Prop. 1965:81

('angående naturhistoriska riksmuseets ställning och organisation m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 81 år 1965

1

Nr 81

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående naturhistoriska

riksmuseets ställning och organisation m. m.; given Stock­ holms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds­ protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att naturhistoriska riksmuseet bibehålls som själv­ ständig institution — i motsats till framlagt utredningsförslag — och att Veten­ skapsakademiens nuvarande överinseende över museet upphör. Museets ledning bör enligt förslaget handhas av en särskild styrelse.

I organisatoriskt avseende förordas att museet uppdelas på en museiavdelning och en forskningsavdelning. Den förra avses fa hand om museets utåtriktade utställnings-, undervisnings- och serviceverksamhet, vilken föreslås få en avsevärt mer central ställning inom museet än hittills. Uppbyggnaden av verksamheten inleds under nästa budgetår med en första etapp av planerande arbete. Forsk- ningsavdelningen — i princip uppbyggd som en universitetsinstitution — förut­ sätts fullfölja och utveckla museets forskningsverksamhet.

Som ett led i museets omorganisation föreslås för nästa budgetår inrättande av sammanlagt åtta nya tjänster och genomförande av ett stort antal lönegrads- uppflyttningar. Bland de nya tjänsterna märks en som museidirektör i Bo 3, en som museilektor i Ao 27 och två som intendent i A 25 alternativt förste intendent i A 27.

Till driftkostnader för det omorganiserade riksmuseet under budgetåret 1905/06 föreslås anslag med sammanlagt 3 158 000 kr., vilket jämfört med inne­ varande budgetår innebär eu ökning med 841 000 kr.

I propositionen föreslås vidare cn förstärkning av resurserna för forskning och utbildning i fysiologisk och molekylär biologi inom universitetsorganisa­ tionen. Bl. a. föreslås, att beslut nu fattas om att en professur i biofysik skall inrättas vid universitetet i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1900/07.

1

_ _

Bihang till rilcsdagerts protokoll 1965. 1 samt. Nr 81

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

3

Diskussionerna inom utredningen har lett fram till två alternativa lösningar av museets framtida ställning och organisation. Alternativen åskådliggörs i följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 81 år 1965

Sammanfattning av riksmuseets nuvarande organisation och riksmusei-

utredningens alternativa organisationsförslag

Nuläge

Iviksmusei utredningens

alternativ I

Riksmuseiutredningens

alternativ II

1. Fristående statlig institu­ tion för forsknings-, insam­ lings- och utställningsverk- samhet.

2. Vetenskapsakademien har överinseende samt svarar för viss administration.

3. Sju avdelningar.

4. Sju professorer och avdel- ningsföreståndare.

5. Utställningsverksamheten ingår i respektive avdel­ nings uppgifter.

1. Fristående statlig institu­ tion för forsknings-, insam­ lings- och utställningsverk- samhet.

2. Styrande nämnd; kansli med byrådirektör.

3. Sju avdelningar.

4. Professorerna överföres på universitetets stat och far viss undervisningsskyldig- het. De förblir dock avdel- ningsföreståndare vid riks­ museet.

5. Utställningsverksamheten — inom riksmuseets ram — samla3 under en museichef som tillsammans med pro­ fessorerna utgör museets kollegium (för utställnings­ verksamheten).

1. Forsknings- och insamlings­ verksamheten inlemmas i universitetet; utställnings­ verksamheten organiseras som ett fristående museum.

2. Universitetet tar hand om administrationen (även för utställningsmuseet).

3. Avdelningarna samordnas med universitetets motsva­ rande institutioner.

4. Professorerna och övrig forskningspersonal överföres på universitetets stat. Pro­ fessorerna har halv under- visningsskyldighet samt an­ svaret för insamlingsverk­ samheten.

5. Det fristående utställnings­ museet ställs under ledning av en museichef, som till­ sammans med professorer­ na samt företrädare för skolväsendet och folkbild­ ningsarbetet utgör museets nämnd.

Alternativen skiljer sig från varandra framförallt i graden av samordning av museet med universitetet, där alternativ II representerar en mera omfattande integrering.

Som motivering för en lösning enligt alternativ I har enligt utredningen an­ förts, att en sådan organisation skulle medföra ett befästande av riksmuseets ställning som självständig institution av nationell och internationell betydelse samt ett bevarande av institutionen som en sammanhållen enhet.

Till stöd för alternativ II har enligt utredningen anförts, att en mera om­ fattande integrering av riksmuseets och universitetets forskningsorganisation på berörda områden skulle leda till ett effektivare utnyttjande av de tillgängliga resurserna, samtidigt som åtgärden inte skulle kräva de stora ekonomiska in­ satser, som erfordras för en upprustning av de båda forskningsenheterna var

11

för sig; starka motiv utgör likaså den beslutade förläggningen av universitetets nybyggnader till området invid riksmuseet samt inriktningen av forskningen vid riksmuseiavdelningarna och vid universitetets motsvarande institutioner.

Efter ingående överväganden tar utredningen ställning till formån for alter­

nativ II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

3.3.2. Forskning ssidan

Utredningen föreslår sålunda, att forskningssidan vid det nuvarande riks­ museet — dvs. insamlingsverksamheten, ordnandet och vården av huvudsam­ lingarna, den egentliga forskningsverksamheten samt serviceverksamheten for forskare — överförs till Stockholms universitet. De nuvarande tjänsterna som professor och avdelningsföreståndare vid riksmuseet föreslås överförda till uni­ versitetets stat för att som professurer ingå i den matematisk-naturvetenskap- liga fakulteten. De sju överförda professurerna bör enligt utredningen vara inrättade i zoologi, särskilt vertebraternas systematik och fylogem, zoologi, särskilt evertebraternas systematik och fylogeni, entomologi, paleozoologi, bo­ tanik, särskilt systematik, paleobotanik samt geokemi och mineralogi. Vidare föreslår utredningen, att tolv intendenttjänster, sju amanuenstjänster samt 29 biträdestjänster överförs till universitetet.

Med hänsyn till att var och en av innehavarna av nämnda professurer förut­ sätts även i framtiden ha ansvar för en centralsamling (huvudsamling), finner utredningen, att undervisningsskyldigheten för ifrågavarande professorer i prin­ cip bör uppgå till två timmar per vecka. Vidare föreslår utredningen, att for uni­ versiteten gällande bestämmelser rörande tjänstetillsättning, kompetensford­ ringar m. m. skall bli tillämpliga beträffande den till universitetet överförda per­ sonalen. Ifrågavarande tjänstinnehavare bör enligt utredningen utan ansok- ningsförfarande bli innehavare av de överförda tjänsterna.

3.3.3. Utställningsverksamheten

Ett av utredningens huvudsyften med den föreslagna omorganisationen av riksmuseet är att ge utställningsverksamheten och den därtill hörande service­ verksamheten för allmänheten en starkare ställning.

Enligt utredningens uppfattning bör samtliga skådesamlingar sammanföras till en enhet och placeras inom en byggnad, den nuvarande huvudbyggnaden. Utredningen anser det vara önskvärt från såväl utställningsmässiga som orga­ nisatoriska aspekter, att Sveriges geologiska undersöknings skadesamling inför­ livas med utställningsmusect.

Som underlag för utställningsmuseet bör i första hand de nuvarande skåde- samlingarnas material utnyttjas. Härjämte torde kontinuerligt en förnyelse böra ske genom förvärv eller lån av material från bl. a. de naturhistoriska huvudsamlingarna, skilda samlingar vid universiteten samt huvudsamlingen vid

13

ningsverksamhet, bl. a. som föreläsare, handledare och rådgivare. För att detta förslag skall kunna genomföras krävs, att något centralt organ ges i uppdrag att samordna och förmedla önskemål om sådana arrangemang, beträffande vilka inte minst de statsunderstödda studieförbunden eller deras lokala organisationer kan väntas taga initiativ.

Vid en av utredningen föreslagen fördelning av det nuvarande riksmuseets personal bör — enligt utredningen — vid utställningsmuseet placeras två tjäns­ ter av museiteknisk karaktär, samt en kontoristtjänst, en tjänst som uppsynmgs- man och tre tjänster som hantverkare eller vaktmästare.

Från det nuvarande riksmuseets avlöningsanslag arvoderas bl. a. ett antal museivakter; i fortsättningen kommer enligt utredningen att föreligga behov av såväl museivakter som utställningsguider. Under en period av omdaning behöver museet tillgång till utställningsexperter av olika slag. Betydande upp­ märksamhet torde böra ägnas åt bl. a. fotomontage och övrigt dekorativt arbete. Sannolikt kommer även modelltillverkning och belysningsanordmngar att krava en avsevärd arbetsinsats.

Utredningen finner mot bakgrunden av vad som här anförts, att museet för sin verksamhet är i behov av viss personal utöver de nyss namnda tjänsterna. Särskilda medel bör därför beräknas för avlöning av arvoderad personal.

.3.34■ Lokalfrågor

Betänkandet inrymmer även ett avsnitt om riksmuseets lokalfrågor. I detta avsnitt föreslås viss modernisering och ombyggnad. Byggnadskostnaderna enligt förslaget beräknas till mellan 8 och 12 milj. kr. och inredningskostnaderna till

totalt ca 6 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

3.4 Yttranden över riksmuseiutredningens betänkande

Remissinstansernas allmänna omdömen om riksmuseiutredningens förslag varierar avsevärt. Det övervägande antalet remissinstanser förordar, att riks­ museet bevaras som en självständig naturhistorisk riksinstitution och som en sammanhållen enhet för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet. I enlighet med utredningens förslag rekommenderas, att de vid museet befintliga professurerna överförs till Stockholms universitet. De organisatoriska proble­ men föreslås från flera håll bli föremål för ytterligare överväganden. Utred­ ningens förslag om en upprustning av utställningsmuseet hälsas med tillfreds­ ställelse. Enighet råder om att museets resurser bör utnyttjas i det allmänna bildningsarbetet.

34.1. Riksmuseets ställning

Utredningens förslag, att Vetenskapsakademiens överinseende över natur­ historiska riksmuseet skall upphöra, tillstyrkes genomgående av remissinstan-

serna. Även Vetenskapsakademien understryker olägenheterna med den nu­ varande, historiskt betingade ordningen.

I fråga om museets framtida ställning är meningarna delade. Det av utred­ ningen framförda förslaget, att insamlings- och forskningsverksamheten vid museet skall överföras till Stockholms universitet — alternativ II — tillstyrks av universitetskanslern, större akademiska konsistoriet i Stockholm, matematisk­ naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, föreståndarkollegiet vid naturhisto­ riska riksmuseet, statskontoret och byggnadsstyrelsen. En anknytning av utställningsverksamheten till universitetet — enligt alternativ II — förordas av förutom nyssnämnda instanser även Malmö stads museinämnd och Sam­ verkande bildningsförbunden.

Som motivering för sitt ställningstagande anför statskontoret följande.

De växande kraven på det högre utbildningsväsendets kapacitet gör det angeläget att alla resurser för forskning och utbildning tillvaratages så effektivt som möjligt. Enligt statskontorets mening sker detta för riksmuseets del bäst, om den vetenskapliga verksamheten vid museet i huvudsaklig överensstämmelse med nksmuseiutredningens förslag inlemmas i Stockholms universitet. Såsom utredningen framhållit torde härigenom den vetenskapligt utbildade personalen kunna i ökad utsträckning utnyttjas för undervisning och forskarhandledning vid universitetet, utan att insamlingsverksamheten eftersattes. Även utställ- ningsverksamheten bör enligt statskontorets mening helt införlivas med uni­ versitetet, även om denna verksamhet kan sägas vara i viss mån främmande för ett universitets uppgifter. Det för en framgångsrik utställningsverksamhet nödvändiga samarbetet med de vetenskapliga institutionerna tryggas bäst på detta sätt.

Enligt föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmuseet är den forsknings­ verksamhet som bedrivs vid de olika avdelningarna inom riksmuseet ingalunda bunden till de samlingar som respektive avdelning omfattar. I själva verket är__ framhåller kollegiet — forskningsverksamheten vid riksmuseets avdelningar i sina huvuddrag mycket likartad den som bedrivs vid motsvarande institutioner vid universiteten och fackhögskolorna. För den vetenskapliga verksamheten vid museet har enligt kollegiet en anslutning till universitetet den positiva betydelse, som vidgade kontakter mellan likartade institutioner i och för sig innebär. Vid en anslutning till universitetet torde det emellertid enligt föreståndarkol- legiets mening vara nödvändigt att sörja för, att särskilda medel avdelas för verksamheten i de vetenskapliga samlingarna och att denna medelstilldelning sker utan direkt konkurrens med andra för omedelbar vetenskaplig forskning avsedda medel.

Åtskilliga remissinstanser anser, att det i betänkandet diskuterade alterna­ tivet I — att riksmuseet behålles som en fristående, sammanhållen institution för insamlings-, forsknings- och utställningsverksamhet — erbjuder en bättre lösning än utredningens förslag. Denna åsikt framföres av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg, statens natur-

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 81 år 1965

lo

vetenskapliga forskningsråd, nationalmuseet, Vitterhets-, historie- och antik­ vitetsakademien, Nordiska museets nämnd, Tekniska museet, Svenska museimannaföreningens facksektion samt Museichefskollegiet i Stockholm.

De synpunkter i frågan som anförts av nyssnämnda universitetsmyndigheter sammanfaller i stort sett; allmänt anses utredningen ha alltför litet beaktat museets betydelse för forskningen. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala uttalar, att samlingarnas karaktär av ett centralt museum och arkiv för bevarande och vetenskaplig bearbetning av zoologiskt, botaniskt och geolo­ giskt material skulle suddas ut, om avdelningarna inlemmades i ett universitet. Det är vidare enligt fakulteten mycket betydelsefullt att gentemot utlandet äga ett nationellt vetenskapligt museum av riksmuseets karaktär; dess avskaffande skulle innebära en sänkning av Sveriges vetenskapliga standard i utlandets ögon. Fakulteten erinrar även om att riksmuseet från andra länders »riksmuseer» erhållit mycket värdefullt vetenskapligt material, vilket i många fall kanske ej så självklart skulle ha överlämnats till en universitetsinstitution.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd framhåller, att den vetenskapliga bearbetningen av riksmuseets material delvis har karaktären av långtidsunder- sökningar av annan typ än den forskning som bedrivs vid de vanliga univer­ sitetsinstitutionerna. Rådet fruktar, att ett överförande av denna forsknings­ verksamhet till Stockholms universitet kommer att innebära en minskning av möjligheterna för dess utövande. Ett rätt utnyttjande av riksmuseets samlingar svnes enligt rådets mening snarast kräva en förstärkning av museipersonalen.

' Från museihåll hävdas, att utredningens ställningstagande till övervägande

delen präglas av omsorgerna om forskningen och undervisningen vid univer­ sitetet. Nationalmuseet anser, att de rent museala uppgifterna och behoven fått komma i andra hand, trots att deras vikt för bildningsarbetet starkt betonats. Museet anför vidare, att den redan förut tyngda universitetsorganisationen vid ett genomförande av förslaget blir belastad med en för den i många avseenden främmande och komplicerad verksamhet. Museisidan reduceras till att omfatta enbart utställningsverksamhet, och den berövas dessutom i väsentliga avseenden sin självständighet, understryker nationalmuseet, som finner också faran föl­ en viss isolering i förhållande till forsknings- och insamlingsverksamheten te sig hotande.

Svenska museimannaföreningens facksektion anför bl. a. följande.

Fn nationell centralinstitution och ett centralarkiv för naturvetenskaperna (i berörda delar) sådant som naturhistoriska riksmuseet kan lika litet som ett riksarkiv eller ett nationalmuseum för konst eller historia avskaffas i sin nu­ varande form utan att det vetenskapliga och allmänt kulturella livet blir lidande och de museala accessionsmöjligheterna kompliceras. Sedan omkring 200 år har centralmuseitanken i alla kulturländer visat sin livskraft, och tendensen i utlandet är att stärka den i stället för att som här gå motsatta vägen. Ett museum, rätt organiserat och administrerat, är till sill natur så skilt från ett universitet, att ett administrativt samgående av ifrågasatt format icke kan ske utan att båda blir lidande. Muscal verksamhet kan icke under längre tid med

någon^ framgång uppspjälkas i »insamlingsverksamhet» (inklusive förkovran och vård av samlingarna), forskning och »utåtriktad verksamhet» (utställnings- verksamhet och allmänt bildningsarbete). Envar med någon erfarenhet av intern museiverksamhet vet, att de tre bildar en oupplöslig enhet varhelst ett museum ar livskraftigt. Eftersom man måste förutsätta en kontinuerlig överföring av objekt från centralsamlingarna till skådesamlingen och vice versa, bör ansvaret

or föremalsbeståndet och deras vård enligt facksektionens uppfattning kvar-

stanna hos respektive avdelningar.

Varken alternativ I eller alternativ II erbjuder enligt Vetenskapsakademien en i alla avseenden lycklig lösning. Akademien anser, att man inte uttömt möj­ ligheterna med dessa alternativ. Vad gäller riksmuseets centrala uppgifter be­ tonar akademien det riksintresse som den anser det måste vara, att museet behålls som självständig riksinstitution och inte splittras för att sedan — med förlust av denna sin karaktär — helt eller delvis inlemmas i ett av landets uni­ versitet. Att utredningen stannat för alternativ II synes akademien främst bero på de fördelar som man därmed trott stå att vinna för Stockholms univer­ sitet genom en direkt fördubbling eller mera av professorsbeståndet i zoologi, botanik och mineralogi. Akademien framhåller i detta sammanhang, att de institutioner som vid en lösning enligt alternativ II skulle tillföras universitetet i mycket ar väsensskilda från de tidigare universitetsinstitutioner med vilka de skulle bh sidoordnade. Denna väsensskillnad kräver enligt akademiens mening sådana särbestämmelser beträffande bl. a. undervisningsåtaganden — därest museiuppgifterna verkligen skall bli tillgodosedda — att ett restlöst inlemmande i universitetet skulle bli högst olyckligt. Akademien understryker, att det inte bör förbises, att riksmuseet inom ramen för sina resurser länge varit universi­ tetet i Stockholm till betydande hjälp även utöver vad som kan sägas ha fallit under museets verksamhet som riksorgan. Det är akademiens uppfattning att riksmuseet såsom självständig enhet mycket väl kan — i synnerhet efter till­ fredsställande upprustning — i sin verksamhet rymma ett befruktande sam- arbete med universitetet beträffande forskarhandledning och forskarutbildning på licentiand- och doktorandstadierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

3.A.2. Ledningen av riksmuseet

Behålles riksmuseet som en självständig enhet bör enligt Vetenskapsakademien avdelningsförestandarna liksom hittills bilda ett kollegium under ledning av en bland dem utsedd ordförande, vilken bör vara självskriven ledamot i riksmu­ seets styrelse; samma självskrivenhet bör gälla för skådesamlingens direktör.

Nordiska museets nämnd anser, att ledningen av riksmuseet skall anförtros en museidirektör, vid vars sida bör finnas en nämnd om sju personer. Chefen för utställningsmuseet förordas bli jämställd med övriga avdelningsföreståndare.

Befattningen som museidirektör föreslås bli anförtrodd åt en av avdelningsföre- ståndarna.

I fråga om tjänsten som museichef hävdar matematisk-naturvetenskapliga

som vidare finner att ämnesindelningen bör kunna ändras i framtiden efter rikt­ linjer, som kommer fram av de då vunna erfarenheterna och av de då förelig­ gande behoven.

■3.4-4- Utställnings verksamheten

Den i betankandet föreslagna upprustningen av utställningsverksamhetens resurser valkomnas allmänt. Föreståndarkollegiet vid naturhistoriska riksmu­ seet finner i likhet med utredningen att en »kombinerad utställning» med material från alla de nuvarande avdelningarna medför uppenbara fördelar. Kol­ legiet förutsätter att skådemuseet i framtiden kommer att omfatta även andra ämnen än de som hittills representerats av riksmuseets olika avdelningar, exem­ pelvis astronomi och geofysikens olika grenar, såsom klimatologi och oceano­ grafi. Enligt kollegiets uppfattning bör allt material, som nu finns vid natur­ historiska riksmuseet och som är katalogiserat på respektive avdelningar, också framdeles tillhöra dessa. Kollegiet finner det vidare uppenbart, att de olika avdelningarna skall samverka så att skådesamlingen dels tillföres lämpligt material ur redan förefintliga samlingar, dels får rådgivning när det gäller anskaffning av nytt material.

Museichef skollegiet ifrågasätter, om den fasta personal som föreslagits för utställningsmuseet är tillräcklig för att detta skall kunna arbeta på ett funk­ tionsdugligt satt. Kollegiets tveksamhet därvidlag delas av statens naturveten­ skapliga forskningsråd.

Tanken att utställningsmuseet i större utsträckning än hittills skall ställas i det allmänna bildningsarbetets tjänst tillstyrks genomgående. Malmö stads museinämnd understryker angelägenheten av att riksmuseet engageras i peda­ gogisk verksamhet. Skolöverstyrelsen betonar vikten av att det funktionella samspelet i naturen markeras; i detta och andra pedagogiska syften bör sam­ verkan ske mellan museet och undervisningsväsendet.

Samverkande bddningsförbunden anser en systematisk samverkan mellan vetenskaplig forskning och folkbildningsarbete vara synnerligen betydelsefull; en utåtriktad museiverksamhet efter de linjer som utredningen skisserar bör kunna bil en värdefull tillgång i arbetet på att aktualisera och bredda de natur­ vetenskapliga studierna i folkbildningsarbetet. Bildningsförbunden understryker beträffande utställningsmuseets program värdet av att museets karaktär av riksmuseum får slå igenom. Dess insatser bör komma hela landet tillgodo. En effektiv förmedling av nya forskningsrön liksom av pedagogiska erfarenheter och material m. m. till folkbildningssektorn bör enligt bildningsförbunden kunna ske genom att museets resurser tas i anspråk i samband med studieförbundens produktion av studiematerial liksom i samband med cirkelledarutbildningen.

Svenska naturskyddsföreningen pekar på den snabba omvandling landskapet i var tid genomgår. Tillgången till rika naturvetenskapliga samlingar är därför enligt föreningen ytterst betydelsefull. Föreningen betonar vidare betydelsen av att skådesamlingen utformas så, att den väcker allmänhetens intresse för

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 81 år 1965

21

experterna cellernas delning eller reproduktion, en process som ar grundvalen för livets bestånd; det anmärkes, att ett försvagande av kontrollen av celldel­ ningen inom flercelliga organismer kan leda till uppkomsten av tumörer någon skarp gräns kan därför inte dragas mellan t. ex. cellbiologi och cancer­ forskning. Särskilt aktuellt är enligt experterna det inflytande som virus kan ha på celldelningen och för uppkomsten av tumörer; de senaste årens rön be­ träffande betydelsen av virus för tumörbildning öppnar nya perspektiv av både medicinsk och allmänbiologisk betydelse. Andra problem inom bär förevarande område representerar enligt experterna subcellulära partiklars uppkomst och funktion, vidare studiet av rörelsefenomen som mer eller mindre utpräglat för­ siggår hos alla celler och även inom partiklar såsom mitokondrier samt också frågan om livets uppkomst och den fylogenetiska evolutionen.

Experterna konstaterar, att den fysiologiska och molekylära biologin sedan länge har varit företrädd i Stockholm. En internationellt uppskattad forskar­ grupp har vuxit upp vid Wenner-Grens institut för experimentell biologi, och ett annat naturligt centrum har utgjorts av karolinska institutet. Ett livligt samarbete har också ägt rum mellan dessa institutioner och andra.

Denna intensiva forskningsverksamhet har — framhåller experterna helt naturligt lett till ett stort behov av högre tjänster vid Stockholms universitet. I petita för budgetåret 1965/6G begärde universitetet bland annat professurer i mikrobiologi, zoofysiologi, särskilt utvecklingsfysiologi (omvandling av befint­ lig laboratur i zoofysiologi till professur), immunologi samt fysiologisk kemi (personlig). Laboraturer föreslogs inrättade i cellfysiologi, ämnesomsättnings- forskning och biologisk ultrastrukturforskning. Universitetet anförde i anslut­ ning till dessa förslag bl. a. följande.

Under de senaste 15—20 åren har en tyngdpunkt inom naturvetenskaperna legat inom atomfvsiken och ett stort antal däromkring grupperade gransveten­ skaper. Internationellt växer nu framförallt två mångfacetterade biologiska forskningsinriktningar fram som vetenskapligt, ekonomiskt och medicinskt cen­ trala och betydelsefulla, å ena sidan molekylär biologi och cellbiologi, a den andra ekologi. Inom bägge områdena bedrives forskning i samarbete mellan biologer, kemister, fysiker, medicinare och andra. För bägge omradena gäller att de spelar en viktig roll för de inom fakulteten representerade examensam- nena botanik, genetik, strålningsbiologi, zoologi och zoofysiologi, ävensom föl­ en rad agrikulturella, medicinska och tekniska discipliner och forskningsområden.

De olika forskningsområdenas beröringspunkter kan kort sammanfattas så­ lunda. De kemiska reaktioner, studerade inom biokemin, som leder till biosyntes och energiproduktion utspelas inom ramen av cellens ultrastruktur. Pa denna grundval studeras cellernas delning och differentiering. De sistnämnda företeel­ serna behandlas av utvecklingsbiologin. Immunologin ger möjligheter att karak­ terisera specifika högmolekylära ämnen som utbildas vid cellernas diffeien- tiering, inkluderande de specifika ämnen (antikroppar) vilkas produktion utgör ett skydd mot främmande substanser. Från forskningens synpunkt föreligger sålunda ett. behov av de äskade befattningarna. Området för professuren i fysio­ logisk kemi skulle särskilt avse de energigivande reaktionerna och dessas roll för cellernas aktivitet. Laboraturen i cellfysiologi skulle framförallt inrikta sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

23

omvandlas till professur i immunbiologi vid Stockholms universitet i samband med nuvarande tjänstinnehavarens avgång den 1 juli 1967. De sakkunniga fram­ håller möjligheten att låta innehavaren av professuren i zoologi vid Stockholms universitet överta den vetenskapliga ledningen vid evertebratavdelningen.

Tjänsten som professor och föreståndare vid riksmuseets entomologiska av­ delning omvandlas till professur i biofysik vid Stockholms universitet den 1 juli 1968. Innehavaren av riksmuseiprofessuren förs samtidigt på övergångsstat; vederbörande avgår tidigast år 1972. De sakkunniga framhåller möjligheten att låta kompensera entomologiska avdelningen genom att beträffande förestandai- skapet repliera på de vid den närbelägna skogshögskolan befintliga professurerna i skogszoologi och skogsentomologi.

Experterna understryker, att frågan om professurer i mikrobiologi och ut- vecklingsfysiologi vid Stockholms universitet är mycket angelägen, ehuru den faller utanför den i direktiven uppdragna ramen.

Experterna utgår från att museet kompenseras genom en personalförstärkning av sådan art, att inte den med forskningsverksamheten förbundna insamlings- och serviceverksamheten försämras vid genomförandet av i det föregående redovisade förslag.

4.3 Yttranden över experternas förslag

Vid remissbehandlingen av betänkandet har en enig opinion förordat utbygg­ nad av den fysiologiska och molekylära biologins resurser. Det övervägande antalet remissinstanser har däremot ställt sig avvisande till förslaget, att fyra professurer vid naturhistoriska riksmuseet skall överföras till universitetet i Stockholm och samtidigt erhålla ändrad ämnesinriktning till förmån för den fysiologiska och molekylära biologin.

Vissa universitetsmyndigheter tar upp till behandling fragan om omprövning av lärartjänsts ämnesområde; föreskrift om sådan omprövning återfinns i 69 § universitetsstadgan. Universitetskanslersämbetet finner sålunda, att nutida snabba utveckling inom många forskningsområden gör det naturligt, att den befintliga organisationen av forskningsinstitutioner, inriktning av professurer och andra högre forskartjänster och över huvud taget fördelningen av samhällets resurser för forskning inte bör få anses vara en gång för alla bestämd utan tid efter annan måste tagas under omprövning.

I remissvaren framföres åtskillig kritik mot direktiven till de sakkunniga. Kritiken tar framförallt fasta på två förhållanden, dels att direktiven bundit de sakkunniga, dels att museiprofessurerna sammankopplats med tillkomsten av professurer i fysiologisk och molekylär biologi vid Stockholms universitet.

lt.3.1. Den fysiologiska och molekylära biologins betydelse

Behovet av nya tjänster inom området fysiologisk och molekylär biologi har enhälligt vitsordats av remissinstanserna. Sålunda framhåller medicinska falad-

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Flera remissinstanser kräver en ny, förutsättningslös utredning angående mu­ seets framtida ställning, organisation och resurser, däribland matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund, medicinska fakulteten i Göteborg och SACO.

Samma yrkande gör skogshögskolan, som emellertid också föreslår, att dylik utredning icke skall hindra, att åtskilliga av de förslag, som framförts av den tidigare riksmuseiutredningen, genomförs utan vidare uppskov. Statens natur­ vetenskapliga forskningsråd anser, att vid en ny utredning bör beaktas det s. k. alternativ I som riksmuseiutredningen presenterade. Enligt rådet bör vidare palynologiska laboratoriet knytas till riksmuseet.

Universitetskanslersämbetet framhåller fördelarna med att museets forsk­ ningsverksamhet anknytes till universitetet i Stockholm och skogshögskolan.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför emellertid, att professurerna vid Stockholms universitet och riksmuseet realiter representerar olika forskningsfält eller forskningsinriktningar — det rör sig inte om dubblerad verksamhet.

Bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala, medicinska fakulteterna i

Uppsala och Umeå samt vid karolinska institutet, lantbrukshö g skolan, jordbru­ kets forskningsråd och 196b års naturresursutredning har speciellt understrukit vikten av att vid en eventuell förlust av här ifrågavarande professurer riks­ museet kompenseras genom personalförstärkning av sådan art, att inte den med forskningsverksamheten förbundna insamlings- och serviceverksamheten försämras.

Kemi-sektionen vid tekniska högskolan i Stockholm hävdar, att det skulle innebära en katastrof för riksmuseet, om vården och utvecklingen av dess sam­ lingar anförtros personer med lägre vetenskaplig kompetens eller personer, som på grund av annan verksamhet måste betrakta arbetet för museet som en betungande bisyssla.

Med utgångspunkt i en förmodan, att de i det förevarande betänkandet fram­ förda förslagen innebär ett hot mot riksmuseets fortsatta vetenskapliga verk­ samhet, uppehåller sig flera remissinstanser vid betydelsen av denna verksamhet.

Kemi-sektionen vid tekniska högskolan i Stockholm framhåller, att ett för­ visande av den högre vetenskapliga forskningen från riksmuseet skulle leda till att det blev ett dött museum, en utveckling som skulle stå i bjärt kontrast till de strävanden som allt starkare gör sig gällande såväl i Sverige som utom­ lands, vilka går ut på att göra museerna till levande, undervisande, initiativ­ tagande och forskande institutioner. Enligt sektionens mening kommer riks­ museet att få stor betydelse för vissa problem av grundforskningskaraktär, för angripandet av biocidproblemet och andra naturresursfrågor samt för svenska biståndsinsatser i utvecklingsländerna.

196b års naturresursutredning framhåller, att dess arbete ännu inte har fort­ skridit så långt, att det är möjligt att närmare ange, hur den framtida natur­

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

b-3.3. Riksmuseets framtida verksamhet m. m.

27

resursforskningen lämpligen bör organiseras. För att lösa denna uppgift torde det emellertid enligt utredningens uppfattning bli nödvändigt att i stor ut­ sträckning bygga på de resurser, som finns inom befintliga vetenskapliga insti­ tutioner. Det är därför inte osannolikt, framhåller utredningen, att riksmuseets kapacitet — helt eller delvis — kan bli av stort intresse, då utredningen skall lösa sin uppgift, varför det skulle vara fördelaktigt för utredningens arbete, om den nu aktuella upprustningen på den fysiologiska och molekylära biologins område kunde ske utan ianspråktagande av riksmuseets nuvarande resurser.

Även statens naturvetenskapliga forskningsråd, Vetenskapsakademien och

Svenska kommittén för ett internationellt biologiskt program uppehåller sig

utförligt vid den taxonomiska biologins betydelse.

Riksmuseets föreståndarkollegium framhåller, att den i direktiven antydda

upprustningen av skådesamlingarna m. m. snarast bör komma igång, då den fordrar en lång planerings- och arbetsinsats för att ge påtagliga resultat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 81 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

31

33

skikl styrelse. Denna ordning innebär att något inlemmande av delar av den nuvarande museiorganisationen i Stockholms universitet eller någon administra­ tiv samordning med universitetet inte aktualiseras. Riksmuseiutredningens för­ slag i sistnämnda avseende anser jag ha blivit inaktuella, inte minst med hansyn till att fakulteter och konsistorier enligt den nya universitetsstadgan fatt delvis andra funktioner än vad som kunde förutsättas vid den tidpunkt, da utredningen framlade sitt förslag.

Genom den organisatoriska uppbyggnad av museet som jag forordat med tva enheter utan någon gemensam chef kommer styrelsen att få en viktig samord­ nande funktion. På styrelsen bör ankomma att besluta om planläggningen av museets verksamhet i stort, i viktigare organisatoriska och ekonomiska frågor ävensom i fråga om sådana tjänstetillsättningar varom Kungl. Maj:t ej fattar

beslut.

Universitetskanslersämbetet bör vara representerat i styrelsen. Jag anser, att dessutom skall ingå personer med erfarenhet från museal verksamhet, folk­ bildningsarbete och skolväsen liksom också representanter för Vetenskapsaka­ demien och forskningsområden med anknytning till museet.

När jag nu övergår till att behandla museiavdelningen, vill jag först erinra om att jag redan i direktiven till riksmuseiutrednmgen underströk, att det var av central betydelse att den utåtriktade museala verksamheten stimule­ rades och utvecklades. Utredningen konstaterar i sitt betänkande, att utställ- ningsverksamheten hittills erhållit otillräckliga resurser och framlägger förslag i syfte att uppnå den eftersträvade aktiveringen. Den föreslagna upprustningen av den utåtriktade verksamheten välkomnas allmänt av remissinstanserna, som också i många fall med tillfredsställelse konstaterar, att utredningens avsikt va­ rit att museet direkt ställs i det allmänna bildningsarbetets tjänst. Vad utred­ ningen sålunda anfört om utställningsmuseets program kan jag också ansluta mig till. Utöver de uppgifter som utredningen berört vill jag understryka be­ hovet av att som ett led i den utåtriktade verksamheten demonstrationsövnmgar för olika kategorier studerande anordnas, varvid de tränas att pa ett intresse­ väckande sätt presentera naturvetenskapligt utställningsmaterial.

De anspråk som kommer att ställas på den nya museiavdelningen blir stora samtidigt som erfarenheterna av hur arbetet skall bedrivas ar begränsade. Musei- avdelningens arbete kommer under dess första verksamhetsar i stor utsträckning att begränsas till planering och försöksverksamhet. Allteftersom närmare erfaren­ heter vinns rörande verksamhetens utformning, torde ställning få tas till till­ skott till avdelningens resurser. Även om materialet på det naturvetenskapliga fältet ställer särskilda anspråk på utställningsverksamhetens utformning, är det givet att museet uppmärksamt bör följa och beakta utvecklingstendenserna inom övriga sektorer av det museala området. Jag avser därvid exempelvis den försöksverksamhet med utställningar av konst och kulturhistoriskt material från de centrala museerna, som jag i årets statsverksproposition (prop. 1905: 1 bil. 1» s. 54) förutsatt, att medel skall kunna utgå till under nästa budgetår. Med

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

35

av frågan om den organisatoriska anknytningen av museets maskmtjanst, vilken redan nu betjänar vissa universitetsinstitutioner. Med hänsyn härtill förutsätter jag, att frågan om ett dylikt samarbete syftande till ett överförande till Stock­ holms universitet av nämnda funktioner aktualiseras i samband med kommande anslagsäskanden.

Den blivande forskningsavdelningens uppgifter och betydelse har belysts i såväl de två här aktuella betänkande^ som remissyttrandena over dessa. Det har framhållits bl. a., att museet skall betjäna den naturvetenskapliga forskningen inom hela landet och sålunda ha ställning av riksmstitution, narmast jämförlig med statens historiska museum, Nordiska museet eller kungl. bibliote­ ket. Forskningsavdelningen kan i egenskap av forskningsinstitut och dokumenta­ tionscentral förväntas göra en fortsatt insats inom den biologiska grundforsk­ ningen, samtidigt som den kan vara av betydelse för viss målforskning, exem­ pelvis rörande biocidproblemen och andra naturresursfrågor. Det synes mig vi­ dare synnerligen angeläget, att forskningsavdelningens resurser kan utnyttjas i forskarutbildningen. Principerna för ett dylikt utnyttjande torde for ovngt fa bli föremål för ytterligare prövning av museets ledning i samband med ställ­ ningstagande till de förslag som väntas från 1963 års forskarutredning rörande formerna för en effektiverad forskarutbildning. Forskningsavdelningen bor vida­ re lämna service till institutioner och forskare m. fl. såväl inom som utom landet, svara för insamlingsverksamheten samt ordna och vårda samlingarna. Redan i det föregående har jag understrukit nödvändigheten av en intim samverkan mel­ lan forskningsavdelningen och museiavdelningen.

De nuvarande sju avdelningarna bör enligt min mening med bibehållande av respektive ämnesinriktningar sammanföras till en gemensam avdelning. För den­ na bör i tillämpliga delar gälla samma bestämmelser som för universitetsinstitu­ tioner. De nuvarande professurerna bör även framgent vara placerade vid museet samt tills vidare behålla nuvarande ämnesbenämningar. Avdelningen bör för­ valtas av ett kollegium och eu prefekt. Beträffande kollegiets sammansättning och arbetsformer äger Kungl. Maj:t att närmare besluta. I kollegiet bör mgå som ledamöter samtliga till avdelningen hörande professorer och intendenter. I över­ läggning och beslut i särskilt ärende bör dessutom som ledamöter deltaga avdel­ ningen tillhörande av ärendet berörd assistent- och amanuenspersonal. Musei- direktören, museilektorn och byrådirektören bör aga ratt att deltaga i överlägg­ ningar och beslut som berör vederbörande samt äga rätt att narvara vid kolle­

giets sammanträden.

Enligt Kungl. Maj:ts nu gällande instruktion för riksmuseet åligger det pro­ fessorerna vid museet att utan särskild ersättning vid egen institution eller vid akademiskt lärosäte fullgöra den undervisnings- och examinationsskyldighet, som kan bli honom ålagd av Kungl. Maj:t. Jag förordar, att det uppdras åt kanslcrsämbetet att fastställa vid vilket eller vilka lärosäten, i vilka ämnesdclar och i vilken omfattning professorerna skall erhålla sådan skyldighet, varvid som ett riktmärke för undervisningsskyldigheten bör gälla två timmar per vecka.

Kungl. May.ts proposition nr 81 år 1965

37

Jag förordar enligt vad som framgår av tablan att de uppflyttas till lönegrad A 25 och att befattningshavare som innehaft tjänst som intendent vid riksmuseet under fem år får tjänst som förste intendent i A 27.

Jag förordar, att av tjänsterna vid riksmuseet följande skall vara uppförda på ordinarie stat, nämligen en museidirektör i Bo 3, sju professorer i Bo 3, en musei- lektor i Ao 27, nio intendenter eller förste intendenter i Ao 25 eller 27, en konser­ vator i Ao 15 (skall hållas obesatt så länge L. Lundström innehar en personlig tjänst som förste konservator i Ae 17), en konservator i Ao 13, en assistent i Ao lo (personlig för A. Bräsch), en maskinist i Ao 13 (uppehälles ej så länge en tjänst som maskinchef i Ag 15 finns inrättad vid museet), en instrumentmakare i Ao 12, fem museiassistenter i Ao 11 (varav en skall hallas obesatt, sa länge D. Berg innehar personlig tjänst som assistent i Ae 13), en uppsyningsman i Ao 11, en kansliskrivare i Ao 11, sex hantverkare i Ao 10, en museitekniker i Ao 9, en kontorist i Ao 9 och en förste vaktmästare i Ao 9. Vidare förordar jag att av extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Ae 21 skall vid museet finnas fem intendenter eller förste intendenter i Ae 25 eller 27 och en byrådirektör i Ae 25.

Den personalorganisation som riksmuseet skulle erhålla vid bifall till vad jag nu förordat omfattar sammanlagt 76 tjänster och befattningar, varav 36 ordi­ narie tjänster (utom dem som skall hållas obesatta) och 40 extra ordinarie tjäns­ ter, extra tjänster och arvodesbefattningar.

I utredningsarbetet aktualiserade byggnadsfrågor maste ses i samman­ hang med utbyggnaden av Stockholms universitet i Frescati. Byggnadsstyrelsen och lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet och högskolorna i Stockholm bör få i uppdrag att vidare utreda riksmuseets lokal- och byggnads­ frågor. Delförslag bör snarast framläggas, så att eventuellt genom provisoriska lösningar av lokalproblemen en mer rationell organisation av museets arbete kan genomföras. Särskilt bör beaktas dels frågan om ett eventuellt sammanförande av museets verkstäder till en gemensam enhet, dels frågan om samordning med Stockholms universitets planerade verkstadsorganisation. På samma sätt bör ett sammanförande av konserveringsverksamheten undersökas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om, att statens naturvetenskapliga forsk­ ningsråd i skrivelse den 10 december 1962 hemställt, att det huvudsakligen av rådet finansierade paly nologiska laboratoriet för närvarande beläget i Solna — inklusive dess palynologiska serviceinrättning ombildas till en permanent statlig institution och organisatoriskt och lokalmässigt ansluts till riksmuseet. Vid remissbehandlingen av ifrågavarande framställning har tan­ ken på en närmare anknytning av laboratoriet till Stockholms universitet aktua­ liserats.

Med anledning av rådets framställning vill jag erinra om vad jag i prop. 1959: 105 (s. 150) uttalade om prövningen av frågor rörande överföring från forsk-

ningsrådsanslag till berörd läroanstalts anslag av kostnader för sådana forsknings­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 81 år 1965

projekt som erhållit mer permanent karaktär. Då jag finner att förevarande för­ slag behöver ytterligare utredas, är jag inte beredd att nu ta ställning till det- samma.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om riksmuseets m e d e I s b e- h o v för nästa budgetår.

Vad jag i det föregående föreslagit i fråga om de personella resurserna medför ett ökat medelsbehov under avlöningsanslaget av 554 000 kr. Under delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknar jag sammanlagt 15 200 kr. för arvoden åt ordförande och ledamöter i styrelsen, prefekten samt en organisationsföredragande. Vetenskapsakademiens under punkt 20 redovisade förslag om extra-ordinariesättning av en biträdestjänst torde böra prövas av museets styrelse.

I övrigt räknar jag inte med andra förändringar under avlöningsanslaget än sadana av automatisk natur. Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar vid naturhistoriska riksmuseet under budgetåret 1965/66 beräknar jag till (1 781 000 + 711 000 =) 2 492 000 kr.

Riksmuseets anslag till omkostnader bör för nästa budgetår höjas med 50 000 kr., varav 13 000 kr. för tjänsteresor framför allt för museiavdelningens perso­ nal, 15 000 kr. för engångsanskaffningar främst i samband med det av mig för­ ordade personaltillskottet och 22 000 kr. främst för det ökade behov av expens- medel som uppkommer genom museiavdelningens tillkomst. Anslaget bör upp­ föras med 261 000 -f 50 000 =) 311 000 kr.

Jag räknar vidare med en medelsökning till materiel m. m. under budgetåret 1965/66 av sammanlagt 80 000 kr., varav hälften till museiavdelningen för ut- ställningsändamål, bl. a. belysningsanordningar, och hälften till forskningsav- delningen. Materielanslaget bör uppföras med (275 000 + 80 000 =) 355 000 kr.

Nyssnämnda tre riksstatsanslag till naturhistoriska riksmuseet är för inne­ varande budgetår upptagna med ett belopp av sammanlagt 2 317 000 kr. De här framförda förslagen medför för nästa budgetår ett med 841 000 kr. ökat medels­ behov under dessa anslag.

Experterna för beredning av vissa frågor rörande naturhistoriska riksmuseet in.m. har i sitt förslag till program för fysiologisk och molekylär b i o 1 o g i vid Stockholms universitet redogjort för hur ifrågavarande forskning numera karakteriseras av ett alltmer utpräglat samarbete mellan forskare med olika utbildning, sasom biologer, kemister, fysiker och medicinare. Inom den fysiologiska och molekylära biologin studeras bl. a. problem som har samband med livets uppkomst och grundvalarna för livets bestånd. Med hänsyn till ifrågavarande ämnesområdes vikt föreslår experterna, såsom inledningsvis nämnts, att beslut fattas om inrättande av professurer i bl. a. biofysik, cellfysio­ logi och immunbiologi.

Vid remissbehandlingen av experternas program har från flera håll framförts

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 81 år 1965

39

uppfattningen, att området fysiologisk och molekylär biologi haller pa att fa en lika framträdande ställning inom naturvetenskaperna som atomfysiken och dess gränsvetenskaper intagit under drygt halvtannat decennium. Det har framhål­ lits, att forskningen inom området öppnar vida perspektiv såväl på det praktiska fältet — såsom i fråga om kampen mot sjukdom, förbättring av livsmedelspro­ duktionen osv. — som för allt tänkande kring livsprocessernas innersta natur. Remissinstanserna har också givit uttryck för en allmän tillfredsställelse över att förslag framläggs till åtgärder, som kan främja denna forskning. Behovet av nya tjänster inom det av programmet berörda området har också enhälligt vitsordats.

Det vid beredningsarbetet klart dokumenterade behovet av ytterligare tjäns­ ter inom ifrågavarande biologiska område bör tillgodoses genom inrättande av nya professurer.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt inrättande av den föreslagna profes­ suren i biofysik, och jag anser att starka skäl talar för att en dylik professur kommer till stånd. Biofysiken är ett vidsträckt och mångfacetterat gebit, inom vars olika grenar ett flertal framstående forskare finns i vårt land. Jag förordar, att beslut nu fattas om att en professur i biofysik skall inrättas vid universitetet i Stockholm fr. o. m. budgetåret 1966/67.

I fråga om den föreslagna professuren i cellfysiologi har den av experterna förordade begränsningen och specificeringen av professurens ämnesområde kriti­ serats av åtskilliga remissinstanser, och flera bland dessa föreslår i stället ämnes­ benämningen molekylär biologi. Starka skäl synes mig tala för att professuren ges en ämnesmässigt relativt vid ram, inom vilken ett brett urval av högt kvali­ ficerade sökande kan förväntas stå till förfogande. Molekylär biologi är ett vid­ sträckt forskningsområde, som inom sig rymmer även viktiga delar av cellfysio- login. Även om jag bedömer inrättandet av en professur med denna inriktning vara av hög angelägenhetsgrad, förefaller det mig välbetänkt, att ämnesinrikt­ ningen ytterligare övervägs. Ett dylikt övervägande bör även göras beträffande ämnesinriktningen immunbiologi. Enligt vad jag erfarit har kanslersämbetet i dagarna tillkallat vissa sakkunniga för att överse det biologiska grundforsknings­ området m. m. Det synes mig naturligt, att ett ställningstagande till ifrågava­ rande båda professurer får anstå till dess resultatet av kanslersämbetets utred­ ning föreligger.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 81 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1965

41

Bilaga

Förslag rörande tjänster och befattningar vid naturhistoriska

riksmuseet efter en omorganisation av museet

Antal och benämning Lönegrad m. m.

Museiavdelningen

1 museidirektör (ny tjänst) 1 museilektor (ny tjänst) .. 1 byrådirektör (ny tjänst) t kamrerare (ny tjänst) ... 1 förste konservator ........

1 maskinchef ......................

1 uppsyningsman .............. 1 kansliskrivare .................. 1 förste reparatör .............. 1 reparatör ........................ 1 förste vaktmästare 1 museitekniker ................ 1 värmeskötare ................ 1 trädgårdsförman .......... 1 kanslibiträde (ny tjänst) 1 vaktmästare ..................

Bo 3 Ao 27 Ae 25 Ae 19 Ae 17 (personlig tjänst för L. Lundström;

en tjänst som konservator i Ao 15 skall hållas obesatt)

Ag 15 (en tjänst som maskinist i Ao 13

skall hållas obesatt)

Ao 11 Ae 11 Ag 11 Ae 10 Ao 9 Ae 9 Ae 9 Ae 9 Ae 7 Ae 7

Forskningsavdelningen

Vertebratzoologi

1 professor......................................................................... 1 intendent eller förste intendent ................................ 2 intendenter eller förste intendenter (varav en ny

tjänst) ........................................................................... 1 amanuens ..................................................................... 1 konservator ................................................................... 1 museiassistent .............................................................. 1 hantverkare ................................................................... 1 kontorist ....................................................................... 1 tekniskt biträde ........................................................... 1 konservatorselev ............................t...........................

Bo 3 Ao 25 eller 27l

Ae 25 eller 271 regi. bef.-gång Ao 13 Ao 11 Ao 10 Ae 9 arvode motsv. högst Ag7 arvode motsv. högst Ag 7

Evcrtebratzoologi

1 professor ....................................... 1 intendent eller förste intendent 1 intendent eller förste intendent 1 amanuens ...................................... 1 assistent .......................................

Bo 3 Ao 25 eller 271 Ae 25 eller 271 regi. bef.-gång Ae 13 (personlig tjänst för D. Berg; en

tjänst som museiassistent i Ao 11 skall hållas obesatt)