Prop. 1964:175
('med förslag till lag an\xad gående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9 (nr 16b) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 196b
1
Nr 175
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an
gående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9 (nr 16b) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål; given Stockholms slott den 16 okto ber 196b.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att an taga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfri hetsmål.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Rune Hermansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändrade regler om ersättning till jurymän i tryck frihetsmål, innebärande att deras ersättning skall bestämmas i samma ord ning som gäller för nämndemän i häradsrätt.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 175
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1965
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 1949 (nr 164) med
vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål
Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 22 april 1949 med vissa bestäm
melser om rättegången i tryckfrihetsmål skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
12
§.
Juryman åtnjuter av statsmedel Bestämmelser om ersättning till
dagtraktamente och reseersättning juryman meddelas av Konungen,
enligt de grunder som gälla för
landstingsmän.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Hal
land, i statsrådet å Stockholms slott den 9 oktober
1967.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Edenman,
Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamötei anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om ändrade be
stämmelser om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål samt anför därvid
följande.
I skrivelse 1964: 155 har riksdagen hos Kungl. Maj:t anhållit om översyn
av gällande bestämmelser om ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål. Med
anledning härav har inom justitiedepartementet i juni 1964 upprättats en
promemoria i ämnet (stenc. Ju 1964: B 5) med förslag till ändrade ersätt
ningsregler. Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av justi-
tiekanslersämbetet, Göta hovrätt, Stockholms och Göteborgs rådhusi ätter,
rådhusrätten i Malmö, Sveriges advokatsamfund, föreningarna Sveriges hä
radshövdingar och Sveriges stadsdomare, Svenska stadsförbundet, Svenska
kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska tidningsutgivaie-
föreningen, Svenska journalistförbundet samt Publicistklubben.
Jag anhåller nu att få upptaga det i promemorian framlagda förslaget till
behandling.
Gällande bestämmelser
Regler om rättegången i tryckfrihetsmål finnes dels i tryckfrihetsförord
ningen (12 kap.), dels i lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestäm
melser om rättegången i tryckfrihetsmål. Sådana mål upptages av rådhus
rätten i stad som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej linnes i sta
den, av den rådhusrätt inom länet som enligt Kungl. Maj :ts förordnande äi
behörig att upptaga tryckfrihetsmål för länet. Kungl. Maj :t kan förordna att
även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål. Sålun
da har rådhusrätterna i Eskilstuna, Norrköping, Hälsingborg och Borås fått
behörighet att handlägga tryckfrihetsmål. Saknas rådhusrätt inom länet,
äger Kungl. Maj :t utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga sådana
lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 175
mål; behörighet av detta slag har tillagts rådhusrätten i Jönköping för Ska
raborgs län, Stockholms rådhusrätt för Gotlands län och rådhusrätten i
Gävle för Kopparbergs län.
I tryckfrihetsmål vari ansvarstalan föres skall frågan, huruvida skriften
är brottslig, prövas av en jury med nio medlemmar, såvida icke parterna
på ömse sidor vill hänskjuta målet till rättens avgörande utan sådan pröv
ning. För varje län — dock gemensamt för Stockholms stad och län — skall
genom val för en tid av fyra år utses sammanlagt 24 jurymän. Valen för
rättas av landsting och stadsfullmäktige. Att mottaga jurymannauppdrag
är en medborgerlig plikt. Den som fyllt 60 år äger likväl avsäga sig uppdra
get. Vill juryman eljest avgå, skall rådhusrätten pröva, om giltigt hinder
för uppdragets utövande föreligger. Juryman får ej utan laga förfall undan
draga sig att tjänstgöra i visst mål.
Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihets
mål åtnjuter juryman av statsmedel dagtraktamente och reseersättning en
ligt de grunder som gäller för landstingsmän. Härmed åsyftas emellertid
icke de föreskrifter som numera gäller beträffande gottgörelse åt lands
tingsman utan — såsom följer av 7 § lagen den 14 maj 1954 (nr 320) om
införande av nuvarande landstingslag av samma år (senaste lydelse av 7 §
se SFS 1957; 53) — bestämmelserna i 23 § i den förut gällande landstings
lagen av år 1924. Sistnämnda bestämmelser i deras lydelse enligt lag den
4 april 1952 (nr 118) innebär att landstingsman, som ej bor på den ort där
landstinget hålles, under landstingets möte samt under resan fram och åter
åtnjuter dagtraktamente med 32 kronor jämte reseersättning, medan lands
tingsman, som bor på landstingsorten, under mötet åtnjuter dagtraktamente
med 20 kronor.
Till jämförelse må nämnas att— enligt en av Kungl. Maj :t med stöd av
riksdagens beslut utfärdad kungörelse den 30 april 1953 (nr 236), ändrad
år 1957 (nr 270) och 1962 (nr 172) — nämndeman för tjänstgöring i hä
radsrätt åtnjuter dels reseersättning och traktamente enligt rese- och trak-
tamentsklass B i allmänna resereglementet, vilket betyder bl. a. att trakta
mente för närvarande kan utgå med högst 32 kronor för dag och 23 kronor
för natt, dels, med viss begränsning i fråga om resdag, dagarvode om 60
kronor för varje förrättningsdag inberäknat resdag. Ersättningarna utgår
av statsmedel. Nämndeman vid rådhusrätt åtnjuter ersättning av kommu
nala medel med varierande belopp enligt bestämmelser, som vederbörande
stad meddelat.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr il5 år 196i
Frågans behandling vid 1964 års vårriksdag
Spörsmålet om höjd ersättning till jurymän i tryckfrihetsmål aktualise
rades vid innevarande års riksdag genom de likalydande motionerna I: 214
och II: 262. I motionerna erinras om att traktamentsbestämmelserna i 1924
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
5
ars landstingslag i dess år 1952 fastställda lydelse alltjämt är normerande
för traktamentet till juryman. Någon uppräkning av beloppen har icke ägt
rum. En uppräkning skulle i och för sig vara motiverad både i betraktande
av den allmänna utvecklingen på traktaments- och arvodesområdet och med
hänsyn till att levnadskostnadsindex sedan år 1952 stigit med nära 40 pro
cent. Motionerna utmynnar i en hemställan att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj :t anhålla, att nu gällande bestämmelser om traktamente till juryman
göres till föremål för skyndsam översyn.
I yttranden av Stockholms och Göteborgs rådhusrätter tillstyrktes motio
nerna.
I första lagutskottets utlåtande 1964: 21 anföres att en vass höjning av
ifrågavarande ersättningar är motiverad redan med hänsyn till den föränd
ring av penningvärdet, som inträffat sedan traktamentsbeloppen fastställ
des år 1952. Härtill kommer att avsevärt gynnsammare regler sedan dess
införts beträffande gottgörelse till innehavare av andra, jämförliga uppdrag,
såsom exempelvis uppdraget att vara nämndeman vid häradsrätt. Även ut
skottet finner därför att en översyn av bestämmelserna om ersättning
till juryman lämpligen bör äga rum med syfte i första hand att åstadkomma
kompensation för den inträffade penningvärdeförsämringen. I samband
härmed synes enligt utskottets mening böra övervägas, i vad mån reglerna
jämväl i annat hänseende bör omarbetas till bättre överensstämmelse med
de regler som gäller i fråga om andra, jämförliga uppdrag.
Utskottet hemställde att riksdagen med bifall till motionerna måtte hos
Kungl. Maj :t anhålla om en översyn av gällande bestämmelser om ersätt
ning till juryman i tryckfrihetsmål. Riksdagen fattade beslut i överensstäm
melse med utskottets hemställan.
Departementspromemorian
Efter redogörelse bl. a. för bakgrunden till nu gällande ersättningsregler
erinras i promemorian om att juryman jämlikt 12 § lagen med vissa bestäm
melser om rättegången i tryckfrihetsmål åtnjuter dagtraktamente och re
seersättning av statsmedel enligt de grunder som gäller för landstingsmän.
Stadgandet syftar på ersättningsreglerna i 23 § av 1924 års lag om lands
ting. Dessa regler, i deras år 1952 ändrade lydelse, innebär att landstings
man, som ej bor på sammanträdesorten, under landstingets möte samt un
der resan fram och äter får dagtraktamente med 32 kronor jämte reseer
sättning, medan på sammanträdesorten bosatt landstingsman har rätt till
dagtraktamente under mötet med 20 kronor.
I promemorian konstateras vidare att redan försämringen av penningvär
det efter år 1952, såsom första lagutskottet anmärkt, utgör skäl till höjning
av ersättningen till jurymännen. En sådan höjning skulle kunna åstadkom
mas genom eu efter penningvärdets utveckling avvägd uppräkning av de nu
6
varande traktamentsbeloppen. Emellertid ger de ersättningsregler, som nu
mera gäller för innehavare av andra jämförliga förtroendeuppdrag, anled
ning att överväga en lösning efter andra linjer. Härvid ligger närmast till
hands att taga bestämmelserna om ersättning till nämndemän som utgångs
punkt.
Enligt kungörelse av år 1953 i numera gällande lydelse äger nämndemän
vid häradsrätt åtnjuta dels dagarvode om 60 kronor, dels resekostnadser-
sättning och traktamente enligt föreskrifter i allmänna resereglementet. Er
sättningarna utgår av statsmedel. Beträffande arvodet framhölls under för
arbetena att ersättningens utformning och storlek var beroende av skilda,
mot varandra i viss mån stridande intressen. Å ena sidan borde gottgörelsen
avvägas så, att den icke förändrade nämndemansuppdragets karaktär av ett
heders- och förtroendeuppdrag; å andra sidan fick beaktas att ersättningen
ej bestämdes på sådant sätt, att valet av nämndemän i verkligheten be
gränsades till dem som hade ekonomiska förutsättningar att åtaga sig upp
draget.
Liknande synpunkter kan, yttras i promemorian, anläggas i fråga om
gottgörelse till jurymän. Möjligen skulle kunna göras gällande att tryckfri
hetsmål är förhållandevis sällsynta och att tjänstgöring såsom juryman
därför icke behöver medföra ekonomiska uppoffringar i lika hög grad som
tjänstgöring såsom nämndeman (under tiden den 1 januari 1950—den 30
september 1962 avgjordes i hela landet endast 46 tryckfrihetsmål under
medverkan av jury). Denna omständighet synes emellertid icke utgöra an
ledning, varför jurymännen i ersättningshänseende skall vara sämre ställ
da än nämndemännen.
Mot bakgrunden av det anförda och med beaktande av vad som före
kommit under frågans behandling vid 1964 års vårriksdag, förordas i pro
memorian att ledamöter av jury i tryckfrihetsmål får samma rätt till dag
arvode om 60 kronor som för närvarande tillkommer nämndemän i härads
rätt. Med hänsyn till den ringa frekvensen av tryckfrihetsmål kan stats
verkets kostnader för dessa dagarvoden beräknas bli obetydliga och icke
föranleda någon anslagshöjning. Regleras arvodesfrågan på sätt som här
förordats, bör uppenbarligen även bestämmelserna om resekostnadsersätt-
ning och traktamente till nämndemän gälla för jurymännen.
Det har överlåtits på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser
angående ersättning till häradsrätternas nämndemän. Enligt promemorian
synes motsvarande ordning utan olägenhet kunna gälla jämväl beträffande
gottgörelse åt jurymän.
Under åberopande av det sagda föreslås i promemorian att 12 § lagen med
vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål ändras så, att åt
Kungl. Maj :t ges befogenhet att meddela bestämmelser om ersättning till
jurymän. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1965.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
Kimgl. Mnj:ts proposition nr 175 år 1964 7
Remissyttrandena
I departementspromemorian framlagda förslag till lösning av trågan om ersättning till jurymän har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga yttranden.
Justitiekansler sämbetet säger sig icke ha något att invända mot att er sättningsfrågan för jurymännen ordnas på samma sätt som för nämnde männen vid häradsrätterna. Det kan visserligen göras gällande att skälen för ekonomisk gottgörelse är svagare beträffande jurymän än i fråga om nämndemän, eftersom jurymännens tjänstgöring i praktiken ej är på långt när så betungande som nämndemännens. Då en höjning av nu utgående ersättning till jurymän ansetts motiverad, ter det sig emellertid enligt äm betets mening naturligt att anknyta till de regler som gäller för nämnde män. Svenska journalistförbundet påpekar att uppdraget som juryman i tryckfrihetsmål har en karaktär, närliggande uppdraget som nämndeman i häradsrätt eller rådhusrätt. Det förefaller därför rimligt att dessa båda slag av heders- eller förtroendeuppdrag ersättes efter samma grunder. Även Svenska landstingsförbundet finner det lämpligt att de bestämmelser, som gäller för ersättning till nämndemän, tages till utgångspunkt för lösandet av ersättningsfrågan till jurymän. Enligt vad Publicistklubben anför synes den föreslagna lagändringen leda till god rättvisa på ifrågavarande område.
Departementschefen
Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihets mål åtnjuter jurymän ersättning av statsmedel för sitt uppdrag med sam ma belopp som tidigare utgick till landstingsmän. För nämndemän vid häradsrätt gäller andra, förmånligare bestämmelser. Deras ersättningsfråga är reglerad genom en av Kungl. Maj :t utfärdad särskild kungörelse i ämnet, vilken tillerkänner dem rätt till ett dagarvode om 60 kronor jämte resekost- nadsersättning och traktamente. Anmärkas bör att för nämndemän vid råd husrätt för närvarande gäller olika kommunala regler. Vid rådhusrätternas förstatligande, som föreslagits skola ske vid årsskiftet 1964/65 (jtr prop. 1964: 156), avses enhetliga bestämmelser komma att införas för nämnde männen vid samtliga underrätter.
I departementspromemorian har föreslagits att reglerna om ersättning till häradsrätternas nämndemän göres tillämpliga även på jurymännen. Härtill ansluter jag mig. Ett genomförande av en sådan ordning förutsätter att 12 § i nämnda lag ändras. Lagändringen hör göras så, att det överlåtes åt Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser om jurymännens ersättning. Det ändrade stadgandet torde böra träda i kraft den 1 januari 1965. Som anmärkts i pro memorian torde den förordade förbättringen av jurymännens ersättnings villkor icke föranleda någon anslagshöjning.
8
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats för
slag till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april 19b9 (nr
16b) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål, vilket torde
få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bilaga.1
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 196b
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte
för det i § 87 regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas genom utdrag av
protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Margit Hirén
1 Förslaget, som är likaly dande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
9
Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 13 oktober
1964.
Närvarande:
justitierådet Hagbergh,
regeringsrådet Wilkens,
justitieråden Riben,
Bergsten.
Enligt lagrådet den 9 oktober 1964 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regen-
ten, Hertigen av Halland, i statsrådet samma dag, hade Kungl. Maj :t för
ordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen om-
förmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående änd
rad lydelse av 12 § lagen den 22 april 1949 (nr 164) med vissa bestämmel
ser om rättegången i tryckfrihetsmål.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn Bengt Rydin.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur
protokollet:
Stig Granqvist
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1964
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Hal
land, i statsrådet å Stockholms slott den 16 oktober
196/1.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
, S
koglund
, E
denman
, J
ohansson
,
H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler t.f.
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Hermansson, lagrådets den 13
oktober 1964 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 9 oktober 1964 re
mitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 22 april
1949 (nr 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål.
Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer före
draganden, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom pro
position föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord
nar Hans Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Claes Florin
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640599