Prop. 1965:116
('angående utbgggnad av televerkets verkstadsrörelse',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965
1
Nr 116
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utbgggnad av
televerkets verkstadsrörelse; given Stockholms slott den 2 april 1965.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Gösta Skoglund
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag till en utbyggnad av televerkets verk stadsrörelse genom anläggning av två nya verkstäder i Skellefteå och Kristi nehamn dimensionerade vardera för en personal om 250 man. Utbyggnaden, som motiveras av televerkets behov av vissa slag av teleteknisk materiel, av ser ett årligt produktionsvärde av ca 20 milj. kr. De båda nya verkstäderna föreslås drivna i form av ett statsägt aktiebolag under televerket. För att täc ka medelsbehovet för utbyggnaden erfordras 15 milj. kr. för aktieteckning i bolaget, vilket belopp förutsätts belasta investeringsanslaget Teleanläggning- ar m. in. Därjämte hemställs om riksdagens bemyndigande att ikläda sta ten garanti intill ett belopp av högst 20 milj. kr. för krediter till bolaget. — Slutligen föreslås en utvidgning av vissa verkstadslokaler i Nynäshamn.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 116
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1965
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 2 april 1965.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
statsråden
Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,
Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om
utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse samt anför.
Genom beslut den 9 september 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt telestyrelsen
att i anslutning till en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse utarbeta
planer för en sådan från förutsättningen att nya verkstadsanläggningar till
skapades i Kristinehamn och Skellefteå samt att för Kungl. Maj :t snarast
framlägga resultatet av därvid gjorda överväganden med närmare redovis
ning av de organisatoriska, ekonomiska och tekniska betingelserna för den
angivna lokaliseringen.
I skrivelse den 9 mars 1965 har telestyrelsen i anslutning till det sålunda
givna uppdraget framlagt planer för utbyggnaden av televerkets verkstads
rörelse.
Jag avser nu att efter en översiktlig redogörelse för televerkets verkstads
rörelse redovisa den närmare innebörden av de framlagda planerna.
Televerkets verkstadsrörelse — dess organisation, omfattning och inriktning
Verkstadsrörelsen har sitt ursprung i den verkstad för tillverkning och
reparation av telemateriel, som i början av 1890-talet anlades i Stockholm
och som sedermera flyttades till Nynäshamn. Tillverkningen av olika slags
teleteknisk materiel i verkets regi fick efter hand en successivt ökad om
fattning, och nya verkstäder tillkom. F. n. bedrivs produktion vid tre
verkstäder belägna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall. Härjämte in
nefattar verkstadsrörelsen en verkstad för reparation av telefonapparater
m. m. i Göteborg. Såsom huvudkontor för rörelsen fungerar telestyrelsens
verkstadsbyrå, vilken har sina lokaler i anslutning till verkstaden i Nynäs
hamn. Byrån står under ledning av en verkstadsdirektör och är organise
rad på sex avdelningar, vilka handhar olika för verksamheten gemensam
ma funktioner.
Antalet anställda var den 1 juli 1964 3 275, varav ca 700 tjänstemän. Av de
3
anställda var 300 knutna till verkstadsbyrån, 1 150 till verkstaden i Nynäs hamn, 900 till verkstaden i Vänersborg, 850 till verkstaden i Sundsvall och 75 till verkstaden i Göteborg. Utöver den fast anställda personalen fanns 350 s. k. hemarbetare, varav 200 i Nynäshamn och 150 i Vänersborg.
Verkstadsrörelsens produktionsprogram är i huvudsak inriktat på tele fon- och telegrafstationsutrustningar, abonnentväxlar, telefonapparater med tillbehör samt viss överdragsstations- och linjemateriel. I fråga om arbets fördelningen mellan de tre produktionsenheterna gäller i stort sett, att verkstaden i Nynäshamn tillverkar stativ för automatiska telefonstationer, koordinatväljare och vissa specialutrustningar. Verkstaden i .Sundsvall till verkar stativ för automatiska telefonstationer, telefonapparater och trans formatorer, medan verkstaden i Vänersborg tillverkar reläer, reläsatser och samtalsmätare m. in.
Värdet på verkstadsrörelsens leveranser av teleteknisk materiel har suc cessivt stigit och uppgick för budgetåret 1963/64 till ca 146 milj. kr. Den helt övervägande delen av materielen har levererats till televerket. I fråga om hetingelserna för dessa leveranser gäller att verkstadsrörelsen har att kon kurrera på i princip lika villkor med den enskilda industrin, som förutom till televerket även levererar samma eller liknande materielslag till andra kö pare. Verkstadsrörelsens marknad bestäms sålunda av televerkets efterfrå gan på den i rörelsens produktionsprogram ingående materielen samt av utbudet inom angivna produktionsområde från verkstadsrörelsen och kon kurrerande enskilda företag.
1 fråga om sådana materielslag, som tillverkas av televerkets verkstads- rörelse, har denna under treårsperioden 1961-—1963 i genomsnitt svarat för ca 57 % av televerkets inköp. För år 1964 utgör andelen ca 55 %, vilket i absoluta tal innebär inköp till ett värde av 126 milj. kr. Verkets sam manlagda inköp av sådan materiel för år 1964 belöper sig till 228 milj. kr., varav således 102 milj. kr. hänför sig till enskilda leverantörer. Det kan konstateras, att televerkets inköp av ifrågavarande materielslag en dast utgör ungefär hälften av verkets totala inköp av teleteknisk materiel. Om inköpen från verkstadsrörelsen sätts i relation till dessa, blir rörelsens andel betydligt mindre. För treårsperioden 1961—1963 utgör den vid eu sådan jämförelse i genomsnitt ca 29 %.
Om televerkets verkstadsrörelse gäller allmänt, att dess successiva upp byggnad och dimensionering skett utifrån företagsekonomiska övervägan den och med sikte på sådana kapacitetsförhållanden mellan verkstadsrö relsen och den enskilda industrin, att televerkets anskaffningar av teletek nisk stationsutrustning och apparat materiel kan ske på så gynnsamma vill kor som möjligt. Med den omfattning som rörelsen fått och med den kon kurrenskraft den visat torde också ett inflytande ha åstadkommits på marknaden, som i televerkets inköpsverksamhet inneburit betydande för delar i pris- och kvalitetsliänseende.
Inom ramen för televerkets verksamhet har verkstadsrörelsen på etl lor-
Kungl. Maj. ts proposition nr Hd år l!)(iö
4
delaktigt sätt kunnat infogas i ett samspel med de enheter, som svarar för
det tekniska utvecklingsarbetet och driftfunktionen. Sålunda har resulta
ten av det forsknings-, utvecklings-, konstruktions- och projekteringsarbete,
som bedrivs inom telestyrelsens tekniska byrå, med verkstadsrörelsens
hjälp kunnat överföras i konstruktioner, som lämpar sig för industriell
massproduktion. Från televerkets driftavdelning har drifterfarenheter kun
nat inhämtas rörande den materiel, som verkstadsrörelsen levererar.
Med den kombinerade drift-, utvecklings- och produktionserfarenhet, som
televerket besitter, har ett konstruktivt samarbete kunnat bedrivas även med
den berörda enskilda industrin, vilket samarbete inneburit betydande ömse
sidiga fördelar. Med Telefon AB L. M. Ericsson — den störste enskilde
leverantören av teleteknisk materiel till televerket — har sålunda gemen
samma insatser gjorts vid utvecklingen av flera automatiska telefonsystem.
Ett betydelsefullt samarbete pågår sedan flera år på det elektroniska kopp-
lingsområdet. Även på telefonapparatområdet har utvecklingsarbetet bedri
vits i nära samverkan.
I sin inköpsverksamhet har televerket under de senaste 10—15 åren
haft svårigheter att få sina materielbehov tillgodosedda och detta trots att
såväl den egna verkstadsrörelsen som den enskilda industrin under ifråga
varande tidsperiod kraftigt ökat sin produktionskapacitet. På senare tid har
svårigheter i särskild grad gjort sig gällande i fråga om abonnentväxlar.
Förhållandena har inneburit dels att verkstadsrörelsen tidvis haft en i för
hållande till dess kapacitet alltför hög beläggning, dels att i viss utsträckning
beställningar fått läggas ut på den enskilda industrin, vilka varit prismäs
sigt ofördelaktiga. Mot denna bakgrund har övervägts en utbyggnad av
verkstadsrörelsen, som i första hand avser att i fråga om de f. n. aktuella
inköpsvolymerna underlätta ett tillgodoseende av televerkets materielbehov
på tillfredsställande villkor men som även avser att skapa ett utgångsläge
för verkstadsrörelsen, som möjliggör för denna att taga del i de ökade in-
köpsvolymer, vilka man på sikt har att räkna med för televerket.
Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1065
Av telestyrelsen framlagda planer avseende en utbyggnad av televerkets
verkstadsrörelse
I den skrivelse varmed telestyrelsen redovisat sina överväganden i fråga
om en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse framhålls, att styrelsen
vid sin bedömning av frågan om verkstadsrörelsens lämpliga omfattning
funnit en utbyggnad vara ekonomiskt fördelaktig för televerket. Utöver nu
pågående utvidgningar av televerkstäderna i Nynäshamn och Sundsvall samt
den av styrelsen i petitaskrivelsen för budgetåret 1965/66 föreslagna ytter
ligare utvidgningen av verkstaden i Nynäshamn bör sålunda en utbyggnad
ske med sikte på en ökning av det årliga produktionsvärdet med 20 milj.
Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1065
o
kr. Därmed skulle personalbehovet växa med 400 man eller från f. n. ca 3 300 till ca 3 700.
Enligt telestyrelsen bör en sådan utbyggnad av verkstadsrörelsen icke ske i anslutning till någon av de befintliga verkstadsanläggningarna. I stället bör den komma till stånd genom att eu eller två nya verkstadsenheter till skapas för en total arbetsstyrka om 400 man, dock med möjlighet till fort satt utbyggnad i framtiden. Det framstår därvid för den nu aktuella ut ökningen av verkstadskapaciteten såsom ekonomiskt mest fördelaktigt att anlägga endast en ny verkstad. Av de i Kungl. Maj :ts förenämnda beslut angivna båda orterna Kristinehamn och Skellefteå är i så fall Kristinehamn den lämpligaste förläggningsorten.
Det konstateras att vid jämförelse mellan de tänkbara alternativen — en verkstad för 400 anställda i Kristinehamn (alt. 1), en verkstad för 400 anställda i Skellefteå (alt. 2) samt två verkstäder för vardera 200 an ställda i Kristinehamn och Skellefteå (alt. 3) — den årliga merkostnaden för alternativ 2 i förhållande till alternativ 1 beräknas bli ca 700 000 kr., vilket närmast sammanhänger med högre fraktkostnader och av dyrorts- skillnader betingade högre löner. Den årliga merkostnaden för alternativ 3 beräknas till 1,2 milj. kr. i förhållande till alternativ 1 och således till 500 000 kr. jämfört med alternativ 2. Tillkommande merkostnad för alter nativ 3 sammanhänger med sådana faktorer som att anläggandet av två verkstadsenheter bedömts föranleda ett med två milj. kr. ökat kapitalbehov innebärande ökade räntekostnader, vidare att under samma förutsättning viss del av maskinparken torde få dubbleras innebärande höjda avskriv ningar samt att viss dubblering av tjänstemannapersonal blir erforderlig etc.
Telestyrelsen framhåller emellertid, att även om alternativet med två nya verkstäder ter sig ekonomiskt mindre fördelaktigt för den nu tänkta kapa citetsökningen än alternativen med en enda verkstad det icke bör bortses från att alternativet med två verkstäder i en framtid kan innebära förde lar genom att det skapar ett gynnsammare utgångsläge för en eventuell fortsatt utbyggnad av verkstadsrörelsen.
I anslutning till de lämnade direktiven har styrelsen behandlat frågan om en utbyggnad av verkstadsrörelsen utifrån förutsättningen att två mjn televerkstäder skall uppföras, den ena i Kristinehamn och den andra i
Skellefteå. Om de båda orterna framhålls allmänt, att de har en sådan sam- hällskaraktär att de i och för sig är lämpliga från lokaliseringssynpunkt.
Sålunda bedöms möjligheterna att där rekrytera arbetskraft, ordna bo städer åt de anställda och anskaffa lämplig tomtmark såsom goda.
En utökning av verkstadsrörelsens produktionskapacitet i angiven ut sträckning föreslås ske på sådant sätt att tillverkningen av vissa materielslag överförs från de nuvarande verkstäderna till de båda nya produktionsen heterna. Vid de befintliga verkstäderna kommer därvid i motsvarande män
6
Kungl. Mnj. ts proposition nr 116 år 1965
eu utökning av de kvarvarande tillverkningarna att ske. I första hand an
ses produktionen av telefonapparater böra överföras till en av de nya verk
städerna. Ifrågavarande produktion bär en enhetlig och stabil karaktär
och är av lämplig storleksordning. Den är vidare artskild från övriga till
verkningar. Vid bedömningen av frågan vilken av de båda verkstäderna
som bör ifrågakomma för angivna produktion bör enligt styrelsen beaktas,
att priskonkurrensen på telefonapparatområdet är hård, vidare att appara
terna har ett förhållandevis lågt värde per volymenhet, vilket innebär att
fraktkostnaderna spelar en icke oväsentlig roll för prissättningen. Det är
därför önskvärt, att apparattillverkningen får ett så centralt läge som möj
ligt inom inköps- och avsättningsområdet, som har sin tyngdpunkt i södra
och mellersta Sverige. Med hänsyn härtill anses ifrågavarande tillverkning
böra ske vid verkstaden i Kristinehamn. — Till verkstaden i Skellefteå bör
förläggas tillverkning av sådana materielslag, som har ett högt värde per
volymenhet. De högre fraktkostnaderna får därigenom mindre betydeise.
Lämpliga tillverkningsobjekt från denna synpunkt är små och medelstora
produkter av typen jacklister, samtalsmätare etc., vilka produkter sedan
länge är väl inarbetade på marknaden och som i tillverkningshänseende
också utan större svårighet kan föras över från nuvarande verkstäder.
Telestyrelsen har i skrivelsen lämnat en redogörelse för sina övervä
ganden i fråga om utformningen av de båda nya verkstäderna, därvid grun
derna för bedömning av markbehov och markdisposition, verkstads- och
iörrådslokalers dimensionering etc. närmare redovisas. I fråga om verk
stadslokalerna gäller i sammanhanget att dessa för att medge viss mindre
expansion utan att ytterligare utbyggnadsarbeten skall bli erforderliga di
mensioneras för en personalstyrka om vardera 250 man. — Tids programmet
för genomförandet av utbyggnaden bedömer styrelsen så att det för utar
betande av fullständiga entreprenadhandlingar för de båda verkstäderna
ävensom för upphandlingen krävs ca ett år från den tidpunkt, då beslut om
utbyggnaden fattas. Själva byggnadstiden kan för vardera verkstaden lika
ledes antas bli ca ett år. Med hänsyn till bl. a. de begränsade personalre
surserna inom verkstadsrörelsens stabsorgan anses det möta svårigheter
att genomföra de båda industribyggena samtidigt. I stället bör anläggningar
na uppföras en i taget, därvid tidsintervallet mellan påbörjandet av resp.
byggnadsföretag torde böra vara minst ett år. Då det är mest angeläget
att få i gång den verkstad, där tillverkning av telefonapparater skall äga
rum, föreslås att man först påbörjar uppförandet av anläggningen i Kris
tinehamn.
Kapitalbehovet för de nya verkstäderna beräknar telestyrelsen till sam
manlagt 44,3 milj. kr. i 1964 års prisnivå, vilket belopp fördelar sig på
olika ändamål enligt följande.
Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1965
7
Milj. kr.
Tomtmark................................................................................................................... 0,8 Byggnader............................................................................................................... 12,0 Maskiner, verktyg och inventarier .................................................................. 9,0 Förråd, pågående arbeten och lager ........................................................... 14,8 Fordringar ................................................................................................................. 4,5 Kassa............................................................................................................................ 3,2
Summa kapitalbehov 44,3
I fråga om de upptagna posterna gäller att byggnadskostnaderna bedömts med ledning av erfarenheterna från de på senare tid genomförda utbygg naderna inom verkstadsrörelsen samt att medelsbehovet i övrigt för olika anläggnings- och rörelsetillgångar uppskattats med hänsyn tagen till vad som i motsvarande fall gäller inom ramen för den nuvarande verksamheten.
Enligt telestyrelsen blir det nödvändigt att taga i anspråk ifrågavarande kapital successivt under den tid verkstäderna uppförs och till dess pro duktionen kommer i gång. På vad sätt kapitalanskaffningen därvid skall ske blir beroende av i vilken företagsform de nya verkstäderna avses bli drivna.
Telestyrelsen framhåller i sammanhanget, hur den för televerket gäl lande affärsverksformen begränsar verkstadsrörelsens rörelsefrihet i bl. a. investerings- och personalfrågor. I investeringshänseende är verkstadsrö relsen sålunda hänvisad till ett prövningsförfarande, som innebär att man även för relativt små utbyggnader av verkstäderna måste räkna med lång tid för administrativ behandling av investerings- och byggnadsprogram. Verk stadsrörelsen arbetar härvidlag under sämre betingelser än den enskilda industrin. Beträffande anställningsvillkoren för tjänstemannapersonal är verkstadsrörelsen bunden av det statliga avlöningssystemet, vilket försvårar en anpassning av lönerna till marknadsläget och därigenom också försvå rar en konkurrens på lika villkor med den enskilda industrin om kvalifi cerad teknisk och administrativ personal. Rekryteringsproblemet blir vid en utbyggnad av här ifrågavarande slag särskilt besvärande, då huvuddelen av de ledande befattningarna vid de nya verkstäderna måste besättas med nyanställd personal.
Med hänsyn till angivna förhållanden framstår det från synpunkten alt telestyrelsen med framgång skall kunna etablera och driva nya televerk städer som angeläget, att en annan företagsform än affärsverksformen till- lämpas. Styrelsen erinrar i sammanhanget om de under senare år pågående övervägandena att för de statliga affärsverken skapa en ny företagsform (»tredje företagsformen») innebärande att verken lösgörs från statsförvalt ningen i övrigt och får ställning av fristående rättssubjekt med vidsträckt
8
rörelsefrihet i fråga om personal- och lönepolitik, investeringar etc. Då in
förandet av en ny sådan företagsform för verket i dess helhet icke kan
avvaktas, måste i detta sammanhang en annan lösning sökas. En lämplig
sådan kunde vara att omskapa televerkets hela verkstadsrörelse till aktie
bolag. Därigenom skulle man komma ifrån de för rörelsen hämmande
verkningarna av affärsverksformen. Erfarenheterna på andra håll har
emellertid visat, att ombildningen av statliga företag till aktiebolag medför
så betydande svårigheter icke minst i personalpolitiskt hänseende, att tele
styrelsen icke f. n. anser sig böra förorda, att den redan existerande delen av
televerkets verkstadsrörelse görs till aktiebolag. Däremot bör de nya verk
städerna drivas i aktiebolagsform. Därigenom skulle erforderlig rörelsefri
het i investerings- och personalhänseende erhållas. Ett sådant bolag bör vara
helt statligt och stå under televerkets förvaltning. Förslag till bolagsordning
torde få utarbetas, sedan statsmakterna fattat beslut i sakfrågan.
Då styrelsen utifrån sitt ställningstagande till företagsformen för de nya
verkstäderna haft att överväga sättet för kapitalanskaffningen har den
stannat för att föreslå följande. Av det erforderliga kapitalet om 44,3 milj.
kr. borträknas först ett belopp om 2,4 milj. kr. motsvarande de uppskatta
de genomsnittliga leverantörskrediterna. För att täcka kvarstående kapi
talbehov — avrundat 42 milj. kr. — tillskjuts 18 milj. kr. i form av eget
kapital. Det bör ske sålunda, att aktier till ett sammanlagt nominellt vär
de av 15 milj. kr. tecknas till en kurs av 120 %. Det i förhållande till
aktiernas nominella värde överskjutande beloppet eller 3 milj. kr. förut
sätts därvid tillfört bolagets reservfond. Kapitalbehovet i övrigt eller 24
milj. kr. bör tillgodoses genom lån. Härvidlag föreslår styrelsen, att genom
fullmäktige i riksgäldskontoret statlig garanti utställs för det erforderliga
lånebeloppet. Med hänsyn till oförutsedda medelsbehov bör garantiramen
lämpligen bestämmas till ett högre belopp än 24 milj. kr., förslagsvis 30
milj. kr.
Telestyrelsen erinrar slutligen om sin i skrivelse den 31 augusti 1964
framlagda plan om viss ytterligare utvidgning av televerkstaden i Nynäs
hamn för en sammanlagd kostnad av ca 3 milj. kr. Prövningen av denna
fråga har uppskjutits i avvaktan på resultatet av de nu redovisade över
vägandena om en utbyggnad av verkstadsrörelsen. Angivna utvidgning är
avsedd att ske genom att den verkstadsbyggnad för snickeri- och plaslar-
heten m. m., som är under uppförande i Nynäshamn, påbyggs med två
våningsplan. Därigenom erhålls utrymmen för förmontering m. m. av större
abonnentväxlar samt för experimenttillverkning av vissa elektroniska pro
dukter. Telestyrelsen förutsätter, att denna angelägna utvidgning får kom
ma till utförande samtidigt med de nya anläggningarna i Kristinehamn
och Skellefteå.
Kurigl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965
Knngl. Maj:ts proposition nr Ull år W(>5
9
De par tementscliefen
Sedan mer än sjuttio år bedriver televerket industriell verksamhet på det teletekniska området. Produktionsprograinmet innefattar olika slags sta tions-, abonnent- och linjemateriel, och tillverkningen därav har successivt ökat i takt med den fortlöpande utbyggnaden av landets telekommunikatio ner. I dagens läge utgör televerkets verkstadsrörelse en betydande industri med ca 3 300 anställda och med verkstäder i Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall och Göteborg. Värdet av dess årliga leveranser belöper sig till när mare 150 milj. kr., varav den helt övervägande delen avser leveranser till televerket. I fråga om de materielslag, som sålunda tillverkas inom verk- stadsrörelsen, har denna under treårsperioden 1961—1963 svarat för i genomsnitt ca 57 % av televerkets inköp och den enskilda industrin för återstoden. Såsom framgår av det föregående utgör dock verkets inköp av ifrågavarande materielslag endast ungefär hälften av dess totala in köp av teleteknisk materiel. Om verkstadsrörelsens leveranser sätts i rela tion till dessa, begränsar sig rörelsens andel under angivna treårsperiod till i genomsnitt ca 29 %.
Allmänt kan konstateras att det varit av betydande värde för televerket att ha tillgång till en egen verkstadsrörelse. Denna, som haft att konkurrera på i princip lika villkor med den enskilda industrin, har sålunda genom sin omfattning och sin förmåga att hävda sig i pris- och kvalitetshänseende kun nat utöva ett inflytande på marknaden, vilket inneburit avsevärda fördelar för televerket i dess inköpsverksamhet. Framhållas bör även betydelsen av det samarbete, som inom televerket kunnat åvägabringas mellan verkstads- rörelsen och de enheter inom verket, vilka svarar för den tekniska utveck lingsverksamheten och för driftfunktionen. Sålunda har genom verkstadsrö- relsen resultaten av utvecklings- och projekteringsarbetet inom telestyrel sens tekniska byrå ävensom erfarenheterna inom driftorganisationen av de teletekniska installationerna ute på fältet kunnat industriellt tillgodogöras i nya och förbättrade konstruktioner.
Den kraftiga utbyggnad av landets telekommunikationer, som ägt rum un der de senaste 10 till 15 åren, har för televerket medfört successivt ökade an- skaffningsbehov i fråga om olika slags teleteknisk stations- och apparatma- teriel. Trots att såväl verkstadsrörelsen som den enskilda industrin under samma tid kraftigt ökat sin produktionskapacitet, har verket haft svårighe ter att få sina materielbehov tillgodosedda. Förhållandena bär inneburit dels att verkstadsrörelsen tidvis haft en i förhållande till dess kapacitet alltför hög beläggning, dels att i viss utsträckning beställningar fått läggas ut på den enskilda industrin, vilka betingat icke oväsentligt högre priser. Det är mot denna bakgrund, som en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse ak tualiserats. Därvid har givetvis intresset i första hand varit inriktat på att
10
tillskapa en produktionskapacitet, som möjliggör ett tillgodoseende på till
fredsställande villkor av de materielbehov, som man för de närmaste åren
har att räkna med. Det måste emellertid vara ett lika stort intresse att ge ut-
bvggnaden en sådan utformning, att förutsättningar skapas för en meia
långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktionsvolym.
Av företagsekonomiska och produktionstekniska skäl har det inte ansetts
lämpligt att genomföra en fortsatt utbyggnad i anslutning till någon av de
befintliga verkstäderna. Bl. a. med hänsyn härtill har det tett sig naturligt
att låta lokaliseringspolitiska överväganden spela in vid bedömningen av
frågan om den lämpliga förläggningen av den tillkommande produktionen.
Detta har kommit till uttryck i det förenämnda av Kungl. Maj :t meddelade
uppdraget till telestyrelsen att utarbeta planer för utbyggnaden utifrån
förutsättningen, att nya verkstadsanläggningar tillskapas i Kristinehamn
och Skellefteå.
Telestyrelsen har numera redovisat resultatet av sina överväganden. Des
sa utmynnar i förslag, att verkstadsrörelsen byggs ut med sikte på ett ökat
årligt produktionsvärde av ca 20 milj. kr. Utbyggnaden bör enligt styrelsen
komma till stånd genom att en eller två nya verkstadsenheter tillskapas för
en arbetsstyrka om sammanlagt 400 man. Verkstadsanläggningarna förut
sätts dock dimensionerade för en arbetsstyrka om 500 man, och möjligheter
bör finnas för en fortsatt utbyggnad i framtiden. Styrelsen framhåller, att
det för den nu aktuella utökningen av produktionskapaciteten är ekono
miskt mest fördelaktigt att anlägga endast en större verkstad med för
läggning till Kristinehamn men att det i ett mera långsiktigt perspektiv
finns skäl som talar för att utökningen fördelas på två mindre verkstädei i
Kristinehamn resp. Skellefteå. I detta senare fall förutsätts vardera verk-
stadsanläggningen sysselsätta 200 man men vara dimensionerad för 250
man. Alternativet med två anläggningar på angivna båda platser beräknas
bl. a. på grund av högre fraktkostnader och av dyrortsskillnader betingade
högre löner medföra en årlig merkostnad om drygt en miljon kr. i for
hållande till alternativet med endast en större anläggning i Kristinehamn.
I övrigt redovisar styrelsen i sammanhanget sina närmare överväganden
i fråga om den lämpliga inriktningen av produktionen i anslutning till de
nya verkstadsenheterna.
För egen del vill jag i sammanhanget erinra om de ökade resurser, som
statsmakterna under de senaste åren ställt till televerkets förfogande för att
göra det möjligt för verket att komma till rätta med ko- och belastningspro-
blemen på teleområdet. Det är givetvis angeläget, att televerkets insatser
härvidlag icke försvåras genom att den för utbyggnaden av telekommunika
tionerna erforderliga materielen icke kan anskaffas i tillräcklig utsträck
ning eller på tillfredsställande villkor. De problem som televerket härvidlag
mött under senare år motiverar att en utökning av verkstadsrörelsens pro
duktionskapacitet nu snarast kommer till stånd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år W65
11
I fråga om dimensioneringen av den tillkommande verkstadskapaciteten kan jag i huvudsak biträda vad styrelsen föreslagit. De nya anläggningarna torde sålunda i den nu aktuella utbyggnadsetappen böra ges en dimensione ring, som medger en arbetsstyrka om totalt ca 500 man. Styrelsen har för sin del tänkt sig att i första hand utnyttja denna verkstadskapacitet för en produktionsökning motsvarande ett arbetskraftsbehov av 400 man. Själv har jag som resultat av mina gjorda överväganden av frågan om utbyggnaden och de produktionsförhållanden och materielbehov som betingar denna fun nit anledning ifrågasätta, om icke televerket mera omgående bör inrikta sig på en produktion, som innebär ett fullare utnyttjande av den tänkta kapa citeten.
Vid bedömningen av frågan om utbyggnaden bör komma till stånd genom anläggning av endast en större verkstadsenhet eller genom anläggning av två mindre enheter på angivna orter har jag funnit avgörande skäl tala för det senare alternativet. Jag har härvidlag utöver lokaliseringspolitiska övervä ganden även beaktat det bättre utgångsläge, som ifrågavarande alternativ innebär för en mera långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktions kapacitet. I takt med att en sådan expansion kommer till stånd bortfaller de kostnadsmässiga olägenheter, som sammanhänger med att produktionen vid de båda verkstäderna i ett inledningsskede icke har en företagsekonomiskt sett optimal omfattning.
Med hänsyn till anförda förhållanden föreslår jag, att verkstadsrörelsen utbyggs genom anläggning av två nya verkstäder, varav en i Skellefteå och en i Kristinehamn.
Enligt telestyrelsen erfordras en tid av tre år för projektering och upp förande av anläggningarna, därvid förutsatts ett tidsintervall om ett år mellan påbörjandet av de båda projekten. I anslutning härtill vill jag framhålla angelägenheten av att båda projekten igångsätts genast och med sikte på ett samtidigt färdigställande. Om detta icke visar sig möj ligt, torde från lokaliserings- och sysselsättningspolitisk synpunkt övervä gande skäl tala för att verkstaden i Skellefteå påbörjas först. I sådant fall förutsätter jag att verkstaden i Kristinehamn därefter påbörjas så snart möjlighet därtill föreligger.
I likhet med telestyrelsen anser jag, att de båda verkstäderna bör drivas i form av ett aktiebolag. Därigenom skapas den större rörelsefrihet i olika hänseenden, som är av betydelse inte minst med tanke på behovet av en snabb och effektiv uppbyggnad av verksamheten. Bolaget bör vara statsägt och ha karaktären av dotterföretag till televerket.
Jag anser mig kunna biträda telestyrelsens bedömning av bolagets kapi talbehov, vilket angivits till 44,3 milj. kr. Beträffande sättet för tillgodoseen de av detta har jag — med viss avvikelse från styrelsens förslag — ansett mig böra förorda följande. I första hand utgår jag från att industrifastig heterna med ett uppskattat värde av ca 12 milj. kr. skall med avseende
Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965
12
På byggnadsfinansieringen bilda underlag för sedvanlig belåning. Ett be
lopp av 15 milj. kr. bör ställas till förfogande i form av eget kapital.
Detta bör tillföras bolaget genom att aktier till ett nominellt värde av
tillsammans 10 milj. kr. tecknas till en kurs av 150 %. Det i förhållande
till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet eller 5 milj. kr. för
utsätts därvid tillfört bolagets reservfond. För tillgodoseende av bolagets
kapitalbehov bör vidare riksdagens bemyndigande inhämtas att ikläda sta
ten garantier för lån åt aktiebolaget intill ett belopp av 20 milj. kr. Jag ut
går slutligen från — med ledning av bl. a. erfarenheterna från den nuvaran
de verkstadsrörelsen och den beräknade faktureringsvolymen — att bolaget
efter igångsättning av driften skall disponera medel i form av förskott och
leverantörskrediter om uppskattningsvis ca 10 milj. kr.
Slutligen bör i detta sammanhang ställning tas till den i 1965 års stats-
verksproposition anmälda frågan om en utvidgning av vissa verkstadsloka
ler i Nynäshamn, vilken fråga uppskjutits i avvaktan på de nu framlagda
planerna om en utbyggnad av verkstadsrörelsen. Jag tillstyrker, att angivna
utvidgning kommer till stånd och beräknar i likhet med telestyrelsen total
kostnaden för projektet till ca 3 milj. kr., varav ca 1,5 milj. kr. kan antas
belöpa på budgetåret 1965/66.
De medel som erfordras för aktieteckning i det förenämnda nya bolaget
ävensom de medel som erfordras för den angivna utvidgningen av verkstads
lokalerna i Nynäshamn torde få täckas från det för budgetåret 1965/66 an
visade investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. Det synes mig icke er
forderligt att i anledning härav hos riksdagen begära någon ökning av detta
anslag. Däremot torde den för televerket nämnda budgetår beräknade inves
teringsramen böra vidgas med de angivna beloppen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) medge att en utbyggnad sker av televerkets verkstads-
rörelse i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;
b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av högst 20 000 000 kr. för
krediter till ett av televerket bildat aktiebolag för tillverk
ning av teleteknisk materiel.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det
ta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Anders Ferm
Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965
MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650268