2

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 32 och 84 §§ lagen den 3 juni 1955

(nr 416) om sparbanker

Härigenom förordnas, att 32 och 84 §§ lagen den 3 juni 1955 om spar­

banker1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

32 §.

Sparbank må-------------tillsynsmyndighetens stadfästelse.

Vid tillämpning------------ å aktien.

Av lös —---------- till föreningen eller aktiebolaget.

Tillsynsmyndigheten må medgiva

tillskott utöver vad i föregående

stycke sägs till förening eller aktie­

bolag som där avses, i den mån det

sålunda tillskjutna kapitalet icke

kan, hos föreningen eller bolaget

eller annorstädes, grunda in- eller

upplåningsrätt.

84 §.

Till bestridande av kostnaden för

tillsynsmyndighetens organisation

och verksamhet ävensom av kost­

naden för ersättning åt revisor, om­

bud eller likvidationsrevisor, som

förordnas enligt 81 § eller 82 § 1

mom., skall varje sparbank årligen

erlägga bidrag efter visst, för spar­

bankerna lika förhållande till sam­

manlagda beloppet av de utav spar­

banken vid utgången av nästföre­

gående kalenderår förvaltade med­

len; dock må bidraget till bestridan­

de av kostnaden för tillsynsmyn­

dighetens organisation och verk­

samhet icke överstiga fem tusendels

procent och bidraget till bestridan- 1

Till bestridande av kostnaden för

tillsynsmyndighetens organisation

och verksamhet ävensom av kost­

naden för ersättning åt revisor, om­

bud eller likvidationsrevisor, som

förordnas enligt 81 § eller 82 § 1

mom., skall varje sparbank årligen

erlägga bidrag efter visst, för spar­

bankerna lika förhållande till sam­

manlagda beloppet av de utav spar­

banken vid utgången av nästföregå­

ende kalenderår förvaltade medlen;

dock må bidraget till bestridande av

kostnaden för tillsynsmyndighetens

organisation och verksamhet icke

överstiga sju tusendels procent och

bidraget till bestridande av kostna-

1 Senaste lydelse av 32 § se 1963:175 och av 84 § se 1962: 234.

Kungl. Maj.ts proposition nr i86 år 1963

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 sep­

tember 1963.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^indström, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^denman,

J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson, H^olmqvist, A^spling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vidgad rätt för

sparbank att förvärva andel eller aktie m. m. samt fråga om nya regler an­

gående bidrag till kostnaderna för bankinspektionens organisation och verk­

samhet m. m. Han anför därvid följande.

Inledning

Svenska sparbanksföreningen har i skrivelse den 21 februari 1963 hem­

ställt om tillägg till 32 § sparbankslagen av innebörd att sparbanks rätt till

förvärv av andel eller aktie i vissa sammanslutningar ökas.

över framställningen har efter remiss yttranden avgivits av bankinspek­

tionen, fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, kreditinstitututred­

ningen, Svenska bankföreningen samt Sveriges jordbrukskasseförbund. Re­

missorganen har tillstyrkt framställningen eller lämnat denna utan erinran.

Sveriges jordbrukskasseförbund har i sitt remissyttrande hemställt om

motsvarande utvidgning av rätten för centralkassa att använda medel till

förvärv av andel eller aktie m. m.

Bankinspektionen har i skrivelse den 6 mars 1963, såvitt nu är i fråga,

hemställt om ändring i bank- och sparbankslagarnas regler angående affärs­

banks respektive sparbanks bidrag till bestridande av tillsynsmyndighetens

(bankinspektionens) organisation och verksamhet. Inspektionen har samti­

digt föreslagit en redaktionell ändring i 162 § banklagen.

över bankinspektionens framställning har efter remiss yttranden i denna

del avgivits av riksrevisionsverket, fullmäktige i riksbanken och riksgälds­

kontoret, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sve­

riges jordbrukskasseförbund. Även denna framställning har tillstyrkts av

remissinstanserna eller lämnats utan erinran.

It Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Wr iso

Kungl. Maj. ts proposition nr 186 år 1963

7

den beräknade tillväxten av dessa fonder. På låntagarsidan kommer fort­

farande att föreligga avsevärda behov av långfristiga krediter, ej minst

inom bostadssektorn.

De obligationsemitterande institutens expansion spärras, fortsätter spar­

banksföreningen, framför allt av de med hänsyn till obligationsköparnas

säkerhet dikterade bestämmelserna om fondtäckning, enligt vilka bestäm­

melser det egna kapitalet skall stå i viss minimirelation till upplåningen.

Eftersom instituten på grund av sina små rörelsemarginaler för närvarande

inte kan av egna överskott göra några större fonderingar, innebär dessa be­

stämmelser i själva verket en stark begränsning av expansionsmöjligheter­

na. För att kunna expandera i önskvärd omfattning fordras tillskott utifrån

till det egna kapitalet.

Som exempel nämner sparbanksföreningen det av Sparbankernas bank

helägda dotterbolaget Sparbankernas inteckningsaktiebolag, vilket har som

uppgift att lämna långfristiga lån till främst större bostadsobjekt. Detta

bolag har enligt föreningen ökat sin utlåning från 177 miljoner kronor vid

slutet av år 1960 till 273 miljoner kronor ett år senare och till 442 miljo­

ner kronor under år 1962. Ett viktigt komplement till bostadskreditgivning-

en är, enligt vad föreningen fortsättningsvis framhåller, kreditgivningen till

kommunerna. Sparbankernas nya organ för förmedling av långfristiga kre­

diter till kommunerna, Kommunkredit aktiebolag, vilket även det är ett dot­

terbolag till Sparbankernas bank, inrättades under år 1962 och hade vid

årets slut en utlåning av 98 miljoner kronor. Det får, heter det i skrivelsen,

betraktas som i hög grad behövligt, att detta företag har möjligheter att ut­

vecklas i motsvarande takt som inteckningsbolaget.

Sparbanksföreningen framhåller vidare, att de båda dotterbolagen för att

kunna utnyttja sina expansionsmöjligheter är beroende av tillskott till det

upplåningsrättsgrundande egna kapitalet. Möjligheterna för Sparbankernas

bank att lämna sådana tillskott är i sin tur beroende av vilka kapitaltillskott

banken kan erhålla från sparbankerna. Deras möjligheter är begränsade av

den tidigare omnämnda bestämmelsen i 32 § sparbankslagen.

I skrivelsen uppges ytterligare att det belopp, som sparbankerna tillsam­

mans får placera i centrala organ, f. n. uppgår till 63,3 miljoner kronor. Här­

av var i början av december 1962 22,3 miljoner kronor ej utnyttjade för

detta ändamål. I den utnyttjade delen har då inräknats utfästelser om till­

skott till det nybildade Sparbankernas datacentraler aktiebolag, som ägs

direkt av sparbanker. Det för ytterligare teckning av aktier eller andelar i

centralorgan disponibla beloppet, 22,3 miljoner kronor, kommer att växa

år för år i och med ökningen av sparbankernas reservfonder, ökningen av

dessa fonder kan för hela sparbanksväsendet under de närmaste två å tre

åren uppskattas bli av storleksordningen 40—60 miljoner kronor. Härav

kan alltså tio procent disponeras för aktie- eller andelsteckning i central­

organ. Det torde dock i praktiken vara omöjligt att för sådant syfte hundra­

9

års sparbankslag var sparbank oförhindrad att förvärva lös egendom utan

någon som helst begränsning. Genom de nya bestämmelserna avsågs att sörja

för att sparbank inte förvärvade aktier, lottbrev eller andelar i ekonomiska

föreningar med hänsyn till de risker, som var förenade med sådant förvärv.

Främst med tanke på Svenska sparbankernas garantikassa gjordes emeller­

tid härvid undantag för delägarskap i sammanslutning, som med Kungl.

Maj:ts godkännande bildas av svenska sparbanker för tillgodoseende av ge­

mensamma intressen, dock med begränsningen till en tiondel av sparban­

kens fonder.

Bankinspektionen framhåller fortsättningsvis att den nu föreliggande

framställningen endast avser tillskott till sammanslutning, där det sålunda

tillskjutna kapitalet inte kan — direkt eller indirekt — grunda inlånings-

eller upplåningsrätt. Tillskott till Sparbankernas datacentraler aktiebolag

kan sägas vara ett alternativ till anskaffning av egna maskiner och inne­

bär enligt nuvarande planer knappast något affärsmässigt risktagande i

vanlig mening. Med hänsyn till de föreslagna föreskrifternas generella ut­

formning synes det dock inspektionen rimligt med en prövning av tillsyns­

myndigheten i varje särskilt fall.

Enligt riksbanksfullmäktige är det uppenbart att de till sparbankerna

anknutna obligationsemitterande instituten, Sparbankernas inteckningsak-

tiebolag och Kommunkredit aktiebolag, utgör värdefulla inslag i den institu­

tionella uppbyggnaden av den svenska kapitalmarknaden. Det är ett allmänt

intresse, att den naturliga utvecklingen av dessa institut inte hämmas ge­

nom formella hinder för sparbankerna att åstadkomma erforderliga kapital­

insatser. Därför bör enligt fullmäktiges mening det problem sparbanksför­

eningen dragit uppmärksamheten till lösas, innan akuta svårigheter upp­

kommer. Det synes kunna ifrågasättas, om det föreslagna tillägget till 32 §

sparbankslagen inte är alltför restriktivt även i förhållande till det begrän­

sade syftet. Då en mera ingående prövning av bestämmelserna om sparban­

kernas tillskott till gemensamma sammanslutningar under alla förhållanden

snart måste företagas, vill fullmäktige dock inte motsätta sig bifall till spar­

banksföreningens hemställan.

Riksgäldsfullmäktige påpekar, att sparbanksföreningens framställning sy­

nes ha ett relativt begränsat syfte och närmast torde vara betingad av önske­

mål om utbyggnad av Sparbankernas datacentraler aktiebolag. Med hänsyn

härtill och då det föreslagna tillägget inte, såvitt fullmäktige kan finna, i

väsentlig mån berört grunderna för ifrågavarande lagstiftning har fullmäk­

tige för sin del inte funnit anledning till erinran mot framställningen.

Svenska bankföreningen har inte något att erinra mot bifall till sparbanks­

föreningens hemställan. Föreningen understryker emellertid samtidigt, att

den inte tagit ståndpunkt till det i sparbanksföreningens skrivelse berörda,

större problemet om kapitaltillskott till Sparbankernas inteckningsaktic-

bolag och Kommunkredit aktiebolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1963

10

Sveriges jordbrukskasseförbund anser att frågan, hur stor del av ett kre­

ditinstituts fonder som får användas till förvärv av vissa andelar eller ak­

tier, bör omprövas samtidigt för alla kreditinstitut. Förbundet vill dock inte

motsätta sig ett tillmötesgående av sparbanksföreningens framställning men

hemställer, som tidigare nämnts, att motsvarande utvidgning av förvärvs-

rätten sker även för centralkassornas del.

Kungl. Maj. ts proposition nr 186 år 1963

Departementschefen

För sparbankerna och jordbrukets kreditkassor -—• liksom för affärsban­

kerna — gäller betydande inskränkningar i rätten att förvärva egendom.

Reglerna härom, vilka främst är motiverade av hänsyn till kreditinstitutens

soliditet, är väsentligen likartade i sparbankslagen och i lagen om jordbruks-

kasserörelsen. I 32 § sparbankslagen och 40 § lagen om jordbrukskasserö-

relsen stadgas sålunda förbud mot förvärv av annan egendom än sådan som

särskilt anges i respektive lagrum. Undantagen från förvärvsförbuden är

i huvudsak desamma för de båda typerna av kreditinstitut.

Som huvudregel får sparbank och kreditkassa inte förvärva aktier eller

andelar i ekonomiska föreningar. Undantag har emellertid gjorts i fråga

om vissa centrala organ för sparbanksväsendet respektive jordbrukskasse-

rörelsen. Till förvärv av andel eller aktie i sammanslutning av denna art

får sparbank använda ett belopp motsvarande högst en tiondel av spar­

bankens fonder. För samma ändamål får centralkassa för jordbrukskredit

använda ett belopp motsvarande högst en tiondel av centralkassans och

de anslutna jordbrukskassornas eget kapital. De sålunda disponibla belop­

pen kan även användas till förvärv av förlagsbevis, som utges av de ifråga­

varande sammanslutningarna, eller för andra tillskott till dessa.

De centrala organ, som avses med de nu återgivna bestämmelserna, är i

fråga om sparbankerna sådana ekonomiska föreningar och aktiebolag, som

med Kungl. Maj:ts godkännande skall vara verksamma såsom samman­

slutningar av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma in­

tressen. Sammanslutningar av denna art är den ekonomiska föreningen

Svenska sparbankernas garantikassa och aktiebolaget Sparbankernas bank.

Härtill har nyligen kommit Sparbankernas datacentraler aktiebolag, som

har till ändamål alt förvärva datamaskiner och med dem centralt ombesörja

bokföring åt enskilda sparbanker. Centralkassornas rätt att förvärva an­

delar och aktier gäller sådana ekonomiska föreningar respektive aktiebo­

lag, som tillgodoser för kreditkassor gemensamma intressen. Centralkassor

har därigenom beretts möjlighet att förvärva andelar i Sveriges lantbruks-

förbund, vars verksamhet inte kräver Kungl. Maj :ts godkännande. Central­

kassor har även förvärvat aktier i Jordbrukets bank.

Bestämmelserna om rätt för sparbank att förvärva aktier har gett spar­

bankerna möjlighet att i viss utsträckning delta i förmedlingen av långfris­

11

tiga krediter. Detta har skett genom två dotterbolag till Sparbankernas bank,

nämligen Sparbankernas inteckningsaktiebolag och Kommunkredit aktie­

bolag. Det förstnämnda bolaget har till uppgift alt lämna långfristiga

lån till främst större bostadsobjekt. Dess utlåning uppgick under år 1962

enligt uppgift till 442 miljoner kronor. Det sistnämnda bolaget, som inrätta­

des år 1962, är sparbankernas organ för förmedling av långfristiga krediter

till kommunerna. Vid slutet av år 1962 uppgick dess utlåning enligt uppgift

till 98 miljoner kronor.

Både Sparbankernas inteckningsaktiebolag och Kommunkredit aktiebolag

finansierar sin verksamhet genom upplåning, bland annat mot obligationer.

Av hänsyn till obligationsköparnas säkerhet är genom bestämmelser i

respektive bolagsordning upplåningsrätten begränsad och satt i relation till

bolagets kapital. På grund av små räntemarginaler kan bolagen, enligt vad

sparbanksföreningen uppgivit, inte f. n. göra några större fonderingar av

egna överskott. De är därför för sin utveckling beroende av tillskott uti­

från till det egna kapitalet. Sparbankernas möjlighet att lämna sådana till­

skott är dock begränsade av de tidigare omnämnda reglerna, och sparbanks­

föreningen har därför hemställt om ändring av dessa.

Såsom riksbanksfullmäktige framhållit i sitt remissyttrande, får de till

sparbankerna anknutna obligationsemitterande instituten anses utgöra vär­

defulla inslag i den institutionella uppbyggnaden av den svenska kapital­

marknaden. Det är därför ett allmänt intresse, att en naturlig utveckling av

dessa institut inte i större utsträckning än nödvändigt hämmas genom be­

gränsningar i sparbankernas rätt att göra kapitalinsatser i instituten.

Någon mera genomgripande omprövning av bestämmelserna rörande de

olika kreditinstitutens rätt att förvärva andelar och aktier i institutens cen­

trala sammanslutningar bör emellertid inte ske i detta sammanhang. Frå­

gan härom torde få ankomma på kreditinstitututredningen vid dess allmän­

na översyn av de bestämmelser, som är av betydelse för de olika kreditin­

stitutens verksamhetsområden. Sparbanksföreningens nu aktuella fram­

ställning siktar heller inte till annat än en mindre justering av gällande

regler. Syftet är att tillskott till företag av typen Sparbankernas datacen­

traler aktiebolag, som inte ägnar sig åt lånerörelse, skall kunna ske utan

att den fria sektorn om tio procent av sparbanks fonder, som nu kan använ­

das till insatser i centrala sammanslutningar, behöver tas i anspråk. Häri­

genom ökas indirekt sparbankernas möjligheter att delta i den långfristi­

ga kreditgivningen.

Ett tillskott till det i rationaliseringssyfte såsom centralorganisation till­

skapade datamaskinbolaget är i sak jämförbart med investering i kontors-

materiel. Anskaffning av sådan materiel är inte underkastad begränsning­

ar i lag. Från de synpunkter, som ligger bakom de gällande reglerna, synes

därför knappast kunna göras någon invändning mot en utvidgning av spar­

bankernas rätt till aktieförvärv i fall av detta slag. Sparbankerna bör emel­

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1963

13

från reglerna för affärsbankerna såtillvida, att bidrag beräknas i förhål­

lande till sammanlagda beloppet av de medel sparbanken förvaltade vid

utgången av nästföregående kalenderår. Bidrag får inte överstiga 0,005 %

av detta belopp. Jämlikt 99 § sparbankslagen meddelar Kungl. Maj :t de före­

skrifter, som utöver vad lagen innehåller finnes erforderliga för dess till-

lämpning. Enligt kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 235) om sparbanks bi­

drag till bestridande av kostnaden för sparbankstillsynen, m. in. i dess ly­

delse från och med den 1 juli 1963 (SFS 1963: 390) är bidragsprocenten

f. n. den högsta som medges i 84 § sparbankslagen, alltså 0,005 %.

Kreditaktiebolag, som omfattas av bankinspektionens tillsyn enligt la­

gen om kreditaktiebolag, skall jämlikt 14 § i denna lag bidraga till bestri­

dande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet efter visst,

för bolagen lika förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets egna

fonder och skulder vid utgången av nästföregående kalenderår. Maximum

är fastställt till 0,003 % av detta belopp. Närmare föreskrifter om faststäl­

lande och erläggande av bidrag meddelas av Kungl. Maj :t. Sådana föreskrif­

ter är emellertid ännu inte utfärdade.

För jordbrukskasserörelsen slutligen grundas bidragsskyldigheten på

80 § lagen om jordbrukskasserörelsen. Detta stadgande innehåller emeller­

tid inte några regler för beräkning av bidragets storlek. Närmare föreskrif­

ter om fastställande och erläggande av bidrag skall enligt stadgandet med­

delas av Kungl. Maj :t. Genom Kungl. brev den 5 juni 1963 har bidraget för

budgetåret 1963/64 bestämts till 150 000 kronor. Detta belopp skall sty­

relsen för Sveriges jordbrukskasseförbund inleverera till bankinspektionen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 186 år 1963

Bankinspektionens framställning

I skrivelsen framhåller bankinspektionen till en början, att bidraget till

kostnaderna för tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet — vil­

ket bidrag enligt anvisning i årets statsverksproposition (bil. 9 s. 102) nu­

mera i anslutning till bankinspektionens olika tillsynsfunktioner skall re­

dovisas för fyra olika fonder, benämnda banktillsynens fond, fondtillsy­

nens fond, jordbrukskassetillsynens fond och sparbankstillsynens fond

— med undantag av bidraget till fondtillsynens fond visat sig ej förslå till

täckande av vederbörande kostnader.

I fortsättningen belyser bankinspektionen närmare utvecklingen av det

finansiella läget. Beträffande orsakerna till försämringen av detta, främst

i vad avser affärsbankerna, uppger bankinspektionen att de utgifter, som

belastar banktillsynens fond, torde öka under nästkommande år på grund

av ökade pensionskostnader, löneklassuppflyttningar och stigande drifts­

kostnader även i övrigt. Vidare framhåller inspektionen att bankernas eget

kapital inte vuxit i sådan omfattning, att den till stor del automatiska

stegringen av utgifterna kompenserats genom automatiskt stegrade bidrag

14

från bankerna. Enligt bankinspektionens beräkningar skulle t. o. m. en

höjning av bidragsprocenten till 0,03 %, således motsvarande maximal bi-

dragsskyldighet enligt banklagen, vara otillräcklig.

I detta läge har bankinspektionen undersökt möjligheten att åstadkom­

ma en ny metod för beräkning av affärsbankernas bidrag, vilken bättre

än den nuvarande låter bidraget följa utgiftsstegringen. Inspektionen har

därvid funnit anledning att pröva den metod, som gäller för kreditaktie­

bolagen (tidigare hypoteksbolagen) och för sparbankerna. I stort sett inne­

bär, fortsätter inspektionen, beräkningsgrunderna för dessa kreditinstitut,

att bidraget beräknas på omslutningen, d. v. s. skuldsättningen. Härigenom

vinner man den uppenbara fördelen, att den successivt ökande omslut­

ningen ger ett likaledes successivt stigande bidrag som utan återkomman­

de höjningar av bidragsprocenten kan täcka de mer eller mindre automa­

tiskt ökande tillsynskostnaderna.

Ett annat skäl, som också motiverar en övergång till omslutningen så­

som beräkningsunderlag, sammanhänger, enligt vad bankinspektionen vi­

dare framhåller, med det förhållandet, att bankerna -—• i syfte att öka sitt

marginalkapital för att därigenom kunna öka inlåningen — under de se­

naste åren upptagit förlagslån. Dessa kan under året väntas stiga till sam­

manlagt 271,5 miljoner kronor. Utställda förlagsbevis kan efter medgivan­

de av Kungl. Maj:t i viss utsträckning likställas med eget kapital i inlå-

ningsrättshänseende. Emellertid utgör förlagslån inte eget kapital i tek­

nisk bemärkelse. Oaktat förlagslånet sålunda möjliggör en större omslut­

ning och därmed en ökning av den bankvolym, som är föremål för offent­

lig tillsyn, inverkar det således ej vid beräkning av kostnadsbidragets stor­

lek. Inspektionen anser därför, att förekomsten av förlagskapital bör in­

verka på storleken av bidraget. Därigenom tillgodoses även rättvisekravet,

att samtliga banker bör i princip bidraga till tillsynskostnaderna på sam­

ma villkor.

Bankinspektionen redovisar i fortsättningen en jämförelse mellan meto­

derna att använda det egna kapitalet respektive omslutningen som beräk­

ningsunderlag. Jämförelsen ger vid handen att metoden att räkna på det

egna kapitalet kräver en ständigt stegrad uttagsprocent, om kostnaderna

skall täckas. Omslutningen däremot stiger, såsom tidigare nämnts, i sam­

ma takt som kostnaderna. Det uttag, som fordrats för att täcka kostnader­

na, skulle, om kostnadsbidraget grundats på omslutningen, ha varit om­

kring 0,0019—0,0020 %. Jämförelsen visar emellertid också vissa skillna­

der i fråga om den inbördes fördelningen mellan affärsbankerna av bi-

dragsskyldighetens storlek. I allmänhet är skillnaderna av mindre stor­

leksordning. Mera väsentliga ändringar relativt sett blir det dock för Stock­

holms enskilda bank, vars bidragsskyldighet skulle nedgå med mer än 1/3,

och för Sveriges kreditbank, vars bidrag skulle öka med omkring 60 %.

Förklaringen härtill ligger i att den förstnämnda banken arbetar med ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1963

förhållandevis stort eget kapital, medan den sistnämnda måste förstärka

sitt egna kapital med ett väsentligt förlagslcapital.

På grund av det anförda föreslår bankinspektionen, att bidraget skall

även för affärsbank beräknas på sammanlagda beloppet av det förvaltade

kapitalet, d. v. s. eget kapital och skulder, vid utgången av nästföregående

kalenderår. För att erhålla viss rörelsefrihet — den för de närmaste åren

erforderliga bidragsprocenten anses behöva fastställas till 0,0023 — torde

den övre gränsen för uttaget böra bestämmas till 0,003 %. Bestämmelserna

bör enligt inspektionens mening träda i kraft den 1 januari 1964.

Vad härefter angår sparbankstillsynen fastslår bankinspektionen till en

början, att den i sparbankslagen medgivna bidragsprocenten varit oför­

ändrad sedan år 1929. Som orsak till att detta varit möjligt trots ökade

omkostnader för sparbankstillsynen anger inspektionen grunden för bi­

dragets beräknande. Genom bl. a. den personella förstärkning, som skett

i samband med 1962 års riksdags beslut om sammanslagning av bank- och

fondinspektionen med sparbanksinspektionen, kommer emellertid kostna­

derna att ökas även för sparbankstillsynen, framhåller bankinspektionen.

Bankinspektionen redogör därefter för beräknade utgifter under den

närmaste framtiden och därav följande bidragsbehov, vilka föranlett ut­

färdande av kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 390) varigenom bidragspro­

centen höjts till den maximalt medgivna. Inspektionen menar visserligen

att det aktuella procentuttaget (0,005 %), såvitt nu kan bedömas, torde

vara tillräckligt för att täcka kostnaderna för tillsynen och dessutom på

längre sikt medge viss nödvändig fondering av medel för ändamålet. Trots

detta är det enligt inspektionens mening måhända lämpligt att i detta sam­

manhang öka den övre gränsen för uttaget enligt sparbankslagen. Därige­

nom skulle man få rörelsefrihet för den händelse det blir nödvändigt att

ytterligare höja uttaget. Den föreslagna ändringen innebär en höjning av

bidragsmaximum från 0,005 % till 0,007 %.

Slutligen har bankinspektionen i sitt förslag till författningsändringar

hemställt om den ändringen i 162 § banklagen, att beteckningen för till­

synsmyndigheten ändras från bank- och fondinspektionen till bankinspek­

tionen.

Remissyttrandena

Såsom tidigare nämnts, har samtliga remissinstanser tillstyrkt de före­

slagna lagändringarna eller lämnat dem utan erinran.

Sveriges jordbrnkskasseförbund, som hemställt om ändring av princi­

perna för jordbrukskasserörelsens skyldighet att utge bidrag till tillsyns­

kostnader, har jämfört de tre olika modeller för beräkning av bidrag, som

representeras av de nuvarande bestämmelserna för bankaktiebolag, för

sparbanker och vissa andra kreditinstitut respektive för jordbrukskasse-

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1963

15

De bidrag, som sålunda inflyter från de olika grupperna av kreditinsti­

tut, redovisas i skilda fonder för bankinspektionens olika tillsynsfunktio­

ner, nämligen banktillsynens fond, jordbrukskassetillsynens fond, spar-

bankstillsynens fond och fondtillsynens fond. Ur varje fond bestrides de

kostnader, som hänför sig till motsvarande tillsynsområde. Den totala till­

synskostnaden fördelade sig under senaste budgetår med i runt tal 38 % på

tillsynen över affärsbanker och kreditaktiebolag, 10 % på tillsynen över

jordbrukskasserörelsen, 49 % på sparbankstillsynen och 3 % på fondtill­

synen.

Bidragen till banktillsynens fond har visat sig otillräckliga för att täcka

de kostnader, som är förenade med tillsynen över affärsbankerna. Detta

beror främst på att den gällande principen för beräkning av affärsbanker­

nas bidrag inte medger samma följsamhet i förhållande till de växande till­

synskostnaderna, som är möjlig i fråga om sparbankernas och kreditaktie­

bolagens bidrag. Kostnadsutvecklingen för tillsynen över affärsbankerna

står nämligen i samband mera med omslutningens ökning hos bankerna än

med tillväxten av deras egna kapital. Detta har inte ökat i takt med om­

slutningen. Bankinspektionen har därför föreslagit, att omslutningen skall

läggas till grund för beräkningen av kostnadsbidragen även från affärsban­

kerna. En sådan ändring skulle medföra inte endast bättre följsamhet i för­

hållande till kostnadsutvecklingen utan även större rättvisa vid fördel­

ningen av bidragsskyldigheten mellan de olika affärsbankerna.

Bankinspektionens förslag, som under remissbehandlingen tillstyrkts

eller lämnats utan erinran, är enligt min mening väl motiverat. Jag för­

ordar därför, att bidragsbestämmelserna i 159 § banklagen ändras i enlig­

het med ^ ad inspektionen föreslagit. Den högsta medgivna bidragsprocen­

ten bör därvid fastställas till 0,003.

Såsom bankinspektionen föreslagit, bör lämpligen uttrycket bank- och

fondinspektionen i 162 § banklagen i detta sammanhang utbytas mot den

nuvarande beteckningen för tillsynsmyndigheten, d. v. s. bankinspektio­

nen. Samma ändring bör ske i 174 § banklagen.

Den i 84 § sparbankslagen fastställda högsta bidragsprocenten för spar­

bankerna har på grund av den för dem tillämpade principen vid bidragens

bestämmande kunnat hållas oförändrad sedan år 1929, då sparbanksin-

spektionen tillkom. Tillsynen över sparbankerna sammanfördes föregåen­

de år med tillsynen över affärsbankerna till bankinspektionen. Därvid ge­

nomfördes viss personell förstärkning av sparbankstillsynen. På grund

därav men även av andra skäl har kostnaderna för denna tillsyn ökat.

Kungl. Maj:t har numera utnyttjat den maximala bidragsskyldigheten en­

ligt sparbankslagen. För att bereda någon rörelsefrihet, om bidraget från

sparbankerna senare skulle behöva höjas, har bankinspektionen i detta

sammanhang föreslagit en höjning av maximiprocenten för sparbankernas

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1963

17

Föriattningsförslagen torde som Bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet

för denna dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets ut­

låtande över lagförslagen måtte för det i § 87 regeringsformen angivna än­

damålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Monica Gustafson

Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1963

19

1 Bilagan har här uteslutits. De vid propositionen fogade författningsförslagen är — bortsett

från vissa mindre jämkningar av teknisk art — likalydande med de i bilagan intagna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1963

21

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes cärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, K^ling, S^koglund, E^denman,

J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson, H^olmqvist, A^spling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 1 ok­

tober 1963 avgivna utlåtande över de den 6 september 1963 till lagrådet

remitterade förslagen till

1) lag angående ändrad hjdelse av 32 och 84 §§ lagen den 3 juni 1955

(nr 416) om sparbanker;

2) lag angående ändring i lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bank­

rörelse; samt

3) lag angående ändrad hjdelse av 40 och 80 §§ lagen den 25 maj 1956

(nr 216) om jordbrukskasserörelsen.

Föredraganden hemställer att lagförslagen, som av lagrådet lämnats

utan erinran, måtte efter några-mindre jämkningar av teknisk art genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631015