Prop. 1965:30

('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 30 år 1965

1

Nr 30

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370); given Stockholms slott den 5 februari 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för åsättande av taxeringsvärde för taxeringsvärde för året näst före året näst före taxeringsåret. taxeringsåret.

Vad i------------------------------------ använda fastighetsdelen. Har fastighet, —-------------------------------- icke ske. Vad i------------------------------------publikt boställe.

46 §.

3 m o m. Har kvinna med hem- 3 m o m. Har kvinna med hem­ mavarande barn under 16 år haft mavarande barn under 16 år haft inkomst av rörelse, vari hon varit inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, verksam i ej blott ringa omfattning, eller inkomst av eget arbete, må hon eller inkomst av eget arbete, må hon åtnjuta avdrag med 300 kronor jäm- åtnjuta avdrag med 300 kronor jäm­

^te 20 ^{procent av nämnda inkomst, te} 20

procent av nämnda inkomst,

sammanlagt dock högst med

2 000

sammanlagt dock högst med

2 000

kronor. Gift kvinna som icke har kronor. Gift kvinna som icke har hemmavarande barn under 16 år, hemmavarande barn under 16 år, må, därest hon levt tillsammans med må, därest hon levt tillsammans med sin man och haft inkomst som nyss sin man och haft inkomst som nyss sagts, åtnjuta avdrag med 300 kro- sagts, åtnjuta avdrag med 300 kro­ nor. Avdrag med sistnämnda belopp nor. Avdrag med sistnämnda belopp må jämväl åtnjutas av kvinna, som må jämväl åtnjutas av kvinna, som haft inkomst av jordbruksfastighet haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan och utfört arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors värde, därest till minst 300 kronors värde, därest kvinnan antingen varit gift och levt kvinnan varit gift och levt tillsam- tillsammans med sin man eller ock mans med sin man. haft hemmavarande barn under 16 år.

Har man--------------------- — -— — av jordbruksfastighet. Har gift--------------------------------- nämnda belopp. Avdrag enligt-----------------------------------2 000 kronor. Avdrag enligt--------------------------------- sagda kommun.

47

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, be­ räknas garantibelopp till två och en halv procent av fastighetens taxe­ ringsvärde förstnämnda år. Garanti- beloppet upptages inom den kom­ mun, där fastigheten är belägen, så­ som skattepliktig inkomst för fastig­ hetens ägare. Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förord­ nande.

Vad som —---------- —------ --------- — Såsom innehavare--------------------- -Skall avkastning------------ -— -------

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, be­ räknas garantibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde först­ nämnda år. Garantibeloppet upp­ tages inom den kommun, där fas­ tigheten är belägen, såsom skatte­ pliktig inkomst för fastighetens äga­ re. Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fidei­ kommissrätt eller eljest utan veder­ lag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande.

anslagen jord. —------- såsom innehavare.

— -— fastighetens skogsvärde.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Där beträffande-------------------- ------------ ingående skogsvärdet. Garantibelopp beräknas------- ------------------------ - — hänsyn härtill.

Anvisningar

till 47

8

.

Kungl. Ma j. ts proposition nr 30 ar 1965

Till ledning--------------------------------

1. Har rörelseidkare, som använ­ der av honom ägd fastighet i rörel­ sen, gjort sådan omläggning av rä­ kenskapsår att beskattningsåret kommit att omfatta 9 månader, be­ räknas garantibeloppet till 9/12 av det belopp, som motsvarar två och en halv procent av fastighetens taxe­ ringsvärde. Har beskattningsåret kommit att omfatta 15 månader, be­ räknas garantibeloppet till 15/12 av nyss angivet belopp.

2. Har i fall, då beskattningsår sammanfaller med kalenderår, fas­ tighet bytt ägare den

1

september

beskattningsåret, beräknas garanti- beloppet för den tidigare ägaren till 8/12 och för den nye ägaren till 4/12 av det belopp, som motsvarar två procent av fastighetens taxerings­ värde.

3. Har en rörelseidkare gjort så­ dan omläggning av räkenskapsår att det beskattningsår, som ligger till grund för 1966 års taxering, omfat­ tar tiden 1/7 1965—31/12 1965 samt har han för sin rörelse förvärvat en fastighet den 1 september 1965 och en annan fastighet den 1 april 1965, beräknas garantibeloppet vid nyss­ nämnda taxering för förstnämnda fastighet till 16/12 och för sistnämn­ da fastighet till 9/12 av vad som motsvarar två procent av respektive fastigheters taxeringsvärden.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya be­ stämmelserna skola tillämpas första gången, såvitt avser 5 § 4 mom., vid 1965 års allmänna fastighetstaxering, såvitt avser 46 § 3 mom., vid 1965 års taxering och i övrigt vid 1966 års taxering. Äldre bestämmelser skola fortfarande gälla, såvitt avser 46 § 3 mom., i fråga om eftertaxering för år 1964 eller tidigare år och i övrigt i fråga om eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

tenkraftföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges villaägareför bund, Sveriges industriförbund, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges skogsägareförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges juristförbund och Taxeringsnämndsordförandenas riks­ förbund.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har överlämnat yttranden från Norrbot­ tens lansavdelning av Svenska kommunförbundet, Norrbottens läns lands­ ting, Jokkmokks kommunalnämnd samt Paj ala kommunalnämnd.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveri­ ges skogsägareföreningars riksförbund har åberopat'ett yttrande som avgi­ vits av lantbrukets skattedelegation.

Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt de i promemorian framlagda förslagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 30 år W05

Den beräknade höjningen av taxeringsnivån vid 1965 års

allmänna fastighetstaxering

Vid ett möte i maj månad 1964 med rikets landskamrerare beslöts den rekommendationen att såsom allmän riktpunkt vid 1965 års fastighetstaxe­ ring skulle las en nivålyftning motsvarande den för respektive län och grupp av fastigheter med ledning av för länet upprättad köpeskillingsstatistik — framräknade överprisprocenten under åren 1957—1963, reducerad med

^{tor jordbruksfastighet} 10

enheter, för en- och tvåfamilj sfastigheter 15 en­

^{heter och för hyreshus} 10

enheter.

Enligt den köpeskillingsstatistik avseende åren 1957—1963, som upprät­ tats av statistiska centralbyrån och som förelädes nämnda fastighetstaxe- ringsmöte, utgjorde den genomsnittliga överprisprocenten för hela riket

^{för jordbruksfastigheter...........................................} 350^{för enfamilj svillor ....................................................} 545^{för tvåfamilj svillor ....................................................} 44 4

för hyreshus..................................................................

2

“>

1

Det statistiska materialet beträffande överprisprocenten för en- och två­ familj sfastigheter för åren 1957—1963 utvisar följande genomsnittssiffror.

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 30 år 1965

Taxeringsvärde och område

Enfamiljsfastigheter Antal köp Överpris

%

Tvåfamiljsfastigheter Antal köp Överpris

%

Städer, köpingar, municipalsamhällen

5 100— 15 000 kr ....

6

967

71,0

1 360

58,6

15 100— 20 000

» ....

2 908

63,1

1 766

52,6

20 100— 50 000

» ....

13 143

51,1

8

388

44,5

50 100—100 000

» ....

3 836

61,1

2 012

38,3

100 100—200 000

» ....

434

67,9

179

48,5

>200 000

» ....

33

66,4

12

81,5

Summa 27 321

57,5

13 717

44,3

Landsbygd

5 100— 15 000 kr....

23 835

64,0

2 584

47,2

15 100— 20 000

» .... 5 938

54,2

1 ⁹³²

39,4

20 100— 50 000

» ....

14 006

46,0

4 622

32,3

50 100—100 000

» .... 1 401

41,0

538

30,3

100 100—200 000

» ....

37

58,7

23

39,5

>200 000

» ....

1

116,2

2

40,1

Summa

45 218

51,4

9 701

34,9

Med utgångspunkt från de vid fastighetstaxering smötet gjorda rekommendationerna skulle den för hela riket genomsnittliga höjningen av taxeringsnivån, bli

för jordbruksfastigheter................ (35,6—10) 25 % för enfamilj svillor ........................ (54,5—15) 40 » för tvåfamilj svillor ........................ (41,1—15) 25 » för hyreshus ..................................... ( 22,1

10

)

10

»

Av de av landskamrerarna sedermera upprättade förslagen till länsanvis- ningar framgår att spännvidden är stor mellan de för de olika länen rekom­ menderade procenttalen avseende den genomsnittliga höjningen av taxe- ringsnivån inom respektive län. Landskamrerarnas förslag varierar sålunda

mellan följande lägsta och högsta tal

för jordbruksfastigheter .............................. 15 -35 % för en- och tvåfamilj svillor......................... 20—80 » för fritidshus .................................................... 35 70 »

Fastighetsbeskattningen

Den kommunala fastighetsbeskattningen är konstruerad som en garanti­ skatt, dvs. en skatt som åt kommunen garanterar ett visst skatteunderlag.

För fastighet, som året närmast före taxeringsåret varit skattepliktig, ut­ gör garantibeloppet för närvarande 2,5 % av fastighetens taxeringsvärde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 196ö

Procenttalet for garantibelopp brukar benämnas repartitionstalet för fas­ tighetsbeskattningen. Den särskilda fastighetsbeskattningen får betydelse

ir effektiv i regel endast i de fall nettointäkten av fastigheten är läg­

re än garantibeloppet.

I vissa fall kan fastighetsskatten reduceras eller helt bortfalla genom att ortsavdrag ayraknas från garantibeloppet. Vid taxering till kommunal in­ komstskatt laggs garantibeloppet för den skattskyldiges fastighet till sum- man av hans till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomster av olika

orvarvskallor efter det att från denna summa avräknats de allmänna avd­ rag, som den skattskyldige enligt kommunalskattelagens bestämmelser är berättigad till, ävensom i förekommande fall förlustavdrag jämlikt förlust- utjamnmgsforordningen. Det därvid framräknade beloppet utgör taxerad inkomst. Om inkomsten av förvärvskällorna, minskad med de allmänna av­ dragen, skulle resultera i ett negativt tal, tillåts ett sådant underskott inte reducera garantibeloppet. Den taxerade inkomsten kommer därför alltid att uppgå till minst garantibeloppets storlek. Den kommunala inkomstskatten utraknas emellertid på en beskattningsbar inkomst, som utgörs av den taxe­ rade inkomsten i förekommande fall minskad med ortsavdrag och avdrag tor nedsatt skatteförmåga. I de fall den skattskyldiges inkomst av olika för- \arvskallor, minskad med allmänna avdrag och förlustavdrag, understiger

>e Öppet av honom tillkommande ortsavdrag och — i förekommande fall__

a-\drag föi nedsatt skatteförmåga beskattas alltså garantibeloppet endast till ett reducerat belopp eller också inte alls.

Garantibeloppet skall upptas såsom skattepliktig inkomst för fastighetens agare mom den kommun, där fastigheten är belägen. Fastighetsägaren taxe­ ras således till kommunal inkomstskatt i varje kommun, där han äger fas­ tighet. Skattskyldig, som åtnjutit inkomst i annan kommun än hemorts­ kommunen och vars inkomst i hemortskommunen inte är tillräcklig för att ^Md den kommunala inkomsttaxeringen utnyttja ortsavdrag och sådana all­ männa avdrag, som omför,mäles i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen, äger rätt att avräkna återstående del i den andra kommunen.

Garantibeskattningen innebär således en ökad skattebelastning för fastig- hetsagaren endast om och i den mån fastighetsbeskattningen är effektiv. Nar sa ar förhållandet beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det avgörande ar därvid inte endast den verkliga inkomsten av den förvärvskäl­ la, vari fastighet ingår, utan också storleken av fastighetsägarens Övriga in­ komster, hans allmänna avdrag, förlustavdrag liksom även hans ortsavdrag och eventuella avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Den särskilda kommunala garantibeskattningen av fastigheter har sedan lange kritiserats. Vid 1953 års riksdag togs ett första steg mot avvecklingen av denna skatteform i det att repartitionstalet sänktes från 5 till

4

. En ytter­

^{ligare sänkning av repartitionstalet till nu gällande} 2,5

beslöts vid 1957 års

riksdag. Frågan om en avveckling av den kommunala fastighetsbeskattning-

talet i så fall lämpligen bestämmas till 3. Då ränta å lånat kapital får av­ dragas med verkliga beloppet och. sådan ränta i allmänhet utgår efter ett något högre procenttal, blir resultatet, att den beräknade räntan å det egna kapitalet oftast kommer att i realiteten understiga

3

procent av detta kapi­

tal. Ju högre ränta en fastighetsägare nödgas betala å det lånade kapitalet, desto lägre blir det procenttal, som motsvarar förhållandet mellan uppskat- tad inkomst av en- eller tvåfamiljsfastighet och eget kapital däri.

propositionen framhölls vidare att ett sådant procenttal borde väljas att den framräknade inkomsten i genomsnitt inte blev högre än den inkomst, som framkom vid beräkning enligt dåvarande regler och metoder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 30 år 1965

Utredningsmannens förslag

fastighetsbeskattningen

promemorian framliålles att — om man utgår ifrån att taxeringsvärdena inom en kommun genomsnittligen höjs med 25 % — repartitionstalet kan sänkas från 2,5 till 2 utan att garantibeloppen sammanlagt undergår några beloppsmässiga förändringar. En sänkning av repartitionstalet till 1,5 skulle

om man v ill bibehalla summa garantibelopp oförändrad — vara motiverad endast om taxeringsnivån höjdes med mellan 60 och 70 %.

Svårigheten att avväga repartitionstalet med hänsyn till den presumerade höjningen av taxeringsnivån ligger emellertid i de tidigare redovisade va­ riationerna i nivålyftningen dels inom varje grupp av fastigheter dels ock de olika grupperna av fastigheter emellan.

En sänkning av repartitionstalet med hänsynstagande endast till den ge­ nomsnittliga höjningen av taxeringsnivån för en viss grupp av fastigheter skulle komma att helt olika påverka skatteunderlaget för olika typer av kommuner. Fastighetsbeskattningens betydelse för olika typer av kommu- ^iki har närmare utretts av 1957 års lastighetsskattesakkunniga och utred­ ningsmannen hänvisar till vad de sakkunniga anfört (SOU 1960: 4). Vatten- fallskommuner, skogskommuner, sommarstugekommuner och liknande har angivits såsom sådana, där fastighetsskatteunderlaget av olika anledningar utgör en betydelsefull del av hela skatteunderlaget. En sänkning av reparti­ tionstalet, som icke uppvägs av en höjning av taxeringsnivån, skulle för dessa kommuners del innebära ett skattebortfall. Det är därför, framhåller ut­ redningsmannen, av särskilt intresse att veta vilken nivålyftning av fastig- hotstaxeringsvärdena man har att räkna med lör dessa kommuners del. Härom anföres i promemorian.

Det torde vara vanskligt att närmare ange den förändring av taxerings­ nivån som kan väntas för kraftverkens fastigheter.

Vid beräkning av taxeringsvärdet av kraftverk och regleringsdammar till- lämpar man antingen anläggningskostnadsmetoden eller den förenklade av-

11

kastningsmetoden. De båda metoderna innebär med stark förenkling i hu­ vudsak ungefär följande.

Anläggningskostnadsnietoden innebär att den faktiska anskaffningskost­ naden med hjälp av indextabeller o. d. omräknas till en beräknad anskaff­ ningskostnad per 1964 års utgång och att sistnämnda beräknade anskaff­ ningskostnad minskas med erforderliga avskrivningar med hänsyn till bygg­ nadernas och utrustningens ålder.

Enligt avkastningsmetoden beräknas kraftverkets värde med utgångs­ punkt från den påräkneliga avkastningen från anläggningen.

För anläggningskostnadsnietoden blir för värdenivån det avgörande å ena sidan prisindex för anläggningar av ifrågavarande slag och å andra sidan storleken av avskrivningarna. Dessa senare är beroende av byggnadernas och utrustningens ålder och sammansättning, något som alltså kommer att va­ riera från fall till fall. Viss ledning vid bedömande av vilka förändringar i taxeringsnivån som kan väntas inträffa vid 1965 års allmänna fastighets­ taxering kan dock erhållas i det faktum att prisindex för utgången av år 1964 ligger 12 Vo över det indextal, som vid 1957 års allmänna fastighetstaxe­ ring användes som nuvärde.

Vid avkastningsmetodens tillämpning kommer förändringarna i kraftpris­ nivån att bli avgörande. Denna nivå beräknas ha stigit med cirka 20 % sedan tiden för 1957 års allmänna fastighetstaxering. — Det bör måhända fram­ hållas att avkastningsmetoden närmast är avsedd för mindre och medelstora kraftverk, medan metoden anses mindre lämplig för de stora norrländska kraftverken.

Vad beträffar skogsfastigheterna synes man, framhålles det i promemo­ rian, mot bakgrunden av de uttalanden, som gjordes vid fastighetstaxe- ringsmötet år 1964, knappast ha att vänta någon höjning av den genom­ snittliga taxeringsnivån. För fritidshusens del kommer däremot att ske en väsentlig höjning av taxeringsnivån.

Repartitionstalet är detsamma för samtliga grupper av fastigheter. Spännvidden är stor mellan de väntade höjningarna av taxeringsnivån för de olika grupperna av fastigheter. Såvitt framgår av landskamrerarnas förslag till länsanvisningar kommer, framhålles i promemorian, nivålyitningen all vara högst i Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län med genomsnitt­ ligen 60 co samt i Stockholms stad med genomsnittligen 60—80 % allt så­ vitt avser enfamiljsfastigheter. För fritidshus har föreslagits en höjning av taxeringsnivån med 70 % i Göteborgs och Bohus län samt med 60 % i Stockholms län och Södermanlands län.

En sänkning av repartitionstalet till en nivå, som helt eliminerar verk­ ningarna av höjningen av taxeringsnivån för enfamilj sfastigheternas del, skulle för skogskommunerna och kraftverkskommunerna innebära ett be­ tydande skattebortfall. I promemorian erinras om att 1957 års fastighets- skattesakkunniga fann att inte ens en sänkning av repartitionstalet från

2,5

till

2

var genomförbar för de nämnda kommunernas vidkommande utan

alt dessa utsattes för kännbara ekonomiska påfrestningar. Med hänsyn till de olika intressen som sålunda bör beaktas vid prövningen av eu generell

Kungl. Maj.ts proposition nr 30 år 1065

sänkning av repartitionstalet torde, framhåller utredningsmannen, en dylik sänkning inte kunna ge de av höjningen av taxeringsnivån berörda fastig­ hetsägarna full kompensation.

promemorian diskuteras därefter möjligheterna att tillämpa olika repar- titionstal för olika grupper av fastigheter. Repartitionstalet skulle alltså av­ vägas för varje grupp av fastigheter just med hänsyn till den väntade höj­ ningen av taxeringsnivån för respektive fastighetsgrupp. Att en dylik diffe­ rentiering av repartitionstalet skulle medföra stora praktiska tillämpnings- svårigheter synes, enligt utredningsmannen, ligga i öppen dag. Så t. ex. sam­ manfaller ofta gruppen skogsegendom med gruppen jordbruksegendom för vilka respektive grupper helt olika höjningar av taxeringsnivån är att vänta. En efter dylika principer gjord differentiering av repartitionstalet skulle då få till följd att två olika repartitionstal skulle komma att få tillämpas på cn och samma fastighet.

Även om sålunda en differentiering av repartitionstalet enligt vad nu an­ givits av praktiska skäl måste avvisas, kvarstår frågan i vad mån en juste­ ring av repartitionstalet kan göras endast för en viss grupp av fastigheter för vilka höjningen av taxeringsnivån får särskild betydelse från fastighets- beskattningssynpunkt. Klart är, framhåller utredningsmannen, att en- och tvåfamilj sfastigheterna här intar en särställning. För dessa fastigheter är iastighetsskatten i regel effektiv. Den väntade höjningen av taxeringsnivån är här även vida högre än beträffande övriga grupper av fastigheter. En- och tvåtamiljsfastigheterna är även särbehandlade vid inkomstberäkningen, som regelmässigt sker efter schablon. Visserligen är sommarstugekominunerna särskilt känsliga för en sådan sänkning av repartitionstalet som tillika rub­ bar garantiskatteunderlaget, men för dessa kommuners del torde föreligga cn betryggande höjning av taxeringsnivån. En justering av repartitionstalet allenast för en- och tvåfamilj sfastigheter och sålunda med bibehållande av gällande repartitionstal för övriga grupper av fastigheter skulle inte behöva ske inom samma snäva gränser som i fråga om en generell sänkning av repartitionstalet. Fråga är då, framhålles i promemorian, om en dylik sepa­ rat justering av repartitionstalet för denna grupp av fastigheter kan anses strida mot principen om likformighet och rättvisa de olika fastighetsägar- grupperna emellan. Emellertid kan fastighetsägare, för vilkas fastigheter inte är att vänta någon lyftning av taxeringsnivån eller endast en obetydlig sådan, inte gärna beröras av en justering av repartitionstalet för att elimi­ nera verkningarna av höjningen av taxeringsnivån. Därefter anför utred­ ningsmannen.

Det statistiska materialet för nivålyftningen av olika fastighetsgrupper ger vid handen att — utöver en- och tvåfamiljsfastigheterna — allenast jord­ bruksfastigheternas situation i detta sammanhang synes vara att beakta. Höjningen för dessa fastigheters del beräknas till genomsnittligen 25 %. Till denna grupp av fastigheter hör även skogsegendomarna för vilka någon höj­

Kungl. Muj:ts proposition nr 30 dr 1965

Det nu anförda visar enligt utredningsmannens mening att man inte kan

- med de avväganden som i detta sammanhang förutsatts böra ifrågakom- ma — vare sig genom en generell sänkning av repartitionstalet eller genom en partiell differentiering av detsamma för de olika grupperna av fastig­ heter åstadkomma full kompensation överlag för höjda taxeringsvärden vid instundande allmänna fastighetstaxering. Vid en generell sänkning av repar­ titionstalet erhåller samtliga fastighetsgrupper del av åtgärden, under det att vid en partiell differentiering av det slag som diskuterats endast en viss grupp av fastigheter tillgodoräknas sänkningen. Den praktiska tillämpningen av eu generell sänkning av repartitionstalet är, framhåller utredningsmannen, självfallet enkel, under det att däremot varje differentiering av repartitions­ talet är ägnad att komplicera deklarations- och taxeringsförfarandet. Vid en justering av en schablon av nu ifrågavarande beskaffenhet synes det na­ turligt att justeringen bringas att verka över hela linjen med de fördelar och nackdelar, som därmed må följa för de av åtgärden berörda skattskyldiga.

Utredningsmannen rekommenderar en generell sänkning av repartitions­ talet till 2. Detta innebär oförändrat garantibelopp vid en höjning av fastig­ hetsvärdet med 25 %..

Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 1965

Inkomstberäkningen för en- och tvåfamiljsfastigheter

Med hänsyn till konstruktionen av inkomstberäkningen av en- och två- tamiljsfastigheter kommer, konstaterar utredningsmannen, en allmän höj­ ning av taxeringsnivån att innebära ökade intäkter för dessa fastigheter i inkomstskattehänseende. Då ifrågavarande fastigheter ansetts utgöra en för­ värvskälla, för vilken beskattning bör ifrågakomma åtminstone till den del inkomsten kan anses motsvara ränta på fastighetskapitalet, torde i princip intet vara att erinra mot att den kapitalökning, som i taxeringssammanhang registreras genom allmän fastighetstaxering, även får sina direkta konse­ kvenser i form av en ökad kapitalintäkt att redovisa för förvärvskällan i frå­ ga. Procenttalet för inkomstberäkningen borde mot bakgrunden av ett dylikt resonemang ändras allenast när så kan anses påkallat på grund av föränd- iing i det allmänna ränteläget. Inför den väntade höjningen av taxerings­ nivån tör fastigheter vid 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes pro­ centtalet lör inkomstberäkningen till 2,5, varjämte det extra avdraget till­ kom såsom ytterligare utjämnings faktor. Detta innebar, att man frångått tanken på en mer direkt anknytning av schablonen till ränteläget. Ränte­ nivån år 1957 pekade nämligen, framhålles i promemorian, snarare mot en höjning av procenttalet för inkomstberäkningen än mot den samma år be­ slutade sänkningen av detsamma.

Höjda taxeringsvärden får för egnahemsägaren på grund av konstruktio­ nen av inkomstberäkningen såsom direkt följd ökade bostadskostnader. Eu motsvarande generell automatik föreligger — om man bortser från fastig­

till

. Därvid skulle procenttalet för inkomstberäkningen och repartitions- talet för garantiskatten beloppsmässigt, liksom för närvarande, samman­ falla.

Beträffande fritidshus kan, framhåller utredningsmannen, hävdas att en sänkning av procenttalet vid inkomstberäkningen inte är lika motive­ rad som för egnahemsfastigheter. Emellertid talar praktiska skäl mot att för fritidshusen tillämpa högre procenttal vid inkomstberäkningen än repar- filionstalet vid fastighetsbeskattningen. Detta skulle — som även under­ ströks när motsvarande sänkning gjordes år 1957 — medföra en komplika­ tion av deklarations- och taxeringsförfarandet.

Även för fastigheter, som ägs av bostadsf örenin

g,

bostadsaktie­

bolag eller allmännyttigt bostadsföretag, beräknas intäkten till viss procent — 3 % — av fastighetens taxeringsvärde. Då emellertid höjningen av taxe­ ringsvärdena för hyresfastigheter kan beräknas bli relativt måttlig, synes enligt promemorian någon minskning av nämnda procenttal inte motiverad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 30 år 1965

Remissyttrandena

Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker i princip en sänkning av repartitionstalet vid fastighetsbeskattningen som ett led i avveck­ lingen av denna beskattning. TCO och SACO framhåller emellertid att fastig­ hetsskattens roll i det framtida skattesystemet ej är klarlagd och anser del mte lämpligt att nu gå vidare på en successiv avveckling av fastighetsbe­ skattningen. Dessa organisationer avstyrker således en sänkning av repar­ titionstalet.

Det helt övervägande antalet remissinstanser godtar utredningsmannens förslag om en sänkning av repartitionstalet till 2. Dit hör bl. a. riksskatte­ nämnden som understryker, att det förhållandet att sänkningen av reparti- lionstalet bör sammankopplas med en sänkning av procenttalet för inkomst­ beräkningen av en- och tvåtamiljsfastigheter talar för viss försiktighet vid sänkningen av repartitionstalet. Repartitionstalet bör av praktiska och taxe- ringstekniska skäl inte vara lägre än procenttalet för villaschablonen. Bäran­ de motiv för en mera avsevärd sänkning av sistnämnda procenttal torde enligt nämnden inte kunna andragas. Några remissinstanser, bl. a. domänstyrelsen, Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges villaägareförbund, förordar dock en sänkning till

1

,

5

.

Riksskattenämnden erinrar om att nämnden tidigare i olika sammanhang iiamhållit, att den kommunala fastighetsbeskattningen bör avvecklas. Den kommunala fastighetsbeskattningen — som enligt nämnden allmänt torde anses såsom en orättvis och otidsenlig beskattningsform — är svårförståelig för flertalet skattskyldiga och ägnad att komplicera deklarationsblanketter och taxeringsförfarandet över huvud taget. Därefter anför nämnden.

uppgifter från det aktiebolag, som bär det största skogsinnehavet inom lanet, en hojnmg av taxeringsvärdena med 30 Vc är att emotse.

Länsstyrelsen förordar, att repartitionstalet för vattenfallsfastigheter bi­ behålls vid 2,5 och för övriga fastigheter sänks till 1,5.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att någon sänkning av reparti- lionstalet inte bör ifrägakomma beträffande vattenfallsfastigheterna samt domänverkets och skogsbolagens skogsfastigheter. Beträffande vattenfalls­ fastigheterna inom länet beräknar länsstyrelsen höjningen av taxerings­ värdena till cirka 15,5 %. Därefter anför länsstyrelsen.

För de 12 vattenfallskommuner, inom vilka nu berörda fastigheter är be- Jagna, medför en sänkning av repartitionstalet med 0,5 för samma fastig- heter så gott som genomgående ett skattebortfall. Sålunda synes detta bli taket för

av kommunerna, där skattebortfallet sammanlagt torde komma

att uppgå till cirka 380 000 kr., medan man i en av kommunerna kan på- iakna ett skattetillskott av cirka 20 000 kr. För landstingskommunen torde den föreslagna sänkningen av repartitionstalet för ifrågavarande fastig- heter komma att medföra ett skattebortfall av drygt

200 000

kr.

■. fi äga om domänverkets skogsblock räknar länsstyrelsen snarast med en sänkning av taxeringsvärdena. För skogsbolagens skogar torde man en­ ligt länsstyrelsen kunna räkna med oförändrade värden.

Beträffande andra fastigheter än vattenfallsfastigheter och domänverkets och skogsbolagens skogsfastigheter tillstyrker länsstyrelsen att repartitions­ talet sänks till 2.

Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Norrbottens län. Läns­ styrelsen anser sig kunna biträda förslaget om en generell nedsättning av repartitionstalet endast under den förutsättningen att vederbörande kom­ muner erhåller skälig kompensation för det av nedsättningen påvisbara bort­ fallet av skattekronor inom ramen för nya regler om allmän kommunal skatteutjämning. Länsstyrelsen understryker dock angelägenheten av att en sänkning av repartitionstalet kommer till stånd och anför härom bl. a. följande.

För att man inom rimlig tid skall nå det slutliga målet — fastighetsskat­ tens fullständiga avskaffande — är det nödvändigt att varje möjlighet till nedsättning av repartitionstalet tillvaratas. Om man inte genom nedsättning av repartitionstalet i huvudsak eliminerar den inverkan på skatteunderlaget” som sker vid en höjning av taxeringsnivån, försämras nämligen möjlighe- terna att avveckla fastighetsskatten, eftersom ökat skatteunderlag i form av fastighetsskatt ger denna skatteform ökad betydelse för den kommu­ nala finansieringen.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser att ett genomförande av försla­ get för jordbruksfastigheternas del bör anstå tills vidare med hänsyn till verkningarna för vissa kommuner, exempelvis skogs- och kraftverkskom- muner. Länsstyrelsen påpekar att höjningen av taxeringsvärdena leder till ökade värdeminskningsavdrag i de fall dessa beräknas på taxeringsvärdet.

Kunrjl. Maj.ts proposition nr 30 år 1965

19

Enligt länsstyrelsen bör sänkningen av repartitionstalet begränsas till en- och tvåfamilj sfastigheter. Länsstyrelsen antör härom följande.

Beträffande andra kategorier annan fastighet än en- och tvåfamiljsfastig- heter torde höjningen av taxeringsnivån vid 1965 års allmänna fastighets­ taxering som regel bli tämligen måttlig, varför någon sänkning av procent­ talet vid inkomstberäkningen och repartitionstalet inte torde vara motive­ rad. Mot en sänkning talar också det förhållande, att fastighetsbeskattningen i fråga om fastigheter av dessa slag merendels inte är effektiv. Länsstyrelsen anser sig därför inte böra förorda någon ändring av de bestämmelser, som i förevarande hänseende gäller för dylika fastigheter.

Även länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar sig för att repartitionstalet bi­ behålls oförändrat för vissa fastigheter för att förhindra nedgång av skatte­ underlaget i kraftverks- och skogskommunerna i Norrland.

Svenska kommunförbundet framhåller, att höjningen av taxeringsvärde­ na för skogs- och kraftverksfastigheter kan antas bli mycket liten. En sänkning av repartitionstalet kommer därför att leda till minskat skatteun­ derlag för vissa skogs- och lcraftverkskommuner med redan förut begränsade ekonomiska resurser. Förbundet förordar därför att repartitionstalet bibe­ hålls oförändrat för fastigheter som ägs av juridiska personer. Förbundet anför därefter.

I promemorian avvisas en differentiering av repartitionstalet efter ägarens rättsliga ställning med motiveringen att en sådan differentiering inte »kan anses materiellt tillfredsställande». Enligt förbundets uppfattning får dif­ ferentieringen endast begränsad betydelse för den totala skattebördan men ger en från skatteutjämningssynpunkt bättre fördelning mellan kommuner­ na av skatteunderlaget. I fråga om taxeringen av vattenfallsstyrelsens kraft­ verk får bibehållandet av oförändrat repartitionstal betydelse för verkets to­ tala skattebörda, men detta resultat är med hänsyn till gällande bestäm­ melser om vattenfallsstyrelsens skattemässiga gäldränteavdrag sakligt mo­ tiverat. Förbundet vill i den frågan hänvisa till sitt i oktober 1961 avgivna yttrande över 1950 års skattelagssakkunnigas betänkande angående den kommunala beskattningen av kraftverk in. m.

Förbundet förordar, att repartitionstalet sänks till 2 för fastigheter som ägs av fysiska personer men bibehålls oförändrat för fastigheter som ägs av juridiska personer.

Liknande uttalande görs av Norrbottens länsavdelning av Svenska kom­ munförbundet.

Norrbottens läns landsting framhåller att —- med hänsyn till de konse­ kvenser en utebliven höjning av skogsegendomarnas taxeringsvärden och eu sänkt garantibeskattning kan beräknas innebära för kommuner som är beroende av denna kommunala skatteintäkt — det är nödvändigt att dessa kommuner erhåller någon form av kompensation för ett inte oväsentligt skattebortfall. Samma förhållande kan enligt landstinget gälla för kommu­ ner, som är beroende av skatteintäkter på grund av vattenfall. Jokkmokks kommunalnämnd framför samma synpunkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 30 år 1963

Pajala kommunalnämnd däremot tillstyrker förslaget om en sänkning av repartitionstalet till

. I ett protokoll hållet vid sammanträde med nämnden den 30 november 1964 utsägs bl. a. följande. Kommunalnämnden fann det mycket troligt att den föreslagna sänkning­ en från två och en halv procent till två procent skulle för en kommun med Pa j alas struktur, övervägande jord- och skogsbruksfastigheter samt en- och tvåfamilj shus i glesbygder, innebära minskad inkomst för kommunen ge­ nom garantibeskattning samt inkomstbeskattning. Differentiering av repar­ titionstalet för olika grupper av fastigheter kan motiveras, men de praktis­ ka tillämpningssvårigheterna synes såsom i promemorian anförts i så fall bli så stora att de överväger fördelarna. Då av promemorian framgår att taxeringsnivån kommer att höjas så mycket, att bibehållande av nuvarande bestämmelser för vissa kommuner innebär ett väsentligt ökat skatteunderlag i form av fastighetsskatt, vilken va­ rit på väg mot avveckling, och då höjningen av taxeringsvärdena för en- och tvåfamilj svillor kommer att innebära en automatisk höjning av bostads­ kostnaderna, ansag' kommunalnämnden sig inte ha skäl till erinringar mot förslaget om sänkning av repartitionstalet för fastighetsbeskattningen samt procenttalet för den schablonmässiga inkomstberäkningen av en- och två­ familj sfastigheter från två och en halv till två procent. Förslaget tillstvrk- tes sålunda.

LO framhåller att de uppgifter som lämnas i promemorian inte ger möj­ lighet att bedöma det skäliga i att för vattenfalls- och skogskommunerna

^{sänka repartitionstalet till} 2

. Organisationen delar utredningsmannens upp­ fattning att sänkningen av repartitionstalet från

2,5

till

2

bör vara generell.

Skulle emellertid effekten av sänkningen lör vissa specialkommuner medföra stora utdebiteringshöjningar kan särskilda åtgärder under viss övergångs­ tid ifrågakomma.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län säger sig vara införstådd med att re- partitionstalet vid fastighetsbeskattningen bör sänkas som ett led i en önsk­ värd successiv avveckling av denna beskattning. I fråga om storleken av denna sänkning står emot varandra å ena sidan önskemålet att mildra verkningarna i skattehänseende av höjda taxeringsvärden och å andra sidan önskemålet om ett bibehållande i stort sett av det kommunala skatteunder­ laget. Länsstyrelsen anför därefter.

Önskemålen går inte att förena. Om man inte vill arbeta med skilda repar- litionstal för olika typer av fastigheter eller olika ägarekategorier, vilket länsstyrelsen liksom utredningsmannen avvisar, återstår endast att finna en medelväg mellan de skilda önskemålen. Det av utredningsmannen fram­ lagda förslaget om en sänkning av repartitionstalet från

2,5

till

2

anser

länsstyrelsen vara en godtagbar medelväg. Länsstyrelsen är dock medve­ ten om, att en dylik sänkning kan komma att innebära ekonomiska på­ frestningar för framförallt vissa kraftverkskommuner och skogskommu- ner i länet. Dessa kommuner är i regel de som har de största känningarna av nuvarande avfolkningstendenser. De härav följande ekonomiska svårig­ heterna är dock enligt länsstyrelsens mening inte av den art, att de i nämn­ värd grad kan minskas genom särbestämmelser på skattelagstiftningens område, även om sådana bestämmelser vore tekniskt genomförbara. Följ­

Kungl. Maj. ts proposition nr 30 år 1903

Kammarrätten ifrågasätter om inte procentsatsen för fastigheter som ags av bostadsföreningar in, m. av praktiska skäl bör sättas lika med den som gäller för en- och tvåfamilj sfastigheter. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter en sänkning av procenttalet till 2,5. Sveriges industriförbund anser att den schablonmässiga inkomstberäkningen beträffande fastighe­ ter, som ägs av s. k. allmännyttiga bostadsföretag, bör slopas och dylika fastigheter beskattas efter samma grunder som de privatägda.

I yttrande från länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar och Jämtlands län.

Sveriges industriförbund och Sveriges juristförbund framhålls att de höjda taxeringsvärdena även får inverkan på förmögenhetsbeskatt­ ningen och att åtgärder bör vidtas även i fråga om sistnämnda beskatt­ ning.

Riksskattenämnden tar upp en fråga som inte berörts i departementspro­ memorian. Åtgärden att sänka repartitionstalet aktualiserar enligt nämn­ dens mening en omprövning av bestämmelsen i

5

§

4

mom. kommunalskatte­

lagen. Nämnden anför härom.

Enligt nyssnämnda lagrum föreligger skattefrihet för byggnad eller med varandra sammanhängande byggnader å ofri grund, vars värde understiger

^{3 000 kronor. Av} 6

§ 2 mom. kommunalskattelagen framgår vidare, att taxe­

ring icke skall ske av sådan fastighet. Beloppsgränsen 3 000 kronor fast­ ställdes genom lagstiftning år 1957. Penningvärdesförsämringen och in­ träffade prisstegringar har medfört, att en stor mängd dylika byggnader, \ilka år 1957 var taxeringsfria, nu kommer att taxeras om förstnämnda lagrum icke ändras. Enligt vad riksskattenämnden erfarit lärer sålunda enbart i Hallands län finnas cirka 5 000 kolonistugor och andra liknande byggnader å ofri grund, vilkas värde vid 1957 års allmänna fastighetstaxe- nng ansågs understiga 3 000 kronor och som därför icke taxerades, men som på grund av därefter inträffad värdeökning vid 1965 års fastighets­ taxering bör åsättas taxeringsvärden överstigande 3 000 kronor. Någon an- ledning att nu åsätta dessa byggnader taxering torde emellertid knappast loreligga. Riksskattenämnden förordar därför, att gällande beloppsgräns hojes till 5 000 kronor, vilket -— därest repartitionstalet för fastighetsbe­ skattningen sänkes till

—- skulle motsvara en skattekrona.

Kungl. Maj.ts proposition nr 30 år 1965

Departementschefen

Den allmänna fastighetstaxering, som nu pågår, kommer att leda till eu allmän nivålyftning av fastighetstaxeringsvärdena. Enligt de vid fastighets- laxeringsmötet törra året gjorda rekommendationerna skulle den för riket genomsnittliga höjningen av taxeringsnivån bli, för jordbruksfastigheter 25 %, för enfamilj svillor 40 %, för tvåfamilj svillor 25 % och för hyreshus

%, Variationerna i höjningarna kommer emellertid att bli stora dels

27

ändrat. Härigenom har första och andra styckena i 3 mom. kommit att er­ hålla en mot varandra stridande lydelse, såvitt angår förvärvsavdraget för ensamstående kvinnlig barnför sörj are med inkomst av jordbruksfastighet.

Sålunda stadgas i det oförändrade första stycket bl. a., att avdrag med 300 kr. må åtnjutas av kvinna, som haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan till minst 300 kr. värde, därest kvinnan antingen varit gift och levt tillsammans med sin man eller ock haft hem­ mavarande barn under 16 år. Det senare av de bägge alternativen syftar på kvinnor med barn under 16 år, vilka antingen varit gifta men icke levt tillsammans med mannen eller ock varit ogifta. Enligt det ändrade andra stycket i momentet är emellertid kvinna med hemmavarande barn under 16 år, som antingen varit gift men icke levt tillsammans med sin man eller ock varit ogift — därest hon haft inkomst av jordbruksfastighet — berättigad till förvärvsavdrag med 300 kr. jämte s. k. kvotavdrag, sam­ manlagt högst 2 000 kr. Förvärvsavdraget för ensamstående kvinnlig barn- försörjare med inkomst av jordbruksfastighet är sålunda enligt bestäm­ melserna i första stycket av momentet begränsat till 300 kr., medan enligt andra stycket i samma moment sådan skattskyldig äger åtnjuta förvärvs­ avdrag med högst

2 000

kr.

Den ändringen bör vidtas i 3 mom. första stycket att orden »eller ock haft hemmavarande barn under 16 år» i sista meningen utgår. Riksskatte­ nämnden har i skrivelse till finansdepartementet meddelat, att nämnden vid utformandet av deklarationsblanketterna utgått från att dylik rättelse kommer att ske och att bestämmelsen i andra stycket av nämnda moment skall gälla.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finans­ departementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Sellvall

Kungl. Maj.ts proposition nr 30 år 1965

Kungl. Maj. ts proposition nr SO år 1965

Utredningsmannens förslag

Bilaga

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september'1928 (370)

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

24 §.

24 §.

2 ^{m o in. Är annan fastighet in-} 2

in o in. Är annan fastighet in­

rättad till bostad åt en familj jämte rättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfastig- personliga tjänare (enfamiljsfastig- het) eller två familjer jämte per- het) eller två familjer jämte per­ sonliga tjänare (tvåfamiljsfastighet) sonliga tjänare (tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses ne- och föreligger ej fall, som avses ne­ dan i sista stycket, skall såsom in- dan i sista stycket, skall såsom in­ täkt av fastigheten upptagas ett be- täkt av fastigheten upptagas ett be­ lopp motsvarande för helt år räknat lopp motsvarande för helt år räknat två och en halv procent av fastig- två procent av fastighetens taxe- hetens taxeringsvärde året näst före ringsvärde året näst före taxeringstaxeringsåret. Finnes ej taxerings- året. Finnes ej taxeringsvärde åsatt värde åsatt för året näst före taxe- för året näst före taxeringsåret, be- ringsåret, beräknas intäkten på räknas intäkten på grundval av fasgrundval av fastighetens värde, upp- tighetens värde, uppskattat enligt de skattat enligt de grunder, som gällt grunder, som gällt för åsättande av för åsättande av taxeringsvärde för taxeringsvärde för året näst före året näst före taxeringsåret. taxeringsåret.

Vad i-------------------- -------------- använda fastighetsdelen. Har fastighet,------------------------------- — icke ske. Vad i------- ------------- --------- — publikt boställe.

47 §.

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, be­ räknas garantibelopp till två och en halv procent av fastighetens taxe­ ringsvärde förstnämnda år. Garanti­ beloppet upptages inom den kom­ mun, där fastigheten är belägen, så­ som skattepliktig inkomst för fas­ tighetens ägare. Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnan­ de.

Vad som

47 §.

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, be­ räknas garantibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde först­ nämnda år. Garantibeloppet uppta­ ges inom den kommun, där fastig­ heten är belägen, såsom skatteplik­ tig inkomst för fastighetens ägare. Såsom ägare anses jämväl den, vil­ ken innehar fastighet med fideikom­ missrätt eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testa­ mentariskt förordnande.

anslagen jord.