Prop. 1963:192

('angående godkännande av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestäm\xad melser angående ömsesidig handräckning beträffan\xad de skatter å inkomst och förmögenhet',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

1

Nr 192

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestäm­ melser angående ömsesidig handräckning beträffan­ de skatter å inkomst och förmögenhet; given Stock­ holms slott den 25 oktober 1963.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finans- och utrikesdepartementsärenden för den 22 mars 1963 och över finansären­ den för denna dag samt med överlämnande av ett den 25 april 1963 under­ tecknat avtal mellan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskatt­ ning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen före­ dragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

4

Knngl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

denna artikel uppräknade skatter, på royaltyn för marken, på skatten å bruttoavkastningen samt på den sär­ skilda skatten å ifrågavarande före­ tags vinst;

9) kommunala skatter å inkomst och förmögenhet.

§ 4. Avtalet skall likaledes tilläm­ pas på skatter av samma eller i huvud­ sak likartat slag, vilka framdeles ut­ tagas vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatter­ na. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skola vid utgången av varje år meddela varandra ändringar i skattelagstiftningen rörande sådana skatter på vilka avtalet är tillämpligt.

§ 5. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skola i samförstånd avgöra uppkommande tvivelsmål rö­ rande vilka skatter som inbegripas under avtalet.

Artikel 111

§ 1. Där icke sammanhanget annat föranleder, skola vid tillämpning av detta avtal följande uttryck hava ne­ dan angiven betydelse:

a) Uttrycket »Spanien» åsyftar spanska staten (Iberiska halvön, Ba- learerna, Kanarieöarna samt spanska städer och provinser i Afrika).

b) Uttrycket »Sverige» åsyftar Ko­ nungariket Sverige.

c) Uttrycket »behörig myndighet» åsyftar:

1) I Spanien: Finansministeriet.

2) I Sverige: Finansministern

eller av honom förordnad person el­ ler myndighet.

d) Uttrycket »företag i en avtals­ slutande stat» åsyftar ett företag som bedrives av en person med hemvist i ifrågavarande stat.

§ 2. Då en av staterna tillämpar be­ stämmelserna i detta avtal, skall var­ je uttryck, vars innebörd icke särskilt angivits, anses hava den betydelse, som uttrycket har enligt gällande skattelagar inom den ifrågavarande staten.

otros impuestos enumerados en este articulo, al canon de superficie, al impuesto sobre el producto bruto y al impuesto especial sobre los benefi- cios de dichas sociedades.

9°. Los impuestos locales sobre la renta y el patrimonio.

4. El Convenio se aplicarå también a los impuestos futuros de naturaleza idéntica o analoga que se anadan a los impuestos actuales o que susti- tuyan a éstos. Las autoridades com- petentes de los Estados contratantes se comunicarån mutuamente al fin de cada ano las modificaciones de que haya sido objeto su legislaciön fiscal que se refiera a los impuestos a los que se aplica este Convenio.

5. Las autoridades competentes de los Estados contratantes se pondrån de acuerdo para resolver las dudas que puedan surgir en cuanto a los impuestos a los que debe aplicarse este Convenio.

Articulo III

1. Para la aplicaciön de este Con­ venio, salvo que el contexto de su ar- ticulado exija una interpretaciön di- ferente:

a) El término «Espana» designa el Estado espanol (Espana peninsular, Islas Baleares y Canarias, plazas y provincias espanolas en Africa).

b) El término «Suecia» designa al Reino de Suecia.

c) El término «autoridad compe- tente» designa:

1) En Espana, al Ministerio de

Hacienda.

2) En Suecia, al Ministro de

Hacienda o a la persona o autoridad en quien él delegue.

d) El término «empresa de un Estado contratante» designa una em- presa explotada por un residente en el Estado contratante de que se trate.

2. Para la aplicaciön de este Con­ venio, toda expresiön que no esté de- finida en su articulado deberå ser in- terpretada en el sentido que se le atribuya en la legislaciön fiscal del Estado contratante que aplica la dis- posiciön en que se encuentre la ex­ presiön de que se trate.

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

Artikel IV

§ 1. Vid tillämpningen av detta av­ tal åsyftar uttrycket »person med hemvist» i en avtalsslutande stat var­ je person, som enligt den statens lag­ stiftning är underkastad beskattning därstädes på grund av hemvist, bo­ sättning, plats för företagsledning el­ ler varje annan liknande omständig­ het.

§ 2. Då på grund av bestämmelser­ na i § 1 ovan en fysisk person äger hemvist i båda staterna, skall följan­ de gälla:

a) Han skall anses äga hemvist i den stat, i vilken han har ett hem som stadigvarande står till hans förfogan­ de. Om han har ett sådant hem i båda staterna, anses han äga hemvist i den stat med vilken han har de star­ kaste personliga och ekonomiska för­ bindelserna (centrum för levnadsin- tressena).

b) Om det icke kan avgöras, i vil­ ken stat centrum för levnadsintresse- na befinner sig, eller om han icke i någondera staten har ett hem som stadigvarande står till hans förfogan­ de, anses han äga hemvist i den stat, där han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han icke vis­ tas stadigvarande i någon av dem, an­ ses han äga hemvist i den stat, i vil­ ken han är medborgare.

d) Om han är medborgare i båda staterna eller om han icke är med­ borgare i någon av dem, skola de be­ höriga myndigheterna i de båda sta­ terna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

§ 3. Då på grund av bestämmelser­ na i § 1 ovan en juridisk person äger hemvist i båda staterna, anses dess hemvist förefinnas i den stat, där dess verkliga ledning är belägen. Detsam­ ma gäller sådana bolag och andra sammanslutningar, vilka enligt ve-

■fl liihang till riksdagens protokoll

W63

.

Articulo IV

1. A los efectos del presente Con- venio se considera residente en un Estado contratante a toda persona que en virtud de la legislaciön de dicho Estado, esté sujeta a la imposi- ciön de este Estado en razön de su domicilio, su residencia, su sede de direcciön o cualquier otro criterio anålogo.

2. Cuando segun la disposiciön del pårrafo 1, anteriormente citado, una persona fisica se considere residente en ambos Estados contratantes, el caso se resolvera segiin las siguien- tes reglas:

a) Esta persona se considera resi­ dente del Estado contratante en el que disponga de una vivienda per- manente. Cuando disponga de una vivienda permanente en ambos Esta­ dos contratantes, se considera resi­ dente del Estado contratante con el cual mantenga lazos personales y eco- nömicos mås estrechos (centro de intereses vitales).

b) Si no puede ser determinado el Estado contratante en el que una per- sona tiene el centro de sus intereses vitales, o cuando aquella no disponga de una vivienda permanente en nin- guno de los Estados contratantes, se la considera residente del Estado contratante en el que reside de forma habitual.

c) Si esta persona reside habitual- mente en ambos Estados contratan­ tes o no lo hace en ninguno de ellos, se la considera residente del Estado contratante cuya nacionalidad posea.

d) Si esta persona posee la nacio­ nalidad de los dos Estados contra­ tantes o no posee Ia de ninguno de ellos, las autoridades competentes de los Estados contratantes soluciona- rån la cuestiön de comun acucrdo.

3. Cuando segun lo dispuesto en el pårrafo 1 anterior, una persona juri- dica es considerada residente en am­ bos Estados contratantes, serå consi­ derada residente en el Estado donde se encuentre la sede de su direcciön efccliva. La misma regla se aplica a

1 samt

.

Nr 102

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 år 1963

derbörande stats lagstiftning icke äro juridiska personer.

Artikel V

§ 1. Med uttrycket »fast driftställe» förstås en stadigvarande affärsanord- ning, i vilken företagets verksamhet helt eller delvis utövas.

§ 2. Såsom fast driftställe anses särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f) gruva, stenbrott eller annan plats för utnyttjandet av naturtillgångar,

g) plats för byggnads- eller instal­ lationsarbete, som varar mer än tolv månader.

§ 3. Uttrycket »fast driftställe» skall icke anses innefatta:

a) Användningen av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, ut­ ställning eller utlämnande av företa­ get tillhöriga varor. Om i sådana an­ ordningar direktför sälj ning av varor sker till kunder eller representanter, skola anordningarna anses utgöra fasta driftställen.

b) Innehavet av ett företaget till­ hörigt varulager, avsett uteslutande för lagring, utställning eller utläm­ nande. Om direktförsäljning från va­ rulagret sker på platsen för lagret, skall detsamma anses utgöra ett fast driftställe.

c) Innehavet av ett företaget tillhö­ rigt varulager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom ett annat företags försorg.

d) Innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för inköp av varor eller införskaffan­ de av upplysningar för företagets räk­ ning.

e) Innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande

las sociedades y a las asociaciones que segun las leyes nacionales que las rijan no tengan personalidad ju- ridica.

Articulo V

1. El término «establecimiento per- inanente» designa un lugar fijo de ne- gocios en el que una empresa ejerce toda o parte de su actividad.

2. En especial, se consideran esta- blecimientos permanentes:

a) Una sede de administraciön o de direcciön,

b) una sucursal,

c) una oficina,

d) una fåbrica,

e) un taller,

f) una mina, cantera o cualquier otro lugar de extracciön de recursos naturales,

g) obras de construcciön o de mon- taje, cuya duraciön exceda de doce meses.

3. No se consideran establecimien- tos permanentes:

a) Las instalaciones utilizadas con el unico fin de almacenar, exponer o entregar mercancias pertenecientes a la empresa. Si en estas instalaciones se realizan operaciones de venta di- recta de mercancias a los clientes o intermediarios, se considera que estas instalaciones son establecimientos permanentes.

b) Si las mercancias pertenecientes a la empresa estån depositadas con la unica finalidad de almacenarlas, ex- ponerlas o entregarlas. Si estas mer­ cancias se venden directamente en los lugares donde se encuentran deposita­ das, se considera que estos depösitos son establecimientos permanentes.

c) Si las mercancias pertenecientes a la empresa estån depositadas con el unico fin de que sean transformadas por otra empresa.

d) Una instalaciön fija de negocios utilizada con el unico fin de comprar mercancias o de reunir informaciön para la empresa.

e) Una instalaciön fija de negocios utilizada con el unico fin de hacer

Kungl. Maj. ts proposition nr 192 ar 1993

för att för företagets räkning ombe­ sörja reklam, meddela upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller utöva liknande verksamhet, under förutsättning att verksamheten är av förberedande eller biträdande art.

§ 4. En person, som är verksam i en av staterna för ett företag i den andra staten — härunder inbegripes icke sådan oberoende representant som avses i § 5 — behandlas såsom ett fast driftställe i den förstnämnda staten om han innehar och i den förstnämnda staten regelbundet an­ vänder en fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten icke begränsas till inköp av varor för företagets räkning.

§ 5. Ett företag i en av staterna an­ ses icke hava ett fast driftställe i den andra staten allenast på den grund, att företaget uppehåller affärsförbin­ delser i den andra staten genom för­ medling av en mäklare, kommissio- när eller annan oberoende represen­ tant, under förutsättning att dessa personer därvid fullgöra uppdrag, vil­ ka tillhöra deras vanliga affärsverk­ samhet.

§ 6. Den omständigheten, att ett bolag med hemvist i en av staterna kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag, som har sitt hemvist i den andra staten eller som uppehåller af­ färsförbindelser i denna andra stat (antingen genom ett fast driftställe eller annorledes), skall icke i och för sig medföra att någotdera bolaget be­ traktas såsom ett fast driftställe för det andra bolaget.

Artikel VI

§ 1. Inkomst av fastighet må be­ skattas i den avtalsslutande stat i vilken fastigheten är belägen.

$ 2. Uttrycket »fastighet» skall hava den betydelse som uttrycket bär enligt gällande lagar i den avtalsslu­ tande stat, i vilken egendomen i frå­ ga är belägen. Under detta uttryck in­ begripes dock städse egendom som ut-

publicidad, suministrar informaciön, realizar investigaciones cientificas o desarrollar actividades analogas que tienen un caråcter preparatorio o auxiliar para la empresa.

4. Una persona que actiie en un Estado contratante por cuenta de una empresa del otro Estado contratante — que no sea el agente independiente al que se refiere el pårrafo 5 siguiente — se considera «establecimiento perma- nente» en el primer Estado, si ejerce habitualmente en éste poderes que le permitan concluir contratos en nom- bre de la empresa, excepto en el caso de que su actividad se limite a la compra de mercancias para la em­ presa.

5. No se considera que una empre­ sa de un Estado contratante tiene un establecimiento permanente en el otro Estado contratante por el solo hecho de que la empresa efeetue ope- raciones comerciales en este otro Es­ tado por medio de un corredor, un co- misionista general u otro mediador in­ dependiente, siempre que estas perso­ nas aetuen dentro del marco ordinario de su actividad.

6. El hecho de que una sociedad re- sidente en un Estado contratante tenga el control o sea controlada por una sociedad residente en el otro Es­ tado contratante o que efeetue opera- ciones mercantiles o industriales en este otro Estado (ya sea por medio de un establecimiento permanente o no) no basta por si solo, para convertir a cualquiera de estas sociedades en un establecimiento permanente de la otra.

Articulo VI

1. Las rentas procedentes de bienes inmuebles son gravables en el Estado contratante donde estos bienes se en- cuentren siluados.

2. La expresiön «bienes inmuebles» se entiendc definida con arreglo al de- recho del Estado contratante en que los bienes de que se trate se eneuen- tren situados. Dicha expresiön com- prende, eu todo caso, los accesorios,

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

gör tillbehör till fastighet, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter å vilka före­ skrifterna i allmän lag angående fas­ tigheter äga tillämpning, nyttjande­ rätt till fastighet, rätt till jakt och fiske och rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av gruvor, källor och andra naturtill­ gångar. Fartyg och luftfartyg skola däremot icke betraktas såsom fastig­ heter.

§ 3. Bestämmelserna i §§ 1 och 2 ovan skola äga tillämpning såväl på inkomst, vilken förvärvas genom omedelbart brukande av fastighet, som på inkomst, vilken erhålles ge­ nom uthyrning av fastighet eller ge­ nom annan användning av fastighe­ ten, därunder inbegripet inkomst av lantbruks- och skogsföretag. Bestäm­ melserna skola likaledes tillämpas på inkomst genom avyttring av fastighet.

§ 4. Bestämmelserna i §§ 1—3 ovan skola även äga tillämpning å sådan inkomst av fastighet som förvärvas av annat företag än lantbruks- eller skogsföretag ävensom inkomst av fas­ tighet som användes vid utövandet av fria yrken.

Artikel VII

§ 1. Vinst av rörelse, åtnjuten av ett företag i en avtalsslutande stat, må beskattas allenast i denna stat, såvida icke företaget bedriver rörelse i den andra staten från ett där belä­ get fast driftställe. Om företaget be­ driver rörelse på nyss angivet sätt, äger den andra staten beskatta före­ tagets vinst men endast så stor del därav, som är hänförlig till det fasta driftstället.

§ 2. Om ett företag i en avtalsslu­ tande stat bedriver rörelse i den and­ ra staten från ett där beläget fast driftställe, skall i vardera staten till det fasta driftstället hänföras den vinst av rörelse, som driftstället kan

el ganado, los aperos de labranza de las empresas agricolas y forestales, los derechos a los cuales se aplican las disposiciones del derecho privado relativo a la propiedad territorial, el usufructo de bienes inmuebles, los de­ rechos de caza y pesca y los derechos a cånones variables o fijos por Ia ex- plotaciön de yacimientos de minera- les, fuentes y otras riquezas del sue- lo. Los buques, embarcaciones y aero- naves no se consideran bienes in­ muebles.

3. Las disposiciones de los pårra- fos 1 y 2 de este articulo se aplican a las rentas procedentes de la explota- ciön directa, arrendamiento rustico o urbano, y de cualquier otra forma de explotacion de bienes inmuebles, com- prendidas las rentas procedentes de empresas agricolas o forestales. Dichas disposiciones se aplican tam- bién a los beneficios procedentes de la enajenaciön de bienes inmuebles.

4. Ademås de a las empresas agri­ colas y forestales, las disposiciones de los tres pårrafos anteriores se aplican igualmente a las rentas procedentes de los bienes inmuebles de las de- mås empresas y a las rentas de bie­ nes inmuebles utilizados en el ejerci- cio de una profesiön liberal.

Articulo VII

1. Los beneficios de una empresa de un Estado contratante son objeto de imposiciön unicamente en este Es­ tado, salvo que la empresa ejerza una actividad industrial o comercial eu el otro Estado por mediaciön de un es. tablecimiento permanente situado eu el mismo. En este ultimo caso, el im- puesto podrå ser percibido en el otro Estado sobre los beneficios de la em­ presa, pero unicamente en la medida en que estos beneficios son imputa- bles a dicho establecimiento perma­ nente.

2. Cuando una empresa de un Esta­ do contratante ejerce una actividad industrial o comercial en el otro Es­ tado por medio de un establecimiento permanente situado en el mismo, se imputarån en cada uno de los Esta-

antagas skola hava åtnjutit, därest driftstället varit ett fristående före­ tag med samma eller liknande verk­ samhet, bedriven under samma eller liknande villkor, samt driftstället självständigt avslutat affärer med det företag, till vilket driftstället hör.

§ 3. Vid bestämmandet av det fas­ ta driftställets vinst av rörelse skall avdrag medgivas för alla kostnader som uppkommit för det fasta drift­ ställets räkning, härunder inbegripen skälig andel av kostnader för företa­ gets ledning och allmänna förvalt­ ning, oavsett om kostnaderna upp­ kommit i den stat där det fasta drift­ stället är beläget eller annorstädes.

§ 4. Vad i § 2 av denna artikel stad­ gas skall emellertid — i den mån i en av de avtalsslutande staterna vinst hänförlig till ett fast driftställe bru­ kat bestämmas på grundval av en för­ delning av företagets hela vinst på de olika delarna av företaget — icke hindra att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga vinsten bestämmes genom ett dylikt brukligt förfarande.

§ 5. Vinst skall icke anses hänför­ lig till ett fast driftställe allenast av den anledningen att det fasta drift­ stället inköper varor för företagets räkning.

§ G. Vid tillämpningen av föregåen­ de paragrafer skall vinst hänförlig till det fasta driftstället bestämmas ge­ nom samma förfarande år från år så­ vida icke särskilda förhållanden an­ nat föranleda.

Artikel

Vin

1 fall då

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

dos, a este establecimiento permanen- te, los beneficios que habria podido obtener si dicho establecimiento hu- biera constituido una empresa distin- ta y separada ejerciendo actividades idénticas o analogas en las mismas o analogas condiciones y tratando con total independencia con la empresa de la cual constituye un establecimiento permanente.

3. Para el cålculo de los beneficios de un establecimiento permanente se­ rån deducibles los gastos demostrados para los fines perseguidos por este es­ tablecimiento permanente, compren- dida en ellos una parte razonable de los gastos de direcciön y de los gene- rales de administraciön, también de- mostrados, ya sean realizados en el Estado en el cual esté situado este es­ tablecimiento permanente, o en otra parte.

4. Mientras esté en uso eu un Esta­ do contratante determinar los benefi­ cios imputables a un establecimiento permanente sobre la base de un re- parto de los beneficios totales de la empresa entre sus diversas partes, lo dispuesto en el pårrafo 2 del presente artieulo no impedirå a este Estado contratante determinar los beneficios imponibles segun el método en uso.

5. No se imputarå ningun benefi- cio a un establecimiento permanente por el mero hecho de que este esta­ blecimiento haya comprado mercan- cias para la empresa.

6. A los efeetos de lo dispuesto eu pårrafos anteriores, los beneficios que han de ser imputados a un estableci­ miento permanente serån calculados cada ano segun el mismo método, a menos que exislan motivos vålidos y suficientes para proceder en otra for­ ma.

Artieulo VIII

Cuando:

a) Una empresa de un Estado con­ tratante parlicipc direeta o indireeta- mente en la direcciön, Capital o con- trol de una empresa del otro Estado contratante, o

b) samma personer direkt eller in­ direkt deltaga i ledningen eller över­ vakningen av såväl ett företag i en avtalsslntande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äga del i båda dessa företags kapital,

skall iakttagas följande." Om mel­ lan företagen i fråga om handel eller andra ekonomiska förbindelser avta­ las eller föreskrivas villkor, som av­ vika från dem som skulle hava avta­ lats mellan två av varandra oberoen­ de företag, må alla vinster, som skul­ le hava tillkommit det ena företaget om sagda villkor icke funnits men som på grund av villkoren i fråga icke tillkommit detta företag, inräk­ nas i detta företags vinst och beskat­ tas i överensstämmelse därmed.

Artikel IX

Inkomst, som förvärvas genom ut­ övande av sjöfart eller luftfart i in­ ternationell trafik, skall beskattas al­ lenast i den avtalssslutande stat, i vil­ ken företaget har sin verkliga led­ ning.

Artikel X

§ 1. Utdelning från ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten må beskattas i denna andra stat.

§ 2. Den avtalsslutande stat, i vil­ ken det utbetalande bolaget äger hemvist, skall dock vara bibehållen vid rätten att enligt sin egen lagstift­ ning beskatta utdelningen, men där­ vid får skattesatsen icke överstiga

a) 10 % av utdelningens bruttobe­ lopp om utdelningsmottagaren är ett bolag eller en ekonomisk förening (med undantag av handelsbolag och enkla bolag), som äger direkt minst 50 procent av det utbetalande bola­ gets kapital, dock endast under förut­ sättning att denna delaktighet utgö- res av aktier och andelar, vilka inne­ hafts minst ett år före den tidpunkt då utdelningen blev tillgänglig för lyftning,

b) Las mismas personas participen directa o indirectamente en la direc- ciön, Capital o control de una empresa de un Estado contratante y de una empresa del otro Estado contratante,

y, en uno y otro caso, las dos em- presas esten en sus relaciones comer- ciales o financieras, unidas por con­ diciones aceptadas o impuestas, que difieran de aquellas otras condiciones que serian acordadas entre empresas independientes, los beneficios que, sin darse estas condiciones, pudieran ha- ber sido obtenidos por una de las em­ presas, pero que no tuvieron lugar a causa de las dichas condiciones, pod- rån ser incluidos en los beneficios de esta empresa y, en consecuencia, so- metidos a imposiciön.

Articulo IX

Las rentas procedentes de la ex- plotaciön, en tråfico internacional, de navios o aeronaves, son gravables linicamente en el Estado contratante en el cual esté situada la sede de la direcciön efectiva de la empresa.

Articulo X

1. Los dividendos pagados por una sociedad que sea residente en un Es­ tado contratante a un residente en el otro Estado contratante son gravables eu este ultimo Estado.

2. Sin embargo, el Estado contra­ tante en el cual la sociedad que paga los dividendos sea residente, tiene el derecho de imponer estos dividendos segun su legislaciön, pero el tipo de imposiciön que establezca no podrå exceder del:

a) 10 % del importe bruto de los dividendos si el beneficiario de éstos es una sociedad (excluidas las socie- dades de personas) que tenga directa- mente como minimo un 50 por ciento del capital de la sociedad que paga los dividendos, con tal que esta parti- cipaciön esté representada por accio- nes o partes sociales poseidas desde, como minimo, un aho antes de la fecha de distribuciön.

b) 15 % av utdelningens bruttobe­ lopp i alla övriga fall.

De behöriga myndigheterna i de båda staterna skola träffa överens­ kommelse om tillämpningen av nämnda begränsning.

Denna paragraf skall inte beröra bolagets beskattning för vinst av vil­ ken utdelningen utbetalas.

§ 3. Med uttrycket »utdelning» för­ stås i denna artikel inkomst av ak­ tier, andelsbevis eller andra liknande bevis med rätt till andel i vinst, an­ delar i gruva, stiftarandelar eller andra andelar med rätt till deltagan­ de i vinst ävensom inkomst av andra andelar i bolag, vilken enligt skatte­ lagstiftningen i den stat, varest det utdelande bolaget äger hemvist, jäm- ställes med inkomst av aktier. In­ komst av fordran inbegripes icke un­ der uttrycket »utdelning» i denna pa­ ragraf.

§ 4. Bestämmelserna i §§ 1 och 2 äro icke tillämpliga, om den person, som äger hemvist i en avtalsslutande stat och uppbär utdelningen, innehar ett fast driftställe i den andra avtals­ slutande staten, varest det utbetalan­ de bolaget äger hemvist, och den an­ del, av vilken utdelningen i fråga här- flvter, äger verkligt samband med det fasta driftstället. I dylikt fall skall ar­ tikel VII angående hänförande av vinst till fasta driftställen äga till- lämpning.

§ 5. Om ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst från den andra avtalsslutande staten, får icke i denna andra stat påföras någon skatt å utdelning, som av bola­ get utbetalas till personer, vilka ej äga hemvist i denna andra stat, och ej heller någon skatt å bolagets icke utdelade vinst; det sagda gäller även om utdelningen eller den icke utdela­ de vinsten helt eller delvis utgöres av inkomst, som härrör från den andra staten.

b) 15 % del importe bruto de estos dividendos, en todos los demås casos.

Las autoridades competentes de los dos Estados se pondrån de acuerdo sobre la forma de aplicaciön de este limite.

Este pårrafo no afecta al gravamen de la sociedad por los beneficios con los que se paguen los dividendos.

3. El término «dividendos» ernplea- do en el presente articulo designa los rendimientos producidos por las ac- ciones, acciones o bonos de disfrute, participaciones mineras, partes de fundador u otros titulos que den de- recho a participar de los beneficios, asi como los rendimientos producidos por otras participaciones sociales asi- milados a los rendimientos de las ac­ ciones por la legislaciön fiscal del Es- tado en el cual la sociedad distribui- dora sea residente. Los rendimientos de los créditos no se incluyen en el concepto de «dividendos» de este pår­ rafo.

4. Las disposiciones de los pårrafos 1 y 2 no se aplicarån cuando el bene- ficiario de los dividendos, residente en un Estado contratante, tenga, en el otro Estado contratante en el cual la sociedad que paga estos dividendos sea residente, un establecimiento per- manente con el que se relacione efec- tivamente la participaciön que genera los dividendos. En este caso, el arti­ culo VII concerniente a la imputaciön de beneficios a los establecimientos permanentes, serå de aplicaciön.

5. Cuando una sociedad residente en un Estado contratante obtiene be­ neficios o rendimientos procedentes del otro Estado contratante, este otro Estado no puede exigir ningun im- puesto sobre los dividendos pagados por la sociedad a las personas no resi- dentes en Öl ni sobre los beneficios no distribuidos de la sociedad como ta- les, aun cuando los dividendos paga­ dos o los beneficios no distribuidos sean, en todo o en parte, beneficios ob- tenidos en este otro Estado.

Artikel XI

§ 1. Ränta, som härrör från en av- talsslutande stat och utbetalas till en person med hemvist i den andra av­ talsslutande staten, må beskattas i denna andra stat.

§ 2. Den avtalsslutande stat, från vilken räntan i fråga härrör, skall dock vara bibehållen vid rätten att en­ ligt sin egen lagstiftning beskatta räntan, men därvid får skattesatsen icke överstiga 10 % av räntans be­ lopp. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skola träffa överens­ kommelse om tillämpningen av nämnda begränsning.

§ 3. Med uttrycket »ränta» förstås i denna artikel inkomst av värdepap­ per som utfärdats av staten, av obli­ gationer eller debentures, antingen desamma utfärdats mot säkerhet i egendom eller icke, samt av varje an­ nat slags fordran ävensom all annan inkomst, vilken enligt skattelagstift­ ningen i den stat varifrån inkomsten härrör jämställes med inkomst av försträckning.

§ 4. Ränta på värdepapper, vilka avse statlig upplåning och utfärdats av en avtalsslutande stat, skall be­ skattas allenast av gäldenärsstaten.

§ 5. Restämmelserna i §§ 1 och 2 äro icke tillämpliga, om den person, som äger hemvist i en avtalsslutande stat och uppbär räntan, innehar ett fast driftställe i den andra avtalsslu­ tande staten varifrån räntan härrör och den fordran av vilken räntan härflyter äger verkligt samband med det fasta driftstället. I dylikt fall skall artikel VII angående hänföran­ de av vinst till fasta driftställen äga tillämpning.

§ 6. Ränta skall anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbetala­ ren är staten själv, en administrativ underavdelning eller lokal myndighet i staten eller en person med hemvist i denna stat. Om den person som ut­ betalar räntan — antingen han äger hemvist i en avtalsslutande stat eller ej — i en avtalsslutande stat innehar

Articuto XI

1. Los intereses procedentes de un Estado contratante pagados a un resi- dente en el otro Estado contratante, son gravables en este liltimo Estado.

2. Sin embargo, el Estado contra­ tante de donde proceden los intereses tiene el derecho de gravarlos confor- me a su legislaciön interna, pero el ti- po impositivo no puede exceder del 10 % del importe de los intereses. Las autoridades competentes de los dos Estados se pondrån de acuerdo sobre el modo de aplicar esta limitaciön.

3. El término «intereses» empleado en el presente articulo coinprende los rendimientos de los fondos publicos, de las obligaciones representativas de préstamos con o sin garantia hipote- caria, y de los créditos de cualquier naturaleza, asi como todos los demås rendimientos que por la legislaciön fiscal del Estado de donde provienen se asimilen a los rendimientos de los préstamos.

4. Los intereses producidos por los titulos representativos de empréstitos publicos emitidos por un Estado con­ tratante serån gravables solamente por el Estado deudor.

5. Las disposiciones de los pårrafos 1 y 2 no se aplican cuando el benefi- ciario de los intereses, residente en un Estado contratante, tenga en el otro Estado contratante de dondo proce­ den los intereses un establecimiento permanente al cual se vincule efecti- vamente el crédito que los produce. En este caso es de aplicaciön el arti­ culo VII relativo a la imputaciön de beneficios a los establecimientos per- manentes.

6. Se considera que los intereses proceden de un Estado contratante cuando el deudor es este Estado mis- mo, una de sus subdivisiones adminis­ trativas o entidades locales, o un re­ sidente en su territorio. Sin embargo, cuando el deudor de los intereses, sea o no residente en un Estado contra­ tante, tenga en un Estado contratan-

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

ett fast driftställe, för vilket uppta­ gits det lån av vilket räntan härfly­ ter, och räntan bestrides av det fasta driftstället, skall räntan dock anses härröra från den avtalsslutande stat, i vilken det fasta driftstället är belä­ get.

§ 7. Beträffande sådana fall, då särskilda förbindelser mellan utbeta­ laren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranle­ da att det utbetalade räntebeloppet med hänsyn till den skuld, för vilken räntan erlägges, överstiger det belopp som skulle hava avtalats mellan ut­ betalaren och mottagaren om dylika förbindelser icke förelegat, skola be­ stämmelserna i denna artikel gälla allenast för sistnämnda belopp. I dy­ likt fall skall överskjutande belopp beskattas i enlighet med lagstiftning­ en i de avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel XII

§ 1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och utbetalas till eu person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, må beskattas i denna andra stat.

§ 2. Den avtalsslutande stat, från vilken härrör royalty som utbetalas till en person med hemvist i den and­ ra avtalsslutande staten, skall dock vara bibehållen vid rätten att enligt sin egen lagstiftning beskatta royal- tyn, men därvid får skattesatsen icke överstiga 5 % av royaltyns bruttobe­ lopp. De behöriga myndigheterna i de båda staterna skola träffa överens­ kommelse om tillämpningen av nämnda begränsning.

§ 3. Med uttrycket »royalty» för­ stås i denna artikel varje slag av ut­ betalning, som uppbäres såsom er­ sättning för nyttjandet av eller rät­ ten alt nyttja upphovsrätt till litte­ rära, konstnärliga eller vetenskapliga verk, däri inbegripet kinematografisk film, patent, varumärke, mönster el­ ler modell, ritning, recept eller hem­ lig fabrikationsmetod ävensom för

te un establecimiento permanente, pa­ ra atender a cuyas necesidades ha si­ do realizado el empréstito productor de los intereses y que soporte la carga de éstos, se considera que los citados intereses proceden del Estado contra- tante en el que el establecimiento per­ manente estå situado.

7. Si a consecuencia de relaciones especiales existentes entre deudor y acreedor o de las que uno y otro sos- tienen con terceros, el importe de los intereses pagados, habida cuenta del crédito por el cual son satisfechos, excediera del que habrian pactado el deudor y acreedor si no existiesen ta- les relaciones, las disposiciones de es- te articulo se aplicarån unicamente a este ultimo importe. En este caso, el exceso de los pagos serå gravable con- forme a las legislaciones nacionales de los Estados contratantes, teniendo en cuenta las demås disposiciones de es­ te Convenio.

Articulo XII

1. Los cånones procedentes de un Estado contratante pagados a un re- sidente eu el otro Estado contratante son gravables en este ultimo Estado.

2. Sin embargo, el Estado contra­ tante del cual procedan los cånones que se paguen a un residente en el otro Estado contratante, tiene el de- recho de someter a impuesto a estos cånones con arreglo a su legislaciön, pero el tipo impositivo a aplicar no podrå exceder del 5 % del importe bruto de dichos cånones. Las autori- dades competentes de los dos Estados se pondrån de acuerdo sobre la forma de aplicaciön de este limite.

3. El término «cånones» einpleado eu este articulo designa las remunera- ciones de cualquier naturaleza pagadas por el uso o la concesiön del uso de un derecho de autor sobre una obra literaria, arlistica o cientifica, com- prendidas las peliculas cinematogrå- ficas, patentcs, marcas de fåbrica o de comercio, dibujos o modelos, pianos, procedimientos o förmulas secretas;

fä

Ilihang till riksdagens protokoll 1 saml. Nr l!)2

nyttjandet av eller rätten att nyttja industriell, kommersiell eller veten­ skaplig utrustning eller för upplys­ ningar om erfarenhetsrön av indu­ striell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

§ 4. Vinst genom försäljning av rättighet eller egendom, som avses i § 3, skall beskattas allenast i den av­ talsslutande stat i vilken säljaren äger hemvist. Vid tillämpning av den­ na artikel skall icke såsom försälj­ ning anses en överlåtelse därest icke priset vid tidpunkten för kontraktets upprättande är tydligt utsatt, fast­ ställt och uttryckt i myntenhet.

§ 5. Bestämmelserna i §§ 1, 2 och 4 äro icke tillämpliga, om den per­ son, som äger hemvist i en avtalsslu­ tande stat och uppbär royaltyn, inne­ har ett fast driftställe i den andra avtalsslutande staten varifrån royal­ tyn härrör och den rättighet eller egendom av vilken royaltyn härflyter äger verkligt samband med det fasta driftstället. I dylikt fall skall artikel VII angående hänförande av vinst till fasta driftställen äga tillämpning.

§ 6. Royalty skall anses härröra från en avtalsslutande stat, om utbe­ talaren är staten själv, en administra­ tiv underavdelning eller lokal myn­ dighet i staten eller en person med hemvist i denna stat. Om den person som utbetalar royaltyn — antingen han äger hemvist i en avtalsslutande stat eller ej — i en avtalsslutande stat innehar ett fast driftställe, för vilket egendomen eller rättigheten i fråga förvärvats, och royaltyn bestri- des av det fasta driftstället, skall royaltyn dock anses härröra från den stat, i vilken det fasta driftstället är beläget.

§ 7. Beträffande sådana fall, då särskilda förbindelser mellan utbeta­ laren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranle­ da att det utbetalade royaltybeloppet

el uso o la concesiön del uso de un equipo industrial, comercial o cienti- fico y por informaciones relativas a experiencias de orden industrial, co­ mercial o cientifico.

4. Los beneficios procedentes de la enajenaciön de derechos o bienes mencionados en el pårrafo 3, son uni- camente gravables en el Estado con- tratante en el cual el cedente es resi- dente. A los efectos de este articulo no se considera como venta cualquier enajenaciön en la que su precio no fi- gure en el momento de formalizarse el contrato de una manera cierta, deter- minada y expresada en unidades mo- netarias.

5. Las disposiciones de los pårrafos 1, 2 y 4 no se aplicarån cuando el be- neficiario de los cånones o utilidades residente en un Estado contratante, tenga en el otro Estado contratante del cual procedan los cånones o las uti­ lidades, un estableciiniento perma- nente con el cual el derecho o el bien que los produzca esté relacionado efectivamente. En este caso, el articu­ lo VII relativo a los beneficios indu- striales y comerciales serå aplicable.

6. Las rentas de la propiedad in- telectual o industrial se consideran procedentes de un Estado contratan­ te cuando son debidas por este mis- mo Estado, por una de sus subdivisio- nes administrativas o de sus corpora- ciones locales o por uno de sus resi- dentes. Sin embargo, si el deudor, sea o no residente en uno de los Estados contratantes, tiene, en uno de estos Estados, un establecimiento pcrma- nente, y si los bienes o derechos de que se trata han sido adquiridos en interés de este establecimiento, las rentas cuya carga soporte el estableci­ miento permanente son consideradas como procedentes del Estado donde se encuentra situado dicho estableci­ miento.

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

tyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat, i vilken fö­ retaget har sin verkliga ledning.

Artikel XVI

§ 1. Ersättningar, vilka utbetalas av en avtalsslutande stat, dess admi­ nistrativa underavdelningar eller lo­ kala myndigheter till en fysisk per­ son såsom ersättning för arbete, som denne utfört i tjänst hos samma stat, underavdelning eller lokala myndig­ het, må beskattas i den staten. Mot­ svarande skall gälla i fråga om pen­ sioner, som avse ersättning till tjäns­ temän hos en avtalsslutande stat, dess administrativa underavdelningar eller lokala myndigheter, då sådan pension uppbäres i anledning av ar­ bete, som tjänstemannen utfört i tjänst hos samma stat, underavdel­ ning eller lokala myndighet.

§ 2. Bestämmelserna i artiklarna XV, XVII och XVIII äro tillämpliga på ersättningar och pensioner som utbetalas för tjänster, utförda i sam­ band med rörelse som bedrivits av en avtalsslutande stat, dess administra­ tiva underavdelningar eller lokala myndigheter.

Artikel XVII

Styrelsearvoden eller liknande er­ sättningar, som uppbäras av en per­ son med hemvist i en avtalsslutande stat i egenskap av styrelseledamot i ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, må beskattas allenast i denna andra stat. Denna artikel är icke tillämplig på ersätt­ ningar som uppbäras av styrelseleda­ mot i bolag på annan grund än denna sin ställning.

Artikel XVIII

Där icke bestämmelserna i § 1 av artikel XVI annat föranleda, skola pensioner och liknande ersättningar,

o de una aeronave en tråfico mter- nacional, son gravables en el Estado contratante en el cual esté situada la sede de la direcciön efectiva de la empresa.

Articulo XVI

1. Las remuneraciones pagadas a una persona natural por un Estado contratante o una de sus subdivisio- nes administrativas o entidades lo- cales, por los servicios que les preste en el desempeno de funciones publi- cas, serån gravables en este Estado. La misma norma se aplicarå a las pensiones que se satisfagan a los funcionarios de un Estado contra­ tante o de sus subdivisiones adminis­ trativas o entidades locales, siempre que tales pensiones se abonen en con- sideraciön a los servicios que los funcionarios hayan prestado en el ejercicio de funciones piiblicas.

2. Las disposiciones de los articu- los XV, XVII y XVIII, se aplican a las remuneraciones y pensiones pagadas a una persona fisica por servicios pres- tados a uno de los Estados contra- tantes o a sus subdivisiones adminis­ trativas o entidades locales, cuando éstos actuen en el ejercicio de una actividad comercial o industrial.

Articulo XVII

Las participaciones en beneficios, dietas o retribuciones similares que un residente en un Estado contra­ tante reciba por su cualidad de miem- bro del Consejo de Administraciön de una sociedad, que sea residente en el otro Estado contratante, serån uni- camente gravables en este ultimo Estado. Este articulo no se aplica a las remuneraciones que se abonen a los miembros del Consejo de Admi­ nistraciön de una sociedad por con- cepto distinto al de su cualidad de tales.

Articulo XVIII

Salvo lo dispuesto en el pårrafo 1 del articulo XVI, las pensiones y re- muncraciones similares, abonadas en

som uppbäras i anledning av tidigare anställning, beskattas allenast i den avtalsslutande stat i vilken den som uppbär ersättningen äger hemvist.

Artikel XIX

Utan hinder av vad eljest i detta avtal stadgas må inkomst, som skå­ despelare, filmskådespelare, radio- el­ ler televisionsartister, musiker och dylika ävensom idrottsmän förvärva under sin yrkesutövning, beskattas i den avtalsslutande stat, i vilken yrket utövas.

Artikel XX

§ 1. En professor eller lärare, som äger hemvist i en avtalsslutande stat och som tillfälligtvis vistas i den and­ ra staten, under en tidrymd ej över­ stigande två år, för att undervisa vid universitet, högskola eller gymna­ sium i denna andra stat, skall i den andra staten vara befriad från be­ skattning för den ersättning för undervisningsverksamheten under nämnda tidrymd, som utbetalas till honom av denna andra stat såsom tillägg till hans från hemlandet upp­ burna lön.

§ 2. En studerande eller affärs- el­ ler hantverkspraktikant från en av­ talsslutande stat, som vistas i den andra staten allenast för sin under­ visning eller utbildning, skall ej be­ skattas i denna andra stat för belopp, som han uppbär till bestridande av sitt uppehälle, sin undervisning eller sin utbildning, därest beloppen i frå­ ga utbetalas till honom från utlandet.

Artikel XXI

Inkomst, som uppbäres av kom­ missionärer såsom ersättning för verksamhet i denna egenskap, skall beskattas enligt följande bestämmel­ ser:

a) I Spanien beskattas inkomst, som uppbäres av en kommissionär

consideraciön a servicios prestados anteriormente, no son gravables mas que en el Estado contratante en el cual el beneficiario sea residente.

Articulo XIX

No obstante cualquier otra disposi- ciön de este Convenio, las rentas que los profesionales de espectåculos, tales como artistas de teatro, cinematö- grafo, radiodifusiön o television, los musicos y los deportistas, obtengan por el ejercicio de sus actividades personales en su cualidad de tales, serån gravables en el Estado contra­ tante en que estas actividades sean ejercidas.

Articulo XX

1. El personal docente residente en un Estado contratante que se tras- lade temporalmente al otro Estado para ensenar en Universidades, Liceos o Colegios de este otro Estado, du- rante un periodo no superior a dos anos, no estarå sujeto, en este ultimo Estado a impuesto por las indemniza- ciones que tal Estado conceda por el desempeno de la funciön docente du- rante dicho periodo y como comple- mento al sueldo que perciba del Estado de origen.

2. Las surnas que un estudiante o una persona en pråcticas, de uno de los Estados contratantes, permane- ciendo en el otro Estado con el linico fin de proseguir alli sus estudios o completar su formaciön, reciba para atender a los gastos de sostenimiento, estudios o formaciön, no serån gra­ vables en este otro Estado con tal de que procedan de fuentes situadas fuera de este ultimo Estado.

Articulo XXI

Las rentas percibidas por los agen­ tes mediadores como remuneraciön de servicios prestados en el åmbito de sus actividades propias, serån grava­ das conforme a las reglas siguientes:

a) Se gravan en Espaha las rentas percibidas por un agente mediador

Artikel XXIV

§ 1. Då en person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär in­ komst från den andra avtalsslutande staten eller innehar förmögenhet i denna andra stat som enligt bestäm­ melserna i detta avtal må beskattas i denna andra stat, skall den först­ nämnda staten, där icke bestämmel­ serna i §§ 2 och 3 av denna artikel annat föranleda, undantaga inkoms­ ten och förmögenheten från beskatt­ ning, dock att denna stat vid bestäm­ mandet av beloppet av skatten på den ifrågavarande personens inkomst el­ ler förmögenhet må tillämpa den skattesats, som skulle hava varit till­ lämplig om inkomsten eller förmö­ genheten i fråga icke undantagits från beskattning.

§ 2. Då eu person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst från den andra avtalsslutande staten, som enligt bestämmelserna i artiklar­ na X, XI och XII i detta avtal må be- skattas i den stat varifrån inkomsten härrör, skall den förstnämnda staten från sin skatt på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt, som erlagts i den andra avtalsslutan­ de staten. Avräkningsbeloppet kan dock icke överstiga beloppet av den del av skatten, beräknad utan dvlik avräkning, som belöper på de från den andra staten förvärvade inkoms­ terna.

§ 3. Det i nästföregående paragraf angivna förfarandet skall vad beträf­ far Spanien även tillämpas i fråga om den allmänna inkomstskatten med avseende å samtliga de inkoms­ ter, vilka tagas i beräkning vid be­ stämmandet av beskattningsunderla­ get för denna skatt.

§ 4. Vid tillämpningen i Sverige av bestämmelsen i § 2 av denna artikel skall iakttagas följande:

a) Oberoende av vad som sägs i sagda paragraf, skall utdelning från ett aktiebolag med hemvist i Spanien till ett aktiebolag eller en ekonomisk

Articulo XXIV

1. Cuando un residente en un Esta- do contratante perciba rentas proce- dentes del otro Estado contratante o posea bienes en este otro Estado que, de acuerdo con las disposiciones del presente Convenio, son gravables en este liltimo Estado, el primer Estado de jarå exentas estas rentas y bienes, salvo lo dispuesto en los pårrafos 2 y 3 del presente articulo, pero puede, para calcular el importe de los im- puestos sobre la renta o el patrimonio de este residente, aplicar el tipo im- positivo que corresponderia si no hu- biesen sido dejadas exentas estas ren­ tas o patrimonio.

2. Cuando un residente en un Estado contratante obtiene rentas procedentes del otro Estado contra­ tante que, conforme a los articulos X, XI y XII del presente Convenio, son gravables en el Estado de donde proceden, el primer Estado deberå conceder una deducciön de la cuota impositiva con que grava estas rentas igual al impuesto pagado sobre ellas en el otro Estado contratante. La suma asi deducida no puede, sin em­ bargo, exceder del importe del im­ puesto, calculado antes de la de­ ducciön correspondiente a las rentas obtenidas en el otro Estado.

3. El procedimiento regulado en el pårrafo anterior, se aplicarå también, por lo que se refiere a Espana, a la Contribuciön General sobre la Renta, con referencia a todas las rentas com- putables para determinar Ia base im­ positiva en este impuesto.

4. Para la aplicaciön a Suecia de lo previsto en el pårrafo 2 de este arti­ culo, se observarån las siguientes dis­ posiciones:

a) No obstante lo establecido en dicho pårrafo, los dividendos satis- fechos por una sociedad por acciones, residente en Espana, a una sociedad

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

21

förening med hemvist i Sverige vara undantagen från svensk skatt i den utsträckning och på de villkor, som fallet skulle hava varit enligt svensk lagstiftning, därest båda bolagen el­ ler bolaget och den ekonomiska för­ eningen ägt hemvist i Sverige.

b) I sådana fall, då hel befrielse från eller nedsättning av spansk skatt på utdelning, ränta eller royalty, som uppburits av en person med hemvist i Sverige, medgivits för en bestämd tidsperiod, skall från den svenska skatten på inkomsten avräknas ett be­ lopp motsvarande den skatt, som skulle hava utgått i Spanien, om så­ dan skattebefrielse eller skattened- sättning ej meddelats.

§ 5. Vad beträffar Spanien skall, om utdelning från ett bolag med hemvist i Sverige ingår i vinstberäk­ ningen för ett spanskt bolag, från beloppet av spansk bolagsskatt av­ räknas den andel som belöper å 80 % av sagda utdelning.

§ 6. Föreskrifterna i de svenska författningarna om beskattning av oskifta dödsbon tillämpas icke i den mån dödsbodelägare enligt bestäm­ melserna i detta avtal direkt beskat­ tas i Spanien för dödsboets inkomst eller förmögenhet.

Artikel XXV

Bestämmelserna i detta avtal på­ verka icke sådana privilegier i be­ skattningshänseende, vilka enligt folkrättens allmänna regler eller jämlikt stadganden i särskilda över­ enskommelser tillkomma diplomatis­ ka eller konsulära befattningshavare.

Artikel XXVI

§ 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skola icke i den andra avtalsslu­ tande staten bliva föremål för någon beskattning eller något därmed sam­ manhängande skattekrav av annat

por acciones o asociaciön econömica residente en Suecia, estarån exentos del impuesto sueco en la medida y condiciones en que tal desgravaciön seria concedida en virtud de la legis- laciön interna sueca en el caso de que ambas sociedades o asociaciones fuesen residentes en Suecia.

b) En el caso de que fuera de apli- caciön una exenciön total o parcial de los impuestos espanoles exigibles sobre los dividendos, intereses o ren- dimientos de la propiedad intelectual o industrial, obtenidos por un resi­ dente en Suecia, concedida por un periodo limitado, Suecia deducirå de la cuota impositiva a pagar en aquel pais una cantidad igual al impuesto que se habria pagado en Espana si no existiesen tales exoneraciones.

5. Por lo que se refiere a Espana, si entre los ingresos computados para determinar los beneficios de una so- ciedad espanola, figurasen dividendos pagados por una sociedad residente en Suecia, se deducirå de la cuota a pagar por el impuesto sobre socie­ dades una parte proporcional al 80 % de aquellos dividendos.

6. Las normas de las leyes suecas relativas al gravamen de las sucesio- nes indivisas, no serån aplicables cuando, en virtud de las disposiciones del presente Convenio, los herederos sean directamente gravables en Espana sobre las rentas o bienes pro- cedentes de la sucesiön.

Articnlo XXV

Las disposiciones del presente Con­ venio no afectarån a los privilegios fiscales de que disfrutan los funcio- narios diplomåticos o consulares, de acuerdo con los principios generales de derecho internacional o en virtud de las disposiciones de acuerdos especiales.

Articnlo XXVI

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

skattning, äger han — utan att hans rätt att använda sig av i den interna rättsordningen givna rättsmedel där­ av påverkas — göra framställning i saken hos den behöriga myndigheten i den stat, i vilken han äger hemvist.

§ 2. Om denna behöriga myndighet finner framställningen grundad men ej själv kan åvägabringa en tillfreds­ ställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslu­ tande staten i syfte att undvika en mot detta avtal stridande beskatt- ning.

§ 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola ge­ nom ömsesidig överenskommelse av­ göra svårigheter eller tvivelsmål som uppkomma rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kun­ na jämväl överenskomma för att undvika dubbelbeskattning i sådana fall som ej omfattas av detta avtal.

§ 4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kunna trä­ da i förbindelse med varandra för att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående paragrafer. Om muntliga överläggningar anses un­ derlätta en överenskommelse, kunna sådana överläggningar äga rum inom ramen för en kommitté bestående av representanter för de behöriga myn­ digheterna i de båda avtalsslutande staterna.

Artikel XXVIII

§ 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skola ut­ byta de upplysningar, vilka äro er­ forderliga för att genomföra detta av­ tal. De högsta finansmyndigheterna äro dock icke förpliktade att medde­ la sådana upplysningar, som icke kunna lämnas på grundval av hos skattemyndigheterna tillgängligt ma­ terial utan kräva särskild undersök­ ning. De sålunda utbytta upplysning­ arna skola behandlas såsom hemliga och må allenast göras tillgängliga för myndigheter eller personer, vilka en­

men que no esté conforme con el pre- sente Convenio, puede, independien- temente de los recursos previstos por la legislaciön nacional, someter su caso a la Autoridad competente del Estado contratante en el que sea re- sidente.

2. Esta Autoridad competente harå lo posible, si la reclamaciön le parece fundada y si ella misma no estå en condiciones de adoptar una soluciön satisfaetoria, por arreglar la cuestiön por via de un acuerdo amistoso con la Autoridad competente del otro Estado contratante, a fin de evitar la imposiciön de forma que no se ajuste a este Convenio.

3. Las Autoridades competentes de los Estados contratantes procurarån resolver por via amistosa las dificul- tades, o disipar las dudas que plantee la interpretaciön o aplicaciön del pre- sente Convenio. También podrån po- nerse de acuerdo para tratar de evitar la doble imposiciön en los casos no previstos en el mismo.

4. Las Autoridades competentes de los Estados contratantes pueden co- municarse entre ellas con el fin de llegar a un acuerdo, en los casos pre­ vistos en los pårrafos anteriores. Cuando se considere que ese acuerdo pueda facilitarse mediante contactos personales, ese intercambio de puntos de vista podrå realizarse en el seno de una Comisiön compuesta por los representantes de las Autoridades competentes de los dos Estados.

Articulo XXVIII

1. Las Autoridades competentes de los Estados contratantes cambiarån entre si las informacioncs necesarias para aplicar las disposiciones del pre sente Convenio. Sin embargo, las autoridades competentes no estån obligadas a suministrar informacio- nes que deben ser obtenidas en docu- mentos que no esten en su poder y que exijan invcstigaciones especiales. Toda informaciön asi intercambiada serå mantenida sccreta y solo podrå scr rcvelada a las autoridades o per- sonas competentes, seglin la legisla-

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

ligt den berörda avtalsslutande sta­ tens lagstiftning handlägga taxering eller uppbörd av de skatter som avses i detta avtal. Samma förpliktelse, som åvilar de högsta finansmyndig­ heterna, åligger jämväl nyssnämnda personer och myndigheter.

§ 2. Bestämmelserna i § 1 få icke i något fall anses innebära, att någon av staterna är pliktig att

a) tillgripa verkställighetsåtgärder, som icke stå i överensstämmelse med dess lagstiftning eller administrativa praxis,

b) meddela upplysningar, vilka icke kunna infordras enligt i lag meddelade föreskrifter i den ena eller den andra avtalsslutande staten.

§ 3. Upplysningar, vilka skulle yp­ pa en affärshemlighet eller en indu­ stri- eller yrkeshemlighet, få icke ut­ bytas.

Artikel XXIX

§ 1. Detta avtal skall ratificeras:

a) För Spaniens del av Hans Excel­ lens Spaniens statschef med hörande av Spaniens lagstiftande församling.

b) För Sveriges del av Hans Maje­ stät Konungen av Sverige med riks­ dagens samtycke.

Ratifikationshandlingarna skola utväxlas i Stockholm snarast möj­ ligt.

§ 2. Detta avtal skall träda i kraft trettio dagar efter utväxling av rati­ fikationshandlingarna.

§ 3. Sedan avtalet trätt i kraft, sko­ la avtalets bestämmelser äga tillämp­ ning:

a) I Spanien:

1. Beträffande genom avdrag vid källan uttagna skatter på utdelning och ränta, som åsyftas i artiklarna X och XI samt utgå på dylika slags in­ komster, vilka utbetalas efter avta­ lets ikraftträdande.

2. Beträffande andra inkomstskat­ ter, vilka utgå på inkomster hänförli-

ciön del Estado contratante interesa- do, para la liquidaciön o recaudaciön de los impuestos incluidos en el Con- venio. Estas personas o autoridades estån obligadas a mantener el secreto, igual que las autoridades competen- tes.

2. Las disposiciones del pårrafo 1 no pueden, en ningun caso, interpre- tarse como imponiendo a uno de los Estados contratantes la obligaciön de:

a) Adoptar medidas administrati­ vas contrarias a su legislaciön o pråctica administrativa,

b) transmitir informaciones cuya obtenciön esté prohibida por su legis­ laciön o por la del otro Estado con­ tratante.

3. No se podrån intercambiar in­ formaciones que revelen un secreto comercial, industrial o profesional.

Articulo XXIX

1. El presente Convenio serå ratifi- cado:

a) Por parte de Espana, por S. E. el Jefe del Estado espanol oidas las Cortes espanolas.

b) Por parte de Suecia, por S. M. el Rey de Suecia con el asentimiento del Riksdag.

Los instrumentos de ratificaciön serån intercambiados en Estocolmo tan pronto como sea posible.

2. El presente Convenio entrarå en vigor a los 30 dias del intercambio de los instrumentos de ratificaciön.

3. Después de la entrada en vigor, las disposiciones del Convenio son aplicables:

a) En Espana: 1°. Por lo que afecta a los im­ puestos sobre dividendos o intereses percibidos por retenciön en la fuente, a los que se refieren los articulos X y XI, a las utilidades cuyo pago se acuerde con posterioridad a su en­ trada en vigor.

2°. En lo que se refiere a los otros impuestos sobre las rentas, al grava-

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

tande en slutgiltig skattebetalning, som utgå på inkomster, vilka blivit tillgängliga för lyftning senast den 31 december sagda år.

2. Såvitt avser andra inkomstskat­ ter, som utgå på inkomster, vilka för­ värvats senast den 31 december sag­ da år.

3. Såvitt avser svensk förmögen­ hetsskatt, som påföres på grund av taxering det år, varunder uppsäg­ ningen ägt rum. Till bekräftelse härå hava under­ tecknade därtill behörigen befull- mäktigade ombud undertecknat detta avtal och försett detsamma med sina sigill. Som skedde i Madrid den 25 april 1963, på svenska och spanska språ­ ken, vilka båda texter äga lika vits­ ord. För svenska regeringen:

Herbert Ribbing

För spanska regeringen:

Fernando Castiella

Tilläggsprotokoll

Vid undertecknandet av detta av­ tal hava undertecknade befullmäkti- gade ombud till angivande av villko­ ren för tillämpningen av artikel VII av avtalet avgivit följande förkla­ ringar.

A. Vid tillämpning av § 4 av arti­ kel VII skall i Spanien skattepliktig vinst av rörelse, som uppbäres av ett svenskt företag med ett eller flera fasta driftställen i nämnda stat, be­ stämmas i enlighet med i Spanien in­ ternt gällande regler.

Vid bestämmandet av företagets hela vinst för beräkningen av den skattepliktiga vinst, som är hänförlig till det fasta driftstället i Spanien, skola dock sådana vinstökningar icke medräknas, som uppkomma genom en i lag föreskriven obligatorisk upp­ skrivning av värdet å tillgångar som

ingresos atribuidos a los beneficiarios no mås tarde del 31 de Diciembre de dicho ano.

2°. En los demås impuestos sobre la renta, a los ingresos obtenidos no mås tarde del 31 de Diciembre de dicho ano.

3°. En lo que se refiere al impuesto sueco sobre el patrimonio, al exigible en el aho de la denuncia.

En fe de lo cual, los Plenipotencia- rios nombrados y debidamente auto- rizados han firmado y sellado este Convenio.

Hecho en Madrid, el dia 25 de Abril 1963, en espanol y sueco, haciendo fe ambos textos.

Por el Gobierno espanol:

Fernando Castiella

Por el Gobierno sueco:

Herbert de Ribbing

Protocolo adicional

En el momento de firmar este Con­ venio, los infrascritos plenipotencia- rios han hecho las declaraciones si- guientes precisando las condiciones de aplicaciön del articulo VII de dicho Convenio.

A. Para la aplicaciön del pårrafo 4 del articulo VII, el beneficio gravable en Espana de las empresas suecas que tienen en este pais uno o varios establecimientos permanentes serå determinado segun las normas inter­ nas espaholas.

Sin embargo, para la determina- ciön del beneficio total computable para el cålculo del beneficio gravable del establecimiento permanente situa- do en Espana, quedarån excluidas las plusvalias que resulten de cualquier revaluaciön legal obligatoria, tanto de elementos de activo inmovilizado,

Avtalsförslaget har remitterats till kammarrätten, som i yttrande den 1(5 januari 1963 icke funnit anledning till erinran mot detsamma. Sedermera har efter skriftväxling på diplomatisk väg vissa smärre ändringar av språk­ lig natur vidtagits i den ursprungliga lydelsen. Det sålunda modifierade av­ talsförslaget jämte tilläggsprotokoll torde få såsom bilagor1 fogas vid pro­ tokollet i detta ärende.

Under hand har meddelats att man på spansk sida är beredd att under­ teckna avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om godkännande av detsamma även på svensk sida.

Såsom en bakgrund till avtalsförslaget torde jag till en början få något beröra huvuddragen i det spanska skattesystemet. Den statliga spanska in­ komstbeskattningen omfattar dels ett antal avkastningsskatter, vilka utgår på inkomst av vissa slag av tillgångar eller förvärvsverksamhet, och dels två allmänna inkomstskatter som uttages av fysiska respektive juridiska per­ soners samlade inkomst. Spanska provinser och kommuner uttager skatt på inkomst i form av tillägg till vissa av de statliga inkomstskatterna. Där­ jämte äger kommunerna pålägga en värdestegringsskatt på fastigheter som är belägna inom respektive kommun. Någon förmögenhetsskatt utgår ej i Spanien.

Avkastningsskatterna är skatten å fastighet på landet och i stad (contri- huciön territorial), skatten å arbetsinkomst (impuesto sobre los rendimien- tos del trabajo personal), skatten å inkomst av kapital (impuesto sobre las rentas del Capital) och skatten å kommersiell och industriell verksamhet samt inkomst därav (»impuesto industrial»). Gemensamt för avkastnings­ skatterna är skattepliktens anknytning till det spanska statsterritoriet. Skat­ teplikt för ifrågavarande inkomster inträder om inkomsten har källa i Spa­ nien eller uppbäres där eller om inkomsten utbetalas av en i Spanien bosatt fysisk eller juridisk person.

Fastighetsbeskattningen är proportionell och utgår på landet med 17,5 % och i stad med 24,08 % av ifrågavarande årsinkomst. Skatten å arbetsin­ komst drabbar löner och ersättningar, som uppbäres av löntagare och fria yrkesutövare. Periodiskt utfallande löneinkomster som överstiger 18 000 pe- setas om året beskattas efter en progressiv skala (effektiv skattesats 6,9— 15 %) under det att löntagares tillfälliga arbetsinkomster påföres en pro­ portionell skatt av 8 %. Där så kan ske uttages skatten genom skatteav- drag på lönen. — Till skattepliktiga kapitalinkomster hänföres utdelning och ränta som uppbäres på grund av innehav av spanska värdepapper även­ som royaltyersältning för upplåtelse av upphovsrätt, patenträtt o. dyl. Skat­ teplikt åvilar även utdelning och obligationsränta från utländskt företag till den del som motsvarar företagets vinst genom verksamhet i Spanien. Ä andra sidan är utdelning och ränta som utbetalas av ett spanskt företag lritagna från skatt till den del de är hänförliga till vinst som företaget

1 Bilagorna har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med för­ slaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen, att datering och underskrift verk­ ställts samt alt ratifikationsortens namn införts i artikel 29 § 1.

av ett varulager skall anses utgöra ett fast driftställe om försäljning äger rum direkt från varulagret.

Art. VI—XXIII innehåller bestämmelser för uppdelning mellan de båda staterna av beskattningsrätten till olika slag av inkomst och förmögenhet.

Enligt art. VI förbehålles rätten att beskatta inkomst av fastighet den stat, i vilken fastigheten är belägen.

Art. VII behandlar beskattningen av rörelseinkomst och frågan om för­ delningen av inkomsten mellan ett företags huvudkontor och filial. Inkomst av rörelse beskattas endast i företagets hemviststat såvida inte företaget driver rörelse från fast driftställe (t. ex. filial) i den andra staten. Är detta fallet, beskattas den till filialen hänförliga rörelseinkomsten endast i den andra staten (§ 1). Därvid hänföres till filialen så stor inkomst som skulle ha uppkommit, om filialen uppträtt som ett självständigt företag (§ 2). Den till filialen hänförliga inkomsten kan emellertid också bestäm­ mas på grundval av en fördelning med utgångspunkt från företagets totala inkomst, under förutsättning att en dylik beräkningsmetod är bruklig i den stat där filialen är belägen (§ 4). — Såsom berörts i den föregående redo­ görelsen föreskrives i spansk skattelag en beräkningsregel av sistnämnda slag för beskattningen av utländska företags filialer i Spanien (cifra rela­ tiva). Såvitt gäller svenska företags filialer blir dock den nämnda meto­ den för inkomstens beräknande underkastad en viss begränsning på grund av de speciella föreskrifter härom, som upptagits i punkt A av ett i sam­ band med avtalsförslaget upprättat tilläggsprotokoll. I huvudsak innebär dessa föreskrifter, att utgångspunkten för inkomstberäkningen, det svenska företagets totala inkomst av rörelse, skall bestämmas med uteslutande av vissa inkomster som hänför sig till företagets verksamhet utanför Spanien. Föreskrifterna i punkt B av tilläggsprotokollet medger ett svenskt företag som har filial i Spanien ett alternativ till det nyss berörda beskattnings- förfarandet. Det svenska företaget kan med stöd av dessa regler välja att beskattas i Spanien enligt samma förfarande som gäller för ett spanskt före­ tag, vilket utövar all sin verksamhet i Spanien. Anmärkas bör, att art. VII i avtalsförslaget i vissa smärre hänseenden avviker från den av OECD re­ kommenderade lydelsen på grund av den särskilda utformningen av spansk skattelag beträffande beskattningen av utländska företags filialer.

Art. VIII behandlar vinstfördelning mellan koncernföretag. Art. IX stadgar såsom ett undantag från huvudregeln i art. VII om in­ komst av rörelse att inkomst av sjöfart och luftfart i internationell trafik uteslutande skall beskattas i den stat i vilken företaget har sin verkliga led­ ning även för det fall företaget innehar fast driftställe i den andra staten.

Art. X—XII behandlar inkomst i form av aktieutdelning, ränta och royalty. Gemensamt för dessa inkomstslag gäller att beskattningsrätten i princip skall tillkomma inkomsttagarens hemviststat. Förbehåll göres dock till för­ mån för en begränsad rätt att beskatta inkomsten också i den stat, från vilken inkomsten härrör (källstaten). I fråga om aktieutdelning är enligt art. X källstatens beskattningsrätt i normalfallet begränsad till en skatte-

34

viststat (art. XVIII). Särskilda regler gäller vidare beträffande inkomst av anställning ombord på fartyg och luftfartyg, ersättningar till artister samt bidrag till studerande och praktikanter. I fråga om avtalsförslagets bestäm­ melse rörande inkomst av undervisnings- eller forskningsverksamhet (art. XX § 1) må påpekas att densamma inte direkt motsvaras av något OECD- förslag men har kommit till användning i flera tidigare av Sverige ingångna avtal.

Art. XXI, som behandlar inkomst av kommissionsrörelse, saknar mot­ svarighet i de av OECD föreslagna bestämmelserna och tidigare ingångna svenska dubbelbeskattningsavtal. Bestämmelsen har intagits i avtalet på önskemål från spansk sida och i syfte att beträffande kommissionsrörelse förtydliga de förut angivna avtalsreglerna om fördelning av beskattnings­ rätten till inkomst av rörelse i allmänhet (art. VII).

Enligt art. XXII beskattas inkomst som ej särskilt behandlats i avtalet uteslutande i inkomsttagarens hemviststat.

I art. XXIII ges föreskrifter beträffande beskattning av olika slag av för- mögenhetstillgångar. Härutinnan gäller i huvudsak att fastighet och till­ gångar nedlagda i fast driftställe tages till beskattning där de befinner sig, under det att övriga slag av förmögenhetstillgångar beskattas där inneha­ varen har hemvist.

Art. XXIV behandlar metoden för dubbelbeskattningens undanröjande. Såsom huvudregel gäller att inkomst, i fråga om vilken beskattningsrätten enligt bestämmelserna i avtalet tilldelas den ena staten, skall vara undan­ tagen från beskattning i den andra staten. Om undantag i enlighet härmed sker från progressiv inkomstbeskattning, får likväl det fritagna inkomst­ beloppet beaktas vid bestämmande av skattesats för beskattning av den åter­ stående skattepliktiga inkomsten. För förmögenhet gäller detsamma (§ 1). Beträffande vissa inkomstslag, aktieutdelning, ränta och royalty, äger be­ skattning enligt avtalet rum såväl i källstaten som i inkomsttagarens hem­ viststat. I sådana fall undanröjes dubbelbeskattningen genom att inkomst­ tagaren i hemviststaten äger avräkna den i källstaten erlagda skatten från skatten på inkomsten (§2). Förutom de nämnda, på OECD-förslag grundade reglerna upptager artikeln speciella bestämmelser avseende bl. a. undvikande av kedjebeskattning av aktieutdelning mellan bolag. För svenskt vidkom­ mande har intagits en regel härom (§ 4 a), vilken återfinnes i flertalet av Sverige ingångna dubbelbeskattningsavtal. Bestämmelsen åsyftar att bereda utdelning från ett spanskt aktiebolag till ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i Sverige samma behandling i beskattningshänseende som enligt de svenska skatteförfattningarna gäller i fråga om utdelning mellan svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar.

Enligt art. XXV påverkar avtalet ej de privilegier som tillkommer diplo­ matiska befattningshavare enligt folkrättens regler eller särskilda överens­ kommelser.

Jämlikt art. XXVI förpliktar sig de båda staterna att iakttaga icke-diskri- minering vid beskattning av medborgare i den andra staten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 192 år 1963

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 192 år 1963

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, S^koglund, E^denman, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson, H^olmqvist, A^spling.

Kungl. Maj :t har denna dag på föredragning av tillförordnade chefen för finansdepartementet, statsrådet Hermansson, godkänt förslag till avtal mel­ lan Sverige och Spanien för undvikande av dubbelbeskattning och faststäl­ lande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skat­ ter å inkomst och förmögenhet. Enligt artikel XXIX § 1 i förslaget skall av­ talet ratificeras.

Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Madrid att — med förbehåll för ratifikation efter riksdagens godkännande — underteckna avtalet.

Ur protokollet:

Hans-Olle Olsson