Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

3

I. ADB—ORGANISATIONEN

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 tillkallade

jag tre utredningsmän1 med uppdrag att verkställa utredning rörande stats­

förvaltningens behov av databehandlingsmaskiner och därmed samman­

hängande frågor. Industriellt tillverkade automatiska datamaskiner var vid

denna tid en relativt ny företeelse och föga var ännu känt om deras använd­

barhet och tillförlitlighet. Utvecklingen har sedan dess gått mycket snabbt,

och läget på databehandlingsområdet har förändrats i åtskilliga hänseen­

den.

I direktiven för utredningen erinrades om den utveckling som ägt rum

mot allt mer avancerade hjälpmedel för rationalisering av databehandlings­

arbetet. Automatiska datamaskiner, framhölls det, utgjorde det senaste till­

skottet av sådana hjälpmedel. Utredningen borde klarlägga dessa maskiners

allmänna prestationsförmåga och undersöka inom vilka områden automa­

tiska datamaskiner kunde utnyttjas i vårt land för praktiska eller veten­

skapliga uppgifter. Utredningen skulle på grundval härav pröva lämplighe­

ten av att datamaskiner komme till användning inom statsförvaltningen.

Samordningsfrågan borde därvid beaktas. I vilken omfattning hålkortsma-

skiner kunde erfordras, exempelvis för förberedelsearbeten eller mindre ar­

beten av andra slag, borde vidare övervägas liksom även i vad mån nuvaran­

de hålkortsanläggningar hos statliga inrättningar alltjämt kunde bli erforder­

liga. Frågan om den statliga matematikmaskinanläggningens uppgifter och

ställning vid sidan av datamaskiner borde upptagas till behandling. I utred­

ningens uppgifter skulle vidare ingå att framlägga förslag beträffande for­

merna för administrationen av maskinanläggningarna. Slutligen borde ut­

redningen upptaga till prövning frågor rörande personalorganisation och

lokalförhållanden samt spörsmålet angående omfattningen av och de redo-

visningstekniska formerna för en eventuell medelsanvisning över driftbud­

geten.

Utredningsmännnen, som antog benämningen kommittén för maskinell

databehandling, har överlämnat dels den 2 november 1961 en redogörelse

betitlad »Den automatiska databehandlingens teknik» (SOU 1961:60), dels

den 20 juni 1962 sitt huvudbetänkande »Automatisk databehandling» (SOU

1962: 32).

Yttranden över kommitténs huvudbetänkande har efter remiss avgivits av

överbefälhavaren, centrala värnpliktsbyrån, armétygförvaltningen, marin-

törvaltningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets

civilförvaltning, försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, riks­

försäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telestyrel­

sen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrel­

sen, byggnadsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

1 Numera generaldirektören E. C. F. Cardelius, ordförande, utnämnde överdirektören K. G.

Linden och framlidne professoni F. E. Fl. Velander.

4

luft fartsstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, delegationen för

statistikfrågor, riksrevisionsverket, riksskattenämnden, centrala uppbörds-

nämnden, matematikmaskinnämnden, riksarkivet, skolöverstyrelsen, över­

styrelsen för yrkesutbildning, kanslern för rikets universitet, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, domänstyrelsen, lantmäteristyrelsen, rikets all­

männa kartverk, flygtekniska försöksanstalten, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykolo­

giskt försvar, delegationen för pensionsutbetalning, lokaliseringsutredning-

en rörande statlig verksamhet, uppbördsorganisationskommittén, överståt-

hållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Gö­

teborgs och Bohus, Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens län, full­

mäktige i riksgäldskontoret, handelshögskolan i Stockholm, lantbrukshög-

skolan, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges standardiserings-

kommission, Tekniska nomenklaturcentralen, Svenska stadsförbundet, Sven­

ska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska ar­

betsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Statstjänstemän-

nens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt

Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Vid kanslerns för rikets universitet yttrande har fogats utlåtanden av

rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm, av de

matematisk-naturvetenskapliga, medicinska och humanistiska fakulteterna

samt rektorsämbetet vid universitetet i Lund, av rektorsämbetet vid karo­

linska institutet, av lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå och orga­

nisationskommittén för samma högskola ävensom av rektorsämbetena vid

tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö samt handelshögskolan i Gö­

teborg. Vid överstyrelsens för de tekniska högskolorna yttrande har fogats

utlåtanden från kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola. Vidare har lantbrukshögskolan till sitt

yttrande fogat utlåtande av lärarkollegiet vid högskolan.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

A. Kommittén för maskinell databehandling

1. Användningen av automatisk databehandling inom

statsförvaltningen

Beträffande den tekniska sidan av den automatiska databehandlingen har

kommittén, såsom tidigare berörts, lämnat en särskild redogörelse (SOU

1961:60). Denna redogörelse torde här inte behöva närmare behandlas.

I sitt huvudbetänkande (SOU 1962:32) lämnar kommittén en allmän

översikt beträffande den automatiska databehandlingen, i fortsättningen be­

nämnd ADB, och en ingående redogörelse för användningen av ADB inom

statsförvaltningen. Dessa delar av betänkandet innehåller en värdefull kart­

läggning av ADB-frågorna. I detta sammanhang torde jag få begränsa mig

till att återge vissa huvudpunkter såsom en bakgrund till den efterföljande

redovisningen av de organisatoriska frågorna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

5

Grunddragen av ADB

Den rationalisering av databehandlingsarbetet som fortlöpande ägt rum

inom offentlig förvaltning och näringsliv har i stor utsträckning baserats på

mekanisering. Kommittén erinrar om den vidsträckta användningen av

skriv- och räknemaskiner, bokföringsmaskiner, kopieringsanordningar och,

då det gäller större datamängder, hålkortsmaskiner. Emellertid har mekani­

seringen i dessa fall omfattat endast vissa moment av arbetet. Mellan dessa

har manuella arbetsmoment fått inläggas. I många fall har mellanresultat

utan egenvärde fått framställas endast för att tjäna såsom underlag för fort­

satt maskinell eller manuell bearbetning. Tillkomsten av de automatiska da­

tamaskinerna har i princip gjort det möjligt att utföra databehandlingen

utan avbrott för sådana manuella ingripanden. Maskinerna är vanligen inte

specialiserade till en viss arbetsuppgift utan kan användas för de mest va­

rierande och komplicerade slag av databehandling. De är också synnerligen

snabba; tiden för addition av två tiosiffriga tal rör sig exempelvis i de snab­

baste anläggningarna om några få miljondelar av en sekund. Dessa egenska­

per hos maskinerna sammanhänger bl. a. med dels att de internt arbetar

elektroniskt, alltså utan mekaniskt rörliga delar, dels att instruktionerna om

vad maskinerna skall utföra — det s. k. programmet — utgöres av siffror

och bokstäver eller rättare kodbeteckningar för dessa, vilka inläses i maski­

nens minne och kan behandlas på ungefär samma sätt som de data som skall

bearbetas. Härigenom ernås stor flexibilitet. Det blir exempelvis möjligt att

modifiera programmet under bearbetningens gång med hänsyn till innebör­

den av inlästa data eller på grundval av erhållna mellanresultat.

Ett utmärkande drag för maskinerna är förutom snabbhet och flexibilitet

även säkerhet. Risken för oupptäckta fel i databehandlingen är betydligt

mindre än vid användande av andra tekniska hjälpmedel för databehandling

eller vid manuell bearbetning. Maskinerna har inbyggda kontroller. Därut­

över erforderliga kontroller, exempelvis rimlighetstester av olika slag, kan

intagas i programmet.

En datamaskin måste ha minutiöst detaljerade direktiv för sitt arbete,

framhåller kommittén vidare. Även ett till synes enkelt problem kan därför

kräva mycket omfattande programmeringsarbete. En betydande lättnad kan

emellertid vinnas, om man i större utsträckning kan utnyttja tidigare upp­

gjorda program eller delar av sådana. För lösning av ofta återkommande

deluppgifter brukar datamaskinleverantörerna tillhandahålla standardpro­

gram. Ytterligare en väsentlig lättnad i arbetet möjliggöres av s. k. automa­

tisk kodning. I stället för att skriva programmet i det kodspråk maskinen

arbetar efter använder man härvid ett orderspråk som står det mänskliga

språket närmare. Maskinen omvandlar därefter det sålunda utformade pro­

grammet till ett program i maskinens språk. Härför erfordras ett översätt-

ningsprogram, som måste vara utformat särskilt för varje maskintyp. Man

strävar f. n. efter att söka åstadkomma ett eller några få generellt tillämpli­

ga orderspråk i avsikt bl. a. att underlätta programmeringsarbetet och möj-

6

Kungl. Mcij.ts proposition nr 85 år 1963

Jiggöra ett utbyte av program även mellan användare av olika maskinfabri­

kat.

Kommittén understryker, att kodningen av programmet endast utgör en

del av de förberedelser som erfordras för att utnyttja ADB. Programme­

ringsarbetet måste föregås av ett ofta omfattande undersöknings-, plane­

rings- och systematiseringsarbete. Detta gäller speciellt i fråga om ADB för

administrativt arbete. Kostnaderna därför blir ofta mycket stora och kan

ibland överstiga kostnaderna för investering i maskinutrustning. Arbetet

brukar till följd härav uppdelas i etapper. Kommittén redogör för de över­

väganden som i detta sammanhang måste göras. Den konstaterar därvid, att

en förundersökning till en början får utföras för att få klarlagt, om utnytt­

jande av ADB ur effektivitets- och kostnadssynpunkt är en lämplig lösning.

ADB förändrar ofta radikalt förutsättningarna för dataproduktionen och

ger möjligheter att få utfört väsentligt mera än som kunnat ske med tidiga­

re metoder. Målsättningen för verksamheten behöver därför i många fall

omprövas. Det måste emellertid enligt kommittén beaktas, att ADB endast

är ett av många hjälpmedel för rationalisering. I åtskilliga fall kan målet

uppnås till lägre kostnad med användande av enklare medel.

Om en förundersökning ger anledning antaga att utnyttjande av ADB

skulle ställa sig fördelaktigt, göres en mera detaljerad undersökning, fram­

håller kommittén vidare. Gäller det ett befintligt arbetsområde sker härvid

först en kartläggning av arbetet sådant det utföres för att få en så fullstän­

dig bild därav som möjligt. Därefter söker man utforma ett databehandlings-

system som tillgodoser det föreliggande informationsbehovet. Möjligheter

till integrering med annan verksamhet ägnas därvid uppmärksamhet. Den

uppgjorda systemlösningen kostnadsberäknas, och kostnaden jämföres med

kostnaden för det befintliga systemet efter de förbättringar av detsamma,

som kan genomföras utan övergång till ADB. Vid jämförelsen skall ADB-

systemet, framhåller kommittén, gottskrivas de fördelar av olika slag som

endast detta system ger, exempelvis snabbare och säkrare rapporter. På

grundval av denna utredning får sedan beslut fattas huruvida övergång till

ADB skall ske. Kommittén understryker, att de möjligheter till förbättring­

ar av det gällande systemet, som vanligen uppdagas under utredningsarbetets

gång, ofta gör utredningen lönsam i sig själv, även om övergång till ADB

inte anses böra ifrågakomma eller bedömes böra anstå.

Därest en övergång till ADB beslutas, erfordras en rad åtgärder. I första

hand följer detaljutformning, programmering och kodning. Det kodade pro­

grammet måste därjämte testas i maskinen för att eliminera programme­

ringsfel o. d. Skall maskin anskaffas, måste lokalfrågorna förberedas. Vi­

dare måste de organisatoriska omläggningar som systemet förutsätter ge­

nomföras och eventuella nya register uppläggas etc. Många gånger och spe­

ciellt om man inte haft tillfälle att på maskin pröva programmet i dess hel­

het på historiska data kan det vara säkrast att någon tid behålla det gamla

systemet parallellt med det nya. Härvid uppkommer emellanåt speciella

problem, såsom att ordna med lokalutrymmen och personal för båda bear­

betningarna.

För undersöknings- och förberedelsearbetet tillsättes vanligen en särskild

arbetsgrupp, konstaterar kommittén i fortsättningen. Då omläggning av ett

system ofta förutsätter ingående kännedom om det aktuella arbetsområdet,

hör enligt kommittén i gruppen ingå personal som genom tjänstgöring inom

området eller eljest är väl insatt i arbetet. Har personalen inte tidigare er­

farenheter av ADB måste den först ges utbildning häri. Kommittén anser

vidare medverkan av ADB-specialister och specialister på rationalisering i

hög grad önskvärd. För att revisionssynpunkter skall bli tillräckligt beakta­

de, anses någon representant för den reviderande funktionen böra deltaga i

arbetet. Även författningsexpertis kan ibland behöva anknytas till arbets­

gruppen.

Användningsområden

Kommittén erinrar om att de första datamaskinerna konstruerades för

att utföra matematiska beräkningar. Maskinerna har på detta område fått

utomordentligt stor betydelse. De har möjliggjort beräkningar, som eljest

inte kunnat praktiskt utföras, och de har varit en förutsättning för många

av de framsteg som gjorts inom vetenskap och teknik. Behovet av tillgång

till datamaskin för beräkningsarbeten växer, framhåller kommittén, på ett

sätt som är svårt att överblicka. Bearbetningen av ett problem leder ofta till

många nya, vilka i sin tur kräver bearbetning. Kraven på precision i beräk­

ningarna stiger även med påföljd att beräkningsvolymerna ökar kraftigt.

Användningen av datamaskiner för administrativa arbetsuppgifter repre­

senterar ett senare led i utvecklingen. Denna användning torde dock f. n.

dominera volymmässigt. En vanlig typ av sådant administrativt arbete avser

att hålla register aktuella. Till denna typ av arbete, vanligen kallad regis­

tervård, är att hänföra exempelvis folkbokföring, förråds- och reskontrabok-

föring, avlöningsuträkning och löneredovisning, biljeltbokning m. m. Det är

emellertid långt ifrån alltid som ADB i sådant arbete kan ekonomiskt mäta

sig med andra arbetsmetoder. I vad mån ADB är konkurrenskraftig beror,

menar kommittén, i hög grad på arbetsrutinernas utformning, registrens

storlek och utnyttjandefrekvens samt möjligheten till samordning med and­

ra arbetsuppgifter. Speciellt möjligheten till samordning eller integration av

databehandlingen inom olika delar av förvaltning och näringsliv utgör en­

ligt kommittén en av de mest väsentliga fördelarna med ADB.

Även om kostnaderna för ADB i ett visst fall blir högre än en bearbetning

med anlitande av konventionella metoder, kan detta enligt kommittén vara

oväsentligt i förhållande till de i vissa fall mycket stora besparingar som

ADB i andra hänseenden kan möjliggöra. Vid exempelvis förrådsbokföring

kan man genom ADB följa lagrets rörelser snabbare och mera fullständigt

och därigenom starkt reducera riskerna att förbise beställningsbehov etc.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

7

8

Ofta kan det härigenom bli möjligt att minska lagerhållningen och på så

sätt sänka kostnaderna.

Som exempel på andra för ADB väl lämpade områden nämner kommit­

tén statistikproduktionen. Det kan enligt kommittén löna sig att använda

ADB redan för relativt enkla statistiska sammanställningar i tabellform.

Detta är framför allt fallet vid stora datamängder eller när utgångsmateria­

let kan erhållas såsom biprodukt till en datamaskinbearbetning för annat

ändamål. En datamaskin kan också övertaga en stor del av det vanligen om­

fattande och tidskrävande arbetet med att granska insamlat primärmaterial

och genomföra en effektiv rimlighetskontroll av detta material. Med hjälp

av datamaskin kan även det statistiska materialet analyseras med en skärpa

som inte är möjlig att uppnå med andra metoder.

De nämnda tillämpningarna har hittills dominerat ADB-området. Bland

övriga områden för ADB nämner kommittén planerings- och optimerings-

arbeten, informationssökning, språköversättning och processtyrning. Ut­

vecklingen har där kommit i gång senare, men synes enligt kommitténs upp­

fattning kunna erbjuda mycket stora fördelar.

I fråga om användningen av ADB inom statsförvaltningen har kommit­

tén lämnat en utförlig redogörelse i sitt betänkande (s. 71—174). För att

ge en uppfattning om möjligheterna att använda ADB inom statsförvaltning­

en torde här få återges en sammanställning av områden som behandlats av

kommittén.

Registervård

Registrering av fysiska och juridiska personer

Folkbokföring

Företagsregistrering

Personregistrering för en mängd olika ändamål

Skatteuppbörd

Socialförsäkring

Beräkning och registrering av pensionsgrundande inkomst

Utbetalning av pension

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter

Utbetalning av allmänna barnbidrag

Bilregistrering och bilskattedebitering

Avlöningsuträkning och personalredovisning

Utbetalning av personalpension

Bokföring, utbetalning, kostnadsanalys, revision

Anslagsövervakning

Förrådsredovisning

Fakturering och betalningskontroll i fråga om exempelvis radio- och TV-li-

censer, telefonavgifter, el-avgifter m. m.

Postsparbankens bokföring och ränteberäkning

Postgirobokföring m. m. (baserat på optisk klartextläsning)

Vagnrevision och vagnhyresavräkning m. m. hos SJ

Verkstadsbokföring och driftsanalys

Bokning av sowagnsbilj etter

Bokföring av lån m. m. hos bostadsstyrelsen och riksbanken

Kungi. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

9

Statistik

Bearbetning av folk-, bostads-, företagsräkningar m. m.

Befolkningsstatistik, utrikeshandelsstatistik, industristatistik, korttidssta-

tistik, lönestatistik m. m.

Driftstatistik, speciellt i affärsdrivande verksamhet

Riksskogstaxering

Indexberäkningar

Nationalräkenskapsberäkningar

Meteorologisk statistik

Planering och optimering

Tillverkningsplanering för exempelvis större verkstäder

Massberäkningar (planering av jordförflyttningar vid vägbyggnadsföretag

o. d.)

Flygtrafikledning

Skolschemaläggning

Samhällsplanering

Bebyggelseplanering, innefattande bl. a. planering av bostads- och indust­

riområden, lokalisering av skolor, sjukhus, brandstationer, skyddsrum

etc.

Trafikplanering, innefattande bl. a. planering av transportvägar och tra­

fikleder samt uppgörande av rutter, tidtabeller etc. för kollektiva trans­

portmedel

Utbildningsplanering

Planering av hälso- och sjukvården

Planering av totalförsvaret

Planering av energiförsörjningen

Samhällsekonomisk planering

Informationssökning

Litteratursökning (facklitteratur, forskningsprojekt m. m.)

Kriminalregistrering (registrering av brottslingar och signalement, finger­

avtryck, vanor etc.)

Medicinsk diagnostik

Registrering av farmaceutiska preparat

Registrering av avtal, beslut, prejudikat etc.

Registrering av lämplighetsdata rörande personer ur vissa yrkeskårer o. d.

Arbetsförmedling

Nyhetsgranskning av patent och varumärken

Beräkningsarbeten

En mängd beräkningsarbeten vid universitet och högskolor, forskningsinsti­

tutioner m. fl.

Meteorologiska beräkningar

Geodetiska och fotogrammetiska beräkningar m. m. på lantmäteriväsendets

och kartverkets områden

Kubering av rotstående skog, beräkning av årlig tillväxt, uppgörande av ap-

teringskalkyler m. m. på det skogliga området

Kraftbalansberäkningar

Beräkningar på atomkraftområdet

Tekniska och operationsanalytiska beräkningar inom försvaret

10

Kangl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Övrigt

Vinstdragning å premieobligationslån och framställning av dragningslistor

Elevintagningar i skolor

Undervisning och inlärningskontroll

Maskinell sättning av text

Antalet arbetsuppgifter inom statsförvaltningen, för vilka ADB kan kom­

ma ifråga, är som synes mycket omfattande och torde enligt vad kommit­

tén framhåller med säkerhet komma att öka efter hand. Utvecklingen på

maskin- och metodområdena torde medföra att allt flera arbetsuppgifter

kommer att bli lönsamma att automatisera. Utvecklingen på området är

starkt dynamisk, och forskning och utprovning av nya tillämpningar pågår

på många håll.

I de ADB-system som hittills utvecklats har tyngdpunkten legat på att er­

nå direkta kostnadsbesparingar. I fortsättningen kan man dock enligt kom­

mittén räkna med att användningen av maskinerna i planeringssamman-

hang och för framställning av underlag för beslut i viktiga frågor torde kom­

ma att alltmer skjutas i förgrunden. På längre sikt anser kommittén de

största fördelarna otvivelaktigt vara att vinna av en sådan användning.

Kommittén förutser också att integrationen i databehandlingen kommer att

kunna drivas allt längre. Den kan komma att sträcka sig över nuvarande

departements- och verksgränser och ge upphov till ett allt större samman­

hängande databehandlingssystem inom statsförvaltningen och mellan stats­

förvaltning, kommunal förvaltning och näringsliv. Det är ofrånkomligt,

unser kommittén, att organisationen inom statsförvaltningen anpassas efter

utvecklingen.

Maskinfrågor

Kommittén lämnar i sitt betänkande en sammanställning över installera­

de och beställda datamaskiner inom statsförvaltningen. Denna sammanställ­

ning torde här få återges med komplettering av fyra anläggningar som se­

nare tillkommit.

Innehavare

A. Centrala statsförvalt­

ningen

Maskintyp

Tidpunkt för igång­

sättning eller leverans

Föivärvssätt

Matematikmaskinnämn­

Besk

1953

Egen tillverkning

den

Alwac III E

1958

Köp på särskilda vill­

kor

Facit EDB 2

1959

Köp

J ärnvägsstyrelsen

IBM 650

1958

Förhyrning (skall

återlämnas)

IBM 1401-C 3

1962

Förhyrning

IBM 1410

1963

*

Statistiska centralbyrån

IBM 7070

1961

Köp 1/7 1962

IBM 1401-C 3

1961

Köp 1/1 1962

IBM 1401-C 4

1962

Förhyrning

Flygtekniska försöksan­

stalten

IBM 1620

1961

»

Kungi. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

11

Innehavare

Maskintyp

Tidpunkt för igång­

sättning eller leverans

Förvärvssätt

Flygförvaltningen

IBM 7070

1961

Förhyrning

IBM 1401-C 3

1961

i

IBM 1401-C 4

1962

»

Facit DS 9000

1962

Köp

Facit DS 9000

1962

»

Riksförsäkringsverket

IBM 1401-B 3

1961

Förhyrning

Försvarets forskningsan­

IBM 7090

1961

Köp

stalt

IBM 1401-C 3

1961

»

Försvarets civilförvalt­

ning

IBM 1401-C 4

1961

Förhyrning

V attenf allsstyrelsen

IBM 1401-C 4

1962

»

Domänstyrelsen

IBM 1401-B 3

1962

»

Försvarets radioanstalt

Facit EDB 3

1962

Köp

Postgirokontoret

IBM 1410

1962

Förhyrning

Postsparbanken

IBM 1410

1962

»

Televerket

IBM 1401-C 4

1963

»

Delegationen för pensions­

utbetalning

IBM 1401-C 4

1962

»

B. Universitet och högsko­

lor

Runds universitet

Smil

1956

Egen tillverkning

Uppsala universitet

Alwac III E

1957

Donation

IBM 1620

1961

Förhyrning delvis,

disponeras delvis utan

kostnad

ADB-institutet, Chalmers

Wegematic 1000

1957

Förhyrning

tekniska högskola

Wegematic 1000

1961

Disponeras utan kost­

nad

Tekniska högskolan i

Ferranti Mercury

1959

Tillhör AB Atomener­

Stockholm

gi

Wegematic 1000

1960

Donation

Karolinska institutet

Wegematic 1000

1961

Donation

Göteborgs universitet

SAAB D 21

1963

Köp

De redovisade maskinerna är av högst varierande kapacitet. Störst och

internt snabbast är den av försvarets forskningsanstalt förvärvade, främst

för beräkningsarbeten avsedda IBM 7090. Stor kapacitet har även de av sta­

tistiska centralbyrån och flygförvaltningen disponerade maskinerna av typ

IBM 7070, avsedda att användas huvudsakligen för administrativ databe­

handling. Var och en av de nu nämnda maskinerna kompletteras av en el­

ler två mindre maskiner, typ IBM 1401, avsedda främst för överföring av

data från hålkort till magnetband och för utskrift av data från magnetband

(s. k. satellitmaskiner). Sådana mindre maskiner finns också utplacerade

lokalt hos olika användare och nyttjas därvid i huvudsak som självständiga

anläggningar. De hos universitet och högskolor uppställda maskinerna är

till stor del antingen donerade eller eljest disponibla utan egentlig maskin­

kostnad. Maskinerna är i regel av mindre typ. För mera omfattande arbe­

ten har matematikmaskinnämndens Besk och Facit EDB anlitats.

Kommittén lämnar vissa allmänna synpunkter rörande maskinval och

förvärvssätt. I valet mellan att utnyttja stora eller små maskiner anses nå­

gon entydig lösning inte kunna ges. Förhållandena får bedömas från fall

till fall. övervägande skäl talar dock enligt kommittén för att stora maski­

ner kommer till användning, där så är möjligt. En tillfredsställande lösning

anser kommittén i många fall vara att utnyttja en centralt placerad stor

12

maskin för de mera krävande bearbetningarna samt lokala maskiner för

förberedande och efterföljande bearbetningar. Möjligheterna att utnyttja

centralt placerade maskiner torde komma att förbättras efter hand som

mera avancerade metoder för datatransmission utvecklas.

Flertalet av de nuvarande datamaskinanläggningarna är förlagda till

Stockholm eller dess närhet. Ur kostnads- och allmän lämplighetssynpunkt

anser kommittén denna placering fördelaktig. Ur beredskapssynpunkt fin­

ner kommittén en dylik centralisering dock mindre lämplig.

Enligt kommitténs uppfattning talar flera skäl för en långt gående enhet­

lighet inom statsförvaltningen inte endast i fråga om den maskinella ut­

rustningen utan även beträffande program, koder och informationsbäran­

de media, d. v. s. hålkort, hålremsa, magnetband och för maskinell läsning

avsedda blanketter. Enhetlighet underlättar personalutbildning, minskar be­

hovet av investering i program, underlättar integration, förbättrar möjlig­

heterna att utnyttja reservutrustning, minskar kraven på reservdelshållning

och medför åtskilliga andra fördelar.

En konsekvent genomförd enhetlighet beträffande maskinutrustningen

har emellertid enligt kommittén även nackdelar. Den leder i dagens läge

lätt till koncentration till ett enda maskinfabrikat och verkar sålunda kon-

kurrenshämmande. Hänsyn till enhetligheten kan dessutom försvåra ett

följsamt tillvaratagande av sådana tekniska framsteg, som inte gärna kan

genomföras på en gång över hela linjen. Dessa nackdelar blir mindre fram­

trädande om enighet kan uppnås om gemensam utformning av informa­

tionsbärande media, koder, programmeringsspråk etc. Särskild uppmärk­

samhet ägnas f. n. utvecklingen av generella automatkodningssystem. Leder

dessa strävanden till positivt resultat, kan man, anser kommittén, bli obe­

roende av maskinfabrikat utan att i större utsträckning behöva avstå från

de fördelar, som i dagens läge användningen av ett enda maskinfabrikat er­

bjuder.

Beträffande frågan om köp eller förhyrning av datamaskiner rekommen­

derar kommittén en viss återhållsamhet i fråga om köp i sådana fall då ut­

nyttjandet inte beräknas överstiga ett skift, detta främst med hänsyn till

den snabba utvecklingen på datamaskinområdet. I tveksamma fall finns of­

ta möjlighet till förhyrning med option till köp.

Vad gäller hålkortsmaskinerna konstaterar kommittén, att sådana ma­

skiner troligen under lång tid ännu kommer att utnyttjas i ADB-samman-

hang.

2. Gällande organisation

Innan jag övergår till att redovisa kommitténs överväganden och förslag

i organisationsfrågan, torde jag i korthet få återge en av kommittén läm­

nad redogörelse för den nuvarande organisationen för rationalisering inom

statsförvaltningen och för de statliga organ, som är verksamma på ADB-

området.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

13

Rationaliseringsorgan

Enligt allmänna verksstadgan ankommer det på varje myndighet att till­

se, att arbetet bedrives så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan

att säkerheten eftersättes. Hos större myndigheter finns särskilda organisa­

tions- eller rationaliseringsavdelningar inrättade. Övriga myndigheter skall

enligt verksstadgan ha en eller flera organisationsföredragande.

Det statliga centrala rationaliserings- och revisionsarbetets organisation

har nyligen varit föremål för översyn. Som resultat därav sammanfördes då­

varande statens organisationsnämnd och statskontoret till ett centralt ra­

tionaliseringsorgan, som erhöll benämningen statskontoret. Avsikten med

denna omläggning var att genom samverkan inom en och samma organisa­

tion mellan organisatorisk expertis och administrativ sakkunskap ge dju­

pare innebörd och större kraft åt rationaliseringsarbetet. Detta finge sålun­

da inte vara en verksamhet i syfte att genomföra enbart tekniska rationa­

liseringar inom en bestående verksamhetsram, utan arbetet skulle i ökad

omfattning innefatta realprövning i besparingssyfte av myndigheternas

verksamhet. Det centrala revisionsarbetet koncentrerades samtidigt till riks­

revisionsverket, vilket ersatte de båda tidigare revisionsorganen, riksrä-

kenskapsverket och statens sakrevision.

Arbete av rationaliseringsnatur bedrives vidare av kommittéer och utred­

ningar.

Statskontoret står under ledning av en styrelse med verkschefen som ord­

förande. I styrelsen ingår chefen för riksrevisionsverket samt ytterligare

minst sex ledamöter. Ämbetsverket är organiserat på sex byråer, varav fem

rationaliseringsbyråer och en teknisk byrå, jämte kansli, tryckeriexpedi­

tion och kurssektion. Verksamhetsområdet omfattar i princip hela den mi­

litära och civila statsverksamheten. Det har ansetts olämpligt att binda ra­

tionaliseringsarbetet med bestämda direktiv angående valet av arbetsupp­

gifter och sättet att lösa dessa. Statskontoret skall i stället genom organisa-

tionsundersökningar och på annat sätt söka vägar till förenklingar och kost­

nadsbesparingar inom förvaltningen. Det skall vidare genom aktiv upplys­

ning och rådgivning, framläggande av nya organisationsförslag och på an­

nat lämpligt sätt verka för att rationaliseringen inom statsverket drives med

kraft.

Den sakrevisionella verksamheten inom riksrevisionsverket bedrives i viss

utsträckning parallellt med kameral revision av de statliga förvaltningsor­

ganens räkenskaper men även oberoende därav. Verket står under ledning

av en styrelse, vari ingår verkschefen och chefen för statskontoret samt yt­

terligare sex ledamöter.

Matematikmaskinnämnden

Matematikmaskinnämnden bildades år 1948 med huvudsaklig uppgift att

i samråd med experter, som nämnden ägde utse, planlägga och leda arbetet

med anskaffning av matematikmaskinutrustning för svenska behov. För

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

arbetet bildades olika grupper, varav en med uppgift att planera en elektron-

rörsmaskin. Denna grupps arbete resulterade i tillverkningen av Besk, en

för sin tid snabb och driftsäker beräkningsmaskin. Denna togs definitivt i

bruk i början av år 1954 och gör efter moderniseringar i olika hänseenden

fortfarande tjänst.

Grupperna sammanfördes sedermera till en gemensam arbetsgrupp un­

der ledning av en arbetschef. Arbetet organiserades på en matematisk och

en teknisk avdelning. Till följd av personalavgång våren 1956 måste det tek­

niska utvecklingsarbetet i nämndens arbetsgrupp helt nedläggas. Det har

sedermera återupptagits i viss utsträckning. Under senare år har även

frågor rörande administrativ databehandling kommit att handläggas inom

nämnden, och dessa arbetsuppgifter har fått allt större betydelse i dess

verksamhet.

I skilda sammanhang har nämnden avgivit förslag om inrättande av ett

institut för numerisk analys, vilket skulle övertaga nämndens verksamhet.

Av olika skäl har förslagen inte realiserats.

Matematikmaskinnämnden består av fem ledamöter. Till sitt biträde har

nämnden dels en sekreterare, dels en rådgivande expertgrupp, bestående av

f. n. 13 av nämnden utsedda experter. Det löpande arbetet utföres inom ar­

betsgruppen, vars chef — arbetschefen —- är nämndens verkställande tjäns­

teman och föredragande i nämnden. Arbetsgruppen arbetar under arbets­

chefen på tre avdelningar, nämligen tekniska avdelningen, matematiska av­

delningen och databehandlingsavdelningen. Därjämte finns kansli och bib­

liotek.

Den tekniska avdelningen är indelad i två sektioner, en driftsektion för

den löpande driften av maskinerna samt en utvecklings- och servicesektion

för dels forsknings- och utvecklingsarbete, dels teknisk översyn och mo­

dernisering av maskinerna med tillhörande utrustning. Även den matema­

tiska avdelningen är uppdelad på två sektioner, nämligen driftsektionen

och utvecklingssektionen. Uppgifterna inom den förstnämnda sektionen

omfattar kundservice, framställning av testprogram samt kursverksamhet.

Arbetet på utvecklingssektionen avser numerisk analys, utarbetande av

standardprogram, autokodning samt allmänt matematiskt och program-

tekniskt utvecklingsarbete. Databehandlingsavdelningen har fyra sektioner,

nämligen en för utveckling, en för undervisning och dokumentation, en för

interna uppdrag och en för externa uppdrag. Personalen inom sistnämnda

sektion deltager i uppläggningsarbete för ADB på olika håll inom statsför­

valtningen.

Statistiska centralbyråns maskincentral

Maskincentralen inrättades den 1 juli 1950. Dess huvuduppgift skall vara

att med hålkortstekniska eller liknande hjälpmedel behandla statistiskt och

annat material, som för sådant ändamål överlämnas till maskincentralen

från statliga eller kommunala myndigheter och institutioner ävensom från

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

15

.

enskilda uppdragsgivare. I cirkulär till statsmyndigheterna den 19 mars

1954 har dessa anbefallts att anlita maskincenlralen för sådana undersök­

ningar och arbetsuppgifter, som lämpligen kan anförtros åt densamma. Fin­

ner myndighet, som inte förfogar över egen hålkortsanläggning, att hål-

kortsförfarandet lämpligen bör prövas för arbetsuppgifter inom dess verk­

samhetsområde, bör myndigheten enligt cirkuläret samråda med maskin­

centralen vid arbetets planering. Det har förutsatts att maskincentralen i

princip skall vara självfinansierande. Myndigheter som anlitar centralen

har att själva göra framställning om erforderliga anslagsmedel för den er­

sättning som maskincentralen äger uppbära.

Maskincentralens verksamhet har fått en betydande omfattning. Maskin­

parken, som från början omfattade enbart hålkortsmaskiner, har successivt

utvidgats och moderniserats. I augusti 1959 installerades en hålkortsmatad

datamaskin av typ IBM 650. Denna ersattes i april 1961 av en modernare,

magnetbandutrustad anläggning, bestående av en IBM 7070 och en IBM

1401. Dessa senare maskiner har anskaffats i första hand för 1960 års folk-

och bostadsräkningar men har utrustats för att kunna utnyttjas såsom

central datamaskinanläggning för olika arbetsuppgifter inom statsförvalt­

ningen. Sedermera har ytterligare en maskin av typ IBM 1401 installerats

hos maskincentralen.

Maskincentralen förestås av en byråchef, vilken biträdes av en ställföre­

trädande chef med huvudsaklig uppgift att koordinera databehandlingsar­

betet inom centralen, handha kundkontakter m. m. Arbetet är uppdelat på

fem sektioner, nämligen stansningssektionen, beredningssektionen, hålkorts-

centralen, EDP-centralen och kameralsektionen. Arbetsuppgifterna för be­

redningssektionen är att förbereda uppdragen för hålkortsmässig bearbet­

ning eller, då det gäller automatisk databehandling, för programmering.

Sektionen ansvarar även för utbildningsfrågorna inom maskincentralen.

Den maskinella bearbetningen ombesörjes inom hålkortscentralen och EDP-

centralen.

All personal vid maskincentralen med undantag för byråchefen är arvo-

desanställd med i allmänhet arvode motsvarande viss lönegrad. Till stans-

ningspersonal utgår i viss utsträckning premielön samt ackordstillägg be­

roende på prestation.

3. Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central organisation

Kommittén framhåller att frågan om införande av ADB måste bedömas

enligt de för all rationalisering gällande grunderna. Speciellt på det ad­

ministrativa området bör en utredning inte begränsas till enbart lämplig­

heten av att använda ADB. Även andra vägar för en rationalisering bör be­

aktas. Eftersom våra resurser i fråga om personal med organisations- och

ADB-erfarenhet är begränsade, måste enligt kommittén företräde ges åt de

rationaliseringsprojekt som ger de största vinsterna. Kommittén framhål­

16

ler, att i princip hela rationaliseringsfältet därvid bör ses i ett sammanhang.

För att effektivisera rationaliseringsarbetet behövs ett intimt samarbete

mellan alla berörda parter redan på planeringsstadiet. Detta gäller främst

den allmänna rationaliseringsexpertisen och ADB-expertisen, men samar­

betet måste enligt kommittén utsträckas till de verk och myndigheter, vil­

kas ämbetsområden beröres av ifrågavarande projekt.

Ett tillvaratagande av fördelarna med ADB kräver utöver de allmänna

planeringsuppgifterna också insatser av andra slag. Det gäller härvid åt­

gärder inte endast för att införa och fortlöpande utnyttja ADB utan även

för att utveckla och förbättra dess användning. Till dessa insatser hänför

kommittén, förutom det vid varje ADB-projekt erforderliga undersöknings-

och förberedelsearbetet, fortlöpande system- och programöversyn, undervis­

ning, uppföljning av utvecklingen, dokumentation, utrednings- och utveck­

lingsarbete, standardiseringsarbete, planering av maskinanskaffning och

maskinutnyttjande samt fortlöpande drift.

Vid undersöknings- och förberedelsearbetet kan bi­

stånd av erfaren expertis förhindra dyrbara misstag och stora ändrings-

kostnader i ett senare skede. Det är vidare enligt kommittén angeläget att

föreliggande möjligheter till integration med andra områden uppmärksam­

mas och att systemuppläggningen blir sådan att framtida integrationsmöj-

ligheter inte onödigtvis försvåras.

Även sedan ett datasystem blivit fastare etablerat och kommit i funktion,

kräver det en fortlöpande observation inte minst med hänsyn till den

snabba utvecklingen på området. En kontinuerlig öv ersyn av system

och program är därför enligt kommittén ett naturligt led i verksam­

heten. De bästa förutsättningarna för en till utvecklingen på ADB-området

följsam effektiviseringsverksamhet i fråga om system och program anser

kommittén kunna ernås genom samarbete mellan personalen på de olika

tillämpningsområdena och ADB-expertisen. På den senare bör enligt kom­

mittén ankomma bl. a. att fortlöpande uppmärksamma integrationsmöj-

ligheter, att förmedla idéer till förbättringar samt att för de olika använ­

darnas räkning följa upp utvecklingen och utvärdera dess konsekvenser.

Med den utveckling, som är att emotse på ADB-området, uppkommer be­

hov av grundläggande undervisning i ADB såsom ett led i utbild­

ningen för ett flertal olika yrken. Denna undervisning anser kommittén i re­

gel böra förläggas till universitet och högskolor samt de läroanstalter i öv­

rigt, där utbildning för ifrågavarande yrken sker. Undervisning i ADB mås­

te i stor utsträckning också ges åt redan yrkesverksamma som ett led i fort­

bildningen inom yrket och som fackutbildning för dem som skall ha hand

om arbetsuppgifter på ADB-området. För statsförvaltningens vidkommande

erfordras enligt kommittén en till förhållandena inom statsförvaltningen av­

passad samt i väsentliga hänseenden utvidgad och fördjupad undervisning.

Denna anses böra omfatta såväl ledande personal inom myndigheterna som

den personal som skall direkt engageras i ADB-arbetet. Framförallt skall

den avse systemmän och programmerare. Undervisningen får enligt kom­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

17

mittén i viss utsträckning differentieras efter personalkategori, men specia­

liseringen får inte drivas så långt att översikten över arbetsfältet går förlo­

rad. En gemensam grundutbildning åtföljd av differentierad vidareutbild­

ning kan enligt kommitténs uppfattning vara en lämplig lösning.

För att ADB-arbetet skall bli så effektivt som möjligt är det av vikt att

kunskaperna hos de på området verksamma fortlöpande underhålles och

förnyas. Enligt kommitténs uppfattning bör uppföljning av ut­

vecklingen samt dokumentation handhas centralt av ADB-ex-

pertis. Kommittén finner det naturligt, att till dokumentationstjänsten an-

knytes handhavandet av erforderligt fackbibliotek. Visst samarbete med de

allmänna biblioteken anses därvid böra uppehållas. Kommittén betonar att

dokumentationstjänsten visserligen i första hand skall tillgodose statsför­

valtningens behov, men att den fördenskull inte bör förbehållas den statliga

sektorn.

Kommittén framhåller vidare, att det på ADB-området bör bedrivas ett

utrednings- och utvecklingsarbete i avsikt att dels förbätt­

ra, förbilliga och utvidga ADB-tillämpningen allmänt eller inom särskilda

områden, dels stå olika användare till tjänst med lösandet av speciella pro­

blem. Som exempel på sådan verksamhet, vilken bör bedrivas på expertpla­

net, nämner kommittén maskinbedömning, maskinkonstruktion, utveck­

ling av system- och programmeringsmetodik, numerisk analys samt utveck­

lande av nya användningsområden för ADB. På maskinområdet är det en­

ligt kommittén en angelägen uppgift att till ledning för beslut rörande ny­

anskaffningar, byten eller kompletteringar granska och värdera nyutkom­

men ADB-utrustning. Denna uppgift bör vara ett lagarbete för tekniker,

systemmän och programmerare. I fråga om konstruktionsarbetet framhål­

ler kommittén, att det numera inte är nödvändigt att tillgodose statsförvalt­

ningens behov av datamaskiner genom egen tillverkning. Det finns en snabbt

växande datamaskinindustri med stora resurser för vidareutveckling. Kom­

mittén finner det dock önskvärt, att teknisk personal i vissa fall skall kun­

na sättas in på uppgifter i samband med konstruktionsarbete. Detta kan

exempelvis bli aktuellt i fall där man genom någon specialkonstruktion

skulle kunna erhålla väsentliga fördelar i ADB-arbetet. Bland uppgifterna

på metodområdet nämner kommittén bl. a. utvecklandet av standardpro­

gram för statsförvaltningens speciella behov eller eljest för speciellt svenska

förhållanden. För att underlätta programmeringsarbetet inom statsförvalt­

ningen anser kommittén önskvärt alt förekommande standardprogram och

andra produktionsprogram registreras och tiilhandahålles centralt. Då stats­

förvaltningen kan komma att ha maskiner av flera olika fabrikat, anser

kommittén det också betydelsefullt, att generella programmeringsspråk ut­

vecklas och kommer till allmän användning. Ett uppföljande av utveckling­

en i detta hänseende anser kommittén bäst ske genom aktiv medverkan i

utvecklingsarbetet.

Helt naturligt rymmer ADB i sitt nuvarande stadium också stora möjlig­

heter till utveckling på ett allmänt plan genom forskning. I fråga om för-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

18

läggningen av denna uttalar kommittén, att grundforskning närmast hör

hemma hos universitet, högskolor och särskilda forskningsinstitutioner och

att även målforskning i viss utsträckning kan förläggas dit. Målforskningen

fordrar dock ofta nära kontakt med de praktiska arbetsuppgifterna på om­

rådet.

I fråga om standardiseringen framhålles att den har sin givna

plats som förelöpare till ADB och som ett medel att höja ADB-systemens

kvalitet. Standardiseringen omfattar bl. a. programmeringsspråk, systemar­

bete, teknisk utrustning och nomenklatur. I fråga om teknisk utrustning

framhåller kommittén särskilt magnetband och datatransmission som stan-

dardiseringsobjekt. Kommittén betonar även, att ingående kännedom om

ADB-förhållanden och om utvecklingsmöjligheterna är nödvändig för att

standardiseringsfrågorna skall få en tillfredsställande lösning. Det är enligt

kommittén av största ekonomiska betydelse att så sker.

Kommittén understryker behovet av en samlad planering av maskin­

anskaffning och maskinutnyttjande inom statsförvaltning­

en. Med beaktande av de större maskinernas företräden från ekonomisk

synpunkt finner kommittén det vara önskvärt att, där så är möjligt, sam­

manföra ett flertal arbetsuppgifter till en gemensam anläggning. På beräk-

ningsområdet kan maskinfrågan många gånger ordnas endast genom sådant

sammanförande av arbetsuppgifter. Även om en särskild anläggning av störs­

ta storlek skulle kunna anskaffas och bli tillräckligt utnyttjad av en enda

myndighet, bör enligt kommittén anskaffningen ändå inte ses isolerat. Be­

hov av samverkan inom statsförvaltningen och samordning av resurserna

föreligger i olika former. Kommittén anser det också angeläget att enhet­

liga regler tillämpas för arbetet vid de olika maskinanläggningarna. Sär­

skilda maskinloggar anses sålunda böra föras vid de olika anläggningarna.

Genom analys av dessa och av kostnadsredovisningar för olika anläggningar

erhålles uppgifter om driftsäkerhet och kostnadsutfall vid användning av

olika maskinfabrikat, vilket kan vara av värde bl. a. som underlag för ma­

skinanskaffningarna inom statsförvaltningen. Kommittén anser det nöd­

vändigt att även dessa arbetsuppgifter sammanhålles centralt.

Mot bakgrunden av sin redovisning för arbetsuppgifterna på ADB-områ-

det övergår kommittén till frågan om organisationen av AD B-

verksamheten inom statsförvaltningen. Kommittén framhåller därvid

angelägenheten av att söka så väl som möjligt utnyttja tillgängliga personel­

la och maskinella resurser. ADB-verksamheten bör ges en sådan organisa­

tion och sådana verksamhetsformer, att en samordning av resurserna be­

främjas. En arbetsfördelning i specialiseringens tecken anses i hög grad

önskvärd redan med hänsyn till arbetsuppgifternas art. Den är emellertid

också nödvändig för ett riktigt utnyttjande av de personalresurser, som kan

beräknas stå till förfogande för ändamålet. En samverkan mellan specialis­

terna och dem som praktiskt tillämpar ADB är likaså nödvändig.

Det praktiska arbetet att förbereda ADB anser kommittén i princip höra

hemma hos de myndigheter som skall tillämpa ADB. Dessa anses böra svara

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

19

för system- och programmeringsarbetet och disponera härför erforderlig

personal. Kommittén konstaterar dock, att många arbetsuppgifter vid förbe­

redelser till ADB är av sådan art att varje myndighet inte kan tillföras den

sakkunskap som erfordras. Kommittén finner det nödvändigt, att den till­

gängliga expertisen koncentreras och ställes till myndigheternas förfogande

för rådgivning och information, undervisning m. m. Därtill kommer att åt­

skilliga arbetsuppgifter på ADB-området avser funktioner, som är gemen­

samma för hela statsförvaltningen eller som bör utföras centralt för att

undvika dubbelarbete. Vidare behöver frågor om anskaffning och utnytt­

jande av maskinell utrustning enligt kommittén samordnas inom statsför­

valtningen. Ett nära samarbete anses också angeläget mellan olika specia­

listgrupper, såsom de tekniska experterna, matematikerna på beräknings-

sidan samt system- och programmeringsexperterna på databehandlingssi-

dan.

Med hänsyn till det behov av central organisation, som i olika hänseen­

den föreligger beträffande ADB-verksamheten, föreslår kommittén, att ett

centralt organ inrättas för att inom statsförvaltningen handlägga vissa da-

tabehandlingsfrågor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

4.

Kommitténs organisationsförslag

r»en centrala dataorganisationens uppgifter och ställning

Ett centralt dataorgan bör enligt kommitténs förslag vara ett expertor­

gan med företrädesvis samordnande, sammanhållande, kunskapsförmed-

lande och biträdande funktioner. Det bör inte ha befogenhet att besluta

gentemot övriga statsmyndigheter. Dataorganet föreslås ha rättighet och

skyldighet att taga initiativ i olika avseenden för att främja ett utnyttjande

av ADB på bästa sätt inom statsverksamheten. Det skall som centralt fack­

organ företräda de allmänna synpunkter, som kan anläggas vid ställnings­

taganden i olika ADB-frågor.

Kommittén anger dataorganets uppgifter i korthet vara

att medverka vid planeringen av det centrala rationaliseringsarbetet och

därvid företräda ADB-synpunkter,

att biträda statsmyndigheter vid förberedelser till ADB och vidareutveck­

ling av förefintliga datasystem,

att, där så betingas av särskilda omständigheter, genomföra upplägg-

ningsarbete för ADB i service,

att verka för en för statsverksamheten planmässig anskaffning och an­

vändning av tekniska hjälpmedel för ADB ävensom bistå vid anskaffning,

installation m. in. av sådan utrustning,

att verka för ett effektivt utnyttjande av befintliga maskinanläggningar

och tillhandahålla maskintid,

att planera för och handha undervisningen på området,

att följa utvecklingen inom och utom landet i fråga om teknik, metodik

20

och tillämpning av ADB samt utvärdera dess resultat ävensom bidraga till

utvecklingen på området samt handha erforderlig dokumentation,

att till andra förmedla vid uppföljnings- och utredningsverksamheten

vunna resultat och inhämtade erfarenheter,

att bedriva rådgivnings- och informationsverksamhet i fråga om ADB

samt

att i övrigt handlägga de ärenden på ADB-området som må ankomma på

ett centralt statsorgan.

För att dataorganet skall kunna fullgöra sina uppgifter är det nödvändigt

att statsmyndigheter, kommittéer m. fl. i ADB-frågor håller kontakt med

dataorganet. Kommittén erinrar i samband därmed om gällande cirkulär

till statsmyndigheterna angående maskincentralens verksamhet. Statliga

verk och myndigheter (ej statliga bolag) bör sålunda enligt kommittén ha

skyldighet att anmäla uppkommande frågor angående användning av ADB

till dataorganet. De bör inte utan samråd med dataorganet få anskaffa

ADB-utrustning eller anlita annan tillhörig ADB-anläggning. Enligt kom­

mitténs förslag skall vidare frågor om maskinanskaffning vid delade me­

ningar underställas Kungl. Maj :ts prövning. Förefintlig eller uppkomman­

de överskottskapacitet vid av verk eller myndighet förvaltad anläggning

skall i princip ställas till dataorganets förfogande. Vidare anses skyldighet

böra föreligga att tillhandahålla dataorganet de uppgifter som kan vara er­

forderliga för dess planerande och samordnande verksamhet.

Den automatiska databehandlingen befinner sig f. n. i ett starkt dyna­

miskt begynnelseskede. Kommittén anser det därför inte lämpligt eller ens

möjligt att söka i detalj reglera verksamheten hos centralorganet. Verksam­

heten bör ges en sådan organisatorisk ram, att den till form och innehåll

snabbt och smidigt kan anpassas efter utvecklingen.

Kommittén har haft att överväga frågan om att på bästa sätt utnyttja

ADB inom statlig verksamhet och har därför tillagt det centrala dataor­

ganet sådana uppgifter, som betingas av behovet inom den statliga sektorn.

Emellertid är dataorganets verksamhet i flera hänseenden i viss mån av

mera allmänt samhällelig natur, såsom i fråga om undervisning, dokumen­

tation, maskinservice m. m. Kommittén anser att dataorganets tjänster där­

vidlag inte bör vara förbehållna enbart statsmyndigheterna utan att de i

princip bör vara allmänt tillgängliga.

Kommittén konstaterar att den administrativa databehandlingen och be-

räkningsverksamheten i många hänseenden har sammanfallande problem,

som för sin lösning fordrar intim samverkan mellan experterna inom dessa

båda områden. Enligt kommitténs mening är det därför nödvändigt, att sam­

ma organisation företräder såväl beräkningsverksamheten som den admi­

nistrativa databehandlingen. Det anses också angeläget, att en och samma

organisation omsluter all ifrågavarande verksamhet för att kunna ändamåls­

enligt fylla en rådgivande och biträdande funktion och ge erforderlig maski­

nell service åt statsmyndigheterna. För dessa bör det också, framhåller kom­

mittén, vara önskvärt att vid behov av service m. m. kunna vända sig till ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

21

enda organ. Av nämnda skäl anser kommittén, att matematikmaskinnämn­

dens och maskincentralens nuvarande funktioner bör sammanföras och bilda

grunden till en central dataorganisation inom statsverksamheten.

I fråga om dataorganisationens ställning inom statsförvaltningen framhål­

ler kommittén, att valet står mellan att anknyta organisationen till någon be­

fintlig statsmyndighet eller att ge den en fristående ställning. Eftersom ADB

är en viktig metod att beakta vid rationalisering av administrativa rutiner,

framträder statskontoret som den myndighet, till vilken en anslutning av

dataorganisationen skulle kunna ifrågakomma. Den omständigheten att sta­

tistiska centralbyrån utövar vissa centrala funktioner på hålkortsområdet

och jämväl utnyttjar ADB-maskiner, utgör enligt kommitténs mening inte

något skäl för en anknytning av dataorganisationen till detta ämbetsverk,

vars uppgifter hänför sig till det statistiska ämnesområdet.

Vid en anknytning till statskontoret måste dataorganisationen — med

kommitténs utgångspunkter — i dess helhet ingå i detta ämbetsverk som

en särskild avdelning. Behovet av samverkan mellan ADB-specialistema på

olika delområden anser kommittén nämligen ha sådan tyngd, att det i or­

ganisatoriskt hänseende väger över den samverkan som är nödvändig även

mellan ADB-expertisen och organisationsexpertisen. Verksledningen skulle

härvid få trygga det erforderliga samarbetet avdelningarna emellan.

Kommittén anser emellertid att flera skäl kan anföras mot en anslutning

till statskontoret. Sålunda är beräkningsverksamheten inom forskning, tek­

nik m. m. i stort sett främmande för statskontorets verksamhet. Vidare kan

i en framtid sådana nya tillämpningsområden bli aktualiserade som lig­

ger utanför statskontorets intressesfär. Anskaffning och drift av maskiner

samt utvecklingsarbete på det tekniska området finner kommittén vidare

vara uppgifter, som inte bör ankomma på statskontoret såsom centralt ra-

tionaliseringsorgan. Därtill kommer att dataorganisationen måste bli av inte

oväsentlig storlek i personellt hänseende. Personalstyrkan inom matema­

tikmaskinnämnden och maskincentralen uppgår sålunda till sammanlagt

över 200 personer. Ett inordnande i statskontoret av en organisation av

denna storlek anser kommittén i varje fall f. n. medföra betydande orga­

nisatoriska svårigheter.

Under sådana omständigheter anser kommittén, att dataorganisationen

får större förutsättningar att fylla sin uppgift om den — liksom nu är fal­

let med matematikmaskinnämnden — ges en självständig ställning. Kom­

mittén föreslår därför, att dataorganisationen uppbygges såsom ett själv­

ständigt organ med benämningen statens datanämnd. Kommittén under­

stryker vikten av ett intimt samarbete mellan statskontoret och den före­

slagna datanämnden och föreslår att de båda myndigheterna ömsesidigt

blir representerade i respektive verksstyrelser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Förvaltningen av maskinanläggningar

Kommitténs förslag innebär, att matematikmaskinnämndens maskiner

Besk, Facit EDB och Alwac III E samt maskincentralens anläggning IBM

7070/1401 och dess hålkortsutrustning skall omhänderhas av datanämn­

den och drivas av denna som en serviceanläggning. Att även maskincen­

tralens hålkortsutrustning föreslås övertagen av datanämnden samman­

hänger med att sådan utrustning erfordras som hjälpapparatur vid arbe­

ten i datamaskiner. Vidare måste det enligt kommittén höra till datanämn­

dens verksamhet att lämna bistånd i valet mellan ADB och hålkortstek-

nik, och datanämnden bör vid sin maskinella service kunna åtaga sig ar­

beten oavsett den tekniska väg som väljes.

Med den av kommittén föreslagna lösningen skulle statistiska central­

byrån, bortsett från viss stansutrustning, inte direkt disponera egen ma­

skinell utrustning för sina arbeten. Kommittén anser det dock angeläget,

att i varje fall betydande delar av centralbyråns hålkorts- och databehand­

lingsarbeten kan utföras i omedelbar lokal närhet till centralbyrån. Detta

föreslås bli tillgodosett genom att datanämnden förlägges till samma fas­

tighet som den nuvarande maskincentralen. Kommittén har utgått från att

centralbyrån inte kommer att belägga maskinanläggningen med egna ar­

beten annat än delvis. Hänsynen till kostnader och knappheten på kvalifi­

cerad personal för maskindriften talar enligt kommittén för att maskincen­

tralens anläggning, överförd till datanämnden, helt svarar för centralby­

råns maskinbehov. Förändringen skulle endast innebära en överföring av

det administrativa ansvaret för nuvarande maskincentral från centralbyrån

till den nya datanämnden. Centralbyrån skulle alltså i vanlig ordning dis­

ponera den maskintid som planerats.

Vad gäller övriga befintliga maskinanläggningar inom statsförvaltningen

framhåller kommittén, att flera skäl talar för att dessa förvaltas av ett och

samma organ, oavsett var de är förlagda. Betydande fördelar skulle vara

förenade med en gemensam administration för driften. Att förvalta och i

personellt hänseende administrera ett flertal hos olika myndigheter och

över hela landet lokalt placerade datamaskinanläggningar skulle emeller­

tid, anser kommittén, bli en alltför betungande uppgift för datanämnden.

De därmed förenade detaljfrågorna skulle kunna undanskymma nämndens

väsentliga uppgift att vara rådgivande och styrande organ på ett högt ex-

pertplan. Kommittén vill därför inte förorda en gemensam förvaltning av

de statliga maskinanläggningar som redan finns hos enskilda myndigheter.

De fördelar som skulle vara förenade med en gemensam förvaltning finner

kommittén i stort sett kunna vinnas genom övervakning av maskinutnytt­

jande hos de enskilda användarna och genom samgående olika myndighe­

ter emellan i fråga om reservkapacitet, personaldisposition m. m. under

centralorganets ledning. Överskottskapaciteten vid de olika anläggning­

arna bör enligt kommittén betraktas som en för statsverksamheten gemen­

sam reserv, som genom datanämndens förmedling skall utnyttjas för att

23

utjämna belastningen vid de olika anläggningarna och för nytillkommande

arbetsuppgifter. I fråga om de hålkortsanläggningar, som finns på olika

håll inom statsförvaltningen, finner kommittén inte anledning att — utom

vad angår statistiska centralbyråns anläggning — föreslå några organisa­

toriska eller andra ändringar.

Kostnadsreglering

Matematikmaskinnämnden och statistiska centralbyråns maskincentral

debiterar f. n. sina uppdragsgivare för system- och programmeringsarbe­

ten och för maskintid efter självkostnadsprincipen. Maskincentralen äger,

med vissa begränsningar, tillgodogöra sig dessa inkomster. Summan av in­

komsterna utgör den ram, inom vilken centralen principiellt kan fritt be­

stämma arten och omfattningen av sin verksamhet. Samma ordning gällde

tidigare för matematikmaskinnämnden. Numera har nämnden dock att be­

strida sina utgifter från anvisade anslagsmedel, och inkomsterna i verk­

samheten tillföres riksstatens inkomstsida.

Kommittén framhåller, att kostnadsdebiteringen medför ett inte oväsent­

ligt arbete med beräkning och debitering av ersättningsbelopp. I det system

som gäller för matematikmaskinnämnden fyller debiteringen i stort sett

endast funktionen att budgetmässigt fördela serviceorganets kostnader på

kunderna. Kommittén anser, att samma översikt av kostnadsfördelningen

kan ernås bokföringsmässigt eller statistiskt. Det för maskincentralen till-

lämpade systemet kan enligt kommitténs uppfattning innebära bestämda

olägenheter, genom att ansvaret för att inkomster skall täcka utgifterna

kan leda till alt de lättast vunna inkomsterna eftersträvas, medan vad som

totalt sett eller på längre sikt kan vara fördelaktigare för statsverksamhe­

ten kanske måste eftersättas.

Kommittén anser, att datanämnden inte skall uppbära ersättning för sin

medverkan i förberedelserna vid införande av ADB hos de statliga myndig­

heterna, lika litet som statskontoret uppbär ersättning för rationaliserings-

arbetet i övrigt inom statsförvaltningen. På beräkningsområdet kan det

privata näringslivet vilja anlita sådana datanämndens tjänster, som på

detta område motsvarar uppläggningsarbete för administrativ databehand­

ling. Härvid bör nämnden betinga sig ersättning. Det kan i sådana fall också

vara anledning att uttaga ersättning av statliga affärsdrivande verk. Stat­

liga bolag bör i detta såväl som i andra här berörda hänseenden vara lik­

ställda med privata företag.

För andra tjänster än sådana som är direkt hänförliga till rationalise-

ringsverksamhet i vidare bemärkelse, bör datanämnden inte heller uppbära

ersättning av statliga verk och myndigheter. I vad mån sådana tjänster,

t. ex. undervisning och tillhandahållande av dokumenterad information,

skall debiteras utomstående bör enligt kommittén bedömas huvudsakligen

från konkurrenssynpunkt. Aktiv informationsspridning anses alltid böra

ersättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kommittén anser vidare, att debitering av maskintidskostnad av data­

nämnden gentemot andra statliga myndigheter och sådana myndigheter sins­

emellan inte fyller något ändamål och därför inte bör ifrågakomma. Ut­

gifter för maskindrift bör belasta anslag hos den myndighet, som förvaltar

maskinanläggning, oberoende av om denna också betjänar andra myndig­

heter. Medel bör finnas till datanämndens förfogande för att täcka even­

tuellt uppkommande merutgifter, intill dess att den förvaltande myndig­

hetens anslag hunnit anpassas till det nya utgiftsbehovet. De affärsdrivande

verken bör med hänsyn till sin kostnadsredovisning ges möjlighet att ge­

nom uthyrning av maskintid minska sina egna kostnader för ADB och bör

å andra sidan betala ersättning för maskintid hos andra statliga myndig­

heter. Maskintid som av statliga myndigheter uthyres till statliga bolag och

utomstatliga företag bör debiteras.

Datanämndens organisation

Kommittén föreslår att datanämnden, som avses ha att handlägga bl. a.

betydelsefulla prioriterings- och samordningsfrågor, skall bestå av en ord­

förande och chef samt förslagsvis minst sex övriga ledamöter. Statskonto­

rets och riksrevisionsverkets chefer föreslås vara självskrivna ledamöter. I

övrigt bör enligt kommitténs förslag i datanämnden ingå representanter för

det allmänna, för statliga förvaltningsmyndigheter, för universitet, högsko­

lor och det allmänna undervisningsväsendet samt för det enskilda närings­

livet. Nämndens ordförande bör erhålla en ställning motsvarande andra

verkschefers. Chefstjänsten föreslås därför placerad i lönegrad B 6 med

tjänstetiteln generaldirektör. För ömsesidigt beaktande av rationaliserings-

synpunkterna förutsättes att datanämndens chef ingår som ledamot i stats­

kontorets styrelse.

Under verkschefen, till vars förfogande anses böra stå en planeringssek-

tion, föreslås datanämnden organiserad på en tillämpningsavdelning, en

teknisk byrå, en driftbyrå, en undervisningsbyrå och ett kansli.

Tillämpningsavdelningen, vars arbetsuppgifter kan sammanfattas under

benämningen metodik och tillämpning, uppdelas på en byrå för administra­

tiv databehandling och en byrå för matematisk databehandling jämte fristå­

ende sektioner. Den av kommittén föreslagna personalen på tillämpnings­

avdelningen utgöres av en avdelningschef i B 4, 2 byråchefer i B 3, 14 byrå­

direktörer i högst A 27, 46 datakonsulenter i högst A 23, 20 förste assisten­

ter i högst A 17, 12 assistenter i högst A 13 samt fyra kanslibiträden i A 7.

Kommittén har härvid utgått ifrån att maskincentralens tillgång på perso­

nal för programmering för ADB och systemarbete vid hålkortsbearbetning-

en fördelas lika mellan datanämnden och statistiska centralbyrån. Detta in­

nebär att 16 tjänster föreslås överförda från maskincentralen till statistiska

centralbyråns personalstat.

Den personal som avses för tekniska byrån hänför sig i nuvarande orga­

nisation helt till matematikmaskinnämnden. Kommittén föreslår inte någon

25

ökning av det antal tjänster för tekniska uppgifter, som beräknas finnas vid

matematikmaskinnämnden vid utgången av budgetåret 1962/63. Förslaget

till personaluppsättning på tekniska byrån omfattar en byråchef i B 3, tre

byrådirektörer i högst A 27, tre förste byråingenjörer i högst A 23, fyra

ingenjörer i högst A 17, två förste verkmästare i A 17, två ingenjörer i A 13,

en instrumentmakare i A 11, en ritare i A 11 och tre laboratoriebiträden i

högst A 9.

Driftbyråns arbetsuppgifter fördelar sig på driften av de tre på skilda håll

förlagda datamaskinanläggningarna, nämligen Besk och Facit EDB, IBM

7070/1401 med tillhörande hålkortsutrustning samt Alwac III E. I arbets­

uppgifterna ingår också stansning av hålkort och hålremsor. Kommitténs

förslag till personaluppsättning omfattar en byråchef i B 1, tre förste byrå­

ingenjörer i högst A 23, åtta ingenjörer i högst A 17, en förste kontorsskri-

vare i A 15, 18 förste maskinoperatörer i A 13, en förste kansliskrivare i

A 12, elva maskinoperatörer i A 10, tre kontorister i A 9, två maskinopera-

törer i A 7, tre kanslibiträden i A 7, och 23 biträden för skriv- och kontors-

göromål i reglerad befordringsgång. Härvid har tagits hänsyn till fyra tjäns­

ter för hålkort spersonal, som den 1 juli 1963 beräknats tillförda maskin­

centralen från socialstyrelsen. Vid utarbetandet av sitt förslag har kommit­

tén vidare förutsatt, att till statistiska centralbyrån den 1 juli 1963 överfö­

res 24 tjänster för stanspersonal från maskincentralen jämte sju tjänster

från socialstyrelsen.

På undervisningsbyrån föreslår kommittén, utöver en byråchefstjänst i

B 1, för undervisningsverksamheten en byrådirektör i högst A 27, två data­

konsulenter i högst A 23, en ritare i A 13 och en kansliskrivare i A 11. För

dokumentationsverksamheten föreslås tre datakonsulenter i högst A 23, två

förste assistenter i högst A 17 och en biblioteksassistent i A 13. Kommittén

förutsätter, att personal vid de övriga byråerna i huvudsak anlitas som lä­

rare och att fackexpertisen på dessa byråer också tages i anspråk för doku­

mentationsarbetet.

Bland kansliets arbetsuppgifter räknar kommittén med att personalfrå­

gorna blir av särskild betydelse. Nämnden föreslås ha egen kassaverksam­

het, som organisatoriskt hänföres till kansliet. Vad gäller speciella affärs­

juridiska spörsmål förutsätter kommittén, att för dessa får anlitas särskild

expertis på samma sätt som hittills skett vid matematikmaskinnämnden.

Utöver för nämnden gemensam personal, såsom maskinskrivnings- och ex-

peditionsvaktspersonal, hänföres till kansliet också verkschefens sekretera­

re samt sekreterare och byråregistratorer hos avdelnings- och byråcheferna.

Som chef för kansliet föreslås en byrådirektör i A 27. Den övriga föreslagna

kanslipersonalen utgöres av en förste byråsekreterare tillika kamrerare i

A 21, en bokhållare i A 15, en kontorsskrivare i A 13, en kansliskrivare i

All, fem kontorister i A 9, en förste expeditionsvakt i A 9, två expeditions-

vakter i A 7, två kanslibiträden i A 7, sex biträden för skriv- och kontors-

göromål i reglerad befordringsgång samt fyra kontorsbud.

Planeringssektionen skall under verkschefens direkta ledning medverka

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

26

vid planeringen av det centrala rationaliseringsarbetet. Sektionen föreslås

också handha bl. a. driftstatistik för statliga maskinanläggningar samt redo­

visningen av myndigheternas kostnader för användningen av ADB. Som

chef för planeringssektionen föreslår kommittén med hänsyn till arbetsupp­

gifternas betydelse en avdelningsdirektör i B 1. Denne föreslås till sitt bi­

träde ha en datakonsulent i högst A 23 samt — i första hand för driftstatis­

tiken — en förste kontorsskrivare i A 15.

Kommittén framhåller att arbetsfördelningen inom avdelning och byråer

måste vara flexibel, så att organisationen snabbt kan anpassas till skiftan­

de förhållanden. Personalen bör därför inte vara fast bunden till viss byrå

eller sektion utan efter behov kunna omflyttas inom nämnden.

Kommitténs förslag till personalorganisation omfattar totalt 234 tjäns­

ter. Detta innebär en ökning med nio tjänster vid jämförelse med den beräk­

nade personaltillgången vid matematikmaskinnämnden den 30 juni 1963

och den personal vid statistiska centralbyråns maskincentral som föreslås

överförd till datanämnden.

Kommittén har förutsatt, att datanämnden inrättas den 1 juli 1963. En­

ligt kommitténs förslag beräknas avlöningsanslaget för budgetåret 1963/64

vid 1963 års lönenivå till 6 152 000 kr. Jämfört med motsvarande avlön,ings-

kostnader för matematikmaskinnämnden och statistiska centralbyråns ma­

skincentral under innevarande budgetår, uppräknade till 1963 års lönenivå,

innebär förslaget en höjning med i runt tal 250 000 kr. Vid jämförelsen har

hänsyn tagits till beräknade personalöverföringar till maskincentralen från

kommerskollegium och socialstyrelsen samt från maskincentralen till sta­

tistiska centralbyrån. Datanämndens omkostnadsanslag för budgetåret 1963/

64 har med utgångspunkt från maskincentralens stat och matematikmaskin­

nämndens omkostnadsanslag för innevarande budgetår av kommittén be­

räknats till 4 350 000 kr., varav 1 000 000 kr. till kostnader för maskintid

vid andra maskiner än nämndens egna. De för innevarande budgetår beräk­

nade omkostnaderna i maskincentralens stat jämte matematikmaskinnämn­

dens omkostnadsanslag för samma budgetår uppgår till ca 4 100 000 kr.,

varjämte till matematikmaskinnämnden anvisats ett anslag av 4 000 000 kr.

till kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna.

Slutligen föreslår kommittén att till datanämnden för budgetåret 1963/64

anvisas ett reservationsanslag av 700 000 kr. till materiel m. m. För detta än­

damål är för innevarande budgetår anvisat samma belopp till matematik­

maskinnämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

27

B. Remissyttranden

Allmänna synpunkter

Remissinstanserna delar överlag kommitténs uppfattning att ADB rym­

mer stora möjligheter till rationalisering och effektivisering av statsförvalt-

ningen och av hela samhällsmaskineriet. Många remissorgan har själva er­

farenhet av ADB-användning och har funnit metoden väl lämpad och eko­

nomiskt fördelaktig för olika arbetsuppgifter inom såväl det administra­

tiva området som beräkningsområdet. Säkerheten hos maskinerna sättes

inte i fråga. Den genom utvecklingen ökade prestationsförmågan och där­

med användbarheten i fråga om de maskiner som nu finnes i marknaden

understrykes.

Matematikmaskinnämnden

och

domänstijrelsen

framhåller så­

lunda att maskinerna inte längre utgör exklusiva redskap för en trängre

krets utan numera är att betrakta som normala arbetsredskap inom admi­

nistration och forskning.

Det perspektiv som på något längre sikt öppnas genom användning av

datamaskiner beröres i vissa yttranden. Lantmäteristyrelsen framhåller, att

en ökad övergång till avancerade databehandlingsmetoder beträffande såväl

tekniska arbetsuppgifter som vissa administrativa och kamerala uppgifter

torde vara en nödvändig förutsättning för att inom nuvarande personalram

öka produktionen eller utan produktionsinskränkning åstadkomma en för­

kortning av arbetstiden. Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd

påpekar att ADB kommer att medföra en förskjutning av arbetsfördelning­

en från rutinarbete till mera kunskapskrävande och intressanta arbetsupp­

gifter. Kollegienämnden understryker i samband därmed betydelsen av att

utbildningsväsendet på alla nivåer hinner anpassa sig till denna utveckling.

Försvarets forskningsanstalt fäster särskilt uppmärksamheten på de för­

ändringar som ADB kommer att innebära för bl. a. undervisning, dokumen­

tation och språköversättning. Arbetsmarknadsstyrelsen behandlar de pro­

blem som uppkommer om införande av ADB medför personalreduceringar.

Enligt styrelsens mening bör hithörande problem kunna lösas inom ramen

för de arbetsmarknadspolitiska medel i form av effektiviserad arbetsför­

medling, omskolningskurser och andra rörlighetsstimulerande åtgärder som

redan står till buds. Styrelsen förklarar dock att det kan komma att ställas

ökade och speciella krav på de arbetsmarknadspolitiska medlen.

Den av kommittén lämnade redogörelsen över användningsområden för

ADB inom statsförvaltningen har i stort sett inte föranlett några erinringar

från remissinstanserna. Vissa kompletterande synpunkter har dock fram­

förts.

Beträffande valet av maskinanläggningar och lokaliseringen av dem fram­

håller

överbefälhavaren,

att ett flertal medelstora anläggningar ger betyd­

ligt större säkerhet vid krigshandlingar än ett fåtal stora anläggningar. Lik­

nande beredskapssynpunkter anlägges också av vissa myndigheter på för­

svarets område.

Arbetsmarknadsstyrelsen

anser att en stark centralisering

28

vid lokaliseringen av maskiner och teknisk expertis bör undvikas för att

inte skapa återverkningar på den geografiska förläggningen av den statliga

förvaltningen och näringslivet.

Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central organisation

Kommitténs synpunkter rörande behovet av central ADB-expertis för att

ge myndigheterna råd och bistånd vid undersöknings- och för­

beredelsearbetet för ADB samt vid fortlöpande översyn av

system och program för ADB-verksamheten har inte föranlett er­

inringar från remissinstansernas sida.

Behovet av undervisning i ADB vitsordas allmänt. Härvid under­

stryker man också betydelsen av kraftfulla och snabba åtgärder för att

förhindra allvarlig brist på ADB-kunnig personal. Statistiska centralbyrån

framhåller sålunda, att stora investeringar i utbildning på ADB-området i

dagens läge är både ekonomiskt motiverade och nödvändiga för en ratio­

nell utveckling på området. Liknande synpunkter anlägger fullmäktige i

riksgäldskontoret, som också betonar att utbildning av framför allt system­

män måste organiseras snabbt, om de flaskhalsar som här föreligger skall

elimineras och rationaliseringsvinster uppnås i önskad takt. Länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län fäster särskilt uppmärksamheten på den kon­

kurrens om personalen som är att vänta med privata företag liksom stat­

liga myndigheter emellan.

Betydelsen av undervisning i databehandlingsmetodik vid universitet och

högskolor understrykes av rektorsämbetet vid universitetet i Lund. I fråga

om det allmänna skolväsendet konstaterar skolöverstyrelsen, att ADB kom­

mer att ha viss inverkan på kursplaner och linjeindelning inom såväl det

allmänbildande som det yrkesutbildande skolväsendet.

Förslag om en utredning av utbildningsfrågorna på längre sikt framföres

av bl. a. matematikmaskinnämnden. Enligt nämndens mening bör en sådan

utredning avse alla stadier inom undervisningsväsendet. Därvid bör över­

vägas möjligheten att rensa ut äldre utbildningsmoment och införa nya med

anknytning till ADB-verksamheten. Beträffande den högre undervisningen

betonar nämnden, att en kraftig förstärkning erfordras av universitetens

utbildningsmöjligheter i bl. a. numerisk analys och databehandlingsteknik

och att även handelshögskolornas utbildningsresurser på dessa områden

måste stärkas. För att kunna genomföra dessa utbildningsmoment är det

enligt nämnden nödvändigt, att lärosätena får tillgång till moderna mate­

matikmaskiner. I fråga om utbildningen på den tekniska sidan framhåller

matematikmaskinnämnden, att utbildningsläget redan nu är otillfredsstäl­

lande och att särskilt bristen på elektronikutbildade civilingenjörer är myc­

ket kännbar för såväl statliga institutioner som industrin.

Frågan om en intern ADB-utbildning inom statsförvaltningen beröres av

bl. a. riksrevisionsverket och riksskattenämnden, som för sin del understry­

ker betydelsen av ADB-utbildning åt revisions- och taxeringspersonalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

29

I fråga om utrednings- och utvecklingsarbete på ADB-

området föreligger delade meningar bland remissinstanserna rörande de

insatser som erfordras från statens sida. Statstjänstemannens riksförbund

anser att någon ADB-forskning i statlig regi över huvud taget inte är på­

kallad. Försvarets förvaltningsdirektion framför kritiska synpunkter på en

speciell statlig verksamhet avseende kompletteringar och förbättringar av

maskinutrustning samt tekniskt underhåll och service. Statistiska central­

byrån ifrågasätter lämpligheten av att till en statlig förvaltningsmyndighet

lägga en verksamhet, som innebär grundläggande tekniskt forsknings- och

konstruktionsarbete. Ämbetsverket anser dock att metodforskning, d. v. s.

utveckling av standardprogram och rutiner för databehandling m. m., behö­

ver bedrivas i statlig regi. Statskontoret hävdar att den tekniska och delvis

den vetenskapliga utvecklingen på maskinsidan av ADB-området får anses

ha blivit en angelägenhet för industrin. Det torde emellertid enligt statskon­

torets uppfattning vara angeläget att vid systemuppläggning och inte minst

vid maskinval ha tillgång till teknisk ADB-expertis. Denna bör bl. a. ha till

uppgift att följa den tekniska utvecklingen och sammanställa dess resultat

samt bedöma värdet av ny maskinell utrustning liksom möjligheten till spe­

cialkonstruktioner i -vissa fall för att lösa speciella databehandlingsproblem.

En klart positiv inställning till en statlig verksamhet på utvecklingsom­

rådet redovisas av bl. a. statens naturvetenskapliga forskningsråd, rektors­

ämbetet vid universitetet i Stockholm och tekniska högskolans i Stockholm

kollegienämnd, vilka anser att forskningsfrågorna över huvud taget ägnats

för liten uppmärksamhet av kommittén. Även matematikmaskinnämnden

finner ett statligt forsknings- och konstruktionsarbete på ADB-området vara

av stor vikt. Nämnden vänder sig mot kommitténs uppfattning att det nu­

mera inte är nödvändigt att tillgodose statsförvaltningens behov av data­

maskiner genom egen tillverkning. Enligt nämnden kan detta visserligen

vara riktigt i fråga om maskiner av måttlig storlek men inte i fråga om

verkligt stora och avancerade maskiner, vilka inte är kommersiellt tillgäng­

liga-

Kommitténs synpunkter på standardisering som ett medel för

att höja ADB-systemens kvalitet understrykes av flygförvaltningen, som an­

ser det angeläget att system, metoder, programmeringsspråk och materiel

standardiseras på ett tidigt stadium. En samordning av resurserna krävs

härvidlag. Flygförvaltningen anser vidare att närmare utredning bör göras

om standardiseringsfrågorna och sättet för standardiseringsarbetets bedri­

vande. Sveriges standardiseringskommission erinrar om att matematikma­

skinnämnden ställt sakkunniga till förfogande för sekretariatarbete inom

den svenska standardkommitté som handlägger databehandlingsfrågor och

utgår från att detta stöd från staten inte påverkas av en omorganisation.

Från tekniska nomenklaturcentralen framhålles betydelsen av att nya be­

grepp inom databehandlingsteknik och metodik inordnas i en fast termino­

logi och att denna dels konsekvent samordnas med annan fackterminologi,

dels korresponderar med internationell terminologi.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Remissinstanserna är i stort sett eniga med kommittén om behovet av en

viss samordning beträffande maskinanskaffning och maskin-

utnyttj ande inom statsförvaltningen. I fråga om formerna för och

omfattningen av en sådan samordning råder emellertid delade meningar.

Flygförvaltningen framför som sin mening att staten måste bli en kompe­

tent köpare av datamaskinutrustning och att resurserna måste samordnas,

så att staten i varje fall utifrån sett vid behov kan uppträda som en stor

kund. Anskaffningen av datamaskiner bör enligt civilförsvarsstyrelsen ske

på sådant sätt, att hänsyn tages till de olika önskemål som finns på skilda

håll inom statsförvaltningen. Detta förutsätter enligt styrelsens uppfattning

en koncentration av beslutanderätten.

Å andra sidan varnar marinförvaltningen för risken att genom alltför

långtgående åtgärder i fråga om samordning, anskaffning och utnyttjande

av maskinanläggningarna minska de enskilda ämbetsverkens intresse för ini­

tiativ. Försvarets forskningsanstalt ställer sig skeptisk till tanken att för­

delar skulle vara att vinna genom central clearing av driftspersonal. Enligt

vattenfallsstyrelsen får en planmässig anskaffning och användning av tek­

niska hjälpmedel för ADB inte leda till minskad konkurrensmöjlighet de

olika maskintillverkarna emellan genom att statsförvaltningen såsom den

största användaren av datamaskiner inom landet begränsar sitt maskinbe-

ständ till ett fåtal typer.

Försvarets förvaltningsdirektion hävdar, att det direkta samarbetet mel­

lan leverantören och myndigheten-beställaren måste bibehållas vid alla stör­

re anläggningar. Denna uppfattning delas i princip av bl. a. statskontoret.

För att få en så väl sammansatt och utnyttjad maskinpark som möjligt in­

om statsförvaltningen erfordras emellertid enligt statskontorets mening

medverkan av ett organ, som fortlöpande erhåller informationer om ledig

maskinkapacitet vid statliga ADB-anläggningar och om de behov av maskin­

kapacitet som är att emotse från olika användningsområden. I sistnämnda

hänseende anser ämbetsverket en samordning med planeringen av hela ra-

tionaliseringsverksamheten nödvändig. För nyanskaffning av statlig ADB-

anläggning föreslår statskontoret att tills vidare ett tillvägagångssätt till-

lämpas, som är analogt med det som numera gäller för större statliga bygg­

nadsprojekt.

De remissinstanser som uttalat sig i organisationsfrågan vitsordar så gott

som genomgående behovet av en central organisation på

ADB-området. Generalpoststyrelsen uttalar exempelvis, att det med hänsyn

till den allmänt utbredda användningen av ADB inom statsverket samt den

snabba utvecklingen på ADB-området föreligger ett behov av en väl utbyggd

kunskapsförmedlande och rådgivande verksamhet för statsmyndigheterna.

Rikets allmänna kartverk understryker vikten av att statens resurser på

området samlas till en organisation, som under en tid av stark utveckling

kan hävda sig gentemot den privata marknaden, främst när det gäller kon­

kurrens om personal.

Fullmäktige i riksgäldskontoret är i sitt yttrande inne på tanken att ett

definitivt ställningstagande till organisationsfrågan skulle kunna anstå nå­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

31

gon tid, för att man skulle få ytterligare erfarenheter om utvecklingsten­

denserna på området. Genom att skjuta organisationsfrågan på framtiden

kan dock stora och eljest möjliga rationaliseringsvinster äventyras. Liksom

kommittén anser fullmäktige därför, att handläggningen av databehand-

lingsfrågorna inom statsförvaltningen snarast möjligt bör ges en sådan or­

ganisation och sådan verksamhetsform, som är ägnad att främja en sam­

ordning av såväl de personella som de tekniska resurserna.

Med hänsyn till dynamiken i utvecklingen på ADB-området ifrågasätter

försvarets forskningsanstalt om det inte är för tidigt att skapa permanenta

former för en så omfattande centralisering som kommittén föreslagit. Forsk­

ningsanstalten anser också, liksom försvarets radioanstalt, att ett centralt

organ inte erfordras på den matematiska databehandlingens område. Marin-

förvaltmngen är av den uppfattningen, att ett centralt dataorgan inte är

oundgängligen nödvändigt för försvarets behov.

Ben centrala dataorganisationens uppgifter och ställning

Kommitténs förslag att inrätta ett särskilt ämbetsverk, statens data­

nämnd, såsom ett självständigt centralt organ på ADB-området tillstyrkes

eller lämnas utan erinran av något mer än hälften av remissinstanserna.

Från de övriga remissinstanserna riktas invändningar mot förslaget att ge

den centrala dataorganisationen ställningen som ett särskilt ämbetsverk,

och olika alternativa organisationsformer föreslås.

Ett flertal remissinstanser förordar en anknytning av det centrala data­

organet i mer eller mindre reducerat skick till statskontoret. Främst den

löpande maskindriften anses därvid i allmänhet böra avskiljas från verk­

samheten i övrigt, så att arbetet inom statskontoret mera koncentreras till

uppgifter av samordnande, rådgivande och kunskapsförmedlande karaktär.

Från flera håll riktas kritik mot förslaget att sammanslå matematikmaskin­

nämnden och statistiska centralbyråns maskincentral. Maskincentralens an­

läggning anses i dessa yttranden på längre sikt böra förbehållas statistik­

produktionen. För att tillgodose behovet av servicebearbetning föreslår vis­

sa remissinstanser tillskapande av ett självständigt serviceorgan, drivet ef­

ter affärsmässiga principer. Förslag framföres också om inrättande av en

särskild institution för numerisk analys, vilken skulle anknytas till univer­

sitet eller högskola och handha de mera vetenskapligt och tekniskt betonade

arbetsuppgifterna. Därvid förutsättes i en del remissvar att matematikma­

skinnämnden ombildas till ett sådant institut för numerisk analys. Från

en remissmyndighet framföres förslag om inrättande av en särskild delega­

tion inom Kungl. Maj:ts kansli för erforderlig samordning på ADB-området.

Remissinstanserna delar överlag kommitténs uppfattning om ett nära

samband mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och den adminis­

trativa databehandlingen. Sålunda framhåller bl. a. upp-

bördsorganisationskommittén alt en utredning om tillämpning av ADB nor­

malt kräver en allmän organisationsundersökning. Statistiska centralbyrån

understryker, att det inte alltid är möjligt alt på förhand avgöra om ADB eller

32

Kurigl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

kontorsrationalisering ger den bästa lösningen. Ämbetsverket erinrar också

om att det pågår en utveckling, där ADB-tekniken kommer att få allt större

roll som rationaliseringsinstrument. Statskontoret understryker, att ADB

inte är enbart en metod för automatisering av databehandlingen utan också

ett medel att skapa ny och bättre information och att ADB därmed i viss

mån ger en ny dimension åt rationaliseringsarbetet. Liknande synpunkter

anföres även av andra remissinstanser. Marinförvaltningen fäster avseende

vid att införande av ADB i regel medför en modifiering av organisationen

och i vissa fall en omorganisation.

Kommitténs argument för att det centrala ADB-organet ges en fristående

ställning godtages av civilförsvarsstyrelsen, delegationen för pensionsutbe­

talning, överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Östergötlands län. I ett

flertal andra remissvar accepteras kommitténs ståndpunkt i detta avseende

utan särskilda kommentarer.

Ett betydande antal remissinstanser anser övervägande skäl tala för att

ADB-verksamheten knytes fastare samman med det centrala rationalise­

ringsarbetet i övrigt och att ADB-frågorna därför bör förläggas till statskon­

toret i dess egenskap av central rationaliseringsmyndighet inom statsför­

valtningen. Till de remissinstanser som intager denna ståndpunkt hör över­

befälhavaren, armétygförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt, försvarets ra­

dioanstalt, riksförsäkringsverket, järnvägsstyrelsen, statistiska centralby­

rån, delegationen för statistikfrågor, överstyrelsen för ekonomisk försvars­

beredskap, uppbördsorganisationskommittén, länsstyrelserna i Stockholms

samt Göteborgs och Bohus län, fullmäktige i riksgäldskontoret, Landsorga­

nisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens

centralorganisation. Som skäl för en förläggning av ADB-frågorna till stats­

kontoret åberopas bl. a., att samordningen är av stor betydelse och att det

inte är tillräckligt med ömsesidig styrelserepresentation för att åstad­

komma nödvändig intim samverkan mellan två skilda statsorgan. Vidare

framhålles att det för de enskilda myndigheterna skulle vara en nackdel att

i rationaliseringsärenden ha två olika myndigheter att vända sig till. Risken

för dubbelarbete beröres i några av remissvaren. Farhågor uttryckes också

för minskad effektivitet i en organisation med två fristående myndigheter

med uppgifter inom så näraliggande och i många fall sammanfallande verk­

samhetsområden som hos statskontoret och den föreslagna datanämnden.

Enligt försvarets civilförvaltning bör dataorganet tills vidare ges en själv­

ständig ställning. På längre sikt anses dock böra övervägas att överföra

verksamheten till statskontoret.

Statskontoret understryker i likhet med kommittén vikten av en effek­

tiv planering av rationaliseringsverksamheten i syfte att ge företräde åt de

lönsammaste projekten, motverka dubbelarbete och samordna arbetsinsat­

serna. En uppdelning på skilda organ torde enligt ämbetsverket knappast

främja en sådan målsättning.

Genom sina undersökningar inom statsförvaltningen och kontakter med

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

33

organisationsföredragandena vid de statliga verken erhåller statskontoret

överblick över den statliga rationaliseringsverksamheten. Enligt kommittén

måste emellertid även den föreslagna datanämnden ha en samlad överblick

över de områden, där användande av ADB kan bli aktuellt. Detta innebär

enligt statskontorets mening otvivelaktigt, att dubbelarbete uppkommer.

Även vid rationaliseringsverksamhetens praktiska utövande anses olägen­

heter lätt kunna uppstå om ansvaret för en undersöknings uppläggning och

genomförande fördelas på skilda centrala organ. Särskilt betonat blir detta

då ADB-undersökningen, såsom ofta är fallet, endast utgör en del av ett stör­

re rationaliseringsprojekt. Risk för ett mindre effektivt utnyttjande av ex­

pertisen kan därvid uppkomma. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av

den erfarenhet som hittills vunnits i rationaliseringsverksamheten hävdar

statskontoret, att sambandet mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och

den administrativa databehandlingen väger tyngre än sambandet mellan

ifrågavarande databehandling och vissa övriga av de funktioner, som enligt

kommitténs förslag skulle ankomma på datanämnden. Ämbetsverket före­

slår därför, att de arbetsuppgifter, som av kommittén hänförts till byrån

för administrativ databehandling i den föreslagna datanämnden, i stället

tillföres statskontoret.

Matematikmaskinnämnden finner det betänkligt, att den föreslagna data­

nämnden skulle få delvis samma uppgifter som statskontoret och bli ett ra-

tionaliseringsorgan vid sidan av detta. Det ligger enligt nämnden närmare

till hands, att all rationaliseringsexpertis samlas inom statskontoret och att

i datanämndens uppgifter inte ingår att medverka vid planeringen av det

centrala rationaliseringsarbetet.

Nämnden finner det också vara en stor fara för forskningens intressen

alt sammanföra forskning och rationaliseringsarbete i en enhet, särskilt

som rationaliseringsarbete ofta är av brådskande natur och torde komma

att ges prioritet. Genom att avskilja de praktiska och mera rutinmässiga

ADB-uppgifterna inom den administrativa databehandlingen skulle enligt

nämndens mening det centrala dataorganet, vilket borde bibehålla benäm­

ningen matematikmaskinnämnden, på ett bättre och effektivare sätt kunna

tillgodose den tekniska och vetenskapliga forskningen och utvecklingen på

ADB-området.

Vad gäller det matematiska databehandlingsom rådet

ställes frågan om behovet av samordning med den administrativa databe­

handlingen i förgrunden i remissvaren. Försvarets forskningsanstalt gör

gällande att skillnaderna mellan de båda områdena är så stora, att utveck­

lingen i de flesta frågor följer olika linjer.

Flertalet myndigheter som uttalat sig i frågan har en motsatt uppfatt­

ning. Delegationen för pensionsutbetalning menar exempelvis, alt utveck­

lingen sannolikt torde medföra att gränserna mellan administrativ och ma­

tematisk databehandling kommer att alltmer utsuddas. Fullmäktige i riks-

gäldskontoret och statskontoret ger uttryck åt en liknande uppfattning.

Statskontoret framhåller i denna fråga bl. a., att övergång till matematiska

3 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

34

Knngl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

ADB-lösningar av problem inom statlig verksamhet i allmänhet innebär en

klar rationalisering. Vidare inrymmer administrativa ADB-problem inte

sällan uppgifter av beräkningskaraktär. Det existerar även ett gränsområ­

de mellan administrativ och matematisk ADB, där det är svårt att draga

klara skiljelinjer. Statskontoret anser att detta gränsområde snarast tende­

rar att växa. Det erinras om att många av de tillämpningar som lovar mest

för framtiden, bland dem olika planeringsarbeten, i sig inrymmer såväl ad­

ministrativ som matematisk databehandling. Enligt statskontorets mening

måste därför matematiker ingå bland personalen, om ämbetsverket ges

uppgiften att vara centralt statligt ADB-organ. Matematiska ADB-uppgifter

av rent vetenskaplig karaktär bör dock inte ankomma på statskontoret utan

bör hänföras till läroanstalterna inom det högre undervisningsväsendet.

Statistiska centralbyrån vill inte bestrida att det kan finnas samord­

ningsbehov mellan administrativ och matematisk databehandling men an­

ser att det i många hänseenden kan finnas en klar åtskillnad. Det är där­

för enligt centralbyråns mening inte nödvändigt att sammanföra de två

slagen av ADB till samma centrala myndighet. Det kan enligt ämbetsverket

övervägas att låta matematikmaskinnämnden kvarstå för beräkningstek-

nisk service eller också att omvandla den av kommittén föreslagna byrån

för matematisk databehandling jämte driften av matematikmaskinnämn­

dens nuvarande maskiner till ett institut för numerisk analys, anknutet till

universitet eller högskola. Ifrågavarande uppgifter skulle eventuellt under

en övergångstid kunna anknytas till statskontoret.

Flertalet remissinstanser som uttalat sig i utbildningsfrågan fin­

ner det ändamålsenligt, alt ADB-utbildningen av personal inom statsförvalt­

ningen, i varje fall tills vidare, förlägges till det centrala dataorganet, medan

grundutbildningen på området handhas av det allmänna undervisningsväsen­

det. Behovet av samordning av undervisningsfrågorna och de organisatoriska

åtgärderna härför beröres i vissa remissvar. Den allmänna uppfattningen

bland remissinstanserna är att samordningsfunktionen bör ankomma på det

centrala dataorganet. Förslag framföres också om att hänföra samordnings­

uppgiften till departementsnivå.

Statskontoret finner det naturligt att undervisning, utvecklingsuppföljning

och dokumentation förlägges till samma organ som ADB-specialisterna, ef­

tersom dessa i viss utsträckning bör tagas i anspråk för dessa uppgifter.

Verksamheten får härigenom den förankring i det praktiska arbetet som är

önskvärd. Fn sådan förläggning synes ämbetsverket lämplig även från den

synpunkten, att den ifrågavarande verksamheten i sig själv är ett område

där ADB-teknik kan komma till användning. I fråga om undervisningens

inriktning framhålles att uppmärksamhet främst bör ägnas utbildningen av

systemmän, eftersom den största bristen torde föreligga i fråga om denna

personalkategori. Försvarets radioanstalt framhåller att undervisning, in­

formation och dokumentation torde bli en väsentlig uppgift för det nya data­

organet. Denna uppgift, som inom statsförvaltningen främst berör den ad­

ministrativa databehandlingen, kan enligt radioanstalten åläggas statskon­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

35

toret. Verksamheten bör därvid hållas skild från forskning och utveckling

inom den matematiskt-tekniska sektorn, som mera hör hemma hos de ve­

tenskapliga institutionerna. Beträffande de vetenskapligt betonade uppgif­

terna anser radioanstalten tillfället lämpligt att återuppväcka tanken på en

institution för numerisk analys vid Stockholms universitet.

Statistiska centralbyrån finner det i och för sig möjligt att en samordnan­

de myndighet på ADB-området får organisera viss utbildningsverksamhet,

speciellt anpassad till behoven inom den statliga sektorn. Centralbyrån un­

derstryker emellertid samtidigt vikten av att befrämja andra utbildnings-

former. En stor del av utbildningsverksamheten bör kunna ske i universite­

tens, yrkesskolornas och maskinleverantörernas regi. Härvid bör det sam­

ordnande organet, som enligt centralbyråns mening kan utgöras av stats­

kontoret, ha till huvuduppgift att aktivt främja utvecklingen på området

och anordna den kompletterande utbildning, som inte ges på annat håll. De­

legationen för statistikfrågor anser att utbildningsverksamhet tills vidare

utan olägenhet kan förekomma på flera håll inom statsförvaltningen. Härvid

bör expertpersonalen hos dataorganet medverka vid planeringen av under­

visningen och som lärare. Samordningen av undervisningsverksamheten bör

enligt delegationen ankomma på statskontoret, som därutöver bör svara för

en kursverksamhet på området.

Tjänstemännens centralorganisation anser att undervisningen i ADB bör

förläggas till de vanliga läroanstalterna för skol- och yrkesutbildning samt

att det inom de centrala skolmyndigheterna bör inrättas en särskild sektion

med tillgång till ADB-expertis för planering av denna utbildning. Landsorga­

nisationen räknar med att undervisningen vid universitet och högskolor inom

en sannolikt ganska nära framtid kommer att omfatta även ADB i en betyd­

ligt större utsträckning än vad nu är fallet. Landsorganisationen finner det

därför lämpligt, att undervisningen förlägges till universiteten i anslutning

till ämnet statistik eller såsom ett fristående ämne. Av praktiska skäl anses

undervisningen härvid till eu början böra koncentreras till Stockholm. Sve­

riges akademikers centralorganisation framhåller att den ADB-utbildning,

som måste organiseras i anknytning till bl. a. den akademiska utbildningen

vid universiteten och som bör täcka ett vidare fält än enbart den statliga

förvaltningen, bör läggas upp i samarbete med ecklesiastikdepartementet,

universiteten, privata och statliga arbetsgivare samt personalorganisationer­

na. Några remissinstanser, bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala

och statens naturvetenskapliga forskningsråd, understryker att ett samarbe­

te i någon form i utbildningsfrågorna måste komma till stånd mellan det

centrala fackorganet samt universitet och högskolor.

Frågan om den organisatoriska förläggningen av informations- och

dokumentationsverksamheten har föranlett särskilda synpunk­

ter endast av ett fåtal remissinstanser. Denna verksamhet synes överlag be­

traktas som eu uppgift för det centrala dataorganet. Tjänstemännens cen­

tralorganisation anser dock att dokumentationsverksamheten hör samman

med forskningen och därför bör förläggas till universitet och högskolor el­

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ler till särskilt forskningsinstitut. Järnvägsstyrelsen har ingen erinran mot

ett centralt organiserat informations- och dokumentationsarbete men anser

att liknande uppgifter bör åvila styrelsens eget dataorgan, då det gäller data-

behandlingsfrågor inom järnvägsområdet. Rektorsämbetet vid handelshög­

skolan i Göteborg anser det önskvärt med någon form av löpande kontakt

och informationsutbyte mellan det centrala dataorganet samt universitet

och högskolor.

Remissinstansernas olika uppfattningar om behovet av ett utrednings-

och utvecklingsarbete i statlig regi på ADB-området har tidigare

redovisats. Även när det gäller den organisatoriska förläggningen av dessa

uppgifter går meningarna isär.

Av de myndigheter som särskilt uttalat sig i frågan anser statistiska cen­

tralbyrån, delegationen för statistikfrågor och statskontoret, att visst ut­

vecklingsarbete bör utföras inom statskontoret, om detta tilldelas rollen av

centralt dataorgan inom statsförvaltningen. Statistiska centralbyrån vill till

statskontoret förlägga utvecklingsarbete på metodområdet, d. v. s. utveck­

ling av standardprogram och rutiner för databehandling m. m. inom den

statliga sektorn. Det tekniska utvecklingsarbetet bör däremot enligt central­

byrån begränsas inom det centrala organet och koncentreras till universitet

och tekniska högskolor. Statskontoret och delegationen för statistikfrågor

anser att viss teknisk personal bör anknytas till statskontoret för att upp­

följa och utvärdera den tekniska utvecklingen såsom ett förberedande led

till samordning av maskinanskaffningar, rådgivning vid systemuppläggning

etc. Matematikmaskinnämnden uttalar sig för att statligt forskningsarbete

på såväl det tekniska området som metodområdet liksom även konstruk­

tionsarbete bör bedrivas inom det centrala dataorganet i nära samarbete

med universitet och högskolor.

Marinförvaltningen anser att teknisk och vetenskaplig forskning och ut­

veckling med tillhörande beräkningar och internationellt samarbete bör kvar-

ligga i ett organ av ungefär samma typ som nuvarande matematikmaskin-

nämnden i avvaktan på eu utredning om verksamhetens anknytning till för­

svarets forskningsanstalt, ett universitet eller en högskola. Försvarets radio­

anstalt, rektorsämbetet vid universitetet i Lund och Tjänstemännens central­

organisation har en liknande uppfattning och anser att ett särskilt institut

för numerisk analys in. m. bör bildas och ersätta matematikmaskinnämnden.

Enligt rektorsämbetet bör ett sådant institut intaga en fristående ställning

och inte belastas med serviceuppdrag. Tjänstemännens centralorganisation

ifrågasätter om inte statens medverkan i forskningen på ADB-området bör

ske genom ett särskilt forskningsråd och föreslår att denna fråga särskilt ut-

redes.

Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd finner det osannolikt att

den föreslagna datanämnden skall få tid att bidraga till utvecklingen på da­

taområdet. En förstärkning av datanämnden föreslås därför. I annat fall an­

ses universitetens och högskolornas resurser för ifrågavarande forskning

böra kraftigt utbyggas. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola

fäster uppmärksamheten på att professurer i numerisk analys och datatek­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

37

nik inrättats och håller på att inrättas vid lärosätena. Vidare framhålles att

universitet och högskolor, i den mån de får ökade resurser inom datatekni­

kens område, i allt högre grad torde komma att övertaga väsentliga uppgifter

inom forskning och undervisning på detta område. Statens naturvetenskap­

liga forskningsråd kritiserar utredningen, som anses inte tillräckligt ha beak­

tat forskningens behov, och ifrågasätter om inte forskningens och den högre

undervisningens problematik beträffande ADB bör underkastas eu helt ny

prövning.

Flertalet remissinstanser har förklarat sig införstådda med att eu viss

samordning behövs i fråga om maskinanskaffning och m a-

skinutnyttj ande inom statsförvaltningen och tillstyrker i regel att

uppgiften anförtros åt det centrala dataorganet. Försvarets forskningsan­

stalt vill dock hänskjuta denna uppgift, liksom vissa andra funktioner på

ADB-området, till en särskild delegation inom något av departementen.

Den av kommittén föreslagna skyldigheten för statsmyndigheterna att

till dataorganet anmäla uppkommande frågor angående användning av ADB

och att samråda med dataorganet i fråga om anskaffning av ADB-utrust-

ning eller vid anlitande av annan tillhörig ADB-anläggning har föranlett

kritik bl. a. av generalpoststyrelsen, telestyrelsen och järnvägsstyrelsen. En

sådan anmälnings- och samrådsskyldighet anses inte förenlig med den fria­

re ställning som av hävd tillkommer affärsverken. Den skulle även verka

hindrande på verksstyrelsernas möjligheter att vidtaga lämpliga disposi­

tioner och fördröja handläggningen av ärendena. Tanken på samarbete av­

visas dock inte helt. Detta anses emellertid böra ske på frivillighetens väg

och begränsas till att gälla frågor om väsentlig central utrustning. Vatten­

fallsstyrelsen framhåller i detta sammanhang att ett samarbete i fråga om

anskaffning och utnyttjande av datamaskiner med andra kraftföretag samt

vissa institutioner och bolag är av större värde för styrelsen än en samord­

ning med statsförvaltningen i övrigt. Kravet på samordning inom statsför­

valtningen bör därför inte ha sådan inverkan på styrelsens maskinanskaff­

ning att nämnda samarbete försvåras. I fråga om det praktiska arbetet för

att tillgodose maskinbehovet förklarar sig styrelsen ha tillgång till erforder­

lig personal, och något behov att anlita datanämnden i dessa frågor anses

inte föreligga.

Även universitetskanslern riktar viss kritik mot utformningen av den ifrå­

gavarande anmälningsskyldigheten och finner det inte rimligt alt varje ap­

paratur av ADB-karaktär skall underställas nämndens granskning. Liknan­

de synpunkter anlägges av statens naturvetenskapliga forskningsråd, som

också uttalar att en sådan skyldighet skulle verka starkt hämmande på

forskningen.

Förvaltningen av maskinanläggningar

Praktiskt taget samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan om f ör-

valtningsformen för datamaskinanläggningarna anser, att förvalt­

ningen bör vara decentraliserad till de myndigheter som använder maski­

nerna.

1

vissa remissvar understrykes att någon åtskillnad härvid inte bör

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år t963

göras mellan befintliga och blivande anläggningar. Länsstyrelsen i Väster­

bottens län framför dock den åsikten, att maskinanläggningarna bör hand­

has av en enda myndighet — den föreslagna datanämnden — varigenom

konflikter om maskinernas användning och skötsel skulle undvikas och ma­

skinerna bli mest effektivt utnyttjade.

Statistiska centralbyrån anvisar olika möjligheter beträffande administ­

rationen av statliga datamaskinanläggningar. Ett alternativ är alt maskiner

placeras hos myndigheter med stort behov av databehandling och att över­

skottskapaciteten regleras genom statskontoret. Som en annan möjlighet an­

ges en regional sammanslutning av myndigheter i grupper tills full belägg­

ning uppnås. En tredje förvaltningsform kan utgöras av maskinanläggning­

ar för service, eventuellt med specialisering på olika områden, fristående el­

ler anknutna till statliga verk. Centralbyrån framhåller att dessa olika for­

mer för administrationen i framtiden kan användas parallellt. Hela frågan

om förläggning av framtida anläggningar bör enligt centralbyråns uppfatt­

ning utredas av statskontoret.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola finner för sin del ange­

läget, att frågan om administration och förvaltning av de maskinanlägg­

ningar som tillkommit och väntas tillkomma vid universitet och högsko­

lor blir föremål för särskild utredning.

När det gäller överskottskapacitetens utnyttjande gö-

res i remissyttrandena i regel inte några erinringar mot förslaget att sådan

kapacitet skall ställas till datanämndens förfogande. Generalpoststyrelsen

avstyrker dock, att dataorganet får uttrycklig befogenhet att disponera över­

skottskapacitet. Enligt järnvägsstyrelsen bör de affärsdrivande verken ha

möjlighet att på affärsmässig basis offerera ledig maskintid till såväl data-

organet som andra konsumenter. Telestyrelsen finner det välbetänkt med

ett organ för bl. a. bevakning av att överskottskapaciteten i ett verk kan ut­

nyttjas av andra, men framhåller att åtagandet bör inskränkas till att jour-

nalföra ledig maskintid och att lämna besked därom. Universitetskanslern

har inte någon erinran mot en skyldighet att ställa överskottskapacitet till

nämndens förfogande, under förutsättning att medel i enlighet med kom­

mitténs förslag ställes till datanämndens disposition för att täcka därigenom

eventuellt uppkommande merutgifter för den förvaltande myndigheten, in­

till dess att denna myndighets anslag hunnit anpassas till det nya utgiftsbe­

hovet.

Kommitténs förslag att datanämnden skulle övertaga statistiska

centralbyråns maskinanläggning har föranlett erinringar från

ett stort antal remissinstanser. Statistiska centralbyrån framhåller för egen

del att maskinerna är ett centralt tekniskt instrument för statistikproduk­

tionens framtida rationaliseringsverksamhet och som sådant kommer att

spela en avgörande roll för effektiviseringen av statistiktjänsten. Enligt cen­

tralbyråns mening kan maskinerna därför inte skiljas från statistikverket

på det sätt kommittén föreslagit. Efter att ha erinrat om den pågående cen­

traliseringen av statistikproduktionen framhåller centralbyrån vidare att

Kangl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

39

det, om personella resurser ställs till förfogande och vissa föreslagna regis­

ter kommer till stånd, synes sannolikt att statistikverket på längre sikt be­

höver en totalanläggning av minst maskincentralens nuvarande storleksord­

ning enbart för statistiska bearbetningar. Att då för en kortsiktig övergångs­

tid bryta ned en organisation, som byggts upp av statistikproduktionen och

i vilken denna investerat betydande resurser i utbildning, organisation, ma­

skiner in. in., finner centralbyrån inte tillrådligt. Vidare framhålles att da­

tabehandlingsprocessen inom statistikproduktionen karakteriseras av en

blandning av maskinella och manuella rutiner och att det därför fordras

eu samlad överblick över hela dataproduktionen, som förutsätter att cen­

tralbyrån själv disponerar maskincentralen. Den lokala anknytningen skul­

le på kort sikt tillgodoses enligt kommitténs förslag, men på längre sikt ser

centralbyrån inte någon garanti för en nära anknytning, eftersom ettdera

verket kan beräknas bli nödsakat att helt byta lokaler. Centralbyrån fram­

för som sin bestämda uppfattning, att maskincentralen skall administreras

som en del av statistiska centralbyrån för i varje fall statistiska behov inom

statsförvaltningen. Delegationen för statistikfrågor delar centralbyråns upp­

fattning och understryker, att en organisatorisk bortflyttning av maskin-

centralen från statistiska centralbyrån skulle innebära en allvarlig risk för

försämring av statistikproduktionens möjligheter och verka hämmande på

rationaliseringstakten.

Av övriga remissinstanser uttalar sig följande för att maskincentralen be-

liålles hos statistiska centralbyrån, nämligen överbefälhavaren, marinför­

valtningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt,

försvarets radioanstalt, statskontoret, matematikmaskinnämnden, universi­

tetskanslern, överstgrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, uppbördsorga-

nisationskommittén, länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län, fullmäktige i

riksgäldskontoret, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen,

Statstjänstemannens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation

och Tjänstemännens centralorganisation. Som motiv åberopas i regel bety­

delsen av att statistikproduktionen förfogar över en egen anläggning för att

statistikbehoven skall hli tillgodosedda på bästa och ekonomiskt mest för­

delaktiga sätt. Vissa remissinstanser framhåller därjämte, att centralorga­

net inte bör förfoga över egen anläggning och därmed belastas med lö­

pande driftsfrågor. Om driften av maskinanläggningen separeras från cen­

tralorganet vinnes, enligt vad vissa remissinstanser framhåller, den fördelen

att centralorganets verksamhet personellt inte blir mera omfattande än att

verksamhetens inordnande i statskontoret blir möjlig.

Bland de remissinstanser, som anser att maskincentralen skall kvarligga

hos statistiska centralbyrån, råder delade meningar huruvida maskincentra-

lcn skall betjäna enbart statistikproduktionen eller om den skall utgöra ser­

vicecentral för hela statsförvaltningen. Det sistnämnda alternativet förordas

av försvarets forskningsanstalt, uppbördsorganisationskommittén och läns-

stgrelsen i Göteborgs och Bohus län. Sveriges akademikers centralorganisa­

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

tion föreslår, att maskincentralens funktion såsom serviceorgan åt andra

statliga myndigheter skall upphöra och dess maskinpark dimensioneras så

att den tillgodoser centralbyråns behov av maskintid vid lågbelastning. Den

maskinutrustning som härigenom eventuellt blir ledig bör överföras till da­

tanämnden, som förutom en servicefunktion gentemot övriga statliga myn­

digheter även ges i uppgift att lämna centralbyrån maskintid vid högbelast-

ning.

En del remissinstanser framför förslag om en särskild service­

central, som inte borde tillhöra någon myndighet med egna stora bear-

betningsbehov. Några av remissorganen anser att en sådan anläggning kan

förläggas till statskontoret. Försvarets radioanstalt, domänstyrelsen och

Statstjänstemannens riksförbund har den uppfattningen, att servicecentra­

len bör drivas affärsmässigt. Enligt radioanstaltens mening bör centralen

anknytas till statskontoret eller göras fristående och även ha till uppgift att

förmedla maskintid på andra anläggningar. Domänstyrelsen finner det na­

turligt, att matematikmaskinnämndens och maskincentralens anläggningar

sammanföres till en enhet, som bör vara självbärande och drivas i aktiebo­

lagsform. Även Statstjänstemännens riksförbund förordar aktiebolagsfor­

men.

Statskontoret och försvarets förvaltningsdirektion anser, att det centrala

dataorganets maskinbehov för egna uppgifter och förmedlade serviceupp­

gifter på längre sikt bör kunna helt tillgodoses genom ianspråktagande av

överskottskapacitet vid förefintliga maskinanläggningar inom och utom

statsförvaltningen. Statskontoret framhåller att garantier härför bör skapas

exempelvis genom samarbetsavtal med maskininnehavarna.

Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd framhåller att det av

ekonomiska skäl torde vara omöjligt att ha en anläggning av högsta klass

vid varje universitet och högskola och finner det därför naturligt att det

finns ett centralt serviceorgan med sådan utrustning.

Vissa av de remissinstanser, som avstyrkt kommitténs förslag om inrät­

tande av statens datanämnd, anser att matematikmaskinnämn­

dens nuvarande anläggningar bör överföras till exempelvis

statskontoret eller statistiska centralbyrån. Försvarets forskningsanstalt och

fullmäktige i riksgäldskontoret förordar att statskontoret övertar anlägg­

ningarna. Statskontoret anvisar som en lösning att överföra maskinerna till

statistiska centralbyråns maskincentral, och som en annan möjlighet att an­

förtro driften av maskinerna till statskontoret såsom ett provisorium under

en övergångstid.

Kostnadsreglering

Kommitténs förslag att kost nadsdebite ring i princip inte skulle

ske för centralorganets medverkan i rationaliseringsarbetet liksom för un­

dervisning, dokumentation etc. har lämnats utan erinringar vid remissbe­

handlingen. Däremot har förslaget att debitering inte heller skulle göras i

Kungl. Maj.ts proposition nr 8ö år 1963

41

fråga om kostnader för maskinutnyttjande och andra kostnader i samband

med den direkta produktionen föranlett invändningar från en del remissin­

stanser. Överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning och försvarets förvalt­

nings direktion uttalar sig för förslaget även i denna del — förvaltningsdi-

rektionen dock med vissa förbehåll — medan förslaget avstyrkes av försva­

rets forskningsanstalt, järnvägsstyrelsen, statistiska centralbyrån, delegatio­

nen för statistikfrågor, statskontoret, riksrevisionsverket och fullmäktige i

riksgäldskontoret. Som skäl för avstyrkandena anföres bl. a., alt kostnads-

debitering är det mest rationella sättet att åstadkomma en effektiv behovs-

prövning samt en ekonomisk inriktning och dimensionering av ADB-bear-

betningarna. Den avvägning av behoven som kan vara erforderlig anses re­

gelmässigt böra ske i samband med budgetprövningen. För uppkommande

behov, som inte kunnat förutses i tid, bör enligt statistiska centralbyråns

mening liksom f. n. medel kunna anvisas genom ett särskilt anslag för ra-

tionaliseringsverksamhet till Kungl. Maj :ts förfogande. Användningsområ­

det för detta anslag bör enligt centralbyrån vidgas till att även omfatta pro-

duktionskörning intill dess anslag kan erhållas i vanlig ordning.

Vad gäller laxesättningen framhåller delegationen för statistikfrå­

gor att formerna härför liksom för anslagstilldelning på området bör utre­

das av statskontoret. Försvarets forskningsanstalt anser att normer för taxe-

sättningen bör utformas av den delegation för databehandlingsfrågor som

forskningsanstalten föreslår i sitt yttrande. Fullmäktige i riksgäldskontoret

betraktar det som en angelägen uppgift för statskontoret att medverka till

större enhetlighet i prissättningen än hittills, bl. a. genom ett jämnare ut­

nyttjande av den tillgängliga maskinparken.

Vissa speciella kostnadsfrågor beröres bl. a. av försvarets för-

valtningsdirektion, som hänvisar till att fjärde huvudtiteln intager en sär­

ställning i budgethänseende genom tillämpningen av en kostnadsram. Direk­

tionen framhåller att ADB-installationerna inom försvaret beräknas få en

avsevärd storleksordning. Mot denna bakgrund finner direktionen erforder­

ligt att debitering sker mellan militära och civila myndigheter — däremot

inte militära myndigheter emellan — vid lämnad maskinservice av väsentlig

betydelse. Försvarets civilförvaltning betonar att försvaret under alla om­

ständigheter bör betraktas som en enhet i kostnadshänseende och att debi­

tering av maskintidskostnader mellan försvarets myndigheter inte bör före­

komma.

Statistiska centralbyrån föreslår, alt maskincentralens dataanläggning får

ställas kostnadsfritt till förfogande för vetenskapligt bruk på samma sätt

som gäller beträffande nuvarande anläggning vid matematikmaskinnämn­

den. Centralbyrån finner naturligt, att verket därvid specialiserade sig på

att ge bearbetningsservice främst på det samhällsvetenskapliga området.

Kostnaderna kan enligt centralbyråns uppfattning bestridas exempelvis ge­

nom att centralbyrån medges befrielse från inleverering av motsvarande

medel.

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Datanämndens organisation m. m.

De remissinstanser, som tillstyrkt inrättande av statens datanämnd, liar

i regel inte framfört några särskilda erinringar i fråga om kommitténs för­

slag till nämndens organisation.

Vissa uttalanden göres beträffande styrelsens sammansätt­

ning. Sålunda hävdar delegationen för pensionsutbetalning att maskin­

användande myndigheter, som företräder olika arhetsområden inom stats­

förvaltningen, i första hand bör bli representerade i datanämndens styrelse.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna framhåller att de tekniska hög­

skolorna bör vara företrädda med minst en representant. Svenska stadsför­

bundet, som finner det önskvärt att ett samarbete på ADB-området kommer

till stånd mellan den statliga och den kommunala sektorn, anser det natur­

ligt att den kommunala sektorn i likhet med näringslivet blir representerad

i styrelsen.

I några yttranden behandlas vissa organisations- och t j ä n s te-

frågor. Beträffande nämndens inre organisation finner Statstjänsteman­

nens riksförbund den av kommittén föreslagna uppdelningen av stansper­

sonalen mellan statistiska centralbyrån och datanämnden omotiverad. Det

skulle enligt förbundets mening innebära betydande nackdelar om denna

personal skall administreras av olika myndigheter.

I fråga om lönesättningen framhåller försvarets civilförvaltning vikten

av att en samordning så långt möjligt kommer till stånd för ADB-personal

inom statsförvaltningen. I varje fall bör enligt civilförvaltningens uppfatt­

ning undvikas, att de statliga myndigheterna konkurrerar inbördes om den

för ADB-uppgifterna utbildade personalen. Sveriges akademikers central­

organisation understryker nödvändigheten av att lönerna för de kvalificera­

de befattningshavarna inom datanämnden göres konkurrenskraftiga och

framhåller att det gäller för nämnden att redan på ett tidigt stadium av

verksamheten till sig knyta skicklig expertis.

Tjänstemännens centralorganisation anser att en särskild delegation bör

inrättas för de omplaceringsfrågor, som kan uppkomma i samband med

omorganisation av befintliga datamaskin- eller hålkortsanläggningar. Vidare

betonas önskvärdheten av att benämningen på de statliga tjänsterna på ADB-

området blir desamma som inom motsvarande verksamhet i privat tjänst.

Frågan om det nya dataorganets lokalisering beröres av bl. a.

lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet. Då denna fråga synes

avsedd att till en början lösas provisoriskt, finner lokaliseringsutredningen,

att kommitténs förslag inte föregriper ett avgörande längre fram rörande

den definitiva förläggningen. Enligt utredningens mening måste det också

vara till fördel om datanämndens lokalisering kan bedömas i ett större sam­

manhang, vilket blir möjligt då utredningens betänkande redovisas. Utred­

ningen understryker att bindande beslut dessförinnan inte bör fattas i lo-

kaliseringsfrågan. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan finner det önsk­

värt att möjligheten till en förläggning av datanämnden till Uppsala när­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

43

mare prövas. En samförläggning skulle eventuellt kunna ske med en före­

slagen större ADB-anläggning för Uppsala universitet och lantbrukshögsko-

lan. Om eu mera ingående utredning skulle visa att datanämnden bör pla­

ceras centralt inom Stockholms-området, anser byggnadsstyrelsen att kvar­

teret Garnisonen, där bl. a. statistiska centralbyrån har lokaler, kan komma

i fråga som en lämplig förläggningsplats. Härvid erfordras emellertid en

nybyggnad, bortsett från de delar av verksamheten som avses bli förlagda

till statistiska centralbyråns maskincentral. Då en nybyggnad med normal

bandläggningstid kan vara färdig tidigast ca fyra år efter det att Kungl.

Maj :t fastställt byggnadsprogram, finner byggnadsstyrelsen att även andra

möjligheter att dessförinnan lösa datanämndens lokalfråga bör undersökas.

Alternativa organisationsförslag har framförts av

några remissmyndigheter. Sålunda föreslår statskontoret att den centrala

ADB-verksamheten inordnas i statskontoret i dess egenskap av centralt ra-

tionaliseringsorgan inom statsförvaltningen. Ämbetsverket redovisar i sitt

yttrande de förändringar i verkets organisation, som härigenom skulle er­

fordras. Förslaget innebär i denna del att två nya byråer för databehandling,

en undervisningsbyrå samt eu planeringssektion på stabsnivå skulle inrät­

tas. Den tekniska personalen samt, om matematikmaskinnämndens maski­

ner överföres till statskontoret, driftspersonalen föreslås inordnade som en

särskild sektion inom verkets nuvarande tekniska byrå. På verkslednings-

planet föreslås inrättande av ytterligare en tjänst som överdirektör i löne­

grad B 5. I likhet med kommittén anser statskontoret att byråcheferna på

databehandlingsbyråerna samt på den tekniska byrån bör placeras i B 3.

Ämbetsverket finner då inte heller anledning föreligga att byråcheferna på

de fem rationaliseringsbyråerna och undervisningsbyrån placeras i lägre

lönegrad. Som en förstärkning av organisationen föreslås att varje byrå —

utom undervisningsbyrån — tillföres en tjänst som avdelningsdirektör i B 1.

Vikten av att utnyttja möjligheten till kontraktsanställning betonas. Den

av statskontoret föreslagna personaluppsättningen omfattar sammanlagt

220

tjänster. Härav ingår 96 tjänster i statskontorets nuvarande organisation.

Från matematikmaskinnämnden föreslås överförda 115 tjänster, varjämte

liksom i kommitténs organisationsförslag räknats med nio nya tjänster.

Statskontoret redovisar i remissyttrandet det beräknade anslagsbehovet un­

der nästa budgetår vid ett genomförande av det av ämbetsverket framlagda

organisationsförslaget.

Matematikmaskinnämnden anser att dess verksamhet bör fortsätta med

den hittillsvarande inriktningen av arbetsuppgifterna mot det vetenskap­

liga området. Nämnden föreslår, att dess nuvarande benämning bibehålies

och att nämnden erhåller eu instruktionsmässigt reglerad permanent och

förstärkt organisation. Nämnden anses böra bestå av sex av Kungl. Maj:t

utsedda ledamöter, varav minst eu skall representera statskontoret. Arbe­

tet vid nämnden föreslås organiserat under ledning av eu överdirektör i

B 5 på fyra byråer, nämligen en byrå för matematisk databehandling, eu

44

Knngl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

byrå för administrativ databehandling, en teknisk byrå och en undervisnings-

byrå, samt ett kansli. Nämndens förslag till personaluppsättning redovisas

närmare i dess anslagsframställning för budgetåret 1963/64. I remissytt­

randet framhåller nämnden, att frågan i vad mån personal från statistiska

centralbyråns maskincentral och matematikmaskinnämnden bör överflyt­

tas till statskontoret för att förstärka detta ämbetsverks resurser på ADB-

området bör bli föremål för närmare utredning av statskontoret, central­

byrån och matematikmaskinnämnden i samråd.

Statistiska centralbyrån framhåller, att organisationen av dess maskin­

central, om den kvarstannar vid centralbyrån, bör bli föremål för prövning.

I remissyttrandet föreslås preliminärt att chefstjänsten höjes från Be 1 till

Be 3, att två tjänster i Be 1 inrättas samt att extraordinarietjänster upp till

Ae 27 skall kunna inrättas av Kungl. Maj :t efter framställning från cen­

tralbyrån eller att i varje fall vissa tjänster som motsvarar verkets egna

statistiska bearbetningar får extraordinarlesättas. Chefstjänsten föreslås

bli bekostad från centralbyråns avlöningsanslag med hänsyn till innehava­

rens allmänna uppgifter av delvis inte affärsmässig natur. Maskincentra­

lens affärsmässiga ställning bör enligt centralbyråns mening bibehållas. En

bruttoredovisning med krav på att täckning av utgifter med inkomster

skall uppnås anser centralbyrån kunna övervägas som ett alternativ. Från

centralbyråns synpunkt anses ett kombinerat system vara att föredraga, in­

nebärande å ena sidan bruttoredovisning av den typ som matematikmaskin­

nämnden har för bearbetning åt statliga myndigheter och å andra sidan

nuvarande redovisningsprinciper för övriga bearbetningar.

C. Departementschefen

När jag i slutet av år 1955 tillkallade särskilda sakkunniga — kommittén

för maskinell databehandling — för att utreda förutsättningarna att inom

statsförvaltningen använda datamaskiner, var kännedomen om detta nya

tekniska hjälpmedel ytterst begränsad. Den kunskap om automatisk data­

behandling (ADB) som fanns inom landet grundade sig uteslutande på utom­

lands gjorda iakttagelser. Sedan år 1954 fanns visserligen en inom matema­

tikmaskinnämnden konstruerad och byggd elektronisk datamaskin, men

denna var avsedd endast för matematiska beräkningar.

I slutet av 1950-talet skedde en utomordentligt snabb utveckling inom

ADB-området, och datamaskiner för administrativa uppgifter började ut­

nyttjas i stor skala. Härtill samverkade ett flertal faktorer. Utvecklingen

kom sålunda att inriktas mot konstruerandet av även mindre maskintyper,

varigenom datamaskinerna blev tillgängliga för ett avsevärt större antal

företag och förvaltningsenheter än vad som tidigare varit fallet. Erfarenhe­

terna eliminerade vidare den till eu början rådande ovissheten om maski­

nernas allmänna användbarhet. Den växande förtrogenheten med den nya

tekniken vidgade också datamaskinernas användningsområden. Man räknar

med att numera över

10

000

datamaskiner är i användning över hela värl­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

45

den. I vårt land finns f. n. omkring 130 anläggningar. Härav har staten en

betydande andel eller nära en fjärdedel. Maskininstallationerna har till över­

vägande delen tillkommit under de senaste tre åren. En närmare redogörelse

för de nu förefintliga datamaskinanläggningarna inom statsförvaltningen har

tidigare lämnats (s.

10

—

11

).

I dagens expanderande samhälle föreligger ett starkt behov av allt utförligare

informationer som vägledning för ett planmässigt handlande. Den tilltagande

volymen av data och kravet på mera djupgående bearbetning därav har i

många fall fått mötas med en utökad administrationsapparat. I den fort­

löpande rationaliseringen har tidigare till buds stående kontorstekniska

hjälpmedel — främst hålkortsmaskiner — varit en betydelsefull faktor, när

det gällt att mekanisera manuella och rutinmässiga arbetsmoment inom data­

behandlingen. En påfallande skillnad föreligger dock vid en jämförelse mel­

lan rationaliseringsprocessen inom administration och motsvarande process

inom industriell drift. Inom det sistnämnda området har verkningarna av en

fortgående och långt driven mekanisering kunnat avläsas i fortlöpande pro­

duktivitetsvinster vid en i stort sett oförändrad arbetskraftsnivå. Genom da­

tamaskinerna har kontorsområdet blivit delaktigt av de möjligheter till ra­

tionalisering av driftsformerna som den industriella sektorn redan tidigare

haft tillgång till. Tillkomsten av datamaskinerna innebär eu språngartad

utveckling av de tekniska hjälpmedlen inom administrationen. Även om dessa

maskiner inte längre utgör ett exklusivt instrument utan numera accepterats

som ett hjälpmedel bland flera andra inom den administrativa sektorn, är

deras användbarhet dock ännu föga utnyttjad. Det vidare perspektiv som

öppnas allteftersom ADB-tekniken blir mera allmänt omfattad kan i dagens

läge endast skönjas.

Det är naturligt, att sådana rationaliseringsmöjligheter som syftar till att

begränsa behovet av arbetskraft inom kontorsområdet utgjort det närmast

liggande motivet för övergång till ADB. Särskilt värdefullt är därvid att ma­

skinerna övertager den rutinmässiga delen av kontorsarbetet och frigör per­

sonal för mera kvalificerade och därmed för individen själv mera intressanta

och meningsfyllda uppgifter. Den effektivisering som en vidgad databehand­

ling ger möjligheter till kan vara en ännu större besparingsfaktor än den

som följer av personalminskningarna i och för sig. ADB-tekniken kan också

realisera målsättningar som eljest inte skulle kunna uppnås inom ramen

för rimliga resurser. Redan nu föreligger erfarenheter av sådan innebörd att

anledning finns att ställa stora förväntningar på den automatiska databe­

handlingens möjligheter i detta avseende.

Som jag tidigare framhållit har datamaskinerna fått förhållandevis stor

användning inom statsförvaltningen. Det är också där som några av de

största anläggningarna i vårt land återfinns. Det är givet att verksamheten

inom statsförvaltningen till följd av omfattningen av databehandlingsarbe­

tet och verksamhetens i vissa fall särpräglade natur inrymmer eu mångfald

områden där ADB-tekniken ställer sig särskilt förmånlig. Detta förringar

dock inte det faktum, alt statsförvaltningen redan från början kommit att

46

intaga eu framskjuten position i detta avseende. De framsteg som gjorts hos

olika myndigheter, när det gällt att praktiskt tillämpa den nya tekniken,

bör här särskilt framhållas. Mot denna bakgrund är det naturligt, att de

remissinstanser som yttrat sig över kommitténs för maskinell databehand­

ling huvudbetänkande (SOU 1962: 32) genomgående delar kommitténs upp­

fattning, att ADB-tekniken rymmer stora möjligheter till rationalisering och

effektivisering inom statsverksamheten.

Kommittén lämnar i sitt betänkande en utförlig och värdefull redovisning

för de områden, där ADB-tekniken redan tillämpas, förberedelser pågår för

omläggning eller där en övergång till den nya tekniken kan förväntas. En

sammanfattning härav har lämnats i det föregående (s.

8

—10). Denna

redogörelse utgör en väsentlig bakgrund till bedömningen av ADB-arbetets

omfattning och till utformningen av organisationen inom detta område. Den

fyller också en viktig uppgift för de enskilda myndigheterna som vägle­

dande information om verksamheten inom angränsande arbetsfält. Jag vill

i detta sammanhang även erinra om det nu föreliggande förslaget till om­

organisation av folkbokförings- och uppbördsväsendet genom övergång till

ADB-system (prop. 1963:32). I detta förslag har såväl rationaliseringsmöj­

ligheterna i form av personalbesparingar som effektiviseringsfaktorn utgjort

motiv för omläggningen.

I förhållande till den rationalisering som tar sikte på att utnyttja mera

konventionella kontorstekniska hjälpmedel kräver den automatiska data-

behandlingstekniken ett nytt tänkande vid utformningen av de rutiner —

system — enligt vilka kontorsarbetet måste bedrivas för att maskinernas

kapacitet och förmåga till fullo skall kunna utnyttjas. Frågan om att införa

ADB måste självfallet bedömas enligt de för rationalisering i allmänhet

gällande grunderna. För att datamaskinernas egenskaper och möjligheterna

till integration skall tillvaratagas, erfordras dock en mera vittomfattande och

till angränsande områden utsträckt systemanalys och samtidigt en i detalj

mera utformad systemkonstruktion än vi tidigare varit vana vid.

Kommittén lämnar i sitt betänkande en ingående redogörelse för rationa-

liseringsarbetets planering och hedrivande och de speciella synpunkter härpå

som ADB påkallar. Efter att ha redovisat de arbetsuppgifter som är för­

knippade med ADB konstaterar kommittén, att det otvivelaktigt föreligger

ett behov att centralt sammanhålla vissa databehandlingsfrågor inom stats­

förvaltningen. Kommittén föreslår, att ett särskilt dataorgan inrättas härför.

Den betonar därvid i första hand angelägenheten av att på bästa sätt ut­

nyttja de knappa personalresurserna inom det specialiserade område som

ADB-tekniken utgör. En sådan organisationsform anses sålunda ge möjlig­

heter till det erforderliga samarbetet mellan olika specialistgrupper inom

ADB-området, såsom system- och maskinprogrammeringsexperter, matema­

tiker samt teknisk expertis för undersöknings- och förberedelsearbete för

ADB, för fortlöpande översyn av system och program samt för undervis­

ning. Det praktiska arbetet att förbereda ADB bör enligt kommitténs me­

ning i princip bedrivas av varje särskild myndighet och liksom rationalise-

Kungl. Maj:ts proposition nr 8ö år 1963

47

ringsarbetet i övrigt ingå som ett led i den normala förvaltningsverksam-

heten. Myndigheterna bör emellertid i erforderlig utsträckning beredas till­

gång till den centrala organisationens expertis. Utöver denna konsulterande

och stödjande verksamhet till myndigheterna i deras rationaliseringsarbete

anses den centrala dataorganisationen också böra påtaga sig huvudmanna­

skapet för sådana arbetsuppgifter inom ADB-området som är av gemensam

natur för flera förvaltningsområden. Som ytterligare uppgifter för den cen­

trala dataorganisationen framhåller kommittén samordningen inom statsför­

valtningen i frågor om anskaffning och utnyttjande av maskinell utrustning

ävensom vissa utvecklingsfrågor på tillämpningsområdet och på det tekniska

planet.

Bland remissmyndigheterna råder enighet om behovet av en central orga­

nisation för de delar av ADB-verksamheten som definierats såsom undersök­

ning, system- och programarbete samt undervisning. Knappheten på per­

sonal med insikter i ADB och behovet av en effektiv och kraftfull insats

på här berörda områden anser remissinstanserna främst tala för ett cen­

tralt sammanhållande av dessa funktioner. I fråga om övriga arbetsuppgifter

av samordningskaraktär, som av kommittén föreslagits skola tilläggas den

centrala dataorganisationen, är remissmyndigheternas uppfattningar splitt­

rade och i många fall kritiska.

Behovet av eu statlig central organisation inom ADB-området, liksom ock­

så målsättningen för och uppläggningen av en sådan verksamhet, bör enligt

min mening bedömas utifrån samma grunder som gäller för den statliga ra-

tionaliseringsverksamheten i övrigt. De riktlinjer, som av statsmakterna an­

givits härför och som varit vägledande för beslutet att omorganisera stats­

kontoret till centralt rationaliseringsorgan, har sålunda giltighet även i frå­

ga om den rationaliseringsverksamhet som ADB-tekniken nu aktualiserar.

Del kan t. o. in. göras gällande, alt denna teknik med dess särskilda krav

på samplanering av olika rationaliseringsobjekt för att uppnå dataintegra­

tion mellan olika myndigheter fordrar eu central ledning i minst lika hög

grad som rationaliseringsverksamhet av mera traditionell karaktär. Jag de­

lar således kommitténs principiella uppfattning beträffande behovet av en

central organisation för ADB-verksamheten. Vad gäller den närmare precise­

ringen av arbetsuppgifterna för organisationen återkommer jag i det föl­

jande.

.lag övergår härefter till att behandla det centrala dataorganets inplacering

i statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor. Härvid kan det

vara av betydelse att inledningsvis något erinra om hur de centrala ADB-

uppgifterna hittills handlagts.

Kommitténs utredningsarbete har i tiden kommit att sammanfalla med

ett skede, under vilket statsförvaltningen anskaffat ett betydande antal data­

maskinanläggningar. Det har då fallit sig naturligt för kommittén att i mån

av resurser och genom sina experter och kontaktmän hos statliga myndig­

heter söka tillgodose vissa samordningsfunktioner samt att lämna råd och

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

48

biträde i olika avseenden. Kommitténs insatser härvidlag har varit förtjänst­

fulla. Flertalet av de anläggningar som nu är installerade eller beställda har

sålunda anskaffats i samråd med kommittén. Vidare bär matematikmaskin­

nämnden i avvaktan på kommitténs utredningsförslag och efter samråd med

denna erhållit resurser för att successivt organisera en avdelning för admi­

nistrativ databehandling med uppgift att tillhandahålla expertis för under­

visning, rådgivning och direkt deltagande i förberedelsearbetet för ADB. Des­

sa uppgifter har tillagts nämnden vid sidan av dess ursprungliga funktioner,

för vilka närmare redogjorts i det föregående.

En central funktion inom ADB-området har också statistiska centralbyråns

maskincentral intagit. Denna har sålunda att tillhandagå statliga myndighe­

ter med maskinkapacitet för administrativ databehandling. Serviceverksam­

heten har i viss utsträckning varit förenad med biträde åt olika myndigheter

vid förberedelsearbete av samma art som ankommit på matematikmaskin-

nämnden. Den tekniskt avancerade anläggning som maskincentralen dispo­

nerar har anskaffats för statistiska bearbetningar, i första hand för lhöO års

folk- och bostadsräkningar, men den är också avsedd att för serviceända­

mål utnyttjas för hela statsförvaltningen.

Efter att ha definierat arbetsuppgifterna för dataorganet och konstaterat

att dessa i allt väsentligt sammanfaller med matematikmaskinnämndens och

maskincentralens nuvarande funktioner, har kommittén föreslagit, att dessa

funktioner sammanföres och bildar grunden till den centrala dataorganisa­

tionen. Kommittén motiverar därvid sitt förslag med alt samma organisa­

tion bör företräda såväl den administrativa databehandlingen som beräk-

ningsverksamheten och även omsluta tekniska funktioner av det slag som

nu åvilar matematikmaskinnämnden. Maskincentralens infogande i organi­

sationen motiveras med önskvärdheten av att statsmyndigheterna skall ha ett

enda organ att vända sig till i alla databehandlingsfrågor.

Såvitt avser dataorganisationens inordnande i statsförvaltningen finns en­

ligt kommittén att välja mellan att tillägga statskontoret de angivna funktio­

nerna eller att skapa en fristående organisation. Kommittén konstaterar att

ADB endast är en av flera metoder vid rationalisering och att en samverkan

mellan all rationaliseringsexpertis är en nödvändig förutsättning för ett ef­

fektivt rationaliseringsarbete. Här angivna skäl talar för en anknytning till

statskontoret. Å andra sidan hävdas att ADB-specialisterna på olika delom­

råden måste sammanhållas. Av flera skäl avvisar kommittén tanken på att

inordna verksamheten i statskontoret. Bl. a. anser kommittén, att det skulle

medföra organisatoriska svårigheter att till statskontoret anknyta en orga­

nisation av den storlek och med de speciella arbetsuppgifter det här gäller.

Kommittén förordar därför, att ett särskilt organ med benämningen statens

datanämnd inrättas.

Många remissinstanser accepterar kommitténs förslag och anser motiven

härför övertygande. Ett flertal remissmyndigheter som genom sin verksam­

het har erfarenhet av ABD har emellertid avstyrkt eller ställt sig tveksamma

till kommitténs lösning. Därvid har genomgående hävdats, att det nära sam­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

49

bandet mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och den administrativa

databehandlingen otvivelaktigt måste tillmätas avgörande betydelse.

Majoriteten bland remissmyndigheterna uttalar sig vidare bestämt för att

maskincentralen bör kvarligga hos statistiska centralbyrån. Med en sådan

utgångspunkt rubbas också den princip om koncentration till en enhet av

ADB-specialisterna inom olika delområden — varav maskindriften är ett —

som spelat en avgörande roll i kommitténs förslag. Detta utgör ytterligare

eif skäl för remissinstanserna att föreslå, att den administrativa databe­

handlingen och därmed sammanhängande funktioner förlägges till stats­

kontoret.

Beträffande den föreslagna datanämndens övriga arbetsuppgifter av tek-

niskt-matematisk natur går remissinstansernas uppfattningar starkt isär i

fråga om uppgifternas organisatoriska förankring liksom också rörande om­

fattningen av uppgifterna. En åsikt som framföres är att de bör kvarligga

hos matematikmaskinnämnden, som samtidigt borde ombildas till ett insti­

tut för numerisk analys. En annan ståndpunkt är att dessa arbetsuppgifter

hör hemma inom den högre utbildningen och därför bör inordnas i univer­

sitets- och högskoleorganisationen. Förespråkare finns också för tanken att

inlemma hela den föreslagna dataorganisationen, utom maskincentralen, i

statskontoret. Skiljaktigheterna i remissinstansernas åsikter i organisations­

frågan har sin grund i olika värderingar av arbetsuppgifternas innehåll och

inriktning. En del remissyttranden präglas av en ljum inställning i allmän­

het till en mot forskning orienterad verksamhet inom det statliga dataområ­

det och i synnerhet till att denna verksamhet skulle förläggas till en särskild

organisation vid sidan av lärosätena. I andra yttranden, huvudsakligen från

företrädare för den högre utbildningen och forskningen, hävdas, att de ma­

teriella resurserna och utbildningsmöjligheterna på området måste ökas och

att sådana organisatoriska former bör skapas, som tillgodoser dessa syften.

I likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag, att det förelig­

ger ett klart samband mellan den administrativa automatiska databehand­

lingen och den allmänna rationaliseringsverlcsamheten inom statsförvalt­

ningen. Som jag tidigare antytt bör de riktlinjer för rationaliseringsverksam-

hetens uppläggning och huvudsakliga målsättning som angivits i prop. 1960:

126 gälla även när det är fråga om att utnyttja den automatiska databehand-

lingstekniken som ett instrument i rationaliseringsarbetet. Jag anser därför,

att det inte bör råda någon tvekan om att de centrala uppgifterna inom det

administrativa databehandlingsområdet bör förläggas till statskontoret. Vida­

re delar jag remissinstansernas uppfattning om att maskincentralen även i

fortsättningen bör vara förlagd till statistikverket för att tjäna statistikpro­

duktionen. Därjämte bör den utnyttjas som en för statsförvaltningen gemen­

sam serviceanläggning.

En överföring till statskontorets ämbetsområde av de administrativa da-

tabehandlingsuppgifterna innebär sålunda ingen principiell förändring i den

centrala rationaliseringsverksamhetens uppläggning och allmänna målsätt-

4 intrång till riksdagens protokoll

1 samt. ,Vr 85

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ning. Tillkomsten av ADB som tekniskt hjälpmedel torde ge ökad effekt åt

verkets rationaliseringsinsatser. Härvidlag vill jag också erinra om att ADB-

tekniken kommer att ställa särskilda krav på överblick och planläggning för

att en optimal resursfördelning skall möjliggöras och ett fruktbärande sam­

spel mellan ADB och andra rationaliseringsåtgärder skall kunna uppnås.

De uppgifter som jag sålunda föreslår skall tillföras statskontoret över­

ensstämmer i stort sett med dem som hittills åvilat databehandlingsavdel-

ningen inom matematikmaskinnämnden. Dessa uppgifter avser systemar­

bete i samband med administrativ ADB samt undervisning inom detta om­

råde. I systemarbetet ingår att taga initiativ till och på olika sätt främja

ett effektivt utnyttjande av ADB inom statsförvaltningen samt att medverka

vid planläggning och utformning därav. Den omständigheten att denna verk­

samhet utövas i konsultativ form och omfattar rådgivning och information

på expertnivå till statsförvaltningens organ får inte hindra statskontorets

befattningshavare att i mån av behov deltaga i det direkta och löpande ra-

tionaliseringsarbetet och systemutformningen hos resp. myndigheter. Jag

vill framhålla vikten av att den tillgängliga ADB-expertisen blir utnyttjad

på ett ur statsförvaltningens synpunkt effektivt sätt och att arbetsinsatserna

förlägges till direkt produktiva områden. Beträffande undervisningen har

de av kommittén anförda synpunkterna på utbildningsbehovet allmänt vits­

ordats av remissmyndigheterna. Jag delar uppfattningen, att undervisning­

en är av stor betydelse och att den bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det

är därför av vikt, att statskontoret inte endast fullföljer utan även intensi­

fierar den verksamhet som matematikmaskinnämnden redan nu leder och

medverkar i. Dokumentationen är en del av uppgifterna inom detta område.

Bland övriga uppgifter på det administrativa ADB-området som jag anser

böra ankomma på statskontoret kan särskilt nämnas samordning av maskin­

utnyttjande. Som jag tidigare uttalat bör maskincentralen utnyttjas som en

central serviceanläggning för statsförvaltningen i dess helhet. Det behov av

maskinella bearbetningar, som till följd av statskontorets verksamhet upp­

kommer hos myndigheter utan egna anläggningar eller med eljest otillräck­

lig maskinell kapacitet, synes således i första hand böra tillgodoses av ma­

skincentralen. Emellertid skall tillgänglig överskottskapacitet även hos and­

ra anläggningar kunna utnyttjas. Statskontoret bör enligt min mening ges

en samordnande funktion härvidlag. Det får ankomma på statskontoret att

utforma riktlinjerna härför i enlighet med kommitténs förslag och med be­

aktande av de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen.

Även i fråga om anskaffning av datamaskiner för administrativa ändamål

anser jag, att statskontoret bör verka som samordnare. Den av kommittén

föreslagna skyldigheten för statens myndigheter att samråda med det cen­

trala dataorganet vid anskaffning av ADB-utrustning har rönt kritik, främst

från affärsverkens sida. Även om ett samrådsförfarande för affärsverkens

del i många fall kommer att bli av rent formell karaktär — bl. a. på grund av

den ingående kännedom dessa myndigheter har av ADB-teknik och ADB-

51

dna — bör det dock enligt min uppfattning vara värdefullt för dem att ock­

så taga del av de erfarenheter statskontoret kommer att ha i hithörande

frågor.

För övriga myndigheter torde många gånger ett starkt behov av samråd

med statskontoret föreligga vid anskaffning av ADB-utrustning. Formerna

härför torde få närmare anges av ämbetsverket. Kraven på statskontorets in­

satser torde bli varierande från tall till fall beroende på myndighet och till-

lämpningsområde. Målsättningen bör härvid vara en konstruktiv och sak­

kunnig assistans till myndigheterna, avpassad med hänsyn till vad det en­

skilda fallet kräver. Statskontoret bör givetvis inte ha särskilda befattnings­

havare som täcker hela fältet av ADB-sakkunskap. Specialister från olika

delar av statsförvaltningen med kunskap och erfarenhet av datamaskiner

bör kunna anlitas som experter. Jag vill framhålla, att systemet med utom­

stående experter med framgång redan tillämpas av statskontoret i den nu­

varande rationaliseringsverksamheten. Enligt min mening är det angeläget

att man också utnyttjar den expertis på ADB som finnes inom det enskilda

näringslivet.

De här angivna arbetsuppgifterna inom den administrativa databehand-

lingssektorn — frånsett undervisningen — bör sammanföras till en ADB-av-

delning inom statskontoret. Den bör ledas av en avdelningschef i lönegrad

Be 3 och även innefatta två tjänster som byråchef i Be 1. Av sistnämnda

tjänster motsvaras den ena av en nu befintlig avdelningsdirektörstjänst i

Be

1

hos matematikmaskinnämnden. Medel bör vidare beräknas för exper­

ter. Till personalbehovet i övrigt inom avdelningen är jag inte beredd att

nu taga ställning. Detta behov torde väsentligen kunna tillgodoses genom

överföring av motsvarande befattningar vid matematikmaskinnämndens

databehandlingsavdelning. Av skäl, vartill jag återkommer i det följande,

torde även ett antal befattningar från nämndens matematiska avdelning

komma att tillföras ADB-avdelningen. Sammanförandet av ADB-uppgifter-

na till en särskild avdelning inom statskontoret bör emellertid betraktas

som en övergångsanordning. När den administrativa databehandlingstekni-

ken och rationaliseringsarbetet i övrigt inom nuvarande organisationsarbete

samordnats och verksamheten vunnit erforderlig stadga, bör en integra­

tion åstadkommas och specialister på båda metoderna organisatoriskt sam­

manföras. Ett bifall till mina förslag innebär sålunda en utökning av tjäns­

terna för administrativ databehandling i förhållande till nuläget med eu

tjänst i Be 3 och en i Be 1.

De uppgifter som sammanhänger med undervisningen i ADB bör tilläggas

statskontorets kurssektion. Denna sektion bör därvid ombildas till en under-

visningsbyrå under ledning av en byråchef i Be 1. Inte heller för undervis-

ningsbyråns del är jag nu beredd att taga slutlig ställning till antalet tjäns­

ter. Förutom de tjänster som erhålles från matematikmaskinnämndens da­

tabehandlingsavdelning, kan även här befattningar från övriga enheter in­

om nämnden behöva överföras. Erfarenheterna kan ge anledning till eu

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1063

52

ändrad fördelning mellan de olika enheterna. En viss flexibilitet som ger

möjligheter till personalcirkulation är därför välbetänkt. Mitt förslag inne­

bär sålunda en nettoutökning med en tjänst i Be 1.

Det har här tidigare framhållits, alt ADB intager en framskjuten plats

inom statsförvaltningens rationaliseringsverksamhet och att dess betydelse

är ständigt växande. Arbetet på detta område är emellertid och kommer un­

der lång tid framöver att vara specialistbetonat. Det ställer särskilt höga

krav på teknisk kunnighet och erfarenhet hos sina ännu rätt fåtaliga utöva­

re. Ett framgångsrikt genomförande och utnyttjande av ADB-metodiken blir

i utomordentligt hög grad beroende på de individuella prestationerna och

med vilken skicklighet systemen utformas. Detta har understrukits särskilt

starkt av kommittén, och dess förslag till personalorganisation präglas ock­

så av att stor vikt tillmätts de ledande befattningarna. Behovet av ledning

för verksamheten torde inte bli mindre om denna inordnas i statskontoret,

där ADB-uppgifterna skall direkt samordnas med övrig rationaliserings­

verksamhet. En inordning i statskontoret av den administrativa databe­

handlingen medför att verksledningen i varje fall under ett övergångsskede

behöver förstärkas. Om så inte sker, föreligger risk för att såväl den hittills

med gott resultat bedrivna rationaliseringsverksamheten som de nya upp­

gifterna inom ADB-området äventyras. Med hänsyn härtill förordar jag, att

vissa av verksledningens uppgifter anförtros åt en särskild befattningsha­

vare och att denne därvid förordnas att bestrida på överdirektör i B 5 an­

kommande göromål. Hur frågan på längre sikt skall lösas torde få bli be­

roende på resultatet av det utredningsarbete som jag kommer att föreslå i

det följande. Vidare bör statskontorets styrelse utökas med eu ledamot med

insikt i administrativ databehandling.

Jag kommer härefter till frågan om de övriga arbetsuppgifter som nu

åvilar matematikmaskinnämnden. Dessa uppgifter sammanfaller i stort

sett med dem som ålåg nämnden före dess utbyggnad med databehandlings-

avdelningen. Som framgår av den förut lämnade redogörelsen omfattar upp­

gifterna i första hand driften av nämndens datamaskiner för beräknings-

ändamål och därav betingade servicefunktioner på programmerings- och

undervisningsområdet samt maskinutrustningens löpande underhåll. Dess­

utom bedrives visst allmänt utvecklingsarbete i fråga om matematiska och

numeriska metoders tillämpning på såväl nämndens egna datamaskiner

som andra maskintyper genom utarbetande av standardprogram och auto-

kodningssystem. Denna verksamhet kan sammanfattas som matematisk da­

tabehandling. Även tekniskt utvecklingsarbete och viss forskning bedrives

inom ramen för tillgängliga resurser och avser delprojekt inom datamaskin­

området. Praktiska resultat härav har åstadkommits i form av kontinuer­

lig modernisering av den hos nämnden för beräkningsändamål konstrue­

rade datamaskinen Besk.

Den verksamhet som matematikmaskinnämnden bedrivit inom det mate­

matiska databehandlingsområdet har varit av betydelse för vetenskap och

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kuntjl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

53

forskning samt för att tillgodose det under årens lopp växande behovet av

maskinkapacitet för tekniska beräkningar. Konstruerandet av den elektro­

niska beräkningsmaskin, som alltjämt är i drift inom nämnden, var en

värdefull insats som på sin tid rönte internationell uppmärksamhet.

De senare årens snabba utveckling på databehandlingsområdet har inne­

burit, att maskiner med olika kapacitet blivit kommersiellt tillgängliga. Den

därmed sammanhängande tekniska forskningen, liksom även den program­

tekniska utvecklingen, har därigenom i stor utsträckning kommit att fram­

stå som en angelägenhet för maskintillverkarna. Denna omständighet samt

det förhållandet att den matematiska databehandlingstekniken blivit all­

mänt omfattad av forskare, vetenskapsmän och tekniker har medfört, att

matematikmaskinnämndens verksamhet fått en ändrad inriktning. Nämn­

den har sålunda i ökad omfattning kommit att tillhandahålla maskintid för

beräkningsändamål. Vidare har den åtagit sig vissa uppgifter inom det ma­

tematiska databehandlingsområdet som av olika skäl ansetts påkalla cen­

tral handläggning. I detta sammanhang må även erinras om att nämnden

vid olika tillfällen aktualiserat frågan om dess förändring till ett institut

för numerisk analys; ett förslag som nämnden fortfarande vidhåller och

som understöds av vissa remissinstanser.

Allmän enighet synes råda om att forskningens och utbildningens resurs­

behov är kontinuerligt växande och att därtill ett uppdämt behov föreligger.

Särskilt gör sig kraven på maskinkapacitet vid universitet och högskolor

starkt gällande. Vad däremot angår frågan om det erfordras någon form av

central sammanhållning av resurserna och den organisatoriska förläggning­

en av eu sådan funktion har delade meningar redovisats. Även när det gäl­

ler spörsmålet om det matematiska databehandlingsområdet skall omfatta

såväl tekniskt utvecklingsarbete som grundforskning vid universitet och

högskolor har olika åsikter framförts.

För egen del vill jag sammanfatta mina synpunkter på följande sätt. Den

administrativa databehandlingens betydelse inom förvaltningen motsvaras

inom forskning och teknik av den matematiska databehandlingen. Det exi­

sterar ett klart samband mellan dessa båda områden, och det kan hävdas, att

utvecklingen av den matematiska databehandlingen är en av de nödvändiga

förutsättningarna för utvecklandet av det administrativa dataområdet. Den

betydelse som den matematiska databehandlingen har inom forskningen

och den högre undervisningen är uppenbar. Administrativ databehandling

inom förvaltningen kommer även i fortsättningen att medföra avsevärda in­

vesteringar. Detsamma gäller självfallet för ADB-teknikens utnyttjande in­

om den vetenskapliga sektorn. De betydande kostnader det här är fråga om

ställer krav på ökad planmässighet och garantier för eu samordnad

resursavvägning. Detta förhållande påkallar enligt min mening eu noggrann

och hela området omfattande planering för att eu optimal resursanvändning

skall åstadkommas. När del gäller maskinanläggningar vid universitet och

högskolor, framstår frågan om administrationen och organisationen av drif­

ten som särskilt betydelsefull. Bl. a. uppkommer här spörsmålet, huruvida

54

behovet av maskiner skall tillgodoses genom egna anläggningar vid varje

lärosäte eller genom anläggningar som är gemensamma för flera högskolor

Även andra lösningar är givetvis möjliga. Det synes dock uppenbart, att på

var och eu av de nuvarande fem universitets- och högskoleorterna förutsätt­

ningar måste skapas för högre utbildning och forskning inom ADB. De

många problem som här anmäler sig gör att jag anser det erforderligt med

ytterligare överväganden. Jag är därför inte nu beredd att taga ställning till

hur organisationen skall utformas för den matematiska databehandlingen

och därmed sammanhängande forskning. Det synes dock ligga närmast till

hands att den i någon form anknytes till universitet och högskolor. De här

berörda frågorna bör utredas i särskild ordning.

Det nu aktuella utredningsarbetet kommer att ha klart organisatoriska

aspekter. Med hänsyn härtill finner jag det naturligt, att uppdraget anför­

tros åt statskontoret i dess egenskap av expertorgan i organisatoriska frå­

gor. Jag vill också erinra om att ämbetsverket tidigare ålagts utrednings­

uppdrag av den art det här gäller. Självfallet måste arbetet bedrivas i "di­

rekt samarbete med företrädare för forskning och högre undervisning. Det­

ta samarbete bör enligt min mening lämpligen åstadkommas genom att till

statskontoret för de nu ifrågavarande uppgifterna knytes ett expertråd

vari forskningen och den högre undervisningen blir representerade. Jag äm­

nar senare anmäla frågan för Kungl. Maj :t och därvid också framlägga för­

slag om den närmare sammansättningen av detta expertråd. Utredningen

bör bedrivas skyndsamt.

De arbetsuppgifter beträffande matematisk databehandling och teknisk

utveckling som nu omhänderhas av matematikmaskinnämnden kommer

självfallet att omfattas av utredningsuppdraget. Därigenom uppkommer frå­

gan var dessa funktioner skall förläggas under utredningsskedet. Sambandet

mellan administrativ och matematisk databehandling kommer härvid i för­

grunden. Kommittén hävdar för sin del att gränsen mellan dessa båda om­

råden är flytande. Vissa remissinstanser delar denna uppfattning och anser

att matematiker bör förstärka den administrativa databehandlingsfunktio-

nen. Andra remissmyndigheter hävdar motsatsen och menar alt utvecklingen

följer skilda linjer.

Jag är medveten om att den nu nämnda problematiken blir särskilt ac­

centuerad, då det ifrågasättes att organisatoriskt skilja den administrativa

och den matematiska databehandlingen, som tidigare har ingått i samma

organisation. Problemet torde ha varit väsentligt mindre eller inte alls före­

legat om vardera funktionen från början organiserats var för sig. På läng­

re sikt torde eu gränsdragning kunna åstadkommas genom att successivt

praktiska erfarenheter vinnes. Jag finner detta vara ett skäl för att __ tills

vidare och intill dess den organisatoriska utformningen hunnit övervägas __

förlägga matematikmaskinnämndens matematiska databehandling och övriga

tekniska uppgifter till statskontoret. Jag föreslår, att dessa sammanhållas

inom en organisationsenhet, benämnd beräkningsavdelningen. Med hänsvn

till avdelningens provisoriska inordnande i statskontoret i avvaktan på resul­

Kungl. Ma j.ts proposition nr 85 år 1968

Iiungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

55

tatet av den vidare utredningen, förordar jag att chefen för avdelningen er­

håller en arvodesbefattning. Arvodet bör bestämmas till belopp motsvarande

lönegrad B 3. Samtidigt bör nuvarande arvodesbefattning som arbetschef

hos nämnden indragas. Jag föreslår vidare att för avdelningen inrättas två

byråchefstjänster i Bg 1. Dessa tjänster motsvaras av två nu befintliga av-

delningsdirektörstjänster i Be 1 hos matematikmaskinnämnden. Till beräk­

ningsavdelningen bör i övrigt överföras de befattningar som nu finns för

motsvarande ändamål inom matematikmaskinnämnden. Med hänsyn till vad

jag tidigare anfört i fråga om den nödvändiga flexibiliteten mellan admi­

nistrativ och matematisk ADB, bör en personalcirkulation förekomma mel­

lan beräkningsavdelningen, avdelningen för administrativ databehandling

samt undervisningsbyrån.

Slutligen föreslår jag, att matematikmaskinnämndens kansli- och biblio­

teksfunktioner överföres till statskontoret och där inordnas i dess kansli.

Därvid bör kansliet förändras till byrå, varvid den bör tilläggas ytterligare

uppgifter såsom handläggning av remisser m. m. Chef för kamslibyrån bör

vara en byråchef i Be 1. Den nuvarande chefstjänsten på kansliet som högst

byrådirektör i Ae 25 bör härvid indragas.

I samband med att utredningsuppdraget rörande den matematiska data­

behandlingen redovisas bör statskontoret framlägga förslag om den slutliga

organisatoriska utformningen av och personalbehovet för ADB-avdelningen

samt undervisnings- och kanslibyråerna. Förslaget bör även omfatta de för­

ändringar i övrigt i organisationen som kan befinnas nödvändiga för att

erhålla en ändamålsenlig balans mellan tidigare verksamhet och de upp­

gifter som föreslagits skola tillkomma.

Den nu föreslagna omorganisationen bör tillämpas fr. o. in. den 1 juli

1963, varvid matematikmaskinnämnden samtidigt upphör.

Jag torde härefter få upptaga vissa frågor rörande statistiska central­

byråns maskincentral, vilka aktualiseras genom de åtgärder som jag före­

slagit i min tidigare framställning.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag skäl tala för att statistik­

verket skall förfoga över en egen maskinanläggning. Utvecklingen på längre

sikt ger också stöd härför. Vid de överväganden som lett fram till den före­

slagna organisationen för den automatiska databehandlingen, har jag också

i konsekvens därmed föreslagit att maskincentralen även i fortsättningen

skall vara förlagd till statistiska centralbyrån. Emellertid har jag utgått från

att centralen, förutom att betjäna centralbyråns statistikproduktion, liksom

hittills även bör vara en serviceanläggning för statsförvaltningen i dess hel­

het. Kapaciteten hos centralens datamaskinanläggning och hålkortsmaski-

nella utrustning synes tills vidare vara tillräcklig för att tillgodose båda

dessa områden. Anledning saknas därför enligt min mening att i före­

varande sammanhang överväga någon genomgripande förändring i den nu­

varande organisationen. Även om krav på ökad kapacitet uppkommer, torde

detta kunna tillgodoses genom utökning av maskincentralen. Andra omstän­

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

digheter och med tiden förvärvade erfarenheter kan givetvis komma att på­

kalla nya överväganden i organisationsfrågan. Man bör därför enligt min

mening inte utesluta den av vissa remissmyndigheter framförda tanken på

skilda maskinanläggningar för statistiska centralbyrån och för serviceända­

mål. Det bör ankomma på statskontoret med dess samordnande funktion

inom området att ägna uppmärksamhet åt detta spörsmål.

Det behov av maskinella bearbetningar, som till följd av statskontorets

verksamhet inom databehandlingsområdet, kan förutses uppkomma hos

myndigheter utan egna maskinanläggningar eller med eljest otillräcklig ma­

skinkapacitet synes alltså i första hand böra tillgodoses hos maskincentra­

len. Den del av centralens verksamhet som är inriktad på maskinell service

till andra än statistikverket får därigenom eu i viss mån ändrad karaktär.

Hittills har sådana serviceuppdrag antingen förvärvats genom maskincentra­

lens egna initiativ eller direkt erhållits från uppdragsgivare. Med nödvändig­

het har därvid möjligheterna till kostnadstäckning och omedelbara vinster

måst tillmätas särskild betydelse i valet av uppdrag. Statskontorets totala

överblick över rationaliseringsområdet och bedömningen i ett vidare sam­

manhang av lönsamheten, ger självfallet ett bättre underlag för resursernas

utnyttjande och för gradering av prioriteten. Jag finner det därför vara na­

turligt, att statistiska centralbyrån efter samråd med statskontoret skall be­

stämma över dispositionen av den maskintid och de programmeringsinsatser,

som är tillgängliga för serviceändamål. Detta medinflytande för statskonto­

ret bör även omfatta planering av erforderlig utökning av maskinkapacite­

ten. Samordningen mellan statistikbearbetningens och servicedelens behov

påkallar detta. Liksom kommittén anser jag vidare ett påtagligt samband

föreligga mellan systemarbete, programmering och drift. Även här berörda

förhållanden talar sålunda för ett nära samarbete mellan statskontoret och

statistiska centralbyrån. Med hänsyn till verksamhetens inriktning torde

maskincentralen böra få den mera adekvata benämningen datamaskincentra­

len.

I avvaktan på kommitténs utredningsförslag har en definitiv organisa­

tionsplan för datamaskincentralen inte kunnat fastställas. I samband med

att organisationen för den administrativa databehandlingsverksamheten

inom statsförvaltningen nu fastlägges, bör självfallet även datamaskincentra­

lens organisation och därmed löneställningen för de ledande befattningarna

där komma under bedömning. Jag har tidigare lämnat en redogörelse för

maskincentralens organisation (säd. 15). Vissa ändringar synes i detta sam­

manhang motiverade. Jag föreslår, att verksamheten inom datamaskincentra­

len organiseras på en driftssektion, en beredningssektion och en kameralsek­

tion. För drifts- och beredningssektionerna föreslår jag två tjänster som

avdelningsdirektör i Be 1. Vidare ansluter jag mig till det i statistiska cen­

tralbyråns remissyttrande framförda förslaget om höjd lönegradsplacering

för chefstjänsten, vilken är placerad i lönegrad Be 1. Jag föreslår att tjäns­

ten ändras till överingenjörstjänst i Be 3.

Beträffande övriga befattningar vid datamaskincentralen torde det liksom

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

57

hittills få ankomma på Kungl. Maj :t och i förekommande fall på statistiska

centralbyrån att fastställa lönesättningen för tjänstemän å löneplan A och

övriga befattningshavare.

Kommittén har i fråga om kostnaderna för maskinutnyttjande och andra

kostnader för den direkta produktionen föreslagit att någon utgiftsfördel-

ning i princip inte skall ske mellan olika myndigheter och organ och att de­

biteringar följaktligen inte heller skall förekomma. Förslaget har kritiserats

av en del remissinstanser, bl. a. av riksrevisionsverket. I likhet med dessa

remissinstanser finner jag, att kostnadsdebiteringen stimulerar en effektiv

behovsprövning och en ekonomisk avvägning av ADB-bearbetningarna. En­

ligt min mening bör därför, trots det eventuella merarbete som kostnadsde­

biteringen medför, nu gällande debiteringsformer alltjämt tillämpas såväl -vid

datamaskincentralen som med avseende på maskindriften hos statskontorets

beräkningsavdelning. Datamaskincentralens affärsmässiga driftsform bör

således bibehållas. För statskontorets del innebär förslaget, att inkomsterna

av maskindriften tillföres riksstatens inkomstsida liksom hittills skett i frå­

ga om motsvarande verksamhet vid matematikmaskinnämnden.

Med hänsyn till att verksamheten vid datamaskincentralen undergått en

avsevärd utökning sedan nuvarande redovisningsformer fastställdes, anser

jag en översyn av dessa påkallad. Översynen bör omfatta självkostnadsbe­

räkning samt intäkts- och resultatredovisning in. m. Det torde böra uppdra­

gas åt riksrevisionsverket att i samråd med statskontoret snarast verk­

ställa denna översyn. Jag ämnar senare föreslå att beslut fattas härom.

.lag övergår härefter till att redovisa de anslagsframställningar för bud­

getåret 1963/64, som avgivits dels av statistiska centralbyrån i vad avser

dess maskincentral, dels av statskontoret och dels av matematikmaskin­

nämnden. Statskontoret har beräknat medel även för den till ämbetsverket

interimistiskt knutna fondbyrån. Den inverkan som en ändrad ADB-orga-

nisation inom statsförvaltningen kan få på anslagsbehovet för de ifråga­

varande myndigheterna har i anslagsframställningarna inte berörts i vidare

mån än att matematikmaskinnämnden för sin del har grundat anslagsbe­

räkningen på det förslag som nämnden framlagt i sitt remissyttrande över

betänkandet av kommittén för maskinell databehandling.

Statistiska centralbyrån: Maskincentralen

II.

ANSLAGSFRÅGOR M. M.

A. Myndigheternas anslagsframställningar

1961/62

1962/63

Anslag

1 000

1 000

Nettoinkomst

4 743

Statistiska centralbyrån hemställer om oförändrat anslag av 1 000 kr.

Såväl utgifter som inkomster har under budgetåret 1961/62 överstigit vad

som förutsågs i staten. Utgifterna uppgick till

6

692 878 kr. och inkomster­

na till

6

698 621 kr. Som resultat av verksamheten under budgetåret 1961/

62 har till statsverket inlevererats ett överskott på 5 743 kr.

Lönekontot har under budgetåret 1961/62 ökat med ca 35 procent och

maskinkostnadskontot med ca 30 procent. I maskinkostnaderna ingår

930 468 kr. för inköp av en datamaskin (IBM 1401).

Under budgetåret 1961/62 har arbeten, förutom åt statistiska central­

byrån, utförts åt 81 statliga myndigheter och vetenskapliga institutioner

samt statliga kommittéer, 11 kommunala myndigheter och 76 privata be­

ställare.

Statskontoret: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

1961/62

.................................... 3 384 000

3 014 639

1962/63

.................................... 3 405 000

Statskontoret hemställer, att anslaget höjes med 418 000 kr.

Ökning

1. Tjänsteförändringar........................................................ 7 919

2. Automatiska förändringar ......................................... 410 081

418 000

Motiv

1. Statskontorets förslag avser uppflyttning i lönegrad av följande

tj änster vid ämbetsverkets tryckeriexpedition, nämligen en tryckeriintendent

i högst Ae 25 till högst Ae 27, en förste tryckeriassistent i Ao 19 till Ae 21,

en tryckeriassistent i Ae 17 till Ae 19, en kalkylator i Ae 15 till Ae 17 och

en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 11. Förslaget motiveras dels av

löneutvecklingen för tryckeriteknisk personal såväl på den privata markna­

den som hos de statliga tryckerierna och dels av den under senare år in­

träffade förändringen av arbetsuppgifternas art.

Vidare aktualiserar statskontoret frågan om att ersätta 13 byråsekreterar-

eller byråingenjörstjänster i högst Ae 21 med motsvarande tjänster i högst

Ae 23/

Statskontoret: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1961/62 ............................................. 461 000

473 417

1962/63 ............................................. 461 000

Statskontoret hemställer, att anslaget höjes med 10 800 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

59

1

. Sjukvård m. m...................................................

2

. Reseersättningar...............................................

3. Expenser

a) övriga expenser för eget behov.............

b) övriga expenser för annat än eget behot

+

10

800

Motiv

1. Sjukvård m. m. Utgift 1961/62 9 154; anslag 1962/63

6

700. — Med

hänsyn till belastningen under föregående budgetår föreslås anslagsposten

höjd med 2 300 kr.

2

. Reseersättningar. Utgift 1961/62 199 524; anslag 1962/63 180 000. —

A\ anslagsposten äger statskontoret f. n. disponera högst 2 500 kr. för be­

stridande av kostnader för internordiska tjänsteresor. Detta belopp har vi­

sat sig vara otillräckligt. Ämbetsverket hemställer därför att få disponera

högst 4 000 kr. för ifrågavarande ändamål.

3. a) Övriga expenser för eget behov. Utgift 1961/62 1751404; anslag

1962/63 178 600. — Utgifterna för renhållning och städning beräknas öka

med

6

000 kr. För innevarande budgetår har beräknats 10 500 kr. för kurs­

verksamhet. För att denna verksamhet skall kunna bedrivas i erforderlig

omfattning, erfordras en höjning med 9 500 kr. Utgifterna för information,

som innefattar bok- och tidskriftsinköp, beräknas för innevarande budgetår

till / 000 kr. Bibliotekets bokbestånd behöver kompletteras och modernise­

ras. Med hänsyn bl. a. härtill föreslås en medelsförstärkning med 3 000 kr.

b) Övriga expenser för annat än eget behov. Utgift 1961/62 58 560; anslag

1962/63 60 000. — Från delposten bestrides bl. a. kostnader för tryckning

av mantalsblanketter, fordonsjournaler m. m. Med hänsyn till belastningen

under budgetåret 1961/62 och i avvaktan på ytterligare erfarenheter rörande

medelsåtgången föreslår statskontoret att posten minskas med

10

000

kr.

Ökning

eller

minskning

+ 2 300

+ 18 500

^— 10

000

Matematikmaskinnämnden: Avlöningar

Anslag

Nettoutgift

1961/62 ....................................... 2 382 000

2 016 687

1962/63 ....................................... 2 895 000

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget höjes med

757

000

kr.

1

. Personalförändringar

a) 2 byråchefer Be 1 ...............................................

b) 1 datakonsulent Ag 23...........................................

c) 1 förste byråsekreterare, tillika kamrerare, Ag 21 (samtidigt

indragning av arvode å 5 400 kr. till kamrerare) ............... Ö.

ökning

99 288

31 283

22

811

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

d) 2 förste assistenter Ag 17.................................................

e) 1 serviceingenjör, tillika maskinoperatör, högst Ag 17

f)

1

maskinoperatör högst Ag 13 ......................................

g) 1 ritare Ag 13 ....................................................................

h) 2 kontorister Ag 9 ...........................................................

i) expertis och tillfällig arbetskraft ..................................

2. Tjänsteförändringar

a) lönegradsuppflyttningar in. in..........................................

b) extraordinariesättningar ...................................................

3. Automatiska förändringar ......................................................

Ökning

45

886

22 943

18 653

18 653

30 374

21 000

43 298

402 811

757 000

Motiv

Matematikmaskinnämnden har i sitt yttrande över betänkandet av kom­

mittén för maskinell databehandling framlagt förslag till en organisation

med i stort nämndens nuvarande uppgifter. Anslagsframställningen för

budgetåret 1963/64 har grundats på detta förslag.

1

. a) I kommitténs organisationsförslag för den föreslagna datanämnden

ingår en undervisningsbyrå med en byråchef i Be 1 som chef. Nämnden bi­

träder förslaget och föreslår att den nämnda byråchef stjänsten inrättas

fr. o. in. nästa budgetår.

Som chef för datanämndens kansli har kommittén föreslagit en byrådi­

rektör. Nämnden anser det motiverat att ifrågavarande befattning inrättas

som en byråchefstjänst i Be 1. Därvid kan anslagsposten till ersättning till

expertis och tillfällig arbetskraft minskas med i runt tal 49 000 kr., motsva­

rande arvodet till en befattningshavare i byråchefs ställning.

b) Kommittén har föreslagit att i datanämndens organisation skulle ingå

en planeringssektion. Nämnden har inte funnit en särskild planeringssek-

tion tillräckligt motiverad. För planeringsuppgifterna inskränker sig nämn­

den därför till att föreslå inrättande av en tjänst som datakonsulent i högst

Ag23.

c) I likhet med kommittén föreslår nämnden inrättande av en tjänst som

förste byråsekreterare, tillika kamrerare, i Ag 21. Därvid kan det till nämn­

dens kamrerare f. n. utgående arvodet å 5 400 kr. indragas.

d) Nämnden föreslår att två tjänster som förste assistent i Ag 17 inrättas.

Den ena tjänsten har upptagits i kommitténs förslag och är avsedd för do­

kumentationsverksamhet. Den andra tjänsten anser nämnden erforderlig

för undervisningsverksamheten.

e__f) Under materielanslaget föreslår nämnden inköp av en datamaskin

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Maskinen

beräknas kunna levereras under fjärde kvartalet 1963. Då utbildning av

personal för maskinen bör påbörjas dessförinnan, föreslår nämnden att

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1U63

61

fr. o. m. den 1 juli 1963 inrättas dels en tjänst som serviceingenjör i högst

Ag 17, dels en tjänst som maskinoperatör i högst Ag 13.

g—h) Kommittén har föreslagit inrättande av en tjänst som ritare i Ag

13, avsedd som arbetsbiträde vid undervisningsbyrån, och två kontoristtjäns­

ter i Ag 9. Nämnden upptager dessa tre tjänster i sin anslagsframställning.

i) Anslagsposten till ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

som för innevarande budgetår är uppförd med 230 000 kr., har av kommit­

tén föreslagits höjd med 70 000 kr. till 300 000 kr. Vid bifall till nämndens

under a) angivna förslag om ett inrättande av en byråchef stjänst såsom chef

för kansliet kan anslagsposten minskas med i runt tal 49 000 kr. Nämnden

föreslår därför att höjningen av anslagsposten begränsas till

21

000

kr.

2. a) Nämnden föreslår att den närmaste ledningen av dess arbete skall

utövas av en överdirektör, placerad i lönegrad B 5. Den till nämndens ar­

betschef f. n. utgående ersättningen, motsvarande lön enligt lönegrad B 1

jämte arvode å 400 kr. per månad, kan därvid indragas.

Vidare föreslår nämnden uppflyttning i lönegrad av följande tjänster,

nämligen

tre avdelningsdirektörstjänster i Be 1 till byråchefstjänster i Be 3, två

tjänster som förste byråingenjörer i högst Ae 23 till byrådirektörstjänster i

högst Ae 27 samt en tjänst som matematiker i högst Ae 23 till tjänst som

byrådirektör i högst Ae 27.

b) Nämnden föreslår extraordinariesättning av följande tjänster, nämli­

gen tio matematiker i högst Ag 23 till matematiker eller datakonsulenter i

högst Ae 23, fem matematiker i Ag 17 till matematiker eller datakonsulen­

ter i Ae 17, en verkmästare och en finmekaniker i Ag 17 till förste verkmäs­

tare i Ae 17, en inköpsföreståndare i Ag 15 till Ae 15, en förste kontorsskri-

vare i Ag 15 till Ae 15, två kanslibiträden i Ag 7 till Ae 7 och en expeditions-

vakt i Ag 7 till Ae 7.

Samtidigt härmed anses följande vakantsatta tjänster kunna indragas,

nämligen en tjänst som matematiker i Ae 15, en tjänst som matematikma­

skinskötare i Ae 13, en tjänst som verkstadsförman i Ae 13, en tjänst som

inköpsföreståndare i Ae 13 och en tjänst som kansliskrivare i Ae 10.

Matematikmaskinnämnden: Omkostnader

1961/62

1962/63

Anslag

648 000

785 000

Nettoutgift

609 567

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget höjes med 143 000 kr.

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

Ökning

eller

minskning

1

. Reseersättningar ............................................................................... _j_

5

QOO

2. Expenser

a) bränsle, lyse, elektrisk kraft och vatten ............................... ⁴-

15

000

b) övriga expenser .......................................................................... ....

15

000

3. Litteraturanskaffning, inbindning av tidskrifter m. m..........

+ 25

000

4. Publikationstryck...............................................................................

5

000

5. Nattlig bevakning av nämndens lokaler .................................... ......... 8 000

6

. Studier och konferenser utomlands rörande matematik- och

databehandlingsmaskiner samt besök i Sverige av utländska

fackmän ................................................................................................ +

65

000

7. Kursverksamhet m. m......................................................................... _}_

25

000

8

. Kostnader för svenskt medlemskap i CIC ................................. +

26 000

+ 143 000

Motiv

1

. Reseersättningar. Utgift 1961/62 12 024; anslag 1962/63 10 000. — Med

hänsyn till belastningen samt höjda biljettpriser och bilersättningar har an­

slagsposten uppräknats med

5

000

kr.

2. a) Bränsle, lyse, elektrisk kraft och vatten. Utgift 1961/62 41 808; an­

slag 1962/63 30 000. — Med hänsyn till anslagsbelastningen under föregå­

ende budgetår anses posten böra uppräknas med 15

000

kr.

b) Övriga expenser. Utgift 1961/62 448 155; anslag 1962/63 573 000. —

Den ökade verksamheten framför allt inom databehandlingsavdelningen le­

der till ökade kostnader för telefon, skrivmateriel m. in. Denna ökning mot­

svaras emellertid av en minskning beträffande behovet av engångsanslag

för möbler och övrig utrustning. Den hittills genomförda moderniseringen

av Besk och Facit EDB har medfört en inte obetydlig minskning av kostna­

derna för maskinernas underhåll. Medelsbehovet för detta ändamål beräk­

nas kunna reduceras med 50 000 kr. Vid bifall till förslaget om anskaffning

av en datamaskin vid SMHI erfordras ett belopp av 35 000 kr. för att täcka

uppkommande kostnader för service, magnetband och expenser i övrigt. To­

talt föreslås alltså anslagsposten minskad med 15

000

kr.

3. Litteraturanskaffning, inbindning av tidskrifter m. m. Utgift 1961/62

20 000; anslag 1962/63 35 000. — Nämndens bibliotek är det enda statliga

specialbiblioteket inom området för numerisk analys och databehandling.

Därigenom måste praktiskt taget all litteratur inom detta område införskaf­

fas. Med hänsyn härtill och till de ökade krav dokumentationsverksamheten

kommer att kräva föreslår nämnden i likhet med kommittén en höjning av

anslagsposten från 35 000 kr. till 60 000 kr.

4. Publikationstryck. Utgift 1961/62 2 000; anslag 1962/63 5 000. — Nämn­

den understryker ett ökat behov av informationsverksamhet. I avvaktan på

närmare erfarenheter föreslår nämnden i likhet med kommittén en höjning

av anslagsposten till publikationstryck med

5

000

kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

63

5. Nattlig bevakning av nämndens lokaler. Utgift 1961/62

8

423; anslag

1962/63

8

000. — Eftersom körning med matematikmaskinerna pågår även

nattetid och personal befinner sig i lokalerna så gott som hela dygnet, anses

någon nattbevakning av lokalerna inte längre vara erforderlig. Nämnden fö­

reslår därför att anslagsposten utgår.

6

. Studier och konferenser utomlands rörande matematik- och databe­

handling smaskiner samt besök i Sverige av utländska fackmän. Utgift

1961/62 44 143; anslag 1962/63 55 000. — Den snabba utvecklingen inom

nämndens arbetsområde medför ett allt mer ökat behov för nämndens per­

sonal att företaga studieresor samt deltaga i kurser och konferenser utom­

lands. Nämnden räknar också med en ökning av antalet besök i Sverige av

utländska fackmän. Nämnden understryker betydelsen av att på detta sätt

snabbt kunna tillvarataga de fördelar, som ett internationellt utbyte erbju­

der på ADB-området. Anslagsposten föreslås höjd från 55 000 kr. till 120 000

kr.

7. Kursverksamhet m. m. Utgift 1961/62 28 739; anslag 1962/63 65 000.

— Med hänvisning till den alltmer ökade omfattningen av kursverksamheten

och undervisningen i övrigt föreslår nämnden i likhet med kommittén en

höjning av anslagsposten från 65 000 kr. till 90 000 kr.

8

. Kostnader för svenskt medlemskap i CIC. Nämnden hemställer ånyo

(se 1962: VII ht s. 54) dels att Sverige på officiell väg anslutes till ett nu­

mera inrättat internationellt institut på matematikmaskinområdet, Interna­

tional Computation Center/Centre International de Calcul (CIC), dels att

medel anvisas för täckande av Sveriges årsavgift till CIC. Årsavgiften beräk­

nas enligt hittills gällande grunder till omkring 26 000 kr. Därest förslaget

om Sveriges ratifikation av konventionen om inrättande av CIC bifalles, an­

håller nämnden om bemyndigande att handlägga de med medlemskapet i

CIC förknippade ärendena.

Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m.

Anslag

Nettoutgift

1961/62 ................................................. 619 000

655 273

1962/63 ................................................. 700 000

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget uppföres med

2 799 000 kr.

1. Magnetbandsutrustning vid Besk ..................................................... 350 000

2. Datatransmissionsutrustning .............................................................. 50 000

3. Fortlöpande modernisering av Besk och Facit EDB samt ut­

vecklings- och forskningsarbete.........................................................

200

000

4. Medelsreserv ........................................................................................... 100 000

5. Datamaskin för Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti­

tut (SMHI)................................................................................................ 2 099 000

2 799 000

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

i\I otiv

1. Under budgetåret 1963/64 beräknas den nuvarande centralenheten i

Besk bli ersatt med nya transistoriserande organ. Maskinen kommer da

bl. a. att bli ca tio gånger snabbare än tidigare. För att väl utnyttja den ökade

kapaciteten bör till anläggningen höra in- och utorgan av betydligt större

snabbhet än de hittills använda. Med hänsyn till maskinens höga hastighet

bör den vidare förses med magnetbandsstationer som har betydligt högre

prestanda än bandstationerna vid Facit EDB. Nämnden föreslår, att nu

som ett nödvändigt minimum anskaffas två stationer jämte materiel för

magnetbandselektroniken, klimataggregat m. m. till en beräknad kostnad

av 350 000 kr.

2. Det är för effektiviteten och ekonomien vid ADB av stor betydelse att

kunna tillvarataga de möjligheter till datatransmission som kan uppkom­

ma. Viss utrustning erfordras för försöksverksamhet på området. För ända­

målet begäres 50 000 kr.

3—4. Den fortlöpande moderniseringen av Besk och Facit ävensom ut­

vecklings- och forskningsarbetet i övrigt förutsättes under budgetåret 1963/

64 nå ett skede med lägre behov av anslagsmedel. För innevarande budgetår

har till dessa ändamål anvisats 440 000 kr. Nämnden begär för nästa bud­

getår en medelsanvisning av 300 000 kr.

5. Sveriges meteorologiska och hvdrologiska institut (SMHI) har i sitt för­

slag till anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 återupptagit ett tidigare

väckt förslag om anskaffning genom matematiknämndens försorg av en

datamaskin, typ SAAB D 21 (se 1962: VII ht s. 57). Maskinen är avsedd att

placeras inom institutets lokaler och i första hand avsedd för institutets

arbeten.

Anskaffningskostnaden uppgår enligt offert till 2 099 000 kr. Vissa pris­

ändringar kan dock inträda. Leverans av maskinanläggningen beräknas

kunna ske under fjärde kvartalet 1963.

Inkomsterna från maskinen uppskattas preliminärt för institutet och öv­

riga kunder sammantagna till ca

1

000

000

kr. per år.

Matematikmaskinnämnden föreslår — efter samråd med statskontoret —

att under nämndens materielanslag för budgetåret 1963/64 anvisas ett be­

lopp av 2 099 000 kr. till anskaffning av ifrågavarande datamaskinanlägg­

ning för SMHI.

Matematikmaskinnämnden: Datamaskinanläggning i Uppsala

Matematikmaskinnämnden föreslår, att en för Uppsala universitet och lant-

brukshögskolan gemensam datamaskinanläggning anskaffas genom nämn­

dens försorg. Anläggningen avses skola förvaltas av nämnden.

Anskaffningskostnaden har beräknats till 4 403 000 kr. Något slutligt ställ­

ningstagande i fråga om maskinvalet har inte skett. Anläggningen beräk­

nas bli tagen i bruk tidigast under tredje kvartalet 1964. Personalens ut­

bildning anses dock böra påbörjas redan den 1 juli 1963. Avlöningskostna-

derna under budgetåret 1963/64 beräknas till 150 700 kr. och omkostnaderna

till 198 000 kr.

Matematikmaskinnämnden hemställer, dels att bemyndigande utverkas av

riksdagen för anskaffning av ifrågavarande datamaskinanläggning i Uppsala

intill ett belopp av 4 403 000 kr., dels att för budgetåret 1963/64 till denna

anläggning anvisas ett avlöningsanslag av 150 700 kr. samt ett omkostnads-

anslag av 198 000 kr.

Matematikmaskinnämnden: Kostnader för maskintid vid andra datamaskiner

än nämndens egna

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

65

Anslag

1962/63 ................................................................................... 4 000 000

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget för budgetåret 1963/64

i avvaktan på närmare erfarenheter uppföres med ett oförändrat belopp av

4 000 000 kr.

B. Departementschefen

Det av mig framlagda förslaget rörande ADB-organisationen innebär, att

de centrala uppgifterna inom den administrativa databehandlingen, som har

ett klart samband med den allmänna rationaliseringsverksamheten inom

statsförvaltningen, överflyttas från matematikmaskinnämnden till statskon­

toret. Matematikmaskinnämndens nuvarande matematiska databehandling

och övriga tekniska uppgifter förlägges provisoriskt till statskontoret i av­

vaktan på särskild utredning om den organisatoriska utformningen beträf­

fande dessa uppgifter. Omorganisationen avses skola genomföras fr. o. m. den

1 juli 1963, varvid samtidigt matematikmaskinnämnden upphör. Organisa-

tionsförslaget innebär vidare att maskincentralen vid statistiska centralby­

rån, som föreslås skola erhålla benämningen datamaskincentralen, bibehål­

ler sina uppgifter i fråga om statistikproduktionen och att den därjämte ut­

nyttjas som en central serviceanläggning för hela statsförvaltningen.

Jag torde nu på grundval av organisationsförslaget få anmäla mina för­

slag rörande anslagen till statskontoret och datamaskincentralen för nästa

budgetår.

Statskontoret: Avlöningar

Såsom rationaliseringsorgan är statskontoret f. n. organiserat på sex by­

råer samt en kurssektion, en tryckeriexpedition och ett kansli. Ämbetsverkets

styrelse utgöres av en generaldirektör och sju övriga ledamöter. I verksled­

ningen ingår förutom generaldirektören även en överdirektör. Den nuvaran­

de personaluppsättningen omfattar närmare 100 tjänster jämte ett antal sär-

5 liihang till riksdagens protokoll l'J63. 1 samt. Nr 86

66

skilda experter. Personalstyrkan hos matematikmaskinnämnden uppgår f. n.

till ca 120 befattningshavare.

Enligt det organisationsförslag som jag tidigare framlagt skall verksled­

ningen vid statskontoret tills vidare förstärkas med en befattningshavare,

som förordnas att bestrida på överdirektör i B 5 ankommande göromål. Vi­

dare skall enligt förslaget inrättas en ADB-avdelning, den nuvarande kurs­

sektionen ombildas till en undervisningsbyrå samt övergångsvis inrättas en

beräkningsavdelning. I samband härmed har jag föreslagit, att för ADB-av-

delningen inrättas en avdelningschefstjänst i Be 3 samt att i avdelningen

vidare skall ingå två tjänster som byråchef i Be 1, av vilka den ena motsva­

ras av en nu befintlig avdelningsdirektörstjänst i samma lönegrad hos ma­

tematikmaskinnämnden. Vidare har jag förordat, att eri ny tjänst som byrå­

chef i Be 1 inrättas för undervisningsbyrån. Beträffande beräkningsavdel­

ningen innebär mitt tidigare ställningstagande att chefen för avdelningen

skall erhålla en arvodesbefattning med arvode motsvarande lönen i lönegrad

B 3, varvid nuvarande arvodesbefattning som arbetschef hos matematik­

maskinnämnden indrages. Jag har vidare föreslagit, att för denna avdelning

skall inrättas två byråchefstjänster i Bg 1, vilka motsvaras av två nu befint­

liga avdelningsdirektörstjänster i Be 1 hos matematikmaskinnämnden. I

övrigt bör till de nu nämnda enheterna inom statskontoret överföras nuva­

rande tjänster och övriga befattningar vid matematikmaskinnämndens data-

behandlingsavdelning, matematiska avdelning och tekniska avdelning.

I fråga om statskontorets kansli har jag tidigare föreslagit, att detta änd­

ras till en kanslibyrå under ledning av en byråchef i Be 1. I samband där­

med indrages en tjänst som högst byrådirektör i Ae 25. De nuvarande tjäns­

terna vid matematikmaskinnämndens kansli torde böra överföras till stats­

kontoret.

Den av mig nu föreslagna dataorganisationen inom statskontoret föranle­

der att ämbetsverkets avlöningskostnader ökas med 3 268 000 kr. Härav

motsvaras ca 3 040 000 kr. av nuvarande tjänster och befattningar hos ma­

tematikmaskinnämnden.

Enligt mitt tidigare redovisade organisationsförslag skall statskontorets

styrelse utökas med en ledamot. Därjämte skall till verket under en över­

gångstid knytas ett expertråd. Expertrådets ledamöter bör erhålla ersättning

enligt bestämmelser som Kungl. Maj :t torde få meddela. För nu nämnda

ändamål beräknar jag en ökning med ca 30 000 kr. under anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Jag föreslår,

att anslagsposten uppföres med avrundat 60 000 kr.

Hittillsvarande erfarenheter av statskontorets arbete som rationaliserings-

organ har visat att utnyttjandet av utomstående expertis i olika rationalise-

ringsfrågor har varit av stort värde. Redan för statskontorets nuvarande

uppgifter erfordras en ökad medelsanvisning för ersättning till sådan exper­

tis. För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t sålunda medgivit ett över­

skridande av anslagsposten för detta ändamål med 200 000 kr. Som framgår

av vad jag tidigare anfört torde behovet av att anlita utomstående expertis

Kiingl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

67

bli än mera markant när statskontoret tillföres betydelsefulla frågor på

ADB-området. Jag föreslår därför en uppräkning av anslagsposten för er­

sättning till expertis med 280 000 kr. i förhållande till de i statskontorets och

matematikmaskinnämndens avlöningsstater för innevarande budgetår upp­

förda beloppen, 200 000 kr. resp. 230 000 kr. Anslagsposten torde således för

nästa budgetår böra uppföras med totalt 800 000 kr.

Beträffande statskontorets nuvarande personal tillstyrker jag uppflytt-

ning i lönegrad av följande tjänster, nämligen en tryckeriintendent i högst

Ae 25 till högst Ae 27, en tryckeriassistent i Ae 17 till Ae 19, en kalkylator i

Ae 15 till Ae 17 och en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 11. Därjämte

bör en tjänst som förste tryckeriassistent i Ae 21 inrättas i stället för en

sådan tjänst i A 19. Jag förordar vidare, att 13 tjänster som högst förste

byråsekreterare eller förste byråingenjör i Ae 21 ersättes med motsvarande

tjänster i högst Ae 23.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att organisationskommittén för

den statliga centrala rationaliserings- och revisionsverksamheten avlämnat

en promemoria med principförslag beträffande arbetsuppgifterna vid stats­

kontorets fondbyrå. Denna promemoria har remissbehandlats och är f. n.

töremål för överväganden inom finansdepartementet. Fondbyrån bör därför

bibehållas såsom en särskild enhet inom statskontoret även under nästa

budgetår.

I samband med omorganisationen kan vissa övergångsanordningar behöva

vidtagas såväl i fråga om de föreslagna chefstjänsterna som beträffande öv­

riga befattningar. Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigan­

de att vidtaga de övergångsåtgärder som härvid kan visa sig erforderliga.

Med hänsyn till att personaluppsättningen i avvaktan på närmare erfa­

renheter av den nya organisationen inte kan med säkerhet bedömas bör en­

ligt min mening anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie perso­

nal uppföras som förslagsvis betecknad post.

Sammanlagt innebär mina förslag, att statskontorets avlöningsanslag bör

uppföras med 7 627 000 kr.

Statskontoret: Omkostnader

Vid beräkningen av statskontorets omkostnader för nästa budgetår utgår

jag i huvudsak från de omkostnadsstater, som f. n. gäller för statskontoret

och matematikmaskinnämnden, samt de av myndigheterna framlagda för­

slagen till medelsanvisning för nästa budgetår.

Under anslagsposten till sjukvård m. m. har för innevarande budgetår för

statskontoret och matematikmaskinnämnden uppförts sammanlagt 10 700

kr. Jag beräknar anslagsposten för nästa budgetår till 12 000 kr.

Till reseersättningar disponerar de båda myndigheterna f. n. tillsammans

190 000 kr. Därjämte är i matematikmaskinnämndens omkostnadsstat upp­

taget 55 000 kr. för studier och konferenser utomlands rörande inatcmatik-

och databehandlingsmaskiner samt besök i Sverige av utländska fackmän.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

(58

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Jag föreslår, att kostnaderna för utländska resor avseende såväl databe-

handlingsfrågor som statskontorets verksamhet i övrigt bestrides från an­

slagsposten till reseersättningar. Anslagsposten torde för nästa budgetår

böra uppföras med 275 000 kr., varav 75 000 kr. för utländska resor.

Delposten till bränsle, hjse och vatten är för innevarande budgetår upp­

förd med tillsammans 60 300 kr. På grund av anslagsbelastningen vid mate­

matikmaskinnämnden föreslår jag en uppräkning för budgetåret 1963/64

till 75 000 kr.

Till övriga expenser för eget behov är för innevarande budgetår anvisat

178 600 kr. för statskontoret och 573 000 kr. för matematikmaskinnämnden.

Därjämte har i matematikmaskinnämndens omkostnadsstat som en särskild

post uppförts 35 000 kr. till litteraturanskaffning, inbindning av tidskrifter

m. m. Av medelsanvisningen till statskontoret avser 10 500 kr. kursverksam­

het, varjämte högst 6 000 kr. får disponeras för utbildning av statskontorets

personal. Dessa kostnader bör tillsammans med andra utbildningskostnader

uppföras under en särskild anslagspost till kursverksamhet m. m. För de på

nuvarande statskontoret i övrigt belöpande expensutgifterna beräknar jag i

enlighet med ämbetsverkets förslag en ökning med 9 000 kr.

För engångsanskaffning av möbler in. in. i anledning av tillkommande

tjänster beräknar jag sammanlagt 20 000 kr. För den verksamhet som över­

föres från matematikmaskinnämnden beräknar jag för litteraturanskaffning

m. m. oförändrat belopp samt för underhåll av matematikmaskinerna en

minskning med 50 000 kr. Jag föreslår sålunda att avrundat 750 000 kr. be­

räknas till övriga expenser för eget behov under nästa budgetår.

För expenser för annat än eget behov beräknar jag i enlighet med stats­

kontorets förslag ett belopp av 50 000 kr. för nästa budgetår, vilket innebär

en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 10 000 kr.

Till publikationstryck beräknar jag i enlighet med matematikmaskin­

nämndens förslag en ökning med 5 000 kr. och föreslår att posten för nästa

budgetår uppföres med 10 000 kr.

I matematikmaskinnämndens omkostnadsstat har för innevarande bud­

getår upptagits 65 000 kr. till kursverksamhet m. m. Nämnden har föresla­

git en ökning av detta belopp med 25 000 kr. Som jag förut berört bör un­

der denna anslagspost även inräknas kostnaderna för statskontorets nuva­

rande utbildningsverksamhet, inklusive utbildningen av verkets egen perso­

nal. Dessa kostnader har ämbetsverket beräknat till 26 000 kr. Med hänsyn

till den intensifiering av utbildningsverksamheten som påfordras inte minst

av ADB-uppgifterna föreslår jag att anslagsposten uppföres med 130 000 kr.

Kostnaderna för förslagsverksamhet inom statsförvaltningen har hittills

bestridits från finansdepartementets anslag till extra utgifter. Det är enligt

min mening angeläget att betydligt ökade resurser ställes till förfogande för

att befrämja denna verksamhet, som är ett viktigt inslag i rationaliserings-

arbetet. Jag föreslår därför, att i statskontorets omkostnadsstat för nästa

budgetår uppföres en anslagspost å 50 000 kr. för detta ändamål.

Till övriga utgifter är för innevarande budgetår i statskontorets omkost-

69

nadsstat uppfört 5 400 kr. Jag beräknar för nästa budgetår denna post till

avrundat 5 000 kr.

I enlighet med matematikniaskinnämndens förslag beräknar jag för näs­

ta budgetår inte några kostnader för nattbevakning av nämndens nuvarande

lokaler.

Matematikmaskinnämnden har föreslagit en medelsanvisning av 26 000 kr.

för svenskt medlemskap i ett internationellt institut på matematikmaskin-

området (CIC). I avbidan på resultatet av den utredning som jag föreslagit

rörande organisationen av den matematiska databehandlingen och därmed

sammanhängande forskning är jag f. n. inte beredd att tillstyrka ifrågava­

rande medelsanvisning.

De av mig framförda förslagen rörande omkostnaderna innebär samman­

lagt en medelsanvisning av 1 357 000 kr., vilket innebär en ökning med

111 000 kr. i jämförelse med motsvarande anslagsbelopp för innevarande

budgetår.

Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner

För innevarande budgetår är anvisat ett reservationsanslag av 700 000 kr.

till matematikmaskinnämnden för materiel in. m. Jag biträder nämndens

förslag om en medelsanvisning av 700 000 kr. även för nästa budgetår och

föreslår att anslaget uppföres under anslagsrubriken Statskontoret: Mate­

riel m. m. för datamaskiner. Den vid utgången av innevarande budgetår

kvarstående reservationen under matematikmaskinnämndens nuvarande

anslag bör överföras till det nya anslaget.

Jag har tidigare i samband med framläggandet av förslaget rörande ADB-

organisationen föreslagit en särskild utredning rörande organisationen av

den matematiska databehandlingen och därmed sammanhängande forsk­

ning. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att nu tillstyrka matematikma­

skinnämndens förslag om beställningsbemyndigande och medelsanvisning

under nästa budgetår för en datamaskinanläggning i Uppsala, avsedd för

Uppsala universitet och lantbrukshögskolan.

Matematikmaskinnämndens förslag om anvisande av 2 099 000 kr. till an­

skaffning av en datamaskinanläggning för Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut (SMHI) anser jag mig inte heller kunna biträda.

Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m.

Till matematikmaskinnämnden har för innevarande budgetår anvisats ett

förslagsanslag av 4 000 000 kr. till kostnader för maskintid vid andra data­

maskiner än nämndens egna. I avvaktan på närmare erfarenheter av stats­

kontorets medelsbehov för detta ändamål och för programmering föreslår jag

att för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av 2 000 000 kr. under

anslagsrubriken Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Datamaskincentralen

Jag har tidigare förordat att de högre tjänsterna vid datamaskincentralen

skall uppföras å särskild personalförteckning. Därvid bör på denna upptagas

en överingenjör i Be 3 samt två avdelningsdirektörer i Be 1. I fråga om per­

sonaluppsättningen i övrigt har jag förutsatt, att Kungl. Maj :t eller i vissa

fall statistiska centralbyrån liksom f. n. skall äga bestämma löneställningen.

I enlighet med vad jag tidigare anfört torde den nuvarande anslagsbeteck-

ningen Statistiska centralbyrån: Maskincentralen böra ändras till Datama­

skincentralen. Då för verksamheten alltjämt avses skola tillämpas en netto­

redovisning torde anslaget böra uppföras med endast ett formellt belopp av

1 000 kr.

III. CENTRALT FÖRETAGSREGISTER M. M.

A. Förslag av delegationen för statistikfrågor

Inledning

Delegationen för statistikfrågor erinrar inledningsvis om att den i sam­

band med anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 framlade förslag till

uppläggning av ett register över företag med anställd arbetskraft. Detta av­

sågs utgöra en första etapp i förverkligandet av ett allmänt centralt före­

tagsregister. För arbeten i samband härmed under innevarande budgetår

bar under statistiska centralbyråns anslag till särskilda undersökningar be­

räknats ett belopp av 400 000 kr.

Arbetet med den närmare planläggningen av registrets innehåll och ut­

formning har fortsatt inom en av delegationen tillsatt arbetsgrupp. Ett av

denna grupp utarbetat preliminärt förslag har genom delegationens försorg

tillställts olika myndigheter, institutioner och intresseorganisationer. Ytt­

randen har sålunda avgivits av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, ar­

betsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, konjunkturinstitutet, lantbruksstv-

relsen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket, statens pris- och

kartellnämnd, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrel­

sernas nämnd för samhällsplanering, koncentrationsutredningen, Svenska

landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet, Stockholms stadskol-

legium, Göteborgs stads statistiska byrå, Linköpings drätselkammares sta­

tistik- och utredningskontor, Malmö drätselkontors statistikavdelning, Ko­

operativa förbundets styrelse, Sveriges akademikers centralorganisation,

Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationens i Sverige utred­

ningsavdelning, Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska arbetsgivareför­

eningen och Sveriges industriförbund gemensamt, Sveriges allmänna export­

71

förening, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges grossistför­

bund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges lantbruksförbund, förening

u.p.a., Sveriges redareförening, Byggfackens utredningsavdelning, Industri­

ens utredningsinstitut, företagsekonomiska institutionen och företagsekono­

miska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm, professorn i

distributionsekonomi och administration vid handelshögskolan i Göteborg,

geografiska institutionen vid handelshögskolan i Göteborg, professorn i eko­

nomisk geografi vid handelshögskolan i Stockholm, geografiska institutio­

nen vid universitetet i Göteborg, geografiska institutionen vid universitetet i

Lund, geografiska institutionen vid universitetet i Uppsala, ekonomisk-his­

toriska institutionen vid universitetet i Göteborg, ekonomisk-historiska in­

stitutionen vid universitetet i Uppsala, Postens adressregister och Rationellt

näringsliv aktiebolag.

Delegationen har även behandlat frågan om en eventuell ny företagsräk-

ning. Den senaste företagsräkningen i Sverige genomfördes år 1951. Dess

resultat är därför numera starkt föråldrade. Frågan om en företagsräkning

skall genomföras under de närmaste åren hänger intimt samman med frå­

gan om upprättandet av ett centralt företagsregister. För delegationen har

det varit av betydelse att erhålla en uppfattning om arten av de önskemål

om en företagsräkning som föreligger på olika håll och i vilken utsträck­

ning dessa kan tillgodoses genom det planerade företagsregistret. Delegatio­

nen har därför samtidigt med förslaget angående företagsregistret till sam­

ma krets intressenter för yttrande utsänt en promemoria med provisoriskt

förslag i företagsräkningsfrågan.

Företagsregister

Delegationens arbetsgrupp konstaterar i sin promemoria, att registren in­

tager en nyckelposition i statistikproduktionen. En rad betydelsefulla sta­

tistikgrenar baseras på uppgifter från företagen och det kräves sålunda re­

gister över dessa, innehållande dels namn- och adressuppgifter för företags­

enheterna, dels vissa andra informationer om dessa enheter. Den statistik­

gren som ställer de största kraven på registrets omfattning är företagsräk-

ningarna. Bland övriga statistikgrenar, som fortlöpande är beroende av till­

gång till aktuella register över olika typer av företagsenheter, nämnes indu-

stristatistiken, investeringsstatistiken, vinststatistiken, lagerstatistiken, sjö-

fartsstatistiken, statistiken över detaljhandelsomsättningen, lönestatistiken,

sysselsättningsstatistiken, prisstatistiken, konjunkturbarometrarna samt sta­

tistiken rörande bank- och försäkringsverksamheten. Härtill kommer från

tid till annan företagna specialundersökningar på det ekonomiska området.

För närvarande finns i regel för varje statistikgren ett separat register, som

kontinuerligt behöver kompletteras och revideras med uppgifter om nytill­

komna och nedlagda företag, adressändringar etc.

De remissinstanser som tagit ställning till frågan om behovet av ett cen­

tralt företagsregister har genomgående tillstyrkt, att ett sådant register upp­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

rättas, och flertalet har starkt understrukit behovet därav. Några invändning­

ar har inte rests mot de allmänna riktlinjerna i arbetsgruppens förslag. Där­

emot har önskemål framförts om utökning av informationsmaterialet i oli­

ka avseenden. Med utgångspunkt från de avgivna yttrandena har arbets­

gruppens ursprungliga förslag modifierats.

Delegationen ser förverkligandet av ett centralt företagsregister såsom en

av de väsentligaste åtgärderna för att förbättra den statliga statistikproduk­

tionens kvalitet. Ett aktuellt och komplett företagsregister utgör enligt dele­

gationen en nödvändig förutsättning för att företagsstatistiken skall kunna

fylla de anspråk på täckningsgrad, samordning, aktualitet m. m. som måste

ställas på denna statistik. Det är också en förutsättning för att statistiken

skall kunna ges en i statistiskt-tekniskt hänseende rationell utformning.

Genom tillkomsten av ett register skulle vidare arbetet med löpande kom­

pletteringar av ett flertal med varandra endast delvis samordnade partiella

företagsregister bortfalla. I första hand skulle detta gälla registren inom

statistikproduktionen. Genom det centrala företagsregistret skapas emeller­

tid förutsättningar även för en rationalisering av den registrering av före­

tag som förekommer utanför statistikproduktionen. Som följd av det cen­

trala registret bör därför enligt delegationen på längre sikt ytterligare be­

sparingar kunna ske inom statsförvaltningen. Härtill kommer det betydan­

de intresse som föreligger från kommunala organ och från näringslivet att

för olika ändamål utnyttja registret. Det torde därför bli möjligt att längre

fram i betydande utsträckning finansiera registret genom inkomster. Re­

gistret kan på detta sätt eventuellt komma att bli helt självfinansierande.

För att bilda sig en uppfattning om det grundmaterial som skall använ­

das för företagsregistret har arbetsgruppen gjort särskilda undersökningar.

På grundval av dessa samt tidigare utredningar föreslås att företagsregistret

baseras på dels riksförsäkringsverkets material av arbetsgivaruppgifter och

dels rörelseidkarnas självdeklarationer med bilagor. Detta grundmaterial

måste dock kompletteras med särskilda, för registrets räkning direkt insam­

lade uppgifter. Det gäller händd dels företag med flera arbetsställen eller

med mer än en art av verksamhet, dels statliga företag, dels ock vissa nä­

ringsgrenar — i första hand handeln — där riksförsäkringsverkets material

är otillräckligt.

Beträffande registrets omfattning anser delegationen, att i detta bör med­

tagas dels arbetsgivare med skyldighet att lämna arbetsgivaruppgift utom

vad gäller jordbruk och hushåll, dels alla företag utan anställd arbetskraft

med inkomst av rörelse i kommunalskattelagens mening, dels ock motsva­

rande statliga och kommunala verksamhet. Dessutom anses fastighetsför-

valtande aktiebolag m. fl. juridiska personer utan anställd arbetskraft böra

medtagas. Det bedöms emellertid av arbetstekniska skäl kunna bli nödvän­

digt att under en övergångsperiod begränsa den komplettering och gransk­

ning av grundmaterialet som får ske för företagsregistrets räkning till att

omfatta endast vissa verksamhetsgrenar. Därvid avser man att tills vidare

i stort sett tillämpa samma avgränsning som vid 1951 års företagsräkning.

73

Delegationen finner det angeläget att i det fortsatta arbetet undersöka

möjligheterna till utvidgningar av registret i enlighet med förslag som fram­

förts vid remissbehandlingen av arbetsgruppens promemoria. Därvid anses

en samordning med jordbruksregistret hos Riksförbundet Landsbygdens

folk böra komma i första hand. I frågan om företagsregistret skall vara to­

talt eller om det enbart skall omfatta ett urval av företag konstaterar delega­

tionen, att flertalet av registrets användningsmöjligheter fordrar fullstän­

dighet. Registret bör därför läggas upp som ett totalregister.

De informationer som registret skall innehålla utgöres av löretagsnuminer,

av vilket även framgår ägarekategori, arbetsställenummer, företagets namn,

gatuadress o. d., postadress, kommun, län, näringsgren och storleksuppgift.

Sistnämnda uppgift avser därvid antalet arbetstimmar och årsarbetare. För

handelsföretagen erfordras därjämte vissa kompletterande uppgifter.

I fråga om företagsregistrets tillgänglighet för olika konsumentändamål

konstateras i arbetsgruppens promemoria, att det torde komma att föreligga

ett starkt inresse även utanför den statliga statistikproduktionen att kunna

utnyttja registret. Även för andra ändamål kan man vänta sig en efterfrågan

på uppgifter ur registret, exempelvis inom samhällsforskningen, samhällspla­

neringen, administrationen och näringslivet. Med det begränsade antal upp­

gifter om företagen som enligt förslaget skall ingå i registret torde enligt dele­

gationen inga vägande invändningar kunna resas mot att registeruppgifterna

utan inskränkningar ställes till förfogande för alla konsumenter. Delegatio­

nen anser därför, att dessa uppgifter bör undantagas från det sekretesskydd

som eljest är föreskrivet i fråga om vissa av desamma. Detta är en förutsätt­

ning för att registret på ett effektivt sätt skall kunna utnyttjas av utomstå­

ende intressenter. De uppgifter det här gäller torde i mycket stor utsträckning

ändå finnas tillgängliga i olika kalendrar m. m. På delegationens begäran

kommer frågan om formerna för sekretesskyddet i detta sammanhang att

behandlas av en särskild arbetsgrupp för sekretessfrågor in. in. som tillsatts

av statistiska centralbyrån, och vilken i sitt arbete håller kontakt med offent­

lighetskommittén. Sedan frågan utretts av nämnda arbetsgrupp avser dele­

gationen att återkomma med förslag i ämnet.

Uppläggningen och skötseln av det centrala företagsregistret föreslås skola

omhänderhas av statistiska centralbyrån. Uppläggningen av registret bör en-

hgt delegationen påbörjas utan dröjsmål och ske i två etapper. Den första

etappen skall därvid avse ett register över företag med anställd arbetskraft.

Grundmaterialet för denna de] av registret skall i första hand vara de hos

riksförsäkringsverket tillgängliga arbetsgivaruppgifterna. För vissa kategori­

er av företag krävs dock en kompletterande uppgiftsinsainling. Bortsett från

eu komplettering avseende alla handelsföretag skulle uppläggningen av denna

del av registret i huvudsak kunna slutföras under innevarande budgetår. Den

andra etappen skall avse ett register över företag utan anställd arbetskraft.

Grundmaterialet härför skall utgöras av de ifrågavarande rörelseidkarnas

självdeklarationer och därtill fogade rörelsebilagor. För uppläggningen av

denna del av registret förutsättes ett arbete vid de lokala skattemyndighe­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

74

terna, överståthållarämbetet och länsstyrelserna med excerpering av för re­

gistret erforderliga uppgifter från självdeklarationer och rörelsebilagor.

Av avgörande betydelse för registrets användbarhet är att det hålles aktu­

ellt. Det bör därför enligt delegationen aktualiseras årligen i vad gäller nytill­

komna och avgångna företag eller arbetsställen samt inträffade adressför­

ändringar. Därjämte bör åtminstone vart tredje år ske en fullständig förny­

else. Genom bearbetning av de data som ingår i registret erhålles en översikt­

lig bild av företagsstrukturen i landet. En sådan bearbetning bör enligt dele­

gationen göras i första hand de år då en fullständig förnyelse av registrets

material företages. Ärsvis bör lämnas en redovisning av nytillskott och av­

gång av företag och arbetsställen inom olika branscher, regioner och storleks-

kategorier.

De informationer som skall insamlas direkt av statistiska centralbyrån

för registrets behov är av enkel natur. De torde enligt delegationen inte \ara

särskilt betungande ur uppgiftslämnarsynpunkt. Det är emellertid a\ stoi

vikt för registrets användbarhet att uppgifterna blir fullständiga. Delegatio­

nen förutsätter därför att insamlingen av de kompletterande uppgifterna i

enlighet med vad som uttalats i prop. 1962: 113 kan ske med stöd av upp-

giftsplikt. Kostnadsberäkningarna har utgått från denna förutsättning.

Arbetet med planeringen av företagsregistret har hittills skett i delegatio­

nens regi genom den tidigare nämnda arbetsgruppen. Från och med att ar­

betet med uppläggningen påbörjas anses planeringen böra överföras till sta­

tistiska centralbyrån och därvid tills vidare förläggas till planerings- och

samordningsavdelningen.

Utredning rörande företagsstatistiken

Delegationen har, såsom förut nämnts, upptagit frågan om en eventuell

ny företagsräkning. I denna fråga har framkommit delade meningar hos de

remissorgan som yttrat sig till delegationen. Vissa instanser anser sålunda

att förverkligandet av ett företagsregister inte innebär att företagsräkningar

kan avvaras och att det f. n. föreligger ett starkt behov av en ny total före­

tagsräkning. Andra menar däremot att tillkomsten av ett företagsregister

medför att behovet av totala företagsräkningar minskar eller bortfaller. Des­

sa instanser framhåller i regel, att det föreligger behov av en komplettering

av registret med branschinriktade specialundersökningar. För egen del un­

derstryker delegationen, att tillkomsten av ett företagsregister ändrar de för­

utsättningar på vilka en bedömning av denna fråga måste grundas. Behovet

av företagsräkningar av traditionell form minskas härigenom av flera skäl.

Sålunda kan genom bearbetningar av registret vissa år erhållas en redovis­

ning med karaktär av enkel företagsräkning. Vidare medför registret, vars

främsta uppgift är att tjäna som adress- och urvalsunderlag för såväl löpan­

de som tillfälliga undersökningar, en förbättrad undersökningsberedskap

inom företagsstatistiken. Tillkomsten av registret gör det också aktuellt att

pröva frågan om en utbyggnad av den löpande statistiken inom vissa områ­

den, där i och för sig angelägna behov av statistisk information inte kunnat

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

75

tillgodoses i avsaknad av ett företagsregister. Därutöver kommer genom re­

gistret att föreligga en möjlighet för olika intressenter att mot ersättning få

specialbearbetningar in. in. utförda.

Delegationen framhåller vidare, att ett genomförande av en total företags-

räkning skulle förutsätta en mycket betydande insats av resurser. En sådan

torde enligt delegationens uppfattning inte kunna förverkligas utan att det

sker en inskränkning av de resurser som f. n. är avsedda för andra angeläg­

na utbyggnader av den löpande statistiken. Enligt delegationens uppfattning

bör därför någon total företagsräkning av 1951 års typ eller av mera om­

fattande slag inte genomföras under de närmaste åren.

Delegationen föreslår i stället ett handlingsprogram för utbyggnad av fö-

retagsstatistiken i anslutning till uppläggningen av företagsregistret. Häri

ingår genomförandet av sådana bearbetningar av registermaterialet att eu

redovisning i form av en enkel företagsräkning erhålles för de år då en to­

tal förnyelse av materialet genomföres. Förslaget inrymmer vidare en un­

der år 1964 genomförd direkt insamling med karaktär av enkel företags­

räkning för parti- och detaljhandelsföretagen i registret. Vidare föreslås att

en prövning sker av frågan om hur den årliga statistiken för handelns om­

råde skall utformas, vilket är av betydelse för behovet av räkningsundersök-

ningar. För nämnda prövning har vissa medel inräknats under statistiska

centralbyråns anslag till särskilda undersökningar. Vidare föreslås en ut­

byggnad av den löpande statistiken avseende industriföretag från och med

uppgiftsåret 1965, möjligen delvis från och med 1964, samt en prövning av

behovet av ytterligare branschanpassade specialundersökningar. Delegatio­

nen erinrar även om att planering pågår för uppläggning av en årlig produk­

tionsstatistik för byggnadsindustrin.

Den nämnda kompletterande datainsamlingen beträffande handelsföreta­

gen är i första hand motiverad av företagsregistret. Enligt delegationen tor­

de dock önskemålen om en företagsräkning för handelns område i väsentli­

ga hänseenden tillgodoses genom olika bearbetningar av de uppgifter som

härvid insamlas.

Enligt ett föreliggande internationellt program, utarbetat genom Förenta

Nationernas försorg, bör för år 1963 eller ett näraliggande år genomföras en

produktionsräkning. En sådan räkning skulle, då det gäller industrin, i Sve­

rige lämpligen uppläggas som en komplettering av den löpande årliga offi­

ciella statistiken. Härvid erfordras dels en viss utökning av datainsamling­

en för de företag som f. n. ingår i statistiken, dels en uppgiftsinsamling av­

seende mindre företag, som inte alls täckes av statistiken. Dessa komplette­

ringar kan genomföras i form av urvalsundersökningar.

Enligt delegationen är det angeläget, att ett ingående utredningsarbete

kommer till stånd beträffande utformningen av statistiken för industrin.

Med hänsyn till rådande arbetsbalanser torde man knappast kunna genom­

föra en utvidgning av den omfattning som skulle erfordras redan från och

med uppgiftsinsamlingen för 1963, vilket är det år som i första band anges

i det internationella programmet. Omläggningen torde enligt delegationen

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

76

knappast kunna ske förrän från och med uppgiftsåret 1965. Den måste emel­

lertid förberedas genom en ingående planläggning innefattande ett genom­

förande av olika provundersökningar. Denna planläggning måste enligt de­

legationen påbörjas och till stor del genomföras under budgetåret 1963/64.

Kostnadsberäkningar

Kostnadsberäkningarna för uppläggning och förnyelse av företagsregist­

ret samt det av delegationen föreslagna utredningsarbetet på industristatis­

tikens område beräknar delegationen till sammanlagt 370 000 kr. under in­

nevarande budgetår och 1 430 000 kr. under budgetåret 1963/64 eller sam­

manlagt 1 800 000 kr. Av de totala kostnaderna utgöres omkring 150 000

kr. innevarande budgetår och drygt 700 000 kr. budgetåret 1963/64 av löne­

kostnader. Av de på budgetåret 1963/64 fallande kostnaderna ingår 150 000

kr. för den excerpering m. in. som skall ske vid de lokala skattemyndighe­

terna, överståthållarämbetet och länsstyrelserna. Delegationen anser det in­

te möjligt att bedöma i vilken utsträckning dessa arbetsuppgifter kan rym­

mas inom ramen för den vid berörda organ tillgängliga personalen. I den

mån detta arbete kan infogas i den löpande verksamheten bortfaller beho­

vet av medel härför inom ramen för anslagen till företagsregistret.

I kostnadskalkylen ingår 160 000 kr. för en första aktualisering av den

del av registret som avser företag med anställda. Denna aktualisering är a-v

den typ som föreslagits ske årligen och sålunda begränsad till nytillkom­

na och avgångna företag eller arbetsställen samt inträffade adressföl änd­

ringar.

o

Kostnaden för den löpande verksamheten vid registret, de år en total för­

nyelse inte genomföres, kan enligt delegationen grovt uppskattas till 400 000

kr. Beräkningens osäkerhet understrykes dock starkt. Kostnaden för den

vart tredje år föreslagna totala förnyelsen torde enligt delegationen något

understiga kostnaderna för den första uppläggningen. Av avgörande bety­

delse för denna senare kostnad är dock den utformning som i framtiden kom­

mer att ges åt berörda arbetsrutiner hos riksförsäkringsverket samt hos de

lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och överståthållarämbetet.

För innevarande budgetår har under statistiska centralbyråns anslag för

särskilda undersökningar upptagits 400 000 kr. för det centrala företagsre­

gistret. Med hänsynstagande till den beräknade reservationen under detta

anslag uppskattar delegationen medelsbehovet för budgetåret 1963/64 till

1 400 000 kr. Härav hänför sig 670 000 kr. till uppläggning av registret över

företag utan anställda och den föreslagna första aktualiseringen av regist­

ret över företag med anställda. Vidare avser 580 000 kr. den för handeln

föreslagna speciella uppgiftsinsamlingen med karaktär av enkel företagsrak-

ning. Återstående 150 000 kr. avser utredningsarbeten syftande till eu om­

läggning av industristatistiken, varigenom bl. a. det föreliggande interna­

tionella programmet för en produktionsräkning skulle komma att i huvud­

sak tillgodoses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

77

B. Departementschefen

I vårt land finns f. n. inte något centralt och komplett register över alla

företag. Vid min anmälan av prop. 1962: 113 framhöll jag, att detta förhål­

lande framtvingat kostnadskrävande dubbelarbete och att det i mycket hög

grad hämmat utvecklingen av den svenska näringsstatistiken. Jag framhöll

vidare, att denna statistik f. n. på många punkter inte motsvarade väsentliga

behov av statistisk information i ett modernt industrialiserat samhälle.

Jag förordade därför, att ett centralt och komplett företagsregister skulle in­

rättas snarast möjligt. Riksdagen har också för innevarande budgetår under

statistiska centralbyråns anslag till särskilda undersökningar anvisat 400 000

kr. för arbeten på området.

Delegationen för statistikfrågor har numera genom en särskild arbets­

grupp utarbetat ett mera detaljerat förslag till utformning av företagsre­

gistret. Detta förslag har genom delegationens försorg tillställts ett stort

antal intressenter, som i allt väsentligt tillstyrkt detsamma. Med utgångs­

punkt från de avgivna yttrandena har vissa modifikationer vidtagits i för­

slaget. Delegationen har föreslagit, att registret upplägges i huvudsaklig

överensstämmelse med detta modifierade förslag. Enligt förslaget skall upp­

läggningen ske i två etapper, av vilka den första skall avse företag med an­

ställd arbetskraft och den andra företag utan anställd arbetskraft. Grund­

materialet utgöres av riksförsäkringsverkets arbetsgivaruppgifter resp. rö-

relseidkarnas självdeklarationer. Delegationen har också förutsatt vissa kom­

pletteringar av uppgiftsmaterialet, främst när det gäller företag inom han­

deln. I enlighet med vad som uttalats i prop. 1962: 113 har delegationen ut­

gått från att uppgiftsplikt härvid föreskrives.

Den av delegationen föreslagna uppläggningen av företagsregistret synes

ändamålsenlig. Jag tillstyrker därför att delegationens förslag lägges till

grund för det fortsatta arbetet med registret. Det torde böra ankomma på

statistiska centralbyrån att handha uppläggningen och det fortsatta hand-

havandet av företagsregistret.

Såsom delegationen framhållit kan vissa frågor avseende sekretesskyddet

för de uppgifter som ligger till grund för företagsregistret aktualiseras i

samband med att registret göres tillgängligt även för utomstående intres­

senter. Denna fråga torde få upptagas sedan den inom statistiska central­

byrån pågående utredningen i ämnet slutförts.

Delegationen har även utrett behovet av en eventuell ny företagsräkning.

I likhet med delegationen anser jag, att denna fråga kommer i ett väsent­

ligt annat läge genom inrättandet av ett centralt företagsregister. Genom

uppläggningen och den successiva kompletteringen av detta register erhålles

uppgifter med karaktär av en enkel företagsräkning. När det gäller handeln

— den näringsgren för vilken bristen på aktuella data av företagsräknings-

karaktär speciellt betonats — kan en stor del av önskemålen tillgodoses på

grundval av den planerade speciella datainsamlingen. Registret skapar även

möjligheter att med kort varsel och med begränsade insatser av resurser

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

erhålla kompletterande uppgifter rörande företagen. Jag anser därför i lik­

het med delegationen att någon ny företagsräkning nu inte bör göras. Så­

som delegationen föreslagit torde dock ett fortsatt utredningsarbete böra ske

rörande industristatistiken. Utan att nu taga ställning till utformningen av

denna statistik föreslår jag att 150 000 kr. beräknas för utredningsarbeten

på området.

De kostnader för företagsregistret och det nyssnämnda utredningsarbe­

tet som faller på innevarande och nästa budgetår har av delegationen beräk­

nats till sammanlagt 1 800 000 kr. Som jag tidigare erinrat om har riksda­

gen för innevarande budgetår anvisat 400 000 kr. för ändamålet. Jag beräk­

nar därför i enlighet med delegationens förslag ett medelsbehov under bud­

getåret 1963/64 av 1 400 000 kr. för nu ifrågavarande ändamål. Beloppet

torde anvisas under ett särskilt reservationsanslag med rubriken Statistiska

centralbyrån: Centralt företagsregister m. m.

IV. HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna den av mig i det föregående förordade orga­

nisationen av den automatiska databehandlingen inom stats­

förvaltningen;

II. besluta att matematikmaskinnämnden skall upphöra

från och med den 1 juli 1963;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga över-

gångsåtgärder i anledning av den föreslagna omorganisatio­

nen;

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statskontoret som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående;

V. godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 440 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................................... 60 000

3. Ersättning till expertis, förslagsvis ................... 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................................................. 4 243 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 1 990 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................................................. 94 000

Summa kr. 7 627 000

79

VI. till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1963/64

under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

7 627 000 kr.;

VII. till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1963/

64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 357 000 kr.;

VIII. till Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner

för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 700 000 kr.;

IX. till Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskin­

tid m. m. för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.;

X. bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa den personalför­

teckning för datamaskincentralen som föranledes av vad

jag föreslagit i det föregående;

XI. till Datamaskincentralen för budgetåret 1963/64 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.;

XII. till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister

m. m. för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln an­

visa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlå­

tas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Ur protokollet:

Per Eskilsson

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll ................................................... 1

I. ADB-orgahisaitionen ........................................................................ 3

A. Kommittén för maskinell databehandling............................... 4

1. Användningen av automatisk databehandling inom

statsförvaltningen .................................................................... 4

2. Gällande organisation ............................................................ 12

3. Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central

organisation ............................................................................ 15

4. Kommitténs organisationsförslag ....................................... 19

B. Remissyttranden ............................................................................ 27

C. Departementschefen .................................................................... 44

11. Anslagsfrågor m. m.............................................................................. 57

A. Myndigheternas anslagsframställningar................................... 57

B. Departementschefen ................................................................... 65

III. Centralt företagsregister m. m........................................................... 70

A. Förslag av delegationen för statistikfrågor........................... 70

B. Departementschefen

................................. 77

IV. Hemställan ............................................................................................ 78

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

630287