angående organisation av förvaltningarna vid marinkommando Syd

Kungl. Maj.ts proposition nr ili år 1964 1

Nr 111

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisation

av förvaltningarna vid marinkommando Syd; given

Stockholms slott den 20 mars 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till 1960 års riksdagsbeslut angående omorganisation av örlogsvarven framlägges i förevarande proposition förslag till organisation och personaluppsättning in. in. för förvaltningarna vid marinkommando Syd. Förslaget är utformat med tanke på att en örlogsbas —- Sydkustens örlogsbas — skall vara organiserad i Karlskrona omkring den 1 oktober 1966, då den föreslagna nya organisationen av totalförsvarets regionala ledning beräknas träda i tillämpning. Förvaltningsenheterna vid marinkommandot/örlogsbasen föreslås skola vara en teknisk förvaltning, motsvarande de nuvarande vapen- och skeppstekniska förvaltningarna, samt en intendentur-, en sjukvårds- och en byggnadsförvaltning ävensom ekonomikontor, ekipagesektion, kassa och — övergångsvis — två förrådssektioner. Förvaltningsenheterna skall lyda direkt under marinkommandochefen/örlogsbaschefen som förvaltningsmyndighet. Förslaget medför i personellt hänseende en avsevärd personalminskning, som vid fullt genomförd organisation beräknas medföra en årlig kostnadsbesparing av närmare 3 000 000 kr.

Den nya organisationen föreslås i princip skola träda i tillämpning med början den 1 juli 1964, men eftersom detta inte kan ske i full utsträckning förrän erforderliga byggnadsåtgärder slutförts, beräknas en omställningsperiod av 2—3 år bli nödvändig. 1—Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 111

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1964

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 mars 1964.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om organisation av förvaltningarna vid marinkommando Syd och anför därvid följande. I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 93) har Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att besluta, att de personalförteckningar som riksdagen fastställer innan riksdagen meddelat beslut med anledning av förslag rörande ändrad organisation vid marinkommando Syd, vilket framlägges i särskild ordning, skall gälla endast i den mån annat icke följer av vad riksdagen beslutar i samband med behandlingen av nämnda förslag. Sedan ärendet numera färdigberetts får jag ånyo anmäla detsamma.

Inledning

Riksdagen har år 1960 (prop. 184, SU 206; rskr 402) beslutat, bland annat, att marinverkstäderna i Karlskrona skulle organiseras som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen och statsutskottet anfört. Riksdagen bemyndigade samtidigt Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för det nya bolagets bildande m. m. samt att besluta om utformningen av ledningsorganen vid marinkommando Syd i överensstämmelse med vad som anförts av departementschefen och statsutskottet. Sedan marinchefen, efter samråd med marinförvaltningen, fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd, ingivit infordrat förslag i ämnet har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 juni 1961 meddelat bestämmelser rörande provisorisk organisation av förvaltningarna vid marinkommando Syd, m. m., vilka bestämmelser för närvarande gäller. I samma beslut uppdrogs åt statskontoret att, med beaktande av vad i förenämnda proposition anförts av föredragande departementschefen, så snart ske kunde verkställa organisationsundersökningar som grundval för

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1964 3

ett förslag till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten vid marinkommando Syd. Det skulle ankomma på chefen för marinen att därefter inge förslag i ämnet till Kungl. Maj :t.

Med anledning av 1960 års försvarsledningsutrednings pågående arbete uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 15 februari 1963 åt statskontoret att -—- såvitt här är i fråga — även undersöka sådana funktioner vid marinkommandostaben, som kunde bedömas lämpligen böra samordnas med eller påverkas av motsvarande funktioner vid marinkommandots förvaltningsorgan och att vid fullgörandet av sitt uppdrag samråda med försvarsledningsutredningen.

Efter organisationsundersökningar, som inletts i augusti 1961, bär statskontoret avgivit rapport den 30 oktober 1963.

Med yttrande den 13 februari 1964 har överbefälhavaren överlämnat ett av chefen för marinen, på grundval av statskontorets förenämnda undersökningar, utarbetat förslag till organisation av förvaltningarna vid marinkommando Syd. Till förslaget har fogats yttranden från försvarets intendenturverk, marinförvaltningen, chefen för marinkommando Syd, statskontoret, Karlskronavarvet AB samt vederbörliga personalorganisationer.

Nuvarande organisation

I samband med att marinverkstäderna i Karlskrona organiserats som statligt aktiebolag (Karlskronavarvet Aktiebolag) från och med den 1 juli 1961 har Karlskrona örlogsvarv utgått ur marinens organisation. De arbetsuppgifter, som före nämnda dag ankommit på örlogsvarvet och icke överförts till Karlskronavarvet Aktiebolag, fullgöres under ledning av chefen för marinkommando Syd inom honom underlydande stabs- och förvaltningsorgan.

Vid marinkommandot är fr. o. m. den 1 juli 1961 provisoriskt organiserade följande förvaltningsorgan, nämligen en vapenförvaltning, en skeppsteknisk förvaltning, en intendenturförvaltning, en byggnadsförvaltning, en sjukvårdsförvaltning samt ett ekonomikontor med expedition. Förvaltningarna indelas i sektioner m. m. Cheferna för förvaltningarna är såväl förvaltningsgrenschefer som förvaltningsmyndigheter.

I vapenförvaltningen ingår de servicegrupper för tillsyn av vapenmateriel, som fanns inrättade vid det förutvarande örlogsvarvets vapenavdelning. Vid vapenavdelningen inrättade verkstäder — en optisk verkstad, en nautisk instrumentverkstad och en eldledningsverkstad — ingår däremot inte i förvaltningsorganen. — Den tidigare vid örlogsvarvet organiserade kassan har nedlagts. Förvaltningsorganen är i kassahänseende hänvisade till marinens försökskassa i Karlskrona.

För att biträda marinkommandochcfen med att genomföra den provisoriska organisationen av förvaltningsverksamheten vid marinkommandot

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 196b

och med samordningen av förvaltningsorganens verksamhet såväl inbördes som i förhållande till marinkommandostaben och Karlskronavarvet Aktiebolag har Kungl. Maj :t medgivit att en regementsofficer ur marinen jämte erforderlig personal ur staben och förvaltningsorganen tills vidare må stå till marinkommandochefens förfogande.

Modellkammaren i Karlskrona — numera benämnd marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona — är underställd marinkommandochefen. Administrativa ärenden rörande modellkammaren handlägges tills vidare på den skeppstekniska förvaltningen.

I Karlskrona driver marinen vissa livsmedelsindustrier, nämligen ett bageri — kronobageriet —• och en charkuterifabrik — kronocharkuteriet. Bageriet och charkuteriet ingår i intendenturförvaltningens förplägnadssektion. De är i princip självförsörjande. Personalen avlönas från särskilda diversemedelstitlar. För dessa livsmedelsindustrier har Kungl. Maj :t meddelat redovisningsbestämmelser den 18 februari 1955. Till förplägnadssektionen hör även en p r o v i a n t b o d. För proviantboden har vissa bestämmelser meddelats av Kungl. Maj :t, senast genom beslut den 25 november 1960. Bestämmelserna är utformade i anslutning till de principer för försäljning av proviantartiklar till enskilda, som framgår av Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1959 och innebär i huvudsak att sådan försäljning må förekomma endast därest lokala förläggningsförhållanden gör det motiverat eller därest så erfordras för att trygga omsättningen vid förråd, som upplagts av beredskapsskäl. Tillstånd till försäljning lämnas av försvarets civilförvaltning efter samråd med vederbörande försvarsgrensförvaltning.

Nuvarande organisation i stort av stabs- och förvaltningsorganen och personaluppsättningen vid dessa framgår av tablåer, som torde få fogas till statsrådsprotokollet såsom bilagor (Bilagn 1—2).

Statskontorets förslag

Eftersom statskontoret inte tidigare gjort organisationsundersökningar rörande flottans vapen- och skeppstekniska tjänst har undersökningarna till stor del haft karaktär av grundundersökning. Vid fredsorganisationens utformning har hänsyn tagits till avsedd krigsorganisation. Vidare har huvudvikten vid undersökningarna lagts vid organisationen i stort, planeringsoch samordningsfrågor, funktionell verksamhet samt organisationen av vapen- och skeppstekniska förvaltningarna. Särskild uppmärksamhet har ägnats följande funktioner, nämligen verksamhet berörande avrustade fartyg, kontroll- och tillsynsverksamhet, serviceverksamhet med tyngdpunkt på mera verkstadsbetonade uppgifter samt förrådsverksamhet.

Statskontoret har utformat sitt förslag i anslutning till de riktlinjer för totalförsvarets regionala ledning, som uppdragits av försvarsledningsut-

Kungl. Maj:ts proposition nr ilt år 196b 5

redningen. Den föreslagna organisationen i stort framgår av en tablå, som intagits i bilagan 2. Statskontoret utgår sålunda från att chef, stab och förvaltningar m. m. vid marinkommando Syd skall bilda en i Södra militärområdet ingående örlogsbas, benämnd Sydkustens örlogsbas, samt att vissa av de uppgifter främst i fråga om operativt krigsförberedelsearbete, som f. n. ankommer på marinkommandochefen, skall överföras till militärbefälhavaren.

Statskontoret föreslår att örlogsbasen under baschefen organiseras på stab, förvaltningar och funktionella organ såsom framgår av den tablå, som intagits i bilagan 1.

Fördelningen av uppgifter bör enligt statskontoret få till följd att örlogsbaschefen — kommendör i lönegrad B 4 — i betydligt större utsträckning än som varit möjligt för marinkommandochefen kan och bör ägna sig åt förvaltningsverksamhet. Han bör — under militärbefälhavaren och centrala förvaltningsmyndigheter — vara den enda förvaltningsmyndigheten inom örlogsbasen. Samtliga förvaltningar bör direkt underställas honom. Härigenom vinnes klara ansvars- och ledningsförhållanden.

Även i fråga om örlogsbasstabens organisation och bemanning utgår statskontoret från försvarsledningsutredningens förslag. Sålunda förutsättes att staben under en regementsofficer som chef indelas i fyra sektioner (I—IV) och en expedition samt att stabschefen tillika skall tjänstgöra som chef för underliållssektionen.

Uppgifterna för örlogsbasstaben bedömes i större utsträckning än för marinkommandostaben komma att omfatta frågor rörande underhållstjänsten. Ett uttryck härför är att cheferna för förvaltningarna föreslagits tilllika skola — som tjänstegrenschefer — ingå i stabens underhållssektion, sektion II. På staben anses därför i princip böra ankomma sammanhållningen av för flera förvaltningsorgan gemensamma ärenden. De områden av verksamheten, där behovet av samordning mellan stab och förvaltningsorgan samt mellan de sistnämnda inbördes i första hand gör sig gällande, bedömes vara mobiliserings- och krigsförberedelsearbete, budgetarbete, expeditionstjänst, vakt-, ordnings- och säkerhetstjänst samt utbildning.

Beträffande förvaltningarna framhåller statskontoret att de nuvarande vapen- och skeppstekniska förvaltningarnas verksamhet avseende fartygen och den tekniska materielen kräver speciell ledning och samordning av sådan art och omfattning, att dessa uppgifter — med hänsyn till övriga åligganden —- icke bör ankomma på baschefen och hans stab. I stället bör dessa förvaltningar sammanslås till en förvaltning, benämnd teknisk förvaltning, organisatoriskt uppbyggd med sektioner, direkt underställda en förvaltningschef. Då den tekniska förvaltningen utgör en organisationsenhet för samordnande av olika verksamhetsgrenar med stark inbördes beröring föreslås att ett relativt starkt planeringsorgan — planeringssektionen — ingår i den tekniska förvaltningen för alt sammanhålla och styra 1* — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 sand. Nr 111

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 196b

förvaltningens verksamhet. I detta organ ingår övergångsvis en särskild enhet — materieldetaljen — med uppgifter sammanhörande med förrådstjänstens omorganisation. Vidare har vissa av de i vapen- och skeppstekniska förvaltningarna ingående saksektionerna sammanslagits. Antalet detaljer, som ingår i sektionerna, har även minskats. — I fråga om verksamhetens bedrivande har förutsatts att tjänster och nyttigheter köpes i all den omfattning, som är möjlig och lämplig, samt att Karlskronavarvets personella och materiella resurser — avseende såväl verkstads- som planeringsoch kontrollorgan — kommer att dimensioneras i överensstämmelse med nu föreliggande utvecklingsplaner.

Övriga förvaltningar utgöres av intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning och byggnadsförvaltning. I intendenturförvaltningen har statskontoret icke medtagit livsmedelsindustrierna (kronobageriet och kronocharkuteriet). Antalet sektioner och detaljer har minskats. I avvaktan på den av försvarsledningsutredningen förutskickade särskilda utredningen rörande ställning och omfattning m. m. av försvarets regionala och lokala byggnadsorgan har beträffande byggnadsförvaltningens organisation endast vissa jämkningar föreslagits. En betydande övergång från egenregi- till entreprenadarbeten har dock förordats. Kassan har föreslagits uppdelad så att den i kassan ingående kassadetalj, som avses för Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente, utbrytes och förlägges till kustartilleriförsvaret.

Utöver förvaltningar avses vissa funktionella organ ingå i organisationen, direkt underställda örlogsbaschefen, nämligen ett ekonomikontor och en ekipagesektion. Ekonomikontoret är att betrakta som ett serviceorgan, f. n. i första hand utnyttjat av vapen- och skeppstekniska förvaltningarna men som i högre grad än hittills bör betjäna stab och övriga förvaltningar. Till kontoret centraliseras bokföring och inköpsverksamhet. Det bör vidare vara sammanhållande organ för personalärenden. Ekipagesektionen föreslås skola utbrytas ur vapenförvaltningen och utgöra ett direkt under örlogsbaschefen lydande serviceorgan, avsett huvudsakligen för transporter, bevakning och säkerhetstjänst. — Statskontoret föreslår att ytterligare ett funktionellt organ — en förrådssektion — framdeles tillföres organisationen. Sektionen avses för förrådsdrift avseende all flottans materiel utom min- och torpedammunition. Organiserandet av denna sektion kan av olika skäl endast ske etappvis. Som ett led i utvecklingen mot den gemensamma förrådshållningen föreslås emellertid att en förrådssektion vid vardera tekniska förvaltningen och intendenturförvaltningen övergångsvis inrättas. Till den förstnämnda sektionen bör hänföras vapen- och skeppsteknisk materiel, till den sistnämnda all intendentur- och sjukvårdsmateriel.

Den av statskontoret föreslagna indelningen av förvaltningsorganen framgår av en tablå som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga (Bilaga 3).

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1964 7

Beträffande sektionernas indelning i detaljer har förutsatts att det bör vara förvaltningsmyndigheten obetaget att framdeles göra de förändringar, som vunna erfarenheter motiverar.

Statskontoret framhåller vidare önskvärdheten av att förvaltningsorganisationerna inom de nuvarande marinkommandona Syd, Ost och Väst i görligaste mån utformas på likartat sätt. Förhållandena vid sistnämnda båda marinkommandon har därför beaktats vid utarbetandet av föreliggande förslag.

Statskontorets förslag innebär en betydande minskning av den nuvarande personalen avseende såväl militära och civilmilitära beställningshavare som civila tjänstemän och kollektivavtalsanställd personal.

Vid genomförande av statskontorets förslag beräknas vid nuvarande löneläge uppkomma besparing om sammanlagt 3 110 000 kr för år, varvid dock hänsyn inte tagits till den ökade belastning på vederbörliga underhållsanslag som beräknas bli följden av en ökad repliering på främst Karlskronavarvet. A andra sidan har inte heller de ekonomiska vinsterna av de föreslagna rationaliseringsåtgärderna i övrigt uppskattats.

Enligt statskontorets förslag kan antalet beställningar, tjänster och arvodesbefattningar minskas med 72 samt antalet kollektivavtalsanställda med 113. Härutöver kan 12 mot särskilt arvode anställda underofficerare och 11 kontorsbud utgå ur organisationen.

Förändringarna beträffande tjänstemannapersonalen framgår av följande sammanställning, vari dock inte redovisas tjänster för icke-ordinarie personal i A 19 och lägre lönegrader.

I övrigt föreslår statskontoret att en beställning för förvaltare i lönegrad Ao 17 (jämte visst arvode) vid flottan, för närvarande avsedd för chefen för marinens försökskassa i Karlskrona, höjes till Ao 19, varvid arvodet icke längre skall utgå.

Beträffande lokalfördelningen anför statskontoret följande. Den nuvarande spridda lokaliseringen av stabs- och förvaltningsorganen försvårar verksamhetens ledning och samordning. Statskontoret lägger fram förslag till vissa ändrings- och inredningsarbeten i syfte att åstadkomma en mera ändamålsenlig lokaldisposition. Kostnaderna härför uppskattas till totalt ca 3 000 000 kr.

Under sina organisationsundersökningar vid marinkommandot har statskontoret i skrivelse den 18 januari 1963 upptagit fråga om att avveckla livsmedelsindustrierna eller att överföra dem till försvarets fabriksverk.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 29 augusti

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 196b

Nuvarande organisation Föreslagen organisation (utgående beställningar) (nya beställningar)

Löne­ Befattning Löne­ Befattning Beställning Beställning grad (placering) grad (placering)

1 2 3 4 5 6

Flottan

1 kommendör B 4 Chef för Karls- 1 kommendör- A 27/25 Chef för artilkrona örlogsvarv kapten av 1. leri- och robotgraden/kom- sektionen 1 kommendör- A 27 Chef för vapen- mendörkapten kapten av 1. förvaltningen av 2. graden graden 1 kapten A 21 Tekniska förvaltningens förrådssektion 2 kommendör- A 25 Chef för resp. 1 kapten/ A 21/17 Tekniska förkaptener av artillerisektio- löjtnant 15 valtningens 2 graden nen och torped- planeringsseksektionen tion 1 kommendör- A 25/21 Samordningskapten av 2. grupp graden/kapten 1 kapten A 21 Samordningsgrupp 1 kapten A 21 Torpedsektionen eller minsektionen 12 förvaltare A 17 Avsedda för fartygstjänst 22 flaggunder- A 15/13 Befattningar huofficerare/un- vudsakligen på derofficerare av vapen- och 2. graden skeppstekniska förvaltningarna 9 förste högbåts­ A 13/11 » män/högbåtsmän 3 förste högbåts- A 13/11 Karlskrona örmän/högbåtsmän logsskolor

Kustartilleriet

4 flaggfurirer/ A 13/11 Blekinge kustaröverfurirer tilleriförsvar

Marinintendenturkåren

1 kommendör B 1 Chef för inten- 1 kommendör- A 27 Chef för intendenturförvalt- kapten av 1. denturförvaltningen graden ningen 1 kommendör- A 25 Samordnings­ 1 löjtnant A 17/15 Intendenturförkapten av 2. grupp valtningens livsgraden medels- och materielsektion; chef för drivmedelsdetaljen 2 kaptener/ A 21/17/ Intendenturförlöjtnanter 15 valtningen; chef för resp. förplägnadssektionen och materielsektionen

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1964 9

1 2 3 4 5 6

Mariningenjörkåren

1 marindirektör A 27 Chef för skepps- 4 mariningen­ A 23/21/ Tekniska förav 1. graden (vik.- tekniska för­ jörer G 19 valtningen lön B 1) valtningen 2 mariningenjö­ A 23 Skeppstekniska rer av 1. graden förvaltningens centralsektion och skrovsektion

Marinens poliskår

1 poliskommis­ A 19 Ekipageseksarie tionen 9 konstaplar A 11

Alternativa beställningar /tjänster för militär /civilmilitär ochlcioil personal 1 kommendör/ B 3 Chef för tek- 1. marindirek- niska förvalttör ningen 1 kommendör/ B 1 Chef för plane- 1. marindirek­ ringssektionen tör 1 kommendör- A 27/25 Chef för tekniskapten av 1. ka förvaltninggraden/kommen­ ens telesektion dörkapten av 2. graden/ förste driftingenjör

Civila tjänster

2 förste A 27 Tekniska för- 1 förste drift- A 27/25 Tekniska fördriftingenjörer valtningen; chef ingenjör valtningens maför resp. tele- skin- och elseksektionen och tion; chef för elektrosektionen elektrodetaljen 3 förste A 23 2 vid vapenför- 1 förste drift- A 25 Tekniska fördriftingenjörer valtningens ar- ingenjör valtningens tilleri- resp. planeringssektorpedsektion; tion; chef för 1 vid skepps­ kontrolldetaljen tekniska förvaltningens maskinsektion 6 driftingen­ A 21 5 på tekniska jörer förvaltningen

och 1 på bygg-

nadsförvalt-

ningen 1 kamrerare A 21 Ekonomi- 1 kamrerare A 23 Ekonomikontoret kontoret 1 expeditionsvakt Ao 7 Marinkommandostaben

1963 åt fabriksstyrelsen att utreda förutsättningarna för att överföra driften av nämnda rörelser till försvarets fabriksverk, varvid samtidigt rörelsernas lönsamhet ingående skulle belysas. I skrivelse den 20 december 1963 har fabriksstyrelsen redovisat resultaten av undersökningen och samtidigt överlämnat en promemoria angående rörelserna, varjämte lönsamheten bedömts

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1964

med utgångspunkt i en kostnadskalkyl, uppgjord enligt det kalkylsystem, som tillämpas inom fabriksverket.

Styrelsen finner att rörelserna icke blir lönsamma i den konkurrenssituation, som fabriksverket måste räkna med, och anser att förutsättningar saknas för överförande av bageriet och charkuteriet i Karlskrona till fabriksverket.

över fabriksstyrelsens utredning har utlåtanden inhämtats från överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets intendenturverk, statskontoret, riksrevisionsverket och arbetsmarknadsstyrelsen. Från överbefälhavarens sida föreligger ingen erinran mot vad fabriksstyrelsen anfört. Vidare har överbefälhavaren framhållit att — om fortsatt drift ur ekonomisk synpunkt vore förenad med betydande olägenheter —- anförda beredskapsmässiga skäl inte borde tillmätas utslagsgivande betydelse. — Ej heller har från övriga i ärendet hörda myndigheter erinran gjorts mot vad fabriksstyrelsen anfört. Sålunda finner arbetsmarknadsstyrelsen att ur synpunkter som berör arbetsmarknaden inga bärande skäl kan anföras för rörelsernas framtida bibehållande. Försvarets civilförvaltning, statskontoret och riksrevisionsverket förordar att rörelserna avvecklas. Försvarets intendenturverk, som i och med ämbetsverkets tillkomst den 1 juli 1963 övertagit handläggningen av frågor rörande livsmedelsindustrierna, erinrar om att verket i samråd med civilförvaltningen i skrivelse den 14 januari 1964 underställt Kungl. Maj :ts prövning fråga om ett avvecklande snarast möjligt jämväl av proviantboden i Karlskrona. Intendenturverket framhåller beträffande anförda beredskapssynpunkter att man vid den avveckling av motsvarande industrier, som under senare år gjorts i Boden, Stockholm och Karlsborg, vid frågans bedömande inte ansett sig böra anlägga några beredskapssynpunkter på grund av industriernas belägenhet i s. k. utrymningsorter. Motsvarande synpunkter synes böra läggas på industrierna i Karlskrona, som även är en utrymningsort. Försörjningen av Karlskrona måste i likhet med vad som gäller för övriga jämförbara orter säkerställas på annat sätt. I ett krigsfall kan man nämligen inte för livsmedelsförsörjningen av Karlskrona lita till därstädes belägna militära livsmedelsindustrier. Planläggningen av försörjningen i krig måste därför ske på annat sätt.

Chefens för marinen förslag

Marinchefen ansluter sig i stort till statskontorets förslag men gör vissa erinringar och anför härutinnan i huvudsak följande.

Den föreslagna förvaltningsorganisationen innebär genomgripande förändringar i jämförelse med gällande och tidigare använda organisationsformer. I vissa avseenden presenteras lösningar, av vilka praktiska erfarenheter saknas. Det måste därför förutsättas att modifieringar av organisationen kan komma att erfordras framdeles, särskilt i fråga om organisationens personella utformning. Marinchefen erinrar om att statskontoret i sin rapport

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 196i 11

framhållit att de förestående undersökningarna vid marinkommande Ost och marinkommando Väst jämte de erfarenheter, som under tiden vinnes vid marinkommando Syd, kan föranleda jämkningar i organisationen. Chefen för marinen hävdar att sektionernas personalstyrka främst av beredskapsskäl måste avvägas så, att föreskrivna rustningtider för avrustade fartyg icke äventyras. Inte heller i fråga om kontrollverksamheten gentemot Karlskronavarvet bör personalramen göras för snäv. Då vidare full klarhet ännu inte vunnits beträffande bolagets möjligheter att tillhandahalla tjänster av olika slag åt den marina beställaren, kan ytterligare personalbehov komma att uppstå. I fråga om fördelningen av lokaler anser chefen för marinen att ett beslut om lokalfördelningen bör fattas antingen när en generalplan föreligger eller då beslut kan meddelas rörande den del av generalplanen, som innefattar utnyttjandet av en större gemensam byggnad för expeditionsändamål. I annat fall kan ytterligare flyttningsbehov framdeles uppstå. I avvaktan på den föreslagna generalplanen bör därför undersökas om det är möjligt att uppfylla de av statskontoret uppställda kraven rörande lokalisering till en större byggnad. Med i stort sett de nu anförda reservationerna har chefen för marinen intet att erinra mot att statskontorets förslag lägges till grund för organisationens utformning. I fråga om intendenturförvaltningen ser marinchefen statskontorets förslag — som bygger på att livsmedelsindustrierna inte ingår i organisationen — som en principlösning som kan tillämpas först sedan frågan om industriernas framtida ställning ytterligare utretts. Oavsett detta bör dock en förrådssektion organiseras enligt statskontorets förslag. Chefen för marinen föreslår vidare i fråga om vissa befattningars fördelning på olika personalkårer endast på en punkt avvikelse från statskontorets förslag, nämligen beträffande chefen för den tekniska förvaltningen. Enär den blivande örlogsbaschefens uppgifter i fred hänföres till såväl operativt krigsförberedelsearbete och förbandsproduktion som förvaltning, bör chefen för den tekniska förvaltningen på grund av sin tjänsteställning vara örlogsbaschefens ställföreträdare och således med avseende på kårtillhörighet vara militär. I förhållande till den av statskontoret föreslagna personalorganisationen innefattar marinchefens förslag vissa avvikelser. Sålunda föreslås främst av beredskapsskäl vid tekniska förvaltningen och ekipagesektionen följande ökning av antalet tjänster, nämligen vid artilleri- och robotsektionens eldledningsdetalj 1 ingenjör i A 21, varvid 1 beställning för högbåtsman utgår; vid torped- och minsektionen 1 beställning för kapten/löjtnant i stället för kommenderad kapten/löjtnant samt 1 ingenjör i A 19; vid maskin- och elektrosektionens elektrodetalj 1 beställning för förvaltare;

12 Kungl. Maj:ts proposition nr ill år 1964

\id skrovsektionens skyddsdetalj 1 flaggunderofficer och vid fartygsdetaljen 1 högskoleutbildad mariningenjör eller förste driftingenjör i A 23; samt vid ekipagesektionen 1 beställning för högbåtsman. Vidare föreslås kvalitativa förändringar av vissa beställningar och tjänster. Endast vissa av förändringarna är emellertid av natur att böra underställas riksdagens prövning. Till denna del innebär förslaget vid planeringssektionens mobiliseringsdetalj utbyte av 1 beställning för kapten mot beställning för kommendörkapten av 2. graden/kapten; vid torped- och minsektionens mindetalj utbyte av 1 beställning för högbåtsman mot beställning för underofficer; vid tekniska förvaltningens förrådssektion utbyte av 1 beställning för underofficer mot beställning för förvaltare och 1 tjänst för förste förrådsförman mot beställning för underofficer; samt vid ekipagesektionen utbyten av 1 beställning för kommendörkapten av 2. graden mot beställning för kommendörkapten av 1. graden/kommendörkapten av 2. graden och 1 beställning för konstapel mot beställning för inspektionskonstapel. Slutligen framhåller chefen för marinen att enligt statskontoret 12 förvaltare och 22 flaggunderofficerare/underofficerare av 2. graden kunde friställas genom tillkomsten av den nya organisationen. Bland dessa 12 förvaltare torde enligt marinchefen ha inräknats 2 ubåtsmaskinister, som enligt medgivande av Kungl. Maj :t meddelats vikariatslöneförordnande i lönegrad A 17 och utnämnts till förvaltare i flottan, emedan de tjänstgjorde som maskintjänstchefer (uppbördsmaskinister) på ubåt — även om ubåten vore avrustad. Av statskontoret angivna antal underofficerare borde därför 10 vara förvaltare och 24 flaggunderofficerare/underofficerare av 2. graden. 1 dessa antal hade dock inte medtagits chefens för marinen ändringsförslag, för vilka nyss redogjorts.

Den årliga besparingen av lönemedel — av statskontoret uppskattad till 3 110 000 kr. — nedgår vid bifall till marinchefens ändringsförslag till ca 2 900 000 kr. Då emellertid ett flertal faktorer i en slutlig kostnadskalkyl icke låter sig matematiskt beräknas vill chefen för marinen icke uttala sig om storleken av de besparingar som eventuellt uppstår, sedan omorganisationen genomförts. Vidare framhåller chefen för marinen, att kostnaderna med anledning av beslut om omorganisation av förvaltningarna vid marinkommando Syd samt reparation och ändringar av byggnader och dylikt icke kan rymmas inom marinens ram på anslaget för byggnader m. m.

Med avseende på den föreslagna organisationens genomförande anför chefen för marinen följande. Statskontorets förslag innebär genomgripande förändringar i organisationens struktur, i personalens sammansättning samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 196i 13

i organisationsenheternas dislokation. Därtill kommer förändringar i arbetsformer, rutiner m. m. I vissa fall kan lokaler inte friställas på flera år. Chefen för marinen förutser därför en successivt genomförd omorganisation.

Personalminskningen är omfattande. Chefen för marinen förutsätter emellertid, att minskningen genomföres successivt, varigenom reducering i första hand verkställes genom naturlig avgång. Möjligheterna att omplacera personal i organisationen efter omskolning måste även tillvaratagas. Det understrykes dock att särskilda åtgärder sannolikt blir nödvändiga för att hithörande problem skall kunna lösas på ett smidigt och för personalen godtagbart sätt.

Chefen för marinen föreslår att omorganisationen påbörjas den 1 januari 1965 och att personalorganisationen börjar tillämpas den 1 juli 1965. Den nya organisationen bör i huvudsak vara genomförd den 1 juli 1966.

Yttrande

Överbefälhavaren har förklarat sig i princip dela de meningar som framförts av chefen för marinen beträffande organisationens utformning i stort. Överbefälhavaren fäster särskild vikt vid att organisationen ges en mot beredskapskraven anpassad omfattning. Han berör även frågorna om intendenturförvaltningens organisation och livsmedelsindustriernas bibehållande. Överbefälhavaren erinrar om ett av honom tidigare avgivet utlåtande i frågan och föreslår i anslutning därtill, att beslut rörande intendenturförvaltningens organisation och livsmedelsindustrierna fattas i ett sammanhang. En blivande enhetlig regional intendenturförvaltningsorganisation enligt försvarsledningsutredningens förslag anses inte komma att påverka den föreslagna organisationen av intendenturförvaltningen vid marinkommando Syd. överbefälhavaren anser därför att övergång till ny organisation av intendenturförvaltningen bör kunna ske senast i samband med ett genomförande av den nya regionala ledningsorganisationen.

I skrivelse den 7 november 1963 har chefen för marinen, efter samråd med försvarets civilförvaltning, ingivit förslag till organisation av kassatjänsten i fred vid myndigheter inom marinkommando Syd.

Departementschefen

Förutvarande Karlskrona örlogsvarv omfattade dels planerande, beställande och kontrollerande organ — de militärtekniska avdelningarna — dels ett produktionsinriktat organ — marinverkstäderna. Då marinverkstäderna enligt beslut vid 1960 års riksdag ombildades till aktiebolag, beslöts samtidigt att de militärtekniska avdelningarna skulle underställas chefen för marinkommando Syd. Kungl. Maj :t bemyndigades förordna om provisorisk

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 196i

organisation i enlighet härmed. En sådan provisorisk organisation fastställdes sedermera genom Kungl. Maj :ts beslut den 16 juni 1961. Jag har tidigare redogjort för den organisation som gäller enligt detta beslut.

Samtidigt som den provisoriska organisationen fastställdes uppdrogs åt statskontoret att företa organisationsundersökningar som grundval för förslag till slutlig organisation. Enligt beslut den 15 februari 1963 kompletterades uppdraget såtillvida att åt statskontoret uppdrogs att undersöka även sådana funktioner vid marinkommandostaben som kunde bedömas lämpligen böra samordnas med eller påverkas av motsvarande funktioner vid marinkommandots förvaltningsorgan och att vid fullgörandet av uppdraget samråda med försvarsledningsutredningen.

I överensstämmelse med givna direktiv har statskontoret utformat det ingivna organisationsförslaget i anslutning till de riktlinjer för totalförsvarets regionala ledning som uppdragits av försvarsledningsutredningen. Ämbetsverket har sålunda utgått från att chef, stab och förvaltningar vid marinkommando Syd skall bilda en i det föreslagna Södra militärområdet ingående örlogsbas, benämnd Sydkustens örlogsbas, samt att marinkommandochefens nuvarande uppgifter i fred skall fördelas mellan militärbefälhavaren och örlogsbaschefen. Detta innebär i stort, att örlogsbaschefen skall förbereda sjöstridskrafternas bas- och underhållstjänst enligt militärbefälhavarens order, att han skall vara mobiliseringsmyndighet för flottans förband och leda viss utbildning samt att han skall vara lokal förvaltningsmyndighet för flottans materiel.

I propositionen 1964:109 har Kungl. Maj :t lagt fram förslag rörande totalförsvarets regionala ledning, grundat på försvarsledningsutredningens betänkande. Därvid har förutsatts att inom nyssnämnda militärområde skall organiseras en Sydkustens örlogsbas, med de uppgifter och den organisation i stort som utredningen och statskontoret räknat med. De förslag rörande fredsorganisationen av förvaltningarna vid marinkommando Syd, som jag nu ämnar framlägga, utgår från att förslagen i nyssnämnda proposition vinner riksdagens bifall. Frågan om förvaltningarnas organisation bör prövas av riksdagen i den omfattning som erfordras som underlag för beslut beträffande beställningar och tjänster, vilkas inrättande ankommer på riksdagen.

Jag finner det av statskontoret utarbetade organisationsförslaget i huvudsak väl ägnat som underlag för ett rationellt bedrivande av verksamheten. Vissa detaljändringar kan övervägas. Dessa torde emellertid ej vara av beskaffenhet att behöva upptagas i detta sammanhang. Till vissa ändringar i den föreslagna personalorganisationen återkommer jag i det följande.

Jag föreslår därför att statskontorets förslag i sina huvuddelar lägges till grund för beslut om organisation m. m. av Sydkustens örlogsbas.

Den av statskontoret föreslagna personaluppsättningen finner jag vara i stort sett väl avpassad för organisationen. En eventuell ut­

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 196k 15

byggnad av den marina poliskåren bör emellertid enligt min mening anstå tills vidare i avvaktan på att erfarenheter vinnes av verksamheten vid det i propositionen 1964: 108 föreslagna statliga aktiebolaget för bevakningstjänst m. m. samt på resultatet av en av Kungl. Maj :t genom beslut den 15 juni 1956 anbefalld utredning angående organisation och personalbehov i fråga om bevakning av befästningar, verkstäder, övningsplatser, förråd m. m. inom samtliga kustartilleriförsvar. De förslag om personalförändringar i förhållande till statskontorets förslag som jag i det följande framlägger avser främst att tillgodose anmälda beredskapsbehov och innebär därjämte vissa lönegradsjusteringar. — Då jag i vissa avseenden finner mig inte kunna förorda ett tillgodoseende av de av chefen för marinen m. fl. anmälda personalbehoven, bör detta ses mot bakgrunden av att såväl statskontoret som marinchefen framhållit att modifieringar av organisationen kan komma att erfordras framdeles, särskilt i fråga om organisationens personella utformning. Jag föreslår därför följande förändringar i förhållande till statskontorets förslag beträffande ordinarie beställningar och tjänster samt icke-ordinarie tjänster i 21 och högre lönegrader. Förändringarna redovisas liksom i det föregående efter kårtillhörighet m. in.

Marinkommandona

För befattningen som chef för Sydkustens örlogsbas bör tillkomma en beställning i Bo 4. Därvid skall den för chef för Karlskrona örlogsvarv avsedda beställningen i Bo 4 utgå. För befattningarna som chef för tekniska förvaltningen och chef för planeringssektionen har föreslagits alternativa beställningar för kommendör/l. marindirektör i Bo 3 respektive Bo 1. Jag finner det vara mindre lämpligt att på löneplan B uppföra dylika alternativa beställningar utan förordar att för ändamålet inrättas beställningar, benämnda chef för tekniska förvaltningen vid Sydkustens örlogsbas, lönegrad Bo 3, och chef för planeringssektionen vid Sydkustens örlogsbas, lönegrad Bo 1. Beställningarna bör kunna besättas med militär eller civilmilitär personal ur flottan eller mariningenjörkåren.

Beställningar vid flottan

Fn beställning för kapten/löjtnant i Ao 21/17/15 bör, enligt förslag av chefen för marinen, tillkomma och avses för tekniska förvaltningens torpedoch minsektion. Statskontoret har under hand tillstyrkt förslaget. För befattningen såsom chef för planeringssektionens mobiliseringsdetalj bör en beställning för kommendörkapten av 2. graden/kapten tillkomma i stället för en beställning för kapten. Liksom chefen för marinen finner jag att det antal beställningar för förvaltare i Ao 17, avsedda för fartygstjänst, som kan indragas, bör beräknas

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1964

till 10 i stället för 12, varvid det antal flaggunderofficerare/underofficerare av 2. graden i befattningar huvudsakligen vid vapen- och skeppstekniska förvaltningarna, som kan indragas, kommer att utgöra 24 i stället för 22.__ Å andra sidan finner jag att en beställning för förvaltare i Ao 17 bör tillkomma och avses för tekniska förvaltningens förrådssektion, redovisningsdetaljen. Därvid kan en beställning för flaggunderofficer/underofficer av 2. graden utgå. För expeditionstjänst vid ekipagesektionens expeditions- och kaserndetalj bör — i stället för en av statskontoret föreslagen beställning för förste högbatsman/högbåtsman — liksom för närvarande avses en kansliskrivare i A 11. Vid samma sektions ekipagedetalj bör, enligt förslag av chefen för marinen, tillkomma en beställning för högbåtsman. Statskontoret har under hand tillstyrkt marinchefens förslag. Såsom tidigare anförts kan jag inte förorda någon utbyggnad av marinens poliskar. Till följd härav bör 3 beställningar för förste högbåtsman/högbåtsman i Ao 13/11, avsedda för vakttjänst vid Karlskrona örlogsskolor inte indragas.

Beställningar vid kustartilleriet

Av samma skäl som sist anförts bör inte heller 4 beställningar för flaggfurir/överfurir, avsedda för Blekinge kustartilleriförsvar, indragas.

Beställningar vid mariningen jörkårcn

Statskontoret bär föreslagit att 10 mariningenjörer linje G skall ingå i den nya organisationen. Förslaget innebär en ökning för örlogsbasens del med 4 mariningenjörer G. Såsom framgår av propositionen 1962: 88 (s. 86) har det totala behovet av beställningar för mariningenjörer linje G beräknats till 100 och beställningar inrättats till samma antal. För den av statskontoret föreslagna utökningen med 4 dylika beställningar finns således beställningar redan tillgängliga. Två beställningar för mariningenjör i A 23 bör därför inte heller indras.

Civila tjänster i A 21 och högre lönegrader

Statskontoret har föreslagit att som chef för den i tekniska förvaltningens maskin- och elsektion ingående elektrodetaljen skall avses förste driftingenjör i A 27/25. För min del anser jag, att för befattningen bör avses en förste driftingenjör i A 25. Statskontoret har för befattning som chef för den i tekniska förvaltningens telesektion ingående radardetaljen föreslagit en förste driftingenjör i A 23. Med hänsyn till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna föreslår jag att för densamma inrättas en tjänst för förste driftingenjör i A 25.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1964 17

För att tillgodose personalbehovet vid den i tekniska förvaltningens skrovsektion ingående fartygsdetaljen föreslår jag att en tjänst för förste driftingenjör i A 23 tillkommer. En tjänst för driftingenjör i A 19 kan därvid utgå.

Statskontoret har för chef för telesektionens radiodetalj föreslagit en tjänst för driftingenjör i A 21. Med hänsyn till de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna föreslår jag att densamma inplaceras i A 23.

Av samma skäl anser jag att två tjänster för driftingenjör vid tekniska förvaltningens maskin- och elsektion, motordetaljen och elektrodetaljen, vilka statskontoret föreslagit i A 21, bör hänföras till lönegrad A 23.

Chefen för marinen har, efter samråd med statskontoret, föreslagit att artilleri- och robotsektionens eldledningsdetalj utökas med en driftingenjör i A 21. En beställning för högbåtsman i A 11 skulle därvid kunna indragas. Jag tillstyrker förslaget.

Benämningen arbetschef för chefen för byggnadsförvaltningen bör bibehållas tills vidare.

De civila tjänster som jag sålunda föreslår skola tillkomma bör inrättas som extra ordinarie.

Överläggningar har ägt rum med berörda personalorganisationer angående beställningars och tjänsters löncgradsplacering m. m. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna m. m. har vederbörande personalorganisationer förklarat sig inte ha något att erinra.

De förändringar som uppkomma i gällande personalförteckningar, därest mina i det föregående gjorda förslag bifalles, framgår av en sammanställning, som torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga 4).

De beställningar och tjänster, som jag föreslår skola utgå ur förteckningarna, bör, i den mån Kungl. Maj :t icke beslutar annorledes, indragas vid uppkommande ledighet.

Den besparing av lönemedel, som föranledes av nu angivna personalförändringar, beräknar jag till ca 800 000 kr vid fullt genomförd omorganisation.

Såsom tidigare framhållits har statskontoret i övrigt föreslagit en minskning i betydande omfattning av den nuvarande personalen. Jag avser härmed icke-ordinarie tjänstemän i A 19 och lägre lönegrader, personal i arvodesbefattningar, kollektivavtalsanställd personal samt mot särskilt arvode anställda underofficerare och kontorsbud. Ehuru entledigandet av nyssnämnda personal inte är en fråga som behöver underställas riksdagens prövning, finner jag mig likväl med tanke på det stora antal anställningshavare, som kan komma att friställas, böra något närmare beröra denna fråga. Det rör sig bär till stor del om äldre personer, som vid ett friställande kommer att möta svårigheter på arbetsmarknaden. Det är emellertid min avsikt att under ärendets fortsatta beredning och även för tiden därefter under medverkan av försvarets personalnämnd och vederbörliga ar-

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 196b

betsmarknadsorgan vidtaga åtgärder för att så stor del av personalen som möjligt, eventuellt efter omskolning, skall kunna omplaceras i annan statlig verksamhet eller till annan anställning.

Den nya organisationen bör i princip tillämpas med början den 1 juli 1964, men eftersom detta inte kan ske i full utsträckning förrän erforderiiga byggnadsåtgärder slutförts, synes en omställningsperiod av 2—3 år bli nödvändig. En så pass lång omställningstid kommer dessutom att verksamt bidraga till att minska friktionerna vid övergång till den nya organisationen.

Oå jag i det följande räknar med att den nya organisationen i princip skall tillämpas från och med den 1 juli 1964, avser jag därmed att stab och förvaltningar vid marinkommando Syd skall inrikta sin verksamhet på att örlogsbasen i allt väsentligt skall vara organiserad omkring den 1 oktober 1966, da den i propositionen 1964: 109 föreslagna nya organisationen av totalförsvarets regionala ledning beräknas träda i tillämpning.

De för den nya organisationen avsedda beställningarna och tjänsterna m- m- -— med undantag för vissa nyckelbefattningar — bör således i regel inte få tillsättas förrän senare under omorganisationsperioden, när faktiska förutsättningar för insatser i den nya organisationen föreligger. Tidpunkten torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

Jag kan icke biträda statskontorets förslag när det gäller att tillgodose stabens och förvaltningsorganens behov av lokaler. Under ärendets beredning har jag nämligen funnit att vissa av de föreslagna ändrings- och inredningsarbetena betingar alltför stora kostnader för att jag utan att pröva andra alternativ skall kunna tillstyrka att de kommer till stånd. Jag har funnit att det bör undersökas, om man inte genom en ännu längre driven koncentration i lokalt hänseende, eventuellt genom nybyggnad, kan utvinna större effekt av den föreslagna organisationen. På min tillskyndan uppdrog därför Kungl. Maj:t genom beslut den 31 januari 1964 åt statskontoret, fortifikationsförvaltningen och chefen för marinen att med iakttagande av de riktlinjer, som angivits i en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, utarbeta ett på statskontorets organisationsförslag grundat förslag till lokaldisposition för marinkommandots stab och förvaltningsorgan m. m.

I skrivelse den 28 februari 1964 har nämnda myndigheter lämnat en redogörelse för resultatet av utredningen, som verkställts av en gemensam arbetsgrupp. Myndigheterna har godtagit arbetsgruppens förslag till lokalplanering för stabs- och förvaltningsfunktionerna, vilket innebär att en nybyggnad bör uppföras för vissa förvaltningsorgan. Beträffande plats för nybyggnaden har myndigheterna förklarat sig dela gruppens uppfattning att frågan om slutlig placering och utformning av byggnaden kräver ytterligare utredningar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 196 b 19

En lämplig lokaldisposition är en nödvändig förutsättning för att största möjliga effekt skall kunna utvinnas av den föreslagna organisationen. Fortsatt utredning härav är således nödvändig. Myndigheternas redogörelse har remitterats till byggnadsstyrelsen för yttrande.

Slutligen vill jag i korthet beröra frågan om kronobageriet och kronocharkuteriet i Karlskrona. De förut nämnda undersökningarna och uttalanden, som olika myndigheter gjort, tyder på att dessa rörelser inte längre bör drivas i nuvarande form. Ingen av de hörda myndigheterna har uttalat sig för att rörelserna skall bibehållas; flertalet har i stället föreslagit en avveckling. Med hänsyn till de personella konsekvenserna av en avveckling och till den omständigheten, att icke obetydliga investeringar gjorts i rörelserna under senare år, har jag dock ansett mig böra ta ställning i frågan först efter vissa ytterligare undersökningar av företagsekonomisk natur. Jag erinrar om att spörsmålet om livsmedelsindustriernas avveckling eller bibehållande inte är av natur att kräva ett riksdagens beslut. I detta sammanhang vill jag endast tillägga, att vad jag nyss anfört om behovet av särskilda insatser för att bemästra uppkommande övertalighetsproblem givetvis är tillämpligt därest industrierna befinnes böra avvecklas. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att a) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna för organisation m. m. av förvaltningarna vid marinkommando Syd; b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna för marinen, som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående; c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsåtgärder som betingas av omorganisationen. Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Berndt Bodin

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1964

Personalsammanställning

Mil pers

Militär personal Civilmilitär personal i arvo-

desbef.

r

g

.

1

n en g

te d in

ra en en en 7 3 Enhet d d in d el 2

ap g 2

k . ra ra ar ra ap 1 9

t 2 g g g A A 2 1

r r r/ m G st ff 1

g g g . r/ . n o r r A 2 A

. . an ff 1 2. 1 r o r 1 n o g el u jö jö r r ö 2. 2 jt . jö e a A d t t t /u 2 av ap sk er st g en en jö jö

ö re äl av av en ar n ic /l ff g g st o el ti g ef g re

en ap ap ap ta o ef ir ir ir k n ff an k h en en

n n u b d d d in in lä ti ap o li in in g ra g m .k .k .k al o . ft sc ft

te te g er in in in in in in k ek st er er tr p in re in m m m m rv g d n ic d n n ri et ri ft ft o o o o ap ap ö la n ar ar ar ar ar ar er sp o n d d

v ff o är . rb . ri am ri K K K K K K F F U M M M M M M ö In K O U K 1 1

1 1 1 1 1 V A D K D

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 196b 21

Bilaga 1

nligt läget juni juli 1963

Civil personal

5 e 1 d t e o re A e an an d e v an ak ta st re ar e e rä d ar re 7 a> rm t rm an re 1 - al g ta t v rm r ar sv d it re rä d re ta ö re ri ö is ö v ta n an b it A 3 rv h äs is ö fö r rm ö rä ta u ef re la äs -o re ö ta sf in sf ri rt t ö ö io it t b b e r c t r in sk k at k is st er k äs ch ra ål m °C3 n la sf äs sm k ad åd er o sf ri re it sm k rs rs a h jö jö rs ar is in at es e ib is ar in te k k CA te ål m st as rr ik sp to ik ra åd sl tm to to m O h åd åd as to k p sl n k ar åd n m ar ed n n n et k re o er en is en k n m n rr n fö p rr m b v g k rr g rr m fö re as ep o är il x an ek ak o o rb u

9 1 2 1 2 3 i 2 9 2 75 122 l 1 1 2 1 1 1 i 21 2 101

1 1 1 4 3 1 1 3 1 1 5 3 i 2 5 1 1 2 79 120 2 1 6 11 20

2 ii l 1 1 1 21 7 1 1 10 5 5 5 1 8 12| 1 1 5| 4|l8 2 2 i 5 i 2 22 2 i 581 13 286 9041 1 1 1

ersonalorganisation

Civil personal

; j ; i

5 e

1 d e o re A e an v an an d e ta st ar e e d ar

9 re re rm t rm an re rä

1 17 e al g t v an rm r ar d it rä d re ta ta ö re ri ö is ö v ta an b A ar rv h is ö fö r rm ö rä it u A ef la äs d re ö ta sf rm in sf ri rt ö ö it t b b e r r t äs r in sk k at k st k ch ål m n la sf äs k ad er o sf ri re sm k rs rs a h jö ån m jö re rs fö as åd ar is at es e ib is ar jö in k k te ål d m st d rr p ik sp to ra åd sl to to m k st h åd as ta to n sl n ar åd m ar n n et en o er en is n en k n k m n rr ck n fö rr n m g b v g re k rr g m ri fö re an ep o o är il an ek o o rb u as ö ss o ra ö er . . o er ra åt . . ek ra ö ld ö . . In 1 1 B 1 1 K T T R F K K V B E F K T K K A S In M 1 1 In F A B B F V K V B | 1 1 | 1

| | | | | | 1

1 4 7 31

3 4 4 5 3 6 7 i 23 80 270 12 10 3

1 1 4 2 2 2 4 7 2 46 86

1 3

1 1 1 1 1 3 1 2 1 2 5 2 2 5 1 1 39 71

i 4 3 5 15

1 1 3 1 3 2 8 20

1 3 5 1 2 10 2 8 178 1

7 l| 5| 5| 2|l9| 2Ilo 5 21211 115 31 2 173 | 674 13 i 1 1 11 1 1 1 1 1 6 1 1 3 4| 6| 3| 5 »1 l| 1

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1964

Bilaga 2

Organisation i stort av stabs- och förvaltningsorgan vid marinkommando Syd respektive Sydkustens örlogsbas

1. Nuläge Marinkommandochef RegO t förf

Samordningsgrupp Ekonomikontor | Expedition

Vapen- Skeppsteknisk Intendenturförvaltning förvaltning förvaltning

Sjukvårds­ Byggnad s- Försökskassa förvaltning förvaltning

2. Förslag

örlogsbaschef

Teknisk Intendentur- Sjukvårds­ Byggnads- Kassa förvaltning förvaltning förvaltning förvaltning Sektion I Sektion II Ekonomi­ Förråds- Ekipagekontor sektion sektion Sektion III Sektion IV Expedition x) Framdeles

Kungi. Maj. ts proposition nr 111 år 196i 23

Bilaga 3

Statskontorets förslag beträffande förvaltningsorganens indelning i sektioner m.m.

Förva ltningsorga n Indelning Anm.

Teknisk förvaltning Planeringssektion 1 övergångsvis. Framdeles föreArtilleri- och robotsektion slås förrådssektionerna vid tekTorped- och minsektion niska förvaltningen och inten-, Telesektion denturförvaltningen sammanslås Maskin- och elsektion till en för förvaltningarna gemenSkrovsektion sam förrådssektion Förrådssektion1 Intendenturförvaltning Mobiliserings- och planerings-

detalj Livsmedels- och materielsektion Förrådssektion1 Sj ukvårdsf örvaltning Materieldetalj

Byggnadsförvaltning Expeditionsdetalj Planeringsdetalj med ritkontor Arbetsgrupper Fasta maskinanläggningar Kassa Kassadetalj Avlöningsdetalj Ekonomikontor Kameraldetalj Personaldetalj Inköpsdetalj

Ekipagesektion Expeditions- och kaserndetalj Ekipagedetalj Brandkår Bevaknings- och säkerhetsdetalj

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1964

Bilaga 4

S ammanfattning av förändringar i gällande personalförteckningar för marinen

Beställningar (tjänster) som utgår Beställningar (tjänster) som tillkommer

Beställning Löne- Beställning Löne-

Antal Antal Anm.

(tjänst) grad (tjänst) grad

Marinkommandona

Chef för Sydkus­ 1 Bo 4

tens örlogsbas

Chef för tekniska 1 Bo 3 Beställningen

förvaltningen vid må kunna besät-

Sydkustens tas med militär

örlogsbas eller civilmilitär

personal ur flot­

tan eller marin­

ingenjörkåren Chef för plane- 1 Bo 1 » ringssektionen vid Sydkustens örlogsbas

Flottan

Chef för Karlskrona 1 Bo 4 Kommendörkap- 2 Ao 27/25 För de arbetsörlogsvarv ten av 1. graden/ uppgifter vid Kommendörkapten 1 Ao 27 kommendörkapten tekniska förav 1. graden av 2. graden valtningens tele- Kommendörkapten 1 Ao 25 sektion som avav 2. graden ses för en av Kapten 3 Ao 21 beställningarna, Förvaltare 10 Ao 17 må även kunna Flaggunderofficer 13 Ao 15 avses förste Underofficer av 12 Ao 13 Kommendörkapten 1 Ao 25/21 driftingenjör 2. graden av 2. graden/kap­ i högst Ae 27

ten Högbåtsman 10 Ao 11 Kapten/löjtnant 1 Ao 21/17

/15

Förvaltare 1 Ao 19

Marin intendenturkåren

Kommendör 1 Bo 1 Kommendörkapten 1 Ao 27 Kommendörkapten 1 Ao 25 av 1. graden av 2. graden Kapten 1 Ao 21

Mariningenjörkåren

Marindirektör av 1 Ao 27 1. graden

Civila tjänster

Förste driftingenjör 2 Ae 27 Förste driftingenjör 3 Ae 25 Kamrerare 1 Ae 21 Kamrerare 1 Ae 23 Driftingenjör 1 Ae 19 Driftingenjör 4 Ae 21 Expeditionsvakt 1 Ao 7

ESSELTE AB. STHLM 64

412469