag från 1960 års naturvårds-

utredning vara att förvänta. Det bör här framhållas, att flera andra utred­

ningar f. n. pågår i frågor som har nära samband med samhällsplaneringens

organisation. Sålunda återstår för 1951 års byggnadsutredning, som år 1957

avlämnade sitt huvudbetänkande, ännu att behandla vissa frågor rörande

regionplanering in. in. Bostadsbyggnadsutredningen har att överväga frågor,

som äger samband med bostadsbyggandets planering. Vidare behandlar vat-

tenvårdskommittén bl. a. organisationen inom vattenvårdens område och

länsförvaltningsutredningen frågan om länsförvaltningens organisation. I

sistnämnda utrednings uppdrag intager spörsmålet om samordning av sam-

hällsplaneringsfrågor på länsplanet en framskjuten plats.

För egen del vill jag i förevarande sammanhang ytterligare betona de

snabba förändringarna av samhället, som föranledes av bl. a. befolknings­

omflyttningarna, den stigande levnadsstandarden, strukturomvandlingen

inom näringslivet och bilismens expansion. För att kunna tillgodose de be­

hov, denna utveckling medför inom samhällsbyggandet, kräves varje år av­

sevärda investeringar i anläggningar och byggnader. För att bl. a. riskerna

för felinvesteringar skall elimineras, måste vikten av en samordning av verk­

samheten hos berörda statsorgan kraftigt understrykas. En större samman­

hållning i organisatoriskt avseende inom samhällsplaneringen i vidsträckt

bemärkelse ter sig därför såsom högst angelägen. Såsom en första åtgärd i

detta syfte föreslår jag i det följande vissa ändringar beträffande det till

byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning. En lösning av

problemet i hela dess vidd synes emellertid, såvitt nu kan bedömas, icke kun­

na ernås utan ytterligare rätt vittgående åtgärder. Vilka konkreta organisa­

toriska anordningar, som från här antydda synpunkter bör vidtagas, kan

självfallet inte avgöras förrän en allsidig utredning av hithörande frågor

verkställts. En sådan utredning bör anförtros åt en i vanlig ordning tillkal­

lad sakkunnigkommitté. Med hänsyn till de invecklade frågekomplex del

här gäller krävs emellertid en ingående analys av problemställningarna samt

ett klarläggande och angivande av de närmare riktlinjerna för sakkunnig-

kommitténs arbete. Den förberedande undersökning som sålunda erfordras

synes mig lämpligen böra uppdragas åt en särskild arbetsgrupp med före­

trädare för de närmast berörda departementen.

I detta sammanhang vill jag även ta upp frågan om forskning på sam­

hällsplaneringens område. Sådan forskning har hittills bedrivits i förhål­

landevis ringa omfattning och ulan den samordning, som krävs för elt ra­

tt

Bihang till riksdagens protokoll 1902. Isaml.Nr 98

82

tionellt och effektivt utnyttjande av resurserna. Under senare år har beho­

vet av en intensifierad forskning på detta område blivit alltmer framträdan­

de. Med hänsyn härtill bör enligt min mening den nämnda sakkunnigkom­

mittén taga även denna fråga under bedömning.

Innan jag övergår till att närmare redogöra för mina förslag till omorga­

nisation av byggnadsstyrelsen vill jag framhålla, att jag härvid beaktar den

förestående utredningen om samhällsplaneringens organisation. Vid omor­

ganisationen av byggnadsstyrelsen föreslår jag sålunda, att plan- och bygg-

nadsväsendet skall inordnas i styrelsen på sådant sätt, att förändringar i

styrelsens organisation i detta avseende skall kunna vidtagas utan större

olägenheter.

2. Allmänt rörande byggnadsstyrelsens organisation

Byggnadsstyrelsens nuvarande organisation grundar sig på beslut av stats­

makterna år 1918. Genom en organisationsförändring 1925, varvid byggnads-

byråns utredningsavdelning ombildades till en självständig byrå, fick äm­

betsverket i huvudsak sin nuvarande utformning. Den nu mer än 40-åriga

organisationen svarar av flera skäl icke längre mot tidens krav. Personalen

har sedan 1925 i det närmaste tiodubblats. Enbart under 1950-talet har verk­

samhetens omfattning ungefär fördubblats. Vidare kan en mycket kraftig ex­

pansion av byggnads- och förvaltningsuppgifterna väntas under innevaran­

de decennium. Redan pågående eller beslutade utbyggnader av lokaler bl. a.

för högre utbildning och forskning, för telefoni, radio och television samt

för mentalsjukvård och fångvård pekar sålunda mot en fördubbling av den

nuvarande byggnadsverksamheten redan under de närmaste åren. I detta

läge är det enligt min mening nödvändigt, att en genomgripande omorgani­

sation och en kraftig personell upprustning av byggnadsstyrelsen genom­

föres utan tidsutdräkt så att styrelsen blir i stånd att rationellt, effektivt

och ekonomiskt leda den omfattande byggnadsverksamhet, som erfordras

för förverkligande av beslutade och planerade reformer inom olika områden

av samhällslivet. Vid omorganisationen och upprustningen bör särskilt be­

aktas att uppgifternas alltmer komplicerade natur och vidgade betydelse

ställer ännu större krav än tidigare på specialisering, entydig arbetsfördel­

ning och klar ansvarsfördelning. Samtidigt härmed skärpes fordringarna

på styrelsens ledning och på samordningen av styrelsens olika delar. Det är

vidare viktigt, att styrelsens organisation erhåller ökad flexibilitet för att

med enklast möjliga medel kunna anpassas efter arbetsvolymens succes­

siva tillväxt och variationer.

Mot den bakgrund, som här tecknats, vill jag med tillfredsställelse konsta­

tera, att byggnadsstyrelseutredningen efter ett forcerat utredningsarbete

kunnat framlägga ett betänkande inom sådan tid, att en proposition i ämnet

kan föreläggas årets riksdag.

Byggnadsstyrelseutredningens förslag till organisation av byggnadsstyrel­

sen innebär i korthet följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

83

Verksledningen förstärkes med en överdirektör i souschefs ställning jäm­

te ett mindre stabsorgan i form av en organisationsavdelning. Som ett alter­

nativ härtill har utredningen prövat behovet av ytterligare en organisations­

nivå mellan verkschefen och byråcheferna, innebärande att två tjänster som

teknisk direktör skulle inrättas. Utredningen har emellertid bedömt den sist­

nämnda lösningen icke nu vara påkallad.

Utredningen räknar vidare med att vissa byggnadsföretag av sällan före­

kommande art och storleksordning kan komma att kräva organisatoriska an­

ordningar, som inte lämpligen kan tillgodoses inom ramen för eu fast byrå­

indelning. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att, vid sidan av de per­

manenta byråerna, särskilda byråer skall kunna inrättas av Kungl. Maj :t ef­

ter förslag av byggnadsstyrelsen. Dessa bör enligt utredningens mening kun­

na kompletteras med programkommittéer eller motsvarande organ. Sådana

särskilda byggnadskommittéer, som f. n. leder vissa större utbyggnadspro-

jekt, behöver vid denna organisation icke inrättas i fortsättningen.

Utredningens förslag till permanent byråindelning innebär, att byggnads­

styrelsens nuvarande sex byråer jämte en fristående avdelning ersättes med

åtta byråer, nämligen en administrativ byrå för administrativa, juridiska och

kamerala uppgifter, en lokalplaneringsbyrå för planering av statens lokal­

frågor m. m. och för programutredningar, en projekteringsbyrå för projekte­

ring t. o. m. fullständiga bygghandlingar, en byggnadsbyrå för själva byg­

gandet, en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive bränslekon­

troll, en kulturhistorisk byrå för styrelsens uppgifter avseende kultur- och

konsthistorisk byggnadsvård, en planbyrå för styrelsens uppgifter som cen­

tralt organ inom planväsendet samt en teknisk byrå för motsvarande åliggan­

den inom byggnadsväsendet. För kostnadsuppskattningar och kostnadsbe­

räkningar vid byggnadsföretag, vilka skall verkställas vid flera byråers be­

fattning med ett byggnadsärende, samt för efterkalkylering och indexarbete

föreslås en särskild kalkylavdelning, direkt underställd verksledningen.

För att uppnå en effektiv organisation för bokföring och ekonomisk kon­

troll bör enligt utredningens mening dessa uppgifter centraliseras till en eko­

nomisk avdelning inordnad i administrativa byrån.

Utredningen förordar vidare, att två rådgivande organ inrättas vid bygg­

nadsstyrelsens sida, nämligen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering,

vilket avses ersätta det nuvarande rådet för översiktlig planläggning, samt

byggnadsstyrelsens tekniska råd, vars verksamhet skall anknyta till teknis­

ka byråns uppgifter.

Utredningen har i detta sammanhang ej lämnat fullständigt förslag till

personalorganisation för byggnadsstyrelsen, utan förklarat sig ämna åter­

komma till dessa frågor senare. För budgetåret 1962/03 har utredningen för­

utsatt att styrelsens personalbehov skall kunna tillgodoses efter förslag av

styrelsen själv i samråd med utredningen. Utredningen har emellertid avgi­

vit förslag rörande inrättande av vissa ledande befattningar från och med

den 1 juli 1902.

Slutligen föreslår utredningen vissa förenklingar rörande styrelsens anslag.

(i-f

Dihang till riksdagens protokoll 19Ci

2.

1 samt. Nr 98

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Utredningens förslag har i allt väsentligt tillstyrkts vid remissbehandling­

en. För egen del finner jag förslaget väl ägnat att läggas till grund för en

omorganisation och upprustning av byggnadsstyrelsen. I det följande kom­

mer jag att redovisa mina ställningstaganden till de olika avsnitten i utred­

ningens förslag. Av praktiska skäl vill jag härvid först behandla frågan om

byråorganisationen och vissa därmed omedelbart sammanhängande spörs­

mål. Därefter kommer jag att framlägga mitt förslag beträffande verksled­

ningen och slutligen tar jag ställning till personal- och anslagsfrågorna.

3. Byråorganisationen m. m.

Utvecklingen inom byggnadsst

3

rrelsens verksamhetsområde nödvändiggör,

såsom förut påpekats, en klar och entydig arbets- och ansvarsfördelning mel­

lan styrelsens olika enheter. För att främja effektivitet och ekonomi i orga­

nisationen bör denna fördelning syfta till att ge enheterna ensartade och än­

damålsenligt avgränsade arbetsuppgifter. Vid styrelsens indelning i byråer

bör härvid enligt min mening såsom byggnadsstyrelseutredningen föreslagit

funktionsprincipen tillämpas.

I likhet med utredningen finner jag en omorganisation i första hand erfor­

derlig i fråga om nuvarande utredningsbyrån och byggnadsbyrån. De mest

framträdande organisatoriska bristerna i den bestående byråorganisationen

hänför sig nämligen till den olämpliga fördelningen mellan de båda byråer­

na av olika avsnitt i projekteringsarbetet och i sammanförandet inom nämn­

da byråer av sinsemellan olikartade uppgifter. Jag biträder därför utredning­

ens förslag, att en byrå inrättas för planering, utredning och programmering

rörande statens lokalfrågor. Såsom byggnadsstyrelsen förordat bör denna by­

rå lämpligen kallas utredningsbyrån. En byrå — vilken med hänsyn till vad

jag föreslår i det följande bör benämnas första projekteringsbyrån — bör

svara för styrelsens allmänna projekteringsarbete på grundval av förelig­

gande programhandlingar fram till fullständiga bygghandlingar. Ansvaret

för själva byggandet bör förläggas till en uteslutande för denna uppgift or­

ganiserad byggnadsbyrå. En förstärkning av styrelsens resurser är vidare

motiverad av de alltmer ökade kraven på styrelsen med avseende på dess

allmänna uppgifter inom byggnadsväsendet. Dessa uppgifter bör därför bry­

tas ut ur den nuvarande byggnadsbyrån och förläggas till en nyinrättad

teknisk byrå.

En administrativ byrå finner jag självklart böra ingå i organisationen.

Förslaget rörande en planbyrå och en kulturhistorisk byrå föranleder ej hel­

ler invändning från min sida.

Styrelsens fastighetsförvaltning bör liksom nu omhänderhas av intendents-

byrån. I enlighet med vad utredningen föreslagit torde värmetekniska avdel­

ningen med hänsyn till bränslekontrollens nära samband med fastighetsför­

valtningen inordnas i denna byrå.

Såsom utredningen uppmärksammat, kommer byggnadsstyrelsens verk­

samhet under 1960-talet att bl. a. avse vissa exceptionellt stora byggnadsob-

85

jekt. Detta förhållande betingas väsentligen av den pågående utbyggnaden

inom universitets- och högskoleväsendet. Projekt av denna art har hittills i

vissa fall icke ansetts böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen utan har anför-

trotts fristående organ i form av särskilda byggnadskommittéer. Då en stör­

re organisation torde innebära avsevärda fördelar bl. a. genom tillgång till

bättre tekniska, ekonomiska och administrativa resurser, ökade möjligheter

till utvecklingsarbete samt goda betingelser för att samla vidgad erfarenhet

och att åstadkomma samordning mellan skilda byggnadsuppgifter, bör enligt

min mening fristående byggnadskommittéer i fortsättningen icke nyinråt­

tas. I stället bör byggnadsstyrelsens organisation tillföras sådana förstärk­

ningar och ges sådan flexibilitet, att styrelsen kan förutsättas effektivt ge­

nomföra projekt av nämnda storleksordning.

När det gäller själva byggandet utgår jag från att byggnadsbyrån vid be­

hov skall kunna svara för även de största projekten. I likhet med utred­

ningen och ett antal remissinstanser finner jag däremot, att programarbetet

och ledningen av projekteringen kan fordra särskilda organisatoriska an­

ordningar. Jag kan i stort sett biträda utredningens förslag till lösning av

denna fråga. Möjlighet bör sålunda finnas att inom byggnadsstyrelsen för

mycket stora eller eljest särpräglade byggnadsprojekt inrätta speciella en­

heter vid sidan av den permanenta byråindelningen. Dessa enheters chefer

torde vanligen böra ges byggnadsråds ställning och efter förslag av byggnads­

styrelsen tillsättas av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill föreslår jag, att be­

myndigande lämnas Kungl. Maj :t att vid behov inrätta dylika tjänster. Er­

forderlig personal i övrigt på dessa speciella byråer bör lämpligen avdelas

från styrelsens permanenta byråer och då i första band från utrednings-

byrån och första projekteringsbyrån.

För närvarande bedömer jag behov föreligga av två speciella byråer. Med

hänsyn till bl. a. den nuvarande organisationen för utbyggnaden inom men­

talsjukvård och fångvård bör en sådan byrå inrättas för denna och därmed

jämförlig byggnadsverksamhet -—- andra projekteringsbyrån. Vidare bör en

byrå inrättas för i huvudsak universitets- och högskoleulbyggnaderna i Göte­

borg och Lund -— tredje projekteringsbyrån. Inom en snar framtid torde det

därjämte bli nödvändigt att inrätta en särskild projekteringsbyrå för i första

hand utbyggnaden av Stockholms universitet vid Frescati. Det bör ankomma

på byggnadsstyrelsen att närmare fördela projekteringsarbetet mellan de

olika byråerna, varvid praktiskt-organisatoriska synpunkter bör vara avgö­

rande.

I likhet med utredningen finner jag det ändamålsenligt, att för större

byggnadsföretag programkommittéer med företrädare för nyttjaren och and­

ra intressenter, i förekommande fall även kommunala, utses av Kungl. Maj :t.

I allmänhet torde det vara lämpligt, att den representant för byggnadssty­

relsen som jag förutsätter böra ingå i sådan kommitté, blir chefen eller even­

tuellt annan högre tjänsteman inom vederbörande projekteringsbyrå. Kom­

mittéernas behov av utredningspcrsonal bör, såsom jag förut antytt, huvud­

sakligen tillgodoses genom utredningsbvråns försorg. Härigenom erhålles

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

86

samordning mellan byggnadsstyrelsens programarbete och det programar­

bete, som bedrives av kommittéerna, liksom även kontinuitet i byggnads-

ärendenas handläggning. Det torde få ankomma på byggnadsstyrelseutred-

ningen att i sitt fortsatta arbete beakta denna fråga vid den mera ingående

bedömningen av personalbehovet inom utredningsbyrån.

Tillsättandet av en programkommitté bör enligt min mening icke inne­

bära, att byggnadsstyrelsens uppgifter rörande byggnadsärendena begränsas.

Styrelsen bör sålunda även i dessa fall göra vederbörande framställningar

till Kungl. Maj :t samt efter erforderligt samråd med kommittén svara för

projekteringen och byggandet.

Vad beträffar frågan om organisationen för bokföring och ekonomisk kon­

troll samt för kostnadsberäkning och efterkalkylering vill jag anföra föl­

jande.

Bokföring och ekonomisk kontroll är i nuvarande organisation förlagda

till administrativa byråns kameralavdelning samt till olika enheter inom

styrelsens tekniska byråer. Ett sådant system kan, då arbetsuppgifterna är av

mindre omfattning, i och för sig innebära vissa fördelar. Utredningen har

emellertid framhållit, att åtskilliga ganska betydande olägenheter är för­

enade med detta system och att dessa olägenheter kommer att ytterligare

accentueras vid den ökade arbetsvolym som väntas under 1960-talet.

I likhet med utredningen finner jag det synnerligen angeläget, att garan­

tier skapas för att verksledningen snabbt och effektivt skall kunna tillför­

säkras information om det ekonomiska läget beträffande byggnadsverksam­

het och fastighetsförvaltning. Lika viktigt är att en effektiv kostnadsöver-

vakning kan utövas och att tillfredsställande underlag erhålles för erforder­

liga kostnadsanalyser. Härför erfordras en effektivisering av bokföring och

redovisning, främst genom samordning av förekommande bokföringssystem

och en högre grad av mekanisering av bokföringsarbetet.

Organisatoriskt ställer dessa förhållanden krav på en större koncentra­

tion än f. n. i arbetets handhavande inom styrelsen. Jag biträder på grund

härav utredningens förslag, att de olika bokföringsenheterna skall samman­

föras till en ekonomiavdelning inom administrativa byrån. På denna avdel­

ning skall bl. a. ankomma att genom regelbundna rapporter hålla berörda

tekniska byråer informerade om medelsdispositioner och om den ekono­

miska ställningen för uppdrag och arbeten m. m.

Här avsedda åtgärder är emellertid endast att betrakta som ett första steg

mot en slutlig lösning av denna fråga. Ett fullföljande av omorganisationen

kräver en omsorgsfull och detaljerad planering av såväl bokföringssystemen

som de därmed sammanhängande rutinerna. Härför erfordras ytterligare in­

gående utredning, vilken enligt byggnadsstyrelseutredningens mening bör

anförtros åt en särskild sakkunnig. Jag kommer därför senare denna dag

att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla en sådan sakkunnig.

Under omställningsperioden kommer vidare olika övergångsanordningar i

fråga om bokföringens organisation att erfordras. I avbidan på resultatet

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

87

av utredningen är jag icke beredd att taga ställning till frågan om föränd­

ringar med avseende på attestskyldighet och utanordningsbeslut. Ett ställ­

ningstagande till förslaget att mindre ekonomiavdelningar eller motsvaran­

de anordningar skall bibehållas på de berörda tekniska byråerna bör av sam­

ma skäl anstå.

Enligt min uppfattning är det angeläget, att byggnadsstyrelsen tilldelas er­

forderliga resurser för att med tillräcklig omsorg kunna utföra de kostnads­

uppskattningar och kostnadsberäkningar, vilka skall ligga till grund för

Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut i byggnadsärenden. För ett ekonomiskt

byggande kan vidare analyser och delberäkningar erfordras för att belysa de

kostnadsmässiga konsekvenserna av olika alternativa lösningar. Såsom ut­

redningen påpekat bör också efterkalkyler verkställas. En med hithörande

arbete sammanhängande uppgift är slutligen att utarbeta byggnadskostnads-

index och index för kostnadsreglering av husbyggnadsentreprenader. Jag de­

lar utredningens uppfattning, att dessa uppgifter bäst torde lösas, om de

samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Då denna arbetsgrupp kom­

mer alt få betjäna eller eljest har samband med flera av styrelsens byråer,

tillstyrker jag utredningens förslag, att arbetsgruppen såsom en särskild

kalkylavdelning ingår i organisationen vid sidan av byråerna.

Däremot kan jag på av statskontoret anförda skäl icke biträda utredning­

ens förslag att en fristående organisationsavdelning inrättas som ett stabs­

organ åt verksledningen.

De olika byråernas interna organisation synes i allt väsentligt kunna lö­

sas enligt byggnadsstyrelseutredningens förslag.

Administrativa byrån bör lämpligen indelas i en allmän avdelning, en per­

sonalavdelning och en ekonomiavdelning, varvid den sistnämnda indelas i

en kameralsektion och en sektion för kostnadsbokföring. På byrån bör slut­

ligen styrelsens ombudsman vara placerad.

Utredningens förslag att utredningsbyrån (lokalplaneringsbyrån) indelas

i en planeringsavdelning och en programavdelning samt förses med en ge­

mensam expedition kan jag tillstyrka. Jag ansluter mig också till utredning­

ens uttalanden, att ett differentierat kunskaps- och erfarenhetsområde bör

vara representerat bland byråns personal och att såväl teknisk utbildning

inom olika fack som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt

erfarenheter av organisationsfrågor m. m. kan vara lämplig grund för hand-

havandet av olika uppgifter inom byrån. Härigenom räknar jag med att by­

råns inrättande skall vidga möjligheterna att överföra uppgifter från svår-

rekryterad personal med kvalificerad teknisk utbildning till andra personal­

kategorier.

Första projektcringsbyråns organisation bör enligt min mening lämpligen

anknyta till de i projekteringsarbetet deltagande huvudslagen av fackmän.

Varje fack bör bilda en avdelning inom byrån. Jag föreslår sålunda att by­

rån indelas i en arkitektavdelning, en byggnadsteknisk avdelning, en värme-,

ventilations- och sanitetsteknisk avdelning, eu elektroteknisk avdelning och

Kurigl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

88

en \äg- och vattenbyggnadsteknisk avdelning. Byrån bör härjämte i enlig­

het med byggnadsstyrelsens förslag förses med en avdelning för standardi­

serings- och utvecklingsarbete ävensom med ett gemensamt kansli.

Utredningen har ansett, att omfattningen och betydelsen av byggnadssty­

relsens projekterande och byggande verksamhet motiverar en organisation

som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Huvudde­

len av projekteringsarbetet förutsättes dock alltjämt skola utföras av utom­

stående konsulter. Emot dessa riktlinjer har jag intet att invända. Huruvida

det egna projekteringsarbetet bör bedrivas i ett särskilt projekteringskontor

eller direkt inom de olika avdelningarna är ett spörsmål, vartill jag nu icke

är beredd att taga ställning. Det synes mig lämpligt att utredningen, som

under sitt fortsatta arbete har att mera ingående undersöka personalbeho­

vet inom byrån, ytterligare överväger ifrågavarande organisationsspörsmål.

Byggnadsbyråns huvuduppgifter skall vara att, sedan bygghandlingar

mottagits från projekteringsorganet, utföra byggnadsföretagen genom entre­

prenör eller i egen regi. Egenregiverksamhetens omfattning har under se­

nare år avsevärt reducerats. En viss ytterligare minskning planeras av bygg­

nadsstyrelsen. Detta är enligt min uppfattning lämpligt. Det torde vidare

bora undersökas om inte verksamheten inom det elektrotekniska facket vt-

terligare bör krympas något.

Jag föreslår med avvikelse i vissa avseenden från utredningens för­

slag att byggnadsbyrån indelas i en entreprenadavdelning och en egen-

regiavdelning för byggnadsarbeten, en värme-, ventilations- och sanitets-

teknisk avdelning, en elektroteknisk avdelning och en allmän avdelning.

Såsom chef för allmänna avdelningen bör den av utredningen föreslagna bi­

trädande byggnadschefen fungera. I avdelningen bör kansliet inordnas. Till

entreprenadavdelningen bör en regional organisation för byggnadsledning och

byggnadskontroll anslutas samt till egenregiavdelningen liksom nu en ar-

betschefsorganisation. Frågan om antalet regionala enheter, deras närmare

uPPg1fter otc. ingår i byggnadsstyrelseutredningens uppdrag att vidare un­

dersöka.

Intendentsbyrån bör i enlighet med byggnadsstyrelseutredningens förslag

organiseras i en underhållsavdelning, uppdelad i fem underhållssektioner

samt en planerings- och upphandlingssektion, en fastighetsavdelning, en

hyresavdelning, en utrikesavdelning, en bränslekontrollavdelning och ett

gemensamt kansli. Djurgårdsnämndens återstående arbetsuppgifter förut­

sattes bli förlagda till den härför anpassade fastighetsavdelningen.

Jag bitrader byggnadsstyrelseutredningens förslag i fråga om kultur­

historiska byråns organisation samt vidare utredningens förslag att plan­

byrån skall indelas i en avdelning för samordning och information, en av­

delning för översiktlig planläggning, en allmän avdelning, en juridisk av­

delning och en expedition med arkiv. I detta sammanhang vill jag under­

stryka önskvärdheten av att bland planbyråns personal bör ingå olika slag

av fackmän med samhällsvetenskaplig och annan utbildning, vilka genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

89

sin kunskap och erfarenhet på skilda specialområden kan bidraga till ett

effektivt lagarbete för vidareutveckling av samhällsplaneringen.

Tekniska byrån bör enligt min mening, såsom utredningen föreslagit,

tills vidare organiseras i en allmän avdelning, en konstruktionsavdelning,

en materialavdelning och en expedition med ai'kiv. Med hänsyn till installa­

tionsteknikens betydelse i byggnadsverksamheten och för dess ekonomi för­

ordar jag emellertid att byggnadsstyrelseutredningen ytterligare undersöker

hur installationsfrågorna organisatoriskt skall handläggas inom byrån.

I det föregående har angivits huvuddragen i den planerade fördelningen

av projekteringsarbetet mellan första projekteringsbyrån och de speciella

byråerna —- andra och tredje projekteringsbyråerna. Det har vidare förut­

satts, att byggnadsstyrelsen skall äga från praktiskt-organisatoriska syn­

punkter bestämma den närmare arbetsfördelningen mellan de olika projek­

teringsbyråerna. Med hänsyn härtill får det även ankomma pa byggnads­

styrelsen att fixera byråernas organisation alltefler omfattningen och ka­

raktären av de arbetsuppgifter, som anförtros respektive byrå. Huvudprin­

cipen för de speciella byråernas organisation bör vara att de med avseende

på projekteringsuppgifterna skall byggas upp efter samma mönster som

första projekteringsbyrån och erhålla fackmän av skilda slag från denna.

När det gäller organisationen av andra projekteringsbyrån bör med beaktande

av redan bestående organisation och föreslagen överflyttning av personal

från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation två

avdelningar inrättas, nämligen en för programmerings- och projekterings-

ledning för mentalsjukvårdsbyggnader och en för fångvårdsbyggnader m. m.

Föreslagen personal i övrigt redovisas enligt huvudprincipen för organisa­

tionen på första projekteringsbyrån.

4. Byggnadsstyrelsens ledning m. m.

Jag anser det uppenbart att verksamhetens väsentligt ökade omfattning

och de olika uppgifternas alltmer komplicerade karaktär f. n. ställer be­

tydligt större fordringar på byggnadsstyrelsens ledning än förut. Det är

bl. a. angeläget, att tillräckliga resurser finnes för att tillse att erforderlig

samordning av de olika byråernas verksamhet kommer till stånd. Vidare

synes en fördelning på flera personer av sådana ledande, kontrollerande

och beslutande funktioner, vilka nu måste utövas av verkschefen ensam

och därför i längden måste bli alltför betungande för denne, inte längre

kunna anstå. En förstärkning av byggnadsstyrelsens ledning bör därför

enligt min mening ske.

Byggnadsstyrelseutredningen har övervägt två alternativ för en sådan

förstärkning. Det ena går ut på att en tjänst som överdirektör och souschef

skall inrättas och det andra innebär, att närmast under generaldirektören

skall finnas två tekniska direktörer. Utredningen har stannat för att f. n.

förorda det förra alternativet men samtidigt anfört, att en omprövning av

frågan framdeles kan bli påkallad. Behovet av en förstärkning av verkslcd-

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

90

ningen har i allmänhet understrukits vid remissbehandlingen och flera re­

missinstanser, däribland statskontoret, har ansett att alternativet med två

direktörer redan nu bör väljas.

Efter att ha övervägt de skilda för- och nackdelar, som är förenade med

de olika förslagen, har jag kommit till den uppfattningen, att organisatio­

nen av byggnadsstyrelsens ledning bör lösas efter de principer som föror­

dats av bl. a. statskontoret. Härvid bör behovet av samordning och gemen­

sam ledning av dels projektering och byggande, dels fastighetsförvaltning

och lokalplanering samt de administrativa och ekonomiska funktionerna

i första hand tillgodoses. Jag föreslår på grund härav att administrativa

hyrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån och kalkylavdelningen understäl­

les eu avdelningschef samt att första projekteringsbyrån, de för vissa större

objekt organiserade specialbyråerna och byggnadsbyrån samordnas under

en teknisk direktör. Kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska hyrån,

vilka huvudsakligen representerar styrelsens myndighetsuppgifter, anser jag

lämpligen böra direkt underställas generaldirektören. Jag har härvid be­

aktat att nämnda byråer kan komma att beröras av den i det föregående

föreslagna särskilda utredningen rörande den statliga organisationen av

samhällsplaneringen och därmed sammanhängande spörsmål.

I enlighet med nu gällande ordning bör generaldirektören i princip ha

ensam beslutanderätt i de ärenden, i vars prövning han deltar. Såsom le­

damöter i styrelsen skall ingå den tekniske direktören, avdelningschefen

och byråcheferna. Som ställföreträdare för generaldirektören bör, efter för­

slag a^ denne, förordnas tekniske direktören eller avdelningschefen.

Den nuvarande organisatoriska splittringen inom samhällsplaneringens

område motiverar enligt min uppfattning, såsom tidigare framhållits att

det till byggnadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning ges

en fastare form. Att en utredning rörande den statliga organisationen av

samhällsplaneringen in. m. kommer att tillsättas kan icke få utgöra något

hinder härför, eftersom en ändrad organisation inom området kan beräknas

bli genomförd först efter ett flertal år. Jag biträder sålunda byggnadsstyrel­

seutredningens förslag om inrättandet av byggnadsstyrelsens råd för sam­

hällsplanering. I rådet bör, liksom i dess nuvarande motsvarighet, ingå

representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantbrukssty-

relsen, lantmäteristyrelsen, skolöverstyrelsen, väg- och vattenbyggnadssty­

relsen, statens råd för samhällsforskning, Svenska stadsförbundet och Svens­

ka landskommunernas förbund.

Behov av ett permanent samarbetsorgan föreligger också i anslutning till

byggnadsstyrelsens uppgift att utfärda tekniska anvisningar till byggnads­

stadgan och därmed sammanhängande verksamhet. I överensstämmelse

med byggnadsstyrelseutredningens förslag bör därför ett byggnadsstyrel­

sens tekniska råd inrättas. Såsom utredningen föreslagit bör detta tills vi­

dare omfatta 16 ledamöter. Av dessa bör en ledamot representera vardera

statens råd för byggnadsforskning, Svenska arkitekters riksförbund, Sven­

ska väg- och vattenbyggares riksförbund, Värme-, ventilations- och sani-

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

91

letstekniska föreningen, Svenska elektroingenjörers riksförening, Svens­

ka byggnadsarbetareförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,

Svenska byggnadsindustriförbundet, Svenska stadsförbundet, Svenska lands­

kommunernas förbund, stadsarkitektföreningen och byggnadsinspektors-

föreningen samt två ledamöter representera de kooperativa och allmännyt­

tiga bostadsföretagen.

o

Nu nämnda ledamöter i de båda råden bör för en tid av högst tre ar xor-

ordnas av Kungl. Maj :t på förslag av byggnadsstyrelsen efter samråd med

vederbörande myndighet, organisation eller företag. Byggnadsstyrelsens ge­

neraldirektör bör vara ordförande i båda råden. Chefen för planbyrån bor i

denna sin egenskap vara vice ordförande och föredragande i rådet för sam­

hällsplanering samt chefen för tekniska byrån inneha samma funktioner

i tekniska rådet. Rådens behov av kansli anser jag kunna tillgodoses genom

de nämnda byråernas försorg. Byggnadsstyrelsen bör vidare ha möjlighet

att__vid sidan av råden eller som adjungerade ledamöter av dessa — till­

kalla särskilda sakkunniga och experter. Jag föreslår slutligen att till icke

statsanställda ledamöter i råden skall utgå särskild ersättning enligt grun­

der som torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

En tablå över den nu föreslagna organisationen för byggnadsstyrelsens

verksledning och byråindelning torde såsom bilaga (Bilaga 2) få fogas till

statsrådsprotokollet för denna dag.

5. Personalfrågor

Den nya organisationen av byggnadsstyrelsen förutsätter bl. a. inrättan­

de av ett betydande antal nya tjänster. Såsom jag tidigare föreslagit skall

verkets ledning förstärkas med två högre tjänster, nämligen en som tek­

nisk direktör och en som avdelningschef. Den tekniske direktören bör pla­

ceras i lönegraden B 5 och avdelningschefen i B 4. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att senare taga ställning till om innehavarna av dessa

tjänster skall vara extra ordinarie eller förordnas på viss tid. Genom denna

förstärkning av verksledningen torde behovet av ett särskilt arvode till ge­

neraldirektörens ställföreträdare bortfalla.

Jag har intet att erinra mot att en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1

inrättas på den nya kalkylavdelningen. Vidare förordar jag att på denna

avdelning inrättas två nya tjänster som förste byråingenjör alternativt förs­

te aktuarie i Ae 23.

Genom den nya byråindelningen erhåller chefen för den administrativa

byrån större ansvar och mera omfattande arbetsuppgifter än tidigare. Bl. a.

med hänsyn härtill bör hans tjänst i lönehänseende jämställas med chefs­

tjänsterna på övriga byråer och placeras i Bo 3. Vidare bör hans tjänstetitel

ändras till byggnadsråd. På administrativa byråns allmänna avdelning toi-

de vidare inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 24 och en tjänst som fors­

te byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör en befattning som kontorist i Ae 9

placeras på avdelningen. Befattningshavaren skall ha till uppgift att In tra­

lla avdelningschefen och tekniske direktören. Personalavdelningen bör för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år i 962

92

starkas med en förste byråsekreterare i Ae 21 samt två kontorsbiträden i reg­

lerad bcfordringsgång. Chefen för ekonomiavdelningen bör i enlighet med

styrelsens förslag vara byrådirektör i Ae 26. Chefen för kostnadsbokförings-

sektionen torde placeras i Ae 21 med tjänstetiteln förste revisor. På kame­

ralsektionen bör en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas. Övriga förslag till

nya tjänster på administrativa byrån anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Jag tillstyrker de föreslagna nya tjänsterna på utredningsbyrån, dock med

den modifikationen att tjänsterna bör vara extra-ordinarie i stället för, som

styrelsen begärt, ordinarie.

Chefen för första projekteringsbyrån torde liksom motsvarande befatt­

ningshavare på nuvarande utredningsbyrån vara placerad i Bo 3. 1 övrigt har

jag icke annan erinran mot de föreslagna nya tjänsterna på denna byrå än

att chefen för el-avdelningen bör vara avdelningsdirektör i Be 1 i stället för

byrådirektör i Ae 26. Vidare bör de av styrelsen för anstaltsbyrån begärda

två tjänsterna som förste byråingenjör i Ae 23 inplaceras på projekterings-

byråns byggnadstekniska avdelning respektive VVS-avdelning.

Mot styrelsens förslag till nya tjänster på byggnadsbyrån har jag ingen

annan erinran än att beteckningen på de fem nya tjänsterna i Ae 21 inom

distriktsorganisationen bör vara byggnadsinspektör. Den nuvarande chefen

för byrån är placerad i lönegraden Bp 4 med byggnadschefs tjänstetitel.

Vid uppkommande vakans bör tjänsten ändras till tjänst som byggnadsråd

i Be 3.

Styrelsens förslag till nya tjänster på intendentsbyråns underhållsavdel-

ning till st j rker jag, dock att tjänsten som kontorsbiträde bör placeras i reg­

lerad befordringsgång. Jag har heller icke något att erinra mot att på bräns-

lekontrollavdelningen inrättas en tjänst som maskinist i Ao 9 och en tjänst

som eldare i Ae 7. Utrikesavdelningen bör förstärkas med en kontor sskriva­

re i Ae 13 på grund av avdelningens ökade arbetsuppgifter för utrikesrep-

resentationens personalbostadsärenden. På hyresavdelningen bör inrättas

en tjänst som byråassistent i Ae 19 och en som kontorist i Ae 9.

I fråga om planbyrån föreslår jag inrättandet av en tjänst som kartbi­

träde och en som kontorsbiträde, båda i reglerad befordringsgång, på bv-

råns expedition.

Tekniska byråns chef bör vara överingenjör i Be 3 och chefen för by­

råns konstruktionsavdelning avdelningsdirektör i Be 1.

Vidare bör två tjänster som byggnadsråd i Be 3 inrättas för cheferna för

andra och tredje projekteringsbyråerna.

Mitt förslag innebär, att sammanlagt 52 nya tjänster nyinrättas hos

byggnadsstyrelsen.

Styrelsens förslag till extra-ordinariesättning av ett antal befintliga tjäns­

ter anser jag mig böra biträda. Vidare förordar jag ändrad lönegradsplace-

ring m. in. för ett antal befintliga tjänster. En översiktlig tablå över hela den

föreslagna personalorganisationen torde såsom bilaga få fogas till statsråds­

protokollet (Bilaga 3). I tablån har upptagits dels samtliga tjänster för vilka

kostnaderna avses skola bestridas från avlöningsanslaget, dels alla ordina­

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

93

rie tjänster samt extra-ordinarie tjänster i lägst lönegraden 21, för vilka

kostnaderna förutsättes komma att bestridas från byggnadsanslag.

Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande byggnadsstyrelsens perso­

naluppsättning, i vad de angår de olika befattningarnas lönegradsplacering,

har varit föremål för överläggningar mellan företrädare för kommunika­

tions- och civildepartementen samt vederbörande personalorganisationer och

därvid godtagits av organisationerna.

Kungl. Maj :t bör äga i den utsträckning, som erfordras i samband med

genomförandet av de av mig i det föregående förordade förslagen, uppföra

tjänster å övergångsstat och utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.

6. Anslagsfrågor

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens personal bestrides f.n. från dels av-

löningsanslag på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater

sker beträffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet och styrelsens

värmeledningspersonal, dels anslag till utredningar rörande tillämnade bygg­

nadsföretag m. in. på driftbudgeten, dels projekteringsanslag under fonden

för förlag till statsverket, dels byggnadsanslag å kapitalbudgeten, dels fas-

tighetsfondens utgiftsstat. Från byggnadsanslag bestrides kostnaderna för

huvuddelen av personalen på byggnadsbyrån förkottsvis enligt en av Kungl.

Maj :t fastställd stat, varvid i bokslutet för varje budgetår kostnaderna av

styrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen. För viss nu­

mera fast anställd personal på byggnadsföretag bestrides lönekostnaderna di­

rekt från byggnadsanslag. Även de kostnader, som bestrides från utrednings-

och projekteringsanslagen, fördelas slutligen om möjligt mellan vederbö­

rande byggnadsanslag. Även styrelsens omkostnadsanslag fördelas på två

omkostnadsstater på samma sätt som avlöningsanslaget.

Det nuvarande systemet för bestridande av avlöningar och omkostnader

är komplicerat och svåradministrerat. Byggnadsstyrelseutredningen har där­

för i förenklande syfte föreslagit, att all byggnadsstyrelsens personal skall

avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgeten eller enligt en av

Kungl. Maj :t fastställd förskottsstat. En följd härav skulle bl. a. bli att det

särskilda utredningsanslaget skulle slopas och vederbörande kostnader be­

stridas från avlöningsanslaget.

I likhet med riksrevisionsverket finner jag en förenkling på detta om­

råde önskvärd. Jag förordar därför, att avlöningskostnaderna för general­

direktören, tekniske direktören och avdelningschefen, kostnaderna för de

tvenne råden och kostnaderna för all personal på administrativa byrån, ut-

redningsbyrån, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tek­

niska byrån bestrides från avlöningsanslaget, dock att avlöningskostnader­

na för tre tjänster i Ae 9, Ae 10 och Ae 12 å intendentsbyrån alltjämt bör

bestridas från fastighetsfondens utgiftsstat. Jag delar vidare uppfattningen,

alt kostnaderna för projektering och byggande bör belasta byggnadsverk­

samheten och förordar i enlighet härmed att kostnaderna för all personal

inom projekteringsbyråerna, byggnadsbyrån, inklusive last anställda tjäns-

7

Bihang till riksdagens protokoll 1062. 1 samt. Nr 98

Kungt. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

94

temän som nu avlönas direkt från byggnadsanslag, och kalkylavdelningen

bestrides enligt förskottsstat, vilken fastställes av Kungl. Maj:t. Förskotts-

staten bör därvid kompletteras med en ordinariepost. De nuvarande pos­

terna för avlöningar till icke-ordinarie personal och för avlöningar till bi­

trädande ingenjörer och arkitekter m. fl. sammanslås till en förslagsvis be­

räknad post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Kost­

naderna enligt förskottsstaten bör i bokslutet för vederbörande budgetår

fördelas mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ännu

icke beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det

särskilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket.

Jag delar däremot icke uppfattningen, att det nuvarande utrednings-

anslaget bör slopas och ersättas med en särskild post till tillfällig personal

under avlöningsanslaget. Enligt min mening bör utredningsanslaget i stället

bibehållas med sin nuvarande konstruktion men bör belastas endast med

kostnaderna för utredningar, som utföres av experter och konsulter m. fl.

utanför styrelsen. Härigenom erhålles en strikt uppdelning mellan avlöningar

och omkostnader för styrelsens fasta personal å ena sidan och å den andra

en lättöverskådlig särredovisning av kostnaderna för konsultuppdragen på

utredningssidan. Jag förordar att utredningsanslaget upptages med oför­

ändrat belopp av 700 000 kr. för nästa budgetår.

Mitt förslag innebär vidare, att endast en stat upptages under ettvart av

anslagen till avlöningar och omkostnader och att personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen begränsas till att omfatta endast personal avlönad från

avlöningsanslaget och personal avlönad av byggnadsmedel.

Den personaluppsättning för byggnadsstyrelsen, som jag förordat i det

föregående, innebär att sammanlagt 307 tjänstemän kommer att avlönas

från avlöningsanslaget jämfört med 202 f. n. Avlöningskostnaderna — in­

klusive rörligt tillägg — för denna personal beräknar jag till 6 724 300 kr.

Härjämte tillstyrker jag byggnadsstyrelsens förslag om att sammanlagt 76 000

kr. ställes till styrelsens förfogande för att inom intendentsbyrån, planbyrån

och tekniska byrån användas för särskilda utredningar och arvoden till viss

expertis m. m. Jag biträder även förslaget om att 10 000 kr. anvisas för be­

stridande av ersättningar till icke statsanställda ledamöter av de rådgivan­

de organen. Liksom hittills bör för arvode till organisationsföredragande be­

räknas 1 200 kr. Anslagsposten Kompensation för höjda folkpensionsavgif­

ter beräknar jag till 103 500 kr. Vid bifall till mina förslag bör således av­

löningsanslaget upptagas med 6 915 000 kr. innebärande en ökning med

2 197 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Från omkostnadsanslaget skall i fortsättningen bestridas omkostnaderna

för de tjänstemän, som avses skola avlönas från styrelsens ordinarie avlö-

ningsanslag.

Byggnadsstyrelsen har vid beräkningen av omkostnadsanslaget använt en

schematisk beräkningsmetod, enligt vilken de olika anslagsposterna räknas

upp i stort sett i direkt proportion till det ökade antalet tjänster. I de fall där

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

95

någon mera exakt beräkningsmetod icke står till buds har jag i princip intet

att erinra häremot. Uppräkningsprocenten bör dock justeras med hänsyn till

att jag förordat inrättandet av ett mindre antal tjänster än det av byggnads­

styrelsen äskade.

I enlighet härmed beräknar jag för sjukvård in. m. — inberäknat den tidi­

gare särskilda anslagsposten för värmeledningspersonalen — ett belopp av

25 000 kr., vilket innebär en ökning med 8 300 kr. i förhållande till inneva­

rande budgetår. Anslagsposten till reseersättningar bör höjas med 71 000 kr.

till 190 000 kr. Av höjningen utgör 7 500 kr. en automatisk uppräkning till

följd av höjda traktamenten.

Delposten till bränsle, lyse och vatten torde höjas med 5 500 kr. till 40 000

kr. på grund av utökade lokaler och höjda bränslekostnader.

Delposten till övriga expenser bör räknas upp generellt med 120 800 kr. för

styrelsens ordinarie, löpande expenser. Härjämte beräknar jag dels ett en­

gångsbelopp av 40 000 kr. för nyanskaffning av möbler m. in. för de 28 helt nya

tjänster, som jag tidigare föreslagit till inrättande under avlöningsanslaget,

dels ett belopp av 10 000 kr. som bidrag till statens betongkommitté, vilket

tidigare bestritts av förskottsmedel. I enlighet med vad byggnadsstyrelsen

föreslagit i särskild skrivelse -— av vilken riksdagens vederbörande utskott

torde beredas tillfälle att taga del — beräknar jag en ökning för särskilda

anläggningar med 34 000 kr., varav 28 000 kr. utgör engångsbelopp. Ett för

innevarande budgetår beräknat engångsbelopp av 49 000 kr., varav 45 000

kr. för särskilda anläggningar, utgår. Delposten ökar således enligt mitt för­

slag med 156 200 kr. till 543 000 kr.

Anslagsposten till publikationstryck bör i enlighet med byggnadsstyrel­

sens förslag räknas upp med 6 000 kr. till 18 000 kr. Till följd härav bör pos­

ten Särskilda uppbördsmedel beräknas till 15 000 kr. eller 5 000 kr. högre än

för innevarande budgetår, vilket medför en motsvarande minskning av me­

delsbehovet.

I enlighet med vad jag sålunda anfört torde byggnadsstyrelsens omkost-

nadsanslag böra uppföras med (559 000 -f- 242 000) 801 000 kr.

III. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. besluta om avveckling av djurgårdsnämnden från och

med den 1 juli 1964 och överförande av dess kvarstående

uppgifter till byggnadsstyrelsen i enlighet med vad jag före­

slagit i det föregående;

II. godkänna av mig i det föregående föreslagna riktlinjer

för omorganisation av byggnadsstyrelsen;

III. bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningen för byggnadsstyrelsen som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående;

Kungl. Maj. ts proposition nr 98 år 1962

96

IV. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsan-

ordningar som erfordras i anledning av omorganisationen;

V. godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

vis ...............................................................................

1

365 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis....................................

11

200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 3 884 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 1 549 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................................................. 103 500

Summa kr.

6

915 000

VI. för budgetåret 1962/63 å driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln anvisa

a) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

6

915 000 kr.,

b) till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 801

000

kr.,

c) till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlå­

tas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Bo Järmark

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

97

Bilaga 1

Tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation

Inten­

dents

byrån

Kultur­

historiska

byrån

Utred-

nings-

byrån

Admini­

strativa

byrån

Plan-

Bygg-

nads-

Värme-

tekniska

avdel­

ningen

G eneraldirektör

Rådet för översikt­

lig planläggning

Tablå över förslaget till ny organisation för byggnadsstyrelsen

«©

00

l:a pro-

Plan-

2: a pro-

jckte-

rings-

byrån

Tek­

niska

byrån

Inten-

dents-

byrån

Kultur­

histo­

riska

byrån

Utred-

nings-

byrån

3:e pro-

Kalkyl-

avdel-

ningen

nads-

Admi-

nistra-

tiva

byrån

Teknisk direktör

Avdelningschef

Ev. en yt­

terligare

projekte-

ringsbyrå

Generaldirektör

Byggnadsstyrelsens råd

för samhällsplanering

Byggnadsstyrelsens tek­

niska råd

ta

a

a

ta

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^{r 98}

å ^r

1962

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

99

Bilaga 3

Tablå över tjänster hos byggnadsstyrelsen efter omorganisationen

(exkl. extra ordinarie och extra tjänster i A 1—20

på förskottsstat)

Personal avlönad från avlöningsanslag

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

1 Generaldirektör........................ Bp

6

1 Teknisk direktör .... Be 5 eller Bp 5

1 Avdelningschef.......... Be 4 eller Bp 4

Administrativa byrån

1 Byggnadsråd.............................. Bo 3

Allmänna avdelningen

1 Avdelningsdirektör .................... Bo 1

1 Byrådirektör................................ Ae 24

1 Förste byråsekreterare............... Ae 23

1 Förste byråsekreterare................ Ae 21

1 Byråingenjör................................ Ag 21

1 Maskinchef.................................... Ae 17

1 Kontorist .................................... Ao 9

1 Kontorist .................................... Ae 9

1 Reparatör.................................... Ag 9

1 Kontorsbiträde...................... A 1—5

Personalavdelningen

1 Byrådirektör ............................ Ae 26

1 Byrådirektör ............................ Ao 24

1 Förste byråsekreterare .......... Ae 21

1 Förste biblioteksassistent .... Ae 13

1 Förste kansliskrivare............... Ae 12

1 Materialförvaltare .................... Ae 10

1 Kansliskrivare........................... Ao 10

1 Kontorist.................................... Ae 9

2 Förste expeditionsvakter .... Ao 9

1 Kanslibiträde............................. Ao 7

4 Kanslibiträden ........................ Ae 7

3 Expeditionsvakter................... Ao 7

7 Expeditionsvakter.................... Ae 7

1 Expeditionsvakt........................ Ag 7

23 Kontorsbiträden .................. A 1—5

Ombudsmannaavdelningen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

Ekonomiavdelningen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

Antal och tjänstebenämning

1

Lönegrad

Kostnadsbokföringssektionen

1 Förste revisor............................. Ae 21

1 Kamrerare................................. Ao 17

1 Kamrerare.................................. Ae 17

2 Bokhållare.................................. Ae 15

2 Kontorsskrivare............

Ae 13

1 Förste kansliskrivare ........ Ae 12

1 Kansliskrivare ......................... Ae 10

6

Kontorister................................. Ae 9

1 Kanslibiträde........................... Ao 7

6

Kanslibiträden......................... Ae 7

1 Kanslibiträde.......................... Ag 7

3 Kontorsbiträden....................A 1—5

Kameralsektionen

1 Byrådirektör............................. Ao 24

1 Förste byråsekreterare............. Ao 23

1 Förste byråsekreterare............. Ae 21

1 Kamrerare................................. Ae 17

1 Kanslist.......................... Af 9-—Ae 13

1 Kassör........................................ Ao 12

1 Kansliskrivare .......................... Ao 10

1 Kontorist .................................. Ao 9

3 Kontorister................................ Ae 9

1 Kanslibiträde............................ Ao 7

4 Kanslibiträden.......................... Ae 7

6

Kontorsbiträden.................... A 1—5

Utredningsbyrån

1 Byggnadsråd.............................. Be 3

Kansliet

1 Förste byråsekreterare.............. Ao 23

1 Amanuens...................... Af 15—Ae 19

1 Förste kansliskrivare................ Ae 12

1 Kansliskrivare .......................... Ae 10

2 Kontorister................................ Ag 9

1 Kontorsbiträde...................... A 1—5

Planering

1 Avdelningsdirektör .................. Be 1

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 98 år 1962

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

1 Byrådirektör............................... Ae 24

1 Byrådirektör............................... Ag 24

1 Förste byråsekreterare.............. Ae 23

1 Ingenjör.......................... högst Ae 15

1 Kontorsbiträde...................... A 1—5

Programmering

1 Avdelningsdirektör .................. Be 1

1 Byrådirektör............................... Ao 26

1 Byrådirektör................................ Ae 26

2 Byrådirektörer........................... Ae 24

1 Byråingenjör.............................. Ae 21

1 Byråingenjör.............................. Ag 21

Intendentsbyrån

1 Byggnadsråd.............................. Bo 3

Kansliavdelningen

1 Förste byråsekreterare.............. Ae 23

l Amanuens...................... Af 15—Ae 19

1 Kansliskrivare .......................... Ae 10

1 Kontorist .................................. Ao 9

3 Kanslibiträden.......................... Ae 7

2 Kontorsbiträden .................. A 1—5

Vnderhållsavdelningen

1 Avdelningsdirektör..................... Be 1

Underhållsseklion 1

1 Byrådirektör................................ Ae 24

1 Förste byråingenjör................... Ao 23

1 Byråingenjör................................ Ao 21

2 Byråingenjörer............................ Ae 21

1 Byråingenjör................................ Ag 21

1 Byråingenjör................................ Ao 19

Underhållssektion 2

1 Byrådirektör................................ Ae 24

1 Förste byråingenjör................... Ao 23

1 Byråingenjör................................ Ao 21

2 Byråingenjörer........................... Ae 21

1 Byråingenjör................................ Ao 19

1 Byråingenjör................................ Ae 19

Underhållssektion 3

1 Byrådirektör................................ Ae 24

1 Förste byråingenjör................... Ao 23

2 Byråingenjörer............................ Ae 21

1 Byråingenjör................................ Ag 21

1 Byråingenjör................................ Ao 19

1 Ingenjör.......................... högst Ae 15

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

Underhållssektion 4

1 Byrådirektör............................. Ao 24

1 Förste byråingenjör ................. Ao 23

1 Förste byråingenjör.................. Ae 23

2 Byråingenjörer.......................... Ae 19

Underhållssektion 5

1 Byrådirektör............................. Ao 24

1 Intendent.................................. Ae 23

1 Byråingenjör.............................. Ae 21

1 Byråingenjör.............................. Ag 19

1 Kanslibiträde ............................ Ae

7

Planerings- och upphandlingssektionen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

1 Förste byråingenjör.................. Ae 23

3 Byråingenjörer.......................... Ae

21

1 Byråingenjör.............................. Ael

9

1 Ingenjör...................................... Ae 17

1 Kanslibiträde ............................ Ao 7

1 Kontorsbiträde...................... A 1

—5

Fastighetsavdelningen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

1 Förste byråingenjör.................. Ao 23

1 Byråingenjör.............................. Ag 19

1 Bokhållare.................................. Ae 15

2 Kansliskrivare .......................... Ae 10

1 Kontorist|.................................. Ao 9

1 Kontorist .................................. Ae 9

Bränslekontrollavdelningen

1 Avdelningsdirektör .................. Be 1

1 Inspektör .................................. Ae 24

1 Förste byråingenjör.......... Ae 21/Ag 23

1 Byråingenjör.............................. Ae 21

2 Underinspektörer...................... Ae 19

3 Underinspektörer...................... Ae 17

1 Kontorist .................................. Ao 9

2 Maskinchefer.............................. Ao 13

1 Förste maskinist ...................... Ao 11

2 Förste reparatörer .................... Ae 10

1 Förste reparatör

1

...................... Ae 10

4 Maskinister................................ Ao 9

1 Maskinist .................................. Ae 9

2 Reparatörer .............................. Ae 9

2 Värmeskötare............................ Ae

8

2 Eldare ........................................ Ae 7

Hyresavdelningen

1 Fastighetsintendent.................. Ae 26

2 Förste byråsekreterare.............. Ae 23

1 Tjänsten omprövas vid uppkommande vakans.

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

1 Förste byråingenjör................ Ae 23

1 Amanuens...................... Af 15—Ae 19

1 Byråassistent ............................. Ae 19

1 Kontorsskrivare......................... Ag 13

1 Förste kansliskrivare ................ Ae 12

2 Kontorister.................................. Ae 9

2 Kanslibiträden.............................Ao 7

1 Kanslibiträde .............................. Ae 7

2 Kontorsbiträden .................. A 1—5

Ulrikesavdelningen

1 Avdelningsdirektör .................... Bo 1

1 Byrådirektör.................................Ae 24

2 Byråingenjörer............................. Ae 21

1 Amanuens...................... Af 15—Ae 19

1 Bokhållare.................................... Ae 15

1 Kontorsskrivare......................... Ae 13

1 Kontorist .................................... Ae 9

1 Kanslibiträde ............................. Ao 7

1 Kontorsbiträde...................... A 1—5

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

Kulturhistoriska byrån

1 Byggnadsråd.............................. Bo 3

Expeditionen, arkivet

1 Kansliskrivare .......................... Ao 10

1 Kontorist .................................... Ae 9

1 Kanslibiträde ............................. Ae 7

1 Kontorsbiträde...................... A 1—5

Avdelningen för utredning och information

1 Avdelningsdirektör .................... Bo 1

1 Byrådirektör................................ Ae 24

1 Intendent.................................... Ag 23

Avdelningen för granskning

1 Byrådirektör................................ Ae 26

1 Byrådirektör................................ Ao 24

1 Intendent .................................... Ag 23

Planbyrån

1 Byggnadsråd................................ Bo 3

Expeditionen, arkivet

1 Kansliskrivare ............................ Ao 10

1 Kansliskrivare ............................ Ae 10

1 Kontorist .................................... Ae 9

2 Kanslibiträden............................ Ao 7

1 Kartbiträde .......................... A 3—7

2 Kontorsbiträden .................. A 1—-5

Avdelningen för samordning och

information

1 Avdelningsdirektör .................. Bo 1

1 Byrådirektör.............................. Ao 24

1 Byrådirektör.............................. Ag 24

1 Förste byråsekreterare.............. Ae 23

1 Förste byråsekreterare.............. Ag 21

1 Byråingenjör............................... Ag 21

1 Kontorsbiträde...................... A 1—5

Avdelningen för översiktlig planläggning

1 Avdelningsdirektör.................... Be 1

1 Byrådirektör................................ Ao 26

1 Byrådirektör.................................Ae 26

1 Byrådirektör.................................Ae 24

1 Byrådirektör................................ Ag 24

Allmänna avdelningen

1 Avdelningsdirektör .................... Bo 1

1 Byrådirektör................................. Ao 26

2 Byrådirektörer.............................Ae 24

1 Intendent .................................... Ae 21

Juridiska avdelningen

1 Byrådirektör................................ Ao 26

1 Byrådirektör.................................Ae 26

1 Förste byråsekreterare................ Ag 21

1 Amanuens...................... Af 15—Ae 19

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

Tekniska byrån

1 Överingenjör.............................. Be 3

Expeditionen, arkivet

1 Kontorist .................................. Ae 9

1 Kanslibiträde ............................ Ae 7

1 Kontorsbiträde...................... A 1—5

Allmänna avdelningen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

1 Förste byråsekreterare.................Ae 23

1 Ingenjör...................................... Ae 17

1 Kanslibiträde ............................ Ao 7

Konstruktionsavdelningcn

1 Avdelningsdirektör .................. Be 1

2 Byrådirektörer.......................... Ae 26

1 Byrådirektör.............................. Ae 24

1 Förste byråingenjör.................. Ae 23

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Materialavdelningen

1 Avdelningsdirektör .................. Be

1

2

Byrådirektörer.......................... Ae 26

1 Förste byråingenjör.................. Ae 23

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

1 Byråingenjör.............................. Ae 21

1 Ingenjör.......................... högst Ae 15

1 Institutionsbiträde .............. A

1—5

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

Personal avlönad från förskottsstat

Ordinarie tjänster samt extra ordinarie tjänster i lägst lönegrad A 21

Kalkylavdelningen

1 Avdelningsdirektör ................. Be 1

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

2 Förste byråingenjörer.............. Ae 23

2 Förste byråingenjörer/förste ak-

tuarier........................................ Ae 23

3 Byråingenjörer.......................... Ae 21

Första projekteringsbyrån

1 Byggnadsråd.............................. Bo 3

Kansliet

1 Förste byråsekreterare.............. Ae 23

1 Förste byråsekreterare.............. Ae 21

Arkitektavdelningen

1

Avdelningsdirektör

1 Byrådirektör........

8

Byrådirektörer ...

2

Byrådirektörer ...

1 Byrådirektör..........

1 Intendent............

2 Intendenter ........

Byggnadstekniska avdelningen

1 Avdelningsdirektör .................. Be 1

3 Byrådirektörer......................... Ae 26

2 Byrådirektörer.......................... Ae 24

1 Intendent.................................. Ae 23

2 Förste byråingenjörer.............. Ae 23

5 Byråingenjörer......................... Ae 21

V V

S-avdelningen

1 Avdelningsdirektör .................. Be 1

2 Byrådirektörer.......................... Ae 26

1 Byrådirektör.............................. Ae 24

2 Förste byråingenjörer.............. Ae 23

2 Byråingenjörer......................... Ae 21

El-avdelningen

1

Avdelningsdirektör .................... Be

1

1 Byrådirektör................................ Ae 24

1 Förste byråingenjör.................... Ae 23

1 Byråingenjör................................ Ae 21

Vo V-avdelningen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

Standardisering m. m.

1 Byrådirektör................................ Ae 26

2

Byråingenjörer............................ Ae

21

Andra projekteringsbyrån

1 Byggnadsråd................................ Be 3

Avdelningen för programmering och projek-

teringsledn ing (mentalsjukvård)

1 Avdelningsdirektör .................... Bo 1

2

Byrådirektörer............................ Ae 26

1 Förste byråingenjör.................... Ae 23

Avdelningen för programmering och projek-

teringsledning (fångvård, ungdomsvård,

alkoholistvård m. m.)

2

Byrådirektörer............................Ae 26

1 Förste byråingenjör................. Ae 23

1 Byråingenjör............................. Ae 21

Tredje projekteringsbyrån

1 Byggnadsråd.............................. Be 3

Byggnadsbyrån

1 Byggnadschef ......................... Bp 4

(vid uppkommande vakans ändras

tjänsten till byggnadsråd Be 3)

........ Bo 1

........ Ao 26

........ Ae 26

........ Ae 24

Ae 21/Ag 24

........ Ao 23

........ Ae 23

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Allmänna avdelningen

1 Avdelningsdirektör (tillika bygg­

nadschefens stf)...................... Be 1

1 Byrådirektör............................. Ae 24

1 Kontorist .......................... Ao 7/Ae 9

Entreprenadavdelningen

1 Avdelningsdirektör ................. Be 1

1 Byrådirektör............................. Ae 26

1 Byrådirektör............................. Ae 24

7 Byråingenjörer......................... Ae 21

Egenregiavdelningen

1 Byrådirektör............................. Ae 26

1 Byrådirektör.............................. Ae 24

3 Byråingenjörer......................... Ae 21

2 Kontorsbiträden .................. A 1—5

VV S-avdelningen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

1 Byrådirektör.............................. Ae 24

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

1 Förste byråingenjör........................ Ae 23

8 Byråingenjörer............................... Ae 21

Antal och tjänstebenämning

Lönegrad

El-avdelningen

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

2 Byrådirektörer.......................... Ae 24

3 Byråingenjörer...................... Ae 21

Distriktsorganisationen

Entreprenad

3 Förste Byggnadsinspektörer ... Ae 24

4 Byggnadsinspektörer................ Ae 23

8 Byggnadsinspektörer................ Ae 21

Egen regi

1 Byrådirektör.............................. Ae 26

2 Arbetschefer.............................. Ae 24

Anm.

44 tjänster som kontorsbiträde i A 1—5, varav 33 under avlöningsanslaget, är placerade

i Ao 5.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

Innehållsf ör teckning

A. Avveckling av djurgårdsnämnden..................................................

3

I. Inledning................................

1. Utredningsuppdraget m. m

2. Djurgårdsnämndens nuvar

nisation m. m......................

II. Djurgårdsnämndsutredningen

2. Omorganisationens genomförande m. m...............................

III. Yttrandena..................................................................................

jj

B. Byggnadsstyrelsens organisation......................................................

14

I. Inledning......................................................................................

14

1. Utredningsuppdraget m. m....................................................

14

2. Byggnadsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter och orga­

nisation m. m...........................................................................

16

II. Byggnadsstyrelseutredningen ................................................. 20

1

. Allmänt angående byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter m.m.

20

2. Verksledning.......................................................................... 22

3. Byråindelning m. m................................................................ 23

Permanenta byråer .............................................................. 23

Särskilda byråer .................................................................. 26

Rådgivande organ.................................................................. 27

Organisation för vissa arbetsuppgifter .............................. 29

Bokföring och ekonomisk kontroll.................................. 29

Framställningar till Kungl. Maj:t..................................

31

Kostnadsberäkning och efterkalkylering ......................

31

Sammanfattning ..................................................................

32

4. De olika byråernas organisation i stort..............................

33

5. Personalfrågor ......................................................................

39

6

. Anslagsfrågor..........................................................................

41

III. Yttrandena.....................................................................................

42

C- Byggnadsstyrelsens anslagsframställning ........................................ 56

1- Byggnadsstyrelsen: Avlöningar..........................................

57

2. Byggnadsstyrelsen: Omkostnader ......................................

73

D.

Departementschefen..........................................................

75

I. Avveckling av djurgårdsnämnden .............................................

75

II. Omorganisation av byggnadsstyrelsen......................................... 78

1. Vissa organisationsfrågor rörande samhällsplaneringen... .

78

2. Allmänt rörande byggnadstyrelsens organisation................. 82

3. Byråorganisationen m. m.......................................................... 84

4- Byggnadsstyrelsens ledning m. m............................................ 89

O⁰5

0

5^{^}w

w

5. Personalfrågor ....................................................................... 91

6

. Anslagsfrågor.......................................................................... 93

III. Hemställan.................................................................................. 95

Bilaga 1. Tablå över byggnadsstyrelsens nuvarande organisation .. 97

Bilaga 2. Tablå över förslaget till ny organisation för byggnadssty­

relsen ....................................................................................... 98

Bilaga 3. Tablå över tjänster hos byggnadsstyrelsen efter omorgani­

sationen ................................................................................... 99

Kungl. Maj:ts proposition nr 98 år 1962

105

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620298