Prop. 1963:113

('angående anslag för budget\xad året 1963/64 till Nordiska museet m.m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

1

Nr 113

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budget­

året 1963/64 till Nordiska museet m.m.; given Stock­ holms slott den 15 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds­ protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet såsom en särskild stiftelse avskiljes Skansen med därtill hörande egendom. Enligt ett mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet träf­ fat avtal, som föreslås skola godkännas, skall till den nya stiftelsen tillskjutas en miljon kr. av staten och två miljoner kr. av staden. Stiftelsen Skansen skall bygga vidare på och utveckla det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med stiftelsen Nordiska museet.

Samtidigt föreslås, att staten skall överta det ekonomiska ansvaret för verk­ samheten vid Nordiska museet, som tills vidare skall bedrivas i stiftelseform. Förslaget innebär en höjning av statsbidraget till verksamheten för nästa bud­ getår från 656 000 kr. till 3 045 000 kr. Därjämte förordas en medelsanvisning av

3

300

000

kr. som engångsbidrag för att täcka bl. a. driftunderskott för tiden

t. o. m. den 30 juni 1963.

För budgetåret 1963/64 äskas alltså sammanlagt 7 345 000 kr., varav 4 300

000

kr. utgör engångsanvisningar.

1

—

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 113

Kungl. Maj ris proposition nr 113 år 1963

3

I. Inledning

Vid min anmälan till 1962 års riksdag av frågan om statsbidrag för budgetåret 1962/63 till Nordiska museet förklarade jag mig vilja överväga frågan om en översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer. I det av riks­ dagen godkända utlåtandet framhöll statsutskottet, att en översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer syntes påkallad bl. a. med hänsyn till att grunderna för statens stöd till museet icke omprövats sedan år 1929 (prop. 1962:1, bil.

10

; SU 42; Rskr 126).

Den

12

juli 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i samråd med Nor­

diska museets nämnd och övriga berörda intressenter verkställa översyn av Nor­ diska museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer samt att till Kungl. Majd, inkomma med de förslag, vartill sagda översyn kunde giva anledning.

Statskontoret har med skrivelse den

8

mars 1963 överlämnat en promemoria

angående Nordiska museets och Skansens framtida verksamhetsformer och finansiering.

Vidare har företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad samt stiftelsen Nordiska museet, under förutsättning av godkännande av Kungl. Maj:t och Stockholms stadsfullmäktige, den 13 mars 1963 träffat avtal angående riktlinjer för bildande av en stiftelse, kallad stiftelsen Skansen.

I detta sammanhang torde även böra anmälas, att Nordiska museets nämnd inkommit med vissa skrivelser rörande bl. a. anslag för budgetåret 1963/64.

II. Nordiska museets tillkomst och verksamhet

År 1879 erbjöd sig filosofie doktorn Artur Hazelius att till staten på vissa vill­ kor överlämna den av honom hopbragta s.k. Skandinavisk-etnogra­ fiska samlingen. Kungl. Maj:t och riksdagen avböjde emellertid anbudet. Som skäl mot statens övertagande av museet anförde dåvarande chefen för eck­ lesiastikdepartementet huvudsakligen, att de uppställda villkoren syntes »dels öfver höfvan inskränka Eders Kongl. Maj:ts rätt att förordna om förvaltningen av en offentlig institution, dels lägga på staten bördor utan tillbörlig rätt för statens målsmän att dem begränsa».

Hazelius överlämnade sedermera, den 18 april 1880, sina samlingar till en för ändamålet bildad självständig institution under särskild styrelse. Samlingarna skulle enligt dennes vilja under all framtid och i alla väsentliga delar orubbad uti Sveriges huvudstad förvaras, vårdas och förevisas.

Kungl. Maj:t har den 29 april 1938 fastställt stadgar för stiftelsen Nor­ diska museet. Enligt stadgarna »skall museet jämte därtill hörande in­ rättningar vara ett hem för minnen ur det svenska folkets liv med särskild upp­

5

Styrelsen för stiftelsen Nordiska museet, Nordiska museets nämnd, består av sju ledamöter, av vilka en utses av Kungl. Maj:t. Chef för museet och dess in­ rättningar är en styresman, tillika ledamot av nämnden.

Verksamheten har följande organisation. Under styresmannen sorterar — di­ rekt eller indirekt — femton avdelningar för den kulturhistoriska och en för den naturhistoriska verksamheten. Härtill kommer forsknings- och undervis­ ningsverksamhet vid institutet för folklivsforskning under ledning av en inför styresmannen ansvarig professor. Program- och serviceverksamhet på Skansen ombesörjes genom sju enheter underställda en ekonomidirektör. Vidare bedrives restaurangrörelse på Skansen under ledning av en restaurangkommitté. Denna består av styresmannen, ekonomidirektören, chefen för restaurangen samt såsom ordförande en utomstående sakkunnig.

De av stiftelsen Nordiska museet disponerade anläggningarna utgör ur eko­ nomisk och administrativ synpunkt en enhet. Den ekonomiska förvaltningen är gemensam och handhaves av den inför nämnden och styresmannen ansvarige ekonomidirektören.

Antalet befattningshavare med heltidstjänstgöring uppgår till 90 vid museet och institutet för folklivsforskning samt till

88

vid Skansen. För skilda arbets­

uppgifter — främst vakthållning på Skansen — tillkommer personal med del­ tidstjänstgöring motsvarande ca 65 heltidstjänster. Härutöver kommer av ar­ betsmarknadsstyrelsen avlönade arkivarbetare, för närvarande 36 vid museet och 3 vid institutet för folklivsforskning. För drift och tillsyn av stiftelsens övriga anläggningar samt för restaurangrörelsen på Skansen finns dessutom viss personal.

I fråga om anställningsförhållanden samt löne- och pensionsvillkor tillämpas i huvudsak samma bestämmelser som gäller för motsvarande befattningshavare i statlig tjänst.

Vid oförändrad verksamhet och organisation beräknas med museiverksam­ heten förbundna utgifter (exkl. Skansens) budgetåret 1963/64 uppgå till om­ kring 3 730 000 kr.

III. Museiverksamhetens nuvarande finansiering

A. Statens bidrag

Alltsedan år 1875 har av statsmedel utgått bidrag till museiverksamheten, för vilket ändamål uppförts anslag å riksstaten under åttonde huvud­ titeln. Detta grundanslag till museet har vid olika tillfällen förstärkts genom särskilda tilläggsanslag till löneförbättring, lönetillägg respektive dyrtidstillägg åt viss personal.

Användningen av grundanslaget till museiverksamheten var ursprungligen ej närmare reglerad. Först genom beslut av 1929 års riksdag har grundbidraget 1* —

Bihang till riksdagens protokoll 10 G3

.

1 samt

.

Nr 113

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

7

museets tjänstemän, som föranletts av den då vidtagna provisoriska regleringen av statstjänstemännens löner. I konsekvens härmed har vid bestämmandet fr. o. m. sistnämnda budgetår av bidraget till museet beaktats de löneökningar, som varit en följd av vidtagna höjningar av statstjänstemännens lönenivå.

Från och med budgetåret 1938/39 har som en särskild anslagspost under bi­ dragsanslaget upptagits ett särskilt belopp — ursprungligen om 50 000 kr. — till undersökning av äldre svensk folkkultur och folktradition, vartill bidrag tidi­ gare utgått av lotterimedel. Här avsedda undersökningar skall bedrivas i enlig­ het med av vitterhetsakademien godkänd plan.

Verksamheten vid institutet för folklivsforskning finansierades åren 1946— 1948 dels genom enskilda bidrag, dels genom anslag av lotterimedel. Från och med budgetåret 1948/49 uppfördes 22 000 kr. som ett anslag under åttonde hu­ vudtiteln att tillföras institutet via Stockholms högskola. Anslaget har sedermera höjts och utgår sedan budgetåret 1958/59 med 48

200

kr. för år. Från och med

budgetåret 1960/61 har bidraget uppförts såsom en särskild anslagspost.

Nu nämnda bidrag utgår från anslaget Bidrag till Nordiska museet, som för innevarande budgetår är uppfört med 656 000 kr. och disponeras på följande sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

1

. Bidrag till avlöningar åt museets tjänstemän ................................. 518 700

2

. Bidrag till undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och folktradition .......................................................................................... 89100

3. Bidrag till undervisnings- och forskningsverksamhet vid museets institut för folklivsforskning ............................................................... 48 200

Summa kr. 656

000

Från anslag på driftbudgeten uppbar stiftelsen under budgetåren 1951/57 särskilda bidrag för omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom museibyggnaden på Lejonslätten.

Av lotterimedel har stiftelsen — såsom redan nämnts — tidigare er­ hållit bidrag till bl. a. verksamheten vid institutet för folklivsforskning. Från denna fond har stiftelsen vidare år 1954 tilldelats 30

000

kr. för Svindersvik. Där­

jämte har stiftelsen åren 1960 och 1962 för uppförande av vissa anläggningar på Skansen erhållit bidrag av lotterimedel om sammanlagt 1 300

000

kr.

B. Nordiska museets egna medel

Fondkapitalet beräknas per den 31 december 1962 utgöra 3 637 000 kr. För budgetåret 1963/64 beräknas den för museiverksamheten disponibla avkast­ ningen uppgå till 139 300 kr.

Inkomsterna av stiftelsens verksamhet (utom Skansen) beräknas under nästa budgetår uppgå till följande belopp.

IV. Statskontorets synpunkter

Statskontoret erinrar inledningsvis om att stiftelsen Nordiska museets anlägg­ ningar från organisatoriska och ekonomiska synpunkter för närvarande utgör en enhet under gemensam ledning av Nordiska museets nämnd.

Med avseende på verksamhetens karaktär framhåller statskontoret i huvud­ sak följande.

Det råder ett nära samband mellan de olika anläggningar, som står under stif­ telsens förvaltning. Verksamheten är emellertid brett inriktad, och i vissa fall är till följd därav sambandet mindre påtagligt. Exempelvis har vissa delar av Skansens verksamhet, vilka närmast representeras av Skansens kulturhistoriska avdelning, museal karaktär och får anses utgöra ett komplement till stiftelsens övriga museala verksamhet. Men Skansen har också specifika verksamhetsgre­ nar, vilka kan karakteriseras som förmedling av naturhistoriska kunskaper samt fritidsunderhållning och rekreation. Därjämte bedriver Skansen i egen regi restaurangrörelse.

Med utgångspunkt i de ekonomiska förutsättningarna för stiftelsens verksam­ het uppdelar statskontoret dess anläggningar i två grupper. Till den första gruppen hänföres museibyggnaden på Lejonslätten, Julita, Svindersvik, Tyresö, Matsgården, Härkeberga, Ekebyborna, Sjöberg, fastigheten Nygränd

2

i Stock­

holm samt institutet för folklivsforskning. Den andra gruppen består av Skan­ sen med Cirkus och Novilla. Statskontoret grundar uppdelningen på att intäk­ terna av den verksamhet, som representeras av den första gruppen, är obetyd­ liga i förhållande till kostnaderna, medan den verksamhet Skansen bedriver kan betecknas som självförsörjande och under vissa förhållanden t. o. m. vinst­ givande.

I anslutning härtill anför statskontoret huvudsakligen följande. Stiftelsen har under långa perioder kunnat finansiera verksamheten vid de förstnämnda anläggningarna med överskottsmedel från Skansen. Enbart under den senaste tioårsperioden har uppskattningsvis ca

10

miljoner kr. tillförts stif­

telsens övriga anläggningar från Skansen.

Emellertid har kostnaderna för stiftelsens samlade verksamhet ökat under de senaste åren, särskilt på personalsidan. Samtidigt har Skansen — trots avgifts­ höjningar — givit sämre ekonomiskt resultat än tidigare. Härtill har bidragit de senaste årens ogynnsamma väderleksförhållanden under sommarmånaderna och ökade driftkostnader i Skansens egen verksamhet.

Då stiftelsen saknat möjligheter att med överskottsmedel från Skansen finan­ siera den övriga verksamheten, har extraordinära utvägar måst tillgripas. Den löpande verksamheten har fått finansieras genom checkräkningskrediter, lån ur fonder och belåning av avkastningen från vissa fonder. Vidare har stiftelsen inställt amorteringar på vissa lån. Sammanlagt torde stiftelsens förpliktelser på grund härav komma att överstiga 3 miljoner kr. per den

1

juli 1963. Till detta

kommer att erforderliga avsättningar för de anställdas pensionering ej kunnat göras och visst underhåll av anläggningarna måst eftersättas.

Statskontoret har utarbetat ekonomiska prognoser, som visar att driftkost­ naderna vid anläggningarna inom den första gruppen kommer att kräva ett årligt bidrag på i runt tal tre miljoner kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

9

Däremot är förutsättningarna goda för att Skansen skall kunna drivas utan ekonomiskt stöd utifrån. Statskontoret framför i detta sammanhang följande.

Sistnämnda bedömning är dock baserad på, att Skansen såsom en engångs­ åtgärd tillförs visst kapital för konsolidering av rörelsen. Det torde emellertid icke vara realistiskt att framdeles räkna med några överskott av betydelse från Skansen. Bl. a. bör Skansens avgiftspolitik bli föremål för omprövning, särskilt beträffande punktavgifterna för björnbergen, rulltrappan och fotografering inom Skansens område.

Mot bakgrunden av här redovisade synpunkter förordar statskontoret, att Skansen — med Cirkus och Novilla — avskiljs från stiftelsen Nordiska museet till en egen ekonomisk-juridisk

enhet.

Ett nära kulturellt och vetenskapligt samarbete bör enligt statskontoret lik­ som hittills upprätthållas mellan Skansen och museet. Med hänsyn till det sam­ band som råder mellan Skansens kulturhistoriska verksamhet och den egentliga museiverksamheten anser ämbetsverket att representanter för museet bör kny­ tas till ledningen för denna nya enhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

V. Statskontorets förslag

A. Nordiska museet

Den egentliga museiverksamheten är, framhåller statskontoret, av rikskarak- tär och av sådant intresse för samhället, att dess bestånd måste tryggas. Med anledning härav förordas att staten påtager sig ett kontinuerligt ekonomiskt ansvar för denna verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1963.

Statskontoret har övervägt frågan om att museiverksamheten skall förstat­ ligas men förordar att stiftelseformen tills vidare bibehålies.

Ett bibehållande av stiftelseformen bör förenas med villkor att styrelsen, Nordiska museets nämnd, i sin helhet fr. o. m. den

1

juli 1963 utses av Kungl.

Maj:t samt att verksamheten i ekonomiskt och administrativt hänseende under­ kastas starkare statlig kontroll. Sålunda anför statskontoret i fråga om styrelsens befogenheter bl. a. följande.

Dessa bör begränsas att motsvara vad som tillkommer styrelsen för en statlig institution av motsvarande karaktär. I sina ekonomiska dispositioner bör nämn­ den ej få binda staten i vidare utsträckning än en sådan statlig styrelse. Nämn­ den bör sålunda ej utan Kungl. Maj:ts medgivande få mottaga donation för annat än tillfälligt ändamål. Ej heller bör nämnden få försälja eller eljest över­ låta eller med inteckning för gäld belasta museets fasta egendom eller för verk­ samheten upptaga lån, teckna borgen o. d. Föreskrifter härom bör intagas i de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna, som i övrigt bör till innehållet mot­ svara instruktionerna för de statliga institutioner, som har motsvarande upp­ gifter.

Vid tjänstetillsättningar bör nämnden äga tillsätta förefintliga tjänster, dock

13

Utöver bidrag för den löpande verksamheten bör enligt statskontoret stiftelsen Nordiska museet erhålla statsbidrag för att dels reglera det driftunderskott, som kan föreligga hos stiftelsen den 30 juni 1963, dels betala de lån, som upp­ tagits hos stiftelsens fondförvaltning. Statskontoret beräknar detta bidrag till i runt tal 3 300 000 kr. och föreslår att anslag härför äskas å tilläggsstat för inne­ varande budgetår.

Storleken av underskottet kan enligt statskontoret icke exakt bestämmas förr­ än efter budgetårets utgång. Statskontoret föreslår att det skall ankomma på nämnden att för Kungl. Maj:t framlägga erforderliga beräkningar för bidraget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

B. Skansen

Statskontoret föreslår, att från nuvarande stiftelsen Nordiska museet till den fristående enheten Skansen skall överföras tillgångar, som uppskattas till

10

miljoner kr. och skulder som beräknas till 7 miljoner kr. Statskontoret anför härom bl. a. följande.

Till den nya enheten Skansen bör överföras all stiftelsen Nordiska museet nu tillhörig egendom inom Skansens avgränsade område ävensom Cirkus och No villa. Lösa kulturföremål bör dock undantagas och betraktas som depositioner från museet. Vidare bör Skansen tillföras fondtillgångar, motsvarande Skansens del av det samlade fondkapitalet per den 1 juli 1963. Härtill kommer de fordringar som hänför sig till Skansens rörelse.

Av nuvarande stiftelsens Nordiska museet kortfristiga skulder per den

1

juli

1963 bör i första hand leverantörs- och skatteskulder samt diverse redovisnings- skulder avseende Skansens rörelse påföras den ekonomisk-juridiska enheten Skansen. Av de långfristiga skulderna bör vissa lån gällande dels Solliden, dels Novilla om sammanlagt 3 415 520 kr. per den

1

oktober 1962 belasta Skansen.

Som skuld i Skansens rörelse bör slutligen upptagas utfästelser som gjorts be­ träffande pensionering av personal som är sysselsatt på Skansen.

Då Skansens verksamhet avskiljes till en fristående ekonomisk-juridisk enhet, uppkommer fråga om val av verksamhetsform för enheten. Med hänsyn till bl. a. verksamhetens karaktär har statskontoret övervägt aktiebolagsformen, vilken skulle ge stabilitet och fasthet i administrationen och klara linjer för det ekono­ miska ansvaret. För stiftelse talar, framhåller statskontoret, att cn sådan skulle kunna anses tillvarataga de traditioner, på vilka verksamheten grundas.

Valet av verksamhetsform sammanhänger enligt statskontoret i hög grad med huvudintressenternas intentioner beträffande Skansen; denna fråga bör därför icke definitivt avgöras förrän förhandlingar mellan berörda parter ägt rum.

Styrelsen för den nya enheten Skansen bör enligt statskontoret bestå av sju personer utsedda som representanter för staten, Stockholms stad och Nordiska museets nämnd. Ordförande i styrelsen bör utses av Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till att Skansens verksamhet representerar såväl ett riksintresse som ett huvudstadsintresse, anser statskontoret, att det erforderliga kapitalet till den nya enheten — utöver den egendom som överföres från stiftelsen Nor­

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 113 år 1963

15

VII. Departementschefen

Som framgår av den lämnade redogörelsen har för verksamheten vid den nuvarande stiftelsen Nordiska museet under en lång följd av år utgått stats­ bidrag från anslag på riksstatens åttonde huvudtitel. Bidraget, som täckt endast en del av stiftelsens kostnader, är för innevarande budgetår uppfört med 656 000 kr.

Jag vill erinra om, att jag i 1962 års statsverksproposition vid anmälan av frågan om anslag till bidrag till nordiska museet förklarade mig vilja överväga att låta vidtaga en översyn av museets ekonomiska ställning och verksamhets­ former. Detta uttalande var föranlett av statskontorets yttrande över förslag av Nordiska museets nämnd om en höjning av statsbidraget. I det av riksdagen godkända utlåtandet framhöll statsutskottet, att en översyn av Nordiska mu­ seets ekonomiska ställning och verksamhetsformer syntes utskottet påkallad bl. a. med hänsyn till att grunderna för statens stöd till museet icke omprövats sedan år 1929.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i samråd med Nordiska museets nämnd och övriga berörda intressenter verkställa över­ syn av stiftelsen Nordiska museets ekonomiska ställning och verksamhetsfor­ mer samt inkomma med de förslag vartill sagda översyn kunde giva anledning.

Resultatet av översynen har presenterats i en promemoria angående Nordiska museets och Skansens framtida verksamhetsformer och finansiering. Av prome­ morian framgår, att stiftelsens ekonomiska ställning under de senaste åren för­ sämrats. Utgifterna har ökat bl. a. på grund av den allmänna löne- och kostnads­ utvecklingen, medan inkomsterna förblivit i stort sett oförändrade.

Statskontoret föreslår, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet till en särskild enhet avskiljes Skansen med Cirkus och Novilla, att staten påtager sig det ekonomiska ansvaret för den återstående delen av stiftelsen Nordiska museet fr. o. m. den 1 juli 1963 samt att stiftelsen får ett särskilt statsbidrag för att täcka bl. a. ett beräknat underskott per den 30 juni 1963.

Med anledning av statskontorets förslag har, såsom framgår av min redogörelse i det föregående, representanter för staten, Stockholms stad och stiftelsen Nor­ diska museet genom avtal enats om att bilda stiftelsen Skansen. Avtalet har träffats under förutsättning av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande.

För egen del finner jag statskontorets utredning förtjänstfull och väl ägnad att läggas till grund för ett ställningstagande i berörda frågor.

Det synes mig motiverat att först behandla förslaget att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet avskilja Skansen samt Cirkus och Novilla till en särskild ekonomisk-juridisk enhet. Förslaget betingas främst av de olikheter i fråga om ekonomiska villkor som råder för å ena sidan den rent musealä verk­

17

I anslutning härtill vill jag erinra om att statskontoret funnit en översyn av museiorganisationen vid stiftelsen angelägen. Jag förutsätter att statskontoret kommer att fortsätta sin utredning av hithörande frågor och senare lägga fram härav föranledda förslag.

Utöver nu befintliga tjänster fordras enligt statskontoret viss personal för kamerala och administrativa arbetsuppgifter. Förstnämnda uppgifter fullgöres nu vid ett för museet och Skansen gemensamt räkenskapskontor, som i stats­ kontorets förslag förutsättes bli hänfört till den nya stiftelsen Skansen.

Jag biträder statskontorets förslag till personalförstärkning med fem tjänster. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tjänsternas lönegrads- placering.

Statskontorets beräkning av statsbidragets storlek för verksamheten budget­ året 1963/64 har icke givit mig anledning till erinran. Jag biträder härvid för­ slaget, att avgift för personalens anslutning till SPR och den statliga gruppliv­ försäkringen icke skall utgå. Vidare bör personalpensionsverket ombesörja be­ räkning och utbetalning av pensioner till före den 1 juli 1963 pensionsavgången personal. Pensionskostnaderna för sistnämnda grupp bör bestridas av stiftelsen.

I överensstämmelse med statskontorets förslag beräknar jag sålunda bidraget till verksamheten vid stiftelsen Nordiska museet för nästa budgetår till 3 045

000

kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för dispositionen av detta bidrag. Då de framräknade delbeloppen i bidragssumman är i viss mån osäkra, torde Kungl. Maj:t äga att i mån av behov överskrida det förslagsanslag, varunder bidraget upptages.

Stiftelsen Nordiska museet behöver enligt statskontorets utredning vidare ett särskilt statsbidrag dels för reglering av ett väntat driftunderskott per den 30 juni 1963, dels för återbetalning av upptagna lån i stiftelsens fondförvaltning. Statskontoret uppskattar storleken av detta särskilda statsbidrag till 3 300

000

kr. och föreslår att medel härför äskas på tilläggsstat till riksstaten för inneva­ rande budgetår.

Jag biträder statskontorets förslag, dock med den ändringen att kostnaderna för ifrågavarande ändamål bör belasta 1963/64 års riksstat.

De sammanlagda kostnaderna för bidrag till stiftelsen Nordiska museet för budgetåret 1963/64 beräknar jag sålunda till (3 045 000 -f- 3 300 000 =)

6

345 000

kr.

Det är alltså ett betydande ekonomiskt åtagande från statens sida, som jag härmed förordat beträffande Nordiska museet. Jag vill understryka att enligt min uppfattning gynnsamma utgångspunkter härigenom skapas för en fortsätt­ ning och vidareutveckling av museiverksamheten till kulturlivets gagn.

Jag behandlar härefter vissa spörsmål rörande Skansen. Svensk folkkultur och folktradition har tack vare Skansen kunnat bevaras och hållas levande för nya generationer av vårt folk. Det framstår för mig som synnerligen betydelsefullt, att denna kulturinstitution ges goda förutsättningar att vidmakthålla och utveckla verksamheten. Jag finner det därför tillfreds­ ställande, att parterna gemensamt i avtalet angivit en enligt min mening helt

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

riktig målsättning för den föreslagna stiftelsen, nämligen att den skall ha till ändamål att bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Jag finner det vidare värdefullt att det i avtalet slagits fast, att stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt sam­ arbete med stiftelsen Nordiska museet. Även i övrigt anser jag mig kunna helt biträda den överenskommelse, som träffats om riktlinjer för bildande av stiftel­ sen Skansen. Jag förordar därför, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyn­ digande att slutligt godkänna ifrågavarande avtal.

Enligt avtalet skall staten som engångsanslag tillskjuta ett belopp av

1

000 000

kr. Beloppet bör uppföras under samma anslag som bidrag till stiftelsen Nor­ diska museet.

Jag vill i anslutning härtill ta upp en fråga sammanhängande med vissa lån på sammanlagt omkring 3,4 miljoner kr., avseende restaurangrörelsen på Skan­ sen. Enligt avtalet om bildande av stiftelsen Skansen skall betalningsansvaret för dessa lån, som för närvarande åvilar stiftelsen Nordiska museet, övertagas av stiftelsen Skansen fr. o. m. den 1 juli 1963, med motsvarande befrielse för den förstnämnda stiftelsen. Jag har inhämtat, att långivarna som villkor härför upp­ ställt, att stiftelsen Nordiska museet påtager sig borgensansvar för lånen. Enligt de av statskontoret framförda förslagen om befogenheter för Nordiska museets nämnd, som jag i det föregående biträtt, förutsätter ett borgensåtagande till­ stånd av Kungl. Maj:t. Då jag inte funnit anledning till erinran mot ifrågava­ rande borgensåtagande avser jag att sedermera inhämta Kungl. Maj:ts med­ givande härtill.

Som framgår av vad jag anfört bör de sammanlagda kostnaderna för budget­ året 1963/64 för bidrag till stiftelsen Nordiska museet beräknas till

6

345 000 kr.

och till stiftelsen Skansen till

1

000 000 kr. eller totalt 7 345 000 kr. Härav utgör

4 300

kr. engångsanvisningar. Det sammanlagda beloppet, 7 345

000

kr., bör

uppföras under ett förslagsanslag benämnt Bidrag till Nordiska museet m. m.

Vid bifall till vad jag förordat i det föregående torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder som fordras för genomförande av förslagen fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Under åberopande av vad jag anfört och förordat i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade grunder för bidrag till stiftel­ sen Nordiska museet m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående riktlinjer för bildandet av stiftelsen Skansen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

19

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstäm­ melse med de av mig angivna riktlinjerna fatta de beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av vad jag föreslagit;

d) till Bidrag till Nordiska museet m.m. för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 345 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­ position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

v

Z.

.. .ITC-

t2*

"IT i

i'i

Ur protokollet:

Åsa Teorell

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

21

Övertagandet av betalningsansvaret enligt ovan förutsattes ske per den

1

juli

1963. Skulle någon av stiftelsen Nordiska museets borgenärer icke medge att betalningsansvaret för hans fordran övertages av stiftelsen Skansen skall till stiftelsen Nordiska museet av dess i kontanter tillskjutna belopp återbäras så mycket som erfordras för täckandet av fordringen. Stiftelsen Nordiska museet skall upprätta sådan balansräkning per den 1 juli 1963, att därav klart och fullständigt framgår vad som å nämnda dag av stiftelsens tillgångar och skulder är att hänföra till verksamheten inom Skansen, Cirkus och Novilla. Till balansräkningen skall så snart ske kan fogas förteckning över de kulturföremål som av stiftelsen Nordiska museet per den

juli 1963 deponerats på Skansen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

3 §•

Stiftelsen Skansen skall ha till ändamål att bedriva en verksamhet som byg­ ger vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen.

Stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Stiftelsen Skansen skall vårda det kulturhistoriska byggnadsbeståndet.

Stiftelsen skall icke ha till syfte att inbringa vinst.

4 §.

Stiftelsen Skansen skall förvaltas av en styrelse bestående av en ordförande och sex andra ledamöter, varav en skall vara vice ordförande.

Under styrelsen skall den direkta ledningen av verksamheten utövas av en verkställande direktör, som utses av styrelsen.

Ordföranden i styrelsen utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms stad, av vilka en av staden utses till vice ordförande, samt två av Nordiska museets nämnd.

För ledamöterna skall finnas i samma ordning utsedda suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst fyra år i sänder.

6

§•

Den personal, som den 1 juli 1963 är stadigvarande sysselsatt på det nuva­ rande Skansen, skall erbjudas anställning hos stiftelsen Skansen på oförändrade villkor.

7 §•

Redovisningen av stiftelsens förvaltning skall i tillämpliga delar ske enligt de principer, som gäller för aktiebolag.

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning....................................................................................................

3

II. Nordiska museets tillkomst och verksamhet......................................... B

III. Museiverksamhetens nuvarande finansiering ........................................

5

A. Statens bidrag ......................................................................................

5

B. Nordiska museets egna medel.............................................................

7

C. Driftunderskott och skulder ............................................................... 8

IV. Statskontorets synpunkter .......................................................................

9

V. Statskontorets förslag .............................................................................

10

A. Nordiska museet..................................................................................

10

B. Skansen ................................................................................................

13

VI. Förhandlingar angående stiftelsen Skansen............................................ 14

VII. Departementschefen ................................................................................

15

Bilaga ...................................................................................................................

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 113 år 1963

23