2

Avtal har under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande slutits mellan

statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer om löne-

sättning m. m. fr. o. m. 1967 års ingång för den fasta personalen inom den

nya fögderiorganisationen. Av tjänsterna inom denna föreslås 1 080 bli

ordinarie och övriga extra ordinarie. Härtill kommer tillfällig personal.

För budgetåret 1966/67 föreslås att anslagen till avlöningar och omkost­

nader för fögderiorganisationen förs upp med 44 260 000 resp. 4 700 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

städer som nu har egen uppbördsförvaltning. Huvudmannaskapsreformen

har föreslagits skola genomföras senast den 1 januari 1967.

Vid sin anmälan av nyssnämnda prop. 1963: 32 uttalade föredragande

departementschefen, att den föreslagna datareformen får betydande åter­

verkningar för de lokala skattemyndigheternas del. Påbörjad utredning om

dessa myndigheters framtida organisation och verksamhet borde fullföljas

och utredningsarbetet planläggas så, att i varje fall huvuddragen av den

framtida organisationen kunde föreligga utarbetade vid tidpunkten för över­

gången till ADB-system. Utredningsarbetet har sedermera uppdragits åt cen­

trala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU), som också fått i upp­

drag att undersöka de organisatoriska förutsättningarna och formerna samt

den närmare tidpunkten för uppbördsverkens förstatligande.

Under hösten 1965 har CFU avgett tre betänkanden (stencilerade), betän­

kande 1 den 20 augusti 1965, benämnt »Uppbördsverkens förstatligande»,

betänkande 2 den 27 oktober 1965 om »Lokal skattemyndighets arbetsupp­

gifter och organisation» och betänkande 3 den 16 december 1965 »angående

den lokala skattemyndigheten i Stockholm, dess arbetsuppgifter och orga­

nisation m. m.»

I betänkande 1 föreslår nämnden att de kommunala uppbördsverken för­

statligas den 1 januari 1967. Vidare lämnas förslag till övergångsanordningar

och författningsreglering av övergångsfrågorna. Nämnden rekommenderar

att statsverket övertar uppbördsverken med deras nuvarande arbetsuppgifter

och personalorganisation.

Remissyttranden över detta betänkande har avgetts av riksförsäkrings­

verket, byggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket, statens nämnd

för förhandlingar med kommuner, exekutionsväsendets organisationsnämnd,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i samtliga län utom Gotlands, Skara-

förvaltningens personalnämnd, Svenska landstingsförbundet, Svenska stads­

förvaltningens personalnämnd, Svenska landstingsförbundet, Svenska stads­

förbundet, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),

Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorga­

nisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och För­

eningen Sveriges kronokamrerare. överståthållarämbetet har bifogat ytt­

rande av Stockholms stad och länsstyrelserna yttranden av städerna Söder­

tälje, Uppsala, Nyköping, Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Jönköping,

Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Hälsingborg, Lund, Lands­

krona, Halmstad, Göteborg, Uddevalla, Borås, Karlstad, Kristinehamn, Öre­

bro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå, dvs. de 29 städer

där det f. n. finns kommunal uppbördsförvaltning.

Nämnden redogör i betänkande 2 för de ändringar av lokal skattemyndig­

hets arbetsuppgifter som datareformen kommer att medföra och lämnar

förslag rörande verksamhetens art och omfattning i fortsättningen. I betän­

kandet föreslår nämnden också att den nuvarande distriktsindelningen för

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Uppbördsverkens förstatligande

Nuvarande förhållanden

Enligt 2 § 2 inom. uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) förstås

med lokal skattemyndighet på landet häradsskrivare och i stad med egen

uppbördsförvaltning kronokamrerare. Häradsskrivarens tjänstgöringsom-

råde är fögderiet och hans expedition benämns häradsskrivarkontor. Krono-

kamrerarens tjänstgöringsområde är staden. I stad finns uppbördsverk

för vilket kronokamreraren är chef.

De lokala skattemyndigheterna i stad resp. fögderi har i huvudsak lik­

artade funktioner. Arbetsuppgifterna för lokal skattemyndighet omfattar

medverkan inom folkbokföringen, som består i att bl. a. förrätta mantals­

skrivning och ombesörja uppgifter som har samband därmed, föra kort­

register m. m. över personer och fastigheter inom verksamhetsområdet samt

komplettera och färdigställa röstlängder. I fråga om källskattearbetet är

lokal skattemyndighet första instans och har att utfärda debetsedlar å pre­

liminär skatt, besluta om jämkning av sådan skatt och om anstånd samt

utöva kontroll av att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter enligt upp­

bördsförordningen. Lokal skattemyndighet medverkar i taxeringsarbetet

främst genom att åt taxeringsnämnderna sortera inkomna självdeklaratio­

ner och kontrolluppgifter, fördela taxeringsmaterialet mellan lokala och

särskilda taxeringsnämnder samt ombesörja längdföringen av taxerings­

nämndernas beslut. Debitering m. m. av slutlig och tillkommande skatt

samt fastställande av pensionsgrundande inkomst åvilar lokal skattemyn­

dighet. Därutöver har de lokala skattemyndigheterna tillagts åtskilliga lokala

administrativa uppgifter inom folkbokföring, taxering, uppbörd och allmän

försäkring.

Lokal skattemyndighet i stad med egen uppbördsförvaltning har tillagts

ytterligare arbetsuppgifter som i fögderi inte utförs vid häradsskrivarkon-

toren utan i stället åvilar bl. a. länsstyrelserna.

För Stockholm och Göteborg gäller i fråga om folkbokföringen särskilda

bestämmelser, enligt vilka uppbördsverken medverkar i kyrkobokföringen

som i övriga delar av landet ankommer på pastor. Uppbördsverken i dessa

städer skall sålunda bl. a. ta emot flyttningsanmälningar, avgöra frågor om

rätt kyrkobokföringsort, m. m. Vidare ombesörjer de i stället för pastor

erforderlig för-skrivning. Uppbördsverken i de båda städerna har fortlöpande

civil bokföring av stadens befolkning, centralbokföring, vid sidan av den

kyrkliga registreringen. Den civila registreringen, som är av gammalt datum,

sker i s. k. folkregister med därtill hörande extraregister av olika slag. Vid

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

andra beskattningen närliggande säruppgifter, främst i deras egenskap

av kommunala organ.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning bor i de 29 städer som har egen

uppbördsförvaltning. Personalbehovet vid uppbördsverken i dessa städer

påverkas självfallet i hög grad av invånarantalet, som varierar mellan lägst

ca 20 000 och högst ca 800 000. Totalt uppgår personalen till ca 1 900 per­

soner (årsarbetskrafter), varav drygt 300 är chefs- och assistentpersonal.

Av uppgifter rörande folkmängd, personalstyrka och lönekostnader för

varje uppbördsverk som nämnden redovisat framgår emellertid att det

även relativt sett finns vissa skillnader uppbördsverken emellan. Skillna­

den beror sannolikt på lokala förhållanden samt på faktorer som inte tillåter

en rättvisande jämförelse.

Som kommunalt organ sorterar uppbördsverk i regel under stadens drät­

selkammare i administrativt och ekonomiskt hänseende. Uppbördsverkets

chef — kronokamreraren — lyder emellertid under länsstyrelsen i de av­

seenden och den omfattning som anges i särskilda bestämmelser.

I fråga om personalens nuvarande anställningsvillkor framgår att fler­

talet är i kommunal mening ordinarie tjänstemän med viss ömsesidig upp­

sägningstid. Den som har innehaft ordinarie tjänst hos kommunen under

minst 15 år eller, om han fyllt 40 år, under minst 10 år, kan sägas upp från

kommunens sida endast om uppsägningen föranleds av att tjänsten har

dragits in. I sistnämnda fall skall staden iaktta en uppsägningstid av ett år.

I övrigt finns vid uppbördsverken extra tjänstemän och annan tillfällig

personal.

Liksom i fråga om personalstyrkan föreligger skillnader uppbördsverken

emellan också i den inre organisationen. Det medelstora eller mindre upp-

bördsverket fungerar i allmänhet som en enda arbetsenhet under krono-

kamrerarens ledning. Vid de större uppbördsverken kan urskiljas två orga­

nisationsformer. I det ena fallet, t. ex. i Stockholm och Norrköping, har indel­

ningen skett enbart med hänsyn till arbetsuppgifternas art, dvs. i special­

avdelningar. För allmänheten finns en gemensam central expedition. Ut­

märkande för den andra organisationsformen — t. ex. i Göteborg, Malmö,

Uppsala — är att indelningen har skett efter geografisk grund församlings-

eller stadsdelsvis på olika avdelningar, som var och en sköter det stora

flertalet arbetsuppgifter i den mån de berör stadsdelen. Vid sidan av dessa

avdelningar finns ett fåtal specialavdelningar. Varje avdelning har i regel

egen expedition.

Nämnden

Nämnden tar först upp frågan om uppbördsverkens övertagande i befint­

ligt eller reviderat skick. Inledningsvis erinrar nämnden om att denna fråga

tidigare har behandlats av 1955 års stadsutredning som framhöll (SOU

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1966

praktiken visat sig vara till nytta när lokal skattemyndighet avgör kyrko-

bokföringsfrågor.

Utan att gå in på för- och nackdelar med den särskilda ordningen för kyr­

kobokföringen i Stockholm och Göteborg finner nämnden det vara tillräckligt

att påpeka, att frågan om primärregistreringen skall ske hos pastor eller hos

annat organ kommer att tas upp av nämnden i anslutning till det utrednings­

arbete som pågår inom 1958 års utredning kyrka—stat. Att upphäva sär­

bestämmelserna om kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg skulle vis­

serligen medföra arbetslättnad och personalreducering för uppbördsverken,

men å andra sidan skulle pastorsämbetena då behöva förstärkas i motsva­

rande grad. I avvaktan på den slutliga utformningen av folkbokföringen i

landet synes det inte vara rationellt att nu vidta någon genomgripande änd­

ring av det inarbetade förfarandet. De rationaliseringar, som det finns möj­

lighet att göra, kommer att övervägas ytterligare.

En särskild fråga är hur kyrkobokföringen skall ordnas i områden som

inkorporeras med Stockholm eller Göteborg. I samband med de inkorpo­

reringar som har skett tidigare har man gjort motsvarande justeringar av

uppbördsverkens verksamhetsområden, varvid kyrkobokföringen i de nytill­

komna stadsdelarna samtidigt har anpassats till de för storstaden gällande

särbestämmelserna. Att döma av tidigare erfarenheter har dylik ändring

kunnat ske utan svårighet, framhåller nämnden. Inte minst med hänsyn till

befolkningens stora rörlighet skulle ett förfarande med två olika system i en

och samma stad bli besvärande såväl från administrativ synpunkt som för

allmänheten.

Nämnden föreslår, att kyrkobokföringssystemet i Stockholm och Göteborg

lämnas utan ändring i avvaktan på kommande översyn av kyrkobokföringen

i landet samt att den centralbokföring m. m., som nu åvilar de båda kom­

munala uppbördsverken, får bestå t. v. även efter huvudmannaskapsrefor-

men. I den mån nya områden inkorporeras med Stockholm eller Göteborg

föreslås att även de nya stadsdelarna omfattas av ifrågavarande storstads-

system.

Att länsbyråverksamheten i Stockholm, Göteborg och Malmö hittills har

ankommit på resp. uppbördsverk grundar sig på avtal mellan staten och

de tre städerna, som uppbär ersättning för sin medverkan.

Uppbördsverket i Stockholm, som har tillstånd att övergångsvis använda

ADB-maskiner för vissa arbetsuppgifter inom folkbokföring, taxering och

uppbörd, utnyttjar sin adressmaskinanläggning endast för den löpande

registreringen av fysiska personer i staden samt för avisering, upplyser

nämnden. I övrigt är förfarandet vid verkets länsbyrå automatiserat. Genom

att länsbyråverksamheten för storstäderna är förlagd till uppbördsverken

avlastas berörda länsstyrelser motsvarande arbetsuppgifter.

Anläggningarna i Stockholm och Göteborg utnyttjas i stor utsträckning

för serviceverksamhet, bl. a. framställning av registerkort o. d. som behövs

i andra verksamhetsgrenar eller som underlag för befolkningsstatistik m. m.

12

besörjer hämtning och expediering av post, kontrollerar att deklarations-

plikten har fullgjorts och skriver ut erforderliga anmaningar. Inkomna

deklarationer och uppgifter kompletteras sedan med fjolårshandlingar, all­

männa avdrag kontrolleras och nämnderna får besked om fastighetsförsälj-

ningar m. m. samt hjälp med bl. a. kontrollräkning av deklarationer. En del

uppbördsverk biträder vid åsättande av skönstaxeringar genom att beträf­

fande dem som har försummat att deklarera inhämta upplysningar hos

vederbörande exekutiva tjänsteman om ekonomi och sysselsättning samt

genom att komplettera med uppgift om erlagd skatt m. m. Frågor om sam-

taxering och existensminimum utreds åt taxeringsnämnderna, ortsavdrag

kontrolleras med hjälp av personregister eller dylikt, blanketter för inkomst­

statistik fylls i och taxeringsstatistik upprättas.

Det förekommer inte sällan, fortsätter nämnden, att svar på anmaningar

och frågor begärs under adress uppbördsverket, något som har till naturlig

följd att allmänheten vänder sig till uppbördsverkets personal och där läm­

nar sina skriftliga svar eller muntliga redogörelser. Över huvud taget är

servicen gentemot allmänheten i taxeringsfrågor omfattande året runt —•

blankettutlämning, inlämning av taxeringshandlingar, konsultationer i an­

ledning av nämndernas beslut, hjälp med besvär sskrifter. Måhända är expe-

ditionsarbetet stort och besöken många av bl. a. den anledningen att verket

ligger i en centralort som utgör arbetsplats både för stadens befolkning och

för dem som är bosatta i närheten av staden.

Vidare erinrar nämnden om att det i elva av städerna finns kommunala

taxeringsrevisorer jämte biträden. De är anställda hos drätselkammaren

eller i vissa fall hos uppbördsverket med uppgift bl. a. att bevaka stadens

beskattningsintressen. Statsbidrag utgår för denna verksamhet.

Eftersom uppbördsverkens nuvarande stundom förhållandevis stora ar­

betsinsats på taxeringsområdet ligger i linje med de blivande uppgifterna, är

det enligt nämnden angeläget att dessa i princip redan nu statliga funktioner

också omfattas av huvudmannaskapsreformen. Länsstyrelserna och taxe­

ringsnämnderna bör alltså även fortsättningsvis kunna påkalla biträde i

taxeringsarbetet, åtminstone i den grad som dylik medverkan hittills har

förekommit vid många av uppbördsverken.

Förstatligandet ger inte heller, anför nämnden, anledning att ifrågasätta

någon ändring av systemet med taxeringsrevisorer som kommun anställer

och avlönar. Samordningen av deras arbete med länsstyrelsernas taxerings­

revisioner får med stöd av taxeringsförordningen organiseras från fall till

fall efter vad som är mest praktiskt.

Vad slutligen angår de övriga säruppgifter som förekommer vid uppbörds­

verken gör verken enligt vad nämnden framhåller en stor insats som service­

organ åt staden och dess invånare i fråga om folkbokföring och beskattning.

I det störa sammanhanget är detta att räkna som en fördel, och förstatli­

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

13

gandet bör självfallet inte medföra försämring härvidlag. Den service upp-

bördsverken nu lämnar myndigheter och allmänhet bör alltså fortsätta men

efter förstatligandet ske enligt de grunder som gäller för lokal skattemyn­

dighet över lag, vilket innebär att verken skall biträda — förutom med ren

upplysningsverksamhet — med att la fram uppgifter ur de register som

normalt skall föras och utfärda bevis mot gällande expeditionsavgifter.

Viss begränsning inträder dock, nämligen i fråga om rent kommunala

funktioner.

Arbetsgivarkontrollen finner nämnden vara en viktig arbetsuppgift som

kräver stor insats. Kontrollen kommer enligt nämndens uppfattning att suc­

cessivt öka i betydelse. De särskilda befattningshavare härför, uppbördskon-

trollanter eller assistenter jämte biträdespersonal som redan finns hos upp-

bördsverken, behövs också framdeles. Även om kronofogdemyndighetens

resurser kan komma att ökas på detta område och omfatta bistånd inte bara

i fögderi, anser nämnden att kontrollen i första hand bör åvila lokal skatte­

myndighet.

Genom den förestående datareformen kommer skatteuppbörden och redo­

visningen av skatt att i allt väsentligt flyttas över till länsstyrelsernas data­

kontor och uppbördssektioner. Uppbördsverkens säruppgifter på detta om­

råde faller då automatiskt bort, och de lokala skattemyndigheterna blir helt

likställda med varandra i detta hänseende. Att övergångsvis vid förstatligan­

det men före datareformen flytta över de nuvarande uppbördsverkens sär­

uppgifter i fråga om skatteuppbörd på länsstyrelserna samt tillfälligt öka

länsstyrelsens personal med tjänstemän, som skall utföra samma arbete som

uppbördsverken hittills har brukat fullgöra, synes inte ändamålsenligt. Arbe­

tet bör utföras under statligt huvudmannaskap men —■ även om stad och

fögderi skall bilda gemensamt distrikt — såvitt angår staden ligga kvar hos

det lokala organet efter förstatligandet tills arbetsmetoderna automatiseras

genom datareformen.

Uppbördsverkens personal

Uppbördsverkens personalstyrka är relativt sett högre än häradsskrivar-

kontorens, framhåller nämnden. Detta har delvis sin grund i att uppbörds­

verken har säruppgifter, att de i regel själva ombesörjer uppbördskontroll

och att deras arbetsinsats är stor i fråga om service gentemot bl. a. allmän­

heten. Oavsett hur man framdeles dimensionerar arbetsuppgifterna måste

man enligt nämndens bedömande räkna med att den personal som finns

vid förstatligandet också behövs så länge arbetsuppgifterna står kvar oför­

ändrade. Omläggningen till ADB-system kommer att ske successivt med

början hösten 1967. Under denna omställningsperiod sker fortlöpande av­

veckling av de nuvarande uppbördsverkens säruppgifter, men också under

viss tid efter förstatligandet skall de ha samma funktioner som f. n. Även

14

om viss personalbesparing skulle kunna åstadkommas dessförinnan, måste

en eventuell rationalisering föregås av organisationsundersökningar och

jämförelser mellan de olika kontoren. Nämnden anser att tiden härför är

knapp och att resultatet kan nyttiggöras endast under kort tid innan arbets­

rutinerna ändå i vissa delar måste läggas om i anledning av datareformen.

Det finns ytterligare motiv för att i samband med förstatligandet ta över

personalen utan reducering. Nämnden anför att det torde ligga i linje med

andra tidigare förstatliganden att staten tar på sig ansvaret både för verk­

samheten och personalen. Sammanslagningen av uppbördsverk och härads-

skrivarkontor liksom också den genom ADB-systemet efterföljande ratio­

naliseringen är åtgärder som för med sig personalproblem. Dessa bör om

möjligt inte belasta städerna.

De kvalificerade arbetsuppgifterna avses i ADB-systemet bli kvar i oför­

minskad utsträckning och fördelas mellan länsstyrelse och lokal skattemyn­

dighet i huvudsak på samma sätt som f. n. Nya arbetsuppgifter torde komma

till, bl. a. vissa kontrollfunktioner som föranleds av det nya systemet. Dess­

utom övervägs att tillföra lokal skattemyndighet ytterligare arbetsuppgifter

utöver dem som redan har tillkommit eller beslutats under mellantiden samt

att intensifiera och utöka den kontroll- och serviceverksamhet som nu före­

kommer hos de lokala skattemyndigheterna. Vidare kan lokal skattemyn­

dighets arbetsuppgifter komma att påverkas av blivande organisationsför-

slag av landskontorsutredningen m. fl.

Mot denna bakgrund anser nämnden det realistiskt att räkna med att den

personal hos de lokala skattemyndigheterna som har förvärvat erfarenhet

av skatte- och uppbördsfrågor i nuvarande system också kommer att be­

hövas framdeles. Det är då angeläget, att man söker inom organisationen

behålla den kunniga och erfarna personal som finns vid uppbördsverken.

Viss personalavgång äger rum genom befordringar, pensionering m. m. och

framförallt genom att yngre personal ofta byter anställning. Detta minskar

farhågorna för att man efter förstatligandet kommer att ha personalöver­

skott. Om det skulle anses påkallat får man givetvis räkna med viss vakant-

sättning t. v. av lediga tjänster.

Personal- och anslagsfrågor, inventarieköp etc. för uppbördsverken hand­

läggs i regel under drätselkammarens överinseende av kronokamrerarna

eller dem närmast underställda medhjälpare. Härvidlag innebär statens

övertagande av huvudmannaskapet, att länsstyrelserna kommer att få överta

hithörande frågor. Liksom redan nu sker i viss utsträckning i fråga om

häradsskrivarkontoren bör emellertid länsstyrelsen kunna delegera en del

av dessa arbetsuppgifter till lokal skattemyndighet. Sannolikt torde det där­

vid visa sig ändamålsenligt att denna delegering görs mer omfattande för

de största nya kontoren, som helt eller till huvudsaklig del utgörs av f. d.

uppbördsverk och som redan har särskild personal som sysselsätts med dessa

arbetsuppgifter och organisationsfrågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

16

tidpunkten för huvudmannaskapsreformen. Eftersom principbeslut redan

föreligger om övertagande senast den 1 januari 1967 har nämnden följakt­

ligen att ta ställning till om förstatligandet skall ske vid nämnda tidpunkt

eller om det bör äga rum dessförinnan. Frågan torde få bedömas med hänsyn

till dels den tid som behövs för att utfärda nödvändiga författningar, hand­

lägga frågor om tillsättning av personal och i övrigt slutbehandla förstat­

ligandet, dels i vad mån den ena eller den andra tidpunkten kan vara för­

delaktigast mot bakgrunden av arbetet med övergång till ADB-system som

kommer att pågå under åren 1966 och 1967.

Förutsättningar bör enligt nämnden finnas att till 1966 års riksdag lägga

fram proposition i sådan tid att den kan behandlas av vårriksdagen. Under

hösten 1965 och våren 1966 kan arbetet med att utarbeta erforderliga änd­

ringar i de administrativa författningarna fullföljas så att detta är i huvud­

sak klart, när riksdagsbehandlingen är avslutad.

Även om alla detaljer är så väl förberedda att förstatligandet kan ske ome­

delbart efter det riksdagsbeslut föreligger, behövs ändock viss tid för ären­

denas handläggning. Nämnden anför, att erfarenheterna från statens över­

tagande av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt rådhusrätterna ger

vid handen, att det om möjligt bör finnas åtminstone några månaders råd­

rum mellan beslutet om förstatligande och genomförandet därav.

Arbetsbelastningen inom såväl Kungl. Maj :ts kansli som hos de myndig­

heter vilka berörs av förstatligandet är enligt vad nämnden anför betydande

under månaderna före ett budgetårsskifte. Man bör därför undvika att for­

cera fram övertagandet redan till den 1 juli 1966, om inte särskilda omstän­

digheter gör det nödvändigt.

Mot bakgrund härav förordar nämnden, att huvudmannaskapet för de

kommunala uppbördsverken övertas av staten den 1 januari 1967.

Formerna för personalövertagandet

Formerna m. m. för övertagandet av personal bör enligt nämnden bli

huvudsakligen desamma som har tillämpats vid tidigare förstatliganden.

Åtskilliga tjämsterättsliga eller praktiska problem har lösts genom för-

handlingsöverenskommelser mellan staten och statstjänstemännens huvud­

organisationer dels den 5 mars 1964 för personal inom polis-, åklagar- och

exekutionsväsendet m. m., dels den 10 november 1964 för personal inom dom-

stolsorganisationen. Dessa överenskommelser innefattar bl. a. förslag till

övergångsanordningar för att skydda sådana tjänstemän som övergår till

statlig tjänst inom någon av de nämnda verksamhetsgrenarna mot löne­

minskning och underlätta genomförandet av omorganisationen.

I fråga om uppbördsverkens personal finns emellertid också andra pro­

blem, som måste övervägas. Härtill kommer de ändringar som följer av

tjänstemännens nya förhandlingsrätt.

I betänkandet tar nämnden upp frågor som ankommer på den blivande

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

18

för den redan tidigare statliga personalen vid länsstyrelser och häradsskri-

varkontor. Nämnden betonar emellertid, att uppbördsverkens personal själv­

fallet har rätt att konkurrera om lediga tjänster vid länsstyrelse och lands­

staten i övrigt på lika villkor som gäller för personal som redan är an­

ställd där. Den kommunala tjänstgöringen bör därvid i merithänseende till­

godoräknas efter samma grunder som skulle ha gällt om vederbörande under

samma tid i stället hade haft statlig anställning.

I detta sammanhang påpekar nämnden, att det vid en del uppbördsverk

föreligger stort behov av personalutbildning. Utbildningskur ser måste där­

för komma till stånd både i central och regional regi. Det synes dock uppen­

bart att någon mera omfattande kompletterande utbildning inte behövs av

dem som i många år har tjänstgjort inom organisationen och förvärvat erfa­

renhet där. I förekommande fall torde sådan personal kunna beviljas dispens

från särskilda kompetenskrav. Härutöver kommer emellertid att finnas ett

stort antal som behöver utbildning. Att genomföra sådan utbildning måste

bli en fråga på relativt lång sikt. Dels medger inte nuvarande resurser hos

länsstyrelsernas utbildningsnämnd ett väsentligt utvidgat program och dels

kommer uppbördsverken sannolikt att få svårt att avvara personal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Remissyttrandena

Nämndens förslag i fråga om uppbördsverkens förstatligande har till­

styrkts eller lämnats utan erinran av så gott som alla remissinstanser.

Man godtar sålunda allmänt att huvudmannaskapet för de kommunala

uppbördsverken fr. o. m. den 1 januari 1967 läggs hos staten och förslagen

i övrigt föranleder i stort sett endast smärre påpekanden från vissa håll.

Uppbördsverkens säruppgifter

Nämndens förslag att inte ändra kyrkobok föri ngssystemet i

Stockholm och Göteborg och att tillämpa storstadssystemet med

centralbokföring hos lokal skattemyndighet också på nya områden som

inkorporeras tillstyrks av Stockholms stad och Göteborgs stad och lämnas

utan erinran av överståthållaråmbetet och länsstyrelsen i Göteborgs och Bo­

hus län.

Förslaget att behålla särbestämmelserna för kyrkobokföringen i landets

båda största städer kritiseras däremot av statskontoret, som visserligen kan

acceptera det som ett provisorium men reagerar mot att systemet skall

tillämpas på områden som inkorporeras. Enligt statskontoret kan kyrkobok­

föringen i sådana områden utan nämnvärd olägenhet t. v. ske på samma

sätt som hittills, särskilt med tanke på att de båda städernas länsbyrå-

funktioner kommer att upphöra. Härigenom kommer också de av nämnden

befarade olägenheterna från administrativ synpunkt med två olika kyrkobok-

20

Västmanlands län, som tar upp denna fråga, föreslår att den kommunala

taxeringsrevisorn och hans biträde inlemmas i länsstyrelsens taxerings-

sektion.

I fråga om uppbördsverkens övriga säruppgifter har

vissa remissinstanser uttalat sig på några punkter.

I fråga om arbetsgivarkontrollen anför sålunda exekutionsväsendets orga­

nisations nämnd.

F. n. kan lokal skattemyndighet, som inte har särskild personal för upp­

giften, erhålla biträde av kronofogdemyndigheten för kontroll över att

arbetsgivare fullgör skyldigheten att verkställa skatteavdrag och redovisa

innehållen skatt. I betänkandet uttalas: »Även om kronofogdemyndighetens

resurser kan komma att ökas på detta område och omfatta bistånd inte bara

i fögderier, anser nämnden att denna kontroll i första hand bör åvila lokal

skattemyndighet.»

Exekutionsväsendets organisationsnämnd vill framhålla, att någon utök­

ning av kronofogdemyndighetens resurser för att bistå lokal skattemyndig­

het vid arbetsgivarkontrollen inte är planerad och inte heller är lämplig.

De i och för sig viktiga arbetsuppgifter det här är fråga om, är för exe-

kutionspersonalen en bisyssla bredvid de exekutiva. Exekutionspersonalen

utbildas inte heller för dessa arbetsuppgifter. Mest ändamålsenligt synes

vara att arbetsgivarkontrollen helt ombesörjes av specialutbildad personal

hos de lokala skattemyndigheterna.

Statskontoret godtar att de nuvarande säruppgifterna för uppbördsverken

får ligga kvar t. v. även efter huvudmannaskapsrefonnen. I den mån lokal

skattemyndighet i fortsättningen skall fullgöra några funktioner som är

att hänföra till kommunal serviceverksamhet är det enligt statskontoret

angeläget, att kostnaderna tas ut av vederbörande kommun och inte belastar

statsverket.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller det angelägna i att den bety­

dande serviceverksamhet, som uppbördsverken har utövat i samband med

taxeringsarbetet både mot allmänheten och mot taxeringsfunktionärer och

nämnder i möjligaste mån behålls också i fortsättningen.

Serviceverksamheten har berörts också av länsstyrelserna i Uppsala län

och Göteborgs och Bohus län, som anser det angeläget att den särskilda

service gentemot allmänhet och kommunala organ som uppbördsverken

lämnar inte minskar efter förstatligandet.

I fråga om sådana serviceåtgärder mot andra kommunala myndigheter,

som utförs av uppbördsverken utan att egentligen åligga dem eller direkt

ha samband med tjänsten, finner länsstyrelsen i Södermanlands län att en

viss inskränkning kommer att följa av förstatligandet. Länsstyrelsen anser

det dock angeläget att de blivande lokala skattemyndigheterna inom ramen

för tillgängliga resurser biträder kommunala myndigheter på sätt tidigare

skett.

Åtskilliga av de städer som berörs, nämligen Stockholm, Nyköping, Eskils­

tuna, Linköping, Jönköping, Växjö, Hälsingborg, Göteborg, Uddevalla,

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

som inte behövs för de nuvarande arbetsuppgifterna utan svårighet skall

kunna omdisponeras för de ytterligare uppgifter inom taxeringen, den all­

männa försäkringen och arbetsgivarkontrollen som kan komma att läggas

på lokal skattemyndighet.

Liknande synpunkter anför bl. a. länsstyrelserna i Uppsala, Kristianstads,

Västernorrlands och Västerbottens län.

I detta sammanhang erinrar riksförsäkringsverket om att de lokala skatte­

myndigheterna har arbetsuppgifter i fråga om den allmänna försäkringen.

Verket nämner särskilt det viktiga och omfattande arbetet med beräkning

av pensionsgrundande inkomst samt granskning och kontroll av de arbets-

givaruppgifter, som skall ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgift.

Enligt riksförsäkringsverkets erfarenhet är uppbördsverken f. n. såväl i

fråga om de personella resurserna som den organisatoriska formen för

arbetet bättre rustade för att ha hand om nämnda arbetsuppgifter än fler­

talet övriga lokala skattemyndigheter. Dessa resurser bör nödvändigtvis tas

tillvara. En reduktion av uppbördsverkens personal skulle kunna befaras

gå ut över den personal som särskilt har utbildats för arbetet med beräkning

av pensionsgrundande inkomst och kontroll av arbetsgivaruppgifter och

således kunna allvarligt äventyra möjligheterna att utföra arbetet i före­

skriven ordning. I den framtida organisation för de lokala skattemyndig­

heterna, som nu övervägs, måste enligt riksförsäkringsverkets mening ökade

resurser ges för de kvalificerade arbetsuppgifter inom allmänna försäk­

ringen som ligger på myndigheterna. Av särskild vikt synes därvid vara

att behovet av kvalificerade tjänstemän blir väl tillgodosett. Riksförsäk­

ringsverket tillstyrker bifall till nämndens förslag att uppbördsverken bör

tas över av staten i befintligt skick.

Statskontoret anför att det inte är möjligt att utan utredningsmaterial

som belyser den framtida verksamhetens innehåll och organisation bedöma

om det förslag som lagts fram är det lämpligaste.

Skulle något överskott på personal uppstå, bör enligt civila statsförvalt­

ningens personalnämnd vederbörande arbetsmarknadsmyndigheter snarast

orienteras om läget. Då emellertid i varje fall inte till en början något över­

skott synes uppkomma, anser personalnämnden att något ingripande från

dess sida f. n. varken är nödvändigt eller befogat.

Tidpunkten för förstatligandet

Nämndens förslag att huvudmannaskapet för de kommunala uppbörds­

verken skall övertas av staten den 1 januari 1967 tillstyrks eller lämnas utan

erinran av samtliga remissinstanser.

Formerna för personalövertagandet

Nämndens redovisning av tidigare förhandlingsöverenskommelser i sam­

band med förstatligandet av kommunal verksamhet och uttalande att mot-

24

cerat. Utbildningsnämnden anför att det redan nu finns möjlighet för denna

personal att bevista landskanslistkursen. Denna möjlighet har emellertid

inte i någon större omfattning tagits tillvara av uppbördsverkens personal,

vilket enligt utbildningsnämnden främst synes ha berott på att städerna i

allmänhet inte har velat bekosta denna utbildning.

Utbildningsnämnden anser att för befordran till kvalificerade tjänster i

princip skall krävas att vederbörande gått genom den nuvarande lands-

kanslistutbildningen men pekar på möjligheten för förtjänta tjänstemän

hos uppbördsverken att genom dispens från behörighetsvillkor söka och få

högre tjänst inom de statliga lokala skattemyndigheterna. Någon möjlighet

för utbildningsnämnden att i nämnvärd omfattning, inom ramen för nu­

varande utbildningsverksamhet, öka intagningen av sökande från upp­

bördsverken utan att eftersätta länsstyrelsernas utbildningsbehov finns inte

inom de närmaste budgetåren. Det är enligt utbildningsnämnden emellertid

möjligt att vissa extra kurser kan anordnas av någon eller några länsstyrel­

ser om så skulle behövas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

bord. Myndighetens bestyr med att utfärda debetsedlar begränsas i regel

till visst förberedelsearbete. Detta avser granskning och i förekommande

fall rättelse av vissa koder, som angetts i den maskinellt framställda stom­

men till mantalslängd och som visar efter vilka grunder preliminär skatt

skall utgå. Arbetet med att framställa och expediera debetsedlar för prelimi­

när och slutlig skatt överflyttas nästan helt till datakontoren. Lokal skatte­

myndighet kominer också att befrias från större delen av sitt arbete med att

räkna ut skatter, avgifter och vissa räntor, att föra debiteringslängd samt att

summera denna längd och att upprätta sammandrag av den. Vidare kommer

förteckningar över skattskyldiga med överskjutande preliminär skatt, s. k.

överskottsförteckningar, att upprättas och tillställas taxeringsintendent och

kronofogdemyndighet genom datakontorens försorg. Uppbördsverkens sär-

uppgifter i fråga om skatteuppbörd och redovisning av skatt — skattekredite-

ring, tillhandahållande av uppgifter för återbetalning av överskjutande skatt

och göromål avseende inbetalningar till det centrala skattekontot — kommer

att flyttas över till länsstyrelsernas datakontor eller uppbördssektioner.

Lokal skattemyndighets göromål inom den allmänna försäkringen kom­

mer i viss mån att underlättas i ADB-systemet. För beräkning av pensions-

grundande inkomst skall myndigheten bestämma dels bruttobeloppen av in­

komst av anställning och av annat förvärvsarbete, dels kostnadsavdragen

härför, medan arbetet i övrigt till större delen sker maskinellt på datakon­

toren. Vidare befrias lokal skattemyndighet från att sända inkomstavier till

de allmänna försäkringskassorna.

Riktigheten av olika produkter som framställs på datakontoret, t. ex.

taxerings- och debiteringslängder, kommer så långt möjligt att kontrolle­

ras maskinellt i samband med framställningen. Särskilt under en övergångs­

period beräknas emellertid kompletterande manuella kontroller bli nöd­

vändiga. Dessa bör utföras hos den myndighet som svarar för att veder­

börande produkt är innehållsmässigt riktig. De lokala skattemyndigheterna

kommer alltså att engageras härvidlag.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Nämnden

De framtida arbetsuppgifterna

Genom datareformen avlastas lokal skattemyndighet vissa arbetsuppgif­

ter av rutinkaraktär. I konsekvens härmed kan, anför nämnden, en minsk­

ning ske av den biträdespersonal, som är sysselsatt huvudsakligen med ar­

betsuppgifter av mindre kvalificerad art. Behovet av kvalificerad personal

blir oförändrat, om man bedömer detta med den utgångspunkten att antalet

befattningshavare svarar mot behovet i dagens läge. I sista hand blir det en

avvägningsfråga, om man genom att så långt som möjligt skära ned perso­

nalorganisationen skall söka utvinna vissa kostnadsbesparingar eller om

man genom att ge myndigheten bättre personella resurser skall öka organi­

27

sationens slagkraft och effektivitet. Vid denna avvägning får enligt nämn­

den inte bortses från att man genom ADB-systemet kan undgå sådana

personalökningar som eljest skulle bli följden, när den lokala skattemyndig­

hetens verksamhet utvidgas.

Mot bakgrund av att hela frågekomplexet om folkbokföringen på det

lokala planet, dvs. kyrkobokföringen och mantalsskrivningen, är under ut­

redning är det enligt nämnden inte möjligt att f. n. göra något uttalande

om hur lokal skattemyndighets framtida verksamhet kan komma att på­

verkas av eventuella förändringar inom folkbokföringssystemet. Nämnden

räknar därför i förevarande sammanhang med att lokal skattemyndighets

arbetsuppgifter i fråga om folkbokföringen skall bli i stort sett lika om­

fattande som nu.

Frågan om ökad medverkan i taxeringsnämndernas arbete utöver vad

som redan åligger lokal skattemyndighet har enligt vad nämnden påpekar

övervägts i olika sammanhang, bl. a. av 1955 års taxeringssakkunniga (SOU

1955:51) och uppbördsorganisationskommittén (SOU 1962:18). Nämnden

återger en del yttranden i anslutning därtill och konstaterar, att kritik har

riktats mot den ordning som f. n. gäller för arbetet inom lokal taxerings­

nämnd i fråga om både taxeringen för inkomst och förmögenhet och den

särskilda fastighetstaxeringen. Härvid har bl. a. uttalats att, så som taxe­

ringsnämnderna är organiserade och verkar, rättssäkerhetssynpunkter inte

alltid blir tillgodosedda och att organisationen som får anses otidsenlig bör

effektiveras.

För taxeringsarbetet i första instans kan det enligt nämnden övervägas

antingen att för de lokala nämnderna tillskapa en ordning som motsvarar

den som gäller för de särskilda nämnderna eller att ge lokal skattemyndighet

sådana resurser att myndigheten i större omfattning än nu kan biträda de

lokala nämnderna i deras arbete. Under de diskussioner som har förts sedan

taxeringssakkunniga hade frågan uppe torde man inte ha varit inne på tan­

ken att för de lokala nämnderna tillskapa motsvarighet till taxerings-

assistentorganisationen. Däremot har i olika sammanhang ifrågasatts om

inte lokal skattemyndighet kunde åläggas att i samband med övergången till

ADB-systemet i större utsträckning än nu biträda de lokala nämnderna. En­

ligt nämndens mening är den senare vägen till effektivare taxering fram­

komlig och lämplig. Eftersom lokal skattemyndighet under årens lopp har

tillförts nya arbetsuppgifter på beskattningsväsendets område, synes det

följdriktigt att denna myndighets medverkan i taxeringsarbetet i första

instans ökas. Detta ligger också hell i linje med vad som är förutsatt i taxe-

ringsförordningen (16 § 1 mom.).

Nämnden har funnit angeläget att klarlägga i vilken utsträckning perso­

nal hos de lokala skattemyndigheterna lämpligen kan sysselsättas med nya

göromål i fråga om taxeringsarbetet i första instans. Därvid kommer i

främsta rummet sådant arbete i fråga som kan utföras av biträdespersonal.

Kungl. Maj:ts proposition nr (>6 år l(J6ti

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Efter redovisning av nuvarande arbetsfördelning och arbetsuppgifter inom

taxeringen, diskussion av olika lösningar m. m. lämnar nämnden en över­

sikt över göromål, som anses vara av sådan art att de i och för sig bör kunna

utföras hos de lokala skattemyndigheterna. Nämnden framhåller dock att

alla de arbetsuppgifter i fråga om ökad medverkan i taxeringsarbetet, som

har räknats upp, inte torde kunna tilläggas lokal skattemyndighet annat

än på längre sikt. Nämnden har därför angett ett önskvärt minimum för

sådan medverkan fr. o. m. år 1968. Detta avser följande.

Kansligöromål: bl. a. omfattande utskrift och expediering av erinringar

och anmaningar att avge deklaration, utskrift av vissa sammanställningar

som skall överlämnas till vederbörande taxeringsintendent och utarbetande

av ersättningsstatistik.

Förberedande åtgärder med avseende på särskild fastighetstaxering: kon­

troll av i stomme till fastighetslängd införda uppgifter om fastighets ägare,

kontroll av i fastighetsdeklaration lämnade uppgifter om fastighetsbeteck­

ning och areal, kontrollräkningar och införskaffande från byggnadsnämnd

eller annat kommunalt organ av uppgifter om ny-, till- eller ombyggnad på

fastighet, m. m.

Förberedande granskning av självdeklarationer: summering och kontroll­

räkning av samtliga deklarationer med bilagor, kontroll av att olika belopp

i deklarationerna och bilagorna blivit riktigt överförda samt förberedande

åtgärder för beräkning av ortsavdrag m. m.

Nämnden finner det sannolikt att de lokala skattemyndigheterna fr. o. m.

år 1968 och i varje fall på något längre sikt i regel kan medverka i de lo­

kala taxeringsnämndernas arbete även i andra avseenden än de nyss nämn­

da. Härvid kan komma i fråga inte endast göromål som nämnden har räknat

upp utan också andra uppgifter, som med hänsyn till lokala förhållanden

anses lämpliga. Ett successivt genomförande av medverkan i taxeringsar­

betet utöver den som nämnden generellt har tänkt sig kan ske på olika

vägar. Ett första år kan den måhända inriktas på ett eller några distrikt

inom verksamhetsområdet. Det är också möjligt att i stället låta den lokala

skattemyndigheten biträda samtliga eller flertalet nämnder i någon eller

några ytterligare detaljer. Vilken väg man här väljer finner nämnden ytterst

bero på personalresurserna vid de olika kontoren, främst biträdenas kom­

petens och skicklighet. Även den enskilde taxeringsnämndsordförandens er­

farenhet anses ha betydelse i detta sammanhang.

Av det anförda anser nämnden framgå att det i dagens läge inte är möj­

ligt att mer exakt ange i vilken omfattning lokal skattemyndighet lämpligen

bör medverka i taxeringsarbetet i första instans. Enligt nämndens mening

bör en grundlig organisationsundersökning göras i syfte att klarlägga hur

detta arbete bör bedrivas på sikt. En förutsättning för att de samlade perso­

nella resurserna inom taxeringsnämnder och hos lokala skattemyndigheter

skall kunna utnyttjas på bästa sätt och de fördelar som ADB-tekniken ger

verkligen blir tillvaratagna är att formerna för samverkan mellan de olika

organen blir klarlagda. Efter samråd med statskontoret föreslår nämnden,

30

Arbetsgivarkontrollen på skattesidan är enligt nämnden eftersatt på

många håll. Detta beror främst på att personalresurserna är otillräckliga

både kvalitativt och kvantitativt. De lokala skattemyndigheternas möjlig­

heter att verkställa räkenskapsgranskningar anses i särskilt hög grad be­

gränsade till följd av bristen på härför lämplig personal. Inom nämnden

bearbetade statistikuppgifter angående 1963 års arbete synes utvisa, att man

bos de lokala skattemyndigheterna i regel ägnar påfallande kort tid åt ifrå­

gavarande kontrollverksamhet. Med hänsyn härtill torde kritiken mot dessa

myndigheters nuvarande organisation få speciell tyngd. Det sagda ger enligt

nämndens mening starkt belägg för att intensifiering av denna del av lokal

skattemyndighets verksamhet bör komma till stånd.

Nämnden konstaterar att flertalet arbetsgivare fullgör sina skyldigheter

på uppbördsområdet. Gruppen försumliga arbetsgivare är relativt sett liten.

Kontrollverksamheten bör därför syfta till att genom regelbundna under­

sökningar ringa in denna mindre grupp och att fortlöpande och snabbt vidta

åtgärder för att skatteförluster skall undvikas. Härvid står arbetsgivar-

registret i centrum. Myndigheten får efter varje uppbördstermins utgång

uppgifter om de skattebelopp som arbetsgivarna har betalt in. Fall av för­

summelse kommer fram bl. a. genom de skattskyldigas klagomål över påförd

slutlig skatt. Men också andra möjligheter kan och bör utnyttjas. Man bör

exempelvis följa upp tillgängliga uppgifter om bctalningsförelägganden,

växelprotester och konkurser. Bl. a. i syfte att kontrollera skatteredovis-

ningen kan man med debiteringslängden eller motsvarande handling som

utgångspunkt undersöka orsaken till att större kvarstående skattebelopp

har uppkommit. Framför allt bör kontrollåtgärderna dock inriktas på att i

större omfattning än f. n. avse granskning av arbetsgivarnas räkenskaper.

Granskningen bör i första hand avse lönebokföringen men även sådana kost-

nadskonton som kan antas vara belastade med lönekostnader. Verksamheten

bör vidare innefatta kontroll och uppföljning av att arbetsgivarna iakttar

gällande föreskrifter om hur deras bokföring eller anteckningar skall vara

ordnade i fråga om löner och skatteavdrag m. m.

Vid uppbördsverken står särskilda uppbördskontrollanter f. n. regel­

mässigt till förfogande för arbetsgivarkontroll. Häradsskrivarkontoren har

inte någon motsvarighet till kontrollanterna. Emellertid har, framhåller

nämnden, både häradsskrivare och kronokamrerare i allmänhet tillgång till

biträdespersonal, som är väl skickad att ombesörja den löpande, rutin­

mässiga delen av kontrollverksamheten. Åtskilliga biträden kan också göra

insatser genom viss medverkan vid räkenskapsgranskningar. Sällsynt är

däremot att ett biträde har de bokföringskunskaper m. m. som fordras för

att på egen hand utföra sådana granskningar. Nämnden finner det angeläget

att de lokala skattemyndigheterna i större utsträckning än vad som hittills

har varit fallet får tillgång till befattningshavare, som är kompetenta att

självständigt verkställa också mer omfattande bokföringsgranskningar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

31

Nämnden förutsätter att kronofogdemyndighet skall biträda vid arbetsgi-

varkontrollcn i ungefär samma omfattning som f. n.

Inom socialförsäkringen medverkar lokal skattemyndighet (i Stockholm

överståthållarämbetet) bl. a. genom att räkna fram och fastställa pensions-

grundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring. Detta sker med led­

ning av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt samt vissa kon­

trolluppgifter m. m. Besluten skall aviseras försäkringskassorna.

Nämnden erinrar om att lokal skattemyndighet äger anmana försäkrad

och dennes arbetsgivare att lämna upplysningar för beräkning av den pen-

sionsgrundande inkomsten. I vissa fall skall myndigheten bereda försäkrad

tillfälle att yttra sig före beslut om sådan inkomst. Myndigheten har även

skyldighet att i vissa fall underrätta försäkrad om sitt beslut. Om besvär

anförs åligger det myndigheten att yttra sig över besvären. Lokal skatte­

myndighet har möjlighet att själv rätta vissa felaktigheter vid beräkning av

pensionsgrundande inkomst. Vid taxeringsändring eller eftertaxering skall

sådan beräkning justeras, om taxeringsändringen eller eftertaxeringen för­

anleder avvikelse från beräkningen med minst 500 kr. Arbetet med att fast­

ställa pensionsgrundande inkomst pågår mest koncentrerat under tiden

april—oktober.

Arbetet med att bereda deklarationsmaterialet för stansning är koncen­

trerat till andra kvartalet. Om nämndens förslag att lokal skattemyndighet

i ökad omfattning skall biträda taxeringsnämnderna i deras arbete genom­

förs, kommer detta enligt nämnden att medföra ytterligare koncentration av

göromål till denna tidsperiod. Genom att i större utsträckning än hittills

förlägga arbetet med att fastställa pensionsgrundande inkomst till tredje i

stället för till andra kvartalet bör man kunna undvika den svårbemästrade

arbetstopp som eljest skulle uppkomma. Den personal som är erfaren i taxe­

rings- och ATP-arbete kan härvid utnyttjas bättre för lämpliga arbetsupp­

gifter och förutsättningarna ökar att nå den jämna arbetsbelastning under

året som är önskvärd från personalsynpunkt. Härtill kommer att det för

datakontorens vidkommande är angeläget att stansningen av taxeringsdata

respektive ATP-data sprids ut över så lång tid som möjligt.

I fråga om beräkning och uppbörd av arbetsgivaravgifter erinrar nämnden

om att allmänna skatteberedningen i sitt förslag till nytt skattesystem

(SOU 1964: 25) bl. a. har förordat viss omläggning av avgiftsfinansieringen

inom folkpensioneringen och sjukvårdsförsäkringen. I sitt yttrande över

förslaget har nämnden anfört, att beredningen av olika skäl har stannat för

att inte föreslå att enhetligt avgiftsunderlag för finansiering av socialför­

säkringen i dess olika former tillskapas. Vidare har framhållits att genom­

förande av förslaget innebär, att den oenhetlighet som vidlåder det nuvaran­

de systemet i stor utsträckning behålls. Nämnden har även strukit under att

en mera långsiktig planläggning — särskilt för de lokala skattemyndigheter­

nas befattning med arbetsuppgifter inom socialförsäkringsområdet — sna-

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

rast bör komma till stånd. Tills det har skett finner sig nämnden inte böra

förorda att de lokala skattemyndigheterna skall medverka i det egentliga

arbetet med beräkning och uppbörd av arbetsgivaravgifter i vidare omfatt­

ning än nu.

Arbetsgivarkontrollen på avgiftssidan bör emellertid ägnas skärpt upp­

märksamhet, anför nämnden. I olika sammanhang har uttalats att de re­

surser som står till förfogande för kontrollverksamheten inte är tillräckliga.

En intensifiering av verksamheten har ansetts i hög grad påkallad. Det har

ifrågasatts om inte avgiftsredovisningen borde kontrolleras lika ingående

som i första hand rörelseidkarnas deklarationer. Med hänsyn bl. a. till om­

fattningen av övriga göromål hos lokal skattemyndighet sker granskningen

av arbetsgivaruppgifterna på många håll under stor tidsnöd. Följden blir

viss schablonmässighet. Av olika uttalanden att döma har man hos flertalet

lokala skattemyndigheter hittills inte verkställt några granskningar av ar­

betsgivares bokföring eller anteckningar med tanke på avgiftskontrollen.

De granskningar av detta slag som har kommit till stånd synes enligt nämn­

den ha skett inom riksförsäkringsverket. De pågående utredningarna röran­

de lokal skattemyndighets framtida arbetsuppgifter m. m. kan ha bidragit

till att man har iakttagit viss återhållsamhet när det har gällt personaltill­

delningen åt lokal skattemyndighet för här avsedda arbetsuppgifter.

Arbetsgivarna beräknas under år 1965 ha erlagt ca tre miljarder kr. i form

av arbetsgivaravgifter påpekar nämnden och anger som jämförelse att sta­

tens inkomster av direkta skatter för budgetåret 1964/65 utgjorde ca elva

miljarder kr. och av indirekta skatter likaså ca elva miljarder kr. Mot bak­

grund av bl. a. den betydande storleken på dessa avgifter och då nämnden

finner det vara av intresse för såväl pensionskollektivet och sjuk- och olycks­

fallsförsäkringarnas underlag som arbetsgivarna att avgiftspåföringen blir

riktig och rättvis bedöms det vara angeläget att samhället har väl avvägda

resurser för den kontrollverksamhet som behövs. Nämnden anser det natur­

ligt att kontrollen skärps allteftersom avgifterna ökar.

Nämnden anför, att en första kontroll av arbetsgivaruppgifterna i fort­

sättningen liksom hittills måste ske under tiden mars—juni, dvs. innan

det ena exemplaret av uppgifterna lämnas över till riksförsäkringsverket.

Det förutsätts att lokal skattemyndighet därutöver fr. o. m år 1968 skall

eftergranska arbetsgivaruppgifterna. Detta bör ske företrädesvis under må­

naderna oktober—januari. Det anses vidare önskvärt att lokal skattemyn­

dighet bereds möjlighet att i viss omfattning — vid sidan av den revisions­

verksamhet som äger rum hos riksförsäkringsverket — kontrollera avgifts­

redovisningen genom att granska arbetsgivares bokföring eller anteckningar.

Huruvida det skall kunna ske är enligt nämnden helt beroende av de perso­

nalresurser — kvalitativt sett — som myndigheten får till sitt förfogande.

I Stockholm åligger det överståthållarämbetet i stället för lokal skatte­

myndighet att fastställa pensionsgrundande inkomst och utföra därmed för-

33

enade göromål. I förberedelsearbetet biträds ämbetet av ordförande och

kronoombud i taxeringsnämnderna, överståthållarämbetet skall också ta

emot, sortera och granska de arbetsgivaravgifter, som lämnas till ledning

för beräkning av arbetsgivarnas ATP-avgifter. Vidare förvaras deklarations-

matcrialct beträffande Stockholm på de olika taxeringskontoren hos över­

ståthållarämbetet. Nämnden föreslår att ifrågavarande funktioner övertas

av den lokala skattemyndigheten i Stockholm. Som motivering anför nämn­

den att det får anses principiellt riktigt att överståthållarämbetets åliggan­

den på socialförsäkringsområdet flyttas över till den lokala skattemyndig­

heten i Stockholm. Härigenom uppnås den enhetlighet beträffande arbets­

fördelningen mellan regionala och lokala organ som från praktisk synpunkt

bör eftersträvas i det för riket gemensamma ADB-systemet. För en sådan

överflyttning talar också bl. a. att möjlighet därigenom skapas att bättre

än nu samordna arbetet med å ena sidan fastställande av pensionsgrun-

dande inkomst och å andra sidan det granskningsarbete som nu sker i an­

slutning till taxeringsstansningen och som efter det lokal skattemyndighet

har tillagts befogenhet att företa rättelser av vissa taxeringsfel i framtiden

kommer att bli en följd av detta förfarande.

Nämnden föreslår att överståthållarämbetets åligganden i fråga om be­

stämmande av pensionsgrundande inkomst — även för i riket ej bosatt

eller mantalsskriven försäkrad — och kontrollen in. m. av arbetsgivarupp-

gifterna fr. o. m. år 1967 förs över till den lokala skattemyndigheten i Stock­

holm.

Också sedan denna omorganisation har genomförts bör av praktiska skäl

accepteras att taxeringsnämndsordförande och kronoombud biträder i Stock­

holm vid det förberedande arbetet med att fastställa pensionsgrundande

inkomst. I vad mån också detta arbete skall flyttas över till den lokala skatte­

myndigheten bör enligt nämndens mening övervägas närmare.

Nämnden anlägger synpunkter också på serviceverksamheten och uttalar

bl. a. att de lokala skattemyndigheterna har en viktig uppgift som service­

organ åt ett flertal andra myndigheter och utövar omfattande upplysnings-

och rådgivningsverksamhet gentemot allmänheten. Deras uppgifter i dessa

avseenden har under senare tid fått allt större betydelse med hänsyn till

reformer, som har genomförts framför allt på socialförsäkringsområdet.

I och för sig medför enligt nämnden datareformen ingen ändring av de

lokala skattemyndigheternas funktioner i de avseenden som har nämnts nu.

Deras uppgift att vara upplysnings- och rådgivningsorgan gentemot allmän­

heten kommer däremot att få ännu större betydelse i den mån verksam­

heten utvidgas på det sätt som nämnden har föreslagit. Uppgiften att i större

omfattning än nu biträda de lokala taxeringsnämnderna torde dessutom -—•

i förening med åliggande att rätta vissa formella taxeringsfel —• komma att

medföra att lokal skattemyndighets kontor framstår som ett kansli för de

lokala taxeringsnämnderna. Medverkan vid eftergranskning av självdekla-

3 — Bihang till riksdagens protokoll 196G. t saml. Nr 66

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 19G6

34

rationer kan också, liksom intensifierad arbetsgivarkontroll på såväl skatte-

som avgiftssidan, väntas öka omfattningen av expeditionsgöromålen hos de

lokala skattemyndigheterna.

Sammanfattningsvis anför nämnden bl. a. följande i fråga om den fram­

tida verksamheten hos lokal skattemyndighet.

Lokal skattemyndighets resurser i syfte att effektivera verksamheten inom

uppbörds- och taxeringsområdena kan inte ökas förrän i anslutning till att

ADB-systemet genomförs. Huruvida effektiveringen skall avse endast upp-

bördsverksamheten eller taxeringsverksamheten eller avse båda dessa verk­

samhetsområden blir en avvägningsfråga.

Från de synpunkter som nämnden i sin egenskap av centralt organ på

uppbördsväsendets område närmast har att företräda bedömer nämnden

det som mycket angeläget att lokal skattemyndighet får resurser för att

aktivera sin verksamhet. Nämnden förordar därför sådan upprustning av

organisationen att lokal skattemyndighet får ökade möjligheter att inom

ramen för nuvarande åligganden intensifiera främst den verksamhet som

avser arbetsgivarkontroll på skattesidan, fastställande av pensionsgrun-

dande inkomst och kontroll av arbetsgivarnas redovisning som skall ligga till

grund för beräkning av bl. a. avgifter till den allmänna tilläggspensione­

ringen.

Såvitt nämnden kan bedöma är det möjligt att efter viss förstärkning av

organisationen för här angivna ändamål tidsmässigt disponera lokal skatte­

myndighets arbetsuppgifter på sådant sätt att arbetsbelastningen blir i stort

sett jämn under hela året.

Genom att ytterligare bygga ut organisationen öppnas enligt nämnden

möjlighet att på lokal skattemyndighet lägga dels vissa kanslifunktioner åt

de lokala taxeringsnämnderna, dels vissa funktioner på taxeringsområdet.

Omfattningen av lokal skattemyndighets insats i dessa hänseenden måste i

viss mån bestämmas av möjligheten att fördela samtliga arbetsuppgifter så

att man får jämn arbetsbelastning. Myndighetens medverkan i taxerings-

arbetet i första instans bör mot bakgrund härav begränsas till en början tills

erfarenhet har vunnits.

Nämnden har i samråd med statskontoret funnit sig böra föreslå, att

statskontoret under medverkan av nämnden och riksskattenämnden utför

organisationsundersökningar i syfte att bl. a. klarlägga dels formerna för

samverkan mellan lokal taxeringsnämnd och lokal skattemyndighet, dels

hur arbetet i övrigt bör bedrivas hos sistnämnda myndighet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Distriktsindelningen

Nämnden erinrar om de principer som har legat till grund vid bl. a. den

nya kommunindelningen samt indelningen i polis- och kronofogdedistrikt

och som avses skola tillämpas vid bl. a. pågående översyn av domkretsindel­

ningen. Vad fögderiindelningen beträffar framhåller nämnden att den nu­

35

varande indelningen av riket i verksamhetsområden för de lokala skatte­

myndigheterna hänför sig till tiden för 1!)46 års nppbördsrcform. Den indel­

ning som då gjordes och som i huvudsak alltjämt gäller har reviderats endast

i sådana fall då kommungränserna har ändrats eller städer med egen upp-

bördsförvaltning tillförts fögderi. Genom kungörelse den 18 januari 1946

(nr 18) fastställde Kungl. Maj :t ny indelning i fögderier (häradsskrivar-

distrikt) och stationeringsorter för häradsskrivarna. Antalet fögderier, som

sedan inte ändrats, bestämdes vara 156. Härtill kom 32 städer med egen

uppbördsförvaltning, ett antal som sedermera minskat till 29. Åtskilliga fög­

derier framstod redan år 1946 som förhållandevis små. En del har sedan

dess ökat sitt invånarantal medan andra till följd av befolkningens flyttning

från landsbygd till större tätorter i dag har färre invånare. Nuvarande indel­

ning framgår av kungörelsen den 1 juni 1951 (nr 408) angående rikets indel­

ning i fögderier, ändrad senast 1965: 32.

I och med att uppbördsverken förstatligas är det enligt nämnden möjligt

att göra en översyn och revidering av distriktsindelningen för hela landet

både mot bakgrund av andra indelningar och med hänsyn till befolknings­

utvecklingen m. in.

Nämnden erinrar om att uppbördsorganisationskommittén på sin tid ut­

talade (SOU 1962: 18), att ADB-systemet i och för sig inte krävde någon

ändring av fögderiindelningen men att det ändrade personalbehovet gjorde

en översyn av indelningen ofrånkomlig. Man hade i åtskilliga fall att räkna

med sammanslagningar av kommuner som hörde till olika distrikt. Fögderi­

indelningen borde anpassas härtill. Vidare borde fögderikontoren utgöra

arbetsenheter som med hänsyn till de framtida arbetsuppgifterna var funk­

tionsdugliga och effektiva med möjlighet till bl. a. intern arbetsfördelning

efter uppgifternas svårighetsgrad och varierande art. Detta talade enligt upp­

bördsorganisationskommittén för stora distrikt. Samtidigt som avsevärd del

av rutingöromålen skulle försvinna genom datareformen, kunde de kvalifi­

cerade arbetsuppgifterna väntas öka i omfattning och ställa högre krav på

ortskännedom och goda kontakter med arbetsgivare, skattskyldiga och olika

myndigheter inom verksamhetsområdet. Detta i sin tur utgjorde skäl för att

begränsa distriktens storlek. 1944 års uppbördsberednings uttalande (SOU

1945:27), att fögderierna inte borde vara större än att de skattskyldiga

utan alltför stora svårigheter kunde komma i personlig förbindelse med

vederbörande häradsskrivare, ägde enligt uppbördsorganisationskommittén

fortfarande giltighet. Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande

begränsade sig flertalet remissinstanser till att konstatera behovet av över­

syn av indelningen men de framhöll också genomgående önskvärdheten av

god service från lokal skattemyndighets sida.

Enligt nämnden bör följande huvudprinciper ligga till grund för ny in­

delning i verksamhetsområden för de lokala skattemyndigheterna (fögderi­

indelning).

1. Fögderiet bör ha sådan storlek (folkmängd) att kontorsorganisationen

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 ur W66

blir rationell och ekonomisk. Stor vikt måste emellertid fästas vid att all­

mänhetens och myndigheters berättigade krav på fullgod service, även vid

stora avstånd och mindre goda kommunikationer, blir tillgodosedda. Detta

leder till att man även vid ny fögderiindelning bör godta fögderier, vilka

visserligen i fråga om folkmängden blir förhållandevis små men i fråga om

arealen blir stora.

2. Den lokala skattemyndigheten bör vara stationerad på ort inom fögde-

riet som är lämplig från bl. a. kommunikationssynpunkt.

3. I likhet med vad fallet är i fråga om indelningen i kronofogdedistrikt

och polisdistrikt bör gälla att fögderigräns skall sammanfalla med kommun-

blocksgräns (i förekommande fall med länsgräns i stället för med kommun-

blocksgräns). Fögderigräns bör inte skära gräns för kronofogdedistrikt.

I små fögderier med förhållandevis ringa personal blir organisationen

sårbar, framhåller nämnden. Större personalorganisation, dvs. större di­

strikt, ger enligt nämnden ökade möjligheter att vid ledigheter och vakanser

göra sådana omdispositioner bland personalen som behövs för arbetets be­

höriga gång. Med hänsyn härtill bör som undre gräns för fögderistorlek

sättas en folkmängd om 40 000 å 45 000 personer. Av serviceskäl måste

emellertid också fögderier med lägre befolkningstal godtas. Enligt nämndens

mening bör hos varje lokal skattemyndighet finnas, förutom chefen och er­

forderligt antal biträden, minst en tjänsteman i landskanslistkarriären.

Nämnden har kommit till att en sådan tjänsteman behövs, när befolknings­

talet ligger omkring 25 000. Mot denna bakgrund bör enligt nämndens me­

ning kunna godtas fögderier med minst 25 000 invånare. Undantagsvis, när

särskilda skäl föreligger, kan man bli nödsakad att godta även fögderi med

mindre än ca 25 000 invånare. Det rör sig då främst om fall när servicesyn­

punkterna eljest inte blir tillgodosedda. När servicefrågan bedöms bör sär­

skild vikt fästas vid kommunikationsförhållandena inom området.

Särskild uppmärksamhet har nämnden ägnat frågan om stationerings-

orten kan ligga utanför fögderiet. I endast tre fall har nämnden ansett sig

böra godta sådant förhållande, trots att företrädare för Sveriges härads-

skrivarförening, med vilka överläggningar har ägt rum i bl. a. distriktsindel-

ningsfrågan, har hävdat att man bör undvika alltför störa distrikt och att

det inte bör vara något hinder att på en centralort stationera flera lokala

skattemyndigheter.

Inom några län förekommer det, säger nämnden, att vederbörande hä-

radsskrivare har mottagning på annan ort än stationeringsorten. Enligt

nämndens mening bör denna ordning kunna tillämpas även i framtiden i

den mån länsstyrelsen finner det lämpligt.

Nämndens förslag till ny distriktsindelning har föregåtts av skriftväxling

med länsstyrelserna, som har lämnat preliminära förslag med kartskisser

etc. När det har visat sig nödvändigt har nämnden också haft underhands­

kontakt med länsstyrelserna för att få ytterligare synpunkter från dem i de

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

37

fall när nämnden för sin del har funnit skäl att avvika från länsstyrelsernas

preliminära förslag.

Med tillämpning av de nyss angivna huvudprinciperna för ny indelning

har nämnden kommit fram till att riket bör indelas i 123 fögderier. Inne­

börden av nämndens förslag är att även städerna inbegrips i fögderiindel­

ningen och att de nya distrikten blir avsevärt större befolkningsmässigt sett

än f. n. Befolkningstalen i de föreslagna fögderierna är följande.

Folkmängd

Nuvarande antal

Föreslaget

antal

fögderier

fögderier

städer

-24 999

32

1

11

25 000-29 999

49

6

9

30 000-39 999

51

5

32

40 000-49 999

17

4

23

50 000-69 999

6

4

23

70 000-99 999

1

6

11

100 000-

-

3

14

Summa

156

29

123

Liksom Stockholms stad föreslås Göteborgs stad och Malmö stad t. v. skola

utgöra särskilda distrikt, medan återstoden av resp. kommunblock förts till

fögderi för områdena omkring. I tre fall har nämnden ansett motiverat att

godta att delar av ett fögderi hänförs till skilda kronofogdedistrikt och i tre

fall att den lokala skattemyndigheten är stationerad utanför fögderiet. I ett

fall har av serviceskäl kommunblock delats på två fögderier.

Enligt förslaget kommer 24 av de nuvarande stationeringsorterna att dras

in och nio att flyttas.

Nämnden föreslår att den nya indelningen genomförs den 1 januari 1967.

I fråga om den inre organisationen framhåller nämnden att denna påver­

kas av att de lokala skattemyndigheterna är olika stora. Två organisations­

former kan urskiljas i fråga om de större uppbördsverken, den ena med

indelning på specialavdelningar och den andra med indelning på olika av­

delningar efter geografisk grund. För häradsskrivarkontorens del förekom­

mer i allmänhet inte indelning på arbetsdetaljer. Förstatligandet av upp­

bördsverken och fögderireformen kommer att medföra organisatoriska pro­

blem för myndigheterna. Enligt nämndens mening är det angeläget att re­

formens genomförande inte störs av stora ändringar av den inre organisa­

tionen. Frågan om hur de nya lokala skattemyndigheternas kontor bör vara

organiserade bör enligt nämnden utredas av statskontoret.

När uppbördsverken förstatligas och ny indelning i verksamhetsområden

för den lokala skattemyndigheten genomförs, anser nämnden det lämpligt

att föra in enhetliga beteckningar för dessa områden och enhetlighet i fråga

om tjänstebenämningar för personalen. Genom omorganisationen försvinner

beteckningarna »lokal skattemyndighet i stad» resp. »lokal skattemyndig­

38

het på landet», yttrar nämnden. Beteckningen lokal skattemyndighet bör

enligt nämndens mening behållas som enhetlig beteckning för myndigheten.

Inom uppbördsverken finns kvalificerade befattningshavare i varierande

löneställning. Någon enhetlighet uppbördsverken emellan i fråga om dessa

befattningshavares tjänstebenämning föreligger inte. Som exempel på tjäns­

tetitlar anför nämnden uppbördsintendent, mantalskommissarie, uppbörds-

assistent och mantalsassistent.

I fråga om beteckningen för lokal skattemyndighets geografiska verk­

samhetsområde samt tjänstebenämningarna framhåller nämnden att man

om möjligt bör söka nå ett system med beteckningar som på något sätt

knyter an till myndighetens verksamhet, dess egenskap av lokal skatte­

myndighet. I fråga om beteckningen för det geografiska området har dock

nämnden, efter att ha övervägt olika alternativ, stannat för att behålla

»fögderi» som beteckning för verksamhetsområdet vare sig det utgörs av

land eller stad.

Som nyss har sagts används bl. a. prefixen »uppbörds» och »mantals»

i tjänstebenämningarna för personalen. Något motiv för att bibehålla tjäns­

tetitlar med prefixet »uppbörds» finns inte enligt nämndens mening. Där­

emot kan skäl anföras för att man tar upp prefixet »skatte» (skattedirektör,

skatteintendent osv.), eftersom det är fråga om tjänstemän hos den lokala

skattemyndigheten. Mot att införa dessa tjänstetitlar på det lokala planet

anses dock tala att chefen för skatteavdelningen hos överståthållarämbetet

bär titeln skattedirektör. Ytterligare ett skäl skulle möjligen kunna tala mot

att man i detta sammanhang tar upp prefixet »skatte». Om resultatet av

landskontorsutredningens arbete blir att taxerings- och uppbördssektio-

nerna samt datakontoren bryts ut ur länsstyrelserna och förs samman

till regionala enheter, synes det kunna bli aktuellt att inom en sådan ny

organisation använda benämningar och tjänstetitlar, som innehåller ut­

trycket »skatte». Som alternativ till att använda tjänstetitlar med prefixet

»skatte» diskuteras prefixen »mantals» (mantalsdirektör, mantalsintendent

etc.) eller »fögderi» (fögderidirektör, fögderiintendent etc.).

Nämnden anser sig vid sitt slutliga ställningstagande böra särskilt beakta

önskvärdheten från allmänhetens synpunkt, att tjänstemännen hos lokal

skattemyndighet har tjänstetitlar som knyter an till verksamheten. Med

hänsyn härtill förordar nämnden, att prefixet »skatte» används och att

tjänstebenämningarna inom den nya organisationen blir skattedirektör,

skatteintendent och skatteassistent.

Personalbehov och anslagsberäkningar

Nämnden beräknar att datareformen i och för sig medför att arbets­

belastningen hos de lokala skattemyndigheterna i genomsnitt kommer att

minska med cirka 40 %. Minskningen avser främst mindre kvalificerade gö­

romål. På grund av redan beslutade och av statsmakterna planerade nya

Kungl. Maj. ts proposition nr 66 år 1966

Kimgl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

39

arbetsuppgifter av kvalificerad natur antar nämnden att minskningen av

arbetsvolymen kommer att stanna vid omkring en tredjedel. Nämnden har

som framgår av vad tidigare har anförts föreslagit att de lokala skatte­

myndigheternas verksamhet ytterligare skall utvidgas bl. a. genom ökad

medverkan i de lokala taxeringsnämndernas arbete, genom intensifierad

arbetsgivarkontroll, som skall innefatta revision av räkenskaper och an­

teckningar samt eftergranskning av arbetsgivaruppgifter, och även genom

eftergranskning av självdeklarationer. Nämnden har vidare föreslagit att

lokal skattemyndighet i viss mån skall biträda taxeringsintendenten i länet

vid formell övervakning av taxeringsarbetet i första instans och räknat med

att de föreslagna nya uppgifterna kommer att öka besöksfrekvensen på

myndigheternas expeditioner. De göromål som sålunda skall tillkomma är

enligt nämnden till övervägande del av kvalificerad natur.

Den nuvarande personalstyrkan vid häradsskrivarkontoren och uppbörds-

verken uppgår enligt nämnden till — utöver cheferna — ca 275 assistenter

och ca 3 500 biträden. Av assistenterna finns flertalet eller ca 200 vid upp-

bördsverken. I fråga om häradsskrivarkontoren har endast de största fast

assistent, medan övriga vid behov har tilldelats personalförstärkning av

länsstyrelserna, som härför disponerar visst antal landskanslisttjänster.

Nämndens förslag till fögderiindelning innebär att antalet distrikt mins­

kar vilket medför att också antalet chefstjänster reduceras. Behovet av

assistentpersonal ökar emellertid i samma mån som lokal skattemyndighet

får nya kvalificerade uppgifter.

Redan med nuvarande arbetsuppgifter föreligger det, anför nämnden,

ytterligare behov av assistenter på häradsskrivarkontoren, vilket inte har

kunna tillgodoses genom de personalresurser som har funnits att tillgå.

Beaktas de nya arbetsuppgifterna bör enligt nämndens mening hos varje

lokal skattemyndighet i princip finnas en eller flera kvalificerade med­

hjälpare över biträdeskarriären. Dessa tjänstemän bör i första hand syssla

med arbetsgivarkontroll på skatte- och avgiftssidan, främst räkenskaps-

granskningar och materiell granskning av arbetsgivaruppgifter, handlägga

svårare ärenden angående pensionsgrundande inkomst och verkställa efter­

granskning av självdeklarationer. De har vidare givna arbetsuppgifter bl. a.

i fråga om rättelse av formella taxeringsfel och vid lokal skattemyndighets

medverkan i taxeringsarbetet i första instans, såvitt avser både inkomst­

taxering och särskild fastighetstaxering. De bör ta del i expeditionsarbetet

— besök från allmänheten — och utöva viss arbetsledning, i varje fall inom

större distrikt.

I distrikt med mindre folkmängd än cirka 25 000 invånare anser nämnden

att en assistent i regel inte får full sysselsättning med lämpliga arbetsupp­

gifter under hela året. I dessa distrikt kan behovet av kvalificerad med­

hjälpare över biträdeskarriären lämpligen tillgodoses genom att ett mindre

antal landskanslister på landskontor avdelas för tjänstgöring hos de lokala

40

skattemyndigheterna enligt länsstyrelsernas bestämmande. Däremot bör

varje distrikt med minst 25 000 invånare i regel tilldelas minst en fast

assistent. I de allra största distrikten (cirka 75 000 invånare och däröver)

behövs enligt nämnden, med hänsyn främst till de kvalificerade arbets­

uppgifternas omfattning — förutom assistenter -— tjänstemän som skall

självständigt handlägga vissa mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Assistenttjänster och högre tjänster i den nya organisationen bör enligt

nämnden ha samma anknytning till landsstaten som tjänsterna i den nu­

varande häradsskrivarorganisationen och följaktligen i princip höra till

landskanslistkarriären. Tjänsterna bör i möjligaste mån över lag tillsättas

fr. o. m. den 1 januari 1967. En av anledningarna härtill är att de nuvarande

uppbördsverkens personal på ett smidigt sätt bör inordnas i den nya orga­

nisationen.

Förslaget till ny fögderiindelning medför också, anför nämnden, att ett

antal små distrikt med förhållandevis högt antal biträden försvinner. Där­

igenom kan ca 120 biträden sparas in. Men behovet av biträdespersonal på­

verkas mest av att ADB-systeinet minskar volymen av rutinmässiga arbets­

uppgifter. En närmare analys av biträdespersonalens arbetsuppgifter i den

nya organisationen finner nämnden ge vid handen att ungefär 50 % av

uppgifterna kräver väl kvalificerad och utbildad personal. Eftersom också

sådana arbetsuppgifter emellertid i viss utsträckning bör kunna utföras av

något mindre kvalificerad biträdespersonal ifrågasätter nämnden om inte

antalet kvalificerade biträdestjänster bör begränsas till ca 45 % av totala

antalet sådana tjänster.

I den nuvarande organisationen används tillfällig personal bl. a. för sor­

tering av taxeringsmaterialet och längdföring av taxeringarna. Sådan per­

sonal behövs också i fortsättningen men enligt nämndens bedömande i

betydligt mindre omfattning än f. n. och i huvudsak endast för sorterings­

arbetet under februari och mars månader. Behovet av sådan extrapersonal

för hela den nya organisationen beräknas till cirka 150 årsarbetskrafter.

Med ledning av arbetsstatistik och andra tillgängliga uppgifter har nämn­

den övervägt behovet av biträdespersonal för olika arbetsuppgifter i den nya

organisation som nämnden har föreslagit. Resultatet av dessa överväganden

redovisar nämnden i sitt betänkande nr 2 i form av ett diagram, som månad

för månad visar behovet av sådan personal för arbetsuppgifter av skilda

slag inom ett distrikt med cirka 45 000 invånare. Enligt diagrammet beräk­

nas behovet av fasta biträden till totalt 13. Härtill kommer tillfällig personal,

främst för sorteringsarbetet i februari—mars, ca 3/4 årsarbetskraft. F. n.

sysselsätts, inklusive tillfällig personal, på ett häradsskrivarkontor av denna

storlek ca 16 biträden (årsarbetskrafter). Denna undersökning lägger nämn­

den till grund för den beräkning av behovet av biträdespersonal den 1 juli

1968 i fögderierna utom i Stockholm, Göteborg och Malmö som redovisas

i det följande.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

41

I Stockholm, Göteborg och Malmö finns speciella storstadsproblem,

anför nämnden. Vidare kommer säruppgifterna i fråga om kyrkobokföringen

att åtminstone t. v. ligga kvar hos de lokala skattemyndigheterna i Stock­

holm och Göteborg. Beträffande Stockholm tillkommer att nuvarande or­

ganisation i väsentliga delar avviker från den som gäller för riket i övrigt.

För dessa tre lokala skattemyndigheter måste personalberäkningen, i

fråga om både assistenter m. fl. och annan personal, uppenbarligen ske efter

särskilda grunder. Nämnden anser sig ha anledning förutsätta att personal­

besparingen för dessa de största distrikten relativt sett blir något större

än genomsnittet för övriga distrikt. Nämnden framhåller bl. a. alt de nu­

varande uppbördsverken i Stockholm, Götehorg och Malmö har funktion

som länsbyrå och att denna speciella säruppgift faller bort i ADB-systemet.

Vid fördelningen av det totala antalet tjänster på å ena sidan assistent­

personal och å andra sidan biträdespersonal bör för de tre största upp-

bördsverkens del stor hänsyn tas till den relation mellan dessa personal­

grupper som råder f. n.

Nämnden redovisar resultatet av sina beräkningar av personalbehovet den

1 juli 1968 vid de föreslagna fögderikontoren i betänkande nr 3 i fråga om

Stockholm och i betänkande nr 2 i fråga om landet i övrigt.

Vid sina beräkningar förutsätter nämnden att ADB-systemet i allt vä­

sentligt skall ha genomförts vid nämnda tidpunkt och att de personalbe­

sparingar som blir möjliga genom distriktsindelningsreformen har slagit

igenom. Beräkningarna, som anges ha skett på basis av varje fögderis folk­

mängd vid 1965 års ingång, slutar på totalt ca 3 300 tjänstemän, varav 123

chefstjänstemän, 383 i assistent- och ca 2 800 i biträdeskarriären. Beräk­

ningarna sägs vara approximativa, bl. a. eftersom sådana skillnader i di­

striktens struktur inte har beaktats som sammanhänger med befolkningens

sammansättning, befolkningstäthet, flyttningsfrekvens, antal fastigheter,

antal arbetsgivare m. m.

I fråga om Stockholm anför nämnden, att behovet av fast personal den

1 juli 1968 har räknats fram med ledning av en organisationsskiss som har

upprättats av uppbördsdirektören i Stockholm, överföringen av ATP-arbetet

m. m. från överståthållarämbetet till den lokala skattemyndigheten har

beaktats i skissen. Innan de organisationsundersökningar som är nöd­

vändiga har utförts, finner nämnden det svårt att i detalj bedöma den fram­

tida utformningen av organisationen inom Stockholms lokala skattemyn­

dighet och personalbehovet där. Nämnden anser försiktigheten bjuda att

under en övergångstid redovisa endast viss del av tjänsterna i personalplan.

Därför har ca 10 % av assistenttjänsterna och ea 15 % av biträdestjänsterna

redovisats utom ramen för fast personal enligt plan.

Det antal tjänstemän som vid sintet av år 1966 sysselsätts inom fögderi-

förvaltningen och vid uppbördsverken behövs emellertid också i den nya

organisationen under hela år 1967, anför nämnden. Visserligen kan en

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1666

42

del personalbesparingar i och för sig påräknas genom den nya distrikts-

indelningen, men det krävs personal tillfälligt bl. a. för indelningsreformens

genomförande (omsortering av register m.m.). Nämnden anser det vidare

ofrånkomligt att förstärka personalen under första halvåret 1967 för arbetet

med särtaxering av äkta makar och rättelse av taxeringsfel. Under första

halvåret 1968 kan personalbehovet däremot beräknas minska successivt.

Under tiden den 1 januari 1967—den 30 juni 1968 måste sålunda finnas

tillgång till personal utöver vad nämndens beräkningar visar. Också under

en kortare övergångsperiod efter den 30 juni 1968 — innan personalen har

vunnit erfarenhet av ADB-systemet — kan vissa personalförstärkningar

visa sig nödvändiga.

Omorganisationen aktualiserar vissa personalfrågor, anför nämnden, bl. a.

frågor som har samband med den kommunalanställda personalens över­

gång till statstjänst. Denna personal och personalen på de nuvarande hä-

radsskrivarkontoren skall inordnas i en ny fögderiorganisation.

Utgångsläget den 1 januari 1967, då fögderireformen genomförs, är alltså,

framhåller nämnden, att i princip all den personal som vid utgången av år

1966 tjänstgör vid uppbördsverk och häradsskrivarkontor behöver tas i an­

språk för att lokal skattemyndighet skall kunna fullgöra sina arbetsupp­

gifter. Antalet chefstjänster reduceras dock medan antalet andra tjänster

över biträdeskarriären ökar. En konsekvens härav blir att en del av de

sistnämnda tjänsterna t. v. bör hållas vakanta så att de tillfälligt kan be­

sättas av häradsskrivare eller kronokamrerare, som inte får chefstjänst

inom den nya organisationen.

Mot bakgrund av det nuvarande personalläget med brist på personal i

mellangradstjänsterna pekar nämnden på att svårigheter kommer att upp­

stå att från början besätta alla tjänster mellan chefstjänsterna och tjänster

i biträdeskarriären. Nämnden förutsätter därför att den upprustning av

fögderiorganisationen som inrättandet av fasta assistenttjänster innebär

måste ske successivt.

Nämnden beräknar att antalet tjänstemän i biträdeskarriären i stort sett

blir oförändrat under år 1967 och in på första halvåret 1968. Att nu närmare

ange när successiv nedskärning kan börja äga rum är enligt nämnden inte

möjligt. Enligt nämndens förslag blir emellertid antalet tjänster för kvali­

ficerade biträden väsentligt högre än i nuvarande organisation. Antalet

övriga biträden, den kader där de största rekryteringssvårigheterna f. n.

finns, minskar kraftigt i förhållande till nuvarande antal.

Nämnden pekar också på att de gjorda beräkningarna av personalbehovet

inom fögderierna den 1 juli 1968 är mycket approximativa. Beräkningarna

har gjorts med befolkningstalet den 1 januari 1965 som utgångspunkt och

under förutsättning att arbetsuppgifterna kvantitativt och kvalitativt får en

omfattning som ungefär motsvarar den som nämnden för sin del har före­

slagit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

43

Omorganisationen och den successiva förändringen av arbetsuppgifterna,

främst bortfallet av mera rutinbetonat arbete, medför enligt nämnden att

särskild uppmärksamhet måste ägnas frågan om utbildningen av personal.

Det är givetvis ett starkt intresse för det allmänna, anför nämnden, att den

erfarna och kunniga personal som nu finns stannar kvar inom den nya

fögderiorganisationen. Med tanke på de nya och vidgade arbetsuppgifter

som skall läggas på den lokala skattemyndigheten är det angeläget, att den

kursverksamhet som nu bedrivs intensifieras.

Nämnden lägger fram anslagsberäkningar för de närmaste tre budget­

åren och utgår därvid från att uppbördsverken förstatligas den 1 januari

1967, att den nya fögderiindelningen genomförs den 1 januari 1967, att

lokal skattemyndighets framtida arbetsuppgifter blir av den omfattning

som nämnden har föreslagit, att nämndens personalplaner följs, att avveck­

lingen av äldre arbetsuppgifter för lokal skattemyndighet är slutförd under

första halvåret 1968, att lokal skattemyndighet i Stockholm tillförs arbets­

uppgifter från överståthållarämbetet enligt nämndens förslag och att ut­

byggnaden av den nya verksamheten sker successivt.

Avlöningskostnaderna är framräknade på grundval av 1965 års löneläge

i ortsgrupp 4 (i fråga om Stockholm ortsgrupp 5). De har delats upp på

kostnader för dels »personal enligt plan», dvs. fast personalstyrka nöd­

vändig även efter den 1 juli 1968, och dels »personal i övrigt». Kostnaden

för »personal i övrigt» omfattar ersättningar till sådan personal, som be­

hövs inom organisationen under tiden fram till dess att verkningarna av

ADB-reformen helt har slagit igenom, samt de ökade kostnader som kan

föranledas av att tjänstemän inom den nuvarande organisationen i före­

kommande fall kan, med bibehållna avlöningsförmåner, bli placerade på

lägre tjänst inom den nya organisationen.

Omkostnaderna för sjukvård, reseersättningar och expenser har beräk­

nats till 10 % av nettokostnaden för löner. Kostnader för flyttning av kontor

är inte medräknade, inte heller ersättning till postverket för dess medverkan

vid skattekrediteringen.

Nämndens kostnadsberäkningar framgår av följande uppställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Iludgetåret 1966/67

(sista halvåret)

Avlöningar

Personal enligt plan .............................................................................................. 31 950 000

Personal i övrigt ................................................................................................... 5 880 000

37 830 000

Ersättning från allmänna pensionsfonden ....................................................... —7 220 000

Nettoutgift

30 610 000

Omkostnader

10% av 30 610 000

............................................................................................... 3 070 000

Särskilda ADB-kostnader i Stockholm .............................................................. 800 000

3 870 000

Intäkter ................................................................................................................... —50 000

Nettoutgift

3 820 000

44

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Bugetåret 1967/68

Avlöningar

Personal enligt plan ......................................................

Personal i övrigt ..........................................................

63 900 000

13 110 000

77 010 000

Ersättning från allmänna pensionsfonden

—14 440 000

Nettoutgift

62 570 000

Omkostnader

10 % av 62 570 000 ..........................................................

6 260 000

Särskilda ADB-kostnader i Stockholm ......................

800 000

Intäkter

.............................................................................

7 060 000

—100 000

Nettoutgift

6 960 000

Budgetåret 1968/69

Avlöningar

Personal enligt plan ........................................................

Personal i övrigt ..........................................................

63 90Ö 000

2 500 000

66 400 000

Ersättning från allmänna pensionsfonden ..............

—14 440 000

Nettoutgift

51 960 000

Omkostnader

10 % av 51 960 000 ..........................................................

5 200 000

Intäkter

...........................................................................

—100 000

Nettoutgift

5 100 000

Nämnden framhåller, att statens verkliga kostnader för fögderiorganisa­

tionen blir väsentligt lägre än de nu angivna om hänsyn tas till de bidrag

vissa städer skall erlägga under en övergångstid i anledning av huvud-

mannaskapsreformen i fråga om uppbördsverken.

För länsstyrelserna kommer genomförandet av den nya fögderiindelningen

och uppbördsverkens förstatligande att medföra en del extra arbete av en-

gångsnatur under sista kvartalet 1966 och första kvartalet 1967. Med an­

ledning härav bör enligt nämnden medel beräknas för avlöning under ett

halvår av 25 landskanslister och ett 30-tal biträden. Om länsstyrelserna i

framtiden skall ha hand om avlöningsuträkning m. m. för personalen inom

hela fögderiorganisationen, bör viss arbetskraftsförstärkning medges inom

några län. Nämnden räknar med tillskott av ett 20-tal biträden. Å andra

sidan kan länsstyrelsernas avlöningsanslag reduceras med ca 1 milj. kr.,

på grund av att flertalet fögderier får fasta assistenter i stället för de 63

landskanslister som nu är avsedda för tjänstgöring i fögderi.

Den personal vid överståthållarämbetet, som enligt nuvarande ordning är

sysselsatt med arbetsuppgifter inom socialförsäkringsområdet, bör i princip

föras över till den lokala skattemyndigheten i Stockholm fr. o. m. den 1 ja­

nuari 1967. Överflyttningen torde dock inte påverka medelsbehovet för äm­

betets del, eftersom denna personal avlönas med medel ur allmänna pen­

sionsfonden. Slutligen erinrar nämnden om att arbetet inom överståthållar­

ämbetet i fråga om den för riket gemensamma taxeringsnämnden och med

deklarationsförvaring m. m. enligt nämndens förslag skall föras över till

den lokala skattemyndigheten fr. o. m. år 1967. Hänsyn bör tas härtill vid

bedömningen av ämbetets medelsbehov.

Knngl. Maj:ls proposition nr 66 är 1966

45

Remissyttrandena

I åtskilliga av de frågor, som nämnden redovisar beträffande lokal skatte­

myndighets framtida funktioner, gör remissinstanserna uttalanden i detal­

jer som får beaktas vid utformning av den inre organisationen, arbetsord­

ning m. m. i ett senare läge. Detta gäller främst förfarandet i taxerings-

arbetet ocii arbetsmetoderna vid arbetsgivarkontrollen m. m. Dessa frågor

tas därför inte upp i detta sammanhang.

Nämndens beskrivning av utgångsläget inför datareformen har i allmän­

het inte föranlett särskilda yttranden. Några remissinstanser ställer sig

emellertid kritiska främst i fråga om de personalbesparingar nämnden för­

utser att ADB-systemet bör möjliggöra.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför att det framlagda förslaget tycks

bygga på den uppfattningen att man efter datareformen kommer att ha

överskott på kvalificerad biträdespersonal. De arbetsuppgifter som avlastas

är emellertid enligt länsstyrelsen av enkel rutinkaraktär.

Datareformen för också med sig ökad arbetsbörda för lokal skattemyn­

dighet, påpekar Föreningen Sveriges kronokamrerare. Det kommer till inte

bara beredning av deklarationsmaterialet för stansning. Kollationeringen

av röstlängderna blir besvärlig och omständlig, särskilt i störa kommuner.

Lokal skattemyndighet skall fortfarande vara ansvarig debiteringsförrät-

tare, och göromålen inom socialförsäkringsområdet blir i stort sett desam­

ma som förut trots att datamaskinerna avlastar något. Statistiken för hä-

radsskrivarkontoren utvisar 40 % bortfall av arbetsuppgifter, men för upp-

bördsverken innebär ADB-systemet endast 35 % besparing. Att då räkna

med 40 % för hela landet är enligt föreningen i överkant.

Länsstyrelsen i Malmöhus län sätter ifråga om det är realistiskt att räkna

med någon personalminskning, innan alla rutiner i det nya systemet har

blivit prövade. Kronokamreraren i Malmö påpekar, att sifferkodning av

fastigheter, kompletteringar i anledning av fastighetsförändringar m. m.

kan väntas kräva ökade arbetsinsatser inom folkbokföringen och att

granskning och rättelse av bl. a. koder för källskattekolumnen kommer

till. Det blir enligt kronokamreraren konkurrens om deklarationsmateria­

let för taxering, stansning och ATP. Vinsten genom ADB-systemet anser

han överskattad. Det blir bara vissa enkla arbetsuppgifter som utförs ma­

skinellt. Som en allvarlig brist anser han det vara att betänkandet inte

lämnar någon redogörelse för hur man tänker sig att datasystemet skall

fungera i fråga om de manuella kontrollerna av de produkter som fram­

ställts ADB-mässigt. Han anser att betänkandet närmast ger intryck av att

nämnden inte har beaktat omfattningen av manuella kontroller av data­

flödet. Även kronokamreraren i Hälsingborg ifrågasätter om man har ana­

lyserat alla fältrutiner, bl. a. lokal skattemyndighets medverkan. Vid beräk­

ningen av arbetsminskningen har man enligt hans uppfattning inte tagit

46

hänsyn till arbetsuppgifter som ADB-systemet för med sig i fråga om röst­

längderna, fastighetslängderna, fastighetsregistret och debetsedlarna. Han

framhåller dessutom särskilt, att sorteringen av deklarationsmaterialet —

kontrolluppgifter, deklarationer, taxeringsavier — i förhållande till dagens

system blir mera arbetskrävande.

De framtida arbetsuppgifterna

Att den framtida verksamheten för lokal skattemyndighet bör koncen­

treras på de uppgifter som den har redan i dag eller som har nära samband

med dessa uppgifter tillstyrks av så gott som alla remissinstanser. Man anser

allmänt att rationaliseringsvinsten i ADB-systemet bör tas ut genom att

förstärka de lokala skattemyndigheterna.

Landskontorsutredningen anser sig böra kraftigt tillstyrka förslaget att

man inte skall göra sig av med personal utan tvärtom utnyttja det tillfälle

datareformen nu ger att intensifiera verksamhet som redan åvilar lokal

skattemyndighet men som har blivit eftersatt och att ge myndigheterna nya

uPPgifter inom områden där de redan är verksamma, bl. a. taxeringsom-

rådet.

Taxeringen inom de lokala taxeringsdistrikten är, stryker riksskattenämn­

den under, behäftad med påtagliga brister. Det ligger i sakens natur att

åtgärder, som syftar till att avhjälpa bristerna, då hälsas med tillfredsstäl­

lelse från de synpunkter riksskattenämnden företräder. Den mest rationella

lösningen på längre sikt synes emellertid vara att över hela fältet lägga

taxeringsarbetet på tjänstemän som är anställda på heltid, men detta krä­

ver i sin tur en avsevärd utbyggnad. Flera skäl, bl. a. planerna på en defi­

nitiv källskatt, talar mot att f. n. vidga verksamheten utöver vad CFU

har föreslagit. Den reform som nu är aktuell bör därför enligt riksskatte­

nämnden inte vara alltför genomgripande. Att man skall lämna taxerings­

nämnderna viss biträdeshjälp finner riksskattenämnden välbetänkt.

Att arbetsgivarkontrollen inom skatteuppbörden och på socialförsäk­

ringsområdet behöver intensifieras bekräftas av riksrevisionsverket. Nämn­

dens uttalande att kontrollåtgärderna bör inriktas på räkenskapsgransk-

ning inger emellertid betänkligheter, anför verket. Sådana granskningar

är tidsödande och kan därför bara ske i ett fåtal fall. För den eftersträvade

effektiveringen av kontrollverksamheten i stort krävs framför allt att för­

summelser från arbetsgivarnas sida uppmärksammas på tidigt stadium

och snabbt åtgärdas på ett sätt som inte kräver alltför mycket arbete men

ändå är effektivt. De ökade personalresurserna bör i första hand utnyttjas

för regelbundna kontroller, som snabbt verkar och som hos indrivnings-

myndigheten kan fullföljas i form av skyndsamma exekutiva åtgärder.

Riksförsäkringsverket framhåller, att verket som central tillsynsmyndig­

het inom socialförsäkringen vid flera tillfällen har betonat att lokal skatte­

myndighet måste få tillräckliga personalresurser för intensifierade insat­

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

47

ser. Verket konstaterar nu med tillfredsställelse att de förslag som liar lagts

fram i betänkandet allmänt sett medför ökade arbetsinsatser på socialför-

säkringsfältet. Slutmålet är emellertid att lokal skattemyndighet tar över

huvudparten av arbetet med beräkning och uppbörd av arbetsgivaravgift

till socialförsäkringen. Myndigheten bör därför få sådan organisation att

den i framtiden kan ta över ytterligare arbetsuppgifter.

Behovet av ökad slagkraft inom dessa områden av statsförvaltningen

vitsordas av länsstyrelsen i Stockholms län.

Av övriga länsstyrelser uttalar flertalet sin stora tillfredsställelse med

förslagen till effektivering av bl. a. taxeringen i första instans och arbets-

givarkontrollen.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför sålunda bl. a. att det uppen­

barligen måste vara till stor fördel för taxeringsarbetet, om de lokala skatte­

myndigheterna genom den avlastning av arbetsuppgifter som datareformen

medför i stället kan utnyttjas för taxeringsarbete på rutinplanet. Utveck­

lingen har tydligt visat, att det system som hittills har tillämpats, vari taxe­

ringsarbetet i första instans till väsentlig del utförs såsom fritidssyssla,

i längden är ohållbart. Den tilltagande svårigheten att rekrytera taxerings-

näinndsfunktionärer tyder på att man successivt nödgas övergå till att

låta beredningen av hela deklarations- och taxeringsmaterialet utföras av

heltidsanställda tjänstemän. Detta innebär enligt länsstyrelsen givetvis inte

att en ren tjänstemannataxering är önskvärd. Taxeringen bör som hittills

äga rum med lekmannainslag men materialet bör bearbetas och serveras

även de lokala taxeringsnämnderna i likhet med vad som redan sker beträf­

fande de särskilda nämnderna.

Länsstyrelsen i Kalmar län, som i princip tillstyrker nämndens förslag

på denna punkt, framhåller att erforderlig personal måste ställas till för­

fogande och att datareformen måste få vinna stabilitet innan man kan gripa

sig an med att i större omfattning tillföra vidgade arbetsuppgifter.

Enligt länsstyrelsen i Västmanlands län är förslaget alltför allmänt hållet

för att man skall få någon mera konkret uppfattning om hur de lokala

skattemyndigheterna egentligen skall fungera efter 1968 års ingång. Alla

förslagen är formulerade i mer eller mindre allmänna ordalag. Man frågar

sig, anför länsstyrelsen vidare, i hur hög grad en sådan myndighet skall

tillåtas att svälla ut. Detta har ju inte minst sin betydelse i fråga om berör­

da myndigheters lokalbehov, som måste bedömas och säkerställas i god

tid innan de många nya aktiviteterna skall sättas in. En ökning med 50 %

av lokala skattemyndigheternas nuvarande personal framstår ju inte som

något orimligt, om man skall försöka omsätta nämndens förslag i antal

anställda. Kansligöromålen åt ca 150 taxeringsnämnder i ett genomsnitts-

län kan bli mycket personalkrävande, likaså en mera effektiv kontroll av

arbetsgivarnas skatte- och avgiftsredovisning, anför länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i princip intet att erinra mot de arbets­

Kungl. Maj.ls proposition nr 66 år 1966

48

uppgifter som nämnden har föreslagit. Betänkandet ger emellertid, anför

länsstyrelsen, också vid handen att betydande svårigheter måste uppstå på

det lokala planet för häradsskrivare och kronokamrerare i samband med

att datasystemet genomförs och farhågorna för att åtskilliga arbetsdetaljer

inte skall kunna utföras som har avsetts bli än mer påtagliga inför den

minskning av personalen, som antas bli en följd av systemförändringarna.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i och för sig inte något att erinra

mot de nya arbetsuppgifter som har föreslagits i följd av att datareformen

genomförs men riktar kritik mot att många aktuella frågor särskilt i fråga

om ökad medverkan vid taxeringsarbetet inte har kunnat behandlas av

nämnden, då de har legat utom ramen för nämndens utredningsuppdrag.

Länsstyrelsen anser att granskningen av självdeklarationerna kan förenklas

och ordningen att ta ut ATP-avgifterna rationaliseras. Länsstyrelsen tar

också upp frågan om taxeringsassistenternas ställning. Enligt länsstyrel­

sens mening bör dessa tjänstemän knytas till lokal skattemyndighet. Vidare

anser länsstyrelsen att frågan om definitiv källskatt för löntagare först bör

lösas innan lokal skattemyndighet organiseras om. Denna reform kräver

nämligen enligt länsstyrelsens mening, att den taxering som blir kvar i

fråga om löntagarna läggs på den lokala skattemyndigheten, vilket givetvis

kommer att kräva en helt annan organisation och helt annan tillgång på

personal än nämnden har förutsatt. Länsstyrelsen avstyrker att nämndens

förslag vidare övervägs och föreslår att frågan om den lokala skattemyn­

dighetens arbetsuppgifter och organisation får tas upp av en utredning som

har kompetens att arbeta ut förslag till alla nödvändiga ändringar för att

lösa frågan om taxeringsarbetet i första instans och om uppbördsväsendet

över huvud taget.

Enligt statskontoret präglas frågan om lokal skattemyndighets framtida

verksamhet av viss osäkerhet trots de förslag som redovisas i betänkandet.

Detta gäller, enligt statskontoret, både arbetsuppgifternas art och omfatt­

ning och formen för deras utförande. Vid den omorganisation av de lokala

skattemyndigheterna som ADB-systemets tillämpning i och för sig nödvän­

diggör synes det enligt statskontoret finnas skäl till återhållsamhet med

åtgärder som kan försvåra framtida anpassning främst i fråga om personal­

organisationen. Statskontoret nämner därvid bl. a. att frågorna om den

lokala folkbokföringen och om socialförsäkringens finansiering f. n. utreds.

Frågan om folkbokföringen har i allmänhet inte föranlett några

särskilda uttalanden, utöver att några remissinstanser beklagar att detta

f rågekomplex — kyrkobokföringen och mantalsskrivningen — inte hunnit

lösas i samband med översynen av lokal skattemyndighets arbetsupp­

gifter.

Statskontoret påpekar, att här avsedda arbetsuppgifter har betydelse för

arbetssystem, personalbehov och arbetsbelastning under skilda perioder av

året, och länsstyrelsen i Blekinge län anför, att en överflyttning till de lo­

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1066

49

kala skattemyndigheterna av den på pastorsämbetena nu ankommande civila

delen av folkbokföringen skulle tillföra dessa myndigheter en väl tilltagen

volym av under året förhållandevis jämnt fördelade arbetsuppgifter, som

genom sin beskaffenhet väl skulle låta sig förena med organisationens övri­

ga verksamhet och som skulle skapa mer enhetlighet och stadga åt orga­

nisationen.

I fråga om ökad medverkan i de lokala taxerings­

nämndernas arbete är samtliga remissinstanser positivt inställda

till nämndens förslag och tillstyrker att det genomförs i den omfattning och

vid den tidpunkt som förhållandena medger.

Kammarrätten stryker under angelägenheten av att de lokala taxerings­

nämndernas verksamhet effektiveras och anser förslaget att låta lokal skat­

temyndighet fungera som kansli åt nämnderna med uppgift att avlasta dem

göromål som är rutinbetonade vara en önskvärd utveckling. Kammarrätten

anser att överflyttningen av de rutinmässiga arbetsuppgifterna till detta

kansli bör kunna förbättra taxeringsarbetet i första instans genom att

nämnderna får ökad tid för det kvalificerade granskningsarbetet.

Riksrevisionsverket anser det riktigt, att lokal skattemyndighet hjälper

nämnderna med att åsätta sådana taxeringar som måste påföras utan till­

gång till självdeklaration, s. k. skönstaxeringar, och förordar den medver­

kan härvidlag som har skisserats i betänkandet.

Länsstyrelsen i Hallands län anser att stora fördelar bör kunna vinnas

genom ytterligare ökad biträdeshjälp åt de lokala taxeringsnämnderna.

Länsstyrelsen anser att den inventering av arbetsmoment, som har gjorts

i betänkandet och som kan utföras hos lokal skattemyndighet, är uttömman­

de och förordar att den läggs till grund för en omorganisation av rutinarbetet

och det förberedande och enklare granskningsarbetet. Liknande uttalande

gör länsstyrelsen i Södermanlands län.

Allt beror emellertid på vilka personella resurser som ställs till förfo­

gande, anför länsstyrelsen i Kristianstads län, och länsstyrelsen i Gotlands

län anser det oklart om de lokala skattemyndigheterna i praktiken kan hinna

med att hjälpa taxeringsnämnderna under den korta tid som står till buds

varje år för taxeringsarbetet i första instans.

Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län är det knappast realistiskt att räkna

med någon nämnvärd medverkan, då man utgår från att biståndet skall

lämnas under en i övrigt arbetstyngd period, att personalen skall minska,

att hjälpen till taxeringsnämnderna kräver utbildning och att datasyste­

mets genomförande kräver arbetsinsatser från lokal skattemyndighets sida

som ej öppet redovisas i betänkandet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att man under de första

åren, när datareformen skall sättas i kraft, måste inrikta så gott som all

uppmärksamhet på kontroller av produkterna och inskränka sig till att

låta lokal skattemyndighet överta endast de egentliga kansligöromålen vid

4—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 66

50

den årliga taxeringen. Länsstyrelsen har granskat den översikt som läm­

nas i betänkandet av göromål, som bör kunna avlastas taxeringsnämnds-

ordförande och kronoombud, och anser att samtliga uppräknade kansli-

göromål i och för sig lämpar sig för lokal skattemyndighet. Enligt länssty­

relsen är det nödvändigt att lokal skattemyndighets medverkan i taxerings-

arbetet sker i fasta former så att tvekan inte skall behöva uppstå i fråga

om myndighetens skyldigheter mot taxeringsorganen. Bestämmelser härom

bör utfärdas genom författning eller centralt utfärdade direktiv. Ramen för

denna medverkan bör enligt länsstyrelsens uppfattning bestämmas så att

flertalet myndigheter skall kunna fylla den.

Lokal skattemyndighets stationeringsort har avgörande betydelse för den

medverkan som kan lämnas nämnderna, anför länsstyrelsen i Stockholms

län. Vid stora avstånd uppstår svårigheter om nämnderna under taxerings-

arbetets fortgång skall enbart för exempelvis utskriftsarbete behöva skicka

materialet via postverket. Länsstyrelsen anser att — under den tid deklara­

tionerna finns hos nämnderna — nödvändiga utskrifter av exempelvis för­

frågningar, preliminära underrättelser om avvikelse från självdeklaration

m. in. bör göras av taxeringsnämndens ordförande eller av skrivhjälp på

platsen. Det måste enligt länsstyrelsen undvikas att deklarationer och övri­

ga handlingar under taxeringsarbetet upprepade gånger sänds mellan taxe­

ringsnämnderna och den lokala skattemyndigheten bara för att sistnämnda

myndighet har ålagts fullgöra vissa kanslifunktioner.

Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår för sin del att lokal skattemyn­

dighets medverkan i taxeringsarbetet begränsas till sådana arbetsmoment

som i tiden ligger före taxeringsnämndens sakgranskning av deklaratio­

nerna. Liknande synpunkter förs fram av länsstyrelsen i Värmlands län.

ADB-systemets krav på att förseningar i taxeringsarbetet i första instans

undviks gör det önskvärt, anför statskontoret, att taxeringsnämndens ord­

förande avlastas vissa göromål. Statskontoret uttalar emellertid tveksam­

het mot att flytta över uppgifter i den omfattning som i betänkandet anges

vara minimum.

Länsstyrelsen i Uppsala län berör frågan om lokal skattemyndighets

kontroll av taxeringsarbetet i nämnderna. Enligt länsstyrelsen är det viktigt

att arbetet i taxeringsnämnd påbörjas så tidigt som möjligt och att dekla-

rationsanmaningar skickas ut skyndsamt. Lokal skattemyndighet bör enligt

länsstyrelsen ansvara för att taxeringsarbetet tidsmässigt går i lås och där­

för bl. a. ges rätten att meddela anstånd med avgivande av deklarationer.

Att lokal skattemyndighet bör hjälpa till med bl. a. förarbetet för särskild

fastighetstaxering vitsordas av så gott som alla remissinstanser, som uttalar

sig i frågan. Fastighetsredovisningen har grundläggande betydelse för ADB-

systemet påpekar bl. a. länsstyrelsen i Östergötlands län. Länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län framhåller att det i praktiken visat sig vara värde­

fullt vid fastighetstaxeringen att man från byggnadsnämnd eller annat

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

51

kommunalt organ har kunnat skaffa uppgifter angående ny-, till- eller om­

byggnad. Man kan enligt länsstyrelsen lägga dessa uppgifter på lokal skat­

temyndighet men enklare är att lagstiftningsvägen lägga uppgiftsskyldig-

het ex officio på ett kommunalt organ.

Många remissinstanser anser som nämnden att organisationsundersök-

ning är nödvändig för att klarlägga hur taxeringsarbetet i första instans

bör bedrivas för att med tillgänglig personal nå bästa resultat. Länsstyrel­

sen i Kronobergs län förutsätter att den förutskickade utredningen kom­

mer med mer preciserade förslag i frågan om takten i överflyttning av

olika arbetsmoment från lokal taxeringsnämnd till lokal skattemyndighet

och föreslår att någon person som är verksam i det praktiska taxerings­

arbetet, t. ex. taxeringsintendent, knyts till utredningen.

Nämndens förslag i fråga om eftergranskning av taxering­

arna tillstyrks eller lämnas utan erinran i flertalet remisser.

Sveriges häradsskrivarförening, som helt biträder nämndens förslag om

att intensifiera eftergranskningen av taxeringarna, anför emellertid att för­

utsättning härför är att den kvalificerade biträdespersonalen får lämplig

utbildning, och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser det nödvän­

digt att man avdelar personal härför enligt en på förhand uppgjord plan.

Enligt länsstyrelsen är risken i annat fall stor för att granskningsuppgif-

terna, åtminstone i dagens personalsituation, får stå tillbaka för andra

arbetsuppgifter, som lokal skattemyndighets chef kanske själv anser vara

mera angelägna.

Eftergranskningsarbetet måste, anför länsstyrelsen i Skaraborgs län,

även när det utförs av de lokala skattemyndigheterna ledas av förste taxe-

ringsintendenten. Det bör ankomma på honom att årligen genom anvisning­

ar till myndigheterna dirigera deras arbete härvidlag.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län befarar att eftergranskningen i prakti­

ken kommer att skötas av biträdespersonalen och godkänner därför för­

slaget endast i fråga om den granskning som automatiskt kommer till stånd

i samband med beredningen av deklarationsmaterialet för stansning och

vid ATP-arbetet. I detta instämmer länsstyrelsen i Kristianstads län som

bl. a. tillägger, att eftergranskningen i övrigt som hittills bör utföras av

personal som tillhör länsstyrelsens taxeringssektion.

Landskontorsutredningen anför bl. a. följande.

I betänkandet föreslås, att eftergranskningsarbetet skall utvidgas till att

omfatta jämväl utredning i de fall, där höjning av taxering kan ifråga­

komma, och att ärendet först därefter skall överlämnas till taxeringsinten-

denten. På denna punkt har vi en annan mening. Vi anser sålunda, att den

lokala skattemyndighetens arbete bör stanna vid den egentliga eftergransk­

ningen och att det bör ankomma på vederbörande taxeringsintendent att

avgöra huruvida uppdagad eller ifrågasatt felaktighet bör föranleda utred­

ning. Om utredning skall ske eller underlåtas är nämligen ofta beroende

på en bedömning huruvida felaktigheten är av sådan art eller storlek, att

taxeringsintendenten kan se sig föranlåten att anföra besvär. Ett annat skal

Kungl. Maj.ts proposition nr fi(i år lOtiti

52

mot att engagera den lokala skattenmyndigheten i det, utåt sett, flskaliskt

betonade utredningsarbetet på taxeringsområdet är att detta vore ägnat

att i viss mån rubba myndighetens alltmer betydelsefulla ställning som

service- och rådgivningsorgan gentemot allmänheten.

Naturligt är, anför Sveriges Industriförbund, att granskningen bör ske

då felaktigheter upptäcks automatiskt eller genom påpekande från den

skattskyldige. Det är givetvis också nödvändigt att åtgärder vidtas då nytt

material kommer in efter det taxeringsarbetet har avslutats. Däremot anser

förbundet det tveksamt om en organiserad eftergranskning i övrigt bör

vidtas hos den lokala skattemyndigheten. Skall sådan ske bör den ske stick-

provsvis och mera inriktas pa att kontrollera att taxeringsnämnderna i

sådana frågor som berör ett stort antal skattskyldiga har tillämpat skatte-

författningarna på riktigt och likformigt sätt. En rutinmässig granskning

av hela deklarationsmaterialet hos de lokala skattemyndigheterna skulle

sannolikt inte ge ett utbyte som motsvarar arbetsinsatsen. Enligt förbun­

dets mening bör därför eftergranskning ske endast i den omfattning som

behövs för att hålla tillgänglig personal fullt sysselsatt under mindre inten­

siva arbetsperioder.

Arbetsgiv arkontrollen behöver intensifieras och vidgas både

på skattesidan och avgiftssidan anför praktiskt taget alla remissinstanserna

och uttalar därvid att de biträder nämndens förslag i detta avseende.

En intensifiering av arbetsgivarkontrollen på skattesidan är behövlig

anser Föreningen Sveriges kronokamrerare och tillägger, att i den mån de

lokala skattemyndigheterna inte tidigare har haft tillgång till kontrollanter

de bör få sådana. Detta skulle, om så anses lämpligt, kunna ske i samband

med att kontrollen genom kronofogdeorganisationen successivt avvecklas.

Arbetsgivarkontroll förutsätter enligt föreningen sakkunskap och erfaren­

het, som bäst förvärvas genom att specialister får ägna sig åt arbetet. Be­

fattningen med arbetsgivarkontrollen i ATP-sammanhang gör också lokal

skattemyndighet särskilt ägnad att själv ta hand om motsvarande kontroll

på skattesidan. Möjlighet bör dock finnas att i speciella fall kunna få bi­

träde av kronofogdemyndighet.

Landskontorsutredningen erinrar om att skattekontrollen ifråga fullgörs

av lokal skattemyndighet med biträde i viss utsträckning av kronofogde­

myndigheten, medan avgiftskontrollen åligger riksförsäkringsverket och de

lokala skattemyndigheterna samt överståthållarämbetet och sjömansskatte-

kontoret. Landskontorsutredningen anför vidare, att arbetsgivarkontrollen

både på skattesidan och på avgiftssidan lämnar åtskilligt övrigt att önska.

De lokala skattemyndigheternas i allmänhet otillräckliga personal har hit­

tills utgjort hinder för en effektiv kontroll. En kvalitativ personalförstärk­

ning är därför ofrånkomlig och kronofogdemyndighetens medverkan får

bedömas som en provisorisk anordning, som efterhand bör avvecklas för

att helt upphöra när de lokala skattemyndigheterna fått tillräcklig perso­

Kangl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

53

nal för denna verksamhet. Landskontorsutredningen anser det föga ratio­

nellt att till arbetsgivarkontroll använda personal, som i huvudsak är av­

sedd för helt andra uppgifter. Härmed försvåras också samordningen med

annan kontroll- eller revisionsverksamhet i lråga om skilda slag av taxe­

ringar, skatter och avgifter. Sambandet mellan skatter och socialförsäk-

ringsavgifter skulle hli mer markant, om arbetet med avgifterna decentra­

liserades från riksförsäkringsverket till de lokala skattemyndigheterna. Det

egentliga hindret mot en sådan decentralisering är att avgiftsunderlaget

för de olika socialförsäkringsavgifterna nu beräknas efter oenhetliga och

delvis komplicerade grunder. Enligt vad landskontorsutredningen inhäm­

tat finns det goda förutsättningar för att avgiftsreglerna skall kunna för­

enklas. Målet uppges vara att nå fram till en ordning, där arbetsgivare har

att erlägga en enda avgift till socialförsäkringen, beräknad på ett enhetligt

och relativt enkelt avgränsbart underlag. En reform i sådan riktning anser

landskontorsutredningen omedelbart aktualisera en förläggning av detta

arbete till de lokala skattemyndigheterna.

Exekutionsväsendets organisationsnåmnd anser också att de lokala skat­

temyndigheterna bör få tillgång till tjänstemän, som är kompetenta att

självständigt verkställa också mer omfattande bokgranskningar, och före­

slår i remissyttrandet sådan förstärkning. Enligt organisationsnämnden

skall exekutionsmyndigheterna inte behöva anlitas för dessa arbetsuppgif­

ter annat än vid exekutiv handräckning för att eftersöka och ta ut räken­

skaper och andra handlingar som arbetsgivare inte frivilligt tillhandahåller.

Kontrollverksamheten får inte splittras, anför Sveriges Industriförbund,

och erinrar om att bokföringsgranskning är en åtgärd av ingripande natur

även om den har ett begränsat syfte och innefattar endast en del av räken­

skaperna. Förbundet anser att biträdespersonalen inte bör användas för

denna uppgift även om den i enstaka fall är kapabel att utföra enklare rä-

kenskapsgranskning. I den mån kontroll i uppbördshänseende måste ske

genom räkenskapsgranskning bör sådan beslutas av en högt kvalificerad

tjänsteman och utföras av kvalificerad personal, anför förbundet.

Om arbetet med att fastställa pensionsgrundande in­

komst skall koncentreras till tredje kvartalet måste, anför Sveriges hå-

radsskrivarförening, en förhållandevis stor arbetsstyrka sättas in på denna

svårbemästrade och grannlaga uppgift. En betydligt större del av persona­

len än f.n. måste därför utbildas för detta ändamål. Denna utbildning mås­

te vara genomförd före år 1968, då det i annat fall kan bli omöjligt att

bemästra övergångssvårigheterna. Samråd med riksförsäkringsverket i den­

na fråga bör enligt föreningen ske snarast. Även den utökade arbetsgivar-

kontrollen på avgiftssidan måste beaktas, då personalplanerna fastställs.

Också här behövs kvalificerad personal som självständigt kan utföra bok­

granskning. Liknande synpunkter anför länsstgrelsen i Västerbottens län.

Göteborgs allmänna försäkringskassa uttalar att det från kassans syn­

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

54

punkt av vissa skäl är fördelaktigt att så snart som möjligt få besluten om

pensionsgrundande inkomst. En koncentrering av lokal skattemyndighets

ifrågavarande arbetsuppgifter behöver emellertid för kassan inte innebära

några problem gentemot nuvarande förfaringssätt, om bl. a. den omfattande

sorteringen av inkomstavier elimineras i ADB-systemet.

Förslaget att pensionsgrundande inkomst i Stockholm

fr. o. in. 1967 års ingång skall fastställas av lokal skattemyndighet i stället

för överståthållarämbetet har inte föranlett några väsentliga erinringar av

de remissinstanser, som berört denna fråga.

överståthållarämbetet kommenterar förslaget och anför därvid bl. a. att

det i Stockholm åligger överståthållarämbetet att fastställa pensionsgrun­

dande inkomst. Taxeringsfunktionärerna (dvs. ordförande, kronoombud och

taxeringsassistenter) biträder med att i samband med deklarationsgransk-

ningen upprätta förslag till pensionsgrundande inkomst och verkställa de

utredningar som behövs. Enligt ämbetet är arbetsuppgiften i det stora fler­

talet fall inte särskilt betungande men inrymmer en mängd göromål av

sådan rutinmässig karaktär, som nämnden i fråga om taxeringen har före­

slagit att lokal skattemyndighet skall överta. Detta talar i och för sig för att

bestyret med att fastställa pensionsgrundande inkomst i Stockholm liksom

i landet i övrigt helt borde anförtros åt den lokala skattemyndigheten.

Stockholmssystemet har emellertid enligt ämbetet obestridliga fördelar

bl. a. därigenom att arbetet har kunnat bedrivas snabbare än i landet i öv­

rigt, varigenom exempelvis stansning av taxeringsdata och pensionsdata

har kunnat ske samtidigt. Med hänsyn till fördelarna och till taxeringsarbe-

tets bedrivande delar överståthållarämbetet således nämndens uppfatt­

ning att någon förändring i fråga om taxeringsfunktionärernas medverkan

i arbetet med att fastställa pensionsgrundande inkomst i vart fall inte f. n.

bör vidtas. I en framtid anser ämbetet det kunna övervägas om inte taxe­

ringsnämnderna kan fastställa pensionsgrundande inkomst och de lokala

skattemyndigheterna biträda dem i rutingöromålen.

I likhet med nämnden finner statskontoret det motiverat att bestämman­

det av pensionsgrundande inkomst förs över från överståthållarämbetet

till lokala skattemyndigheten i Stockholm. Statskontoret anser emellertid

att frågan om biträde av taxeringsfunktionärerna i detta arbete bör lösas

samtidigt. Skäl till fortsatt dylik medverkan från taxeringsnämndens sida

föreligger inte när lokal skattemyndighet har ansvaret för ifrågavarande

arbetsuppgift. Sådan medverkan har inte ansetts erforderlig i landet i

övrigt.

Att lokal skattemyndighet har viktiga funktioner som serviceorgan

bekräftas i allmänhet av remissinstanserna.

Föreningen Sveriges kronokamrerare anför i detta sammanhang att upp­

giften som serviceorgan åt andra myndigheter, och framför allt åt allmän­

heten, kan väntas öka. Enligt föreningen synes detta inte ha beaktats av

nämnden vid beräkningen av personalbehovet.

Kungi. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 106ti

Distrikts indelningen

Att den nuvarande fögderiindelningen bör ses över vitsordas eller lämnas

utan erinringar av remissinstanserna som också i allmänhet godtar de an­

givna huvudprinciperna för en ny indelning. Man bekräftar att

åtskilliga distrikt nu är för små för att utgöra rationella arbetsenheter och

att sammanslagningar därför bör äga rum. I yttrandena framhåller man

emellertid också att servicekraven och de på sina håll långa avstånden

måste beaktas.

De föreslagna nya stora distrikten bör kunna fungera väl enligt länssty­

relsen i Västerbottens län och en ytterligare reducering av antalet är möj­

lig, anser länsstyrelsen i Västernorrlnnds län.

De grunder som nämnden har följt vid bedömning av distriktsindelningen

anser statskontoret kunna accepteras. Servicesynpunkter synes enligt stats­

kontoret i en del fall ha utgjort hinder för en från kontorsorganisatorisk

synpunkt rationell storlek på distrikten. Förslaget till distriktsindelning

synes dock enligt statskontorets uppfattning innebära en godtagbar avväg­

ning mellan de olika faktorer som man har att beakta vid lösningen av

denna fråga.

Riksförsäkringsverket ansluter sig till de huvudprinciper för en ny indel­

ning i verksamhetsområden för de lokala skattemyndigheterna som nämn­

den redovisar i betänkandet. En väsentlig fördel med den övergång till färre

och större arbetsenheter som den nya indelningen innebär är enligt ver­

kets mening, att den skapar bättre förutsättningar för en önskvärd upp­

rustning av skattemyndigheternas personalorganisation med kvalificerade

befattningshavare.

Sveriges håradsskrivarförening kritiserar att man inte, i de fall detta

kunnat ske, valt att hellre dela stora distrikt än sammanföra dem till allt­

för stora enheter. Föreningen föreslår uppdelning av ett antal distrikt som

anses bli onödigt stora. Även landskontorsutredningen anser att man bör

överväga uppdelning av vissa distrikt med särskild hänsyn till servicesyn-

punkten. Att stationeringsorten blir gemensam har underordnad betydelse.

Liknande synpunkter anför bl. a. länsstyrelsen i Östergötlands län, som

uttalar att det med hänsyn främst till kravet på god service kommer att

medföra allvarliga nackdelar att skapa mycket störa fögderier genom sam­

manslagning av en större stad och en till ytinnehållet vidsträckt landsbygd

däromkring. Från rent ekonomisk synpunkt kommer alltför stora fögderier

inte heller att innebära några fördelar. Man får nämligen räkna med att

verksamheten inom ett fögderi över en viss storleksgräns kommer att pro­

portionsvis fördyras genom en alltför tyngande administration. Gränsen är

förvisso enligt länsstyrelsens mening flytande med hänsyn till verksamhets­

områdets omfattning och allmänna struktur samt till befolkningsförhållan­

dena. Som vägledande principer har vidare angivits, anför länsstyrelsen,

att den lokala skattemyndigheten bör vara stationerad på en inom fögderiet

56

från bl. a. kommunikationssynpunkt lämpligt belägen ort samt att fögde­

rigräns skall sammanfalla med kommunblocksgräns och inte skära gräns

för kronofogdedistrikt. Enligt länsstyrelsens mening saknas tillräcklig an­

ledning att alltför rigoröst hålla fast vid det uppställda kravet i fråga om

den lokala skattemyndighetens stationeringsort. Det bör således inte möta

hinder att lokal skattemyndighet stationeras utanför fögderiet, om så av

särskilda skäl skulle anses lämpligt och ändamålsenligt. Inte heller bör det

vara något hinder att mera än en lokal skattemyndighet stationeras på en

och samma ort. Principen beträffande fögderigränsens anpassning till kom­

munblocksgräns och gräns för kronofogdedistrikt kan däremot, anför läns­

styrelsen, anses väl motiverad och framför allt ägnad att ge indelningen

stadga.

I de fall nämnden föreslagit indragning av viss stationeringsort för

lokal skattemyndighet har vederbörande kommun eller samarbetsnämnd

i kommunblocket anfört erinringar mot förslaget och därvid främst påtalat

att servicen kommer att bli försämrad om förslaget följs.

Frågan om tidpunkten för en ny distriktsindelning har i allmänhet

lämnats utan erinran. Länsstyrelserna i Södermanlands, Kristianstads, Hal­

lands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län tillstyrker att ny

fögderiindelning genomförs den 1 januari 1967.

Från de lokala skattemyndigheternas synpunkt hade det emellertid, an­

för Sveriges häradsskrivarförening, varit bättre att dröja. Häri instämmer

länsstyrelsen i Värmlands län och kronokamreraren i Hälsingborg.

Den lämpliga tidpunkten för genomförandet synes i och för sig kunna

diskuteras, anför statskontoret. Det är svårt att nu bedöma det praktiska

arbetsutfallet för lokal skattemyndighets del av ADB-systemet och åtskilli­

ga frågor väntar på sin slutliga lösning. Då emellertid väsentliga fördelar

kan vinnas genom att förlägga distriktsindelningens genomförande till

samma tidpunkt som förstatligandet av uppbördsverken tillstyrker stats­

kontoret nämndens förslag.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att lokalanskaffningen på vissa håll kan

medföra problem men bedömer det ändå i stort sett möjligt att under med­

verkan av berörda kommuner klara lokalfrågorna.

Lämplig inre organisation för de lokala skattemyndigheterna

bör, uttalar några av remissinstanserna, avgöras efter närmare utredning.

Först måste emellertid, anför riksförsäkringsverket, fögderireformen och

verkningarna av ADB-systemet avvaktas. Kronokamreraren i Malmö där­

emot anser att organisationsundersökningarna måste komma till stånd

snarast.

Frågan om valet mellan geografisk indelning och indelning på special­

avdelningar har inte föranlett några kommentarer.

Att enhetliga beteckningar bör användas, tillstyrks i yttran­

dena. Man är i stort sett enig om att distrikten bör kallas »fögderier». Där­

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

57

emot skiljer sig meningarna om lämpliga tjänstebeteckningar. I vissa remiss­

svar förordas prefixet »skatte», medan delta alternativ avvisas i andra yttran­

den. Några föredrar »uppbörds», andra godtar beteckningar som föregås

av »fögderi».

Bl. a. länsstyrelserna i Älvsborgs och Värmlands län anser att det inte

finns skäl att slopa hävdvunna beteckningar som fögderi och häradsskrivare.

Personalbehov och anslagsberäkningar

Nämndens personalberäkningar har kritiserats av åtskilliga

remissinstanser, vilka i allmänhet framhåller, att den personaluppsätt­

ning som nämnden har föreslagit fr. o. m. den 1 juli 1968 kommer att bli

otillräcklig. Å andra sidan finns också några remissinstanser som anser

att man bör gå fram med försiktighet vid personaltilldelningen. I några

remissyttranden framhålls att nämnden inte redovisat underlaget för sina

personalberäkningar så att förslaget på denna punkt kan bedömas.

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att nämnden har föreslagit

en betydande förstärkning av personalen i mellangraderna och i den kvali­

ficerade biträdeskarriären. Länsstyrelsen finner denna förstärkning nöd­

vändig men anser att nämnden i sitt förslag till personaltilldelning för länet

inte beaktat bl. a. den snabba befolkningstillväxten och flyttningsfrekven-

sen i Stockholmsområdet. För länsstyrelsen framstår personaltilldelningen

för länet som otillräcklig.

Länsstyrelsen i Uppsala län ifrågasätter om inte den tilltänkta organi­

sationen kommer att kräva större personal än som har förutsatts i betän­

kandet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför, att personalramarna beräknats så

att allvarliga farhågor måste uppstå för hur lokal skattemyndighet skall

kunna lösa sina framtida arbetsuppgifter i det nya systemet och få tillfälle

ägna sig åt den intensifiering av arbetet i vissa detaljer som är önskvärd.

Befolkningstalet är en alltför grov måttstock vid beräkning av personal­

behovet, framhåller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och lägger

fram ett eget förslag till personalram för länets fögderier med fler tjänster

än som har beräknats i betänkandet.

Sveriges häradsskrivarförening anser de uppgjorda personalplanerna

vara minimum för normalfögderierna. Personalbehovet påverkas enligt för­

eningen självklart av t. ex. stark befolkningsökning, närheten till en större

stad eller besvärliga fastighetsförhållanden. Föreningen Sveriges krono-

kamrerare, som inte finner nämndens personalberäkningar realistiska,

hemställer att man gör nya sådana.

Enligt SACO finns det skäl att öka slagkraften och effektiviteten genom

större personella resurser. Med detta som utgångspunkt finner SACO den

föreslagna personaltilldelningen i den nya organisationen vara otillräcklig,

främst i fråga om tjänster av mera kvalificerad natur. Redan i den nu varan­

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

de organisationen är bristen på medhjälpare ovanför biträdeskarriären myc­

ket kännbar.

Med hänsyn till den bristsituation, anför Sveriges Industriförbund, som

enligt långtidsutredningen kommer att råda på arbetsmarknaden under

överskådlig tid är det av största vikt att alla möjligheter till inbesparing

av arbetskraft tas till vara. Detta gäller givetvis inte endast inom den stat­

liga och kommunala verksamheten utan även företagen. Situationen på

arbetsmarknaden kan förväntas bli så allvarlig att det allmänna måste

ålägga sig största återhållsamhet med att sätta igång ny verksamhet, i syn­

nerhet om man inte därigenom vinner någon motsvarande arbetsavlastning

på annat håll. Det är naturligt, framhåller förbundet, att särskilt sådan

verksamhet som inte har annat syfte än att utöva kontroll i ett dylikt läge

måste sättas i andra hand, om kontrollen inte är synnerligen angelägen.

Statskontoret anför att det i nuvarande läge är svårt att mera exakt be­

stämma de lokala skattemyndigheternas personaluppsättning i såväl kvan­

titativt som kvalitativt hänseende och även ifråga om personalens fördel­

ning på resp. myndigheter. De framlagda beräkningsresultaten är också

som anförts i betänkandet att anse som approximativa. Statskontoret fram­

håller att personalförstärkning för nya arbetsuppgifter är att anse som

en avvägningsfråga, som inte har något direkt samband med den organi­

sationsförändring som har aktualiserats genom ADB-systemet. Man bör

enligt statskontoret vara försiktig med att inrätta nya fasta tjänster och

i stället bör den tillfälliga personalen göras relativt sett större än vad som

har förutsatts i nämndens förslag.

Åtskilliga uttalanden görs i fråga om personalutbildningen.

Riksförsäkringsverket delar nämndens uppfattning om utbildningens

betydelse och är för sin del berett medverka i den del som berör verkets

arbetsområde.

Landskontorsutredningen räknar med att det inte blir möjligt att ge mer

än en relativt ringa del av personalen önskvärd utbildning och omskolning

för de nya göromålen på den korta tid som står till buds, innan omorgani­

sationen träder i kraft. Man måste därför, säger landskontorsutredningen,

räkna med att personalen till en början endast kan anförtros begränsade

uppgifter inom de nya arbetsområdena.

Länsstyrelsen i Kalmar län finner det nödvändigt att kursverksamheten

intensifieras. Särskilt angeläget är det enligt länsstyrelsens mening att man

kan få fram ett rekryteringsunderlag till assistenttjänsterna vid de lokala

skattemyndigheterna utan att landskanslist- och taxeringsassistentkåren

ytterligare tunnas ut.

Cheferna för de lokala skattemyndigheterna bör utbildas i rationalisering,

anför statskontoret, och Föreningen Sveriges kronokamrerare nämner kor­

respondensstudier som en lämplig parallellform till centralt anordnade kur­

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

ser.

59

Ciuila statsförvaltningens personalnämnd understryker önskvärdheten av

att den lägre biträdespersonalen erbjuds möjligheter att utbilda sig vidare

för att kunna fullgöra de arbetsuppgifter som kommer att åvila kvalifice­

rad biträdespersonal och erinrar om att sådan personal beräknas öka med

ca 400 tjänstemän.

Jämsides med de föreslagna organisationsundersökningarna måste en­

ligt vad TCO framhåller utbildningen av personal på alla nivåer starkt in­

tensifieras under övergångsperioden 1966—68, vilket givetvis är grundför­

utsättningen för att nyordningarna skall bli effektiva och mötas med fullt

förtroende även av personalen. TCO hänvisar till och upprepar tidigare

framförda krav om olika former av kompletteringsutbildning. Enligt TCO:s

förmenande har man från ansvarigt håll inte hittills beaktat detta behov

tillräckligt. Det är nödvändigt, att statsmakterna redan hösten 1966 ställer

erforderliga medel och lärarresurser till förfogande för att effektivt och

ändamålsenligt planera och genomföra det utbildningsprogram, som TCO

under hand fått positiva uttalanden om från både nämndens ledning och

från länsstyrelsernas utbildningsnämnd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

60

Klingl. Maj. ts proposition nr 66 år 1966

Föredraganden

Inledning

De lokala skattemyndigheterna verkar under länsstyrelserna som lokala

organ inom folkbokförings-, taxerings- och uppbördsväsendet. De har ock­

så viktiga uppgifter inom den allmänna försäkringen. Lokala skattemyn­

digheter är häradsskrivare med fögderi som tjänstgöringsområde och hä-

radsskrivarkontor som expedition och kronokamrerare i vissa städer som

ej hör till fögderi. Kronokamreraren är chef för ett kommunalt uppbörds-

verk. F. n. finns 185 lokala skattemyndigheter, nämligen 156 häradsskri­

vare i fögderi och 29 kronokamrerare. Lokal skattemyndighet i fögderi är

statlig myndighet. De kommunala uppbördsverken bekostas i huvudsak av

städerna själva.

Enligt statsmakternas principbeslut (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342)

skall staten överta huvudmannaskapet för uppbördsväsendet i de städer som

har kommunala uppbördsverk. Efter Kungl. Maj :ts uppdrag har centrala

folkbokförings- och uppbördsnämnden utrett och lämnat förslag om de

organisatoriska förutsättningarna och formerna samt den närmare tid­

punkten för huvudmannaskapsreformen.

Omkring årsskiftet 1967—1968 avses automatisk databehandling bli ge­

nomförd inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Länsstyrelsernas

datakontor kommer då att ta över en del kvantitativt betydande arbetsupp­

gifter från lokal skattemyndighet. Centrala folkbokförings- och uppbörds­

nämnden, som leder omläggningen till ADB-system, har lagt fram förslag

även i fråga om lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation

efter datareformen. Bl. a. föreslår nämnden ökad arbetsinsats inom taxe-

ringsväsendet och för kontroll av arbetsgivarnas redovisning av skatter

och avgifter. Förslaget innebär vidare att ny fögderiindelning genomförs

den 1 januari 1967 samtidigt som de kommunala uppbördsverken förstat­

ligas. Förslag till nya personalplaner och kostnadsberäkningar för lokal

skattemyndighet läggs fram.

Uppbördsverkens förstatligande

Uppbördsverk finns i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i ytterligare

26 städer, nämligen Södertälje, Uppsala, Nyköping, Eskilstuna, Linköping,

Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Lund,

Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Uddevalla, Borås, Karlstad, Kristine­

hamn, Örebro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå.

Uppbördsverken har samma arbetsuppgifter som häradsskrivarkontoret i

fögderierna men fullgör också vissa uppgifter därutöver.

Kungl. Maj:Is proposition nr 66 år 1!)66

(»1

I Stockholm och Göteborg har uppbördsverken i samverkan med pastor

hand om central folkbokföring av invånarna i staden. Uppbördsverken i

Stockholm, Göteborg och Malmö sköter i stället för länsstyrelsen den nu­

varande länsbyråverksamheten, dvs. förandet av tryckande register över

stadens befolkning m. m. Samtliga uppbördsverk fullgör också vissa sådana

åligganden inom skatteuppbörden som för fögderi åvilar länsstyrelsen. Vi­

dare är uppbördsverk i större utsträckning än häradsskrivarkontor service­

organ åt länsstyrelsen, kommunen och allmänheten. Städerna får i viss ut­

sträckning gottgörelse för sina kostnader för verksamheten. Sålunda utgår

gottgörelse av statsmedel för länsbyråverksamheten och insatsen på taxe-

ringsväsendets område och av allmänna pensionsfonden för uppgifter inom

det allmänna försäkringsväsendet.

Uppbördsverkens såruppgifter

Frågan om staten skall överta all personal som f. n. är anställd hos upp­

bördsverken eller ej har inte lösts i samband med 1964 års principbeslut

om uppbördsverkens förstatligande. Förstatligandet kan ske redan innan

datareformen kan genomföras. Någon omedelbar reducering av nppbörds-

verkens personal med hänsyn till att ADB-systemet införs torde därför

inte vara aktuell. Frågan är då om man av andra skäl bör begränsa den

personalstyrka som staten skall överta vid huvudmannaskapsreformen.

Innan denna fråga kan avgöras måste man som nämnden har framhållit

ta ställning till vilka uppgifter som skall åvila de lokala skattemyndigheter,

som vid förstatligandet träder i uppbördsverkens ställe.

Kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg skulle i och för sig kunna

läggas om till det system som tillämpas i övriga delar av landet. Det är

emellertid f. n. en öppen fråga om civil eller kyrklig myndighet skall svara

för kyrkobokföringen i framtiden. Med hänsyn härtill anser jag i likhet

med nämnden att det är lämpligast att t. v. behålla det särförfarande i fråga

om folkregistreringen som är inarbetat i Stockholm och Göteborg. Nämn­

dens uppfattning att systemet bör göras tillämpligt också i fråga om om­

råden som kan komma att inkorporeras med dessa städer har vid remiss­

behandlingen mött invändningar från statskontorets sida. Enligt min me­

ning skulle det medföra avsevärda olägenheter för både allmänheten och

pastorsämbetena om man för en och samma stad tillämpade olika re­

gistreringssystem, i synnerhet som de nya områdena kan antas komma att

bebos av personer som flyttar ut från stadens centralare delar. Jag ansluter

mig därför till nämndens förslag. Däremot anser jag att centralbokföring

inte bör tillämpas för de kommuner och församlingar som efter ny fögderi­

indelning kan komma att tillhöra samma fögderi som någon av ifråga­

varande städer. I dessa fall skall alltså tillämpas centralbokföring för sta­

den och pastorsbokföring för övriga områden som tillhör fögderiet.

62

Nämndens förslag att länsbyråverksamheten i Stockholm, Göteborg och

Malmö t. v. skall ankomma på lokal skattemyndighet men avvecklas i den

takt ADB-genomförandet medger det har inte föranlett invändningar från

remissinstanserna. Med hänsyn till den korta tid som återstår innan för­

farandet läggs om till ADB bör denna verksamhet också enligt min mening

t. v. ligga kvar hos lokal skattemyndighet i fråga om dessa städer. För om­

råden som kommer att tillhöra samma fögderi som Göteborg eller Malmö bör

däremot länsstyrelsen alltjämt svara för länsbyråverksamheten.

Jag delar också nämndens uppfattning att det taxeringsarbete och de

övriga säruppgifter som f. n. åligger uppbördsverken bör fullgöras i huvud­

sakligen samma omfattning av de förstatligade uppbördsförvaltningarna

som förut av de kommunala, självfallet bortsett från rent kommunala

funktioner, t. ex. kansliarbete åt valnämnderna. Med anledning av vissa

remissuttalanden vill jag vidare framhålla att de kommunala taxerings-

revisorernas ställning inte bör påverkas av uppbördsverkens förstatligande.

Anordningen med dessa revisorer bör därför inte ändras.

I åtskilliga remissvar har man särskilt pekat på att uppbördsverken

fyller en viktig funktion som serviceorgan och att servicen gentemot all­

mänheten inte får försämras. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att

lokal skattemyndighet blir inte bara en på debitering och kontroll inriktad

myndighet utan också ett serviceorgan åt allmänheten och myndigheter.

Detta bör beaktas när man bedömer myndighetens personalbehov.

Kung!. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Uppbördsverkens personal

Uppbördsverken har i dag sammanlagt ca 1 900 tjänstemän. Av dessa

återfinns ca 300 i chefs- eller assistentbefattningar. Återstoden utgörs i

huvudsak av biträdespersonal. Tjänstemännen har i regel sådana anställ­

ningsförhållanden som motsvarar statlig ordinarie anställning. Viss del

av kadern är dock extra eller tillfälligt anställd. Skyldighet för vederböran­

de att gå över till statlig tjänst föreligger inte. Enligt gällande kollektivavtal

kan tjänsteman emellertid sägas upp bl. a. om tjänsten dras in.

Eftersom arbetsuppgifterna för de lokala skattemyndigheter som över­

tar uppbördsverkens uppgifter inte ändras nämnvärt i samband med huvud-

mannaskapsreformen föreslår nämnden att staten tar över all den nuvaran­

de personalen hos uppbördsverken.

Det ligger i statens intresse att personalen vid uppbördsverken, med den

kunnighet och erfarenhet den har i fråga om taxering och uppbörd, tas till

vara inom den statliga organisationen. Under en övergångstid behövs all

nuvarande personal och med undantag för ett antal tjänstemän för rutin­

arbete kommer den att behövas också framdeles för samma eller liknande

uppgifter som den har i dag. Jag delar nämndens och samtliga remiss­

instansers uppfattning att alla de som är villiga att gå över från kommunal

63

anställning hos uppbördsverken till motsvarande statlig anställning bör få

tillfälle till det. Skulle personalen behöva disponeras om torde det inte möta

större svårigheter att bereda de anställda likvärdiga uppgifter hos andra

statliga organ. Det finns exempelvis vakanser att fylla vid länsstyrelserna.

Härtill kommer att personalomsättningen är hög, åtminstone i de större

centralorterna, vilket underlättar en indragning av tjänster om detta skulle

visa sig påkallat.

Tidpunkten för förstatligandet

I fråga om tidpunkten för förstatligandet har redan i samband med

principbeslutet uttalats att reformen om möjligt bör genomföras senast

den 1 januari 1967. Tiden är så långt framskriden att det inte är möjligt

att hinna med det nödvändiga förberedelsearbetet före nämnda datum.

Valet står därför nu mellan den 1 januari 1967 och en senare tidpunkt.

Med hänsyn till att kommunernas budget löper kalenderårsvis talar

praktiska skäl för att huvudmannaskapsändringen sker vid ett kalender­

årsskifte. Såväl nämnden som remissinstanserna har ansett att de för­

beredande åtgärderna kan vidtas till årsskiftet 1966—1967. Också enligt

min mening bör detta vara möjligt. Jag föreslår alltså, att uppbördsverken

förstatligas den 1 januari 1967. Som jag strax skall återkomma till bör ny

fögderiindelning genomföras vid samma tidpunkt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Formerna för personalövertagandet

De tjänsterättsliga och praktiska problem som kommer upp i samband

med övertagandet av kommunalanställd personal har i väsentliga delar lösts

vid de tidigare huvudmannaskapsreformerna inom polisväsendet m. m. I lik­

het med nämnden föreslår jag att dessa lösningar skall få motsvarande till-

lämpning i fråga om övertagandet av uppbördsverkens personal (se prop.

1962: 148 s. 184, SU 183, rskr 387 och prop. 1964: 100, SU 114, rskr 259). De

tjänster som tas upp i personalplan för lokal skattemyndighet fr. o. m. år

1967 bör emellertid formellt sökas av all nuvarande personal som vill komma

ifråga till tjänsterna och sedan tillsättas i vederbörlig ordning. Jag anser det

inte nödvändigt att vid denna begränsade reform centralisera handlägg­

ningen av tjänstetillsättningarna till en särskild tillsättningsnämnd, men

Kungl. Maj :t bör ge vissa direktiv åt länsstyrelserna för att tillsättnings­

ärendena skall bli så enhetligt bedömda som möjligt. Stora omplaceringar bör

undvikas så långt det kan ske.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att uppbördsverken förstatligas

den 1 januari 1967 och att verksamheten där t. v. skall fortgå i princip som

förut samt att staten övertar all nuvarande personal vid uppbördsverken

som vill gå över till motsvarande statliga tjänster.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation

Det ADB-system inom folkbokförings- och uppbördsväsendet som efter

vissa förberedande åtgärder skall genomföras vid årsskiftet 1967—1968

kan beräknas medföra väsentlig arbetslättnad för lokal skattemyndighet

i fråga om bl. a. framställning och expediering av debetsedlar, längdföring,

skatteuträkning och slutlig debitering av skatt och försäkringsavgifter.

Dessa rutinbetonade arbetsuppgifter är f. n. mycket personalkrävande. Utan

att gå in närmare på de enskilda detaljerna i systemet har nämnden räknat

med att man kan reducera biträdespersonalen hos lokal skattemyndighet

med närmare 40 % genom datareformen. Gentemot denna beräkning har

remissinstanserna uttalat stor tvekan. De har allmänt gjort gällande att

nämnden inte till fullo har beaktat alla de kontroller m. m. som blir nöd­

vändiga i ADB-systemet. Personalbesparingarna som gäller anställda med

rutinuppgifter anses därför inte komma till synes förrän det nya systemet

har varit i drift under någon tid.

Enligt min uppfattning är det inte nödvändigt alt söka närmare preci­

sera hur stor rationaliseringsvinsten av enbart datareformen kan komma

att bli. Också andra omständigheter, framför allt en ny och mera rationell

distriktsindelning, kommer nämligen att återverka på personalbehovet i

den framtida organisationen. Jag anser det därför tillräckligt att i detta

sammanhang slå fast att automatiseringen i och för sig kommer att inne­

bära ett betydande bortfall av arbetsuppgifter som ger utrymme för att

friställa personal.

Rationaliseringsvinsten genom ADB-systemet kan antingen utnyttjas för

att intensifiera verksamheten på nuvarande områden eller också tas ut i

den formen att personalen och därmed kostnaderna minskas. Det råder

enighet bland remissinstanserna om att man i enlighet med nämndens för­

slag bör utnyttja rationaliseringsvinsten i första hand till att öka organisa­

tionens slagkraft genom att sätta in den personal som frigörs genom data­

reformen på arbetsuppgifter som hittills har varit eftersatta.

Även jag anser att detta bör vara förstahandsmålet. Som landskontors-

utredningen bar förordat i sitt remissyttrande bör man ta till vara tillfället

att behålla personal, som är erfaren och kunnig i beskattning. Det finns

dock som bl. a. statskontoret och flera länsstyrelser har framhållit anled­

ning att gå fram med återhållsamhet när det gäller att öka arbetsuppgifterna

för kvalificerad personal hos de lokala skattemyndigheterna, eftersom det

råder brist på tjänstemän i mellangraderna. De kvalificerade biträdena,

som har varit ryggraden i nuvarande organisation, kommer att behövas för

hittillsvarande och ofrånkomliga nya arbetsuppgifter. Den nuvarande per­

sonalramen bör därför i huvudsak behållas. I fråga om personal för rutin-

uppgifter bör den reducering som kan bli aktuell ske successivt genom na­

turlig avgång.

65

De framtida arbetsuppgifterna

Den framtida verksamheten för lokal skattemyndighet hör som nämnden

har anfört liksom hittills vara inriktad på folkbokföring, taxering, uppbörd

och allmän försäkring och på serviceverksamhet inom ansvarsområdet.

Utökning av verksamheten till andra områden hör alltså inte komma ifråga

t. v.

Inom folkbokföringen kommer lokal skattemyndighet i enlighet med vad

nämnden har anfört att få vissa nya arbetsuppgifter med den för ADB-

systemet grundläggande fastighetsredovisningen. Vad däremot gäller per­

sonredovisningen, bl. a. kyrkobokföringen, är det f. n. inte möjligt att ta

ställning till om lokal skattemyndighet skall ha hand om primärregistre­

ringen av befolkningen. Denna fråga får övervägas av nämnden i anslut­

ning till det utredningsarbete som pågår inom 1958 års utredning kyrka­

stat. Jag begränsar mig därför här till att konstatera att folkbokföringen

inte undergår någon nämnvärd förändring genom införandet av ADB-

systemet.

I fråga om taxeringsarbetet och arbetsfördelningen mellan å ena sidan

lokal taxeringsnämnd och å andra sidan lokal skattemyndighet och läns­

styrelsen finns det som nämnden har framhållit påtagliga brister f. n. Åt­

skilliga av taxeringsnämndernas rutingöromål är väl lämpade att utföras av

lokal skattemyndighet. De förslag nämnden lägger fram om sådan med­

verkan från lokal skattemyndighets sida redan vid 1968 års taxering har

föranlett invändningar i en del remissvar. Sålunda har man bl. a. från några

länsstyrelsers sida varnat för att i hög grad satsa på dylik medverkan un­

der den tid på året som av andra skäl är arbetstyngd för lokal skattemyn­

dighet. Lokal skattemyndighets medverkan har därför ansetts böra begrän­

sas till rent förberedelsearbete åt taxeringsnämnderna.

Enligt mtin mening bör liksom hittills Kungl. Maj :t och länsstyrelserna

föreskriva i vilken omfattning lokal skattemyndighet skall biträda de lo­

kala taxeringsnämnderna i arbetet. I stort sett kan jag biträda nämndens

förslag att de lokala skattemyndigheterna skall få ökade uppgifter i fråga

om taxeringen i första instans. Förslagen bör emellertid genomföras suc­

cessivt i den takt som personalresurserna medger.

Jag tillstyrker vidare förslaget att lokal skattemyndighet skall biträda

länsstyrelsens taxeringssektion vid erforderlig eftergranskning av taxe­

ringarna. Detta arbete lämpar sig väl för det lokala organ som dels normalt

förvarar deklarationshandlingarna, dels kan lämna bistånd under en för

länsstyrelsen arbetstyngd period och dels nyligen har tillagts befogenhet att

rätta vissa taxeringsfel. Vidare förordar jag att den lokala skattemyndig­

heten i Stockholm, där f. n. tillämpas ett förfarande som i vissa hänseenden

avviker från det som tillämpas i landet i övrigt, fr. o. m. 1967 skall svara för

överståthållarämbetets nuvarande uppgifter beträffande den gemensamma

taxeringsnämnden och förvaringen av deklarationer.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 66

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1066

66

Uppbörd och allmän försäkring har bl. a. det gemensamt att arbetsgivar-

kontrollen åvilar lokal skattemyndighet i första hand. På båda områdena

behöver denna kontroll intensifieras. Nämnden och remissinstanserna anser

det angeläget att förstärka organisationen så alt arbetsuppgifterna ifråga

blir tillfredsställande utförda och ger resultat. Jag delar denna uppfattning.

Kronofogdemyndigheterna biträder f. n. de lokala skattemyndigheterna

med arbetsgivarkontroll. Som exekutionsväsendets organisationsnämnd an­

märker beror omfattningen av det biträde som kronofogdemyndighet kan

lämna på hur arbetstyngd myndigheten är av sina huvuduppgifter. På

längre sikt hör därför enligt min mening de lokala skattemyndigheterna

få resurser att ombesörja kontrollen med egen personal. I dagens personal­

situation torde det visserligen inte vara möjligt att lita enbart till de lokala

skattemyndigheterna, men jag anser att det är lämpligt att berörda kontroll­

funktioner successivt flyttas över till dessa myndigheter. Slutmålet bör vara

att kronofogdemyndigheten biträder med exekutiva åtgärder men avlastas

själva kontrollarbetet.

Till uppbördsverksamheten hör bl. a. att granska och fördela de skatte­

inbetalningar som sker över postgirokonto 300. För städernas del har arbetet

skötts av uppbördsverken. Nämnden föreslår att dessa uppgifter i samband

med datareformen skall flyttas över till länsstyrelserna utom i fråga om

Stockholm, där de skall ligga kvar hos uppbördsverket. Jag biträder för­

slaget att uppgifterna skall övertas av länsstyrelserna. Enligt min mening

bör samma ordning gälla även i Stockholm. I likhet med statskontoret anser

jag därför att ifrågavarande arbetsuppgift bör i ADB-systemet utföras inom

ö\ erståthallarämbetets datakontor eller under dess medverkan.

På försäkringsområdet föreslår nämnden beträffande Stockholm den änd­

ringen att lokal skattemyndighet skall överta överståthållarämbetets arbete

med att fastställa pensionsgrundande inkomst och granska arbetsgivar-

uppgifter. Härigenom skulle förfarandet bli enhetligt i hela landet. Försla­

get har tillstyrkts av bl. a. statskontoret och riksförsäkringsverket. Även

jag förordar förslaget som bör genomföras vid 1967 års ingång. Frågan om

den medverkan i ATP-arbetet som taxeringsnämnderna i Stockholm läm­

nar bör fortgå som förut har föranlett olika uttalanden vid remissbehand­

lingen. Medan överståthållarämbetet tillstyrker sådan ordning förordar stats­

kontoret att AlP-arbetet i Stockholm liksom i övriga delar av landet skall

skötas av lokal skattemyndighet. Enligt min mening bör omfördelningen

av ATP-arbetet mellan överståthållarämbetet och lokal skattemyndighet

genomföras innan man tar ställning till om sistnämnda myndighet också

skall ombesörja den förberedande handläggning som taxeringsnämnderna

i Stockholm fullgör. Frågan bör därför prövas slutligt först efter genom­

förandet av datareformen.

Enligt nämndens förslag som remissinstanserna har tillstyrkt skall stats­

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1666

(»7

kontoret vidta organisationsundersökningar för att klarlägga bl. a. for­

merna för samverkan mellan lokal taxeringsnämnd och lokal skattemyn­

dighet samt hur arbetet i övrigt bör bedrivas hos sistnämnda myndighet.

Detta är enligt min mening en angelägen uppgift. Undersökningarna bör

kunna medföra kostnadsbesparingar för statsverket. För personalen torde

ändamålsenliga kontorsrutiner, väl avvägda arbetsuppgifter och lämplig

arbetsfördelning öka både effektiviteten och trivseln i arbetet.

Vid dessa undersökningar bör också övervägas vilken form av service från

lokal skattemyndighets sida som allmänheten och myndigheterna är mest

betjänta av. Vidare bör utredas hur arbetet skall bedrivas internt på av­

delningar eller arbetsdetaljer inom de större lokala skattemyndigheterna för

att organisationen skall fungera så effektivt som möjligt och god kontakt

kunna uppehållas med fögderiet och dess invånare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Distriktsindelningen

Gällande indelning i verksamhetsområden för lokal skattemyndighet är

föråldrad. Den är inte anpassad till den nya kommunblocksbildningen. I

vissa orter finns ¹. n. både uppbördsverk och ett eller flera häradsskrivar-

kontor, som bör kunna slås ihop. Åtskilliga av de nuvarande distrikten

är för små för att utgöra rationella arbetsenheter. En nyindelning är av

tekniska skäl önskvärd innan ADB-systeinet träder i kraft. Jag anser därför

att tiden nu är mogen att ändra distriktsindelningen. Den bör lämpligen

genomföras i samband med att uppbördsverken förstatligas och de lokala

skattemyndigheterna omorganiseras den 1 januari 1967. I samband härmed

bör som enhetlig beteckning för lokal skattemyndighets verksamhetsområde

införas »fögderi».

Huvudprinciperna för ny fögderiindelning bör enligt nämnden vara att

verksamhetsområdena för de lokala skattemyndigheterna görs så stora att

de ger underlag för en rationell kontorsorganisation. Samtidigt måste myn­

digheterna kunna tillgodose rimliga krav på service gentemot andra myn­

digheter och allmänheten. Verksamhetsområdena bör bildas på grundval

av de fastställda planerna för ny kommunindelning och ha en befolkning på

i regel minst 45 000 invånare. I särskilda fall måste dock mindre distrikt

godtas. Endast i undantagsfall bör befolkningstalet understiga ca 25 000. Det

indelningsförslag som nämnden lägger fram med tillämpning av dessa rikt­

linjer innebär att antalet distrikt minskas från 185 till 123 bl. a. genom sam­

manslagning av distrikt med kontor på samma orter och indragning av ett

tjugotal stationeringsorter. Indelningsförslaget har upprättats efter ingå­

ende överläggningar med länsstyrelserna.

I likhet med nämnden anser jag det givet att fögderiindelningen liksom

de nyligen beslutade nyindelningarna i polis-, åklagar- och kronofogde-

5* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 66

68

distrikt skall bygga på den nya indelning som fastlagts genom kungörel­

sen den 21 maj 1964 (nr 162) om fastställda planer för länens indelning

i kommuner. Avsteg från denna kommunindelning bör dock ske i de fall

då kommun enligt den nya indelningen f. n. tillhör skilda län. Med dessa

grunder för fögderiindelningen kan fögderierna anpassas till bl. a. indel­

ningen i kronofogdedistrikt. Sistnämnda indelning bör beaktas såtillvida

att fögderi om möjligt inte kommer att ingå i mer än ett kronofogdedistrikt.

Om dessa utgångspunkter råder enighet bland remissinstanserna.

Också i fråga om fögderiernas storlek har remissinstanserna i allmänhet

godtagit nämndens förslag även om önskemål på en del håll har förts fram

om såväl större som mindre fögderier. Bland dem som har förordat mindre

fögderier hyser man i många fall farhågor för att den indragning av sta-

tioneringsorter som nämndens förslag leder till kommer att medföra för­

sämrad service och kontakt med allmänheten. Jag vill med anledning härav

erinra om att länsstyrelserna redan f. n. har möjlighet att föreskriva att

lokal skattemyndighet skall ha mottagning för allmänheten även på annan

ort än den där myndigheten är stationerad. Tid och plats härför bestämmer

länsstyrelsen. Denna möjlighet skall givetvis finnas också i fortsättningen.

Härigenom kan servicebehovet enligt min mening tillgodoses i betydande

grad även i vidsträckta fögderier.

Det väsentligaste skälet för nämndens förslag att reducera antalet verk­

samhetsområden för lokal skattemyndighet har varit strävan att skapa un­

derlag för arbetsenheter som skall vara rationella med hänsyn till arbets­

fördelning och personalsammansättning. Förslaget har emellertid utarbe­

tats även med beaktande av servicebehovet.

Vid en fögderiindelning efter de linjer som nämnden har dragit upp kan

inte undvikas att stor spännvidd kommer att finnas kvar mellan de befolk­

ningsmässigt största och minsta distrikten. Av de nya fögderierna enligt

nämndens förslag har ca 25 närmare 100 000 invånare eller däröver. Från

vissa synpunkter kunde det kanske vara önskvärt att dela dessa i mindre

distrikt, men kontoren i de uppdelade distrikten måste ändå förläggas till

samma ort. Härigenom försvinner ett av de starkaste motiven för mindre

distrikt, nämligen tillgodoseendet av servicebehovet genom spridning av sta-

tioneringsorterna. Erfarenheterna visar också att de stora enheter som finns

redan i dag, nämligen uppbördsverken i storstäderna, fungerar tillfredsstäl­

lande. Det torde från allmänhetens synpunkt vara fördelaktigt att ha ett enda

kontor i orten att vända sig till så att tvekan inte uppstår om tillhörigheten

till det ena eller det andra fögderiet. Om arbetet kräver det kan uppdelning

göras internt på avdelningar som var och en sköter sitt geografiska område.

Inom den stora enheten kan vissa slag av arbetsuppgifter också behandlas

av specialavdelning.

Enligt min uppfattning, som överensstämmer med huvuddelen av remiss-

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 är 1966

69

instansernas, innebär förslagets allmänna grunder en lämplig avvägning mel­

lan de skilda synpunkter som gör sig gällande i detta sammanhang. Jag

föreslår därför att de föreslagna riktlinjerna läggs till grund för ny fögderi­

indelning. Det ankommer på Kungl. Maj :t att enligt dessa riktlinjer fast­

ställa den nya indelningen. Vid mina överväganden i det följande av perso­

nal- och medelsbehoven för den nya organisationen räknar jag med att an­

talet fögderier kommer att bli ¹²⁰.

Personalbehov och anslagsberäkningar

Nämndens beräkningar av personalbehovet i den nya fögderiorganisatio­

nen tar sikte på förhållandena fr. o. m. år 1968, då ADB-systemet i allt vä­

sentligt förutsätts ha genomförts. Förslaget grundar sig på den nya fögderi­

indelningen som föreslagits gälla fr. o. m. den 1 januari 1967 och som be­

räknas medföra vissa personalbesparingar. Totalt skall enligt nämndens för­

slag den nya fögderiorganisationen omfatta ca 3 300 tjänster, varav 123

chefstjänster samt 383 i assistentgrader och återstående ca 2 800 i biträdes-

karriär. I antalet biträden har nämnden räknat in ca 150 årsarbetskrafter

utan fasta tjänster.

Vid remissbehandlingen av förslaget har man i allmänhet lämnat frågan

om fördelningen av personalen på chefstjänstemän, assistenter och kvali­

ficerade biträden resp. övrig personal utan erinran. Däremot har man som

jag förut antytt från många håll i'iktat invändningar mot den personal­

minskning som nämnden har ansett kan ske och hävdat att det personal­

behov som kommer att föreligga blir högre än nämnden räknat med. Bl. a.

har man pekat på att åtskilliga distrikt när organisationen genomförs

kommer att ha högre invånarantal än det som nämnden har lagt till grund

för sina överväganden.

Även om de beräkningar som nämnden har gjort är approximativa, utgör

de enligt min mening en tillfredsställande grundval för erforderliga perso­

nalplaner och anslagsberäkningar. Vid min granskning av förslagen har

jag dock funnit vissa smärre justeringar påkallade med hänsyn till befolk­

ningsutvecklingen i olika fögderier. Särskild uppmärksamhet kräver frå­

gan om personalbehovet i de största distrikten. Att döma av hittillsvarande

erfarenhet har vissa svårigheter förelegat att bemästra de särskilda pro­

blemen i storstäderna, där bl. a. koncentrationen av arbetsgivare och rörelse-

idkare är hög i förhållande till invånarantalet och personalomsättningen är

stor. Med hänsyn till angivna förhållanden har jag funnit det befogat att

öka den av nämnden föreslagna personalen med ett trettiotal fasta tjänster.

Sammanlagt upptar mitt förslag till personalplan 3 183 fasta tjänster, var­

till kommer tillfällig personal, ca 150 årsarbetskrafter. Statskontoret bör få

i uppdrag att vid blivande organisationsundersökningar se över personal­

behovet ytterligare.

70

I fråga om tjänstebenämningarna för personalen i den nya fögderiorga­

nisationen bör man sträva efter ett enhetligt system. Eftersom prefixet

»krono» har tagits i anspråk för tjänsterna inom exekutionsväsendet bör

den nuvarande benämningen kronokamrerare som används inom de kom­

munala uppbördsverken inte komma i fråga. Som landskontorsutredningen

har anfört bör vidare prefixet »skatte» reserveras för tjänster inom en fram­

tida ny taxeringsorganisation. För min del förordar jag att tjänstebenäm-

ningen häradsskrivare, som har vunnit hävd inom den hittillsvarande stat­

liga organisationen för lokal skattemyndighet, behålls i de mindre och me­

delstora fögderierna som tjänstetitel för myndighetens chef. För övriga

tjänster inom den nya organisationen förordar jag att prefixet »fögderi»

utnyttjas. Härigenom kan man direkt genom tjänstebenämningen utläsa

anknytningen till fögderiorganisationen. Chef för större fögderi bör med

tillämpning av denna princip ha tjänstetiteln fögderidirektör.

På grundval av ett inom inrikesdepartementet upprättat organisations-

förslag har statens avtalsverk fört förhandlingar med statstjänstemännens

huvudorganisationer om anställnings- och arbetsvillkor m. m. både för per­

sonalen vid häradsskrivarkontoren och för den personal som i samband

med huvudmannaskapsreformen går över från de kommunala uppbörds­

verken till de motsvarande nya statliga lokala skattemyndigheterna. För­

handlingsresultatet, som framgår av ett den 13 mars 1966, under förbehåll

om Kungl. Maj :ts godkännande, slutet avtal mellan statens avtalsverk och

vederbörande personalorganisationer, innebär bl. a. följande lönegradsplace-

ringar för den i organisationsförslaget upptagna fasta personalen i fög­

derierna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

Chef för lokal skattemyndighet (120 tjänster):

¹ fögderidirektör

² fögderidirektörer

²⁰ fögderidirektörer

17 häradsskrivare

71 häradsskrivare

9 häradsskrivare

Assistentpersonal m. fl. (376 tjänster) :

2 avdelningsdirektörer

3 avdelningsdirektörer

⁶ fögderisekreterare ...........................................

27 fögderisekreterare ...........................................

27 fögderisekreterare ...........................................

29 fögderiassistenter ...........................................

59 fögderiassistenter ...........................................

B 4

B 3

B 1

A 27

A 25

A 23

B 2

B 1

A 27

A 25

A 23

A 21

A 19

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

71

119 fögderiassistenter

104 landskanslister

A 17

A 9/15

Biträdespersonal (2 626 tjänster):

35 förste kontorsskrivare

203 kontorsskrivare

483 kansliskrivare

610 kontorister

611 kanslibiträden

684 kontorsbiträden

högst A 5

A 15

A 13

A 11

A 9

A 7

Expeditionsvaktspersonal m. fl. (61 tjänster):

54 förste expeditionsvakter

4 expeditionsvakter

¹ materialförvaltare

² expeditionsförmän

A 13

A 11

A 9

A 7

Avtalet innefattar även vissa övergångsanordningar som har till syfte att

utgöra skydd mot löneminskning för dem som går över från tjänst vid

uppbördsverk till tjänst i fögderiorganisationen, samt reglerar bl. a. frågor

om ersättning för flyttningskostnader och rätt att behålla vikariatslön under

vissa förutsättningar.

Riksdagens lönedelegation har godkänt avtalet, dock under förbehåll att

riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar som legat till grund

för avtalet.

Av de nyss angivna tjänsterna bör chefstjänsterna och övriga tjänster på

löneplan B, tjänsterna som fögderisekreterare i A 23, fögderiassistent, förste

kontorsskrivare, kontorsskrivare och kansliskrivare inrättas som ordinarie,

medan återstående tjänster inrättas som extra ordinarie. Antalet ordinarie

tjänster blir med angiven fördelning ¹ 080.

I den mån ordinarie tjänsteman vid uppbördsverk går över till den mot­

svarande statliga organisationen men därvid inte kan beredas ordinarie

tjänst, bör han anställas som extra ordinarie tjänsteman. Kan han i den

kommunala anställningen åberopa ordinarie anställning under minst 15

år eller, om han fyllt 40 år, under minst 10 år bör han dock erhålla person­

lig statlig ordinarie tjänst i lönegrad motsvarande den kommunala tjänsten.

Jag föreslår att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens bemyndigande att vid

behov inrätta sådana ordinarie och extra ordinarie tjänster.

Kungl. Maj :t bör äga föra sådana statliga ordinarie tjänster på över­

gångsstat, vilkas innehavare inte får annan likvärdig eller högre ordinarie

tjänst i samband med reformen.

Jag förordar vidare att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

72

att i likhet med vad som skett vid tidigare förstatliganden och omorganisa­

tioner vidta de övriga övergångsanordningar som kan visa sig bli nöd­

vändiga.

Vid en omorganisation av den omfattning det här gäller är det av prak­

tiska skäl nödvändigt att samtliga de i den nya personalplanen upptagna

tjänsterna kungörs till ansökan lediga.

För att erhålla kronokamrerar- eller häradsskrivartjänst gäller f. n.

vissa kompetenskrav. Oavsett om man i fortsättningen vill bibehålla sär­

skilda behörighetsvillkor eller inte bör man av den som skall erhålla chefs­

tjänst i den nya organisationen fordra — förutom arbetsledarförmåga —•

kunnighet i och erfarenhet av det specialbetonade ämnesområde det här

gäller. Samma bör också gälla för avdelningsdirektörer och fögderisekre­

terare. Särskild utbildning för dessa uppgifter ges bl. a. i de kurser som

länsstyrelsernas utbildningsnämnd anordnar för landskontorens lands-

kanslister och som även tar sikte på häradsskrivartjänst. Det synes därför

naturligt att rekryteringen också i fortsättningen sker bland tjänstemän

med denna utbildning. För fögderiassistenttjänsterna, vilka naturligt slu­

ter an till och kompletterar landskanslistkarriären på landskontor, bör gälla

samma behörighetsvillkor som för denna karriär.

Vid upphördsverken finns åtskilliga tjänstemän i mellangrad som inte

uppfyller dessa behörighetsvillkor. Som nämnden uttalat bör dispens kunna

komma ifråga för dessa. Sådana frågor får övervägas av Kungl. Maj:t.

Vad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår har länsstyrelser­

na i sina anslagsframställningar beräknat detta för den nuvarande statliga

organisationen för tiden den 1 juli—den 31 december 1966. Avlöningskost-

naderna för häradsskrivarorganisationen har därvid angetts till i runt tal

18,2 milj. kr. Denna beräkning anser jag mig kunna godta. På grundval

av den träffade förhandlingsöverenskommelsen och tillgängliga uppgifter

om personalsammansättningen vid uppbördsverken och häradsskrivarkon-

toren uppskattar jag i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens be­

räkningar medelsbehovet till avlöningar i den nya fögderiorganisationen

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1967 till 31,7 milj. kr. för personal

enligt personalplanen och till ⁶ milj. kr. för personal i övrigt, dvs. den

personal som måste bibehållas tills datareformen genomförs. Totalt beräk­

nar jag sålunda avlöningskostnaderna för nästa budgetår till 55,9 milj. kr.

Kostnaderna för den personal som skall handha de uppgifter ifråga om

administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen som har lagts på

de lokala skattemyndigheterna kan enligt oförändrade grunder beräknas

till 11 640 000 kr. Dessa kostnader skall bestridas av allmänna pensions­

fonden. I avlöningsstaten bör därför tas upp en inkomstpost som svarar

häremot. Jag förordar därför att ett förslagsanslag av 44 260 000 kr. för

nästa budgetår anvisas till avlöningskostnader för fögderiorganisationen.

Som redan har sagts skall arbetet med administrationen av den all­

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1966

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1966

B. godkänna de av mig angivna riktlinjerna för lokal

skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation;

C. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter och

vidta de åtgärder i övrigt som fordras för genomförande

av de framlagda förslagen samt meddela nödvändiga över­

gångsbestämmelser;

D. bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteck­

ning för fögderiorganisationen i överensstämmelse med de

förslag jag har redovisat;

E. godkänna följande avlöningsstat för fögderiorganisa­

tionen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för­

slagsvis ...................................................................... 17 ²⁰⁰

000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ...................................................................... 38 700 000

Summa kr. 55 900 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från allmänna pensionsfonden ........... 11 640 000

Nettoutgift kr. 44 260 000

F. till Fögderiorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 44 260 000 kr.;

G. till Fögderiorganisationen: Omkostnader för budget­

året 1966/67 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslags­

anslag av 4 700 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas propositionen av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Reimer