Kungl. Mnj.ts proposition nr Mi är 1966

9

het vara sådant att man f. n. inte kan räkna med övervärden av större bety­

delse i detta hänseende.

Beträffande värdet av nyttjanderätten till gruvskogar, som är anslagna

till gruvor som f. n. ej drivs, framhåller utredningen att varaktigheten av

nyttjanderätten är beroende av att gruvan »bearbetas». Hittills har den

principen tillämpats, att rätten kvarstår även under tid då gruvrätt försva­

ras men ingen brytning sker. Utsyning till den försvarade gruvan ifråga-

kommer då endast för vissa underhållsarbeten, stängsel och liknande och

avkastningen tillförs i stort sett statsverket. Det har ifrågasatts att i en så­

dan situation skogens karaktär av gruvskog skulle kunna bringas att upp­

höra. Detta skulle dock knappast stå i överensstämmelse med statsmakternas

beslut år 1823, enligt vilket vid gruvornas upphörande skogen skulle upplå­

tas åt andra gruvor, som kunde vara i behov därav, tanken synes således

ha varit, att gruvskogarna för all framtid skulle användas till gruvdriftens

främjande och stöd. Utredningen påpekar att en sådan rätt väl dock svår­

ligen skulle kunna hävdas i rättslig ordning. Förutsättning för att ett visst

företag skall kunna göra gällande en rätt till utsyning torde vara, att före­

taget kan till stöd för denna rätt åberopa att upplåtelsen och 1823 års be­

slut ger företaget en sådan rätt. Men att en gruva, för vilken gruvrätten

försvaras, temporärt ej drivs medför inte att med gruvan förenade rättig­

heter upphör. Det ligger i gruvdriftens natur, att den inte nödvändigt be­

drivs kontinuerligt. Driften bör på längre sikt kunna anpassas efter kon­

junkturerna och andra förhållanden, som vid varje tidpunkt inverkar på

driften.

Vid tiden för 1943 års överenskommelse var fem gruvskogar anslagna till

gruvor som inte var föremål för verklig drift men till vilka gruvrätten

dock var försvarad. I dessa fall räknades kronans äganderätt vara värd dub­

belt så mycket som äganderätten till övriga gruvskogar. Den nu verkställda

utredningen visar att förutsättningarna för gruvdrift för nyttj anderättsha-

varna till nämnda fem skogar ändrats, så att utsyning nu i större eller

mindre utsträckning sker. Den minskning i värdet av nyttjanderätterna,

som motiverades av att de fem nyssnämnda skogarna inte kunde utnyttjas,

är sålunda i och för sig mindre än som beräknades år 1943. Utredningen

framhåller att man emellertid får se även denna fråga mera allmänt och på

längre sikt. I framtiden kan sålunda gruvor som nu får utsyning från gruv­

skog på längre eller kortare tid eller för alltid komma att nedläggas. En

beräkning av vad detta kan betyda i fråga om reduktion av nyttj anderätter­

nas värde är dock vansklig att göra. Uppfattningarna på den punkten måste

bli ganska subjektiva.

I statsmakternas beslut år 1823 ingick att vanlig rekognitionsavgift skulle

åsättas gruvskogarna, för att staten inte skulle sakna inkomst av dessa sko­

gar. Avgifterna, som bestämdes av bergskollegium, uppgår till sammanlagt

Kungi. Maj:ts proposition nr 4(> år 1 !))><>

13

Enligt grunderna för 4 § stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr

308) anser gruvskogsutredningen det skäligt att lagfartsstämpel inte utgår

för de förvärv nyttjanderättshavarna gör i förevarande sammanhang. Efter­

som författningstexten måhända inte ger direkt stöd för en sådan skatte­

befrielse, föreslår utredningen att Kungl. Maj :t med stöd av 56 eller 57 §

i förordningen medger skattebefrielse i förevarande avseende.

Remissyttrandena

Ingen erinran har framförts mot att den träffade principöverenskom­

melsen läggs till grund för avveckling av de s. k. gruvskogarna.

Lnntbruksstyrelsen framhåller att rådande förhållanden uppenbarligen

innebär att stora skogsmarksarealer disponeras på ett orationellt sätt. Gruv-

skogsfrågan har vidare övervägts under så lång tid att en slutlig lösning

är mycket angelägen. Styrelsen bedömer utredningens förslag vara väl läm­

pat som grund för reglering av förhållandena mellan staten och nyttjande­

rättshavarna till gruvskogarna.

Styrelsen finner det tillfredsställande att fördelningen mellan parterna av

de olika berörda skogarna har skett efter i huvudsak de grunder som ratio-

naliseringsorganen brukar tillämpa vid intressearrondering, där den ledan­

de principen varit att i första hand eftersträva den mest rationella förvalt­

ningen. De värderingsregler som utredningen föreslagit finner styrelsen

ändamålsenliga i berörda sammanhang och värderingsförfarandet anses

borga för en neutral och med avtalets huvudsyfte överensstämmande värde­

fördelning.

Under utredningens gång har lantbruksnämnderna i berörda län uttalat

vissa begränsade önskemål att få använda gruvskogsmark för storleksra-

tionalisering av jordbruk. Lantbruksstyrelsen påpekar att utvecklingen un­

der de år, som förflutit sedan dessa yttranden avgavs, sannolikt medfört

ändringar i såväl berörda bygder som bedömningsgrunderna för struk­

turrationaliseringen. Styrelsen anser gruvskogsfrågans snara lösning så

angelägen ur allmän synpunkt att frågan om eventuell förstärkning av ett

mindre antal jordbruk inte bör tillmätas sådan betydelse att den får inverka

hindrande på en samlande lösning av gruvskogsfrågan.

Kammarkollegiet anser att den ingångna överenskommelsen grundar

sig på en rimlig uppskattning av värdeförhållandet mellan kronans och

nyttjanderättshavarnas rätt. Det sätt varpå avvecklingen enligt överens­

kommelsen skall genomföras anses också vara till fördel för båda parter.

Kollegiet vill endast beträffande en detalj i överenskommelsen göra ett på­

pekande, nämligen i fråga om fastigheten Fräkenmyren l1 inom Danne-

mora gruvskog. Den rätt som nyttjanderättshavaren i detta fall kan över­

låta till kronan är inte äganderätt utan besittningsrätt och det slutliga över­

låtelseavtalet bör utformas i enlighet härmed. Ur ekonomisk synpunkt är

ändringen utan praktisk betydelse i förevarande sammanhang.

14

Kollegiet anser att det bör ankomma på domänstyrelsen att träffa de av­

tal med de särskilda nyttjanderättshavarna, som förutsätts i överenskom­

melsen. Härvid bör överenskommelsens stadgande att vederlagsmark i före­

kommande fall skall »försäljas» till kronan inte hindra att de slutliga av­

talen mellan kronan och vederbörande nyttjanderättshavare utformas som

bytesavtal om så finnes lämpligt.

I likhet med utredningen anser kollegiet det skäligt att lagfartsstämpel

inte utgår för nyttj anderättshavarnas förvärv av gruvskogsmark. Eftersom

det är ovisst, om i det särskilda fallet 4 § stämpelskatteförordningen kom­

mer att anses tillämplig, tillstyrker kollegiet att Kungl. Maj :t medger be­

frielse från stämpelskatt vid ifrågavarande förvärv jämlikt 56 § samma

förordning. Sådant medgivande anses kunna lämnas i samband med att

principöverenskommelsen godkänns.

Även domänstyrelsen anser det lämpligt att styrelsen bemyndigas träffa

erforderliga avtal med nyttj anderättshavarna om gruvskogarnas avveck­

ling. Styrelsen tillstyrker också förslaget om befrielse från lagfartsstämpel.

Riksrevisionsverket framhåller att ett genomförande av utredningens för­

slag bör föranleda en uppskrivning av domänfondens kapital. Ämbetsverket

föreslår att domänstyrelsen får i uppdrag att lämna förslag till invärdering

på domänfonden av ifrågavarande tillgångar. Köp och försäljning i sam­

band med gruvskogarnas fördelning anses enligt gällande principer böra

regleras över domänverkets markfond.

Även Svenska gruvföreningen och Jernkontoret tillstyrker överenskom­

melsen. Gruvföreningen framhåller att den föreslagna ordningen onekligen

ger möjligheter till praktisk arrondering och sammanläggning av enheter,

som är avpassade till modernt, tekniskt-ekonomiskt dimensionerat skogs­

bruk. Vinsterna härav kommer de berörda parterna till godo samtidigt som

på sikt skogskapitalet kan utnyttjas på ett nationalekonomiskt riktigare

sätt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1966

Departementschefen

De s. k. gruvskogarna, som under 1600- och 1700-talen uppläts som stöd

för gruvdriften, omfattar ca 7 500 ha skogsmark med ett av utredningen

beräknat sammanlagt värde av ungefär 21 milj. ler. Nuvarande ordning

med upplåten nyttjanderätt till dessa skogar har länge framstått som otids­

enlig. Förhållandet har också i olika sammanhang uppmärksammats av-

statsmakterna. Således framlades, efter utredning av kammarkollegiet i sam­

råd med kommerskollegium och domänstyrelsen, till 1943 års riksdag för­

slag till uppdelning av skogarna mellan staten och nyttjanderättshavarna.

Riksdagen godtog emellertid ej förslaget utan hemställde att Kungl. Maj :t

skulle utreda möjligheterna att återföra nyttj anderättshavarnas rätt till

skogarna i statens hand. Riksdagen uttalade vidare att om denna väg ej vi­

15

sade sig framkomlig, det borde övervägas om inte ett återförande till staten

av bolagens rätt till avkastningen kunde åstadkommas i andra former. 1

anledning av vad riksdagens revisorer anförde i sin berättelse för verksam­

hetsåret 1951 i förevarande ämne framhöll statsutskottet i ett av 1952 års

riksdag godkänt utlåtande att den av 1943 års riksdag förordade utred­

ningen borde komma till stånd. En sådan utredning har numera verkställts.

Utredningen har, såsom i det föregående angetts, efter prövning av frågan

i hela dess räckvidd, resulterat i förslag till principöverenskommelse om att

gruvskogarna uppdelas mellan staten och nyttjanderättshavarna så att 40 %

av den totala skogsproduktionen tillfaller staten och 60 % nyttjanderätts­

havarna.

Sedan gruvskogsfrågan år 1943 prövades av riksdagen har förhållandena

väsentligt ändrats. Erinras må om den starkt ökade betydelsen av struktur­

rationalisering inom skogsbruket. Vidare har rättsfrågan kommit i annat

läge genom de i det föregående omnämnda utslagen av regeringsrätten i

fråga om utsyningsrättens omfattning. De rättsförhållanden, som gäller för

gruvskogarna, utgör onekligen ett allvarligt hinder för ett rationellt skogs­

bruk. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt att dessa rättsförhållanden

nu avvecklas. Den träffade principöverenskommelsen synes enligt min me­

ning innebära en såväl rättvis som rationell lösning av förevarande för­

delningsproblem. Som lantbruksstyrelsen i sitt remissyttrande framhållit

bör frågan huruvida eventuellt någon del av gruvskogarna bör användas för

yttre rationalisering av jordbruksfastigheter ej tillmätas sådan betydelse

att den får hindra en samlande lösning av gruvskogsfrågan. Jag tillstyrker

därför att principöverenskommelsen godkänns. Kungl. Maj :t eller, efter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, domänstyrelsen bör äga besluta om de köp,

försäljningar och byten, som erfordras för att genomföra nämnda över­

enskommelse. Sedan avvecklingen slutförts bör Kungl. Maj :t upphäva för­

ordningen angående förvaltningen av statens till bergshanteringens understöd

anslagna skogar.

Vederlagen vid statens köp och försäljningar i anledning av överens­

kommelse rörande gruvskogarna bör enligt de principer som iakttas i lik­

nande fall regleras över domänverkets markfond. Vidare bör såsom riks­

revisionsverket framhållit överenskommelsens genomförande leda till en

uppskrivning av domänfondens kapital. Kungl. Maj :t äger närmare besluta

härom. Enligt vad jag inhämtat ämnar chefen för finansdepartementet

föreslå Kungl. Maj :t att med stöd av 56 § stämpelskatteförordningen medge

befrielse från stämpelskatt för nyttjanderättshavarnas förvärv.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

1) godkänna de överenskommelser om avveckling av nu­

varande rättsförhållande för gruvskogarna, som den 3 no­

vember 1965 och den 17 december 1965 träffats mellan sta­

ten och nyttjanderättshavarna,

Kungl. Mnj:Is proposition nr \C> år 1906

2) medge, att Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts be­

myndigande, domänstyrelsen beslutar om de köp, försälj­

ningar och byten som fordras för att genomföra överens­

kommelserna.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1966

Ur protokollet:

Bo S. Hedström

Kungl. Maj:ts proposition nr M> år 1!)(>C>

17

Bilaga

överenskommelse om avveckling av nuvarande rättsförhållande

beträffande gruvskogarna

1. Kronan inlöser nyttjanderättshavarnas rätt till här nedan nämnda

gruvskogar mot vederlag, som motsvarar 60 % av det värde skogarna be­

tingar enligt i punkt 5 angivna värderingsregler.

Dessa gruvskogar är:

Nisshytte gruvskog

östanbergs gruvskog

Burängsbergs gruvskog

av Grängesbergs gruvskog den del, som är belägen väster om Gudmund-

berget med undantag av det s. k. slamområdet med däri ingående utmålet

Sköttgruvan, samt den del, som är belägen öster om järnvägen Grängesberg-

Björnhyttan och norr om järnvägen Grängesberg-Klenshyttan

Lomfly gruvskog

av Dalkarlsbergs gruvskog Västra öken

av Gyttorps södra och nya allmänning jämte Pershytte utmål så stora de­

lar som motsvarar 40 % av gruvskogens totala skogsproduktion (areal X

idealbonitet)

Kronobergs gruvskog

av Dannemora gruvskog Norra allmänningen.

2. Nyttjanderättshavarna övertar äganderätten till här nedan nämnda

gruvskogar mot vederlag, som motsvarar 40 % av det värde skogarna be­

tingar enligt i punkt 5 angivna värderingsregler.

Dessa gruvskogar är:

Torsåkers gruvskog

Bispbergs gruvskog

av Grängesbergs gruvskog de delar, som ej angivits i punkt 1

Bredrevens gruvskog

Nordmarks gruvskog

Persbergs östra gruvskog

Hornskullens gruvskog

Ånsjö och Kalklints gruvskog

Stråssa gruvskog

Lönnbottens gruvskog

Åsbobergs nya gruvskog

av Dalkarlsbergs gruvskog Vederlagsmark 1—4

av Gyttorps södra och nya allmänning jämte Pershytte utmål så stora

delar som motsvarar 60 % av gruvskogens totala skogsproduktion (areal X

idealbonitet)

Guldsmedsboda gruvskog

av Dannemora gruvskog Västra och Södra allmänningarna.

3. Äganderätten till nedannämnda mark (inom eller i anslutning till ut­

mål) skall utan ersättning övergå till nyttjanderättshavaren,

18

Kungl. Maj:ts proposition nr i6 år 1966

nämligen

på Bispbergs gruvskog: Gruvgården med tomt om ca 27 ha

på Nisshytte gruvskog: Broddgruvorna och Limuddgruvan

på Grängesbergs gruvskog: Norra Hammargruvan samt det s. k. slam-

området med däri ingående utmålet Sköttgruvan till nyttjanderättshavaren

Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag

på Stråssa gruvskog: Bilbäcka-Furtenback, Blanka-Kärrgruvan och Kyrk-

väggsgruvan.

I övrigt skall mark inom eller i anslutning till utmål tillfalla den som er­

håller omgivande gruvskogsmark och behandlas på samma sätt som annan

gruvskogsmark.

Bestående gruvrättigheter, exempelvis de som är grundade på nyttj ande-

rättshavares rätt till jordägarandel i gruva, påverkas ej av denna överens­

kommelse.

4. Som principiell grund för fördelningen av äganderätten till gruvsko-

garna enligt punkterna 1, 2 och 3 skall gälla att kronan till kronopark över­

tar gruvskog eller tillföres nyttjanderättshavarna tillhörig skogsmark, som

motsvarar 40 % av skogsproduktionen för varje gruvskog, varmed avses

areal X idealbonitet, samt att nyttj anderättshavar na på liknande sätt av

gruvskog eller kronopark erhåller skogsmark som motsvarar 60 % av skogs­

produktionen för varje gruvskog. Vid denna fördelning skall hänsyn icke

tagas till i punkt 3 uppräknade områden. Nämnda fördelning har skett un­

der förutsättningen att skogarnas arrondering skall bli den bästa möjliga och

har av denna anledning icke kunnat till alla delar tillgodose det sålunda

överenskomna grundvillkoret. På grund härav är till komplettering av den i

punkterna 1, 2 och 3 fastlagda värdefördelningen nedannämnda markdispo­

sitioner överenskomna. Eventuellt ytterligare erforderlig utjämning skall ske

i pengar.

Genom den i punkterna 1, 2 och 3 avtalade markfördelningen anses det i

föregående stycke nämnda grundvillkoret om likvidens utgörande, såvitt av­

ser markdisposition, vara helt uppfyllt beträffande följande gruvskogar,

nämligen:

Nisshytte och Bispberg;

Lomfly, Dalkarlsberg, Lönnbotten och Åsbobergs nya;

Gyttorps södra och nya allmänning med Pershytte utmål.

Beträffande Guldsmedsboda anses villkoret uppfyllt genom att nyttjande-

rättshavaren avstår sin andel i Kronoberg.

Som delkompensation för Kronoberg försäljer kronan till Hellefors Bruks

Aktiebolag ett område med en skogsproduktion, som motsvarar 30 % av

gruvskogens produktion.

Beträffande Dannemora anses villkoret uppfyllt genom den i punkterna

1 och 2 avtalade markfördelningen med tillägg alt till kronan försäljes de

nyttjanderättshavaren tillhöriga fastigheterna Risön 1:2—3 och Fräken-

myren 1:1.

Beträffande Grängesberg och Stråssa anses villkoret, såvitt angår Trafik­

aktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, uppfyllt genom den i punkterna 1 och

2 avtalade markfördelningen med tillägg att till kronan försälj es fastig­

heten 387/1152 mtl Persbo Nedre av 1: 1 i Ludvika socken.

Som kompensation för Burängsberg avstår kronan till Stora Kopparbergs

Bergslags Aktiebolag dels äganderätten till Åns jo och Kalklint dels ett om­

råde av Grängesberg om ca 50 ha öster om Gudmundberget, dels ock av kro-

19

nopark så stora områden, som tillsammans med ovannämnda områden mot­

svarar 60 % av förstnämnda gruvskogs produktion.

Som kompensation för T or såker försäljer nyttjanderättshavaren till kro­

nan områden med en skogsproduktion som motsvarar 40 % av gruvskogens

produktion.

Som kompensation för Bredreven, Nordmark, Hornkullen och Persbergs

östra försäljer Uddeholms Aktiebolag till kronan områden med en skogspro­

duktion som motsvarar 40 % av gruvskogarnas produktion.

Beträffande Östanberg anses någon kompensation i mark icke skola ifrå-

gakomma.

De vederlagsfastigheter, som enligt denna punkt skall lämnas av kronan

respektive nyttjanderättshavarna skall vara för mottagaren ur arronde-

ringssynpunkt välbelägna samt ur avsättningssynpunkt i stort sett jämför­

bara med de gruvskogar, för vilka de utgör kompensation.

Fastigheterna skall överlämnas fria från penninginteckningar.

5. Värdering av gruvskogarna skall utföras enligt i bilaga till denna

överenskommelse angivna regler. De värdeberäkningar som utföres enligt

dessa regler skola framräknas till den 31 december 1965 utan jämkning för

senare inträffande förändringar.

För de delar av Grängesbergs gruvskog, som övertages av nyttjanderätts­

havarna, erlägges till kronan som ersättning för vissa bebyggelsevärden

ett belopp om 35 000 kronor av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

och ett belopp om 10 000 kronor av Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag.

För de bebyggelsevärden, som förefinnas på den mark av Gyttorps södra

allmänning, som kan komma att tillföras nyttjanderättshavaren skall sär­

skild överenskommelse om ersättning träffas mellan kronan och nyttjande­

rättshavaren.

6. Vederlagsfastigheter enligt punkt 4 skall försäljas till fulla värdet en­

ligt i punkt 5 för värderingen av gruvskogarna fastlagda regler, såvitt ej

annat överenskommes mellan kronan och vederbörande företag.

7. I de fonder som avsatts för gruvskogsmedel ingår följande belopp, som

avser värden av växande skog, nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr ht) dr 1966

Gyttorps nya gruvskog............................................... 1 160 kronor

Dannemora gruvskog................................................... 71 000

»

Grängesbergs gruvskog................................................ 12 000

»

Dessa medel jämte därå eventuellt upplupen ränta skall tillgodoföras

ny tt j ander ättshavaren.

Övriga fondmedel, som förvaltas av domänstyrelsen, däri inräknade de

medel som nedsatts hos länsstyrelsen i Kopparbergs län enligt bergmästar-

förrättning den 18 juni 1962 som lösen för viss gruvskogsmark, skall för­

delas med 40 % till kronan och 60 % till vederbörande nyttjanderättshavare.

8. Lagfartskostnader och övriga med nyttjanderättshavamas förvärv före­

nade kostnader, som icke enligt beslut av Kungl. Maj :t eftergives, bestrides av

nyttjanderättshavarna. Kronan svarar för motsvarande kostnader för sina

förvärv. Alla avstyckningskostnader skall dock bestridas med hälften var

av kronan och vederbörande nyttjanderättshavare.

9. Kronan och nyttjanderättshavarna betalar envar sina kostnader i upp­

görelsen. Kostnaderna för taxering, värdering och andra gemensamma kost­

nader betalas av parterna med hälften var.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1966

10. Den som erhåller viss mark skall svara för marken åvilande förplik­

telser (servitut m. m.)

Beträffande förefintliga skogsfångs- och mulbetesservitut å Gränges­

bergs gruvskog skall kronan svara för tillhandahållandet av servitutsförmå-

nerna för fastigheterna Björktorp 1: 5, Erik Svens torp 1: 1, Laritstorp 6: 10,

Lisselmågtorpet 1: 3 och 2: 8, Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

för Lisselmågtorpet 3:2 m. fl. (numera örntorp 1: 18), Skyttberget 19: 1,

19:2, 20:1 och 25:2 samt Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag för

Gudmundberget 1: 1, Skälkenstorp 1: 1 och 14: 4.

11. Beträffande envar gruvskog skall gälla att till dess avtal upprättats

och fastigheterna tillträtts hittills gällande rättsförhållanden tillämpas.

12. Tvister i anledning av den träffade överenskommelsen skall avgöras

enligt lagen om skiljemän.

Stockholm den 3 november 1965.

För Kungl. Maj :t och Kronan under För nyttjanderättshavarna enligt

förutsättning av Kungl. Maj :ts

fullmakter

Sedan betänkandet färdigställts har överenskommelse den 17 december

1965 träffats mellan domänstyrelsens delegerade och Pershytte grufvebolag

angående Gyttorps södra och nya allmänning jämte Pershytte utmål. Över­

enskommelsen ersätter vad som upptagits i punkt 5 sista stycket i överens­

kommelsen den 3 november 1965.

Överenskommelse mellan Kronan och Pershytte Grufvebolag angående gruv-

skogen Gyttorps södra och nya allmänning jämte Pershytte utmål

I överenskommelse, som den 3 november 1965 träffats mellan kronan och

nytt janderättsha var na till gruvskogama, bland dem undertecknat Pers­

hytte Grufvebolag, har under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande

i punkterna 1 och 2 stadgats att av gruvskogen Gyttorps södra och nya all­

männing jämte Pershytte utmål kronan skall inlösa så stora delar som

motsvarar 40 % av gruvskogens skogsproduktion (areal X idealbonitet)

under det att Pershytte Grufvebolag skall inlösa återstående delar eller 60 %

av samma gruvskogs skogsproduktion.

Till komplettering av nämnda överenskommelse avtalar Kungl. domän­

styrelsen för Kungl. Maj :t och kronan och Pershytte Grufvebolag att de

delar av nämnda gruvskog, som enligt överenskommelse den 3 november

1965 tillfaller kronan, skall bestå av de områden, som är belägna väster om

en linje dragen som förlängning av västra gränsen för fastigheten Gamla

Pershyttan 4: 16 (Gyttorps nya allmänning) till järnvägen, samt de delar

av Södra allmänningen, som är belägna norr och väster om järnvägen. Öv­

riga delar av gruvskogen skall tillfalla Pershytte Grufvebolag.

godkännande

Erik W. Höjer

Ragnar Nyström

Ingvar Lidskog

Göran Nilsson

/. Dahlberg

Folke Arkling

21

Parterna överenskomma i anslutning härtill att ersättning till kronan en­

ligt punkt 5, sista stycket av nämnda överenskommelse för bebyggelsevär­

de, som kan förefinnas å gruvskogen, icke skall utgå.

Stockholm den 17 december 1965.

PERSHYTTE GRUFVEBOLAG För Kungl. Maj :t och Kronan under

förutsättning av Kungl. Maj :ts

godkännande

Sven Dalhammar

Erik W. Höjer

Ragnar Nyström

Ingvar Lidskog

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 460204