Prop. 1967:11

('med anhållan om riks\xad dagens yttrande angående vissa av Internationella ar\xad betsorganisationens allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sammanträde fattade beslut',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

1

Nr 11

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riks­

dagens yttrande angående vissa av Internationella ar­ betsorganisationens allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sammanträde fattade beslut; given Stockholms slott den 30 december 1966.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över social­ ärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om riksdagens yttrande över vad föredragande departementschefen anfört angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sammanträde antagna in­ strument.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställs riksdagen följande av Internationella arbets­ organisationens (ILO) allmänna konferens år 1966 antagna instrument, nämligen konvention (nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare, kon­ vention (nr 126) angående besättningens bostäder på fiskefartyg, rekom­ mendation (nr 126) angående yrkesutbildning för fiskare samt rekommen­ dation (nr 127) angående kooperativa föreningars roll i utvecklingsländer­ nas ekonomiska och sociala utveckling. Svensk ratificering av de båda kon­ ventionerna avstyrks f. n.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 11

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 30 de­

cember 1966.

N är varande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

,

H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

,

Gustafsson, Geijer.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, vissa av Internationella

arbetsorganisationens allmänna konferens år 1966 vid dess femtionde sam­

manträde fattade beslut samt anför.

Genom sin anslutning till Nationernas förbund den 9 mars 1920 inträdde

Sverige såsom medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO) i

Geneve.

Organisationens beslutande församling — Internationella arbetskonferen-

sen — som sammanträder minst en gång varje år, har enligt artikel 19 i

organisationens stadga att beträffande förslag, som uppförts på dess dag­

ordning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall ett sådant

beslut resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd att ratifi­

ceras av organisationens medlemmar, eller också skall det utmynna i en

rekommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller annorledes men

utan den bindande karaktär, som tillkommer en ratificerad konvention.

Om beslutet är av mindre räckvidd eller av väsentligen formell inne­

börd, t. ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen

av en resolution.

Varje medlem av organisationen skall inom ett år från avslutandet av ett

konferenssammanträde underställa därå antagna konventioner och rekom­

mendationer vederbörlig myndighet (i vårt land riksdagen) för vidtagande

av lagstiftnings- eller andra åtgärder. Varje medlem har vidare skyldighet

att underrätta Internationella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder,

som vidtagits för att underställa konventioner vederbörlig myndighet, samt

om eljest vidtagna åtgärder. Medlem, som inte ratificerat viss konvention,

skall tid efter annan till Internationella arbetsbyråns generaldirektör avge

redogörelse för såväl lagstiftning och praxis med avseende på de i konven­

tionen behandlade frågorna som den omfattning, vari konventionens be­

stämmelser genomförts eller avses att genomföras genom lagstiftning, ad­

Kungl. Maj.ts proposition nr il år 1967

3

ministrativa åtgärder, kollektivavtal eller annorledes, samt ange de omstän­ digheter, som förhindrar eller fördröjer ratificeringen av konventionen. Motsvarande gäller i fråga om rekommendationer med tillägg, att redovis­ ning skall lämnas även för sådana jämkningar i rekommendationer, som befunnits eller kan befinnas erforderliga vid antagande eller tillämpning av bestämmelserna i desamma.

Generalsekreterarens i Nationernas förbund befattning med de konven­ tioner och rekommendationer, som beslutas av Internationella arbetsorga­ nisationen, har övertagits av generaldirektören för Internationella arbets- byrån (artiklarna 20 och 21), varvid emellertid föreskrivits, att ett av de två officiella exemplaren av varje av Internationella arbetskonferensen an­ tagen konvention eller rekommendation skall deponeras hos Förenta Na­ tionernas generalsekreterare samt att varje ratifikation av en sådan kon­ vention skall delges Förenta Nationernas generalsekreterare för registrering i enlighet med bestämmelsen i artikel 102 av Förenta Nationernas stadga.

Internationella arbetslconferensens femtionde sammanträde hölls i Ge- néve under tiden den 1—23 juni 1966. I sammanträdet deltog delegationer från 106 av ILO:s 115 medlemsstater jämte representanter för flera inter­ nationella mellanstatliga och icke statliga organisationer, tillsammans över 1 300 personer. Social- eller arbetsministrar från 63 länder bevistade kon­ ferensen, bland dem jag själv. Det stora flertalet medlemsstater hade sänt fullständiga delegationer, dvs. två regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbets- tagarombud. Sverige deltog i sammanträdet med en fullständig delegation.1

Konferensens dagordning upptog följande ämnen. I. Generaldirektörens rapport. II. Finansiella och budgetära frågor. III. Upplysningar och årsrapporter rörande medlemsstaternas tillämp­ ning av konventioner och rekommendationer.

1 Genom beslut den 29 april 1966 hade Kungl. Maj:t utsett följande personer att delta i kon­ ferensen, nämligen för regeringen: såsom ombud statssekreteraren i socialdepartementet Lars-Åke Åström och ledamoten av riksdagens andra kammare Ingemund Bengtsson samt såsom experter stats­ sekreteraren i inrikesdepartementet Reidar Tilert, tillika ersättare för regeringsombuden, kansliråden Ingrid Hilding och Sten-Eric Heinrici samt departementssekreteraren lan Lager­ gren, socialdepartementet, kansliråden Olof Petersson och Göran Waldau, inrikesdepartementet, förste ambassadsekreteraren vid Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisa­ tionerna i Genéve Hans Ewerlöf samt redaktören hos Kooperativa Förbundet Lars Eronn; för arbetsgivarna: såsom ombud direktören i Svenska Arbetsgivareföreningen Gullmar Bergen­ ström samt såsom experter direktören i försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt, Sven Hydén, direktören Lars Strängh och sekreteraren Åke Carlhammar, båda i Svenska Arbets­ givareföreningen; för arbetstagarna: såsom ombud Landsorganisationens i Sverige internationelle ombudsman Bertil Bolin samt såsom experter ombudsmannen Olle Gunnarsson och socionomen Sven F. Bengtsson, båda i Landsorganisationen, ävensom avdelningschefen i Tjänstemännens Central­ organisation Sven Fockstedt. Åström, Heinrici, Petersson och Waldau bevistade en del av konferensen, medan Tilert blev förhindrad att delta däri.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

IV. Kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas ekonomiska och

sociala utveckling.

V. Revision av konventionerna 35—40 angående ålders-, invaliditets- och

efterlevandepensioner.

VI. Vissa frågor rörande fiskare

a) besättningens bostäder på fiskefartyg,

b) yrkesutbildning för fiskare,

c) behörighetsbevis för fiskare.

VII. Behandling av klagomål samt information och samråd inom före­

taget.

Vidare framlades inför konferensen en särskild rapport rörande tillämp­

ningen av den vid 1964 års arbetskonferens antagna deklarationen rörande

Sydafrikas apartheidpolitik. Rapporten föranledde ingen åtgärd från kon­

ferensens sida.

Under punkt II på dagordningen antog konferensen budget för Interna­

tionella arbetsorganisationen avseende utgifter för år 1967; budgeten fast­

ställdes till 22 472 398 U.S. dollar.

Vid det val av ledamöter och suppleanter i Internationella arbetsbyråns

styrelse som förrättades vid konferensen invaldes Sverige på en suppleant­

plats för en period av tre år.

Följande av konferensen fattade beslut, vilka hänför sig till punkterna

IV och VI på dagordningen, är av beskaffenhet att i enlighet med artikel 19

av Internationella arbetsorganisationens stadga skola underställas riksdagen,

nämligen

1. konvention (nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare,

2. konvention (nr 126) angående besättningens bostäder på fiskefartyg,

3. rekommendation (nr 126) angående yrkesutbildning för fiskare,

4. rekommendation (nr 127) angående kooperativa föreningars roll i

utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling.

Texterna på engelska och svenska till dessa internationella instrument

torde få såsom bilagor (bilagorna 1—4) fogas till statsrådsprotokollet i detta

ärende.

En särskild bilaga (bilaga 5) med förteckning över samtliga resolutioner

som antagits vid konferensen torde även få fogas till protokollet.

1.—3. Vissa frågor rörande fiskare

För andra gången på mindre än tio år antog Internationella arbetskon-

ferensen vid 1966 års sammanträde ett antal instrument som behandlade

fiskarfrågor. Dessa frågor hade varit föremål för överväganden vid en för­

beredande teknisk konferens, som hölls i Geneve i oktober 1965. I enlighet

med de procedurregler som gäller för ILO upptog denna konferens en första

diskussion om form och innehåll beträffande de eventuella instrument som

5

borde antas i ämnet. lLO:s konferens liade därefter vid sitt femtionde all­

männa sammanträde att fatta definitiva beslut härom, något som ledde till

att två förslag till konventioner, nämligen om behörighetsbevis för fiskare

resp. om besättningens bostäder på fiskefartyg samt ett förslag till rekom­

mendation avseende yrkesutbildning för fiskare, antogs.

Konventionsförslaget om behörighetsbevis antogs med 248 röster mot 0;

14 ombud lade ner sina röster. Beträffande den föreslagna konventionen

om bostäder var röstetalen 303—0—16 och i fråga om rekommendations­

förslaget om yrkesutbildning 330—0—6. Samtliga svenska konferensom­

bud röstade för alla tre instrumenten.

Innehållet i instrumenten rörande fiskare

Konventionen angående behörighetsbevis för fis­

kare har till syfte att stimulera anordnandet av yrkesutbildning av per­

sonal i nyckelställning på fiskefartyg och att främja säkerheten till sjöss.

Den hänför sig till fartyg om 25 bruttoregisterton och däröver, som nyttjas

till havsfiske i saltvatten, och är tillämplig på befälhavare, styrmän och

sådana maskinister som ständigt är ansvariga för ett fiskefartygs mekaniska

framdrivning.

Instrumentet föreskriver att medlemsstat, som ratificerar konventionen,

skall fastställa kvalifikationsnormer för behörighetsbevis, som ger en per­

son rätt att ombord på ett fiskefartyg utöva befogenheter som tillkommer

befälhavare, styrman eller maskinist. På alla fiskefartyg, för vilka konven­

tionen äger tillämpning, skall finnas en befälhavare med behörighetsbevis,

och på fartyg om mer än 100 bruttoregisterton, som nyttjas i verksamhet och

inom områden som anges i nationell lagstiftning, skall dessutom finnas en,

styrman med behörighetsbevis. På fiskefartyg med en maskinstyrka över­

stigande en gräns, som bestäms av vederbörande myndighet efter samråd

med berörda redar- och fiskarorganisationer, skall finnas en maskinist med

behörighetsbevis.

I konventionen anges vidare de villkor som måste vara uppfyllda för att

en sökande skall erhålla behörighetsbevis. Konventionen föreskriver sålun­

da minimiålder och minimikrav på yrkeserfarenhet samt räknar upp de

allmänna ämnen, beträffande vilka vederbörande har att ådagalägga kun­

skaper för att bli godkänd i examen. I syfte att underlätta tillämpningen av

konventionen stadgas att behörighetsbevis får under en period av tre år från

ikraftträdandet av nationell lagstiftning, som sätter bestämmelserna i kon­

ventionen i tillämpning, utfärdas till personer, vilka inte genomgått före­

skriven examen men förvärvat erfarenhet av de uppgifter som motsvarar

ifrågavarande bevis och som inte har begått något allvarligt tekniskt fel.

De tillämpningsåtgärder som konventionen föreskriver innefattar upp­

rättande av ett effektivt inspektionssystem, bestämmelser om kvarhållande

i hamn av fartyg samt föreskrifter angående straff och disciplinära påföljder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

6

Konventionen angående besättningens bostäder på

fiskefartyg är tillämplig på fartyg om minst 75 ton, alternativt en

minimilängd av 24,4 meter, i vissa fall även på fartyg mellan 25 och 75 ton.

Konventionen innehåller detaljerade bestämmelser, som uppställer krav

på att belägenhet, tillträdesanordningar, byggnadssätt, disposition och ut­

rustning av besättningens bostadsutrymmen skall vara av sådan beskaffen­

het, att de skapar tillfredsställande trygghet samt skydd mot väder, sjö,

värme, köld och buller samt lukt från andra delar av fartyget. Den inne­

håller även bestämmelser angående bostädernas ventilation, uppvärmning

och belysning, samt föreskriver inte bara att sovutrynnnena skall ha en

viss minsta golvyta per person av ungefär 0,5 m2 till 1 in2, beroende på far­

tygets storlek, utan också att erforderliga utrymmen skall finnas för för­

varing av kläder och personlig utrustning. I andra bestämmelser fastställs

normer för mässrum, sanitära anordningar samt sjukvårdsutrymmen.

Vidare stadgas i konventionen att innan ett fiskefartyg börjar byggas en

detalj mätning över fartygets bostäder skall underställas vederbörande myn­

dighet för godkännande. Slutligen innehåller konventionen vissa bestäm­

melser rörande dess tillämpning på fartyg som redan finns vid tidpunkten

för konventionens ikraftträdande.

Rekommendationen angående yrkesutbildning för

fiskare äger tillämpning på all utbildning för arbete ombord på fiske­

fartyg, som nyttjas till havsfiske i saltvatten, och avser särskilt utbildning

av befälhavare, styrmän, maskinister, yrkeskunniga fiskare och annan

däcks- och maskinrumspersonal. Instrumentet, som är mycket omfattande

och detaljerat, innehåller noggranna rekommendationer rörande planering

och samordning av utbildningsmöjligheter för fiskare på grundval av ett

nationellt program. Det betonas att ett sådant program bör utformas av

vederbörande myndigheter i samverkan med berörda arbetsmarknadsorga­

nisationer, med undervisnings- och forskningsinstitutioner samt med andra

sammanslutningar eller personer som har ingående kunskaper om yrkes­

utbildning av fiskare. Vidare uttalas att finansieringen av utbildningen bör

vara regelbunden och tillräcklig samt ta hänsyn till fiskerinäringens aktuel­

la och framtida behov och utveckling. Utbildning i offentliga institutioner

bör meddelas utan kostnad för eleverna.

I fråga om utbildningens standard framhålls att allmänna normer för ut­

bildning av fiskare bör fastställas för varje land och att dessa normer bör

stå i överensstämmelse med de inom landet gällande fordringarna för er­

hållande av olika behörighetsbevis för fiskare.

I instrumentet ingår en detaljerad förteckning över ämnen och arbets­

uppgifter, som bör ingå i de olika utbildningsprogrammens kursplaner:

program syftande till att förbereda eleverna för erhållande av behörighets­

bevis, specialkurser i navigation, förberedande yrkesutbildning åt skolbarn,

korta kurser för yrkesverksamma fiskare etc.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

Rekommendationen förordar vidare organiserandet av aftonkurser, sä- songkurser som förläggs till månader med otjänlig väderlek eller till perio­ der då fisket är av ringa omfattning, speciella kurser i radio och television, korrespondenskurser samt periodiska besök av forskare och gästande lä­ rare i fiskesamhällen. När det gäller utbildningsmetoderna föreslås anli­ tande av skolfartyg och demonstrationsmaterial (motorer, fiskeredskap, modeller av fiskebåtar, verkstadsutrustning in. in.), film och andra audio­ visuella hjälpmedel samt en samordning av den praktiska utbildningen med teoretisk undervisning i havsbiologi, elektronisk fiskletning m. m.

Slutligen innehåller rekommendationen ett avsnitt om internationell sam­ verkan, vilket syftar till en upprustning av praktiska hjälp- och samarbets- åtgärder för främjande av yrkesutbildning för fiskare på internationell nivå.

Svenska bestämmelser

Det i konventionen om behörighetsbevis för fiskare behandlade ämnet regleras i Sverige genom sjöbefälskungörelsen den 3 juni 1960 (nr 487).

Vad beträffar konventionen om besättningens bostäder på fiskefartyg har hittills svenska föreskrifter getts i kungörelsen den 30 december 1952 (nr 818) angående bostäder m. m. å fartyg för ombord anställda och i kommers- kollegii kungörelse den 20 januari 1953 med tilläggsbestämmelser till nämn­ da kungörelse. Dessa föreskrifter, som är tillämpliga på fiskefartyg med en bruttodräktighet av 20 registerton eller mera, är mycket knapphändiga. I lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg, vilken trätt i kraft den 1 januari 1966, ges i 3 kap. 2 § allmänna bestämmelser om bo­ städer och andra utrymmen ombord. Enligt övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 19 november 1965 (nr 908) med tillämpningsföreskrifter till lagen skall bestämmelserna i förenämnda kungörelse 1952:818 i vad de inte strider mot bestämmelserna i kungörelsen 1965:908, äga giltighet till dess Kungl. Maj :t återkallar desamma.

I fråga om rekommendationen angående yrkesutbildning för fiskare gäl­ ler reglementet den 2 juni 1950 (nr 269) för statsunderstödd utbildnings­ verksamhet på fiskerinäringens område med däri genom kungörelsen den 17 april 1964 (nr 136) gjorda ändringar.

Yttranden

I ärendet har yttranden inhämtats från sjöfartsstyrelsen, fiskeristyrelsen efter hörande av Sveriges fiskares riksförbund, skolöverstyrelsen (såvitt av­ ser rekommendationen om yrkesutbildning för fiskare), Svenska Arbetsgi­ vareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralor­ ganisation (TCO) och ILO-lcommittén.

Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen och TCO har inte funnit anledning att yttra sig över instrumenten. Arbetsgivareföreningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

7

8

har dock beträffande rekommendationen om yrkesutbildning anfört vissa

allmänna erinringar, vilka redovisas i det följande.

Fiskeristijrelsen och Sveriges fiskares riksförbund finner, att förevarande

instrument mindre väl passar för de speciella förhållandena i Sverige på

fiskets område och avstyrker därför ratificering av konventionen resp.

att åtgärder vidtas med anledning av rekommendationen.

Det kan i detta sammanhang anmärkas att såväl styrelsen som riksför­

bundet i januari 1966 i samband med den förberedande behandlingen av

instrumenten närmare motiverat nämnda ståndpunktstagande. Styrelsen

har härom anfört i huvudsak följande synpunkter, som i allt väsentligt

delas av förbundet.

I stor utsträckning förefaller dessa instrument vara utformade mot bak­

grunden av ett fiske med mycket stora, av landbaserade rederier ägda båtar

med anställt folk ombord och med olika ersättning allt efter personalens

ställning ombord. Dylika fartyg är vanliga i exempelvis England, Frankrike

och Västtyskland. Det svenska fisket avviker starkt härifrån. Vi har sålun­

da, sett ur nyssnämnda länders synpunkt, endast relativt små båtar. Hos

oss utgöres båtägarna — med enstaka undantag — av de fiskande själva,

vilka alla får lika stor andel i fångsten (dvs. lika stor manslott), oavsett

om de exempelvis fungerar som skeppare eller ej. De svenska fiskarna bru­

kar genomgående anses såsom egna företagare. Danmark torde vara det

land som i nu berörda avseenden mest påminner om Sverige. De föreliggande

instrumenten synes därför i ganska betydande omfattning inte riktigt passa

för svenska förhållanden.

Att svenska fiskare i exempelvis Nordsjön kunnat klara sig så pass väl i

konkurrensen (med exempelvis de västeuropeiska stormakternas fiskare)

som faktiskt hittills varit fallet, torde till betydande del kunna återföras på

de speciella, i Sverige rådande förhållandena beträffande ägandet av båtarna

och fördelningen av fångstinkomsten. Det torde därför vara påkallat med

en viss försiktighet så att inte det svenska fisket genom internationella åta­

ganden får sig påtvingat anordningar eller ålägganden, som inte passar det­

samma eller som eventuellt kan göra vårt fiske mindre konkurrensdugligt.

Även sjöfartsstgrelsen hänvisar till ett i samband med förarbetena till

instrumenten avgivet yttrande, vilket i huvudsak var av följande innehåll.

I fråga om konventionen angående behörighetsbevis

för fiskare framhåller styrelsen, att konventionen skall sörja för

införande av nationella normer för sådana certifikat för befälhavare

(skeppare), styrman och maskinbefäl. I fortsättningen anför styrelsen föl­

jande.

Alla fiskefartyg om minst 25 bruttoregisterton skall sålunda enligt kon­

ventionen principiellt föras av behörig befälhavare, på alla fiskefartyg över

100 bruttoregisterton i föreskriven fart skall finnas behörig styrman och

på alla fiskefartyg med viss maskinstyrka skall efter samråd med eventuellt

förekommande organisationer för arbetsgivare och ombordanställda finnas

behörigt maskinbefäl; befälhavare eller styrman med vederbörligt behörig­

hetsbevis må dock tjänstgöra såsom maskinbefäl.

Enligt gällande bestämmelser i sjöbefälskungörelsen fordras för att vara

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

9

befälhavare på fiskefartyg i stor kustfart eller vidsträcktare fart, om far­ tyget har en storlek av 20—100 bruttoregisterton, att inneha fiskeskeppar- brev (grundat på skepparexamen) och, om fartyget är över 100 men högst 350 bruttoregisterton att inneha fiskeskepparbrev av 1 :a klass (grundat på genomgången fullständig skepparutbildning av l:a klass). Beträffande sist­ nämnda kategori fiskefartyg erfordras jämväl styrman med behörigheten fiskeskepparbrev. På fartyg om högst 350 tons dräktighet erfordras därjämte att befälhavaren, om han ej erhållit betyg över fullständig skepparutbild­ ning av 1 :a klass, eller annan ombord anställd skall ha avlagt fartygsme­ kanikerexamen. Överstiger fiskefartygets dräktighet 350 ton skall i afl fart beträffande befälhavare och fartygsbefäl reglemente för befälsbemanning å lastfartyg gälla. De för erhållande av de båda svenska fiskeskepparbreven uppställda praktikbestämmelserna uppfyller konventionens krav. Däremot krävs för avläggande av fartygsmekanikerexamen ingen praktisk tjänst, under det att i fråga om maskinbefäl fordras en praktiktid av 3 år eller under viss förutsättning kortare tid.

Konventionens krav i fråga om nautisk kompetens hos befälet på fiske­ fartyg uppfylles av de svenska bestämmelserna för fartygsbefälet, dock sy­ nes så icke vara fallet vad angår säkerhetsanordningar vid handhavande av fiskeredskap. I fråga om maskinbefälet gäller att konventionens kunskaps­ krav för behörighet blott i ringa mån uppfylles av de svenska bestämmelser­ na för fartygsmekanikerexamen för motorfartyg. För erhållande av betyg över denna examen krävs sålunda blott att visa sig äga god kännedom om de allmänna grunderna i motorlära samt om förbränningsmotorer och övrig maskinell utrustning i mindre motorfartyg, ävensom deras skötsel. Någon fullgjord praktisk tjänstgöring erfordras ej heller för avläggande av denna examen. Vidare finns ej föreskrifter meddelade beträffande maskinbefäl på fiskefartyg som överstiger 350 tons bruttodräktighet.

Med hänsyn till de skiljaktigheter som nu redovisats mellan sjöbefäls- kungörelsen och konventionen bör enligt styrelsens mening ratificering av konventionen om behörighetsbevis för fiskare anstå till dess erforderlig översyn av nämnda kungörelse verkställts.

I fråga om konventionen om besättningens bostäder på fiskefartyg erinrar styrelsen om att det f. n. pågår en utredning inom styrelsen i samråd med berörda partsorganisationer om kraven på bostäder i bl. a. fiskefartyg. För Sveriges del bör därför en bedömning av frågan om en eventuell ratificering av konventionen anstå till dess resultatet av denna utredning föreligger.

Vad slutligen beträffar rekommendationen o in yrkesut­ bildning för fiskare har såsom tidigare framhållits sjöfarts- styrelsen, skolöverstyrelsen och Svenska Arbetsgivareföreningen yttrat sig.

Sjöfartsstyrelsen framhåller, att de ombordvarande på svenska fiskefar­ tyg i stor utsträckning inte är anställda utan delägare i fartyg och fångst och de har i regel lärt sitt yrke genom praktiskt arbete ombord. Emellertid sker även viss yrkesutbildning genom kortare undervisning och studieresor vilka anordnas av hushållningssällskapen. I denna del hänvisar styrelsen till den förutnämnda kungörelsen 1964: 136. Sjöfartsstyrelsen upplyser vidare

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

att skolöverstyrelsen från och med budgetåret 1965/66 vid Sotenäsets yrkes­

skola anordnat grundläggande och allmän utbildning för däcks- och maskin­

personal till fiskefartyg, omfattande 26 veckor, samt en påbyggnadskurs i

rationellt havsfiske med moderna hjälpmedel om sju veckor för dem som

genomgått nämnda grundkurs. Härtill kommer viss annan nautisk utbild­

ning som meddelas vid sjöbefälsskola.

Sjöfartsstyrelsen uttalar avslutningsvis att styrelsen inte har något att

erinra mot syftet med rekommendationen men anser densamma vara alltför

detaljerad. För Sveriges del torde därjämte för närvarande förutsättningar

saknas för ett införande av rekommendationens alla utbildningsmoment.

De i rekommendationen angivna bestämmelserna synes närmast vara av­

sedda för fiske, bedrivet under andra förhållanden än de som gäller i

Sverige.

Skolöverstyrelsen har inga principiella invändningar mot rekommenda­

tionen men anser att frågan om arbetarskydd och livräddning särskilt bör

beaktas inom ifrågavarande utbildning.

Svenska Arbetsgivareföreningen vill med anledning av rekommendationen

påpeka — utan att föreningen därigenom tar ställning till texten i övrigt - -

att instrumentet innehåller riktlinjer, som synes oförenliga med vissa all­

männa förhållanden och utvecklingstendenser i svenskt samhällsliv. I mot­

sättning till vår nuvarande utveckling mot en integration av yrkesutbild­

ningen med utbildningsväsendet i övrigt innebär rekommendationens rikt­

linjer att grundutbildningen för fiskare skall vara snävt yrkesinriktad och

ha mycket begränsade inslag av allmänna ämnen samt ha obetydlig anknyt­

ning till andra utbildningsvägar. Den för skolelever i fiskarsamhällen före­

slagna förberedande yrkesutbildningen är också svårförenlig med den inom

vårt skolväsende antagna principen att all yrkesutbildning — även den för­

beredande — bör förläggas till tiden efter avslutad obligatorisk skola samt

att den icke ensidigt bör ta sikte på den egna ortens näringsliv.

ILO-kommittén erinrar om att av de remissinstanser som yttrat sig de flesta

avstyrker åtgärder från svensk sida med anledning av förevarande tre

instrument. Motiveringen är från fiskeristyrelsens och berörda fiskarorga­

nisations sida att instrumenten utformats med tanke på ett fiske som bedrivs

med anlitande av stora båtar med anställt folk ombord. En sådan organi­

sation av fisket avviker från de förhållanden som råder inom det svenska

fisket, där båtarna är mindre och båtägarna i regel utgörs av de fiskande

själva. Härtill kommer att behörighetskonventionen i vissa delar inte

överensstämmer med svensk lagstiftning samt att, när det gäller bostads-

konventionen, däremot svarande svenska författningsbestämmelser f. n. är

föremål för översyn. I fråga om rekommendationen om yrkesutbildning

tillkommer att den är alltför detaljerad, och förutsättning saknas för ett

genomförande av alla dess utbildningsmoment.

Med hänsyn till innehållet i remissyttrandena kan ILO-kommittén inte

11

tillstyrka, att konventionen (nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare och (nr 126) angående besättningens ostäder på fiskefartyg f. n. ratificeras av Sverige. Även om anvisningarna i ekommendationen (nr 126) angående yrkesutbildning för fiskare inte kan enomföras i alla delar, kan de dock ge vissa uppslag. Kommittén förordar därför, att rekommendationen överläm­ nas till skolöverstyrelsen för att, i den mån så befinns möjligt och lämpligt, av styrelsen beaktas vid yrkesutbildningens framtida utformning.

4. Rekommendationen angående kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling Frågan om kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas ekono­ miska och sociala utveckling har varit föremål för behandling vid två på varandra följande internationella arbetskonferenser. En första diskussion ägde sålunda rum vid 1965 års konferens och ledde efter ytterligare över­ väganden vid konferensen påföljande år till antagande av en rekommenda­ tion i ämnet. Rekommendationen antogs med 317 röster mot 0 och 6 ned­ lagda. Samtliga svenska ombud röstade för rekommendationen.

Innehållet i rekommendationen

Syftet med rekommendationen är att dra upp vissa riktlinjer för en effek­ tiv uppbyggnad av kooperativa sammanslutningar i utvecklingsländerna. Instrumentets tillämpningsområde omfattar alla slag av kooperativa för­ eningar. Det heter i rekommendationen att upprättandet av sådana för- eningar bör anses såsom ett betydelsefullt medel för ekonomisk, social och kulturell utveckling liksom för mänskligt framåtskridande i utvecklings­ länderna. Utvecklingsländernas regeringar bör utforma och genomföra eu politik som hjälper och stimulerar kooperativa föreningar i ekonomiskt, finansiellt, tekniskt, legislativt eller annat avseende utan att föreningarnas oberoende påverkas därav. En sådan politik bör integreras i utvecklings­ planerna, i den mån detta är förenligt med de kooperativa föreningarnas väsentliga grunddrag, och bör göras till föremål för översyn, så att den kan anpassas till förändringar i sociala och ekonomiska behov och till tekniska framsteg.

Ett avsnitt av rekommendationen, som behandlar metoder för politikens genomförande, anger regeringarnas roll i fråga om lagstiftning, undervis­ ning och utbildning samt deras ekonomiska, administrativa och kontrolle­ rande ansvar. Vikten av att det finns en särskild lagstiftning, som behandlar kooperativa föreningars bildande och drift samt deras rättsliga skydd beto­ nas. Denna lagstiftning bör, heter det i rekommendationen, innehålla en definition eller beskrivning av en kooperativ sammanslutning, dess ändamål samt proceduren för dess bildande, registrering och upplösning, villkor för medlemskap ävensom metoder för förvaltning, skötsel och intern räken- skapsgranskning. När det gäller undervisning och utbildning bör regering­

Kungl. Maj.ts prop sition nr 11 år 1967

12

arna vidta erforderliga åtgärder för att bland utvecklingsländernas folk

uppnå en så vid spridning som möjligt av kunskapen om kooperativa för­

eningars grundsatser, metoder, möjligheter och begränsningar. Rekommen­

dationen fäster uppmärksamheten på behovet av att tillfredsställande under­

visning meddelas inte bara i kooperativa skolor och högskolor samt andra

specialiserade undervisningscentra utan även vid sådana utbildningsanstal-

ter som universitet och högre utbildningsanstalter, lärarhögskolor, lantbruks­

skolor och andra yrkesutbildningsanstalter samt bildningscentra för arbe­

tare, läroverk och grundskolor. Instrumentet understryker också vikten av

att förtroendevalda eller anställda inom kooperativa föreningar erhåller så­

väl teknisk utbildning som utbildning i kooperativa grundsatser och arbets­

metoder.

Härefter övergår rekommendationen till att behandla statligt ekonomiskt

och administrativt bistånd. Det framhålls att ekonomisk hjälp bör lämnas

kooperativa föreningar, när de inleder sin verksamhet eller möter ekono­

miska hinder för tillväxt eller omvandling, men att sådan hjälp inte bör med­

föra några skyldigheter som står i strid med de kooperativa föreningarnas

oberoende eller intressen. Hjälpen bör utformas så, att den stimulerar sna­

rare än ersätter medlemmarnas initiativ och ansträngningar.

I rekommendationen föreslås att ansvaret för tillsyn över kooperativa för­

eningar och för politikens genomförande bör utövas av en sammanslutning

av kooperativa föreningar eller av vederbörande myndighet. Detta organ bör

tillse att de kooperativa föreningarna bedriver sin verksamhet i överens­

stämmelse med de ändamål, för vilka de bildats, och i enlighet med gällande

lag.

I ett särskilt avsnitt behandlas internationell samverkan. Medlemsstaterna

anmodas att i största möjliga utsträckning samverka för att hjälpa och sti­

mulera kooperativa föreningar i utvecklingsländerna genom ökat tekniskt

bistånd, utbyte av informationer och av kvalificerad personal, utdelning av

stipendier, anordnande av internationella seminarier och diskussionsgrupper,

interkooperativt utbyte av varor och tjänster samt inledande av systematisk

forskning rörande de kooperativa rörelsernas struktur, arbetsmetoder och

problem i utvecklingsländerna.

Rekommendationens sista avsnitt, som innehåller särskilda bestämmelser

rörande kooperativa föreningars roll såvitt gäller speciella problem, inne­

fattar en bilaga som belyser hur olika former av kooperativa föreningar kan

utnyttjas för ett framgångsrikt genomförande av jordreformer och för

höjande av levnadsstandarden hos befolkningen.

Yttranden

I ärendet har yttranden inhämtats från Styrelsen för Internationell Ut­

veckling (SIDA), Kooperativa Förbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

och ILO-kommittén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

13

Samtliga remissorgan utom arbetsgivareföreningen tillstyrker att åtgärder från svensk sida vidtas i enlighet med rekommendationen.

SIDA, som är medveten om den stora betydelse kooperationen har för främjande av ekonomisk tillväxt och socialt framåtskridande i u-länderna, upplyser, att ämbetsverket bedriver samarbete med Kooperativa Förbundet avseende projekt och kursverksamhet. Former för ett närmare samarbete mellan SIDA och den nationella kooperativa rörelsen är under utarbetande.

Denna samverkan är, säger SIDA, i linje med de i rekommendationen före­ slagna medlen för att söka genomföra det avsedda målet. Rekommendatio­ nens del II överensstämmer likaså med av SIDA tillämpade principer att mottagarländernas regeringar aktivt skall stödja och medverka till det mål, vartill en viss biståndsinsats syftar. SIDA framhåller vidare att en viktig utgångspunkt för utformning av bistånd på kooperationens område är att politiska förhållanden och tillgängliga resurser i mottagarlandet undersöks liksom även den roll kooperativa föreningar kan komma att spela för ut­ vecklingen.

Rekommendationen ger enligt SIDA:s uppfattning en god ram för den typ av åtgärder som bör vidtas för att säkerställa kooperationens bidrag till den ekonomiska och sociala utvecklingen i utvecklingsländerna.

Kooperativa Förbundet förväntar, att rekommendationen skall få en posi­ tiv effekt för den ekonomiska och sociala utvecklingen i u-länderna genom att den riktar regeringarnas uppmärksamhet på kooperationens betydelse för uppnåendet av de mål som anges i rekommendationens mom. 3 och också genom att den ger värdefulla konkreta anvisningar om metoder för genom­ förandet av en kooperationsfrämjande politik.

Förbundet uppehåller sig särskilt vid rekommendationens del IV, som behandlar internationell samverkan, samt framhåller att vad som där rekom­ menderas överensstämmer med den uppfattning som redan präglar stora delar av de svenska insatserna för befrämjande av kooperativ utveckling i u-länderna. Förbundet framhåller särskilt verksamheten inom SIDA såsom exempel på sådan samverkan mellan ett ämbetsverk och nationella koopera­ tiva organisationer, som avses i rekommendationen samt betonar önskvärd­ heten av fortsatt samverkan mellan berörda statliga organ och de svenska nationella kooperativa organisationerna även då det gäller handläggandet av kooperativa utvecklingsfrågor som sammanhänger med ILO:s verksamhet. Denna samverkan är så mycket naturligare som en kontinuerlig kontakt upprätthålles på motsvarande internationella plan mellan ILO och den kooperativa världsorganisationen, Internationella Kooperativa Alliansen, vil­ ken åtnjuter konsultativ status i förhållande till bl. a. ILO.

Slutligen erinrar förbundet om att ett yrkande som från svensk sida fram­ ställts under konferensbehandlingen om viss ändring av rekommendatio­ nen inte vunnit beaktande. Ändringen avsåg rekommendationens mom. 12 och gick ut på att de lagar som antas för den kooperativa verksamheten (alltså motsvarigheter till den svenska lagen om kooperativa föreningar)

Kungi. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

14

inte borde innehålla beskrivning av kooperativ förenings ändamål.

Svenska Arbetsgivareföreningen konstaterar, att de ändringar som skett

i förhållande till tidigare textförslag inte gått i den av föreningen önskade

riktningen och att föreningens synpunkter inte blivit beaktade.

Föreningen, som bland sina delägare torde ha huvudparten av de produ­

centkooperativa företagen inom landet, anser att kooperationen kan spela

en betydelsefull roll i utvecklingsländerna. Detta gäller inte minst produ­

centkooperationen. I rekommendationen — som avser alla slag av koopera­

tiva föreningar — framhålles emellertid kooperationens fördelar på ett

onyanserat sätt och på bekostnad av andra företagsformer. U-länderna re­

kommenderas i generella termer att ge kooperativa föreningar finansiell

hjälp — lån, kreditgarantier, bidrag och skattebefrielse — inte bara vid

initiering av ny verksamhet utan också då föreningarna möter ekonomiska

hinder för tillväxt eller omvandling. Detta och andra förslag synes innebära

uppenbara risker för diskriminering och snedvridning av konkurrenssitua­

tionen i respektive länder.

Vad rekommendationen innehåller om upplysnings- och undervisnings­

verksamhet anser föreningen vara ensidigt och propagandistiskt inriktat

och inte ta sikte på objektiv upplysning om såväl kooperationens som andra

företagsformers möjligheter och begränsningar. Sålunda rekommenderas

att kooperationens grundsatser och metoder skall ges en »så vid spridning

som möjligt» genom att behandlas på alla nivåer inom det offentliga skol­

väsendet —- från grundskola till universitet — samt genom att respektive

land »till fullo utnyttjar undervisningsmedia såsom läroböcker, föreläs­

ningar .. ., press, film, radio och TV».

Vidare anser föreningen att rekommendationen medför viss risk för att

de olika slagen av kooperation i u-länderna inte kan behålla eller uppnå

ställningen som frivilliga, fria och icke statsdirigerade organisationer. Så­

lunda skall respektive land antaga en särskild lagstiftning som bland an­

nat innehåller bestämmelser om ändamålen för en kooperativ förening samt

om villkoren för medlemskap, såsom maximibeloppet för insats och insats-

skyldighet vid ansökan om medlemskap samt tid inom vilken full insats-

betalning skall ske, liksom medlemmarnas rättigheter och skyldigheter.

Det rekommenderas vidare att »vederbörande myndighet» eller viss sam­

manslutning skall öva tillsyn över att verksamheten sker i överensstäm­

melse med uppställda ändamål samt lagens bestämmelser. På myndigheten

eller sammanslutningen skulle därjämte ankomma uppgiften att främja

kooperation och organisera kooperativ utbildning m. m. Utan att vilja för­

ringa betydelsen av att staten i respektive länder lämnar sin medverkan

speciellt i ett initialskede vill föreningen ifrågasätta om rekommendatio­

nens förslag kan fullt ut genomföras samtidigt som man behåller de karak­

tärsdrag som i vårt land brukar förknippas med kooperativ verksamhet.

Slutligen konstaterar föreningen, att rekommendationen i allt väsentligt

avser u-ländernas förhållanden och med hänsyn härtill utgår föreningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

15

från att anledning saknas att för Sveriges del vidta några speciella åtgärder i anslutning till rekommendationen.

Landsorganisationen erinrar om att organisationen i ett yttrande till kommittén i samband med förarbeten till rekommendationen uttalat, att

LO tidigare har intagit en relativt tveksam hållning till behovet och värdet av en rekommendation av detta slag. Denna tveksamhet hade sin grund så­ väl i de starkt varierande förhållanden i olika länder under vilka koopera­ tionen har att arbeta som i risken för att en sådan rekommendation, vilken måste balansera mellan den kooperativa rörelsens önskvärda självständig­ het och frihet och dess faktiska och nödvändiga beroende av staten i upp­ byggnadsskedet, skulle tendera att förlänga detta beroende. Eftersom emel- lertid rekommendationen av en mycket betydande majoritet, inbegripet representanterna för den Internationella Kooperativa Alliansen, bedömts bli av väsentligt värde för kooperationens utveckling i u-länderna bär LO om­ prövat denna sin inställning och vill nu tillstyrka att Sverige stöder förelig­ gande rekommendation.

LO betonar slutligen att den enda punkt i rekommendationen som direkt berör Sverige torde vara mom. 34, vilken i hög grad svarar mot SIDA:s verksamhet och programmet för det svenska utvecklingsbiståndet.

TCO framhåller, att organisationen i ett tidigare yttrande i ämnet till­ styrkt huvudlinjerna i föreliggande rekommendation och betonat betydel­ sen av att de kooperativt organiserade självhjälpssträvandena uppmuntras i syfte att öka utvecklingstakten i u-länderna. Innehållet i rekommenda­ tionen synes ha svenskt intresse främst ur synpunkten hur svenska bi­ ståndsinsatser på detta område lämpligen kan utformas. TCO vill därför rekommendera de för svenskt tekniskt bistånd ansvariga myndigheterna att vid planeringen av de svenska biståndsinsatserna beakta innehållet i rekommendationen. TCO finner det också angeläget betona att bistånds­ insatser på detta område utformas i nära kontakt och samarbete med de i

Sverige existerande organisationerna på området. Möjligheterna till inter­ nationell samverkan och samordning, såväl i regional som i större skala, bör också tas till vara i syfte att undvika splittring av resurser.

ILO-kommittén betonar, att rekommendationen främst har betydelse för kooperationens utveckling i u-länderna, något som framhålls i flera remiss­ yttranden. För industriländernas biståndsinsatser på kooperationens om­ råde synes särskilt rekommendationens avsnitt IV om internationell sam­ verkan vara av intresse. De anvisningar om samverkan som där lämnas sy­ nes stämma överens med den uppfattning som präglar de svenska insat­ serna för att stimulera kooperationen i u-länderna. Om och i vilken ut­ sträckning rekommendationen i övrigt bör iakttas inom den svenska bi­ ståndsverksamheten synes vara en fråga som det bör ankomma på bistånds- myndigheterna, främst SIDA, att bedöma.

ILO-kommittén föreslår därför, att rekommendationen överlämnas till

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

16

SIDA för att, i den mån så befinns möjligt och lämpligt, av ämbetsverket be­

aktas vid den fortsatta planeringen av de svenska biståndsinsatserna på

kooperationens område.

Knngl. Maj ds proposition nr It år 1967

Departementschefen

Vid Internationella arbetskonferensens femtionde sammanträde antogs

dels tre instrument, som berör vissa frågor rörande fiskare, och dels en

rekommendation om kooperativa föreningars roll i utvecklingsländernas

ekonomiska och sociala utveckling.

Vad först beträffar de tre instrumenten som berör fiskare — konventio­

nen (nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare, konventionen (nr 126)

angående besättningens bostäder på fiskefartyg och rekommendationen (nr

126) angående yrkesutbildning för fiskare — framgår det av de remiss­

yttranden som avgivits i ärendet, att dessa instrument utformats med

sikte på andra förhållanden än de som råder inom det svenska fisket. Sär­

skilt fiskeristyrelsen och Sveriges fiskares riksförbund ger uttryck åt den

åsikten. Härtill kommer att svensk lagstiftning och praxis i vissa delar inte

överensstämmer med föreskrifterna i instrumenten. Detta gäller beträf­

fande behörighetskonventionen samt rekommendationen om yrkesutbild­

ning, medan i fråga om bostadskonventionen däremot svarande svenska be­

stämmelser är föremål för översyn. Under dessa förhållanden kan jag inte

tillstyrka att Sverige f. n. ratificerar de båda konventionerna. När det gäl­

ler rekommendationen om yrkesutbildning kan jag, på de skäl som ILO-

kommittén anfört, ansluta mig till kommitténs uppfattning att rekom­

mendationens anvisningar bör, i den mån så befinns möjligt och lämpligt,

övervägas vid yrkesutbildningens framtida utformning. Rekommendationen

bör i detta syfte överlämnas till skolöverstyrelsen.

I fråga om rekommendationen (nr 127) angående kooperativa föreningars

roll i utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling finner jag,

att dess främsta betydelse från svensk synpunkt ligger i att rekommendatio­

nen kan vara av visst intresse för biståndsmyndigheterna när det gäller ut­

formning av de svenska biståndsinsatserna inom kooperationen. I likhet med

ILO-kommittén anser jag därför, att rekommendationen bör överlämnas till

Styrelsen för Internationell Utveckling (SIDA) för att, i den mån så befinns

möjligt och lämpligt, heaktas vid den fortsatta planeringen av de svenska

biståndsinsatserna på kooperationens område.

Under åberopande av det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t an­

håller om riksdagens yttrande över vad jag nu anfört om de vid Internatio­

nella arbetskonferensens femtionde sammanträde antagna internationella

instrumenten.

17

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo­

sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 11

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Convention (No. 125) concerniiig Fishermen’s

Ccrtificates of Competency

The General Conference of the In­

ternational Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the Inter­

national Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

fishermen’s certificates of compe­

tency, which is inclnded in the sixth

item on the agenda of the session,

and

Noting the provisions of the Offi­

cers’ Competency Certificates Con­

vention, 1936, which provides that

no person shall be engaged to per­

form or shall perform on board any

vessel to which it applies the duties

of master or skipper, navigating of­

ficer in charge of a watch, chief en-

gineer, or engineer officer in charge

of a watch, unless he holds a certi-

ficate of competency to perform such

duties issued or approved by the

public authority of the territory

where the vessel is registered, and

Considering that experience has

shown that further international

standards specifying minimum re-

quirements for certificates of com­

petency for service in fishing vessels

are desirable, and

Having determined that these

standards shall take the form of an

international Convention,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hun­

dred and sixty-six the following Con-

Bilaga 1

(Översättning)

Konveniion (nr 125) angående

behörighetsbevis för fiskare

Internationella arbetsorganisatio­

nens allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internatio­

nella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträde,

och beslutat antaga vissa förslag

angående behörighetsbevis för fiska­

re, vilken fråga inbegripes i den sjät­

te punkten på sammanträdets dag­

ordning,

som beaktar bestämmelserna i kon­

ventionen angående kompetens hos

fartygsbefäl, 1936, vilken föreskriver

att å fartyg, å vilket konventionen

äger tillämpning, ingen må utöva el­

ler anställas för att utöva de befo­

genheter som tillkomma befälhavare

eller skeppare, vakthavande styrman,

övermaskinist eller vakthavande ma­

skinist, med mindre han innehar ett

certifikat som utvisar, att han är be­

hörig därtill, och som är utfärdat el­

ler godkänt av offentlig myndighet i

det territorium, där fartyget är re­

gistrerat, och

som anser att erfarenheten har vi­

sat att det är önskvärt att antaga yt­

terligare internationella normer, som

närmare ange minimikrav beträffan­

de behörighetsbevis för tjänstgöring

på fiskefartyg, och

som beslutat att dessa normer sko­

la taga form av en internationell

ikonvention,

antager denna den tjugoförsta dagen

i juni månad år nittonhundrasextio-

sex följande konvention, som må be-

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

vention, which may be cited as the Fishermen’s Competency Certificates Convention, 1966:

Part I. Seope and Definitions

Article 1

For the purposes of this Conven­ tion, the term “fishing vessel” in- cludes all ships and boats, of any nature whatsoever, whether publicly or privately owned, which are en- gaged in maritime fishing in salt wa- ters and are registered in a territory for which the Convention is in force, with the exception of—

(a) ships and boats of less than 25 gross registered tons;

(b) ships and boats engaged in wlialing or similar pursuits;

(c) ships and boats engaged in fishing for sport or recreation;

(d) fishery research and fishery protection vessels.

Artide 2

The competent authority may, af- ter consultation with the fishing ves­ sel owners’ and fishermen’s organi­ sations where such exist, exempt from this Convention fishing ves­ sels engaged in inshore fishing, as defined by national laws and regula- tions.

Artide 3

For the purpose of this Convention, the following terms have the mean- ings hereby assigned to them:

(a) skipper: any person having command or charge of a fishing ves­ sel;

(b) mate: any person exercising subordinate command of a fishing vessel, including any person, other than a pilot, liable åt any time to be in charge of the navigation of such a vessel;

nämnas konvention angående behö­ righetsbevis för fiskare, 1966.

Del I. Tillämpningsområde och

definitioner

Artikel 1

Med fiskefartyg förstås i denna konvention fartyg av vad slag det va­ ra må, i allmän eller enskild ägo, som nyttjas till havsfiske i saltvatten och äro registrerade i ett territorium, för vilket konventionen gäller, med undantag av

a) fartyg om mindre än 25 brutto- registerton;

b) fartyg som nyttjas till valfångst eller liknande verksamhet;

c) fartyg som nyttjas till sport- eller rekreationsfiske;

d) fartyg som nyttjas för forsk­ ningsändamål eller till skydd för fis­ ket.

Artikel 2

Vederbörande myndighet må efter samråd med eventuellt existerande redare- och fiskareorganisationer medgiva undantag från denna kon­ ventions tillämpning för fiskefartyg, som nyttjas i kustfiske sådant detta definieras i nationell lagstiftning.

Artikel 3

I denna konvention ha följande termer den innebörd som här an- gives:

a) befälhavare: person som för befäl över ett fiskefartyg;

b) styrman: person som för un­ derordnat befäl över ett fiskefartyg, inberäknat person — annan än lots — som vid varje tidpunkt kan åläg­ gas att ansvara för navigeringen av ett sådant fartyg;

20

(c) engineer:

any person per- c) maskinist: person som har det

manently responsible for the me- ständiga ansvaret för ett fiskefartygs

chanical propulsion of a fishing ves- mekaniska framdrivning.

sel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Part II. Ccrtification

Article 4

Each Member which ratifies this

Convention shall establish standards

of qualification for certificates of

competency entitling a person to per­

form the duties of skipper, mate or

engineer on board a fishing vessel.

Artide 5

1. All fishing vessels to which this

Convention applies shall be required

to carry a certificated skipper.

2. All fishing vessels over 100 gross

registered tons engaged in operations

and areas to be defined by national

laws or regulations shall be required

to carry a certificated mate.

3. All fishing vessels with an en-

gine power above a level to be de-

termined by the competent authority,

after consultation with the fishing

vessel owners’ and fishermen’s or­

ganisations where such exist, shall

be required to carry a certificated

engineer: Provided that the skipper

or mate of a fishing vessel may act

as engineer in appropriate cases and

on condition that he also holds an

engineer’s certificate.

4. The certificates of skippers,

mates or engineers may be full or

limited, according to the size, type,

and nature and area of operations of

the fishing vessel, as determined by

national laws or regulations. 5

5. The competent authority may

in individual cases permit a fishing

vessel to put to sea without the full

complement of certificated personnel

if it is satisfied that no suitable sub-

Del II. Utlärdandc av behörighetsbevis

Artikel 4

Medlemsstat, som ratificerar den­

na konvention, skall fastställa kvali-

fikationsnormer för behörighetsbe­

vis, som ge en person rätt att ombord

på ett fiskefartyg utöva de befogen­

heter som tillkomma befälhavare,

styrman eller maskinist.

Artikel 5

1. På alla fiskefartyg, för vilka

denna konvention äger tillämpning,

skall finnas en befälhavare med be­

hörighetsbevis.

2. På alla fiskefartyg om mer än

100 bruttoregisterton, som nyttjas i

verksamhet och inom områden, som

angives genom nationell lagstiftning,

skall finnas en styrman med behörig­

hetsbevis.

3. På alla fiskefartyg med en ma­

skinstyrka överstigande en gräns,

som bestämmes av vederbörande

myndighet, efter samråd med even­

tuellt existerande redare- och fiska­

reorganisationer, skall finnas en ma­

skinist med behörighetsbevis, dock

att befälhavaren eller styrmannen på

ett fiskefartyg må fungera som ma­

skinist, då så är lämpligt och under

förutsättning att även han har behö­

righetsbevis som maskinist.

4. Behörighetsbevis för befälhava­

re, styrmän eller maskinister må va­

ra fullständiga eller begränsade, be­

roende på fiskefartygets storlek och

typ samt arten av och området för

dess verksamhet, i enlighet med vad

i nationell lagstiftning föreskrives.

5. Vederbörande myndighet må i

enskilda fall tillåta ett fiskefartyg

att gå till sjöss utan full bemanning

av behörig personal, om myndighe­

ten är övertygad om att inga lämpli-

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

21

stitutes are available and that, hav- ing regard to all the circumstances of the case, it is safe to allow the vessel to put to sea.

Article 6

1. The minimum age prescribed by national laws or regulations for the issue of a certificate of compe- tency shall be not less than— (a) 20 years in the case of a skipper; (b) 19 years in the case of a mate; (c) 20 years in the case of an en- gineer.

2. For the purpose of service as a skipper or mate in a fishing vessel engaged in inshore fishing and for the purpose of service as an engineer in small fishing vessels with an en- gine power below a level to be deter- mined by the competent authority after consultation with the fishing vessel owners’ and fishermen’s organisations, where such exist, the minimum age may be fixed åt 18 years.

Artide 7

The minimum professional ex- perience prescribed by national laws or regulations for the issue of a mate’s certificate of competency shall be not less than three years’ sea service engaged in deck duties.

Artide 8

1. The minimum professional ex- perience prescribed by national laws or regulations for the issue of a skipper’s certificate of competency shall be not less than four years’ sea service engaged in deck duties.

2. The competent authority may, after consultation with the fishing vessel owners’ and fishermen’s orga­ nisations where such exist, require a part of this period to be served as a certificated mate; where national laws or regulations provide for the

ga ersättare finnas att tillgå och att det med hänsyn till alla föreliggan­ de omständigheter ej är förenat med fara att tillåta fartyget att gå till sjöss.

Artikel 6

1. Den minimiålder som föreskri- ves i nationell lagstiftning för utfär­ dande av ett behörighetsbevis må ic­ ke understiga

a) 20 år beträffande befälhavare;

b) 19 år beträffande styrman;

c) 20 år beträffande maskinist.

2. Då det gäller tjänstgöring som befälhavare eller styrman på ett fis­ kefartyg som nyttjas i kustfiske och då det gäller tjänstgöring som maski­ nist på små fiskefartyg med en ma­ skinstyrka understigande en gräns, som bestämmes av vederbörande myndighet efter samråd med even­ tuellt existerande redare- och fiska­ reorganisationer, må minimiåldern fastställas till 18 år.

Artikel 7

Det minimikrav på yrkeserfaren­ het som uppställes i nationell lag­ stiftning såsom villkor för utfärdan­ de av behörighetsbevis för styrman må icke understiga tre års tjänst­ göring till sjöss i däckstjänst.

Artikel 8

1. Det minimikrav på yrkeserfa­ renhet som uppställes i nationell lag­ stiftning såsom villkor för utfärdan­ de av behörighetsbevis för befälha­ vare må icke understiga fyra års tjänstgöring till sjöss i däckstjänst.

2. Vederbörande myndighet må ef­ ter samråd med eventuellt existeran­ de redare- och fiskareorganisationer kräva, att en del av denna period skall innefatta tjänstgöring som be­ hörig styrman; där den nationella lagstiftningen innehåller bestämmel-

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

issue of different grades of certifi-

cates of competency, full and limited,

to skippers of fishing vessels, the

nature of the qualifying service as a

certificated mate or the type of cer-

tificate held while performing such

qualifying service may vary accord-

ingly-

Article 9

1. The minimum professional ex-

perience prescribed by national laws

or regulations for the issue of an

engineer’s certificate of competency

shall be not less than three years’ sea

service in the engine-room.

2. In the case of a certificated

skipper or mate a shorter qualifying

period of sea service may be pre­

scribed.

3. In the case of the small fishing

vessels referred to in Article 6, para-

graph 2, of this Convention, the com-

petent authority may, after consulta-

tion with the fishing vessel owners’

and fishermen’s organisations where

such exist, prescribe a qualifying pe­

riod of sea service of 12 months.

4. Work in an engineering work-

shop may be regarded as equivalent

to sea service for part of the qualify­

ing periods provided for in para-

graphs 1 to 3 of this Article.

Article 10

In respect of persons who have

successfully completed an approved

training course, the periods of sea

service required in virtue of Artides

7, 8 and 9 of this Convention may be

reduced by the period of training,

but in no case by more than 12

months.

Part III. Examinations

Article 11

In the examinations organised and

supervised by the competent author-

ser om utfärdande av olika grader av

behörighetsbevis, fullständiga och

begränsade, för befälhavare på fiske­

fartyg, må arten av den kvalificeran­

de tjänstgöringen som behörig styr­

man eller typen av det behörighets­

bevis som innehaves under fullgö­

randet av sådan kvalificerande

tjänstgöring variera med hänsyn till

förhållandena.

Artikel 9

1. Det minimum av yrkeserfaren­

het som i nationell lagstiftning upp­

ställes såsom villkor för utfärdande

av behörighetsbevis för maskinist må

icke understiga tre års tjänstgöring

i maskinavdelningen.

2. Beträffande behörig befälhavare

eller styrman må en kortare kvali-

fikationsperiod av tjänstgöring till

sjöss föreskrivas.

3. Beträffande de små fiskefartyg

som avses i artikel 6 mom. 2 i den­

na konvention, må vederbörande

myndighet efter samråd med even­

tuellt existerande redare- och fiska­

reorganisationer föreskriva en kvali-

fikationsperiod av 12 månaders

tjänstgöring till sjöss.

4. Arbete i en mekanisk verkstad

må anses som likvärdigt med tjänst­

göring till sjöss för en del av de kva-

lifikationsperioder som avses i mo­

menten 1 och 3 i denna artikel.

Artikel 10

Beträffande personer, som med

framgång avslutat en godkänd ut­

bildningskurs, må de perioder av

tjänstgöring till sjöss som krävas i

enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 i

denna konvention reduceras med en

tid motsvarande utbildningsperio-

den, dock i intet fall med mer än 12

månader.

Del III. Examina

Artikel 11

I de examina som anordnas och

övervakas av vederbörande myndig-

23

Knngl. Maj:ts proposition nr 11 år 196/

ity for the purpose of testing whether candidates for competency certifi- cates possess the qualifications nec- essary for performing the cor- responding duties, the candidates shall be required to show knowledge, appropriate to the categories and grades of certificates, of such sub- jects as—

(a) in the case of skippers and mates—

(i) general nautical subjects,

iucluding seamanship, shiphandling and safety of life åt sea, and a proper knowledge of the international Regulations for Preventing Collisions åt Sea;

(ii) practical navigation, in-

cluding the use of electronic and mechanical aids to navigation;

(iii) safe working practices,

including safety in the handling of fishing gear;

> (b) in the case of engineers—

(i) theory, operation, main-

tenance and repair of steam or inter­ nal combustion engines and related auxiliary equipment;

(ii) operation, maintenance

and repair of refrigeration systems, pumps, deck winches and other me­ chanical equipment of fishing ves- sels, including the effects on stability;

(iii) principles of shipboard

electric power installations, and maintenance and repair of the elec- trical machinery and equipment of fishing vessels; and

(iv) engineering safety pre-

cautions and emergency procedures, including the use of life-saving and fire-fighting appliances.

Article 12

The examinations for certificates of skippers and mates referi-ed to in Article 11, sub-paragraph (a), of this

het i syfte att pröva huruvida perso­ ner som ansöka om behörighetsbevis äga de kvalifikationer som äro nöd­ vändiga för utförande av de mot be­ hörighetsbeviset svarande uppgifter­ na skola de sökande ha att ådagaläg­ ga kunskaper, svarande mot respek­ tive kategori och art av behörighets­ bevis i sådana ämnen som

a) beträffande befälhavare och styrmän:

i) allmänna nautiska ämnen,

däribland sjömanskap, manövrering av fartyg och livräddning till sjöss, samt en tillfredsställande kännedom om de internationella sjövägsregler- na;

ii) praktisk navigation, inbe-

träknat användning av elektroniska och mekaniska hjälpmedel för navi­ gation ;

iii) åtgärder till förebyggande

av yrkesskador, inberäknat säker­ hetsåtgärder vid hanteringen av fis­ keredskap ;

b) beträffande maskinister:

i) teori för samt drift, under­

håll och reparation av ångmaskiner, förbränningsmotorer och därtill hö­ rande hjälputrustning;

ii) drift, underhåll och repa­

ration av kylsystem, pumpar, däcks- vinschar och annan mekanisk ut­ rustning på fiskefartyg, inberäknat stabilitetspåverkande effekter;

iii) principerna för elektriska

installationer ombord samt under­ håll och reparation av elektriska ma­ skiner och apparater på fiskefartyg; samt

iv) tekniska säkerhetsanord­

ningar och åtgärder vid fara, inbe­ räknat användningen av livrädd­ nings- och brandskyddsutrustning.

Artikel 12

De examina för behörighetsbevis för befälhavare och styrmän, som avses i artikel It a) i denna kon-

24

Convention may also cover the fol- vention, må även omfatta följande

lowing subj ects:

ämnen:

(a) fishing techniques, including a) fiskemetoder, där så är lämp-

where appropriate the operation of ligt inberäknat användning av elek-

electronic fish-finding devices, and tronisk apparatur för lokalisering av

the operation, maintenance and fisk ävensom skötsel, underhåll och

repair of fishing gear; and

reparation av fiskeredskap; samt

(b) stowage, cleaning and process- b) lastning, rensning och behand-

ing of fish on board.

ling av fisk ombord.

Kungl. Maj:ts proposition nr tl år 1967

Article 13

During a period of three years

from the date of the coming into

force of national laws or regulations

giving effect to the provisions of this

Convention, competency certificates

may be issued to persons who have

not passed an examination referred

to in Artides It and 12 of this Con­

vention, but who have in fact had

sufficient practical experience of the

duties corresponding to the certifi-

cate in question and have no record

of any serious technical error against

them.

Part IV. Enforcement Measures

Artide 14

1. Each Member shall ensure the

enforcement of national laws or regu­

lations giving effect to the provisions

of this Convention by an efficient

system of inspection.

2. National laws or regulations

giving effect to the provisions of this

Convention shall provide for the

cases in which the authorities of a

Member may detain vessels regis­

tered in its territory on account of

a breach of these laws or regulations.

Artide 15

1. National laws or regulations

giving effect to the provisions of this

Convention shall prescribe penalties

or disciplinary measures for cases in

which these laws or regulations are

not respected.

Artikel 13

Under en period av tre år från

ikraftträdandet av nationell lagstift­

ning, som sätter bestämmelserna i

denna konvention i tillämpning, må

behörighetsbevis utfärdas till perso­

ner, vilka icke ha genomgått sådan

examen som avses i artiklarna 11 och

12 i denna konvention men vilka fak­

tiskt ha förvärvat praktisk erfaren­

het av de uppgifter som motsvara

ifrågavarande bevis och vilka icke

veterligen ha begått något allvarligt

tekniskt fel.

Del IV. Tillämpningsåtgärdcr

Artikel 14

1. Varje medlemsstat skall genom

ett effektivt inspektionssystem sä­

kerställa efterlevnaden av nationell

lagstiftning, som sätter bestämmel­

serna i denna konvention i tillämp­

ning.

2. Nationell lagstiftning, som sät­

ter bestämmelserna i denna konven­

tion i tillämpning, skall innehålla be­

stämmelser om de fall då myndighe­

terna i en medlemsstat må kvarhålla

fartyg, som äro registrerade inom

dess territorium, på grund av över­

trädelse av denna lagstiftning.

Artikel 15

1. Nationell lagstiftning, som sät­

ter bestämmelserna i denna konven­

tion i tillämpning, skall stadga straff

eller disciplinära påföljder i händel­

se denna lagstiftning icke efterieves.

25

Kungl. Maj ds proposition nr il år 1967

2. In particular, such penalties or disciplinary measures shall be pre- scribed för cases in which— (a) a fishing vessel owner or his agent, or a skipper, has engaged a person not certificated as required;

(b) a person has obtained by fraud or forged documents an engagement to perform duties requiring certifica- tion without holding the requisite certificate.

Part V. Final Provisions

Article 16

The formal ratifications of this Convention shall be communicated to the Director-General of the Interna­ tional Labour Office for registration.

Artide 17

1. This Convention shall be bind- ing only upon those Members of the International Labour Organisation whose ratifications have been regis­ tered with the Director-General.

2. It shall come into force twelve months after the date on which the ratifications of two Members have been registered with the Director- General.

3. Thereafter, this Convention shall come into force för any Member twelve months after the date on which its ratification has been regis­ tered.

Artide 18

1. A Member which has ratified this Convention may denounce it af­ ter the expiration of ten years from the date on which the Convention first comes into force, by an act com­ municated to the Director-General of the International Labour Office for registration. Such denunciation shall not take effect until one year after the date on which it is registered.

2. Sådana straff eller disciplinära påföljder skola särskilt stadgas för fall då

a) redaren för ett fiskefartyg el­ ler ombud för honom eller en befäl­ havare har anställt någon som ej in­ nehar erforderligt behörighetsbevis;

b) någon medelst bedrägeri eller falska handlingar har erhållit an­ ställning för utövande av befogenhe­ ter, för vilka krävas behörighet, utan att innehava vederbörligt behörig­ hetsbevis.

Del V. Slutbestämmelser

Artikel 16

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola delgivas In­ ternationella arbetsbyråns generaldi­ rektör och registreras av honom.

Artikel 17

1. Denna konvention är bindande allenast för de medlemmar av Inter­ nationella arbetsorganisationen, vil­ kas ratifikationer registrerats av ge­ neraldirektören.

2. Den träder i kraft tolv månader efter det två medlemmars ratifika­ tioner registrerats av generaldirektö­ ren.

3. Därefter träder denna konven­ tion i kraft för varje medlem tolv månader efter den dag, då dess rati­ fikation registrerats.

Artikel 18

1. Varje medlem, som ratificerar denna konvention, kan, sedan tio år förflutit från den tidpunkt då kon­ ventionen först trädde i kraft, upp­ säga densamma genom skrivelse som delgives Internationella arbetsbyråns generaldirektör för registrering. Upp­ sägningen träder icke i kraft förrän ett år efter det den registrerats.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr tl år 1967

2. Each Member which has ratified

this Convention and which does not,

within the year following the expira-

tion of the period of ten years men-

tioned in the preceding paragraph,

exercise the right of denunciation

provided for in this Article, will be

bound for another period of ten years

and, thereafter, may denounce this

Convention åt the expiration of each

period of ten years under the terms

provided for in this Article.

Article 19

1. The Director-General of the In­

ternational Labonr Office shall noti-

fy all Members of the International

Labour Organisation of the registra-

tion of all ratifications and denuncia-

tions communicated to him by the

Members of the Organisation.

2. When notifying the Members

of the Organisation of the registra-

tion of the second ratification com-

municated to him, the Director-Gen­

eral shall draw the attention of the

Members of the Organisation to the

date upon which the Convention will

come into force.

Article 20

The Director-General of the Inter­

national Labour Office shall com-

municate to the Secretary-General of

the United Nations for registration

in accordance with Article 102 of the

Charter of the United Nations full

particulars of all ratifications and

acts of denunciation registered by

him in accordance with the provi­

sions of the preceding Artides.

Article 21

Åt such times as it may consider

necessary the Governing Body of the

International Labour Office shall

present to the General Conference a

report on the working of this Con­

vention and shall examine the desir-

ability of placing on the agenda of

2. Varje medlem, som ratificerar

denna konvention och icke inom ett

år efter utgången av den i föregåen­

de moment nämnda tioårsperioden

gör bruk av den i denna artikel stad­

gade uppsägningsrätten, skall vara

bunden för en ny period av tio år

och kan därefter, med iakttagande av

de i denna artikel föreskrivna villko­

ren, uppsäga konventionen vid ut­

gången av varje följande tioårspe­

riod.

Artikel 19

1. Internationella arbetsbyråns ge­

neraldirektör skall underrätta samt­

liga medlemmar av Internationella

arbetsorganisationen om registre­

ringen av alla ratifikationer och upp­

sägningar, som delgivits honom av

organisationens medlemmar.

2. Då generaldirektören underrät­

tar organisationens medlemmar om

registreringen av den andra ratifika­

tionen i ordningen, som delgivits ho­

nom, har han att fästa medlemmar­

nas uppmärksamhet på den dag, då

konventionen kommer att träda i

kraft.

Artikel 20

Internationella arbetsbyråns gene­

raldirektör skall, för registrering-

jämlikt artikel 102 av Förenta Na­

tionernas stadga, lämna Förenta Na­

tionernas generalsekreterare full­

ständiga upplysningar om varje ra­

tifikation och uppsägning, som av

honom registrerats i enlighet med

bestämmelserna i föregående artik­

lar.

Artikel 21

Närhelst Internationella arbetsby­

råns styrelse finner det erforderligt

skall styrelsen förelägga Internatio­

nella arbetsorganisationens allmän­

na konferens en redogörelse för kon­

ventionens tillämpning och taga un­

der övervägande, huruvida anledning

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

the Conference the question of its revision in whole or in part.

Article 22

1. Should the Conference adopt a new Convention revising this Con- vention in -whole or in part, then, unless the new Convention other- iwise provides— ‘ (a) the ratification by a Member of the new revising Convention shall ipso jure involve the immediate de- nunciation of this Convention, not- withstanding the provisions of Ar­ ticle 18 above, if and when the new revising Convention shall have come into force; (b) as from the date when the new revising Convention comes into force, this Convention shall cease to be open to ratification by the Members.

2. This Convention shall in any case remain in force in its actual form and content för those Members which have ratified it but have not ratified the revising Convention.

Artide 23

The English and French versions of the text of this Convention are equally authoritative.

föreligger att på konferensens dag­ ordning uppföra frågan om dess re­ vision, helt eller delvis.

Artikel 22

1. Därest konferensen skulle an­ taga en ny konvention, innebärande revision, helt eller delvis, av denna konvention, och den nya konventio­ nen icke föreskriver annat,

a) skall en medlems ratifikation av den nya, reviderade konventionen, försåvitt denna trätt i kraft, ipso jure medföra omedelbar uppsägning av förevarande konvention, utan hinder av vad i artikel 18 ovan stadgas;

h) skall från den dag, då den nya reviderade konventionen träder i kraft, förevarande konvention icke längre kunna ratificeras av medlem­ marna.

2. Förevaran de konvention skall likväl förbli gällande till form och innehåll för de medlemmar, som ra­ tificerat densamma men icke ratifi­ cerat den nya, reviderade konventio­ nen.

Artikel 23

De engelska och franska texterna till denna konvention skola äga lika vitsord.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Conyention (No. 126) concerning

Accommodation on Board Fishing Vessels

The General Conference of the In­

ternational Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the Inter­

national Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Having decided npon the adoption

of certain proposals with regard to

accommodation on board fishing ves­

sels, which is included in the sixth

item on the agenda of the session,

and

Having determined that these pro­

posals shall take the form of an in-

ternational Convention,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hun­

dred and sixty-six the following Con­

vention, which may be cited as the

Accommodation of Crews (Fisher-

men) Convention, 1966:

Part I. General Provisions

Article 1

1. This Convention applies to all

sea-going mechanically propelled

ships and boats, of any nature what-

soever, whether publicly or privately

owned, which are engaged in mari-

time fishing in salt waters and are

registered in a territory for which

this Convention is in force.

2. National laws or regulations

shall determine when ships and boats

are to be regarded as sea-going for

the purpose of this Convention.

3. This Convention does not apply

to ships and boats of less than 75

tons: Provided that the Convention

Bilaga 2

(Översättning)

Konvention (nr 126) angående besättningens

bostäder på fiskefartyg

Internationella arbetsorganisatio­

nens allmänna konferens,

I vilken av styrelsen för Internatio­

nella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträ­

de och

beslutat antaga vissa förslag an­

gående besättningens bostäder på fis­

kefartyg, vilken fråga innefattas i

den sjätte punkten på sammanträ­

dets dagordning,

samt funnit, att dessa förslag skola

taga form av en internationell kon­

vention,

antager denna, den tjugoförsta da­

gen i juni månad år nittonhundra-

sextiosex följande konvention, som

må benämnas konvention angåen­

de besättningens bostäder (fiskare),

1966.

Del I. Allmänna bestämmelser

Artikel 1

1. Denna konvention äger tillämp­

ning på alla sjögående maskindrivna

fartyg av vad slag de vara må, i all­

män eller enskild ägo, vilka nyttjas

till havsfiske i saltvatten och äro re­

gistrerade i territorium, för vilket

denna konvention gäller.

2. Nationell lagstiftning skall fast­

ställa, när fartyg för tillämpning av

denna konvention skola anses vara

sjögående.

3. Från konventionens tillämp­

ning undantagas fartyg om mindre

än 75 ton; dock skall konventionen

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

shall be applied to ships and boats

of between 25 and 75 tons where the

competent authority determines, af-

ter consultation with the fishing-ves-

sel owners’ and fishermen’s organi­

sations -where sucli exist, that this is

reasonable and practicable.

4. The competent authority may,

after consultation with the fishing-

vessel owners’ and fishermen’s

organisations where such exist, use

length instead of tonnage as a pa­

rameter for the purposes of this Con-

vention, in which event the Conven-

tion does not apply to ships and

boats of less than 80 feet (24.4

metres) in length: Provided that the

Convention shall be applied to ships

and boats of between 45 and 80 feet

(13.7 and 24.4 metres) in length

where the competent authority deter­

mines, after considtation with the

fishing vessel owners’ and fisher-

men’s organisations where such

exist, that this is reasonable and

practicable.

5. This Convention does not apply

to—

(a) ships and boats normally em-

ployed in fishing for sport or recre-

ation;

(b) ships and boats primarily

propelled by sail but having auxiliary

engines;

(c) ships and boats engaged in

whaling or similar pursuits;

(d) fishery research and fishery

protection vessels. 6

6. The following provisions of this

Convention do not apply to vessels

which normally remain away from

their home ports for periods of less

than 36 hours and in which the crew

does not live permanently on board

when in port:

(a) Article 9, paragraph 4;

(b) Article 10;

(c) Article 11;

(d) Article 12;

(e) Article 13, paragraph 1;

(f) Article 14;

tillämpas på fartyg mellan 25 och

75 ton, om vederbörande myndighet,

efter hörande av eventuellt existe­

rande redare- och fiskareorganisatio­

ner fastställer, att detta är skäligt

och lämpligt.

4. Vederbörande myndighet må,

efter hörande av eventuellt existe­

rande redare- och fiskareorganisa­

tioner, begagna längd i stället för

tonnage såsom parameter vid till-

lämpning av denna konvention, i vil­

ket fall konventionen icke äger till-

lämpning på fartyg, vilkas längd un­

derstiger 24,4 meter (80 fot); dock

skall konventionen tillämpas på far­

tyg, vilka ha en längd av mellan 13,7

och 24,4 meter (45 och 80 fot), om

vederbörande myndighet, efter hö­

rande av eventuellt existerande reda­

re- och fiskareorganisationer fast­

ställer, att detta är skäligt och lämp­

ligt.

5. Från konventionens tillämpning

undantagas

a) fartyg, som normalt nyttjas till

sport- eller rekreationsfiske;

b) fartyg, som huvudsakligen

framdrivas med segel men som äro

utrustade med hjälpmaskiner;

o c) fartyg, som nyttjas till val­

fångst eller liknande verksamhet;

d) fartyg, som nyttjas för forsk­

ningsändamål eller till skydd för fis­

ket.

6. Följande bestämmelser i denna

konvention äga icke tillämpning på

fartyg, vilka normalt äro borta

från

sin hemmahamn under kortare tid

än 36 timmar, och vilkas besättning

icke permanent bor ombord, när far­

tyget ligger i hamn, nämligen

a) artikel 9, mom. 4;

b) artikel 10;

c) artikel 11;

d) artikel 12;

e) artikel 13, mom. 1;

f) artikel 14;

30

Kungl. Maj ris proposition nr 11 år 1967

(g) Artide 16:

Provided that in such vessels ade-

quate sanitary installations as well

as messing and cooldng facilities

and accommodation for resting shall

be provided.

7. The provisions of Part III of

this Convention may be varied in

the case of any vessel it' the compe-

tent authority is satisfied, after con-

sultation with the fishing-vessel

owners’ and fishermen’s organisa­

tions where such exist, that the

variations to be made provide cor-

responding advantages as a result of

which the over-all conditions are no

less favourable than those that

would result from the full applica-

tion of the provisions of the Con­

vention; particulars of all such vari­

ations shall be communicated by the

Member to the Director-General of

the International Labour Office,

•who shall notify the Members of the

International Labour Organisation.

Article 2

In this Convention—

(a) the term “fishing vessel” or

“vessel” means a ship or boat to

•which the Convention applies;

(b) the term “tons” means gross

registered tons;

(c) the term “length” means the

length measured from the fore part

of the stem on the line of the fore-

castle deck to the after side of the

head of the sternpost, or to the fore-

side of the rudderstock where no

sternpost exists;

(d) the term “officer” means a

person other than a skipper ranked

as an officer by national laws or reg-

ulations or, in the absence of any

relevant laws or regulations, by col-

lective agreement or custom;

(e) the term “rating” means a

member of the crew other than an

officer;

(f) the term “crew accommoda­

tion” includes such sleeping rooms,

g) artikel 16;

dock skola sådana fartyg vara ut­

rustade med tillfredsställande sa­

nitära anordningar samt erforderliga

utspisnings-, matlagnings- och vilo-

möjligheter.

7. Avvikelser från föreskrifterna i

avd. III i denna konvention må göras

i fråga om vilket som helst fartyg,

om vederbörande myndighet, efter

hörande av eventuellt existerande

redare- och fiskareorganisationer,

finner avvikelserna erbjuda fördelar

av sådan art att förhållandena i

det stora hela icke bli mindre gynn­

samma än vid full tillämpning av

konventionens bestämmelser; dylika

avvikelser skall medlemsstaten i de­

talj meddela Internationella arbets-

byråns generaldirektör, som skall

underrätta medlemmarna av Inter­

nationella arbetsorganisationen där­

om.

Artikel 2

I denna konvention förstås med

a) fiskefartyg eller fartyg: fartyg,

varå konventionen äger tillämpning;

b) ton: bruttoregisterton;

c) längd: längden mätt från för­

stävens förkant vid backdäcket till

akterkanten av akterstävens översta

ände, eller där akterstäv saknas, till

hjärtstockens förkant;

d) befäl: person — annan än be­

fälhavaren -—- som enligt nationell

lagstiftning eller, i avsaknad av till­

lämplig sådan lagstiftning, enligt

kollektivavtal eller sedvänja räknas

såsom befäl;

e) manskap: medlem av besätt­

ningen, som icke är befäl;

f) besättningens bostäder: sådana

sovrum, mässrum och sanitära an-

31

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

mess rooms and sanitary accom- modation as are provided for the use of the crew;

(g) the term “prescribed” means prescribed by national laws or reg- ulations, or by the competent au- thority;

(h) the term “approved” means approved by the competent author- ity;

(i) the term “re-registered” means re-registered on the occasion of a

simultaneous change in the terri-

tory of registration and in the own- ership of the vessel.

Article 3

1. Each Member for which this Convention is in force undertakes to maintain in force laws or regula- tions which ensure the application of the provisions of Parts II, III and IV of this Convention.

2. The laws or regulations shall—-(a) require the competent author- ity to bring them to the notice of all

•persons concerned;

(b) define the persons responsible for compliance therewith;

(c) provide for the maintenance iof a system of inspection adequate do ensure effective enforcement;

(d) prescribe adequate penalties tf or any violation thereof;

(e) require the competent author- ity to consult periodically the fish- ing-vessel owners’ and fishermen’s organisations, where such exist, in

•regard to the framing of regulations,

•and to collaborate so far as practic- able with such parties in the ad­ ministration thereof.

Part II. Planning and Control of Crew

Aceommodation

- Artide 4

i Before the construction of a fish-

ordningar, som äro avsedda att nytt­ jas av besättningen;

g) föreskriven: föreskriven i na­ tionell lagstiftning eller av behörig myndighet;

h) godkänd: godkänd av behörig myndighet;

i) omregistrering: fartygs omre­ gistrering vid byte samtidigt av na­ tionalitet och ägare.

Artikel 3

1. Varje medlem, för vilken den­ na konvention gäller, åtager sig att vidmakthålla en lagstiftning, som sä­ kerställer tillämpningen av föreskrif­ terna i delarna II, III och IV av kon­ ventionen.

2. Denna lagstiftning skall:

a) ålägga vederbörande myndig­ het att bringa lagstiftningens be­ stämmelser till alla därav berörda personers kännedom;

b) angiva vilka personer som äro ansvariga för bestämmelsernas efter­ levnad;

c) sörja för upprätthållandet av inspektionssystem, som säkerställer bestämmelsernas effektiva tillämp­ ning;

d) för varje överträdelse av be­ stämmelserna stadga däremot sva­ rande straffpåföljd;

e) ålägga vederbörande myndighet att vid utarbetande av bestämmelser med regelbundna mellanrum höra eventuellt existerande redare- och fiskareorganisationer samt att, i den mån så lämpligen kan ske, samråda med dem i uppkommande frågor.

Del II. Planläggning av och tillsyn å

besättningens bostäder

Artikel 4

Innan ett fiskefartygsbygge påbör-

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

ing vessel is begun, and before the

crew accommodation of an existing

vessel is substantially altered or re-

constructed, detailed plans of, and

information concerning the accom­

modation shall be snbmitted to the

competent authority för approval.

t Article 5

1. On every occasion when—

(a) a fishing vessel is registered

or re-registered,

(b) the crew accommodation of a

vessel has been substantially altered

or reconstructed, or

(c) complaint that the crew ac­

commodation is not in compliance

with the terms of this Convention

has been made to the competent

authority, in the prescribed manner

and in time to prevent any delay to

the vessel, by a recognised fisher-

men’s organisation representing all

or part of the crew by a prescribed

number or proportion of the mem-

bers of the crew of the vessel,

■the competent authority shall in-

spect the vessel and satisfy itself

that the crew accommodation com-

plies with the requirements of the

laws and regulations.

2. Periodical inspections may be

held åt the discretion of the com­

petent authority.

Part III. Crew Accommodation

Requirements

s Artide 6

1. The location, means of access,

structure and arrangement of crew

accommodation in relation to other

spaces shall be such as to ensure

adequate security, protection against

weather and sea and insulation from

heat or cold, undue noise or effluvia

from other spaces.

2. Emergency escapes shall be pro­

vided from all crew accommodation

;spaces as necessary.

jas och innan besättningens bostäder

i ett existerande fartyg väsentligen

ändras eller ombyggas, skall en de­

taljerad ritning över bostäderna i

fråga, åtföljd av erforderliga uppgif­

ter, underställas vederbörande myn­

dighet för godkännande.

Artikel 5

1. Vid varje tillfälle då

a) ett fartyg registreras eller om-

registreras,

b) besättningens bostäder på ett

fartyg väsentligen ändrats eller om­

byggts, eller

c) antingen en erkänd fiskareor­

ganisation, representerande besätt­

ningen helt eller delvis, eller ock det

antal eller den kvotdel av besättning­

en, som föreskrivits, hos vederböran­

de myndighet, på föreskrivet sätt och

inom sådan tid att fartyget icke för­

dröj es, framställt klagomål över att

besättningens bostäder icke uppfylla

bestämmelserna i denna konvention,

skall vederbörande myndighet in­

spektera fartyget och övertyga sig

om att besättningens bostäder över­

ensstämma med de i lagstiftningen

uppställda fordringarna.

2. Vederbörande myndighet må ef­

ter sitt bedömande företa periodiska

inspektioner.

Del III. Bestämmelser om besättningens

bostäder

Artikel 6

1. Belägenhet, tillträdesanordning-

ar, byggnadssätt och disposition av

besättningens bostäder i förhållande

till andra utrymmen ombord skola

vara sådana, att nödig säkerhet,

skydd mot väder och sjö samt isole­

ring mot värme, köld, starkare buller

och utdunstningar från de andra ut­

rymmena åstadkommas.

2. I den utsträckning så är erfor­

derligt skola nödutgångar finnas

från alla delar av besättningens bo­

städer.

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

33

3. Every effort shall be made to exclude direct openings into sleep­ ing rooms from fish holds and fish

•meal rooms, from spaces for ma- chinery, from galleys, lamp and paint rooms or from engine, deck ■and other bulle store rooms, drying rooms, communal wash places or

•water closets. That part of the bulk-

•head separating such places from ■sleeping rooms and external bulk­ heads shall be efficiently construct- ed of steel or other approved sub- ■stance and shall be watertight and gastight.

4. External bulkheads of sleeping moms and mess rooms shall be ade- quately insnlated. All machinery cas- ings and all boundary bulkheads of galleys and other spaces in which heat is produced shall be adequately insnlated when there is a possibility of resulting heat effeets in adjoin- ing accommodation or passageways. Care shall also be taken to provide protection from heat effeets of steam and/or hot-water service pipes.

5. Internal bulkheads shall be of approved material which is not likely to harbour vermin.

6. Sleeping rooms, mess rooms, re- ereation rooms and passageways in the erew accommodation space shall be adequately insulated to prevent condensation or over-heating.

7. Main steam and exhaust pipes för winches and similar gear shall, whenever technically possible, not pass through erew accommodation or through passageways leading to erew accommodation; where they do pass through such accommodation or passageways they shall be ade­ quately insulated and encased.

8. Inside panelling or sheeting shall be of material with a surface easily kept clean. Tongued and grooved boarding' or any other form of construction likely to harbour vermin shall not be med. 3 — B ihan g till riksdagens protokoll

3. I största möjliga utsträckning skall undvikas att till sovrum finnes direkt ingång från lastrum för fisk och fiskmjöl, maskinrum, kabyss- ruin, lamprum, rum för förvaring av färger, maskin-, däcks- eller annat förrådsrum, torkrum, gemensamt tvättrum eller klosettrum. Den del av skott, som skiljer dylikt utrymme från sovrum, och sovrums ytter skott skola vara effektivt tillverkade av järn eller annat godkänt material och skola vara vatten- och gastäta.

4. Ytterskott till sov- eller mäss­ rum skola vara tillräckligt isolerade. Alla maskinkappar och skott, som begränsa kabyssrum eller annat ut­ rymme där värme alstras, skola om värmen kan spridas till angränsande bostäder eller gångar, likaledes vara tillräckligt isolerade. Åtgärder skola dessutom vara vidtagna till skydd mot värmestrålning från ång- och/ eller varmvattenrör.

5. Innerskott skola vara av god­ känt material, som ej är ägnat att hysa ohyra.

6. Sovrum, mässrum, dagrum och förbindelsegångar i besättningens bo­ städer skola vara tillräckligt isolera­ de till undvikande av kondensering och för stark uppvärmning.

7. Huvudångrör och avloppsrör för vinschar och liknande anordningar må, såvitt tekniskt möjligt, ej vara dragna genom besättningens bostä­ der och ej heller genom dit ledande gång. Måste rör varom här talas vara dragna genom sådana bostäder eller dylik gång, skola rören vara tillfreds­ ställande isolerade och inbyggda.

8. Innerpanel och innergarnering skola vara av material, vars yta är lätt att hålla ren. De må ej vara ut­ förda av späntade eller falsade brä­ der eller eljest vara till sin konstruk­ tion ägnade att hysa ohyra. 1967. 1 samt. Nr 11

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

9. The competent authority shall

decide to what extent fire preven-

tion or fire retarding measures shall

be required to be taken in the con-

struction of the accommodation.

10. The wall surface and deck-

heads in sleeping rooms and mess

rooms shall be easily kept clean and,

if painted, shall be light in colour;

lime wash must not be used.

11. The wall surfaces shall be re-

newed or restored as necessary.

12. The decks in all crew accom­

modation shall be of approved ma­

terial and construction and shall

provide a surface impervious to

damp and easily kept clean.

13. Overhead exposed decks over

crew accommodation shall be

sheathed with wood or equivalent

insulation.

14. Where the floorings are of

composition the joinings with sides

shall be rounded to avoid crevices.

15. Sufficient drainage shall be

provided.

16. All practicable measures shall

be taken to protect crew accommo­

dation against the admission of flies

and other insects.

Article 7

1. Sleeping rooms and mess rooms

shall be adequately ventilated.

2. The system of ventilation shall

be controlled so as to maintain the

air in a satisfactory condition and

to ensure a sufficiency of air move-

ment in all conditions of weather

and climate.

3. Vessels regularly engaged on

voyages in the tropics and other

areas with similar climatic condi­

tions shall, as required by such con­

ditions, be equipped both with me-

chanical means of ventilation and

with electric fans: Provided that one

only of these means need be adopted

9. Vederbörande myndighet skall

bestämma, i vilken omfattning an­

ordningar för att förhindra eldsvåda

eller fördröja dess spridning skola

vid bostädernas konstruktion på­

fordras.

10. Väggar och tak i sov- och

mässrum skola lätt kunna hållas re­

na. Äro de målade, skall målningen

vara hållen i ljus färgton; vitlimning

må ej användas.

11. Målning av vägg skall vid be­

hov förnyas eller iståndsättas.

12. Durken i varje bostadsrum

skall vara av godkänt material och

utförande. Dess yta skall vara oge­

nomtränglig för fukt och lätt att hål­

la ren.

13. Väderdäck ovan besättningens

bostäder skall vara belagt med trä el­

ler likvärdig beläggning.

14. Där durken är belagd med

golvmassa, skall anslutningen till

väggarna vara avrundad till förhind­

rande av sprickbildning.

15. Tillfredsställande vattenavlopp

skall vara anordnat.

16. Alla genomförbara åtgärder

skola vidtagas för att utestänga flu­

gor och andra insekter från besätt­

ningens bostäder.

Artikel 7

1. Sovrum och mässrum skola va­

ra tillräckligt ventilerade.

2. Ventilationssystemet skall kun­

na regleras så, att luften hålles i till­

fredsställande kondition och att till­

räcklig luftväxling åstadkommes un­

der alla väderleks- och klimatför­

hållanden.

3. Fartyg, som regelbundet trafi­

kera tropiska farvatten och andra re­

gioner med liknande klimatförhål­

landen, skola, i den mån nämnda

förhållanden så påkalla, vara försed­

da med både mekaniska ventilations­

anordningar och elektriska fläktar;

dock behöver allenast ettdera av des-

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

in spaces where this ensures satis- factory ventilation.

4. Vessels engaged elsewhere shall be equipped either with mechanical means of ventilation or with electric fans. The competent authority may exempt vessels normally employed in the cold waters of the northern or Southern hemispheres from this requirement.

5. Power for the operation of the aids to ventilation required by para- graphs 3 and 4 of this Article shall, when practicable, be available åt all times when the crew is living or working on board and conditions so require.

Article 8

1. An adequate system of heating the crew accommodation shall be provided as required by climatic conditions.

2. The heating system shall, when practicable, be in operation åt all times when the crew is living or working on board and conditions so require.

3. Heating by means of open fires shall be prohibited.

4. The heating system shall be capable of maintaining the tempera- ture in crew accommodation åt a satisfactory level under normal con­ ditions of weather and climate likely to be met with on service; the com­ petent authority shall prescribe the standard to be provided. 5

5. Radiators and other heating ap- paratus shall be so placed and, where necessary, shielded and fitted with safety devices as to avoid risk of fire or danger or discomfort to the occupants.

sa medel anbringas i rum, där till­ fredsställande ventilation därigenom säkerställes.

4. Fartyg, nyttjade i fart utanför dessa regioner, skola vara utrustade antingen med mekaniska ventila­ tionsanordningar eller ock med elek­ triska fläktar. Från denna föreskrift må vederbörande myndighet undan­ taga fartyg, som vanligtvis nyttjas i de kalla farvattnen på norra eller södra halvklotet.

5. Drivkraft till de ventilationsme- del, som fordras enligt inom. 3 och 4 av denna artikel, skall, i den mån så är praktiskt möjligt, alltid vara till­ gänglig, då besättningen bor eller ar­ betar ombord och förhållandena så påkalla.

4 rtikel 8

1. Tillfredsställande anordningar för uppvärmning av besättningens bostäder skola finnas i den mån kli­ matförhållandena så kräva.

2. Uppvärmningsanördningen skall, i den mån så är praktiskt möjligt, alltid vara i funktion, då besättning­ en bor eller arbetar ombord och för­ hållandena så påkalla.

3. Uppvärmning medelst öppen eld skall vara förbjuden.

4. Uppvärmningsanördningen skall kunna hålla temperaturen i besätt­ ningens bostäder vid tillfredsställan­ de gradtal under de normala väder­ leks- och klimatförhållanden, som äro att förvänta å fartygets resor; det tillkommer vederbörande myndighet att föreskriva den standard, som skall hållas.

5. Värmeelement och andra vär­ meapparater skola vara så placerade och, om behövligt, så avskärmade och utrustade med säkerhetsanord­ ningar, att ej risk för eldsvåda upp­ står och ej heller fara eller obehag- för de personer, för vilka rummet är avsett.

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

Article 9

1. All crew spaces shall be ade-

quately lighted. The minimum

standard for natural lighting in liv-

ing rooms shall be such as to permit

a person with normal vision to read

on a clear day an ordinary news-

paper in any part of the space avail-

able for free movement. When it is

not possible to provide adequate nat­

ural lighting, artificial lighting of

the abpve minimum standard shall

be provided.

2. In all vessels electric lights

shall, as far as practicable, be pro­

vided in the crew accommodation.

It' there are not two independent

sources of electricity för lighting,

additional lighting shall be provided

by properly constructed lamps or

lighting apparatus for emergency

use.

3. Artificial lighting shall be so

disposed as to give maximum bene-

fit to the occupants of the room.

4. Adequate reading light shall be

provided for every berth in addition

to the normal lighting of the cabin.

5. A permanent blue light shall, in

addition, be provided in the sleeping

room during the night.

3(>

Artide 10

1. Sleeping rooms shall be situated

amidships or aft; the competent

authority may, in particular cases,

if the size, type or intended service

of the vessel renders any other lo-

cation unreasonable or impractic-

able, permit the location of sleeping

rooms in the fore part of the vessel,

hut in no case forward of the col-

lision bulkhcad.

2. The floor area per person of

sleeping rooms, excluding' space oc-

cupied by berths and lockers, shall

not be less than—

Artikel 9

1. Alla för besättningen avsedda

rum skola vara tillräckligt upplysta.

Minimistandarden för dagsljus i bo­

stadsrum skall vara sådan, att per­

son med normal synförmåga skall

vid full dager i klart väder kunna lä­

sa vanligt tidningstryck i varje del

av rummet, där han fritt kan röra

sig. När det ej är möjligt att åstad­

komma erforderligt dagsljus, skall

artificiell belysning, som motsvarar

denna minimistandard, vara anord­

nad.

2. På alla fartyg skola besättning­

ens bostäder, så långt möjligt, vara

försedda med elektrisk belysning.

Om ej två självständiga kraftkällor

för elektrisk belysning finnas, skall

extra belysning medelst lämpligt

konstruerade lampor eller belys-

ningsapparater vara att tillgå för an­

vändning vid uppkommande behov.

3. Artificiell belysning skall vara

så anordnad, att den är till största

möjliga nytta för dem, för vilka rum­

met är avsett.

4. Utöver hyttens normala belys­

ning skall vid varje sovplats finnas

tillfredsställande belysning för läs­

ning.

5. Dessutom skall nattetid en per­

manent blå belysning finnas i sov­

rummet.

Artikel 10

1. Sovrum skall vara beläget an­

tingen midskepps eller ock akterut;

i särskilda fall må vederbörande

myndighet, om fartygets storlek, typ

eller avsedda användning gör varje

annan förläggning av sovrummen

oskälig eller olämplig, medgiva de­

ras förläggning till den förliga delen

av fartyget, dock icke i något fall för

om kollisionsskottet.

2. Golvytan per person i sovrum,

med bortseende från utrymme som

upptages av sovplatser och skåp, må

ej understiga

Kungl. Maj.ts proposition nr it år 1967

(a) in vessels of 25 tons but be-

low 50 tons 5.4 sq.ft. (0.5 sq.m.)

(b) in vessels of 50 tons but below

100 tons 8.1 sq.ft. (0.75 sq.m.)

(c) in vessels of 100 tons but be­

low 250 tons 9.7 sq.ft. (0.9 sq.m.)

(d) in vessels of 250 tons or over

10.8 sq.ft. (1.0 sq.m.)

3. Where the competent authority

decides, as provided för in Article 1,

paragraph 4, of this Convention, that

length sliall be the parameter for

this Convention, the floor area per

person of sleeping rooms, excluding

space occupied by berths and lock­

ers, shall not be less than—

(a) in vessels of 45 feet (13.7 m.)

but below 65 feet (19.8 in.) in length

5.4 sq.ft. (0.5 sq.m.)

(b) in vessels of 65 feet (19.8 m.)

but below 88 feet (26.8 m.) in length

8.1 sq.ft. (0.75 sq.m.)

(c) in vessels of 88 feet (26.8 m.)

but below 115 feet (35.1 in.) in

length 9.7 sq.ft. (0.9 sq.m.)

(d) in vessels of 115 feet (35.1 m.)

in length or over 10.8 sq.ft. (1.0

sq.m.)

4. The clear head room in the

crew sleeping room shall, wliere-

ever possible, be not less than 6 feet

3 inches (1.90 metres).

5. There shall be a sufficient num-

ber of sleeping rooms to provide a

separate room or rooms for each de-

partment: Provided that the com­

petent authority may relax this re-

(juirement in the case of small ves­

sels.

6. The number of persons allowed

to occupy sleeping rooms shall not

exceed the following maxima:

(a) officers: one person per room

wlierever possible, and in no case

more than two;

a) i fartyg om 25 ton eller där­

över men under 50 ton 0,5 m2 (5,4

1cvfot);

b) i fartyg om 50 ton eller där­

över men under 100 ton 0,75 m- (8,1

lcvfot);

c) i fartyg om 100 ton eller där­

över men under 250 ton 0,9 m2 (9,7

1cvfot);

d) i fartyg om 250 ton eller där­

över 1,0 m2 (10,8 kvfot).

3. Om vederbörande myndighet i

enlighet med artikel 1 mom. 4 av

denna konvention beslutar, att far­

tygets längd skall vara parametern

för denna konvention, må golvytan

per person i sovrum, med bortseen­

de från utrymme som upptages av

sovplatser och skåp, ej understiga

a) i fartyg vilkas längd uppgår

till 13,7 meter (45 fot) eller däröver

men understiger 19,8 meter (65 fot)

0,5 m2 (5,4 kvfot);

b) i fartyg vilkas längd uppgår till

19.8 meter (65 fot) eller däröver men

understiger 26,8 meter (88 fot) 0,75

in2 (8,1 kvfot);

c) i fartyg vilkas längd uppgår till

26.8 meter (88 fot) men understiger

35,1 meter (115 fot) 0,9 in2 (9,7

kvfot);

d) i fartyg vilkas längd uppgår titt

35,1 meter (115 fot) eller däröver

1,0 in2 (10,8 kvfot).

4. Den fria höjden i besättningens

sovrum må om möjligt icke

under­

stiga 1,90 meter (6 fot 3 tum).

5. Sovrum skola finnas till sådant

antal, att särskilt eller särskilda sov-*

rum kunna tilldelas varje kategori

av besättningen. Vederbörande myn­

dighet må dock i fråga om mindre

fartyg meddela eftergift från denna

bestämmelse.

6. Högsta antalet personer som må

inhysas i ett och samma sovrum skall

utgöra i fråga om

a) befäl, en person, där så är möj­

ligt, och i varje fall icke fler än två;

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

J18

(b) ratings: two or three persons

per room wherever possible, and in

no case more than the following:

(i) in vessels of 250 tons and

over, four persons;

(ii) in vessels under 250 tons,

six persons.

7. Where the competent authority

decides, as provided för in Article 1,

paragraph 4, of this Convention, that

length shall be the parameter for

this Convention, the number of rat­

ings allowed to occupy sleeping

rooms shall in no case be more than

the following:

(a) in vessels of 115 feet (35.1 in.)

in length and over, four persons;

(b) in vessels under 115 feet (35.1

in.) in length, six persons.

8. The competent authority may

permit exceptions to the require-

ments of paragraphs 6 and 7 of this

Article in particular cases it' the size,

type or intended service of the vessel

make these requirements unreason-

able or impracticable.

9. The maximum number of per­

sons to be accommodated in any

sleeping room shall be legibly and

indelibly marked in some place in

the room where it can conveniently

be seen.

10. Members of the crew shall bc

provided with individual bertlis.

11. Berths shall not be placed side

by side in such a way that access to

one berth can be obtained only over

another.

12. Berths shall not be arranged

in tiers of more than two; in the

case of berths placed along the ves-

sel’s side, there shall be only a single

tier where a sidelight is situated

above a berth.

13. The lower berth in a double

tier shall not be less than 12 inches

(0.30 metre) above the floor; the

upper berth shall be placed approxi-

mately midway between the bottom

b) manskap, två eller tre perso­

ner, där så är möjligt, och i varje fall

icke fler än

i) i fartyg om 250 ton eller

däröver, fyra personer;

ii) i fartyg vilkas dräktighet

understiger 250 ton, sex personer.

7. Om vederbörande myndighet i

enlighet med artikel 1 mom. 4 av

denna konvention beslutar, att far­

tygets längd skall vara parametern

för denna konvention, skall antalet

besättningsmän som må inhysas i

ett och samma sovrum i varje fall

icke överstiga

a) i fartyg vilkas längd uppgår till

35,1 meter (115 fot) eller däröver,

fyra personer;

b) i fartyg vilkas längd understi­

ger 35,1 meter (115 fot), sex perso­

ner.

8. Vederbörande myndighet må i

särskilda fall medgiva undantag från

de i mom. 6 och 7 av denna artikel

uppställda kraven, om fartygets stor­

lek, typ och avsedda användning gö­

ra uppfyllandet av dessa krav oskä­

ligt eller olämpligt.

9. I varje sovrum skall på lätt syn­

lig plats tydligt och outplånligt an­

ges det högsta antal personer, som

må inhysas i rummet.

10. Varje medlem av besättningen

skall ha sin särskilda sovplats.

11. Sovplatser må icke på så sätt

anbringas vid sidan av varandra, att

tillträde till den ena sovplatsen en­

dast kan äga rum över den andra.

12. Över sovplats må ytterligare

endast en sovplats anbringas; längs

fartygssidan må, där fönsterventil är

placerad över sovplats, ej över eller

under denna sovplats anbringas an­

nan sovplats.

13. Sovplats, över vilken annan

sovplats är anbragt, skall befinna sig

minst 30 cm (12 tum) över durken;

den övre sovplatsen skall befinna sig

ungefär mitt emellan den undre sov-

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

39

of the lower berth and the lower

side of the deckhead beams.

14. The minimum inside dimen­

sions of a berth shall wherever prac-

ticable be 6 feet 3 inches by 2 feet

3 inches (1.90 metres by 0.68 metre).

15. The framework and the lee-

board, if any, of a berth shall be of

approved material, hard, smooth and

not likely to corrode or to harbour

vermin.

16. If tubular frames are used for

Lhe construction of berths, they shall

be completely sealed and without

perforations which would give access

Lo vermin.

17. Each berth shall be fitted with

a spring mattress of approved ma­

terial or with a spring bottom and a

mattress of approved material. Stuff-

ing of straw or other material like­

ly to harbour vermin shall not be

used.

18. When one berth is placed over

another a dust-proof bottom of

wood, canvas or other suitable ma­

terial shall be fitted beneath the up-

per berth.

19. Sleeping rooms shall be so

planned and equipped as to ensure

reasonable comfort for the occupants

and to facilitate tidiness.

20. The furniture shall include a

clothes locker for each occupant,

fitted with a hasp for a padlock and

a rod for holding clothes on hangers.

The competent authority shall en-

sure that the locker is as commodi-

ous as practicable.

21. Each sleeping room shall be

provided with a table or desk, which

may be of the fixed, dropleaf or

slide-out type, and with comfortable

seating accommodation as necessary.

22. The furniture shall be of

smooth, hard material not liable to

warp or corrode, or to harbour ver­

min.

platsens botten och underkanten av

däcksbjälkarna i taket.

14. Sovplats skall, invändigt mätt,

vara såvitt möjligt minst 1,90 meter

(6 fot 3 tum) lång och 0,68 meter (2

fot 3 tum) bred.

15. Sovplatsens ram och dess

slingerbräda, om sådan finnes, skola

vara av godkänt material, som är

hårt, slätt och icke kan förväntas bli

anfrätt eller hysa ohyra.

16. Är ramen tillverkad av rör,

skola dessa vara fullständigt tillslut­

na och må icke vara försedda med

perforering, genom vilken ohyra kan

komma in.

17. Varje sovplats skall vara för­

sedd med fjädrande madrass av god­

känt material eller fjädrande botten

och dessutom med madrass av god­

känt material. Halm eller annat ma­

terial, som är ägnat att hysa ohyra,

må icke användas för stoppning.

18. Är sovplats anbringad över an­

nan sovplats, skall under den övre

sovplatsen vara fästad en av trä, se­

gelduk eller annat lämpligt material

förfärdigad botten, som icke släpper

igenom damm.

19. Sovrum skall vara så inrett, att

det är lätt att hålla i ordning och be­

reder rimlig bekvämlighet åt de i

rummet inhysta personerna.

20. Inredningen skall omfatta ett

klädskåp för varje person, som är

inhyst i rummet. Klädskåpet skall

vara försett med beslag för anbring­

ande av hänglås samt med en stång

för upphängning av kläder på gal­

gar. Vederbörande myndighet skall

tillse, att skåpet är så rymligt som

möjligt.

21. I varje sovrum skall finnas ett

bord, som må vara fast eller utgöras

av fällbar eller utdragbar skiva; i

rummet skola dessutom bekväma

sittplatser finnas i mån av behov.

22. Inredningen skall vara av slätt

och hårt material, som icke kan för­

väntas slå sig eller bli anfrätt eller

hysa ohyra.

40

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

23. The furniture shall include a

drawer or equivalent space for each

occupant which shall, wherever

practicable, be not less than 2 cubic

feet (0.056 cubic metre).

24. Slceping rooms shall be fitted

with curtains for the sidelights.

25. Sleeping rooms shall be fitted

with a mirror, small cabinets for

toilet requisites, a book rack and a

sufficient number of coat hooks.

26. As far as practicable, berthing

of crew members shall be so arrang-

ed that watches are separated and

that no day-men share a room with

watch-keepers.

Artide 11

1. Mess room accommodation sep-

arate from sleeping quarters shall

be provided in all vessels carrying a

crew of more than ten persons.

Wherever possible it shall be pro­

vided also in vessels carrying a

smaller crew; if, however, this is

impracticable, the mess room may

be combined with the sleeping ac­

commodation.

2. In vessels engaged in fishing on

the higli seas and carrying a crew

of more than 20, separate mess room

accommodation may be provided for

the släpper and officers.

3. The dimensions and equipment

of each mess room shall be suffi­

cient for the number of persons like-

ly to use it åt any one time.

4. Mess rooms shall be equipped

with tables and approved seats suf­

ficient for the number of persons

likely to use them åt any one time.

5. Mess rooms sliall be as close as

practicable to the galley. 6

6. Where pantries are not acces-

sible to mess rooms, adequate lock­

ers for mess utensils and proper

facilities for washing them shall be

provided.

23. I inredningen skall för varje

person ingå en draglåda eller där­

emot svarande förvaringsutrymme

om minst 0,056 m.3 (2 kbfot), där så

är möjligt.

24. Fönsterventiler i sovrum sko­

la vara försedda med gardiner.

25. Sovrum skall vara försett med

en spegel, småskåp för toalettutensi­

lier, en bokhylla och erforderligt an­

tal klädkrokar.

26. I den mån så lämpligen kan

ske, skall besättningen så fördelas i

sovrummen, att personer, tillhöran­

de olika vakter, erhålla skilda sov­

rum och att dagman icke delar rum

med vaktindelad personal.

Artikel 11

1. Från sovavdelningarna avskilda

mässrum skola finnas i alla fartyg,

vilkas besättning uppgår till fler än

tio personer. Såvitt möjligt skola så­

dana finnas även i fartyg med färre

besättningsmedlemmar; om emeller­

tid särskilda mässrum icke kunna

anordnas, må mässrum kombineras

med sovrum.

2. I fartyg som nyttjas till fiske på

öppna havet och som har en besätt­

ning överstigande 20 man, må sär­

skilt mässrum kunna anordnas för

befälhavaren och befälet.

3. Storleken och utrustningen av

varje mässrum skola vara tillräck­

liga för det antal personer, som kan

förväntas samtidigt använda rum­

met.

4. Mässrum skall vara försett med

bord och godkända sittplatser, till­

räckliga för det antal personer, som

kan förväntas samtidigt använda

dem.

5. Mässrum skall ligga så nära ka­

byssrummet som är praktiskt möj­

ligt.

6. Är penteri ej tillgängligt från

mässrum, skola skåp för förvaring

av mässutensilier samt lämpliga an­

ordningar för diskning finnas att

tillgå.

41

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

7. The tops of tables and seats

shall be of damp-resisting material,

without cracks and easily kept clean.

8.

Wherever practicable mess

rooms shall be planned, furnished

and equipped to give recreational

facilities.

Arlicle 12

1. Sufficient sanitary accommoda-

tion, inclnding wash basins and tub

and/or shower baths, shall be pro­

vided in all vessels.

2. Sanitary facilities for all mem-

bers of the crew who do not occupy

rooms to which private facilities are

attached shall, wherever practicable,

be provided for each department of

the crew on the following scale:

(a) one tub and/or shower batli

for every eight persons or less;

(b) one water closet for every

eight persons or less;

(c) one wash basin for every six

persons or less;

Provided that when the number

of persons in a department exceeds

an even multiple of the specified

number by less than one-half of the

specified number, this surplus may

be ignored for the purpose of this

paragraph.

3. Cold fresh water and hot fresh

water or means of heating water

shall be available in all communal

wash places. The competent author-

ity, in consultation with the fishing-

vessel owners’ and fishermen’s or­

ganisations where such exist, may

fix the minimum amount of fresh

water which shall be supplied per

man per day.

4. Wash basins and tub baths

shall be of adequate size and con-

structed of approved material Avith

a smootli surface not liable to crack,

flake or corrode.

7. Den övre ytan av bord och sitt­

platser skall vara av material, som

motstår fukt, saknar sprickor och är

lätt att rengöra.

8. Där så är möjligt skola mäss­

rum inredas och möbleras på sådant

sätt att de kunna tjäna som rekrea­

tionsrum.

Artikel 12

1. Tillräckliga sanitära anordning­

ar, omfattande tvättfat samt badkar

och/eller duschar, skola finnas å al­

la fartyg.

2. Bortsett från medlemmar av be­

sättningen inhysta i rum, till vilka

särskilda sanitära anordningar höra,

skola för varje avdelning av besätt­

ningen sanitära anordningar finnas

enligt följande normer:

a) ett badkar och/eller en dusch

för varje helt eller påbörjat antal om

8 personer;

b) eu vattenklosett för varje heli

eller påbörjat antal om 8 personer;

c) ett tvättfat för ATarje helt eller

påbörjat antal om sex personer.

Därest antalet personer i en av­

delning överstiger den jämna multi-

peln aA- sålunda angivet tal med

mindre än hälften av detsamma, må

detta överskott lämnas utan aA7seen-

de vid tillämpningen av detta mo­

ment.

3. Kallt färskt vatten och varmt

färskt vatten eller anordning för

uppvärmning av vatten skola finnas

i varje gemensamt för personer av­

sett tvättrum. Vederbörande myndig­

het må efter hörande av eventuellt

existerande redare- och fiskare­

organisationer bestämma den minsta

mängd färskt vatten, som skall till­

handahållas per man och dag.

4. TA'ättfat och badkar skola Arara

tillräckligt stora och förfärdigade av

godkänt material, som har slät yta

och icke kan förväntas spricka, av-

flaga sig eller anfrätas.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

5. All water closets shall have ven­

tilation to the open air, independent-

ly of any other part of the accom­

modation.

6. The sanitary equipment to be

placed in water closets shall be of

an approved pattern and provided

with an ample flush of water, avail-

able åt all times and independently

controllable.

7. Soil pipes and waste pipes shall

he of adequate dimensions and shall

be so constructed as to minimise the

risk of obstruction and to facili-

tate cleaning. They shall not pass

through fresh water or drinking wa­

ter tanks; neither shall they, if

practicable, pass overhead in mess

rooms or sleeping accommodation.

8. Sanitary accommodation, in-

tended for the use of more than one

person shall comply with the fol-

lowing' requirements:

(a) floors shall be of approved

durable material, easily cleaned and

impervious to damp, and shall be

properly drained;

(b) bulkheads shall be of steel or

other approved material and shall

be water-tight up to åt least 9 inches

(0.23 metre) above the level of the

deck;

(c) the accommodation shall be

sufficiently lighted, heated and ven-

tilated;

(d) water closets shall be sitnated

convenient to, bnt separate from,

sleeping rooms and washrooms,

without direct access from the sleep­

ing rooms or from a passage between

sleeping rooms and water closets to

which there is no other access: Pro­

vided that this requirement shall

not apply where a water closet is

located between two sleeping rooms

having a total of not more than four

persons;

(e) where there is more than one

water closet in a compartment, they

5. Alla klosettrum skola vara ven­

tilerade direkt ut i fria luften; den­

na ventilation må ej stå i förbindelse

med bostäderna i övrigt.

6. Den sanitära utrustningen i vat-

tenklosetter skall vara av godkänd

modell och ha kraftig spolanordning,

som alltid kan fungera och är reg­

lerbar för varje klosett särskilt.

7. Avloppsrör för klosettstolar

ävensom andra avloppsrör skola ha

tillräckliga dimensioner och vara

så anordnade, att faran för tilltäpp-

ning i möjligaste mån minskas och

att rengöringen underlättas. De sko­

la icke passera genom färsk- eller

dricksvattentankar och ej heller om

möjligt genom taket till mäss- eller

sovrum.

8. Sanitär anordning, som är av­

sedd för mer än en person, skall upp­

fylla följande fordringar:

a) durkbeläggningen skall vara av

godkänt, hållbart material; den skall

vara lätt att rengöra och ogenom­

tränglig för fukt; erforderligt avlopp

från durken skall finnas;

b) skott skola vara av järn eller

annat godkänt material; de skola va­

ra vattentäta åtminstone 0,23 meter

(9 tum) från durken räknat;

c) rummet skall vara tillräckligt

upplyst, uppvärmt och ventilerat;

d) klosettrum skola vara bekvämt

belägna i förhållande till sovrum och

tvättrum men dock avskilda från

dem; klosettrum må icke ha direkt

ingång från sovrum eller från sådan

gång mellan sovrum och klosettrum,

till vilken ingång från annat håll ej

förefinnes; denna fordran gäller

dock icke klosettrum beläget mellan

två sovrum, i vilka sammanlagt högst

fyra personer äro inhysta;

e) äro två eller flera vattenklo-

setter anbragta i ett och samma rum,

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

shall be sufficiently screened to en- snre privacy.

9. Facilities for washing and dry- ing clothes shall he provided on a scale appropriate to the size of the crew and the normal duration of the voyage. 10. The facilities for washing clothes shall include suitable sinks equipped with drainage which may he installed in washrooms if sepa- rate laundry accommodation is not reasonably practicable. The sinks shall be provided with an adequate supply of cold fresh water and hot fresh water or rneans of heating water. 11. The facilities for drying cloth­ es shall be provided in a compart- ment separate from sleeping rooms, mess rooms and water closets, ade- quately ventilated and heated and equipped with lines or other fittings for hanging clothes.

Article 13

1. Wherever possible, an isolated cahin shall be provided for a xnember of the crew who suffers from illness or injury. On vessels of 500 tons or over there shall be a sick bay. Where the competent authority decides, as provided for in Article 1, paragraph 4, of this Convention, that length shall be the parameter for this Con­ vention, there shall he a sick bay on vessels ol 150 ft (45.7 metres) in length or over.

2. An approved medicine chest with readily understandable instruc- tions shall be carried in every vessel which does not carx-y a doctor. In this connection the competent au­ thority shall give consideration to the Ships’ Medicine Chests Recom- mendation, 1958, and the Medical Advice åt Sea Recommendation, 1958.

skola de vara i erforderlig mån för­ skärmade för att åstadkomma av­ skildhet.

9. Anordningar för tvättning och torkning av kläder skola finnas i den omfattning, som av besättning­ ens storlek och resans normala längd påkallas. 10. Anordningarna för tvättning av kläder skola omfatta erforderliga tvättkar med avlopp och tillräcklig tillgång till kallt färskt vatten och varmt färskt vatten eller anordning för uppvärmning av vatten. Kunna tvättkaren ej rimligtvis anbringas i särskilt för ldädtvätt avsett rum, må de anbiångas i de för personer av­ sedda tvättrummen. 11. Anordningarna för torkning av kläder skola vara förlagda till en från sov-, mäss- och klosettrum av­ skild avdelning, som är tillräckligt uppvärmd och ventilerad samt för­ sedd med linor eller andra anord­ ningar för upphängning av kläder.

Artikel 13

1. Där så är möjligt skall en av­ skild hytt stå till förfogande för be­ sättningsman som skadas eller in­ sjuknar. I fartyg om 500 ton eller däröver skall finnas ett sjukrum. Om vederbörande myndighet i enlighet med artikel 1 mom. 4 av denna kon­ vention beslutar, att fartygets längd skall vara parametern för tillämp­ ning av denna konvention, skall det finnas ett sjukrum i fartyg, vars längd uppgår till minst 45,7 meter i.(150 fot).

2. En godkänd medicinlåda skall, jämte lättfattliga anvisningar, finnas å varje fartyg, som icke medför läka­ re. I detta sammanhang skall veder­ börande myndighet beakta rekom­ mendationen angående skeppsapo- tek, 1958, samt rekommendationen angående medicinsk rådgivning till sjöss, 1958.

44

Kungl. Maj ds proposition nr it år 1967

Artide lb

Sufficient and adeqnately venti-

lated accommodation för the hang-

ing of oilskins shall be provided out-

side hut convenient to tlie sleeping

rooms.

Artide 15

Crew accommodation shall be

maintained in a clean and decently

habitable condition and shall be kept

free of goods and stores which are

not the personal property of the oc-

cupants.

Artide 16

1. Satisfactory cooking equipment

shall be provided on board and shall,

wherever practicable, be fitted in a

separate galley.

2. The galley shall be of adequate

dimensions for the purpose and

shall be well lighted and ventilated.

3. The galley shall be equipped

with cooking utensils, the necessary

number of cupboards and shelves,

and sinks and dish racks of rust-

proof material and with satisfactory

drainage. Drinking water shall be

supplied to the galley by means of

pipes; wdiere it is supplied under

pressure, the system shall contain

protection against backflow. Where

hot wrater is not supplied to the gal­

ley, an apparatus for heating water

shall be provided.

4. The galley shall be provided

witli suitable facilities for the prep-

aration of hot drinks for the crew

åt all times.

5. A provision storeroom of ade­

quate capacity shall be provided

wrhich can be kept dry, cool and w;ell

ventilated in order to avoid deteri-

oration of the stores. Where neces­

sary, refrigerators or other low-

temperature storage space shall be

provided.

Artikel li

För upphängning av oljekläder

skall det utanför, men i bekväm när­

het av sovrummen, finnas avdelning

av tillräcklig storlek och med erfor­

derlig ventilation.

Artikel 15

Besättningens bostäder skola hål­

las rena och i tillbörligt beboeligt

skick. I bostäderna må icke förvaras

gods eller förråd, som ej tillhöra de

i bostäderna inhysta personerna.

Artikel 16

1. Tillfredsställande kokmöjlighe­

ter skola finnas ombord och skola

om möjligt anbringas i ett särskilt

kabyssrum.

2. Kabyssrummet skall ha tillräck­

liga dimensioner samt vara väl upp­

lyst och ventilerat.

3. Kabyssrummet skall vara för­

sett med kokutrustning, väggskåp

och hyllor till erforderligt antal, av­

loppsrör och diskhyllor av rostfritt

material och med tillfredsställande

avrinningsanordning. Dricksvatten

skall ledas till kabyssrummet me­

delst rör; där det tillhandahålles un­

der tryck, skall systemet vara försett

med skydd mot återflöde. Om ka­

byssrummet ej är utrustat med varm­

vatten, skall en apparat för upp­

värmning av vatten anbringas.

4. Kabyssrummet skall vara ut­

rustat med lämpliga anordningar för

att alltid kunna tillhandahålla var­

ma drycker åt besättningen.

5. Ett förrådsrum med tillräcklig

volym skall finnas; detta skall kun­

na hållas torrt, svalt och vädrat för

att förebygga förstörelse av förrå­

den. Om så erfordras skola kylskåp

eller andra förrådsutrymmen med

låg temperatur tillhandahållas.

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

6. Where butane or propane gas is used for cooking purposes in the galley the gas container shall be kept on the open deck.

Part IV. Application to Existing Ships

Artide 17

1. Subject to the provisions of par- agraphs 2, 3 and 4 of this Artide, this Convention applies to vessels the keels of which are laid down subse- quent to the coming into force of the Convention for the territory of registration.

2. In the case of a vessel which is fully complete on the date of the coming into force of this Convention for the territory of registration and which is below the standard set by Part III of this Convention, the com- petent authority may, after consul- tation with the fishing-vessel own- ers’ and fishermen’s organisations where such exist, require such aiter­ ations for the purpose of bringing the vessel into conformity with the requirements of the Convention as it deems possible having regard to the practical problems involved, to be made when— (a) the vessel is re-registered; (b) substantial structural aiter­ ations or major repairs are made to the vessel as a result of long-range plans and not as a result of an acci- dent or an emergency.

3. In the case of a vessel in the process of building and/or reconver- sion on the date of the coming into force of this Convention for the ter­ ritory of registration, the competent authority may, after consultation with the fishing-vessel owners’ and fishermen’s organisations where such exist, require such aiterations för the purpose of bringing the ves­ sel into conformity with the require­ ments of the Convention as it deems possible having regard to the prac-

6. Om butan- eller propangas an­ vändes för matlagningsändamål i ka­ byssrummet skola gasbehållarna för­ varas på det öppna däcket.

Del IV. Konventionens tillämpning på

existerande fartyg

Artikel 17

1. Denna konvention skall, med iakttagande av vad i denna artikels mom. 2, 3 och 4 sägs, gälla fartyg, till vilka kölen sträckts, sedan kon­ ventionen trätt i kraft för det terri­ torium, där fartygen äro registrera­ de.

2. I fråga om fartyg, som är fullt färdigställt å dagen för denna kon­ ventions ikraftträdande för det ter­ ritorium, där fartyget är registrerat, må vederbörande myndighet, därest fartyget ej uppfyller de i konventio­ nens del III uppställda fordringar­ na, efter hörande av eventuellt exis­ terande redare- och fiskareorganisa- tioner, påfordra sådana ändringar för att bringa fartyget i överensstäm­ melse med konventionens fordringar som myndigheten med hänsyn till praktiska förhållanden anser möjli­ ga, när:

a) fartyget omregistreras;

b) väsentliga konstruktiva änd­ ringar eller större reparationer vid­ tagas å fartyget på grund av förut­ bestämda planer men icke på grund av haveri eller oförutsedd händelse.

3. I fråga om fartyg, som å dagen för denna konventions ikraftträdan­ de för det territorium, där fartyget är registrerat, befinner sig under byggnad och/eller ombyggnad för att åter försättas i sådant skick, att det lämpar sig för sitt tidigare ändamål, må vederbörande myndighet, efter hörande av eventuellt existerande re­ dare- och fiskareorganisationer, på­ fordra sådana ändringar för att bringa fartyget i överensstämmelse med konventionens fordringar som

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

tical problems involved; such aitera­

tions shall constitute final compli-

ance with the terms of this Conven-

tion, unless and until the vessel be

re-registered.

4. In the case of a vessel, other

than such a vessel as is referred to

in paragraphs 2 and 3 of this Artide

or a vessel to which the provisions

of this Convention were applicable

while she was under construction,

being re-registered in a territory af-

ter the date of the coming into force

of this Convention for that territory,

the competent authority may, after

consultation with the fishing-vessel

owners’ and fishermen’s organisa­

tions where such exist, require such

aiterations för the purpose of bring-

ing the vessel into conformity with

the requirements of the Convention

as it deems possible having regard to

the practical problems involved;

such aiterations shall constitute final

compliance with the terms of this

Convention, unless and until the ves­

sel is again re-registered.

Part V. Final Provisions

Article 18

Nothing in this Convention shall

affect any law, award, custom or

agreement between fishing vessel

owners and fishermen wliich ensures

more favourable conditions than

those provided for by this Conven­

tion.

myndigheten med hänsyn till prak­

tiska förhållanden anser möjliga;

dessa ändringar skola, så länge far­

tyget icke omregistreras, anses inne­

bära ett slutgiltigt uppfyllande av

konventionens bestämmelser.

4. I fall ett fartyg — dock ej far­

tyg, som avses i denna artikels inom.

2 och 3 eller fartyg, varå bestämmel­

serna i denna konvention varit till­

lämpliga under fartygets byggnad —

blir omregistrerat i ett territorium

efter dagen för denna konventions

ikraftträdande för samma territo­

rium, må vederbörande myndighet,

efter hörande av eventuellt existe­

rande redare- och fiskareorganisa­

tioner, påfordra sådana ändringar

för att bringa fartyget i överensstäm­

melse med konventionens fordringar

som myndigheten med hänsyn till

praktiska förhållanden anser möjli­

ga; dessa ändringar skola, så länge

fartyget icke ånyo omregistreras, an­

ses innebära ett slutgiltigt uppfyl­

lande av konventionens bestämmel­

ser.

Del V. Slutbestämmelser

Artikel 18

Intet i denna konvention skall in­

verka på lag, skiljedom, sedvänja el­

ler avtal mellan redare och fiskare,

som tillförsäkrar förmånligare vill­

kor än de, som stadgas i denna kon­

vention.

Artiklarna 19—26

Dessa artiklar äro likahjdande med artiklarna 16—23 av konventionen

(nr 125) angående behörighetsbevis för fiskare, dock att då i artikel 22 av

sistnämnda konvention hänvisas till artikel 18, detta i förevarande konven­

tion motsvaras av en i artikel 25 upptagen hänvisning till artikel 21.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

47

Recommendation (No. 126) concerning

the Vocational Training of Fishermen

The General Conference of the In­

ternational Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the Inter­

national Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Noting the terms of the Vocational

Training Recommendation, 1962,

and

Considering that, in application of

that instrument, the vocational train­

ing of fishermen should be of a

standard equivalent to that provided

för other trades, occupations and

industries, and

Considering further that the basic

objectives of the vocational training

of fishermen should be—

to improve the efficiency of the

fishing industry and to secure gen­

eral recognition of the economic and

social significance of fishing to the

national economy;

to encourage the entry into the

fishing industry of a sufficient num-

ber of suitable persons;

to provide training and retraining

facilities commensurate with the

current and projected manpower

needs of the fishing industry for all

the various fishing occupations;

to assist the entry into employ-

ment of all trainees after completion

of their courses ;

to assist trainees in reaching their

highest productive and earning ca-

pacity; and

to improve the standards of safety

on board fishing vessels,

Having decided upon the adoption

Bilaga 3

(Översättning)

Rekommendation (nr 126) angående

yrkesutbildning för fiskare

Internationella arbetsorganisatio­

nens allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internatio­

nella arbetsbyrån sammankallats till

Genéve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträ­

de, och

som beaktar bestämmelserna i re­

kommendationen angående yrkesut­

bildning, 1962, och

som anser att vid tillämpningen

av nämnda instrument yrkesutbild­

ningen för fiskare bör vara likvär­

dig med den utbildning som tillhan-

dahålles för andra yrken och nä­

ringsgrenar, och

som dessutom anser att de grund­

läggande syftena för yrkesutbild­

ningen för fiskare böra vara

att förbättra fiskerinäringens ef­

fektivitet och säkerställa ett allmänt

erkännande av fiskets ekonomiska

och sociala betydelse för folkhus­

hållet;

att stimulera tillräckligt många

därtill lämpade personer att söka sig

till fiskerinäringen;

att tillhandahålla anordningar för

utbildning och omskolning som mot­

svara fiskerinäringens aktuella och

förväntade behov av arbetskraft i

alla olika fiskeriyrken;

att hjälpa alla elever att erhålla

arbete sedan de avslutat sin utbild­

ning;

att hjälpa eleverna att uppnå stör­

sta möjliga produktions- och för­

värvsförmåga; och

att förbättra säkerheten ombord

på fiskefartyg,

och beslutat antaga vissa förslag

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

of certain proposals regarding the

vocational training of fishernien,

which is included in the sixth item

on the agenda of the session, and

Having determined that these

proposals shall take the form of a

Recommendation,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hun­

dred and sixty-six the following

Recommendation, which may be cit-

ed as the Vocational Training (Fish-

ermen) Recommendation, 1966:

I. Seope and Definitions

1. (1) För the purposes of this

Recommendation, the term “fishing

vessel” includes all ships and boats,

of any nature whatsoever, whether

publicly or privately owned, which

are engaged in maritime fishing in

salt waters, with the exception of

ships and boats engaged in whaling

or similar pursuits and fishery re-

search and fishery protection vessels.

(2) This Recommendation ap-

plies to all training for work on

board fishing vessels.

(3) This Recommendation does

not apply to persons fishing for sport

or recreation.

2. For the purpose of this Recom­

mendation, the following terms have

the meanings hereby assigned to

them:

(a) skipper: any person having

command or charge of a fishing ves­

sel;

(b) mate: any person exercising

subordinate command of a fishing

vessel, including any person, other

than a pilot, liable åt any time to be

in charge of the navigation of such

a vessel;

(c) engineer: any person perma-

nently responsible for the mechanical

propulsion of a fishing vessel, as well

as any other person liable åt any

time to operate and maintain the

angående yrkesutbildning för fiska­

re, vilken fråga inbegripes i den

sjätte punkten på sammanträdets

dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skola taga form av en rekommen­

dation,

antager denna den tjugoförsta da­

gen i juni månad år nittonhundra-

sextiosex följande rekommendation,

som må benämnas rekommendation

angående yrkesutbildning (fiskare),

1966.

1. Tillämpningsområde och definitioner

1. 1) Med »fiskefartyg» förstås i

denna rekommendation fartyg av

vad slag det vara må, i allmän eller

enskild ägo, som nyttjas till havs­

fiske i saltvatten, med undantag av

fartyg, som nyttjas till valfångst el­

ler liknande verksamhet samt far­

tyg som nyttjas för forskningsända­

mål eller till skydd för fisket.

2) Denna rekommendation äger

tillämpning på all utbildning för ar­

bete ombord på fiskefartyg.

3) Denna rekommendation äger

icke tillämpning på personer, som

bedriva sport- eller rekreationsfiske.

2. I denna rekommendation ha

följande termer den innebörd som

här anges:

a) befälhavare: person som för be­

fäl över ett fiskefartyg;

bj styrman: person som för un­

derordnat befäl över ett fiskefartyg,

inberäknat person — annan än lots

— som vid varje tidpunkt kan åläg­

gas att ansvara för navigeringen av

ett sådant fartyg;

c) maskinist: person som har det

ständiga ansvaret för ett fiskefartygs

mekaniska framdrivning, ävensom

varje annan person, som vid varje

tidpunkt kan åläggas att sköta och

49

Kungl. Maj ds proposition nr 11 år 1967

engines and mechamcal equipment

of such a vessel;

(d) skilled fisherman: any ex-

perienced member of the deck crew

working on board a fishing vessel,

participating in the operation of the

vessel, preparing gear for fishing,

catching fish, loading catch and

Processing it, and maintaining and

repairing nets or other fishing equip­

ment.

II. National Plaimin;) and Administration

Planning and Co-ordination

3. In planning a national education

and training policy, the competent

authorities in the countries possess-

ing or intending to develop a fishing

industry should ensure that adequate

provision is made in the general net-

work of training facilities for the

training of fishermen.

4. Where national circumstances

do not permit the development of

facilities for the training of fisher­

men åt all levels of skill required,

collaboration with other countries,

as well as with international organi­

sations, in the development of com-

mon fishery training schemes for

such skills and occupations as can-

not be covered by national program­

mes should be considered.

5. (1) The activities of all public

and private institutions in eachcoun-

try engaged in the training of fisher­

men should be co-ordinated and de-

veloped on the basis of a national

programme.

(2) Such a programme should

be drawn up by the competent au­

thorities in co-operationwithfishing-

vessel owners’ and fishermen’ s organi­

sations, with educational and fishery

research institutions, and with other

bodies or individuals having an inti-

4 — B ihan g till riksdagens protokoll

underhålla maskineri och mekanisk

utrustning på ett sådant fartyg;

d) yrkeskunnig fiskare: varje er­

faren medlem av däcksbesättningen

ombord på ett fiskefartyg, som del­

tager i driften av fartyget, som iord­

ningställer redskap för fiske, som

fångar fisk, lastar fångsten och be­

arbetar den och som underhåller och

reparerar nät eller annan fiskeut­

rustning.

II. Planering och administration

på riksplanet

Planering och samordning

3. Vid planeringen av en nationell

undervisnings- och utbildningspoli­

tik böra vederbörande myndigheter i

de länder som ha eller avse att ut­

veckla en fiskerinäring tillse att det

allmänna systemet av utbildningsin­

stitutioner innefattar nöjaktiga an­

ordningar för utbildningen av fiska­

re.

4. Om de nationella förhållandena

icke medge utvecklandet av anord­

ningar för utbildning av fiskare på

alla nivåer av erforderlig yrkeskun-

nighet, bör vederbörande land över­

väga att i samverkan med andra län­

der ävensom med internationella or­

ganisationer utveckla gemensamma

anordningar för fiskeriutbildning be­

träffande sådana kvalifikationer och

yrken som ej kunna omfattas av na­

tionella program.

5. \) Den verksamhet som utövas

av alla allmänna och enskilda insti­

tutioner i varje land vilka bedriva

utbildning av fiskare bör samordnas

och utvecklas på grundvalen av ett

nationellt program.

2) Ett sådant program bör ut­

formas av vederbörande myndigheter

i samverkan med redare- och fiska­

reorganisationer, med undervisnings-

och forskningsinstitutioner för fis­

ket och med andra sammanslutning-

ar eller personer som ha ingående

1967. 1 sand. Nr 11

50

Kungl. Maj.ts proposition nr It år lfj67

mate knowledge of the vocational

training of fishermen. In developing

countries in which specialised fishery

research or development institutes

are established in co-operation with

other countries or international

organisations, such institutes should

play a leading part in the establish-

ment of the national programme.

(3) To facilitate the planning,

development, co-ordination and ad­

ministration of fishermen’s training

schemes, joint advisory policy and

administrative bodies should when-

ever possible be set up åt the na­

tional level and, where appropriate,

also åt the regional and local levels.

(5. The competent authorities

should ensure that the various agen-

cies and institutions responsible for

the dissemination of information on

training and employment opportuni-

ties, such as primary and secondary

schools, vocational guidance and em­

ployment counselling services, public

employment services, vocational and

technical training institutions and

fishing vessel owners’ and fisher-

men’s organisations, are supplied

with complete information on public

and private training schemes for

fishermen and on conditions of

entry into fishing.

7. The competent authorities

should ensure that fishermen’s voca­

tional training schemes are fully co-

ordinated with any other program­

mes and activities, public or private,

related to the fishing industry. In

particular, they should make certain

that—

(a) fishery research institutions

make information on their latest dis-

coveries of practical interest to fish­

ing readily available to training cen-

tres and other interested bodies, and

through these to working fishermen;

where possible, the research institu­

tions should contribute to the ad-

vanced training of fishermen, and

kunskaper om yrkesutbildning för

fiskare. I utvecklingsländer, där spe­

cialiserade institut för fiskeriforsk-

ning eller för utveckling av fisket

upprättas i samverkan med andra

länder eller internationella organisa­

tioner, böra dessa institut spela en

ledande roll vid utformningen av det

nationella programmet.

3) I syfte att underlätta plane­

ring, utveckling, samordning och ad­

ministration av utbildningssystem

för fiskare böra såvitt möjligt ge­

mensamma rådgivande organ för ut­

formning av målsättningar och för

administration skapas på nationell

nivå och där så är lämpligt även på

regional och lokal nivå.

6. Vederbörande myndigheter bö­

ra tillse, att de olika organ och in­

stitutioner som ansvara för spridan­

det av upplysningar om utbildnings-

och sysselsättningsmöjligheter, så­

som det allmänna skolväsendet, or­

gan för yrkesvägledning, den offent­

liga arbetsförmedlingen, fack- och

yrkesskolor samt redare- och fiska­

reorganisationer få tillgång till full­

ständiga upplysningar beträffande

allmänna och enskilda anordningar

för utbildning av fiskare och beträf­

fande villkoren för sysselsättning

inom fisket.

7. Vederbörande myndigheter bö­

ra tillse, att anordningarna för yr­

kesutbildning av fiskare äro helt

samordnade med alla andra program

och verksamheter, allmänna eller en­

skilda, som beröra fiskerinäringen.

I synnerhet böra de tillse,

a) att institutioner för fiskeri-

forskning göra informationer om si­

na senaste rön av praktiskt intresse

för fisket lätt tillgängliga för utbild­

ningsinstitutioner och andra intres­

serade organ och därigenom för de

yrkesverksamma fiskarena; då så är

möjligt böra forskningsinstitutioner­

na medverka till avancerad utbild-

Kungl. Maj.ls proposition nr 11 år 1967

5J

fishermen’s training centres should, as appropriate, assist these institu­ tions in their work;

(b) measures are taken, through the provision of general education prior to or simultaneously with voca- tional training, to advance the gen­ eral level of education in fishing communities, to promote greater satisfaction among fishermen and to facilitate the assimilation of tech- nical and vocational training;

(c) arrangements are made, with the co-operation of fishing vessel owners’ and fishermen’s organisa­ tions, in order that, other things be- ing equal, preference may be given in employment placement to persons who have completed a public or pri­ vate training course;

(d) arrangements are made, with the co-operation of fishing vessel owners’ and fishermen’s organisa­ tions, particularly in developing countries, for trainees completing public and private courses either to enter employment on fishing vessels or, alternatively, to acquire and op­ erate suitably equipped fishing ves­ sels, either individually, or by form- ing co-operatives for the joint pur- chase and use of fishing boats, or by any other appropriate means;

(e) the number of trained fisher­ men corresponds to the number of boats and the equipment available or planned to be available in the country.

Financing

8. (1) Fishermen’s training schemes should be systematically organised; financing should be on a regular and adequate basis and should have regard to the present and planned requirements and devel- oprnent of the fishing industry.

(2) Where required, the govern-

ment should make financial contribu- tions to training schemes carried on

ning av fiskare, och institutioner för utbildning av fiskare böra då så är lämpligt biträda forskningsinstitutio­ nerna i deras arbete;

b) att åtgärder vidtagas genom tillhandahållande av allmänbildande undervisning före eller samtidigt med yrkesutbildning för att höja den allmänna bildningsnivån i fiskesam­ hällen, att främja större trivsel bland fiskare och underlätta för dem att tillgodogöra sig teknisk undervisning och yrkesutbildning;

c) att åtgärder vidtagas i samver­ kan med redare- och fiskareorgani­ sationer för att under i övrigt lika förhållanden företräde vid förmed­ lingen av arbete skall ges personer, som ha avslutat en offentlig eller en­ skild utbildningskurs;

d) att åtgärder vidtagas i samver­ kan med redare- och fiskareorgani­ sationer, särskilt i utvecklingsländer, för att elever som avslutat offentliga eller enskilda utbildningskurser an­ tingen erhålla anställning på fiske­ fartyg eller förvärva och driva lämp­ ligt utrustade fiskefartyg, indivi­ duellt eller genom att bilda koope­ rativa sammanslutningar för gemen­ samt förvärv och nyttjande av fiske­ båtar eller på annat lämpligt sätt;

e) att antalet utbildade fiskare svarar mot det antal båtar och den utrustning som finns eller avses bli tillgänglig i landet.

Finansiering

8. 1) Program för utbildning av fiskare böra vara systematiskt orga­ niserade ; finansieringen bör vara re­ gelbunden och tillräcklig och taga hänsyn till fiskerinäringens aktuella och framtida behov och utveckling.

2) Då så erfordras bör staten

ge ekonomiskt stöd åt lokala myn­ digheter eller enskilda organ, som

52

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

by local government or private

bodies. These contributions may take

the form of general subsidies, grants

of land and buildings or of demon­

stration material such as boats, en-

gines, navigational equipment and

fishing gear, provision of instructors

free of charge, or payment of feés

for trainees.

(3) Training in publicly oper­

ated training centres for fishermen

should be given without charge to

the trainee. In addition, the training

of adults and young persons in need

should be facilitated by financial and

economic assistance of the kind cn-

visaged in Paragraph 7, subpara-

graphs (3) and (5), of the Voca-

tional Training Recommendation,

1962.

Training Standards

9. (1) The competent authorities,

in co-operation with the joint bodies

mentioned in Paragraph 5, subpara-

graph (3), of this Recommendation,

should define and establish general

standards for fishermen’s training

applicable throughout the territory

of the country. These standards

should be in conformity with the

national requirements for obtaining

the various fishermen’s certificates

of competency and should lay down

(a) the minimum age of entry in-

to fishermen’s training schemes;

(b) the nature of medical exami­

nations, including chest X-rays and

hearing and sight tests, required för

persons entering training schemes;

the examinations, particularly the

hearing and sight tests, may differ

for persons entering deck and per­

sons entering engine courses;

(c) the level of general education

which is required for admission to

fishermen’s training schemes;

bedriva utbildningsverksamhet. Det­

ta stöd kan taga formen av allmänna

subventioner, tillhandahållande av

mark och byggnader eller av demon­

strationsmaterial, såsom båtar, mo­

torer, navigationsutrustning och fis­

keredskap, kostnadsfritt tillhanda­

hållande av lärare eller betalning av

avgifter för elever.

3) Utbildning i offentliga insti­

tutioner för utbildning av fiskare bör

ges utan kostnad för eleverna. Dess­

utom bör utbildningen av behövande

vuxna och yngre personer underlät­

tas genom finansiellt och ekonomiskt

bistånd av det slag' som avses i mo­

ment 7: 3) och 7: 5) i rekommenda­

tionen angående yrkesutbildning,

1962.

Normer för utbildning

9. 1) Vederbörande myndigheter

böra samverka med de gemensamma

organ, som omnämnas i moment

5: 3) i denna rekommendation, utar­

beta och fastställa allmänna normer

för utbildning av fiskare, vilka skola

äga tillämpning inom hela landets

territorium. Dessa normer böra stå

i överensstämmelse med de inom lan­

det gällande fordringarna för erhål­

lande av olika behörighetsbevis för

fiskare och böra fastställa

a) minimiåldern för tillträde till

kurser för utbildning av fiskare;

b) arten av de läkarundersökning­

ar — inberäknat skärmbildsunder-

sökning samt hörsel- och synprov

— som fordras för personer som sko­

la beredas utbildning; dessa under­

sökningar, i synnerhet hörsel- och

synproven, kunna vara olika för per­

soner som skola utbildas för däcks­

tjänst och för personer som skola ut­

bildas för maskintjänst;

c) den skolundervisning som er­

fordras för tillträde till utbildnings-

kurser för fiskare;

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

53

(d) the fishing, navigation and

seamanship, safety, engineering, ca-

tering and other subject-matter

which should be included in the

training curricula;

(e) the amount of practical train­

ing, including time spent in engi­

neering shops and åt sea, which

trainees should undergo;

(f) the duration of the training

courses for the various fishing oc-

cupations and the different levels of

competency;

(g) the nature of any examina­

tions following the completion of the

training courses; and

(h) the experience and qualifica-

tions of the teaching staff of train­

ing institutions.

(2) Where it is not possible to

lay down standards applicahle

throughout the country, recom-

mended standards should be drawn

up by the competent authorities, in

co-operation with the joint bödies

mentioned in Paragraph 5, subpara-

graph (3), of this Recommendation,

to serve as a guide to the setting of

standards which are as uniform as

possible throughout the country.

III. Training Programmes

10. The curricula of the various

training programmes for fishermen

should be based on a systematic anal­

ysis of the work required in fishing

and should be established in co-oper­

ation with the joint bodies mentioned

in Paragraph 5, subparagraph (3), of

this Recommendation. They should

be periodically reviewed and kept up

to date with technical developments

and should, as appropriate för the

functions to be exercised, include

training in—

(a) fishing techniques, including

where appropriate the operation and

care of electronic fish-finding de-

d) den undervisning rörande fiske,

navigation, sjömanskap, säkerhets­

frågor, maskin- och motorkunskap,

intendenturfrågor och andra ämnen

som böra ingå i kursplanerna för ut­

bildningen ;

e) omfattningen av den praktiska

utbildning, inberäknat den tid som

tillbringas i mekaniska verkstäder

och till sjöss, som eleverna böra ge­

nomgå;

f) längden av utbildningskur serna

för olika yrken inom fisket och för

olika behörighetsnivåer;

g) arten av de examina som följa

efter utbildningskursernas avslut­

ning; och

h) krav på erfarenhet och kvali­

fikationer hos lärarpersonalen vid

utbildningsinstitutionerna.

2) När det icke är möjligt att

fastställa normer tillämpliga i hela

landet, böra de normer som rekom­

menderas, utformas av vederbörande

myndigheter i samverkan med de ge­

mensamma organ, som omnämnas i

moment 5: 3) i denna rekommenda­

tion, för att tjäna som vägledning vid

fastställandet av normer Som äro så

likformiga som möjligt i hela landet.

III. Utbildningsprogram

10. Kursplanerna för de olika ut­

bildningsprogrammen för fiskare bö­

ra vara grundade på en systematisk

analys av det arbete som erfordras

inom fisket och fastställas i samver­

kan med de gemensamma organ som

omnämnas i moment 5:3) i denna

rekommendation. De böra tid efter

annan omprövas och aktualiseras

med hänsyn till den tekniska utveck­

lingen och böra, då så är lämpligt

med hänsyn till de funktioner som

skola utövas, innefatta utbildning be­

träffande

a) fiskemetoder, där så är lämp­

ligt inbegripet användning och vård

av elektroniska hj älpmedel för loka-

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

vices, and operation, maintenance

and repair of fishing gear;

(b) navigation, seamanship and

ship handling appropriate to the sea

area and to the type of fishing for

which the course is designed, includ-

ing a proper knowledge of the inter-

national Regulations for Preventing

Collisions åt Sea;

(c) stowage, cleaning and process-

ing of fish on board;

(d) vessel maintenance and other

related matters;

(e) operation, maintenance and

repair of steam or internal combus-

tion (gasoline or diesel) engines or

other equipment which the trainee

may be called upon to use;

(f) operation and care of radio

and radar installations which the

trainee may be called upon to use;

(g) safety åt sea and safety in

handling fishing gear, including such

matters as stability, effects of icing,

fire fighting, water-tight integrity,

personal safety, gear and machinery

safeguards, rigging safety measures,

engine-room safety, lifeboat hand­

ling, use of inflatable life rafts, first

aid and medical care and other relat­

ed matters;

(h) theoretical subjects relevant

to fishing, including marine biology

and oceanography, which will enable

trainees to gain a broad foundation

for further instruction and training

leading to promotion or to transfer

to another fishing occupation or an-

other type of fishing;

(i) general education subjects^

although this may be provided for to

a more limited extent in short cour-

ses;

(j) operation, maintenance and

repair of refrigeration systems, fire-

lisering av fisk samt användning,

underhåll och reparation av fiske­

redskap;

b) navigation, sjömanskap och

manövrering, avpassad efter det

havsområde och den typ av fiske som

kursen är avsedd för, inberäknat till­

fredsställande kännedom om de in­

ternationella sjövägsreglerna;

c) lastning, rensning och bearbet­

ning av fisk ombord;

d) underhåll av fartyg och liknan­

de ämnen;

e) drift, underhåll och reparation

av ångmaskiner eller förbrännings­

motorer (för bensin eller dieselolja)

eller annan utrustning, som eleven

kan bli ålagd att använda;

f) användning och vård av radio-

och radaranläggningar, som eleven

kan bli ålagd att använda;

g) säkerheten till sjöss och säker­

heten vid användning av fiskered­

skap, inberäknat frågor rörande sta­

bilitet, risk för nedisning, brand­

skydd, fartygets styrka och täthet,

personlig säkerhet, skyddsanord­

ningar för redskap och maskiner, sä­

kerheten vid användning av hissan­

ordningar, säkerhetsåtgärder i ma­

skinavdelningen, användning av liv­

båtar, användning av uppblåsbara

livräddningsflottar, första hjälp vid

olycksfall och sjukvård samt liknan­

de ämnen;

h) teoretiska ämnen av betydelse

för fisket, däribland havsbiologi och

oceanografi, som kunna ge eleverna

möjlighet att förvärva en solid grund

för fortsatt undervisning och utbild­

ning, vilken leder till befordran eller

överflyttning till ett annat fiskeri-

yrke eller en annan typ av fiske;

i) allmänna läroämnen, även om

undervisning i sådana ämnen endast

kan få begränsad omfattning i korta

kurser;

j) användning, underhåll och re­

paration av kylsystem, brandskydds-

55

Kungl. Maj.ls proposition nr 11 år 1967

fighting equipment, deck and trawl-

ing winches and other mechanical

equipment of fishing vessels;

(k) principles of shipboard elec-

trical power installations, and main-

tenance and repair of the electrical

machinery and equipment of fishing

vessels;

(l) health and physical education,

especially swimming, where training

facilities permit;

(m) specialised courses in deck,

engine and other subjects after an

introductory period of general fish­

ing instruction.

It. (1) National standards should,

where practicable and appropriate,

be established for certificates of com-

petency or diplomas qualifying a

person to act as skipper (various

grades); mate (various grades);

engineer (various grades); fishery

technician (various grades); boat-

swain; skilled fisherman (various

grades); cook; or other deck or en-

gine-room personnel.

(2) Training programmes

should be chiefly designed to prepare

trainees for certification and should

be directly related to national certi­

fication standards; they should take

account of the minimum ages and

minimum professional experience

laid down by the competent authori-

ties in respect of the various grades

of certificates of competency.

(3) Where national certifica­

tion examinations do not exist or do

not exist for the particular duty in

question, training courses should

nevertheless prepare trainees for

particular duties such as those listed

above. All trainees successfully com-

pleting such training courses should

receive a diploma concerning the

course followed.

12. (1) Programmes should be

available to train fishermen to per­

form duties as skippers and engi-

neers of all types of vessels in use

utrustning, däcks- och trålvinschar

och annan mekanisk utrustning på

fiskefartyg;

k) principer för elektriska instal­

lationer på fartyg samt underhåll

och reparation av elektriska maski­

ner och apparater på fiskefartyg;

l) hygien och fysisk fostran, sär­

skilt simning, då utbildningsresur­

serna så medge;

m) specialiserade kurser i däcks­

tjänst, maskintjänst och andra äm­

nen efter eu inledande period av all­

män fiskeutbildning.

It. 1) Nationella normer böra, då

så är möjligt och lämpligt, fastställas

för behörighetsbevis eller diplomsom

ge en person befogenhet att tjänst­

göra som befälhavare (olika grader),

styrman (olika grader), maskinist

(olika grader), fiskeritekniker (oli­

ka grader), båtsman, yrkeskunnig

fiskare (olika grader), kock eller i

annan befattning som däcks- eller

maskinrumspersonal.

2) Utbildningsprogrammen bö­

ra främst utformas i syfte att förbe­

reda eleverna för erhållande av be­

hörighetsbevis och böra direkt an­

knytas till de nationella behörighets-

normerna; de böra ta hänsyn till de

minimiåldrar och de minimikrav på

yrkesvana som fastställts av veder­

börande myndigheter med avseende

på olika slag av behörighetsbevis.

3) När det icke på det natio­

nella planet förekommer examina för

behörighet eller när sådana icke fö­

rekomma för en speciell uppgift, bö­

ra utbildningskurserna dock förbe­

reda eleverna för speciella åliggan­

den av sådant slag som uppräknats i

det föregående. Alla elever som med

framgång avslutat sådana utbild-

ningskurser böra erhålla diplom be­

träffande genomgången kurs.

12. 1) Det bör finnas program för

att utbilda fiskare till att tjänstgöra

som befälhavare och maskinister på

alla slag av fartyg i vederbörande

56

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

in the fishing fleet of the country

concerned, including larger distant-

water vessels.

(2) Where appropriate to the

vessels in use, college-level fishing

and navigation courses should be

established which are of the same

level as merchant navy officers’

training programmes hut which pro­

vide training in subject-matters ap­

propriate to fishing.

13. The duration of the various

training programmes should be suf-

ficient to enable trainees to assimi-

late the instruction given, and should

be determined with reference to such

matters as—

(a) the level of training required

for the occupation for which the

course is designed;

(b) the general educational level

and age required of trainees enter­

ing the course;

(c) the trainees’ previous prac-

tical experience; and

(d) the urgency of turning out

trained fishermen in the country,

subject to the maintenance of ade-

quate standards of training.

14. (1) The teaching staff should

consist of persons possessing abroad

general education, a theoretical tech-

nical education and satisfactory rel­

evant practical fishing experience.

(2) Where it is not possible

to recruit a teaching staff with these

qualifications, persons with practi­

cal experience in fishing and hold-

ing appropriate certificates of com-

petency should be employed.

(3) Where it is not possible

to recruit a full-time teaching staff

with practical fishing experience,

persons with satisfactory relevant

practical fishing experience should

be employed on a part-time basis.

(4) All teaching staff should

have an aptitude for teaching and

should be given appropriate teacher

training by the competent educa­

tional authorities.

lands fiskeflotta, inberäknat större

fartyg som användas för fiske i av­

lägsna vatten.

2) Där så är lämpligt med

hänsyn till de fartyg som användas

böra högre kurser i fiske och navi­

gation anordnas, som ligga på samma

nivå som den för befäl i handels­

flottan avsedda utbildningen, men

som ge utbildning i ämnen som äro

lämpade för fiskerinäringen.

13. Utbildningen bör pågå tillräck­

ligt länge för att eleverna skola kun­

na tillgodogöra sig den undervisning

som meddelas, och dess varaktighet

bör bestämmas med hänsyn till så­

dana faktorer som

a) den utbildningsnivå som er­

fordras för det yrke, för vilket ifrå­

gavarande kurs utformats;

b) den skolundervisning och den

ålder som krävas för tillträde till

kursen;

c) elevernas tidigare praktiska er­

farenhet; och

d) vikten av att få fram utbildade

fiskare i landet under förutsättning

att en tillfredsställande standard för

utbildningen vidmakthålles.

14. 1) Lärarpersonalen bör utgö­

ras av personer som ha en bred skol-

underbyggnad, en teoretisk teknisk

utbildning och nöjaktig praktisk er­

farenhet av fiske.

2) När det icke är möjligt att

rekrytera lärare med dessa kvalifi­

kationer, bör man i stället anställa

personer med praktisk erfarenhet av

fiske och med lämpliga behörighets­

bevis.

3) När det icke är möjligt att

rekrytera heltidsanställda lärare med

praktisk erfarenhet av fiske, böra

personer med nöjaktig sådan erfa­

renhet anställas på deltid.

4) All lärarpersonal bör ha

fallenhet för undervisning och bör

beredas en lämplig lärarutbildning

genom vederbörande undervisnings-

myndigheters försorg.

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

Pre-Vocational Training

15. In fishing communities, meas-

11

res consistent with the Minimum

Age (Fishermen) Convention, 1959,

should be taken to provide prevoca-

tional training to schoolchildren, in-

cluding training in elementary prac-

tical seamanship, basic commercial

fishing techniques and navigational

principles, in so far as this is ap-

propriate to the general conditions

in the particular country.

Short Courses for Working

Fishermen

16. Training courses should be

available for working fishermen to

enable them to increase their tech-

nical skills and knowledge, to keep

abreast of improved fishing and nav­

igation techniques, and to qualify

for promotion.

17. (1) Training courses för work­

ing fishermen should be specifically

designed for the purposes of—

(a) complementing the basic long-

term courses by provning advanced

specialised training for promotion;

(b) provning training in fishing

techniques new to the area; in oper-

ating, maintaining and repairing

new types of engines or gear; and in

making gear where appropriate;

(c) provning all levels of training

för fishermen who were unable to

participate in a basic long-term train­

ing course;

(d) provning accelerated train­

ing in developing countries.

(2) The courses should be of

short duration and should be consid-

ered to be complementary to and

not substitutes för basic long-term

training programmes.

Förberedande yrkesutbildning

15. I fiskesamhällen böra åtgär­

der, som äro förenliga med konven­

tionen angående minimiålder för till­

träde till arbete inom fisket, 1959,

vidtagas för att ge förberedande yr­

kesutbildning åt skolbarn, inberäk­

nat utbildning i elementärt praktiskt

sjömanskap, grundläggande metoder

för kommersiellt fiske och grundreg­

ler för navigation, i den mån så är

lämpligt med hänsyn till de allmän­

na förhållandena i varje särskilt

land.

57

Korta kurser för yrkesverksamma

fiskare

16. Utbildningskurser böra anord­

nas för yrkesverksamma fiskare i

syfte att bereda dem möjlighet att

öka sina tekniska kunskaper och fär­

digheter, att erhålla aktuell orien­

tering rörande förbättrade fiske- och

navigationsmetoder och att kvalifi­

cera sig för befordran.

17. 1) Utbildningskurser för yr­

kesverksamma fiskare böra särskilt

utformas för följande ändamål:

a) af t komplettera de grundläg­

gande längre kurserna genom att till­

handahålla specialiserad utbildning

som en förberedelse till befordran;

b) att tillhandahålla utbildning i

fiskemetoder som äro nya för om­

rådet, i användning, underhåll och

reparation av nya typer av maskiner

och fiskeredskap och i tillverkning

av redskap då så är lämpligt;

c) att tillhandahålla utbildning på

alla nivåer för fiskare, som icke haft

möjlighet att deltaga i en grundläg­

gande längre utbildningskurs;

d) att tillhandahålla snabbutbild­

ning i utvecklingsländer.

2

) Kurserna böra vara kortva­

riga och betraktas som komplement

till och icke som ersättning för

grundläggande längre utbildnings­

kurser.

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 196/

18. The courses, which may take

the form of mobile courses bringing

instructors and demonstration equip-

ment to fishing centres, should in

particular consist of programmes

involving—

(a) evening courses;

(b) seasonal courses offered dur-

ing stormy months or slack fishing

periods; or

(c) daytime courses for which

fishermen temporarily leave their

work for short periods.

19. (1) All appropriate measures

should be taken to enable working

fishermen to attend short courses

ashore.

(2) Working fishermen should

receive adequate financial compen-

sation for the periods in which they

attend short training courses.

20. Where long-term courses and

short courses for working fishermen

do not meet training needs, partic-

ularly in isolated areas, these courses

may be supplemented hy—

(n) special radio and television

courses and programmes provning

fishing information;

(b) correspondence courses spe-

cially adapted to the needs of work­

ing fishermen and arranged for use

by study groups with occasional lec-

tures or attendance åt training

schools;

(c) periodic visits of research

workers and extension officers to

fishing communities.

IV. Metliods of Training

21. The training methods adopted

by fishermen’s training schemes

should be the most effective pos-

sible, having regard to the nature of

the courses, the trainees’ experience,

18. Kurserna, vilka kunna taga

formen av ambulerande kurser, vid

vilka lärare med demonstrationsma­

terial besöka fiskesamhällen, böra

särskilt bestå av

a) kvällskurser;

b) säsongkurser, som anordnas

under månader med stormigt väder

eller under perioder då fisket har

ringa omfattning; eller

c) kurser på dagtid, för vilka fis­

karna tillfälligt avbryta sitt arbete

under korta perioder.

19. 1) Alla lämpliga åtgärder böra

vidtagas för att göra det möjligt för

yrkesverksamma fiskare att bevista

korta kurser i land.

2) Yrkesverksamma fiskare

böra erhålla tillräcklig ekonomisk

gottgörelse för de perioder, under vil­

ka de deltaga i korta utbildningskur-

ser.

20. När längre kurser och korta

kurser för yrkesverksamma fiskare

icke tillgodose utbildningsbehoven,

särskilt inom isolerade områden,

kunna dessa kurser kompletteras

med

a) speciella kurser och program i

radio och television som ge informa­

tion om fisket;

b) korrespondenskurser som äro

särskilt anpassade till de yrkesverk­

samma fiskarnas behov, som an­

ordnas på sådant sätt att de kunna

utnyttjas av studiegrupper och som

tidvis kompletteras med föreläsning­

ar eller vistelse vid utbildningsan-

stalter;

c) periodiska besök av forskare

och gästande lärare i fiskesamhäl­

len.

IV. Utbildningsmetoder

21. De metoder som komma till

användning vid utbildning av fiska­

re böra vara så effektiva som möjligt

med hänsyn tagen till kursernas art,

elevernas erfarenhet, allmänbildning

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

general education and age, and the

demonstration equipment and finan-

cial support available.

22. Practical training, in which

the students themselves participate,

should be an important part of all

fishermen’s training programmes.

23. (1) Fishing training vessels

should be used by all training in­

stitutions with programmes for per­

sons entering fishing to provide in-

struction in fishing techniques, nav­

igation and seamanship, engine oper­

ation and other matters. These ves­

sels should conduct actual fishing

operations.

(2) Training vessels should,

whenever possible, he attached to

technical schools provning' ad-

vanced training.

24. (1) Demonstration equipment

such as engines, gear, fishing-boat

models, workshop equipment and

navigational aids should he used in

training programmes.

(2) Such equipment should be

prepared in collaboration with fish-

ery research institutions and should

include, whenever possible, the lat­

est gear and navigational aids.

(3) Such equipment should be

selected with reference to the gear,

boats and engines wdiich the trainees

may be called upon to use.

(4) Films and other audio-

visual aids, although they may be

useful in some cases, should not be

a substitute for demonstration equip­

ment in the use of which trainees

themselves take an active part.

(5) Visits should be organised

för trainees to fishing vessels

equipped with modern or special

installations, to fishery research in­

stitutions, or to fishing centres awTay

from the area in which the school is

located.

25. Practical training may also be

provided by periods of fishing åt

och ålder samt det demonstrations­

material och de finansiella medel

som stå till förfogande.

22. Praktisk utbildning, i vilken

eleverna själva medverka, bör vara

ett betydelsefullt inslag i alla utbild­

ningsprogram för fiskare.

23. 1) Skolfartyg för fiskeutbild­

ning böra användas av alla utbild­

ningsinstitutioner för personer, som

avse att ägna sig åt fiske för att till­

handahålla undervisning rörande fis­

kemetoder, navigation och sjöman­

skap, användning av maskiner och

andra ämnen. Dessa skolfartyg böra

bedriva verklig fiskeverksamhet.

2) Skolfartyg böra såvitt möj­

ligt vara knutna till tekniska skolor

som meddela högre utbildning.

24. 1) Demonstrationsmaterial så­

som motorer, fiskeredskap, modeller

av fiskebåtar, verkstadsutrustning

och hjälpmedel för navigation böra

användas i utbildningen.

2)

Demonstrationsmaterialet

bör iordningställas i samverkan med

institutioner för fiskeriforskning och

bör såvitt möjligt innefatta de nyaste

redskapen och de nyaste hjälpmed­

len för navigation.

3)

Demonstrationsmaterialet

bör utväljas under hänsynstagande

till de redskap, båtar och motorer

som eleverna kunna bli ålagda att

använda.

4) Filmer och andra audiovi­

suella hjälpmedel böra, även om de i

vissa fall kunna vara till nytta, icke

ersätta demonstrationsmaterial, vid

vars användning eleverna själva ak­

tivt medverka.

5) För eleverna böra besök

anordnas på fiskefartyg utrustade

med moderna eller speciella installa­

tioner, vid institutioner för fiskeri­

forskning eller i fiskesamhällen som

äro avlägsna från det område där

skolan befinner sig.

25. Praktisk utbildning kan även

tillhandahållas genom perioder av

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

sea on board commercial fishing ves-

sels.

26. Theoretical training, including

general education, given as part of

a training course should be directly

related to the knowledge and skills

required by fishermen and should,

wherever possible, be integrated with

the practical training offered.

V. International Co-operation

27. (1) Countries should co-oper-

ate in promoting fishermen’s voca-

tional training, particularly in devel-

oping countries.

(2) This co-operation, as ap-

propriate, may inelude such matters

as—

(a) with the help of international

organisations or other countries, ob-

taining and training teaching staff to

establish and improve fishermen’s

training facilities;

(b) establishing joint training fa­

cilities or joint fishery research in­

stitutions with other countries;

(c) making training facilities avail-

able to selected trainees or instruetor

trainees from other countries, and

sending trainees or instruetor trai­

nees to training facilities in other

countries;

(d) arranging international ex-

changes of personnel and interna­

tional seminars and working parties;

(e) providing instrnetors for fish-

ermen’s training schools in other

countries.

fiske till sjöss ombord på kommer­

siella fiskefartyg.

26. Den teoretiska utbildning och

den allmänbildande undervisning,

som meddelas som ett led i en ut­

bildningskurs, böra direkt anknytas

till de kunskaper och färdigheter

som krävas av fiskare och böra så­

vitt möjligt samordnas med den

praktiska utbildningen.

V. Internationell samverkan

27. 1) Länderna böra samverka

för att främja yrkesutbildning av

fiskare, särskilt i utvecklingsländer.

2) Denna samverkan kan då

så är lämpligt avse bland annat

a) att med hjälp av internationella

organisationer eller andra länder re­

krytera och utbilda lärarpersonal i

syfte att skapa och förbättra anord­

ningar för utbildning av fiskare;

b) att tillsammans med andra län­

der skapa gemensamma anordningar

för utbildning eller institutioner för

fiskeriforskning;

c) att ställa utbildningsmöjlighe­

ter till förfogande för utvalda elever

eller blivande lärare från andra län­

der och att sända elever eller blivan­

de lärare till utbildningsinstitutioner

i andra länder;

d) att anordna internationellt ut­

byte av personal samt internationella

seminarier och arbetsgrupper;

e) att tillhandahålla lärare för

skolor för utbildning av fiskare i

andra länder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

61

Recommendation (No. 127) concerning

the Role of Co-operatives in the Economic

and Social Deveiopment of Developing Countries

The General Conference of the In­

ternational Labour Organisation,

Having been convened åt Geneva

by the Governing Body of the Inter­

national Labour Office, and having

met in its Fiftieth Session on 1 June

1966, and

Having decided upon the adoption

of certain proposals with regard to

the role of co-operatives in the eco­

nomic and social development of

developing countries, which is the

fourth item on the agenda of the

session, and

Having determined that these

proposals shall take the form of a

Recommendation,

adopts this twenty-first day of June

of the year one thousand nine hund­

red and sixty-six the following Re­

commendation, which may be cited

as the Co-operatives (Developing

Countries) Recommendation, 1966:

I. Seope

1. This Recommendation applies

to all categories of co-operatives, in-

eluding consumer co-operatives,

land improvement co-operatives, ag-

ricultural productive and processing

co-operatives, rural supply co-oper­

atives, agricultural marketing co-

operatives, fishery co-operatives,

service co-operatives, handicrafts co-

operatives, workers’ productive co-

operatives, labour contracting co-

operatives, co-operative thrift and

credit societies and banks, housing

co-operatives, transport co-oper-

Bilaga 4

(Översättning)

Rekommendation (nr 127) angående

kooperativa föreningars roll i utvecklings­

ländernas ekonomiska och sociala utveckling

Internationella arbetsorganisatio­

nens allmänna konferens,

vilken av styrelsen för Internatio­

nella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 1 juni

1966 till sitt femtionde sammanträ­

de,

och beslutat antaga vissa förslag

angående kooperativa föreningars

roll i utvecklingsländernas ekono­

miska och sociala utveckling, vilken

fråga utgör den fjärde punkten på

sammanträdets dagordning,

samt beslutat, att dessa förslag

skola taga form av eu rekommenda­

tion,

antager denna den tjugoförsta dagen

i juni månad år nittonhundrasextio-

sex följande rekommendation, som

må benämnas rekommendation an­

gående kooperativa föreningar (ut­

vecklingsländer), 1966.

I. Tillämpningsområde

1. Denna rekommendation är till­

lämplig på alla slag av kooperativa

föreningar, däri inbegripet konsu­

mentkooperativa föreningar, koope­

rativa föreningar för jordförbätt­

ring, för jordbruksproduktion och

förädling av jordbruksprodukter, för

tillhandahållande av jordbruksförnö-

denheter, för marknadsföring av

j ordbruksprodukter, fiskerikoopera-

tiva föreningar, kooperativa för­

eningar med uppgift att tillhandahål­

la tjänster, hantverkskooperativa för­

eningar, arbetarproduktionsförening-

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

atives, insurance co-operatives and

health co-operatives.

II. Objectives of Policy concerning

Co-operatives

2. The establishment and growth

of co-operatives should be regarded

as one of the important instruments

for economic, social and cultural

developjnent as well as human ad-

vancement in developing countries.

3.

In particular, co-operatives

should be established and developed

as a means of—

(a) improving the economic, so­

cial and cultural situation of per­

sons of limited resources and op-

portunities as well as encouraging

their spirit of initiative;

(b) increasing personal and na­

tional Capital resources bj' the en-

couragement of thrift, by eliminat-

ing usury and by the sound use of

credit;

(c) contributing to the economy

an increased measure of democratic

control of economic activity and of

equitable distribution of surplus;

(d) increasing national income,

export revenues and employment by

a fuller utilisation of resources, for

instance in the implementation of

systems of agrarian reform and of

land settlement aimed åt bringing

fresh areas into productive use and

in the development of modern in-

dustries, preferably scattered, pro-

cessing local raw materials;

(e) improving social conditions,

and supplementing social services in

such fields as housing' and, where

ar, kooperativa föreningar med upp­

gift att tillhandahålla arbetskraft,

kooperativa spar- och kreditförening­

ar samt banker, bostadskooperativa

föreningar, transport k ooperativa för­

eningar, försäkringskooperativa för­

eningar samt kooperativa föreningar

för sjuk- och hälsovård.

II. Politisk målsättning avseende

kooperativa föreningar

2. Att upprätta och utveckla ko­

operativa föreningar bör anses såsom

ett betydelsefullt medel för ekono­

misk, social och kulturell utveckling

liksom för mänskligt framåtskri­

dande i utvecklingsländerna.

3. Kooperativa föreningar böra

särskilt upprättas och utvecklas så­

som ett medel att:

a) förbättra den ekonomiska, so­

ciala och kulturella situationen för

befolkningsgrupper med begränsade

tillgångar och möjligheter samt sti­

mulera deras initiativförmåga;

b) öka enskilda och nationella ka­

pitaltillgångar genom att uppmuntra

sparsamhet, avskaffa ocker och ge­

nom ett sunt utnyttjande av låne-

möjligheter;

c) tillföra folkhushållet en högre

grad av demokratisk kontroll över

det ekonomiska livet samt en rättvis

fördelning av överskottet;

d) höja nationalinkomsten, ex­

portintäkterna och sysselsättningen

genom ett bättre utnyttjande av re­

surserna, exempelvis vid genomfö­

randet av jordreformer och nyod-

lingsprojekt i syfte att få till stånd

en produktiv användning av outnytt­

jade områden och vid uppbyggnaden

av moderna industrier, företrädesvis

sådana som ligga spridda och som

bearbeta lokala råvaror;

e) förbättra de sociala förhållan­

dena och komplettera av samhället

tillhandahållna tjänster på sådana

63

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

appropriate, health, education and

Communications;

(f) helping to raise the level of

general and technical knowledge of

their members.

4.

Governments of developing

countries should formulate and car-

ry out a policy under which co-

operatives receive aid and encour-

agement, of an economic, financial,

technical, legislative or other char-

acter, without effect on their in-

dependence.

5. (1) In elaborating such a pol­

icy, regard should be had to econom­

ic and social conditions, to avail-

able resources and to the role which

co-operatives can play in the devel-

opment of the country concerned.

(2) The policy should be inte-

grated in development plans in so

far as this is consistent with the es-

sential features of co-operatives.

6. The policy should be kept un­

der review and adapted to changes

in social and economic needs and

to technological progress.

7. Existing co-operatives shoidd

be associated with the formulation

and, where possible, application of

the policy.

8.

The co-operative movement

should be encouraged to seek the

collaboration in the formulation

and, where appropriate, application

of the policy, of organisations with

common objectives.

9.

(1) The governments con­

cerned should associate co-opera-

tives on the same basis as other un-

dertakings with the formulation of

national economic plans and other

general economic measures, åt least

whenever such plans and measures

are liable to affect their activities.

områden som det bostadspolitiska,

och, där så befinnes lämpligt, inom

hälsovård, undervisning eller sam­

färdsel;

f) medverka till att höja medlem­

marnas allmänna och tekniska kun­

skapsnivå.

4. Utvecklingsländernas regering­

ar böra utforma och genomföra en

politik som hjälper och stimulerar

kooperativa föreningar i ekonomiskt,

finansiellt, tekniskt, legislativt eller

annat avseende utan att deras obe­

roende påverkas därav.

5.1) När en sådan politik utar­

betas, bör hänsyn tagas till ekono­

miska och sociala förhållanden, till

tillgängliga resurser och till den roll

som kooperativa föreningar kunna

spela i vederbörande lands utveck-

ling.

2) Denna politik hör integreras

i utvecklingsplanerna, i den mån

detta är förenligt med de koopera­

tiva föreningarnas väsentliga grund­

drag.

6. Denna politik bör göras till fö­

remål för översyn med jämna mel­

lanrum samt anpassas till föränd­

ringar i sociala och ekonomiska be­

hov och till de tekniska framste­

gen.

7. Förefintliga kooperativa för­

eningar böra deltaga i utarbetandet

och, när så är möjligt, i genomfö­

randet av denna politik.

8. Den kooperativa rörelsen bör

uppmuntras att vid utarbetandet och,

i den mån så befinnes lämpligt, ge­

nomförandet av denna politik söka

samverka med organisationer med

likartad målsättning.

9. 1) Vederbörande regeringar bö­

ra låta de kooperativa föreningarna

på samma villkor som andra företag

medverka i utarbetandet av natio­

nella ekonomiska planer och andra

allmänna ekonomiska åtgärder åt­

minstone i de fall då sådana pla­

ner och åtgärder kunna komma att

64

Kimgl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

Co-operatives should also be asso-

ciated with the application of such

plans and measures in so far as

this is consistent with their essential

characteristics.

(2) For the purposes provided

for in Paragraph 7 and Paragraph

9, subparagraph (1), of this Recom-

mendation, federations of co-oper­

atives should be empowered to rep-

resent their member societies åt

the local, regional and national

levels.

III. Metliods of Implementatiou of

Poliey eoncerning Co-operatives

A. Legislation

10. All appropriate measures, in-

cluding the consultation of existing

co-operatives, should be taken—•

(a) to detect and eliminate pro­

visions contained in laws and regu-

lations which may have the effect of

unduly restricting the development

of co-operatives through discrimina-

tion, for instance in regard to taxa-

tion or the allocation of licenses and

quotas, or through failure to take

account of the special character of

co-operatives or of the particular

rules of operation of co-operatives;

(b) to avoid the inclusion of such

provisions in future laws and regu-

lations;

(c) to adapt fiscal laws and reg-

ulations to the special conditions of

co-operatives.

11. There should be laws or regu-

lations specifically concerned with

the establishment and functioning

of co-operatives, and with the pro-

tection of their right to operate on

not less than equal terms with other

forms of enterprise. These laws or

regulations should preferably be ap-

plicable to all categories of co-

operatives.

påverka deras verksamhet. Koopera­

tiva föreningar böra också få med­

verka vid genomförandet av dylika

planer och åtgärder, i den mån detta

är förenligt med deras väsentliga

grunddrag.

2) För de syften som angivas

i momenten 7 och 9:1) ovan böra

sammanslutningar av kooperativa

föreningar befullmäktigas företräda

sina medlemsorganisationer på lo­

kal, regional och nationell nivå.

III. Metoder för genomförandet av en

politik som avser kooperativa föreningar

A. Lagstiftning

10. Alla lämpliga åtgärder, däri

inbegripet samråd med förefintliga

kooperativa föreningar, böra vidta­

gas för att

a) upptäcka och undanröja be­

stämmelser i lagstiftningen, som

kunna få till resultat att utveckling­

en av kooperativa föreningar otill­

börligen hämmas genom en oför­

månlig särbehandling, exempelvis i

fråga om beskattning eller tilldel­

ning av licenser och kvoter, eller

genom underlåtenhet att beakta de

kooperativa föreningarnas speciella

karaktär eller särskilda verksam-

hetsregler;

b) undvika att sådana bestämmel­

ser införas i framtida lagstiftning;

c) anpassa skattelagstiftningen till

de kooperativa föreningarnas sär­

skilda förhållanden.

It. Det bör finnas en särskild lag­

stiftning, som behandlar kooperativa

föreningars bildande och drift samt

deras rätt att bedriva verksamhet på

villkor som minst äro likvärdiga

med dem som tillämpas på andra

företagsformer. Denna lagstiftning

bör helst vara tillämplig på alla slag

av kooperativa föreningar.

65

Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1967

12. (1) Such laws and regulations

should in any case include provi­

sions on the following matters:

(a) a definition or description of a

co-operative bringing out its essen-

tial characteristics, namely that it is

an association of persons who have

voluntarily joined together to achieve

a common end through the forma­

tion of a democratically controlled

organisation, making equitable con-

tiäbutions to the Capital required

and accepting a fair share of the

risks and benefits of the undertak-

ing in which the members actively

participate;

(b) a description of the objects

of a co-operative, and procedures

for its establishment and registra-

tion, the amendment of its statutes,

and its dissolution;

(c) the conditions of membership,

such as the maximum amount of

each share and, where appropriate,

the proportion of the share due åt

the moment of subscription and the

time allowed for full payment, as

well as the rights and duties of

members, which would be laid down

in greater detail in the by-laws of

co-operatives;

(d) methods of administration,

management and internal audit, and

procedures for the establishment

and functioning of competent

organs;

(e) the protection of the name

“co-operative”;

(f) machinery for the external

audit and guidance of co-operatives

and för the enforcement of the laws

and regulations.

(2) The procedures provided

for in such laws or regulations, in

particular the procedures for reg-

istration, should be as simple and

practical as possible, so as not to

hinder the creation and development

of co-operatives.

12. 1) Sådan lagstiftning hör i

varje fall innehålla bestämmelser i

följande hänseenden:

a) en definition eller beskrivning

av en kooperativ sammanslutning,

vilken ger klart uttryck åt dess vä­

sentliga grunddrag, nämligen att den

är en förening av personer, som

frivilligt slutit sig samman för att

uppnå ett gemensamt mål genom att

bilda en demokratiskt styrd organi­

sation och som i rimlig mån tillskju­

ta erforderligt kapital och godtaga

en skälig andel av såväl risker som

förmåner, vilka äro förenade med

det företag, i vilket medlemmarna

aktivt taga del;

b) en beskrivning av en koopera­

tiv förenings ändamål och procedu­

ren för dess bildande, registrering

och upplösning samt ändring av dess

stadgar;

c) villkoren för medlemskap, så­

som maximibeloppet för varje in­

sats och, i den mån så är lämpligt,

den insatsskyldighet som skall full­

göras vid ansökan om medlemskap

samt den tid inom vilken full in­

satsbetalning skall ske, liksom med­

lemmarnas rättigheter och skyldig­

heter, som i mera detaljerad form

torde böra angivas i de kooperativa

föreningarnas stadgar;

d) system för förvaltning, skötsel

och intern räkenskapsgranskning

samt proceduren för tillsättande av

behöriga organ och för dessas ar­

bete;

e) skydd för benämningen »ko­

operativ förening»;

f) åtgärder för granskning av ko­

operativa föreningars räkenskaper,

för rådgivning samt för kontroll av

att vederbörande lagstiftning efter-

leves.

2) Den i lagstiftningen stad­

gade proceduren, i synnerhet för re­

gistrering, bör vara så enkel och

praktisk som möjligt för att ej hind­

ra bildandet och utvecklingen av

kooperativa föreningar.

5—Dihnng till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 11

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

13. Laws and regulations concern-

ing co-operatives should authorise

co-operatives to federate.

B. Education and Training

14. Measures should be taken to

disseminate a knowledge of the

principles, methods, possibilities and

limitations of co-operatives as wide-

ly as possible among the peoples of

developing countries.

15. Appropriate instruction on the

subject should be given not only in

co-operative schools, colleges and

other specialised centres but also in

educational institutions such as—

(a) universities and centres of

higher education;

(b) teachers’ training colleges;

(c) agricultural schools and other

vocational educational establish-

ments and workers’ education cen­

tres;

(d) secondary schools;

(e) primary schools.

16. (1) With a view to promoting

practical experience in co-operative

principles and methods, the forma­

tion and operation of student co-

operatives in schools and colleges

should be encouraged.

(2) Similarly, workers’ organi­

sations and craftsmen’s associations

should be encouraged and helped in

the implementation of plans for the

promotion of co-operatives.

17. Steps should be taken, in the

first place åt the local level, to famil-

iarise the adult population with the

principles, methods and possibilities

of co-operatives.

18. Full use should be made of

such media of instruction as text­

books, lectures, seminars, study and

discussion groups, mobile instruc-

tors, guided tours of co-operative

undertakings, the press, films, radio

and television and other media of

13. Lagstiftning om kooperativa

föreningar bör tillåta sådana för­

eningar att sammansluta sig i för­

bund.

B. Undervisning och utbildning

14. Åtgärder böra vidtagas för att

bland utvecklingsländernas folk upp­

nå en så vid spridning som möjligt

av kunskapen om kooperativa för­

eningars grundsatser, metoder, möj­

ligheter och begränsningar.

15. Lämplig undervisning i nämn­

da hänseende bör meddelas icke

blott i kooperativa skolor och hög­

skolor samt andra specialiserade un­

dervisningscentra utan även vid så­

dana utbildningsanstalter som

a) universitet och högre utbild­

ningsanstalter;

b) lärarhögskolor;

c) lantbruksskolor och andra yr-

kesutbildningsanstalter samt bild-

ningscentra för arbetare;

d) läroverk;

e) grundskolor.

16. 1) i syfte att främja praktisk

erfarenhet av kooperativa grundsat­

ser och metoder böra bildandet och

skötseln av kooperativa elevförening­

ar i skolor och högskolor uppmunt­

ras.

2) På liknande sätt böra sam­

manslutningar av arbetstagare och

hantverkare erhålla uppmuntran och

hjälp vid genomförandet av planer

på att främja kooperativa förening­

ar.

17. Åtgärder böra vidtagas, i förs­

ta hand på det lokala planet, för

att göra den vuxna befolkningen för­

trogen med de kooperativa förening­

arnas principer, metoder och möjlig­

heter.

18. Undervisningsmedia såsom lä­

roböcker, föreläsningar, seminarier,

studie- och diskussionsgrupper, am­

bulerande instruktörer, studiebesök

vid kooperativa företag, press, film,

radio och television samt andra

massmedia böra till fullo utnyttjas.

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

67

mass communication. These should

be adapted to the particular condi-

tions of each country.

19. (1) Provision should be made

both for appropriate technical train-

ing and for training in co-operative

principles and methods of persons

who will be—and, where necessary,

of persons who are—office-bearers

or members of the staffs of co-

operatives, as well as of their ad-

visers and publicists.

(2) Where existing facilities

are inadequate, special colleges or

schools should be established to

provide such training, which should

be given by specialised teachers or

leaders of the co-operative move-

ment with teaching materials adapt­

ed to the requirements of the coun­

try; if such specialised institutions

cannot be established, special courses

on co-operation should be given ei-

ther by correspondence or in such

establishments as schools of ac-

countancy, schools of adminstra-

tion and schools of commerce.

(3) The use of special pro­

grammes of practical training should

be one of the means of contributing

to the education and basic and fur-

ther training of members of co-

operatives; these programmes should

take into account local cultural con-

ditions, and the need to disseminate

literacy and knowledge of elemen-

tary arithmetic.

C. Aid to Co-operatives

Financial Aid

20. (1) Where necessary, financial

aid from outside should be given to

co-operatives when they initiate

their activities or encounter finan­

cial obstacles to growth or trans­

formation.

(2) Such aid should not entail

any obligations contrary to the in-

5* — Bihang till riksdagens protokoll

De böra anpassas till de särskilda

förhållandena i varje land.

19. 1) Åtgärder böra vidtagas för

att sörja för såväl lämplig teknisk

utbildning som utbildning i koope­

rativa grundsatser och arbetsmeto­

der för blivande — och i fall av be­

hov, för redan verksamma — för­

troendevalda eller anställda inom

kooperativa föreningar, liksom för

dem som äro engagerade i rådgiv­

nings- eller upplysningsverksamhet.

2) Där förefintliga anordning­

ar äro otillräckliga, böra specialise­

rade högskolor eller skolor upprät­

tas för att tillhandahålla sådan un­

dervisning; denna bör meddelas av

specialutbildade lärare eller ledare

från den kooperativa rörelsen med

användande av undervisningsmate­

riel som anpassats till vederbörande

lands behov; om sådana specialise­

rade institutioner icke kunna upp­

rättas, böra särskilda kurser i koope­

ration anordnas antingen per kor­

respondens eller i sådana institu­

tioner som bedriva undervisning rö­

rande bokföring, förvaltning och

handelsteknik.

3)

Särskilda program för

praktisk utbildning böra vara ett

av de medel som kunna bidraga till

den grundläggande utbildningen och

vidareutbildningen av medlemmar i

kooperativa föreningar; dessa pro­

gram böra beakta lokala kulturella

förhållanden och behovet att utbre­

da läskunnighet och kunskaper i

elementär aritmetik.

C. Bistånd till kooperativa iöreäiinjjar

Ekonomiskt bistånd

20. 1) Där så befinnes nödvän­

digt bör utifrån kommande ekono­

miskt bistånd lämnas kooperativa

föreningar, när de inleda sin verk­

samhet eller möta ekonomiska hin­

der för tillväxt eller omvandling.

2) Sådant bistånd bör icke

medföra några skyldigheter som stå

1967. 1 sand. Nr 11

Iiungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1967

dependence or interests of co-oper-

atives, and should be designed to

encourage rather than replace the

initiative and effort of the members

of co-operatives.

21. (1) Such aid should take the

form of loans or credit guarantees.

(2) Grants and reductions in

or exemptions from taxes may also

be provided, in particular, to help

finance—

(a)

publicity, promotional and

educational campaigns;

(b) certain clearly defined tasks

in the public interest.

22. Where such aid cannot be pro­

vided by the co-operative movement,

it should preferably be given by the

State or other public bodies, al-

though it may, if necessary, come

from private institutions. Such aid

should be co-ordinated so as to

avoid overlapping and dispersal of

resources.

.08

23. (1) Grants and tax exemptions

or reductions should be subject to

conditions prescribed by national

laws or regulations and relating in

particular to the use to be made of

the aid and the amount thereof; tlie

conditions of loans and credit guar­

antees may be determined in each

case.

(2) The competent authority

should ensure that the use of finan-

cial aid and, in the case of a loan,

its repayment, are adequately su­

pervised.

24. (1) Financial aid from public

or semi-public sources should be

channelled through a national co-

operative bank or, failing that, an-

other central co-operative institu­

tion capable of assuming responsi-

bility for its use and, where appro-

priate, repayment; pending the es-

tablishment of such institutions the

i strid med de kooperativa förening­

arnas oberoende eller intressen och

bör utformas så, att det stimulerar

snarare än ersätter medlemmarnas

initiativ och ansträngningar.

21. 1) Sådant bistånd bör ta for­

men av lån eller kreditgarantier.

2) Bidrag och nedsättning i

eller befrielse från skatt må även

lämnas, i synnerhet för att stödja

finansiering av

a) upplysnings-, propaganda- och

folkbildningskampanj er;

b) vissa klart definierade uppgif­

ter i det allmännas intresse.

22. Där sådant bistånd icke kan

lämnas av den kooperativa rörelsen,

bör det företrädesvis tillhandahållas

av staten eller andra offentliga or­

gan, men må vid behov även kunna

lämnas av privata institutioner. Så­

dant bistånd bör vara samordnat för

att undvika att det samtidigt läm­

nas av olika institutioner för samma

ändamål och för att undvika att re­

surser planlöst tagas i anspråk.

23. 1 ) Subventioner och nedsätt­

ning i eller befrielse från skatt böra

underkastas i nationell lagstiftning

föreskrivna villkor, som i synnerhet

skola avse det sätt, varpå biståndet

skall användas och det belopp som

skall utgå; villkoren för lån och

kreditgarantier må fastställas för

varje särskilt fall.

2) Vederbörande myndighet

bör tillse, att användningen av eko­

nomiskt bistånd och, i fråga om

lån, återbetalning därav, övervakas

på tillfredsställande sätt.

24. 1) Ekonomiskt bistånd från

officiella eller halvofficiella källor

bör kanaliseras genom en nationell

kooperativ bank eller, i brist därpå,

genom någon annan central koopera­

tiv institution i stånd att påtaga sig

ansvaret för medlens användning

och, i förekommande fall, återbe­

talningen därav; i avvaktan på att

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

69

aid may be given directly to in-

dividual co-operatit'es.

(2) Subject to the provisions

of Paragraph 20, subparagraph (2),

of this Recommendation, financial

aid from private institutions may be

given directly to individual co-

operatives.

Administrative Aid

25. While it is essential that the

management and administration of

a co-operative be, from the outset,

the responsibility of the members

and persons elected by them, the

competent authority should, in ap-

propriate cases and normally for an

initial period only—

(a) assist the co-operative in ob-

taining and remunerating competent

staff;

(b) place åt the disposal of the co-

operative persons competent to give

guidance and advice.

26. (1) Generally, co-operatives

should be able to obtain guidance

and advice, which respect their au-

tonomy and the responsibilities of

their members, their organs and

their staff, on matters relating to

management and administration, as

well as on technical matters.

(2) Such guidance and advice

should prcferably be given by a fed­

eration of co-operatives or by the

competent authority.

D. Supervision and Responsibility för

Implemcntation

27. (1) Co-operatives should be

subject to a form of supervision de­

signed to ensure that they carry on

their activities in conformity with

the objects for which they were

established and in accordance with

the law.

sådana institutioner upprättas, må

biståndet lämnas direkt till enskil­

da kooperativa föreningar.

2) Med förbehåll för bestäm­

melserna i mom. 20: 2, i denna re­

kommendation må ekonomiskt bi­

stånd lämnas direkt till enskilda

kooperativa föreningar.

Administrativt bistånd

25. Ehuru det är väsentligt, att

en kooperativ förenings skötsel och

förvaltning redan från begynnelsen

skall åligga medlemmarna och av

dem valda personer, bör vederbö­

rande myndighet, där så befinnes

lämpligt, men vanligen endast un­

der ett inledande skede,

a) bistå den kooperativa förening­

en i fråga om rekrytering och avlö­

nandet av kompetent personal;

b) ställa till den kooperativa för­

eningens förfogande personer som

äro kompetenta att ge råd och an­

visningar.

26. 1)1 allmänhet böra koopera­

tiva föreningar kunna erhålla råd

och anvisningar i alla ärenden,

som beröra föreningarnas skötsel

och förvaltning liksom i tekniska

spörsmål, på ett sätt som respekte­

rar deras autonomi samt deras med­

lemmars och deras organs och per­

sonals ansvar.

2) Sådana råd och anvisning­

ar böra företrädesvis lämnas av en

sammanslutning av kooperativa för­

eningar eller av vederbörande myn­

dighet.

I). Tillsyn och organ för politikens

genomförande

27. 1) Kooperativa föreningar bö­

ra vara underkastade en form av

tillsyn, som garanterar att de be­

driva sin verksamhet i överensstäm­

melse med de ändamål, för vilka de

bildats, och i enlighet med gällande

lag.

70

Kungl. Maj.ts proposition nr it år 1967

(2) Supervision should pref-

erably be the responsibility of a

federation of co-operatives or of the

competent authority.

28. Auditing of the accounts of co-

operatives affiliated to a federation

of co-operatives should be the respon­

sibility of that federation; pending

the establishment of sucli a feder­

ation, or where a federation is unable

to provide this service, the compe­

tent authority or a qualified in-

dependent body shoidd assume the

task.

29. The measures referred to in

Paragraphs 27 and 28 of this Re-

commendation should be so planned

and carried out as to—

(a) ensure good management and

administration of co-operatives;

(b) protect third parties;

(c) provide an opportunity of

conipleting the education and train-

ing of the office-bearers and mem-

bers of the staff of co-operatives

through practice and through criti-

cal examination of mistakes.

30. (1) The functions of promot-

ing co-operatives, providing for edu­

cation concerning co-operatives and

för the training of office-bearers and

members of the staff of co-oper­

atives, and giving aid in their or­

ganisation and functioning, should

preferably be performed by one cent­

ral body so as to ensure coherent

action.

(2) The performance of these

functions should preferably be the

responsibility of a federation of co-

operatives; pending the establish­

ment of such a body the competent

authority or, where appropriate,

other qualified bodies, should as­

sume the task.

31. (1) The functions referred to

in Paragraph 30 of this Recom-

mendation should, wherever pos-

sible, be discharged as full-tiine

work.

2) Tillsynen bör företrädesvis

utövas av en sammanslutning av

kooperativa föreningar eller av ve­

derbörande myndighet.

28. Revisionen av räkenskaperna

för kooperativa föreningar, som till­

höra en sammanslutning av koope­

rativa föreningar, bör åligga denna

sammanslutning; i avvaktan på att

en sådan sammanslutning bildas el­

ler om denna är ur stånd att tillhan­

dahålla dessa tjänster, bör denna

uppgift åligga vederbörande myndig­

het eller ett kvalificerat fristående

organ.

29. I mom. 28 och 29 nämnda åt­

gärder böra planeras och genomfö­

ras på sådant sätt att de

a) garantera att kooperativa för­

eningar skötas och förvaltas väl;

b) skydda tredje man;

c) bereda de förtroendevalda och

personalen i föreningarna tillfälle att

komplettera sin skolning och yrkes-

träning genom analys av praktiska

fall och genom kritisk granskning av

begångna misstag.

30. 1) Uppgifterna att främja ko­

operationen, att organisera under­

visning i kooperation och praktisk

utbildning av förtroendevalda och

personal i kooperativa föreningar

samt att lämna bistånd vid deras

organisation och skötsel, böra före­

trädesvis fullgöras av ett centralt

organ, så att ett följdriktigt hand­

lande säkerställes.

2) Dessa uppgifter böra före­

trädesvis åligga en sammanslutning

av kooperativa föreningar; i avvak­

tan på att ett sådant organ bildas,

bör vederbörande myndighet eller,

där så befinnes lämpligt, andra kva­

lificerade organ påtaga sig dessa

uppgifter.

31. 1) De uppgifter, som omnäm­

nas i mom. 30 böra, såvitt möjligt,

utföras såsom heltidsarbete.

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1967

'2) They should be perform­

ed by persons who have received

training specifically directed to-

wards tlie exercise of sucli func-

tions; such training should be pro­

vided by specialised institutions or,

wherever suitable, through special­

ised courses in schools and colleges

referred to in Paragraph 19 of this

Ilecommendation.

32.

The cornpetent authority

should collect and publish åt least

once a year a report and statistics

relating to the operations and

growth of co-operatives in the na­

tional economy.

33. Where the services of feder­

ations of co-operatives or of other

existing institutions cannot ade-

quately meet the need for research,

exchanges of experience and publi-

cations, special institutions, serving

the entire country or several regions,

should, if possible, be established.

IV. International Collaboration

34. (1) Members should, to the

greatest extent possible, collaborate

in providing aid and encouragement

to co-operatives in developing coun-

tries.

(2) Such collaboration should

be envisaged—

(a) between developing countries;

(b) between countries of a par-

ticular region, especially within the

framework of regional organisa­

tions, where such exist; and

(c.) between countries with an

old-established co-operative move-

ment and developing countries.

(3) As appropriate, the help

of national co-operative organisa­

tions should be enlisted for such

collaboration, and use should be

made, particularly with a view to

the co-ordination of international

2) De böra utföras av perso­

ner som erhållit särskild utbildning

för att fullgöra dessa uppgifter; så­

dan utbildning bör tillhandahållas

av specialiserade institutioner eller,

där så befinnes lämpligt, genom så­

dana specialkurser i skolor och hög­

skolor som avses i mom. 19.

32. Vederbörande myndighet bör

åtminstone en gång årligen publi­

cera en rapport och statistiska upp­

gifter avseende de kooperativa för­

eningarnas verksamhet och utveck­

ling inom samhällsekonomin.

33. Där de tjänster som samman­

slutningar av kooperativa förening­

ar eller andra förefintliga institu­

tioner tillhandahålla icke på lämp­

ligt sätt kunna tillgodose behovet

av forskning, utbyte av erfarenheter

och publikationer, böra om möjligt

speciella institutioner till tjänst för

landet i dess helhet eller för flera

regioner inrättas.

IV. Internationell samverkan

34. 1) Medlemsstaterna böra i

största möjliga utsträckning sam­

verka för att hjälpa och stimulera

kooperativa föreningar i utveck­

lingsländerna.

2) Sådan samverkan bör kom­

ma till stånd

a) mellan utvecklingsländer;

b) mellan länder inom ett visst

geografiskt område, i synnerhet

inom ramen för regionala organisa­

tioner, där sådana finnas; och

c) mellan länder där en koopera­

tiv rörelse sedan länge existerar och

utvecklingsländer.

3) När så är lämpligt, böra na­

tionella kooperativa organisationer

anmodas deltaga i sådan samverkan

och, särskilt i syfte att samordna

internationella åtgärder, böra inter­

nationella kooperativa organisatio-

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1967

effort, of international co-operative

organisations and other interested

international bodies.

(4) The collaboration should

extend to such measures as—

(n) the increased provision of

technical assistance to the co-oper-

ative movement of developing coun-

tries, wherever possible in the form

of co-ordinated programmes involv-

ing different agencies, both inter-

governmental and non-governmen-

tal;

(b) the preparation and supply

of information, textbooks, andio-

visual aids and analogous material

to assist in the drafting of legisla-

tion, in instruction on co-operation

and in the training of office-bearers

and qualified staffs of co-operatives;

(c) the exchange of qualified per-

sonnel;

(d) the grant of fellowships;

(e) the organisation of interna­

tional seminars and discussion

groups;

(f)

the inter-co-operative ex­

change of goods and services;

(g) the initiation of systematic

research into the structure, work-

ing methods and problems of co-

operative movements in developing

countries.

V. Special Provisions conocming

the Role of Co-operatives in Dealing

with Particular Problems

35. It should be recognised that

co-operatives may, in certain cir-

cumstances, have a special role to

play in dealing with particular prob­

lems of developing countries.

36. Suggestions illustrating the

use which may be made of various

forms of co-operatives in the suc-

cessful implementation of agrarian

reform and in the improvement in

the level of living of the benefici-

ciaries are set forth in the Annex to

this Recommendation.

ner och andra intresserade interna­

tionella organ utnyttjas.

4) Denna samverkan bör in­

nefatta sådana åtgärder som

a) ökat tekniskt bistånd till ko­

operationen i utvecklingsländerna,

där så befinnes möjligt i form av

samordnade program under med­

verkan av olika organ, såväl mel-

lanstatliga som ieke-statliga;

b) framställning och tillhandahål­

lande av informationsmaterial, läro­

böcker, audiovisuella hjälpmedel

och annat liknande material för att

underlätta utarbetandet av lagstift­

ning om och undervisning i koopera­

tion samt utbildning av förtroende­

valda och kvalificerad personal in­

om kooperativa föreningar;

c) utbyte av kvalificerad perso­

nal;

d) utdelning av stipendier;

e) anordnande av internationella

seminarier och diskussionsgrupper;

f) interkooperativt utbyte av va­

ror och tjänster;

g)

inledande av systematisk

forskning rörande de kooperativa

rörelsernas struktur, arbetsmetoder

och problem i utvecklingsländerna.

V. Särskild bestämmelse rörande

kooperativa föreningars roll såvitt gäller

speciella problem

35. Det bör allmänt erkännas att

kooperativa föreningar under vissa

omständigheter kunna ha en sär­

skild roll att spela såvitt gäller spe­

ciella problem i utvecklingslän­

derna.

36. Förslag till belysning av hur

olika former av kooperativa för­

eningar kunna utnyttjas för ett

framgångsrikt genomförande av

jordreformer och för höjande av

levnadsstandarden hos dem som bli

föremål för reformerna anges i bi­

laga till denna rekommendation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 är 11)67

73

Annex

1. In view of their importance as a

means of promoting general economic

and social progress and as a means of

directly associating the rnral popula-

tion with the development process, as

well as in view of their educational and

cultural value, co-operatives should be

considered as having a vital role to play

in programmes of agrarian reform.

2. Co-operatives should be used as a

means of assessing the problems and

interests of the rural population in the

planning and preparation of agrarian

reform measures. They should also

serve for channelling information

among agriculturists and making the

purposes, principles and methods of

such reforms understood.

3. Particular attention should be

paid to the development of appropriate

forms of co-operatives adapted to the

various patterns and phases of agrarian

reform. They should enable cultivators

to operate holdings efficiently and

productively and allow for the greatest

possible initiative and participation of

the membership.

4. Where appropriate, suitable vol-

untary forms of co-operative land use

should be encouraged. These forms may

range from the organisation of certain

services and farming operations in com-

mon to the complete pooling of land,

labour and equipment.

5. Wherever appropriate the volun-

tary consolidation of fragmentary hold­

ings through co-operatives should be

encouraged.

6. In cases where measures are being

envisaged för the transfer of ownership

or division of large estates, due con-

sideration should be given to the or­

ganisation by the beneficiaries of co-

operative systems of holding or cultiva-

tion.

7. The establishment of co-operatives

should also be considered in connection

with land settlement schemes, especial-

ly as regards land reclamation and

improvement measures and the organi­

sation of joint services and joint farm­

ing operations for settlers.

8. Development of co-operative thrift

and credit societies and co-operative

banks should be encouraged among the

beneficiaries of agrarian reforms as

well as among other small farmers för

the purpose of—

(a)

providing loans to cultivators

for the purchase of equipment and

other farm requi,sites;

Bilaga

1. Med hänsyn till de kooperativa

föreningarnas betydelse såsom ett me­

del att främja allmänna ekonomiska och

sociala framsteg och såsom ett medel

att direkt engagera landsbygdens be­

folkning i utvecklingsprocessen, liksom

med hänsyn till föreningarnas folkbil­

dande och kulturella värde, böra de

tillskrivas en viktig roll i jordreform-

programmen.

2. Kooperativa föreningar böra ut­

nyttjas såsom ett medel att kartlägga

landsbygdsbefolkningens problem och

intressen, när åtgärder för en jordre­

form planeras och förberedas. De böra

också tjäna till att kanalisera upplys­

ning till jordbrukarna och skapa för­

ståelse för syftet med samt principer

och metoder för sådana reformer.

3. Särskild uppmärksamhet bör äg­

nas utvecklingen av lämpliga former

av kooperativa föreningar, anpassade

till jordreformens olika mönster och

skeden. De böra ge odlarna möjlighet

att på ett effektivt och produktivt sätt

sköta sina jordbruk och ge utrymme för

största möjliga initiativ och delaktighet

från medlemmarnas sida.

4. Där så befinnes ändamålsenligt,

böra lämpliga frivilliga former av ko­

operativt jordbruk främjas. Dessa for­

mer kunna sträcka sig från organise­

randet av vissa tjänster och arbetsmo­

ment inom jordbruket på gemensam-

hetsbasis till en fullständig samman­

slagning av jord, arbetskraft och utrust­

ning.

o. Där så befinnes lämpligt, bör fri­

villig sammanläggning av splittrade

ägor genom kooperativa föreningar

främjas.

6. I de fall där man planerar åtgär­

der för att överföra äganderätt till eller

uppdelning av större egendomar, bör

vederbörligen övervägas upprättandet

genom förmånstagarnas försorg av ko­

operativa system för exploatering eller

odling.

7. Upprättandet av kooperativa för­

eningar bör också övervägas vid nyod-

lingsprojekt, i synnerhet i fråga om

uppodlings- och förbättringsåtgärder

samt anordnandet av gemensamma

tjänster och arbetsmoment för nyod­

lare.

8. Utvecklingen av kooperativa jord­

brukskassor och kooperativa banker bör

främjas bland jordreformernas för­

månstagare liksom bland andra små­

brukare i syfte att

a) lämna lån till odlare för inköp av

redskap och andra jordbruksförnöden-

heter;

74

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1967

(b) encouraging and assisting culti-

vators to save and accumulate Capital;

(c) advancing loans to, and promot-

ing tbrift among, agricultural families,

including those of hired workers, who

normally would not have access to

established sources of credit;

(d) facilitating the implementation

of special governmental credit schemes

through an efficient channelling of

loans to beneficiaries and appropriate

supervision of the use inade of such

loans and of their timely reimburse-

ment.

9. The development of supply,

märkning or multi-purpose co-oper-

atives should be encouraged for the

purpose of—

(a) the joint purchase and supply of

farm requisites of good quality on

favourable terms;

(b) the supply of basic domestic

requirements for all categories of agri­

cultural workers;

(c)

the joint conditioning, Process­

ing and marketing of agricultural prod-

ucts.

10. Encouragement should be given

to the development of co-operatives

providing farmers with other services

such as the joint use of farm machinery,

electrification, livestock breeding, the

provision of veterinary and pest control

services, facilities for irrigation, and

crop and livestock insurance.

11. With a view to improving em-

ployment opportunities, working condi-

tions and income, landless agricultural

Workers should be assisted, where

appropriate, to organise themselves

voluntarily into labour contracting co-

operatives.

12. Agricultural co-operatives of

different localities in areas in which

agrarian reforms are being implement-

ed should be encouraged to combine

their activities where this is economi-

cally advantageous.

13. Due consideration should also be

given to the encouragement and devel­

opment of other types of co-operative

activities providing full- or part-time

non-agricultural employinent för mem-

bers of farmers’ families (for in-

stance, crafts, home or cottage in-

dustries), adequate distribution of

consumer goods, and social services

which the State may not always be in

a position to provide (for instance,

health, education, culture, recreation or

transport).

b) uppmuntra och hjälpa odlarna att

spara och samla kapital;

c) bevilja lån till och främja .sparan­

de bland jordbrukarfamiljer, däri in­

begripet lantarbetarfamiljer, som i nor­

mala fall icke skulle få tillgång til! in­

stitutionell kredit;

d) underlätta genomförandet av sär­

skilda statliga kreditprogram genom en

effektiv kanalisering av lån till förmåns-

tagarna samt lämplig kontroll över an­

vändning och punktlig återbetalning av

dessa lån.

9. Utvecklingen av kooperativa för­

eningar för tillhandahållande av jord-

bruksförnödenheter eller marknadsfö­

ring av jordbruksprodukter eller för­

eningar med flera ändamål bör främjas

i syfte att

a) gemensamt inköpa och tillhanda­

hålla jordbruksförnödenheter av god

kvalitet på förmånliga villkor;

b) tillgodose grundläggande hushålls-

behov hos alla slag av inom jordbruket

sysselsatta;

c) gemensamt förbättra, bearbeta och

marknadsföra jordbruksprodukter.

10. Man bör stimulera bildandet av

kooperativa föreningar som tillhanda­

hålla jordbrukarna andra tjänster, så­

som gemensam användning av jord­

bruksmaskiner, elektrifiering, husdjurs­

uppfödning, bekämpande av djur- och

växtsjukdomar, bevattning samt skörde-

och boskapsförsäkring.

11. I syfte att förbättra tillgången på

arbetstillfällen, arbetsförhållanden och

inkomster, böra icke-jordägande lant­

arbetare, där så befinnes lämpligt, er­

hålla hjälp att organisera sig frivilligt i

kooperativa föreningar för tillhanda­

hållande av arbetskraft.

12. Jordbrukskooperativa föreningar

på olika platser inom områden där jord­

reformer genomföras, böra uppmuntras

att samordna sin verksamhet, där så be­

finnes ekonomiskt fördelaktigt.

13. Tillbörlig hänsyn bör också tagas

till främjandet och utvecklandet av

andra slag av kooperativ verksamhet,

som kan bereda medlemmar av jordbru­

karfamiljerna heltids- eller heltidssys­

selsättning utanför jordbruket (t. ex.

hemslöjd eller hantverk), garantera

lämplig fördelning av konsumtionsva­

ror, samt fullgöra sociala tjänster som

staten icke alltid är i stånd att tillhan­

dahålla (t. ex. hälsovård, folkbildning,

kultur, fritidssysselsättning eller trans­

port) .

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1967

75

14. The interchange and dissemina-

tion of information on the methods,

possibilities and limitations of co-

operatives in relation to agrarian re­

form should be encouraged by all

possible means so that the experience

acquired may be made available to the

largest possible number of countries.

14. Utbyte och spridande av infor­

mation om kooperativa föreningars ar­

betssätt, möjligheter och begränsningar

i samband med jordreform bör främjas

med alla till buds stående medel, så att

gjorda erfarenheter kunna ställas till

förfogande för största möjliga antal län­

der.

Bilaga 5

Resolutioner

I. Resolution om beviljande av medlemskap för Guyana i Internationella

arbetsorganisationen.

II. Resolution om Internationella arbetsorganisationens roll i samband

med industrialiseringen inom utvecklingsländerna.

III. Resolution om Internationella arbetsorganisationens bidrag till det

internationella året för de mänskliga rättigheterna, 1968.

IV. Resolution om utvecklingen av de mänskliga resurserna.

V. Resolution om nationella arbetsdepartement och andra för administra­

tionen av arbetsmarknadsfrågor ansvariga offentliga institutioner.

VI. Resolution om särskilda program för utbildning och sysselsättning av

ungdom.

VII. Resolution om arbetstagarnas medverkan i företagen.

VIII. Resolution om kooperativa föreningars roll i den ekonomiska och so­

ciala utvecklingen.

IX. Resolution om kooperativa föreningars roll i den ekonomiska och so­

ciala utvecklingen i utvecklingsländerna.

X. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna kon­

ferenssammanträde av frågan om revision av konventionerna nr 35,

36, 37, 38, 39 och 40 angående ålders-, invaliditets- och efterlevande­

pensioner.

XI. Resolution om en regelsamling angående säkerheten ombord på fiske­

fartyg.

XII. Resolution om Internationella arbetsorganisationens framtida arbete

med frågor som berör fiskare.

XIII. Resolution om uppförande på dagordningen för nästa allmänna kon­

ferenssammanträde av frågan om prövning av klagomål samt infor­

mation och samråd inom företagen.

XIV. Resolution om antagande av budget för 49:e budgetåret (1967) samt

fördelning av utgifterna för samma budgetår på medlemsstaterna.

XV. Resolution om Internationella arbetsorganisationens bidrag till Inter­

nationella arbetsbyråns tjänstepensionsfond avseende år 1967.

XVI. Resolution om ändringar i reglementet för ILO :s tjänstepensionskassa.

XVII. Resolution om pensionskassan för ledamöterna i fasta mellanfolkliga

domstolen.

XVIII. Resolution om förordnande av en ledamot i Internationella arbetsorga­

nisationens administrativa domstol.

XIX. Resolution om förslag till lån avsett att finansiera uppförandet av ny­

byggnad för ILO:s huvudsäte.