Prop. 1966:47

('angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av socker\xad näringen, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr

47

är 1966

1

Nr 47

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på vissa jordbruksprodukter och av socker­ näringen, m. m.; given Stockholms slott den 4 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

K ungt. Maj.ts proposition nr

47

år 1966

3

Utdrag av protokoll över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den h mars

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^indström,

L^ange, K^ling, J^ohansson, H^ermansson, II^olmqvist, A^spling, P^alme,

S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­ fen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter och av sockernäringen, m. m., och anför.

Inledning

I skrivelse den 18 augusti 1965 anmälde 1960 års jordbruksutredning att utredningen i varje fall ej före årsskiftet 1965/66 kunde avlämna sitt hu­ vudbetänkande. Med hänsyn härtill stod det klart att ny jordbruksreglering på basis av utredningens arbete inte skulle kunna genomföras vid utgången av nu gällande, provisoriska reglerings giltighetstid den 31 augusti 1966. Med anledning härav fick statens jordbruksnämnd i uppdrag att, efter hö­ rande av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens kon­ sumentdelegation, inkomma till Kungl. Maj :t med dels förslag till fortsatt provisorisk reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967, dels förslag till fortsatt provisorisk reglering av sockernäringen, varvid skulle eftersträvas att regleringen omfat­ tar tiden den 1 maj 1966—den 31 augusti 1967.

Vidare har Kungl. Maj :t anbefallt jordbruksnämnden att inkomma med förslag till slutlig reglering av eventuella förluster för jordbruksnäringen under regleringsåren 1963/64 och 1964/65 till följd av ändrade marknads­ förhållanden i Europa och under tiden den 1 juli 1960—den 31 augusti 1965 till följd av Sveriges anslutning till EFTA-konventionen.

Statens jordbruksnämnd har med anledning av nämnda uppdrag fram­ lagt förslag i berörda ämnen i skrivelser den 22 december 1965 och den 20 januari 1966. I fråga om jordbruksregleringen grundas förslaget i vissa de­ lar på en den 10 januari 1966 träffad överenskommelse mellan jordbruks­ nämnden, jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdele­

5

högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel inom den s. k. normalram för sådana avgifter som får tas i anspråk för regleringsändamål på jordbrukets område. Det totala beloppet för denna normalram bestämdes till 160 milj. kr. varvid dock i ramen inte längre skulle ingå medel för sockerregleringen.

Härjämte vidtogs vissa andra jämkningar i regleringssystemet bl. a. i fråga om införselavgifter och prisgränser för vissa produkter. Närmare redo­ görelse härför återfinns i prop. 1065: 95.

Jordbruksnämndens förslag. Jordbruksnämnden anför i fråga om de all­ männa grunderna för jordbruksregleringen under regleringsåret 1966/(fl att nämnden under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande har träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation och jord­ bruksnämndens konsumentdelegation om grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1966—den 31 augusti 1967. Överenskommelsen redovisas av jordbruksnämnden på följande sätt.

1. Bestämmelserna under 1965/66 för treprocentregelns tillämpning skall gälla under 1966/67. Även om inte någon treprocentregelutlösning skett dess­ förinnan, skall dock den 1 mars 1966 övergång ske till en kostnadsprisindex (K-index), grundad på vägningstal enligt kostnadsstrukturen vid typkal- kylgårdarna med en genomsnittlig storlek av 25 ha (normjordbruken). Vid tillämpningen av denna K-index i samband med treprocentregeln skall index­ utslaget ingå med 60 % när det gäller att beräkna såväl indexskillnadens höjd som gränsskyddets förändring.

2. Det under 1965/66 tillämpade inflationsskyddet utsträcks att i princip gälla under avtalstiden. Detta innebär, att jordbruket den 1 september 1966 och den 1 mars 1967 genom höjda importavgifter (och höjd övre prisgräns för konsumtionsmjölk) tillförs belopp beräknade på basis av 40 % av upp­ gången i konsumentprisindex under den närmast kända sexmånadersperio- den (januari—juli 1966 och juli 1966—januari 1967). Korrigeringar på grundval av en definitiv beräkning avseende utvecklingen i konsumentpris­ index från medelvärdet februari/mars till medelvärdet augusti/september 1966 sker vid nästkommande tillämpning av inflationsskyddet. Konsument­ prisindex skall vid tillämpningen vara rensad från posterna för alkoholhal­ tiga drycker och tobak samt från bostadsposten utom bränsle och lyse. (Sys­ temet med K-indexandelen i treprocentregeln och inflationsskyddet innebär således, att jordbrukets bruttointäkter till 60 % påverkas av utvecklingen av K-index och till 40 % av utvecklingen av konsumentprisindex).

3. Prisgränserna justeras i samband med utlösning av inflationsskyddet den 1 september 1966 och den 1 mars 1967. Till grund för justeringen skall läggas, förutom vad som beror av inflationsskyddet, 60 % av summan av upplupen K-index sedan närmast föregående justeringstillfälle.

4. Liksom under innevarande avtalsår ändras den övre prisgränsen på konsumtionsmjölk vid inflationsskyddets utlösning samt med 60 % av K-indexutslaget vid utlösningar av treprocentregeln och prisgränsjuste- ringar. I syfte att under avtalstiden hålla nere priset på konsumtionsmjölk till konsumenterna tillförs mejerinäringen införselavgiftsmedel utanför den s. k. normalramen till ett belopp av 25 milj. kr. Beloppet skall i första hand

Kungl. Maj:ts proposition nr

47

år t!)(S(i

Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966

användas för att under avtalstiden ersätta under 1965/66 uteblivna parti- prishöjningar. Eventuellt återstående medel får användas till att eliminera prishöjningar som eljest skulle följa av K-indexutvecklingen under 1966/67.

5. Ramen för de införselavgiftsmedel, över vilka jordbruket skall äga för­ foga efter överenskommelse med jordbruksnämnden, fastställs till 160 milj. kr. exklusive de medel, som inflyter i samband med importen av socker och sockerprodukter och exklusive de i punkt 4 angivna medlen för subventio- nering av mjölkpriset.

6. I stället för nu gällande regler om avgiftsfriliet vid import av livdjur skall avgiftsfrihet gälla för hästar, andra än slakthästar som införs på slaktdj urslicens, medan å andra sidan avgift alltid skall utgå såväl för slakt­ hästar som för alla andra levande djur som faller inom jordbruksregleringen.

7. Maximibeloppet när det gäller slaktdj ursavgiften för storboskap (nöt­ kreatur med minst 150 kg slaktvikt) höjs från 60 till 80 kr. per hel kropp.

8. Frågor, som har samband med EFTA, skall även för regleringsåret 1966/67 handläggas på samma sätt som gällt enligt sexårsavtalet.

I nämndens skrivelse lämnas vissa kommentarer till punkterna 6 och 7 i den träffade överenskommelsen. I fråga om förslaget i punkt 6 om be­ frielse från införselavgift för livdjur anför nämnden att det är betingat av svårigheten att dra en gräns mellan livdjur och slaktdjur. Såvitt fram­ går av ett av regeringsrätten den 14 januari 1964 meddelat utslag torde hittills gällande direktiv för restitution av införselavgift för livdjur böra tolkas så att avgiftsfriheten skall gälla alla djur som inte kan bedömas som slaktdjur. Enligt tidigare tillämpning var i princip endast avelsdjur undan­ tagna från avgift. Enligt en mellan jordbruksnämnden och veter inär styr el­ sen träffad överenskommelse kommer det i fortsättningen att klart framgå av de importlicenser för hästar, som styrelsen utfärdar, om importerad häst är livdjur eller slaktdjur. För övriga levande djur, för vilka licenstvång i allmänhet inte föreligger, är det ofta i praktiken omöjligt att avgöra om djuret importeras för slakt eller som livdjur. Särskilt gäller detta i fråga om den omfattande import av nötkreatur, framför allt av kvigor, som

har

skett under den senaste tiden.

Nämnden uppskattar att de införselavgifter som belöper på den årliga importen av hästar uppgår till 600 000 ler. och av övriga djur till 1,4 milj. kr.

Beträffande förslaget i punkt 7 om höjning av slaktdj ursavgiften för storboskap uttalar jordbruksnämnden att enligt 2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift in. m. (ändrad senast 1964: 778) får sådan avgift för storboskap med minst 150 kg slaktvikt eller med en vikt av minst 300 kg för levande djur tas utmed högst 60 kr. för hel kropp. Avgift med hela detta belopp tas f. n. ut vid slakt av storboskap utom i Norrland.

En betydande export av nötkött pågår f. n. och torde enligt tillgängliga prognoser komma att fortgå även under regleringsåret 1966/67. De medel som inflyter genom slaktdjursavgift av nuvarande storlek kan då bli otill­ räckliga för att täcka kostnaderna för denna export.

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 dr 1966

7

I samband med den sålunda träffade överenskommelsen bär jordbrukets förhandlingsdelegation för regleringsåret 1966/67 med instämmande av kon­ sumentdelegationen hemställt att vid ändring av införselavgifter i samband med utlösning av inflationsskyddet och av treprocentregeln skall i analogi med vad som gällde under sexårsavtalet utan inhämtande av Kungl. Maj ds medgivande kunna företas vissa avvikelser från en för alla produkter lika procentuell höjning eller sänkning av införselavgifterna. Härvid har fram­ hållits att en överenskommelse, som preliminärt träffats mellan nämnden och förhandlingsdelegationen angående en inte helt likformig ändring av avgifter, normalt inte kan träda i tillämpning förrän tidigast efter 10 till 14 dagar, när Kungl. Maj ds medgivande måste avvaktas. Det torde vara ofrånkomligt att under en sådan tid uppgifter eller antaganden om inne­ hållet i den preliminära överenskommelsen sprider sig inom affärslivet. 1 avvaktan på att de avgiftsändringar som betingas av regelutlösningen träder i kraft kan den normala marknadsutvecklingen komma att förryckas genom forcerad import eller genom spekulativt betingad återhållsamhet i importen. Nämnden har med beaktande av de anförda synpunkterna ansett sig böra i sak biträda förhandlingsdelegationens framställning. Till följd härav före­ slår nämnden för sin del att möjlighet skall beredas nämnden att vid en regelutlösning efter överläggningar med såväl jordbrukets förhandlingsde- legation som med konsumentdelegationen besluta om sådana avvikelser trän regeln om procentuellt likformig ändring av införselavgifterna, som kan anses motiverade av marknadsmässiga förhållanden eller som beträf­ fande mindre betydelsefulla varor kan motiveras av intresset av admini­ strativa förenklingar i systemet.

För regleringsåret 1966/67 bär härjämte överenskommits om vissa prin­ ciper för korrigeringar i samband med tillämpning av världsmarknadsprisindex (VM-index) i treprocentregeln. Den till jordbruksnämnden knutna indexkommittén har haft uppdrag att undersöka möjligheterna att avlägsna sådana olägenheter, som vid treprocentregelns tillämpning kan uppkomma av att svängningarna i världsmarknadspriserna blir av sådan omfattning att de, på grund av de spärrar som prisgränssysteinet för de enskilda va­ rorna utgör, inte återspeglas i de svenska partipriserna. Indexkommittén har framlagt förslag till korrigeringar vid tillämpningen av VM-index. I fråga om förslagets innebörd hänvisas till jordbruksnämndens skrivelse. Jordbruksnämnden samt jordbrukets förhandlingsdelegation och konsu­ mentdelegationen har enats om att de föreslagna principerna för korrige­ ring av VM-index bör tillämpas fr. o. m. den 1 september 1966.

I detta sammanhang anmäler jordbruksnämnden att vid överläggningarna även tagits upp frågan om ändring av nu tillämpad omräkningsfaktor mel­ lan införselavgifterna för styckat och ostyckat nöt-, kalv-, häst- och fårkött. Där\id har enighet nåtts om att fr. o. m. den 1 mars 1966 på grund av

ändrade styckningsmetoder omräkningsfaktorn skall vara 1,4 i stället för f. n. 1,3. Beslut om sådan ändring av omräkningsfaktorn har fattats av nämnden.

Jordbruksnämnden och de båda nyss nämnda delegationerna har för sin del varit ense om, att för prisregleringen på jordbrukets område f. n. gäl­ lande riktlinjer och bestämmelser skall, där ej annat föreslås i nämndens skrivelse, äga fortsatt giltighet under nästa regleringsår.

Vidare anför jordbruksnämnden att vid överläggningarna har i sam­ band med i det föregående angivna överenskommelser träffats uppgörelse mellan nämnden och de båda delegationerna om användningen av vissa tidigare influtna införselavgifter för potatis.

De införselavgifter för potatis, som för sexårsperioden 1959/60—1964/65 redovisats inom den s. k. normalramen, får användas för prisreglering för potatis och kan dessutom enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis tas i anspråk för prisutjämning på stärkelseområdet till följd av EFTA- konventionen. Sedan sammanlagt ca 2,1 milj. kr. med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 21 februari 1964 och den 3 april 1964 tagits i anspråk för pris­ reglering för potatis under regleringsåret 1963/64 återstår av här avsedda medel ett belopp av 12 447 101:04 kr. Av detta belopp har 9,5 milj. kr. tagits i anspråk eller föreslagits få tas i anspråk för att förskottsvis ersätta utgifter för prisutjämning på stärkelse. I det följande framlägger jordbruks­ nämnden förslag om att återföra de förskotterade beloppen.

I samband med överläggningarna mellan jordbruksnämnden och jord­ brukets förhandlingsdelegation har Sveriges potatisodlares riksförbund framlagt förslag i fråga om den fortsatta användningen av de återstående införselavgiftsmedel som influtit på potatis. Nämnden och förhandlings­ delegationen har enats om följande förslag.

1. Ett belopp av 8 milj. kr. överförs till Fonden för främjande av forsk­ nings- och försöksverksamhet på jordbrukets område (exportmedelsfon- den) för att av fondens styrelse användas företrädesvis för att stödja forskning och försök i fråga om potatis och produkter av potatis. Av be­ loppet skall 2 milj. kr. reserveras för att av fondens styrelse i huvudsak­ lig överensstämmelse med en framställning, som gjorts av Sveriges ut- sädesförening i Svalöv, användas för att utbetala årliga bidrag till utsädes- föreningens löpande kostnader för förädling av potatisutsäde.

2. Återstående 4,4 milj. kr. reserveras hos jordbruksnämnden för att vid uppkommande behov av nämnden efter samråd med jordbrukets förhand­ lingsdelegation användas till regleringsändamål på jordbrukets område. Såsom motiv för förslaget framhåller jordbruksnämnden att Sveriges utsädesförening av införselavgiftsmedel erhållit bidrag med 50 000 kr. till kostnaderna för förädling av utsädespotatis för ett vart av åren 1961—1965. Lika stora bidrag har enligt överenskommelse med jordbruksnämnden

Kungl. Maj.ts proposition nr

47

år 1966

9

varje år lämnats av Svenska lantmännens riksförbund, Svenska socker­ fabriks aktiebolaget och Kooperativa förbundet var för sig. Jordbruksnämn­ den föreslår i det följande att bidraget av införselavgiftsmedel för år 1966 skall höjas till 65 000 kr. De tre företagen har lämnat utfästelser om bidrag med vartdera 65 000 kr. för angivna ändamål under år 1966 men de har därvid samfällt uttalat att föreningen i fortsättningen inte kan påräkna bidrag från deras sida.

Utöver nämnda bidrag till kostnaderna för förädling av potatisutsäde har utsädesföreningen enligt beslut av Kungl. Maj :t av införselavgiftsme­ del, som årligen ställs till förfogande för att effektivisera matpotatisod­ lingen, erhållit bidrag till investeringar i växthus och lagerlokaler för po­ tatisforskning m. in.

För tiden efter 1966 års utgång måste medel på annat sätt än hittills an­ skaffas för att finansiera utsädesföreningens utomordentligt angelägna långsiktiga verksamhet med förädling av potatisutsäde, som syftar till att skapa i olika avseenden resistenta potatissorter med i övrigt högt odlings- och avsaluvärde. Verksamheten har hittills gett mycket lovande resultat.

Den nuvarande odisponerade medelstillgången i exportmedelsfonden upp­ går till ca 3 650 000 kr., varav endast 2 150 000 kr. får användas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Enligt jordbruksnämnden får angivna belopp anses helt otillräckligt för att jämte andra viktiga och delvis redan anmälda önskemål tillgodose angelägna forsknings- och försöksändamål på potatis­ området.

Härjämte anmäler jordbruksnämnden att vid överläggningarna har i samband med förut angivna överenskommelser träffats uppgörelse mel­ lan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation angående ersättning för jordbrukets förluster eller inkomstbortfall till följd av Sveriges med­ lemskap i EFTA. Uppgörelsen har lämnats utan erinran av jordbruksnämn­ dens konsumentdelegation.

Jordbruksnämnden erinrar om att vissa problem, som har uppstått eller kan uppstå för jordbruket och för livsmedelsindustrin till följd av Sve­ riges medlemskap i EFTA, tidigare behandlats av riksdagen (prop. 1960: 153, JoU 31, rskr 311; prop. 1961:76, JoU 21, rskr 209; prop. 1962:95, JoU 10, rskr 199; prop. 1963:134, JoU 14, rskr 180; prop. 1964:77, JoU 14, rskr 240; prop. 1965:95, JoU 15, rskr 254). Nämnden anser sig vid bedömningen av jordbrukets eventuella EFTA-förluster böra behandla föl­ jande frågor, nämligen dels om och i vilken utsträckning en minskning av jordbrukets avsättningsmöjligheter i realiteten har uppstått till följd av en av EFTA föranledd minskning av gränsskyddet, dels om en befarad av- sättningsminskning har måst elimineras på jordbrukets egen bekostnad genom subventioner ur sådana medel som eljest skulle på annat sätt ha till­ godonjutits av jordbruket dels ock om de totalbelopp av införselavgifts­

Kungl. Maj:ts proposition nr >fl år 1966

medel, som skall stå till jordbrukets förfogande, till följd av en anpassning av vissa avgiftsbelopp efter EFTA-reglerna inte har uppnåtts eller befaras inte komma att uppnås.

I fråga om inverkan av ett minskat gränsskydd på avsättningen av jord­ brukets produkter framhåller jordbruksnämnden att prisutjämning införts för vissa livsmedelsindustriprodukter, varigenom den berörda industrin kunnat inköpa inhemska jordbruksråvaror till oreducerade priser även om gränsskyddet för industrivarorna i fråga minskat eller helt upphört till följd av EFTA-konventionen. Kostnaderna för prisutjämningen be­ strids utom för tre produkter ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jord­ brukets område. Prisutjämningen för kärnbindemedel på spannmålsbasis bekostas sålunda av vissa införselavgiftsmedel utanför normalramen vilka disponeras av föreningen Svensk spannmålshandel. Kostnaderna uppgick intill den 1 september 1965 till 597 739: 09 kr. Även kostnaderna för p°ris- utjamning på äggalbumin bestrids fr. o. m. 1 juli 1962 av införselavgifts­ medel utanför normalramen och har för tiden den 1 juli 1962__den 31 augusti 1965 uppgått till 3 120 810:31 kr. För tiden den 1 juli 1960—den 30 juni 1962 handhades denna prisutjämning av Sveriges export- och im- portforening för ägg, som bemyndigats att härför ta i anspråk för ägg- regleringen disponibla regleringsmedel. Kostnaderna för prisutjämnin«en under denna tid uppgick till 438 030:80 kr. Prisutjämningen för stärkelse­ produkter bekostas av regleringsmedel som står till förfogande för pris­ regleringen i övrigt på fabrikspotatisområdet. Kungl. Maj :t äger dock med­ ge att for ändamålet i avvaktan på slutlig reglering får tas i anspråk in-

orselavgif t smedel för matpotatis inom den s. k. normalramen. Hittills har

Kungl. Maj:t medgett att 6,5 milj. kr. av sådana medel får utnyttjas, var­ jämte nämnden i skrivelse den 27 december 1965 hemställt att ytterligare 3 milj. kr. får las i anspråk. Enligt beräkningar av Sveriges stärkelsepro­ ducenters förening, som jordbruksnämnden godtar, har intill den 1 sep­ tember 1965 sammanlagt 10 737 326 kr. gått åt för ifrågavarande prisut- jamning för stärkelseprodukter.

Till foljd av EFTA-konventionen har gränsskyddet i form av införsel- avgifter och regleringsavgifter avtrappats även för vissa s. k. modifierade feta oljor. Avtrappningen har emellertid enligt nämnden inte inneburit nagon faktisk försämring av konkurrensläget för de inhemska industrier som normalt förbrukar hithörande varuslag. Såväl före som efter av- trappnmgen av gränsskyddet har nämligen genom prisutjämning inom ramen for fettvaruregleringen industrin kompenserats för införsel- och regleringsavgifter na.

Jordbruksnämnden anser att såvitt gäller i det föregående angivna pro­ dukter kan Sveriges deltagande i EFTA åtminstone i princip inte ha på­ verkat avsättningen för det svenska jordbruket.

Beträffande vissa andra produkter, vari jordbruksråvaror ingår, har

Kungl. Maj. ts proposition nr 47 år 1966

11

gränsskyddet försvagats eller upphört till följd av EF 1 A-konventionen, utan att de på grund härav ansetts behöva bli föremål för prisutjämning. I den män dessa produkter omfattas av jordbruks- eller tettreglei ingen hai gränsskyddet härvid minskat inte enbart genom konvcntionsenlig avtrapp- ning gentemot EFTA-länderna utan även på grund av att dessa varor inte har omfattats av ändringarna av införselavgifterna för övriga jordbruks- regleringsvaror. I denna grupp av produkter ingår stearin; glass, glass­ pulver och puddingar innehållande kakao; glass utan fett, glasspulver, glasspasta och puddingpulver; skorpor, cakes och Danish pastiy, senaps- pulver; starköl samt smör- och ostfärger beredda med olja. Jordbruks­ nämnden finner efter redogörelse för importutvecklingen för angivna pro­ dukter att det är tveksamt om denna utveckling för någon av produkter­ na överhuvud taget kan tas till intäkt för anspråk pa gottgörelse föi häm­ mad avsättning av svenska industriprodukter eller jordbruksråvaror. Några anspråk på gottgörelse för försvårad avsättning har ej heller framställts från jordbrukets sida.

Till följd av den avtrappning av gränsskyddet som skett för de jord­ bruks- och fettregleringsvaror, som inom EFTA har hänförts till industiisek- iorn, har storleken av inflytande införselavgifter minskat. Jordbruksnämn­ den beräknar att denna minskning för tiden intill den 1 september 1965 uppgår till sammanlagt 7 235 000 kr. Nämnden framhåller dock att jord­ bruket för regleringsåren 1960/61—1964/65 utan hinder av angivna in­ komstminskning av löpande eller från tidigare regleringsår kvarstående införselavgiftsmedel kunnat till fullo tillföras de belopp som utgjort jord­ brukets s. k. normalram för dessa regleringsår.

Mot bakgrunden av redogörelsen för verkningarna i fråga om jordbruks­ produkter av Sveriges anslutning till EFTA framhåller nämnden att en prin­ cipiell utgångspunkt för övervägandena om ersättning bör vara att jord­ bruket inte självt skall i sista hand behöva bära de inkomstbortfall och förluster som för dess del kan föranledas av EFTA-konventionens genom­ förande. Det torde enligt nämnden vid ingåendet av sexårsavtalet inte ha varit avsikten att sådana inkomstbortfall och förluster skulle häras av jord­ bruket. Nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har nämligen därvid uttryckligen förklarat sig förutsätta att statsmakterna skall vidta åtgärder för att förhindra att möjligheterna till en utfyllnad av inkomst­ klyftan mellan jordbruket och andra yrkesgrupper förminskas genom svenska åtaganden på det internationella planet (prop. 1959: 147 s. 22). Såsom framgår av det anförda har också för prisutjämning i anledning av avtrappningarna av gränsskyddet på flera viktiga varuområden anvisats särskilda medel utöver dem som skall tillgodoföras jordbruket.

I anledning av det anförda anser jordbruksnämnden att jordbruket uppen­ barligen skall erhålla gottgörelse för kostnader för prisutjämning som be­ stritts av införselavgiftsmedel inom normalramen. Med sådana medel har

Kungl. Maj.ts proposition nr tf dr 1!)(>6

intill den 1 september 1965 bekostats prisutjämning för äggalbumin med 438 030: 80 kr. och för dextrin o. dyl. med 10 737 326 kr. Sammanlagt har sålunda av medel inom normalramen 11 175 356:80 kr. utbetalats för av EFTA betingade prisutjämningar. Ersättningen bör enligt nämnden utgå på så sätt att med anlitande av den 31 augusti 1965 kvarstående införsel­ avgiftsmedel utanför normalramen 438 030: 80 kr. återförs till de för ägg­ regleringen avsedda medlen, att tidigare nämnda förskott av 9,5 milj. luv av införselavgifter på matpotatis återförs samt att återstående belopp eller 1 237 326 kr. återförs till de för stärkelseregleringen avsedda reglerings- medlen.

I fråga om uteblivna inkomster av införselavgifter till följd av åtgärder inom EFTA framhåller jordbruksnämnden att såvitt framgår av nu före­ liggande kalkyler normalramen även för regleringsåret 1965/66 torde kom­ ma att bli utfylld och överskriden. Om det framdeles visar sig, att 1965/66 års normalram och/eller föreslagen normalram för 1966/67 på grund av oförutsedda inkomstbortfall ej blir utfyllda måste enligt nämnden bristen täckas av de från sexårsavtalet återstående införselavgifterna, dvs. av me­ del som influtit utanför normalramen. Om dessa medel på grund av mins­ kade avgiftsinkomster till följd av EFTA eller på grund av preliminära utbetalningar för att täcka förluster, som drabbat jordbruket till följd av EFTA och/eller utbetalningar till Danmark enligt en svensk-dansk — inom ramen för EFTA — träffad jordbruksöverenskommelse inte skulle förslå för att täcka en eventuell brist i rambeloppen, föreslår nämnden att de preliminära utbetalningarna liksom även utbetalningarna till Danmark i er­ forderlig omfattning återregleras för att göra det möjligt att fylla ut ram­ beloppet med avgiftsmedel. Jordbrukets inkomstbortfall till följd av EFTA torde då, i samma mån som de tidigare avgiftsmedlen visar sig otillräckliga, böra få täckas av tillgängliga budgetmedel.

Jordbruksnämnden avser att efter utgången av regleringsåret 1966/67, när förhållandena närmare kan överblickas, återkomma med de framställ­ ningar som då kan befinnas påkallade.

Härefter anmäler jordbruksnämnden att i samband med förut angivna överenskommelser uppgörelse träffats mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation angående ersättning för jordbrukets förluster eller inkomstbortfall till följd av åtgärder inom EEC under regleringsåren 1963/ 64 och 1964/65. Uppgörelsen, som lämnats utan erinran av jordbruksnämn­ dens konsumentdelegation, innebär att jordbruket såsom ersättning skall tillföras 12 milj. kr. av den 31 augusti 1965 kvarstående, odisponerade in­ förselavgiftsmedel. Av beloppet avser 3 milj. kr. mejeriprodukter, 4 milj. kr. kött- och fläskprodukter och 5 milj. kr. ägg och äggprodukter. Angivna belopp skall tillföras regleringsföreningarna på berörda områden.

Kungl. Maj.ts proposition nr

47

år 1966

13

I detta avsnitt av skrivelsen anmäler jordbruksnämnden slutligen att konsumentdelegationen under de förda överläggningarna väckt fråga om att skära ned de regleringsmedel som ställs till förfogande för prisutjämning vid export av ägg och ägg produkter. Under innevarande regleringsår disponeras för detta ändamål i stort sett de belopp som beräknas intlyta i införsel- och tillverkningsavgifter för de fodermedel som förbrukas inom ägg- och fjäderfäproduktionen, eller sammanlagt ca 15 milj. kr. Exporten av ägg och äggprodukter uppgick under regleringsåret 1964/65 till 7 800 ton mot 9 400 ton under regleringsåret 1963/64. Under samma tid importerades 700 ton resp. 500 ton. Från jordbrukets sida har anmälts ett intresse att trots de biologiskt betingade säsongvariationerna i produktio­ nen och de svårigheter, som tidvis kan uppstå vid kompletteringsimport, ytterligare anpassa äggproduktionen till det inhemska konsumtionsbehovet.

Jordbruksnämnden föreslår att för regleringsåret 1966/67 endast införsel- och tillverkningsavgifter för sådant foder som åtgår inom den egentliga äggproduktionen — dvs. med borträknande av foderförbrukningen inom broiler- och annan slaktfjäderfäproduktion — skall ställas till förfogande för prisutjämning vid äggexport. Ifrågavarande avgifter beräknas för regle­ ringsåret 1966/67 komma att uppgå till ca 12 milj. kr.

Härefter övergår jordbruksnämnden till att framlägga förslag i sådana frågor rörande den fortsatta jordbruksregleringen m. m. vilka inte omfat­ tas av den träffade överenskommelsen. Nämnden tar i detta avsnitt först upp frågan att överföra kemiskt ren glukos till jordbruksregleringen. Kemiskt ren glukos (druvsocker) avfördes från jordbruksregleringen den 1 januari 1959 vid övergång till tulltaxa enligt Bryssel-nomenklatur och belädes med en värdetull av 12 %. Motsvarande ej kemiskt rena vara (glykos) ingår alltjämt i jordbruksregleringen och är belagd med införsel- och kompensationsav- gift med f. n. sammanlagt 128: 40 kr./dt. Den kemiskt rena varan är unge­ fär dubbelt så dyr som den ej kemiskt rena, vars världsmarknadspris f. n. ligger vid 50 kr./dt. Trots detta blir glukosen med gränsskyddets nuva­ rande utformning avsevärt billigare att importera än den avgiftsskyddade glykosen. Detta har lett till att importerad glukos i allt större utsträckning undanträngt glykosen på områden där denna haft sin naturliga användning. Importen av kemiskt ren glukos har ökat från ca 250 ton år 1960 till i runt tal 1 600 ton år 1964. Under de tre första kvartalen år 1965 importe­ rades drygt 1 300 ton. Importen av ej kemiskt ren glykos har hållit sig vid ca 400 ton om året.

Fråga om att återföra kemiskt ren glukos under jordbruksregleringen har tidigare prövats av 1960 års riksdag (prop. 153, JoU 31, rskr 311) och 1961 års riksdag (prop. 152, BevU 58, rskr 345).

Mot bakgrunden av det anförda hemställer jordbruksnämnden att ke­ miskt ren glukos snarast möjligt återförs under jordbruksregleringen och

Kungl. Maj.ts proposition nr

47

år 1966

att nämnden bemyndigas att avgiftsbelägga importen på samma sätt som nu sker i fråga om den ej kemiskt rena varan. Läkemedelsindustrin skulle i så fall, liksom nu gäller i fråga om ej kemiskt ren vara, erhålla befrielse från eller restitution av utgående avgifter. Nämnden utgår vidare från att kemiskt ren glukos efter överföring till jordbrultsregleringen på samma sätt som kemiskt ej ren glykos blir föremål för sådan råvaruprisutjäm­ ning som sker till följd av EFTA-överenskommelsen.

Jordbruksnämnden framhåller därjämte att kemiskt ren glukos numera är jordbruksvara enligt EFTA. Något hinder mot den föreslagna återfö­ ringen föreligger alltså ej längre genom Sveriges åtagande i EFTA. Den nuvarande tullbeläggningen är inte heller GATT-bunden från svensk sida.

Jordbruksnämnden föreslår även att utjämningsavgifterna för vissa mjölkprodukter höjs. Enligt 3 § förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost (ändrad senast 1963: 131) får utjämningsavgift tas upp med högst 150 öre/kg för ost med lägre fetthalt i torrsubstansen än 45 % och med högst 20 öre/kg för mjölk med fetthalt som ej överstiger 1,5 % (skum- och kärnmjölk). Uppbörden av utjämnings­ avgifterna has om hand av Svenska mejeriernas riksförening under jord­ bruksnämndens kontroll. Avgiftsmedlen och deras avkastning skall återgå till mejerierna i form av utjämningsbidrag för mjölk eller mejeriprodukter. F. n. tas för ost ut avgift med 141 öre/kg och för skum- och kärnmjölk till direkt konsumtion med 20 öre/kg.

I skrivelse till nämnden den 12 januari 1966 har Svenska mejeriernas riksförening anhållit att angivna högsta avgiftsbelopp höjs till 200 resp. 26 öre/kg. Riksföreningen har hänvisat till att utrymme f. n. helt saknas för att höja avgiften på skum- och kärnmjölk och att återstående utrymme för ost med lägre fetthalt än 45 % inte räcker för en avgiftshöjning med 20 öre/kg, vilken riksföreningen av bl. a. säsongmässiga skäl avser att företa vid ingången av april 1966.

Jordbruksnämnden hemställer att angivna höjningar av maximibelop­ pen för utjämningsavgifterna genomförs så snart det kan ske.

Användningen m. m. av införselavgifterna under regleringsåren 1964/65 och 1965/66 samt jordbruksnämndens förslag i detta hänseende för regle­ ringsåret 1966/67 framgår av följande tabell.

Införselavgiftsmedlens användning

1964/65

Inkomster

1 000 kr.

Från föregående regleringsår kvarstående in­

förselavgifter och räntor.................................. 28 358 Under regleringsåret influtna införselavgifter 249 312 Vissa ränteinkomster........................................... 1 395

Kungl. Maj:ts proposition nr

47

år 1966

1965/66 1966/67 prel. jordbruks­

nämndens förslag

1 000 kr. 1 000 kr.

56 556 54 973 258 706 240 363

2 800 3 000

Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966

15

1964/65

1965/66 1966/67 prel.

jordbruksnämndens förslag

1 000 kr. 1 000 kr.

1 000 kr.

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs

normalram

Svensk spannmålshandel..............................

13 000

28 000

Sveriges stärkelseproducenters förening:

införselavgifter för stärkelse.....................

2 300

2 300

» » potatis .....................

1 1 500

1 500

Sockerregleringsfonden..................................

19 585

—

Sveriges oljeväxtintressenter .....................

30 000 26 000

Svenska mejeriernas riksförening................

21 000 3 34 000

Svensk kötthandel .......................................

43 400 32 400

Sveriges export- och importförening för ägg

7 115

6 900

Sveriges export- och importförening för ägg] Svensk kötthandel

[ 3 22 100

3 22 100

Svenska mejeriernas riksförening Reserv till jordbruksnämndens förfogande

— 6 800

Summa 160 000 160 000

160 000

b) Av under resp. regleringsår utanför

normalramen inflytande medel

Sveriges potatisodlares riksförbund...........

1 000

1 000

1 000

Svensk matpotatiskontroll .........................

125

150

150

Sveriges utsädesförening..............................

50

50

65

Veterinärstyrelsen .......................................

150

150

—

Prisutjämning på torkat äggalbumin ....

1 429

1 500

1 500

Prisutjämning på kärnbindemedel...........

242

3001

Bidrag för avsättning av brödsäd ...........

38 242

54 551 j

30 800

Avbetalning på sockerregleringens skuld

till fettclearingkassan ..............................

2 170

—

__

Avgifter för fodermedel ..............................

19 101

16213

14 873

För sänkning av priset på mjölk................

—

—

25 000

Översyn av statistiken på potatisodlingens

område.........................................................

—

—

200

Summa 62 509

73 914 73 588

c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår

Engångstillskott den 1 mars 1966 ...........

—

6 000

__

EFT A-förluster................................................

—

11 175 (ännu ej beräk-

EEC-förluster under regleringsåren

nade)

1963/64 och 1964/65 ..............................

—

12 000

—

Summa

— 29 175

( - )

Summa utgifter 222 509

263 089

(233 588)

Knngl. Maj:ts proposition nr M år 1 ()(>(>

17

ningarna för fortsatt användning av införselavgifterna för fettvaror och fettråvaror till stöd åt odlingen av spånadslin. Sådana införselavgifter torde däremot alltjämt få användas för stöd åt oljelinodlingen. Kostnaden för detta stöd beräknas till ca 500 000 kr. per år.

Normalramen för de införselavgifter som får tas i anspråk under reg­ leringsåret 1966/67 utgör enligt överenskommelsen såsom tidigare redo­ visats oförändrat 160 milj. kr. Införselavgiften för de varor, som hör till sockerregleringen, skall dock liksom under innevarande regleringsår utan­ för normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker. Vidare skall enligt överenskommelsen det belopp om högst 25 milj. kr. som skall användas för subvcntionering av mjölkpriset las utanför normal­ ramen.

1 fråga om disposition av införselavgifter utanför normalramen med­ delar jordbruksnämnden att veterinärstyrelsen begär att få disponera dels högst 30 000 kr. för kostnader vid importkontroll av animala livsmedel, dels högst 120 000 kr. för statens kostnader vid pastöriseringskontrollen. Sveriges utsädesförening i Svalöv har hos jordbruksnämnden gjort fram­ ställning om ökat bidrag av införselavgiftsmedel till kostnaderna för för­ eningens verksamhet med förädling av potatis. I detta sammanhang har jordbruksnämnden även beaktat en av statistiska centralbyrån gjord fram­ ställning om medel, sammanlagt 200 000 kr., för en allmän översyn av statistiken på potatisodlingens område. Vidare har Svensk matpotatiskon- troll (SMAK) hemställt att oförändrat 150 000 kr. skall få disponeras till den upplysningsverksamhet som organisationen leder.

Enligt jordbruksnämndens mening bör kostnaderna för de i veterinär­ styrelsens framställning avsedda ändamålen i fortsättningen bestridas av andra medel än införselavgiftsmedel.

Beträffande framställningen från Sveriges utsädesförening i Svalöv före­ slår jordbruksämnden att ett till 65 000 kr. ökat bidrag anvisas till utsädes- föreningens kostnader för potatisförädling av införselavgifter som inflyter utanför normalramen. Jordbruksnämnden finner det vidare angeläget, att en översyn av potatisstatistiken företas i syfte att utvidga och förbättra detta viktiga underlag såväl för de prisreglerande åtgärderna som för skör- deskadeskyddet på potatisodlingens område. Nämnden, som ännu inte kun­ nat pröva frågan om utformning och omfattning av en sådan översyn, hem­ ställer om bemyndigande att efter samråd med statistiska centralbyrån få ställa lämpligt belopp, dock högst 200 000 kr., av sådana införselavgiftsme­ del, som inflyter utöver normalramen, till centralbyråns förfogande för att täcka utgifter i samband med en sådan översyn.

1 övrigt föreslår jordbruksnämnden att de för regleringsåret 1966/67 in­ flytande införselavgiftsmedlen får användas på samma sätt som medgetts för innevarande regleringsår.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 47

21

I fråga om användningen av medel, som inflyter genom upplagande av interna regleringsavgifter (förmalningsavgifler, oljekrafttoderavgifter, lib­ yer k ningsa vgifter för vissa produkter av potatis m. m., utjämningsavgiiter för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter) och av motsvarande kompensationsavgifter hemställer jordbruksnämnden alt de hemyndiganden, som nämnden erhållit för hithörande avgiftsmedel under innevarande regleringsår, förnyas utan ändring.

Rörande inkomsterna av regleringsavgiften för fettvaror har jordbruks­ nämnden tidigare redovisat beräkningar för budgetåren 1965/66 och 1966/ 67. Enligt dessa beräkningar, som uppgjorts med hänsyn dels till de låga av­ giftssatserna till följd av prisutvecklingen för fettråvaror, dels till använd­ ningen av regleringsavgiftsmedel för vissa utbetalningar till Danmark och iill Svenska sockerfabriks aktiebolaget för kostnader för import av socker­ betor från Danmark, har det antagits komma att föreligga en brist på 21,3 milj. kr. på inkomstposten för regleringsavgifter för fettvaror vid utgången av budgetåret 1965/66.

Med hänsyn bl. a. till de begränsade möjligheterna att få täckning för denna beräknade brist i inkomstposten regleringsavgift för fettvaror ge­ nom höjning av regleringsavgiften föreslår jordbruksnämnden alt behåll­ ningen i den clearingkassa, som tidigare använts för prisregleringar på fett­ varor, ca 14 milj. kr., överförs till den nämnda inkomstposten. Detta be­ lopp motsvaras av de medel jämte ränta som med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 29 april 1960 utlånats till jordbruksnämndens regleringsfond för socker. Behållningen i övrigt i den år 1956 avvecklade clearingkassan har disponerats genom tidigare beslut. Genom den föreslagna överföringen mins­ kar den beräknade bristen på inkomstposten regleringsavgifter för fettva­ ror till 6,9 milj. kr.

I den mån regleringsavgifterna för fettvaror inte kominer att förslå för att under budgetåret 1965/66 täcka kostnaderna för förut nämnda utbetal­ ningar till Danmark och till sockerbolaget har enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 95, JoU 15, rskr 254) förutsatts, att kostnaderna skall kun­ na täckas av kvarstående införselavgiftsmedel eller av medel ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

För budgetåret 1966/67 beräknas inkomsterna av regleringsavgifter för fettvaror till 7 milj. kr. Angivna belopp kan enligt jordbruksnämnden kom­ ma att visa sig otillräckligt för medelsöverföringar till Danmark av den storlek som har varit aktuell under senare år (under budgetåret 1964/65 sammanlagt 20 milj. kr., under budgetåret 1965/66 sammanlagt 23 milj. kr.).

Till jordbruksnämndens skrivelse har fogats ett särskilt yttrande som vid överläggningarna med nämndens konsumentdelegation avgavs av ledamoten i delegationen fru Elsa Lindskog. Häri framhålls att del ur konsumentsynpunkt är angeläget att produktionen av olika jordbruksprodukter inriktas så all

Knngl. Maj:ls proposition nr M år It t ti ti

inte överskott uppstår som måste säljas med särskilt högt prisstöd från de olika regleringskassorna.

Ett område där överskott med sådana risker föreligger är mejeriområ­ det. Mjölkinvägningen ökade under 1965 med 1,7 % och smörproduktionen med samma procenttal. I lager fanns mot slutet av år 1965 omkring 16 000 lon smör. ökningen av såväl mjölk- som smörproduktionen var störst i de södra delarna av landet. Där är också försäljningen av konsumtionsmjölk lägst i förhållande till produktionen. Mot angivna ökning i tillgången svarar en minskad försäljning vilken för smör utgjorde inte mindre än 15,2 % un­ der juli månad 1965 i jämförelse med juli månad 1964. Även mjölkkon­ sumtionen har minskat något under 1965.

Genom systemet med utjämningsavgift för mjölk och grädde, som inte används för tillverkning av smör, ost, torrmjölk eller kondenserad mjölk, får konsumtionsmjölken bära ett högre pris för att stödja den mjölkproduk­ tion som används till huvudsakligen smör och ost. Exempelvis kan nämnas att i Kopparbergs län under sommaren 1965 uttogs en utjämningsavgift av 13 öre/kg invägd mjölk. I november 1965 sänktes den till 11 öre/kg.

För konsumenten ter det sig högst orationellt att genom ett högt mjölk­ pris och genom en utjämningsavgift uppmuntra en hög mjölkproduktion i de delar av landet, som har en stor smörproduktion. En omfördelning av utjäinningsbidragen så att lägre avräkningspriser utgår till producenter i områden med låg konsumtionsmjölkförsäljning bör vara angelägen redan under provisorieåret 1966/67.

För att understryka betydelsen av en planering, som ger en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på mejeriområdet anser fru Lindskog atl de 25 milj. kr. utöver normalramen på 160 milj. kr., som jordbruksnämnden beslutat föreslå, bör kunna rymmas inom normalramen. Dessa 25 milj. kr. avses visserligen att ersätta jordbruket för utebliven höjning av konsu­ mentpriset på mjölk, men en påspädning i Svenska mejeriernas riksför­ enings regleringskassa kan medföra ett bibehållande av den alltför höga mjölkproduktionen med ett tryckande smörlager som resultat. Det måste vara angeläget både för konsumenter och producenter att snarast möjligt och redan under det andra provisorieåret inrikta produktionen mot den grad av efterfrågan som förefinns.

Kungl. Maj. ts proposition nr M år 1966

Framställning av statens jordbruksnämnd angående bestämmelserna

om avgiftsrestitution vid utförsel

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 8 december 1965 tagit upp frågan om avgiftsrestitution vid utförsel till svensk frihamn. Nämnden har konstaterat att vissa företag till frihamn utför produkter, som är tullfria eller belagda med en obetydlig tull eller införselavgift, och som tillverkas

215

med anlitande av importerade råvaror, som är belagda med jordbruks- avgift. Vid utförseln erhålls restitution av de erlagda jordbruksavgifterna, varefter varan återinförs tullfritt eller mot erläggande av eu mindre av­ gift. Inom de områden, där detta förfarande är praktiskt genomförbart, innebär det en snedvridning av konkurrensmöjligheterna för företag med olika geografiskt läge och är ägnat att minska möjligheterna till avsättning av inhemska råvaror för tillverkningen av produkterna i fråga.

Jordbruksnämnden har tidigare ansett sig oförhindrad att vägra avgifts- restitution vid utförsel till frihamn, där anledning funnits att anta att va­ ran skulle återinföras i riket mot lägre avgift eller tull. Regeringsrätten har emellertid i ett den 27 april 1965 meddelat utslag rörande ett sådant fall funnit att restitution inte kunnat vägras.

Med hänsyn till att det enligt nämnden föreligger ett angeläget intresse av att frihammsinstitutet i fortsättningen inte utnyttjas för att kringgå gällande bestämmelser om införselavgift eller annan jordbruksavgift, hem­ ställer nämnden att Kungl. Maj :t utfärdar föreskrift med innebörd att rät­ ten till återbäring av sådana avgifter vid utförsel till frihamnen skall göras beroende av att utförseln sker för vidare befordran till utrikes ort.

I remissyttrande finner kommerskollegium att det i skilda avseenden föreligger en parallellitet mellan industritullarna och jordbruksavgifterna och att det är nödvändigt att göra en mer ingående analys av hithörande problem. Denna bör bl. a. omfatta en översyn av den betydelse restitution över frihamn kan ha för svensk företagsamhet och en genomgång i till­ lämpliga delar av tullstrukturerna. Kollegium anser sig därför inte nu böra ta ställning till jordbruksnämndens förslag.

I ett av kommerskollegium överlämnat yttrande uttalar Sveriges ke­ miska industrikontor att det inte vill motsätta sig jordbruksnämndens för­ slag under förutsättning att samtidigt härmed införs ett prisnedclearings- förfarande för majsstärkelse och socker för tillverkning av vissa produkter.

Generaltullstyrelsen finner i remissyttrande ej lämpligt att i förevarande hänseende ensidigt ändra bestämmelserna för varor som faller under jord- bruksregleringen. Styrelsen framhåller att syftet med jordbruksnämndens framställning ej torde kunna nås genom den av jordbruksnämnden av­ sedda föreskriften. Utförsel och återinförsel kan i praktiken, förutom till frihamn, även ske till närbelägen ort i Danmark. Styrelsen framhåller vi­ dare att nämndens förslag skulle medföra viss ökning av arbetsinsatsen från tullverkets sida.

Kungl. Maj:ta proposition nr M ur ti)(i6

Kungl. Maj:ts proposition nr tf år 1966

Reglering av sockernäringen

Nuvarande förhållanden. Det gällande regleringssystemet för sockernä­ ringen grundar sig på beslut av 1965 års riksdag (prop. 73, JoU 7, rskr 146) och avser tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. Regleringen bygger i huvudsak på samma principer som gäller för jordbruksregleringen i öv­ rigt. Sålunda upprätthålls ett gränsskydd med hjälp av införselavgifter. Det inhemska priset tillåts under inverkan av världsmarknadspriset att röra sig fritt mellan fastställda prisgränser. Särskilda åtgärder kan vidtas för att hindra priset från att överskrida eller underskrida dessa prisgränser eller för att möta s. k. dumping. Den normalt gällande införselavgiften kan vida­ re justeras genom utlösning av en spärregel för inverkan av ändringar i världsmarknadspriser och produktionskostnader (treprocentregeln). Där­ jämte höjs införselavgiften den 1 mars 1966 vid den allmänna höjning av sådana avgifter som då skall ske enligt den gällande, provisoriska jord­ bruksregleringen.

Vissa särbestämmelser gäller dock för sockerregleringen. Dessa beror bl. a. på att Svenska sockerfabriks aktiebolaget är ensam avnämare av de svenska sockerbetorna. Någon regleringsförening eller konjunkturutjäm­ ningsfond i egentlig mening finns inte på sockerområdet. I stället förs reg- leringsmedlen, införselavgifterna, till en av jordbruksnämnden förvaltad regleringsfond, från vilken bidrag lämnas till betodlingen. Vidare har in­ förselavgiftens storlek grundats på ett antaget världsmarknadspris på soc­ ker, en beräknad omfattning av den inhemska odlingen av sockerbetor, ett grundpris för sockerbetor samt en kalkyl beträffande sockerbolagets kost­ nader m. m. Såsom mätare på världsmarknadspriset på socker används den s. k. spot-noteringen på Paris-börsen, som omräknas eif Malmö genom till- lägg på sammanlagt 4,3 öre/kg. Införselavgiften vid regleringsårets början den 1 maj 1965 fastställdes med dessa utgångspunkter till 67,67 öre/kg. Vid det antagna världsmarknadspriset på 43 öre/kg blev mittpriset på färdigt socker 110,67 öre/kg, varjämte övre och nedre prisgränsen bestämdes till 127,27 resp. 94,07 öre/kg. Betodlingen beräknades omfatta 44 000 ha och grundpriset för betor med 16 % sockerhalt avsågs bli 10: 70 kr./dt.

Härjämte bör nämnas att i regleringssystemet ingår en särskild regel för justering av införselavgift m. m. på grund av den allmänna kostnadsut­ vecklingen. Denna regel innebär, att införselavgiften och prisgränserna för färdigt socker skall höjas eller sänkas med 1,75 öre/kg, om statistiska cen­ tralbyråns konsumentprisindex, rensad på visst sätt, med utgångspunkt från november 1964 stiger eller sjunker med mer än 5 %. Om index ändras med mer än 5 %, räknat från närmast föregående justeringstillfälle, skall införselavgiften in. in. på nytt ändras med 1,75 öre/kg. Närmare redovisning av regleringssystemet återfinns i prop. 1965: 73.

Kungl. Maj:In proposition nr 'i7 dr HHiti

25

I fråga om sockernäringens förhållanden under den hittills förflutna de­ len av den regleringsperiod, som började den 1 maj 1965, anför jordbruks­ nämnden att den svenska sockerbetsodlingen omfattade 42 600 ha i stället för beräknade 44 000 ha. Såsom jämförelse kan nämnas att den inhemska odlingen av sockerbetor år 1963 uppgick till 40 400 ha och år 1964 till 44 100 ha. Importpriset på socker var redan i början av regleringsperioden lägre än det pris av 43 öre/kg som låg till grund för fastställandet av mittpriset. 1 juli 1965 sjönk importpriset til! ca 34 öre/kg och har sedan dess legat relativt stilla intill mitten av januari 1966, då priset steg till 37 öre/kg.

Behållningen i regleringsfonden för socker uppgick den 1 maj 1965 till 7,7 milj. kr. Fondens behållning den 1 april 1966 uppskattas inte komma att understiga 12 milj. kr.

Jordbruksnämndens förslag. Jordbruksnämnden har sedan hösten 1965 överlagt med styrelsen för Sveriges betodlares centralförening och represen­ tanter för Svenska sockerfabriks aktiebolaget angående utformningen av sockerregleringen för en sextonmånadersperiod efter den 30 april 1966. Överläggningarna har lett till en överenskommelse med berörda parter angående villkoren för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen för nyssnämnda tidsperiod, överenskommelsen har biträtts av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Överenskommelsen innebär att i vissa avseenden nu gällande reglerings­ system ändras. Således skall — i motsats till vad som hittills varit fallet — införselavgiften för socker vara rörlig även då det inhemska priset på socker ligger mellan prisgränserna. Såsom motivering härför framhåller jordbruksnämnden att rådande importpris på socker måste betecknas som abnormt lågt och att det inte på långt när täcker produktionskostnaderna ens i de s. k. utvecklingsländerna. Relationen mellan utbud och efter­ frågan på socker på världsmarknaden är dock sådan att man i varje fall på kort sikt knappast kan räkna med någon mera väsentlig prisuppgång om inte speciella omständigheter inträffar. Under hösten 1965 har en kon­ ferens mellan säljar- och köparländer ägt rum i Geneve inom ramen för Förenta Nationernas verksamhet i syfte att söka åstadkomma ett nytt in­ ternationellt sockeravtal. Ett sådant avtal skulle bl. a. syfta till att öka handeln med socker och stabilisera varans prisnivå. Konferensen ledde inte till något konkret resultat även om såväl säljar- som köparländer var eniga om vissa grundläggande idéer. En ny sammankomst avses ske våren 1966 eller snarast möjligt därefter.

Mot bakgrund av det angivna, för framtiden svårbedömbara interna­ tionella prisläget på socker har det framstått som angeläget att finna ett system för prisreglering, som i görligaste mån dämpar effekten på hem­ mamarknadspriset av en eventuell uppgång av världsmarknadspriset och i väsentlig grad eliminerar betodlarnas och sockerbolagets förlustrisker

resp. vinstchanser till följd av växlingar i världsmarknadspriset. Det nu föreslagna systemet innebär i huvudsak att införselavgiften fortlöpande skall anpassas efter världsmarknadsprisets ändringar enligt Paris-börsens noteringar. Av praktiska skäl skall avgiften dock inte justeras vid varje ändring av noteringen utan först då ändringen blivit så stor att en addering av varje dags skillnad, uttryckt i öre per kg, mellan aktuell notering och den vid senaste justering insatta noteringen ger en summa som uppgår till minst 75 öre. Om exempelvis noteringen stiger 3 öre per kg och den högre prisnivån står kvar i 25 dagar skall således införselavgiften ändras.

För sockerbolaget innebär systemet att bolaget vid ett stigande världs­ marknadspris får betala en större och vid ett fallande världsmarknads­ pris en mindre andel av betpriset. För betodlarna medför systemet ett praktiskt taget fast betpris så länge den inhemska prisnivån på socker lig­ ger mellan prisgränserna. För konsumenterna medför systemet att höj­ ningar eller sänkningar av världsmarknadspriset endast till ungefär en tredjedel kommer att återspeglas i det inhemska priset på färdigt socker.

Betgrundpriset föreslås vara 11 kr./dt sockerbetor med 16 % socker- halt. Härav skall 0:20 kr./dt betalas av sockerregleringsfondens behåll­ ning vid den nya regleringsperiodens början. Detta kommer vid en soc­ kerbetsodling av 40 000 ha att belasta fonden med ca 3,2 milj. kr.

Vid överläggningarna har parterna utgått från en inhemsk odling av sockerbetor under år 1966 av 40 000 ha. Det har emellertid förutsatts att den vid teckningstidens utgång faktiskt kontrakterade betodlingsarealen skall läggas till grund för beräkningen av införselavgiften. Tidigare har den vid överläggningarna om sockerregleringen antagna betodlingsarealen legat till grund för denna beräkning. Angivna ändring har ansetts ligga i linje med åtgärden att anpassa införselavgiften efter det faktiska världs­ marknadspriset på socker. Härtill kommer att de ogynnsamma skörde- förhållandena år 1965 med frostskador på betorna i vissa områden ansetts göra förhandsberäkningar angående odlingens omfattning år 1966 särskilt osäkra.

Den särskilda inflationsregeln för sockerregleringen skall vid den nya regleringsperiodens ingång den 1 maj 1966 nollställas. Detta innebär att ändringar i konsumentprisindex efter november 1964, då senaste utlös­ ning av regeln skedde, men före den 1 maj 1966 inte kommer att medverka till att utlösa regeln.

Slutligen nämner jordbruksnämnden att hänsyn tagits till planerad odling år 1966 i Danmark av sockerbetor för svensk räkning i samma om­ fattning som år 1965 eller på en areal av 1 500 ha.

Jordbruksnämnden sammanfattar den träffade överenskommelsen på följande sätt.

i. Grundpriset för 100 kg sockerbetor av 1966 års skörd med 16 % soc- kerhalt skall vara 11 kr. Priset justeras med hänsyn till varierande soc- kerhalt m. m. enligt för 1965 års odling överenskomna regler.

Kungl. Maj:ts proposition nr

47

år 1966

27

2. Mittpriset för socker, avseende fabrikspriset netto per kg socker K5 i säck, skall vid avtalsperiodens början vara 109,24 öre. övre och nedre prisgränserna skall vid samma tidpunkt vara 125,(515 resp. 92,85 öre vilket innebär eu spänning av + 15 % av mittpriset. .‘5. De spärregler, som beträffande jordbrukets produkter i övrigt gäller intill utgången av augusti 1966 (treprocentregeln, regeln om inflations- skvdd) eller som för tiden därefter kan komma att gälla för justering av införselavgifter, mittpris och prisgränser, skall tillämpas även för socker och sockerprodukter. Till utgångspunkt skall därvid tas en omräknings- faktor, som innebär att en ändring av betpriset med 10 öre/dt motsvarar en förändring av införselavgiften för färdigt socker med 0,77 öre/kg. Soc­ kerbolagets ekonomi berörs inte av nu nämnda regler.

4. Därest statistiska centralbyråns konsumentprisindex, rensad från posterna bostad utom bränsle och Jyse samt alkoholhaltiga drycker och tobak, med det aritmetiska medeltalet av indextalen för april och maj 1966 som bas, stiger (sjunker) med mer än 5 %, skall införselavgiften för fär­ digt socker höjas (sänkas) med 1,75 öre/kg, varjämte mittpris och pris­ gränser skall ändras med samma öretal. Om index därefter ändras med mer än 5 % räknat från närmast föregående justeringstillfälle, sker ny ändring av införselavgiften m. m. med 1,75 öre/kg. 1 denna punkt avsedda ändringar påverkar inte hetpriset.

5. Som grund för beräkning av importpriset för socker skall under av­ talsperioden gälla Paris-börsens s. k. spot-notering, omräknad eif Malmö genom tillägg av 2,3 öre ävensom med tillägg av 2,0 öre för övriga import­ kostnader m. in., allt räknat per kg.

6. Införselavgiften för färdigt socker skall på visst sätt vara rörlig även då det inhemska sockerpriset ligger mellan prisgränserna.

a) Storleken av införselavgiften bestäms dels av världsmarknadspriset på färdigt socker, dels av den inhemska betodlingens omfattning. Av­ giftens storlek vid olika världsmarknadspriser och arealer inhemsk het­ odling framgår av tabell l.1 Om dessa faktorer ligger mellan de i tabellen utsatta talen, förutsätts att rätlinjig interpolering sker mellan de angivna avgiftsbeloppen. Vid världsmarknadspriser överstigande 43 öre/kg fram- räknas storleken av avgiftsförändringen med ledning av det samband med ändringen av världsmarknadspriset som finns angivet i tabellens nedersta rad.

Införselavgiften vid avtalsperiodens början skall bestämmas av — för­ utom den för 1966 års inhemska betodling faktiskt tecknade arealens stor­ lek —- den genomsnittliga världsmarknadsprisnivån enligt de den 21 april 1966 senast kända fem sockernoteringarna på Paris-börsen.

b) Allt eftersom Paris-börsens noteringar ändras efter den 20 april 1966 skall införselavgiften fortlöpande justeras, då en addering av varje dags skillnad (uttryckt i öre per kg socker) mellan aktuell Paris-notering och den vid avtalsperiodens början resp. senaste justeringstillfälle insatta no­ teringen ger en summa som uppgår till minst 75 öre. Den därvid fram- räknade avgiften skall baseras på den genomsnittliga noteringen under de fem senaste kvalifikationsdagarna.

7. De medel, som inflyter genom införselavgifter för färdigt socker, rå­ socker, sirap och sockerbetor, tillförs den under jordbruksnämndens för­ valtning stående regleringsfonden för socker.

Kungl. Maj:Is proposition nr

47

år 1966

Tabellen återfinns på s. 32.

Kungl. Maj. ts proposition nr tf år 1966

8. Sockerbolaget förbinder sig att vid sin nettoprissättning inom landet följa Paris-noteringen med i punkt 5 och 6 angivna tillägg. Vid nämndens prisbevakning gäller att nettopriset för strösocker K5 i säck, vilket skall jämföras med mittpris, prisgränser etc. samt ligga till grund för beräkningen av bolagets andel av betpriset, skall framräknas med utgångspunkt från bruttopriset och med avdrag för dels 1,67 öre/kg i kvan- titetsrabatter etc., dels 1 % kassarabatt. Bolaget förbinder sig att till sockerregleringsfonden avstå de merinkoms- ter som — efter avdrag av merkostnaderna — kan uppstå genom att bola­ get vid sin försäljning inom landet tillämpar ett sockerpris, som överskri­ der den vid tillfället aktuella övre prisgränsen.

9. Av det totala betgrundpriset för 1966 års skörd skall 0: 20 kr./dt be­ stridas av behållningen i sockerregleringsfonden vid avtalsperiodens ingång. Av återstoden, 10: 80 kr./dt vid avtalets början, skall en del betalas av bo­ laget och resten av medel, som under avtalsperioden inflyter till socker­ regleringsfonden. Förhållandet mellan dessa två delar varierar med dels storleken av införselavgiften mellan prisgränserna, dels betarealens stor­ lek på sätt närmare framgår av tabell 21. Bolagsandelen av betpriset skall justeras även med hänsyn till det inhemska sockerpriset. Den genomsnittliga bolagsandelen av betpriset skall beräknas som ett medeltal för perioden den 1 maj 1966—den 31 januari 1967. Som vikttal vid medeltalsberäkningen skall användas det antal dagar under vilka införselavgiften varit lika. Avvikelser i betpriset, föranledda av spärregelutlösningar i det allmänna jordbruksavtalet, skall påverka bolagsandelen enligt det samband betpris/ införselavgift, som angetts i punkt 3. Enligt samma princip som hittills tillämpats skall bolagets slutgiltiga an­ del av betpriset regleras mellan bolaget och fonden på grundval av den genomsnittliga betprisandelen under tiden den 1 maj 1966—den 30 april 1967. 10. Odlare på Gotland och Öland, inklusive odlare från »gamla» odlings- området på fastlandet, erhåller arealbidrag från regleringsfonden med 50 kr. för varje påbörjat 0,5 ha odlad betareal, dock att för odling, som inte över­ stiger 0,25 ha, arealtillägget utgör endast 25 kr. Från fonden skall vidare ut­ gå ersättning till bolaget för merkostnaden, jämfört med kostnaden i landet i övrigt, för tillverkning vid bruken i Roma och Mörbylånga med 2 020 000 kr. per år. Därest odlingen inom ö-området ökas eller minskas i förhållande fill en areal, som vid en total betodling i landet av 40 000 ha utgör 5 760 ha och som i annat fall utgör 14,4 % av totalodlingen, skall dock ersättningen sänkas eller höjas med 55 000 kr. för varje helt hundratal ha som avvikelsen utgör. 11. I dessa villkor innefattade ersättningsbelopp ur fonden utgår endast i den mån fondens tillgångar så medger.

Angående den träffade överenskommelsen anför jordbruksnämnden i öv­ rigt bl. a.

Såsom utgångspunkt för samtliga beräkningar har använts följande upp­ gifter.

Svensk odling:

betareal, ha..................................................................................................... 40 000 betskörd, 1 000-tal ton ............................................................................... 1 480

1 Tabellen återfinns på s. 32.

2

!)

normalråsocker, ton (5 634 kg/ha) .................................................... strösocker och raffinad, ton .................................................................. Raffinad ur importerat råsocker, ton .................................................... Färdigt socker ur importerade danska betor, ton.................................. Import av färdigt socker, ton...................................................................... Import av sirap och råsocker för framställning av sirap, ton .... Total konsumtion av färdigt socker och sirap (motsvarande 41 kg per capita), ton.................................................................................................

För beräkningen av mittpriset har härutöver använts samma importpris för färdigt socker som konstituerat mittpriset under nu gällande reglering eller 43 öre per kg eif Malmö med tillägg av vissa importkostnader. Anled­ ningen till att man, trots att världsmarknadspriset faktiskt fallit starkt, ut­ gått från ett oförändrat världsmarknadspris är att mittprisets funktion i det nya regleringssystemet inskränks till att placera prisgränserna i prisskalan.

Beträffande kalkyler för beräkning av införselavgiften för färdigt socker hänvisar nämnden till en början till beräkningar enligt vilka sockerbolagets tillverkningskostnader (exklusive betkostnader) för socker av svenska be­ tor och importerat råsocker tas upp till 145 356 000 kr. vid ett världsmark­ nadspris av 43 öre/kg och till 139 770 000 kr. vid ett världsmarknadspris av 34 öre/kg. Kostnadskalkylen bygger i fråga om tekniska data på senast kän­ da treårsmedeltal och på faktiska priser och lönekostnader i september 1965.

Sockerbolagets totala kostnader och den häremot svarande kostnadstäck­ ningen (exklusive den andel av försäljningspriset som svarar mot införsel­ avgiften) framgår av följande beräkningar.

Kungl. Maj.ts proposition nr M är 1 !)6(i

225 400 209 400

57 100

7 500 30 000 16 000

320 000

A. Kostnader i milj. kr.

Totala kostnader för svenska betor................

Alt. 1

V ärldsmarknads- pris 43 öre/kg (motsv. mittpris)

178,9

Alt. 2

Världsmarknads­ pris 34 öre/kg (nuv. prisnivå)

178,9

Bolagets förädlingslcostnader m. m. för socker

ur svenska betor................................................

117,7

117,7

Bolagets tillverkningskostnader för socker ur

importerat råsocker (exklusive införselavgift)

27,7

22,1

Tillkommer belopp från regleringsfonden som

avdragits i bolagets tillverkningskostnader .

2,0

2,0

Summa 326,3

320,7

B. Intäkter i milj. kr.

Försålt socker till importpris för strösocker i

säck......................................................................

114,6

90,6

Ersättning till betodlingen ur regleringsfon­

dens ingående behållning (0:20 kr./dt)..

3,2

3,2

C. Kostnader minus intäkter = skillnad att

täcka genom införselavgifter (milj. kr.) ..

208,5

226,9

Vid överläggningarna har förutsatts att införselavgiften för råsocker och sirap, liksom i nu löpande reglering, skall understiga avgiften för färdigt socker med 8 % resp. 4 öre/kg.

Med utgångspunkt från de angivna beräkningarna blir införselavgifterna följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 47 år 1966

Alt. 1

Alt.

2

Färdigt socker.................................................... 66,24 öre/kg 72,15 öre/kg Råsocker............................................................. 60,94 » " 66,38 » Sirap...................................................................... 62,24 » 68,15 »

Jordbruksnämnden framhåller att, såsom tidigare nämnts, konstruktio­ nen av det föreslagna regleringssystemet inte gör det möjligt att på förhand ange den införselavgift, som faktiskt kommer att gälla den 1 maj 1966.

Storleken av de belopp, som inflyter till regleringsfonden för socker, blir beroende av bl. a. den införselavgift som kommer att gälla. En beräkning av fondens intäkter och utgifter för tiden den 1 maj 1966—den 30 april 1967 ger med utgångspunkt från den enligt alternativ 1 i det föregående antagna införselavgiften och det importbehov som föreligger vid normalskörd från eu betodling av 40 000 ha följande resultat.

Intäkter vid import

Färdigt socker ................................ Sirap .................................................. Råsocker för raffinadframställning Råsocker för sirapsframställning . Sockerbetor.........................................

Ton

Införselavgift

Öre/kg

1 000 kr.

30 000 66,24

19 872

1 000 62,24

622

62 065 60,94

37 822

15 000 60,94

9 141

57 700

4,00

2 308

Summa 69 765

Avgår

Ersättning till sockerbolaget för de på Öland och Gotland befintliga

sockerbrukens merkostnader ...................................................................... 2 020

Återstår till betodlingen

67 745

därav regleringsfondens andel i grundpris (inklusive skördeskadeavgift)........... ....................................................................................................... 61 822 sockerhaltstillägg (inklusive skördeskadeavgift).................................. 5 293 arealbidrag till odlare inom ö-området.................................................... 630

Betalningen efter sockerhalt för betorna skall, liksom under nu löpande regleringsperiod, baseras enbart på individuella analyser från de olika odlingarna och utan den justering för fabrikens snitselsockerhalt som före­ kom under åren 1960—1965.

Av det överenskomna grundpriset för sockerbetor 11 kr./dt skall från be­ hållningen i regleringsfonden för socker utgå ett fast bidrag av 0: 20 kr./dt. Sockerbolagets andel av återstående del av grundpriset skall, såsom tidigare

.‘{1

nämnts, stå i den relation till införselavgiften och omfattningen av den svens­ ka hetodlingen som framgår av tabell 2. Om hetodlingsarealen inte uppgår till jämnt tusental ha och/eller det för en viss period normgivande världs­ marknadspriset inte uppgår till ett jämt öretal skall bolagets betprisandel för den aktuella perioden framräknas genom rätlinjig interpolering mellan de i tabellen angivna beloppen. Den sålunda beräknade bolagsandelen skall emellertid justeras med en faktor, som består av förhållandet under en och samma avgiftsperiod mellan å ena sidan det genomsnittliga nettopriset för socker K5 i säck och å den andra sidan summan av införselavgiften och den däremot svarande Paris-noteringen.

Det till odlarna utbetalade betgrundpriset skall således bestå av följande komponenter.

a) Det vägda medeltalet för perioden den 1 maj 1966—den 31 januari 1967 av den på nyss angivet sätt beräknade bolagsandelen. Såsom vägnings- tal skall därvid användas det antal dagar under vilka en och samma införsel­ avgift gällt.

b) Ett tillägg (avdrag), som skall uppgå till 0: 10 kr./dt för varje av spärregelutlösningar betingad höjning eller sänkning av införselavgiften för färdigt socker med 0,77 öre/kg för helt år och som skall påverka bolags­ andelen.

c) En sockerfondandel, som uppgår till skillnaden mellan den enligt a) beräknade bolagsandelen och 10: 80 kr./dt.

d) En fast fondandel om 0: 20 kr./dt. Om bolagets betprisandel beräknad enligt a) och b) och byggd på för­ hållandena under tiden den 1 maj 1966—den 31 januari 1967 understiger resultatet av motsvarande beräkning för tiden den 1 maj 1966—den 30 april 1967, skall bolaget betala mellanskillnaden till sockerregleringsfonden. I motsatt fall skall bolaget erhålla mellanskillnaden från fonden.

Rörande effekten av förslagen på fabrikspriset på socker uttalar nämnden att enligt alternativ 1 i den förut återgivna kalkylen kommer fabrikspriset den 1 maj 1966 att uppgå till (43,00 -f- 66,24 =) 109,24 öre/kg. Vid nu gäl­ lande införselavgift av 69,48 öre/kg ger motsvarande beräkning ett fabriks- pris av 112,48 öre/kg. Under tiden fram till den 30 april 1966 kan enligt nämnden den nuvarande införselavgiften emellertid komma att ändras av spärregelutlösningar. Dessa ändringar kan komma att sänka eller höja av­ giften med belopp, som ligger inom gränserna — 0,7 och -f- 2,6 öre/kg. En­ ligt alternativ 2 i den förut redovisade kalkylen, dvs. vid nu gällande världsmarknadspris om ca 34 öre/kg, blir fabrikspriset f. n. 103,48 och den 1 maj 1966 106,15 öre/kg. Nämnden framhåller att det anförda gäller vid en svensk sockerbetsodling av 40 000 ha. Vid annan areal kommer införsel­ avgiften och därmed sockerpriset efter den 1 maj 1966 att ändras på sätt framgår av det föregående.

Jordbruksnämnden anför att man vid överläggningarna varit ense om

Klingl. Maj.ts proposition nr M år t!)tid

att de allmänna regler för åtgärder mot dumping eller eljest otillbörligt pristryckande import, som genom anknytningen till den allmänna jord- bruksregleringen gällt för sockerregleringen under 1965/66, bör gälla också under den nya regleringsperioden.

I likhet med vad som nu gäller torde man även för den nya avtalsperioden få räkna med att Paris-börsens sockernotering kan få ändrad tyngd och innebörd och att detta kan få till följd att ett utbyte av noteringen eller an­ nan åtgärd måste ske för att en riktig mätare av importpriserna skall er­ hållas.

Kungl. Maj. ts proposition nr

47

år 1966

Tabell 1. Införselavgift vid alternativa arealer och importpriser (öre/kg)

Importpris, Betodling, ha öre/kg

36 000 37 000 38 000 39 000 40 000 41 000 42 000

43 000 44 000

34,0.......................

68,22

69,18 70,16 71,15 72,15

73,15 74,17 75,21 76,25

35,0.......................

67,64

68,58

69,54 70,51 71,49 72,48

73,48 74,50 75,52

36,0....................... 67,05 67,98 68,92

69,87 70,84 71,80 72,79 73,79

74,79

37,0....................... 66,47 67,38 68,30 69,24 70,18

71,13 72,09 73,08

74,06

38,0....................... 65,89 66,78 67,68 68,60 69,52 70,46

71,40 72,37 73,33

39,0....................... 65,30

66,17 67,06 67,96 68,87 69,78

70,71 71,65 72,61

40,0....................... 64,72 65,57 66,44 67,32 68,21 69,11

70,02 70,94 71,88

41,0....................... 64,14 64,97 65,82 66,69 67,55 68,44

69,32 70,23 71,15

42,0....................... 63,55 64,37 65,20 66,05 66,90 67,76

68,63 69,52 70,42

43,0........................

62,97 63,77 64,58 65,41 66,24 67,09 67,94

68,81 69,69

Införselavgifts- ändring i procent av importprisets ändring ...............

- 58,33 - 60,11 - 62,00 - 63,78 — 65,67 - 67,33 - 69,22 - 71,11 - 72,89

Tabell 2. Sockerbolagets andel i betgrundpriset 10: SO kr. dt vid alternativa arealer och importpriser

Importpris, Betodling, ha öre/kg

36 000

37 000

38 000

39 000 40 000 41 000

42 000 43 000 44 000

34,0.......................

5: 0271

5: 3479 5: 6577 5: 9574 6: 2478 6: 5303 6: 8043 7:0710 7: 3315

35,0.......................

5: 0766 5: 3955 5: 7034 6: 0010 6: 2895 6: 5698 6:8419 7:1065 7: 3649

36,0....................... 5: 1262 5: 4431 5: 7491

6: 0446 6:3312 6: 6094 6: 8794 7: 1419 7: 3983

37,0.......................

5: 1757 5: 4907 5: 7947 6: 0882 6: 3728 6: 6489 6: 9170 7:1774 7: 4317

38,0.......................

5: 2253 5: 5383 5: 8404 6:1318 6: 4145 6: 6885 6: 9545 7: 2128 7: 4651

39,0....................... 5: 2748 5: 5858 5: 8861

6:1755 6: 4562 6: 7280 6: 9921 7: 2483 7: 4985

40,0........................ 5: 3244 5: 6334 5: 9318 6:2191

6: 4979 6: 7676 7: 0296 7: 2837 7: 5319

41,0.......................

5: 3739 5: 6810 5: 9774 6: 2627 6: 5395 6:8071 7: 0672 7: 3192 7: 5653

42,0.......................

5: 4235 5: 7286 6: 0231 6: 3063 6: 5812 6: 8467 7:1047 7: 3546 7: 5987

43,0.......................

5: 4730 5: 7762 6: 0688 6: 3499 6: 6229 6: 8862 7: 1423 7: 3901 7: 6321

Kutigl. Maj:ts proposition nr

47

ur 1 !)(>(>

33

Anslagsframställningar för budgetåret 1966/67

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För innevarande budget­ år har nnder denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 160 milj. kr. I prop. 1966: 1 (bil. Ils. 79) har anslaget, såsom tidigare angetts, förts upp med ett beräknat belopp av 160 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår, att anslaget förs upp med 167 (-{-7) milj. kr.

Beräknat 1965/66

1. Allmänt mjölkpristillägg ....................................... 98 000 000

2. Stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter........................................................................... 700 000

3. Prisutjämning av vissa jordbruksreglerade råva­ ror till livsmedelsindustrin....................................... 60 000 000

4. Diverse kostnader.................................................... 1 100 000

Ökning eller minskning

^— 1 000 000

— 700 000

-i- 9 000 000

+ 200 000

avrundat + 7 000 000

Motiv. 1. Jordbruksnämnden förutsätter att det allmänna mjölkpristilläg­ get för regleringsåret 1966/67 utgår med oförändrat belopp av 74,4 öre/kg mjölkfett. Mjölkinvägningen kan med tillgängliga uppgifter antas bli något lägre än den som förutsatts vid anslagsberäkningen för innevarande bud­ getår. Givetvis kan dock liksom tidigare förskjutningar uppåt eller nedåt i den förutsatta kvantiteten invägd mjölk komma att inträffa.

2. Vid bifall till i prop. 1966: 11 angående avveckling av stödet till odling av spånadslin och hampa framlagda förslag upphör medelsbehovet.

3. Prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin sker f. n. beträf­ fande choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers, senap, såser, sop­ por o. dyl. samt fiskkonserver o. dyl. Kostnaderna för prisutjämningen be­ räknas för budgetåret 1965/66 komma att uppgå till ca 63 milj. kr., vilket är 3 milj. kr. mer än som beräknats för ändamålet, ökningen hänger bl. a. samman med att konsumtionen av choklad- och konfektyrer beräknas öka i anledning av att den särskilda varuskatten på dessa varor sänkts den 1 juli 1965. Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1966/67 har nämnden utgått från en fortsatt ökning av kvantiteten av de varor som omfattas av prisutjämningen. Vidare har nämnden utgått från att införselavgifterna för de råvaror, som omfattas av prisutjämningen, blir oförändrade t. o. m. den 28 februari 1966 och från en höjning av avgifterna fr. o. m. den 1 mars 1966 med 3 % till följd av den ökning av gränsskyddet som då sker enligt gällande jordbrultsreglering. Detta leder till ett medelsbehov av 68 milj. kr. Härjämte beräknar nämnden att ytterligare 1 milj. kr. erfordras för att

täcka den ökning av kostnaderna för prisutjämningen som föranleds av två införselavgiftshöjningar i samband med utlösning av den för regleringsåret 1966/67 föreslagna inflationsregeln inom jordbruksregleringen.

4. Jordbruksnämnden föreslår att från posten diverse kostnader skall få bestridas utgifter av samma slag som budgetåret 1965/66. Från posten bör nämnden således få bestrida kostnaderna för det stöd åt ullproduktionen som utgår enligt prinicipbeslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr 283). Medelsbehovet för detta stöd väntas till följd av den ökade fåraveln komma att stiga från 400 000 kr. till 600 000 kr. Härjämte beräknar nämn­ den högst 200 000 kr. för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u.

p.

a. för handhavande av vissa uppgifter som hänger samman med reg­

leringen av mjölk och mejeriprodukter. Vidare bör 500 000 kr. beräknas för att efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få användas för diverse oförutsedda utgifter som mera direkt kan föranledas av prisregleringsverk­ samheten. Av beloppet bör Kungl. Maj :t äga disponera medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med per­ manenta skördeskadeskyddet.

Kungl. Maj:ts proposition nr

47

år 1966

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår under denna anslagsrubrik anvisats 92 milj. kr. Så­ som tidigare anförts har anslaget i prop. 1966: 1 (bil. 11 s. 81) förts upp med ett beräknat belopp av 92 milj. kr.

Lantbruks styrelsen och statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget förs upp med 88,5 (— 3,5) milj. kr.

1. Arealtillägg..................................................

2. Leveranstillägg för mjölk.......................