Prop. 1967:14

('angående tillägg till livräntor enligt förordningen den 11 juni 1943 (nr 347) om vissa ersättningar vid införandet av statsmonopol å importen av tobaksvaror',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1967

1

Nr 14

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillägg till

livräntor enligt förordningen den 11 juni 1943 (nr 347) om vissa ersättningar vid införandet av statsmonopol å importen av tobaksvaror; given Stock­ holms slott den 13 januari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Kungl. Maj:ts proposition nr li år 1967

6

grundval av ersättningstagarens medelårsinkomst. Denna motsvarar me­ deltalet av den styrkta årsinkomst som åtnjutits i den mistade anställning­ en åren 1938 och 1939, dock högst 10 000 kr. Livränta till den som under minst 20 år haft anställning hos tobaksimportör utgår med sex tiondelar av medelårsinkomsten och till den som inte uppnått 20 anställningsår med ett i förhållande till anställningstidens längd nedsatt belopp. Om ersätt- ningstagare på grund av sin anställning beretts pension, skall livräntan minskas med pensionens belopp.

Enligt 13 § erhåller tobaksagent, varmed förstås den som yrkesmässigt för utländsk fabrikants räkning verkat för avsättning inom riket av im­ porterade tobaksvaror, ersättning i form av livränta. Förutsättningarna härför är, att han bedrivit sin verksamhet sedan den 1 januari 1937 och i medeltal för de mellan den 31 december 1934 och den 1 januari 1940 fallande verksamhetsåren genom agenturen erhållit minst en tiondel av sin hela inkomst av förvärvsverksamhet samt att han då importmonopolet trädde i kraft lagt ner sin verksamhet som tobaksagent. Till grund för beräkningen av livräntan läggs medelårsinkomsten av tobaksagenturen under de verksamhetsår som nyss nämnts, dock högst 10 000 kr. Livräntan till den som under minst 20 år bedrivit verksamhet som tobaksagent utgår med sex tiondelar av den sålunda fastställda medelårsinkomsten och till den som inte uppnått 20 verksamhetsår med ett i förhållande till verksamhets­ tidens längd nedsatt belopp.

De ersättningar som utgår enligt förordningen bestämdes av en för riket gemensam kommission (tobakskommissionen) med viss i förordningen angiven sammansättning. Kommissionens verksamhet har numera upp­ hört.

Den 22 juni 1943 träffade staten och Aktiebolaget Svenska tobaksmono- polet, numera Svenska Tobaks Aktiebolaget, ett avtal, varigenom bolaget bl. a. förband sig att till de inom tobaksbranschen sysselsatta personer som avses i förordningen utge de ersättningar som fastställts av kommissionen.

Motiven till de nu berörda ersättningsreglerna finns främst i betänkan­ det Reglering av import- och detaljhandeln med tobaksvaror (SOU 1940: 34) som den 16 december 1940 avgavs av tillkallade sakkunniga (1938 års tobakshandelsutredning). Utredningsmännen uttalade i ersättnings­ frågan bl. a., att ersättningarna med hänsyn till vad som upplysts röran­ de de anställdas i allmänhet anmärkningsvärt låga lönenivå borde be­ stämmas efter jämförelsevis generösa grunder. Eljest förelåg risk att exi­ stensminimum underskreds i åtskilliga fall. Utredningsmännen underströk också, att direkta jämförelser med allmänna grunder för pensionering inte borde göras. De ansåg det nämligen vara en klar skillnad mellan det fall, att en person vid fastställd avgångsålder eller på grund av sjuk­ dom dessförinnan pensionerades enligt de med anställningen förbundna pensionsvillkoren eller därmed jämförliga grunder, och det fall, att staten

agenterna. Såsom förut anförts framgår av förarbetena till förordningen inte annat än att de fastställda ersättningarna skulle vara slutgiltiga. Med hänsyn till omständigheterna vid införandet av statsmonopol på importen av tobaksvaror och till de stegrade levnadskostnaderna beslöt emellertid riksdagen år 1952, att ett tillägg om 25 % till ifrågavarande ersättningar skulle utgå fr. o. in. den 1 juli 1952. Sedermera fattade riksdagen år 1957 beslut om en höjning av tillägget till 50 % den 1 juli 1957 och år 1963 om en ytterligare höjning till 90 % den 1 januari 1964. Efter denna tid­ punkt har levnadskostnaderna stigit ytterligare. Sålunda har konsument­ prisindex efter den senaste höjningen av livräntorna nu ökat med 16 %. Jag förordar därför, att förslag läggs fram för riksdagen om en höjning den 1 juli 1967 av tilläggen till 120 % av de ursprungliga beloppen. Tillägget skulle därigenom nära ansluta till ökningen av konsumentprisindex efter år 1943, då grundlivräntorna fastställdes.

Kostnaderna för en sådan höjning beräknar jag till ca 25 000 kr. per år. I likhet med vad som gäller beträffande livräntorna och nuvarande tillägg bör Svenska Tobaks Aktiebolaget svara för det ytterligare tilläg­ get. Såsom tidigare nämnts är bolagets styrelse beredd att låta bolaget bestrida kostnaden härför.

Med hänsyn till de ringa belopp det här är fråga om bör Kungl. Maj :t i fortsättningen äga befogenhet att, utan att dessförinnan begära riksdagens medgivande, besluta om de ytterligare höjningar av livräntorna som kan visa sig motiverade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­ slår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad som angetts i det föregående med Svenska Tobaks Aktiebolaget träffa avtal om bestridande med bolagets medel av ytterli­ gare tillägg till de livräntor som avses i förordningen den It juni 1943 (nr 347) om vissa ersättningar vid införandet av statsmonopol å importen av tobaksvaror.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr år 1967

5

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670052