Prop. 1967:10

('med förslag till förord\xad ning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbe\xad ten',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

1

Nr 10

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förord­

ning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbe­ ten; given Stockholms slott den 3 januari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

GUSTAF ADOLF

G. E.

S

träng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den som under tiden den 1 mars 1967—den 30 september 1968 sätter i gång vissa byggnadsarbeten skall betala en inves­ teringsavgift motsvarande 25 % av byggnadskostnaden.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 10

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

Förslag

till

Förordning

om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Härigenom förordnas som följer.

1

§•

För byggnadsarbete, som igångsättes under tiden den 1 mars 1967— den

30 september 1968, skall investeringsavgift erläggas till staten, om arbetet

avser

bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller

sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbe­

byggelse;

hus som helt eller till huvudsaklig del inrymmer butiks-, kontors- eller

banklokaler;

kommunal förvaltningsbyggnad;

byggnad som helt eller till huvudsaklig del inrymmer kyrkliga eller and­

ra samlingslokaler eller nöjeslokaler;

sporthall eller annan idrottsanläggning;

bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet in­

går i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus eller när

huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.

Investeringsavgift erlägges icke för arbete, som avser installation av elek­

triska ledningar eller andra elektriska anordningar, eller för måleriarbete

eller arbete, som avser mindre komplettering (s. k. lapparbete) av befint­

lig värme-, vatten-, avlopps- eller ventilationsanläggning, när arbetet icke

har samband med annat byggnadsarbete. Avgift erlägges ej heller för repa­

rations- eller underhållsarbete, om sammanlagt högst tre personer syssel-

sättes för arbetet.

2

§•

Investeringsavgiften erlägges av den för vars räkning arbetet utföres

(byggherren).

Om för visst byggnadsarbete finnes flera byggherrar, svarar de solida­

riskt för investeringsavgiften. Har byggnad eller annan anläggning som

avses med avgiftsbelagt. arbete bytt ägare innan arbetet slutförts, är även

den nye ägaren att anse som byggherre.

Staten erlägger icke investeringsavgift.

3 §.

Investeringsavgiften utgår med 25 procent av byggnadskostnaden för ar­

bete enligt 1 § första stycket. Avgiften avrundas nedåt till helt hundratal

kronor och erlägges till länsstyrelsen.

Preliminär avgift utgår med 25 procent av den beräknade byggnadskost­

naden. Slutlig avgift fastställes sedan arbetet slutförts.

3

4 §•

Den som avser att igångsätta avgiftsbelagt byggnadsarbete skall innan arbetet igångsattes lämna skriftlig deklaration med uppgift om den beräk­ nade byggnadskostnaden till länsstyrelsen i det län där byggnadsplatsen är belägen. Länsstyrelsen fastställer preliminär avgift och förelägger bygg­ herren att inbetala denna omgående eller, om arbetet icke igångsatts, senast när det igångsättes.

Om byggherren begär det, meddelar länsstyrelsen särskilt beslut huru­ vida visst byggnadsarbete är avgiftsbelagt eller icke.

5 §•

Sedan avgiftsbelagt byggnadsarbete slutförts, skall byggherren omgående lämna länsstyrelsen deklaration med uppgift om den verkliga byggnads­ kostnaden. Länsstyrelsen fastställer den slutliga avgiften. Om den slutliga avgiften överstiger den preliminära, förelägger länsstyrelsen byggherren att omgående inbetala det överskjutande beloppet, överstiger den prelimi­ nära avgiften den slutliga, förordnar länsstyrelsen om återbetalning eller avkortning av överskjutande belopp.

Slutlig avgift fastställes senast inom två år efter utgången av det år då arbetet slutfördes. Fastställes icke slutlig avgift, anses den preliminära av­ giften som slutlig.

6

§.

Om länsstyrelsen får kännedom om att avgiftsbelagt byggnadsarbete igångsatts utan att deklaration lämnats, infordrar länsstyrelsen deklaration med uppgift om den beräknade byggnadskostnaden, fastställer preliminär eller, om arbetet slutförts, slutlig avgift och förelägger byggherren att om­ gående inbetala avgiften. Om byggherren begär det, meddelar länsstyrelsen särskilt beslut att arbetet är avgiftsbelagt.

7 §.

Byggnadsarbete anses igångsatt när det påbörjats på byggnadsplatsen. Det anses slutfört när anläggningen i huvudsak tagits i bruk för sitt ända­ mål. Har arbetet utlämnats på entreprenad, anses det slutfört senast när den slutliga ekonomiska uppgörelsen skett, dock ej senare än ett år efter det år då slutbesiktning sker.

Om byggnadsarbete nedlägges eller avbrytes för att återupptagas först senare än ett år därefter, anses arbetet slutfört när det nedlades eller av­ bröts. Återupptages arbetet sedan mer än ett år förflutit, anses nytt arbete vara igångsatt.

8

§•

Byggherre är skyldig lämna länsstyrelsen alla de uppgifter som behöves för tillämpningen av denna förordning. Lämnas icke tillräckliga uppgifter om byggnadskostnaden, uppskattar länsstyrelsen denna till skäligt belopp.

9

§.

I byggnadskostnaden för arbete, som byggherren utför i egen regi, in­ räknas även skälig andel av s. k. indirekt byggnadskostnad t. ex. admini­ strationskostnad. Hänsyn tages dock icke till ränta på eget kapital. Har byggherren för arbetet använt virke från egen fastighet eller tillgång som

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 10

4

varit avsedd för omsättning eller förbrukning i annan rörelse än bygg­

nadsrörelse, inräknas virkets eller lagertillgångens saluväi'de i byggnadskost-

naden. Investeringsavgift inräknas icke i byggnadskostnaden.

10

§.

Bestämmelserna i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) om

indrivning av skatt äger motsvarande tillämpning vid indrivning av inves­

teringsavgift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

11

§•

För fastställande av investeringsavgift får granskning ske av byggherres

bokföring enligt vad förste taxeringsintendenten bestämmer. Taxeringsför-

ordningen den 23 november 1956 (nr 623) äger därvid motsvarande till-

lämpning.

12

§.

Har någon i samband med avgiftsbelagt byggnadsarbete vidtagit åtgärd

som kan antagas ha tillkommit i syfte att undgå eller erhålla lindring i

investeringsavgiften, fastställes sådan avgift som om åtgärden icke vidta-

gits.

13 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som lämnat oriktig uppgift i deklaration

enligt denna förordning eller handling som hör till sådan deklaration, gäl­

ler bestämmelserna i skattestrafflagen den 11 juni 1943 (nr 313).

Förekommer anledning att antaga att oriktig uppgift i deklaration eller

handling som avses i första stycket kan medföra ansvar enligt skattestraff­

lagen, skall länsstyrelsen anmäla det till åklagare.

14 §.

Taxeringsförordningens bestämmelser om skyldighet att sörja för att

underlag finnes för deklarations- och uppgiftsskyldighetens fullgörande

och för kontroll därav samt om ansvar för den som åsidosätter denna skyl­

dighet eller som icke avger sj älvdeklaration eller avger bristfällig sådan äger

motsvarande tillämpning i fråga om investeringsavgift. Allmänt åtal får

väckas endast efter anmälan av länsstyrelsen.

15 §.

Mot länsstyrelsens beslut enligt 4—6 §§ föres talan genom besvär hos

kammarrätten. Besvär skall vara inkomna till kammarrätten inom två må­

nader från det klaganden fick del av beslutet. Mot kammarrättens utslag

får talan icke föras.

Har talan förts mot länsstyrelsens beslut, får länsstyrelsen medge an­

stånd med inbetalning av investeringsar^gift helt eller delvis.

16 §.

Om läget på arbetsmarknaden påkallar det eller andra synnerliga skäl

föreligger, kan Konungen medge befrielse från investeringsavgift helt eller

delvis.

17 §.

Vid inkomsttaxeringen får avdrag icke ske för investeringsavgift. Sådan

avgift får ej heller inräknas i anskaffningskostnaden vid beräkning av av­

drag för värdeminskning på anläggningen i fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

5

18 §.

Den som hos länsstyrelsen eller annan myndighet tagit del av uppgift

som lämnats på grund av bestämmelse i denna förordning får ej obehö­

rigen yppa dess innehåll. Bryter någon häremot, dömes till böter eller

fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast efter angivelse av

målsägande.

19 §.

De särskilda kostnader som föranledes av fastställandet av investerings-

avgift bestrides av statsmedel.

20

§.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssam­

ling.

Byggnadsarbete, som igångsatts under tiden den 12 januari—den 28

februari 1967 utan att erforderligt igångsättningstillstånd meddelats enligt

lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för byggnads­

arbete, anses vid tillämpning av denna förordning igångsatt den 1 mars

1967.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

3 januari 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist,

Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,

Myrdal.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

investeringsav-

gift för vissa byggnadsarbeten under åren 1967 och 1968

samt anför.

I årets finansplan har jag lämnat en redogörelse för investeringspoliti­

ken. Jag har därvid erinrat om att det hittills använda instrumentet för

att åstadkomma den önskade fördelningen av investeringarna är — vid

sidan av vissa inslag i den allmänna kreditpolitiken arbetsmarknadsor-

ganens prövning av igångsättningstillstånd med hänsyn till tillgängliga

arbetskrafts- och kapitalresurser. Från denna prövning har följande bygg­

nadsverksamhet undantagits: bostäder, statligt byggande, industrins byg­

gande samt kommunalt skolbyggande, som sker med statsbidrag. För öv­

riga byggnadsföretag — såsom bl. a. kontors- och förvaltningsbyggnader,

bank- och butikslokaler, bensinstationer och parkeringshus, samlingsloka­

ler, idrottsanläggningar och vissa slag av fritidshus — har sedan våren

1966 stor restriktivitet iakttagits i tillståndsgivningen. De byggnadsarbeten,

som f. n. inte får påbörjas utan igångsättningstillstånd, anges i 3 § kungö­

relsen den 31 mars 1963 (nr 269) med tillämpningsföreskrifter till lagen

om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete (i det följande benämnd till-

lämpningskungörelsen; 3 § omtryckt 1966: 85 och senare ändrad 1966: 160).

Såsom jag framhållit i finansplanen torde den ytterligare aktivering av

byggnadsverksamheten, som nu kan förutses, kräva en skärpt begränsning-

av det icke prioriterade byggandet. Detta kan ske på två sätt: antingen ge­

nom en sådan skärpning av byggnadsregleringen att den i princip innebär

byggnadsstopp för icke prioriterade objekt eller genom införande för detta

byggande av en särskild tidsbegränsad avgift på en sådan nivå, att den

kraftigt dämpar investeringsbenägenheten. Jag uttalade i finansplanen att

jag av dessa två alternativ ansåg att en tillfällig selektiv investeringsavgift

7

är att föredra. Den dämpning i investeringsbenägenheten som blir en följd av en sådan avgift leder också till mindre administrativ belastning än en skärpning av byggnadsregleringen. Jag underströk vidare att en väsentlig förutsättning för att den selektiva investeringsavgiften skall medföra av­ sett resultat är att den görs tidsbegränsad och får kännbara ekonomiska konsekvenser i de enskilda fallen. För att återställa balansen i utrikes­ handeln är en lugn utveckling av den inhemska efterfrågan ett centralt krav på de närmaste årens ekonomiska politik. Den selektiva avgiften bör därför gälla för icke prioriterat byggande, som igångsätts under perio­ den mars 1967—september 1968. Med hänsyn till sin primära uppgift — att minska investeringsbenägenheten — bör den uppgå till 25 % av den totala byggnadskostnaden.

Det synes inte nödvändigt eller lämpligt att låta investeringsavgiften drabba alla byggnadsarbeten, för vilka igångsättningstillstånd f. n. krävs. I första hand bör den eftersträvade begränsningen i investeringsverksam­ heten gälla de byggnadsai-beten, som anges i 3 § tillämpningskungörelsen vid 1)—5) och vid 7), dvs. byggnadsarbeten som avser

bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostads­ bebyggelse;

hus som helt eller till huvudsaklig del inrymmer butiks-, kontors- eller banklokaler;

kommunal förvaltningsbyggnad; byggnad som helt eller till huvudsaklig del inrymmer kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler;

sporthall eller annan idrottsanläggning; bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet in­ går i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus eller när huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.

Utanför avgiftsskyldigheten bör sålunda falla bl. a. sjukhus och ålder­ domshem. Vidare bör undantas sådana mindre installations- och repara­ tionsarbeten, som inte kräver igångsättningstillstånd.

Investeringsavgift bör utgå oberoende av vem som är byggherre. Statens investeringar bör dock inte drabbas av sådan avgift. Den nödvändiga be­ gränsningen i den statliga byggnadsverksamheten förutsätts som hittills skola åstadkommas genom administrativa åtgärder. Kommun bör vara skyldig att erlägga avgift i den mån den vill utföra sådant byggnadsarbete, som omfattas av bestämmelserna. Ett syfte med investeringsavgiften är, som jag framhållit i finansplanen, bl. a. att få en återhållsamhet i den kommunala investeringsexpansionen för att säkerställa en balanserad ut­ veckling på byggnadsmarknaden. Avgiften bör inte vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen, vare sig i form av avskrivning på byggnad eller som

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

8

en speciell skatt eller avgift. Detta synes önskvärt även med hänsyn till

att investeringsavgift kan komma att erläggas såväl av byggherrar, som

skulle kunna utnyttja avdraget vid inkomsttaxeringen, som av sådana som

inte är skattskyldiga. Om avgiften inte är avdragsgill drabbar den alla

byggherrar i princip lika.

På grundval av vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upp­

rättats förslag till förordning om investeringsavgift för vissa byggnadsar­

beten.

Nuvarande lagstiftning om igångsättningstillstånd gäller till utgången

av år 1967. Så länge denna lagstiftning gäller måste den som vill utföra

ett byggnadsarbete, för vilket investeringsavgift enligt mitt förslag skall

utgå, ha igångsättningstillstånd innan han börjar arbetet. Innan arbetet

igångsätts skall han enligt förslaget vidare till länsstyrelsen inkomma med

en deklaration som innehåller uppgifter om den beräknade byggnadskost-

naden. Länsstyrelsen skall efter vederbörlig granskning av deklarationen

fastställa en preliminär avgift som byggherren har att erlägga omedelbart

eller senast när arbetet igångsätts. Gör han inte detta indrivs avgiften på

samma sätt som annan statlig skatt.

Sedan avgiftsbelagt byggnadsarbete blivit färdigt, skall byggherren avge

deklaration till länsstyrelsen med uppgift om den verkliga byggnadskost-

naden. Länsstyrelsen fastställer därefter den slutliga avgiften. Är den slut­

liga avgiften större än den preliminära, skall byggherren omgående inbe­

tala skillnaden. Är den preliminära avgiften större, återbetalas det för

mycket erlagda beloppet.

Uppgiften om den beräknade byggnadskostnad, som skall ligga till grund

för preliminär avgift, bör i regel godtas om det inte framstår som uppen­

bart att kostnaden är avsevärt för lågt beräknad. Det kunde övervägas

att införa en skyldighet att erlägga ränta på skillnadsbeloppet, när den slut­

liga avgiften avsevärt överstiger den preliminära. Jag anser dock att man

inte behöver komplicera bestämmelserna med en sådan föreskrift. Det är

f. ö. mången gång svårt att på förhand mera exakt beräkna den slutliga

byggnadskostnaden.

Det är nödvändigt för länsstyrelsen att erhålla uppgifter om när av-

giftsbeiagda byggnadsarbeten planeras. Det bör därför åläggas länsarbets­

nämnderna och byggnadsnämnderna att lämna länsstyrelsen underrättelser

i ärenden om igångsättningstillstånd resp. byggnadslov. Vid bifall till pro­

positionen ämnar jag återkomma till Kungl. Maj :t med förslag till sådana

bestämmelser.

Om länsstyrelsen får kännedom om att ett byggnadsarbete, för vilket

avgift skall erläggas, igångsätts utan att byggherren inkommit med dekla­

ration för arbetet, skall länsstyrelsen anmoda byggherren att omedelbart

inkomma med deklaration. Gör han inte detta, får länsstyrelsen uppskatta

byggnadskostnaden och på grundval av denna uppskattning fastställa den

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

preliminära avgiften. Får länsstyrelsen kännedom om byggnadsarbetet först sedan detta är slutfört skall länsstyrelsen i stället fastställa den slutliga av­ giften. Det kan ifrågasättas om inte avgiften i sådana fall, då deklaration försummas, borde beräknas efter en högre procentsats än 25. Jag anser mig dock tills vidare inte böra förorda en sådan höjning av avgiften. Byggherren kan nämligen ha haft den uppfattningen att arbetet inte var avgiftsbelagt.

Det kan givetvis uppkomma vissa gränsfall, där det är tveksamt huru­ vida fråga är om avgiftsbelagt byggnadsarbete. Länsstyrelsen får emellertid här ledning av den praxis som utbildats vid tillämpningen av lagen om igångsättningstillstånd. Byggherren bör kunna begära, att länsstyrelsen meddelar särskilt beslut i frågan om visst arbete är avgiftsbelagt eller ej.

Talan mot länsstyrelsens beslut bör få föras genom besvär hos beskatt- ningsdomstol. Det synes dock lämpligt att kammarrätten blir slutinstans i dessa mål liksom f. n. är fallet i flertalet mål angående fastighetstaxering. Jag utgår från att mål som rör investeringsavgift kommer att behandlas med förtur i kammarrätten. På så sätt får man ett slutligt avgörande i dessa ärenden förhållandevis snabbt. Detta synes önskvärt framför allt när be­ svären gäller fråga om visst arbete är avgiftsbelagt eller icke eller fråga om storleken av den preliminära avgiften.

Det förefaller inte nödvändigt att införa någon rätt för taxeringsintendent eller annan myndighet att anföra besvär över länsstyrelsens beslut. De beslut om preliminär och slutlig avgift som länsstyrelsen fattar bör bli bestående, om inte byggherren anför besvär hos kammarrätten.

Såsom tidigare framhållits är avsikten med investeringsavgiften att byggnadsarbeten, som omfattas av bestämmelserna, skall i allt väsentligt uppskjutas till efter den tid lagstiftningen omfattar. Det torde komma att höra till undantagen att en byggherre är villig betala en avgift mot­ svarande en fjärdedel av byggnadskostnaden, om avgiften kan undvikas genom ett uppskov med arbetet om knappt två år. De belopp, som inflyter i avgifter, får därför antas bli mycket obetydliga.

Det förhållandet att antalet fall, då avgift kommer att erläggas, blir få gör det möjligt att ålägga länsstyrelsen att göra de bedömningar och undersökningar som krävs för att fastställa den preliminära och den slut­ liga avgiften. Det bör naturligtvis åligga byggherren att lämna länsstyrel­ sen alla de uppgifter som behövs för kontroll av byggnadskostnaden. Granskning bör få ske av byggherrens räkenskaper för kontroll av bygg­ nadskostnaden på samma sätt som gäller vid inkomsttaxeringen. Samma straffsanktioner bör gälla för investeringsavgift och för deklaration till sådan avgift som i fråga om statlig inkomstskatt och självdeklaration i de fall då byggherren underlåter att lämna behövliga uppgifter om bygg-

nadskostnaden eller lämnar oriktig uppgift, som är ägnad att leda till för

låg avgift.

Om en byggherre satt i gång ett arbete i tro att detta inte var avgifts-

belagt och avbryter detsamma, när han får klart för sig att investerings-

avgift skall erläggas, synes avgiften böra beräknas endast på de kostnader

som nedlagts. Som förutsättning härför måste dock gälla att det är

fråga om ett avbrytande av arbetet för en relativt lång tid, förslagsvis

ett år. När arbetet åter sätts i gång räknas det som igångsättning av ett

nytt arbete. Det bör i detta sammanhang framhållas att den omständighe­

ten att investeringsavgift erlagts inte innebär att byggherren därigenom

erhållit igångsättningstillstånd. Frågan huruvida sådant tillstånd kan läm­

nas får prövas i vanlig ordning av länsarbetsnämnden. De vitessanktioner

som inträder när byggnadsarbete utförs utan tillstånd blir således aktuella

även om investeringsavgift erlagts.

Ett arbete skall anses igångsatt först när det påbörjas på arbetsplatsen.

Alla tidigare förberedelser kan således göras utan att investeringsavgift

behöver erläggas. Om emellertid arbetet igångsätts under sådan tid att

avgift skall erläggas, beräknas denna på hela byggnadskostnaden. I bygg-

nadskostnaden ingår sålunda kostnad för bl. a. material, löner och ersätt­

ningar till arbetare och arbetsledare på platsen, arkitekt-, konstruktions-

och kontrollkostnader till utomstående, kostnader för underentreprenader

ävensom skälig andel av s. k. indirekta kostnader t. ex. administrations­

kostnader. År arbetet utlämnat på entreprenad motsvarar byggnadskost­

naden hela entreprenadsumman.

Kungl. Maj :t bör få medge befrielse från investeringsavgift helt eller

delvis om läget på arbetsmarknaden påkallar detta eller andra synnerliga

skäl föreligger. Sådana synnerliga skäl kan föreligga t. ex. när ett arbete

måste utföras på grund av skada, som uppkommit på en fastighet.

Bestämmelserna bör träda i kraft omedelbart men i princip gälla arbe­

ten, som igångsätts efter den 28 februari 1967. För att förhindra att be­

stämmelserna kringgås på det sätt att arbeten igångsätts före den 1 mars

1967 utan igångsättningstillstånd bör föreskrivas, att arbete som igångsätts

under tiden den 12 januari—den 28 februari 1967 utan tillstånd skall an­

ses igångsatt den 1 mars 1967.

Närmare föreskrifter om hur ärenden rörande in ve s ter in gs avgift en skall

handläggas hos länsstyrelserna synes lämpligen böra meddelas av Kungl.

Maj :t.

Avgift som uppbärs bör redovisas under en särskild inkomsttitel på riks-

staten. Denna har i rilcsstatsförslaget upptagits med ett formellt belopp

av en milj. kr.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

11

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga det inom finansde­ partementet upprättade förslaget till

förordning om investeringsavgift för

vissa byggnadsarbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 år 1967

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670067