Prop. 1967:125

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

1

Nr 125

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplette­

ring av riksstatsfårslaget för budgetåret 1967/68, m. mgiven Stockholms slott den 21 april 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1967/68 som lades fram i årets statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade för­ ändringar på såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband där­ med redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande bud­ getår. Beräkningen för innevarande budgetår ger i stort sett samma resultat som redovisades i statsverkspropositionen. Sålunda förutses även nu ett totalbudgetunderskott på drygt 1 450 milj. kr.

För nästa budgetår beräknas ett underskott i totalbudgeten på drygt 1 500 milj. kr. Detta innebär att totalbudgetens saldo försämras med drygt 400 milj. kr. i jämförelse med riksstatsförslaget för budgetåret 1967/68. Orsaken härtill är främst att uppgången av statsinkomsterna nu beräknas bli lägre än vad som antogs i statsverkspropositionen.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1967 och en långtidsbudget för budgetåren 1967/68—1971/72.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

21 april 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Edenman, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Wickman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplette­

ring av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj :ts pröv­

ning en förnyad beräkning av statsinkomsterna in. m. samt ett slutligt för­

slag till investeringsplan för budgetåret 1967/68 och vissa andra frågor som

sammanhänger därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1967

Den internationella utvecklingen

Konjunkturen i industriländerna synes nu förstärkas efter det att pro­

duktionens stegringstakt saktat av under närmare två år i Västeuropa och

under 1966 också i Nordamerika. Förväntningarna synes som regel vara

inställda på ett uppsving under 1967. De grundas bl. a. på att den ekono­

miska politiken, som intill slutet av fjolåret inverkat dämpande på aktivi­

teten, under de senaste månaderna i allmänhet har getts en mera expan-

sionistisk inriktning. Kreditpolitiken har lättats, vilket bl. a. markerats ge­

nom diskontosänkningar i åtskilliga länder. Däremot har finanspolitiken

i allmänhet förblivit restriktiv. Nedgången i näringslivets investeringar, vil­

ken utgjort ett påtagligt inslag i konjunkturförsvagningen, har föranlett

direkta stimulansåtgärder i bl. a. Västtyskland, Storbritannien och Förenta

staterna.

Trots den återhämtning som synes vara på väg väntas produktionstill­

växten i OECD-länderna tillsammantagna minska från 5 % 1966 till ca

3,5 % 1967. Detta hänger samman med att den tidigare avmattningen var

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

3

särskilt utpräglad under sista hälften av 1966 och den första delen av inne­ varande år. Utvecklingen framöver verkar bli övervägande expansiv.

De allmänna utsikterna för OECD-områdets handelsutbyte tyder på eu avsaktning med ett par procent i förhållande till 1966 års expansion om drygt 10 % i värde. Föreliggande skillnader i efterfrågetryck länderna emellan tycks innebära att Storbritanniens och i synnerhet Västtysklands bytesbalanser förstärks 1967 medan överskotten minskar i Frankrike, Italien och Japan och en försvagning inträffar i vissa mindre industri­ länder i Västeuropa samt råvaruländerna. Under de senaste åren har sväng­ ningar i bytesbalanserna motvägts av kapitalrörelser, vilket förhindrat kraf­ tiga förskjutningar i valutareserverna.

Jag vill understryka att den förutsedda övergången till eu mer expansiv konjunkturfas knappast torde resultera i en förstärkt internationell pris- och kostnadsstegring. Det är tvärom sannolikt att de senaste årens dämp­ ning av prisstegringstakten i Västeuropa fortsätter, bl. a. under inflytande av det nu mera balanserade arbetsmarknadsläget. Man har dessutom an­ ledning uppmärksamma att ett uppsving från ett läge med lågt kapacitets­ utnyttjande, såsom senast belysts av utvecklingen i Frankrike och Italien, under en tid underbygger stabiliseringssträvandena genom kostnadsdäm- pande förbättringar i produktiviteten. Tvärtemot det sedvanliga mönstret kan priserna i Västeuropa som helhet i år komma att stiga mindre än i Förenta staterna, där uppgången påskyndats.

För andra hälften av 1960-talet räknade man för ett år sedan med en tillväxt av den totala produktionen om ca 4,5 % per år för hela OECD- området, varav drygt 4 % för EFTA och EEC, drygt 4,5 % för Nordamerika och ca 7,5 % för Japan. Resultatet 1966 låg över denna trend medan prognosen för 1967 ligger under. Huruvida den långsiktiga bedömningen realiseras blir i hög grad beroende på den ekonomiska politikens beto­ ning av tillväxt- resp. stabilitetsmålen. De senaste årens långsamma till­ växt i Storbriannien och detta lands behov av att prestera överskott i betal­ ningsbalansen motiverar en viss neddragning av prognosen. I samma rikt­ ning verkar den amerikanska administrationens uppfattning att balans i ekonomin tills vidare knappast låter sig förena med en snabbare produk- tionsstegring än 4 % per år. Å andra sidan kan konstateras att de eko­ nomier som för ett par år sedan underkastades stabiliseringsprogram, näm­ ligen de franska och italienska, f. n. expanderar i en takt av 4 å 5 % år­ ligen.

Om man bortser från vissa kortare avmattningsperioder har interna­ tionell högkonjunktur nu rått i närmare ett decennium. Fortfarande synes övervägande skäl tala för att detta tillstånd kommer att bestå också under de närmaste åren, låt vara att man inte kan räkna med en lika hög frarn- stegstakt som under den första hälften av 1960-talet. Denna bedömning förutsätter att det internationella monetära samarbetet också i fortsätt­

4

ningen förmår förebygga allvarliga störningar i betalningssystemet. Hittills

vunna erfarenheter ger skäl för en viss optimism i detta hänseende. Det

återstår dock att åstadkomma lösningar av mera varaktig karaktär.

På det handelspolitiska fältet tilldrar sig Kennedy-rondens avslutning

det största intresset. Ur svensk synvinkel är det av vital betydelse att för­

handlingarna resulterar i maximal avveckling av tullar och andra restrik­

tioner.

Storbritanniens bilaterala konsultationer med EEC-ländernas regeringar

om en eventuell ny förhandling om medlemskap har fullbordats, men

det är ännu oklart vilka slutsatserna blir i fråga om tidpunkten för en

sannolik förhandlingsansökan. De konsultationer som hålls inom EFTA-

kretsen i anslutning till det brittiska initiativet bidrar till att klargöra för­

utsättningarna för det svenska handlandet i denna fråga. Förberedelserna

för en svensk EEC-förhandling fortskrider planenligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Konjunktur utvecklingen i Sverige 1966 och 1967

Den beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1966

som gavs i statsverkspropositionens finansplan bekräftas av de mer full­

ständiga uppgifter som nu är tillgängliga. Efterfrågetrycket minskade på­

tagligt och produktionstillväxten var klart dämpad. Exporten utvecklades

gynnsamt och bytesbalansen förbättrades. Arbetsmarknadsläget var i stort

sett balanserat. Takten i prisuppgången sjönk men endast måttligt.

Uppgången av efterfrågan inom landet på varor och tjänster begränsades

till 1,8 %. Den inträffade dämpningen är i hög grad resultatet av en med­

veten politik med syfte att begränsa efterfrågan för att bereda utrymme

för en förstärkning av bytesbalansen. Den utdragna lönerörelsen och de

starkt försenade löneutbetalningarna verkade också återhållande på den

privata konsumtionen.

Nationalproduktens tillväxt stannade vid 2,6 %, vilket är närmare en pro­

centenhet mindre än 1965. Till det svagare produktionsresultatet bidrog den

onormala väderleken, som inverkade störande på byggnadsverksamheten,

samt den försämrade skörden. Produktivitetsutvecklingen var förhållande­

vis låg men ingenting tyder på att försvagningen är annat än tillfällig.

Den privata konsumtionen beräknas nu ha stigit med endast 1,5 %, vil­

ket är den minsta ökning som registrerats under 1960-talet. I förhållande

till uppskattningen i finansplanen innebär beräkningen en nedjustering med

0,8 %. Den svaga konsumtionstillväxten måste betraktas som en anpassning

till utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna. Hushållens sparkvot

torde inte ha förändrats 1966.

Omkastningen i lagerutvecklingen var ännu starkare än vad som redo­

visades i finansplanen. Lagerinvesteringarna, som 1965 ökade med 700 milj.

5

kr., minskade sålunda 1966 med 900 milj. kr. Väsentligen som ett resultat av lagerutvecklingen registreras nu en volymminskning med 1 % för nä­ ringslivets totala investeringar. Näringslivets investeringar i byggnader och maskiner steg dock med 6,5 % och industrins investeringar med 6 %. De offentliga investeringarna ökade endast måttligt; för kommunernas del re­ dovisas den lägsta investeringsökningen under 1960-talet. Igångsättningen av nya bostäder nådde 1966 det höga talet 93 000 lägenheter. På grund av en låg igångsättning under första halvåret blev dock investeringsvolymen i stort sett oförändrad.

Den offentliga konsumtionens tillväxt synes ha blivit större än väntat. Uppgången beräknas nu till drygt 6,5 % och faller företrädesvis på den kommunala sektorn. Det är troligt att det mer balanserade arbetsmark­ nadsläget verkat positivt på den offentliga sektorns tillväxt genom att rekry­ teringen av arbetskraft underlättats i synnerhet till vårdområdena.

Lättnaden i det inhemska efterfrågetrycket möjliggjorde en gynnsam ut­ veckling av utrikeshandeln. Varuexporten exklusive fartyg ökade sålunda med drygt 9 % i volym, vilket överstiger genomsnittet för 1960-talet. För trävaror och järnmalm sjönk utförselsiffrorna, medan övriga råvaror lik­ som stapelvarorna hävdade sig väl. Färdigvaruexporten steg 1966 med 15 %. Särskilt markant blev exportomslaget för verkstadsprodukterna, som i värde ökade med ca 20 %. Den interna efterfrågedämpningen, framför allt omsvängningen i lagerinvesteringarna, medförde att importvolymens tillväxt stannade vid 2 %. Trots en viss försämring av bytesförhållandet förbättrades handelsbalansen med drygt en halv miljard kr. Efter korrige­ ring för i betalningsbalansstatistiken ofullständigt redovisade löpande be­ talningar kan bytesbalansens underskott 1966 anges till drygt 700 milj. kr., vilket är en förbättring med ca 350 milj. kr. jämfört med 1965.

Det lugnare ekonomiska klimatet satte en klar prägel på arbetsmarkna­ den under 1986. Efterfrågan på arbetskraft mätt i antalet lediga platser låg sålunda klart under motsvarande tal året innan. Den hos arbetsförmed­ lingarna registrerade arbetslösheten förändrades dock endast i mindre ut­ sträckning. Trots att antalet arbetstagare inom industrin som berördes av varsel om driftsinskränkningar under 1966 uppgick till närmare 20 000 mot 7 000 år 1965, ökade antalet registrerade arbetslösa inom industrin i årsgenomsnitt mellan dessa år med endast ca 2 000. Bortsett från säsong­ effekter låg arbetslösheten vid slutet av året dock något högre än vid dess början.

Den förbättrade balansen på arbetsmarknaden dämpade fjolårets löne­ glidning. För industriarbetarna sjönk löneglidningen jämfört med 1965 med 1,5 procentenheter till 4 1/4 %. Löneglidningen för byggnadsarbetarna be­ räknas ha stannat vid 2,5 %.

Trots den avsaktande löneglidningen steg den totala lönesumman 1966 nästan lika mycket som året innan. Uppgången beräknas nu till 10 %. Av

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

6

denna uppgång svarar de avtalsenliga löneökningarna för inte mindre än

ca 7,5 %. Effekten av sysselsättningsförändringarna bidrog med endast

0,2 % till lönesummans ökning.

Lönekostnaderna fick 1966 ett opåräknat kraftigt genomslag i priserna.

Enligt långtidsindex steg konsumentpriserna under loppet av året med

4,7 %. Prisuppgången var under fjolåret i ovanligt låg grad betingad av

höjda importpriser eller höjda jordbrukspriser. Den måste i stället återfö­

ras på den inhemska lönekostnadsstegringen, speciellt i de från internatio­

nell konkurrens skyddade näringsgrenarna. Även om lönestegringen var

kraftig inom servicenäringarna, och där speciellt för de lågavlönade, var

inverkan på priserna större än normalt.

Under de första månaderna 1967 kännetecknades den ekonomiska ut­

vecklingen såväl i Sverige som i andra länder av en osäker stämning och

en matt efterfrågan. Detta gäller såväl privat konsumtion som näringslivets

investeringar samt lagerutvecklingen. Sedd med utgångspunkt från bedöm­

ningen i den preliminära finansplanen innebär denna utveckling ingen

överraskning men svaghetssymtomen får sägas ha varit mera markerade

än väntat.

Åtskilliga tecken tyder emellertid på att en vändpunkt i utvecklingen in­

träffat mot slutet av årets första kvartal. Svaren på konjunkturinstitutets

senaste barometerundersökning är präglade av en försiktig optimism i fråga

om produktionsutsikter och orderingång och en sådan inställning utmärker

även länsarbetsnämndernas marsrapporter. Successiva kompletteringar av

det inkomna materialet har förstärkt detta intryck. Dessutom bör föränd­

ringen av konjunkturbilden i Västeuropa påverka utvecklingstendenserna i

vårt land.

Enligt de uppskattningar som nu läggs fram i den reviderade national-

budgeten beräknas de totala investeringarna exklusive lager stiga i något

snabbare takt är nationalprodukten eller med 4 %. Byggnads- och anlägg-

ningsverksamheten väntas öka med 5,5 %, medan maskininvesteringarna

beräknas stiga med endast 2,5 %. För den snabbaste uppgången svarar bo­

stadsbyggandet och delvis som en följd därav de kommunala investering­

arna. Ökningen i bostadsbyggandets volym uppskattas nu till 8,5 %, vilket

är en icke obetydlig uppjustering av den preliminära bedömningen. Till

grund för denna kalkyl ligger en igångsättning på 90 000 lägenheter med

tyngdpunkten på andra och tredje kvartalen. Till den starka ökningen i

bostadsbyggandets volym medverkar den höga igångsättningen under sista

kvartalet 1966. Även för kommuninvesteringarna har en uppräkning skett

av de preliminära siffrorna. Trots att en betydande del av den kommunala

byggnadsverksamheten omfattas av investeringsavgiften, väntas kommu­

nernas investeringar stiga med drygt 10 %. Denna expansion bärs till stor

del upp av sjukhusbyggandet, som förutses expandera med 25 %. Övriga

kommunala byggnadsinvesteringar beräknas stiga med 6 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967

7

Tabell 1. Reviderad försörjningsbalans för år 1967

Procentuell 1966

Förändring 1966—1967

volymför-

Miljarderkr.

ändring

Miljarderkr., Procentuell

1965—1966

1966 års volymförpriser ändring

Tillgång...................................................

+ 2,5

142,2

+ 5,5

+ 4

Bruttonationalprodukt ......................

+ 2,6

118,6

+ 4,4 + 3,5

Import...................................................

+ 2,2

23,6

+

hl

+ 5

Användning...........................................

+ 2,5

142,2

+ 5,5

+ 4

Bruttoinvestering ..............................

+ 3,9

38,2

+ 1,6 + 4

därav: näringsliv ..........................

+ 6,6

16,7

+ 0,5 + 3

stat .......................................

+ 3,2

7,8

- 0,2

- 2,5

kommuner ..........................

+ 3,6

6,3 + 0,7

+ 10,5

bostäder ..............................

- 0,8

7,4 + 0,6

+ 8,5

Lagerförändring...................................

0,7

- 0,3

Privat konsumtion..............................

"T

62,1

+ +7 + 3

Offentlig konsumtion..........................

+ 6,7

18,6

+ 1,0 + 5,5

Export...................................................

+ 6,3

22,1

+ 1,4 + 6,5

Tjänstenetto ......................................

0,5

+ 0,1

Uppskattningen av industrins investeringsutveckling grundas på planer som samlas in från företagen. I den under våren gjorda enkäten har indu­ strin justerat ned sina tidigare bedömningar. Mot en i finansplanen förut­ sedd uppgång av investeringarna med 3 % väntas investeringsvolymen nu bli i det närmaste oförändrad jämfört med 1966. Industrins investeringar i byggnader skulle härvid minska med 3,5 % medan maskininvesteringarna ökar med 1,5 %. Handelns investeringar förutsågs i finansplanen gå ned kraftigt 1967. Nu verkar en viss uppgång mera trolig. Denna ändrade be­ dömning sammanhänger med att en betydande igångsättning kom till stånd innan investeringsavgiften trädde i kraft. Vidare väntas en förhållandevis stark uppgång i byggandet av hotell och lagerlokaler. Sammanlagt beräknas näringslivets investeringar i byggnader och maskiner öka med 3 %. Lager­ investeringarna, som 1966 minskade med 900 milj. kr., beräknas i år gå ned med ytterligare 300 milj. kr. Detta innebär att lagerökningen 1967 blir för­ hållandevis liten eller ca 450 milj. kr.

Såsom jag framhöll i finansplanen kan åtgärderna för stabilisering av pris- och kostnadsutvecklingen inte väntas få någon påtaglig effekt redan i år. Detta sammanhänger i första hand med löneutvecklingen. Arbetsgivar­ nas totala kostnad per timme för industriarbetare kommer i år att i genom­ snitt stiga med 9,5 %. Av den totala lönesummans tillväxt, som uppgår till 9 %, svarar de avtalsenliga löneförhöjningarna för nära 6 % och löneglid­ ningen för 2 1/3 %. Vidare beräknas nettoeffekten av sysselsättningsför- ändringar uppgå till 0,5 %.

Från dessa utgångspunkter kan prisstegringen 1967 väntas uppgå till 4,8 %, vilket är ungefär samma prisstegringstakt som 1966. Härav ut-

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 2. Betalningsbalansen 1963—1967

(Milj. kr., löpande priser)

1963

1964

1965

1966

1967

prognos

Import..........................

17 552

19 946

22 644

23 662

25 055

Export..........................

16 568

19 014

20 541

22 103

23 600

Handelsbalans

- 9S4

- 932

- 2103

1 559

- 1455

Sjöfartsnetto ..............

1 465

1 540

1 590

1 710

1 825

Turistnetto ..................

Övriga löpande betal-

- 368

- 416

- 587

- 741

- 900

ningar ......................

- 218

- 274

- 411

- 624

- 720

Bytesbalans I

- 105

- 82

- 1511

- 1214

- 1250

Korrigeringspost1 ....

+ 350

+

400

+ 450

+ 500

+ 550

Bytesbalans II

+ 245

+ 318

- 1061

-

714

- 700

Kända kapitaltransak-

tioner ......................

- 173

“l- 3o9

+ 547

+ 615

Saldopost2 ..................

Valutareservens föränd-

- 193

+ 342

+ 631

+

445

ring

- 121

+ 1019

+ 117

+ 346

Valutareserv den 31 de-

cember......................

4 486

5 505

5 622

5 968

1 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

2 Avser främst i statistiken icke redovisade kapitaltransaktioner.

görs ca 1 % av höjda indirekta skatter. I övrigt torde prishöjningarna i år

liksom 1966 till stor del härröra från stegrade lönekostnader.

Hushållens disponibla inkomster ökar 1967 med drygt 7 %. Vid den

förutsedda prisuppgången beräknas de realt disponibla inkomsterna öka

med knappt 2,5 %, vilket är 1 % högre än föregående år. Under dessa

omständigheter beräknas den privata konsumtionen stiga med närmare

3 %. Konsumtionen av varaktiga varor, som under fjolåret minskade för­

hållandevis kraftigt, väntas i år stiga inte obetydligt.

Den uppgång av exporten som kom till stånd i fjol väntas enligt de

reviderade prognoser som nu lagts fram komma att fortsätta och något

överträffas. Totalt förutses exporten öka i volym med 6,5 % från 1966

till 1967. Fartygsexporten ökar kraftigt 1967 efter den nedgång som ägde

rum 1966. Uppgången av exporten exklusive fartyg saktar däremot av

något. Mot en ökning på drygt 9 % 1966 står i år en tillväxt om 6 %. Ut­

sikterna i fråga om järn och stål samt järnmalm ter sig bättre nu än när

finansplanen lades fram. Bedömningen av utvecklingen för övriga varu­

grupper har inte undergått någon väsentlig förändring sedan den föregåen­

de kalkylen. Prisnivån på vår export väntas bli i det närmaste oförändrad.

Med ledning av den förväntade inhemska efterfrågetillväxten har im­

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

9

portvolymen beräknats stiga med 5 %. Importpriserna väntas öka med knappt 1 %. Trots den försämring i bytesförhållandet (terms of trade) som härigenom sker, minskar enligt dessa kalkyler handelsbalansens un­ derskott med drygt 100 milj. kr. Efter korrigeringar för ofullständigt kända löpande betalningar skulle bytesbalansens underskott bli oförändrat ca 700 milj. kr.

Den inhemska efterfrågan väntas stiga med 3,4 % mot endast 1,8 % föregående år. Totalt beräknas nationalproduktens tillväxt bli ca 3,5 %. Detta innebär en märkbart större ökning än 1966.

Vid en normal produktivitetstillväxt skulle arbetskraftsbehovet kunna beräknas stiga med 0,5 %. Härtill kan kalkylmässigt läggas ett extra arbets­ kraftsbehov om knappt 1 % föranlett av arbetstidsförkortningen, varigenom det totala behovet skulle stiga med 1,5 %. Eu stor del av detta ökade arbets­ kraftsbehov kan emellertid beräknas bortfalla till följd av extra produktivi­ tetsvinster i anledning av den milda vintern och genom effektivare syssel­ sättning av arbetskraften, bl. a. som följd av arbetstidsförkortningen. Ut­ budet av ny arbetskraft uppskattas till ca 0,5 % av antalet sysselsatta. Mot den bakgrunden kan tillgången på arbetskraft väntas öka i ungefär samma takt som efterfrågan och någon mera påtaglig ökning av efterfrågetrycket på arbetsmarknaden skulle således inte uppstå trots den ökade tillväxttak­ ten för produktion och efterfrågan.

Budgetutvecklingen 1966/67 och 1967/68

I statsverkspropositionen framhöll jag att 1967/68 års budget måste be­ traktas som samhällsekonomiskt starkare än budgeten för 1966/67. Såvitt nu kan beräknas ökar de totala statsutgifterna under nästa budgetår med drygt 4 % i fasta priser. Motsvarande siffra för innevarande budgetår ligger över 8 %. Den statliga konsumtionen inklusive bidrag till kommuner upp­ visar 1967/68 en ökning med 3,5 å 4 %, vilket är mindre än hälften av ökningen 1966/67. De statliga investeringarna inklusive bidrag till kom­ muner ökar med drygt 2,5 % jämfört med drygt 2 % innevarande bud­ getår. Expansionen under budgetåret 1967/68 ligger i nu berörda avseenden klart under genomsnittet för 1960-talets första hälft. Som jag konstaterade i finansplanen innefattar nästa års budget en påfallande stark minskning av antalet nya tjänster. Den mot anslagsökningarna svarande uppgången av statens efterfrågan på arbetskraft kan nu väntas stanna vid ca 1 200 personer. Även om detta kan innebära en underskattning av den efter- frågeökning som kommer att realiseras, torde det kraftigt understryka förändringen i förhållande till innevarande budgetår, då motsvarande siffra kan beräknas gå upp till drygt 5 000 personer. De anförda uppgifterna visar att den strama budgetpolitiken medför en dämpning av statens reala

10

resursanspråk. Det finansiella sparandet över budgeten, d. v.s. skillnaden

mellan statens inkomster och utgifter med avdrag för långivning och ka­

pitaltransaktioner, visar samtidigt en uppgång från innevarande till nästa

budgetår av storleksordningen 500 milj. kr. Denna hänför sig huvudsak­

ligen till kapitaltillskottet till investeringsbanken.

Det är angeläget att understryka dessa drag i budgetutvecklingen som

bakgrund till en redovisning av inkomst- och utgiftsutvecklingen i löpande

priser. Totalbudgetens saldo, som 1965/66 utvisade ett underskott av 350

milj. kr., beräknades i statsverkspropositionen under innevarande år för­

skjutas i negativ riktning till inemot 1 500 milj. kr. för att 1967/68 ge ett

underskott på ca 1 100 milj. kr. Nu föreliggande beräkningar tyder på att

underskottet innevarande budgetår skulle bli detsamma som antogs i stats­

verkspropositionen, även om vissa poster i kalkylen förändrats. För nästa

budgetår skulle underskottet däremot bli något större än enligt finanspla­

nens beräkning och uppgå till drygt 1 500 milj. kr.

Kangl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 3. Budgetuivecklingen 1965/66—1967/68

(Milj. kr.)

1965/66

Utfall

1966/67

1967/68

Stv.-prop.

1967

Ny be­

räkning

Stv.-prop.

1967

Ny be­

räkning

29 236

29 590

31 896

33 367

31 899

33 366

34 996

36 091

34 656

36 176

Statsutgifter..................

Beräknat totalbudget-

saldo

- 354

- 1471

- 1467

- 1095

- 1520

Försämringen av budgetsaldot 1967/68 i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen orsakas nästa helt av att statsinkomsternas ök­

ning nu väntas bli mindre. De grundläggande antagandena om inkomst­

utvecklingen är i huvudsak oförändrade. Sålunda grundas riksrevisions-

verkets kalkyler alltjämt på en stegring av lönesumman med 9 % under

1967 och 8 % under 1968. Däremot antas bolagsinkomsterna nu ligga på

en 15 % lägre nivå vid 1967 års taxering i jämförelse med 1966. I decem­

berberäkningen förutsågs en nedgång med 5 %. För budgetåret 1967/68

medför detta en ca 100 milj. kr. lägre inkomstskatt än vad som räknades

med i statsverkspropositionen. Inkomsterna av den allmänna varuskatten

beräknar riksrevisionsverket samtidigt ge 150 milj. kr. mindre än tidigare

antagits. Då samtidigt en nedjustering sker av vissa andra indirekta skat­

ter, blir inkomstökningen för nästa budgetår drygt 2,7 miljarder kr., vilket

är inemot 400 milj. kr. lägre än enligt statsverkspropositionen.

Inkomstutvecklingen under nästa budgetår innebär — särskilt om man

bortser från de beslutade skattehöjningarna, vars sammanlagda effekt

11

uppskattas till ca 1400 milj. kr. — en betydligt lägre ökningstakt än ti­ digare år. Motsvarande kan i viss mån sägas om innevarande budgetår. Detta är till stor del en avspegling av den dämpade uppgången i samhällseko­ nomin. I den mån expansionstakten stiger, får detta relativt hastigt åter­ verkningar på budgetens inkomstsida.

Möjligheterna att godta en statlig upplåning av storleksordningen 1,5 miljarder kr. under såväl innevarande som nästa budgetår sammanhänger med dels budgetens reala innehåll, som jag förut berört, dels konjunktur­ utvecklingen. Jag har nyss pekat på budgetunderskottets samband med den dämpade aktiviteten i samhällsekonomin som påverkat takten i stats­ inkomsternas uppgång. Det har under de konjunkturförhållanden som varit rådande under större delen av innevarande budgetår inte funnits anledning att motverka budgetsaldots utveckling genom åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Inte heller i dagens situation finner jag skäl härtill. Jag återkommer till frågan om den ekonomiska politikens allmän­ na utformning i det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Den ekonomiska politiken 1967

Ett centralt mål för politiken är att skapa balans i de utrikes betalning­ arna. Under år 1966 togs ett väsentligt steg i den riktningen i och med att underskottet i bytesbalansen, som år 1965 uppgick till drygt en miljard, minskade med ca 350 milj. kr. Denna glädjande förbättring av utrikesba- lansen måste ses mot bakgrunden av den mycket påtagliga dämpning av den inhemska efterfrågan, som framkallades av den restriktiva finans- och kreditpolitiken.

Den ekonomiska tillväxten väntas under år 1967 återgå till en mera nor­ mal utvecklingstakt. Kravet kvarstår dock att bereda utrymme för den yt­ terligare förbättring av bytesbalansen som med rådande internationella efterfrågeförliållanden kan åstadkommas. Det inhemska efterfrågetrycket måste således hållas tillbaka genom en fortsatt restriktiv politik och kan inte på nytt tillåtas att närma sig nivån för år 1965,

Med denna inriktning av den ekonomiska politiken bör en större upp­ gång av exporten än av importen kunna realiseras även i år. En viss fort­ satt försämring av prisförhållandena i utrikeshandeln tillsammans med en ytterligare ökning av turistnettots underskott medför dock att bytesbalan­ sen förbättras endast obetydligt. Eftersom vissa kapacitetsreserver numera torde stå till exportnäringarnas förfogande bör utrymme finnas för en yt­ terligare förbättring av bytesbalansen, om den internationella efterfrågan skulle förstärkas mera än vad som här förutsetts.

Det andra mål mot vilket politiken inriktas är att uppnå en stabilise­ ring av pris- och kostnadsutvecklingen. Dämpningen av det allmänna efter-

12

frågetryeket och särskilt den klara förbättringen av balansläget på arbets­

marknaden bör ha skapat bättre betingelser för en sådan stabilisering. Ut­

vecklingen under år 1966 visar dock, att det tar en viss tid innan föränd­

ringar i efterfrågeläget får effekt på pris- och kostnadsutvecklingen.

Å ena sidan dämpades takten i löneglidningen som en följd av den för­

bättrade balansen på arbetsmarknaden — sålunda finns det inte längre

något större avtalsområde med mera påtaglig arbetskraftsbrist. Särskilt

markant blev nedgången i löneglidningstakten på byggarbetsmarknaden,

där politiken sedan ett par år inriktats på att dämpa det tidigare kraftiga

efterfrågetrycket.

Å andra sidan fördes avtalsrörelsen år 1966 under intrycket av de ten­

denser till en kraftig allmän högkonjunktur, som tidigare uppträtt. Bland

annat av detta skäl blev den avtalade lönehöjningen för arbetsmarknaden

i dess helhet alltför stor. Den sammanlagda ökningen av lönenivån år 1966

framkallade därigenom — trots en lägre takt i löneglidningen — avsevärda

pris- och kostnadsstegringar. Även löneutvecklingen under år 1967 bestäms

i huvudsak av treårsavtalens höga takt i avtalslönernas uppgång. Löneni­

vån väntas stiga med drygt 8 %, varav ca 6 % beror på höjda avtalslöner.

Den snabba kostnadsstegring, som nu pågått under en följd av år, inger

vissa farhågor för det svenska näringslivets konkurrenskraft på längre sikt.

En viss dämpning av kostnadsstegringen torde dock i likhet med år 1966

kunna uppnås under år 1967. För 1968 bör det med hänsyn till avtalens

konstruktion vara möjligt att uppnå en mera påtaglig dämpning av pris-

och kostnadsstegringen.

Sedan statsverkspropositionen lagts fram har den lättnad av kreditpoli­

tiken som inleddes redan i fjol fullföljts. Diskontot har sålunda sänkts från

6 till 5 %. Finansieringen av bostadsbyggandet har fortgått utan störningar

och eu påtaglig förbättring av affärsbankernas likviditet har inträtt. Stats-

verkspropositionens förslag om skärpt konsumtionsbeskattning och infö­

randet av investeringsavgift på mindre angeläget byggande har efter riks­

dagens beslut trätt i kraft.

Denna inriktning av politiken knyter an till ett av dess väsentliga syf­

ten: att stimulera till ökade investeringar inom industrin och trygga genom­

förandet av det uppställda bostadsbyggnadsprogrammet. Enligt de planer

och bedömningar som nu föreligger skulle dock investeringsinriktningen

i viss mån bli en annan än den som förutsattes i statsverkspropositionen.

Handelns och kommunernas investeringsaktivitet synes bli avsevärt hög­

re. Som jag betonade i finansplanen måste man i och för sig utgå från att

den fulla effekten av investeringsavgiften inträder först nästa år med hän­

syn till volymen av redan pågående byggen. Det i statsverkspropositionen

aviserade förslaget om investeringsavgift ledde till eu kraftig ansvällning

av igångsättningen av oprioriterade byggen under månaderna januari och

februari, innan avgiften trädde i kraft den 1 mars. Den större uppgången

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

13

av kommunernas investeringar — där ökningstakten nära ansluter till de mest expansiva åren tidigare under 60-talet — sammanhänger med att andra icke avgiftsbelagda byggnadsföretag, som i ett mera ansträngt resursläge fördröjts eller fått uppskjutas, nu kan genomföras i snabbare takt. Det gäl­ ler t. ex. sjukhusbyggandet. Dessutom stimuleras den kommunala investe- ringsexpansionen i allmänhet av den ytterligare förbättring som synes ha inträtt i kommunernas likviditet. Trots den begränsade investeringsökning­ en steg nämligen den kommunala nettoupplåningen under år 1966 mycket kraftigt. Under alla förhållanden inskärper dessa utvecklingstendenser be­ tydelsen av att investeringsavgiftens återhållande verkan tillåts slå igenom och att dispensgivningen tillämpas med stor restriktivitet.

En tendens till förnyad stagnation i industrins investeringar har fram­ kommit i den senaste investeringsenkäten. Med hänsyn till vår ekonomis ut­ vecklingsmöjligheter på längre sikt är det mycket angeläget att denna ten­ dens inte blir bestående. Behovet av eu aktiv näringspolitik, som kan stimu­ lera och underlätta en fortsatt utbyggnad och effektivisering av våra pro­ duktionsresurser, understryks därmed.

Den sedan år 1965 successivt tilltagande restriktiviteten i den ekonomiska politiken har i hög grad präglat utvecklingen på arbetsmarknaden. Tidigare efterfrågeöverskott och arbetskraftsbrist har avlösts av ett över lag bättre balanserat läge. Under år 1966 genomfördes ett ovanligt stort antal före- tagsnedläggelser och driftsinskränkningar, som berörde förhållandevis många arbetstagare. En bidragande orsak till denna ökande takt i struktur­ omvandlingen torde ha varit den allmänna konjunkturdämpningen. Det kan dock ifrågasättas om inte den kraftiga koncentrationen av företagsned- läggelser till fjolåret i stor utsträckning utlöstes av treårsavtalet och den ökade säkerhet i bedömningen av den långsiktiga kostnadsutvecklingen, som därmed uppstod. Utvecklingen under de senaste månaderna tyder inte på att företag i år kommer att läggas ned i samma omfattning som i fjol.

Som jag tidigare anfört, har förändringarna i efterfrågetrycket och i före­ tagsstrukturen inte lett till någon oroande uppgång av den registrerade arbetslösheten. Huvuddelen av de friställda har snabbt kunnat ges ny sys­ selsättning eller beredas omskolning. Det bör betonas, att detta gäller såväl arbetare som tjänstemän. Andelen registrerade arbetslösa bland tjänste­ männen är mycket låg. Den begränsade uppgång som inträffat måste ses som ett uttryck för att det tidigare mycket höga efterfrågetrycket övergått i ett mera balanserat läge. För den äldre arbetskraften har dock i vissa fall uppstått svårigheter att bereda friställda ny sysselsättning. Särskilda åtgär­ der kan här krävas. Kungl. Maj :t har i tilläggsdirektiv uppdragit åt utred­ ningen angående kontant stöd vid arbetslöshet att med förtur utreda denna fråga.

Den uppgång i den ekonomiska aktiviteten, som förutses under år 1967, bör kunna genomföras utan någon försämring av balansläget på arbets-

14

marknaden. Regionala och strukturella olikheter i efterfrågeutvecklingen

inskärper dock behovet av en fortsatt aktiv arbetsmarknadspolitik med in­

riktning på rörlighet och anpassning. Erfarenheterna från fjolåret visar

vilka resultat i balansskapande riktning som kan uppnås genom energiska

insatser på arbetsmarknadspolitikens område. En viktig uppgift är därvid

att söka i möjligaste mån reducera de säsongmässiga svängningarna i ar-

betskraftsefterfrågan, vars verkningar på sysselsättningsläget tenderar att

bli mera påtagliga när det allmänna efterfrågetrycket minskar. Säsongför­

delningen av bostadsbyggandet och den statliga byggnadsverksamheten har

anpassats till detta syfte. Om behov av ytterligare åtgärder skulle uppstå

kan en ökad investeringsefterfrågan mot slutet av året utan större svårig­

heter erhållas genom en aktivering av de många i och för sig angelägna

byggnadsprojekt inom den offentliga sektorn, som nu hålls tillbaka genom

administrativa och budgetmässiga regleringar, såsom skolor, ålderdomshem

och andra byggnadsobjekt på utbildnings- och vårdområdena.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen föreslagit, att investeringsfonder

skall frisläppas för industrins investeringar i syfte att motverka en av sty­

relsen förutsedd nedgång i sysselsättningen under kommande vinter. I an­

ledning av detla förslag har vissa kompletterande undersökningar om in­

dustrins investeringsutveckling inletts. På grundval bl. a. av detta material

kommer frågan om investeringspolitikens utformning att prövas.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att den bedömning, som gjordes i

finansplanen av den ekonomiska utvecklingen under år 1967, i allt väsent­

ligt står fast. Utsikterna är nu bättre att med bevarad balans på arbetsmark­

naden uppnå en snabbare expansion i ekonomin. Tillförsikten inför fram­

tiden torde ha ökat inom industrin, ehuru investeringsvolymen inte be­

räknas öka jämfört med år 1966. Den privata konsumtionen får utrymme

för en betydligt större uppgång än i fjol. Den förväntade utvecklingen av

utrikeshandeln måste med hänsyn till det internationella marknadsläget

betraktas som tillfredsställande. Kapacitet torde finnas för en ytterligare

exportökning om de efterfrågemässiga förutsättningarna uppstår. En fort­

satt försämring av andra poster i bytesbalansen gör dock att den utveckling

mot en snabb minskning av bytesbalansens underskott som inleddes i fjol

såvitt nu kan bedömas kommer att bromsas upp i år. Kravet på den eko­

nomiska politiken att återställa jämvikten i bytesbalansen och hejda pris-

och kostnadsstegringarna kvarstår således även efter år 1967. Jag åter­

kommer i det följande till konsekvenserna härav för den ekonomiska poli­

tikens utformning på längre sikt.

Kungl. May.ts proposition nr 125 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

15

Långtidsfoud geten

Som ett led i den statliga planeringsverksamheten utarbetas årligen inom finansdepartementet en långtidsbudget. Uppgifterna i denna grundar sig på bedömningar som gjorts av berörda myndigheter och departement. Den nu utförda långtidsbudgeten (bilaga 8) belyser utvecklingen under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret 1968/69.

I långtidsbudgeten redovisas de resurser som erfordras för att genom­ föra av statsmakterna hittills fattade beslut och för att i övrigt uppehålla den statliga och statsunderstödda verksamheten vid gällande ambitions­ nivå. Jag vill understryka att långtidsbudgeten inte utgör någon prognos över den sannolika statsfinansiella utvecklingen. Inte heller är den ett program för regeringens budgetpolitik. I långtidsbudgeten söker man endast ange omfattningen av redan intecknade resurser för att få ett under­ lag när man skall ta ställning till nya åtaganden och reformer.

Långtidsbudgetens beräkningar utgår från begreppet oförändrad ambi­ tionsnivå. Det måste framhållas att detta begrepp inte är liktydigt med oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. Inom flera områden har statsmakterna uttalat att standarden successivt skall höjas. Inom ra­ men för långtidsbudgetens beräkningar ryms således bl. a. fortsatt ut­ byggnad av grundskolan och de gymnasiala skolorna samt av universi­ teten och högskolorna, en standardhöjning för folkpensionärerna år 1968, ytterligare medel 1968/69 för näringspolitiska insatser, vidgade arbets­ marknadspolitiska insatser, utbyggnad av affärsverkens produktionskapa­ citet, ökade medel för skatteutjämningsbidrag till kommunerna samt ökat bistånd till u-länderna. Vidare har för statliga tjänsteområden hänsyn i princip tagits till efterfrågans förändringar.

En naturlig konsekvens av den valda beräkningsmetoden i långtidsbud­ geten är att utgifterna ökar starkast i början av perioden och att stegrings- takten successivt avtar för de mer avlägsna åren. Utgiftsökningar till följd av fattade reformbeslut får finansiella konsekvenser framför allt under det första året i prognosperioden; under de följande åren stabiliseras utgif­ terna på den uppnådda nivån. Ett annat inslag i utgiftsmönstret är att tids­ begränsade beslut och åtaganden successivt upphör att gälla under perioden varvid utgifterna bortfaller. Under den period som omfattas av långtidsbud­ geten bortfaller således tidsbestämda program till ett belopp av 1,2 miljar­ der kr. Bland dessa kan utöver de näringspolitiska insatserna nämnas loka­ liseringspolitiken, olj elagringsprogrammet, övergången till högertrafik och utbyggnaden av långtidssjukvården. Vidare gäller på områden där utgif­ terna styrs av efterfrågan, att det är lättast att göra tillförlitliga beräkningar för början av perioden. För slutet av perioden blir beräkningarna mer schablonartade.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Även på inkomstsidan är beräkningarna för det första budgetåret, bl. a.

genom treårsavtalet, relativt tillförlitliga. För senare år grundas beräkning­

arna på mera schablonmässiga antaganden.

Mot denna bakgrund och då det är angeläget att redan nu söka ange den

allmänna ram inom vilken höstens budgetprövning får ske, vill jag först

uppehålla mig vid den i långtidsbudgeten gjorda bedömningen av utveck­

lingen till budgetåret 1968/69.

Statsutgifterna 1968/69 beräknas i långtidsbudgeten stiga med drygt 2,3

miljarder kr. till sammanlagt 38,5 miljarder kr. Hur denna ökning fördelar

sig på några av de större utgiftsområdena framgår av följande tablå. I

denna redovisas de anslagsgrupper som för 1968/69 uppvisar en ökning med

mer än 100 milj. kr.

Tabell 4. Statsutgifterna 196S/69 enligt långtidsbudgeten

(Avrundade belopp, milj. kr.)

Anslagsgrupp

Anslag 1968/69

Förändring från

1967/68

Totalförsvar1 ...............................................................

6 100

+

280

Utbildning och forskning ...........................................

6 620

+

260

Allmän försäkring .......................................................

6 830

+

670

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik ..............

1 370

+

150

Bostadspolitik...............................................................

1 880

+

170

Skatteutjämningsbidrag...............................................

1 410

+

130

Löneökningar, in, m......................................................

430

+

430

Övriga ...........................................................................

13 880

4

250

Summa

38 520

+ 2 340

1 Inkl. reservationsmedelsförändringar.

Anslagsgruppen totalförsvar domineras av anslagen till det militära för­

svaret som svarar för ca 95 % av såväl utgifterna som utgiftsökningen. I

långtidsbudgeten har inkalkylerats en för hela perioden i fasta priser oför­

ändrad anslagsnivå. Denna överensstämmer med den i årets statsverkspro-

position angivna planeringsnivån. För budgetåret 1968/69 kan utgiftsök­

ningen helt återföras till dels en reservationsmedelsförbrukning med 90 milj.

kr., dels effekten av gällande indexregler. Utgiftsökningen inom utbildning

och forskning beror väsentligen på den fortsatta utbyggnaden av universitet

och högskolor samt därmed sammanhängande ökning av de studiesociala

insatserna. Inom gruppen allmän försäkring svarar utgifterna för folkpen­

sioneringen för nästan hela utgiftsökningen. Denna kan återföras på åtagan­

det om standardhöjning för folkpensionärerna 1968, ökningen av antalet

pensionärer samt indexregleringen. Anslagen till arbetsmarknadspolitiken

ökar främst till följd av en utbyggd omskolningsverksamhet och av större

insatser för de handikappade. Utgifterna för bostadspolitiska ändamål ökar

i samband med ökad bostadslånegivning till följd av omläggningen till den

17

nya bostadspolitiken. Skatteutjämningsbidragen stiger enligt nu gällande

grunder till följd av inkomstutvecklingen och den beräknade utvecklingen

av de kommunala utdebiteringssatserna. Bland övriga utgiftsgrupper med

större ökningstal kan nämnas hälso-, sjuk- och socialvården, stödet till

barnfamiljer, rättsväsendet samt de internationella biståndsanslagen.

I långtidsbudgetens personalredovisning framträder en markant dämp­

ning i personalanspråken. Ökningen i antalet tjänster till 1968/69 beräknas

komma att understiga 1 % vid den i långtidsbudgeten antagna oförändrade

ambitionsnivån. Samtidigt ökar statens utgifter för konsumtion med ca

4 %. Den olika ökningstakten antyder att man i långtidsbudgeten under­

skattar de faktiska personalanspråken som genereras av den antagna ut­

giftsutvecklingen. Till en del torde dock den skiljaktiga utvecklingen åter­

spegla en höjd kapitalintensitet inom statlig verksamhet och att vakanser

kan besättas varigenom statens lönekostnader ökar utan motsvarande för­

ändring i antalet tjänster.

Långtidsbudgetens beräkning av inkomstutvecklingen utgår ifrån oför­

ändrade skatteregler. Lönesummans ökning har för åren 1967, 1968 och

1969 antagits bli 9,8 resp. 6 %. Härvid har hänsyn tagits till den reduce­

rande effekten av arbetstidsförkortningen. Vid dessa antaganden stiger stats­

inkomsterna med knappt två miljarder kr. till budgetåret 1968/69. Efter­

som utgifterna samtidigt stiger med drygt 2,3 miljarder kr. uppstår en bud­

getförsvagning mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69 på i runt tal 0,4

miljarder kr. En statlig upplåningsökning av denna storleksordning torde

inte vara förenlig med de uppställda målsättningarna för den ekonomiska

politiken vid antaget konjunkturläge. Ett genomförande av vad som i lång­

tidsbudgeten betecknats som oförändrad ambitionsnivå innebär att det till­

gängliga statsfinansiella utrymmet är fullt intecknat och att nya reformer

således aktualiserar besparingar på andra områden.

1 långtidsbudgeten redovisas också utvecklingen under ytterligare tre bud­

getår, 1969/70—1971/72. Såsom jag redan påpekat är beräkningarna för

dessa år betydligt osäkrare. Vid oförändrad ambitionsnivå, såsom den anges

i långtidsbudgeten, skulle emellertid en gradvis förbättring i den finansiella

budgetsituationen inträda. Utgifterna skulle öka långsammare och inkoms­

terna inte oväsentligt snabbare. Långtidsbudgetens kalkyl av ökningstakten

för statens utgifter för konsumtion och investering tyder likaledes på en

dämpad ökningstakt mot slutet av perioden.

Mot denna bakgrund finns det anledning att erinra om långtidsbudgetens

beräkningsmetod. Begreppet oförändrad ambitionsnivå innebär att inga nya

åtaganden har inkalkylerats under perioden samtidigt som en rad nu på­

gående utgiftsprogram antagits upphöra. Det kan förutsättas att nu pågåen­

de utredning om folkpensionärernas andel i framtida standardhöjningar i

samhället kommer att ställa krav på ytterligare statliga insatser. Vidare har

regeringen deklarerat sin avsikt att föreslå en utvidgning av det lokalise-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1867. 1 samt. Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

18

ringspolitiska stödet. I beräkningarna har inte heller hänsyn tagits till den

av regeringen aviserade översynen av familj epolitiken som torde komma att

påverka såväl budgetens utgiftssida som dess inkomstsida.

I långtidsbudgeten har för att illustrera den statsfinansiella utvecklingen

under alternativa förutsättningar gjorts vissa trendframskrivningar. De vi­

sar bl. a. att om utgifterna stiger med samma trend i fasta priser som under

budgetåren 1961/62—1965/66 skulle budgetunderskottet stadigt öka under

hela perioden. Om utgiftsökningen dämpades till den betydligt lägre takt

som vid oförändrad ambitionsnivå gäller för förändringen mellan 1967/68

och 1968/69 skulle budgetunderskottet under hela perioden ligga väsentligt

över en miljard kr. En motsvarande framskrivning av anspråken på reala

resurser visar att en betydande del av produktionsökningen skulle tas i an­

språk. I vart fall det högre av alternativen torde knappast vara möjligt att

genomföra utan omfattande ekonomisk-politiska åtgärder för att genom

begränsning av andra sektorers tillväxt skapa ett tillräckligt resursutrym-

me för expansionen av de statliga aktiviteterna.

Sammanfattningsvis tyder långtidsbudgetens beräkningar på att den åter­

hållsamhet som karaktäriserat utarbetandet av 1967/68 års riksstatsförslag

torde behöva fullföljas även 1968/69. Nödvändigheten härav har också

framhållits i de anvisningar som utfärdats för myndigheternas anslagsfram­

ställningar för 1968/69. Dessa syftar till att anslagslcraven skall anpassas

till de finansiella och personella resurser som erfordras för att totalt sett

upprätthålla oförändrad ambitionsnivå.

För budgetåren efter 1968/69 pekar beräkningarna mot en snabbare ök­

ning av statsinkomsterna. Ett vidmakthållande av den takt i utgiftssteg-

ringen som varit rådande under första hälften av 1960-talet synes emellertid

knappast vara förenlig med den i långtidsutredningen förutsedda långsam­

mare resurstillväxten i samhället. Kravet på balans i våra utrikes betal­

ningar utgör en ytterligare restriktion som budgetpolitiken måste beakta.

Långtidsbudgetens beräkningar understryker vikten av att statsmakterna

vid beslut om nya åtaganden och reformer ständigt har de långsiktiga ba­

lansproblemen i sikte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Samhällsekonomin på längre sikt

Den ekonomiska politiken har utformats efter två huvudlinjer: den inre

och yttre jämvikten måste värnas genom en restriktiv efterfrågepolitik sam­

tidigt som underlag för fortsatt ekonomisk tillväxt skapas genom en priori­

tering av de för en snabb produktivitetsutveckling vitala investeringarna.

Styrkan i de tendenser till rubbning av den samhällsekonomiska balansen,

som uppstod under år 1965 och som förstärktes av treårsavtalens kraftiga

lönestegringar, har gjort det nödvändigt att hålla tillbaka efterfrågan i en

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

19

utsträckning, som inte kunnat undgå att påverka tillväxttakten i vår eko­

nomi. Den höga grad i utnyttjandet av vår produktionskapacitet, som rått

under första hälften av 1960-talet, har således inte helt kunnat upprätthål­

las.

Jag vill betona att det i och för sig inte föreligger någon konflikt mellan

kravet på en balanserad ekonomi och önskemålet om snabb ekonomisk till­

växt. Tvärtom är frånvaron av balans, resulterande bl. a. i en stark pris-

och kostnadsstegring, ett hot mot det ekonomiska framåtskridandet redan

därigenom att den framkallar störningar i produktion och resursanvänd­

ning. Den avsaktande tillväxttakten under 1966 och 1967 är ett uttryck för

vad som på kort sikt inträffar, när den ekonomiska politiken i ett läge med

högt kapacitetsutnyttjande och överfull sysselsättning inriktas på att nå

en mera balanserad situation. Däremot har den såvitt nu kan bedömas inte

något samband med en försämring av de långsiktiga betingelserna för fort­

satt snabb ekonomisk tillväxt. Produktionskapaciteten i vårt näringsliv

fortsätter således att öka vid den rådande höga investeringsnivån. Politiken

måste därför med alla medel inriktas på att vi skall uppnå och bibehålla en

sådan jämvikt i vår ekonomi, att den stigande produktionskapaciteten fullt

kan utnyttjas i framtiden.

En avgörande faktor i detta sammanhang är utvecklingen av vår utrikes­

handel. Det svenska näringslivets förmåga att hålla konkurrenskraften vid

makt har under det senaste året utsatts för hårdare prov än hittills. De

påfrestningar som på detta sätt inställt sig har skärpts genom den interna

kostnadsutvecklingen. Med hänsyn till den starka ökningen av färdigvaru­

exporten förefaller det dock inte troligt att kostnadsläget i Sverige jämfört

med andra länder hittills skulle ha varit ett avgörande hinder för ytterli­

gare exportökning. Mera besvärande har kostnadsläget troligen varit för

verksamheten inom vissa näringar som på hemmamarknaden är utsatta för

internationell konkurrens, däribland främst beklädnadsindustrin och tu­

ristnäringen.

Våra möjligheter att på längre sikt uppnå goda resultat på exportmark­

naderna kan bedömas relativt optimistiskt. Med den dämpade efterfrågan

som numera allmänt föreligger inom den svenska ekonomin borde en ytter­

ligare förstärkning av utrikesbalansen kunna uppnås vid en livligare inter­

nationell efterfrågan. Framför allt kan detta påräknas i den mån en sådan

ökad efterfrågan riktar sig mot järnmalm, stål och trävaror.

Det bör dock betonas att realiserandet av dessa framtidsutsikter i första

hand förutsätter att den inhemska efterfrågan inte ånyo släpps fram i allt

för hög grad. De existerande kapacitetsreserverna bör i stället i rimlig ut­

sträckning disponeras så att de möjligheter till en stegrad avsättning utom­

lands som kan komma att yppa sig snabbt kan tillvaratas. Detta är desto

angelägnare som det här inte endast gäller att återvinna tidigare parallelli-

tet i utvecklingen av varuexport och varuimport. Det är dessutom nödvän­

20

digt att på varusidan erhålla ett exportöverskott som kan finansiera en

växande import av tjänster samt en växande kapitalexport för bistånd till

utvecklingsländerna.

Nödvändigheten av att så snart som möjligt återställa balansen i de utri­

kes betalningarna medför således att den inhemska efterfrågan under de

närmaste åren inte får ta i anspråk en för stor del av den växande produk­

tionskapaciteten. Men avgörande för om efterfrågepolitiken måste skärpas

ytterligare med åtföljande konsekvenser för den totala tillväxttakten blir

den framtida pris- och kostnadsutvecklingen. Genom redan träffade löne-

överenskommelser har vi att räkna med betydande kostnadsstegringar bå­

de i år och — ehuru i något mindre utsträckning — nästa år. Den ekono­

miska politiken under detta och nästa år måste därför inriktas på att mot­

verka kostnadsstegringar utöver dem som redan är oundvikliga. Förutsätt­

ningarna för en lugnare kostnadsutveckling på längre sikt måste skapas

genom en fortsatt stram politik och en löneutveckling, som är bättre anpas­

sad till produktionstillväxten i vår ekonomi. Denna inriktning av politiken

måste ses mot bakgrunden av den ökande målmedvetenhet med vilken olika

industriländer i Europa angriper kostnadsstegringarna.

Kravet på den ekonomiska politiken att medverka till att ytterligare öka

produktiviteten och anpassningsförmågan i den svenska ekonomin kvar­

står med oförminskad styrka. De utlandskonkurrerande företagen måste

alltfort ges prioritet i resursfördelningen för att genom ökade investering­

ar söka neutralisera kostnadsökningarna. Dessutom måste företagens fi­

nansieringsmöjligheter förstärkas. Den vikt som enligt regeringens bedöm­

ning måste ges dessa frågor och de olika åtgärder som här är påkallade har

utförligt redovisats i prop. 1967: 56 angående bildandet av en statlig investe-

ringsbank.

Genom de senaste årens kraftiga utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken

har ett effektivt instrument skapats för rörlighet och anpassning på arbets­

marknaden. Härigenom ökar ytterligare förutsättningarna att förena full

sysselsättning och hög ekonomisk tillväxt med en lugn kostnadsutveckling.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla, att de grundläggande förutsätt­

ningarna är goda för att vi i framtiden skall kunna helt utnyttja tillväxtmöj­

ligheterna i vår ekonomi. Erfarenheterna från de senaste åren inskärper

dock betydelsen av att löneutvecklingen bättre anpassas till det samhälls­

ekonomiska utrymmet. Det är därför i hög grad önskvärt att de diskussio­

ner som inletts mellan arbetsmarknadens organisationer om avtalssyste-

mets form och innehåll leder till resultat, som ökar möjligheterna till en så­

dan anpassning. Den ekonomiska politiken måste samtidigt drivas med så­

dan skärpa att samhällsekonomiska förutsättningar för en mera balanserad

löneutveckling föreligger.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

21

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1966/67 och 1967/68

I statsverkspropositionen beräknade jag de totala statsutgifterna exklu­

sive förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag

och i dispositionen av rörliga krediter till 33 567 milj. kr. för budgetåret

1966/67. Utöver de i prop. 1967: 2 upptagna anslagen, om vilka riksdagen

har fattat beslut, har på tilläggsstat II intill den 1 april 1967 begärts sam­

manlagt 328 milj. kr. Bland större anslag på tilläggsstat kan nämnas 130

milj. kr. för reglering av prisstegringar inom försvaret, 35 milj. kr. för sys-

selsättningsfrämjande åtgärder för handikappade, 15 milj. kr. för allmän­

na beredskapsarbeten, 35 milj. kr. för studiemedel och 75 milj. kr. för till­

skott till Uddevallavarvet.

Riksrevisionsverket har i sin beräkning av budgetutfallet för innevarande

budgetår (bilaga 1) uppskattat besparingar utöver merutgifter på förslags­

vis betecknade och obetecknade anslag till drygt 100 milj. kr. Verkets

kalkyl har dock inte kunnat beakta de ytterligare anslagsbelastningar på

avlöningsanslagen som uppkommer då lönehöjningarna för de anställda

inom statlig och statsunderstödd verksamhet inom 1967 års ram utbetalas

retroaktivt för den förflutna delen av innevarande år. I min beräkning av

statsutgifterna i statsverkspropositionen utgick jag från att dessa kostna­

der skulle falla på budgetåret 1966/67. Under fortsatt antagande att kost­

naderna kommer att belasta innevarande budgetår och med hänsyn tagen

till att vissa besparingar kan väntas uppkomma på andra anslag än av-

löningsanslag samt med beaktande av de ovan nämnda utgifterna på till-

läggsstat beräknar jag de totala statsutgifterna exkl. förändringar i anslags­

behållningar och i dispositionen av rörliga krediter till ca 33 620 milj. kr.,

vilket är ca 50 milj. kr. mer än i årets statsverksproposition.

För budgetåret 1967/68 beräknade jag i statsverkspropositionen de totala

statsutgifterna exkl. förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen

av rörliga krediter till 35 991 milj. kr. I propositioner till årets riksdag har

begärts anslag som sammanlagt innebär en ökning i jämförelse med riks-

statsförslaget med 34 milj. kr. Bland större anslagsökningar i förhållande

till riksstatsförslaget kan nämnas ökade bidrag till anordnande och drift av

kliniker för psykiskt sjuka i Stockholm, Göteborg och Malmö med 27 milj.

kr. samt utgifter för förvärv av Skoklosters slott och samlingar med 25

milj. kr. Å andra sidan väntas utgifterna för räntebidrag till följd av det

sänkta ränteläget bli 45 milj. kr. mindre än vad som angavs i riksstatsför­

slaget. Av samma skäl beräknas medelsbehovet under riksgäldsfonden

22

minska med 50 milj. kr. Jag har låtit upprätta en specifikation över anslags­

förändringar i förhållande till statsverkspropositionen per den 31 mars

1967 (bilaga 5). På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsansla-

gen på totalbudgeten för budgetåret 1967/68 till 35 975 milj. kr., vilket är

16 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter

den 31 mars 1967, som påverkar riksstaten, torde få beaktas av riksdagens

vederbörande utskott.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1967/68, m. m.

Jag får först ta upp en fråga om medelsanvisning för avskrivning av

oreglerade kapitalmedelsförluster på tillägsstat II till riksstaten för inne­

varande budgetår. Denna fråga har aktualiserats sedan propositionen om

ytterligare utgifter på tilläggsstat II (prop. 1967: 105) avläts till riksdagen.

Sålunda bör medel beräknas till fullständig avskrivning i statens räken­

skaper av de kapitalvärden i form av sjukhusbyggnader och mark, som

enligt mentalsjulcvårdsreformen har överförts till landstingskommunerna.

Under förutsättning att också byggnadsvärdena för de sjukhus för psy­

kiatrisk vård, som genom nyttjanderättsavtal disponeras av landstingen,

nedskrivs helt uppgår behovet av avskrivningsmedel till 275 milj. kr.

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1967/68 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna med

endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

inte begärts definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av

de definitiva anslagsförslagen samt av förslagen om ytterligare investe­

ringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighets fond har i prop. 1967: 69 föreslagits ett

anslag av 3 milj. kr. till vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska klini­

ker. Avskrivningsanslaget till detta ändamål bör föras upp med 1,5 milj. kr.

1 statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten för vissa kul­

turändamål samt till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor

6,3 milj. kr. resp. 115 milj. kr. I prop. 1967:104 har definitivt begärts

2,9 milj. kr. resp. 95 milj. kr. Avskrivningsanslagen bör föras upp med

725 000 kr. resp. 47,5 milj. kr.

Under försvarets fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen

under kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsanstalts

delfonder investeringsanslag om 49,4 milj. ler., 43,8 milj. kr. resp. 400 000

kr. Anslagen för ifrågavarande ändamål har i prop. 1967:110 föreslagits

definitivt med 55 054 000 kr., 47 805 000 kr. resp. 400 000 kr. Avskrivnings­

anslagen bör föras upp med 14 302 000 kr., 47 405 000 resp. 100 000 kr.

Under statens utlåningsfonder har i prop. 1967:85 anslaget till lånefon­

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

23

den för studentkårlokaler definitivt begärts med samma belopp, 3 milj. kr.,

som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande av-

skrivningsanslag bör tas upp med oförändrat belopp eller 1,8 milj. kr.

I statsverkspropositionen beräknades till lånefonden för bostadsbyggan­

de 1310 milj. kr. I prop. 1967:100 har definitivt begärts samma belopp

och avskrivningsanslaget bör därför tas upp med oförändrat belopp

398 240 000 kr.

Under fonden för låneunderstöd har anslaget räntefria lån till bostads­

byggande i prop. 1967: 100 definitivt begärts med samma belopp som pre­

liminärt beräknats i statsverkspropositionen, 14 milj. kr. Avskrivningsan­

slaget bör tas upp med samma belopp.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till stats-

verkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalin­

vesteringar framgår av följande översikt.

Förändring, kr

Statens allmänna fastighetsfond

Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker

(prop. 1967: 69) .......................................................................... + 1 500 000

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (prop. 1967: 104)

— 2 425 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor

(prop. 1967:104) ...................................................................... — 10 000 000

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond (prop. 1967:110) ....................... 4-

2 000

Befästningars delfond (prop. 1967:110) ................................ 4- 4 005 000

— 6 918 000

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsverksproposition beräknade jag att anslagsbehållningarna

totalt sett skulle öka med 300 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Vid min

bedömning tog jag hänsyn till en förutsedd uppbyggnad av anslagsbehåll­

ningarna på försvarets materielanslag med drygt 300 milj. kr. och på för­

svarets fastighetsfond med inemot 100 milj. kr. För myndigheterna utanför

försvarsdepartementets verksamhetsområde räknade jag med en minsk­

ning av anslagsbehållningarna med ca 100 milj. kr. Jag har nu låtit utföra

en enkät hos myndigheterna rörande dessas beräknade medelsförbrukning.

Resultatet av denna enkät liksom mitt ställningstagande redovisas i tabell

5. Vid min bedömning har jag beaktat, att försvarets myndigheter nu be­

räknar en något större ökning av anslagsbehållningarna än vad jag angav

i statsverkspropositionen. För myndigheterna utanför försvarsdepartemen­

tets verksamhetsområde har jag liksom i statsverkspropositionen räknat

24

med att anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 100 milj. kr.

under innevarande budgetår.

För budgetåret 1967/68 förutsåg jag i statsverkspropositionen en minsk­

ning av anslagsbehållningarna med ca 100 milj. kr. Härvid räknade jag

med en anslagsförbrukning med ca 100 milj. kr. inom försvarsdepartemen­

tets verksamhetsområde. Myndigheterna anger nu en neddragning av an­

slagsbehållningarna med ca 300 milj. kr., varav ca 50 milj. kr. skulle hän­

föra sig till anslagen på fjärde huvudtiteln. Erfarenhetsmässigt överskattar

dock myndigheterna väsentligt sina möjligheter att realisera sina utgifts-

program. Med hänsyn härtill finner jag inte skäl att frångå min bedöm­

ning i statsverkspropositionen. Däremot beräknar jag på grundval av en­

käten och på sätt som framgår av tabell 5 att förbrukningen av anslags­

behållningar kommer att fördela sig annorlunda än vad jag tidigare be­

dömt. Jag vill dock understryka de stora osäkerhetsmoment som föreligger

vid bedömningar av anslagsbehållningarnas utveckling under såväl inne­

varande som kommande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 5. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1966/67 och 1967/68

(Milj. kr.)

Anslags­

behåll­

ning

30.6.66

Beräknad förändring 30.6.66—

30.6.67

Beräknad förändring 30.6.67

—30.6.68

Stv.-

prop.

1967

Mynd.liet.

enl. finans-

dep:ts enkät

Dep.-

ch.

Stv.-

prop.

1967

Mynd.liet.

enl. finans-

dep:ts enkät

Dep.-

ch.

Driftbudgeten (exkl.

avskrivningar) ..

Investeringsanslag .

2 245

1 205

+ 250

+ 50

+ 280

- 55

+ 350

± 0

- 100

± o

+ 120

- 420

± 0

- 100

Summa

3 450

+ 300

+ 225

+ 350

- 100

- 300

- 100

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

De statliga myndigheternas och bolagens m. fl. disposition av rörliga

krediter hos riksgäldskontoret antogs i årets statsverksproposition komma

att öka med ca 100 milj. kr. under budgetåret 1966/67. I prop. 1967: 89 har

föreslagits att domänverkets rörliga kredit skulle höjas med 50 milj. kr.

från hittills medgivna 80 milj. kr. Enligt en enkät som jag låtit utföra skulle

dispositionen av rörliga krediter per den 30 juni 1967 uppgå till 1 050 milj.

kr., innebärande en uppgång med ca 130 milj. kr. under loppet av inneva­

rande budgetår. Bland större förändringar kan nämnas att Svensk Spann­

målshandel beräknas minska sin disposition med 50 milj. kr., medan Norr­

bottens järnverk AB, Försvarets fabriksstyrelse och överstyrelsen för eko­

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

25

nomisk försvarsberedskap beräknas öka sina dispositioner med 56, 30 resp.

25 milj. kr. Jag finner det fortfarande skäligt att räkna med att dispositio­

nen av rörliga krediter kommer att öka med ca 100 milj. kr. under inneva­

rande budgetår.

I statsverkspropositionen beräknade jag att dispositionen av krediter

skulle förbli oförändrad under loppet av budgetåret 1967/68. Enligt en­

käten skulle ianspråktagandet av krediter öka med 185 milj. kr. under

budgetåret. En ökad disposition anges bl. a. för överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, för Svensk Spannmålshandel, för Norrbottens järnverk

AB och för televerket. I prop. 1967: 95 har Svensk Kötthandel, ekonomisk

förening, föreslagits få disponera en rörlig kredit om 50 milj. kr. från den

1 juli 1967. Utan att ta ställning till enskilda bedömningar finner jag det

sannolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med ca 100

milj. kr. under budgetåret 1967/68. Jag vill dock peka på att det ligger i

sakens natur att beräkningarna är mycket osäkra och att tillfälliga fluktua­

tioner kring budgetårsskiftena kan påverka de sedermera registrerade ut­

fallen.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1966/67 och 1967/68 samt

investeringsplan för budgetåret 1967/68

Riksrevisionsverket har i särskilda skrivelser den 3 april 1967 lämnat

bl. a. en beräkning av utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budget­

året 1966/67 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1967/68.

För en närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa till verkets

skrivelser (bilagorna 1 och 2).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de an­

taganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognos-

perioden. Härvidlag synes utvecklingen sedan statsverkspropositionen

framlades inte ge anledning till några mera betydande justeringar. Riks­

revisionsverket har räknat med en ökning av den totala lönesumman med

9 % under år 1967 och 8 % under de första månaderna av år 1968. Dessa

antaganden överensstämmer med de bedömningar som redovisas i den re­

viderade nationalbudgeten (bilaga 7). Jag finner det rimligt att dessa an­

taganden läggs till grund för beräkningarna.

Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisions­

verket beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögen­

het m. m. till 12 700 milj. kr. för budgetåret 1966/67, vilket är samma be­

lopp som upptogs i årets statsverksproposition. För budgetåret 1967/68

beräknas inkomsterna under titeln till 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj.

kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen. Denna nedjuste-

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Tabeli 6. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1965/66—1967/68

(Milj. kr.)

1965/

1966/67

1967/68

Förändring från

66

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräk-

prop.

beräk-

1965/66

1966/67

1967

ning

1967

ning

till ny

till ny

beräkn.

beräkn.

1966/67

1967/68

Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. m................

11 928

12 700

12 700

13 815

13 700

+ 772

+ 1 000

Automobilskattemedel ....

2 215

2 380

2 380

2 700

2 700

+

165

+ 320

Tullmedel ..........................

1 088

1 030

1 000

1 000

950

- 88

-

50

Allmän varuskatt..............

5 019

5 870

5 800

6 950

6 800

+ 781

+ 1 000

Omsättningsskatt på mo-

torfordon ......................

319

350

330

375

350

+ U

+ 20

Övriga tullar och acciser ..

4 421

4 990

5 061

5 347

5 337

+ 640

+ 276

Statens affärsverksfonder..

477

576

549

711

711

+

72

+ 162

Övriga inkomster på drift-

budgeten..........................

2 549

2 697

2 761

2 804

2 807

+ 212

+

46

Summa

28 016

30 593

30 581

33 702

33 355

+ 2 565

+ 2 774

ring är helt en följd av en nu antagen större inkomstminskning för bola­

gen. Bolagens taxerade inkomster ökade med 2,4 % mellan 1965 och 1966

års taxeringar men beräknades i statsverkspropositionen komma att minska

med 5 % till 1967 års taxering. Riksrevisionsverket har på grundval av en

enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för 70 % av samt­

liga bolags taxerade inkomster, nu beräknat att denna minskning kommer

att uppgå till 15 %.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln bygger på förutsätt­

ningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär skatt

för budgetåret 1967/68. Enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576) om

statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av

grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten

för kommande budgetår. Procenttalet för detta budgetårs första hälft skall

vara samma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordning

den 3 juni 1966 (nr 234) har detta procenttal satts till 100 för budgetåret

1966/67. För tiden den 1 juli—den 31 december 1987 blir alltså uttagspro-

centen densamma. Jag föreslår, att uttagsprocenten även för tiden den 1

januari—den 30 juni 1968 fastställs till 100.

Inkomsterna av allmän varuskatt beräknas för budgetåret 1966/67 till

5 800 milj. kr. och för budgetåret 1967/68 till 6 800 milj. kr., vilket är 70

resp. 150 milj. kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen.

Med hänsyn till en något lägre uppbörd i början av innevarande år än vad

som tidigare förutsågs kan dessa justeringar bedömas som rimliga.

När det gäller övriga inkomster på driftbudgeten har riksrevisionsverkets

förnyade beräkning givit anledning till vissa justeringar i förhållande till

27

vad som redovisades i statsverkspropositionen. Bland större förändringar

för budgetåret 1966/67 kan nämnas uppräkningar av inkomsterna av to­

baksskatt (50 milj. kr.), av arvs- och gåvoskatt (20 milj. kr.) och av övriga

diverse inkomster (30 milj. kr.) samt nedräkningar av inkomsterna av tull­

medel (30 milj. kr.) och av omsättningsskatt på motorfordon (20 milj. kr.).

För budgetåret 1967/68 kan noteras nedjusteringar av inkomsterna av tull­

medel (50 milj. kr.), av omsättningsskatt på motorfordon (25 milj. kr.)

och av tobaksskatt (25 milj. kr.).

För budgetåret 1967/68 har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna vid

patent- och registreringsväsendet till 27 milj. kr., samma belopp som upp­

togs i statsverkspropositionen. Riksdagen har emellertid förelagts förslag

om en taxehöjning, som skulle medföra en inkomstökning med beräknat

3,7 milj. kr. Med hänsyn härtill förordar jag att inkomsterna vid patent-

och registreringsväsendet upptas till 30,7 milj. kr. för budgetåret 1967/68.

Riksrevisionsverkets beräkning av driftbudgetens inkomster under budget­

åren 1966/67 och 1967/68 föranleder i övrigt ingen erinran från min sida.

Sammanfattningsvis innebär de förnyade inkomstberäkningarna med den

av mig förordade justeringen att driftbudgetens inkomster budgetåret

1966/67 skulle uppgå till 30 581 milj. kr. och budgetåret 1967/68 till 33 355

milj. kr., vilket är 12 milj. kr. resp. 347 milj. kr. mindre än vad som an­

gavs i statsverkspropositionen (tabell 6). Min beräkning av de enskilda

inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68 framgår av en

upprättad specifikation (bilaga 4).

Totalbudgetens inkomstsida omfattar även finansiering utanför drift­

budgeten, nämligen avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna

samt övrigt kapitalåterbetalning. Denna övriga finansiering beräknades i

årets statsverksproposition uppgå till 1 303 milj. kr. budgetåret 1966/67.

Jag beräknar nu den övriga finansieringen till 1 318 milj. kr. för inneva­

rande budgetår. För budgetåret 1967/68 upptogs i statsverkspropositionen

den övriga finansieringen till 1 294 milj. kr. Riksrevisionsverket har nu

i enlighet med uppgifter som inhämtats från vissa myndigheter rörande

avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse be­

räknat denna finansiering till 1 271 milj. kr. Jag ansluter mig till verkets

beräkningar utom i tre fall. Verket har beräknat avskrivningsmedlen inom

luftfartsverkets fond till 14 milj. kr., inom sjöfartsverkets fond till 6,8 milj.

kr. och inom statens järnvägars fond till 220 milj. kr. Jag förordar att av-

skrivningsmedlen inom dessa fonder upptas till 11,4, 9,6 resp. 250 milj.

kr. Jag beräknar sålunda den övriga finansieringen till 1 301 milj. kr.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverks­

propositionen i fråga om begärda investeringsanslag och avskrivningar av

nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1967/68. På grundval av dessa upp­

gifter och vad jag nyss anfört om avskrivningar och övriga kapitalmedel

inom fonderna beräknar jag att behovet av investeringsbemyndiganden för

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

28

budgetåret 1967/68 minskar med avrundat 2 milj. kr. jämfört med mina

beräkningar i statsverkspropositionen. Kapitalbudgetens utgifter och dess

finansiering framgår av tabell 7.

Mot bakgrund av vad jag sålunda redovisat har jag upprättat förslag

till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1967/68, med

specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 6).

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1966/67 och 1967/68

Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbud­

geten för budgetåren 1966/67 och 1967/68 enligt tabell 8. Beräkningarna

resulterar i ett underskott på totalbudgeten om ca 1 470 milj. kr. budget­

året 1966/67 eller ungefär samma belopp som angavs i årets statsverks-

proposition och drygt 1 500 milj. kr. budgetåret 1967/68.

Med hänsyn till den ändring i ärendefördelningen mellan statsdeparte-

menten, som har skett sedan statsverkspropositionen avläts, har en för­

teckning upprättats över de anslag som i riksstaten bör få annan beteck­

ning än i statsverkspropositionen. Jag föreslår att förteckningen fogas till

statsrådsprotokollet som bilaga 3.1.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde sålunda få fogas såsom

Bilaga 1: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet

av riksstaten för budgetåret 1966/67.

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1967/68.

Bilaga 3: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1967/68 sedan

statsverkspropositionen.

Bilaga 3.1: Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av den

ändrade ärendefördelningen mellan departementen.

Bilaga 4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1967/68.

Bilaga 5: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverks­

propositionen för budgetåret 1967/68.

Bilaga 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budget­

året 1967/68.

Bilaga 7: Reviderad nationalbudget för år 1967.

Bilaga 8: Långtidsbudget för perioden 1967/68—1971/72.

Tabell 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1967/68

Fond

Investerings-

anslag

Finansiering

Avskrivning inom

fonderna

Övriga kapi­

talmedel

Avskrivning från

driftbudgeten

Investerings-

beinyndigande

I. Affärsverltsfonderna.......................

1 487 951 000

1 011 500 000

13 903 000

60 800 000

401 748 000

II. Statens allmänna fastighetsfond . .

246 153 000

25 410 000

1 000

99 294 000

121 448 000

III. Försvarets fastighetsfond..............

103 259 000

20 803 000

1 000 000

61 807 000

19 649 000

IV. Statens utlåningsfonder ..............

1 855 991 000

805 534 000

1 050 457 000

V. Fonden för låneunderstöd ..........

269 810 000

13 003 000

106 638 000

150 169 000

VI. Fonden för statens aktier..............

500 000 000

500 000 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

46 900 000

50 000 000

- 3 100 000

VIII. Diverse kapitalfonder ..................

102 750 000

56 305 000

112 000

46 333 000

Summa kr.

4 612 814 000

1114 018 000

78 019 000

1134 073 000

2 286 704 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster ....

1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning...................

109 138 000

Lånemedel

2 176 566 000

to

o

K

u

n

g l.

M

a

j.t s

p

ro

p

o

si

tio n

n r

12 5

å r

1967

ce

o

Tabell 8. Totalbudgeten budgetåren 1965/66—1967/68

(Milj. kr.)

1965/66

1966/67

1967/68

Förändring från

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräkning

prop.

beräkning

1965/66

1966/67

1967

1967

till ny ber.

till ny ber.

1966/67

1967/68

Inkomster...........................................................

29 236

31 896

31 899

34 996

34 656

+ 2 663

+ 2 757

varav inkomster på driftbudgeten..............

28 016

30 593

30 581

33 702

33 355

+ 2 565

+ 2 774

övrig finansiering ...............................

1 220

1 303

1 318

1 294

1 301

+

98

-

17

Utgifter................................................................

29 590

33 367

33 366

36 091

36 176

+ 3 776

+ 2 810

varav driftbudgeten .......................................

25 853

29 274

29 212

31 376

31 363

+ 3 359

+ 2 151

investeringsanslag ...............................

förändring i anslagsbehållningar och

3 702

4 293

4 404

4 615

4 613

+ 702

+ 209

disposition av rörliga krediter..........

+ 35

- 200

- 250

+ 100

+ 200

- 285

+ 450

Totalbudgetsaldo...............................................

- 354

- 1471

- 1467

- 1095

- 1520

- 1113

-

53

K

u

n

g l.

M

a

j: ts

p

ro

p

o

si

tio n

n r

12 5

å r

1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

31

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen att

1) på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67

till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster an­

visa ett anslag av 275 000 000 kr.,

2) till Avskrivning av nga kapitalinvesteringar för bud­

getåret 1967/68 anvisa följande reservationsanslag, näm­

ligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska

kliniker................................................................ 1 500 000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål ..

725 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor ............................................................ 47 500 000

Försvarets fastighetsfond

Försvarsdepartementet:

Kasernbyggnaders delfond ................................... 14 302 000

Befästningars delfond ........................................ 47 405 000

Försvarets forskningsanstalts delfond ........... 100 000

Statens utlåningsfonder

Ecklesiastikdepartementet:

Lånefonden för studentkårlokaler................... 1 800 000

Inrikesdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande ................... 398 240 000

Fonden för låneunderstöd

Inrikesdepartementet:

Räntefria lån till bostadsbyggande.................. 14 000 000

32

3) godkänna min beräkning av förändringarna i anslags­

behållningarna för budgetåret 1967/68,

4) godkänna min beräkning av förändringarna i dis­

positionen av rörliga krediter för budgetåret 1967/68,

5) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1967/68 ingå

i preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,

6) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster

för budgetåret 1967/68 enligt den vid detta protokoll foga­

de specifikationen,

7) godkänna förslaget till investeringsplan och investe-

ringsstater för budgetåret 1967/68,

8) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringspla­

nen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 2 176 566 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670326

Bilaga 1

Riksrevisionsverkets

approximativa beräkning

rörande utfallet av riksstaten

för budgetåret 1966/67

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

1

Bilaga 1

RIKSREVISIONSVERKET

3.4. 1967

Till KONUNGEN

Approximativ beräkning rörande utfallet av riksstaten för budgetåret 1966/67

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande in­

struktionen får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning

rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1966/67. Ämbetsverket har

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma bud­

getår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn tagits till de anslag,

som före den 3 april 1967 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till

riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas på tilläggsstat

till riksstaten för nu löpande budgetår. Beloppet av sålunda redan anvisade

eller äskade tilläggsstatsanslag på driftbudgeten uppgår till 1 332 milj. kr.

(jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1966, nr 389, samt propositio­

nerna nr 2, 71, 105 och bankoutskottets utlåtande nr 4 till 1967 års riks­

dag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser för­

ändringen i beloppet av behållningar på reservationsanslag —- grundar sig

i huvudsak på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sam­

manställningarna av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarap­

porter för budgetårets åtta första månader samt på approximativa uppgif­

ter avseende budgetårets fyra sista månader från bl. a. samtliga huvudför­

valtningar.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbud­

getens inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

överstiga de i riksstaten uppförda med 189 milj. kr. För de inkomsttitlar,

som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten,

dvs. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redo­

visas en nettomerinkomst på 183 milj. kr., medan inkomsterna på de till

specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes komma att överstiga

de ursprungligen beräknade med netto 6 milj. kr. Inkomsterna på titeln

för skatt på inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare

framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomst­

beräkning för budgetåret 1967/68, komma att överstiga det i riksstaten

upptagna beloppet med 300 milj. kr., medan riksstatens övriga inkomst­

titlar sammanlagt beräknas utvisa en nettobrist på 111 milj. kr.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om

man bortser från uppkommande besparingar på reservationsanslag, beräk­

nas komma att utvisa en nettobesparing på 108 milj. kr. De belopp, som

för de olika huvudtitlarna väntas komma att tagas i anspråk från respektive

överföras till budgetutjämningsfonden, angives i efterföljande samman­

ställning.

Merutgifter

Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna..................... —

II. Justitiedepartementet......................................... 101

III. Utrikesdepartementet.......................................... —

1

IV. Försvarsdepartementet........................................ 63

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Merutgifter

Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

V. Socialdepartementet............................................ 89

__

VI. Kommunikationsdepartementet............................. 52

VII. Finansdepartementet.................................................. 22

__

VIII. Ecklesiastikdepartementet...................................... —

26

IX. Jordbruksdepartementet.......................................... 32

_

X. Handelsdepartementet............................................. 22

__

XI. Inrikesdepartementet............................................... 35

__

XII. Civildepartementet.................................................... —

538

XIII. Oförutsedda utgifter................................................. —

1

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................................ 13

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

3

Säger

429

566

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden........................................ —

6

II. Riksgäldsfonden.................................................... 35

_

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus-

ter........................................................... .—

_

Säger

35

6

Summa 464

572

Nettobesparing

108

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräk­

nas komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag

Merutgifter Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

II. B 8 Lokala polisorganisationen: Avlöningar....

53

II. D 8 Underrätterna: Avlöningar............................ 12

__

II. F

3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ............ 13

IV. B

3 Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

62

IV. C

3 Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

17

IV. D

3 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

in. fl............................................................. 29

__

IV. L 1 Familjebidrag................................................. 15

___

IV. N

5 Täckning av beräknade merkostnader för

löner .......................................................... —

130

V. B

7 Folkpensioner.................................................. 70

V. B

9 Bidrag till sjukförsäkringen........................ —-

15

V. D

3 Bostadsrabatter.............................................. —

40

V. G

1 Statens mentalsjukhus: Avlöningar ............ 14

V. H

1 Karolinska sjukhuset: Avlöningar................ 13

VI. D 3 Sjösäkerhet...................................................... 11

__

VI. D

5 Isbrytning ...................................................... 12

VIII. D

21 Bidrag till driften av kommunala gymnasi­

ala skolor ................................................. —

16

VIII. D

25 Statliga realskolor: Avlöningar .................... —

25

VIII. D

61 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsen­

det m. m..................................................... —

35

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

VIII. G

XI. C

XI. D

XI. D

XII. C

XII. D

XII. D

Anslag

3 Studiebidrag m. m..........................................

13 Omskolning in. m............................................

8 Räntebidrag.....................................................

9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksam-

het..............................................................

1 Personalpensionsförmåner m. m...................

3 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggs­

pensioneringen ........................................

9 Täckning av beräknade merkostnader för lö­

ner och pensioner m. m............................

Merutgifter

Besparingar

Mili. kr.

Milj. kr.

18

52

60

15

150

31

720

Vidare må framhållas att merinkomster på de till automobilskattemed-

lens specialbudget hörande inkomsttitlarna, 6 milj. kr., motsvaras av mer-

utgifter på anslag under specialbudgeten med samma belopp. Vid realise­

randet av budgeten väntas sålunda överskottet på automobilskattemed-

lens specialbudget komma att uppgå till det belopp som beräknats enligt

riksstat och tilläggsstat, 69 milj. kr.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna på

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma

sätt som beräkningen av utgifterna på driftbudgetens övriga anslag. En

sammanfattning av den beräknade förändringen i beloppet av kvarstående

behållningar på reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställ­

ning.

Minskning (■—•)

resp.

Ökning ( + )

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet .......................................................... — 10

IV. Försvarsdepartementet.......................................................... + 360

V. Socialdepartementet ............................................................. — 10

VI. Kommunikationsdepartementet......................................... — 10

VII. Finansdepartementet ........................................................... + 50

VIII. Ecklesiastikdepartementet................................................... — 10

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar............................ + 05

+ 435 I

I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och

utgifter (överskott) på 1 360 milj. kr. Enligt ovanstående beräkningar skulle

nämnda överskott komma att uppgå till (1 360 -f- 189 + 435 -j- 108

1 332 =) 760 milj. kr. Av detta belopp beräknas 325 milj. kr. skola av­

sättas till budgetutjämningsfonden såsom kommunalskattemedel.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbud-

geten kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna

enligt riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och till-

läggsstat har utgifterna upptagits till sammanlagt (29 033 + 1 332 =) 30 365

milj. kr. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket komma

att uppgå till 29 820 milj. kr. Då inkomsterna beräknas till 30 581 milj. kr.,

kan alltså det kassamässiga överskottet på driftbudgeten beräknas till av­

rundat 760 milj. kr.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapital­

budgeten för budgetåret 1966/67 har utförts på liknande sätt som motsva­

rande beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn tagits till

de anslag, som före den 3 april 1967 anvisats eller enligt före angivna tid­

punkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas på

tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet

av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag på kapitalbud­

geten uppgår till 381 milj. kr. (jfr riksdagens skrivelse den 15 december

1966, nr 389, samt propositionerna nr 2, 30, 71 och 105 till 1967 års riks­

dag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas kom­

ma att belastas med utgifter på sammanlagt 4 400 milj. kr., vilket under­

stiger det för budgetåret 1966/67 anvisade beloppet med 5 milj. kr. För

finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att disponeras

avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 1 420 milj. kr. och

av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel

till ett belopp av 1 050 milj. kr. samt på fonderna tillgängliga medel i

övrigt av 230 milj. kr. Det nettotillskott av kapitalmedel, som beräk­

nas bli erforderligt för täckning av utgifterna på kapitalbudgeten, uppgår

alltså till 1 700 milj. kr.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråchefen Säfström,

varjämte avdelningsdirektören Jarder varit föredragande.

Underdånigst

LARS LINDMARK

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

5

INGRID JARDER

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1966/67

I I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

A.

Skatter,

avgifter,

in. m.

Tusental kronor

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögen-

het och rörelse:

a) Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. m., bevillning

12 400 000

12 700 000

300 000

b) Kupongskatt, bevillning ..

9 000

13 000

4 000

c) Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning .

1 000

2 000

1 000

d) Skogsvårdsavgift^, bevill-

ning.....................................

10 200

10 200

---

e) Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning................

4 000

3 500

500

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............................

170 000

200 000

30 000

g) Lotterivinstskatt, bevill-

ning.....................................

100 000

90 000

10 000

b) Stämpelskatt och stämpel-

avgift, bevillning ..............

190 000

185 000

5 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ..

620 000

620 000

b) Trafikomläggningsskatt,

bevillning ..........................

no 000

no 000

C) Bensin- och brännolje-

skatt, bevillning.................

1 645 000

1 650 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning........

1 130 000

1 000 000

130 000

b) Allmän varuskatt, bevill-

ning.....................................

5 800 000

5 800 000

C) Särskilda varuskatter, be-

villning...............................

390 000

355 000

35 000

d) Omsättningsskatt på mo-

torfordon, bevillning........

530 000

330 000

200 000

e) Regleringsavgift och accis

på fettvaror m. m., bevill-

ning.....................................

1 000

100

900

f) Tobaksskatt, bevillning ...

1 260 000

1 360 000

100 000

g) Rusdrycksförsäljningsme-

del av partihandelsbolag,

bevillning............................

24 000

30 500

6 500

h) Rusdrycksförsäljningsme-

del av detaljhandelsbolag,

bevillning............................

50 000

50 900

900

il Skatt på sprit, bevillning ..

1 800 000

1 750 000

50 000

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

7

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

j) Skatt på vin, bevillning ...

165 000

170 000

_

5 000

kt Skatt på malt- och läske-

drycker, bevillning............

270 000

315 000

45 000

1) Energiskatt, bevillning . . .

800 000

825 000

25 000

m) Särskild skatt på motor-

bränslen, bevillning............

200 000

205 000

5 000

Säger för skatter

27 679 200

27 773 200

431 400

522 400

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter..............

40 000

45 000

5 000

2. Bidrag till kostnader för polis-

och domstolsväsendet m. m.

260 000

280 000

20 000

3. Vattendomstolsavgifter ....

1 000

700

300

4. Inkomster vid kriminalvården

5 200

5 200

5. Inkomster vid flygtekniska

försöksanstalten....................

8 500

10 500

2 000

6. Bidrag till riksförsäkringsver-

ket och försäkringsrådet ....

4 000

4 800

800

7. Personalsjukpenningar m. m.

51 000

61 000

10 000

8. Inkomster vid statens vård-

anstalter för alkoholmissbru-

kare .......................................

250

300

50

9. Inkomster vid centrala sjuk-

vårdsberedningen..................

25

28

3

10. Inkomster vid statens insti-

tut för folkhälsan..................

660

695

35

11. Inkomster vid statens häkte-

riologiska laboratorium........

15 000

15 500

500

12. Inkomster vid statens rätts-

kemiska laboratorium..........

1 300

900

400

13. Inkomster vid statens far-

macevtiska laboratorium ...

1 600

1 500

100

14. Inkomster vid statens men-

talsjukhus...............................

25 000

33 800

8 800

15. Inkomster vid Vilhelmsro

sjukhus.............................

175

227

--- •

52

16. Inkomster vid karolinska

sjukhuset................................

68 000

75 000

7 000

17. Inkomster vid serafimerlasa-

rettet .......................................

13 100

17 000

3 900

18. Inkomster vid väg- och vat-

tenbyggnadsverket, att cillfö-

ras automobilskattemedlen . . .

1 500

1 400

.---

19. Förrättningsavgifter vid sta-

tens bilinspektion, alt tillföras

automobilskattemedlen...........

7 500

8 800

20. Avgifter för registrering av

motorfordon...........................

19 000

15 700

3 300

21. Försäljning av sjökort m. m.

1 300

1 800

500

22. Fyr- och båkmedel...............

22 000

35 000

13 000

23. Lotspenningar.......................

19 200

25 000

5 800

24. Skeppsmätningsavgifter .. ..

600

900

300

25. Inkomster vid Sveriges me-

teorologiska och hydrologiska

institut . ..................................

9

000

11 000

2 000

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

j ämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

26. Bidrag till statens bränsle-

kontrollerande verksamhet .

120

120

_

_

27. Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen.......................

900

800

100

28. Inkomster vid statens geo-

tekniska institut....................

1 700

2 000

300

29. Inkomst av myntning och

justering.................................

22 000

19 000

3 000

30. Kontrollstämpelmedel.........

2 500

1 900

600

31. Bidrag till bankinspektionen

32. Bidrag för revision av spar-

2 370

2 600

230

bankerna.................................

625

616

9

33. Bidrag till försäkringsinspek-

tionen......................................

1 601

2 280

679

34. Avgifter för granskning av

biograffilm.............................

260

250

10

35. Inkomster vid tandläkarhög-

skolorna..................................

900

1 000

100

36. Inkomster vid lantbruks-

nämnderna.............................

1 700

1 700

37. Inkomster vid statens jord-

bruksnämnd...........................

600

600

38. Inkomster vid statens cen-

trala frökontrollanstalt........

4 000

4 300

300

39. Avgifter för växtskyddsin-

spektion m. m.........................

1 000

1 000

40. Inkomster vid statens lant-

brukskemiska kontrollanstalt

325

300

25

41. Inkomster vid statens ma-

skinprovningar......................

350

400

50

42. Avgifter vid köttbesiktning .

43. Inkomster vid statens veteri-

5 900

6 700

800

närmedicinska anstalt..........

2 400

3 150

750

44. Inkomster vid veterinärhög-

skolan.....................................

1 025

1 000

25

45. Inkomster vid statens hingst-

depå och stuteri..................

708

830

122

46. Inkomster vid lantmäterivä-

sendet.....................................

29 200

33 500

4 300

47. Inkomster vid rikets allmän-

na kartverk............................

4 800

6 500

1 700

48. Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkningen .

80

85

5

49. Inkomster vid Sveriges geo-

logiska undersökning............

1 200

800

400

50. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt...........................

5 200

6 800

1 600

51. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt...................

2 500

2 900

400

52. Inkomster vid statens insti-

tut för konsumentfrågor ....

1 000

1 000

53. Inkomster vid patent- och

registreringsväsendet............

25 500

24 500

1 000

54. Avgifter för registrering i

förenings- m. fl. register ....

750

675

75

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merinkomst

beräknat

utfall

ersättas av

att tillföras

belopp

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

55. Inkomster av statens gruv-

|

egendom.................................

6 000

12 000

6 000

56. Exekutionsavgifter ..............

6 000

6 300

300

Säger för uppbörd i statens verksam-

het

108 124

797 356

9 344

97 376

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..........................

44 000

55 000

11 000

2. Totalisatormedel................

85 000

85 000

3. Tipsmedel.............................

135 000

132 000

3 000

4. Lotterimedel........................

135 000

136 000

1 000

5. Övriga diverse inkomster ..

50 000

105 000

55 000

Säger för diverse inkomster

449 000

513 000

3 000

67 000

Säger för skatter, avgifter, m. m.

28 836 324

29 085 556

443 744

686 776

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning ....

35 000

22 165

12 835

2. Televerket ..........................

170 000

150 000

20 000

■--

3. Statens järnvägar..............

115 000

36 000

79 000

4. Statens vattenfallsverk ...

310 000

310 000

5. Domänverket ....................

30 000

32 000

2 000

Säger för statens affärsverksfonder

660 000

550 165

111 835

2 000

II. Riksbanksfonden.....................

ISO 000

150 000

III. Statens allmänna fastighets-

fond............................................

48 529

46 895

1 634

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond . .

50 020

62 785

12 765

2. Försvarets fabriksfond ....

6 500

6 860

360

Säger för försvarets fonder

56 520

69 645

13 125

V. Statens utlåningsfonder..........

429 802

455 690

25 888

VI. Fonden för låneunderstöd ....

9 251

12 700

3 449

VII. Fonden för statens aktier ....

85 000

81 200

3 800

VIII. Statens pensionsfonder...........

78 436

79 700

1 264

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning

till utlandet.........................

12 500

12 500

2. Övriga diverse kapitalfon-

der.........................................

26 000

36 850

10 850

Säger för diverse kapitalfonder

38 500

49 350

10 850

Säger för inkomster av statens kapi-

talfonder................................................

1 556 038

1 495 345

117 269

56 576

Summa

30 392 362

30 580 901

561 013

743 352

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 2

Riksrevisionsverkets

förnyade inkomstberäkning

för budgetåret 1967/68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1

Bilaga 2

RIKSREVISIONSVERKET

3.4. 1967

Till KONUNGEN

Förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1967/68

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5

april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsver­

kets inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästfoljande statsregle-

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från veder­

börande myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under bud­

getåret 1967/68 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunk­

turkänsliga inkomsttitlar.

Driftbudgetens inkomster

Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I beräkningen i december 1966 anförde riksrevisionsverket, att en fortsatt

produktions- och efterfrågeökning torde vara att vänta under 1967 och att

den internationella konjunkturen fortfarande i stort sett var gynnsam för

den svenska exportindustrin. Mot bakgrunden härav räknade riksrevisions­

verket med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1967 vid full

sysselsättning och ökande utrikeshandel. Vid sina beräkningar förutsatte

riksrevisionsverket vidare oförändrad ekonomisk politik. Till dessa allmän­

na utgångspunkter, som alltjämt synes kunna läggas till grund för beräk­

ningen av statsverkets inkomster, knöt riksrevisionsverket antaganden om

inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare, övriga fy­

siska personer och svenska bolag m. fl.

Beträffande lönesummans utveckling från 1965 till 1966 fann riksrevi­

sionsverket i decemberberäkningen en ökning med omkring 11 % sannolik.

Det ytterligare material som framkommit sedan dess anser riksrevisions­

verket icke ge anledning till ändring av detta antagande. Vid bedömningen

av lönesummans utveckling under 1967 anförde riksrevisionsverket i de­

cember följande:

»Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1967 har

man i första hand att ta hänsyn till dels de avtalsmässiga löneökningarna

och dels att lönenivån vid slutet av 1966 till följd av löneglidning (under

1966) överstiger den för 1966 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska

utvecklingen, som i det föregående förutsatts, förefaller en viss löneglid­

ning sannolik även under 1967. Någon ökning av antalet anställda kan

också väntas. Riksrevisionsverket har räknat med att den totala lönesum­

man under 1967 kommer att öka med omkring 9 %.

För lönesummans utveckling under de första månaderna av 1968 har riks­

revisionsverket räknat med en uppgång på omkring 8 %.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har

sammanlagt räknats med en uppgång på omkring 3 % för såväl 1967 som

1968.»

Några uppgifter som skulle motivera en ändring av nyssnämnda anta­

ganden har icke framkommit varför riksrevisionsverket räknat med en ök­

ning av den totala lönesumman under 1967 med 9 % och under de första

månaderna under 1968 med 8 %.

De taxerade bolagsinkomsterna ökade med 2,4 % mellan 1965 och 1966

års taxeringar. Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en

enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 70 % av

samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgif­

ter om dessa bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets

taxering. Med ledning av denna enkät har riksrevisionsverket antagit, att

bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att minska

med 15 % från 1966 till 1967 års taxering i stället för med 5 % enligt riks­

revisionsverkets decemberberäkning.

I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade

beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

3

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver

uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även

kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband

med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de

behållna inkomsterna på titeln med 13 815 milj. kr., vilket var 315 milj. kr.

mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Denna merinkomst föranleddes

dels av den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften från 4 % till 5 %

den 1 juli 1967 och dels av justeringen av schablonen för kommunalskatte­

avdraget som skulle tillämpas fr. o. m. 1968 års taxering, dock med effekt

vid källskatteuttaget fr. o. in. den 1 juli 1967. 1967 års riksdag har godkänt

ovannämnda förslag till höjning av folkpensionsavgiften och justering av

kommunalskatteavdraget (prop. 1967: 7).

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisions­

verket bedömt utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid

riksrevisionsverkets beräkningar i december 1966 medtagits som jämfö­

relse (milj. kr.):

1966/67

december-

ny beräk-

1967/68

december-

ny beräk-

Inkomster

Prel. A-skatt under terminerna

beräkning

ning

beräkning

ning

20 140

20 230

22 430

22 770

Prel. B-skatt under terminerna

4 720

4 670

5 070

4 960

Fyllnadsbetalningar av prelimi­

när skatt ................................

1 000

1 000

1 100

1 100

Kvarstående skatt ...................

1 980

2 060

2 000

2 000

Socialförsäkringsavgifter från di-

rektdebiterade arbetsgivare

m. m..........................................

1 160

1 170

1 580

1 600

Tillkommande skatt, sjömans­

skatt, restantier m. m.............

550

550

600

600

Summa inkomster

29 550

29 680

32 780

33 030

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Utgifter

Kommunalskattemedel ...........

Överskjutande skatt ...............

Övriga restitutioner...................

Utbetalningar till allmänna för­

säkringskassorna m. m...........

Utbetalningar till allmänna pen­

sionsfonden ............................

Omföringar ................................

1966/67

december­

beräkning

12 580

1 490

70

2 430

310

40

ny beräk­

ning

12 580

1 490

70

2 430

310

40

1967/68

december­

beräkning

14 370

1 500

70

3 000

350

40

ny beräk­

ning

14 310

1 600

70

3 000

350

40

Summa utgifter

16 920

16 920

19 330

19 370

Inkomster utöver utgifter

12 630

12 760

13 450

13 660

Avrundade belopp

12 700

12 700

13 500

13 700

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående samman-

ställning hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och de­

cemberberäkningen hänför sig för innevarande budgetår främst till att

under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt uppräknats med 90

milj. kr. och preliminär B-skatt nedräknats med 50 milj. kr. på grund av

de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i januari

1967 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars

1967.

För budgetåret 1967/68 har i jämförelse med decemberberäkningen pre­

liminär A-skatt uppräknats med 340 milj. kr. på grund av ovannämnda

höjning av folkpensionsavgiften och justering av kommunalskatteavdraget.

Preliminär B-skatt har nedräknats med 110 milj. kr. som en följd av riks­

revisionsverkets förenämnda enkät till ett antal större bolag.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med

decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på

i skrivelse från riksförsäkringsverket den 10 mars 1967 erhållna upp­

gifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfon­

den av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkning­

en bör verkställas under budgetåren 1966/67 och 1967/68 framgår av

följande sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande

belopp vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1966/67

december-

ny beräk-

1967/68

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Avsättning ................................

1 800

1 800

1 600

1 650

Återföring....................................

1 475

1 475

1 700

1 700

Nettoavsättning ( + ), nettoåter-

föring (-) ............................

+ 325

+ 325

- 100

- 50

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid den­

na tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna in­

komsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret

1966/67 till 12 700 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för bud­

getåret 1967/68 uppförs med 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj. kr.

mindre än i statsverkspropositionen.

Kupongskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 10 milj.

kr. Riksrevisionsverket som beräknar inkomsterna på titeln till 13 milj. kr.

för innevarande budgetår föreslår, att titeln kupongskatt i riksstaten för bud­

getåret 1967/68 uppförs med 15 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i stats­

verkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. 1 statsverkspropositionen uppfördes denna titel

med 190 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på den­

na titel till 200 milj. kr. under innevarande budgetår, föreslår, att titeln

arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med

210 milj. kr., vilket är 20 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

105 milj. kr. I skrivelse den 9 mars 1967 har kontrollstyrelsen beräknat

inkomsterna på titeln till 95 milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens

beräkning förordar riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt i riks­

staten för budgetåret 1967/68 uppförs med 95 milj. kr., vilket är 10 milj. kr.

mindre än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes

i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse

har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 190 milj. kr. Riks­

revisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riks­

staten för budgetåret 1967/68 uppförs med 200 milj. kr., vilket är 10

milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december

1966 till 640 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 940

milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av fordonsskatten fr. o. m. 1968.

Riksdagen har sedermera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7)

framlagda förslag till nämnda skattehöjning. Skattehöjningen innebär en

generell uppräkning av den nuvarande fordonsskattens grund- och tilläggs­

avgifter med 50 %.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade upp­

gifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbörds-

terminen i februari—mars 1967 till 610 milj. kr., vilket är 44 milj. kr.

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

5

6

mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i

kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) om anstånd i vissa fall med att

erlägga automobilskatt kan ett belopp av ca 50 milj. kr. hänförligt till bud­

getåret 1966/67 beräknas inflyta först under budgetåret 1967/68. Å andra

sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 48

milj. kr. avseende debiteringen i februari—mars 1966 först under inne­

varande budgetår. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länssty­

relserna uppgick vid utgången av år 1966 antalet registrerade personbilar

till ca 1 904 000, vilket var ca 113 000 fler än vid utgången av år 1965.

I skrivelse den 1 mars 1967 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med

utgångspunkt från i statsverkspropositionen föreslagna skatteändringar be­

räknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 910 milj. kr. för budgetåret

1967/68.

För nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå

från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som

under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket, som beräknat inkoms­

terna på titeln till 620 milj. kr. för budgetåret 1966/67 föreslår, att titeln

fordonsskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 940 milj.

kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 760 milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen och jordbruks­

nämnden erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riks­

staten för budgetåret 1967/68 uppförs med samma belopp som i statsverks­

propositionen eller 1 760 milj. kr.

Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1000 milj.

kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 mars 1967 har generaltullsty­

relsen uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 040 milj. kr. och be­

räknat restitutionerna till 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden av tull­

medel under budgetåret 1967/68 skulle utgöra 950 milj. kr. Styrelsens

uppskattning har företagits på basis av importprognosen i den prelimi­

nära nationalbudgeten för 1967 samt under förutsättning att ekonomiska

och politiska förhållanden ej i väsentlig utsträckning ändrar villkoren för

den svenska utrikeshandeln.

Dessutom har styrelsen utgått ifrån tillgängliga uppgifter om importens

och tulluppbördens utveckling, vilken, vad gäller tulluppbörden under pe­

rioden november 1966—februari 1967, har visat en mer vikande tendens

än vad styrelsen förutsatte i november 1966.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande bud­

getår till 1 000 milj. kr., förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovan­

nämnda beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs

med 950 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mindre än i statsverkspropositio­

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

nen.

Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i decem­

ber 1966 till 6 300 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med

6 950 milj. kr. med hänsyn till en föreslagen höjning av den allmänna va­

ruskatten med 0,9 procentenheter till 10 % fr. o. m. den 1 mars 1967. Riks­

dagen har sedemera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) fram­

lagda förslag till nämnda skattehöjning. Detta betyder att skattepålägget

vid öppen debitering på priset före skatt höjs från 10 % till 11,1 %. För

innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifråga­

varande titel till 5 800 milj. kr. Ämbetsverket förordnar att inkomsterna på

titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med

6 800 milj. kr., vilket är 150 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 365 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina för­

nyade beräkningar uppskattat inkomsterna till 367 milj. kr. Riksrevisions­

verket förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret

1967/68 uppförs med 365 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverks­

propositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel uppfördes i statsverkspro­

positionen med 375 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse till riksrevisions­

verket har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på ovannämnda titel

till 350 milj. kr. för budgetåret 1967/68. För innevarande budgetår beräk­

nar riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 330 milj. kr. Riksre­

visionsverket förordar att titeln omsättningsskatt på motorfordon i riks­

staten för budgetåret 1967/68 uppförs med 350 milj kr., vilket är 25 milj.

kr. lägre än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. I december 1966 beräknades tobaksskatten av riksrevisions­

verket till 1 350 milj. kr. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen

med 1 525 milj. kr. på grund av eu förutsatt höjning av tobaksskatten med

2 öre per cigarrett fr. o. in. den 1 mars 1967. Framlagda förslag till ovan­

nämnda skattehöjning i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) har god­

känts av riksdagen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning

föreslår riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budget­

året 1967/68 uppförs med 1 500 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. lägre än i

statsverkspropositionen.

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

7

Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 800

milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkoms­

terna på titeln till 1 800 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln

skatt på sprit i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 1800 milj.

kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

8

Skatt på vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 175

milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkoms­

terna på titeln till 175 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln

skatt på vin i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 175 milj. kr.,

vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppför­

des i statsverkspropositionen med 320 milj. kr. Riksrevisionsverket föror­

dar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt

på malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med

335 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 870

milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och general­

tullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 867 milj.

kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för bud­

getåret 1967/68 uppförs med 870 milj. kr. eller med samma belopp som i

statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspro­

positionen med 215 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till

kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motor­

bränslen i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 215 milj. kr.

eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Lotspenningar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 35

milj. kr. I skrivelse den 13 mars 1967 har sjöfartsstyrelsen beräknat in­

komster av lotspenningar till 31 milj. kr., varvid styrelsen anför följande:

»Den uppräkning av lotstaxan styrelsen föreslog i sina petita för budget­

året 1967/68 har genomförts per den 1 januari 1967. Lotstaxan har sålunda

i medeltal fördubblats. Samtidigt har i enlighet med styrelsens förslag ge­

nomförts väsentliga uppmjukningar i tidigare gällande bestämmelser om

lotsavgiftsplikt, vilket försvårar en bruttoinkomstberäkning. Det eventuella

inkomstbortfallet kompenseras dock åtminstone delvis redan på kort sikt

genom minskade kostnader för övertid, hemresor etc. På längre sikt kan

bli fråga om indragning av personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Antalet debiterade lotsningar budgetåret 1965/66 utgjorde 88 771 (1964/

65 97 246). I 9 612 fall, motsvarande 10,8 procent, förelåg lotsavgiftsplikt

utan att lots togs i anspråk. Motsvarande siffror för juli—december 1966

var respektive 48 304 och 6 210 (12,9 procent).

Under januari 1967 utgjorde antalet debiterade lotsningar 6 939, varav

1 246 (18,0 procent) utan lotsbiträde. Medeluppbörden per lotsning gick

upp till 402 kr. från 203 kr. under andra halvåret 1966. Som genomsnitts-

intäkt per debiterad lotsning 1967/68 räknar styrelsen med 380 kr. Antalet

Bil. 2: Riks revisions verkets inkomstberäkning

9

debiteringar torde emellertid komma att gå ned till cirka 81 000, varav

uppskattningsvis 15 000 (cirka 19 procent) utan lotsbiträde. Vid dessa an­

taganden skulle uppbörden av lotspenningar in. in. 1967/68 bli avrundat

81 milj. kr. Detta innebär en reducering jämfört med styrelsens beräkning

hösten 1966 — under förutsättning av en förhöjd taxa — om 4 milj. kr.»

I anslutning till ovannämnda skrivelse förordar riksrevisionsverket, att

titeln lotspenningar i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 31

milj. kr., vilket är 4 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Bötesmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 55 milj.

kr. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på titeln för inneva­

rande budgetår till 55 milj. kr., föreslår att titeln bötesmedel i riksstaten

för budgetåret 1967/68 uppförs med 60 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer

än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen

med 90 milj. kr. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräk­

nar totalisatormedlen till 85 milj. kr., förordar i anslutning till lantbruks-

styrelsens beräkning att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret

1967/68 uppförs med oförändrat 90 milj. kr.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

135 milj. kr. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln för

innevarande budgetår till 132 milj. kr., föreslår att titeln tipsmedel i riks­

staten för budgetåret 1967/68 uppförs med oförändrat 135 milj. kr.

Lotterimedel. Riksrevisionsverket beräknade inkomsterna på lotterime­

del till 137 milj. kr. i december 1966. I statsverkspropositionen uppfördes

titeln med 197 milj. kr., på grund av en beräknad höjning av lottpriset

med 5 kr. per lott fr. o. m. maj 1967. Framlagda förslag till ovannämnda

skattehöjning i proposition den 3 januari 1967 (nr 24) har godkänts av

riksdagen. Svenska penninglotteriet har i sin förnyade beräkning för bud­

getåret 1967/68 beräknat inkomsterna till 182 milj. kr. Riksrevisionsver­

ket förordar att titeln lotterimedel i riksstaten för budgetåret 1967/68

uppförs med 190 milj. kr., vilket är 7 milj. kr. mindre än i statsverkspro­

positionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 17 milj.

kr. I förnyad beräkning den 16 mars 1967 har poststyrelsen angivit över­

skottet under nästkommande budgetår till 17 milj. kr. Poststyrelsen anför

i sin skrivelse bl. a. följande:

»Vid beräkningen av portointäkterna har hänsyn tagits till beslutad

ändring av avgifterna för mass- och gruppkorsband fr. o. m. den 1 juli

1967.

10

Ersättningarna för statliga uppdrag har beräknats med hänsyn till Post­

verkets ökade kostnader på grund av kända lönehöjningar. De beräknade

intäkterna under budgetåret 1967/68 för utbetalningar av allmänna barn­

bidrag och för pensionsutbetalningar är baserade på de ersättningsbelopp

avseende kalenderåret 1967 som Kungl. Maj :t redan fattat beslut om.

Vid beräkningen av lönekostnaderna har hänsyn tagits till de ekono­

miska ramar avseende lönehöjningar m. m. fr. o. m. den 1 januari 1967

och den 1 januari 1968 varom överenskommelse träffats mellan Statens

avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer.

Även i övrigt har beräkningarna gjorts under hänsynstagande endast till

kända pris- och lönehöjningar.

Överskotten för budgetåren 1966/67 och 1967/68 har nu liksom i höst­

beräkningen upptagits till 21 respektive 17 miljoner kronor.

Såväl intäkts- som kostnadsutvecklingen är i nuvarande marknadsläge

i viss män svåröverskådlig. Det synes inte uteslutet att överskottet för

innevarande budgetår kan komma att bli något lägre och för nästkomman­

de budgetår något högre än ovan nämnts. Då det emellertid här rör sig om

relativt små förskjutningar i förhållande till Postverkets omsättning har

styrelsen ansett sig ej böra nu justera de i höstberäkningen redovisade

överskottsbeloppen.

I jämförelse med höstberäkningen ökar intäkterna och kostnaderna med

ca 12 miljoner kronor vardera under vart och ett av budgetåren.

Intäktsökningarna faller i första hand på gruppen Postbankens driftin­

täkter, som beräknas öka med drygt 9 miljoner kronor under vart och ett

av budgetåren, ökningen beror främst på att Postbankens driftkostnader

ökar i motsvarande grad.

Under budgetåret 1967/68 har posterna Porton och Tjänstepost ökats

med tillsammans drygt 2 miljoner kronor och posten Diverse intäkter med

ca 2,7 miljoner kronor i jämförelse med höstberäkningen.

Under budgetåret 1967/68 tillkommer —■ under förutsättning att stats­

makterna bifaller en av styrelsen i ärendet gjord framställning — en in-

täktspost Blindskriftsförsändelser på 860 000 kronor. Ett förslagsanslag

på motsvarande belopp är upptaget i statsverkspropositionen för budgetåret

1967/68.

Postverkets ersättning under budgetåret 1967/68 för skatteuppbörden

har minskats med ca 4,5 miljoner kronor i jämförelse med höstberäk­

ningen. Minskningen beror på att styrelsen nu beräknat ersättningen med

utgångspunkt från att debetsedlarna skall befordras mot masskorsbands-

porto enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 december 1966. I höstberäkningen

förutsatts att debetsedlarna skulle befordras mot brevporto i enlighet med

styrelsens framställning till Kungl. Maj :t den 25 augusti 1966.

Ökningen av kostnaderna i förhållande till höstberäkningen under de

båda budgetåren faller främst på grupperna Avlöningar m. m. och Övriga

omkostnader. Avlöningar in. in. beräknas öka med 8,8 respektive 8,2 mil­

joner kronor och Övriga omkostnader med 3,8 respektive 3,1 miljoner

kronor.

Överskottsmedlen kommer som hittills i görligaste mån att levereras

under det budgetår till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till poststyrelsens ovannämnda

beräkning, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1967/68 upp­

förs med 17 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket i decem­

ber 1966 till 155 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med

215 milj. kr. på grund av en förutsatt ökning av telefonavgifterna i form

av en höjning av samtalsmarkeringsavgiften från 9 till 10 öre den 1

februari 1967. I förnyad beräkning den 15 mars 1966 har telestyrelsen an­

fört följande:

»Vid den nu gjorda överskottsberäkningen har, liksom i beräkningen

den 15 november 1966, hänsyn tagits till kända lönehöjningar, som kom­

mer att öka kostnaderna under den återstående delen av 1967 och under

1968. Hänsyn har vidare tagits till den av Kungl. Maj :t beslutade taxehöj-

ningen, som genomfördes den 1 februari 1967. Denna taxehöjning beräknas

ge en intäktsökning med ca 32 milj. kr. under budgetåret 1966/67 och

ca 120 milj. kr. budgetåret 1967/68, varvid dock förutsatts att telefontra­

fikens normala tillväxt inte kommer att nämnvärt påverkas av avgiftshöj­

ningen.

Med ledning av nu kända index samt med hänsyn till de investeringar

för TV-2-utbyggnaden som beslutats av statsmakterna har nya beräkning­

ar av avsättningarna till värdeminskningskonto gjorts, varvid avsättning­

arna för budgetåret 1966/67 visat sig bli 17,4 milj. kr. större än vid före­

gående beräkningstillfälle. Vidare har med hänsyn till utvecklingen un­

der den gångna delen av innevarande budgetår vissa justeringar av kost­

nader och intäkter gjorts. Den beräknade intäktsökningen på grund av

ovannämnda taxehöjning bar naturligtvis även medräknats. Det bokförda

överskottet för budgetåret 1966/67 har med hänsyn till ovanstående be­

räknats till ca 197 milj. kr. Efter avdrag av rundradioverksamhetens

överskott, vilket skall balanseras till följande budgetår, har det överskott,

som skall inlevereras till statsverket, beräknats till ca 164 milj. kr.

För budgetåret 1967/68 har avsättningarna till värdeminskningskonto

— under förutsättning av oförändrat prisläge — nu beräknats till ett be­

lopp som överstiger tidigare beräkning med 16,8 milj. kr. Den ovannämn­

da taxehöjningen beräknas medföra en intäktsökning under budgetåret

1967/68 med ca 120 milj. kr.

Beträffande rundradiorörelsen må framhållas att licensintäkterna visar

en tendens att underskrida tidigare prognos, varför dessa upptagits till

något lägre belopp än vid föregående beräkningstillfälle. Utgifterna för

rundradiorörelsen har minskats i enlighet med förslag, som av departe­

mentschefen framlagts i statsverkspropositionen.

Anläggningskapitalet för radioanläggningar för luftfarten skall enligt

statsverkspropositionen den 1 juli 1967 överflyttas till luftfartsverkets fond.

Avsättning till värdeminskningskonto för nämnda anläggningar kommer

alltså att i fortsättningen belasta luftfartsverket.

Det bokförda överskottet för budgetåret 1967/68 har med hänsyn till

ovanstående beräknats till ca 267 milj. kr. Efter avdrag av rundradio-

verksamhetens överskott, vilket skall balanseras till följande budgetår,

bär det överskott, som skall inlevereras till statsverket, beräknats till ca

259 milj. kr.

Inleverans av överskottsmedel beräknas under budgetåret 1966/67 kun­

na ske med ca 150 milj. kr., varav 85,4 milj. kr. utgör hela överskottet för

budgetåret 1965/66 och 64,6 milj. kr. del av det löpande årets överskott.

Under budgetåret 1967/68 beräknas ca 215 milj. kr. kunna inlevereras,

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

11

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

varav 99,4 milj. kr. utgör resterande överskott för budgetåret 1966/67 och

115,6 milj. kr. del av överskottet för budgetåret 1967/68.»

Riksrevisionsverket beräknar det inlevererade överskottet från telever­

ket till 150 milj. kr. under innevarande budgetår. I anslutning till tele­

styrelsens ovannämnda beräkning föreslår ämbetsverket, att titeln tele­

verket i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 215 milj. kr., vilket

är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

119 milj. kr. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den

15 mars 1967 beräknat överskottet till likaledes 119 milj. kr. Järnvägs­

styrelsen anför i sin skrivelse bl. a. följande:

»I skrivelse den 23 november 1966 lämnade SJ en prognos över in­

komsterna under budgetåret 1967/68 för berörda riksstatstitel — i det

följande kallad novemberprognosen. Sedan dess har förutsättningarna änd­

rats på vissa punkter.

I årets statsverksproposition föreslår departementschefen att ersättning­

en för drift av olönsamma järnvägslinjer under budgetåret 1967/68 skall

utgå med 194 milj. kronor inberäknat 4 milj. kronor såsom kompensation

för intäktsbortfall genom att SJ övergångsvis tillämpar reducerad stycke­

godstaxa i ersättningstrafik med bil. I novemberprognosen räknades med

en driftersättning av 202 milj. kronor.

Med beaktande av den hittills iakttagna tendensen i trafikutvecklingen

och den förväntade konjunkturutvecklingen under 1967/68 har räknats med

att person- och godstrafikvolymen exkl. transporter av lapplandsmalm

blir något mindre än som förutsatts i novemberprognosen. Transporterna

av lapplandsmalm väntas bli av samma omfattning som tidigare angivits.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 december 1966 har SJ befordringsav-

gifter den 1 januari 1967 liöjts mer än som förutsatts i novemberprognosen.

Styrelsen för SJ har dessutom vid sammanträde den 20 januari 1967 be­

slutat höja Aissa avgifter in. m.

Vid beräkning av posttrafikintäkterna har liksom i novemberprognosen

förutsatts att pågående förhandlingar om nytt posttrafikavtal kommer att

medföra intäktsökning.

Om här berörda taxehöjningar får väntad effekt, behövs en ytterligare

intäktsförstärkning om ca 52 milj. kronor för att full förräntning av stats­

kapitalet skall uppnås. I novemberprognosen beräknades den erforderliga

intäktsförstärkningen till 38 milj. kronor.

Beräkningen av kostnaderna exkl. avskrivningar under 1967/68 har lik­

som i novemberprognosen baserats på träffade ramöverenskommelser om

löner och pensioner under 1967 och 1968. De här angivna ändringarna i

trafikomfattningen väntas inte påverka de i novemberprognosen angivna

driftkostnaderna. Avskrivningarna har beräknats till 250 milj. kronor el­

ler 5 milj. kronor lägre än som angivits i novemberprognosen. Skillnaden

beror på att avskrivningarna nu kunna beräknas med större noggrann­

het.

Liksom i novemberprognosen räknar SJ med att få bemyndigande att

inom värdeminskningskontot utnyttja högst 30 milj. kronor av tidigare

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

13

avsatta pensionsmedel. Departementschefen har i statsverkspropositionen

år 1967, bilaga 8, förordat att SJ skall få ett sådant bemyndigande.

Förräntningskravet angavs i novemberprognosen till 119 milj. kronor för

budgetåret 1967/68 efter reduktion med 17 milj. kronor, motsvarande

skillnaden mellan faktiska och försäkringstekniskt beräknade pensions­

kostnader på det ersättningsberättigade järnvägsnätet. I statsverkspro­

positionen har departementschefen förordat denna reduktion av ränte-

kravet.»

Under hänvisning till ovanstående, där hänsyn tagits till såväl effekten

av en förväntad nedgång i efterfrågan på statens järnvägars tjänster som

effekten av beslutade och planerade taxehöjningar förordar ämbetsverket,

att titeln statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs

med 119 milj. kr. eller samma belopp som i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropo­

sitionen med 320 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 mars

1967 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att den anser, att inkomsterna un­

der nästkommande budgetår fortfarande bör upptagas till 320 milj. kr.

Riksrevisionsverket som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna

från statens vattenfallsverk till 310 milj. kr. förordar, att titeln statens

vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med oförändrat

320 milj. kr.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 15

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 februari 1967 har dornän-

styrelsen meddelat, att sådana förändringar i beräkningsgrunderna icke

inträffat, vilka fordrar en revidering av överskottsberäkningen, varför

styrelsen vidhåller tidigare lämnad uppgift på 15 milj. kr. Riksrevisions­

verket förordar, att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret 1967/68

uppförs med oförändrat 15 milj. kr.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

150 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 23 februari 1967 har full­

mäktige i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå änd­

ring av detta belopp. Enligt fullmäktiges skrivelse bifogat protokollsut­

drag har ledamoten herr Kollberg ansett, att fullmäktige bort beräkna

intäkten under riksbanksfonden för budgetåret 1967/68 till 200 milj. kr.

Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges förslag, att titeln

riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med oför­

ändrat 150 milj. kr.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel inom fonderna

Avskrivningsmedel inom fonderna (årsavskrivningar) används för finan­

siering till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten. I statsverks­

propositionen uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1967/68 med sam­

manlagt 1 107,3 milj. kr., varav 1 004,4 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

Riksrevisionsverket har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter

rörande avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större bety­

delse. I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivnings-

medels storlek för budgetåret 1967/68 dels enligt statsverkspropositionen

1967 dels enligt myndigheternas bedömningar i mars 1967 (i milj. kr.).

Fond

Enligt 1967

Enligt myndig-

års stats-

heternas skri-

verkspropo-

velser i mars

sition

1967

Försvarets fabriksverk.............

6,5

7,0

Postverket..................................

10,0

10,0

Televerket.................................. .

462,6

473,1

Statens järnvägar..................... .

255,0

220,0

Luftfartsverket..........................

10,3

14,0

Statens vattenfallsverk............. . 260,0

260,0

Statens vägverks förrådsfond .

44,0

44,0

Sj öf artsverket ..........................

10,0

6,8

Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har beräknats un­

der förutsättning att SJ erhåller begärt bemyndigande att omföra högst

30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskonto.

Riksrevisionsverket har inte funnit anledning frångå myndigheternas be­

räkningar i mars 1967, varför ämbetsverket föreslår att avskrivningsmed­

len inom fonderna upptas i enlighet med myndigheternas förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att

följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1967/68 upptas med ne­

dan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt statsverks­

propositionen

Kronor

Driftbudgeten

Skatt på inkomst och för­

mögenhet m. m.............

13 815 000 000

Kupongskatt................... 10 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt

190 000 000

Lotterivinstskatt ........... 105 000 000

Stämpelskatt och stämpel­

avgift ............................ 210 000 000

Enligt riksrevisions-

verkets ändrings­

förslag

Kronor

13 700 000 000

15 000 000

210 000 000

95 000 000

200 000 000

Ökning (+)

Minsknining (—)

Kronor

- 115 000 000

+

5 000 000

+ 20 000 000

-

10

000

000

- 10

000

000

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

15

Enligt statsverks-

Enligt riksrevisions-

ökning

(+)

propositionen

verkets ändrings-

Minskning

(—)

Kronor

förslag

Kronor

Kronor

Tullmedel ........................

1 000 000 000

950 000 000

50 000 000

Allmän varuskatt ...........

6 950 000 000

6 800 000 000

150 000 000

Omsättningsskatt på mo­

torfordon.......................

375 000 000

350 000 000

25 000 000

Tobaksskatt ...................

1 525 000 000

1 500 000 000

25 000 000

Skatt på malt- och läske­

drycker .......................

320 000 000

335 000 000

+

15 000 000

Lotspenningar ...............

35 000 000

31 000 000

4 000 000

Bötesmedel.......................

55 000 000

60 000 000

+

5 000 000

Lotterimedel ...................

197 000 000

190 000 000

7 000 000

Kapitalbudgeien

Avskrivningsmedel inom

fonderna:

Försvarets fabriksverks

fond ............................

6 500 000

7 000 000

+

500 000

Televerkets fond...............

462 600 000

473 100 000

+

10 500 000

Statens järnvägars fond..

255 000 000

220 000 000

35 000 000

Luftfartsverkets fond....

10 300 000

14 000 000

+

3 700 000

Sjöfartsverkets fond ....

10 000 000

6 800 000

3 200 000

Den. sammanlagda nettominskningen i förhållande till riksstatsförslaget

enligt statsverkspropositionen blir sålunda 374,5 milj. kr.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalky­

ler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i

bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1966. Riksrevi­

sionsverket har därvid tagit hänsyn till de statsfinansiella verkningarna

av de skatteändringar, som beslutats av årets riksdag. Vid sina beräkningar

hav ämbetsverket utgått från en fortsatt årlig ökning av nationalprodukten

och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills under 1960-talet

vid i stort sett stabilt prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögen­

hetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt re­

dovisas på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. kan under an­

tagande av en årlig ökningstakt om 4—5 % i skatteunderlaget vid 1970—

1972 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1967

1968

1969

1970

1971

1972

11 919

13 408

15 149

15 866

17 128

18 446

+ 1 489

+ 1 741

+ 717

+ 1 262

+ 1 318

På grund av uppbördsteknislca förhållanden kan betydande skillnader

förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna

16

på skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas

eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir spe­

ciellt märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget.

I efterföljande sammanställning, i vilken även de beräknade beloppen

för budgetåret 1967/68 medtagits som jämförelse, har de beräknade in­

täkterna på driftbudgeten och kapitalbudgeten under budgetåren 1968/69—

1971/72 sammanställts (milj. kr.). I

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Driftbudgetens inkomster

Skatt på inkomst och för-

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

mögenhet m. m.............

Övrig skatt på inkomst,

13 700

14 400

15 400

17 000

19 000

förmögenhet och rörelse

536

560

585

610

635

Automobilskattemedel ..

2 700

2 850

3 000

3 150

3 300

Allmän varuskatt ...........

6 800

7 250

7 550

7 900

8 300

Tullar och acciser i övrigt

6 637

6 910

7 185

7 460

7 735

Därav: tullmedel...........

950

1 000

1 050

1 100

1 150

omsättni ngsskatt

på motorfordon

350

375

400

425

450

tobaksskatt ....

1 500

1 550

1 600

1 650

1 700

skatt på sprit

och vin...............

1 975

2 030

2 085

2 140

2 195

energiskatt ....

870

920

970

1 020

1 070

Uppbörd i statens verk-

samhet ........................

751

695

630

615

630

Diverse inkomster...........

550

565

580

590

605

Statens affärsverksfonder

711

730

740

750

760

Övriga kapitalfonder ....

966

1 010

1 055

1 095

1 140

Summa driftbudgetens

inkomster

33 351

34 970

36 725

39 170

42 105

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel och öv­

riga kapitalmedel inom

kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder

Övriga kapitalfonder ....

Övrig kapitalåterbetalning

998

164

109

1 100

170

45

1 180

175

45

1 235

180

45

1 275

185

45

Summa för kapitalbudge­

tens inkomster

1 271

1 315

1 400

1 460

1 505

Summa för totalbudgetens

inkomster

34 622

36 285

38 125

40 630

43 610

I ovanstående sammanställning har ingen hänsyn tagits till de föränd­

ringar, som kan bli följden av ändrad bostadspolitik och som skulle påver­

kat posten övriga kapitalfonder under driftbudgetens inkomster.

Av sammanställningen framgår att de behållna inkomsterna på inkomst-

skattetiteln, under antagande av en 4—5 procentig ökningstakt i skatteun­

derlaget vid taxeringarna 1970—1972, beräknas öka med 700 milj. kr. un­

der budgetåret 1968/69, med 1 000 milj. kr. under 1969/70, med 1600

milj. kr. under 1970/71 och med 2 000 milj. kr. nnder budgetåret 1971/72.

Inkomsterna av den allmänna varuskatten beräknas öka med 450, 300, 350

och 400 milj. kr. för respektive budgetår under perioden 1968/69—1971/72.

För övriga inkomsttitlar på driftbudgeten har nu räknats med en ökning

med ca 450 milj. kr. under budgetåren 1968/69 och 1969/70 och med ca

500 milj. kr. per år för de två övriga av här redovisade budgetår. Den

nedgång som enligt sammanställningen beräknas för inkomsterna under

uppbörd i statens verksamhet sammanhänger med att de kommunala bi­

dragen vid förstatligandet av polis-, domstols- och uppbördsväsendet erlägges

enligt en successivt fallande skala. Vad beträffar kapitalbudgetens inkoms­

ter kan nämnas att nedgången för övrig kapitalåterbetalning från 110 milj.

kr. budgetåret 1967/68 till 45 milj. kr. 1968/69 beror på slutbetalning av

krediten till Sovjetunionen av 1946 under förstnämnda budgetår.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,

Thorson och Säfströin samt t. f. byråchefen Gadd, varjämte byrådirektören

Andrén varit föredragande.

Underdånigst

LARS LINDMARK

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

17

STIG ANDRÉN

Bilaga 3

Förändringar i riksstatsförslaget

för budgetåret 1967/68

sedan statsverkspropositionen, m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 3

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET

SEDAN

STATSVERKSPROPOSITIONEN 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 3

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

T otalbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter.................................................

30 718,2

345,0

30 373,2

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

755,5

0,3

755,2

III. Diverse inkomster ............................

552,0

2,0

550,0

Summa

32 025,7

347,3

31 678,4

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ...............

710,5

710,5

II. Riksbanksfonden................................

150,0

■—■

150,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

40,4

40,4

IV. Försvarets fastighetsfond ...............

74,2

74,2

V. Statens utlåningsfonder...................

497,4

497,4

VI. Fonden för låneunderstöd...............

14,2

14,2

VII. Fonden för statens aktier ...............

65,0

65,0

VIII. Statens pensionsfonder ...................

79,9

79,9

IX. Diverse kapitalfonder.......................

45,1

45,1

Summa

1 676,7

1 676,7

C. Övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapital-

medel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder ...........

1 018,3

+

7,1

1 025,4

Övriga kapitalfonder...................

167,0

0,4

166,6

II. Övrig kapitalåterbetalning...............

109,1

109,1

Summa

1 294,4

+

6,7

1 301,1

Summa

34 996,8

340,6

34 656,2

Underskott.....................................................

1 094,6

+

425,0

1 519,6

Summa milj. kr.

36 091,4

+

84,4

36 175,8

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

3

budgetåret 1967/68

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen1 ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Utgiftsanslag:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ....

7,0

7,0

II. Justitiedepartementet.......................

1 155,3

1 155,3

III. Utrikesdepartementet.......................

344,3

344,3

IV. Försvarsdepartementet ...................

5 167,7

+

6,0

5 173,7

V. Socialdepartementet .......................

9 878,2

+

33,8

9 912,0

VI. Kommunikationsdepartementet....

4 014,4

+

0,4

4 014,8

VII. Finansdepartementet .......................

2 563,4

+

5,5

2 568,9

VIII. Ecklesiastikdepartementet...............

5 419,4

+

9,8

5 429,2

IX. .J ordbruksdepartementet...................

894,2

+

24,7

918,9

X. Handelsdepartementet ...................

568,2

+

1,2

569,4

XI. Inrikesdepartementet.......................

3 118,4

47,0

3 071,4

XII. Civildepartementet ............................

1 781,6

1 781,6

XIII. Oförutsedda utgifter .......................

1,0

—■

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.........

53,2

•—

53,2

XV. Riksgäldsfonden ................................

1 025,0

— 50,0

975,0

Summa

35 991,4

15,6

35 975,8

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I. Minskning av anslagsbehållningar ..

100,0

100,0

II. Ökad disposition av rörliga krediter.

+ 100,0

100,0

Summa

100,0

+ 100,0

200,0

Summa milj. kr. 36 091,4

-J- 84,4

36 175,8 1

1 Utgifterna på de huvudtitlar som berörs av den ändrade ärendefördelningen mellan depar­

tementen (jfr bilaga 3.1) har räknats om med beaktande av de anslagsomflyttningar som följer

härav.

4

Kuntfl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Driftbudgeten för

Inkomster

A. Skatter, avgifter, m. in. :

I. Skatter.................................................

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

III. Diverse inkomster ............................

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ...............

II. Riksbanksfonden................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

IV. Försvarets fastighetsfond ...............

V. Statens utlåningsfonder...................

VI. Fonden för låneunderstöd...............

VII. Fonden för statens aktier .................

VIII. Statens pensionsfonder ....................

IX. Diverse kapitalfonder........................

Summa

Statsverks­

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

30 718,2

-

345,0

30 373,2

755,5

-

0,3

755,2

552,0

2,0

550,0

32 025,7

-

347,3

31 678,4

710,5

710,5

150,0

150,0

40,4

40,4

74,2

74,2

497,4

497,4

14,2

14,2

65,0

65,0

79,9

79,9

45,1

45,1

1 676,7

1 676,7

Summa inkomster på driftbudgeten

33 702,4

— 347,3

33 355,1

Återföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel............................

100,0

50,0

50,0

Summa milj. kr. 33 802,4

397,3

33 405,1

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

5

budgetåret 1967/68

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen1 ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ....

7,0

7,0

II. .Justitiedepartementet ...................

1 090,3

1 090,3

III. Utrikesdepartementet.......................

336,3

336,3

IV. Försvarsdepartementet...................

5 037,4

3,7

5 033,7

V. Socialdepartementet .......................

9 755,8

+

30,8

9 786,6

VI. Kommunikationsdepartementet ..

2 842,2

+

0,4

2 842,6

VII. Finansdepartementet.......................

1 964,2

+

5,5

1 969,7

VIII. Ecklesiastikdepartementet...............

4 821,4

+

24,7

4 846,1

IX. Jordbruksdepartementet ...............

859,5

+

24,6

884,1

X. Handelsdepartementet ...................

140,3

+

1,2

141,5

XI. Inrikesdepartementet........................

1 661,4

47,0

1 614,4

XII. Civildepartementet............................

1 781,6

1 781,6

XIII. Oförutsedda utgifter .......................

1,0

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m........

53,2

53,2

Summa

30 351,5

+

36,5

30 388,0

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden................................

1 025,0

50,0

975,0

II. Avskrivning av nya kapitalinveste-

ringar .................................................

1 141,0

6,9

1 134,1

III. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster ................................

1,0

1,0

Summa

2 167,0

56,9

2 110,1

Summa utgifter på driftbudgeten

32 518,5

20,4

32 498,1

Beräknat överskott på statsregleringen:

Överskott av inkomster ........................

1 183,9

326,9

857,0

Balanserade kommunalskattemedel ..

100,0

50,0

50,0

Summa

1 283,9

-

376,9

907,0

Summa milj. kr.

33 802,4

-

397,3

33 405,1

1 Utgifterna på de huvudtitlar som berörs av den ändrade ärendefördelningen mellan departe­

menten (jfr bilaga 3.1) har räknats om med beaktande av de anslagsomflyttningar som följer

härav.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Lånemedel

Statsverks- Senare

Summa

propositionen ändringar

Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

2 178,5

- 1,9

2 176,6

Summa milj. kr. 2 178,5

1,9

2 176,6

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

7

budgetåret 1967/68

Utgifter

Statsverks- Senare

propositionen ändringar

Milj. kr. Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Försvarets fabriksverksfond ............... 24,3

— 0,5

Postverkets fond.................................... 6,3

Televerkets fond.................................... 161,3

— 10,5

Statens järnvägars fond........................ 155,5

+ 5,0

Luftfartsverkets fond............................ 5,0

1,1

Statens vattenfallsverks fond............... 53,7

•—

Domänverkets fond................................ 2,8

—-

II. Statens allmänna fastighetsfond............... 130,9

— 9,5

III. Försvarets fastighetsfond ........................ 14,0

+ 5,6

IV. Statens utlåningsfonder ............................ 1 042,0

-(- 8,5

V. Fonden för låneunderstöd ....................... 650,1

— 499,9

VI. Fonden för statens aktier ......................... —

-f- 500,0

VII. Fonden för förlag till statsverket ........... — 3,1

VIII. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond............... — 2,4

Sjöfartsverkets fond................................ 8,9

+ 0,4

Statens datamaskinfond....................... 18,4

Jordfonden ............................................. 20,0

Förrådsfonden för ekonomisk försvars­

beredskap................................................. 1,1

Summa

2 288,6

1,9

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster................................................. 1,0

Övrig kapitalåterbetalning ............................ 109,1

Summa

110,1

- 1,9

Summa

Milj. kr.

23,8

6.3

150,8

160,5

3,9

53,7

2,8

121,4

19,6

1 050,5

150,2

500,0

-3,1

- 2,4

9.3

18,4

20,0

U

2 286,7

1,0

109.1

110.1

2 176,6

Summa milj. kr. 2 178,5

.

r

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

9

Bilaga 3.1

Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av den ändrade

ärendefördelningen mellan departementen (SFS 1967: 47)

Beteckning i statsverkspropositionen

Ny

beteckning

Driftbudgeten

IV N Diverse

N 1—4

VI B Vägväsendet

B 1—12

VI C Vägtrafikväsendet

C 1

C 2

C 3

C 4

C 5

VI D Sjöfart

D 1—9

D 10—12

D 13—16

VI E Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

E 1—7

Driftbudgeten

IV O Diverse

O 1—4

VI D Vägväsendet

D 1—12

VI E Trafiksäkerhet

E 1 Statens bilinspektion:

Avi., f.

E 2 Statens bilinspektion:

Omk., f.

E 3 Statens bilinspektion:

Uppdragsverksamhet, f.

E 4 Statens biltrafiknämnd:

Avi., f.

E 5 Statens biltrafiknämnd:

Omk., f.

E 6 Statens trafiksäkerhetsverk:

Förvaltningskostnader, f.

E 7 Statens trafiksäkerhetsverk:

Uppdragsverksamhet, f.

E 8 Transportnämnden: För­

valtningskostnader, f.

E 9 Vissa kostnader för arbets-

tidsinspektion, f.

E 10 Vissa kostnader för utbild­

ning av trafikskoleper-

sonal, f.

E 11

E 12

E 13

E 14

VI F Sjöfart

F 1—9

VIII B 49—51

VI F 10—13

VI G Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

G 1—7

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

VI F Plan- och byggnadsväsendet

F 1

Beteckning i statsverkspropositionen

VI G Tekniska institut

G 1—6

VI H Diverse

IT 1—9

VII D Bidrag och ersättningar till

kommunerna

D 1—2

VII E Finansiellt utvecklingsbistånd

E 1—2

VII F Diverse

F 1—9

X B Industri, hantverk och handel

B 1— 2

B 3

B 4— 5

B 6— 7

B 8— 9

B 10—13

B 14—16

B 17

B 18

B 19

B 20

X C Sveriges geologiska undersök­

ning

C 1—6

X D Teknisk provnings- och för­

söksverksamhet

D 1—5

X E Teknisk forskning och indu­

striellt utvecklingsarbete

E 1—12

X F Atomenergiverksamhet

F 1—4

X G Pris- och konkurrensförhållan­

den m. m.

G 1—11

Ny beteckning

VI C Planväsendet

C 1 Statens planverk: Avi., f.

C 2

»

»

: Omk., f.

C 3 Länsarkitektsorganisationen

Avi., f.

C 4 Länsarkitektsorganisationen

Omk., f.

C 5 Bidrag till upprättande av

regionplaner m. m., r.

VI H Tekniska institut m. m.

LI 1—6

VI I Diverse

I 1—9

VII G Bidrag och ersättningar till

kommunerna

G 1—2

VII H Finansiellt utvecklingsbistånd

IT 1—2

VII I Diverse

I 1—9

X B 1—2

VII D 17

VII D 12—13

X B 3—4

VII D 14—15

VII D 1— 4

XI B 18—20

VII E 15

VII D 5

X B 7

X B 5

VII D 6—11

VII D 18—22

VII E 1—12

VII F Atomenergiverksamhet

F 1—4

X C Pris- och konkurrensförhållan­

den m. m.

C 1—11

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

11

Beteckning i statsverkspropositionen

X H Patent- och registreringsväsen-

det m. m.

H 1—2

H 3—4

H 5

X I Ekonomisk försvarsberedskap

I 1—4

X J Diverse

J 1—4

J 5

J 6

J 7

XI A Inrikesdepartementet m. m.

A 1—2

A 3

A 4—5

XI B Överståthållarämbetet och

landsstaten

B 1—12

XI C Arbetsmarknad m. m.

C 1—17

C 18—20

XI D Bostadsbyggande m. m.

D 1—11

XI E Civilförsvaret m. m.

E 1—18

E 19

E 20—24

XI F Diverse

F 1—2

F 3

F 4—6

Kapitalbudgeten

KB II Statens allmänna fastighets-

fond

1—4

5—11

12

13—17

18—22

23

24

25

26—28

Ny beteckning

X D Patent- och registreringsväsen-

det

D 1—2

VII E 13—14

XD 3

X E Ekonomisk försvarsberedskap

E 1—4

X F Diverse

F 1—4

VII D 16 delvis, X F 5 delvis

X B 8

XB 6

XI A Inrikesdepartementet m. in.

A 1—2

IV N 19

XI A 3—4

VI B Överståthållarämbetet och

landsstaten

B 1—12

XI B Arbetsmarknad m. m.

B 1—17

B 21—23

XI C Bostadsbyggande m. m.

C 1—11

IV N Civilförsvaret m. m.

N 1—18

VI I 10

VI H 7—11

XI D Diverse

D 1—2

VI I 11

XI D 3—5

Kapitalbudgeten

KB II Statens allmänna fastighets-

fond

1—4

8—14

15

Vissa byggnadsarbeten

för rättspsykiatriska

kliniker

16

18—22

24—28

23

29

17

5—7

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

KB IV Statens utlåningsfonder

1— 9

10

Beteckning i statsverkspropositionen

11—13

KB V Fonden för låneunderstöd

16

7

8

9

10—12

KB VII Fonden för förlag till stats­

verket

1—2

3

4

Ny beteckning

KB IV Statens utlåningsfonder

1— 9

10 Inrikesdepartementet:]

Statens hantverks- och

industrilånefond

11—13

KB V Fonden för låneunderstöd

16

KB VI Fonden för statens aktier

1 Finansdepartementet:

Teckning av aktier i ett

statligt kreditaktiebolag för

finansiering av investering­

ar inom näringslivet

KB V 8

7

9 Jordbruksdepartementet:

Lån till driften av veterinär-

bakteriologiskt laborato­

rium m. m.

10—12

KB VII Fonden för förlag till stats­

verket

1—2

4

3

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

13

Driftbudgeten

IV N Civilförsvaret m. m.

N 1—18

N 19

IV 0 Diverse

O 1—4

VI B Överståthållarämbetet och lands­

staten

B 1—12

VI C Planväsendet

C 1 Statens planverk: Avi., f.

C 2

»

»

: Omk., f.

C 3 Länsarkitektsorganisationen:

Avi., f.

C 4 Länsarkitektsorganisationen:

Omk., f.

C 5 Bidrag till upprättande av re­

gionplaner m. in., r.

VI D Vägväsendet

D 1—12

VI E Trafiksäkerhet

E 1 Statens bilinspektion: Avi., f.

E 2 Statens bilinspektion:

Omk., f.

E 3 Statens bilinspektion:

uppdragsverksamhet, f.

E 4 Statens biltrafiknämnd:

Avi., f.

E 5 Statens biltrafiknämnd:

Omk., f.

E 6 Statens trafiksäkerhetsverk:

förvaltningskostnader., f.

E 7 Statens trafiksäkerhetsverk:

uppdragsverksamhet, f.

E 8 Transportnämnden: Förvalt­

ningskostnader, f.

E 9 Vissa kostnader för arbets-

tidsinspektion, f.

E 10 Vissa kostnader för utbild­

ning av trafikskoleperso-

nal, f.

E 11

E 12

E 13

E 14

Ny beteckning

Driftbudgeten

XI E Civilförsvaret m. m.

E 1—18

A 3

IV N Diverse

N 1—4

XI B Överståthållarämbetet och

landsstaten

B 1—12

VI F Plan- och byggnadsväsendet

F 1

Beteckning i statsverkspropositionen

VI B Vägväsendet

B 1—12

VI C Vägtrafikväsendet

C. 1

C 2

C 3

C 4

C 5

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

VI F Sjöfart

F 1— 9

F 10—13

VI G Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

G 1—7

VI H Tekniska institut m. m.

H 1— 6

H 7—11

VI

I Diverse

I 1—9

I 10

I 11

VII D Industri, bergsbruk, energiför­

sörjning m. m.

D 1— 4

D 5

D 6—11

D 12—13

D 14—15

D 16

D 17

D 18—22

VII E Teknisk forskning och industri­

ellt utvecklingsarbete

E 1—12

E 13—14

E 15

VII F Atomenergiverksamhet

F 1—4

VII G Bidrag och ersättning till kom­

munerna

G 1—2

VII H Finansiellt utvecklingsbistånd

H 1—2

VII I Diverse

I 1—9

VIII B Allmänna kultur- och bild-

ningsändamål

B 49—51

X B Utrikeshandel m. m.

B 1—2

B 3—4

B 5

B 6

B 7

B 8

Ny beteckning

VI D Sjöfart

D 1— 9

D 13—16

VI E Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

E 1—7

VI G Tekniska institut

G 1— 6

XI E 20—24

VI H Diverse

H 1—9

XI E 19

XI F 3

Beteckning i statsverkspropositionen

X B 10—13

B 18

C 1— 6

B 4— 5

B 8— 9

J 5 delvis

B 3

D 1— 5

X E 1—12

H 3— 4

B 17

X F Atomenergiverksamhet

F 1—4

VII D Bidrag och ersättning till kom­

munerna

D 1—2

VII E Finansiellt utvecklingsbistånd

E 1—2

VII F Diverse

F 1—9

VI D 10—12

X B 1—2

B 6—7

B 20

J 7

B 19

J 6

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

15

Ny beteckning

Beteckning i statsverkspropositionen

X

C Pris- och konkurrensförhål­

X

G Pris- och konkurrensförhål­

landen m. m.

landen m. in.

C 1—11

G 1—11

X

D Patent- och registrerings-

X

PI Patent- och registrerings-

väsendet

väsendet m. m.

D 1—2

H 1—2

D 3

H 5

X

E Ekonomisk försvarsberedskap

X

I Ekonomisk försvarsberedskap

E 1—4

I 1—4

X

F Diverse

X

J Diverse

F 1—4

J 1—4

F 5

J 5 delvis

XI

A Inrikesdepartementet m. m.

XI

A Inrikesdepartementet m. m.

A 1—2

A 1—2

A 3—4

A 4—5

XI

B Arbetsmarknad m. m.

XI

C Arbetsmarknad m. m.

B 1—17

C

1—17

B 18—20

X

B 14—16

B 21—23

XI

C 18—20

XI

C Bostadsbyggande m. m.

XI

D Bostadsbyggande m. in.

C 1—11

D 1—11

XI

D Diverse

XI

F Diverse

D 1—2

F 1—2

D 4—6

F 4—6

Kapitalbudgeten

Kapitalbudgeten

KB

II Statens allmänna fastighets-

KB

II Statens allmänna fastighets-

fond

fond

1— 4

1— 4

5— 7

26—28

8—14

5—11

15

Vissa byggnadsarbeten

för rättspsykiatriska

kliniker

16

12

17

25

18-22

13—17

23

23

24—28

18—22

29

24

KB IV Statens utlåningsfonder

KB IV Statens utlåningsfonder

1— 9

1— 9

10 Inrikesdepartementet:

10

Statens hantverks- och

industrilånefond

11—13

11—13

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

Ny beteckning

KB V Fonden för låneunderstöd

16

7

8

9 Jordbruksdeparte­

mentet:

Lån till driften av ve-

terinärbakteriologiskt

laboratorium m. m.

10—12

KB VI Fonden för statens aktier

1 Finansdepartementet: Teck­

ning av aktier i ett statligt

kreditaktiebolag för finan­

siering av investeringar

inom näringslivet

KB VII Fonden för förlag till stats­

verket

1—2

3

4

Beteckning i statsverkspropositionen

KB V Fonden för låneunderstöd

1—6

9

8

10—12

KB V 7

KB VII Fonden för förlag tillj[stats-

verket

1—2

4

3

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 4

Specifikation av

inkomsterna på driftbudgeten

för budgetåret 1967/68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

1

Bilaga 4

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68

A. Skatter, avgifter, m. m.

7. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögen­

het och rörelse:

a) Skatt på inkomst och för­

mögenhet m. m., bevill­

ning ............................... 13 700 000 000

b) Kupongskatt, bevillning

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevill­

ning ...............................

d) Skogsvårdsavgifter, be­

villning ..........................

e) Bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning ..

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning......................

g) Lotterivinstskatt, bevill­

ning ...............................

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevill­

ning ...............................

15 000 000

2 000 000

10 200 000

4 000 000

210 000 000

95 000 000

200 000 000 14 236 200 000

1

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning

b) Bensin- och brännolje-

skatt, bevillning............

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning ..

b) Allmän varuskatt, be­

villning ..........................

c) Särskilda varuskatter,

bevillning......................

d) Omsättningsskatt på

motorfordon, bevillning.

e) Regleringsavgift och ac­

cis på fettvaror m. m.,

bevillning......................

940 000 000

1 760 000 000

950 000 000

6 800 000 000

365 000 000

350 000 000

1 000 000

2 700 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 125. Bilaga 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

f) Tobaksskatt, bevillning

g) Rusdrycksförsäljnings-

medel av partihandels­

bolag, bevillning...........

b) Rusdrycksförsäljnings-

medel av detalj handels­

bolag, bevillning...........

i) Skatt på sprit, bevillning

j) Skatt på vin, bevillning .

k) Skatt på malt- och läske­

drycker, bevillning ....

l) Energiskatt, bevillning .

m) Särskild skatt på motor­

bränslen, bevillning....

n) Investeringsavgift, be­

villning ..........................

1 500 000 000

25 000 000

50 000 000

1 800 000 000

175 000 000

335 000 000

870 000 000

215 000 000

1 000 000 13 437 000 000 30 373 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................................ 47 000 000

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-

och uppbördsväsendet in. m...................... 210 000 000

3. Vattendomstolsavgifter....................... 1

000 000

4. Inkomster vid kriminalvården.................. 5 200 000

5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstal­

ten ................................................................ 8 800 000

6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-

säkringsrådet........................................ 4

300 000

7. Personalsjukpenningar m. m................ 90

000 000

8. Inkomster vid centrala sjukvårdsbered­

ningen .......................................................... 20 000

9. Inkomster vid statens institut för folkhäl­

san ................................................................ 725 000

10. Inkomster vid statens bakteriologiska la­

boratorium.............................................. 15

000 000

11. Inkomster vid statens farmacevtiska labo­

ratorium ...................................................... 1 500 000

12. Inkomster vid statens rättskemiska labo­

ratorium ...................................................... 1 300 000

13. Inkomster vid karolinska sjukhuset........

71 000 000

14. Inkomster vid serafimerlasarettet............

17 000 000

15. Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m.

1 400 000

16. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare.................................... 250 000

17. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet

300 000

18. Exekutionsavgifter.............................. 8

000 000

19. Inkomster vid statens vägverk, att till­

föras automobilskattemedlen ................... 1 400 000

20. Förrättningsavgifter vid statens bilinspek­

tion, all tillföras automobilskattemedlen ...

11 100 000

21. Avgifter för registrering av motorfordon

18 000 000

22. Försäljning av sjökort m. m................ 1

700 000

Bil. i: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

3

23. Fyr- och båkmedel.................................... 35 000 000

24. Lotspenningar............................................ 31 000 000

25. Skeppsmätningsavgifter............................ 1 100 000

26. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.......................... 10 000 000

27. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.................................................. 115 000

28. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen

800 000

29. Inkomster vid statens geotekniska institut

2 500 000

30. Inkomst av myntning och justering........

20 000 000

31. Kontrollstämpelmedel............................... 2 300 000

32. Bidrag till bankinspektionen.................... 2 690 000

33. Bidrag för revision av sparbankerna ....

725 000

34. Bidrag till försäkringsinspektionen.........

2 119 000

35. Inkomster vid Sveriges geologiska under­

sökning ........................................................ 1 200 000

36. Inkomster vid statens provningsanstalt..

7 700 000

37. Inkomster vid statens skeppsprovnings-

anstalt.......................................................... 3 300 000

38. Avgifter för granskning av biograffilm..

255 000

39. Inkomster vid riksantikvarieämbetet ...

1

577 000

40. Inkomster vid odontologiska fakulteterna

1 000 000

41. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........

3

000 000

42. Inkomster vid statens hingstdepå och stu­

teri

850 000

43. Inkomster vid statens jordbruksnämnd .

650 000

44. Inkomster vid statens centrala frökon-

trollanstalt.................................................. 4 600 000

45. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.

1 200 000

46. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

laboratorium .............................................. 350 000

47. Inkomster vid statens maskinprovningar

350 000

48. Avgifter vid köttbesiktning...................... 7 000 000

49. Inkomster vid statens veterinärmedi­

cinska anstalt............................................. 2

800 000

50. Inkomster vid veterinärhögskolan...........

1

100 000

51. Inkomster vid lantmäteriväsendet...........

50

000 000

52. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .

5

200 000

53. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-

tillverkningen............................................. 90 000

54. Inkomster vid statens institut för kon­

sumentfrågor .............................................. 1 040 000

55. Inkomster vid patent- och registrerings-

väsendet...................................................... 30 700 000

56. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register........................................................ 850 000

57. Inkomster av statens gruvegendom........

7 000 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.................................................. 60 000 000

2. Totalisatormedel........................................ 90 000 000

755 156 000

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

3. Tipsmedel.................................................... 135 000 000

4. Lotterimedel............................................... 190 000 000

5. Övriga diverse inkomster.......................... 75 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

J. Statens af färsverks fonder:

1. Försvarets fabriksverk ............................ 10

000 000

2. Postverket, bevillning................................ 17

000 000

3. Televerket................................................... 215

000 000

4. Statens järnvägar...................................... 119

000 000

5. Luftfartsverket ........................................ 14

500 000

6. Statens vattenfallsverk............................. 320

000 000

7. Domänverket.............................................. 15

000 000

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighets fond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond...........

1 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens

»

5 910 000

3. Beskickningsfastigheternas

»

2 225 000

4. Karolinska sjukhusets

»

.......... 2155 000

5. Akademiska sjukhusets

»

1 520 000

6. Byggnadsstyrelsens

»

28 257 000

7. Generaltullstyrelsens

»

295 000

IV. Försvarets fastighetsfond

V. Statens utlånings fonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond................ 65 000

2. Biståndsförvaltningens lånefond.............. 20 000

3. Statens bosättningslånefond.................... 6 000 000

4. Vattenkraftslånefonden............................ 300 000

5. Luftfartslånefonden................................... 2 900 000

6. Statens lånefond för den mindre skepps­

farten ........................................................... 1 950 000

7. Statens lånefond för universitetsstudier .

700 000

8. Allmänna studielånefonden...................... 850 000

9. Lånefonden för inventarier i studentbo­

städer ........................................................... 750 000

10. Lånefonden för studentkårlokaler ....

1 000

11. Jordbrukets lagerhusfond......................... 300 000

12. Jordbrukets maskinlånefond.................... 1 400 000

13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare

35 000

14. Fonden för supplementär jordbrukskredit

1000

15. Kraftledningslånefonden........................... 160 000

16. Egnahemslånefonden................................ 2 500 000

17. Statens avdikningslånefond...................... 1 800 000

18. Fiskerilånefonden........................................ 850 000

550 000 000

31678 356000

710 500 000

150 000 000

40 363 000

74 183 000

Bil.

4:

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

5

19. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m.................... 100 000

20. Skogsväglånefonden.................................. 35 000

21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ...

45 000

22. Statens hantverks- och industrilånefond .

10 800 000

23. Statens sekundärlånefond för rederinä­

ringen .......................................................... 60 000

24. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer ....

2 130 000

25. Lånefonden för främjande av bostadsbyg­

gande på landsbygden.............................. 60 000

26. Lånefonden för bostadsbyggande............

460 000 000

27. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien.................................... 1 200 000

28. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 2 400 000

29. Övriga utlåningsfonder ............................ 10 000

497 422 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets

delfond...........

11000 000

2. Lantbruksstyrelsens

»

........... 1000

3. Arbetsmarknadsstyrelsens

»

........... 1 100 000

4. Bostadsstyrelsens

»

........... 290 000

5. Riksbankens

»

........... 400 000

6. Riksgäldskontorets

»

........... 1 430 000

14 221 000

VII. Fonden för statens aktier................................. 65 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.......................... 60 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden.................... 1 800 000

3. Militära tjänstepensionsfonden................ 200 000

4. Allmänna familj epensionsfonden............. 5 400 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ...

12 500 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

36 000

79 936 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ...

8 070 000

2. Övriga diverse kapitalfonder.................... 37 000 000

45 070 000

1676695000

Summa inkomster på driftbudgeten kr.

33355051000

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 5

Specifikation

av anslagsförändringar

i förhållande

till statsverkspropositionen

för bugetåret 1967/68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

1

Bilaga 5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverks­

propositionen för budgetåret 1967/68

1 000-tal kronor

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

b el opp

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl., för­

slagsanslag ........................................................

399 220

no

406 745

+

7 525

Avlöningar m. m. till värnpliktiga,

förslagsanslag...................................................

106 900

»

104 000

2 900

Sjukvård m. m., förslagsanslag............

10 750

»

9 700

1 050

Mathållning, förslagsanslag......................

57 500

»

57 500

3 500

Övningar m. in., reservationsanslag. . . .

58 500

»

62 000

+

Förhyrning av motorfordon m. m.,

förslagsanslag...................................................

3 600

»

4 400

+

800

Beklädnad m. in., reservationsanslag. .

58 000

»

58 000

Anskaffning av tygmateriel m. m., reser­

vationsanslag ...................................................

561 676

»

562 676

+

1 000

Underhåll av tygmateriel m. in., reserva­

tionsanslag ........................................................

108 900

»

105 100

3 800

Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl., för­

slagsanslag ........................................................

162 900

»

156 200

6 700

Avlöningar m. m. till värnpliktiga,

förslagsanslag...................................................

21 300

»

21 300

Sjukvård m. m., förslagsanslag..........

2 400

»

2 400

Mathållning,

förslagsanslag..................

17 600

»

17 600

Övningar

m.

in.,

reservationsanslag ..

27 950

»

27 950

Beklädnad

m. m., reservationsanslag..

7 800

»

7 800

Anskaffning av fartygsmateriel

m.

m.,

reservationsanslag ..................................

276 268

»

274 668

1 600

Underhåll av fartyg

m. m., reservations­

anslag .......................................................

72 000

»

72 000

Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal

m.

fl.,

för­

slagsanslag ...............................................

181 800

»

184 000

-1-

2 200

Avlöningar

m.

in. till värnpliktiga,

förslagsanslag...........................................

19 600

»

19 000

600

Sjukvård m. m., förslagsanslag..........

2 170

»

2 170

1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 5

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

proposi­

tionen

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

beiopp

Mathållning, förslagsanslag..................

13 800

no

13 500

300

Övningar m. in., reservationsanslag . .

15 000

»

15 000

Beklädnad m. m., reservationsanslag . .

12 200

»

12 200

_

Anskaffning av flygmateriel m. m., re­

servationsanslag .......................................

1 114 369

»

1 119 979

+

5 610

Drift och underhåll av flygmateriel m.m.,

reservationsanslag ...................................

247 000

»

247 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

2 900

»

2 800

100

Omkostnader, förslagsanslag ..............

525

»

450

__

75

Försvarets radioanstalt:

Anskaffning och underhåll av materiel,

reservationsanslag ..................................

5 000

»

5 000

Centrala värnpliktsbyrån:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

1 950

»

1 950

Omkostnader, förslagsanslag ..............

950

»

950

_

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Kasernbyggnaders delfond, förslagsan­

slag ...........................................................

184 975

109

181 175

3 800

Befästningars delfond, förslagsanslag . .

75 698

»

70 188

5 510

Försvarets forskningsanstalts delfond,

förslagsanslag...........................................

4 051

»

3 851

200

Vissa signalförbindelser m. m., reserva­

tionsanslag ...............................................

27 000

no

27 000

Signalskyddsmateriel, reservationsanslag

2 250

2 250

_

Familjebidrag, förslagsanslag..................

34 000

»

36 000

+

2 000

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.,

förslagsanslag...........................................

14 800

»

14 800

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m.m.,

förslagsanslag1 .......................................

7 800

67

7 900

-b

100

Anskaffning av civilförsvarsmateriel, re­

servationsanslag1 ......................................

53 700

»

54 100

+

400

Bidrag till byggande av skyddsrum, re­

servationsanslag1.......................................

20 000

»

19 500

500

Beredskapsnämnden för psykologiskt för­

svar, förslagsanslag1..............................

52

21

365

+

313

Summa

3 994 854

3 991167

3 687

V. Socialdepartementet

Folkpensioner, förslagsanslag ..................

5 535 000

73

5 535 000

Socialstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

4 900

68

2 469

2 431

Omkostnader, förslagsanslag ..............

600

»

375

_

225

Medicinalstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag....................

9 400

»

13 570

+

4 170

Omkostnader, förslagsanslag................

1 300

»

1900

+

600

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskaps-

nämnd:

Avlöningar, förslagsanslag....................

1 000

)>

544

456

Omkostnader, förslagsanslag................

250

»

159

91

1 Överfört från XI ht till IV ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

3

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

belopp

Centrala sjukvårdsberedningen:

Avlöningar, förslagsanslag....................

2 000

68

1 027

_

973

Omkostnader, förslagsanslag................

250

)>

141

_

109

Viss rationaliseringsverksamhet inom

sjukvården, reservationsanslag..............

1 800

»

900

__

900

Nämnden för sjukvårds- och socialvårds-

byggnader, förslagsanslag ..................

»

80

_j_

80

Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut,

förslagsanslag........................

»

3 000

3 000

Statens farmaceutiska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag....................

1 800

»

1 753

__

47

Omkostnader, förslagsanslag................

400

»

419

+

19

Svenska farmakopékommittén m. m.,

förslagsanslag......................

300

»

317

+

17

Statens rättskemiska laboratorium:

Avlöningar, förslagsanslag..................

2 600

»

2 543

__

57

Omkostnader, förslagsanslag................

730

»

844

+

114

Statlig psykiatrisk sjukhusvård:

Avlöningar, förslagsanslag....................

16 000

69

16 500

-i.

500

Omkostnader, förslagsanslag ..............

3 700

»

4 290

+

590

Bidrag till anordnande av kliniker för

psykiskt sjuka m. m. i Stockholm,

Göteborg och Malmö, reservationsanslag

»

12 000

Bidrag till driften av kliniker för psy-

lo5 UOO

+

27 000

kiskt sjuka m. m. i Stockholm, Göte-

borg och Malmö, förslagsanslag..........

»

180 000

Summa

5 747 030

5 777 831

+ 30 801

VI. Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag....................

4 064

21

5 107

+

1 043

Omkostnader, förslagsanslag..............

246

»

295

+

49

Kommittéer m. m., reservationsanslag. .

3 100

»

4 200

1 100

Extra utgifter, reservationsanslag..........

260

»

270

+

10

Överståthållarämbetet:

Avlöningar, förslagsanslag1..................

9 560

77

10 400

-I-

840

Omkostnader, förslagsanslag1..............

1 000

»

975

__

25

Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms

län in. in., förslagsanslag1 ..................

34 020

»

33 000

_

1 020

Statens planverk:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

61

3 604

Omkostnader, förslagsanslag................

»

356

Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar, förslagsanslag....................

13 509

»

8 906

+

349

Omkostnader, förslagsanslag................

»

991

Bidrag till upprättande av regionplaner

m. in., reservationsanslag......................

»

1

Statens vägverk: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag.................................

9 317

44

9 317

1 Överfört från XI ht till VI ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 5

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

belopp

55

553

»

161

»

2 822

»

613

»

61

11 500

906

39

»

3 993

»

274

»

478

»

1 600

J

1 647

SFS 47

1647

248

»

248

10

»

— 10

22 500

57

22 500

110 981

111383

+

402

9 964

21

12 600

+

2 636

5 800

*

5 100

700

2 750

»

2 500

250

325

»

400

+

75

7 530

79

8 473

+

943

1 724

»

2 201

+

477

9 960

62

10 800

+

840

1877

»

2 335

+

458

2 000

»

3 000

+ 1000

41 930

47 409

+

5 479

4 371

64

4 378

+

7

767

»

774

+

7

63

25 000

-P 25 000

»

185

+

185

Statens bilinspektion:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag................

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ■ ■

Statens biltrafiknämnd:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

Omkostnader, förslagsanslag................

Statens trafiksäkerhetsverk:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag..

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ■ ■

Transp ortnämnden:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag..

Vissa kostnader för arbetstidsinspektion,

förslagsanslag...........................................

Vissa kostnader för utbildning av tra-

fikskolepersonal, förslagsanslag ..........

Statens sjöhistoriska museum:

Avlöningar, förslagsanslag1..................

Omkostnader, förslagsanslag1..............

Underhåll och ökning av samlingarna,

reservationsanslag1..................................

Driftbidrag till luftfartsverket..............

Summa

VII. Finansdepartementet

Finansdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag................

Kommittéer m. m., reservationsanslag . .

Extra utgifter, reservationsanslag..........

Riksrevisionsverket:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag................

Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag....................

Omkostnader, förslagsanslag................

Utredningar rörande byggnadsföretag

m. in., reservationsanslag......................

VIII. Ecklesiastikdepartementet

Riksantikvarieämbetet och statens his­

toriska museum:

Avlöningar, förslagsanslag ..........

Omkostnader, förslagsanslag ----

Förvärv av Skoklosters slott och

lingar ...............................................

Skoklosters slott, förslagsanslag----

Överfört till VIII ht från VI ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

5

Anslagsrubrik

Beräknat

Slutligt förslag i

Förändring

belopp i

senare proposition

Ökning ( + )

stats-

eller skrivelse

Minskning (—)

verks-

Proposi-

Anslags-

proposi-

tionen

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

belopp

Statens sjöhistoriska museum:

Avlöningar, förslagsanslag1..................

SFS 47

1 647

+

1 647

Omkostnader, förslagsanslag1..............

248

+

248

Underhåll och ökning av samlingarna,

reservationsanslag1 ................................

10

+

10

Bidrag till restaurering av Strängnäs

domkyrka, reservationsanslag..............

35

140

+

140

Bidrag till Målsmännens riksförbund ..

Privatskolor:

rskr 8

50

+

50

Bidrag till vissa privatskolor, förslags-

17 700

18 050

355

Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skol­

väsendet, reservationsanslag ..............

Pedagogiskt utvecklingsarbete m. in. vid

85

5 610

universitet och högskolor, reservations­

anslag .......................................................

14 660

>)

550

+

1 035

Viss utbildning via radio och television

m. m., reservationsanslag......................

Statliga skolor för vuxna:

»

9 535

Avlöningar, förslagsanslag ..................

3 236

»

3 227

9

Omkostnader, förslagsanslag ..............

Bidrag till driften av kommunala sko-

2 451

»

2 451

lor för vuxna, förslagsanslag..............

Bidrag till handelshögskolan i Stock-

8 021

»

8 021

holm .......................................................

1 220

54

2 210

+

990

Vissa kostnader vid socialhögskolorna,

förslagsanslag...........................................

43

131

131

Journalisthögskolorna:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

956

»

1 042

+

86

Omkostnader, förslagsanslag ..............

Statens scenskolor:

317

»

383

+

66

Avlöningar, förslagsanslag ..................

2 530

41

2 618

+

88

Omkostnader, förslagsanslag ..............

Musikdramatisk utbildning i Stockholm,

525

»

524

1

förslagsanslag...........................................

Bidrag till hälso- och sjukvård samt

300

»

184

116

motionsverksamhet för studerande, för­

slagsanslag ...............................................

890

48

1 215

+

325

Inredning och utrustning av lokaler vid

universitet, högskolor m. m., reserva­

tionsanslag ...............................................

51 000

104

46 500

4 500

Lärarhögskolorna:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

84 310

4

84 310

Omkostnader, förslagsanslag ..............

4 712

»

4 712

Materiel, böcker m. m., reservations­

anslag .......................................................

1 960

»

1960

Folkskoleseminarierna:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

39 570

»

39 570

__

Omkostnader, förslagsanslag ..............

Materiel, böcker m. m., reservationsan-

3 306

»

3 306

slag ...........................................................

2 215

»

2 215

1 Överfört till VIII ht från VI ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (•—)

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

belopp

Kostnader för praktisk lärarkurs m. m.,

förslagsanslag...........................................

13 550

4

13 550

Vissa kostnader för speciallärarutbild­

ning vid lärarhögskolorna, förslagsan-

slag ...........................................................

1 590

70

530

1 060

Studiebidrag m. m., förslagsanslag ....

403 000

85

403 000

Brevskolestipendier, reservationsanslag..

100

»

100

Summa

663 257

687 936

+

24 679

IX. Jordbruksdepartementet

Lantbruksstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

5 898

74

5 957

+

59

Omkostnader, förslagsanslag ..............

1 133

»

1 205

+

72

Lantbruksnämnderna:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

39 901

»

44 700

+

4 799

Omkostnader, förslagsanslag ..............

10 850

»

10 900

50

Utrustning, reservationsanslag..............

1 000

»

1 000

Utbildningskurser för viss personal vid

lantbruksorganisationen, reservations­

anslag .......................................................

150

»

150

_

Kursverksamhet för jordbrukets ratio­

nalisering m. in., förslagsanslag..........

2 950

»

2 875

75

Bidrag till jordbrukets rationalisering,

m. m., förslagsanslag ..........................

18 000

95

18 000

Täckande av förluster på grund av stat­

lig kreditgaranti, förslagsanslag..........

500

»

500

Bidrag till särskilda rationaliseringsåt-

gärder i Norrland m. in., reservations­

anslag .......................................................

9 100

»

9 100

_

Statens jordbruksnämnd:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

4 836

»

4 836

Omkostnader, förslagsanslag ..............

966

»

966

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, förslagsanslag..........................

177 000

»

185 000

+

8 000

Kostnader för beredskapslagring av livs­

medel och fodermedel m. m., förslags­

anslag .......................................................

24 000

»

24 000

_

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket,

förslagsanslag...........................................

96 000

»

107 000

_J_

11 000

Bidrag till bokföringsverksamheten inom

jordbruket, reservationsanslag..............

937

»

937

Kostnader i samband med permanent

skördeskadeskydd, reservationsanslag..

20 048

»

20 448

+

400

Lantbrukshögskolan:

Försöksverksamheten, reservationsan-

slag ...........................................................

6 745

74

6 745

_

Skoglig forskning, reservationsanslag....

Bidrag till Institutet för skogsförbätt-

ring, förslagsanslag ..............................

J 1 880

51

j>

1 000

880

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

/

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

belopp

Statens naturvårdsverk:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

4 300

59

4 600

+

300

Omkostnader, förslagsanslag ..............

691

»

691

Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande ...............................................

4 500

»

4 500

Summa

431 385

455 990

+

24 605

X. Handelsdepartementet

Handelsdepartementet:

2 488

1 052

Avlöningar, förslagsanslag ..................

3 540

21

Omkostnader, förslagsanslag ..............

224

»

165

59

Kommittéer m. m., reservationsanslag . .

1 000

»

450

550

Extra utgifter, reservationsanslag..........

60

»>

10

50

Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor:

143

Avlöningar, förslagsanslag ..................

783

75

926

+

Omkostnader, förslagsanslag ..............

40

»

48

+

8

Statens pris- och kartellnämnd:

449

Avlöningar, förslagsanslag ..................

4 701

»

5 150

+

Omkostnader, förslagsanslag ..............

593

»

1 399

806

Statens institut för konsumentfrågor:

426

Avlöningar, förslagsanslag ..................

2 362

»

2 788

+

Omkostnader, förslagsanslag ..............

1 389

»

1422

+

33

Undersökningar och upplysningsmateriel

185

m. m., reservationsanslag

...........................

138

»

323

+

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsbe­

redskap:

+

600

Avlöningar, förslagsanslag ..................

2 734

76

3 334

Omkostnader, förslagsanslag ..............

300

»

603

+

303

Summa

17 864

19 106

+

1 242

X1. Inrikesdepartementet

Inrikesdepartementet:

1 059

Avlöningar, förslagsanslag ..................

4 260

21

3 201

Omkostnader, förslagsanslag ..............

516

»

372

144

Kommittéer m. in., reservationsanslag . .

3 500

»

2 400

1 100

Extra utgifter, reservationsanslag..........

220

»

190

30

Bostadsstyrelsen:

250

Avlöningar, förslagsanslag ..................

5 273

100

5 523

+

Omkostnader, förslagsanslag ..............

1 277

»

1 327

+

50

Länsbostadsnämnderna:

Avlöningar, förslagsanslag ..................

11 398

»

11 398

Omkostnader, förslagsanslag ..............

1 480

»

1 480

Räntebidrag, förslagsanslag......................

390 000

»

345 000

45 000

Bidrag till viss bostadsförbättringsverk-

samhet, förslagsanslag

................................

105 000

»

105 000

Bvggnadsforskning ..................................

1 800

»

1 800

Summa

524 724

477 691

47 033

Summa förändringar av

egentliga statsutgifter

+ 36 488

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsruhrik

Beräknat

Slutligt förslag i

Förändring

belopp i

senare proposition

Ökning ( + )

stats-

eller skrivelse

Minskning (—)

verks-

Proposi-

Anslags-

proposi-

tionen

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

belopp

B.

Utgifter

för

statens kapitalfonder

Underskott på riksgäldsfonden ...............

1 025 000

975 000

— 50 000

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

1 140 991

125

1 134 073

6 918

Summa förändringar av utgifter

för statens kapitalfonder

56 918

Summa förändringar på driftbudgeten

20 430

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten för rättspsy­

kiatriska kliniker...................................

69

3 000

+

3 000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturän­

damål .......................................................

Byggnadsarbeten vid universiteten och

6 300

104

2 900

3 400

vissa högskolor.......................................

115 000

»

95 000

— 20 000

Summa

121 300

97 900

— 23 400

Summa utgiftsförändringar under

statens allmänna fastighetsfond

20 400

Försvarets fastighetsfond

Byggnadsarbeten för gemensamma än­

damål .......................................................

1

no

1

Byggnadsarbeten för armén ..............

1

»

1

_

Byggnadsarbeten för marinen ..........

1

»

1

Byggnadsarbeten för flygvapnet ....

Nybyggnad av kasernetablissement

1

»

1

m.

m. för Svea livgarde och Svea

ingen]örregemente ..............................

28 600

»

28 600

Markförvärv för övningsfält m.

m. ..

Markförvärv för nya förläggnings- och

20 000

»

20 000

övningsområden för Svea livgarde och

Svea ingenjörregemente......................

»

6 000

+ 6 000

Markförvärv för utvidgning av öv­

ningsfält för Värmlands regemente ..

800

»

450

350

Befästningsarbeten för gemensamma

ändamål...................................................

1

»

1

- -

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

9

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning (+)

Minskning (—)

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

belopp

Befästningsarbeten för armén ..........

1

no

1

_

Befästningsarbeten för marinen..........

1

»

1

Befästningsarbeten för flygvapnet . .

1

»

1

Flygfältsarbeten m. m...........................

Flyttning av Stockholms örlogsbas

1

»

1

(Muskövarvet) .......................................

43 400

»

47 400

+

4 000

Markförvärv för befästningar ..........

Byggnadsarbeten för försvarets torsk-

400

»

400

ningsanstalt ...........................................

400

»

400

Summa

Summa utgiftsförändringar under

försvarets fastighetsfond

Statens utlåningsfonder

93 609

103 259

+

9 650

+

9 630

Ecklesiastikdepartementet:

Allmänna studielånefonden ..............

61000

85

69 500

+

8 500

Lånefonden för studentkårlokaler....

3 000

104

3 000

Summa

64 000

72 500

+

8 500

Inrikesdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande ....

Lånefonden för maskinanskaffning

1 310 000

100

1 310 000

inom byggnadsindustrien ..................

Summa

Summa utgiftsförändringar under

statens utlåningsfonder

Fonden för låneunderstöd

Jordbruksdepartementet:

Lån till driften av veterinärbakterio-

15 000

1 325 000

»

15 000

1 325 000

+

8 500

logiskt laboratorium m. in..................

*--

74

100

+ 100

Inrikesdepartementet:!

Räntefria lån till bostadsbyggande ..

Summa utgiftsförändringar under

fonden för låneunderstöd

14 000

100

14 000

-j-

100

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Anslagsrubrik

Beräknat

belopp i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt förslag i

senare proposition

eller skrivelse

Förändring

Ökning ( + )

Minskning (—)

Proposi­

tionens

eller

skrivel­

sens

nummer

Anslags-

belopp

Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

Teckning av aktier i ett statligt kre­

ditaktiebolag för finansiering av in­

vesteringar inom näringslivet1..........

Summa utgiftsförändring under

fonden för statens aktier

500 000

56

500 000

Fonden för förlag till statsverket

Kommunikationsdepartementet:

Förskott till vissa plankostnader ....

1 500

61

1 500

Jordbruksdepartementet:

Förskott för inköp av inventarier för

'antbrukshögskolans försöksverksam­

het ...........................................................

Summa utgiftsförändringar under

fonden för förlag till statsverket

1 200

74

1 200

Diverse kapitalfonder

Jordbruksdepartementet:

Jordfonden...............................................

Summa utgiftsförändring under

diverse kapitalfonder

Summa utgiftsförändringar på

kapitalbudgeten

20 000

95

20 000

2150

1 Överförs från fonden för låneunderstöd till fonden för statens aktier enl. prop. 1967: 56.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 6703 23

Bilaga 6

Förslag

till investeringsplan

och

investeringsstater

för budgetåret 1967/68

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

1

Bilaga 6

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1967/68

I. Statens affärsverksfonder:

A. Försvarets fabriksverks fond ........... 23 800 000

B. Postverkets fond................................ 6 299 000

C. Televerkets fond ................................ 150 800 000

D. Statens järnvägars fond................... 160 500 000

E. Luftfartsverkets fond ....................... 3 899 000

F. Statens vattenfallsverks fond...........

53 700 000

G. Domänverkets fond............................ 2 750 000

II. Statens allmänna fastighetsfond..........

III. Försvarets fastighetsfond.......................

IV. Statens utlåningsfonder ........................

V. Fonden för låneunderstöd.......................

VI. Fonden för statens aktier.......................

VII. Fonden för förlag till statsverket

VIII. Diverse kapitalfonder:

A. Statens vägverks förrådsfond........... — 2 400 000

B. Sjöfartsverkets fond............................ 9 290 000

C. Statens datamaskinfond................... 18 354 000

D. Jordfonden ........................................ 20 000 000

E. Förrådsfonden för ekonomisk för­

svarsberedskap .................................... 1 089 000

Avgår kapitalåierbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital-

medelsförluster................................................. 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning............................ 109 138 000

401 748 000

121 448 000

19 649 000

1 050 457 000

150 169 000

500 000 000

— 3 100 000

46 333 000

2 286 704 000

110 138 000

Summa kr. 2 176 566 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 12S. Bilaga 6

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1967/68

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverks fond

Avskrivningsmedel

inom fonden.............. 7 000 000

Övriga kapitalmedel ...

2 100 000

Investeringsbemyn-

digande...................... 23 800 000

32 900 000

Investeringsanslag .....

32 900 000

32 900 000

B. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

inom fonden.............. 10 000 000

Övriga kapitalmedel ...

1 000

Investeringsbemyn-

digande...................... 6 299 000

16 300 000

16 300 000

16 300 000

C. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

från riksstaten........ .

inom fonden............

Övriga kapitalmedel ..

I n vesteringsb emy n-

digande......................

8 000 000

473 100 000

800 000

150 800 000

Summa investerings­

anslag .........................

632 700 000

632 700 000

632 700 000

D. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag........

428 000 000

från riksstaten..........

11 500 000

inom fonden.............. 250 000 000

Övriga kapitalmedel ...

6 000 000

Investeringsbemyn-

digande...................... 160 500 000

____________

428 000 000

428 000 000

Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

3

Avskrivningsmedel

inom fonden..............

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn-

digande......................

Avskrivningsmedel

från riksstaten..........

inom fonden..............

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn-

digande......................

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn-

digande......................

Summa investeringsbe-

myndiganden för sta­

tens affärsverksfonder.

II.

Avskrivningsmedel

från riksstaten..........

inom fonden..............

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn-

digande......................

Av skrivningsmedel

från riksstaten..........

inom fonden..............

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn-

digande......................

E. Luftfartsverkets fond

Investeringsanslag........

15 300 000

11 400 000

1 000

3 899 000

15 300 000

15 300 000

F. Statens vattenfalls verks fond

Investeringsanslag........

360 000 000

41 300 000

260 000 000

5 000 000

53 700 000

360 000 000

360 000 000

G. Domänverkets fond

1 000 Summa investerings­

anslag ......................... 2 751 000

2 750 000

2 751 000

2 751 000

401 748 000

Statens allmänna fastighetsfond

Summa investerings-

99 294 000 anslag......................... 246 153 000

25 410 000

1 000

121 448 000

246 153 000

246 153 000

III. Försvarets fastighetsfond

Summa investerings-

61 807 000 anslag......................... 103 259 000

20803 000

1 000 000

19 649 000

103 259 000

103 259 000

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

IV. Statens utlåningsfonder

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyn-

digande..................

200 000 Investeringsanslag........ 200 000

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyn-

digande..................

25 000 000 Investeringsanslag........ 25 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn-

digande..................

2 000 000 Investeringsanslag........ 2 000 000

Allmänna studielånefonden

I nvesteringsbemy n-

digande .................

69 500 000 Investeringsanslag....

69 500 000

Stndiemedelsfonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...

405 000 000 Investeringsanslag.. ..

405 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn-

digande..................

4 500 000 Investeringsanslag ....

4 500 000

Lånefonden för studentkårlokaler

Avskrivningsmedel

från riksstaten . ...

Investeringsanslag........ 3 000 000

1 800 000

Investeringsbemyn-

digande..................

1 200 000

3 000 000

3 000 000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten . ...

Investeringsanslag........ 3 725 000

485 000

I nvesteringsbemyn-

digande..................

3 240 000

3 725 000

3 725 000

Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

5

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag........

65 000

från riksstaten...........

9 000

Investeringsbemyn-

digande......................

56 000

65 000

65 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn-

digande...................... 18 000 000 Investeringsanslag........

18 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ... .. 1 310 000 000

från riksstaten .... ..

398 240 000

Investeringsbemyn-

digande.................. ..

911760 000

1 310 000 000

1 310 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn-

digande...................... 15 000 000 Investeringsanslag........

15 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyn-

digande...................... 1 000 Investeringsanslag........

1 000

Summa investeringsbe-

myndiganden för sta­

tens utlåningsfonder .. 1 050 457 000

V. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

Summa investerings-

från riksstaten..........

106 638 000 anslag......................... 269 810 000

Övriga kapitalmedel ...

13 003 000

Investeringsb emyn-

digande...................... 150169 000

____________

269 810 000

269 810 000

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Investeringsbemyn-

digande...............

VII.

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn-

digande......................

Avskrivningsmedel

inom fonden..............

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyn-

digande......................

Avskrivningsmedel

inom fonden ...........

Övriga kapitalmedel ..

Investeringsbemyn-

digande ...................

Avskrivningsmedel

inom fonden ...........

Övriga kapitalmedel ..

Investeringsbemyn-

digande....................

Investeringsbemyn-

digande...............

VI. Fonden för statens aktier

500 000 000 Investeringsanslag ....

500 000 000

Fonden för förlag till statsverket

50 000 000 Summa investerings­

anslag ......................... 46 900 000

— 3 100 000

____________

46 900 000

46 900 000

VIII. Diverse kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfond

Investeringsanslag .....

41 700 000

44 000 000

100 000

— 2 400 000

41 700 000

41 700 000

B. Sjöfartsverkets fond

Investeringsanslag ....

18 900 000

9 600 000

10 000

9 290 000

18 900 000

18 900 000

C. Statens datamaskinfond

Investeringsanslag........

20 000 000

1 645 000

1 000

18 354 000

____________

20 000 000 20 000 000

D. Jordfonden

20 000 000 Investeringsanslag • • • •

20 000 000

Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag-----

inom fonden ................. 1 060 000

Övriga kapitalmedel ..

1 000

Investeringsbemyn-

digande ......................... 1 089 000

2 150 000

Summa investeringsbe-

mgndiganden för diver­

se kapitalfonder...........

46 333 000

Summa investeringsstater

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...

inom fonden........

Övriga kapitalmedel

Investeringsbemyn-

digande.............. .

4 612 814 000

Summa investerings-

1 134 073 000 anslag.................

1 114 018 000

78 019 000

2 286 704 000

2 150 000

2 150 000

4 612 814 000

4 612 814 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 7

Reviderad

nationalbudget för år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1967

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1967 som härmed framläggs är ut­

arbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och

konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits

från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utred-

ningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbud-

getens utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kredit-

marknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet

har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i ka­

pitel IV och avsnitten om de disponibla inkomsterna samt den privata kon­

sumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1967

— med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet ut­

tryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekono­

misk planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringsche­

fen Lars Lindberger. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 125. Bilaga 7

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

I. Sammanfattande översikt

Den beskrivning av den ekonomiska utvecklingen under föregående år

som gavs i den preliminära nationalbudgeten bekräftas i huvudsak av det

mera fullständiga bedömningsmaterial som nu finns. Snarast skulle kunna

sägas att den ursprungligen presenterade bilden nu framträder med skar­

pare konturer.

Nationalproduktens tillväxt stannade sålunda enligt de reviderade be­

räkningar som nu föreligger vid 2,6 %. Detta är knappt en procentenhet

mindre än 1965 och ligger en och en halv procentenhet under den tillväxt­

takt per år som långtidsutredningen i genomsnitt räknat med för andra

hälften av 1960-talet. — Jämfört med de kalkyler som framlades vid års­

skiftet innebär den nya beräkningen en nedjustering med tre tiondels pro­

cent. Av nationalproduktens komponenter är det framför allt den privata

konsumtionen och lagerinvesteringarna som reviderats nedåt, medan där­

emot bytesbalansen utfallit gynnsammare än som antogs i december.

Konsumtionens tillväxt beräknas nu till 1,5 %, vilket är den lägsta ök­

ningstakt som förekommit sedan 1957. Eftersom den realt disponibla in­

komstens tillväxt (1,4 %) synes ha stannat på samma låga nivå förefaller

sparkvoten ha hållit sig ungefär oförändrad 1965—1966.1

Omkastningen i lagerutvecklingen var ännu starkare än som redovisades

i den preliminära nationalbudgeten. Lagerinvesteringarna som 1964—1965

ökade med ca 700 miljoner kronor, minskade sålunda 1965—1966 med

900 miljoner kronor. Väsentligen som en följd härav framträder nu en

volymminskning med 1 % för näringslivets totala realkapitalbildning. Nä­

ringslivets investeringar i byggnader och anläggningar steg dock med 6 %,

vilket är en något snabbare uppgång än enligt de preliminära beräkning­

arna. För industrins investeringar noteras en volymökning med 6 %. I för­

hållande till utvecklingen 1964—1965 innebär detta en påskyndad tillväxt

för näringslivets investeringar men i avgjort lägre grad än vad som emot­

sågs för ett år sedan.

För de kommunala investeringarna och bostadsbyggandet innebar där­

emot utvecklingen en klar dämpning; för kommunernas del redovisas eu

investeringsökning med 3,5 %, vilket i belysning av erfarenheterna från de

1 En annan sak är att statistiska centralbyrån vid sin i nationalräkenskaperna ingående beräk­

ning av hushållens inkomstutveckling funnit det befogat att i väsentlig mån justera ned den s. k.

regelbundna restposten och speciellt dess tillväxtfunktion och att härutöver genomföra vissa and­

ra omläggningar av beräkningstekniken. Huvudsakligen som följd av dessa förändringar ter sig

hushållens sparkvot 1965 enligt de nya beräkningarna drygt 2 procentenheter lägre än vad som

redovisades för ett år sedan och framför allt framstår härigenom hushållssparandets utveckling

sedan 1950-talets slut som betydligt mindre positiv.

3

närmast föregående åren framstår som en jämförelsevis låg tillväxt. Igång­

sättningen av nya bostäder kan i realiteten förmodas ha överskridit 95 000

lägenheter, men foostadsinvesteringarna som mått på den faktiska produk­

tionsinsatsen beräknas ha sjunkit med 1 % i volym.

Den offentliga konsumtionens tillväxt synes däremot ha överträffat för­

väntningarna. Uppgången beräknas nu till 6,5 % och faller företrädesvis

på den kommunala sektorn. Det är troligt att det lättare arbetsmarknads­

läget har fått en positiv inverkan på den offentliga sektorns tillväxt där­

igenom att nyrekryteringen av arbetskraft underlättats, i synnerhet till

vårdområdena. Det förefaller vidare som om det sänkta kapacitetstrycket

inom verkstads- och byggnadsindustrierna bidragit till att under 1966 på­

skynda de militära investeringarna och däribland främst materielanskaff-

ningen. Trots anslagsbegränsningarna budgetåret 1966/67 beräknas näm­

ligen de militära investeringarna ha stigit 8 % i volym från kalenderåret

1965 till kalenderåret 1966. Härigenom ökade de statliga investeringarnas

tillväxt totalt från 1 % 1964—1965 till 3,5 % 1965 -1966.

Exporten visade mot slutet av 1966 oväntat stark tillväxt och volymök­

ningen exklusive fartyg kom härigenom upp till 9,3 %, vilket är något mer

än genomsnittet under 1960-talet. Särskilt kraftig, eller omkring 15 %, blev

uppgången för färdigvaror. Inberäknat fartyg stannade exportens volym­

ökning totalt dock vid 6,3 %. Den interna efterfrågedämpningen medförde

att importvolymens tillväxt begränsades till 2,2 % i volym. Trots en viss

försämring av bytesförhållandet förbättrades handelsbalansen med drygt

eu halv miljard kronor. I riksbankens officiella beräkning av bytesbalansen

(»bytesbalans I») har detta jämfört med de preliminära beräkningarna

medfört eu upprevidering av saldot med närmare 150 miljoner kronor, var­

efter dock kvarstår ett redovisat underskott om 1 214 miljoner kronor. Den­

na utfallsberäkning visar att bytesbalansen, trots inträffad försämring av

bytesförhållandet, på något 100-tal miljoner kronor när undergått den för­

stärkning som emotsågs i finansplanen 1966. — Emellertid föreligger nu­

mera från konjunkturinstitutets sida en uppskattning av de tänkbara felen

i den statistiska redovisningen av bytesbalansens betalningsströmmar. Den

justering som institutet tills vidare förordar sammanfaller med den som fi­

nansdepartementet uppskattningsvis framlade i årets finansplan. Denna

justerade bytesbalans (»bytesbalans II») visar ett förmånligare utfall såväl

med avseende på nivå som utveckling. Underskottet i denna balans 1966

stannar nämligen vid 714 miljoner kronor och förstärkningen jämfört med

föregående år uppgår till i runt tal 350 miljoner kronor.

Sammanlagt har användningen av varor och tjänster för inhemska ända­

mål enligt de nya beräkningarna endast ökat med 1,8 %. Ett tillskott till

den totala efterfrågan har uppkommit därigenom att exportvolymen av

varor och tjänster stigit mera än importvolymen. Eftersom detta tillskott

likväl stannat vid vad som motsvarat 0,8 % av nationalprodukten har den

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

4

totala efterfrågans tillväxt inte blivit större än 2,6 %, dvs. det ökningstal

som i det föregående angivits för nationalproduktens tillväxt. I förhållande

till de närmast föregående åren innebär detta en påtaglig dämpning av den

totala produktionens tillväxt som, ehuru främst bestämd från efterfråge-

sidan, till en del kan återföras på sådana faktorer som den onormala väder­

leken — som inverkade störande på byggnadsverksamheten — och det för­

sämrade skördeutfallet.

Även vid en jämförelse med de prognoser som — för drygt ett år sedan,

respektive för ett år sedan — framlades i preliminär och reviderad natio­

nalbudget 1966 framstår den inhemska efterfrågans tillväxt som oväntat

låg. En väsentlig del av denna icke förutsedda begränsning faller på den

privata konsumtionen. Dess jämfört med prognoserna svaga utveckling kan

till någon del förklaras av särskilda omständigheter såsom sena retroaktiva

löneutbetalningar och speciella förhållanden på bilmarknaden. Utfallet kan

däremot inte återföras på att den genomsnittliga förtjänstökningen blivit

lägre, ej heller på att prisstegringen blivit högre än vad som beräknats. Däre­

mot har lönesumman enligt de nya beräkningarna fått ett oväntat lågt bi­

drag från den s. k. sysselsättningseffekten. Vidare har felbedömningar av

den direkta skattens samlade belopp spelat in.

Den jämförelsevis svaga konsumtionsökningen kan således till en del tol­

kas som en passiv effekt av sysselsättningens utveckling. De opåräknat star­

ka efterfrågebegränsningar, som uppkommit genom dämpad tillväxt av kom­

munernas investeringar, mindre ökning än väntat av näringslivets investe­

ringar samt direkt minskning av bostadsbyggandet och lagerinvesteringar­

na, framstår härvid som tidigare led i orsakskedjan. Till en del kan dessa

efterfrågebegränsningar företrädesvis uppfattas som en följd av återhål­

lande ekonomisk politik (bostäder och kommunala investeringar) men där­

utöver har de också (för företagens del) inneburit en anpassning till ett

hårdare ekonomiskt klimat.

Dämpningen av efterfrågetrycket fick begränsad effekt på lönekostna­

dernas utveckling som till stor del bundits genom avtalsrörelsen. Trots en

viss minskning av löneglidningen steg sålunda arbetskraftskostnaderna för

industriarbetare med drygt 9 % per timme mellan 1965 och 1966, vilket

dock var drygt 2 procentenheter mindre än närmast föregående år. I än

mindre grad har det lägre efterfrågetrycket fått omedelbara effekter på

konsumentprisernas utveckling. Utfallet kom i stort sett att motsvara de

mera pessimistiska prognosalternativen inför 1966. Prisstegringen under

loppet av 1966 uppgick sålunda till 4,7 % enligt långtidsindex. I synnerhet

har kostnadsgenomslaget på hemmamarknaden (som i prisanalysen fram­

träder i den s. k. restfaktorn) blivit ovanligt framträdande. Kostnadsge­

nomslaget i denna bemärkelse har sålunda blivit nära en procentenhet

högre än vad som erfarenhetsmässigt kunnat förväntas med hänsyn till

den för året genomsnittliga lönekostnadsstegringen. Utfallet kan åtmin­

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

5

stone delvis förklaras av att lönekostnadsstegringen varit särskilt kraftig

inom servicenäringarna, speciellt för lågavlönade. Prisutvecklingen 1966

var märklig även så tillvida att varken importpriser, jordbrukspriser eller

färskvarupriser i nämnvärd grad bidrog till prisuppgången. Det var här­

igenom prishöjningen under loppet av år 1966 kunde underskrida 5 %.1

På arbetsmarknaden fick det minskade efterfrågetrycket tydligare ut­

tryck och utvecklingen har fortsatt i samma riktning under början av 1967.

Omslaget har också satt sina spår i inkomstberäkningarna för 1966. Den

s. k. sysselsättningseffektens bidrag till lönesummans tillväxt 1965—1966

uppskattas nu endast till 0,2 % mot ca 1,8 % året dessförinnan. Vidare be­

räknas löneglidningen för industriarbetare ha sjunkit till 4 1/4 mot 5 3/4 %

1964—1965. För byggnadsarbetare beräknas den ha stannat vid drygt

2 1/2 %. En påtaglig minskning av sysselsättningseffekten hade sannolikt

varit ofrånkomlig av utbudsskäl men nedgången synes ha förstärkts genom

efterfrågans dämpning. Bakom sysselsättningseffektens nedgång förefaller

att i stor utsträckning ha legat sådana företeelser som mindre förekomst av

övertids- och extra arbeten samt en uppbromsning vad beträffar utveckling­

en av gifta kvinnors förvärvsarbete. Vidare har den öppna arbetslösheten

ökat men uppgången i arbetslöshetsprocenten 1965—1966 stannar i genom­

snitt vid tre tiondels procentenheter (från 1,1 </<> till 1,4 %). Företagsnedläg-

gelser och driftsinskränkningar ökade i omfattning under 1966. Antalet ar­

betstagare inom industrin som berördes av varsel om driftsinskränkningar

uppgick under 1966 till 19 700 mot 7 400 ett år tidigare. Under första kvarta­

let 1967 var antalet 7 200 mot 7 100 under fjärde kvartalet 1966. Mot bak­

grunden av dessa tal framstår uppgången i den registrerade arbetslösheten

för industriarbetare — om ca 4 000 personer mellan första kvartalen 1966

och 1967 — otvivelaktigt som jämförelsevis begränsad. Arbetskraftsefterfrå-

gan på den svenska arbetsmarknaden förefaller dock under första kvartalet

1967 ha varit lägre än på länge. Trycket på arbetsmarknaden har lättat avse­

värt, vilket bl. a. kommit till uttryck i lägre antal obesatta platser, högre

arbetslöshet och minskad rörlighet. En närmare analys försvåras dock av

att konjunkturmässiga, strukturella och klimatbetingade effekter samman­

faller.

I den preliminära nationalbudgeten framhölls att den interna efterfrå­

gans avtagande tillväxt 1966 endast i begränsad mån kunnat av närings­

livet kompenseras genom ökad avsättning på exportmarknaderna till delvis

pressade priser. Värdet av den totala avsättningen hade såvitt då kunde

överblickas stigit mindre än de totala kostnaderna och vinstsumman syntes

1 Prisstegringen under loppet av 1966 blev sålunda inte högre än vad som preliminärt angavs i

finansplanen 1967 utan obetydligt lägre. Föreställningen att det skulle förhålla sig tvärtom be­

ror på i och för sig förklarliga missförstånd vid tolkningen av den officiella prisstatistiken (se av­

snittet om konsumentpriserna i kapitel VI). Mellan genomsnittslägena för 1965 Och 1966 har där­

emot prisuppgången beräknats till ett så högt tal som 5,6 %, en höjning som även påverkats av

den skärpning av konsumtionsbeskattningen som inträdde 1 juli 1965.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

6

ha sjunkit. Denna bedömning har sedermera bekräftats av rapporter om

företagens bokslut. Bilden av företagens finansiella utveckling har däremot

förändrats så tillvida som kreditgivningen till näringslivet enligt mera de­

finitiva uppgifter inte ökat utan har hållits oförändrad från 1965 till 1986.

Stagnationen i företagens upplåning kan delvis förmodas vara bestämd

från efterfrågesidan och därvid främst ha samband med lagerinvestering­

arnas utveckling. Trots nedgången i dessa investeringar har en viss likvi-

ditetsförsämring dock inte kunnat undvikas inom industrin. Statistiska

centralbyråns undersökning av likviditeten inom större och medelstora in­

dustriföretag visar nämligen att deras egna likvida medel (kassa, bank,

postgiro) minskat med 450 miljoner kronor och att härvid inte heller fjärde

kvartalet —• med hänsyn till säsongen — inneburit någon förbättring. Någ­

ra positiva likviditetseffekter hade således ännu inte märkts inom indu­

strin av det kraftiga kreditflödet till i första hand bostadssektorn, vilket ju

rimligen med tiden borde ge sig till känna även inom andra sektorer.

Under de första månaderna 1967 kännetecknades den ekonomiska utveck­

lingen såväl i Sverige som i stor utsträckning internationellt av en osäker

stämning och en matt efterfrågan. Svaghetspunkter i utvecklingen förefal­

ler att ha funnits såväl vad gäller privat konsumtion som näringslivets in­

vesteringar och lager. Nya investeringsinitiativ har av statistiken att döma

varit tunnsådda inom svensk industri under tiden december-februari och

detta förhållande kan möjligen ha ett samband med likviditetsförsvagning-

en fram till årsskiftet. Sedd med utgångspunkt från bedömningen i årets

preliminära nationalbudget innebar denna utveckling ingen överraskning

men svaghetsmomenten får sägas ha varit mera markerade än väntat.

Åtskilliga tecken tyder emellertid på att en vändpunkt i stämningsläge

och utveckling inträffat mot slutet av årets första kvartal. Svaren på kon­

junkturinstitutets senaste barometerundersökning är präglade av en för­

siktig optimism i fråga om produktionsutsikter och orderingång och en så­

dan inställning utmärker även länsarbetsnämndernas marsrapporter. Den

ökade tillförsikten gäller delvis även verkstadsindustrin. Det kan vidare

synas symptomatiskt att successiva kompletteringar av det inkomna ma­

terialet har givit mera positiva utslag. Prognoserna pekar alltjämt på att

utvecklingen av såväl privat konsumtion som lagerinvesteringar kommer att

intensifieras eller stärkas under årets senare hälft. Byggaktiviteten kommer

i varje fall under andra och tredje kvartalen att öka väsentligt. Dessutom

finns vissa skäl att räkna med en parallell förändring av konjunkturbilden

i Västeuropa med återverkningar även på Sveriges ekonomi.

Den totala produktionen inom Västeuropa väntas visserligen vid helårsbe-

dömning stiga i något lägre takt i år än i fjol, men bakom helår stalen döljer

sig en utveckling som kring årsskiftet försiggått i dämpat tempo och som

väntas ta förnyad fart under den följande delen av året. Dämpningen under

senare delen av 1966 och de första månaderna 1967 sammanhängde troligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

7

delvis med en försvagning av lagerinvesteringarna som kan ha haft större in­

tensitet än varaktighet. Även näringslivets investeringar och bostadsbyggan­

det berördes emellertid av avmattningstendenserna. Botten i konjunktur­

svackan kan nu vara nådd och förväntningarna är inställda på en uppgång

under återstoden av året i bl. a. Storbritannien och Västtyskland. Utveck­

lingen i Förenta staterna bedöms komma att visa ett liknande mönster låt

vara att förändringen väntas bli mindre markerad. Den snabba omställning

som skett av den ekonomiska politiken såväl i Västeuropa som i Nordame­

rika, med en markerad övergång till en lättare kreditpolitik, styrker sanno­

likheten av sådana aecelerationstendenser i den internationella ekonomiska

utvecklingen. Med dessa utgångspunkter har det förefallit motiverat att för­

utsätta att en något mera optimistisk stämning numera råder inom närings­

livet och att utgå från detta vid bedömningen av enkäter och annat informa­

tionsmaterial som legat till grund för följande prognoser för Sveriges ekono­

mi 1967.

Exporten väntas enligt konjunkturinstitutets reviderade prognoser totalt

sett bibehålla sin tillväxttakt och öka i volym med 6,5 % från 1966 till 1967.

Bortsett från fartyg visar dock återstoden av exporten en klar avsaktning

i sin utveckling. Mot en tillväxt på drygt 9 % 1965—1966 väntas nämligen

en fortsatt ökning med 6 % 1966—1967. För färdigvaror sjunker tillväxt­

takten från 15 % till drygt 8 %. Sedan årsskiftet synes utsikterna ha för­

bättrats något i fråga om järn och stål — åtminstone vad beträffar volymen.

I övrigt är förändringarna förhållandevis små. De kraftigaste volymökning­

arna i förhållande till 1966 väntas sålunda för fartyg (25 %), järn och stål

(11,5 %) samt gruppen övriga varor (10,5 %). För verkstadsprodukter ut­

gör den väntade uppgången 7,5 %, för papper 6 % och för massa 4 %. En

nedgång väntas inte blott för malmexporten (3,5 %) utan även för utförseln

av trävaror (2,5 %). I genomsnitt för hela exporten väntas i det närmaste

oförändrade priser.

Näringslivets investeringar i byggnader och maskiner beräknas nu öka

med 3 % i volym från 1966 till 1967. Industrins investeringsvolym väntas bli

i det närmaste oförändrad totalt sett; för industribyggena förutses en ned­

gång med 3,5 %, för maskiner en uppgång med 1,5 %. En förutsättning för

att dessa prognoser skall uppfyllas för industrins del synes emellertid vara

att sedvanlig påfyllnad av investeringsplanerna 1967 sker i förhållandevis

stor omfattning, såsom exempelvis skedde 1963, ett år som präglades av

successivt stigande investeringsvilja inom industrin. — Handelsflottans in­

vesteringar väntas från den höga nivå som uppnåddes 1966 stiga med ytter­

ligare 8 % i volym, medan byggnader för handel m. m. trots investeringsav-

giften beräknas öka i volym med någon procent. Detta förklaras delvis av

att igångsättning medgavs i betydande omfattning under tiden närmast

innan avgiften trädde i kraft. Vidare väntas i år åtskilliga byggstarter för

hotell- och lagerbyggnader, som inte träffas av avgiften. — Lagerinveste-

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

8

ringarna beräknas sjunka ca 300 miljoner kronor, vilket efter den starka

nedgången 1966 kommer att innebära att den beräknade lagerökningen 1967

__om ca 450 miljoner kronor — blir förhållandevis låg. Inberäknat lager sy­

nes ökningen av näringslivets totala realkapitalbildning bli tämligen begrän­

sad eller 1 %.

Kommunernas investeringar kan väntas öka med 10,5 % i volym. Lands­

tingens byggen, som främst gäller sjukhus och endast i ringa grad påverkas

av investeringsavgiften, beräknas alltjämt öka med 25 %, medan övriga

kommunala bygginvesteringar beräknas stiga med 6 %. Härvid förutsätts

en i viss mån återhållande verkan av investeringsavgiften. Investeringen i

maskiner och andra inventarier torde för kommunernas del öka förhållan­

devis kraftigt.

För statliga investeringar väntas nu en nedgång med drygt 2 %. Nedgång­

en följer av de betalningsramar som numera gäller för den militära materi-

elanskaffningen innevarande år. — I nuvarande lätta kreditmarknadsläge är

det emellertid tänkbart att den sålunda vidtagna regleringen av betalnings­

strömmarna till försvarets leverantörer under en övergångstid får begränsad

effekt på de faktiska leveranserna av utlagda beställningar. Likviderna kan

uppskjutas och leverantörerna är medvetna om att den slutliga betalningen

inte kan äventyras.

För bostäder beräknas en ökning av investeringsvolymen med 8,5 %. Kal­

kylerna utgår alltjämt från en ram för igångsättning om 90 000 lägenheter

imder 1967, varav huvuddelen under andra och tredje kvartalen. Vidare be­

aktas i dessa beräkningar även effekterna av att nära 6 000 lägenheter redo­

visades som igångsatta under fjärde kvartalet 1966 utöver vad som beräk­

nades i den preliminära investeringskalkylen för 1967.

Totalt väntas investeringsvolymen 1967 stiga 4 % — lagren ej inräkna­

de. Byggnads- och anläggningsverksamheten väntas öka med 5,5 %, medan

maskininvesteringarna endast beräknas stiga med 2,5 % totalt och med

2 %, om man bortser från handelsflottan. Inberäknat lager blir den totala

investeringsökningen knappt 3,5 %.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion visar de reviderade kalky­

lerna följande:

Mellan 1966 och 1967 beräknas lönesumman öka med nära 6 % till följd

av avtalshöjningar, med 2 1/3 % till följd av löneglidning samt med 1/2 %

som nettoeffekt av sysselsättningsförändringar. Totalt beräknas lönesum­

man öka med nära 9 %. Till följd av begränsad tillväxt av enskilda företa­

gares inkomster beräknas faktorinkomsterna (löner och företagarinkom-

ster) stiga mindre eller med 7,7 %. Sedan inverkan beaktats av socialförsäk-

ringsutfall samt hushållens ökade nettoinbetalningar till det offentliga kvar­

står en ökning av de disponibla inkomsterna med 7,3 %.

Konsumentpriserna kan under loppet av 1967 beräknas stiga med 4,8 %,

varav 1,1 procentenheter kan återföras på höjda indirekta skatter. Mellan

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

9

genomsnittslägena för kalenderåren 1966 och 1967 väntas uppgången lika­

ledes bli 4,8 %. En av utgångspunkterna för dessa beräkningar har varit att

arbetsgivarnas totala kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställ­

da fortsätter att stiga med drygt 9 % 1967. Med hänsyn till den jämförelse­

vis kraftiga prisuppgången under årets två första månader har det vidare

förefallit motiverat att räkna med en halv procents extra kostnadsgenom-

siag, vilket dock skulle innebära en något lägre sådan tilläggseffekt än un­

der 1966.

Vid den förutsatta prisuppgången 1967 beräknas de realt disponibla in­

komsterna öka med knappt 2 1/2 %, vilket är 1 % högre än föregående år.

Den privata konsumtionens volym har prognoserats med samma metodik

som användes i den preliminära nationalbudgeten. Sålunda förutses en upp­

gång med knappt 3 % mellan 1966 och 1967. Kraftig tillväxt väntas fram­

för allt för konsumtionen av varaktiga varor.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 5,5 %, varav den kommu­

nala med 7 % och den statliga med knappt 3 %.

Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt har importvolymen

beräknats stiga med 5 %. Importpriserna väntas öka med knappt 1 %.

Trots den försämring i terms of trade som härigenom sker, minskar enligt

dessa kalkyler handelsbalansens underskott med drygt 100 miljoner kronor.

Turistnettot förutses komma att försvagas med ytterligare drygt 150 mil­

joner kronor och därigenom nå ett minusvärde av 900 miljoner kronor. För

sjöfartsnettot emotses däremot en positiv förändring med drygt 100 miljo­

ner kronor. Vidare förutses fortsatt stegring av ininussaldot för övriga lö­

pande betalningar. Tjänstebalansens netto sådant som detta med tillgängliga

statistiska uppgifter sammanställs av riksbanken väntas härigenom kom­

ma att försvagas med 140 miljoner kronor, varav ca 50 miljoner kronor ut­

gör en beräknad ökning av balansens redovisningsfel. Det verkliga utfallet

av tjänstebalansen blir enligt denna bedömning en försvagning med 90

miljoner kronor.

För bytesbalansen innebär detta ingen nämnvärd saldoförändring 1966—

1967. Kalkylmässigt sker eu obetydlig förbättring med 15 miljoner kronor.

(Detta avser med tidigare använd terminologi bytesbalans II. Bytesbalans I

kan väntas komma att försvagas med 35 miljoner kronor.) Varvens kredit-

givning till utlandet ökar avsevärt från 1966 till 1967 och det är bl. a. med

hänsyn till detta förhållande väl tänkbart att valutareserven kan komma att

minska några hundra miljoner kronor under 1967.

En sammanfattning av försörjningsbalansens olika delposter visar att na­

tionalproduktens tillväxt 1966—1967 kan beräknas till 3,7 %. Detta innebär

en märkbart större ökning än 1966. Den inhemska efterfrågan väntas stiga

med 3,4 % mot endast 1,8 % föregående år.

Vid en sådan tillväxttakt för produktionen väntas inte någon mera påtag­

lig skärpning av efterfrågetrycket på arbetsmarknaden. Under »normala»

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 1966—1967

Procentuell

Miljoner

Förändring 1966—1967

volymföränd-

kronor 1966

ring 1965—1966

miljoner

procentuell

kronor i

volymför-

1966 års

ändring

priser

T

illgång

Bruttonationalprodukt......................

+ 2,6

118 570

+ 4 400

+ 3,5

Import .......................................

+ 2,2

23 662

+ 1 100

+ 5

Summa tillgång

+ 2,5

142 232

+ 5 500

-1- 4

Efterfrågan

Privat bruttoinvestering (ej bostä-

der)..............................................

+ 6,6

16 731

+

500

+ 3

Statlig bruttoinvestering (ej bostä-

der)............................................

+ 3,2

7 775

- 200

- 2,5

Kommunal bruttoinvestering (ej

bostäder) ................................

+ 3,6

6 294

+

700

+ 10,5

Bostäder, bruttoinvestering............

- 0,8

7 386

+ 600

+ 8,5

Lagerförändring................................

740

-

300

Privat konsumtion ...........................

+ 1,5

62 089

+ 1 750

+ 3

Offentlig konsumtion ......................

+ 6,7

18 595

+ 1 000

+ 5,5

Export .......................................

+ 6,3

22 103

+ 1400

+ 6,5

Tjänstenetto .....................................

519

+

50

Summa efterfrågan

+ 2,5

142 232

-f 5 500

+ 4

Anm.

Import och export enligt handelsstatistiken. I tjänstenettot har intagits utrikeshandel

med varor som ej registreras där.

lörutsättningar skulle nämligen arbetskraftsbehovet vid en rimlig produkti­

vitetstillväxt kunna beräknas stiga med 0,5 %. Härtill kan kalkylmässigt

läggas ett extra arbetskraftsbehov om knappt 1 %, föranlett av arbetstids­

förkortningen, varigenom det totala behovet skulle stiga till ca 1,5 %. Här­

av kan emellertid åtskilligt beräknas bortfalla till följd av extra produktivi­

tetsvinster i år med anledning av den gynnsamma vinterväderleken, genom

effektivare sysselsättning av sådan arbetskraft som blivit under utnyttjad i

samband med den svaga produktionsutvecklingen inom vissa företag och

branscher och genom ett mera effektivt utnyttjande mera allmänt sett av

den förkortade arbetstiden. Om dessa extra produktivitetsvinster kan för­

modas minska den eljest behövliga arbetskraftsåtgången med 1 %, kvarstår

ett ökat behov om ca 0,5 %. Då utbudet av arbetskraft vid bibehållna för­

värvsfrekvenser för gifta kvinnor och en låg nettoimmigration från i första

hand Finland, kan uppskattas till 0,5 % blir slutsatsen att tillgången på ar­

betskraft inte kan beräknas bli mera fullständigt utnyttjad 1967 än 1966.

De beräkningar som gjorts tillåter inte några säkra slutsatser om arbets-

kraftsefterfrågans utveckling under loppet av 1967. Det kan emellertid —

bl. a. med tanke på det matta läget i början av 1967 — finnas skäl att anta

att efterfrågan på arbetskraft kan komma att framträda med tilltagande

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

11

Tabell 1:2. Betalningsbalansen 1S63—1967

Miljoner kronor, löpande priser

1963

1964

1965

1966

1967

prognos

Import1 ..................................................................

17 552

19 946

22 644

23 662

25 055

Export1 ..................................................................

16 568

19 014

20 541

22 103

23 600

Handelsbalans

- 984

-

932

- 2103

- 1559

— 1455

Sjöfartsnetto ........................................................

1 465

1 540

1 590

1 710

1 825

Turistnetto.............................................................

- 368

-

416

-

587

-

741

-

900

Övriga löpande betalningar 2 ......................

- 218

-

274

-

411

-

624

-

720

Bytesbalans I

- 105

- 82

- 1511

- 1214

- 1250

Korrigeringspost3..............................................

+ 350

-i-

400

+

450

+

500

+

550

Bytesbalans II

+ 245

+

318

- 1061

-

714

-

700

Kända kapitaltransaktioner...........................

- 173

+

359

+

547

+

615

Saldopost4.............................................................

- 193

+

342

+

631

-1-

445

Valutareservens förändring

- 121

+ 1019

+

117

+ 346

1 Enligt handelsstatistiken.

2 Inkl. transfereringar. Dessa registreras ej i

försörjningsbalansens

tjänstenetto. Följaktligen

överensstämmer bytesbalans I ej med saldot mellan import av varor å ena sidan och export av

varor + tjänstenetto å den andra i försörjningsbalansen.

3 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

4 Avser främst i statistiken icke redovisade kapitaltransaktioner.

styrka under året. På byggarbet smarknaden bar man att räkna med en

sådan utveckling under andra och tredje kvartalen, medan däremot ten­

densen att döma av nuvarande planuppgifter och prognoser kan bli vikande

mot årets slut.

Mellan första och andra halvåren 1967 pekar prognoserna på en stark

nedgång i industrins byggnadsinvesteringar (med ca 25 %) och på en viss

minskning i byggandet för handel in. m. (med ca 7 %). Enligt gjorda be­

räkningar skulle uppgången i bostadsinvesteringarna och i de kommunala

byggnadsinvesteringarna inte vara tillräckligt kraftig mellan halvåren för

att helt motväga nedgången i industrins och handelns byggande. En be­

gränsad nedgång i byggnadsvolymen skulle därför totalt sett (säsongren­

sat) inträda från första till andra halvåret. Med hänsyn till osäkerheten i

halvårsfördelningen av vissa delposter kan denna slutsats dock inte anses

säkerställd.1 Däremot förefaller det klart att man måste räkna med en fal­

1 I beräkningen av bostadsinvesteringarna har hänsyn i princip tagits till det förhållandet

att läget på byggnadsmarknaden påverkar byggnadstidernas längd och därmed även verksam­

hetens intensitet vid pågående byggnadsföretag. Byggnadsintensiteten har i dessa kalkyler dock

endast kunnat varieras med hänsyn till tidpunkten för respektive företags igångsättning. Där­

emot har det med den tillämpade beräkningstekniken inte funnits möjlighet att under byggenas

gång variera den förutsatta byggintensiteten med hänsyn till den samtidiga utvecklingen på

byggnadsmarknaden. Med tanke på d.enna stelhet i kalkyleringsmetoden kan det inte anses ute­

slutet att byggvolymen för bostäder 1966 blivit i någon mån underskattad och att byggvolym-

en första halvåret 1967 överskattas i förhållande till andra halvårets byggvolym.

12

lande tendens mot slutet av 1967 och under första halvåret 1968, om ingen

ytterligare planpåfyllnad äger rum. Under första halvåret 1968 beräknas

industribyggandet — med ledning av de planuppgifter som nu står till buds

~ bli 10 % läSre än under första halvåret 1967 (jämfört med andra halv­

året 1967 skulle detta dock innebära en klar uppgång), medan handelns

byggande skulle bli 18 % lägre. Bostadsbyggandet skulle med en bibehållen

ram om 90 000 lägenheter även nästa år, sjunka 4 % i volym från 1967 till

U68. För industrins maskininvesteringar skulle tendensen av nuvarande

planuppgifter att döma däremot snarast vara stigande första halvåret 1968.

Om den här framlagda bedömningen är riktig kommer 1967 i genomsnitt

— om än med vissa variationer under årets lopp — att präglas av samma

arbetsmarknadsläge som 1966. Sistnämnda år medförde en klar sänkning av

utnyttjandegraden av kapaciteten inom vår ekonomi och däribland inte

minst vad gäller arbetskraften. Den förhållandevis låga tillväxten 1966 åter­

speglar i stort sett övergången från ett läge med högt uppdrivet kapacitets­

utnyttjande till ett läge med något lägre kapacitetstryck. Utvecklingen 1966

1967 förutses medföra eu tillväxt som kan betecknas som normal — eller

åtminstone i det närmaste normal — och efterfrågetrycket på arbetsmark­

naden väntas inte stiga. Balansen på arbetsmarknaden bedöms för närva­

rande som tämligen tillfredsställande, dock närmast under förutsättning att

efterfrågan inte ytterligare försvagas. Den inträffade dämpningen är, om

inte helt, så i varje fall till stora delar ett resultat av den förda ekonomiska

politiken. Dess syfte har varit att begränsa den inhemska efterfrågan för att

därigenom bereda utrymme för den insats av resurser som har krävts för

att nytesbalansen skulle kunna förstärkas. Härutöver har kraven på lägre

pris- och kostnadsstegring kunnat motivera en begränsning också av den

totalt effektiva efterfrågan (vilket alltså måste innebära att den inhemska

efterfrågan sjunker mera än vad som kompenseras av ökad resursinsats för

externa ändamål). Kraven på ökad pris- och kostnadsstabilitet har fram­

förts såväl med hänvisning till behovet av inre ekonomisk balans som av

omtanke om det svenska näringslivets internationella konkurrensförmåga

på längre sikt.

Den begränsning av den inhemska efterfrågans tillväxt som inträffade

1965

1966 har otvivelaktigt bidragit till en viss förstärkning av utrikes-

balansen. Den ökade insatsen på denna sektor kan dock knappast ha med­

fört ett fullständigt utnyttjande av det kapacitetsutrymme som bör ha upp­

kommit. Detta skulle sannolikt ha förutsatt en högre intensitet i den efter­

frågan som utifrån riktat sig mot det svenska näringslivet. Med hänsyn till

den starka ökningen av färdigvaruexporten förefaller det däremot inte tro­

ligt att kostnadsläget hitintills skulle ha varit det avgörande hindret för en

ytterligare exportökning. Mera besvärande har kostnadsläget troligen varit

för verksamheten inom de hemmanäringar som är utsatta för internationell

konkurrens, däribland främst beklädnadsindustrierna och numera väl även

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

13

turistnäringen. Med det dämpade efterfrågetryek som numera allmänt före-

ligger inom det svenska näringslivet och på arbetsmarknaden borde en

ytterligare förstärkning av utrikesbalansen utan svårighet kunna uppnås

vid en livligare internationell efterfrågan. De mest lättvunna resultaten kan

påräknas i den mån en sådan efterfrågan riktar sig mot järnmalm och trä­

varor, där kapacitetsreserverna är förhållandevis störst och mest lättill­

gängliga, men sådana finns för närvarande även inom verkstadsindustrin

och andra exportnäringar. Med hänsyn till kraven på fortsatt förstärkning

av bytesbalansen är det angeläget att dessa reserver inte utplånas därige­

nom att den inhemska efterfrågan ånyo släpps på i allt för hög grad. Från

denna synpunkt bör de i stället i rimlig utsträckning hållas disponibla in­

till dess att en tillräcklig efterfrågan utifrån gör sig gällande.

Med avseende på det andra huvudmålet för stabiliseringspolitiken har

dämpningen i den totala efterfrågans utveckling inte lett till några snabba

resultat. Vad beträffar lönekostnadsstegringen, som från 1968 till 1987 för

industriarbetare och timme uppskattas till ca 9,5 %, kan det ifrågasättas

om inte ett så högt värde ger uttryck för den bindning som ofrånkomligen

följer av det gällande avtalet snarare än det återspeglar det nuvarande ar­

betsmarknadsläget. Det visserligen ofullkomliga samband som kan spåras

mellan arbetskraftsefterfrågan och lönekostnadsutveckling tyder på att den

senare för närvarande ligger ett par procentenheter över det normalvärde

som skulle svara mot det aktuella arbetsmarknadsläget. Under loppet av

1968 kan man emellertid till följd av avtalets konstruktion räkna med en

något lägre lönekostnadsstegring av storleksordningen 7 % för industrins

arbetarpersonal — detta under förutsättning av oförändrad löneglidning1;

vid en dämpad löneglidning skulle ett något lägre tal kunna ifrågakomma.

Under den senaste 12-månadersperiod som nu är statistiskt belyst bär

lönestegringstakten i de stora industriländerna i Västeuropa varit 3 å 4

procentenheter lägre än i Sverige. Detta gäller även för Schweiz och För­

enta staterna. I flertalet av dessa länder har vidare prisstegringstakten va­

rit påtagligt lägre. Dock har prisuppgången under loppet av 1966 som regel

överstigit 3 %. Man kan inte utesluta möjligheten av att löne- och prisut­

vecklingen i de ledande industriländerna en tid framöver kommer att för­

siggå i en påtagligt lägre takt än den nu har i Sverige och att skillnaden

blir större än vad som i längden kan uppvägas av en — som vi hoppas

— snabbare produktivitetstillväxt i vårt land. Med hänsyn till den inter­

nationella konkurrensens krav är det därför tänkbart att lönekostnadssteg­

ringen i Sverige måste sänkas åtminstone till säg 6 % per år, vilket under

gynnsamma förutsättningar skulle vara förenligt med konstanta eller obe­

1 På grund av fasförskjutning kan kostnadsstegringen beräknas bli nära en halv procentenhet

större vid en jämförelse 1967—1968 (dvs. mellan genomsnittsnivåerna för 1967 och 1968). För­

klaringen till att lönekostnadsstegringen totalt kan väntas bli klart lägre 1968 ligger dels däruti

att löneökningen enligt avtal blir lägre dels däruti att det 1968 inte sker någon ytterligare be­

tydande ökning av arbetsgivarnas 1967 kraftigt ökade sjukförsäkringskostnader.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

14

tydligt stigande exportpriser och 2 å 3 % årlig ökning av konsumentpriser­

na. Självfallet är det inte uteslutet att det kommer att bli nödvändigt att

söka uppnå en än mera vittgående pris- och kostnadsstabilisering. Man kan

fråga sig vilka krav som måste ställas på den allmänna ekonomiska poli­

tiken, balansen på arbetsmarknaden och på arbetsmarknadsparternas age­

rande, om en sådan dämpning i kostnadsutvecklingen skall kunna förverk­

ligas.

Den åtstramningspolitik som förts kan möjligen ha medverkat till den

försvagning av företagsvinsterna som inträffat 1966. Oavsett om en sådan

inverkan föreligger eller ej är det väl obestridligt att det finns risker för

att försämringen av räntabilitet och självfinansieringsmöjligheter kan få

oförmånliga verkningar på näringslivets fortsatta utbyggnad och utveck­

ling. Skulle, trots de ansträngningar som nu görs att genom delvis nya

former för kreditförmedlingen stimulera företagens investeringsvilja, en

stagnation eller begränsad tillbakagång inträda i utvecklingen av närings­

livets investeringar, blir allvaret härav givetvis beroende av avbrottets längd.

Oavsett vilken inställning som på mera principiella grunder kan intas till

frågan om hur och i vad mån näringslivets investeringar bör prioriteras

i förhållande till andra behov i samhället, synes det nämligen obestridligt

att eu eftersatt utveckling av företagens realkapitalbildning med tiden kan

förmodas återverka menligt på produktivitetsutvecklingen inom närings­

livet. Därmed minskas det utrymme som med bibehållen internationell

konkurrensförmåga kan anslås till fortsatt lönekostnadsstegring och

strängare krav kommer förmodligen med tiden att få ställas på balansen

på arbetsmarknaden.

Här skall emellertid frågan om företagens kreditförsörj ning och den all­

männa ekonomiska politiken beröras ur den mera begränsade aspekten av

balansläget 1967 inom samhällsekonomin.

Åtstramningen 1966 fick sin styrka därigenom att det samtidigt inträf­

fade en betydande nedgång i lagerinvesteringarna och en av ekonomisk­

politiska åtgärder i hög grad influerad åtdragning av privat konsumtion,

bostadsbyggande och kommunala investeringar. Finanspolitiken i vidaste

bemärkelse1 var otvivelaktigt restriktiv och detta trots att de traditionella

indikatorerna för finanspolitik i mera begränsad bemärkelse — dvs. bud-

getsaldot och statens finansiella sparande — gav ett motsatt utslag. Att så

blev fallet berodde för övrigt delvis därpå att den allmänna ekonomiska

politiken genom sina stabiliseringseffekter på indirekt väg bidrog till att

begränsa statens inkomster och i vissa fall öka dess utgifter.

Innevarande år svarar bostadsbyggandet och de kommunala investering­

arna för de mest expansiva inslagen i den ekonomiska utvecklingen. Så­

lunda emotses — vilket närmare framgår av följande uppställning — en

1 Härmed åsyftas alla ekonomisk-politiska åtgärder av finansiell innebörd med undantag för

sådana som avser att direkt påverka kreditgivningen till näringsliv och hushåll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

15

Procentuell för-

Förändring av

ändring av verk-

nettofinansie-

samhetens

ringsbehovet i

volym inom den

sammanslagna

sektorn

miljoner kronor

1960—1961 .....................................

4

- 1 050

1961—1962 .....................................

6

+

400

1962—1963 .....................................

7

+ 1 050

1963—1964 .....................................

7

+

500

1964—1965 .....................................

4,5

- 1000

1965—1966 .....................................

4

-

150

1966—1967 .....................................

5

(— 500)

snabbare tillväxt av verksamhetens volym inom en sammanslagen sektor

innefattande statlig och kommunal verksamhet samt bostadsbyggande. De

sekundära stimulanseffekterna härav kan emellertid i stort sett förmodas

bli motvägda genom budgetpolitikens utformning och AP-fondernas fort­

satta uppbyggnad. För sektorgruppen i dess helhet förutses nämligen en

fortsatt nedgång av nettofinansieringsbehovet definierat såsom det totala

finansieringsbehovet för bostadsinvesteringar minus finansiellt sparande

inom stat, kommuner och AP-fonder.

Till bilden hör vidare att lagerinvesteringarna väntas fortfara att utveck­

las negativt, om än effekten härav är begränsad jämfört med föregående år.

Det kan möjligen diskuteras om exempelvis industriinvesteringarna detta

år — i enlighet med den här framlagda bedömningen — kommer att hållas

i stort sett oförändrade eller om de skulle bli något lägre till följd av be­

gränsad vilja hos företagen att investera och att därvid anlita extern finan­

siering. (Enligt kreditmarknadskalkylen skulle näringslivet i år behöva

öka sin upplåning på marknaden med 1 miljard kronor.) Däremot före­

faller det osannolikt att det kommer att visa sig nödvändigt att utforma

kreditpolitiken på sådant sätt att industriföretagens investeringsvilja stryps

genom restriktioner på kreditmarknaden.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

Den internationella ekonomiska utvecklingen 1966 präglades i huvudsak

av fortsatt högkonjunktur. För hela OECD-området beräknas den totala

produktionen ha varit inemot 5 % högre än 1965 vilket innebär en endast

obetydligt lägre tillväxt än 1964—1965. Expansionen var liksom under de

närmast föregående åren snabbast i Nordamerika medan den västeuro­

peiska tillväxttakten stannade vid ungefär 3,5 %. Skillnaden i ökningstakt

mellan de olika länderna i Västeuropa tenderar snarast att ha tilltagit.

Frankrike och Italien svarade för den snabbaste tillväxten — 5 å 5,5 %

men även i Norge och Nederländerna var expansionstakten alltjämt hög.

I Storbritannien, Västtyskland och några av de mindre industriländerna

blev produktionsökningen väsentligt lägre; lägst eller ca 1,5 % blev den i

Storbritannien, där åtstramningspolitiken måst drivas hårdast. Allmänt sett

utgör den avsaktning som i många länder inträtt i tillväxten till stor del

en ofrånkomlig följd av ett ansträngt resursläge som begränsat den möjliga

expansionstakten. Härtill kommer emellertid att en ytterligare begränsning

uppkommit som följd av en återhållande ekonomisk politik. Denna har

främst motiverats av hänsyn till den yttre balansen men har härutöver haft

sin grund i ökade ambitioner att stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen,

i viss mån av rent interna skäl. Uppgiften att komina till rätta med eu allt­

för ansträngd arbetsmarknad, tilltagande löne- och prisstegringar, samt i

vissa fall, vidgade gap i handels- och betalningsbalansen anförtroddes här­

vid i första hand kreditpolitiken. Delvis under inverkan av denna restriktiva

ekonomiska politik avtog tillväxttakten under loppet av 1966. Inte endast

i Västtyskland, Storbritannien och vissa av de mindre industriländerna i

Västeuropa utan även i Nordamerika inträdde under tredje och i synnerhet

fjärde kvartalet en påtagligt mattare produktionsutveckling samt i vissa

fall en märkbar uppgång i arbetslösheten. Den uppkomna situationen inne­

bar i varje fall för Västtysklands och Storbritanniens del även en viss för­

stärkning av den yttre balansen och föranledde en förhållandevis snabb

omställning av den ekonomiska politiken. Sålunda skedde en tämligen ut­

bredd övergång till en lättare kreditpolitik samtidigt som inriktningen mot

en något restriktivare finanspolitik i stort sett bibehölls. Den tendens till för­

svagning av budgetsaldona som uppkommit til! följd av den lägre expan­

sionstakten och dess återverkningar på statsinkomsterna synes man dock i

flertalet länder ha ansett sig böra lämna utan motåtgärder. Ränterörelserna

Bil.

7:

Reviderad nationalbudget för år 1967

17

Tabell II: 1. Bruttonationalproduktens tillväxt i olika länder och länderområden 1965—1967

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1965 och

1966 avser utfall, för 1967 prognoser

1964—1965

1965—1966

1966—1967

(prognos)

Förenta staterna..................................

5,9

5,4

3,5

Kanada...................................................

5,8

5,7

3

Storbritannien......................................

2,2

1,5

1

Västtyskland ......................................

4,8

2,7

1,5

Frankrike...............................................

3,4

5,5

4,5

Italien ...................................................

3,4

5,2

5,5

Belgien..................................................

3,2

2,8

2,5

Nederländerna......................................

5,4

4,5

3,5

Danmark ...............................................

5,0

3,0

3

Finland..................................................

5,0

2,2

2

Norge ..................................................

5,9

4,5

4,5

Japan ...................................................

3,2

7,0

9

EEC .......................................................

4,1

4,1

3.3

EFTA ...................................................

3,1

2,1

1,8

EFTA exkl. Storbritannien ..............

4,4

3,1

3,1

Västeuropa ..........................................

3,7

3,4

2,8

Västeuropa exkl. Storbritannien ....

4,1

3,9

3,3

Totala OECD ......................................

5,0

4,8

3,5

Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk

planering på grundval av tillgängliga informationer.

uppåt under 1966 avbröts och förbyttes i en sjunkande tendens. Det offi­

ciella diskontot sänktes i början av 1967 i Västtyskland, Storbritannien,

Förenta staterna, Kanada, Nederländerna, Belgien och Sverige.

Under inflytande av den strama kreditpolitik som fördes under större

delen av året kom utvecklingen för bostadsinvesteringarna att bli mycket

svag i flertalet länder. Men även de privata investeringarna i övrigt drabba­

des, kanske mest markant i Storbritannien och Västtyskland men även i

exempelvis Finland och Danmark. För dessa investeringars del är det emel­

lertid troligt att de i viss utsträckning har påverkats i neddragande rikt­

ning även av minskade självfinansieringsmöjligheter och ett lägre kapaci­

tetsutnyttjande inom industrin. Lagerinvesteringarna blev mindre än 1965

bl. a. som följd av den sjunkande produktionstakten och knappheten på lik­

vida tillgångar men förändringen kan i vissa fall även ha varit ett resultat

av vissa prisspekulationer.

Utvecklingen av lönekostnaderna var liksom tidigare under 1960-talet

klart lägre i Nordamerika än i Västeuropa. Skillnaden var dock inte längre

lika klart markerad och särskilt mot slutet av året gjorde sig eu tendens

gällande mot en utjämning av takten i löneökningarna mellan dessa om­

råden. Konsumentpriserna steg i Förenta staterna och Kanada i avgjort

snabbare takt under fjolåret än under 1965, under det att utvecklingen i de

flesta västeuropeiska länder var den motsatta (jfr tabell 2). En jämförelse

2

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Diagram K: 1. Industriproduktionen i olika länder och länderområden 1964—1967

Index: 1963 = 100. Säsongrensade kvartals- resp. månadssiffror

Förenta staterna

no -

Västeuropa

no -

Storbritannien

1964

1965

1966

1967

Anm. Tunna kurvlinjer bygger på månadsdata.

Källa: OECD.

Västtyskland

Frankrike

Italien

Sverige

L

—_ _ _ _ L__ __ _ _ I_ _ _ _ _ _ L__

1964

1965

1966

1967

mellan halvåren 1966 av konsumentprisstegringarna i olika länder visar,

att den nordamerikanska prisuppgången endast överträffades av våra nor­

diska grannländer samt Schweiz medan övriga länder och då speciellt EEC-

länderna visade lägre ökningstal. Takten i lönestegringarna är fortfarande

lägre i Förenta staterna än flerstädes i Västeuropa men den senaste tidens

utveckling antyder att den snabbare stegring som inletts för Förenta sta­

ternas del kan komma att fortsätta under 1967. En något mer dämpad

pris- och lönestegringstakt i Västeuropa under det närmaste året förefal­

ler däremot sannolik.

Det internationella varuutbytet blev under fjolåret oväntat livligt, ök­

ningen blev jämfört med 1965 ca 11 % mot en uppgång om ca 8 % 1964—

1965. Bakom denna acceleration låg bl. a. en 20-procentig importökning till

Förenta staterna och en starkt ökad handel med råvaror till vilken den

kanadensiska exporten av vete till Sovjetunionen påtagligt bidrog. Den

yttre balansen försvagades i bl. a. Förenta staterna, medan den förstärktes

i exempelvis Japan och Västtyskland. Tendenserna i den västeuropeiska

19

varuhandeln gick i övrigt i riktning mot minskande underskott i Storbri­

tannien och ökande underskott i Frankrike, Italien och Norge samt i viss

grad även i Danmark och Finland. Innebörden härav var en annan och all­

varligare för de nordiska länderna med relativt obetydliga valutareserver

än för Frankrike och Italien som har mera betryggande valutareserver och

befinner sig i ett annat skede i konjunkturcykeln.

Råvaruländernas valutareserver ökade under fjolåret i huvudsak som

en följd av en förbättrad handelsbalans. Påfyllningen skedde företrädesvis

bland de utvecklade sterlingländerna medan de underutvecklade ländernas

reserver reducerades från och med andra halvåret. De senares importut­

veckling förefaller med en fördröjning av inemot ett år vara nära nog di­

rekt avhängig förändringen i valutareserven. Härav borde följa en lägre

importökningstakt för dessa länder 1967. För de utvecklade råvaruländerna

däremot synes man med hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen i

dessa kunna räkna med eu positiv effekt på industriländernas utveckling

1967 via en ökad import från dessa.

De bedömningar som nu kan göras av konjunkturutsikterna för inneva­

rande år pekar mot att expansionstakten 1966—1967 kan komma att bli

drygt 1 procentenhet lägre än 1965—1966 för OECD-länderna totalt. De

lägsta ökningstalen kan emotses för Storbritannien och Västtyskland och de

högsta för Japan, Italien, Frankrike och Norge. För Nederländerna, Belgien,

Schweiz och Österrike väntas tillväxten bli mellan 2 och 3 %, vilket skulle

innebära en klart lägre ökningstakt för Nederländerna och Österrike samt

en ungefär oförändrat svag expansion för Belgien och Schweiz. Tillväxttak­

ten i den nordamerikanska ekonomin väntas inte längre komma att skilja

sig nämnvärt från den västeuropeiska. Ej heller synes skillnaden i pris-

och kostnadsutveckling komma att bli särskilt markerad mellan dessa om­

råden. De tillgängliga produktionsresurserna kan väntas bli jämförelsevis

högt utnyttjade i Japan och de västeuropeiska länder som under 1966 hade

en förhållandevis expansiv produktionsutveckling såsom Frankrike, Italien

och Norge.

Den förväntade lägre produktionstillväxten från 1966 till 1967 har i de

flesta fall sin huvudsakliga grund i den låga tillväxttakt som varit rådande

under slutet av 1966 och första kvartalet i år. Under återstoden av året be­

räknas produktionstillväxten komma att tillta i såväl Storbritannien som

Västtyskland. Utvecklingen i Förenta staterna bedöms komma att uppvisa

ett liknande mönster men här torde dock accelerationen bli svagare; andra

kvartalets kapacitetsutnyttjandegrad kan i stort sett väntas bli bestående

året ut.

Den utveckling mot en lättare kreditpolitik som tog sin början mot slu­

tet av 1966 kan väntas fortsätta och tillsammans med en successivt minskad

ledig kapacitet verka pådrivande på investeringsutvecklingen. De privata in­

vesteringarnas uppgång 1966—1967 kan dock förväntas bli tämligen blyg­

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

20

sam eller t. o. m. helt utebli med hänsyn bl. a. till den låga nivå som i början

av året varit rådande i framför allt Storbritannien och Västtyskland. Den

låga igångsättningsnivån för bostadsbyggen under 1966 får till följd att

dessa investeringar knappast kommer att kunna öka i år jämfört med fjol­

året.

Den lägre tillväxt i produktionen som väntas — huvudsakligen i Nord­

amerika, Storbritannien och Västtyskland — kommer att återspegla sig i en

sannolikt lägre ökningstakt för den totala världshandeln i år än de senaste

åren. Importökningen till Förenta staterna väntas i år bli väsentligt lägre

— kanske endast en femtedel av fjolårets — samtidigt som importsteg-

ringstakten till Öststaterna bedöms komma att avta. Bidragande till en lägre

värdeökning torde också råvarornas prisutveckling komma att bli. Genom­

snittspriserna för dessa kommer i år troligen att ligga några procentenheter

under fjolårets som en konsekvens av den prissänkning som inträffade

under andra halvåret 1966 och under de första månaderna innevarande år.

Läget i Vietnam får här liksom när det gäller den amerikanska ekonomin

en betydelsefull inverkan på den fortsatta utvecklingen. Förskjutningar i

handelsbalansen mellan olika länder kommer att gå i förstärkande riktning

för Storbritannien, Västtyskland och sannolikt även Nordamerika. En för­

svagning kan förutses för Italien och Frankrike och synes trolig även för

vissa mindre industriländer i Västeuropa och är sannolik även för råvaru-

länderna. 2

2. Länderöversikter

Förenta staterna

I Förenta staterna fortsatte den ekonomiska tillväxten i hög takt 1965—

1966. Bruttonationalprodukten blev realt 5,4 % större än 1965, vilket inne­

bar en endast obetydligt lägre ökning än 1964—1965 (5,9 %). De faktorer

som främst verkade i påskjutande riktning var försvarsutgifterna och nä­

ringslivets investeringar i såväl lager som fasta tillgångar. Arbetslöshets-

procenten höll sig hela året en eller ett par tiondels procentenheter under

de 4 % som tills vidare angetts som ett mål för administrationens syssel­

sättningspolitik. Sysselsättningen steg med närmare 2 miljoner personer el­

ler drygt 2,5 %. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet inom industrin

beräknades ligga vid drygt 90 %, att jämföra med ett optimalt utnyttjande

som ansetts ligga vid i genomsnitt 92 %. Detta innebar att vissa sektorer

hade ett överfullt utnyttjande av sina resurser och att vissa flaskhalsar upp­

stod. Trots en hög leveranstakt steg orderstockarna fram till senhösten. Tim-

förtjänsterna för industriarbetare fortsatte att stiga i måttlig takt (drygt

3 %). Prisstegringstakten blev emellertid betydligt snabbare än under de

närmast föregående åren. Partipriserna för industriprodukter som legat i

det närmaste oförändrade mellan 1959 och 1964 steg med ca 2 % från 1965

Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1967

21

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell II: 2. Konsumentpriser 1961—1966

Procentuella förändringar

1961—1965

4:e kv. 1964- 4:ekv. 1965- l:a halvåret

1 :a halvåret

% per år

4:ekv. 1965

4:ekv. 1966

1965—2:a

halvåret 1965

1966—2:a

halvåret 1966

Belgien..........................

2,9

3,6

3,5

1,8

0,4

Danmark......................

5,7

6,5

6,8

4,4

2,6

Finland..........................

6,2

4,7

4,2

2,2

2,4

Frankrike......................

3,9

2,5

3,3

1,3

1,6

Italien ...........................

5,6

4,0

'1,6

1,6

0,8

Nederländerna..............

4,2

5,3

5,0

2,1

0,4

Norge ..........................

4,3

3,4

4,1

1,2

2,4

Schweiz..........................

3,5

5,3

4,2

3,0

2,1

Storbritannien..............

3,7

5,2

3,3

2,6

1,6

Sverige ...........................

3,9

5,2

5,7

3,4

1,6

Västtyskland ..............

3,0

3,6

3,4

2,2

0,8

Österrike ......................

3,8

5,2

2,5

2,5

1,2

Förenta staterna..........

1,4

1.9

3,7

1,8

1,8

Kanada..........................

1,7

2,8

4,6

2,6

1,8

1 Avser 3:e kv.

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och

subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

till 1966. Konsumentprisnivån 1966 kom att ligga ca 3,5 % över 1965 års —

under perioden 1960 till 1965 hade den årliga stegringstakten uppgått till

mellan 1 och 1,5 %. Prisuppgången förefaller främst härledd från efterfrå-

gesidan men trycket har i synnerhet gällt särskilda varuområden, exempel­

vis råvaror såsom koppar och zink samt jordbruksprodukter.

Utvecklingen under loppet av 1966 var dock i viss mån en annan än vad

en analys baserad på årsgenomsnitt låter påskina. Vad som döljs är den

klart avtagande tillväxttakt andra halvåret som bl. a. kommer till uttryck i

industriproduktionsindex. Särskilt markerad var denna för varaktiga in­

dustrivaror som inte uppvisade någon ökning under årets sista fem måna­

der. Kapacitetsutnyttjandet föll något tillbaka under sista kvartalet och

prisstegringstakten blev moderatare. Denna utveckling får ses som en följd

av en dämpning i den totala efterfrågans tillväxt som har samband med

efterfrågereducerande åtgärder som vidtogs under andra halvåret: det 7-

procentiga skatteavdrag vid investeringar som företagen fått utnyttja vid in­

köp av maskiner och utrustning upphävdes temporärt, de utvidgade av-

skrivningsrättigheter som tidigare beviljats slopades och icke-militära utgif­

ter inskränktes. Den uppmaning som Federal Reserve Board riktade till

bankerna att bromsa kreditgivningen till näringslivet — i synnerhet om

den baserade sig på rediskontering — gjorde effekten av dessa finanspoli­

tiska åtgärder än starkare. Den strama kreditpolitiken och den gradvisa

skatteskärpningen sedan våren 1966 medverkade till att föra ned efterfråge-

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell II: 3. Timförtjiinster inom industrin 1961—1966

Procentuella förändringar

1961—1965

% per år

4:ekv. 1964-

4:ekv. 1965

4:ekv. 1965-

4:ekv. 1966

l:a halvåret

1965—2:a

halvåret 1965

l:a halvåret

1966—2:a

halvåret 1966

Belgien..........................

9,2

7,1

10,6

3,4

4,4

Danmark......................

9,8

11,4

212,8

5,3

Finland..........................

8,7

7,2

210,1

1,1

5,4

Frankrike1 ..................

7,4

5,7

6,0

2,9

2,8

Italien1..........................

12,1

5,7

3,6

2,5

1,8

Nederländerna1 ..........

10,9

9,5

9,3

2,8

2,3

Norge ..........................

7,2

9,0

2 9,9

3,6

Schweiz1 ......................

5,7

5,6

5,3

1,9

1,5

Storbritannien..............

15,1

7,0

2,9

1,9

0,8

Sverige..........................

8,1

10,2

9,2

2,4

5,8

Västtyskland ..............

9,1

8,8

5,0

4,9

3,4

Österrike ......................

8,8

12,4

8,3

7,1

6,4

Förenta staterna..........

3.0

3,5

4,3

0,9

1,7

Kanada..........................

3,7

5,2

2 6,7

2,1

1 Timlönetariffer.

2 Avser 3:e k v.

Källor: OECD och nationell statistik.

trycket till en jämfört med de närmast föregående åren låg nivå. Bostads­

byggandet gick kraftigt tillbaka under inflytande av kreditknapphet och

höjda fastighetsräntor. Inköpen av varaktiga konsumtionsvaror som nått en

hög nivå i början av 1966 stagnerade mot slutet av året, varvid särskilt bil­

köpen visade en vikande tendens. Sparkvoten förefaller att ha stigit mar­

kant under fjärde kvartalet.

Förenta staternas utländska likviditetsställning (gentemot valutamyndig­

heter) försvagades 1966 med 1,5 miljarder dollar varav minskningen i valu­

tareserven utgjorde knappt hälften. Exporten beräknas ha ökat med ca 12 %

men då samtidigt importen ökade med nästan 20 % blev följden en krymp­

ning av handelsbalansens överskott. Kapitalbalansen utvisade däremot en

betydande förbättring under 1966. Tillströmningen av likvida medel från

privata sektorer utomlands var synnerligen stark och översteg 2 miljarder

dollar. Importen av långfristigt kapital var också betydande som en följd

av bl. a. amerikanska företags värdepapper semissioner i Europa.

Det finns flera anledningar att räkna med en något lägre tillväxttakt un­

der 1967 än under de senaste åren. Den efterfrågesektor som främst kan be­

faras komma att visa lägre ökningstakt är näringslivets investeringar, dels

i maskiner, dels i lager. Ett av skälen härtill är att den outnyttjade kapaci­

teten tenderat att öka. Orderingången till industrin började avta i oktober,

i november kom den första reduceringen av orderstocken på åtskilliga må­

nader. Tendensen har bestått sedan dess. I januari i år var orderingången

för varaktiga varor säsongrensat sett ytterligare ca 7 % lägre än i december.

23

Till en del torde denna utveckling få ses som en följd av att företagen ställ­

de sig avvaktande i vissa investeringsbeslut med tanke på ett nära föreståen­

de återinförande av det 7-procentiga skatteavdraget och vidgade avskriv-

ningsrättigheter. Dessa lättnader hade ännu i mitten av april icke återin­

förts varför tendensen till sjunkande orderingång kan komma att bli bestå­

ende under första halvåret i år. Lagren fortsatte att öka; kvoten mellan

lager och leveranser är därmed den högsta och ogynnsammaste sedan

1960—1961. Totalsiffran för lagerökningen döljer dock det faktum att en

mycket stor del av uppgången hänför sig till lagren av varor i arbete, en

ökning som dels beror på bristande kapacitet, dels på ökad andel försvars-

beställningar av krigsmateriel som är mer tidskrävande att producera. La­

gereffekten kan därför överskattas. En dämpning av lagerinvesteringarna

förefaller emellertid ofrånkomlig. Ett omslag i denna utveckling anses dock

kunna komma att inträda under andra halvåret. Som en följd av en mindre

sysselsättningsökning än 1966 och en ökad direkt beskattning får man

sannolikt räkna med att den något lägre ökningstakt för den privata kon­

sumtionen som blev rådande mot slutet av fjolåret kan komma att kvarstå.

Om den föreslagna skattehöjningen kommer att genomföras är dock något

osäkert. Troligen kommer ett eventuellt beslut härom att fattas relativt sent

på året, varigenom skattehöjningens inverkan på 1967 års konsumtionsut-

veckling ändock blir ganska ringa. Hushållens sparkvot beräknas i januari

1967 ha stigit ytterligare upp till drygt 6 % och konsumtionen har följaktli­

gen hållits tillbaka i motsvarande mån. En hög sparnivå har troligen bibe­

hållits även i februari. En återgång till ett mer normalt sparande har förut­

satts i bedömningen av konsumtionsutsikterna.

En mycket stor och betydande osäkerhetsfaktor utgör storleken av de mi­

litära utgifterna 1967. Mot bakgrunden av den successiva upptrappning av

Vietnamkriget och därmed av utgifterna som ägde rum under fjolåret måste

det bli fråga om ett efterfrågetillskott, även om utgiftsstegringen skulle pla­

na ut på nuvarande nivå.

Bostadsbyggandet minskade som tidigare framhållits kraftigt under fjol­

året. Igångsättningen av nya lägenheter var tredje kvartalet nere på en nivå

som låg 40 % under 1965 års. En viss uppgångstendens kunde spåras i no­

vember- och decembersiffrorna, en uppgång som bedöms komma att för­

stärkas under loppet av 1967. Denna bedömning är i hög grad betingad av

den klart markerade omläggning som skett i fråga om kreditpolitiken. Under

det att finanspolitiken åtminstone delvis behållit en återhållande prägel har

nämligen kreditpolitiken sedan hösten 1966 gått i expansiv riktning varom

bl. a. en diskontosänkning i april i år vittnar. Realeffekter härav kan vän­

tas inte minst på bostadsinvesteringarnas område. Med hänsyn till den

låga igångsättningen av bostadsbyggen under andra halvåret 1966 får man

dock räkna med en viss nedgång i de faktiska bostadsinvesteringarna 1966

--1967.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Administrationens deklarerade avsikt är att föra en kredit- och finans­

politik som möjliggör en balanserad tillväxt i den amerikanska ekonomin.

Siktet anges vara inställt på en ökning av bruttonationalprodukten 1966—

1967 om ca 4 %. Sysselsättningen bedöms härvid kunna öka med 1,8 %

(arbetslösheten oförändrad). Det skulle således behövas en produktivitets­

ökning med 2 å 2,5 % för att en 4-procentig tillväxttakt i totalproduktio­

nen skulle vara möjlig. En sådan förefaller, trots den under det senaste

året klart sjunkande tendensen i produktivitetstillväxten, vara möjlig att

uppnå.

För att en produktionsökning om 4 % 1967 skall kunna förverkligas,

krävs det sannolikt en förhållandevis stark tillväxt av konsumtion och in­

vesteringar andra halvåret liksom även ett omslag i lagerutvecklingen. Fler­

talet bedömare anser att expansionskrafterna borde vara tillräckligt starka

för att en viss tillväxt av totalproduktionen skall kunna vidmakthållas under

loppet av 1967. Om den sannolika takten för den förväntade produktions­

ökningen går bedömningarna däremot i sär. Utvecklingen av de militära

utgifterna blir givetvis likaså av största betydelse.

Även om den faktiska volymutvecklingen 1967 förefaller att bli något

lägre än den av administrationen eftersträvade kan de förestående avtals­

uppgörelserna komma att medföra betydande och måhända accelererande

löneökningar samt stigande arbetskostnader. Möjligheten att effektivt angri­

pa sannolikt åtföljande prisstegringstendenser kan förefalla begränsad att

döma av erfarenheterna från liknande situationer 1951—1952 och 1956—

1957. Det är därför något ovisst om en måttlig dämpning av tillväxttakten

kommer att förebygga en prisstegringstakt av fjolårets storleksordning. Till

skillnad från då synes prisstegringen i år i högre grad bli ett resultat av kost-

nadsgenomslag från löneuppgörelserna. Benägenheten att övervältra kost­

nadsökningarna kan sålunda antas vara stark. Även om bolagsvinsterna än­

nu är höga, kan flertalet sektorer dock peka på en sjunkande tendens under

fjolåret och därmed i ökad grad motsätta sig att bära kostnadsökningarna

med de egna marginalerna. Sannolikheten för stigande priser och farhågor­

na för strejk inom vissa av de »hårdaste» löneförhandlingsområdena kan

kortsiktigt komma att verka stimulerande på ekonomin genom mindre

lagernedskärningar eller eventuellt viss lageruppbyggnad.

Storbritannien

Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1966 karakteriserades un­

der årets första hälft av en med hänsyn till vidtagna åstramningsåtgärder

oväntat stark efterfrågestegring. En komplettering av tidigare kontraktiva

ingrepp gjordes i juli i form av ett krisprogram med syfte att rädda pundets

ställning och bromsa prisstegringen. I programmet ingick bl. a. ett förslag

om totalt löne- och prisstopp under sex månader följt av ytterligare ett

halvårs sträng kontroll av pris- och löneökningar, skattehöjningar och hår-

Bil.

7:

Reviderad nationalbudget för år 1967

25

Diagram II: 2. Handelsbalansen i olika länder 1964—1966

Miljoner dollar. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal

Frankrike

Förenta staterna

italien

Norge

Storbritannien

LJ H U Bl

Danmark

■ Ii 1I'I

Västtyskland

Finland

1964

1965

1966

1964

1965

1966

Källa: OECD.

dare avbetalningsvillkor samt en restriktivare igångsättningspolitik för pri­

vata byggen.

Detta program för att uppnå yttre och inre balans i ekonomin kunde inte

undgå att få betydande konsekvenser för den reala tillväxten. Den totala

industriproduktionen sjönk kraftigt från augusti och detta trots att vissa

branscher gynnades av åtgärderna och kunde expandera snabbare än be­

räknat. Arbetslösheten steg samtidigt snabbt. Vid årsskiftet var antalet ar­

betslösa inemot 600 000 eller över 2 % av totala arbetsstyrkan. Även den to­

tala produktionen beräknas ha sjunkit under andra halvåret och anges fjär­

de kvartalet ha legat ca 1,5 % under första kvartalets nivå. Helårsgenom­

snittet 1966 kom härigenom att ligga endast 1,5 % över motsvarande genom­

snitt 1965.

26

Den klart lägre inhemska aktiviteten avspeglade sig rätt snart i en påtag­

lig förstärkning av utrikesbalansen. Sannolikt hade en viss förbättring i sak

börjat inträda redan mot slutet av första halvåret ehuru den ej kunde kom­

ma till uttryck i utrikeshandelsstatistiken på grund av den pågående sjö-

folksstrejken. Underskottet i varubalansen under andra halvåret kom häri­

genom att sjunka desto snabbare genom att vissa exportleveranser försköts

från andra till tredje kvartalet. Därtill kom troligen under fjärde kvartalet

en viss överflyttning av importleveranser till en tidpunkt efter importavgif­

tens avskaffande i slutet av november. Underskottet i varubalansen beräk­

nas för helåret 1966 ha uppgått till drygt 140 miljoner pund, innebärande

ett hälften så stort minussaldo som 1965, vilket i sin tur utgjorde omkring

hälften av 1964 års rekorddeficit på nästan 550 miljoner pund. Exportök­

ningen uppgick värdemässigt till 6,5 % (3,5 % i volym), medan import ök­

ningen stannade vid 3,5 % (2,5 % i volym).

De hittills statistiskt belysta månaderna 1967 synes ha inneburit en fort­

sättning av den utveckling i »rätt riktning» som andra halvåret 1966 indi­

kerade. Importavgiftens borttagande förefaller inte ha åtföljts av någon

stark ökning av importen, vilket är förklarligt med tanke på det svaga in­

hemska efterfrågeläget. Handelsbalansens underskott uppgick i januari till

7 miljoner pund och i februari till 3 miljoner pund, tal som — bortsett från

de av importavgiftens bortfall påverkade månaderna oktober och november

i fjol — är de förmånligaste man har haft sedan krigsslutet. I mars blev

dock underskottet något större.

Det ledande engelska konjunkturinstitutet — The National Institute of

Economic and Social Research — har i sin senaste kvartalsrapport gjort en

bedömning av den engelska ekonomins utveckling under det närmaste året.

Den skiljer sig inte mycket från bedömningar som gjordes i slutet av förra

året. Den är utarbetad under förutsättning av en oförändrad ekonomisk

politik. Bruttonationalprodukten väntas enligt institutet stiga under loppet

av 1967 i sådan takt — ungefär 2 % ■— att årsgenomsnittet kommer att

ligga ca 0,5 % över 1966 års. Den privata konsumtionen bedöms bli av sam­

ma storlek som 1966 eller rentav något mindre, de offentliga utgifterna

stiga med ca 3 % och de fasta investeringarna minska något. Minskningen

för investeringarna är helt liänförlig till den privata sektorn — de privata

industriinvesteringarna väntas bli ca 10 % lägre än 1966 — medan de offent­

liga investeringarna fortsätter att öka. Lagren beräknas komma att öka nå­

got från den låga nivå som var rådande mot slutet av fjolåret och som

var en följd av den svaga produktionstillväxten och en temporär lagerned­

skärning i avvaktan på importavgiftens borttagande. Exportökningen anges

bli något lägre än förra året och importökningen ungefär lika stor. Det skul­

le innebära ett överskott i varuhandeln på ca 75 miljoner pund, vilket till­

sammans med ett beräknat överskott på tjänstesidan om ca 150 miljoner

pund och ett troligt underskott på kapitalsidan om ca 50 miljoner pund

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

skulle ge ett betalningsöverskott 1967 av storleksordningen 175 miljoner

pund.

Trots en sannolikt låg produktivitetsökning kan eu ekonomisk tillväxt­

takt av denna begränsade storlek förväntas innebära en ökad arbetslöshet.

Vid årsskiftet 1967/1968 skulle denna uppskattningsvis uppgå till 2,5 % sä­

songrensat sett. Möjligheterna till ett starkt ökat resursutnyttjande synes

fortfarande vara mycket begränsade. Vilken effekt ett mera »normalt» ef-

terfrågetryck skulle ha på utrikeshandeln med dagens engelska konkur­

rensläge vet man inte mycket om. Det får emellertid förutsättas att myn­

digheterna under innevarande år går relativt långsamt fram i sin reflations-

politik och avstår från kraftiga stimulansåtgärder för att inte riskera att

ånyo komma i en betalningsbalanskris i en nära framtid. Kreditpolitiken

kan hittills i år sägas ha präglats av större försiktighet än vad den ränte­

sänkning från 7 till 6 % som skedde i två etapper i början av året kan ge

intryck av. Dels representerar 6 % ett högt diskontoläge, dels bör sänk­

ningen även ses som en anpassning till den internationella räntenivån. Det

ligger sålunda närmast till hands att räkna med en fortsättning av den för­

siktiga politik som förts under de senaste månaderna och som syftar till att

ge prioritet åt investeringsefterfrågan framför den privata konsumtionen.

Den totala produktionsökningen 1966—1967 kan under sådana omständig­

heter komma att uppgå till inemot 1 %.

Västtyskland

I Västtyskland präglades den ekonomiska utvecklingen under fjolåret

i hög grad av den restriktiva ekonomiska politik som fördes med avsikt att

dämpa den från yttre och inre balanssynpunkt alltför högt uppdrivna ex-

pansionstakten. Den inhemska efterfrågetillväxten nedbringades succes­

sivt under loppet av året. Bruttoinvesteringarna visade redan tidigt på året

en lägre ökningstakt och mot slutet av året inträdde en tendens till minsk­

ning. Trots att avmattningen satte in först för byggnadsinvesteringarna

blev helårsutvecklingen relativt sett svagare för maskininvesteringarna vil­

ka snarast minskade något medan byggnadsinvesteringarna ökade med ca

3 %. År 1965 torde maskininvesteringarna ökat med ca 14 %. Lagerin­

vesteringarna förefaller ha blivit klart lägre än 1965. Företagen strävade

att hålla sina lager så små som möjligt med hänsyn bl. a. till den an­

strängda likviditeten. En viss spekulation i fallande råvara- och halvfabri-

katspriser torde också ha medverkat liksom naturligtvis den lugnare pro­

duktionsutvecklingen.

Även den privata konsumtionens ökningstakt blev efter hand allt lägre

som en följd av en lugnare inkomstutveckling som i sin tur var en följd

av en mycket klar avspänning på arbetsmarknaden. Denna markerades

tydligast i arbetslöshetsstatistiken: vid årsskiftet uppgick antalet arbets­

lösa till ca 600 000. Den totala lönesumman steg för helåret med drygt

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

27

28

7 % — ökningen 1964—1965 hade uppgått till 10,5 %. Till avsaktningen

bidrog inte endast en minskad sysselsättning utan även lägre löneglidning

inom industrin. Trots en minskad sparkvot uppgick den privata konsum­

tionsökningen inte till mer än 3,5 %. Även prisstegringarna har blivit mo­

deratare. Under loppet av 1966 steg konsumentpriserna med 2,6 % och

under andra halvåret med endast 0,4 %.

Avmattningen i den interna aktiviteten avspeglade sig i en klar förstärk­

ning av handelsbalansen 1966. Mot eu exportökning med drygt 12 % sva­

rade en importökning om ca 3 procent. Denna utveckling gav ett överskott

i handelsbalansen 1966 på ca 8 miljarder DM — överskottet 1965 uppgick

till 1,2 miljarder DM. Det kraftiga underskottet i bytesbalansen 1965 för­

byttes i ett överskott på ca 0,3 miljarder DM. Kapitalimporten fortsatte

ehuru i lägre takt än tidigare. Valutareserven ökade med drygt 1 miljard

DM.

Totalt synes den inhemska efterfrågan ha ökat med knappt 1 %. Pro­

duktionstillväxten hölls bättre uppe tack vare ökad avsättning i utlandet.

Den totala produktionen beräknas ha ökat med 2,7 % 1965—1966 att jäm­

föra med en tillväxt 1964—1965 om knappt 5 %. Årsökningstakten uppskat­

tas ha varit ungefär 1,5 % under sista kvartalet.

I den uppkomna situationen stod det klart för den nytillträdda regering­

en att den ekonomiska politiken snarast borde inriktas på att få till stånd

en ökad aktivitet inom ekonomin. Regeringen uttalade sig sålunda för en

»kontrollerad expansion». Vad gäller budgetpolitiken hade emellertid rege­

ringen två delvis motstridande syften. Å ena sidan ansåg man det nöd­

vändigt att åstadkomma balans mellan utgifter och inkomster på den or­

dinarie budgeten — den föregående regeringens förslag skulle ha inne­

burit ett underskott om ca 4,5 miljarder DM för 1967 — å andra sidan

önskade man använda budgeten som ett instrument för att stimulera den

ekonomiska aktiviteten. Regeringens förslag innebar att balans skapades i

den ordinarie budgeten dels genom åtgärder för att påskynda skatteupp-

börden, dels genom utgiftsminskningar, berörande bl. a. jordbruksstöd, so­

cialpolitik, försvar och u-hjälp. Ekonomins stimulansbehov avsågs bli till­

godosett genom förslag om en särskild lånefinansierad tilläggsbudget —

Eventualhaushalt — som omfattade utgifter om ca 2,5 miljarder DM att

sättas i kraft via statliga investeringsutgifter vid behov av konjunktursti-

mulans. Som en följd härav har vissa offentliga arbeten nu satts i gång.

Kreditpolitiken har successivt givits en entydigt expansiv prägel. Kreditåt­

stramningen började att lätta under andra halvåret 1966. Den påspädning av

bankernas likviditet som åstadkoms genom bytesbalansens förbättring till-

läts nämligen slå igenom. I början av året sänktes diskontot från 5 till 4,5 %.

I mitten av februari och återigen två månader senare beslöts om sänkning

med ytterligare en halv procentenhet till för närvarande 3,5 %. Utöver dessa

penning- och finanspolitiska ingrepp har regeringen vidtagit åtgärder för

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

29

Diagram II: 3. OECD: s handel 1964—1966

Index: 1863 = 100. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal

OECD:* export

OECD:s import

Totalt

Icke OECD-länder

Icke OECD-länder

1964

1965

1966

1964

1965

1966

Källa: OECD.

att stimulera näringslivets investeringar: särskilda avskrivningsmöjligheter

— 10 % för maskin- och 5 % för byggnadsinvesteringar — skall gälla för

investeringsutgifter fram t. o. m. oktober i år. Som ett komplement till den

expansiva politiken har regeringen också inlett ett handlande med inkomst-

politisk syftning där målet är att få till stånd en informell samverkan mel­

lan regeringen, förbundsbanken, delstatsregeringarna, näringslivets organi­

sationer och arbetsmarknadens parter för att de hittills uppnådda stabilise-

ringsframgångarna skall säkerställas framöver. Tills vidare har man vid

överläggningar mellan parterna enats om vissa s. k. orienteringsdata för den

västtyska ekonomins utveckling under 1967.

Även om konkreta bevis på att botten i konjunktursvackan skulle ha

passerats knappast ännu föreligger finns det vissa skäl att anta att så är

fallet. De senaste rapporterna talar om en klar förskjutning i optimistisk

riktning inom alla läger av förväntningarna om innevarande års utveck­

ling. Man räknar med att de vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna

skall få en snabb effekt på i första hand de privata investeringarna. Därtill

kommer en ökad statlig investeringsaktivitet och en allmänt sett expansiv

budgetpolitik inom delstater och kommuner vilkas upplåningsmöjligheter

vidgats genom den liberala kreditpolitiken. En positiv effekt från lagerin­

vesteringarna förefaller vidare trolig mot senare delen av året. Det finns

30

alltså goda skäl att räkna med en stigande tendens i den ekonomiska ut­

vecklingen under återstoden av året. Svårare att bedöma är i vilken takt den

troliga uppgången kan komma att ske. Det kan sålunda förefalla tvek­

samt om den totala produktionsökningen 1966—1967 når upp till 2 %

vilket är den officiella västtyska bedömningen. Denna skulle nämligen för­

utsätta en markerad aktivitetsökning redan i början av andra kvartalet

eller alternativt en uppgång från första till andra halvåret i år av storleks­

ordningen 8 å 9 %.

Frankrike

Den ekonomiska aktiviteten i Frankrike var under fjolåret klart högre

än 1965. Produktion, sysselsättning och inkomster ökade betydligt snab­

bare. De pådrivande krafterna utgjordes av såväl starkt stigande inhemsk

efterfrågan som en — under första delen av året — gynnsam exportut­

veckling. Den totala produktionen beräknas ha varit omkring 5,5 % större

än 1965.

Den privata konsumtionen och exportefterfrågan var de mest expansiva

elementen i den första fasen av konjunkturuppgången. Under andra halv­

året utgjorde investeringsutvecklingen den starkaste drivkraften. Upp­

gången var emellertid inte tillräckligt stark för att uppväga en svagare

tillväxt i konsumtions- och exportefterfrågan. Under loppet av året sked­

de därför en viss uppbromsning av produktionstillväxttakten. Industri­

produktionsökningen som för helåret uppgick till ca 7 % uppnåddes näs­

tan uteslutande tack vare den snabba stegringen under första halvåret,

medan andra halvårets produktion steg endast obetydligt. Mot slutet av

året övergick dock sensommarens och höstens stagnation i en svag upp­

gång.

Bostadsbyggandet utgjorde en av de negativa komponenterna i fjolårets

ekonomiska utveckling. Den totala bostadsproduktionen minskade från

1965 med 25 000 lägenheter till 420 000 enheter. Påbörjandet av nya

lägenheter låg vid mitten av året 10 % lägre än 1965. Ett problem är den

ökande andelen färdigställda men osålda lägenheter inom den privata sek­

torn, vilket sammanhänger med det förhållandevis höga hyresläget för den­

na typ av fastigheter. I övrigt har investeringsaktiviteten varit hög. De

privata fasta bruttoinvesteringarna stimulerades av ett fullt kapacitetsut­

nyttjande inom allt flera sektorer, ökade vinster och ett växande förtroen­

de för den fortsatta högkonjunkturen. Industriinvesteringarna beräknas i

volym ha varit ca 7 % större än 1965. De offentliga investeringarnas star­

ka ökningstrend fortsatte med en uppgång om ca 13 %. Lagerinveste­

ringarna var klart större än 1965 och svarade för nästan 1 procentenhet

av den totala produktionsuppgången.

Trots den kraftigt höjda produktionsnivån har inte någon minskning av

arbetslösheten kunnat registreras. Detta berodde i första hand på en under

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

31

första halvåret hög produktivitet och ett kraftigt ökat utbud under andra

halvåret av arbetskraft från nya årskullar. Den svaga byggnadsaktivite-

ten har vidare bidragit till att arbetslösheten totalt inte sjunkit utan

i stället tenderat att stiga svagt under loppet av andra halvåret. Pris- och

lönekontrollsystemet har upprätthållits även om allt fler uppmjukningar

i form av stabiliserings- och priskontrakt med industrin tillkommit un­

der årets lopp. Prisstegringen 1966 uppgick till knappt 3 %. Inom den

privata sektorn steg arbetarlönerna med knappt 6 % — innan stabilise-

ringsplanen kom till stånd låg den årliga ökningstakten på drygt 8 %.

Exporten utvecklades svagare mot slutet av året, varför helårsökningen en­

dast kom att uppgå till ca 1 %. Då samtidigt importen ökade med inemot

9 % uppstod ett underskott på 5 miljarder francs i varuutbytet med utlan­

det. Trots detta ökade guld- och valutareserverna under 1966 med ca 1,5

miljarder francs och belöpte sig vid senaste årsskiftet till 28 miljarder

francs, vilket motsvarar ca 6 månaders import.

Trots att expansionstakten inte tenderat att bli så hög att kapacitets­

taket varit nära att nås har den ekonomiska politiken hela tiden varit in­

riktad på en mycket försiktig stimulanstillförsel. Finanspolitiken har som

den bedrivits under 1966 knappast varit expansivare än 1965. I syfte att

prioritera de eftersläpande privata företagens investeringar infördes i bör­

jan av året bestämmelser om skattetillgodohavanden — avoir fiscal —

för uppbyggande av företagens produktiva fasta kapital. En viss effekt har

åtgärden naturligt nog fått även om uppfattningarna om styrkan diver­

gerar rätt starkt. Förutsättningarna för en fortsatt snabb expansion 1967

synes goda. Tillväxttakten torde komma att bli endast obetydligt lägre än

1966. Den troliga dämpningen följer delvis av knappa resurser inom vissa

sektorer. En tendens till något starkare prisstegringar kan därför också

förefalla sannolik. Exportefterfrågan bedöms komma att stiga relativt blyg­

samt — i varje fall under första halvåret. Samtidigt kan man dock räkna

med en något accelererad inhemsk efterfrågeökning som skulle kompen­

sera en svagare exportutveckling. Framför allt investeringsutvecklingen be­

döms optimistiskt bl. a. med hänsyn till den effekt som regeringens åt­

gärder under 1966 för att öka de privata investeringarna kommer att få

i år. Vad lagerinvesteringarna beträffar bedöms ökningen i år komma att

bli relativt obetydlig efter den normalisering av lagernivåerna som skedde

under 1966. För den privata konsumtionens del tyder de senaste prognoser­

na för inkomstutvecklingen på en trolig ökning av konsumtionens tillväxt­

takt i år.

En efterfrågeökning av den här skisserade storleksordningen kommer att

medföra en förstärkning av de mot slutet av 1966 uppträdande tendenser­

na till en ansvällning av importen. Även med ett antagande om ett fort­

satt gynnsamt bytesförhållande för franska industriprodukter kan en bety­

dande försämring av handelsbalansen förutses i år. Även i betalningsbalan­

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

32

sen är en försvagning trolig. Med hänsyn bl. a. till den mycket betryggande

valutareserven torde man av externa balansskäl inte behöva räkna med

några ekonomisk-politiska åtgärder innevarande år, i all synnerhet som den

våg av räntesänkningar som gått fram bland industriländerna utanför

Frankrike bör ha minskat det eventuella behovet av sådana ingripanden.

Italien

Efter den genomförda stabiliseringsaktionen 1964 började den italienska

ekonomin återhämta sig under 1965. Uppgångsfasen fortsatte under hela

fjolåret och omfattade, till skillnad från 1965, i mer eller mindre hög grad

samtliga sektorer inom ekonomin med undantag för bostadsbyggandet.

Främsta drivfjädern till expansionen var liksom 1965 exporten. Ökningen

var visserligen klart lägre, men uppgick ändock till drygt 12 % i värde.

Även den privata konsumtionen utgjorde ett kraftigt expansivt element med

en drygt 5-procentig volymökning. Investeringsuppgången var ännu relativt

blygsam. Speciellt gäller detta byggnadsinvesteringarna som trots en uppåt-

riktad utveckling under året inte förmådde överträffa 1965 års nivå. Lager­

investeringarna synes ha tilltagit inte obetydligt. Mot bakgrunden av den

kraftiga produktionstillväxten som framkallade ökade råvaru- och halv­

fabrikatlager ter sig dock lagerökningen inte särskilt anmärkningsvärd.

Den totala produktionsökningen 1965—1966 har beräknats till 5,2 %.

För industrin uppgick ökningen till ca 12 %. Den betydande produktions­

minskning som många branscher — främst de konsumtionsvaruinriktade

såsom exempelvis textil- och skoindustrin — drabbades av 1964—1965 togs

i de flesta fall mer än väl igen. Översvämningarna i november tycks, trots

den svåra förstörelse som åstadkoms, inte ha haft någon neddragande effekt

på totalproduktionen. Snarare tycks de trots den extraskatt som uttogs i

samband med katastrofen ha fått en expansiv effekt tack vare en förskjut­

ning av efterfrågan från konsumtion till investering, där det lediga kapaci-

tetsutrymmet var något större. Sysselsättningsökningen var under fjolåret,

trots den starka produktionsuppgången, rätt blygsam och arbetslösheten

sjönk visserligen, men dock inte i den takt man med ledning av tidigare

uppgångsperioder hade haft anledning räkna med.

Med det successivt tilltagande inhemska efterfrågetrycket följde, speci­

ellt mot slutet av året, en kraftig importstegring. Totalt för hela året beräk­

nas importen ha varit 15 % större i volym än 1965 — uppgången 1964—

1965 hade uppgått till endast 1 %. Internt inträdde dock inte någon sådan

spänning mellan resurser och efterfrågan att prisutvecklingen påverkades.

Denna förblev under hela året lugn och prisnivån steg endast 2,5 % vilket

dock förutom av den gynnsamma kostnadsutvecklingen inom industrin

även sammanhängde med den utomordentligt goda skörden.

Den externa varuhandelns utveckling innebar en avgjord ökning av han­

delsbalansunderskottet 1965—1966. Tjänstebalansen gav, trots ökade turist­

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

33

intäkter, ett mindre överskott än 1965. Då därtill kapitalrörelserna visade

ett betydande underskott kom betalningsbalansens överskott att reduceras

kraftigt jämfört med fjolåret.

Den statistiska information avseende 1967, som hittills finns att tillgå

tyder inte på någon acceleration av den vid årsskiftet rådande ökningstak­

ten. Utsikterna är ljusa för konsumtionsvaruindustrin, medan investerings-

sektorn ännu har vissa svårigheter att helt utnyttja sin kapacitet. Hemma-

efterfrågan fortsätter att expandera, medan exportefterfrågans utveckling

är något tveksam i samband med konjunkturdoppningen i bl. a. Västtysk­

land. Varu- och tjänsteutbytet uppvisade för januari i år ett underskott på

ca 25 miljarder lire mot ett överskott i januari 1966 på inemot 18 miljarder

lire.

För helåret 1967 kan en betydande tillväxt av efterfrågan förväntas. Jäm­

fört med 1966 kommer sannolikt de fasta bruttoinvesteringarna att accele­

rera snabbast. Detta gäller både byggnader och maskiner. De senaste upp­

gifterna pekar mot en volymmässig uppgång med ca 8 %. Den totala kon­

sumtionen väntas också öka i snabb takt p. g. a. en tilltagande tillväxt­

takt för den privata konsumtionen som beräknas ge en volymökning för

helåret med ca 6 %. Utsikterna för den totala efterfrågan implicerar en ök­

ning av bruttonationalprodukten med ca 5,5 %. En sådan tillväxttakt kom­

mer troligen att vara möjlig utan att några allvarligare överhettningsten-

denser skall behöva uppträda.

Danmark

I Danmark blev utrymmet för fortsatt snabb expansion begränsat efter

1984 års explosionsartade efterfrågetillväxt. Kapaciteten var under 1965

fullt utnyttjad inom de flesta sektorer och efterfrågetrycket medförde ett

vidgat gap i utrikesbalansen samt bidrog till en ökad prisstegringstakt. Åter­

hållande ekonomisk-politiska åtgärder vidtogs, varigenom efterfrågetillväx-

ten märkbart avtog från mitten av 1965. Tendenserna till en förbättrad ba­

lans i ekonomin kvarstod till mitten av fjolåret. Men under andra halvåret

tilltog åter trycket på resurserna och den uppnådda balansförbättringen blev

således endast tillfällig. Detta gäller i varje fall den yttre balansen: import­

överskottet blev drygt 4 miljarder danska kronor, vilket innebär en ökning

i förhållande till 1965 års underskott med inemot 350 miljoner danska kro­

nor.

Förklaringen till denna omsvängning mot en sämre ekonomisk balans ut­

görs främst av två faktorer, nämligen ett expansivt bostadsbyggande samt

ökade offentliga investeringar inom landet och en försvagad utveckling av

den efterfrågan som utifrån riktades mot den danska exportindustrin. An­

talet påbörjade lägenheter började stiga mycket starkt under första halvåret

1966 och låg på hösten dubbelt så högt som ett år tidigare. I början av ok­

tober låg antalet lägenheter under byggnad i tätorterna ca 20 % över 1965

3

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

34

års nivå. Mot bakgrunden av de restriktioner som hösten 1965 vidtogs för

emissioner av bostadsobligationer blev ökningen i bostadsbyggandet 1966

efter borttagandet av den kvantitativa byggnadsregleringen betydligt star­

kare än vad myndigheterna förutsett. Samtidigt steg den tidigare låga aktivi­

teten inom övrig byggnadsverksamhet. För exporten av industrivaror, fort­

for ökningstakten att avta under loppet av året. Helårsökningen 1965—1966

kom härigenom att uppgå till endast ca 7 %, vilket är det hittills lägsta

ökningstalet under 1960-talet (under perioden 1963—1965 låg den genom­

snittliga ökningen kring 15 %). Nedgången beror delvis på den dämpade

efterfrågeutveclclingen i Västtyskland, Storbritannien och Sverige, men san­

nolikt också på den danska industrins ogynnsamma kostnadsutveckling

under de senaste tre åren. Bortsett från Norge och Sverige — i vars im­

port den danska andelen ökat — har tendensen för de mer betydande in­

dustriländerna gått mot något minskad andel import av danska manufak-

turerade varor under denna tid.

Det starka efterfrågetrycket återspeglas i betydande prishöjningar. Trots

en viss avsaktning under loppet av fjolåret blev ökningen för konsument­

priserna 1965—1966 7 %. Lönesumman beräknas preliminärt ha ökat med

ca 12 %. Cirka hälften av ökningen utgjordes av löneglidning. En restrik­

tiv kreditgivning utgjorde fram till första kvartalet 1966 ett huvudinslag

i den återhållande politiken. I samband med stark kreditefterfrågan främst

från bostadssektorn inträdde därefter en snabbare kreditexpansion som

delvis möjliggjordes genom åtgärder från Nationalbankens sida. Banker­

nas upplåning i Nationalbanken fortsatte sålunda att öka trots den i okto­

ber 1964 införda straffräntan. Nationalbankens obligationsköp innebar

vidare en press nedåt på räntan och försåg samtidigt marknaden med

kapital.

De prognoser för den inhemska efterfrågetillväxten 1967 som finns att

tillgå pekar närmast mot en något snabbare uppgång än under fjolåret. Den

privata konsumtionen beräknas öka i det närmaste lika mycket som 1966

(3,5 %) och den offentliga något snabbare eller omkring 6 %. Det förslag

till mervärdeskatt på 10 % som nu antagits av Folketinget att gälla

fr. o. m. 1 juli 1967 medför att man kan räkna med en snabb ökning av

konsumtionen under den återstående delen av första halvåret, varefter en

dämpning kan väntas ske. Bruttoinvesteringarnas uppgång kan förmodas

bli möjligen något större än 1966 och då främst som en följd av ett in­

tensivt bostadsbyggande — i stor utsträckning en konsekvens av det höga

påbörjandet under andra halvåret 1966. Exportutsikterna förefaller inte

särskilt gynnsamma. Jordbruksprodukterna bedöms ur efterfrågesynpunkt

inte kunna öka ens i samma omfattning som under fj loåret. För industri­

produkternas del kan man — bortsett från fartyg för vilka det väntas bli

en betydande exportökning — knappast räkna med att exportuppgången

i år blir större än den var 1965—1966. Den ovan skisserade tillväxten i

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

35

Diagram II: 4. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1964—1966

Index: 1963 = 100. Månads- resp. kvartalssiffror

Hemmamarknad

Totalt

Förenta staterna

Västtyskland

Orderingång

Orderingång

Orderingång

130 -

Orderstock

Norge

120

-

Orderingång

150 -

Storbritannien

Orderingång

Ordersfock

"V \

Sverige

Orderingång

Orderstock

140 “

120

-

120

-

Orderstock

Källor: Nationell statistik.

36

efterfrågan kan beräknas ge en ökning av den totala produktionen av sam­

ma storleksordning som 1966 eller omkring 3 %.

Finland

Den finländska bruttonationalprodukten visar en utveckling som i mycket

liknar den danska, dock med den olikheten att den inhemska efterfrågan

1966 inte getts samma utrymme i Finland som i Danmark. Efter en stark

uppgång 1964 (ca 7 %) och en betydande ökning 1965 (inemot 5 %) sjönk

produktionens tillväxt påtagligt under fjolåret varigenom helår sökningen

kom att uppgå till endast något över 2 %. Dämpningen förklaras främst

av den restriktiva ekonomiska politik man tvingats föra av hänsyn till

det prekära balansläget för utrikesbetalningarna. Trots den lägre aktivi­

tetsnivån med en starkt försvagad sysselsättningsgrad mot slutet av året

blev handelsbalansens underskott mycket stort, drygt 700 miljoner mark,

dvs. ungefär av samma storleksordning som under de båda närmast före­

gående åren. Exportökningen blev endast 5,5 %. I neddragande riktning

verkade den svagare konjunkturutvecklingen i de för den finska exporten

viktigaste västliga industriländerna och den svaga internationella efter-

frågeutvecldingen på skogsprodukter, som svarar för ca två tredjedelar av

den totala finska exporten. Trävaruexporten minskade och cellulosaexpor­

tens värde var ungefär oförändrat jämfört med 1965. Ökningar noterades

för papper och kartong, metallindustriprodukter samt de flesta varor i

den s. k. nyexporten såsom skor och textilier. Den svaga exportutveck­

lingen för skogsprodukter torde också delvis vara ett resultat av bristande

råvaruutbud — avverkningsminskningen var även under fjolåret bety­

dande inom bondeskogsbruket. Trots alla kreditrestriktioner fortsatte Icon-

sumtionsvaruefterfrågan att stiga i en oväntat hög takt. Detta tog sig bl. a.

uttryck i en förhållandevis stor importökning, ca 5 %. Ökningen hade dess­

utom helt visst blivit större om inte importregleringen hade gällt för per­

sonbilar under första halvåret och motorfordonsskatten höjts vid halvårs­

skiftet. Härigenom kom personbilsimporten 1966 att minska med inemot

en fjärdedel jämfört med 1965. I övrigt har importen av konsumtionsva­

ror ökat, speciellt mot slutet av året.

Underskottet i utrikeshandeln medförde en klar försvagning av valuta­

situationen då upplåningsmöjligheterna på den ansträngda internationella

kapitalmarknaden under fjolåret var begränsade. Summan av de lån som

kunde uppdrivas uppgick endast till omkring 100 miljoner mark netto. Följ­

den blev en avtappning av valutor — nästan uteslutande konvertibla såda­

na — med 355 miljoner mark varigenom landets hela reserv vid årsskiftet

kom att uppgå till ett nettobelopp av 307 miljoner mark motsvarande ca tre

veckors import.

Den pågående konsumtionskonjunkturen återspeglas i industriproduk­

tionens tillväxt: en ökning med 4 % uppnåddes till följ d av uppgången inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

37

konsumtionsvaruindustrin. Däremot minskade tillverkningen av investe­

ringsvaror ungefär 3 % jämfört med 1965.

Den lägre tillväxttakten under fjolåret åtföljdes av en påtaglig försvag­

ning av sysselsättningen i hela landet men framför allt i de nordliga och

östliga arbetskraftsdistrikten främst beroende på den minskade avverk-

ningsvolymen. Förhållandet mellan antalet anmälda arbetslösa och antalet

lediga platser, totalt sett, var vid årsskiftet nio till ett; härvidlag har troli­

gen även omslaget på den svenska arbetsmarknaden spelat in. Löne- och

prisstegringarna har kunnat dämpas. Konsumentpriserna steg under loppet

av fjolåret med 4,5 % och partipriserna med ca 2 %. Härvid är att märka

att både en omsättningsskattehöjning om 1 procentenhet och en höjning av

de av staten fastställda livsmedelspriserna ryms inom konsumentprisök­

ningen.

För en bedömning av innevarande års utveckling är exportens roll av

avgörande betydelse. Som framgått ovan är manövreringsutrymmet valuta­

mässigt begränsat och det förefaller inte troligt att produktionsöknings-

fakten skall kunna ökas vid nuvarande tillväxttakt för exporten. Förut­

sättningarna för eu snabbare exportökning synes dock mindre gynnsam­

ma. Bedömd från efterfrågesidan förefaller nämligen ökningen i bästa

fall kunna bli lika stor som 1966. Den s.k. stand-by-kredit från Interna­

tionella valutafonden på 300 miljoner mark som utverkades i början av

mars, kan därför komma att behöva följas av ytterligare lån för att täcka

fortsatta underskott i den externa balansen. Å andra sidan är det tänkbart

att en ytterligare skärpning av den ekonomiska politiken kan ifrågakomma.

Produktionstillväxten kan i sådant fall inte förväntas bli högre än 1966.

Norge

I Norge fortsatte högkonjunkturen under hela fjolåret. Produktionsök­

ningen uppgick totalt till 4,5 %, vilket visserligen var en något mindre upp­

gång än de senaste tre åren, men internationellt sett ett för 1966 mycket

aktningsvärt ökningstal. Till skillnad från flertalet andra länder berodde

denna avtagande tillväxttakt till en del på bristande utbudskapacitet. Att

produktionsökningen blev 1,5 % lägre än 1965 sammanhängde även med

eu p. g. a. ogynnsam väderlek mycket kraftig minskning av produktionen

inom skogsbruket. Produktionsresurserna har länge varit fullt utnyttjade,

men utan särskilt uppseendeväckande övertryckssymtom. Mot slutet av

fjolåret föreföll dock den norska ekonomins utveckling ha nått en punkt

vid vilken en fortsatt oförändrad tillväxttakt inte längre var möjlig utan

allvarliga balansrubbningar. Sålunda inträdde en viss försvagning av ut-

rikesbalansen. Importen (exkl. fartyg) var under fjärde kvartalet inemot

15 % större än under fjärde kvartalet 1965, medan motsvarande exportök­

ning uppgick till drygt 3 %. Detta var en klar omsvängning jämfört med ut­

vecklingen tidigare under året. Första halvåret steg importen med 9,5 %,

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

38

medan ökningen i exporten uppgick till nästan 12 %. Denna utveckling gav

för helåret en importökning på 11,8 % och en exportökning om 9,8 %, fort­

farande räknat exklusive fartyg. Inklusive dessa gav den norska utrikeshan­

deln för 1966 ett underskott på ganska exakt 6 miljarder norska kronor, en

ökning av underskottet från året innan med drygt en halv miljard norska

kronor. Bytesbalansunderskottet steg från 0,8 till 1,2 miljarder norska kro­

nor. Det ansträngda resursläget återspeglade sig även i prisutvecklingen.

Årsgenomsnittet för konsumentpriserna blev 3,3 % högre än 1965, dvs. en

något lägre ökning än genomsnittet för 1960-talets första hälft på drygt 4 %.

Ser man till utvecklingen under loppet av 1966, blir emellertid bilden en an­

nan: ökningen uppgår till 4,2 % mot 3,4 % under 1965. Ökningstakten blev

klart snabbare mot slutet av 1966.

Under dessa omständigheter har det befunnits nödvändigt med en mer

restriktiv inriktning av den ekonomiska politiken. Åtgärder för att komma

till rätta med den hårt pressade ekonomiska situationen tillkännagavs av

den norske finansministern i början av mars. De går främst ut på att

bromsa kreditexpansionen och dämpa byggnadsinvesteringarna: statsban-

kerna har anmodats att inte disponera mer än 50 % av de fastställda utlå-

ningskvoterna under första halvåret, igångsättningen av vissa statliga bygg­

nader uppskjuts, den generella befrielsen från omsättningsskatt på vissa

byggnads- och anläggningsarbeten upphävs, byggnadsregleringen stramas åt

i de mer centrala områden som fortfarande är underkastade sådan reglering

och kostnadsramar införs för offentligt finansierade skolbyggen. För att

minska ökningstakten för den privata konsumtionen skärps avbetalnings-

reglerna bl. a. genom höjd lcontantandel. Sparandet skall stimuleras genom

ändring av skattelagarna — bundet sparande i bank blir i likhet med pre­

mier till livförsäkringar avdragsgillt intill vissa belopp i deklarationen.

Den begränsning som föreligger i utbudskapaciteten behöver enligt offi­

ciell norsk bedömning inte medföra en lägre tillväxttakt för den totala

produktionen i år. För skogsbrukets del väntar man nämligen att fjolårets

30-procentiga produktionsnedgång mer än väl kommer att tas igen i år —

bidraget till den totala produktionsökningstakten kan beräknas till ungefär

1 procentenhet. Med hänsyn till att den högt utnyttjade kapaciteten inom

industrin knappast kan tänkas ge utrymme för en lika stor produktions­

ökning i övrigt som 1965—1966 förefaller det rimligt att förutsätta att

en totalt sett ungefär oförändrad tillväxttakt för produktionen 1966—1967,

dvs. omkring 4,5 % skall vara möjlig. Det är inte sannolikt att nuvarande

ekonomiska politik blir ett hinder för en sådan tillväxt. Finanspolitiken

väntas snarast verka i aktivitetshöj ande riktning genom en snabbare ut-

giftsstegring än 1966.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

39

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Exportutvecklingen 1966

Den svenska exporten, exklusive fartyg, ökade 1965—1966 volymmässigt

med 9,3 %, vilket är något mer än genomsnittet under 1960-talet. Säsong­

rensat sett karakteriserades utvecklingen under loppet av året av en snabb

ökning första halvåret jämfört med andra halvåret 1965, trots den hämman­

de effekt som den stränga vintern hade. Mellan halvåren 1966 var tillväxten

mer måttlig. Då fartygsexporten under fjolåret var mycket låg jämfört med

1965 erhölls för den totala exporten en väsentligt mindre ökning (6,3 %).

Priserna steg med 1,1 %. I denna prisstegring ingår relativt normala upp­

gångar på färdigvarusidan medan man på råvarusidan kunde notera

vikande priser och för massa en kraftig prissänkning. Den tendens till

avsaktad ökningstakt för exporten av rå- och stapelvaror1 som förmärktes

under 1965, bestod också under 1966. Uppgången under fjolåret blev 4,8 %

i volym. För de olika enskilda varugrupperna var utvecklingen dock ganska

olikartad. Massa och papper, samt framför allt järn och stål och övriga

metaller, ökade ganska kraftigt. Stark efterfrågan på järn och stål från

Nordamerika, Öststaterna och Latinamerika drog upp exporten. Övriga

metaller ökade starkt i värde genom det höga priset på koppar som även

medförde en markerad volymuppgång. En volymminskning förekom främst

för järnmalm och trävaror. Malmleveransernas tillbakagång orsakades främst

av den svaga konjunkturen för stålindustrin i viktiga malmimportländer

som Västtyskland, Storbritannien och Belgien. Dessutom bidrog konkur­

rens från översjöiska producenter till kvantitetsbortfall. Nedgången i trä­

varuexporten sammanhängde dels med svag konsumtion och dels med la­

geravvecklingar i några av de viktiga avnämarländerna.

För färdigvaruexportens del inträffade ett markant omslag 1965—1966.

Denna del av exporten har under det senaste decenniet visat en kraftig ök­

ningstakt. Styrkan i expansionen har varit avhängig av efterfrågetrycket i

såväl utlandet som i Sverige. Omslaget i det svenska efterfrågeläget 1965

—1966 kom sålunda till synes i en kraftig exportökning 1966 efter en svag

1965. Ökningen 1965—1966 uppgick till 15,5 % mot 5,9 % 1964—1965.

Särskilt för verkstadsprodukternas del var omslaget markant — från en

ökning med 5,0 % 1964—1965 till en ökning med 16,3 % 1965—1966. Ut­

vecklingen av den internationella handeln med färdigvaror gick under sam-

1 Här

avses trävaror, massa, papper, malmer, järn och metaller.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrnpper 1965—1967

Exportvärde, miljoner

Procentuella förändringar från föregående år

kronor

Volym

Pris

1965

1966

1967

1965

1966

1967

1965

1966

1967

Trävaror .......................

1 526

1 433

1 310

— 3,0 - 5,3 - 2,5

9,7

- 0,8

- 6

Massa ..........................

2 237

2 332

2 450

- 4,5

9,2

4

2,7 - 4,6

1

Papper..........................

1 941

2 072

2 225

- 0,4

5,6

6

1,7

1,1

1,5

Malm1 ..........................

1 269

1 181

1 030

1,4 — 5,3 - 3,5

0,2

- 1,7

- 9,5

Metaller ......................

2 095

2 461

2 515

9,6

13,9

7

5,3

3,2

- 4,5

därav: Järn och stål

1 665

1 846

2 030

7,9

11.5

11.5

2,2 - 0,5

- 1.5

Verkstadsprodukter,

exkl. fartyg..............

6 328

7 579

8 395

5 0

16,3

7.5

22,6

23.0

23

Livsmedel......................

708

711

675

11,6 - 0,5 - 3,5

2,6

0,9

- 1.5

Övriga varor ..............

2 957

3 320

3 765

9.0

9,5

10 5

2,9

2 6

25

Totala exporten, exkl.

fartyg ......................

19 061

21089

22 365

3,3

9,3

6

3,5

1,2

0

Fartyg ..........................

1 480

988

1 235

27,2 - 33,2

25

-

1,7

- 0,1

0

Totalt

20 541

22 077

23 600

4,3

6,3

6,5

3,1

1,1

0

1 Värdet för 1966 avviker från den preliminära utrikeshandelsstatistiken på grund av defini­

tiva uppgifter för järnmalm. Prisförändringen är justerad till definitiv nivå, vilket gör — 0,1 %

för totala exporten.

2 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena pris­

ökningar. Huvuddelen utgöres av statistisk missvisning genom kvalitetsförskjutningar (se verk-

stadsavsnittet).

Anm. 1965 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1967 av­

ser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10- tal miljoner och de pro­

centuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ma tid snarast i motsatt riktning med en något svagare ökning 1965—1966

än 1964—1965.

Den västeuropeiska konjunkturbilden var under fjolåret splittrad med

avmattning i bl. a. Västtyskland och Storbritannien och snabb tillväxt i

bl. a. Frankrike och Italien. Exporten till Storbritannien ökade dock med

5 1/2 %, vilket innebar att Sverige fick del av den — med tanke på kon­

junkturbilden och importavgiften — anmärkningsvärt stora importök­

ningen till Storbritannien i fjol. Förenta staternas höga ekonomiska akti­

vitet under fjolåret bidrog till att detta land blev Sveriges största marknad

för verkstadsprodukter, främst beroende på en stark ökning i bilexporten.

Vissa indirekta effekter av den amerikanska högkonjunkturen kan noteras

för massa-, pappers- och träexporten där minskat konkurrenstryck från

Kanada lett till andelsvinster på vissa västeuropeiska marknader. Öknings­

takten för exporten, exklusive fartyg, till de nordiska länderna dämpades

något under 1966 jämfört med 1965. Detta förhållande återspeglar den lägre

ekonomiska tillväxten i de tre länderna. Den svenska andelen av dessa län­

ders import ökade något under fjolåret, främst i den danska importen.

Bil.

7:

Reviderad nationalbudget för år 1967

41

Exportutvecklingen på olika varugrupper 1966 och 1967

Trävaror

Det europeiska importbehovet av sågade och hyvlade trävaror minskade

under 1966 till följd av stagnerande förbrukning samt lageravveckling.

Snabb statistik över importörernas lager av trävaror föreligger endast för

Storbritannien. Dessa drogs i fjol ned ca SO tusen stds trots en viss upp­

gång mot slutet av året. Exportnedgångar noterades på alla viktiga mark­

nader, dvs. Storbritannien, Holland, Danmark och Västtyskland, medan

smärre ökningar registrerades på Frankrike och Belgien. Ser man där­

emot till de svenska importandelarna blir bilden ljusare. P’ör första gången

sedan 1957 gjordes en andelsvinst på den engelska marknaden, från 14,0 %

1965 till 15,4 % 1966. Kanadas andel minskade från 26,4 % 1965 till 22,4 %,

vilket torde kunna sättas i samband med den höga ekonomiska aktiviteten

i Förenta staterna. Andelen på Nederländerna var i stort sett oförändrad

och på Danmark gjordes en kraftig andelsvinst, drygt 7 procentenheter.

Genom höga priser på den västtyska marknaden förlorade Sverige andelar

till Finland och Rumänien. Priserna låg de tre första kvartalen på ungefär

1965 års nivå för att under fjärde kvartalet med dess stora realisationsför-

säljningar av sämre kvaliteter sjunka med 4 1/2 % jämfört med motsva­

rande kvartal 1965. För helåret registrerades en prissänkning med knappt

1 % och en volymminskning på 5 1/2 %.

Försäljningssäsongen 1967 öppnades sent och vid februari månads ut­

gång hade man uppnått en försäljningsvolym av endast 400 tusen stds att

jämföra med 545 tusen stds i fjol, vilket även det var förhållandevis litet.

En sådan tröghet hos marknaden har med undantag för 1957 alltid resul­

terat i en total försäljning under 1 miljon stds. De konsumtionsprognoser

som föreligger för enskilda importländer pekar också på en oförändrad

eller något ökad förbrukning. Ett visst efterfrågetillskott bör erhållas från

en upphörande lageravveckling eller till och med någon lageruppbyggnad

som svar på sänkta priser bl. a. på granvirke. Å andra sidan bör man räkna

med en något ogynnsam andelsutveckling, varigenom en export av 1 050

tusen stds sågvaror för 1967 framstår som sannolik. Ett sådant utfall för­

utsätter dock en ovanligt stark försäljningsaktivitet resten av året. För hela

trävarugruppen har förutsetts en volymminskning med 2 1/2 %. Priserna

antas komma att sjunka med ca 6 % med hänsyn till de ryska utbuden

med sänkta priser på granvirke.

Massa

Utfallet av massaexporten 1966 visar eu volymökning med drygt 9 % och

ett prisfall med 4 1/2 %. Den relativt kraftiga ökningen har sannolikt sam­

band med ett lätt omslag i lagercykeln och förmodligen vissa andelsvinster.

För innevarande år varierar utsikterna avsevärt för de olika kvaliteterna.

En råd varslade eller redan genomförda företagsnedläggelser kommer att

minska produktionskapaciteten för oblekt sulfit med knappt 15 %. Den

blekta sulfiten torde kunna exporteras i ungefär oförändrad utsträckning.

Oblekt sulfatmassa kommer att utföras i minskade kvantiteter beroende

dels på ökade hemmamarknadsför sälj ningar, dels på en ökande integra­

tionsgrad som minskar avsaluleveranserna. För den helt dominerande kva­

liteten — blekt sulfat — föreligger risk för ett internationellt överutbud på

marknaden. Trots detta räknar man med en fortsatt ökning av storleks­

ordningen 10 % eller i den takt som kapaciteten medger. Dessa prognoser

är givna under förutsättning bl. a. att papperskonsumtionen i Förenta

staterna kommer att fortsätta att öka i stark takt från eu under 1986

uppnådd hög nivå. Om så ej blir fallet kan kanadensisk massa komma att

utbjudas på de traditionella marknaderna för skandinavisk cellulosa. I

detta sammanhang utgör även en fortsatt gynnsam utveckling i Japan en

stabiliserande faktor.

Priserna för första halvåret är fixerade på en oförändrad nivå jämfört

med 1968. Den relativa balans som nu finns på marknaden med till synes

måttliga lager både på köpar- och säljarsidan kan synas utgöra ett gott

utgångsläge för de skandinaviska producenterna att genomföra prishöj­

ningar. Utan ett fast marknadsläge som medger samtidiga prishöjningar

för papper i Västeuropa kan prishöjningar på massa dock vara svåra att

genomföra. En eventuell skärpt konkurrens från Nordamerika verkar

också återhållande. Det har likväl bedömts som realistiskt att räkna med

någon tendens till prisåtstramning under loppet av andra halvåret. Om

en större prisuppgång beslutades skulle cellulosaexportens volymutveck­

ling eventuellt kunna komma att försvagas med hänsyn till de temporära

lagereffekter hos köparna som brukar uppstå i samband med prisjusteringar.

För slipmassa synes en betydande exportminskning ske i år till en del

beroende på minskat utbud, men främst på grund av svag efterfrågan från

Storbritannien — den dominerande marknaden för detta produktslag.

Totalt för massagruppen, inklusive slipmassa, räknas med en volymök­

ning på nära 4 %.

Papper, papp och träfiberplattor

Exporten av papper exklusive tidningspapper ökade med något mer än

9 % i kvantitet medan hemmaleveranserna låg kvar på 1965 års nivå. Den

produktionsökning som kom till stånd fann alltså avsättning i utlandet. Pro-

duktionsuppgången 1965 däremot absorberades i det närmaste helt av hem­

mamarknaden. Framför allt var utvecklingen mycket god på Frankrike,

Förenta staterna, Schweiz och Storbritannien samt en del mindre mark­

nader i Västeuropa, som t. ex. Grekland, Portugal och Spanien. Flertalet

av dessa länder hade under 1966 en hög ekonomisk aktivitet med stark

nationalprodukttillväxt, vilket förklarar pappersexportens uppgång på dessa

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

43

länder. I Storbritannien innebar dock den ekonomiska politiken i det när­

maste stagnation i konsumtions- och nationalprodukttillväxt, varför export­

ökningen dit närmast får förklaras av begränsad konkurrensförmåga hos

den brittiska pappersindustrin. På den västtyska marknaden däremot sy­

nes den strama ekonomiska politiken haft betydande effekter på importen

av papper som helt stagnerade, med svaga exportminskningar såväl för

Sverige som Finland.

Exportkvantiteten tidningspapper minskade med 0,6 % medan hemma­

leveranserna ökade relativt starkt. Utvecklingen på de brittiska och danska

marknaderna kan ses som ett tecken på att kapaciteten hos den svenska

pappersindustrin var fullt utnyttjad. Den brittiska importen från Sverige

minskade med ca 10 % medan importen från Finland ökade med över 30 %.

Förhållandena var likartade på den danska marknaden. De förlorade an­

delarna kan med förbättrad leveransförmåga återtas då marknadsstruktu­

ren är sådan att detta kan ske utan att prissänkningar behöver tillgripas.

Den svenska exporten av träfiberplattor fortsatte att gå tillbaka under

1966. Den fortgående tillbakagången förklaras av stark konkurrens från

andra material främst spånskivor men även från fiberboard av tropiska

träslag. Exportminskningen var volymmässigt 7,6 %.

Under förutsättning av en inte alltför stark ökning i hemmaleveranserna

av papper kan man för 1967 räkna med en volymmässig exportökning om ca

6 %. Man torde på den brittiska marknaden kunna räkna med en viss ök­

ning i konsumtionen av papper trots den förväntade stagnationen i den

totala efterfrågan. Detta tillsammans med effekten av importavgiftens och

EFTA-tullarnas slopande bör medföra en ökning av den svenska pappers-

exporten till Storbritannien. Då kapacitetsutnyttjandet är mycket högt i

den svenska pappersindustrin skulle en kraftigare ökning av den inhemska

förbrukningen än 5—6 % begränsa exportutrymmet.

Med hänsyn till EFTA-tullarnas slopande och den brittiska importavgif­

tens borttagande kan priserna beräknas öka 1 1/2 %.

Malm

Järnmalm sexporten 1966 på 22,5 miljoner ton innebar ett betydande kvan-

titetsbortfall jämfört med 1965 då exporten uppgick till 24,9 miljoner ton.

Enbart på Storbritannien uppgick kvantitetsförlusten till 900 tusen ton.

Även den mattade stålkonjunkturen i Västtyskland och Belgien fick kraf­

tiga återverkningar på vår export medan man däremot kunde notera en

ökning på Italien, där också den ekonomiska tillväxten var betydligt högre.

Prisförändringen för järnmalm registrerades till —1,5 %, men den reella

prissänkningen var något större, då sortimentsförändringar på grund av

bortfall av sämre kvaliteter inträffade.

Utsikterna för 1967 är ännu svårbedömbara. För Storbritanniens del har

någon återhämtning i stålproduktionen inte bedömts komma till stånd

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Diagram IH: 1. Volym- och prisutveckling för exporten, tolalt och fördelat på varugrupper

1961—1967

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Logaritmislc skala

Exportpris

Tota! export

Tota! export, exkl. fartyg

120

-

Malmer och skrot

Metaller

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

L----- i____ 1____ 1_____1_____L___ J_____|

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

Trävaror

Massa

Papper, papp och träfiberplattor

Livsmedel

'Övriga varor

1964

1965

1966

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

45

förrän, mot slutet av året och att döma av gjorda försäljningar kommer

Sverige troligen att förlora ytterligare ca 1 miljon ton malm på denna

marknad.

Då det gäller Västtyskland och Belgien finns anledning till en försiktig

optimism. Visserligen ger orderingången till de västtyska stålverken ännu

ingen indikation om att vändpunkten nåtts, men man vet att stållagren hos

förbrukare och mellanhänder är neddragna till en låg nivå, varför man

kan vänta sig att en ökning i efterfrågan skall få omedelbar effekt på stål­

produktionen. Malmlagren hos de västtyska och i synnerhet de belgiska

stålproducenterna är låga varför en vändning i stålkonjunkturen kommer

att omedelbart medföra ökade behov av malm, som ej kan tillgodoses inom

ramen för de synnerligen försiktiga kontrakteringar som gjorts. Avhämt-

ningstakten under årets tre första månader ligger klart över vad som moti­

veras av gjorda köp. Man kan räkna med ett ganska högt utnyttjande av

optioner, varför volymminskningen för järnmalmsexporten ej synes bli

större än ca 2 %.

För malmexporten totalt kan i så fall förutses en volymminskning på

3,5 % samt ett prisfall med 9,5 %.

Järn och stål

Försvagningen av den europeiska stålkonjunkturen under fjolåret synes

främst ha påverkat Sveriges stålexport till Västtyskland med en export­

minskning på 12 %. Denna minskning kompenserades dock genom snab­

bare tillväxt av exporten till andra västeuropeiska länder samt Sovjet,

Nord- och Latinamerika. Genom ett lätt prisfall under 1966 blev värdeök­

ningen något mindre än tillväxten i volym, 10,9 % mot 11,5 %. Under pe­

rioden 1959—1966 ökade stålexporten volymmässigt i genomsnitt 14 % per

år, vilket innebär att såväl 1966 som 1965 låg under denna trend.

Till grund för prognosen för järn- och stålexporten ligger den av sta­

tistiska centralbyrån i februari utförda enkäten, där samtliga stålverk

redovisat sina bedömningar för 1967 och första halvåret 1968. Jämfört med

augustienkäten 1966 har företagen reviderat upp sina prognoser för 1967

med i genomsnitt 4 % till drygt 10 procents värdeökning 1966—1967. Upp-

revideringen avser främst andra halvåret 1967 och är av samma storleks­

ordning som den tidigare konstaterade systematiska underskattningen för

sista prognoshalvåret. Upprevideringen av första halvåret 1967 i förhållan­

de till augustienkäten kan i stor utsträckning hänföras till Östeuropa där

uppenbarligen nya rörorder från Sovjet påräknas. Det kan också finnas

skäl att revidera beräkningarna för vissa andra länder lätt uppåt — främst

Västtyskland, Nordamerika och Latinamerika — med hänsyn till att läget

förefaller vara försiktigt bedömt.

Utvecklingen på Västtyskland är märklig såtillvida att företagen sedan

den kraftiga ökningen 1964 varit mycket optimistiska i enkäterna 1965

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

och 1966 och räknat med fortsatt kraftig expansion — även sedan leve­

ranserna de facto kraftigt sjunkit. Först nu i februarienkäten har optimis­

men om att återta förlorad export försvunnit. Exporten till Västtyskland

minskade 12 % 1966 och väntas bli oförändrad 1967. En orsak till den då­

liga utvecklingen kan vara marknadssvårigheter, då en andelsförlust på

närmare eu procentenhet noterades 1966. Om bedömningen av exporten

till Västtyskland verkar försiktig så gäller motsatsen för Storbritannien.

Här räknar man med en uppgång av storleksordningen 20—25 %; en im­

ponerande exportökning med hänsyn till konjunkturbilden. Den kan knap­

past ha sin förklaring endast i importavgiftens och tullarnas slopande.

Enligt brittiska beräkningar kommer ingen ökning att ske i stålimpor­

ten 1967. Man får rimligen förutsätta att det finns en reell bakgrund i form

av order. För exporten till de nordiska länderna förutses i stort sett fort­

satt expansion, främst på Finland.

Enkäten indikerar en prissänkning på ca 1 1/2 %. Med en värdeökning

på 10 % skulle således volymökningen bli 11 1/2 %.

För första halvåret 1968 räknar företagen med en exportökning på 3 %

i förhållande till första halvåret i år. Med hänsyn till tidigare systematiska

underskattningar bör denna prognossiffra justeras till ca 7 %.

Övriga metaller

Denna grupp, som 1965 ökade 40 % i värde jämfört med 1964, steg 1966

ytterligare 43 %. I volym räknad blev ökningen i fjol 22 % och i pris

17,5 %. Därav ligger 17 miljoner kronor på aluminium och inte mindre

än 166 miljoner kronor på koppar i bearbetad och obearbetad form. De

senaste åren har det skett en betydande ansvällning i vår export av koppar.

Genom substitutionseffekter har råkoppar frigjorts för export till höga

världsmarknadspriser.

Vid bedömningen av 1967 har vi förutsatt att den nuvarande tendensen

till sjunkande kopparpriser kommer att bli bestående under året. London-

noteringarna ligger nu drygt 200 pund per ton under vad som noterades

vid samma tid 1966 och allmänt bedöms 350 pund vara ett realistiskt pris

med tanke på den konsumtionsminskning som ägt rum — till en del be­

roende på accelererad övergång till aluminium i ett flertal användningar.

Det skulle således finnas sannolikhet för ytterligare prissänkningar, men

huruvida dessa kommer till stånd och i vilken utsträckning är osäkert, då

man har att räkna med betydande risker för produktionsstörningar i Kongo

och Zambia. Vi har därför räknat med kopparpriser på i genomsnitt 410

pund för första halvåret och en ytterligare nedgång till 380 pund för andra

halvåret. Här rör man sig på osäker mark och en avvikelse om ett pund

från de här antagna genomsnittliga kopparpriserna kan beräknas ge ett ut­

slag i exportvärdet av storleksordningen 1 miljon kronor för året.

I volym väntas exporten minska med 9 % — det finns nämligen skäl att

47

anta att den inhemska kopparkonsumtionen kommer att öka något jäm­

fört med 1966 även om den kommer att ligga förhållandevis lågt. Med ovan

förutsedda prisförändringar, genomsnittligen en nedgång med 14 %, skulle

exportvärdet för hela gruppen övriga metaller 1967 bli ca 480 miljoner kro­

nor.

Verkstads produkter

Verkstadsexporten ökade mycket kraftigt 1966, närmare 20 % i värde,

vilket är den största ökning som noterats under 1960-talet. Exporten till

Västeuropa ökade dubbelt så snabbt 1966 som 1965, 16 respektive 8 %,

trots den konjunktur splittring som rådde under fjolåret. Än påtagligare var

uppgången av exporten till Östeuropa och Nordamerika med 80 respektive

40 procents ökning. Även på åtskilliga råvaruländer skedde betydande ex­

pansion. Sverige torde därmed ha ökat sin andel i industriländernas verk-

stadsexport till skillnad mot 1965. Man kan konstatera att det internatio­

nella efterfrågeläget bara delvis bestämmer utvecklingen av vår verkstads-

export. Mot bakgrunden av de bedömningar av den internationella ekono­

miska aktiviteten som gjorts i föregående kapitel kan verkstadsexporten

förväntas öka mindre i år än i fjol. En prognos enbart på grundval härav

kunde dock förmodas få felmarginaler på hundratals miljoner kronor.

Liksom tidigare måste därför prognosen till övervägande del baseras på

exportenkäten för verkstäder. Enligt denna enkät förväntas verkstadsexpor­

ten öka 9 % i värde 1966—1967.

Den orderbelagda delen av de beräknade leveranserna första halvåret

1967 är förhållandevis låg — endast 57 %. Den ordertäckta delen av det

närmaste prognoshalvårets leveranser har tidigare sjunkit från 67 % enligt

augustienkäten 1964 till 59 % enligt augustienkäten 1966. Sänkningen av

ordertäckningsgraden har sannolikt främst samband med förkortningen

av leveranstiderna. I ett läge med korta leveranstider är företagens möjlig­

heter att konkurrera om nya order större än i ett läge med relativt långa

leveranstider. Jämför man den faktiskt registrerade utförseln enligt enkä­

terna med den av företagen förutsedda, kan man konstatera att företagen

bedömt möjligheterna att erhålla nya order i huvudsak korrekt. För andra

halvåret i fjol underskattades dock försäljningsmöjligheterna inte obetyd­

ligt. Företagen bedömde i augustienkäten 1966 att leveranserna under andra

halvåret skulle bli ca 70 % större än det leveransbelopp som redan var or-

dertäckt (59 % ordertäckningsgrad vid ingången av halvåret). Enligt en­

kätens utfallssiffror blev leveransvärdet ca 85 % större än det i början av

halvåret ordertäckta leveransbeloppet (motsvarande alltså en order täck­

ningsgrad på 54 %). När nu verkstadsföretagen förutser en leveransvolym

första halvåret i år som motsvarar en ordertäckningsgrad på 57 %, kan

detta alltså knappast betecknas som överdrivet optimistiskt ur konkurrens­

lägesynpunkt — leveranstiderna i verkstadsindustrin har ytterligare för­

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

48

kortats sedan hösten 1966. Å andra sidan har efterfrågeläget utomlands på

våra verkstadsprodukter närmast undergått en viss försämring sedan hösten

1966 och det relativa kostnadsläget för den svenska verkstadsindustrin li­

kaledes troligen försämrats något. Enkätens prognos om en leveransökning

1966—1967 på ca 9 % i värde motsvarar en volymökning på 5 1/2 % att jäm­

föra med eu volymökning på 16 1/2 % 1965—1966. Enkäten skulle därmed

indikera en kraftig uppbromsning av ökningstakten för verkstadsexporten

för innevarande år. Utfallet för de båda första månaderna med en ökning

av exportvärdet på 16,5 % gentemot samma tid föregående år ger knappast

någon antydan i den riktningen. Med hänsyn härtill liksom med hänsyn

till utsikten om en moderat tillväxt i den inhemska efterfrågan har enkä­

tens prognos uppjusterats till en värdeökning på ca 11 % 1966—1967.

Priserna förväntas öka med 1,3 % från andra halvåret 1966 till första

halvåret 1968, vilket är något svagare än under perioden första halvåret

1864 till andra halvåret 1986, då priserna enligt enkäten ökade med i ge­

nomsnitt 1/2 % per halvår. Utfallet andra halvåret 1966 är märkligt så­

tillvida att man enligt augustienkäten 1966 skulle haft 0,1 procents pris­

ökning mellan halvåren 1966. Detta skulle enligt tidigare samband mel­

lan enkätpriser och enhetspriserna i exporten givit 0,6 å 0,8 procents ök­

ning i. enhetsprisindex. Nu registrerades en så kraftig ökning som 2,9 %

vilket gör det sannolikt att den reella prisstegringen varit större än 0,1 %.

Det är nämligen knappast troligt att det enbart är fråga om en förskjut­

ning i exportens sammansättning. Accepteras februarienkätens förväntade

prisutveckling kan emellertid enhetspriserna väntas stiga med 3 %. Värde­

stegringen på 11 % skulle därmed motsvara en volymökning på 7,5 % 1986

—1967.

Livsmedel

Exporten av livsmedel uppgick under 1966 till 711 miljoner kronor var­

av 591 miljoner kronor föll på de reglerade livsmedlen, dvs. i huvudsak

kött, fläsk och spannmål. Den registrerade prisökningen uppgick till knappt

en procent och då exportvärdet var i stort sett oförändrat från 1965 innebar

detta en liten volymminskning. Stora ökningar noterades för kött och

fläsk medan spannmålsexporten gick tillbaka från den osedvanligt höga

nivån 1965.

För 1967 räknar vi med en värdemässigt oförändrad export av icke­

reglerade livsmedel medan de reglerade beräknas minska till 560 miljoner

kronor. Detta innebär dock en betydande upprevidering jämfört med före­

gående prognoser främst beträffande spannmål. De senaste skördebedöm-

ningarna för 1986 utvisar en avsevärt större skörd än man i höstas räk­

nade med, och det torde finnas utrymme för en spannmålsexport av normal

storlek, även om den kraftigt ökande fläskproduktionen inom landet kom­

mer att ta i anspråk foderspannmål, som förut exporterats.

Exportkvantiteterna av kött och fläsk torde komma att ligga ungefär på

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

föregående års nivå — den s. k. köttrealisationen resulterar knappast i nå­

gon större minskning av vårt överskott. Väntade fall i världsmarknadspri­

set på fläsk ger dock en värdeminskning även för denna del av livsmedels-

exporten.

Totalt innebär prognosen för livsmedel en volymminskning med ca 3,5 %

1967.

Övriga varor

Exporten av övriga varor ökade under 1966 något mer än under 1965

beroende på en betydligt högre tillväxttakt för färdigvarudelen. Råvarorna

däremot ökade långsammare än under 1965 och vapenexporten sjönk kraf­

tigt.

De tre nordiska länderna framstod även under 1966 som den största

marknaden såväl vad avser storlek som tillväxt. Framför allt ökade expor­

ten till Finland betydligt. Åtstramningen i Västtyskland torde ha påverkat

även övrigvaruexporten dit, som minskade med ca 4 %. Däremot steg ex­

porten till Storbritannien relativt starkt.

För denna varugrupp liksom för verkstadsprodukter har tidigare bl. a. i

den preliminära nationalbudgeten 1967 diskuterats de effekter på exporten

som variationer i den inhemska efterfrågan kan ha. Där konstaterades att

färdigvaruexporten hämmades 1965 av den inhemska efterfrågans utveck­

ling medan däremot förhållandet 1966 var det motsatta. För övrigvarorna

har ett försök gjorts att kvantifiera effekten på exportutvecklingen av va­

riationerna i den inhemska efterfrågan. Undersökningen gjordes för Norge,

Storbritannien och Västtyskland.

Övrigvaruexporten har härvid antagits bero av förändringarna i det in­

hemska efterfrågeläget (mätt med variationerna i antalet lediga platser i

industrin), förändringarna i utlandsefterfrågan (mätt med variationerna i

nationalproduktens tillväxt alternativt med variationerna i landets import)

samt av tull- och importavgiftsförändringar (vad avser Norge och Storbri­

tannien) . Sambandet mellan den svenska exporten av övrigvaror till respek­

tive land och ovan omtalade förklaringsvariabler har estimerats på basis

av den observerade utvecklingen halvårsvis 1961—1966. Modellerna förkla­

rade exporten tämligen dåligt. Att döma av resultaten skulle den inhemska

efterfrågan ha haft en viss effekt på exporten till Norge och Storbritannien

men ej på exporten till Västtyskland. De exportförändringar som ej förkla­

ras av sambandsekvationerna är dock så stora att några entydiga slutsatser

ej kan dras.

I prognosen för övrigvaruexporten 1967 har förutsatts en omkastning i

fråga om vapenexporten och en återgång till högre ökningstakt för råvaru-

delen medan färdigvarudelen skulle öka i ungefär samma eller möjligen

något lägre takt än i fjol. Härvid har förutsatts att bortfallet av EFTA-

tullarna och den engelska importavgiften skulle få en positiv effekt på ex­

porten till EFTA-länderna, dit en förhållandevis stor andel av vår övrig-

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125. Bilaga 7

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

49

50

varuexport går. Som prognos har i tabell 1 införts en volymmässig ökning

på drygt 10 1/2 % och en prisstegring på ca 2 1/2 %.

Fartyg

Exporten av nybyggda fartyg, vilken minskade mycket markant i fjol,

beräknas i år nästan nå upp till 1965 års nivå, vilket innebär en värdemäs­

sig ökning om ca 300 miljoner kronor. Leveransvärdet av inneliggande

order är lägre än vad tidigare varit fallet under den senaste femårsperio­

den. Detta pekar mot en betydande nedgång i exporten 1968. Den stora av-

yttringsvågen de senaste fyra åren av begagnade fartyg har nu mattats.

Den hade sin kulmen 1965 med en utförsel för drygt 300 miljoner kronor

för att i fjol minska till 200 miljoner kronor. Under åren 1959—1962 rörde

det sig om ca 100 miljoner kronor per år.

Såvitt det går att bedöma synes det ständiga prisfallet under sextiotalet

på fartygsnybyggen nu ha upphört, vilket kan ha samband med en skärp­

ning av varvskonkurrensen på kreditsidan.

Sammanfattning

Den goda utvecklingen av exporten exklusive fartyg under 1966 bars som

tidigare nämnts upp av utvecklingen på de utomeuropeiska marknaderna.

Värdeökningen på Västeuropa blev 8,3 % mot 20,6 % på övriga världen.

Diskrepansen beror delvis på den oförmånliga utvecklingen för våra rå­

varor, vars avsättning huvudsakligen är koncentrerad till Västeuropa. För

1967 kan man inte vänta sig en lika gynnsam utveckling av exporten till de

utomeuropeiska länderna och även för Västeuropa får man räkna med en

lägre ökningstakt.

Enligt de prognoser som redovisats kommer exporten exklusive fartyg att

öka knappt 6 % i volym under 1967, vilket är betydligt lägre än 1966 men

över 1965.

De traditionella svenska råvarorna malm och trä kommer under 1967

som 1966 att minska både i volym och pris. Prissänkningen för malm och

trävaror, 9,5 respektive 6 %, kommer att slå igenom kraftigt — prisökning­

en för exporten exklusive fartyg är beräknad till några tiondels procent.

Fallet i kopparpriserna bidrar också.

Omslaget i fartygsleveranserna från en minskning på 500 miljoner kro­

nor 1966 till en ökning på 250 miljoner kronor 1967 ger ett tillskott om ca

1 % i värde på totala exporten, som därmed skulle öka 7 % under 1967. 2

2. Importen

Importutvecklingen 1966

Den totala importen ökade med 2,2 % i volym och 4,5 % i värde 1965—

1966. Detta innebär en markant lägre ökningstakt för importen än under

de närmast föregående åren. Den svaga importtillväxten under fjolåret var

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

51

Tabell 111: 2. ImporEutvecklingen för olika varugrupper 1965—1967

Importvärde,

Procentuella förändringar från föregående år

miljoner kronor

Volym

Pris

1965

1966

1967

1965

1966

1967

1965

1966

1967

Konsumtionsvaror..............

5 537

5 465

5 920

15,1

— 3,0

5

2,0

1,8

3

därav: textil..................

978

1 107

1 250

14,7

12,5

12,5

1,2

0,6

0

verkstadsproduk-

ter ......................

1 960

1 601

1 635

18,1 — 19,9

1

1,3

2,0

1

Investeringsvaror..............

2 576

2 811

2 960

7,8

5,1

2,5

6,0

3,8

2,5

Konsumtionsråvaror..........

2 488

2 515

2 570 —2,2

1,0

7

— 1,0

0,1 — 4,5

därav: textil..................

1 394

1 288

1 350

0,9

— 6,9

9,5 — 2,4 — 0,8 — 4

Andra industriråvaror ....

8 172

8 660

9 580

16,4

2,0

11,5

3,3

3,9 — 0,5

därav: verkstadsproduk-

ter......................

2 527

2 817

3 040

16,8

2,8

3

3,4

8,5

5

råolja..................

319

311

640

7,3

— 3,5

no

— 0,5

1,0

— 1

Byggnadsråvaror ..............

755

743

780

14,4

— 4,3

4

3,9

2,8

1

Jordbruksråvaror ..............

573

656

710

11,0

10,9

7

2,0

3,2

1

Bränslen...............................

2 049

2 273

1 910

2,4

14,8 — 14

-4,3

3,4 — 2

Totalt, exkl. fartyg, flyg-

plan, vapen ..................

22 150 23 123 24 430

11,2

2,1

4,5

1,8

2,2

1

Fartyg, flygplan, vapen ..

494

539

625

Total import ....................... 22 644 23 662 25 055

11,6

2,2

5

1,7

2,3

1

därav: verkstadsproduk-

ter ......................

7 263

7 461

7 870

14,1

— 1,2

2,5

3,6

3,9

3

järn och stål....

1 280

1 229

1 295

19,6

— 2,4

6

0,3 — 1,6 — 0,5

textil..................

2 526

2 546

2 775

4,7

0,4

11

1,2

0,2

2

Anm. Uppgifterna för 1967 avser prognoser. Grupperingen på användningsområden har re­

viderats och är ej jämförbar med den som publicerats i nationalbudgeter före år 1967.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ett utslag av den dämpade ökningstakten för den privata konsumtionen

och lagerinvesteringarna. Till den svaga importutvecklingen bidrog sanno­

likt även det lättare kapacitetsläget inom industrin som möjliggjorde en

viss utträngning av import.

Hur importen fördelar sig på olika användnings- och varugrupper och

utvecklingen av dessa sammanfattas i tabell 2. Som framgår av tabellen har

utvecklingen för de olika importvarugrupperna varit mycket olikartad.

Importen av konsumtionsvaror minskade med 3 % — en minskning som

till stor del är koncentrerad till de varaktiga konsumtionsvarorna, speciellt

personbilar. Importen av investeringsvaror ökade i ungefär den takt som

kunde förväntas med hänsyn till investeringsutvecklingen, dvs. ingen större

förändring i ökningstakt inträffade gentemot 1965. En markant omsväng­

ning i importmönstret registrerades däremot för gruppen andra industri-

råvaror som i fjol ökade med endast 2 % mot drygt 16 % 1965. Förkla­

ringen till denna lägre tillväxttakt torde vara att söka i den relativt svaga

utvecklingen för industriproduktionen och däruti att lageruppbyggnaden

52

inom industrin gått väsentligt långsammare 1966 än 1965. Importen av

färdiga textilvaror ökade kraftigt 1965—1966 men uppgången motvägdes av

minskad införsel av textilråvaror. Importvolymen av bränsle ökade med

närmare 15 % under fjolåret, huvudsakligen till följd av den stränga vin­

tern 1965—1966.

Iniportutvecklingen 1967

Beräkningarna över importvolymen 1967 indikerar, med nu aktuella

prognoser över efterfrågan inom olika sektorer, en ökning från 1966 med

ca 5 %. — Den förväntade importutvecklingen för olika varugrupper i år

är mycket annorlunda än det importmönster som förelåg för fjolåret. Detta

gäller speciellt för gruppen bränslen.

Mot bakgrund av den kapacitetsökning för raffinaderiindustrin som be­

räknas komma till stånd i år har här speciell uppmärksamhet ägnats bräns­

leimporten. En ökad förbrukning av råolja medför ett minskat importbehov

av förädlade bränslen, vilket värdemässigt innebär en relativt sett lägre

import för denna varugrupp. För att få en uppfattning om storleken av

denna strukturella förskjutning har försörjningsbalanser upprättats för

olika bränsletyper. En stor del av dessa bränslen förbrukas inom industrin.

Förbrukningen av bränslen som redovisas i den löpande industristatistiken

har visat sig väl samvariera med produktionsutvecklingen inom respektive

bransch. Med hjälp av produktionsprognoser som redovisas i kapitel IV har

industrins förbrukning av bränslen för 1967 beräknats. Övriga sektorers

förbrukning har framskrivits trendmässigt. Inga nämnvärda lagerföränd­

ringar av bränsle har antagits komma till stånd under 1967. Bränsleim­

porten framkommer därför som en differens mellan förbrukning och den

inhemska produktionen av bränslen. Den mängd råolja som förbrukades

vid de svenska raffinaderierna 1966 uppgick till 3,8 miljoner ton och täckte

i form av färdiga bränslen ca 1/7 av konsumtionen. För 1967 beräknas för­

brukningen av råolja bli av storleksordningen 7,5 miljoner ton. Detta skulle

motsvara 1/3 av konsumtionen av färdiga bränslen 1967. Även om ök­

ningen i raffinaderikapaciteten på sikt kan tänkas medföra en ökad export

har för 1967 förutsatts en lika obetydlig export som tidigare. Enligt dessa

beräkningar skulle bränsleimporten minska ca 14 % i volym som en följd

av råoljeimportens fördubbling.

Konsumtionsvaruimporten som minskade 3 % i fjol beräknas i år stiga

med 5 %. Detta är främst en följd av att bilimporten som minskade med

28 % 1966 i år beräknas öka med 2 % i volym.

Under fjolåret importerades till Sverige närmare 100 tusen ton kaffe.

Vissa tecken tyder på att man för andra året i följd hade en betydande

neddragning av kaffelagren inom landet. Världsmarknadspriserna på kaffe

föll under 1966 och man räknar allmänt med ytterligare något fall i pri­

serna men senare en viss återhämtning. Detta har beräknats medföra en

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

53

Diagram ID: 2. Importen totalt och uppdelat på vissa användningsområden 1960—1967

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Total .import

Järn- och stål

190 -

Textilier

230 -

Konsumtionsvaror

190

150

no

Investeringsvaror

f —

100

200

160

120

Konsumtionsråva ror

\

\

1

Andra industriråvaror

r-/

1 1 1

Byggnadsråvaror

Jordbruksråvaror

120

-<

Bränslen

160 -

1960

1961

1962 1963

1964 1965

1966

1967 1

1960

1961

1962 1963

1964 1965

1966 1967

1 Utgör delar av totalen oberoende av övrig gruppering. Verkstadsprodukter innefattar ej far­

tyg, flygplan och vapen.

Anm. Se anmärkning till tabell III: 2.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

viss lageruppbyggnad inom landet som tillsammans med den trendmässiga

ökningen i konsumtionen skulle ge en volymökning av kaffeimporten på ca

15 %.

Importen av textilvaror 1967 beräknas komma att ligga ca 11 % över

1966 års nivå. Konsumtionen av textil- och beklädnadsvaror har i år be­

räknats öka ca 2 %. Man torde i år liksom för de senaste åren komma att

täcka större delen av denna ökning med import. Trots en relativt blygsam

produktionsuppgång inom textilsektorn kan importen av insatsvaror förut­

sättas öka med ca 10 %. Denna ökade andel av importerade råvaror och

halvfabrikat sammanhänger med bortfall av vissa inhemska produktions­

enheter.

Den totala prisuppgången för importen 1966 var 2,2 %. Utvecklingen

var något olika för färdigvaror och råvaror, 2,6 % respektive 1,8 %. Un­

der 1967 väntas en lugn prisutveckling för hela importen, med ca 1 procents

ökning. I synnerhet på råvarusidan förefaller priserna att bli vikande för

bl. a. järn och stål, koppar, textilfibrer, råolja och bränslen. För syntet­

fibrerna har redan ett kraftigt prisfall noterats. Prisnedgången för råolja

och bränslen väntas dock bli ringa och sammanhänga med förväntad ut­

veckling på fraktmarknaden.

Färdigvarorna beräknas fortsätta att öka i pris om än i långsammare

takt än under fjolåret. Med ovan antagna prisutveckling skulle den be­

räknade volymökningen om 5 % motsvara en värdeökning om 6 %. 3

3. Bytes- och betalningsbalansen

Som framgår av tabell 3 är handelsbalansens beräknade underskott nå­

got mindre 1967 än 1966. Bytesförhållandet har emellertid ytterligare för­

sämrats. Vid fasta priser skulle förbättringen av handelsbalansen således ha

blivit något större. Den förhållandevis kraftiga ökningen av sjöfartsnettot

1966 bör fortgå även i år till följd av de stora nyinvesteringarna i handels­

flottan såväl 1966 som 1967, även om tillväxten i det värdemässiga utbytet

på grund av sjunkande frakter kan väntas bli något mindre.

Såväl turistnettot som nettot av övriga löpande betalningar kan väntas

fortsätta att försämras även 1987. Vad beträffar de sistnämnda är denna

försämring sannolikt endast skenbar. Man kan för vissa poster i dessa tjäns­

ter och transfereringar konstatera att betalningarna från Sverige ökar från

år till år medan motsvarande betalningar till Sverige synes stagnera. Detta

strider mot vad som är känt ur andra källor. Tj änsteutbytet med utlandet

torde öka i båda riktningarna liksom varuutbytet. I så fall föreligger ett

ständigt ökat fel i redovisningen av i synnerhet betalningarna till Sverige.

Bytesbalansens verkliga utslag blir därför förvanskade. I syfte att ge en

mer rättvisande bild av bytesbalansen har införts en — trendmässigt ökan-

55

Bil.

7:

Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell IH: 3. Betalningsbalansen 1963—1967

Miljoner kronor, löpande priser

1963

1964

1965

1966

1967

(prognos)

Export, fob1 .......................................

16 568

19 014

20 541

22103

23 600

Import, eif1...........................................

-

17 552

19 946

22 644

23 662

-

25 055

Handelsbalans -

984 -

932 - 2103 - 1559

-

1455

Sjöfartsnetto .......................................

1 465

+

1 540

+

1 590

+

1 710

+

1 825

Turistnetto ...........................................

368

416 —

587 —

741

900

Övriga löpande tjänstebetalningar,

netto2 ...............................................

197

186

251

450

530

Bytesbalans för varor och tjänster3 -

84

+

6 - 1351 - 1040

- 1060

Löpande transfereringar, netto ....

-

21

-

88

-

160

-

174

-

190

Bytesbalans för varor, tjänster

och transfereringar4 ..................

105

82

1511

1214

1250

Tänkbart fel i redovisningen av

löpande betalningar ......................

+

350 +

400

!

~r

450 +

500

+

550

Korrigerad bytesbalans för varor,

tjänster och transfereringar ....

+

245

+

318

1 061

714

700

Kapitaltransaktioner..........................

169

+

284 4-

481

+

754

Restpost ...............................................

+

157

+

742

+

1 081

+

945

Restpost, korrigerad för tänkbart fel

193

"T

342

+

631

+

445

Guld och valutareservens förändring

121

+

1 019

+

117

+

346

Affärsbankernas tidsposition ..........

+

4

-

75

-

66

+

139

Bankernas utlandsställning

-

117

+

944

+

51

+

485

1 1963'—1965 enligt handelsstatistiken. 1966 enligt preliminär handelsstatistik.

2 Innehåller även varuhandel utanför handelsstatistiken: direktlandad fisk, reimport och

reexport samt icke monetärt guld.

3 Bytesbalansen för varor och tjänster överensstämmer med saldot mellan import och ex­

port av varor och tjänster i försörjningsbalansen.

4 Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

de — korrigeringspost, »Tänkbart fel i redovisningen av löpande betalning­

ar». Benämningen svarar mot den osäkerhet som vidlåder skattningen.

Den framräknade bytesbalansen 1967 visar ett ungefär oförändrat under­

skott gentemot 1966.

De kända kapitaltransaktionerna motsvarade i fjol ett valutainflöde på

ca 750 miljoner kronor. Bankernas utlandsställning (valutareserven inkl.

affärsbankernas tidsposition) ökade med 485 miljoner kronor. Den giss-

ningsvis korrigerade bytesbalansen 1966 visade ett underskott på ca 700

miljoner kronor. Detta skulle innebära ett glapp i redovisningen på ca 450

miljoner kronor för 1966. Förutom av statistiska fel i redovisningen av

betalningsbalansens olika poster i tabell 3 torde detta glapp få förklaras

av de s. k. handelskrediterna vilka i brist på information ej är uppförda

i kapitalbalansen. Avsaknaden av information om handelskrediterna är

56

ej total —- statistiska centralbyråns varvsenkäter ger upplysning om var­

vens kreditgivning till utlandet i samband med fartygsleveranser. Under

år då värdet av varvens fartygsleveranser (redovisade i varuexporten)

överstiger utlandets fartygsbetalningar, innefattar tydligen restposten kredit­

givning från svenska varv till utlandet och vice versa. I tablån nedan redo­

visas betalningsbalansen 1963—1967 med särredovisning av varvens kredit­

givning :

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967

1963

1964

1965

1966

1967

Korrigerad bytesbalans..........

+ 245

+ 318

- 1 061

- 714

(- 700)

Kapitaltransaktioner ..............

- 169

+ 284

+ 481

+ 754

(+ 450)

Korrigerad restpost..................

därav: varvens kreditgivning

- 193

+ 342

+ 631

+ 445

(0)

till utlandet (—) ..

- 372

+ 116

- 311

-

9

(- 400)

övrig rest..................

+ 179

+ 226

+ 942

+ 454

(+ 400)

Bankernas utlandsställning ..

- 117

+ 944

+

51

+ 485

(- 250)

Posten »övrig rest» är lika med handelskreditändring exklusive varvs-

krediter (samt statistiska fel). Mellan 1963 och 1964 skedde ingen större för­

ändring i posten. Såväl importens som exportens värden ökade starkt och i

ungefär samma takt 1963—1964. Importens ökningstakt var lika hög 1964

—1965 samtidigt som exportens ökningstakt halverades. Här kan ligga eu

förklaring till att handelskrediterna ökade 1965. Sannolikt är dock orsaken

främst att söka i den jämfört med andra länder kraftiga kreditåtstramning

som sattes in 1965. Skärpningen i kreditpolitiken blev under 1966 interna­

tionellt utbredd, varför det inte verkar förvånansvärt att ökningen i han­

delskrediterna avtar. Under 1966 sjönk importens ökningstakt högst vä­

sentligt vilket borde ha verkat i samma riktning. För 1967 förutses i stort

sett samma ökning i exporten och importen. Kreditmarknaden liar lättats

i Sverige men även utomlands. En minskning av handelskrediternas ök­

ning förefaller därför trolig. En sådan kommer dock att delvis motvägas

av ökad kredittagning i samband med den stegrade importen av fartyg och

flygplan. Handelskrediter exklusive varvskrediter har därför förutsatts bli

av knappt samma storlek 1967 som 1966. Varven förutses i år leverera far­

tyg till ett belopp som överstiger betalningarna från utlandet med ca 400

miljoner kronor. Den korrigerade restposten kunde därmed förväntas bli

ungefär noll i år.

Kapitalimporten 1966 var mycket hög. Man får anta att överskottet kom­

mer att krympa i år. Förutsätts en återgång till ungefär 1965 års nivå för

kapitalimporten 1967 skulle därmed en nedgång i valutareserven på i runt

tal en kvarts miljard kronor kunna tänkas ske i år. Som framgått är detta

en prognos som bygger på en rad osäkra antaganden.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

57

IV. Produktionen

1. Industrin

Den svaga västeuropeiska stålkonjunkturen under fjolåret medförde en

markant minskning i efterfrågan på järnmalm. De svenska exportleveran­

serna minskade kvantitetsmässigt med ca 9 % 1965—1966 och även för de

inhemska malmleveranserna kom en minskning till stånd. — Brytningen

av järnmalm som ännu under de tre första kvartalen 1966 skedde i en i jäm­

förelse med 1965 ungefär oförändrad takt bromsades upp kraftigt under

fjärde kvartalet och 1966 års produktion kom att understiga 1965 års med

drygt 4 %. Denna minskning av produktionen var dock mindre än ned­

gången i leveranserna varför en betydande lageruppbyggnad kom till stånd

vid gruvorna.

Leveransutsikterna för 1967 är för närvarande svårbedömbara. Stålmark­

naden i Europa präglas fortfarande av stor försiktighet och de avslut för

leverans av svensk järnmalm sonr hittills gjorts innebär en kraftig ned­

gång såväl kvantitets- som prismässigt jämfört med 1966. Det finns dock

tecken som tyder på att den hittillsvarande avmattningen i stålkonjunktu­

ren har vissa möjligheter att brytas under senare delen av 1967. Med hänsyn

till att ett flertal av våra traditionella köpare för närvarande torde ha rela­

tivt små lager skulle en snabbare förbrukningsökning medföra ett ganska

omedelbart behov av tilläggsköp. — Den bedömning av j ärnmalmsexporten

1967 som gjorts inom konjunkturinstitutet, och som närmare behandlas i

kapitlet om utrikeshandeln, innebär en minskning 1966—1967 med ca 3 %

i ton räknat.

De inhemska leveranserna har bedömts komma att obetydligt över­

stiga 1966 års nivå. — Med hänsyn till de betydande lager som gruvorna

för närvarande innehar synes det rimligt att räkna med en strävan hos

gruvföretagen att nedbringa lagren. Mot bakgrund av det rådande läget är

det emellertid inte troligt att någon nämnvärd lagerförändring kommer till

stånd. Med ovan redovisade antaganden om leveransutvecklingen skulle pro­

duktionen 1967 komma att understiga 1966 års nivå med inemot 10 %.

Produktionen inom järn- och stålverken låg på en närmast oförändrad

nivå under hela 1966 och produktionsökningen för året som helhet stan­

nade vid 4 % jämfört med 1965. Detta kontrasterar starkt mot den snabba

tillväxttakten under de närmast föregående åren. Den lägre ökningstakten

1966 förklaras av en svagare inhemsk efterfrågeutveckling inom byggnads-

och verkstadsindustrin. Inom den senare dämpades inköpen av järn och

58

Kungi. Majrts proposition nr 125 år 1967

Tabell TV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1964—1967

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

1964

1965

1966

1967

(prognos)

Produktion ...........................................

2 890

3 114

3 249

3 450

Import ...................................................

937

1071

986

1 035

Summa tillgång

3 827

4185

4 235

4 485

Export...................................................

1081

1 161

1 298

1 440

Varuinsats ...........................................

2 754

2 904

3 006

3 165

industri ...........................................

2 430

2 546

2 648

2 785

byggnadsverksamhet......................

324

358

358

380

Lagerförändring...................................

+ 85

+ 114

+ 31

- 20

Saldopost............ .................................

- 93

+ 6

- 100

- 100

Summa användning

3 827

4185

4 235

4 485

Källa: Konjunkturinstitutet.

stål inte endast på grund av den lägre tillväxten i förbrukningen av järn och

stål utan också på grund av lagernedskärningar. Exportefterfrågan hölls

däremot uppe vilket återspeglades i att exporten av handelsfärdigt järn och

stål ökade volymmässigt med ca 12 % (jfr kapitel III) — en försäljning

som dock fick ske till något pressade priser.

Under första kvartalet 1967 synes produktionen av konjunkturbarome­

tern i mars att döma ha ökat jämfört med fjärde kvartalet 1966. Man räknar

för andra kvartalet med oförändrad produktionsvolym och därefter åter

med ökningar under andra halvåret. Orderläget ansågs dock enligt samma

källa fortfarande som otillfredsställande: företagen bedömde nästan genom­

gående orderstockarna som för små i förhållande till produktionsnivån i

mitten av mars. Leveranstiderna uppges ha förkortats ytterligare under­

förstå halvåret i år.

Produktionsutvecklingen för 1967 som helhet har bedömts med hjälp av

en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål (tabell 1). Denna

pekar på en produktionsökning på ungefär 6 % jämfört med 1966. Den

inhemska efterfrågan på järn och stål, som den kan härledas ur före­

liggande prognoser för utvecklingen inom olika förbrukarsektorer, främst

verkstadsindustrin, beräknas under 1967 komma att öka med ca 5 %, dvs.

något mera än under 1966. Exporten beräknas komma att stiga i ungefär

samma takt som 1966, dvs. med 11 å 12 %. Importen som minskade med

8 % från 1965 till 1966, väntas 1967 komma att öka med ca 5 %.

Produktionen inom verkstadsindustrin (exkl. varv) för perioden 1965—

1967 har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans1 för verkstadsproduk-

1 Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats

som verkstadsprodukter. Den visar för perioden 1959—1964 en systematisk underskatt­

ning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen

inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar

verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid i mindre utsträckning bero på denna

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

59

Tabell TV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1964—1967

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

1964

1965

1966

1967

(prognos)

Produktion ...........................................

13 766

14 520

15 050

15 810

Import...................................................

4 965

5 734

5 552

5 685

Summa tillgång

18 731

20 254

20 602

21495

Privat konsumtion..............................

3 705

3 911

3 543

3 810

nyinköp av bilar ..........................

1 525

1 678

1 336

1 520

övrigt ...............................................

2 180

2 233

2 207

2 290

Investeringar i maskiner m. in.........

6 593

7 046

7 197

7 375

privata...............................................

4 186

4 618

4 634

4 815

offentliga...........................................

2 407

2 428

2 563

2 560

Lagerförändringar ..............................

+ 287

+ 736

+ 458

+ 255

Export...................................................

4 802

5 069

5 835

6 280

Varuinsats ...........................................

3 344

3 492

3 569

3 775

industri...............................................

1 661

1 735

1 774

1 875

byggnadsverksamhet......................

1 683

1 757

1 795

1 900

Summa användning

18 731

20 254

20 602

21495

Källa: Konjunkturinstitutet.

ter (tabell 2). Produktionsökningen 1965—1966 beräknas sålunda (med

tillämpad justering) uppgå till drygt 4 %. Denna för verkstadsindustrin

osedvanligt låga tillväxttakt har sin grund i den svaga inhemska efterfrågan:

investeringarna ökade endast obetydligt och hushållens inköp av verkstads-

producerade konsumtionsvaror minskade med närmare 10 %. Exporten av

verkstadsprodukter utgjorde däremot en starkt expansiv faktor; den ökade

volymmässigt med omkring 15 %.

Av tillgänglig korttidsstatistik att döma skedde uppbromsningen av verk­

stadsproduktionens tillväxt under första delen av 1966, varefter produktio­

nen legat på i stort sett oförändrad nivå. Enligt konjunkturbarometern i

mars låg produktionen även under första kvartalet 1967 kvar på ungefär

samma nivå, medan företagen för såväl andra kvartalet som andra halv­

året 1967 planerar en höjning. Orderingången från hemmamarknaden, som

var svag särskilt under senare delen av 1966, tycks under första kvartalet

1967 ha legat kvar på fjärde kvartalets nivå, men för andra kvartalet för­

väntar företagen en ökning. Orderingången från exportmarknaden, som

däremot var god under hela 1966, fortsatte enligt konjunkturbarometern att

öka under första kvartalet 1967 och för andra kvartalet kan man räkna

med ytterligare stegring. I mitten av mars bedömde närmare hälften av

definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt

i första rummet hänföras till systematiska fel i de på nationalräkenskapen grundade

beräkningarna av komponenterna på användningssidan. Med hjälp av en regressionsstu-

die mellan centralbyråns produktionsserie och den produktionsutveckling som erhålls i

balansen har korrigeringstal erhållits, med vilka de ur balansen erhållna förändrings-

talen justerats upp.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1964—1967

1 000 stds

1964

1965

1966

1967

(prognos)

Produktion ..........................................

2 056

2 209

2 109

2 095

Import ...................................................

40

46

35

45

Summa tillgång

2 096

2 255

2144

2140

Export ...................................................

1 203

1 134

1 075

1 060

Varuinsats ...........................................

1 021

1 071

1 088

1 155

industri...............................................

630

668

680

720

byggnadsverksamhet......................

391

403

408

435

Lagerförändring ...................................

+ 24

+ 162

+ 50

— 50

Saldopost...............................................

- 152

- 112

- 69

- 25

Summa användning

2 096

2 255

2144

2140

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

företagen inom branschen orderstockarna som för små i förhållande till

produktionsnivån.

Produktionsutvecklingen har även för 1967 bedömts med hjälp av för­

sörjningsbalansen för verkstadsprodukter. Denna ger efter justering enligt

ovan en produktionsökning på ca 6 %. Den jämfört med 1966 snabbare till­

växttakten beror på den prognoserade starkare inhemska efterfrågan fram­

för allt på varaktiga konsumtionsvaror, av vilka inköpen beräknas öka med

ca 7 å 8 %. Exporten av verkstadsprodukter förutses även under 1967

komma att utgöra en starkt expansiv faktor med en ökning av 7 å 8 % i vo­

lym. Importen av verkstadsprodukter, som minskade under 1966, beräknas

under 1967 komma att öka ett par tre procent.

Orderingången till varvsindustrin var under fjolåret relativt låg trots en

återhämtning under fjärde kvartalet och orderstocken var vid årsskiftet

14 % lägre än ett år tidigare i antal arbetstimmar räknat. Minskningen hän­

förde sig i ungefär lika stor utsträckning till hemmamarknadsorder som

till exportorder. Enligt konjunkturbarometern i mars minskade orderin­

gången åter under första kvartalet 1967 medan varvsföretagen räknar med

en uppgång under andra kvartalet. Inneliggande orderstockar ansågs i mit­

ten av mars av ungefär hälften av företagen som för små i förhållande till

produktionsvolymen.

De uppgifter som nu föreligger i nationalräkenskapen för 1966 vad avser

exportleveranser av fartyg, investeringar i handelsflottan av svensktillver­

kade fartyg samt förändringar i varvens lager av »varor i arbete» visar på

en produktionsökning 1965—1966 av storleksordningen 3 å 4 %. Motsva­

rande kalkyl för 1967 — med utgångspunkt från de export-, investerings-

och lagerprognoser som gjorts för detta år — antyder en något större pro­

duktionsökning än 1966 för varvens del.

I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 11)67

61

Produktionsuppgifterna för 1964 och 1965 är hämtade från sågverksinven-

teringen. Produktionsuppgiften för 1966 är grundad på statistiska central­

byråns korttidsstatistik över produktionsvolymutvecklingen och ger en

minskning 1965—1966 på ca 4 1/2 %. Den säsongrensade produktionsse­

rien för 1966 visar att minskningen framför allt är hänförlig till första

kvartalet med dess ogynnsamma väderleksförhållanden och att sedan en

successiv återhämtning ägde rum.

Efterfrågan på trävaror var svag framför allt under första delen av 1966.

Trots de realisationsförsäljningar som skedde under fjärde kvartalet, mins­

kade exportleveranserna 1965—1966 med ca 5 % medan avsättningen på

hemmamarknaden ökade med knappt 2 %. Denna leveransutveckling inne­

har att lageruppbyggnaden hos producenterna fortsatte även under 1966.

Enligt nu föreliggande preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån

ökade lagerhållningen hos producenterna och i trävaruhandeln under fjol­

året med ca 50 tusen standards.

Under innevarande år beräknas exportleveranserna snarast fortsätta att

minska medan avsättningen på hemmamarknaden bedömts kommer att öka

betydligt snabbare än under 1966 främst beroende på en stegrad aktivitet

inom byggnadsverksamheten. Som framgår av balansen har lagren av trä­

varor inom landet ökat kraftigt under de tre senaste åren. Denna lagerök­

ning har främst skett vid sågverken. I konjunkturbarometern för mars an­

ger över hälften av sågverksföretagen dessa lager vara för stora. Med hänsyn

härtill torde man kunna räkna med en stark strävan bland dessa företag att

skära ned lagren, och det har här bedömts rimligt att räkna med att man

skall lyckas med att minska dem ungefär lika mycket som de ökade under

1966, dvs. omkring 50 tusen standards. Med den i balansen kalkylerade leve­

ransutvecklingen skulle detta kunna ske med ungefär samma produktion

för sågverken under 1967 som under 1966.

För gruppen träindustri exklusive sågverk indikerar inom konjunkturin­

stitutet gjorda beräkningar en produktionsökning 1965—1966 på ca 1 %,

vilket är en betydligt svagare tillväxttakt än under de närmaste föregående

åren. Detta kan i första hand tillskrivas den under 1966 dämpade aktivite­

ten inom den inhemska byggnadsverksamheten som verkade återhållande på

produktionen av framför allt snickerier och trähus. Trähus- och wallboard-

fabriker fick dessutom vidkännas en minskad exportefterfrågan under året.

För de konsumtionsinriktade branscherna (främst möbelindustrin) har den

svaga utvecklingen av den privata konsumtionen verkat dämpande på pro­

duktionen. Enligt kalkyler baserade på den förväntade snabbare tillväxt­

takten i såväl de inhemska byggnadsinvesteringarna som den privata kon­

sumtionen skulle man kunna räkna med en produktionsökning för hela

gruppen träindustri exklusive sågverk på 5 å 6 % 1966—1967.

En summering av ovan redovisade utvecklingstendenser inom träindu­

strins olika branscher skulle för den totala träindustrin innebära en pro­

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

duktionsminskning 1965—1966 med ca 1 % och en produktionsökning

1966—1967 på ca 3 %.

Den förbättring i avsättningsläget för massa som successivt inträdde un­

der 1966 ledde i kombination med de vidtagna produktionsbegränsande åt­

gärderna vid de svenska massafabrikerna till att de marknadstryckande

lagren kunde reduceras kraftigt. Lagren kom härmed att vid utgången av

1966 uppgå till drygt 300 tusen ton och får för flertalet kvaliteter beteck­

nas som normala. Totalt tillverkades ca 3,3 miljoner ton kemisk avsalu-

massa under 1966 vilket är drygt 5 % mindre än under föregående år.

Exportleveranserna av den kemiska massan ökade avsevärt (se kapitel III),

medan däremot avsättningen på hemmamarknaden understeg 1965 års nivå

med ca 8 %. Såväl produktion som exportleveranser av mekanisk avsalu-

massa var ungefär oförändrade från 1965 till 1966.

Utvecklingen för de olika massakvaliteterna var mycket varierande. Så­

lunda ökade produktionen av den dominerande kvaliteten — blekt sulfat

— endast obetydligt. Genom den kraftiga leveransökningen reducerades

därmed lagren av blekt sulfat avsevärt och på många håll torde dessa lager

ha varit mycket små vid årsskiftet 1966—1967. Tillverkningen av oblekt

sulfat minskade däremot med ca 13 % vilket återspeglar dels en genom den

fortsatta integreringen inom massasektorn krympande avsalumarknad, dels

en övergång till tillverkning av blekt sulfat. — Inom sulfitsektorn minskade

produktionen något — en minskning som helt faller på den oblekta sulfi­

ten. Lagren av sulfitmassa var vid årsskiftet 1966—1967 relativt sett be­

tydligt större än sulfatmassalagren, trots en stor leveransökning under

1966 för den blekta sulfiten. Den dämpade utvecklingen på den europeiska

textilmarknaden påverkade starkt efterfrågan på dissolvingmassa för vil­

ken en produktionsminskning på ca 20 % registrerades under fjolåret.

Produktionsutsikterna för 1967 är skiftande för de olika kvaliteterna.

För den blekta sulfaten torde produktionen komma att begränsas av kapa­

citeten medan de fortfarande relativt stora lagren och den svaga efterfråge-

utvecklingen verkar tillbakahållande på produktionen av sulfit- och dissol­

vingmassa. För de två sistnämnda kvaliteterna har man överenskommit om

ett produktionsstopp på 3 veckor, samtidigt som produktionskapaciteten

reduceras genom nedläggningar av vissa sulfit- och dissolvingenheter. Till­

verkning och leverans av oblekt sulfit beräknas sålunda komma att under­

stiga 1966 års kvantiteter, medan tillverkningen av dissolvingmassa torde

komma att öka något från 1966 års kraftigt sänkta nivå. Den blekta sulfi­

ten, som fått vidkännas stark konkurrens av den blekta sulfaten på för-

packningsområdet, väntas bibehålla 1966 års leveransnivå. Det är rimligt att

anta att också produktionen blir oförändrad i vilket fall det blir möjligt att

ytterligare minska lagren.

De totala leveranserna av kemisk massa beräknas kvantitetsmässigt öka

ca 4 % 1966—1967 varvid den beräknade ökningen på hemmamarknaden

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

63

väntas komma att bli procentuellt lika stor som exportökningen. Under

förutsättning av att man vid utgången av år 1967 kommer att hålla unge­

fär normalt stora lager skulle denna leveransökning ge utrymme för en pro­

duktionsökning 1966—1967 på ca 8 % i ton räknat. Medtas även den meka­

niska massans utveckling i kalkylen skulle produktionsökningen 1966—1967

komma att bli ca 6 % i ton räknat vilket motsvarar en volymökning med

8 %.

Tillverkningen av papper och papp ökade under fjolåret med ca 2 % i

ton räknat, vilket är en betydligt lägre ökning än under de gångna åren av

1960-talet. Denna låga ökningstakt synes bl. a. ha lett till att det under

närmast föregående år höga kapacitetsutnyttjandet inom vissa sektorer av

pappersindustrin minskat något. Exporten av papper och papp steg med ca

7 %. För hemmaleveransernas del noterades endast en obetydlig ökning,

vilket avspeglar den dämpade konsumtionsutvecklingen och den på grund

härav svaga produktionstillväxten inom de pappersförädlande industrierna.

Samtidigt torde en viss lagerreducering ha skett i de inhemska förbrukar -

sektorerna.

Produktionsutvecklingen för de olika papperskvaliteterna var mycket

varierande. Produktionsökningar kan noteras för tidningspapper, papp och

kartong samt omslagspapper. De två senare kvaliteterna svarade för huvud­

delen av exportleveransökningen. Den procentuellt sett största produktions­

ökningen —■ ca 8 % — noterades för finpapper. Produktionen av de mera

hemmamarknadsorienterade kvaliteterna journalpapper och övrigt papper

minskade.

Den efterfrågeprognos för papper och papp som gjorts inom konjunktur­

institutet pekar på en total leveransökning 1966—1967 på ca 6 % i ton

räknat, varvid export!everanserna väntas öka med 7 %, dvs. i samma takt

som under 1966. Hemmamarknadsleveranserna, beräknade med hjälp av

prognoser för konsumtionsutveckling och produktion inom de pappersför­

ädlande industrierna, synes komma att öka med ca 5 %. Under förutsätt­

ning av att lagersvängningarna i producentledet endast blir obetydliga skulle

denna leveransutveckling komma att medföra en produktionsökning 1966—

1967 på ca 6 %.

Produktionen inom textil- och beklädnadssektorn (inkl. skoindustrin)

beräknas 1966 ha sjunkit med ca 5 % jämfört med 1965. Denna uppskatt­

ning grundas i första hand på en inom konjunkturinstitutet upprättad för­

sörjningsbalans för beklädnadsvaror. En sammanvägning av de produk-

tionsindexserier inom sektorn som utförs inom statistiska centralbyrån

och som i huvudsak baseras på kvantitativ korttidsstatistik resulterar dock

i en nedgång som är drygt en procentenhet större. Emellertid kan produk­

tionsminskningen här ha något överskattats bl. a. genom att en del av de

under perioden nedlagda företagen åter startats i annan regi och ej omedel­

bart kommit att registreras i statistiken. Av sektorns delbranscher beräknas

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell TV: 4. Industriproduktionens utveckling 1965—1967

Procentuella volymförändringar

1965—1966

1966—1967

(prognos)

Järnmalmsgruvor .......................................................

- 4

- 10

Järn- och andra metallverk.......................................

3

6

Verkstadsindustri exkl. varv ...................................

4

6

Träindustri ...................................................................

- 1

3

Massaindustri ...............................................................

- 5

8

Pappers- och pappindustri .......................................

2

6

Livsmedelsindustri.......................................................

7

4

Textil- och beklädnadsindustri ..............................

- 5

3

■Övriga branscher exkl. varv ...................................

5

8

Totala industrin

3

5

Källa: Konjunkturinstitutet.

en kraftig nedgång ha skett av skoproduktionen — totalt med drygt 15 %,

för läderskor med över 18 %. Vidare uppskattas den egentliga textilindu­

strins produktion ha minskat med drygt 6 %, medan nedgången för kon­

fektions- och övrig sömnadsindustri torde ha stannat vid ca 3 %.

Efter den svaga konsumtionsutvecklingen under första halvåret för sek­

torns produkter, då konsumtionen sjönk 7 % under motsvarande nivå 1965,

ägde en kraftig omsvängning rum under andra halvåret. Detta ledde till

att 1966 års konsumtion kom att överträffa 1965 års med en knapp procent.

Det sålunda förbättrade försäljningsklimatet under fjolårets senare del sy­

nes i första hand ha lett till en markant lagernedskärning inom distribu­

tions- och produktionsled men har också fått en positiv inverkan på pro­

duktionen i trikå- och konfektionsbranscherna. Samtidigt började också im­

porten av beklädnadsvaror att ånyo skjuta fart, men totalt över året blev

importvolymökningen så pass moderat som knappt 6 %. Exporten expan­

derade under 1966 relativt starkt och volymmässigt beräknas utförseln av

garn, vävnader, konfektionerade artiklar, kläder och skor ha stigit med ca

17 % jämfört med 1965 — för enbart beklädnadsvaror (inkl. skor) med

19 %.

Prognosen för 1967 års produktion har baserats på en försörjningsbalans

för beklädnadsvaror. I denna har kalkylerats med en konsumtionsökning

på ca 2 %, en exporttillväxt på ca 10 % samt en lageruppbyggnad som

nästan motsvarar lageravtappningen under 1966. Vidare har importvolym­

ökningen antagits bli ca 12 %. Därigenom erhålls ett utrymme för en ökad

beklädnadsproduktion på ca 3 %, medan väveri-spinneri-produlctionen samt

tillverkningen av övriga sömnadsvaror kan uppskattas öka med ett par

procent.

Produktionsvolymen inom livsmedelsindustrin, inklusive dryckesvaru-

och tobaksfabriker, ökade enligt statistiska centralbyråns produktionsindex

med ca 7 % 1965—1966. Den största ökningen — ca 14 % — svarade

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

65

dryckesvaru- och tobaksfabrikerna för medan produktionsökningen inom

den egentliga livsmedelsindustrin uppgick till knappt 6 %.

En inom konjunkturinstitutet uppgjord försörjningsbalans för livsme­

delsindustriprodukter pekar på en något lägre tillväxttakt i produktionen

1966—1967 — ca 4 % — vilket främst kan hänföras till en prognoserad

lägre stegringstakt i livsmedelskonsumtionen 1967 än under 1966.

De branscher som hittills berörts svarar för ca 80 % av den totala indu­

striproduktionen. För återstående branscher, som ingår i tabell 4 under be­

nämningen övriga branscher, är det statistiska materialet som belyser pro­

duktionsutvecklingen efter 1964 (senaste år med definitiv produktionssta­

tistik; mycket bräckligt. De i tabellen angivna siffrorna syftar huvudsak­

ligen till att ge approximativa produktionsförändringar inom dessa branscher.

Här nedan skall endast nämnas något om utvecklingen inom några av dessa

sektorer.

Den under 1966 dämpade aktiviteten inom byggnadsverksamheten med­

förde en försvagning av expansionstakten även inom jord- och stenindu­

strin. Enligt konjunktur institutets beräkningar skulle produktionsökning­

en 1965—1966 således ha stannat vid ett par tre procent. Den matta utveck­

lingen under 1966 återspeglas också i konjunkturbarometrarna, vilka

bland annat pekar på en ansvällning av branschens färdigvarulager.

Bedömningen av produktionsutvecklingen under 1967 baseras liksom

för 1986 på en försörjningsbalans för jord- och stenindustriprodukter. Ba­

lansen tyder på en produktionsökning på 6 å 7 %. Denna högre tillväxttakt

jämfört med 1966 kan återföras på den förväntade snabbare ökningstakten

i såväl de inhemska byggnadsinvesteringarna som i konsumtionen under

1967.

Produktionen inom den kemisk-tekniska industrin förefaller av tillgäng­

liga informationer att döma ha fortsatt att öka i snabb takt under 1966

och man torde även under 1967 kunna räkna med en kraftig ökning. Denna

höga expansionstakt förklaras i icke ringa grad av den pågående stora ut­

byggnaden av produktionskapaciteten inom den petrokemiska industrin

och inom oljeraffinaderierna.

För övriga här ej berörda delbranscher inom gruppen övrig industri (gra­

fisk-, pappersvaru-, läder- och gummivaruindustri) kan produktionsutveck­

lingen förutsättas vara i hög grad bestämd av konsumtionsutvecklingen.

Den svaga konsumtionsutvecklingen under 1966 medförde sålunda en dämp­

ning i produktionstillväxten inom dessa branscher. För 1967 torde i enlighet

härmed en något snabbare ökningstakt kunna påräknas.

Totalt torde man för gruppen övriga branscher kunna räkna med att

produktionen stigit med ca 5 % 1965—1966. De prognoser för 1967 som

gjorts för dessa branscher pekar på en sammanlagd ökning på omkring

8 %.

Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling un-

5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell IV: 5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1964—1967

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1964

1965

1966

1967

(prognos)

Sågtimmer

Förbrukat vid sågverken (inkl. svinn)

18 579

19 985

19 076

18 930

Export ...................................................

234

308

545

400

Import ...................................................

88

83

75

80

Utgående lager ..................................

3 607

4 024

3 900

3 500

Ingående lager ..................................

3 332

3 607

4 024

3 900

Uttaget från skogen

19 000

20 627

19 422

18 850

Massa- och boardved

Förbrukat vid fabrikerna (inkl. svinn)

26 021

26 353

25 833

27 470

Export ...................................................

1 310

1 695

1 314

1 700

Import ...................................................

259

305

298

310

Utgående lager ...................................

20 712

18 653

17 539

17 039

Ingående lager.......................................

22 803

20 712

18 653

17 539

Uttaget från skogen

24 981

25 684

25 735

28 360

övrigt rundoirke

Förbrukat inom landet......................

5 085

4 944

4 810

4 710

Export ...................................................

149

131

129

135

Import ...................................................

4

4

6

5

Uttaget från skogen

5 230

5 071

4 933

4 840

Totala uttaget från skogen

49 211

51 382

50 090

52 050

Källa: Konjunkturinstitutet.

der 1966 ger till resultat att den totala industriproduktionen kan beräknas

ha ökat med 3 % 1965—1966. Såsom ovan redovisats implicerar de i natio-

nalbudgeten givna prognoserna för konsumtion, investeringar, lagerföränd­

ringar, export och import en produktionsuppgång för industrin med 5 %

1966—1967. Hur produktionsökningen fördelar sig på olika sektorer fram­

går av tabell 4. 2

2. Skogsbruket

Den ovan förutsedda produktionsutvecklingen för skogsindustrierna och

den bedömning som gjorts för utvecklingen av utrikeshandel och lager av

skogsprodukter har i syfte att belysa effekterna på skogsavverkningarna

sammanfattats i en försörjningsbalans för rundvirke (tabellerna 5 och 6).

Enligt försörjningsbalansen erhålls en minskning i den totala skogs­

avverkningen 1965—1966 på ca 2,5 %, en minskning som främst kan åter­

föras på en förbrukningsminskning av timmer vid sågverken. Avverk­

ningen av massa- och boardved låg 1966 på ungefär samma nivå som under

1965 och den trendmässiga tillbakagången för övrigt rundvirke beräknas

ha fortsatt.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

67

Tabell IV: 6. Försörjningsbalans för randvirke 1964—1967

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1964

1965

1966

1967

(prognos)

Produktion ...........................................

49 211

51 382

50 090

52 050

sågtimmer...........................................

19 000

20 627

19 422

18 850

massa- och boardved......................

24 981

25 684

25 735

28 360

övrigt rundvirke..............................

5 230

5 071

4 933

4 840

Import ...................................................

351

392

379

395

Summa tillgång

49 562

51774

50 469

52 445

Export ...................................................

1 693

2 134

1 988

2 235

Lagerförändring ..................................

-1 816

-1 642

—1 238

— 900

Förbrukning...........................................

49 685

51 282

49 719

51 110

sågtimmer...........................................

18 579

19 985

19 076

18 930

massa- och boardved......................

26 021

26 353

25 833

27 470

övrigt rundvirke..............................

5 085

4 944

4 810

4 710

Summa användning

49 562

51774

50 469

52 445

Källa: Konjunkturinstitutet.

Förbrukningen 1966—1967 beräknas komma att öka med knappt 3 %.

Med en avtagande takt i lagernedskärningarna och ett förväntat växande

exportöverskott av rundvirke skulle de totala skogsavverkningarna under

1967 komma att ligga ca 4 % över 1966 års nivå. — Ett betydande ovisshets-

moment vid dylika awerkningsprognoser är den svårbedömda utvecklingen

av skogsindustriernas råvarulager. Dessa lager synes, enligt den senaste

konjunkturbarometern att döma, för närvarande vara i stort sett normalt

stora. En viss fortsatt, strukturellt betingad, neddragning i dessa råvarula­

ger har dock här bedömts komma till stånd även under 1967. 3

3. Övriga näringsgrenar

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas nu av jord­

bruksnämnden komma att öka med 0,2 % 1966—1967. Till följd av det då­

liga skördeutfallet inträffade en minskning med 12 % 1966. Produktionen

av vegetabilier väntas 1967 öka med ca 15 % medan animalieproduktionen

väntas minska med ca 4 % främst genom minskad mjölkproduktion.

Elkraftproduktionen beräknas av centrala driftledningen ha ökat med

3,4 % 1965—1966. För 1967 väntas en produktionsökning av drygt 3 %.

Totala förbrukningen av kraft för prima ändamål som ökade med 6,2 %

1965—1966 väntas 1967 öka med ca 6,5 %.

Utvecklingen inom byggnads- och aniäggningsverksamheten beskrivs ut­

förligt i kapitel VII. Det framgår där att bruttoinvesteringarna i byggnader

och anläggningar ökade ca 2 % 1965—1966 och att för 1967 en ökning

med ca 5,5 % emotses.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

4. Den totala produktionen

De beräkningar över totalproduktionens utveckling som brukar presen­

teras i detta sammanhang består huvudsakligen av en sammanvägning av

de produktionsprognoser som redovisats tidigare i detta avsnitt, komplette­

rad med ett rimligt antagande för tjänstesektorerna. För förfluten tid räk­

nas produktionen av tjänster residualt, som skillnaden mellan varupro­

duktionen och hela bruttonationalprodukten mätt från användningssidan.

Den totala varuproduktionen som beräknas ha ökat med knappt 11/2 %

1965—1966 kan enligt föreliggande produktionsprognoser beräknas öka

med ca 4 1/2 % 1966—1967. Omslaget berör flertalet näringsgrenar och

påverkas av skillnaderna i väderlek vintern 1967 jämfört med 1966 samt ett

förutsatt normalt skördeutfall 1967 i motsats till det låga utfallet 1966.

Tjänsteproduktionens ökning 1966—1967 skulle med denna utgångspunkt

bli ca 2 1/2 % om den totala produktionen av varor och tjänster förutsätts

öka med 3,7 % såsom beräknats i kapitel I. En sådan dämpning av tjänste­

produktionens ökningstakt — vilken synes ha uppgått till drygt 4 % mellan

1965 och 1966 — skulle delvis kunna förklaras av nedgången i den offent­

liga konsumtionens ökningstakt.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

69

V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1967

Den svenska arbetsmarknaden präglades nnder hela 1966 av en fort­

skridande minskning i efterfrågan på arbetskraft. Utvecklingen under de

första månaderna av 1967 medförde inte någon väsentlig förändring. Möj­

ligen har nedgången, åtminstone inom vissa sektorer, brutits.

Ur produktionssynpunkt har väderleksförhållandena vintern 1966—1967

varit väsentligt gynnsammare än vintern 1965—1966. Arbetslösheten har

emellertid även under första kvartalet 1967 legat över motsvarande period

ett år tidigare. Arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna avviker

dock endast i ringa grad från medelvärdena för de senaste tio åren.

Efterfrågan på arbetskraft

Som ett mått på arbetskraftsefterfrågans styrka kan serien över antalet

obesatta platser användas. Under åren 1962—1965 inträffade bottenläget i

januari. Under 1966, och även under 1967, minskade emellertid antalet obe­

satta platser något även mellan januari och februari, och en uppgång in­

träffade först i mars. Procentuellt var denna något större 1967 än 1966.

Jämfört med motsvarande värden ett år tidigare minskade antalet obe­

satta platser klart under hela 1966. Från januari 1967 synes dock hastig­

heten i nedgången ha avtagit. Inom industrin, där efterfrågan mätt på det­

ta sätt fortsatte att sjunka t. o. in. februari, svarade metall- och verkstads­

industrin fr. o. m. november för den mest betydande nedgången. Även

inom massa- och pappersindustrin fortsatte en tydlig nedgång. Inom trä­

industrin har däremot hastigheten i nedgången minskat från september

och samma gäller för den grafiska industrin från januari. Förbättringen

inom textil- och sömnadsindustrin m. in. synes bestå, och marsvärdet för

antalet obesatta platser är högre än i mars 1966. Den höga igångsätt­

ningen av bostadsbyggandet under fjärde kvartalet 1966 fick, enligt den

statistiska serie som använts här, ingen omedelbar effekt på arbetskrafts-

efterfrågan inom byggnadsverksamheten. Från januari har emellertid en

förbättring inträtt. Inom handel och samfärdsel inträffade en relativ för­

bättring kring årsskiftet, men uppgången mellan februari och mars blev

lägre än normalt. Inom tjänstesektorerna synes läget ha stabiliserats från

december. Undantaget skulle kunna vara de offentliga tjänsterna, där det

dock alltjämt inom vissa verksamhetsområden råder en hög efterfrågan.

Överhuvudtaget har efterfrågeminskningen varit minst inom tjänstesekto­

rerna.

70

I diagram 1 visas för några näringsgrenar kurvor baserade på säsong-

rensade värden för antalet obesatta plaster. Då säsongrensningen endast

kunnat genomföras för tiden sedan 1963 kan det vara svårt att dra några

preciserade slutsatser utifrån kurvorna. De visar dock att efterfrågan på

arbetskraft under första kvartalet 1967 varit låg.

En arbetsmarknadsstatistisk serie som belyser balansen på arbetsmarkna­

den är tillsättningsprocenten, dvs. kvoten mellan antalet tillsatta och antalet

lediga platser. Eu uppgång i tillsättningsprocenten tyder på att det blivit

lättare att tillsätta de lediga platserna.

Förändringar i tillsättningsprocenten och dess komponenter

Index samma månad ett år tidigare = 100.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

1966

1967

sept.

okt.

nov.

dec.

j an.

febr.

tillsatta platser ... .................... 94,8

93,0

84,9

80,1

80,8

86,2

lediga platser........ .................... 86,8

84,4

79,1

76,9

78,5

82,5

tillsättningsprocent

.................. 109,2

110,2

107,3

104,2

102,9

104,5

Som framgår av tablån är det fortfarande lättare att tillsätta de lediga

platserna än ett år tidigare, eftersom antalet lediga platser minskat mer än

antalet tillsatta platser. Oavsett om man tar fasta på antalet lediga platser

eller antalet obesatta platser1 framträder i stort sett samma utveckling,

totalt och uppdelat på yrken och näringsgrenar. Antalet lediga platser inom

yrkesgrupperna pedagogiskt arbete och vårdarbete, som täcker en övervägan­

de del av de offentliga tjänsterna, visar dock ingen nedgång.

Resultaten från konjunkturinstitutets barometerundersökning i mars vi­

sar någon nedgång sedan december 1966 i andelen industriföretag som

uppger brist på yrkesarbetare. Skogsindustrierna och livsmedelsindustrin

anger dock en ungefär oförändrad och textil- och beklädnadsindustrin

en något ökad brist. Andra arbetare än yrkesarbetare efterfrågas fortfa­

rande i mycket liten utsträckning och den tidigare bristen på tjänstemanna-

personal inom vissa sektorer är sedan december nästan borta. Inom bygg­

nads- och anläggningsverksamheten är bristandelarna oförändrat små.

Den lägre efterfrågan på arbetskraft har medfört allt lägre rörlighet.

Sålunda har antalet avgångna respektive nyanställda arbetare i procent av

totala antalet i arbete varande visat allt lägre tal jämfört med föregående år.

Sammanfattningsvis skulle nuläget inom industrin kunna beskrivas så att

det endast är inom textil- och sömnadsindustrin som en klar tendens till

förbättring märkts. Hastigheten i efterfrågans nedgång synes ha minskat

inom träindustrin från september och inom den grafiska industrin från

januari. Minskningen inom metall- och verkstadsindustrins arbetskrafts-

efterfrågan har fortsatt, men kan ha bromsats upp från februari. Inom

1 Antalet lediga platser avser samtliga vid arbetsförmedlingen under månaden lediga platser

vare sig de anmälts under månaden eller tidigare. I samband med arbetslöshetsräkningen varje

månad lämnas också uppgift om på räkningsdagen obesatta platser.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

71

Diagram V: 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1965—1 kv. 1967

Säsongrensade månadssiffror. Halvlogaritmisk skala

60 000 -

Totalt

50000

40 000

Metall- och verkstadsindustri

12

000

-

10 000

Offentliga tjänster

7 000

6 000

Varuhandel

_-T

a

*.

Byggnadsverksamhet

Textil- och sömnadsindustri m. m. V

1965

1966

1967

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

massa- och pappersindustrin finns inga påtagliga tendenser till förbättring.

Efterfrågan inom byggnadsverksamheten har börjat stiga från januari. Ut­

vecklingen inom handel och samfärdsel är svag, medan en viss stabilisering

synes ha inträtt inom tjänstesektorerna från årsskiftet.

Arbetslöshet m. m.

I tabellerna 1 och 2 ges detaljerade uppgifter om antalet arbetslösa,

antalet sysselsatta i beredskapsarbeten samt antalet deltagare i omskolnings­

kurser m. m.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell V: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1965—1967, hela landet

Kvartalsgenomsnitt resp. månadstal

År,

kvartal,

månad

Registrerade

lösa

arbets-

Sysselsatta i

arbeten1

beredskaps-

I omskolningskurser

m. m.

Antal

Förändring

frånföreg. år

Antal

Förändring

frånföreg. år

Antal

Förändring

från föreg. år

1965

I

............

29 150

1 410

7 880

- 2 820

16 890

2 190

It ....

17 810

- 3 220

4 400

- 1 120

15 850

1 710

III ... .

12 020

- 3 510

2 440

550

12 970

1 860

IV ....

20 890

560

3 800

-

720

17 980

3 100

1966

I

............

42 710

13 560

5 660

- 2 220

19 830

2 940

II

___

22 540

4 730

3 580

- 820

18 900

3 050

III

___

14 860

2 840

1 600

840

15 630

2 660

IV

___

26 600

5 710

2 800

- 1 000

21 010

3 030

1967

I

............

46 650

3 940

5 990

330

24 510

4 680

Månadstal:

1966 jan

..........

38 940

5 890

4 800

- 1870

18 420

2 790

febr. ..

53 860

26 410

5 980

- 2 570

20 180

3 130

mars ..

35 340

8 380

6 210

- 2 210

20 890

2 910

1967 jan..........

48 650

9 710

4 060

-

740

21 940

3 520

febr. ..

49 240

- 4 620

5 950

-

30

25 040

4 860

mars ..

42 070

6 730

7 970

1 760

26 550

5 660

1 Omfattar inte anvisade specialarbetare eller beredskapsarbeten för handikappade. Vid

mitten av mars 1967 var totalt 3 950 specialarbetare anställda jämfört med 2 070 ett år tidigare.

Vid samma tillfällen var 8 030 respektive 3 940 handikappade anställda i beredskapsarbeten.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Av tabellerna framgår att den registrerade arbetslösheten även under

första kvartalet 1967 låg över motsvarande period 1966. Arbetslösheten var

högre än 1966 både i januari och mars. Den stränga vintern 1965—1966 fick

sitt kraftigaste genomslag på arbetsmarknaden under februari, och främst

härigenom blev februarivärdet 1967 lägre än ett år tidigare. Nästan hela

ökningen i arbetslösheten under första kvartalet hänförde sig till industri­

arbetarna, medan värdena för skogsarbetarna var lägre än 1966. Nedgången

i arbetslösheten för byggnadsarbetarna får ses mot bakgrunden av den höga

arbetslösheten i februari 1966. Antalet icke arbetslöshetsförsälcrade, till stor

del bestående av ungdomar, kvinnor och utlänningar, ökade kraftigt.

Utvecklingen under första kvartalet 1967 är intressant så tillvida att

arbetslösheten ökade något mellan januari och februari, trots att väder­

leksförhållandena torde har varit ogynnsammast under januari. Det var

främst arbetslösheten bland industriarbetarna och inom gruppen »övriga»

som steg.

Regionalt karakteriseras utvecklingen av att arbetslösheten ökade främst

i södra och mellersta Sverige. Även serien över obesatta platser visar på

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

73

Tabell V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1966 och 1967 regionalt och branschvis

Arbetslöshetsförsäkrade

Samtliga

varav:

Industri- j

arbetare

Byggnads­

arbetare

Skogs­

arbetare

Övriga

lösa

7. Antal registrerade arbetslösa

1967

1. Hela landet

jan.

11 440

18 040

1 880

9 180

48 650

8 650

febr.

12 180

18 520

1 590

9 550

49 240

8 440

mars

11430

14 880

1440

8 320

42 070

7 310

2. Södra o. mellersta Sverige

jan.

8 510

11 820

130

5 630

31 420

5 760

febr.

9 140

12 390

100

5 720

32 480

5 690

mars

8 390

9 670

100

4 870

27 180

4 920

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.

2 930

6 220

1 750

3 550

17 230

2 890

febr.

3 040

6 130

1 490

3 830

16 760

2 750

mars

3 040

5 210

1 340

3 450

14 890

2 390

II. Förändring från motsvaran­

de period 1966

1. Hela landet

jan.

3 760

1 370

100

1 560

9 710

2 490

febr.

3 160

- 9 990

- 550

- 680

- 4 620

2 460

mars

4 080

-

140

- 370

860

6 730

1 960

1 kv.

3 670

- 2 920

- 270

580

3 940

2 300

2. Södra o. mellersta Sverige

jan.

2 960

1 140

- 90

1 320

7 670

2 020

febr.

2 530

- 7 370

- 260

- 590

- 2 840

2 090

mars

3 230

290

- 10

880

6 330

1 700

1 kv.

2 910

- 1 980

- 120

540

3 720

1 930

3. Värmland, Dalarna och

Norrland

jan.

800

230

190

240

2 040

470

febr.

630

- 2 620

- 290

- 90

- 1 780

370

mars

850

-

430

- 360

- 20

400

260

1 kv.

760

-

940

- 150

40

220

370

Källa:

Arbetsmarknadsstyrelsen.

eu fortsatt utjämning i sysselsättningen mellan skogslänen och övriga delar

av landet.

Även vid bedömning av arbetslöshetens utveckling kommer man fram till

att denna tyder på en jämförelsevis låg efterfrågan på arbetskraft i början

av 1967. I syfte att bl. a. underlätta övergång till nya arbeten har därför

omskolningsverksamheten ökats.

Antalet arbetstagare inom industrin som berördes av varsel om driftsin­

skränkningar uppgick under 1966 till 19 700 mot 7 400 ett år tidigare.

Under första kvartalet 1967 var antalet 7 200 mot 7 100 under fjärde kvar­

talet 1966. Den största andelen berörda arbetstagare var under 1965 och

74

början av 1966 sysselsatta inom textil- och sömnadsindustrin, medan där­

efter metall- och verkstadsindustrin dominerat.

Sammanfattningsvis antyder ovan refererade statistiska serier att arbets-

kraftsefterfrågan på den svenska arbetsmarknaden under första kvartalet

1967 varit lägre än på länge. Trycket på arbetsmarknaden har minskat, vil­

ket bl. a. kommit till uttryck i lägre antal obesatta platser, högre arbetslös­

het och minskad rörlighet. En närmare analys försvåras dock av att kon­

junkturmässiga, strukturella och klimatbetingade effekter sammanfaller.

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1967

Inom jordbruket minskade antalet sysselsatta mellan 1965 och 1966 en­

ligt statistiska centralbyråns stickprovsundersökningar med nästan 10 %

både vid juniräkningen och oktoberräkningen. Minskningen 1966—1967

väntas fortgå, men möjligen i något lägre takt än föregående år till följd

av det rådande arbetsmarknadsläget. Inom skogsbruket bedöms en ned­

gång i antalet sysselsatta med 5—10 % som trolig 1965—1966. Nedgången

1966—1967 kan bedömas bli något lägre.

Antalet anställda arbetare inom industrin minskade enligt statistiska

centralbyråns korttidsstatistik med 2 % mellan 1965 och 1966. Därav

minskade antalet anställda män med 2,1 % och antalet anställda kvinnor

med 1,5 %. Det kan nämnas, att vid en kvartalsvis jämförelse mellan åren

fortgick nedgången i antalet anställda män i jämn takt från 1 % mellan

första kvartalen till ca 4 % mellan fjärde kvartalen. Antalet anställda kvin­

nor ökade däremot mellan första kvartalen med 1 % men minskade därefter,

så att nedgången mellan fjärde kvartalen var kraftigare än för män.

Den använda serien mäter sysselsättningen inom identiska företag vid

två undersökningstillfällen. Förändringar i antalet företag kommer så­

lunda inte till uttryck. Då man kan ha anledning att förmoda att drifts­

nedläggningarna haft en kraftigare inverkan än nyetableringarna, under­

skattar de redovisade talen troligen den faktiska nedgången.

De i kapitel IV redovisade produktionsprognoserna för industrin 1966—

1967 skulle medföra en ökning av totala arbetskraft sefterfrågan med ca

1/2 %, sedan hänsyn tagits till ett rimligt genomslag av arbetstidsförkort­

ningen under 1967. Det har därvid antagits att ökningen av efterfrågan på

tjänstemän inte skulle bli lika kraftig som tidigare.

Sysselsättningen inom byggnadsverksamheten torde totalt ha minskat

något mellan 1965 och 1966. I kapitel VII anges investeringarna i bygg­

nader och anläggningar ha ökat med 2 %, medan ökningen 1966—1967

beräknas till 5 1/2 %. En sådan tillväxt skulle med beaktande av skillna­

derna i väderleksförhållandena i början av 1966 och 1967 inte nödvändigt­

vis kräva någon större ökning av antalet anställda ens med inkalkylerande

av en rimlig effekt av arbetstidsförkortningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

75

Inom tjänstesektorerna beräknas antalet sysselsatta öka med ett par

procent. Det är främst för de offentliga tjänsterna som en fortsatt kraftig

sysselsättningsökning väntas, dock i något lägre takt än tidigare år. För

de övriga tjänstesektorerna har trendframskrivningar och tidigare sam­

band antagits gälla utom för handeln, där ändringarna i butikstängnings-

lagen antagits medföra någon liten ökning i arbetskraftsbehovet.

Ett försök till sammanfattande kalkyl visar att den antalsmässiga efter­

frågan på arbetskraft, utan särskilt beaktande av arbetstidsförkortningen,

skulle öka med ungefär 1/2 % 1966—1967. Den kraftigaste efterfrågeök-

ningen kommer från den offentliga sektorn. Vid en bedömning av den to­

tala sysselsättningsutvecklingen måste man även — liksom i avsnitten om

industri och byggnadsverksamhet ovan — beakta arbetstidsförkortningens

inverkan på det totala arbetskraftsbehovet 1967. Detta kan nämligen häri­

genom i en schematisk kalkyl beräknas öka med ytterligare ca 1 %, och den

totala arbetskraftsvolymen skulle följaktligen behöva öka med närmare

11/2 %. Härav kan emellertid åtskilligt beräknas bortfalla genom extra

produktivitetsvinster 1967 till följd av gynnsammare vinterväderlek och

ett förutsatt mera normalt skördeutfall. Även bortsett från dessa speciella

förhållanden kan produktivitetstillväxten 1966 antas ha varit lägre än ge­

nomsnittet för 1960-talet, bl. a. genom ett visst underutnyttjande av syssel­

satt arbetskraft. Ett allmänt sett mera effektivt utnyttjande av arbetskraf­

ten 1967 förefaller sannolikt, i all synnerhet som arbetstiden förkortas för

stora grupper av anställda. Den sammanlagda effekten av de här nämnda

faktorerna har uppskattats till ca 1 procentenhet. Den totala sysselsätt­

ningen skulle alltså netto behöva öka med inte fullt 1/2 % 1966—1967.

Utvecklingen av arbetskraftstillgångarna beräknas väl kunna fylla detta

behov. Under 1966 uppgick nettoimmigrationen till drygt 27 000 personer.

Även vid en väsentligt lägre nettoinvandring 1967 skulle den naturliga

folkökningen, med bibehållande av 1966 års förvärvsfrekvenser, medföra

att utbudet av arbetskraft ökar med 1/2 %. Om hänsyn även tas till det

rådande arbetsmarknadsläget i de viktigaste av våra invandrarländer, och

om dessutom förvärvsfrekvensen för de gifta kvinnorna antas öka »nor­

malt», skulle tillgångssidan kunna öka med åtminstone 1 %. Läget på

arbetsmarknaden skulle under sådana förhållande i stort sett komma att

bli oförändrat från 1966 till 1967.

Den förutsatta efterfrågeutvecklingen 1967 synes medföra att utnytt­

jandet av tillgängliga arbetskraftsresurser blir förhållandevis lågt i jämfö­

relse med t. ex. 1965. Detta kan bl. a. antas innebära att framför allt arbets­

kraft med lägre kvalifikationer kan få svårigheter att erhålla sysselsättning.

De beräkningar som här har gjorts tillåter inte några säkra slutsatser om

arbetskraftsefterfrågans utveckling under loppet av 1967. Det kan emeller­

tid — bl. a. med tanke på det matta läget i början av 1967 — finnas skäl

att anta att efterfrågan på arbetskraft kan komma att framträda med till­

76

tagande styrka under året. Med den elasticitet hos utbudet som förutsätts

och med tanke på den låga efterfrågenivån i utgångsläget behöver någon

förnyad överhettning på arbetsmarknaden inte uppstå. Bristande rörlighet

på arbetsmarknaden kan dock, även vid den utveckling som antagits i na-

tionalbudgeten, tänkas komma att medföra brist på arbetskraft lokalt och

i vissa branscher.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

77

VI.

De

enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Beräkningar över den totala lönesumman, dvs. summan av alla anställdas

kontantlön före skatteavdrag, som utförts av statistiska centralbyrån och

konjunkturinstitutet visar en ökning med 10 % mellan 1965 och 1966. Till

nämnda ökning har de avtalsmässiga löneökningarna uppskattats bidraga

med nära 7 1/2 % och löneglidningen med närmare 2 1/2 %. I löneglid­

ningen ingår även effekten av övergång från lägre till högre betalda arbeten.

Nettoeffekten av sysselsättningsförändringar skulle enligt beräkningarna ge

två tiondels procentenheters bidrag till lönesummeökningen. Då avtalsrörel­

sen 1966 inom ett flertal områden avslutats sent under året har uppgifter om

löneökningar icke helt kunnat fastställas. Dessutom är det statistiska under­

laget — i de begränsade fall sådana uppgifter finns tillgängliga — mycket

bristfälligt, varför grova skattningar har gjorts beträffande löneglidning och

nettoeffekt av sysselsättningsförändringar. I samband med arbetskonflikten

inom skolväsendet har de vidtagna stridsåtgärderna reducerat nettoeffekten

av sysselsättningsförändringar med en tiondels procentenhet. Förseningen

över till 1967 av utbetalningen av retroaktiva löner till vissa lärargrupper

har beräkningstekniskt dragit ned den avtalsmässiga löneökningen mellan

1965 och 1966 med likaledes en tiondels procentenhet.

Mellan 1965 och 1966 tillkommer utöver kontantlöneökningar även arbets­

kraftskostnader av generell natur, främst ATP-avgiftens ökning med 0,4 pro­

centenheter. För industriföretagen har den avtalsmässiga löneökningen be­

räknats till 4 1/2 % och löneglidningen till 4 1/4 %, vilket skulle innebära

att arbetskraftskostnaderna för industriarbetarna ökat med drygt 9 % per

arbetstimme mellan 1965 och 1966.

Mellan 1966 och 1967 beräknas lönesumman öka med nära 6 % till följd

av avtalshöjningar, med 2 1/3 % till följd av löneglidning samt med 1/2 %

som nettoeffekt av sysselsättningsförändringar. Totalt beräknas lönesum­

man öka med nära 9 % mellan 1966 och 1967. Dessa ökningstal påverkas av

tidigare omnämnda — på lönesumman 1966 reducerande — effekter av

stridsåtgärder under 1966 samt av retroaktiva utbetalningar under 1967 av­

seende 1966. Dessutom har i den avtalsmässiga löneökningen inräknats de

förtjänstökningar som erhållits genom under 1967 erhållna arbetstidsför­

kortningar samt i avtalen ingående löneglidningsgarantier. Löneglidningen

samt nettoeffekten av sysselsättningsförändringar har beräknats med hän­

78

synstagande till de prognoser över efterfrågan på och utbud av arbetskraft

som presenteras i kapitel V.

Utöver kontantlöneökningar tillkommer 1967 betydande arbetskraftskost­

nadsökningar: ATP-avgiften ökar och formerna för sjukförsäkring och

tjänstemännens pensionsförmåner förändras. Dessa förändringar uppskattas

medföra en kostnadsökning för industriföretagen på arbetarsidan med åt­

minstone 1 1/2 %. Mellan 1966 och 1967 har den avtalsmässiga löneök­

ningen — inklusive arbetstidsförkortningen — beräknats till nära 4 %. Dess­

utom kan löneglidningen antas komma att medföra en kostnadsökning med

samma belopp som den avtalsmässiga löneökningen. Nämnda förändringar

skulle vad avser arbetare öka industriföretagens arbetskraftskostnader mel­

lan 1966 och 1967 med omkring 9 1/2 %.

Under första halvåret 1968 har den totala lönesumman beräknats öka med

8 1/2 % jämfört med första halvåret 1967. Den avtalsmässiga löneökningen

har beräknats utgöra 5 1/2 % av denna ökning medan löneglidningen an­

tagits utgöra 2 1/2 % och nettoeffekten av sysselsättningsförändringar an­

tagits utgöra 1/2 %. Även i dessa beräkningar är arbetstidsförkortningen

medräknad i den avtalsmässiga löneökningen.

Övriga inkomster

Jordbrukarnas inkomster från jordbruket har enligt jordbruksnämndens

senaste beräkningar minskat med drygt 17 % mellan 1965 och 1966. Denna

nedgång 1966 förklaras av dels en sämre skörd, dels en fortsatt kraftig steg­

ring av produktionskostnaderna. Inkomsterna från skogsbruket beräknas ha

uppgått till ungefär samma nivå 1966 som 1965; nedgången i jordbrukarnas

sammanlagda inkomster uppgår därmed till drygt 10 % 1965—1966 (se ta­

bell 1).

Jordbruksnämndens beräkningar för 1967 tyder på en minskning av in­

komsterna från jordbruket med ca 11 %. Även jordbrukarnas inkomster

från skogsbruk förutses minska något. Försäljningen beräknas visserligen

öka med ett par tre procent i volym, men ett förutsett prisfall på virke torde

mer än uppväga volymuppgången. Jordbrukarnas samlade inkomster kan

därmed beräknas minska med drygt 7 % 1966—1967.

Mellan första halvåren 1967—1968 har jordbrukarnas sammanlagda in­

komster antagits minska betydligt mindre eller med knappt 3 %. Detta kan

helt återföras på en antagen inkomstökning för skogsbruket med närmare

4 %. Inkomsterna av jordbruk har beräknats fortsätta att minska i nästan

samma talet första halvåret 1968 som 1967.

Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med inte mer än

4 % 1965—1966. För 1967 och första halvåret 1968 antas en återhämtning

ske till en ökningstakt på ca 5 %.

Hushållens kapitalinkomster, dvs. nettot av hushållens inkomster av rän­

tor och utdelningar, har ökat med ca 10 1/2 % 1965—1966 till följd av bl. a.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

79

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1965—l:a halvåret 1968

Miljoner kronor i löpande priser

1965

1966

1967

1968; I

Procentuell förändring

prel.

prog-

prog-

nos

nos

1965-

1966-

1967: I —

1966

1967

1968: I

1. Faktorinkomster.................

73 187

79 400

85 514

44 977

8,5

7,7

7,7

Egentliga löner1 .................

60 045

66 075

72 019

38 101

10,0

9,0

8,6

Enskilda företagares in-

komster................................

6 642

6 559

6 620

3 320

- 1,3

0,9

2,6

jordbrukare ......................

2 410

2 159

2 000

977

- 10,4

- 7,4

- 2,9

övriga företagare............

4 232

4 400

4 620

2 343

4,0

5,0

5,0

Kapitalinkomster (netto)

1 166

1 290

1 290

677

10,6

± o

5,0

Ofördelad restpost2.............

5 334

5 476

5 585

2 879

2,7

2,0

3,5

2. Inkomstöverföringar till

hushåll .....................................

10 050

11 307

13 071

7 013

12,5

15,6

8,9

Egentliga inkomstöverför-

ingår .....................................

7 738

8 710

9 426

4 928

12,6

8,2

8,2

Socialförsäkringsutfall ....

2 312

2 597

3 645

2 085

12,3

40,4

10,6

3. Direkta skatter, avgifter

m.m.3.........................................

22 049

25 258

28 462

16 976

14,6

12,7

7,9

4. Hushållens nettoinbetal-

ning till det offentliga (3—

2) ..............................................

11 999

13 951

15 391

9 963

16,3

10,3

7,2

5. Utfallna privata försök-

ringar..........................................

1 649

1 822

2 027

1 049

10,5

11,3

9,4

6. Inbetalda privata försök-

ringspremier...........................

1 758

1 861

1 991

996

5,9

7,0

7,3

7. Bank-och försäkringstjäns-

ter1...............................................

1 040

1 090

1 172

639

4,8

7,5

9,0

8. Disponibla inkomster (1 —

4+5 —6 + 7)...........................

62 119

66 500

71 331

35 706

7,1

7,3

7,9

9. Privat konsumtion ............

57 959

62 089

66 946

33 864

7,1

7,8

7,5

10. Sparande (utöver försök-

ringssparande)......................

4 160

4411

4 385

1 842

6,0

- 0,6

17,0

1 Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1965 till 3 953 mkr, 1966 till 4 504 mkr

och beräknas uppgå till 5 687 mkr 1967 och 3 034 mkr första halvåret 1968. Ökningen mel­

lan första halvåren 1967 och 1968 uppgår därvid till 12,2 %.

2 Beräkningsmetoden ändrad sedan föregående beräkningstillfälle. Restposten har enligt nuva­

rande beräkning en lägre nivå. Detta innebär att även sparandet i hushållssektorn nu redovisas

med ett lägre belopp.

3 Häri ingår av hushållen direkt inbetalda socialförsäkringspremier.

1

Inlagda som transferering till hushållen för att dessa skall kunna »köpa» de faktiskt avgifts­

fria bank- och försäkringstjänster som förts till den privata konsumtionen med ett från kostnads­

sidan beräknat värde.

det höga ränteläget. Under antagande av en försiktig utdelningspolitik 1967

och med hänsyn till den lägre räntenivån beräknas kapitalinkomsterna för­

bli oförändrade 1967. Under första halvåret 1968 bedöms kapitalinkoms­

terna åter visa en uppgång med ca 5 % — bl. a. till följd av en antagen för­

bättring i utdelningarna.

Av tabell 1 framgår att faktorinkomsterna, dvs. lönerna samt ovan redovi­

sade inkomstposter, har ökat med närmare 8 1/2 % 1965—1966.

För 1966—1967 visar beräkningarna en lägre ökning (drygt 7 1/2 %) för

faktorinkomsterna. Avsaktningen kan främst återföras på en lägre öknings-

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

takt för lönerna. För första halvåret 1968 har faktorinkomstökningen anta­

gits bli av i stort sett samma storlek som 1967.

De egentliga inkomstöverföringarna till hushåll ökade 12 1/2 % 1965—

1966. Stegringstakten 1966—1967 har beräknats bli avsevärt lägre eller drygt

8 %. Beträffande folkpensionerna kan nämnas att dessa 1967 ökar till följd

av ett indextillägg och en standardhöjning fr. o. m. den 1 juli 1967.

Utbetalningarna från socialförsäkringen har ökat med drygt 12 % 1965—

1966. Den sjukförsäkringsreform som genomfördes per den 1 januari 1967

beräknas medföra att utbetalningarna från socialförsäkringen ökar med mer

än 40 % 1967. Första halvåret 1968 bedöms dessa utbetalningar öka med ca

10

1/2

%.

Direkta skatter, avgifter m. m. beräknas ha ökat med ungefär 14 1/2 %

1965—1966 i jämförelse med 1964—1965. Sänkningarna av de statliga

skattesatserna per den 1 januari 1966 medförde en kraftig reducering av

ökningstakten 1965—1966. Till en del motverkades denna skattesänkning

av att hushållens kvarskatteinbetalningar 1966 var närmare 50 % större än

året dessförinnan. Kvarskatteinbetalningarna beräknas även 1967 öka kraf­

tigt eller med nära 25 % och därmed bidra till den totala skattepostens

stegring. Vid bedömningen av skatteposten för 1967 och första halvåret 1968

har hänsyn tagits till bl. a. den höjda kommunalskatteutdebiteringen och

höjningen av folkpensionsavgiften per den 1 juli 1967.

Den totala skatteposten skulle komma att stiga med drygt 12 1/2 % 1966

—1967. Den beräknade ökningen med endast 8 % mellan första halvåren

1967 och 1968 beror delvis på lägre inkomstantagande för 1968 men också

i icke oväsentlig del på att kvarskatteinbetalningarna nästa år antagits bli

mindre än årets.

Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga beräknas öka med drygt

10 % 1966—1967 respektive drygt 7 % mellan första halvåren 1967 och

1968, dvs. väsentligt mindre än 1965—1966 då ökningen var inte mindre än

16 %.

Hushållens premieinbetalningar till privat försäkring har ökat med när­

mare 6 % 1965—1966. En något större ökning har antagits för 1966—1967,

7 %, med hänsyn bl. a. till de höjda trafikförsäkringspremierna.

Försäkringsutfallen från privat försäkring har stigit med 10 1/2 % 1965

—1966 och beräknas öka med ca 11 % 1967. Mellan första halvåren 1967

och 1968 antas en stegring för försäkringspremierna med drygt 7 % och för

försäkringsutf allen med omkring 9 1/2 %.

Disponibla inkomster

Utvecklingen av hushållens olika inkomster och utgifter mellan 1965 och

1966 resulterade i att hushållens disponibla inkomster ökade mellan dessa år

med ca 7 % i löpande priser. Eftersom prisuppgången för den privata kon­

sumtionen var 5 1/2 % 1965—1966 blev den reala disponibla inkomstök-

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

81

ningen 1965—1966 knappt 11/2%. För 1967 innebär beräkningarna en steg­

ring av de disponibla inkomsterna med drygt 7 % i löpande priser. Realt

sett blir disponibelinkomstökningen 1 procentenhet högre i år än 1966,

eller knappt 2 1/2 %. Mellan första halvåren 1967 och 1968 beräknas de

disponibla inkomsterna öka med närmare 8 %, vilket i fasta priser mot­

svarar drygt 4 %.

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen intill 1966

Från december 1965 till december 1966 steg konsumentpriserna enligt lång-

tidsindex med 4,7 %. Mellan genomsnittslägena för 1965 och 1966 kan pris­

nivåns uppgång beräknas till 5,6 %.1 * * * * 6

Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan

belysas av följande sammanställning som avser utvecklingen under loppet

av 1966.

Genomsnittliga prisförändringar december 1965—december 1966

Procent

Tjänster (utom bostad).................. 7,3

Bostad............................................... 6,9

Alkohol och tobak.......................... 6,3

Diverse varor................................... 5,7

Bränslen och drivmedel .............. 4,6

Kläder och skor............................... 3,2

Livsmedel ....................................... 2,8

Husgeråd och inventarier.............. 1,6

I de reviderade nationalbudgeterna för de senaste åren har framlagts

vissa resultat av en prisanalytisk studie avseende perioden fr. o. m. 1960.

Denna studie har nu utsträckts till att även omfatta 1966. För vart och

ett av åren har indexhöjningarna uppdelats på ett antal komponenter som

—förutom ändringar i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisar jord­

bruksprisernas, bostadspostens och den internationella prisfaktorns kal­

kylmässiga andelar av den inträffade prisrörelsen. Vidare beaktas sär­

skilt taxeutvecklingen för offentliga nyttigheter samt trendavvikelser i pri­

serna på vissa färskvaror. Den restfaktor som härefter kvarstår kan hän-

1 Vid en enkel medeltalsberäkning av månadstalen för konsumentprisindex erhålles en pris­

uppgång med 6,3 %. Detta innebär emellertid en överskattning av flera skäl. Dels påverkas en

sådan ojusterad beräkning av att viss prisstegring som inträffat före 1965 kom att beaktas först

i långtidsindex för december 1965 (och därigenom indextekniskt först fr. o. m. 1966), dels till

kommer en ytterligare effekt på grund av att vissa hyreshöjningar i verkligheten inträffat något

tidigare än vad som noterats i konsumentprisindex. Härtill kommer att det genomsnittliga pris-

stegringstal som åberopas i huvudtexten — den s. k. implicitprisindex — till skillnad från kon­

sumentprisindex påverkas av förskjutningar i konsumtionens sammansättning. Om konsumtionen

ökar särskilt starkt av sådana varor för vilka prisstegringen varit jämförelsevis låg, får detta en

återhållande effekt på prisuppgången sådan den registreras i denna index. Eftersom dessa sam­

manhang kan förefalla komplicerade, är det inte förvånande att det kan uppstå missförstånd vid

tolkningen av den officiella konsumentprisseriens sakliga innebörd.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125. Bilaga 7

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VI: 2. Konsumentprisförändriiigar 1959—1966 uppdelade på komponenter samt

prisprognos för 1967

(dec.—dec.)

1959- 1960- 1961- 1962- 1963- 1964- 1965— 1966—

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

Konsumentprisnivåns procentuella

uppgång totalt .......... ....................

3,9

2,2

5,0

3,4

3,8

6,2

4,7

4,8

därav hänföres till:

ändring av indirekta skatter1..

2,9

1,8

0,6

0,2

2,5

0,7

1,1

ändring av internationellt be­

stämda priser2 ..........................

-0,3

0,5

-0,2

0,7

0,8

0

0,2

ändring av jordbrukspriser ....

0,2

0,9

0,7

0,3

0,3

0,4

ändring av bostadsprissättning

0,5

0,3

0,3

0,6

1,1

0,7

0,5

ändring av diverse taxor..........

0,1

0,1

0,3

0,1

0,3

0,1

0,5

0,4

trendavvikelse i priserna på vis­

sa färskvaror3 ..........................

-0,3

0,2

-0,1

-0,2

0,4

0,1

restfaktor ...................................

0,8

1,1

2,3

1,2

1,6

1,8

2,8

2,1

1 Härunder beaktas ej effekten av skatteförändringar avseende tidigare produktionsled (exem

pelvis oms å byggnadsråvaror).

2 Beträffande beräkningen av den internationella prisfaktorn hänvisas till s. 94 — 95 i den

preliminära nationalbudgeten för 1965.

3 De färskvaror som avses är inhemska grönsaker, bär och äpplen samt fisk.

föras till från internationell konkurrens skyddade näringsgrenar exklu­

sive bostadsförvaltning, offentliga nyttigheter och jordbruk. Det framgår

av tabellen att prisuppgången inom dessa områden varit ovanligt framträ­

dande under 1966. Ivostnadsgenomslaget har sålunda blivit nära en pro­

centenhet högre än vad som erfarenhetsmässigt kunnat förväntas med

hänsyn till den för året genomsnittliga lönekostnadsstegringen. Utfallet kan

åtminstone delvis förklaras av att lönekostnadsstegringen varit särskilt

kraftig inom servicenäringarna, speciellt för lågavlönade. Prisutveck­

lingen 1966 var märklig även så tillvida att varken importpriser, jordbruks­

priser eller färskvarupriser i nämnvärd grad bidrog till prisuppgången.

Det var härigenom prishöjningen under loppet av 1966 kunde underskrida

5 %.

Prisutsikter för 1967

Från december till februari 1967 steg konsumentprisindex 1,2 %. Pris­

uppgången var förhållandevis jämnt fördelad över ett flertal varu- och

tjänsteområden. I mars påverkades konsumentprisindex dels av höjda in­

direkta skatter, dels även av sänkta räntekostnader för egnahem. Prisupp­

gången ökade härigenom till 1,9 % räknat från december. Från mars 1966

till mars 1967 har konsumentprisindex stigit 4,7 %.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1967 — eller närmare bestämt

för hela perioden december 1966 — december 1967 — har i anslutning till

tidigare beräkningar följande faktorer beaktats:

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från inter­

nationell konkurrens skyddade näringsområdena.

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler

och beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar.

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas

kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda överslagsvis beräknas

stiga med drygt 9 %. Under förutsättning att lönekostnadsförändringarna

under 1967 får samma genomslagsförmåga i prissättningen som antagits

vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren kan återverkan

härav under punkt 1 anslås till 2,0 %. En fortsatt utveckling med samma

genomslagstendenser som under 1966 skulle däremot medföra en ytter­

ligare höjning av prisnivån med inemot 1 %.

Det prisbildningsområde som inbegrips under dessa kalkyler motsva­

ras i tabellen av restfaktorn jämte posten diverse taxor. Förhållandevis

betydande taxehöjningar sker även 1967 och enbart av den anledningen

finns det anledning att i någon mån justera upp priseffekten under punkt 1.

Prisuppgången under årets två första månader har varit jämförelsevis

kraftig. Delvis kan detta förklaras av speciella förhållanden; taxehöjning­

ar har vidtagits förhållandevis tidigt under året och i anslutning till av-

talslönernas uppgång har prisjusteringar i stor utsträckning företagits

innan allmänna varuskatten höjdes per den 1 mars. Även om dessa spe­

ciella omständigheter beaktas får prisutvecklingen under årets första del

anses tyda på att kostnadsgenomslaget blir något starkare än vad som

kunnat beräknas med ledning av erfarenheter från 1960-talets första hälft.

Det har därför förefallit motiverat att justera upp den sammanlagda pris­

effekten under punkt 1 till 2,5 %.

(2) I fråga om bostadsposten har räntesänkningarna i början av detta

år fått omedelbara återverkningar på kostnaderna för egna hem. För

hela bostadsposten kan den kvarstående ökningen under året beräknas till

knappt 5 % motsvarande 0,5 % på totalindex.

Jordbruksprisernas utveckling under 1967 kan nu bedömas med led­

ning av jordbrukspriskommitténs förslag. Den sammanlagda effekten av

det s. k. inflationsskyddets utlösning 1 mars och av de justeringar som

kommer att ske 2 september beräknas sålunda motsvara 0,4 % på total­

index under loppet av 1967.

(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta åter­

verkningar på konsumentpriserna i Sverige har det inte funnits anled­

ning att frångå den bedömning som framlades i den preliminära national-

budgeten för 1967. Den förutsatta effekten av prisstegringsimpulser utifrån

har sålunda upptagits till 0,2 %. Härunder har även beaktats den motver-

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

83

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

kande effekten av EFTA-tullarnas slutliga avveckling fr. o. in. 1 januari

1967.

(4) Tillf ällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grön­

saker, frukt, färsk fisk) är alltjämt svåra att förutse. Såsom tänkbar effekt

på konsumentprisnivån av dylika prisrörelser bär i den reviderade prog­

nosen upptagits en minnespcst om 0,1 %.

(5) De höjningar av den indirekta beskattningen som trätt i kraft i

början av året kan beräknas medföra en höjning av konsumentprisnivån

om 1,1 %.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls

som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1967 kan beräknas

stiga 4,8 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1966 och 1967 kan

den troliga förändringen likaledes anges till 4,8 %.

Det finns såvitt nu kan bedömas anledning att räkna med att prissteg-

ringstakten 1968 kommer att bli något lägre än 1967. Lönekostnadssteg-

ringen enligt avtal blir lägre och räntesänkningarna i början av 1967 kom­

mer att verka återhållande på hyrespostens uppgång i början av 1968.

Under förutsättning att ytterligare höjning av den indirekta beskattning­

en utöver vad som nu beslutats inte genomförs före 1 juli 1968, kan kon­

sumentprisnivån första halvåret 1968 beräknas ligga ca 3,5 % högre än

under första halvåret 1967. Detta skulle innebära att prisstegringen un­

der loppet av budgetåret 1967/68 stannar vid ca 3 %. 3

3. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade mellan åren 1965 och 1966 med endast

1.5 % i volym och 7,1 % i värde. En så låg ökningstakt för konsumtionen

har inte förekommit sedan år 1957. Mellan första halvåren 1965 och 1966

minskade till och med konsumtionen med 1,5 %. Reducerar man emellertid

konsumtionen under första halvåret 1965 med hänsyn till den oms-rush som

då förekom erhålles mellan ovannämnda halvår en svag volymmässig kon­

sumtionsökning. Såsom framgår av diagram 1 var det huvudsakligen de

varaktiga konsumtionsvarorna som minskade under första halvåret 1966.

Bakgrunden till den ogynnsamma konsumtionsutvecklingen var en realin-

komstminskning för hushållen under denna period. På grund av den kraf­

tiga prisstegringen i kombination med förseningen i avtalsrörelsen upplevde

hushållen för första gången sedan Korea-inflationen en nämnvärd realin-

komstminskning. Under dessa omständigheter är det förklarligt att hus­

hållen uppskjutit inköpen av varaktiga konsumtionsvaror. Mellan helåren

1965 och 1966 minskade konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror med

5.6 %. Konsumtionen av icke varaktiga varor steg med 2,7 %, och öknings­

takten för tjänster var 2,0 %.

Nyinköpen av personbilar, som ingår i varugrupppen varaktiga varor,

Bil.

7;

Reviderad nationalbudget för år 1967

85

Diagram Vis 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1967

Index: 1963 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

120

-

Disponibel inkomst

Varaktiga varor

140 -

100

-

120

-

Konsumtion

120

-

100

-

Tjänster

Icke varaktiga varor

100

-

.......... 1

—I———■*— ------- —I— ——-J

J—J

1963

1964

1965

1966

19671

1963

1964

1965

1966

1967

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

minskade mycket kraftigt mellan år 1965 och 1966, med 24,4 % i antal och

20,5 % i volym. För denna konsumtion tillkommer vissa speciella konsum-

tionsneddragande faktorer förutom de tidigare nämnda. Den nya lagstift­

ningen om ombesiktning av äldre fordon har sannolikt medfört att många

bilister åren före år 1966 bytte till sig ny bil, tidigare än vad man annars

skulle ha gjort. Andra bilägare ansåg det lämpligt att reparera bilen innan

den lämnades till ombesiktning eller tvingades genom avslöjade brister i

ombesiktningen att reparera bilen. Genom ombesiktningen erhöll också

konsumenterna för första gången ett officiellt besked om att bilen, i åt­

minstone vissa avseenden, var användbar. Det är dessutom tänkbart att

bilförsäljningen under år 1965 stimulerades av de prishöjningar i form

av omsättningsskatt och accis som genomfördes den 1.7.1965 respektive

1.1.1966. Samtliga dessa faktorer kan beräknas ha bidragit till att konsu­

menternas intresse för bilköp var lågt år 1966. Det kan också observeras,

att trots att disponibla realinkomsten totalt ökade med närmare 1,5 %

mellan åren 1965 och 1986, minskade de enskilda företagarnas inkomster.

Då benägenheten att köpa bil för dessa grupper är större än genomsnittet

i samhället, har sannolikt även detta förhållande bidragit till den låga bil­

försäljningen år 1966.

Till grund för konsumtionsprognosen för år 1967 och första halvåret 1988

har, på basis av halvårsdata för perioden 1955—1966, estimerats ett sam­

band mellan å den ena sidan den volymmässiga konsumtionsutvecklingen

86

och å den andra sidan reala disponibla inkomsten samt förändringen ä

denna. Vid bedömningen av konsumtionsutvecklingen för de olika delarna

av konsumtionen bär hänsyn dessutom tagits till prisutvecklingen för dessa

grupper i förhållande till den allmänna konsumtionsprisutvecklingen.

På basis av den ovan redovisade metodiken bär den totala konsumtions-

volymen beräknats öka med knappt 3 % mellan år 1966 och 1967, och

med drygt 3,5 % mellan första halvåret 1967 och motsvarande halvår 1968.

Del kan påpekas att den säsongrensade konsumtionen i volym beräknas

vara ungefär oförändrad mellan andra halvåret 1966 och första halvåret

1967. Mellan första och andra halvåret 1967 tillväxer därefter konsum-

tionsvolymen med knappt 3 %. Det är framför allt konsumtionen av de

varaktiga varorna som beräknas tillväxa kraftigt, med ungefär 8 % mellan

helåren 1966 och 1967 och ca 7 % mellan första halvåren 1967 och 1968.

För övriga varugrupper räknar man med en tillväxttakt på mellan 1 och 2 %

mellan helåren, och en något högre ökningstakt mellan ovannämnda halvår.

Den prognoserade kraftiga stegringen för de varaktiga konsumtionsva­

rorna förutsätter att bilförsäljningen, i åtminstone viss grad, återhämtar

sig under år 1967 och 1968. Prognosen för bilförsäljningen baseras i prin­

cip på samma metodik som prognoserna för övriga varugrupper. Med hän­

syn till att bilförsäljningen under de senaste åren antagits vara utsatt för

speciella störningar har emellertid estimationsperioden begränsats till åren

1955—1962. Dessutom accepteras inte direkt de värden som erhålles på

basis av ekvationen, utan det har ansetts befogat med en nedrevidering

med hänsyn till att man sannolikt måste räkna med en kvardröjande ne­

gativ effekt av ombesiktningslagstiftningen. Både storleken och varaktig­

heten av denna effekt är emellertid synnerligen vansklig att ange. Det är

även tänkbart att övergången till högertrafik kan ha en viss dämpande

effekt på bilförsäljningen. Å andra sidan hämmades sannolikt bilförsälj­

ningen 1966 av ogynnsamma förväntningar om konjunkturförloppet. Un­

der innevarande år kan man sannolikt räkna med en omsvängning i för­

väntningarna. Som en ytterligare svårighet vid dessa beräkningar bör näm­

nas, att det inte är möjligt att löpande skilja mellan per sonbilsförsälj ning

till konsumtions- respektive investeringsändamål. Tills vidare är man där­

för hänvisad till att räkna med att fasta andelar av per sonbilsförsälj ningen

går till respektive ändamål.

Det bör betonas att den speciella korrektionsfaktorn, för år 1967 i preli­

minär nationalbudget uppskattad till 100 miljoner kronor, naturligtvis är

mycket osäker. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande korrektions-

faktor för 1966, dvs. skillnaden mellan faktisk och direkt enligt ekvationen

beräknad bilkonsumtion, detta år var drygt tre gånger så stor. Med hänsyn

till de speciella förhållanden som förelåg detta år förefaller det emellertid

rimligt med en avsevärd reducering av korrektionsfaktorn 1967. Korrigeras

ekvationens värde nu i samma utsträckning som vid den prognos som redo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad, nationalbudget för år 1967

87

visades i preliminär nationalbudget, dvs. med 100 miljoner kronor på hel­

år, visar kalkylen på en ökning av den volymmässiga nyförsäljningen av

personbilar med närmare 20 % mellan helåren 1966 och 1967. Kan man

förutsätta ett normalt samband mellan volym- och antalsmässig försälj­

ningsutveckling skulle det för 1967 innebära en nyregistrering av ungefär

240 000 personbilar. Försäljningsutvecklingen under de första månaderna

1967 tyder dock på att försäljningsuppgången kommer något senare än vad

som förutsattes i preliminär nationalbudget. I och med utbetalningen av de

retroaktiva lönerna våren 1967 torde man emellertid kunna räkna med en

begynnande återhämtning av bilförsäljningen. Det förefaller därför rimligt

att räkna med en nyregistrering av ungefär 230 000 personbilar under 1967.

Mellan 1966 och 1967 innebär detta en volymmässig ökning med ungefär

14 %. För första halvåret 1968 kan man räkna med en fortsatt ökning av

bilförsäljningen.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bostadsinvesteringarna inklusive underhåll minskade enligt fortfarande

preliminära beräkningar med ca 1 % 1965—1966. Nyinvesteringarna i små­

hus sjönk med 4 % medan nedgången för flerfamiljshus stannade vid ca

2 1/2 %. Nyinvesteringarna i flerfamiljshus och småhus tillsammans be­

räknas ha minskat med 3 %. Ombyggnadsverksamheten beräknas däremot

ha ökat kraftigt både 1965 och 1966, främst beroende på upprustningen av

pensionärsbostäder. För underhållet uppskattas en ökning med ca 5 % ha

ägt rum 1965—1966.

Igångsättningen av bostäder hölls kraftigt tillbaka under första hälften

av 1966 (se tabell 1, kolumnen för påbörjade lägenheter). Under detta halv­

år igångsattes ungefär 6 000 lägenheter färre än samma halvår 1965. Un­

der tredje kvartalet inhämtades en del av igångsättningsminskningen gent­

emot året innan. En påtaglig ökning i antalet igångsatta lägenheter kunde

sedan registreras under fjärde kvartalet. Då påbörjades ca 5 700 fler lägen­

heter än under motsvarande kvartal 1965. Därigenom blev igångsättningen

1966 i ännu högre grad koncentrerad till slutet av året än vad fallet var

1965. Enligt senast tillgängliga statistik igångsattes 93 400 lägenheter 1966

varav 66 800 i flerfamiljshus och 26 600 i småhus. På grund av eftersläp­

ning i statistiken har den redovisade igångsättningen uppjusterats med ca

300 lägenheter, varför igångsättningen under 1966 formellt satts till 93 700

lägenheter. Av denna igångsättning har i konjunkturinstitutets investerings-

beräkningar 3 000 lägenheter i flerfamiljshus -—- redovisade i statistiken så­

som påbörjade i december 1966 — givits startpunkten februari 1967, då det

bedömts som osannolikt att den i statistiken redovisade stora igångsättning­

en under senare delen av december 1966 i realiteten påbörjats denna må­

nad. Detta innebär således att endast 90 700 av de i årsstatistiken upptagna

lägenheterna antagits ha påbörjats 1966, vilket i och för sig skulle utgöra

1 300 lägenheter färre än vad bostadsbyggnadsprogrammet angav. I investe-

ringsberäkningarna vidtogs förra året en liknande omflyttning och senare-

läggning av påbörjandet från 1965 till 1966. Av den statistiskt redovisade

igångsättningen i december 1965 gavs 5 000 lägenheter, varav 3 500 i flerfa­

miljshus och 1 500 i småhus, i stället startpunkten mars 1966. Investerings-

beräkningarna bygger alltså på en igångsättning 1966 om sammanlagt

95 700 lägenheter eller 3 700 utöver programmet. Som förstås härav är ut-

Tabell VH: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfäröiga och pågående bostadsbyggen 1962—-1967

Bil.

7:

Reviderad nationalbudget för år 1967

89

Flerfamiljshus

Småhus

Totalt

Påbörjade

Inflytt-

Pågående

Påbörjade

Inflytt-

Påbörjade Inflytt-

ningsfär-

vid perio-

ningsfär-

ningsfär-

diga

dens slut

diga

diga

1962..............

67 950

53 550

81 950

24 650

21 550

92 600

75 100

1963..............

61 450

58 200

85 200

25 350

23 200

86 800

81 400

1964..............

67 950

60 400

92 750

28 700

26 850

96 650

87 250

1965..............

65 650

69 250

89 150

27 450

27 600

93 100

96 850

1966..............

67 100

62 250

94 000

26 600

27 100

93 700

89 350

1967..............

(62 000)

(28 000)

(90 000)

1965 1 kv...

11 200

14 850

89 100

3 800

6 850

15 000

21 700

2 kv...

14 150

18 550

84 700

9 750

7 550

23 900

26 100

3 kv...

14 200

14 150

84 750

6 750

4 800

20 950

18 950

4 kv...

26 100

21 700

89 150

7 150

8 400

33 250

30 100

1966 1 kv...

9 750

14 800

84 100

3 050

7 000

12 800

21 800

2 kv...

11 150

16 600

78 650

8 800

6 350

19 950

22 950

3 kv...

15 250

12 700

81 200

6 750

4 900

22 000

17 600

4 kv.. .

30 950

18 150

94 000

8 000

8 850

38 950

27 000

1967 1 kv...

(10 400)

(3 100)

(13 500)

2 kv...

(17 000)

(10 000)

(27 000)

3 kv...

(23 200)

(8 300)

(31 500)

4 kv...

(11 400)

(6 600)

(18 000)

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.

Källor: Bostadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

slaget av den formella årsstatistiken av underordnat intresse jämfört med

de antaganden som rimligen kan göras om den faktiska igångsättningen.

För 1967 har, liksom i den preliminära nationalbudgeten, antagits en

igångsättning på 90 000 lägenheter. Vid kvartalsfördelningen har det största

påbörjandet förlagts till andra och tredje kvartalet. Påbörjandeprognosen

förutsätter sålunda att man, i motsats till 1965 och 1966, under 1967 kan

realisera det igångsättningsmönster som anses ha den bästa säsongutj äm­

nande effekten på sysselsättningen mellan vinter- och sommarhalvåret. För­

utom dessa 90 000 lägenheter ingår i igångsättningsprognosen för 1967 även

de 3 000 lägenheter som ovan antagits i realiteten ha blivit igångsatta först

i februari månad i år. 1 beräkningarna har alltså förutsatts att 93 000 lägen­

heter reellt sett kommer att börja byggas under innevarande år.

Förutom av igångsättningens omfattning påverkas byggnadsinvestering­

arnas storlek av byggnadstidernas längd. Hur dessa kvartalsvis förändrats

respektive beräknas komma att förändras 1964—1967 bär sammanfattats

i följande tablå över genomsnittliga byggnadstider (antal månader) för lä­

genheter påbörjade vid olika tidpunkter. Definitivt beräknade är byggtider­

na hittills under denna period endast för lägenheter i flerfamiljshus påbör­

jade 1964 och första halvåret 1965 samt för småhus påbörjade 1964 och

1965.

Flerfamiljshus

Småhus

1964

1965

1966

1967

1964 1965

1966

1967

1 kv................................. 14,4

14,5

(13,5)

(14,0)

8,1

8,9

(8,5)

(8,5)

2 kv................................. 15,9

15,3

(14,3)

(15,3)

7,9

7,9

(7,5)

(7,8)

3 kv................................. 15,0

(14,3)

(13,3)

(14,6)

8,1

8,3

(7,2)

(8,0)

4 kv................................. 15,8

(15,3)

(14,8)

(15,3)

9,0

9,8

(8,1)

(9,0)

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

För flerfamiljshusens del är byggnadstiderna för påbörjandet andra halv­

året 1965 endast kända för de lägenheter som hitintills rapporterats färdig­

ställda. För de pågående lägenheterna igångsatta andra halvåret 1965 har

trots vinteravbrotten antagits sådana byggtider att en byggtidsförkortning

för totala påbörjandet andra halvåret 1965 (exkluderande de 3 500 lägenhe­

ter som i beräkningarna flyttats från december 1965 tills mars 1966) på en

halv månad erhållits jämfört med motsvarande halvår 1964.

För flerfamiljshus påbörjade fr. o. m. årsskiftet 1965—1966 gäller helt

prognoserade byggtider. För lägenheter påbörjade under perioden första till

tredje kvartalet 1966 har antagits en månads kortare byggtider i förhållan­

de till samma period 1965. För lägenheter igångsatta fjärde kvartalet 1966

har däremot endast en halv månads förkortad byggnadstid jämfört med

1965 antagits främst på grund av anhopningen av igångsättning under det­

ta kvartal. En förlängning av byggnadstiderna jämfört med 1966 har an­

tagits för lägenheter i flerfamiljshus påbörjade under 1967.

De faktiska byggnadstiderna för småhus påbörjade 1965 visar på längre

byggnadstider än vad som tidigare antagits. Småhusbyggandets intensitet

under 1965 synes därigenom ha varit något lägre än enligt tidigare beräk­

ningar samtidigt som de längre byggtiderna för påbörjandet 1965 innebär

eu över skjutning av byggnadsaktiviteten till 1966. För småhus påbörjade

första halvåret 1966 är byggnadstiderna till större delen kända. Som fram­

går av tablån är redovisade byggnadstider ungefär en halv månad kortare

än 1965. Samma byggtidsförkortning har antagits för ännu icke färdig­

ställda lägenheter. En ytterligare sänkning av byggnadstiderna jämfört

med 1965 har antagits för lägenheter i småhus igångsatta andra halvåret

1966. En successiv förlängning av byggnadstiderna jämfört med 1966 har

däremot antagits för de lägenheter i småhus som påbörjas 1967.

Den svåra byggvintern 1965/1966 har i beräkningarna antagits medföra

ett produktionsuppehåll för lägenheter påbörjade fjärde kvartalet 1965

med en halv månad för flerfamiljshus samt en månad för småhus. Enligt

hittills kända byggnadstider för igångsättningen fjärde kvartalet 1965

förefaller byggnadstidernas förlängning p. g. a. vintern ha varit en halv må­

nad större för småhusen än för flerfamiljshusen. Vintern har därigenom

antagits medföra en faktisk förlängning av byggnadstiderna för de av

vintern berörda byggnadsföretagen.

Bostadsinvesteringarna exklusive underhåll och ombyggnadsverksamhet

har beräknats öka med 11 % 1966—1967. För flerfamiljshusens del har

Diagram VII: 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exklusive underhåll

1960—1967

Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

91

Investeringar inom egentlig industri

Investeringar i bostäder

Totalt, inkl. underhåll

Totalt

180 -

140 -

Byggnader och anläggningar,

exkl. underhåll

100

-■

Flerfamiljshus

Maskiner m. m., exkl. underhåll

100

-

Småhus

Underhåll, totalt

150 -

no -

1960

1961

1962

1963 1964

1965 1966 1967

1960

1961

1962

1963 1964

1965

1966 1967

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ökningen beräknats till närmare 14 % och för småhusen 6 %. Med en

antagen ökning av bostadsunderhållet på 2 1/2 % samt en beräknad svag

minskning för ombyggnadsverksamheten förutses totala bostadsinveste-

ringarna komma att öka med 8 1/2 % 1966—1967. Enligt preliminära upp­

gifter uppgick antalet färdigställda lägenheter 1966 till 89 350. Av dessa

lägenheter utgjordes 62 250 av lägenheter i flerfamiljshus och 27 100 av

lägenheter i småhus, vilket är 7 000 respektive 500 färre än 1965. Under

1967 beräknas minst 95 000 lägenheter bli färdigställda.

Egentlig industri

Totalt ökade industrins investeringar med knappt 6 % mellan 1965

och 1966 enligt de preliminära utfallssiffror som nu föreligger, ökningen

fördelade sig med 11 % på byggnads- och 4 % på maskininvesteringar.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1966 och 1967

enligt investeringsenkät i februari 1967

Investeringar exklusive reparationer och underhåll

Miljoner kronor

Byggnader och anlägg-

Maskiner m. m.

ningar

Verkställda

Planerade

Verkställda

Planerade

1966

1967

1966

1967

Gruvindustri...........................................

72

76

98

113

Metall- och verkstadsindustri..........

1 018

848

1 364

1 360

därav: järn och stålverk..................

järn-, stål- och annan metall-

146

105

382

364

manufaktur ......................

no

44

209

157

mekaniska verkstäder m. m.

481

441

492

547

skeppsvarv ..............................

57

82

58

36

elektroteknisk industri ....

92

91

128

135

Jord- och stenindustri ......................

148

100

259

194

Träindustri ...........................................

130

139

149

147

Massa-, pappers- och grafisk industri

211

280

681

689

därav: träsliperier och celluiosafabr.

76

88

300

263

pappersbruk och pappfabr...

61

85

222

300

Livsmedelsindustri...............................

98

91

168

139

Dryckesvaru- och tobalcsindustri ..

41

59

39

48

Textil- och sömnadsindustri ..........

37

47

81

66

Läder-, hår- och gummivaruindustri

15

22

60

65

Kemisk och kemisk-teknisk industri

213

127

579

446

Summa

1983

1789

3 478

3 267

El-, gas- och vattenverk..................

1 536

1 721

347

391

Summa

3 519

3 510

3 825

3 658

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäten innefattar även uppgifter

om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska

centralbyrån har nivåkorrigerat februarienkäten, eftersom denna, liksom enkäterna i augusti och

november, på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå än den större

undersökningen i maj. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Ser man till enbart nyinvesteringarna, alltså exklusive reparationer och

underhåll, var expansionen på byggnadssidan avsevärd — en uppgång med

15 %. ökningen av maskininvesteringarna exklusive underhåll var väsent­

ligt lägre, 4 1/2 %. Den svaga utvecklingen sammanhänger till någon del

med här ingående maskininvesteringar inom byggnadsverksamhet och

hantverk, vilka beräknas ha haft en vikande utveckling, men framför allt

med industrins bilinvesteringar som beräknas ha minskat synnerligen

kraftigt under 1966. Räknat exklusive bilar, byggnadsmaskiner och hant­

verkets maskiner uppvisade industrins maskininvesteringar exklusive un­

derhåll en icke obetydlig expansion under fjolåret -— ökning med drvgt

8

%.

Industriinvesteringarnas omfattning under 1967 kan nu bedömas med

ledning av den enkät statistiska centralbyrån utförde i februari. Resultatet

av denna redovisas i tabell 2 i absoluta tal och i tabellerna 3 och 4 som

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

93

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar

1937—1967

Investeringar exklusive reparationer och underhåll

Procentuell förändring

1957-

1958

1958-

1959

1959-

1960

1

1960-

1961

1961-

1962

1962-

1963

1963-

1964

1964-

1965

1965—

1966

1966—

1967

Byggnader och

anläggningar

Löpande priser

Planerat i mars1

samma år ....

20

18

31

25

-2

-2

-10

10

18

-10

Faktiskt inträffad

förändring ....

17

9

26

25

1

5

- 8

14

20

Differens..........

-3

-9

-5

0

3

7

2

4

2

Fasta priser

Planerat i mars1

samma år ....

20

19

22

21

-5

-5

-12

6

15

-11

Faktiskt inträffad

förändring ....

17

9

18

21

-3

2

-12

7

15

(-6)

Differens..........

-3

-10

-4

0

2

7

0

1

0

Maskiner m. m.

Löpande priser

Planerat i mars1

samma år ....

25

9

25

24

8

-9

-9

15

17

-6

Faktiskt inträffad

förändring ....

24

5

22

24

10

2

-1

17

14

Differens..........

-1

-4

-3

0

2

11

8

2

-3

Fasta priser

Planerat i mars1

samma år ....

25

9

17

20

4

-10

-10

11

13

-9

Faktiskt inträffad

förändring ....

23

5

13

19

4

-1

-6

11

8

(0)

Differens..........

-2

-4

-4

-1

0

9

4

0

-5

1 Februari fr. o. m. planerna för 1963.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäterna innefattar även uppgifter

om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska

centralbyrån har nivåkorrigerat februarienkäten, eftersom denna, liksom enkäterna i augusti och

november, på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå än den större

undersökningen i maj. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts. Utfallssiffrorna för ut­

vecklingen 1965—1966 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

procentuella förändringstal i löpande och fasta priser. Med stöd av tidigare

års avvikelser mellan planer och utfall i tabellerna 3 och 4 har nu angivna

planer i fasta priser relativt mekaniskt justerats till de förändringstal som

angivits inom parentes i tabellerna. Enligt dessa justeringar skulle för 1967

en nedgång med 6 % vara att vänta på byggnadssidan, medan maskinin-

vesteringarna skulle komma att ligga kvar på samma nivå 1967 som 1966,

allt räknat exklusive underhåll. Sedan hänsyn tagits till bilinvesteringarna,

vilka beräknas öka mycket kraftigt under 1967, samt hantverkets och bygg­

nadsverksamhetens investeringar kan de beräknade förändringarna anges

till en minskning med 5 1/2 % för byggnads- och en knapp procents ök­

ning för maskininvesteringar exklusive underhåll.

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar,

halvårsvis, 1962—1967

Investeringar exklusive reparationer och underhåll

Procentuell förändring

Första halvåren

Andra halvåren

1962- 1963- 1964- 1965- 1966-

1962- 1963- 1964- 1965-

1966-

1963

1964

1965

1966

1967

1963

1964

1965

1966

1967

Byggnader och anlägg­

ningar

Löpande priser

Planerat i februari

samma år..............

Faktiskt inträffad för-

24

1

11

50

24

- 22

- 18

9

- 4

- 35

ändring..................

15

- 9

4

25

— 2

- 7

22

16

Differens ..........

- 9

- 10

- 7

- 25

20

11

13

20

Fasta priser

Planerat i februari

samma år..............

Faktiskt inträffad för-

21

- 3

6

44

20

- 23

- 19

6

- 6

- 37

ändring..................

12

- 13

- 1

19

(10)

- 5

- 11

14

12

(-20)

Differens ..........

- 9

- 10

- 7

- 25

18

8

8

18

Maskiner m. m.

Löpande priser

Planerat i februari

samma år..............

Faktiskt inträffad för-

8

4

27

40

11

- 22

- 18

6

2

- 19

ändring..................

- 3

0

13

20

6

- 2

20

10

Differens ..........

- 11

- 4

- 14

- 20

28

16

14

8

Fasta priser

Planerat i februari

samma år..............

Faktiskt inträffad för-

5

1

20

33

7

- 23

- 19

4

- 1

- 21

ändring..................

- 6

- 3

7

13

(2)

3

- 7

14

5

(- 2)

Differens ..........

- 11

- 4 - 13

- 20

26

12

10

6

Anm.

Se anmärkning till tabell 3.

Källor:

Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Stor osäkerhet vidhäftar dessa prognoser. Avgörande för företagens rea­

liserande av sina investeringsplaner torde vara i vilken utsträckning läget

på byggnadsmarknaden, leveranstiderna för maskiner samt möjligheterna

till investeringsfinansiering stämmer överens med företagens förväntningar

vid den tidpunkt då planerna gjordes upp. Därtill kommer den planpåfyll-

nad med nya investeringsobjekt som, förutom att vara beroende av ovan­

nämnda faktorer, bl. a. sammanhänger med ändrade konjunkturförvänt­

ningar. Erfarenhetsmässigt brukar planerna i februari underskatta investe­

ringarna det innevarande året. I diagram 2 anges enkätuppgifterna avseende

ett och samma år givna vid olika enkättillfällen som indexserier med pla­

nerna i novemberundersökningen året innan som bas. Genomsnittsvärdena

för åren 1963, 1964 och 1965 har lagts in som streckad kurva. Som synes gav

februarienkäten för dessa tidigare år en klar underskattning av utfallet.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

95

Diagram VII: 2. Investeringsuppgifter för egentlig industri vid olika enkättillfällen

Index: Planer i november-enkäten året innan = 100. Exklusive underhåll

Byggnader

Maskiner mm.

130 -

Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj

Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj

Anm. Diagrammet anger i kronologisk följd enkäternas investeringsuppgifter avseende ett och

samma kalenderår, från planer enligt november-enkäten året innan till definitivt utfall enligt

maj-enkäten året efter.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Mönstret bibehölls i fjol i stort sett vad gäller byggnader, medan för ma­

skiner däremot över huvud taget ingen uppjustering skett sedan planerna

angavs i februari 1966. I diagrammet har även den nyligen genomförda

februarienkäten avseende planerna för 1967 lagts in. Sedan novemberun­

dersökningen i fjol har byggnadsplanerna svagt uppjusterats medan maskin­

planerna — i strid med tidigare års mönster — knappast alls förändrats.

Ovan framlagda investeringsprognoser för 1967 utgår från en relativt opti­

mistisk bedömning av industrins möjligheter och vilja till investeringsakti­

vitet. Prognoserna förutsätter nämligen att 1966 års mönster för planer och

utfall inte upprepas i år utan att en planpåfyllnad av minst samma omfatt­

ning som under åren 1963—1965 kommer till stånd. Innebörden av progno­

serna blir därmed också att bedömningen av finansieringsmöjligheter och

konjunkturutsikter utvecklas i en mera positiv riktning under loppet av

1967 än som skedde 1966, då en försämring av framtidsperspektiven i dessa

hänseenden sannolikt spelade en avgörande roll för den uteblivna planpå-

fyllnaden 1966. Skulle detta års mönster upprepas i år vore i stället en

nedgång på omkring 10 % att vänta för såväl byggnads- som maskininveste­

ringar.

Halvårsutvecklingen av industrins investeringar illustreras i diagram 1.

För byggnadsinvesteringarna förutsätts en tvär omkastning under loppet

av 1967. Enligt prognosen skulle expansionen fortsätta under första halv­

året för att därefter kraftigt brytas av nedåt.

Uppgifter om planerade underhållsinvesteringar samlas inte in från fö­

retagen. En trendmässig ökning på drygt 3 % har antagits för byggnads-

96

Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, exklusive underhåll, totalt och uppdelat

på branscher 1961—1967

Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Logaritmisk skala

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Totalt

140 -

Järn- och stålverk

Verkstadsindustri, exkl.

1------1 i i I -L 1

1

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

Massa- och pappersindustri

Kemisk-och kem.tekn.industri

övrig industri

L—I___I___ I___ iiil

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

Anm. De branschvisa prognoserna för 1967 får anses något osäkrare än prognosen för totala in­

dustrin.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

underhåll. Inklusive underhåll beräknas byggnadsinvesteringarna minska

med 3 1/2 %. Med en antagen ökning på 2 % för maskinunderhåll kan ök­

ningen för maskininvesteringar inklusive underhåll anges till 11/2%. To­

talt inklusive underhåll skulle industrins investeringar som helhet varken

öka eller minska 1967 jämfört med 1966 års nivå.

Utvecklingen för de i investeringshänseende tyngst vägande industri­

branscherna illustreras i diagram 3. De olika branschernas planuppgifter

för 1967 har schablonmässigt justerats upp på så sätt att den gjorda kor­

rigeringen för totala industrins planer applicerats på industribranschernas

planuppgifter. Samtliga särredovisade branscher ökade sina investeringar

97

under 1966, medan restgruppen övrig industri, som domineras av konsum-

tionsvaruindustri, som helhet minskade. Stagnerade investeringar synes

vara att vänta inom verkstadsindustri och inom övriggruppen som helhet

1967. Fortsatt expansion anges endast för massa- och pappersindustri.

Handel

Byggnadsverksamheten inom handelssektorn, som stagnerade 1965, brom­

sades upp ytterligare under fjolåret. Investeringsminskningen får främst

ses som en följd av den restriktiva igångsättningspolitik som bedrivits inom

detta byggnadsområde under 1965 och större delen av 1966. Nedgången i

investeringsvolymen 1966 har beräknats till ca 5 %. Den minskade inves­

teringsvolymen 1966 kan förefalla något anmärkningsvärd med tanke på

att igångsättningen samtidigt steg med ca 10 % 1966. Genom den långa

genomsnittliga byggnadstiden (omkring 20 månader) för handelns bygg­

nader påverkas emellertid 1986 års investeringsvolym även av igångsätt-

ningsminskningen 1965. Ej heller bidrog 1966 års igångsättningsökning

som kom sent under året, nämnvärt till att öka investeringsvolymen samma

år. Uppgången i påbörjandet under fjolåret får däremot större effekt på

innevarande års investeringsvolym och bidrar därigenom i viss mån till

att hålla investeringsnivån uppe 1967.

Tre fjärdedelar av handelns investeringar utgörs av fristående lokaler

och resten av butikslokaler i bostadshus1. För fristående lokaler är inves-

teringsprognosen mycket osäker med hänsyn till att effekten av investerings-

avgiften är svår att förutse. De avgiftsbelagda byggnadsärendena inom

gruppen handel in. in. utgörs av byggnader som helt eller till huvudsaklig

del inrymmer butiks-, kontors-, eller banklokaler och bensinstationer.

Till de ej avgiftsbelagda hör främst hotell, restauranger samt flertalet lager­

lokaler. För byggnadsarbete som är belagt med investeringsavgift får dis­

pens sökas i varje särskilt fall. Enligt institutets beräkningar väntas igång­

sättning av byggnadsarbeten inom gruppen handel m. m. komma att sjun­

ka med ca 16 % i volym 1966—1967. Under januari och särskilt februari

påskyndades igångsättningen av naturliga skäl kraftigt. Igångsättnings-

prognosen för mars—september månad bygger på länsarbetsnämndernas

igångsättningsprognoser från mitten av februari i år. Dessa prognoser har

rensats från avgiftsbelagda ärenden. Igångsättningen under fjärde kvartalet

av icke avgiftsbelagda projekt har satts lika med länsarbetsnämndernas

prognos för sådana byggen under tredje kvartalet. Vidare har i beräkning­

arna förutsatts att dispens från investeringsavgiften medges för byggen till

ett sammanlagt belopp om 100 miljoner kronor, vilket fördelats lika på

tredje och fjärde kvartalen. Slutligen har antagits att avgiftsbelagda byg-

1 Beträffande butikslokaler i bostadshus saknas löpande information. I avsaknad härav antas

i beräkningarna att dessa investeringar ständigt motsvarar 10 % av investeringvolymen i fler­

familjshus. 7

7 Bihang till riksdagens protokoll 1067. 1 saml. Nr 125. Bilaga 7

Bil. 7: Reviderad, nationalbudget för år 1967

98

gen till ett sammanlagt belopp om 25 miljoner kronor kommer att igång­

sättas under andra och tredje kvartalen trots merkostnaden genom inves-

teringsavgiften.

Investeringsvolymen inom sektorn handel m. in. exklusive butikslokaler

i bostadshus beräknas på basis av ovan angivna antaganden sjunka med

ca 2 % 1966—1967. Investeringsminskningen för denna del av handelssek-

torn var 1965—1966 ca 6 %. Att nedgången inte blir större i år kan synas

förvånande med tanke på att investeringsavgiften åsyftar att hålla tillbaka

investeringsaktiviteten inom bl. a. denna byggnadssektor. Investeringsvo­

lymen i år hålls emellertid uppe av igångsättningsökningen mot slutet av

1966 samt det osedvanligt höga påbörjandet under de två första månaderna

i år. Dessutom bör erinras att investeringsnedgången givetvis blir kraftigare

om dispens inte medges i den utsträckning som ovan antagits.

Investeringsutvecklingen för butikslokaler i bostadshus är genom beräk­

ningsmetodiken direkt sammankopplad med investeringsutvecklingen för

flerfamiljshus. Enligt bostadsprognosen väntas nyinvesteringarna i fler­

familjshus öka med ca 14 % i volym mellan 1966—1967. Samma öknings­

takt har sålunda antagits gälla för butikslokaler i bostadshus. Det bör

kanske påpekas att dessa byggnadsarbeten inte är belagda med investe-

ringsavgift.

I vidstående tablå redovisas investeringsutvecklingen inom gruppen

handel m. in. med uppdelning på fristående lokaler och butikslokaler i

bostadshus 1960—1967.

Som framgår av tablån har variationerna i investeringsvolymen för fri­

stående lokaler i regel varit kraftigare än variationerna för hela gruppen

handel m. m. För 1966—1967 beräknas handelsinvesteringarna inklusive bu­

tikslokaler i bostadshus öka svagt i volym, ca 2 % räknat exklusive un­

derhåll. Inklusive underhåll förutses ökningen bli 1 1/2 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Handelns byggnadsinvesteringar, exklusive underhåll, 1959 års priser

Affärshus, lagerlokaler, ho- Butikslokaler i bostadshus

Totalt

tell, banker, restauranger

in. m.

Mkr

0/

/o

Mkr

%

Mkr

%

1960 ___

437

183

620

1961 ....

510

16,7

188

2,7

698

12,6

1962 ___

600

17,6

205

9,0

805

15,3

1963 ___

696

16,0

222

83

918

14,0

1964 ___

779

11,9

249

12,2

1 028

12,0

1965 ___

759

- 2,6

250

04

1 009

- 1,8

1966 ....

712

- 6,2

243

- 2,8

955

- 5 4

1967 ___

695

- 2,4

277

14,0

972

1,8

Handelsflottan

Enligt föreliggande beräkningar ökade investeringarna i svenska han­

delsflottan inklusive underhåll med ca 125 % 1965—1966. Fartygsunder-

hållet minskade med ett par procent medan nyinvesteringarna steg med om­

kring 170 %. Den höga nettoanskaffningen av fartyg i fjol hänför sig både

till ökad import av nybyggen och ökade leveranser från svenska varv lik­

som även till minskade försäljningar av begagnade fartyg till utlandet.

De svenska varvens leveranser till handelsflottan beräknas öka med

ca 9 % under 1966—1967 enligt en i mars företagen varvsenkät. Nyinveste­

ringarna i svenska handelsflottan beräknas därtill öka på grund av ett

nettotillskott av fartyg från utlandet. Importen av nya fartyg väntas vis­

serligen bli av samma omfattning som i fjol men samtidigt synes för­

säljningarna av begagnade fartyg fortsätta att minska under innevarande

år. Rederiernas nyinvesteringar i handelsflottan exklusive underhåll be­

räknas totalt komma att öka med ca 15 % i år. Inklusive underhåll har

investeringsökningen beräknats till ca 8 %.

Statliga investeringar

Den totala investeringsvolymen inom den statliga sektorn ökade 3 1/2%

mellan 1965 och 1966, vilket är något högre ökningstakt än mellan 1964

och 1965. Ökningen fördelar sig med 1 % på byggnadsinvesteringar och

med 5 % på investeringar i maskiner.

Uppgifterna om de statliga affärsverken bygger på en enkät som in­

samlats av statistiska centralbyrån i februari månad. Enligt enkäten ökade

affärsverkens investeringar med ca 3 1/2 % 1965—1966. Byggnadsinveste­

ringarna expanderade något kraftigare än maskininvesteringarna. Fram­

för allt är det televerkets investeringar i byggnader och anläggningar som

bidragit till ökningen på byggnadssidan. Även 1967 väntas televerkets in­

vesteringar öka. Enligt samma enkät kommer SJ att under innevarande

år företaga avsevärda nyanskaffningar av rullande materiel. Affärsverkens

totala investeringar beräknas i år stiga med ca 7 %. Byggnadsinvestering­

arna väntas öka i samma takt som maskininvesteringarna.

De statliga väginvesteringarna sjönk med ca 4 1/2 % i volym 1965—

1966. En betydande del av kostnaderna för väginvesteringarna avser kost­

nader för beredskapsarbeten. Bedömningen av planuppgifterna blir där­

igenom vansklig att göra. I prognosen för 1967 har antagits att beredskaps­

arbetena får i stort sett samma omfattning som i fjol. Därmed skulle

enligt beräkningarna också totala väginvesteringarna komma att bli lika

stora som föregående år. Dock väntas vägunderhållet expandera något

medan vägbyggandet hålls tillbaka i motsvarande omfattning.

Övriga statliga myndigheters byggnadsinvesteringar, som huvudsak­

ligen utgörs av delfonder inom statens allmänna fastighetsfond, minskade

under fjolåret med ca 4 % i volym jämfört med 1965. Investeringspro-

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

99

100

gnosen för 1967 pekar på en svag volymökning på ca 2 %. I denna prognos

har då hänsyn tagits till att myndigheterna nedskurit sina tidigare investe­

ringsplaner genom att senarelägga påbörjandet av vissa byggnadsprojekt.

Försvarets byggnadsinvesteringar steg 1966 med 18 1/2 %. I år väntas

däremot dessa investeringar sjunka med 9 % beroende på de av konjunk­

turpolitiska skäl genomförda anslagsbegränsningarna.

För de militära maskininvesteringarna, som svarar för lejonparten av

försvarets investeringar, har utvecklingen delvis blivit en annan än väntat.

Genom vidtagna anslagsbegränsningar, som innebär att försvarsgrenarna

budgetåret 1966/67 ålagts att öka sina reservationer med ett visst angivet

belopp, har investeringsbeloppen påverkats väsentligt. Det synes emellertid

som om nivån hållits uppe under sista halvåret 1966 för att sjunka desto

kraftigare under första halvåret 1967. Delvis sammanhänger detta med en

tidigar el äggning av vissa beställningar. Det är emellertid osannolikt att den

kraftiga minskningen första halvåret 1967 motsvaras av en lika kraftig

dämpning i den reala investeringsaktiviteten, då det som mäts ej är leve­

ranser utan betalningsströmmar. Mellan 1966 och 1967 kommer enligt

prognoserna volymen av de investeringar för vilka betalning sker under året

att minska med drygt 12 %.

För hela statliga sektorn beräknas investeringarna under 1967 totalt

sett komma att minska med ca 2 1/2 %. Den statliga byggnadsverksam­

heten väntas öka med knappt 1 1/2 % medan investeringar i maskiner

beräknas sjunka med omkring 6 procentenheter.

Kommunala investeringar

Totalt ökade de kommunala investeringarna exklusive bostäder 1966

med 3 1/2 % i volym enligt fortfarande preliminära beräkningar. Den

måttliga stegringen kontrasterar mot kommunernas planer i slutet av

1965, vilka pekade på en åsyftad investeringsökning av storleksordningen

10 %. Till viss del har givetvis den kalla vintern 1966 spelat in, men fram­

för allt måste den restriktivare byggnadspolitiken under 1966 ha slagit

kraftigt på kommunernas investeringar. Kreditåtstramning och en selek­

tiv igångsättningsreglering, vilken riktat sig bl. a. mot vissa slag av kom­

munala byggnadsinvesteringar, har ingått som element i den förda bygg­

nadspolitiken. Vidare är det sannolikt att förskjutningen i bostadsbyg­

gandet under 1966 haft effekt — en betydande del av primärkommunernas

investeringar hänför sig till för- och följ dinvesteringar till bostadsbyggan­

det.

Den fortsatta utvecklingen kan nu bedömas utifrån den enkät som ge­

nomfördes i februari—mars i år. Normalt (undantag var dock föregående

år) brukar primär kommunerna justera upp sina investeringsplaner mel­

lan november- och februariundersökningarna. Nu föreliggande februari­

enkät uppvisar emellertid en obetydlig nedrevidering visavi novemberun­

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

101

dersökningen i fjol. Det ligger nära till hands att här se ett utslag av den

investeringsavgift på 25 % som infördes den 1 mars i år och som drabbar

delar av det kommunala byggandet, främst kommunala förvaltningsbygg-

nader. Bedömningsvis är den vidtagna nedjusteringen dock förhållandevis

liten. Enkäten har tolkats så att avgiftsbelagda projekt till viss del ingår

i nu redovisade planer. Avgörande för primärkommunernas realiserande

av sina investeringsplaner blir i så fall bl. a. i vilken omfattning dispenser

ifrån investeringsavgiften kommer att medges, samt kommunernas villighet

att acceptera en fördyring av avgiftens storlek för projekt som ej erhåller

dispens. Det har bedömts rimligt anta att primärkommunernas planer, som

anger 9 % i volymökning för byggnadsinvesteringar exklusive underhåll

1966—1967, inte fullt ut kommer att realiseras. En lägre ökning på 6 % har

antagits. Möjligen kan denna prognos ligga i underkant sett mot bak­

grund av prognosen för bostadsbyggandet. Enligt denna förutsättes bo-

stadsinvesteringarna exklusive underhåll öka mycket kraftigt 1966—1967.

Trycket på kommunerna alt genomföra investeringar i samband med bo­

stadsbyggandet kan komma att bli större än de själva räknat med i sina

planer. Skulle igångsättningen av bostäder enligt bostadsbyggnadsprogram-

met i år realiseras genom en förhållandevis hög igångsättning under första

delen av året skulle en sådan effekt lätt kunna uppstå. Februarienkätens

uppgifter om landstingens byggnadsplaner har inte givit anledning till

revidering av prognosen till den preliminära nationalbudgeten. Liksom no­

vemberenkäten indikerar februarienkäten — efter korrigering för syste­

matisk missvisning — en volymökning av landstingens byggnadsinveste­

ringar exklusive underhåll på omkring 35 % 1966—1967. En volymökning

med 25 % har bedömts komma att realiseras med hänsyn till den fast­

ställda ramen för sjukhusbyggandet, vilket dominerar landstingens bygg­

nadsinvesteringar. Tänkbart är nämligen att de enskilda landstingen be­

dömt utrymmet för just sina egna investeringar något i överkant.

Totalt för primärkommuner och landsting (samt inkl. även kommunala

bolag och stiftelser) skulle därmed byggnadsinvesteringarna volymmässigt

öka med 9 1/2 % räknat såväl inklusive som exklusive underhåll. För kom­

munernas maskininvesteringar indikerar februarienkäten en uppgång med

drygt 20 % inklusive underhåll. Totalt skulle därmed de kommunala in­

vesteringarna förutses öka med 10 1/2 % i volym 1986—1967, inklusive

underhåll. 2

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1967

Totalt ökade investeringarna 1965—1966 med 4 % i volym, vilket inne­

bär oförändrad ökningstakt jämfört med 1964—1965 (se tabellerna 5 och

6). Exkluderas handelsflottans investeringar — dessa fluktuerar starkt och

uppvisade i fjol en extrem ökning på 125 % — anges för investeringarna

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för 1967,

inklusive underhåll

1966 i

Procentuell förändring i 1959 års priser

miljoner

kronor,

1963—

1964—

1965—

1966—

löpande

1964

1965

1966

1967

priser

Byggnader och anläggningar

Bostäder ...............................................

7 386

9,0

4,0

- 1,0

8,5

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

731

13,5

0,5

13,5

0,0

Egentlig industri................ ..................

2 573

- 8,5

9,5

11,0

— 3,5

Handel m. in.1.......................................

1 460

12,5

- 1,5

- 5,0

1.5

Statliga affärsverk..............................

1 454

- 8,5

6,0

4,5

7,0

Statliga myndigheter, exkl. militära. .

1 573

10,0 :

4,0

- 4,0

2,0

Militära investeringar......................

412

0,0

4,0

18,5

- 9,0

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer .................... .........................

5 391

12,5

6,0

3,5

9,5

Övriga investeringar..........................

593

18,0

- 5,0

2,5

- 2,5

Summa

21 573

7,0

4,5

2,0

5,5

Maskiner m. m.

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

1 019

2,0

13,0

- 6,5

0,5

Egentlig industri2 ............ ..................

6 763

- 1,0

7,0

4,0

1,5

Statliga affärsverk.............. ................

961

- 3,5

- 1,0

2,0

7,0

Statliga myndigheter.......... ................

2 805

9,5

KO

6,5

- 11,0

därav: militära investeringar ....

2 510

5,5

3,0

6,5

- 12,5

Kommunala investeringar..................

826

9,5

- 3,0

3,5

20,5

Övriga investeringar..........................

4 239

11,5

0,0

15,5

10,0

därav: handelsflottan ....................

923

16,0

- 37,5

124,5

8,0

övrig samfärdsel.............. ....

3 039

10,0

13,0

- 5,0

12,0

Summa

16 613

4,5

3,5

6,5

2,5

Summa exkl. handelsflottan

15 690

4,0

6,0

2,0

2,0

Totalt

Bostäder ...............................................

7 386

9,0

4,0

- 1,0

8,5

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

1 750

6,5

8,0

1,0

0,0

Egentlig industri2 ..............................

9 336

- 3,0

7,5

6,0

0,0

Handel m. m.1.............................

1 460

12,5

- 1,5

- 5,0

1,5

Statliga affärsverk........................

2 415

- 6,5

3,0

3,5

7,0

Statliga myndigheter, exkl. militära..

1 868

15,5

1,0

- 3,0

2,5

Militära investeringar....................

2 922

5,0

3,5

8,0

- 12,0

Kommunala investeringar, exkl. bo-

städer .................................................

6 217

12,0

5,0

3,5

10,5

Övriga investeringar..........................

4 832

12,0

- 1,0

13,5

8,5

Summa

38186

6,0

4,0

4,0

4,0

åumma exkl. handelsflottan

37 263

5,5

5,0

2,0

4,0

1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.

2 Inklusive byggnadsverksamhetens maskininvesteringar.

Anm. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar

nämligen investeringar i halvkommunala kraftverk, statliga kraftaktiebolag och statliga delen

av SAS.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

103

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för 1967 för

privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll

1966 i

miljoner

kronor,

löpande

priser

Procentuell förändring i 1959 års priser

1963—

1964

1964—

1965

1965—

1966

1966—

1967

Byggnader och anläggningar

Privata inkl. bostäder....

9 837

5,0

-1,0

3,0

3,0

Privata exkl. bostäder . .

5 122

2.5

5,5

6,0

- 1,0

Statliga inkl. bostäder.. ..

3 633

2,0

2,0

1,0

1,5

Statliga exkl. bostäder ..

3 620

2,0

2,0

1,0

1,5

Kommunala inkl. bostäder

8 103

12,5

12,5

1,0

9,5

Kommunala exkl. bostäder

5 445

12,5

6,0

3,5

9,5

Summa inkl. bostäder

21573

7,0

4,5

2,0

5,5

Summa exkl. bostäder

14 187

6,0

4,5

4,0

3,5

Maskiner m. m.

Privata ................ ..............

11 609

3.5

5,5

7,0

4.5

Statliga ...............................

4 155

5,5

0,0

5,0

- 6,0

Kommunala ......................

849

9,0

- 4,0

3,5

20,0

Summa

16 613

4,5

3,5

6,5

2,5

Totalt

Privata inkl. bostäder. . ..

21 446

4,5

2,5

5,5

4,0

Privata exkl. bostäder.. . .

16 731

3,0

5,5

6,5

3,0

Statliga inkl. bostäder . .

7 788

4,0

1,0

3,5

- 2,5

Statliga exkl. bostäder . .

7 775

4,0

1,0

3,5

2,5

Kommunala inkl. bostäder

8 952

12.0

11,0

1,5

10,5

Kommunala exkl. bostäder

6 294

12,0

4,5

3,5

10,5

Summa inkl. bostäder

38 186

6,0

4,0

4,0

4,0

Summa exkl. bostäder

30 800

5,0

4,0

5,0

3,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

i övrigt inte mer än 2 procents uppgång, ökningen är lägre än något år hit­

tills under 1960-talet, som genomsnittligt uppvisat en expansionstakt på

drygt 5 % för investeringar exklusive handelsflottan.

Den svaga ökningstakten 1966 på 2 % gäller såväl byggnads- som ma­

skininvesteringar exklusive handelsflottan. På byggnadssidan har själv­

fallet den otjänliga väderleken vintern 1966 haft effekt — sannolikt skulle

byggnadsinvesteringarna ha kunnat uppvisa åtminstone någon procentenhet

högre expansionstakt om vintern varit normal. En restriktiv byggnadspoli-

tik verkade i övrigt återhållande på byggnadsverksamheten via bl. a. stram

kreditpolitik och en selektiv igångsättningsreglering, vilken riktade sig

främst mot handelns och delar av kommunernas byggnadsinvesteringar.

Bostadsbyggnadsprogrammet avsåg att vidmakthålla bostadsbyggandet på

oförändrat hög nivå, men preliminära beräkningar visar på en viss, svag

Diagram VD: 4. Byggnads- och maskininvesteringar, inklusive underhåll, totalt och uppdelat på

sektorer 1960—1967

Index: 1960 = 100. 1959 års priser

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Maskiner, m.m.

Totalt, inkl. handelsflottan

Byggnader och anläggningar

Totalt

100

-

Bostäder

Totalt, exkl. handelsflottan

Industri

Handel

Industri

Övriga privata

Övriga privata, exkl. handelsflottan

Övriga kommunala

Övriga offentliga, exkl. handelsflotta!

1960

1961

1962 1963

1964

1965

1966 1967

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

Anm. I varje deldiagram är totalen för byggnads- resp. maskininvesteringar inlagd som en tunt

streckad kurva.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

minskning, bl. a. som följd av igångsättningens förskjutning mot slutet av

året. Det statliga byggandet ökade obetydligt. Restriktiviteten gentemot

stora delar av byggnadsverksamheten skapade utrymme för en expansion

av industrins byggnadsinvesteringar — dessa ökade 1965—1966 med 11 %.

Den svaga ökningen av maskininvesteringarna exklusive handelsflottan

kan bl. a. hänföras till den kraftiga nedgången i personbilsregistreringarna

1966; omkring en fjärdedel av personbilarna räknas ej som konsumtion

utan som investeringar och ingår i tabell 5 i posten övrig samfärdsel. För

industrins maskininvesteringar anges en ökning med 4 %. Här ingår in­

dustrins bilinvesteringar, hantverkets samt byggnadsverksamhetens ma­

skininvesteringar, vilka samtliga beräknas ha minskat under 1966. Ex­

klusive dessa smärre poster samt reparationer och underhåll uppvisar in­

dustrins maskininvesteringar en ökning på drygt 8 %.

I byggnadsprognosen för 1967 förutses bostadsbyggande och kommun-

investeringar öka starkt. För industrin indikerar företagens egna planer

nedgång från 1966 års höga nivå, medan handelns investeringar trots införd

investeringsavgift på 25 % väntas öka svagt. Obetydlig ökning förutses li­

kaså för det statliga byggandet. Tillsammantagna innebär de olika del­

prognoserna en ökning av byggnadsinvesteringarna totalt med 5 1/2 % 1966

—1967.

De totala maskininvesteringarna förutses öka med 2 1/2 % 1966—1967.

Exkluderas handelsflottan väntas ökningen bli 2 % eller samma som 1965

—1966. Industrins maskininvesteringar förutses öka endast svagt, medan

för militära maskininvesteringar räknats med avsevärd nedgång. Motor-

fordonsinvesteringarna väntas öka kraftigt.

För investeringarna totalt innebär prognosen samma ökning 1967, 4 %,

som de två föregående åren. Exklusive handelsflottan förutses ökningen

bli likaledes 4 %. S

Bil.

7:

Reviderad nationalbudget för år 1967

105

S Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

106

Kungl. May.ts proposition nr 125 år 1967

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Den offentliga sektorn — staten och kommunerna — tar i anspråk en

inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor

och tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande görs

en uppskattning av den statliga sektorns efterfrågan på varor och prestatio­

ner för dessa ändamål under 1967. En redogörelse ges också för statens to­

tala finanser. Den realekonomiska gruppering av statens utgifter och in­

komster, som presenteras, avser därvid de utgifts- och inkomstposter som

upptas i statsbudgeten.

Härav följer, att de investeringsberäkningar, som redovisas nedan, inte

omfattar den statliga sektorns totala investeringsaktivitet. En stor del av

statens investeringsutgifter, såsom de statliga bolagens investeringar, affärs­

verkens underhåll och den del av affärsverkens investeringar som finansie­

ras med egna avskrivningsmedel, ingår nämligen inte i den nettoredovisade

statsbudgeten enligt tabell 1. För en redogörelse för de totala statliga — lik­

som de kommunala -— investeringarna hänvisas till kapitel VII.

Som statlig konsumtion betraktas i detta sammanhang sådana utgifter

för löner och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer, som inte

ingår i den statliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör

mellanled i framställning av varor och tjänster, som av staten försäljs på

marknaden.

En betydande andel av statens utgifter består av transfereringar (in­

komstöverföringar) till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vi­

dare att reala resurser tas i anspråk. De direkta transfereringarna från sta­

ten till främst hushåll och kommuner ger dock i stor utsträckning omgå­

ende upphov till en efterfrågan på varor och tjänster.

I det följande redovisas även vissa kalkyler över statens finansiella

transaktioner vilka infogats i avsnittet om kreditmarknaden.

Här behandlas enbart statens finanser. En bedömning av kommunernas

ekonomiska verksamhet gjordes i den preliminära nationalbudgeten på

basis av enkätmaterial. Därefter har ytterligare en enkät företagits röran­

de kommunernas investeringsplaner och beräknade utgifter för löner 1967.

Som framgår av kapitel VII har på grundval härav prognosen för kommu­

nernas investeringar justerats upp med ett par procentenheter till en ök­

ning med 10,5 % i fasta priser. Däremot bär prognosen för den kommu­

nala konsumtionens utveckling 1966—1967 nedjusterats till en volymupp-

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

107

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1965—1967

Kalenderår

Budgetår

1965

utfall

1966

prel.

utfall

1967

upp­

skattning

1965/66

utfall

1966/67

prel. be-

räkn.

1967/68

enl.

kompl.

prop.

1. Inkomster..........................

26 590

28 970

32 100

28 016

30 581

33 355

a. Direkta skatter ..........

12 201

12 484

13 750

12 399

13 204

14 236

b. Indirekta skatter ....

12 227

14 248

15 850

13 404

14 925

16 552

2. Bruttoinvesteringar..........

4 773

5 098

5 230

4 954

5 081

5 512

3. Konsumtion......................

6 736

7 506

8 240

7 035

8 150

8 431

4. Transfereringar ..............

13 685

15 632

17 730

14 670

16 667

18 332

5. Summa (2 + 3 + 4)..........

25 194

28 236

31 200

26 659

29 898

32 275

6. Finansiellt sparande (1—5)

7. Utlåning och rörliga

+ 1 396

+ 734

+ 900

+ 1 357

+ 683

+ 1 080

krediter...............................

1 377

2 031

2 400

1 711

2 150

2 600

8. Totala utgifter (5 + 7) . .

26 571

30 267

33 600

28 370

32 043

34 874

9. Totalsaldo (1—8)..............

10. Nettoförändringar i trans­

aktionerna vid sidan av

+

19

- 1 297

- 1 500

- 354

- 1 467

- 1 520

riksstaten (utgiftsökning:-)

11. Av riksgäldskontoret redo-

+ 226

+

46

- 8

visade budgetutfall..........

+ 245

- 1 251

- 362

Anm. 1. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1967/68 till kalenderårssiffror

för 1967 måste ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder upp­

skattningen av de enskilda inkomst- och utgiftsposternas storlek.

Anm. 2. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 9 baseras på riksrevisionsverkets och finans­

departementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag före­

ligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande bud­

getutfallen, redovisad i post 11. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 9

— här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid

sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid period­

skiftena ännu icke bokförda betalningar.

gång med 7 %. Dessa revideringar synes dock inte motivera någon nämn­

värd ändring i bedömningen av tillväxten i kommunernas totala ekonomiska

verksamhet eller av förändringen i deras finansiella sparande. 2

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas ha ökat med ca 9 % mellan 1965 och 1966.

För 1967 förutses en måttlig stegring i ökningstakten till ca 11 %. Denna

uppgång är hänförlig till de vidtagna skattehöjningarna 1967. En motver­

kande faktor är dock en beräknad avsaktning i skatteunderlagets tillväxt

(se kapitel VI). Inkomsterna av de direkta skatterna väntas ändå öka snab­

bare 1967 än 1966, då effekterna i neddragande riktning av de ändrade

skattereglerna 1966 upphör att verka. Inkomsterna av såväl direkta som

indirekta skatter beräknas stiga med 10—11 % från 1966 till 1967.

Enligt här föreliggande beräkningar skulle de totala statsutgifternas ök-

108

ningstakt dämpas påtagligt 1967. Uppgången beräknas till ca It % 1966—

1967 mot ca 14 % 1965—1966. Det bör dock erinras om att statsutgifterna

kraftigt påverkas av ändringar i ansvarsfördelningen mellan stat och kom­

mun. Utvecklingen under såväl 1966 som 1967 påverkas sålunda av att de

statliga gymnasierna överfördes till kommunerna den 1 juli 1966 och men­

talsjukvården den 1 januari 1967. Den statliga konsumtionen beräknas av

statistiska centralbyrån ha ökat med ca 1 1/2 % i volym 1965—1966. Volym­

ökningen 1966—1967 kan nu uppskattas till knappt 3 %. I nominella tal

är dock förhållandet mellan de båda årens ökningstakt det omvända,

11 1/2 % respektive 10 %. Den statliga sektorns investeringar väntas, som

redovisats i kapitel VII, minska i volym 1966—1967. Denna minskning

sammanhänger med den uppbyggnad av reservationsmedel på försvarsan-

slagen som skall genomföras budgetåret 1966/67 och som till stor del synes

komma att falla på kalenderåret 1967. Transfereringarna via statens bud­

get väntas öka i ungefär samma takt 1967 som 1966. Därvid har inkalky­

lerats bl. a. standardhöjning av folkpensionerna, indextillägg, samt ökade

bidrag till kommunerna främst i samband med dessas övertagande av ti­

digare statliga aktiviteter.

Som framgår av tabell 1 försämrades budgetbalansen kraftigt under före­

gående år, då överskottet om ca 250 miljoner kronor 1965 förbyttes i ett

underskott om ca 1 250 miljoner kronor 1966 enligt riksgäldskontorets ut-

fallsstatistik. För 1967 förutses nu en viss ytterligare uppgång i underskot­

tet till ca 1 500 miljoner kronor. Budgetförsvagningen 1965—1966 kan till

inemot hälften återföras på en kraftig ökning av den statliga utlåningen,

främst till bostadsbyggandet. Under 1967 förutses utlåningen stiga ytterli­

gare ca 400 miljoner kronor över 1966 års höga nivå. Denna kalkyl baseras

på förutsättningen att de medel som föreslagits bli avsatta för en särskild

statlig investeringsbank i sin helhet kommer att utbetalas till banken under

andra halvåret 1967. De angivna beräkningarna innebär att det finansiella

sparandet — dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter exklusive

lånetransaktioner — uppvisar väsentligt mindre fluktuationer än totalbud­

getens saldo. Från 1965 till 1966 minskade sålunda det finansiella sparan­

det med ca 650 miljoner kronor medan kalkylerna för 1967 tyder på en

uppgång med ca 150 miljoner kronor.

På grundval av enbart registrerade eller förväntade förändringar i total­

budgetens saldo eller i det finansiella sparandet torde det inte vara möjligt

att göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på

den samhällsekonomiska balansen. Förändringar i totalsaldot och därmed

i statens upplåningsbeliov ger dock en föreställning om budgetens effekter

på kreditmarknaden. Budgetförsvagningen under 1966 hade sålunda, såsom

närmare beskrivs i kapitel IX, en inte obetydlig likviditetsslcapande verkan,

då den förda statsskuldspolitiken samtidigt innebar, att enbart en mindre

del av underskottet finansierades med långfristig upplåning. För en analys

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

109

av den konjunkturpåverkan som i övrigt utgår från statsbudgeten torde

dock varken det finansiella sparandet eller än mindre totalsaldot utgöra

några fullgoda indikatorer. Detta hänger bl. a. samman med att man vid en

sådan schematisk analys som härvid kan ifrågakomma måste tillmäta alla

utgifts- och inkomstströmmar samma realekonomiska betydelse, oavsett vil­

ka marknader och subjekt som berörs. Framför allt gäller vidare att beräk­

nade förändringar i det finansiella sparandet inte ger någon uppfattning

om den påverkan på samhällsekonomin, som kan ha följt därav att den

statliga verksamhetens volym utvidgats och därvid tagit ytterligare produk­

tionsfaktorer i anspråk. Därtill kommer att statens inkomster och i viss

mån även dess utgifter automatiskt påverkas av det ekonomiska skeendet

utanför den statliga sektorn. Detta har bl. a. kommit till uttryck i budget-

utvecklingen under 1966. Nedgången i det finansiella sparandet detta år

vid en samtidig dämpning av utgifternas stegringstakt framstår nämligen till

en väsentlig del som en konsekvens av att inkomsternas ökningstakt bl. a.

till följd av en försvagning av aktivitetstillväxten inom ekonomin utanför

den statliga sektorn, avtagit ännu kraftigare. Minskningen av det finansiella

sparandet kan därför inte tas som en indikation på att budgetens realeko­

nomiska verkningar i motsvarande mån gått i expansiv riktning.

En bedömning av statsbudgetens realekonomiska verkningar måste inte

minst beakta förändringarna i den statliga sektorns anspråk på reala resur­

ser. De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna sammantagna tor­

de kunna anses utgöra ett mått på de direkta resursanspråk som utgår från

den statliga sektorn. Dessa utgifter anges nu ha ökat med 2,4 % i volym

1965—1966 och beräknas från 1966 till 1967 förbli i stort sett oförändrade.

Vid analysen av dessa förändringstal måste emellertid hänsyn tas till ovan

angivna överflyttningar av vissa offentliga verksamhetsgrenar från staten

till kommunerna som ägt rum under 1966 och 1967. Dessa överflyttningar

har givetvis verkat dämpande på den statliga verksamhetens volymtillväxt.

Ett försök till justering av de reala statsutgifternas utveckling med hänsyn

till dessa huvudmannaskapsförändringar har gjorts. Dessa beräkningar ger

vid handen, att de statliga konsumtions- och investeringsutgifternas volym­

tillväxt skulle dämpas från ca 3,5 % 1965—1966 till knappt 3 % 1966—

1967 för de statliga verksamhetsområden som inte berörts av huvudman­

naskapsförändringar.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1965 och 19661

Under senare delen av 1966 lättades penning- och kreditpolitiken som se­

dan 1963 kännetecknats av en tilltagande stramhet. Statens budget försvaga­

des kraftigt fr. o. m. andra kvartalet och det växande underskottet täcktes

endast till en del genom långfristig upplåning. Affärsbankernas likviditet

förbättrades och skuldsättningen i riksbanken minskade. Bostadssektorn

fick ett ökat utrymme på kreditmarknaden. Kommunerna ökade sin andel

av kreditresurserna. Näringslivets upplåning förändrades inte nämnvärt

jämfört med 1965, vilket innebar en viss andelsminskning.

Statens budgetsaldo förvandlades från ett överskott på 250 miljoner kro­

nor 1965 till ett underskott på 1 250 miljoner under 1966. Till ökningen av

det statliga upplåningsbehovet bidrog förskottsutbetalningar på preliminärt

beviljade bostadslån med ca 300 miljoner kronor.

Budgetutvecklingen hade en påtaglig likviditetsslcapande effekt eftersom,

såsom nämnts, endast en mindre del av underskottet täcktes med långfris­

tig upplåning. Denna tog formen av ett reguljärt obligationslån om 450

miljoner kronor samt ett enbart för allmänheten avsett sparlån på vilket

under året inbetalades 271 miljoner kronor.

Kommunernas upplåning på den reguljära kreditmarknaden uppgick till

1 400 miljoner kronor. Utanför marknaden beräknas upplåningen ha upp­

gått till 400 miljoner kronor.

Samtidigt som upplåningen ökade ägde en förbättring av det finansiella

sparandet rum. Till denna förbättring bidrog den gynnsamma inkomstut­

vecklingen, vartill kommer att investeringsvolymens tillväxt — delvis som

en följd av byggnadsregleringen — blev förhållandevis dämpad.

Kommunerna kunde härigenom avsevärt förbättra sin likviditet. Deras

likvida medel hade legat på samma nivå sedan 1963, vilket innebar en sjun­

kande real likviditet. I fjol ökade de likvida medlen med inte mindre än

tre kvarts miljarder kronor, vilken ökning huvudsakligen inträffade under

senare delen av året.

Kreditgivningen till bostadssektorn, som under 1965, i likhet med bo-

stadsinvesteringarna, ökat förhållandevis långsamt, expanderade kraftigt

under 1966 trots en obetydlig tillväxt av investeringsbeloppet. Finansiering­

en blev successivt lättare mot slutet av året, och långivningen från kredit-

1 Med kreditgivning respektive utlåning avses i detta kapitel nettotillväxt av utestående lån;

med ökning i kreditgivning avses följaktligen inte tillväxten av utestående lån utan ökningen av

denna tillväxt.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

111

Tabell IX: I. Kreditmaiknaden 1965 och 1966

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare

Låntagare

Staten

Kom­

muner

Bostä­

der

Närings­

livet

Summa

1965

Riksbanken ...............................................

650

0

0

0

650

Affärsbankerna...........................................

- 1 100

0

1 150

2 100

2 150

Övriga kreditinstitut ...............................

300

1 150

3 450

1 850

6 750

därav: Allmänna pensionsfonden1..........

275

525

1 225

725

2 750

Allmänheten ...........................................

- 100

0

50

750

700

Summa

— 250

1150

4 650

4 700

10 250

1966 (prel.)

Riksbanken ...............................................

850

0

50

100

1 000

Affärsbankerna...........................................

- 100

250

900

1 650

2 700

Övriga kreditinstitut ..............................

150

1 200

4 450

2 450

8 250

därav: Allmänna pensionsfonden1..........

200

300

1 900

1 300

3 700

Allmänheten...............................................

350

- 50

- 50

550

800

Summa

1250

1409

5 350

4 750

12 750

1 Exld. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger

utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp

av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbygg-

nadskrediter och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och av­

ser alla andra lån och obligationsköp än de nyss nämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna,

allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalan­

ställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och närings­

livet omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspap­

per som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsekto-

rer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i

denna post.

Bostadsinstitutens emissioner av obligationer för finansiering av fastigheter, innehållande ute­

slutande affärs- och kontorslokaler, har förts till näringslivet, deras övriga obligationer till bo­

stadssektorn.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden

kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna

ingår således inte.

instituten och staten ökade för året som helhet med omkring en miljard

kronor, av vilken ökning den statliga kreditgivningen bidrog med ca en

tredjedel. De under våren kännbara svårigheterna för affärsbankerna att

få krediter i färdigställda lägenheter avlyfta avtog senare. Obligationsemis­

sionerna, som under första halvåret 1966 var något större än under mot­

svarande period året dessförinnan blev under hösten 1966 av rekordartad

omfattning. Kapitalmarknadens placeringsförmåga ökade genom att all­

männa pensionsfonden upptog osedvanligt stora lån i affärsbankerna i syf­

te att finansiera värdepappersförvärv.

112

Näringslivets upplåning på den reguljära kreditmarknaden, som under

1965 hade ökat mycket kraftigt, fortsatte att öka under större delen av

1966. Mot slutet av året avtog emellertid upplåningen och för året som hel­

het uppgick den till praktiskt taget samma belopp som under 1965.

Upplåningen på marknaden försköts i riktning mot ökad upplåning i

affärsbankerna under början av året, men under sista kvartalet minskade

denna upplåning påtagligt, samtidigt som omfattande obligationsemissio­

ner beviljades av riksbanken. Denna finansieringsbild överensstämde i ett

visst avseende med investeringsutvecklingen under året, nämligen ökande

fasta investeringar och minskande lagerinvesteringar.

Det strama kreditmarknadsläge som rådde under större delen av året

bidrog otvivelaktigt till att begränsa kreditgivningen till näringslivet. Även

på efterfrågesidan torde dock utvecklingen ha varit mindre expansiv än

tidigare. Industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar ökade visser­

ligen något snabbare än mellan de föregående två åren men maskininveste­

ringarna ökade i dämpad takt. Den sammanlagda ökningen av industrins

fasta investeringar uppvägdes till en stor del av minskad lageruppbyggnad.

Investeringarna i handelsflottan ökade kraftigt. Inom handeln minskade de

fasta investeringarna och en avveckling av lager ägde rum. En residualkal-

kyl för näringslivet som helhet tyder på en viss förbättring av det finan­

siella sparandet under 1966, till vilken kanske främst den betydande ned­

dragningen av lagerinvesteringarna har bidragit. Vinstmarginalerna inom

industrin synes däremot ha försämrats även under fjolåret.

Nedgången i näringslivets lagerinvesteringar jämfört med 1965, framför

allt under senare delen av året, kan delvis tolkas som ett försök att öka

likviditeten. Inom industrin har en viss likviditetsförsämring dock inte kun­

nat undvikas. Detta framgår av statistiska centralbyråns undersökning av

likviditeten hos ett mindre antal större och medelstora industri- och han­

delsföretag.

Som framgår av kol. 1 i tabell 2 har en minskning av likvida medel

(kassa-, postgiro- och banktillgodohavanden samt icke utnyttjade checkräk­

ningskredit er) ägt rum mellan 31 december 1965 och 31 december 1966

inom flertalet industribranscher. För egna likvida medel (dvs. kassa, bank

och postgiro) var dessutom nedgången större än för den totalt redovisade

likviditeten. Den reala likviditeten — definierad som kvoten mellan finan­

siella tillgångar och produktionen — har försämrats mera än tillgången på

likvida medel.

Decemberundersökningen tyder också på en kraftigare försämring av lik­

viditeten inom industrin än vad som var fallet under den tolvmånaderspe-

riod som avslutades ett kvartal tidigare. Undersökningen ger inte något en-

tydligt besked huruvida de medelstora företagen har drabbats hårdare av

kreditrestriktionen än de stora. Endast inom metall- och verkstadsindu­

strin kan detta någorlunda säkert sägas ha varit fallet, medan däremot en

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

113

Tabell IX: 2. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel under 1966

(1)

(2)

Procentuell förändring

Förändring i kvoten utnytt-

i likvida tillgångar

jade/beviljade checkkredi­

ter (procentenheter)

sept. 1965— dec. 1965—

sept. 1965— dec. 1965—

sept. 1966

dec. 1966

sept. 1966

dec. 1966

Industri...................................................

- 3

- 7

3

7

gruvindusti .......................................

- 5

- 9

15

27

metall- och verkstadsindustri ....

2

- 10

7

11

jord- och stenindustri......................

- 48

- 9

11

- 5

träindustri .......................................

massa-, pappers- och grafisk in-

- 25

- 1

11

8

dustri ...........................................

- 16

- 11

- 4

- 5

livsmedelsindustri ..........................

11

9

19

6

textil- och beklädnadsindustri ....

25

7

0

0

läder-, hår- och gummivaruindustri

3

- 12

10

4

kemisk-teknisk industri..................

- 3

2

3

24

kombinerade företag ......................

- 29

- 51

- 12

- 57

Handel

partihandel .......................................

- 14

14

0

- 6

detaljhandel.......................................

2

36

3

- 29

Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån

i november och i februari. Undersökningarna avser ett mindre urval, nämligen ca 500 industri­

företag och ca 300 handelsföretag med fler än 200 resp. 100 anställda. Med likvida medel avses

kassa, banktillgodohavanden (exkl. i riksbanken spärrade investeringsfondmedel), postgirotill­

godohavanden samt icke utnyttjade checkräkningskrediter.

Industrins kassa och banktillgodohavanden minskade under 1966 med ca 450 miljoner kronor,

icke utnyttjade checkräkningskrediter ökade med drygt 100 miljoner kronor. Handelns kassa och

banktillgodohavanden och icke utnyttjade checkräkningskrediter ökade vardera med ca 50 mil­

joner kronor.

mera gynnsam utveckling för de mindre företagen kan konstateras inom

massa- och pappersindustrin och textil- och beklädnadsindustrin.

Ett annat symptom på försämrad likviditet utgör de i kol. 2 redovisade

förändringarna i kvoten utnyttjade/beviljade checkkrediter, ökningen av

denna kvot inom flertalet industribranscher kan betraktas som ett tecken

på ansträngd likviditet.

Inom handeln har likviditeten utvecklats gynnsammare, framför allt un­

der sista kvartalet i fjol. Denna förbättring har betingats av en ökad efter­

frågan under senare delen av året samt en absolut nedgång i såväl fasta

investeringar som lagerinvesteringar inom denna sektor. 2

2. Kreditmarknadskalkyl för 1967

Kreditmarknadskalkylen i tabell 3 bygger på reviderade prognoser för

inkomst- och utgiftsutvecklingen inom samhällsekonomins olika sektorer

samt på vissa förutsättningar beträffande likviditeten. Relativt omfattande

ändringar har företagits i den kalkyl som presenterades i den preliminära

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell IX: 3. Kreditmarknadskalkyl för 1967

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Staten........

Kommuner

Bostäder .

Näringslivet

Utbud

1 500

750

6 000

5 750

Summa 14 000

Riksbanken ........................................... 750

Affärsbankerna (restpost) .................. 3 500

Övriga kreditinstitut ........................... 8 750

därav: Allmänna pensionsfonden1.... 4 000

Allmänheten........................................... 1 000

Summa 14 000

1 Inkl. återlån m. m. uppskattas fondens totala utbud till 4 600 miljoner kronor.

Anm. Tabellen innehåller inte uppgifter om kreditgivningen gentemot utlandet och inte heller

kreditgivningen mellan olika kreditinstitut eller mellan olika låntagargrupper. Dessa transaktio­

ner beaktas dock vid beräkningen av näringslivets efterfrågesiffra.

nationalbudgeten. Fortfarande bör dock uppgifterna betraktas som tämli­

gen osäkra.

Statens beräknade inkomster har nedreviderats något, främst på grund

av en förväntad dämpad utveckling för inkomsterna inom företagssektorn

med åtföljande minskning av skatteintäkterna. På utgiftssidan har en upp­

justering skett med hänsyn till vissa tillkommande utgifter. Statens låne­

behov under kalenderåret 1967 kan i det nuvarande läget uppskattas till

1 500 miljoner kronor, i stället för den preliminära skattningen på 1 000

miljoner kronor.

Kommunernas finansiella sparande kommer enligt nu föreliggande pro­

gnoser att förbättras. Investeringarna kommer sannolikt att öka kraftigare

än i fjol, vilket delvis sammanhänger med ökningen av bostadsbyggandet,

medan konsumtionen ökar i inte fullt samma takt som under 1966. Utgifts­

ökningen kompenseras mer än väl av förbättringen på inkomstsidan, bl. a.

till följd av kraftigt höjda statsbidrag. Den oväntat stora upplåningen un­

der fjolåret möjliggjorde för kommunerna att förbättra sin likviditet. Om

man förutsätter att ytterligare förbättring av likviditeten för närvarande

är mindre angelägen än för ett år sedan, skulle kommunernas kreditbehov

för 1967 kunna uppskattas till ett betydligt lägre tal än fjolårets. Den preli­

minära kalkylsiffran på 750 miljoner kronor kan i detta fall bibehållas oför­

ändrad.

Bostadsinvesteringarna beräknas i år öka med inte mindre än 8,5 % i

volym. Den höga stegringstakten kan komma till uttryck även i kostnads­

utvecklingen. Investeringsutgifterna beräknas stiga med 900 miljoner kro­

nor, men om man följer mönstret för tidigare år kommer kreditgivningen

sannolikt inte att öka lika mycket. I fjol ökade bostadskreditgivningen, bå­

de på kreditmarknaden och den statliga långivningen, med inte mindre än

en miljard kronor trots att investeringsutgifterna endast var obetydligt stör­

re än 1965. Kalkylsiffran för bostadskreditgivningen över marknaden har

för 1967 avrundat satts till 6 000 miljoner kronor. De tidigare nämnda för-

115

skottsbetalningarna av statliga lånemedel för budgetåret 1966/67 under

tredje kvartalet i fjol kan förmodas innebära att de statliga utbetalningarna

blir mindre omfattande under innevarande kalenderår.

Näringslivets kreditbehov kommer av allt att döma att väsentligt översti­

ga fjolårets. För industrin beräknas visserligen en volymmässig nedgång

i byggnads- och anläggningsinvesteringarna, men näringslivets sammanlag­

da fasta investeringar kräver ett finansieringstillskott på ungefär en mil­

jard kronor. Denna utgiftsökning är mindre än den som ägde rum i fjol,

men då minskade lagerinvesteringarna väsentligt mera än vad som förvän­

tas i år. Därtill kommer att för näringslivet som helhet torde den reala likvi­

diteten fortfarande ligga på en låg nivå. Av några approximativa kalkylei

att döma blir förbättringen på inkomstsidan endast måttlig, en förnättring

av vinstmarginalerna torde knappast kunna påräknas. Med utgångspunkt

från fjolårets upplåningssiffra kan kreditbehovet för 1967 uppskattas till

minst 5 750 miljoner kronor. I kalkylsiffran ingår då utrymme för en ök­

ning av likvida medel av minst samma storleksordning som den nedgång

som under fjolåret redovisades för industrin.

På utbudssidan har siffran för allmänhetens placeringar uppjusterats

med 250 miljoner kronor med hänsyn till riksgäldskontorets beslut att ut­

öka 1967 års premielån med 300 miljoner kronor. Talet för »övriga kredit­

institut» har beräknats genom trendextrapolering. Affärsbankernas utbud är

beräknad som restpost. Deras utbud enligt kalkylen ger en antydan om de

krav som kommer att ställas på kreditmarknaden under återstående delen

av året. Kalkylsiffran är tre kvarts miljarder kronor större än fjolårets kre-

ditgivning. Härtill bör dock nämnas att under 1966 hade 400 miljoner kro­

nor slussats från affärsbankerna via allmänna pensionsfonden till olika lån­

tagare. Någon upprepning härav förutsätts inte ske under 1967. Såsom