Prop. 1965:116

('angående utbgggnad av televerkets verkstadsrörelse',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965

1

Nr 116

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utbgggnad av

televerkets verkstadsrörelse; given Stockholms slott den 2 april 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till en utbyggnad av televerkets verk­ stadsrörelse genom anläggning av två nya verkstäder i Skellefteå och Kristi­ nehamn dimensionerade vardera för en personal om 250 man. Utbyggnaden, som motiveras av televerkets behov av vissa slag av teleteknisk materiel, av­ ser ett årligt produktionsvärde av ca 20 milj. kr. De båda nya verkstäderna föreslås drivna i form av ett statsägt aktiebolag under televerket. För att täc­ ka medelsbehovet för utbyggnaden erfordras 15 milj. kr. för aktieteckning i bolaget, vilket belopp förutsätts belasta investeringsanslaget Teleanläggning- ar m. in. Därjämte hemställs om riksdagens bemyndigande att ikläda sta­ ten garanti intill ett belopp av högst 20 milj. kr. för krediter till bolaget. — Slutligen föreslås en utvidgning av vissa verkstadslokaler i Nynäshamn.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 116

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1965

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 2 april 1965.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

statsråden

Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

— efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om

utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse samt anför.

Genom beslut den 9 september 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt telestyrelsen

att i anslutning till en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse utarbeta

planer för en sådan från förutsättningen att nya verkstadsanläggningar till­

skapades i Kristinehamn och Skellefteå samt att för Kungl. Maj :t snarast

framlägga resultatet av därvid gjorda överväganden med närmare redovis­

ning av de organisatoriska, ekonomiska och tekniska betingelserna för den

angivna lokaliseringen.

I skrivelse den 9 mars 1965 har telestyrelsen i anslutning till det sålunda

givna uppdraget framlagt planer för utbyggnaden av televerkets verkstads­

rörelse.

Jag avser nu att efter en översiktlig redogörelse för televerkets verkstads­

rörelse redovisa den närmare innebörden av de framlagda planerna.

Televerkets verkstadsrörelse — dess organisation, omfattning och inriktning

Verkstadsrörelsen har sitt ursprung i den verkstad för tillverkning och

reparation av telemateriel, som i början av 1890-talet anlades i Stockholm

och som sedermera flyttades till Nynäshamn. Tillverkningen av olika slags

teleteknisk materiel i verkets regi fick efter hand en successivt ökad om­

fattning, och nya verkstäder tillkom. F. n. bedrivs produktion vid tre

verkstäder belägna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall. Härjämte in­

nefattar verkstadsrörelsen en verkstad för reparation av telefonapparater

m. m. i Göteborg. Såsom huvudkontor för rörelsen fungerar telestyrelsens

verkstadsbyrå, vilken har sina lokaler i anslutning till verkstaden i Nynäs­

hamn. Byrån står under ledning av en verkstadsdirektör och är organise­

rad på sex avdelningar, vilka handhar olika för verksamheten gemensam­

ma funktioner.

Antalet anställda var den 1 juli 1964 3 275, varav ca 700 tjänstemän. Av de

3

anställda var 300 knutna till verkstadsbyrån, 1 150 till verkstaden i Nynäs­ hamn, 900 till verkstaden i Vänersborg, 850 till verkstaden i Sundsvall och 75 till verkstaden i Göteborg. Utöver den fast anställda personalen fanns 350 s. k. hemarbetare, varav 200 i Nynäshamn och 150 i Vänersborg.

Verkstadsrörelsens produktionsprogram är i huvudsak inriktat på tele­ fon- och telegrafstationsutrustningar, abonnentväxlar, telefonapparater med tillbehör samt viss överdragsstations- och linjemateriel. I fråga om arbets­ fördelningen mellan de tre produktionsenheterna gäller i stort sett, att verkstaden i Nynäshamn tillverkar stativ för automatiska telefonstationer, koordinatväljare och vissa specialutrustningar. Verkstaden i .Sundsvall till­ verkar stativ för automatiska telefonstationer, telefonapparater och trans­ formatorer, medan verkstaden i Vänersborg tillverkar reläer, reläsatser och samtalsmätare m. in.

Värdet på verkstadsrörelsens leveranser av teleteknisk materiel har suc­ cessivt stigit och uppgick för budgetåret 1963/64 till ca 146 milj. kr. Den helt övervägande delen av materielen har levererats till televerket. I fråga om hetingelserna för dessa leveranser gäller att verkstadsrörelsen har att kon­ kurrera på i princip lika villkor med den enskilda industrin, som förutom till televerket även levererar samma eller liknande materielslag till andra kö­ pare. Verkstadsrörelsens marknad bestäms sålunda av televerkets efterfrå­ gan på den i rörelsens produktionsprogram ingående materielen samt av utbudet inom angivna produktionsområde från verkstadsrörelsen och kon­ kurrerande enskilda företag.

1 fråga om sådana materielslag, som tillverkas av televerkets verkstads- rörelse, har denna under treårsperioden 1961-—1963 i genomsnitt svarat för ca 57 % av televerkets inköp. För år 1964 utgör andelen ca 55 %, vilket i absoluta tal innebär inköp till ett värde av 126 milj. kr. Verkets sam­ manlagda inköp av sådan materiel för år 1964 belöper sig till 228 milj. kr., varav således 102 milj. kr. hänför sig till enskilda leverantörer. Det kan konstateras, att televerkets inköp av ifrågavarande materielslag en­ dast utgör ungefär hälften av verkets totala inköp av teleteknisk materiel. Om inköpen från verkstadsrörelsen sätts i relation till dessa, blir rörelsens andel betydligt mindre. För treårsperioden 1961—1963 utgör den vid eu sådan jämförelse i genomsnitt ca 29 %.

Om televerkets verkstadsrörelse gäller allmänt, att dess successiva upp­ byggnad och dimensionering skett utifrån företagsekonomiska övervägan­ den och med sikte på sådana kapacitetsförhållanden mellan verkstadsrö­ relsen och den enskilda industrin, att televerkets anskaffningar av teletek­ nisk stationsutrustning och apparat materiel kan ske på så gynnsamma vill­ kor som möjligt. Med den omfattning som rörelsen fått och med den kon­ kurrenskraft den visat torde också ett inflytande ha åstadkommits på marknaden, som i televerkets inköpsverksamhet inneburit betydande för­ delar i pris- och kvalitetsliänseende.

Inom ramen för televerkets verksamhet har verkstadsrörelsen på etl lor-

Kungl. Maj. ts proposition nr Hd år l!)(iö

4

delaktigt sätt kunnat infogas i ett samspel med de enheter, som svarar för

det tekniska utvecklingsarbetet och driftfunktionen. Sålunda har resulta­

ten av det forsknings-, utvecklings-, konstruktions- och projekteringsarbete,

som bedrivs inom telestyrelsens tekniska byrå, med verkstadsrörelsens

hjälp kunnat överföras i konstruktioner, som lämpar sig för industriell

massproduktion. Från televerkets driftavdelning har drifterfarenheter kun­

nat inhämtas rörande den materiel, som verkstadsrörelsen levererar.

Med den kombinerade drift-, utvecklings- och produktionserfarenhet, som

televerket besitter, har ett konstruktivt samarbete kunnat bedrivas även med

den berörda enskilda industrin, vilket samarbete inneburit betydande ömse­

sidiga fördelar. Med Telefon AB L. M. Ericsson — den störste enskilde

leverantören av teleteknisk materiel till televerket — har sålunda gemen­

samma insatser gjorts vid utvecklingen av flera automatiska telefonsystem.

Ett betydelsefullt samarbete pågår sedan flera år på det elektroniska kopp-

lingsområdet. Även på telefonapparatområdet har utvecklingsarbetet bedri­

vits i nära samverkan.

I sin inköpsverksamhet har televerket under de senaste 10—15 åren

haft svårigheter att få sina materielbehov tillgodosedda och detta trots att

såväl den egna verkstadsrörelsen som den enskilda industrin under ifråga­

varande tidsperiod kraftigt ökat sin produktionskapacitet. På senare tid har

svårigheter i särskild grad gjort sig gällande i fråga om abonnentväxlar.

Förhållandena har inneburit dels att verkstadsrörelsen tidvis haft en i för­

hållande till dess kapacitet alltför hög beläggning, dels att i viss utsträckning

beställningar fått läggas ut på den enskilda industrin, vilka varit prismäs­

sigt ofördelaktiga. Mot denna bakgrund har övervägts en utbyggnad av

verkstadsrörelsen, som i första hand avser att i fråga om de f. n. aktuella

inköpsvolymerna underlätta ett tillgodoseende av televerkets materielbehov

på tillfredsställande villkor men som även avser att skapa ett utgångsläge

för verkstadsrörelsen, som möjliggör för denna att taga del i de ökade in-

köpsvolymer, vilka man på sikt har att räkna med för televerket.

Kungl. Maj. ts proposition nr 116 år 1065

Av telestyrelsen framlagda planer avseende en utbyggnad av televerkets

verkstadsrörelse

I den skrivelse varmed telestyrelsen redovisat sina överväganden i fråga

om en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse framhålls, att styrelsen

vid sin bedömning av frågan om verkstadsrörelsens lämpliga omfattning

funnit en utbyggnad vara ekonomiskt fördelaktig för televerket. Utöver nu

pågående utvidgningar av televerkstäderna i Nynäshamn och Sundsvall samt

den av styrelsen i petitaskrivelsen för budgetåret 1965/66 föreslagna ytter­

ligare utvidgningen av verkstaden i Nynäshamn bör sålunda en utbyggnad

ske med sikte på en ökning av det årliga produktionsvärdet med 20 milj.

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1065

o

kr. Därmed skulle personalbehovet växa med 400 man eller från f. n. ca 3 300 till ca 3 700.

Enligt telestyrelsen bör en sådan utbyggnad av verkstadsrörelsen icke ske i anslutning till någon av de befintliga verkstadsanläggningarna. I stället bör den komma till stånd genom att eu eller två nya verkstadsenheter till­ skapas för en total arbetsstyrka om 400 man, dock med möjlighet till fort­ satt utbyggnad i framtiden. Det framstår därvid för den nu aktuella ut­ ökningen av verkstadskapaciteten såsom ekonomiskt mest fördelaktigt att anlägga endast en ny verkstad. Av de i Kungl. Maj :ts förenämnda beslut angivna båda orterna Kristinehamn och Skellefteå är i så fall Kristinehamn den lämpligaste förläggningsorten.

Det konstateras att vid jämförelse mellan de tänkbara alternativen — en verkstad för 400 anställda i Kristinehamn (alt. 1), en verkstad för 400 anställda i Skellefteå (alt. 2) samt två verkstäder för vardera 200 an­ ställda i Kristinehamn och Skellefteå (alt. 3) — den årliga merkostnaden för alternativ 2 i förhållande till alternativ 1 beräknas bli ca 700 000 kr., vilket närmast sammanhänger med högre fraktkostnader och av dyrorts- skillnader betingade högre löner. Den årliga merkostnaden för alternativ 3 beräknas till 1,2 milj. kr. i förhållande till alternativ 1 och således till 500 000 kr. jämfört med alternativ 2. Tillkommande merkostnad för alter­ nativ 3 sammanhänger med sådana faktorer som att anläggandet av två verkstadsenheter bedömts föranleda ett med två milj. kr. ökat kapitalbehov innebärande ökade räntekostnader, vidare att under samma förutsättning viss del av maskinparken torde få dubbleras innebärande höjda avskriv­ ningar samt att viss dubblering av tjänstemannapersonal blir erforderlig etc.

Telestyrelsen framhåller emellertid, att även om alternativet med två nya verkstäder ter sig ekonomiskt mindre fördelaktigt för den nu tänkta kapa­ citetsökningen än alternativen med en enda verkstad det icke bör bortses från att alternativet med två verkstäder i en framtid kan innebära förde­ lar genom att det skapar ett gynnsammare utgångsläge för en eventuell fortsatt utbyggnad av verkstadsrörelsen.

I anslutning till de lämnade direktiven har styrelsen behandlat frågan om en utbyggnad av verkstadsrörelsen utifrån förutsättningen att två mjn televerkstäder skall uppföras, den ena i Kristinehamn och den andra i

Skellefteå. Om de båda orterna framhålls allmänt, att de har en sådan sam- hällskaraktär att de i och för sig är lämpliga från lokaliseringssynpunkt.

Sålunda bedöms möjligheterna att där rekrytera arbetskraft, ordna bo­ städer åt de anställda och anskaffa lämplig tomtmark såsom goda.

En utökning av verkstadsrörelsens produktionskapacitet i angiven ut­ sträckning föreslås ske på sådant sätt att tillverkningen av vissa materielslag överförs från de nuvarande verkstäderna till de båda nya produktionsen­ heterna. Vid de befintliga verkstäderna kommer därvid i motsvarande män

6

Kungl. Mnj. ts proposition nr 116 år 1965

eu utökning av de kvarvarande tillverkningarna att ske. I första hand an­

ses produktionen av telefonapparater böra överföras till en av de nya verk­

städerna. Ifrågavarande produktion bär en enhetlig och stabil karaktär

och är av lämplig storleksordning. Den är vidare artskild från övriga till­

verkningar. Vid bedömningen av frågan vilken av de båda verkstäderna

som bör ifrågakomma för angivna produktion bör enligt styrelsen beaktas,

att priskonkurrensen på telefonapparatområdet är hård, vidare att appara­

terna har ett förhållandevis lågt värde per volymenhet, vilket innebär att

fraktkostnaderna spelar en icke oväsentlig roll för prissättningen. Det är

därför önskvärt, att apparattillverkningen får ett så centralt läge som möj­

ligt inom inköps- och avsättningsområdet, som har sin tyngdpunkt i södra

och mellersta Sverige. Med hänsyn härtill anses ifrågavarande tillverkning

böra ske vid verkstaden i Kristinehamn. — Till verkstaden i Skellefteå bör

förläggas tillverkning av sådana materielslag, som har ett högt värde per

volymenhet. De högre fraktkostnaderna får därigenom mindre betydeise.

Lämpliga tillverkningsobjekt från denna synpunkt är små och medelstora

produkter av typen jacklister, samtalsmätare etc., vilka produkter sedan

länge är väl inarbetade på marknaden och som i tillverkningshänseende

också utan större svårighet kan föras över från nuvarande verkstäder.

Telestyrelsen har i skrivelsen lämnat en redogörelse för sina övervä­

ganden i fråga om utformningen av de båda nya verkstäderna, därvid grun­

derna för bedömning av markbehov och markdisposition, verkstads- och

iörrådslokalers dimensionering etc. närmare redovisas. I fråga om verk­

stadslokalerna gäller i sammanhanget att dessa för att medge viss mindre

expansion utan att ytterligare utbyggnadsarbeten skall bli erforderliga di­

mensioneras för en personalstyrka om vardera 250 man. — Tids programmet

för genomförandet av utbyggnaden bedömer styrelsen så att det för utar­

betande av fullständiga entreprenadhandlingar för de båda verkstäderna

ävensom för upphandlingen krävs ca ett år från den tidpunkt, då beslut om

utbyggnaden fattas. Själva byggnadstiden kan för vardera verkstaden lika­

ledes antas bli ca ett år. Med hänsyn till bl. a. de begränsade personalre­

surserna inom verkstadsrörelsens stabsorgan anses det möta svårigheter

att genomföra de båda industribyggena samtidigt. I stället bör anläggningar­

na uppföras en i taget, därvid tidsintervallet mellan påbörjandet av resp.

byggnadsföretag torde böra vara minst ett år. Då det är mest angeläget

att få i gång den verkstad, där tillverkning av telefonapparater skall äga

rum, föreslås att man först påbörjar uppförandet av anläggningen i Kris­

tinehamn.

Kapitalbehovet för de nya verkstäderna beräknar telestyrelsen till sam­

manlagt 44,3 milj. kr. i 1964 års prisnivå, vilket belopp fördelar sig på

olika ändamål enligt följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1965

7

Milj. kr.

Tomtmark................................................................................................................... 0,8 Byggnader............................................................................................................... 12,0 Maskiner, verktyg och inventarier .................................................................. 9,0 Förråd, pågående arbeten och lager ........................................................... 14,8 Fordringar ................................................................................................................. 4,5 Kassa............................................................................................................................ 3,2

Summa kapitalbehov 44,3

I fråga om de upptagna posterna gäller att byggnadskostnaderna bedömts med ledning av erfarenheterna från de på senare tid genomförda utbygg­ naderna inom verkstadsrörelsen samt att medelsbehovet i övrigt för olika anläggnings- och rörelsetillgångar uppskattats med hänsyn tagen till vad som i motsvarande fall gäller inom ramen för den nuvarande verksamheten.

Enligt telestyrelsen blir det nödvändigt att taga i anspråk ifrågavarande kapital successivt under den tid verkstäderna uppförs och till dess pro­ duktionen kommer i gång. På vad sätt kapitalanskaffningen därvid skall ske blir beroende av i vilken företagsform de nya verkstäderna avses bli drivna.

Telestyrelsen framhåller i sammanhanget, hur den för televerket gäl­ lande affärsverksformen begränsar verkstadsrörelsens rörelsefrihet i bl. a. investerings- och personalfrågor. I investeringshänseende är verkstadsrö­ relsen sålunda hänvisad till ett prövningsförfarande, som innebär att man även för relativt små utbyggnader av verkstäderna måste räkna med lång tid för administrativ behandling av investerings- och byggnadsprogram. Verk­ stadsrörelsen arbetar härvidlag under sämre betingelser än den enskilda industrin. Beträffande anställningsvillkoren för tjänstemannapersonal är verkstadsrörelsen bunden av det statliga avlöningssystemet, vilket försvårar en anpassning av lönerna till marknadsläget och därigenom också försvå­ rar en konkurrens på lika villkor med den enskilda industrin om kvalifi­ cerad teknisk och administrativ personal. Rekryteringsproblemet blir vid en utbyggnad av här ifrågavarande slag särskilt besvärande, då huvuddelen av de ledande befattningarna vid de nya verkstäderna måste besättas med nyanställd personal.

Med hänsyn till angivna förhållanden framstår det från synpunkten alt telestyrelsen med framgång skall kunna etablera och driva nya televerk­ städer som angeläget, att en annan företagsform än affärsverksformen till- lämpas. Styrelsen erinrar i sammanhanget om de under senare år pågående övervägandena att för de statliga affärsverken skapa en ny företagsform (»tredje företagsformen») innebärande att verken lösgörs från statsförvalt­ ningen i övrigt och får ställning av fristående rättssubjekt med vidsträckt

8

rörelsefrihet i fråga om personal- och lönepolitik, investeringar etc. Då in­

förandet av en ny sådan företagsform för verket i dess helhet icke kan

avvaktas, måste i detta sammanhang en annan lösning sökas. En lämplig

sådan kunde vara att omskapa televerkets hela verkstadsrörelse till aktie­

bolag. Därigenom skulle man komma ifrån de för rörelsen hämmande

verkningarna av affärsverksformen. Erfarenheterna på andra håll har

emellertid visat, att ombildningen av statliga företag till aktiebolag medför

så betydande svårigheter icke minst i personalpolitiskt hänseende, att tele­

styrelsen icke f. n. anser sig böra förorda, att den redan existerande delen av

televerkets verkstadsrörelse görs till aktiebolag. Däremot bör de nya verk­

städerna drivas i aktiebolagsform. Därigenom skulle erforderlig rörelsefri­

het i investerings- och personalhänseende erhållas. Ett sådant bolag bör vara

helt statligt och stå under televerkets förvaltning. Förslag till bolagsordning

torde få utarbetas, sedan statsmakterna fattat beslut i sakfrågan.

Då styrelsen utifrån sitt ställningstagande till företagsformen för de nya

verkstäderna haft att överväga sättet för kapitalanskaffningen har den

stannat för att föreslå följande. Av det erforderliga kapitalet om 44,3 milj.

kr. borträknas först ett belopp om 2,4 milj. kr. motsvarande de uppskatta­

de genomsnittliga leverantörskrediterna. För att täcka kvarstående kapi­

talbehov — avrundat 42 milj. kr. — tillskjuts 18 milj. kr. i form av eget

kapital. Det bör ske sålunda, att aktier till ett sammanlagt nominellt vär­

de av 15 milj. kr. tecknas till en kurs av 120 %. Det i förhållande till

aktiernas nominella värde överskjutande beloppet eller 3 milj. kr. förut­

sätts därvid tillfört bolagets reservfond. Kapitalbehovet i övrigt eller 24

milj. kr. bör tillgodoses genom lån. Härvidlag föreslår styrelsen, att genom

fullmäktige i riksgäldskontoret statlig garanti utställs för det erforderliga

lånebeloppet. Med hänsyn till oförutsedda medelsbehov bör garantiramen

lämpligen bestämmas till ett högre belopp än 24 milj. kr., förslagsvis 30

milj. kr.

Telestyrelsen erinrar slutligen om sin i skrivelse den 31 augusti 1964

framlagda plan om viss ytterligare utvidgning av televerkstaden i Nynäs­

hamn för en sammanlagd kostnad av ca 3 milj. kr. Prövningen av denna

fråga har uppskjutits i avvaktan på resultatet av de nu redovisade över­

vägandena om en utbyggnad av verkstadsrörelsen. Angivna utvidgning är

avsedd att ske genom att den verkstadsbyggnad för snickeri- och plaslar-

heten m. m., som är under uppförande i Nynäshamn, påbyggs med två

våningsplan. Därigenom erhålls utrymmen för förmontering m. m. av större

abonnentväxlar samt för experimenttillverkning av vissa elektroniska pro­

dukter. Telestyrelsen förutsätter, att denna angelägna utvidgning får kom­

ma till utförande samtidigt med de nya anläggningarna i Kristinehamn

och Skellefteå.

Kurigl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965

Knngl. Maj:ts proposition nr Ull år W(>5

9

De par tementscliefen

Sedan mer än sjuttio år bedriver televerket industriell verksamhet på det teletekniska området. Produktionsprograinmet innefattar olika slags sta­ tions-, abonnent- och linjemateriel, och tillverkningen därav har successivt ökat i takt med den fortlöpande utbyggnaden av landets telekommunikatio­ ner. I dagens läge utgör televerkets verkstadsrörelse en betydande industri med ca 3 300 anställda och med verkstäder i Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall och Göteborg. Värdet av dess årliga leveranser belöper sig till när­ mare 150 milj. kr., varav den helt övervägande delen avser leveranser till televerket. I fråga om de materielslag, som sålunda tillverkas inom verk- stadsrörelsen, har denna under treårsperioden 1961—1963 svarat för i genomsnitt ca 57 % av televerkets inköp och den enskilda industrin för återstoden. Såsom framgår av det föregående utgör dock verkets inköp av ifrågavarande materielslag endast ungefär hälften av dess totala in­ köp av teleteknisk materiel. Om verkstadsrörelsens leveranser sätts i rela­ tion till dessa, begränsar sig rörelsens andel under angivna treårsperiod till i genomsnitt ca 29 %.

Allmänt kan konstateras att det varit av betydande värde för televerket att ha tillgång till en egen verkstadsrörelse. Denna, som haft att konkurrera på i princip lika villkor med den enskilda industrin, har sålunda genom sin omfattning och sin förmåga att hävda sig i pris- och kvalitetshänseende kun­ nat utöva ett inflytande på marknaden, vilket inneburit avsevärda fördelar för televerket i dess inköpsverksamhet. Framhållas bör även betydelsen av det samarbete, som inom televerket kunnat åvägabringas mellan verkstads- rörelsen och de enheter inom verket, vilka svarar för den tekniska utveck­ lingsverksamheten och för driftfunktionen. Sålunda har genom verkstadsrö- relsen resultaten av utvecklings- och projekteringsarbetet inom telestyrel­ sens tekniska byrå ävensom erfarenheterna inom driftorganisationen av de teletekniska installationerna ute på fältet kunnat industriellt tillgodogöras i nya och förbättrade konstruktioner.

Den kraftiga utbyggnad av landets telekommunikationer, som ägt rum un­ der de senaste 10 till 15 åren, har för televerket medfört successivt ökade an- skaffningsbehov i fråga om olika slags teleteknisk stations- och apparatma- teriel. Trots att såväl verkstadsrörelsen som den enskilda industrin under samma tid kraftigt ökat sin produktionskapacitet, har verket haft svårighe­ ter att få sina materielbehov tillgodosedda. Förhållandena bär inneburit dels att verkstadsrörelsen tidvis haft en i förhållande till dess kapacitet alltför hög beläggning, dels att i viss utsträckning beställningar fått läggas ut på den enskilda industrin, vilka betingat icke oväsentligt högre priser. Det är mot denna bakgrund, som en utbyggnad av televerkets verkstadsrörelse ak­ tualiserats. Därvid har givetvis intresset i första hand varit inriktat på att

10

tillskapa en produktionskapacitet, som möjliggör ett tillgodoseende på till­

fredsställande villkor av de materielbehov, som man för de närmaste åren

har att räkna med. Det måste emellertid vara ett lika stort intresse att ge ut-

bvggnaden en sådan utformning, att förutsättningar skapas för en meia

långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktionsvolym.

Av företagsekonomiska och produktionstekniska skäl har det inte ansetts

lämpligt att genomföra en fortsatt utbyggnad i anslutning till någon av de

befintliga verkstäderna. Bl. a. med hänsyn härtill har det tett sig naturligt

att låta lokaliseringspolitiska överväganden spela in vid bedömningen av

frågan om den lämpliga förläggningen av den tillkommande produktionen.

Detta har kommit till uttryck i det förenämnda av Kungl. Maj :t meddelade

uppdraget till telestyrelsen att utarbeta planer för utbyggnaden utifrån

förutsättningen, att nya verkstadsanläggningar tillskapas i Kristinehamn

och Skellefteå.

Telestyrelsen har numera redovisat resultatet av sina överväganden. Des­

sa utmynnar i förslag, att verkstadsrörelsen byggs ut med sikte på ett ökat

årligt produktionsvärde av ca 20 milj. kr. Utbyggnaden bör enligt styrelsen

komma till stånd genom att en eller två nya verkstadsenheter tillskapas för

en arbetsstyrka om sammanlagt 400 man. Verkstadsanläggningarna förut­

sätts dock dimensionerade för en arbetsstyrka om 500 man, och möjligheter

bör finnas för en fortsatt utbyggnad i framtiden. Styrelsen framhåller, att

det för den nu aktuella utökningen av produktionskapaciteten är ekono­

miskt mest fördelaktigt att anlägga endast en större verkstad med för­

läggning till Kristinehamn men att det i ett mera långsiktigt perspektiv

finns skäl som talar för att utökningen fördelas på två mindre verkstädei i

Kristinehamn resp. Skellefteå. I detta senare fall förutsätts vardera verk-

stadsanläggningen sysselsätta 200 man men vara dimensionerad för 250

man. Alternativet med två anläggningar på angivna båda platser beräknas

bl. a. på grund av högre fraktkostnader och av dyrortsskillnader betingade

högre löner medföra en årlig merkostnad om drygt en miljon kr. i for­

hållande till alternativet med endast en större anläggning i Kristinehamn.

I övrigt redovisar styrelsen i sammanhanget sina närmare överväganden

i fråga om den lämpliga inriktningen av produktionen i anslutning till de

nya verkstadsenheterna.

För egen del vill jag i sammanhanget erinra om de ökade resurser, som

statsmakterna under de senaste åren ställt till televerkets förfogande för att

göra det möjligt för verket att komma till rätta med ko- och belastningspro-

blemen på teleområdet. Det är givetvis angeläget, att televerkets insatser

härvidlag icke försvåras genom att den för utbyggnaden av telekommunika­

tionerna erforderliga materielen icke kan anskaffas i tillräcklig utsträck­

ning eller på tillfredsställande villkor. De problem som televerket härvidlag

mött under senare år motiverar att en utökning av verkstadsrörelsens pro­

duktionskapacitet nu snarast kommer till stånd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år W65

11

I fråga om dimensioneringen av den tillkommande verkstadskapaciteten kan jag i huvudsak biträda vad styrelsen föreslagit. De nya anläggningarna torde sålunda i den nu aktuella utbyggnadsetappen böra ges en dimensione­ ring, som medger en arbetsstyrka om totalt ca 500 man. Styrelsen har för sin del tänkt sig att i första hand utnyttja denna verkstadskapacitet för en produktionsökning motsvarande ett arbetskraftsbehov av 400 man. Själv har jag som resultat av mina gjorda överväganden av frågan om utbyggnaden och de produktionsförhållanden och materielbehov som betingar denna fun­ nit anledning ifrågasätta, om icke televerket mera omgående bör inrikta sig på en produktion, som innebär ett fullare utnyttjande av den tänkta kapa­ citeten.

Vid bedömningen av frågan om utbyggnaden bör komma till stånd genom anläggning av endast en större verkstadsenhet eller genom anläggning av två mindre enheter på angivna orter har jag funnit avgörande skäl tala för det senare alternativet. Jag har härvidlag utöver lokaliseringspolitiska övervä­ ganden även beaktat det bättre utgångsläge, som ifrågavarande alternativ innebär för en mera långsiktig expansion av verkstadsrörelsens produktions­ kapacitet. I takt med att en sådan expansion kommer till stånd bortfaller de kostnadsmässiga olägenheter, som sammanhänger med att produktionen vid de båda verkstäderna i ett inledningsskede icke har en företagsekonomiskt sett optimal omfattning.

Med hänsyn till anförda förhållanden föreslår jag, att verkstadsrörelsen utbyggs genom anläggning av två nya verkstäder, varav en i Skellefteå och en i Kristinehamn.

Enligt telestyrelsen erfordras en tid av tre år för projektering och upp­ förande av anläggningarna, därvid förutsatts ett tidsintervall om ett år mellan påbörjandet av de båda projekten. I anslutning härtill vill jag framhålla angelägenheten av att båda projekten igångsätts genast och med sikte på ett samtidigt färdigställande. Om detta icke visar sig möj­ ligt, torde från lokaliserings- och sysselsättningspolitisk synpunkt övervä­ gande skäl tala för att verkstaden i Skellefteå påbörjas först. I sådant fall förutsätter jag att verkstaden i Kristinehamn därefter påbörjas så snart möjlighet därtill föreligger.

I likhet med telestyrelsen anser jag, att de båda verkstäderna bör drivas i form av ett aktiebolag. Därigenom skapas den större rörelsefrihet i olika hänseenden, som är av betydelse inte minst med tanke på behovet av en snabb och effektiv uppbyggnad av verksamheten. Bolaget bör vara statsägt och ha karaktären av dotterföretag till televerket.

Jag anser mig kunna biträda telestyrelsens bedömning av bolagets kapi­ talbehov, vilket angivits till 44,3 milj. kr. Beträffande sättet för tillgodoseen­ de av detta har jag — med viss avvikelse från styrelsens förslag — ansett mig böra förorda följande. I första hand utgår jag från att industrifastig­ heterna med ett uppskattat värde av ca 12 milj. kr. skall med avseende

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965

12

På byggnadsfinansieringen bilda underlag för sedvanlig belåning. Ett be­

lopp av 15 milj. kr. bör ställas till förfogande i form av eget kapital.

Detta bör tillföras bolaget genom att aktier till ett nominellt värde av

tillsammans 10 milj. kr. tecknas till en kurs av 150 %. Det i förhållande

till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet eller 5 milj. kr. för­

utsätts därvid tillfört bolagets reservfond. För tillgodoseende av bolagets

kapitalbehov bör vidare riksdagens bemyndigande inhämtas att ikläda sta­

ten garantier för lån åt aktiebolaget intill ett belopp av 20 milj. kr. Jag ut­

går slutligen från — med ledning av bl. a. erfarenheterna från den nuvaran­

de verkstadsrörelsen och den beräknade faktureringsvolymen — att bolaget

efter igångsättning av driften skall disponera medel i form av förskott och

leverantörskrediter om uppskattningsvis ca 10 milj. kr.

Slutligen bör i detta sammanhang ställning tas till den i 1965 års stats-

verksproposition anmälda frågan om en utvidgning av vissa verkstadsloka­

ler i Nynäshamn, vilken fråga uppskjutits i avvaktan på de nu framlagda

planerna om en utbyggnad av verkstadsrörelsen. Jag tillstyrker, att angivna

utvidgning kommer till stånd och beräknar i likhet med telestyrelsen total­

kostnaden för projektet till ca 3 milj. kr., varav ca 1,5 milj. kr. kan antas

belöpa på budgetåret 1965/66.

De medel som erfordras för aktieteckning i det förenämnda nya bolaget

ävensom de medel som erfordras för den angivna utvidgningen av verkstads­

lokalerna i Nynäshamn torde få täckas från det för budgetåret 1965/66 an­

visade investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. Det synes mig icke er­

forderligt att i anledning härav hos riksdagen begära någon ökning av detta

anslag. Däremot torde den för televerket nämnda budgetår beräknade inves­

teringsramen böra vidgas med de angivna beloppen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

a) medge att en utbyggnad sker av televerkets verkstads-

rörelse i enlighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp av högst 20 000 000 kr. för

krediter till ett av televerket bildat aktiebolag för tillverk­

ning av teleteknisk materiel.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­

ta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Anders Ferm

Kungl. Maj.ts proposition nr 116 år 1965

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650268