5

skall lämna avgörande finansiella bidrag för institutets tillkomst och drift.

Utredningen har övervägt om bidrag bör få mottagas eller sökas för in­

stitutets verksamhet från andra stater, från internationella organ eller

från enskilda. Under förutsättning att institutets ställning som en helt in­

ternationell' och strängt vetenskaplig institution ej äventyras vill utredning­

en inte utesluta, att institutet får möjlighet att mottaga sådana bidrag. Dessa

bör kunna lämnas såväl till institutet utan projektbindning som till ett sär­

skilt projekt eller till en enskild forskare. Under de nämnda förutsättning­

arna bör institutet också kunna söka bidrag för sin verksamhet på andra

håll än hos svenska statliga myndigheter. Utredningen anser dock lämpligt

att detta sker endast i begränsad omfattning och huvudsakligen för enskilda

projekt.

Som redan framhållits fäster utredningen stor vikt vid att institutets obe­

roende och självständiga ställning framgår klart även för en internationell

publik. Vidare har utredningen påpekat att forskningen vid institutet mås­

te kunna planeras för relativt långa tidsperioder. Utredningen önskar därför

att en finansieringsordning skapas för institutet som garanterar dess själv­

ständiga verksamhet under en längre tidsperiod på omkring fem år. For­

men för en sådan utfästelse om finansiellt stöd har utredningen inte fun­

nit anledning att närmare gå in på.

Vid behandlingen av institutets rättsliga ställning har utredningen tagit

upp dess förhållande till andra organ. Den beaktar i fråga om relationerna

till svenska statliga myndigheter kravet att forskningens internationella

och strängt objektiva karaktär ej bör kunna ifrågasättas. Utredningen

lämnar särskilda rekommendationer om institutets förhållande till inter­

nationella organisationer och forskningsinstitutioner i andra länder. Nära

kontakter och samarbete bör även eftersträvas med dessa organ, däribland

med dem som är verksamma i grannländerna.

Utredningen har tämligen utförligt behandlat institutets orga­

nisation. I ledningen för institutet bör finnas en styrelse med åtta le­

damöter, som skall ha ansvaret för viktigare beslut rörande planeringen

av institutets arbete och dess administrativa skötsel, ett vetenskapligt råd

med högst 30 ledamöter, som skall vara rådgivande såväl vid planeringen

av projekten som vid värderingen av dessa, samt en institutsdirektör, vars

uppgifter skall omfatta organisering och uppbyggnad av institutet samt all­

män planering och ledning av studieverksamheten.

För institutets ledning och dess forskarstab föreslår utredningen en in­

ternationell rekrytering. Kungl. Maj :t bör förordna styrelsens ledamöter.

Av det vetenskapliga rådet bör första gången två tredjedelar utses av Kungl.

Maj:t. Rådet bör självt tillsätta övriga ledamöter liksom ny ledamot när

någon avgår. Institutsdirektören bör tillsättas av styrelsen.

Den nämnda principen om flexibilitet och om frihet för institutets led­

Kiingl. Maj.ts proposition nr 7ti är 1966

6

ning och personal att besluta om verksamhetens inriktning har varit be­

stämmande för utredningens förslag om beslutsordningen vid forsknings­

projekt och planeringen av studiearbetet.

I fråga om institutets storlek och finansiering framlägger ut­

redningen förslag, som innebär en gradvis uppbyggnad av institutet under

en första femårsperiod med en forskarstab i fullt utbyggt skick på 15—25

personer som bör vara övervägande erkänt kvalificerade forskare. Ett visst

antal yngre forskare med kvalifikationer motsvarande svensk doktorand­

nivå bör ingå i denna beräkning. Utredningen ånger som ett önskemål att

även personer med erfarenheter av praktiskt internationellt politiskt ar­

bete anlitas i institutets forskarkader.

Utredningen föreslår för budgetåret 1966/67 förutom institutsdirektören

följande fast anställd personal vid institutet, nämligen en direktörsassis-

tent, en bibliotekarie och fyra tjänstemän i kontorskarriären. Härutöver

bör enligt utredningens förslag finnas tre professorer, tre yngre forskare,

två gästforskare och en assistent.

Utredningen föreslår vidare en successiv utökning av personalen under

budgetåren 1967/71. Vid slutet av detta inledningsskede bör institutet en­

ligt utredningen ha fått en organisation som kräver ett årligt anslag av

omkring 2,4 milj. kr.

För budgetåret 1966/67 beräknar utredningen kostnaderna för institutet

till 495 000 kr. för avlöningar, 270 000 kr. för löpande omkostnader och

140 000 kr. för utrustning och lokaler eller sammanlagt 905 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1966

Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utred­

ningens förslag om inrättande av ett internationellt freds- och konflikt­

forskningsinstitut. Dock har universitetskanslersämbetet rest vissa invänd­

ningar mot utredningens förslag i fråga om institutets allmänna upp­

läggning. Ämbetet, som finner det önskvärt att freds- och konflikt­

forskningen främjas, har ansett att institutets verksamhet bör inriktas

på allmänt befrämjande och samordnande uppgifter. Institutet bör således

enligt ämbetets mening inte primärt ägna sig åt egen forskning utan huvud­

sakligen verka som ett sammanhållande och stimulerande organ för den

på skilda håll förekommande forskningen på området. Ämbetet anser att

en verksamhet av detta slag under ett inledningsskede bör få försökskarak-

tär och prövas på nytt sedan tillräckliga erfarenheter vunnits.

Några remissinstanser ställer sig tveksamma till den inriktning av

institutets forskningsverksamhet på nedrustnings- och

rustningsregleringsfrågor som förordats av utredningen. Internationella

7

Kvinnoförbundet för Fred och Frihet anser att avsikten med det planerade

institutet bör vara att få till stånd en internationell vetenskaplig miljö för

forskning på hela fältet av freds- och konfliktfrågor. Denna vetenskapliga

miljö kan, enligt förbundets mening, bli mera fruktbar om forskarna vid

val av problemområden känner sig obundna av de i betänkandet föreslagna

forskningsprojekten.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen finner att de forskningsuppgif­

ter som nämns i betänkandet förefaller väl snävt valda. Teknisk nedrust-

ningsforskning och strävanden att åstadkomma perfekta kontrollmaskine­

rier anser föreningen vara av ringa betydelse. I stället bör institutets forsk­

ning ägnas orsakerna till misstron i förhållandena mellan stater. Som lämp­

liga problem för studium inom institutet anger föreningen icke-militärt för­

svar, problem kring en värld utan krig och rustningars konfliktskapande

effekt. Föreningen framhåller också att institutet genom sin internationella

karaktär kan gripa sig an med och genomföra uppgifter som ett nationellt

institut inte skulle mäkta och inte ha någon utsikt att vinna internationellt

gehör för.

Universitetskanslersumbetet framhåller att forskning på här avsedda om­

råden — i första hand teknisk och naturvetenskaplig forskning — inte kan

beräknas a priori ge resultat som är gynnsamma för fredssyftet. Det är så­

ledes inte helt uteslutet, att vissa resultat av forskningen kan utnyttjas i

motsatt syfte, t. ex. för att uppnå krigsmål med medel, som enligt vad som

framkommit genom forskningen svårligen låter sig motverkas. Ämbetet an­

ser att genom den förordade inriktningen på nedrustnings- och rustnings-

regleringsfrågor institutets personal kan förväntas få ett större inslag av

naturvetenskapliga forskare än vad som vanligtvis är fallet i andra freds-

forskningsinstitut. Vidare anför ämbetet.

Enligt ämbetets mening är det i och för sig väsentligt att naturvetenskap­

lig forskning inriktas på de frågeställningar, som sammanhänger med ned­

rustning och rustningskontroll. Mycket starka och enligt ämbetets uppfatt­

ning också helt avgörande skäl kan emellertid anföras som stöd för upp­

fattningen att institutets verksamhet i första hand bör inriktas på den i

sammanhanget grundläggande konfliktsproblematiken med uppmärksam­

het fäst särskilt vid reella, ekonomiska och andra intressemotsättningar så­

dana dessa framträder i historiens perspektiv och i nutiden.

Särskilt när det gäller utvecklingen på längre sikt torde sådana bidrag

till fredens sak, enligt ämbetets mening, vara av större betydelse än utar­

betande av avancerade system för rustningskontroll. Som förslag till en

konkret studieuppgift nämnes problemet hur resultat på freds- och kon­

fliktforskningens område skall kunna spridas och på önskat sätt påverka

samhällsorganens och enskilda gruppers eller människors beteenden.

I fråga om institutets rättsliga ställning och organisa­

tion har de remissinstanser som här yttrat sig i stort tillstyrkt utredning­

Kungl. Mnj:ts proposition nr 7(1 är 10(1(1

8

ens förslag. Statskontoret finner inte anledning att erinra mot utredningens

förslag att institutet bör arbeta oberoende av svenska statliga myndigheter

och att det ej bör knytas till den svenska universitetsorganisationen. Stats­

kontoret understryker nödvändigheten av att institutet ges en smidig orga­

nisationsform som medger en betydande grad av ekonomisk och administra­

tiv rörelsefrihet. Statskontoret anser därför att stiftelseformen erbjuder be­

tydande fördelar.

Vissa remissinstanser kommenterar de förslag utredningen framlägger i

fråga om ledningen för institutet. Statskontoret anser att ett vetenskapligt

råd med de uppgifter utredningen förordat är väl ägnat att sprida känne­

dom om institutets forskningsresultat och deras användbarhet i det prak­

tiska politiska handlandet. Statskontoret ansluter sig till utredningens för­

slag om styrelsens uppgifter. Statskontoret föreslår att institutsdirektören

i vart fall under den avsedda försöksperioden tillsätts av Kungl. Maj :t. Uni-

versitetskanslersämbetet framhåller att det av utredningen förordade veten­

skapliga rådet liksom institutets internationella förankring synes vara av

väsentlig betydelse för kanaliseringen av institutets forskningsresultat. Äm­

betet framhåller att från forskningssynpunkt det förordade antalet ledamö­

ter i det vetenskapliga rådet utan nackdelar kan reduceras väsentligt.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen önskar att en representant för

fredsrörelsen bereds plats i det vetenskapliga rådet.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet anser att betänkan­

dets framställning av ansvarsfördelningen i ledningen för institutet är oklar.

Man bör tydligt markera, anser förbundet, att styrelsen och institutsdirek­

tören är beslutande, medan det vetenskapliga rådet och forskarna har råd­

givande uppgifter. Vidare anser man att det vetenskapliga rådets uppgifter

bör preciseras närmare. I fråga om institutets namn anser kvinnoförbundet

det vara olämpligt att bruka benämningen »internationell». Statskontoret

föreslår att institutet benämns internationella institutet för fredsforskning.

Institutets finansiering och kostnaderna för verk­

samheten behandlas av flera remissinstanser. Statskontoret instämmer

i utredningens slutsats att forskningsarbetet bör planeras på lång sikt och

ansluter sig till utredningens förslag om en femårig finansieringsordning.

Man framhåller att institutets arbete under inledningsskedet blir av försöks-

karaktär och att statsmakterna får avgöra i vilka former och under vilka

ekonomiska betingelser verksamheten därefter bör bedrivas. Riksrevisions­

verket anser att medel för institutets löpande verksamhet bör anvisas endast

för ett budgetår i taget. Ämbetsverket anser att på riksstaten bör uppföras

särskilda anslag för avlöningar och omkostnader med uppdelning på sed­

vanligt sätt i fastställda stater. För lönegradsplacerade tjänster vid institu­

tet bör upprättas en personalförteckning i vanlig ordning. Kungl. Maj :t bör

förordna revisorer för institutets räkenskaper.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 dr 1966

9

Departementschefen

Problemen rörande de internationella konflikterna har på senare tid

väckt allt större uppmärksamhet. Rådande politiska och sociala förhållan­

den förändras snabbt och i förening med den naturvetenskapliga och tek­

niska utvecklingen kan sådana processer utgöra anledning till att även lo­

kala konflikter mellan och inom stater utvecklas till en väsentlig fara för

internationell fred och säkerhet. Behovet av att öka vår kunskap om be­

tingelserna för fredliga lösningar av internationella konflikter och för en

stabil fred framstår i detta läge som uppenbart.

Den långvariga fredsperioden Sverige upplevt och vår strävan att föra en

konsekvent neutralitets- och fredspolitik gör det naturligt att vi söker bi­

draga till belysningen av problemen hur internationella konflikter uppstår,

hur de skall kunna undgås och hur de skall kunna biläggas på fredlig väg.

Därmed kan vi öka kunskapen om de internationella konfliktproblemens

bakgrund samt om möjliga vägar att mildra spänningstillstånd, undanröja

oroshärdar och effektivt utnyttja FN som ett värn för freden. Inte minst

behövs forskningsinsatser för att utreda problem som aktualiseras i sam­

band med förhandlingar om nedrustning. Den forskning som bedrivs inom

t. ex. social- och beteendevetenskaperna bör kunna ge väsentliga bidrag i

syfte att öka vår kunskap om de problem som är förknippade med interna­

tionella konflikter.

Insikten om hur betydelsefullt det är att de internationella konfliktpro­

blemen blir belysta har medfört att intresset för freds- och konfliktforsk­

ningen ökat starkt i flera länder. I allmänhet koncentreras dock uppmärk­

samheten på nationella utrikespolitiska problem. Det är därför önskvärt

att vi i Sverige söker skapa förutsättningar för sådan forskning i freds- och

konfliktproblem som har en klart internationell prägel.

Fredsforskningsutredningen har lagt fram förslag om att ett internatio­

nellt institut inrättas med uppgift att bedriva vetenskaplig forskning i kon­

flikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet.

Förslaget har i huvudsak bedömts positivt av remissinstanserna. Universi-

tetskanslersämbetet har förordat, att ett organ skapas med främst allmänt

befrämjande och samordnande uppgifter för den på skilda håll förekom­

mande forskningen på området.

Av överväganden som legat till grund såväl för direktiven till utredningen

som för dess nu framlagda förslag följer, att den forskningsverksamhet som

skall bedrivas i Sverige bör få ett starkt internationellt inslag. Vid rekryte­

ring av forskare och ledning för verksamheten bör därför eftersträvas, att

länder med olika politiska och ekonomiska system blir representerade. Ut­

redningen har efter kontakter med forskningsinstitutioner och enskilda ve­

10

tenskapsmän i andra länder fått belägg för att möjligheter till en sådan re­

krytering finns. Önskemål om ett samarbete mellan vetenskapsmän från

olika länder tillgodoses bäst i en sammanhållen arbetsenhet som är helt

inriktad på forskningsuppgifter inom ämnesområdet. En sådan ger möj­

lighet till koncentrerade forskningsinsatser på områden som bedöms vara

väsentliga och till en mera långsiktig och målinriktad planering av verk­

samheten. Som anförts vid remissbehandlingen kan ett särskilt institut med

internationell karaktär ha större möjligheter än andra forskningsinstitu­

tioner att allsidigt belysa vissa problem och vinna gehör för vunna forsk­

ningsresultat. Eftersom forskningsuppgifternas karaktär således kommer

fullt till sin rätt endast i verksamhet som bedrivs i en särskild arbetsenhet,

förordar jag att ett institut inrättas med i huvudsak den struktur som ut­

redningen föreslagit.

Utredningen har förordat att forskningen vid institutet i första hand in­

riktas på nedrustnings- och rustningsregLeringsfrågorna. Jag biträder

denna syn på inriktningen av institutets arbete. Det bör framhållas att

detta inte innebär att huvudsakligen naturvetenskaplig forskning kommer

att bedrivas vid institutet. Nedrustnings- och rustningsregleringsproblema-

tiken lämpar sig i hög grad för samhälls- och beteendevetenskapligt stu­

dium. Mot bakgrund av farhågor som uttryckts i några remissyttranden

finner jag det angeläget understryka, att institutets uppgift inom detta om­

råde inte är att t. ex. utarbeta avancerade system för rustningskontroll.

Forskningen bör i stället söka belysa problemen kring rustningars bety­

delse för konflikter mellan stater, möjligheter att reducera rustningsvoly-

men eller svårigheter av politisk, psykologisk, ekonomisk eller teknisk ka­

raktär att uppnå överenskommelser om nedrustning m. m. Jag lägger vi­

dare vikt vid att den konfliktproblematik som finns latent i de underut­

vecklade ländernas ekonomiska och sociala förhållanden belyses genom in­

stitutets forskning.

Som utredningen föreslagit bör forskningen få möjligheter att utvidgas

till andra frågor och problem inom freds- och konfliktstudiet. De projekt­

förslag som utredningen lagt fram för övervägande av institutet i inled­

ningsskedet tillgodoser detta önskemål. Utvidgningen av verksamheten bör

i betraktande av de resurser institutet kommer att förfoga över ske succes­

sivt, varvid självfallet ledning bör hämtas i institutets erfarenheter av verk­

samheten i inledningsskedet.

I fråga om institutets ställning och organisation har utredningen fram­

hävt betydelsen av att sådana villkor skapas, att forskningens internatio­

nella och strängt objektiva karaktär ej skall kunna ifrågasättas. Som re­

dan framgått tillstyrker jag en internationell rekrytering av forskare och

ledning för institutet. Någon påverkan från svenska statliga myndigheter

på innehållet i institutets forskning bör enligt min mening ej förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1966

11

Helt allmänt bör framhållas det önskvärda i att institutet eftersträvar nära

kontakter med internationella organisationer och forskningsinstitutioner i

andra länder. Särskilt vill jag betona att samråd och samarbete bör etable­

ras med de institutioner i de övriga nordiska länderna som ägnar sig åt

forskning i freds- och konfliktproblem. Jag förutsätter också att en prak­

tisk samverkan kommer till stånd med svenska institutioner på närliggan­

de områden, t. ex. i fråga om utnyttjandet av biblioteksresurser.

Såsom utredningen föreslagit tillgodoses de syften som utgör grund för

institutets tillkomst bäst om institutet ges en självständig karaktär i form

av en stiftelse, till vars verksamhet staten tillskjuter rörelsekapital. En

sådan ställning torde medföra att den speciella miljö som man vill skapa för

forskningen inom området blir tillgodosedd. Som framhållits redan i direk­

tiven för utredningen är det av stor vikt att forskningens internationella,

strängt objektiva inriktning inte kan ifrågasättas. Institutet torde under

en sådan verksamhetsform vara oförhindrat att söka och mottaga bidrag

till institutets arbete från andra än staten samt att förmedla och förvalta

bidrag till enskilda forskare som är knutna till institutets verksamhet.

Utredningen har ansett att vittgående befogenheter måste ges institutets

ledning och personal att besluta om verksamhetens inriktning. Jag instäm­

mer i utredningens uppfattning att en betydande flexibilitet måste prägla

institutets uppgifter, organisation och personaluppsättning. Det blir en

uppgift för institutets ledning att mot bakgrunden av de beslut som fattas

om studieprojekt och de rekryteringsförhållanden som kan föreligga be­

stämma hur forskarstaben vid institutet skall vara sammansatt. Inom en

given budgetram och allmänna riktlinjer som dras upp bör vidare möjlighet

finnas till omdisponeringar för att nå största aktualitet och effektivitet i

forskningsuppgifterna.

Utredningen har föreslagit att ledningen för institutet skall utgöras av en

styrelse, ett vetenskapligt råd och en institutsdirektör. Jag ansluter mig

till dessa förslag men förordar, att antalet ledamöter i det vetenskapliga

rådet begränsas till omkring 20. Det bör utses på det sätt som utredningen

föreslagit. Vidare är det lämpligt att Kungl. Maj :t utser institutsdirektör

och förordnar revisorer för räkenskapsgranskning.

Institutets fast anställda personal bör redovisas i en av Kungl. Maj:t

fastställd personalförteckning. Mot utredningens förslag till fast personal­

organisation för budgetåret 1966/67 har jag i huvudsak ingen erinran.

Tjänsten som institutsdirektör bör enligt min mening placeras i lönegrad

B 5. Avtal om anställnings- och arbetsvillkor för den fasta personalen i öv­

rigt har under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande träffats mellan sta­

tens avtalsverk och berörda personalorganisationer. Kungl. Maj :t har denna

dag överlämnat avtalet till riksdagens lönedelegation för godkännande. Löne-

delegationens beslut torde senare få överlämnas till vederbörande riksdags­

utskott. Statens avtalsverk bör få befogenhet att i framtiden utöva förhand-

12

lingsrätten för institutet i fråga om tjänster inom den fasta personalorgani­

sationen. Riksdagen torde därför böra föreskriva, att Kungl. Maj :t eller

myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer skall medverka vid reglering av

anställningsvillkoren för här avsedda tjänster.

Utredningens förslag om antalet forskare för nästa budgetår föranleder

ingen erinran från min sida. I likhet med utredningen finner jag det ange­

läget med en flexibel lönesättning för denna personal. Jag anser därför att

en individuell lönesättning bör få tillämpas. Med hänsyn till institutets

självständiga ställning synes det dock ej lämpligt att lönefrågorna under­

ställs kontraktsdelegationen, som enligt riksdagens beslut är inrättad för

att pröva sådana frågor. Enligt min mening bör dessa frågor kunna av­

göras av institutets styrelse. En förutsättning härför är dock att styrelsen

tillförsäkras löneteknisk expertis.

Jag förordar att ett statligt bidrag av 900 000 kr. ställs till institutets för­

fogande för budgetåret 1966/67 att fördelas enligt en stat som Kungl. Maj :t

fastställer. Vid avvägningen av bidragets storlek har jag utgått från utred­

ningens beräkningar och kostnaden för den fasta personalen enligt förelig­

gande avtal. Beträffande denna personal har jag beräknat lön för helt år i

motsats till utredningen som, utom vad gäller tjänsterna såsom instituts­

direktör och direktörsassistent, räknat kostnader endast för två tredjedels

år.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen att

a) godkänna av mig förordade grunder för bidrag till ett

internationellt institut för freds- och konfliktforskning,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att fatta de beslut och vid­

taga de åtgärder som fordras för att genomföra vad jag fö­

reslagit rörande institutet,

c) föreskriva att Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.

Maj :t bestämmer skall medverka vid reglering av anställ­

ningsvillkoren för tjänster som förs upp på institutets per­

sonalförteckning,

d) till Bidrag till internationella institutet för freds- och

konflikt forskning för budgetåret 1966/67 under tredje hu­

vudtiteln anvisa ett anslag av 900 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­

ta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göte Magnusson

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 7966

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 6602 72