2

i det enskilda fallet tas upp i röstlängden för den valkrets där han senast har

varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall upprättas varje år före den 30 juni. Ansökan

att bli upptagen i särskild röstlängd skall vara centrala folkbokförings- och

uppbördsnämnden till handa senast den 30 april samma år som röstläng­

den upprättas. I fråga om granskning av särskild röstlängd och anmärk­

ningar mot röstlängden skall gälla bestämmelser likartade dem som finns

för de vanliga röstlängderna för personer som är mantalsskrivna i Sverige.

Vissa av de funktioner som valnämnden bär beträffande de vanliga röst­

längderna skall dock i stället fyllas av länsstyrelsen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1968. Utlands­

svenskar skall alltså kunna delta redan i 1968 års andrakammarval.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lh5 år 1967

skall utsättas att äga rum i sam­

band med landstingets lagtima möte,

dock tidigast å andra dagen för mö­

tet.

I fall,

3.

Tillhöra landstingsområden

inom samma valkrets olika län, be­

stämmer Konungen tid och ställe för

valet. Konungens befallningshavan-

de i vart och ett av länen inom val­

kretsen utfärdar kungörelse om va­

let och vidtager, där inom länet fin­

nes stad som ej deltager i lands­

ting, de åtgärder som i övrigt äro

föreskrivna i 2 mom. andra stycket.

Inträffar för landstingsområde

fall, varom i 6 § 7 mom. riksdags­

ordningen förmäles, sammanträder

landstinget, där så erfordras, i god

tid före valet till urtima möte för

utseende av valmän såsom i nämn­

da mom. sägs.

4. Utgör stad------- ------------------ —•

5. För deltagande----------------- —

(Nuvarande lydelse)

utsättas att äga rum i samband med

landstingets lagtima möte, dock ti­

digast å andra dagen för mötet.

till valman.

3. Tillhöra landstingskommuner

inom samma valkrets olika län, be­

stämmer Konungen tid och ställe för

valet. Konungens befallningshavan-

de i vart och ett av länen inom val­

kretsen utfärdar kungörelse om va­

let och vidtager, där inom länet fin­

nes stad som ej deltager i landsting,

de åtgärder som i övrigt äro före­

skrivna i 2 mom. andra stycket.

Inträffar för landstingskommun

fall, varom i 6 § 7 mom. riksdags­

ordningen förmäles, sammanträder

landstinget, där så erfordras, i god

tid före valet till urtima möte för

utseende av valmän såsom i nämn­

da mom. sägs.

vid stadsfullmäktigsammanträde.

— — landstings möte.

(Föreslagen lydelse)

13

Skall val,-------------------- - — ----------

År stadsfullmäktig, vilken utsetts

till valman för stad som ej deltager

i landsting men tillhör samma val­

krets som landstingsområde, för­

hindrad att inställa sig till valet,

skall han ofördröjligen underrätta

Konungens befallningshavande i lä­

net, som till deltagande i valet in­

kallar vederbörande suppleant.

14

Omfattar valkrets ej flera lands­

tingsområden än ett, är landsting­

ets ordförande valförrättare. Ingå

flera landstingsområden i valkret­

sen, är valförrättare den till levnads­

åren äldste av de ordförande i lands­

ting, som deltaga i valet. I stad, som

utgör egen valkrets, förrättas valet

av stadsfullmäktiges ordförande.

Valmännen utse------------ • ■—-----------

§•

------ är stadgat.

År stadsfullmäktig, vilken utsetts

till valman för stad som ej deltager

i landsting men tillhör samma val­

krets som landstingskommun, för­

hindrad att inställa sig till valet,

skall han ofördröjligen underrätta

Konungens befallningshavande i lä­

net, som till deltagande i valet in­

kallar vederbörande suppleant.

§•

Omfattar valkrets ej flera lands­

tingskommuner än en, är landsting­

ets ordförande valförrättare. Ingå

flera landstingskommuner i valkret­

sen, är valförrättare den till levnads­

åren äldste av de ordförande i lands­

ting, som deltaga i valet. I stad, som

utgör egen valkrets, förrättas valet

av stadsfullmäktiges ordförande.

— biträda valförrättaren.

6

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

39 §.

Senast den 30 juni skall röst- Senast den 30 juni skall allmän

längd vara avsänd eller avlämnad röstlängd vara avsänd eller avläm-

till ordföranden i valnämnden.

nåd till ordföranden i valnämnden.

Envar, som------------------------- - avskrift därav.

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

40

Från och--------------------------------------

Där å---------------- --------------------------

Det åligger Konungens befall-

ningshavande att senast den 30 juni

kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och

ställe för framläggandet av röst­

längd. Å valnämndens ordförande

ankommer att ofördröj ligen till en­

var i röstlängden upptagen person,

som däri icke antecknats såsom

röstberättigad, härom med allmän­

na posten sända underrättelse med

angivande av den eller de omstän­

digheter, på grund varav han från

rösträtt uteslutits. Till dem, vilka

sakna stadigt hemvist, vare dock ej

nödigt att sända underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,

varom i denna paragraf förmäles,

skall jämväl angivas tiden, inom vil­

ken anmärkning mot röstlängd för

att upptagas till prövning bör, jäm­

likt 42 § här nedan, vara till val­

nämndens ordförande inlämnad,

samt tid och ställe för prövning en­

ligt 45 § av sålunda gjorda an­

märkningar.

§•

---- för granskning.

valdistriktets område.

Det åligger Konungens befall-

ningshavande att senast den 30 juni

kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och

ställe för framläggandet av allmän

röstlängd. Å valnämndens ordfö­

rande ankommer att ofördröj ligen

till envar i röstlängden upptagen

person, som däri icke antecknats

såsom röstberättigad, härom med

allmänna posten sända underrättel­

se med angivande av den eller de

omständigheter, på grund varav han

från rösträtt uteslutits. Till dem,

vilka sakna stadigt hemvist, vare

dock ej nödigt att sända underrät­

telse.

I kungörelse samt underrättelse,

varom i denna paragraf förmäles,

skall jämväl angivas tiden, inom

vilken anmärkning mot allmän

röstlängd för att upptagas till pröv­

ning bör, jämlikt 42 § här nedan,

vara till valnämndens ordförande

inlämnad, samt tid och ställe för

prövning enligt 45 § av sålunda

gjorda anmärkningar.

51

Ej må vid klagan över beslut i

fråga om anmärkning mot röst­

längd andra bevis gälla än de, som

hos valnämnden varit i laga ordning

företedda.

52

Har emot röstlängd, som blivit i

föreskriven ordning framlagd, an­

märkning ej förekommit eller har i

anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan

ifrågakoinmer, i längden gjorts, län-

§■

Ej må vid klagan över beslut i

fråga om anmärkning mot allmän

röstlängd andra bevis gälla än de,

som hos valnämnden varit i laga

ordning företedda.

Har emot allmän röstlängd, som

blivit i föreskriven ordning fram­

lagd, anmärkning ej förekommit

eller har i anledning av framställd

anmärkning beslut givits och rät­

telse, där sådan ifrågakoinmer, i

8

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Vid ansökan skall fogas intyg som

visar att sökanden har giltigt svenskt

pass och enligt passet är svensk

medborgare. Intyget skall vara ut­

färdat av svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet som

Konungen bestämt eller av svensk

polismyndighet samma år som röst­

längden upprättas.

Inkommer ansökan för sent, upp­

tages den ej till prövning. Detsam­

ma gäller, om ansökningen ej är åt­

följd av föreskrivet intyg om inne­

hav av svenskt pass.

53 d §.

Beslut över ansökan att bliva upp­

tagen i särskild röstlängd meddelas

så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild

röstlängd antecknas i röstlängden

för den valkrets inom vilken han

senast varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall vara upp­

rättad före den 30 juni. Så snart

röstlängden är färdig, sändes den till

Konungens befallningshavande. Hos

denne skall röstlängden vara fram­

lagd för granskning från och med

den 6 till och med den 12 juli.

53 e §.

Den som vill att ändring skall gö­

ras i särskild röstlängd äger skrift­

ligen framställa anmärkning mot

röstlängden hos Konungens befall­

ningshavande senast den 18 juli.

Inkommer anmärkning för sent,

upptages den ej till prövning.

53 f §.

Anmärkning mot särskild röst­

längd prövas vid offentligt samman­

träde den 5 augusti eller, om denna

dag är en lördag eller söndag, när­

mast följande måndag. Sammanträ­

det äger rum klockan sju eftermid­

dagen.

Vid sammanträdet eller senast da­

gen efter sammanträdets slut avkun-

Iiungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

10

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ning, om tiden och sättet för fram­

ställande av anmärkning mot läng­

den och om tiden och platsen för

prövning av anmärkningar mot den­

na. Kungörelsen skall anslås på

kommunernas anslagstavlor i val­

kretsen och införas i en eller flera

ortstidningar inom valkretsen.

Upptages sökande ej i särskild

röstlängd, skall han genast under­

rättas om beslutet och om skälen

för detta. Därvid skall han även få

upplysning om vad han skall iakt­

taga om han vill framställa anmärk­

ning mot röstlängden och om tiden

och platsen för prövning av anmärk­

ningar mot röstlängden.

Har anmärkning framställts i rätt

tid mot att någon upptagits i sär­

skild röstlängd, skall denne genast

underrättas om innehållet i anmärk­

ningen och om tiden och platsen för

prövning av anmärkningar mot

röstlängden.

Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967

53 j §.

Ansökan att bliva upptagen i sär­

skild röstlängd, intyg om innehav

av svenskt pass samt underrättel­

se enligt 53 i § andra eller tredje

stycket böra avfattas enligt formu­

lär som fastställas av Konungen el­

ler myndighet som Konungen be­

stämmer.

Blanketter till ansökan och intyg

skola finnas tillgängliga hos den

myndighet som upprättar särskild

röstlängd samt hos svensk beskick­

ning och annan svensk utlandsmyn­

dighet som Konungen bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för till-

lämpningen av bestämmelserna om

särskild röstlängd meddelas av

Konungen.

55 §.

1. Val i----------- ---------------------- Konungen bestämmes.

Om valdag, som bestämmes av Om valdag, som bestämmes av

Konungen, skall generalpoststyrelsen Konungen, skall postverket under-

underrättas.

rättas.

2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren

Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967

11

än i 1 mom. sägs förrättas å sön-

eller helgdag, som Konungens befall-

ningshavande sist fyrtionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall generalpoststyrelsen un­

derrättas om valdagen.

(Nuvarande lydelse)

än i 1 mom. sägs förrättas å sön-

eller helgdag, som Konungens befall-

ningshavande sist fyrtionde dagen

förut låter kungöra i ortstidningar;

och skall postverket underrättas om

valdagen.

(Föreslagen lydelse)

55 a §.

Då val i hela riket till andra kam­

maren skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes för­

ordnar, för envar i röstlängden som

röstberättigad vid valet upptagen

person genom valnämndens försorg

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller ti­

tel, det valdistrikt den röstberätti­

gade tillhör, dagen för valet samt

den Konungens befallningshavande,

som skall verkställa röstsammanräk­

ning för den valkrets den röstberät­

tigade tillhör.

Röstkorten skola-------------------------

Då annat-----------------------------------

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen till valnämnden. Vid

framställningen skall uppgivas den

röstberättigades fullständiga namn

och födelsetid samt hemvist i den

ort, där han är uppförd i röstlängd.

Där så begäres skall röstkortet med

posten tillställas den röstberättigade.

Möter för upprättande av röstkort

hinder, som icke omedelbart kan

delgivas sökanden, skall meddelan­

de med angivande av hindrets art

ofördröj ligen översändas till honom.

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista

stycket sägs, underskriven eller för-

Då val i hela riket till andra kam­

maren skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes för­

ordnar, för envar som enligt röst­

längd är röstberättigad vid valet

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades namn, yrke eller ti­

tel, det valdistrikt där den röstberät­

tigade äger anmäla sig till röstning,

dagen för valet samt den Konung­

ens befallningshavande, som skall

verkställa röstsammanräkning för

den valkrets den röstberättigade till­

hör. Röstkort upprättas för den som

är upptagen i allmän röstlängd av

valnämnden och för den söm är upp­

tagen i särskild röstlängd av Ko­

nungens befallningshavande.

- de röstberättigade,

erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av

röstkort skall göras skriftligen eller

muntligen hos den myndighet som

enligt första stycket har att upp­

rätta kortet. Vid framställningen

skall uppgivas den röstberättigades

fullständiga namn och födelsetid

samt hemvist i den ort, där han är

uppförd i allmän röstlängd, eller, om

han är upptagen i särskild röstlängd,

den ort i riket där han senast var

kyrkobokförd. Där så begäres skall

röstkortet med posten tillställas den

röstberättigade. Möter för upprättan­

de av röstkort hinder, som icke ome­

delbart kan delgivas sökanden, skall

meddelande med angivande av hind­

rets art ofördröj ligen översändas till

honom.

Röstkort må ej utlämnas före det

röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista

stycket eller 53 f § sista stycket sägs,

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 1^5 år 1967

sedd med intyg, att anmärkning mot

densamma ej inom behörig tid fram­

ställts, ej heller senare än dagen

före valdagen. Röstkort som utfär­

dats för visst val må användas vid

val, som hålles därefter, såframt

röstlängden alltjämt länder till efter­

rättelse.

Närmare föreskrifter — — ----------

(Nuvarande lydelse)

underskriven av valnämnden eller

Konungens befallningshavande, ej

heller senare än dagen före valda­

gen. Röstkort som utfärdats för visst

val må användas vid val, som hålles

därefter, såframt röstlängden allt­

jämt länder till efterrättelse.

— av Konungen.

(Föreslagen lydelse)

1. Då val

2. Anmälan skall göras skriftli­

gen genom partiets i registerutdra­

get angivna ombud eller genom nå­

gon av honom därtill förordnad

person samt hava inkommit sist å

trettiosjunde dagen före valdagen.

Vid anmälan skola fogas intyg, ut­

visande att envar av de anmälda

kandidaterna är i röstlängd för val­

distrikt inom valkretsen uppförd

såsom röstberättigad och senast val­

dagen uppnått tjugutre års ålder,

ävensom intyg av varje kandidat, att

han lämnat partiet tillstånd att an­

mäla honom.

Giver anmälan------------- ----------------

Senast å------------ -—----------—--------

3. Två eller — — —----------- -------

Anmälan av

4. Sedan den

Över godkända

Över Konungens

5. Därefter utfärdar

I kungörelsen---------

d) den i 4 mom. omförmälda

lista;

e) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å

svensk beskickning eller svenskt

konsulat; samt

f) då val i hela riket till andra

kammaren skola förrättas, erinran

om rätt för väljare att i vissa fall

utöva rösträtt å svenskt fartyg utom

riket.

valbara personer.

2. Anmälan skall göras skriftligen

genom partiets i registerutdraget an­

givna ombud eller genom någon av

honom därtill förordnad person

samt hava inkommit sist å trettio-

sjunde dagen före valdagen. Vid an­

mälan skola fogas intyg, utvisande

att envar av de anmälda kandida­

terna enligt röstlängd är röstberätti­

gad i valkretsen och senast valdagen

uppnått tjugotre års ålder, ävensom

intyg av varje kandidat, alt han läm­

nat partiet tillstånd att anmäla ho­

nom.

—- anmälan skett.

-— intyg ingivas.

— — för valet,

tredje stycket,

anses obefintligt.

av Konungen,

över valet.

i ortstidningar,

varje valdistrikt;

d) uppgift om det valdistrikt där

den som är upptagen i särskild

röstlängd för valkretsen äger an­

mäla sig till röstning;

e) den i 4 mom. omförmälda

lista;

f) erinran om rätt för väl i are att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket hos

svensk utlandsmyndighet; samt

56 §.

13

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

g) då val i hela riket till andra

kammaren skola förrättas, erinran

om rätt för väljare att i vissa fall

utöva rösträtt å svenskt fartyg utom

riket.

Kungl. Maj. ts proposition nr U5 år 1967

57 §.

1. Val förrättas------------—------------------

91

§ sags.

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å post­

anstalt samt utom riket å svensk be­

skickning, svenskt konsulat eller

svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§.

2. Valet äger------- -------------------------inom vallokalen.

Det åligger----------- —-----------------avbryta förrättningen.

I vallokal----------- ------------ --------- omförmälda lista.

Om rätt för väljare att i vissa fall

avlämna valsedel inom riket å post­

anstalt samt utom riket hos svensk

utlandsmyndighet eller d svenskt

fartyg stadgas i 70—75 §§.

61 §.

Envar som----------------------------• —-till ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar

valkuvertet, för valförrättaren upp­

giva sitt fullständiga namn och sitt

hemvist inom valdistriktet. Sedan

ordföranden förvissat sig om att väl­

jaren är i röstlängden upptagen så­

som röstberättigad och tillsett, att

kuvertet är tillslutet och utan annat

märke än i 96 § föreskriven ända-

målsbeteckning, nedlägger ordföran­

den kuvertet i valurnan, i samman­

hang varmed i röstlängden vid välja­

rens namn göres anteckning, att

rösträtten utövats. Valkuvert, som

ej är tillslutet eller som är märkt

med annat kännetecken än föreskri­

ven ändamålsbeteckning, skall ej

mottagas.

Väljare, som

Väljaren skall, då han överläm­

nar valkuvertet, för valförrättaren

uppgiva sitt fullständiga namn och

sitt hemvist inom valdistriktet eller,

om han är upptagen i särskild röst­

längd, den ort i riket där han se­

nast var kyrkobokförd. Sedan ord­

föranden förvissat sig om att välja­

ren är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad och tillsett, att kuver­

tet är tillslutet och utan annat märke

än i 96 § föreskriven ändamålsbe­

teckning, nedlägger ordföranden ku­

vertet i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid väljarens

namn göres anteckning, att rösträt­

ten utövats. Valkuvert, som ej är

tillslutet eller som är märkt med

annat kännetecken än föreskriven

ändamålsbeteckning, skall ej mot­

tagas.

därtill utser.

62 §.

Äkta make —- — ------------------------ före valet.

För valsedelsförsändelse----------- - -

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett

vittne inlägga innerkuvertet i ytter-

kuvertet, vilket omedelbart därpå

tillslutes av väljaren. Därefter skall

--------------- kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

ett vittne inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart där­

på tillslutes av väljaren. Därefter

14

Kungl. Maj:ts proposition nr li5 år 1967

väljaren på ytterkuvertet teckna för­

klaring på heder och samvete att vid

valsedelsförsändelsens anordnande

tillgått på detta sätt. Vid namnun­

derskriften tecknas uppgift på det

valdistrikt väljaren vid tiden för va­

let tillhör och hans hemvist inom

valdistriktet.

(Nuvarande lydelse)

Vittnet intygar

skall väljaren på ytterkuvertet teck­

na förklaring på heder och samvete

att vid valsedelsförsändelsens an­

ordnande tillgått på detta sätt. Vid

namnunderskriften tecknas uppgift

på det valdistrikt, där väljaren äger

anmäla sig till röstning, och hans

hemvist inom valdistriktet eller, om

han är upptagen i särskild röst­

längd, den ort i riket där han se­

nast var kyrkobokförd.

- aderton år.

(Föreslagen lydelse)

63

Väljare, som------- -------------------------

För valsedelsförsändelse----------------

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

den som skall ingiva valsedeln och

ett vittne inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart där­

på tillslutes av väljaren. Därefter

skall väljaren på ytterkuvertet teck­

na förklaring på heder och samvete

att han till följd av sjukdom, lyte,

vanförhet eller hög ålder är oförmö­

gen alt inställa sig vid valförrätt­

ningen för sitt valdistrikt samt att

vid valsedelsförsändelsens anord­

nande tillgått på nu angivet sätt.

Vid namnunderskriften tecknas upp­

gift på det valdistrikt väljaren vid

tiden för valet tillhör och hans hem­

vist inom valdistriktet.

Både den

§•

före valet.

--------------- - kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt in­

lägga sin valsedel i innerkuvertet

och tillsluta detta samt i närvaro av

den som skall ingiva valsedeln och

ett vittne inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart där­

på tillslutes av väljaren. Därefter

skall väljaren på ytterkuvertet teck­

na förklaring på heder och samvete

att han till följd av sjukdom, lyte,

vanförhet eller hög ålder är oförmö­

gen att inställa sig vid valförrätt­

ningen för sitt valdistrikt samt att

vid valsedelsförsändelsens anord­

nande tillgått på nu angivet sätt.

Vid namnunderskriften tecknas upp­

gift på det valdistrikt, där väljaren

äger anmäla sig till röstning, och

hans hemvist inom valdistriktet

eller, om han är upptagen i särskild

röstlängd, den ort i riket där han

senast var kyrkobokförd.

■rton år.

65

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avläm­

na valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskick­

ning, svenskt konsulat eller svenskt

fartyg gälla vad i 70—75 §§ stadgas.

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avläm­

na valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket hos svensk ut­

landsmyndighet eller å svenskt far­

tyg gälla vad i 70—75 § stadgas.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1. Är någon

2. Kan med skäl antagas, att röst­

berättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberät­

tigad, vilken utövar militärtjänst el­

ler tillhör besättningen eller annan

personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid en­

skilt järnvägsföretag eller vid post-,

tull- eller lotsverket, till följd av

tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avläm­

na valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upp­

tagen, å postanstalt inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom ri­

ket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd

av tjänsteutövning som i 2 mom.

sägs icke kan utöva sin rösträtt å

valdagen inom riket, äger han av­

lämna valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upp­

tagen, å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, som Konungen be­

stämmer. Tillhör i fall som nu sagts

den röstberättigade besättning eller

annan personal å fartyg, där röst-

mottagning enligt vad nedan är stad­

gat skall anordnas, eller är han pas­

sagerare å dylikt fartyg, må han ock

avlämna sådan valsedel å fartyget.

70 §.

röstlängden uppförd.

sedel å fartyget.

Förekommer, då--------------------- skall ske.

2. Kan med skäl antagas, att röst­

berättigad kommer att å valdagen

vistas utom riket eller att röstberät­

tigad, vilken utövar militärtjänst el­

ler fullgör vapenfri tjänst i stället

för värnpliktstjänstgöring eller till­

hör besättning eller annan personal

å fartyg eller personalen vid statens

järnvägar eller vid enskilt järnvägs­

företag eller vid post-, tull- eller lots­

verket, till följd av tjänstens utöv­

ning icke kan utöva sin rösträtt å

valdagen, må sådan röstberättigad

före valdagen avlämna valsedel, av­

seende valet i den valkrets där han

är i röstlängd upptagen, å postan­

stalt inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom ri­

ket och kan med skäl antagas, att

han till följd härav eller till följd

av tjänsteutövning som i 2 mom.

sägs icke kan utöva sin rösträtt å

valdagen inom riket, äger han av­

lämna valsedel, avseende valet i den

valkrets där han är i röstlängd upp­

tagen, hos svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet, som

Konungen bestämmer. Tillhör i fall

som nu sagts den röstberättigade be­

sättning eller annan personal å far­

tyg, där röstmottagning enligt vad

nedan är stadgat skall anordnas, el­

ler är han passagerare å dylikt far­

tyg, må han ock avlämna sådan val-

72

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av gene­

ralpoststyrelsen meddelade före­

skrifter därtill utses, samt utom ri­

ket beskickningens eller konsulatets

chef eller fartygets befälhavare eller

den någon av dem i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen,

§•

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av post­

verket meddelade föreskrifter där­

till utses, samt utom riket utlands­

myndighetens chef eller fartygets

befälhavare eller den någon av dem

i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen,

16

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

utom riket dock ej längre än till dess utom riket dock ej längre än till dess

avgivna valsedlar, enligt vad i 75 § avgivna valsedlar, enligt vad i 75 §

sägs, skola insändas till överståthål- sägs, skola insändas till Konungens

larämbetet eller översändas till be- befallningshavande i Stockholms län

skickning eller konsulat för vidare- eller översändas till svensk utlands-

befordran till ämbetet.

myndighet för vidarebefordran till

Konungens befallningshavande i

Stockholms län.

Röstmottagning å----------------- — -— en timme.

De väljare,-------------------- sina valsedlar.

Ej må.— ----- ------------------ - — väljande tillåtas.

Å postanstalt------------------------- - — denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum Där röstmottagning skall äga rum

å beskickning eller konsulat, skall hos utlandsmyndighet, skall chefen

chefen för beskickningen eller kon- för utlandsmyndigheten utfärda

sulatet utfärda kungörelse angående kungörelse angående dagar och ti-

dagar och tider samt ställe för röst- der samt ställe för röstmottagning-

mottagningen. Kungörelsen skall ge- en. Kungörelsen skall genom an-

nom anslag samt, där så ske kan, slag samt, där så ske kan, även på

även på annat lämpligt sätt bringas annat lämpligt sätt bringas till kän-

till kännedom.

nedom.

Där röstmottagning------- - — ombordvarandes kännedom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

73

Vid röstningen--------—---------------

Väljaren skall med ledning av

röstkortet ifylla ytterkuvertet. Väl­

jare, som enligt 71 § avlämnar val­

sedel utan att innehava röstkort,

skall på lämplig plats å ytterkuver­

tet teckna uppgift om fullständigt

namn, yrke eller titel, födelsetid, fö­

delsenummer, om detta är för ho­

nom känt, mantalsskrivningsort

samt bostads- och postadress.

i 96 §.

Väljaren skall med ledning av

röstkortet ifylla ytterkuvertet. Väl­

jare, som enligt 71 § avlämnar val­

sedel utan att innehava röstkort,

skall på lämplig plats å ytterkuver­

tet teckna uppgift om fullständigt

namn, yrke eller titel, födelsetid, fö­

delsenummer, om detta är för ho­

nom känt, mantalsskrivningsort

samt bostads- och postadress. År väl­

jaren upptagen i särskild röstlängd,

skall han i stället för mantalsskriv­

ningsort uppgiva senaste kyrkobok­

föringsort här i riket.

Väljaren skall----------------------sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet--------------------- ett valkuvert.

Väljaren skall —-----------------till röstmottagaren.

År valkuvertet -—-------- •-------- för avlämnandet.

I sammanhang — ----------------- - fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

75 §.

Röstmottagare inom----------- verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till översända nämnda ytterkuvert till

överståthållarämbetet; dock må röst- Konungens befallningshavande i

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

mottagare å fartyg i stället översän­

da kuverten till svensk beskickning

eller svenskt konsulat för vidarebe­

fordran till överståt hållar ämbetet.

Ytterkuverten skola vara inlagda i

omslag, och skall, där ytterkuverten

sändas med post, försändelsen an­

ordnas som värdepost. Översändan­

det skall ske i så god tid, att kuver­

ten kunna beräknas vara överståt-

hållarämbetet till handa sist å fjär­

de dagen efter valdagen.

(Nuvarande lydelse)

Ytterkuvert, som från röstmotta­

gare utom riket inkommit till över-

ståthållar ämbetet, skall införas i

särskild förteckning samt, där väl­

jaren tillhör valkrets, för vilken

överståthållarämbetet ej har att

verkställa röstsammanräkning, sna­

rast möjligt med posten vidarebe­

fordras till den Konungens befall-

ningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som —

Stockholms län• dock må röstmot­

tagare å fartyg i stället översända

kuverten till svensk beskickning el­

ler annan svensk utlandsmyndighet,

som Konungen bestämmer, för vida­

rebefordran till Konungens befall-

ningshavande i Stockholms län. Yt­

terkuverten skola vara inlagda i om­

slag och skall, där ytterkuverten sän­

das med post, försändelsen anordnas

som värdepost. Översändandet skall

ske i så god tid, att kuverten kunna

beräknas vara Konungens befall-

ningshavande i Stockholms län till

handa sist å fjärde dagen efter val­

dagen.

Ytterkuvert, som från röstmot­

tagare utom riket inkommit till

Konungens befallningshavande i

Stockholms län, skall införas i sär­

skild förteckning samt, där välja­

ren tillhör valkrets, för vilken an­

nan än Konungens befallningsha­

vande i Stockholms län har att verk­

ställa röstsammanräkning, snarast

möjligt med posten vidarebefordras

till den Konungens befallningsha­

vande, som skall verkställa röstsam­

manräkningen.

— under lås.

(Föreslagen lydelse)

1. Å utsatt-----------

2. Hava ytterkuvert

Inkomma ytterkuvert

3. Därefter granskas ytterkuver­

ten och därå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning anta­

ga, att ytterkuvert blivit efter tillslu­

tandet öppnat, eller finnas flera yt­

terkuvert härröra från samma väl­

jare, lämnas dessa ytterkuvert orub­

bade, och däri inneslutna valsedlar

inverka ej på valet. Lag samma vare,

dels då väljaren icke är upptagen

såsom röstberättigad i det valdistrikt,

som angivits på ytterkuvertet, eller,

om väljaren jämlikt 71 § avlämnat

valsedel utan att innehava röstkort,

i valdistrikt å den mantalsskriv-

2 Dihang till riksdagens protokoll

öppna dörrar.

förda protokollet.

på valet.

3. Därefter granskas ytterkuver­

ten och därpå tecknade uppgifter.

Förekommer skälig anledning an­

taga, att ytterkuvertet blivit efter

tillslutandet öppnat, eller finnas fle­

ra ytterkuvert härröra från samma

väljare, lämnas dessa ytterkuvert

orubbade, och däri inneslutna val­

sedlar inverka ej på valet. Lag sam­

ma vare, dels då väljaren icke är

upptagen såsom röstberättigad i all­

män röstlängd för det valdistrikt

som angivits på ytterkuvertet, eller,

om väljaren jämlikt 71 § avlämnat

valsedel utan att innehava röstkort,

1967. 1 samt Nr 145

77 §.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1967

ningsort, som angivits å ytterkuver-

tet, dels ock då väljaren utövat sin

rösträtt vid valförrättningen.

(Nuvarande lydelse)

Övriga ytterkuvert-----------------------

4. Valprotokollen uppläsas,---------

95

Valnämnden åligger------- -------------

Kostnaden för de anordningar,

som avses i 60 § och 60 a §, och för

kungörande, som åligger valnämn­

dens ordförande, samt för blanketter

till röstkort skall gäldas av kommu­

nerna, vilka jämväl hava att tillhan­

dahålla lämpliga vallokaler.

Röstmottagare å------- - —--------------

i allmän röstlängd för valdistrikt å

den mantalsskrivningsort som an­

givits på ytterkuvertet, eller, om väl­

jaren enligt anteckning på ytterku-

vertet är upptagen i särskild röst­

längd, i den särskilda röstlängden

för valkretsen, dels ock då väljaren

utövat sin rösträtt vid valförrätt­

ningen.

----------------såsom ogillt.

--------------------- omslagen brytas.

§■

--------- ordentligen verkställas.

Kostnaden "för de anordningar,

som avses i 60 § och 60 a §, och för

kungörande, som åligger valnämn­

dens ordförande, samt för blanket­

ter till röstkort, som upprättas av

valnämnderna, skall gäldas av kom­

munerna, vilka jämväl hava att till­

handahålla lämpliga vallokaler.

----------- uppdragets fullgörande.

(Föreslagen lydelse)

96

Kuvert, varom-------

I 62 och 63 §§ omnämnda ku­

vert och ytterkuvert som avses i

73 § skola i god tid före valet fin­

nas tillgängliga hos valnämnden

ävensom hos de tjänstemän eller

andra personer, åt vilka valnämn­

den uppdrager att i sådant hänsen-

ende tillhandagå väljarna. Nyss­

nämnda ytterkuvert skola inom sam­

ma tid härjämte finnas tillgängliga

å postanstalt samt å svensk beskick­

ning, svenskt konsulat eller svenskt

fartyg, där röstmottagning äger

rum.

------------ politiskt parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda ku­

vert och ytterkuvert som avses i

73 § skola i god tid före valet fin­

nas tillgängliga hos valnämnden

ävensom hos de tjänstemän eller

andra personer, åt vilka valnämn­

den uppdrager att i sådant hänsen-

ende tillhandagå väljarna. Nyss­

nämnda ytterkuvert skola inom sam­

ma tid härjämte finnas tillgängliga

å postanstalt samt hos svensk be­

skickning eller annan svensk ut­

landsmyndighet, som Konungen be­

stämmer, eller å svenskt fartyg, där

röstmottagning äger rum.

Det åligger----------------------------------- 73 §§ sägs.

Blanketter till-------------------------- tillhandahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 'i5 år 1967

19

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 9 och 10 a §§, 11 § 2 mom., 20 § 1 inom.,

31 §, 35 § 2 och 3 mom. samt 37, 40, 41 och 60 §§ kommunala vallagen den

6 juni 19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Senast den ---------------------

Envar äger---------------------

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om röstlängds framläggande

till granskning och om kungörelse

därom, om underrättelse till person,

som i längden upptagits såsom icke

röstberättigad, om framställande av

anmärkning mot längden och om un­

derrättelse till den, mot vilkens röst­

rätt anmärkning framställts, om

prövning av sådan anmärkning samt

om längdens justering ävensom om

klagan över valnämndens beslut

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande röstlängd, som avses i

detta kapitel.

10

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om rättelse av uppenbart fel

i röstlängd äger motsvarande till-

lämpning beträffande röstlängd som

avses i detta kapitel. 11

(Föreslagen lydelse)

⁹ §•

valnämndens ordförande,

avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om allmän röstlängds fram­

läggande till granskning och om

kungörelse därom, om underrättelse

till person, som i längden upptagits

såsom icke röstberättigad, om fram­

ställande av anmärkning mot läng­

den och om underrättelse till den,

mot vilkens rösträtt anmärkning

framställts, om prövning av sådan

anmärkning samt om längdens jus­

tering ävensom om klagan över val­

nämndens beslut skall äga motsva­

rande tillämpning beträffande röst­

längd, som avses i detta kapitel.

§•

Vad i lagen om val till riksdagen

stadgas om rättelse av uppenbart fel

i allmän röstlängd äger motsvarande

tillämpning beträffande röstlängd

som avses i detta kapitel.

11

§•

2 m o in. Annat än---------------------------av länsstyrelsen.

Beträffande församling------------------------- är stadgat.

Sådant val----------------------------------- äger rum.

Om valdag, som i detta moment Om valdag, som i detta moment

sägs, skall den myndighet som be- sägs, skall den myndighet som be­

stämt valdagen omedelbart under- stämt valdagen omedelbart under­

rätta generalpoststyrelsen.

rätta postverket.

1 Senaste lydelse se beträffande 9 § 1963:128, 10 a § 1966:154, 11 § 2 mom., 20 § 1 mom.,

31 §, 35 § 3 mom., samt 40 och 41 §§ 1962:72, 35 § 2 mom. 1961:606, 37 § 1966:94 samt 60 8

1965:609.

20

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

20

§.

1 ino m. När val------------— ---------------- ■ varje valdistrikt;

d) erinran om rätt för väljare att d) erinran om rätt för väljare att

i vissa fall utöva rösträtt inom riket i vissa fall utöva rösträtt inom riket

å postanstalt samt utom riket å å postanstalt samt utom riket hos

svensk beskickning eller svenskt svensk utlandsmyndighet; samt

konsulat; samt

e) då fråga —------------ --------- utom riket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

31

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avläm­

na valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket å svensk beskick­

ning, svenskt konsulat eller svenskt

fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas.

35

2 mom. Kan med skäl antagas,

att röstberättigad kommer att å val­

dagen vistas utom riket eller att

röstberättigad, vilken utövar mili­

tärtjänst eller tillhör besättning el­

ler annan personal å fartyg eller per­

sonalen vid statens järnvägar eller

vid enskilt järnvägsföretag eller vid

post-, tull- eller lotsverket, till följd

av tjänstens utövning icke kan ut­

öva sin rösträtt å valdagen, må så­

dan röstberättigad före valdagen av­

lämna valsedel å postanstalt inom

riket.

3 mom. Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl antagas,

att han till följd härav eller till följd

av tjänsteutövning som i 2 mom.

sägs eller till följd av omständig­

het som angives i 1 mom. andra

stycket icke kan utöva sin rösträtt

å valdagen inom riket, äger han av­

lämna valsedel å svensk beskickning

eller svenskt konsulat, som Konung­

en bestämmer. Tillhör i fall som nu

sagts den röstberättigade besättning

eller annan personal å fartyg, där

röstmottagning enligt vad nedan är

stadgat skall anordnas, eller är han

passagerare å dylikt fartyg, må han

ock avlämna valsedel å fartyget.

Förekommer, då----------- ---- ----------

§•

Ej må någon i annan ordning än

nu är sagd utöva sin rösträtt; dock

skall om rätt att i vissa fall avläm­

na valsedel inom riket å postanstalt

samt utom riket hos svensk utlands­

myndighet eller å svenskt fartyg gäl­

la vad i 6 kap. stadgas.

§•

2 mom. Kan med skäl antagas,

att röstberättigad kommer att å val­

dagen vistas utom riket eller att röst­

berättigad, vilken utövar militär­

tjänst eller fullgör vapenfri tjänst

i stället för värnpliktstjänstgöring

eller tillhör besättning eller annan

personal å fartyg eller personalen

vid statens järnvägar eller vid en­

skilt järnvägsföretag eller vid post-,

tull- eller lotsverket, till följd av

tjänstens utövning icke kan utöva

sin rösträtt å valdagen, må sådan

röstberättigad före valdagen avläm­

na valsedel å postanstait inom riket.

3 mom. Vistas röstberättigad

utom riket och kan med skäl anta­

gas, att han till följd härav eller till

följd av tjänsteutövning som i 2

mom. sägs eller till följd av omstän­

dighet som angives i 1 mom. andra

stycket icke kan utöva sin rösträtt å

valdagen inom riket, äger han av­

lämna valsedel hos svensk beskick­

ning eller annan svensk utlandsmyn­

dighet, som Konungen bestämmer.

Tillhör i fall som nu sagts den röst­

berättigade besättning eller annan

personal å fartyg, där röstmottag­

ning enligt vad nedan är stadgat

skall anordnas, eller är han passa­

gerare å dylikt fartyg, må han ock

avlämna valsedel å fartyget.

-------------- skall ske.

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

21

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

37 §.

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av gene­

ralpoststyrelsen meddelade före­

skrifter därtill utses, samt utom ri­

ket beskickningens eller konsulatets

chef eller fartygets befälhavare eller

den någon av dem i sitt ställe sät­

ter.

Röstmottagning skall äga rum

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen el­

ler, vid annat kommunalval än som

avses i 35 § 1 mom. första stycket,

närmaste helgfria dag före valda­

gen. Utom riket skall röstmottagning

ej i något fall äga rum längre än

till dess avgivna valsedlar, enligt

vad i 40 § sägs, skola insändas till

överståthållarämbetet eller översän­

das till beskickning eller konsulat

för vidarebefordran till ämbetet.

Röstmottagare är inom riket den

postfunktionär, som enligt av post­

verket meddelade föreskrifter därtill

utses, samt utom riket utlandsmyn­

dighetens chef eller fartygets befäl­

havare eller den någon av dem i sitt

ställe sätter.

Röstmottagning

skall äga rum

Röstmottagning å---------------------

De väljare,-------------------------------- sina valsedlar.

Ej må------- ------------ - ------------ väljande tillåtas.

från och med trettionde dagen före

valdagen till och med valdagen eller,

vid annat kommunalval än som av­

ses i 35 § 1 mom. första stycket,

närmaste helgfria dag före valda­

gen. Utom riket skall röstmottag­

ning ej i något fall äga rum längre

än till dess avgivna valsedlar, enligt

vad i 40 § sägs, skola insändas till

Konungens befallningshavande i

Stockholms län eller översändas till

svensk utlandsmyndighet för vidare­

befordran till Konungens befall­

ningshavande i Stockholms län.

----------- - —-en timme.

Å postanstalt

Där röstmottagning skall äga rum

å beskickning eller konsulat, skall

chefen för beskickningen eller kon­

sulatet utfärda kungörelse angående

dagar och tider samt ställe för röst-

mottagningen. Kungörelsen skall ge­

nom anslag samt, där så ske kan,

även på annat lämpligt sätt bringas

--------denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum

hos utlandsmyndighet, skall chefen

för utlandsmyndigheten utfärda kun­

görelse angående dagar och tider

samt ställe för röstmottagningen.

Kungörelsen skall genom anslag

samt, där så ske kan, även på annat

lämpligt sätt bringas till kännedom.

till kännedom.

Där röstmottagning------- —----------------- — ombordvarandes kännedom.

40

Röstmottagare inom--------------------

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

överståthållarämbetet; dock må

röstmottagare å fartyg i stället över­

sända kuverten till svensk beskick­

ning eller svenskt konsulat för vida­

rebefordran till överståthållarämbe­

tet. Ytterkuverten skola vara inlag­

da i omslag och skall, där ytterku-

— verkställa röstsammanräkningen.

Röstmottagare utom riket skall

översända nämnda ytterkuvert till

Konungens befallningshavande i

Stockholms län; dock må röstmotta­

gare å fartyg i stället översända ku­

verten till svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet, som

Konungen bestämmer, för vidarebe­

fordran till Konungens befallnings-

22

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

verten sändas med post, försändel­

sen anordnas som värdepost. Över­

sändandet skall ske i så god tid, att

kuverten kunna beräknas vara över-

ståthållarämbetet till handa sist å

fjärde dagen efter valdagen.

(Nuvarande lydelse)

41

Ytterkuvert, som från röstmotta­

gare utom riket inkommit till över-

ståthållarämbetet, skall införas i sär­

skild förteckning samt snarast möj­

ligt med posten vidarebefordras till

den myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen.

Ytterkuvert, som-------------------------

havande i Stockholms län. Ytterku-

verten skola vara inlagda i omslag

och skall, där ytterkuverten sändas

med post, försändelsen anordnas som

värdepost. Översändandet skall ske

i så god tid, att kuverten kunna be­

räknas vara Konungens befallnings-

havande i Stockholms län till handa

sist å fjärde dagen efter valdagen.

§•

Ytterkuvert, som från röstmotta­

gare utom riket inkommit till Ko­

nungens befallningshavande i Stock­

holms län, skall införas i särskild

förteckning samt snarast möjligt

med posten vidarebefordras till den

myndighet, som skall verkställa

röstsammanräkningen.

----------------under lås.

(Föreslagen lydelse)

60 §.

Kuvert, varom---------------------------- statsverkets försorg.

I 26,-------------------------------------mot ersättning.

Kuvert, som---------------------------- politiskt parti.

I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert

av de slag, som erfordras för inom

valdistriktet förekommande val, samt

ytterkuvert, som avses i 38 §, skola

i god tid före varje val finnas till­

gängliga hos valnämnden ävensom

hos de tjänstemän eller andra per­

soner, åt vilka valnämnden uppdra­

ger att i sådant hänseende tillhanda-

gå väljarna. Sistnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid finnas till­

gängliga även å postanstalt samt å

svensk beskickning, svenskt konsu­

lat eller svenskt fartyg, där röstmot­

tagning äger rum.

Det åligger---------------------------- 38 §

I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert

av de slag, som erfordras för inom

valdistriktet förekommande val, samt

ytterkuvert, som avses i 38 §, skola

i god tid före varje val finnas till­

gängliga hos valnämnden ävensom

hos de tjänstemän eller andra per­

soner, åt vilka valnämnden uppdra­

ger att i sådant hänseende tillhanda-

gå väljarna. Sistnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid finnas till­

gängliga även å postanstalt samt

hos svensk beskickning eller annan

svensk utlandsmyndighet, som

Konungen bestämmer, eller å svenskt

fartyg, där röstmottagning äger rum.

sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

23

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 6 oktober 1967.

Närvarande:

Statsråden

A^ndersson, K^ling, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, P^alme,

S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, M^oberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vidgade möjlig­

heter för utlandssvenskar att delta i allmänna val och anför.

Inledning

Frågan om rösträtt för utlandssvenskar har vid ett flertal tillfällen

varit föremål för överväganden. Inom riksdagen har tid efter annan väckts

motioner i ämnet. Olika statliga utredningar har också sysslat med frågan.

Redan vid 1929 års riksdag begärdes i en motion utredning om möjlig­

heterna för svenska medborgare som är bosatta utomlands att delta i all­

männa val. Motionen avslogs av riksdagen på principiella grunder. Konsti­

tutionsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (KU

1929: 4) att personer som emigrerat från Sverige inte borde ha rösträtt här

i landet även om de bevarade svensk medborgarrätt. Åtskilliga år senare

gjorde socialstyrelsen en utredning i ämnet. I ett betänkande år 1941 »Ut­

landssvenskarna» (SOU 1941:36) avvisade styrelsen tanken på en reform

och några lagstiftningsåtgärder kom inte till stånd.

Så småningom kom emellertid frågan i ett nytt läge. Hösten 1958 fick

1955 års valutredning genom tilläggsdirektiv i uppdrag att överväga

bl. a. spörsmålet om utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Utred­

ningen fann att frågan borde föras till en positiv lösning. I betänkandet

»Utlandssvenskars deltagande i allmänna val» (SOU 1962: 19)1 förordade

utredningen att utlandssvenskar i princip skulle få rätt att delta i val till

1 Ledamöter i valutredningen vid behandlingen av betänkandet var regeringsrådet Bengt

Hjern, ordförande, redaktören Jean Braconier, organisationschefen Hugo Brolin, byrådirektören

Stig Lundgren och förbundssekreteraren Ragnar Moberg.

24

riksdagens andra kammare och i allmänna folkomröstningar. Tekniskt

borde detta enligt utredningen lösas genom att svenskar, som inte var bo­

satta i Sverige och därför inte registrerade i den svenska folkbokföringen,

fick rätt att bli upptagna i röstlängd efter särskild anmälan. Rätten att bli

upptagen i röstlängd var enligt förslaget försedd med vissa begränsningar.

Valutredningens betänkande remissbehandlades. Yttranden över betän­

kandet avgavs av statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållaräm-

betet, samtliga länsstyrelser, 1961 års utredning om översyn av medborgar-

skapslagstiftningen, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet,

Utlandssvenskarnas förening, Sveriges häradskrivarförening och Sveriges

allmänna exportförening. Överståthållarämbetet och länsstyrelserna över­

lämnade yttranden från olika kommunala organ m. fl. Genom utrikesde­

partementets försorg inhämtades yttranden över betänkandet från nämn­

den för internationellt bistånd samt från ett femtiotal olika svenska be­

skickningar och konsulat i utlandet.

Med anledning av kritik som under remissbehandlingen riktades mot

valutredningens förslag tillkallades i januari 1963 en särskild utred­

ningsman, kammarrättsrådet Sten von Otter, för att pröva om man kunde

finna andra vägar att lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt än den

som valutredningen anvisat. I december 1965 redovisade utrednings­

mannen i betänkandet »Utlandssvenskars registrering» (SOU 1965: 73) re­

sultatet av sitt arbete. Han föreslog för sin del att man skulle lägga upp ett

särskilt register för utlandssvenskar vilket kunde tjäna som underlag för

röstlängderna. Registreringen skulle enligt förslaget vara frivillig och bygga

på ett ansökningsförfarande.

Även detta förslag har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av social­

styrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, centrala folkbok­

förings- och uppbördsnämnden (CFU), överståthållarämbetet, samtliga läns­

styrelser, de lokala skattemyndigheterna och valnämnderna i Stockholm,

Göteborg och Malmö, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbun­

det, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges kronokamrerare,

Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna exportförening och Riks­

föreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. Vissa länsstyrelser har

överlämnat yttranden från valnämnder, kronokamrerare och häradsskri-

vare m. fl. Vid yttrandet från valnämnden i Stockholm har fogats en av

nämndens sekreterare upprättad promemoria.

Jag anhåller nu att få ta upp frågan om vidgade möjligheter för utlands­

svenskar att delta i allmänna val till behandling på grundval av 1962 och

1965 års betänkande!! och remissyttrandena över dessa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr lb5 år 1967

25

Gällande bestämmelser

Enligt 16 § riksdagsordningen tillkommer rösträtt vid andrakammarval

varje man och kvinna som är svensk medborgare och senast under näst­

föregående kalenderår uppnått tjugo års ålder. Rösträtt får dock inte ut­

övas av den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd

myndighetsålder skall förbli omyndig. Dessa regler modifieras genom ett

särskilt stycke i 16 § där det föreskrivs att till efterrättelse vid andrakam­

marval skall finnas röstlängd och att rösträtten skall, på sätt i vallagen

närmare är bestämt, grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens

tillkomst, även om förändring inträffar före valet.

Röstlängderna skall enligt lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen (ValL) baseras på mantalslängderna. Härav följer att man­

talsskrivning i Sverige utgör en förutsättning för rösträtt vid andrakam­

marval. Mantalsskrivningen regleras i sin tur av folkbo kföringsförordning-

en den 9 juni 1967 (nr 198). Enligt folkbokföringsförordningen är det endast

vissa snävt begränsade kategorier svenska medborgare som har möjlighet

att vara upptagna i den svenska folkbokföringen även om de stadigvarande

är bosatta utomlands. Dessa kategorier är: 1) de som är anställda i rikets

tjänst på utrikes ort jämte deras familjer och svenska tjänstefolk, 2) svens­

ka sjömän som är inskrivna på svenskt sjömanshus samt 3) på utrikes ort

anställda svenska präster och missionärer med familjer. Flertalet svenska

medborgare som är bosatta utomlands kan alltså inte vara mantalsskrivna

i Sverige och är därför inte berättigade att delta i andrakammarval.

De närmare föreskrifterna om röstlängd vid andrakammarval finns

upptagna i 37—53 a §§ ValL. Enligt dessa föreskrifter gäller för röstlängds

iordningställande ett i detalj bestämt handlings- och tidsschema. På den

lokala skattemyndigheten ankommer att upprätta röstlängd för varje val­

distrikt (37 §). Röstlängd skall upprättas varje år före den 30 juni och

efter mantalslängden för samma år uppta alla invånare inom valdistriktet,

som uppnått eller under året uppnår en ålder av tjugo år (38 §). Varje

sådan person, om vilken ej upplyses att han den 10 juni brister i något

av vad som föreskrivs i lag som villkor för rösträtt, antecknas i röstläng­

den såsom röstberättigad. I fråga om den som först under kalenderåret upp­

nått eller uppnår en ålder av tjugo år anmärks dock att rösträtt ej tillkom­

mer honom förrän efter utgången av löpande kalenderår. Senast den 30

juni skall röstlängden vara avlämnad till valnämndens ordförande (39 §

första stycket). Den skall därefter vara framlagd för granskning fr. o. m.

den 6 t. o. in. den 12 juli. Om tid och ställe för framläggandet utfärdar

länsstyrelsen senast den 30 juni kungörelse som anslås på kommunens an­

slagstavla och, där så kan ske, införs i ortstidningar (40 § och 41 § första

stycket). Så snart valnämndens ordförande mottagit röstlängden från den

26

lokala skattemyndigheten skall han sända underrättelse till varje person,

som i röstlängden antecknats såsom icke röstberättigad. I underrättelsen

skall anges skälet för att vederbörande uteslutits från rösträtt. Underrättel­

se behöver dock inte sändas till den som saknar stadigt hemvist (40 § och

41 § andra stycket). Såväl den av länsstyrelsen utfärdade kungörelsen som

de särskilda underrättelserna skall innehålla upplysning om tid och sätt

för framställande av anmärkning mot röstlängden samt om tid och

ställe för prövning av sådan anmärkning. Anmärkning mot framlagd röst­

längd skall framställas hos valnämnden senast den 18 juli (42 §). Den skall

göras skriftligen. Anmärkningsrätt tillkommer dels den som anser sig

oriktigt utesluten från rösträtt, dels den som anser att annan oriktigt upp­

tagits som röstberättigad. Gör någon i rätt tid anmärkning med påstående

att annan obehörigen upptagits som röstberättigad i röstlängden, skall val­

nämndens ordförande ofördröjligen sända underrättelse till denne och upp­

lysa om dagen för anmärkningens prövning (43 §). Anmärkning, som ej

gjorts inom föreskriven tid, kan inte upptas till prövning (44 §). Valnämn­

den skall vid offentligt sammanträde den 25 juli eller, om denna dag är en

lördag eller söndag, nästa söckendag pröva anmärkningarna mot röstläng­

den (45 g). Valnämnden skall omedelbart eller senast dagen efter slutad

förhandling meddela beslut beträffande varje särskild anmärkning och i

röstlängden införa de rättelser, som föranleds av nämndens beslut. Röst­

längden skall därefter underskrivas av valnämnden och är därmed i prin­

cip i slutgiltigt skick. För den som är missnöjd med något valnämndens

beslut finns emellertid möjlighet att anföra besvär hos länsstyrelsen. ValL

upptar i 46—49 §§ föreskrifter om vad som är att iaktta vid sådan besvärs-

talan. När besvärsmål hos länsstyrelsen är i skick att kunna avgöras, skall

länsstyrelsen teckna sitt beslut på besvärshandlingarna samt därefter åter­

sända dessa till valnämndens ordförande, som har att införa eventuella

rättelser i röstlängden. Över länsstyrelsens beslut kan klagan inte föras

särskilt utan endast i samband med besvär över valförrättning, vid vilken

beslutet tjänat till efterrättelse (50 §). Vid klagan över beslut i fråga om

anmärkning mot röstlängd får inga andra bevis gälla än de som varit före­

tedda hos valnämnden (51 §). Har anmärkning ej framställts mot framlagd

röstlängd eller har beslut över framställd anmärkning meddelats och därav

eventuellt föranledd rättelse införts i längden skall röstlängden lända till

ovillkorlig efterrättelse vid riksdagsmannaval, som därefter hålls, intill dess

ny röstlängd kommit till stånd (52 §). Nyssnämnda regel om röstlängdens

bindande verkan modifieras emellertid i vissa hänseenden genom bestäm­

melserna i 53 § och 53 a §. Har någon till följd av uppenbart fel inte blivit

upptagen såsom röstberättigad i den för granskning framlagda röstlängden

och har felet ej påtalats i föreskriven ordning genom anmärkning hos val­

nämnden, kan länsstyrelsen efter ansökan av den som felet rör eller av

lokal skattemyndighet besluta om rättelse. Ansökan om rättelse får inte gö­

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

27

ras senare än den 1 september det år röstlängden upprättats (53 §). Om

röstlängden i någon del förklarats felaktig genom beslut som fattats i sam­

band med besvär över valförrättning, skall länsstyrelsen införa de rättelser

i längden som föranleds av beslutet, oavsett om felaktigheten länt till val­

förrättningens upphävande eller ej (53 a §).

De bestämmelser som reglerar rösträtten vid andrakammarval har indi­

rekt betydelse för rösträtten även vid folkomröstning. Rösträtt vid allmän

folkomröstning tillkommer enligt 49 § 2 mom. regeringsformen var och en

som är röstberättigad vid andrakammarval. Dessutom är att märka att till

ledamot av andra kammaren enligt 19 § riksdagsordningen kan väljas en­

dast person som har rösträtt inom valkretsen.

Rösträtten vid kommunala val regleras i 6 § kommunallagen den 18 de­

cember 1953 (nr 753), 6 § kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för

Stockholm, 7 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) och 9 § lagen den 2

juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse. Villkoren för rösträtt är i dessa

lagrum angivna i huvudsak på samma sätt som i 16 § riksdagsordningen

dock med den skillnaden att lagrummen såsom förutsättning för rösträtt

uttryckligen upptar även krav på mantalsskrivning i kommunen eller för­

samlingen i fråga. Genom kravet på mantalsskrivning saknar utomlands

bosatta svenska medborgare som regel möjlighet att delta i kommunala

val.

Bestämmelser om röstlängd vid kommunalval finns upptagna i 6—10 b §§

kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253; KVL). Bestämmelserna

överensstämmer i stort med motsvarande bestämmelser i 37—53 a §§

V alL.

ValL:s och KVL:s bestämmelser om röstlängd kompletteras genom vissa

föreskrifter av Kungl. Maj:t i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om

upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt av

kommunal röstlängd. I kungörelsen föreskrivs bl. a. att röstlängd för andra­

kammarval och kommunal röstlängd skall upprättas som en gemensam

handling.

Förhållandena i vissa främmande länder

T 1962 och 1965 års betänkanden har lämnats redogörelser för valregler

av intresse i detta sammanhang i vissa främmande länder. Av redogörel­

serna framgår att medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge som

regel saknar rätt att vid fast bosättning i annat land delta i hemlandets val.

I det stora hela gäller motsvarande även beträffande medborgare i Belgien,

Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland.

I Frankrike däremot är principen, att en fransk medborgare som är bosatt

utomlands kan bli upptagen i fransk röstlängd och få delta i såväl parla­

28

mentsval som kommunalval i hemlandet. Enligt italiensk lagstiftning har

italiensk medborgare, som inte avförts ur befolkningsregistret såsom emi­

grant, rätt att delta i allmänna val i Italien. Valdeltagande förutsätter emel­

lertid att vederbörande reser hem och röstar personligen i den kommun i

vars röstlängd han är uppförd. Röstmottagning på utländsk mark förekom­

mer nämligen inte i samband med italienska val.

För närmare kännedom om de berörda ländernas regelsystem hänvisas

till betänlcandena (se SOU 1962: 19 s. 21 och SOU 1965: 73 s. 65).

Ilungl. Maj:ts proposition nr 745 år 1967

1962 års förslag och remissyttrandena över detta

Förslaget

1955 års valutredning har i sitt betänkande »Utlandssvenskars deltagande

i allmänna val» knutit an till den debatt i frågan om utlandssvenskarnas

rösträtt som förts under tidigare skeden. När det gäller andrakamma r-

v a 1 och folkomröstning har utredningen kommit fram till

slutsatsen att det inte finns några mera vägande skäl att motsätta sig kra­

ven på rösträtt för utlandssvenskar under förutsättning att man kan finna

en tekniskt tillfredsställande lösning. Rösträtten framstår här som grundad

i själva medborgarskapet och detta är, i varje fall numera, i princip obero­

ende av bosättningen. Sådana argument som att utlandssvenskarna genom

sin frånvaro från Sverige blivit mer eller mindre främmande för förhållan­

dena hos oss har, framhåller utredningen, i varje fall inte generell giltighet.

Den allmänna internationella utvecklingen för dessutom med sig att den

grupp hland utlandssvenskarna som håller god kontakt med hemlandet

successivt ökar. Det blir allt fler svenskar som vistas utomlands under en

begränsad tid för studier eller som representanter för svenska företag. Be­

gränsningar kan behöva uppställas, men principiellt bör bosättning utom­

lands enligt utredningens mening inte medföra förlust av rösträtten.

Beträffande kommunalval anser utredningen emellertid att saken

ligger annorlunda till. Liksom vid andrakammarval krävs för rösträtt vid

kommunalval svenskt medborgarskap men rösträtten i de särskilda kom­

munerna sammanhänger också med medlemskapet i den kommun som va­

let avser. Medlem av en kommun är enligt 2 § kommunallagen endast den

som är mantalsskriven i kommunen eller som utan att vara mantalsskriven

där äger eller brukar fast egendom i kommunen eller är taxerad till allmän

kommunalskatt i kommunen. Reglerna äger tillämpning även i fråga om

medlemskap i landstingskommun.

Med hänsyn till sambandet mellan kommunal rösträtt och kommunalt

medlemskap torde enligt valutredningens uppfattning en utvidgning av den

kommunala rösträtten kunna ske endast inom ramen för vad som gäller med

avseende på sådant medlemskap. Att utsträcka den kommunala rösträtten

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

29

så att denna rösträtt tillkommer även andra än kommunmedlemmar låter sig

inte göra. Det skäl, som i och för sig kan åberopas för en sådan utsträckning,

hänför sig till sambandet mellan vissa kommunalval och valen till riksdagens

första kammare. Innan översynen av statsskicket slutförts bör det emeller­

tid, anser valutredningen, inte komma i fråga att ändra rösträttsreglerna för

kommunalvalen enbart för att ge utlandssvenskar möjlighet att vid kom­

munalvalen påverka första kammarens sammansättning.

Den enda utvägen, om man vill ge utlandssvenskar rösträtt vid kommu­

nalval utan att bryta principen att rösträtten skall grundas på medlemskap

i kommunen, är, påpekar valutredningen, att låta utlandssvensk rösta inom

kommun, där han visserligen inte är mantalsskriven men har fast egendom

eller är taxerad till allmän kommunalskatt. En sådan ordning är emellertid

enligt utredningens mening olämplig av flera skäl. Dels skulle den få effekt

endast för ett förhållandevis begränsat antal utlandssvenskar. Dels skulle

följden bli att en utlandssvensk kunde vara röstberättigad i mer än en kom­

mun.

Valutredningen erinrar om att man tidigare, när frågan om utlands­

svenskarnas rösträtt prövats, närmast utgått från att eu lösning av proble­

met förutsätter att utlandssvenskarna på ett eller annat sätt inordnas i folk­

bokföringssystemet. I praktiken är det emellertid ogörligt att inordna alla

utlandssvenskar i folkbokföringen och kontinuerligt hålla en sådan registre­

ring aktuell. Att bygga ut de möjligheter, som nu finns för vissa yrkesgrup­

per (diplomater, sjömän, missionärer och präster) att vara folkbokförda i

Sverige under tid då de är bosatta utomlands, är också svårt. Bl. a. skulle

metoden ge upphov till gränsdragningsproblem. En nackdel med varje lös­

ning som utgår från att nya grupper av utlandssvenskar skall inordnas i

folkbokföringen är vidare att en kyrkobokföring eller mantalsskrivning

automatiskt för med sig åtskilliga rättsverkningar som inte har med röst­

rätten att göra. Av dessa skäl har valutredningen kommit till slutsatsen att

den tekniska lösningen bör utformas så att utlandssvenskar kan bli upptag­

na i röstlängd utan att man behöver ta omvägen över folkbokföringen.

Valutredningen föreslår att i vallagstiftningen skall införas bestämmelser

med avseende på andrakammarval som ger en utlandssvensk rätt att

efter anmälan bli upptagen i röstlängden för det val­

distrikt där han senast har varit mantalsskriven.

Rätten att bli upptagen i röstlängd efter anmälan måste emellertid enligt

utredningens mening begränsas på ett eller annat sätt. Beträffande vissa ut­

landssvenskar förhåller det sig uppenbarligen så att de har större anknyt­

ning till vistelselandet än till Sverige. Detta gäller bl. a. dem som utvandrat

och inte har för avsikt att återvända till Sverige. Kategorin är svår att av­

gränsa.

En faktor som enligt utredningens åsikt lämpligen kan tilläggas betydelse

för rösträtten är tidigare mantalsskrivning i Sverige och den tid som för­

30

flutit sedan mantalsskrivningen upphört. Att den som aldrig varit bosatt i

Sverige inte skall kunna upptas i röstlängd finner utredningen självklart.

Men man kan, anser utredningen, inte stanna vid det. Ju längre tid som ut­

landsvistelsen fortgått desto större anledning finns det, generellt sett, att

anta att vederbörandes kännedom om förhållandena i Sverige minskat.

Dessutom talar även utrednings- och valsäkerhetsskäl för alt man tar hän­

syn till tidsfaktorn. Valutredningen föreslår att endast den utlandssvensk

som varit mantalsskriven i Sverige under något av de f e m å r som när­

mast föregått det år då röstlängden upprättas skall kunna bli upptagen i

röstlängden.

I detta sammanhang kommer utredningen även in på frågan om de dubb­

la medborgarskapen. Om utlandssvensken blir medborgare i ett land där

han vistas medför detta visserligen ofta att han förlorar sitt svenska med­

borgarskap. Men detta behöver ingalunda alltid bli fallet. Så t. ex. förlorar

en svensk kvinna inte sitt svenska medborgarskap om hon gifter sig med en

utlänning och därvid automatiskt blir medborgare i hans hemland. Bl. a.

med hänsyn härtill föreslår valutredningen att den som vid sidan av sitt

svenska medborgarskap även har utländskt medborgarskap inte

skall kunna upptas i röstlängd vid bosättning utomlands.

Ytterligare föreslår valutredningen att varje omyndighetsförkla­

ring, vare sig den meddelats av svensk eller utländsk myndighet, skall

utgöra hinder mot att en utlandssvensk upptas i röstlängd.

Beträffande den närmare utformningen av röstlängdsförfarandet har val­

utredningen föreslagit följande regler. Anmälan att bli upptagen i röstlängd

skall i princip göras mellan den 1 januari och den 30 april det år då röst­

längden upprättas. Anmälan skall vara skriftlig och bevittnad av minst en

person. Den skall innehålla uppgifter på heder och samvete om anmälarens

medborgarskaps- och myndighetsförhållanden. Den kan inlämnas till be­

skickning eller konsulat men den skall vara ställd till länsstyrelsen i det län

där vederbörande senast varit mantalsskriven. Länsstyrelsen kontrollerar

att feir.årskravet är uppfyllt och vidarebefordrar därefter anmälan till den

lokala skattemyndigheten som prövar den. Upptas vederbörande inte i röst­

längden skall han få underrättelse härom. Beträffande granskning av röst­

längden, anmärkningar mot denna och besvär hav valutredningen förutsatt

att man skall tillämpa samma regler som gäller för den som är bosatt i

Sverige.

Valutredningen har inte gjort någon uppskattning av hur många personer

som skulle komma att beröras av den av utredningen föreslagna reformen.

Däremot har utredningen med ledning av en undersökning som utförts av

Utlandssvenskarnas förening uttalat att man kan anta att antalet svenska

medborgare som stadigvarande är bosatta utomlands överstiger 65 000. Siff­

ran är emellertid, som framgår av betänkandet (s. 26), mycket osäker.

Valutredningens betänkande är inte enhälligt. En ledamot föreslår i en

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

reservation att regeln att utlandssvensk skall ha varit mantalsskri­

ven i Sverige någon gång under den senaste femårsperioden för att bli upp­

tagen i röstlängd skall uppmjukas på så sätt att ny femårsperiod får räk­

nas från det år då utlandssvensken efter anmälan senast blivit upptagen i

röstlängd. Två andra ledamöter anser att ingen tidsbegränsning bör upp­

ställas med avseende på rätten att efter anmälan bli upptagen i röstlängd.

Remissyttrandena

Remissinstanserna har genomgående anslutit sig till valutredningens upp­

fattning att utlandssvenskarna i större utsträckning än nu är fallet bör få

rätt att delta i andrakammarval. Endast i ett yttrande, avgivet av

generalkonsulatet i New York, kommer en principiellt mer tveksam hållning

till förslaget till uttryck.

Det övervägande antalet remissinstanser som behandlat frågan delar

också valutredningens åsikt att en reform som ger utlandssvenskarna röst­

rätt inte bör omfatta även kommunalval. I några yttranden fram­

hålls att utlandssvenskarna i allmänhet knappast torde ha något mera på­

tagligt intresse för lokala spörsmål och att deras deltagande i kommunal­

valen skulle medföra åtskilliga tekniska problem. En del remissinstanser,

däribland Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna exportförening

och några utlandsmyndigheter, anser att frågan om utlandssvenskars del­

tagande i kommunalval lämpligen bör anstå till dess klarhet vunnits om

tvåkammarsystemet skall bibehållas. Endast i ett litet antal remissyttran­

den har den meningen kommit till uttryck att frågan redan dessförinnan

hör få en positiv lösning. Enstaka utlandsmyndigheter anser att den kom­

munala rösträtten bör utsträckas till att omfatta åtminstone sådana ut­

landssvenskar som har fast egendom i Sverige eller som är taxerade till all­

män kommunalskatt här i landet.

Det av valutredningen förordade systemet med rätt att efter an­

mälan bli upptagen i röstlängd har godtagits av åtskilliga re­

missinstanser. Från flera håll har emellertid också framförts starkt kritiska

synpunkter. En synpunkt som går igen i de kritiska remissyttrandena är att

det system, som valutredningen förordat, inte ger tillfredsställande valsäker­

het. Sålunda betonas att systemet inte medger någon egentlig kontroll av

att den som anmäler sig för registrering i röstlängd verkligen är svensk

medborgare och myndig. En remissinstans framhåller att de faktiska möj­

ligheterna att på straffrättslig väg beivra oriktiga uppgifter, som anmälaren

lämnat rörande sina medborgarskaps- och myndighetsförhållanden, måste

bli mycket begränsade beroende på vederbörandes vistelse i främmande

land. I en del remissyttranden ifrågasätts om inte krav bör införas på

att anmälarens uppgifter om medborgarskap och myndighet skall styrkas

genom officiellt intyg. Flera utlandsmyndigheter för fram tanken att det

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

31

32

bör ankomma på svensk beskickning eller svenskt konsulat att företa viss

kontroll av dessa uppgifter. Beskickningen i Oslo ställer sig emellertid tvek­

sam till en sådan generell ordning, särskilt som utredningar i medborgar-

skapsfrågor ofta visat sig ganska tidsödande. Sveriges allmänna exportför­

ening anser att svenskt pass som regel bör utgöra tillräckligt bevis om

svenskt medborgarskap. I några yttranden, bl. a. det från länsstyrelsen i

Kalmar län, diskuteras om inte särskilda krav bör uppställas på det vittne

som valutredningen förutsatt skall medverka vid upprättande av anmälan.

En annan från valsäkerhetssynpunkt framförd anmärkning mot förslaget

gäller riskerna för att en och samma person blir upptagen såsom röstberät­

tigad i mer än en röstlängd och därför kan komma att utöva rösträtt i flera

valdistrikt. Vissa remissinstanser understryker att förutsättningar inte ska­

pats för en tillförlitlig kontroll av att den som gjort anmälan inte blivit för

innevarande år mantalsskriven i Sverige och därigenom automatiskt uppta­

gen i röstlängd eller genom anmälan till myndighet på annan ort redan upp­

tagen i röstlängd i den föreslagna ordningen. Svårighet att upptäcka dubbel­

anmälningar av sist angivet slag föreligger, framhålls det, i sådana fall då

någon genom olika utflyttningar och återflyttningar blivit registrerad som

utflyttad ur riket på mer än en ort. För att de påtalade svagheterna i syste­

met i möjligaste mån skall undanröjas föreslår några remissinstanser, bl. a.

länsstyrelserna i Hallands och Älvsborgs län samt valnämnden i Stock­

holm, att anmälningarna skall inges till en central myndighet.

Särskild uppmärksamhet har vid remissbehandlingen ägnats de av ut­

redningen föreslagna begränsningarna i rätten att efter anmälan bli upp­

tagen i röstlängd. En del remissinstanser, däribland sådana som företräder

utlandssvenskarna själva, förordar en i huvudsak oinskränkt rätt för ut­

landssvenskar att delta i andrakammarval medan andra uttalar sig för mer

eller mindre långtgående begränsningar i denna rätt.

Det principiella kravet i valutredningens förslag att utlandssvensken

åtminstone vid någon tidpunkt skall ha varit mantalsskriven i Sverige god­

tas av flertalet remissinstanser. Den som aldrig varit bosatt i Sverige så lång

tid att han blivit mantalsskriven här, kan — framhåller man — knappast

ha förvärvat den anknytning till landet och den kännedom om dess aktuella

inre förhållanden som bör fordras för ett valdeltagande. På några håll

ställer man sig emellertid avvisande eller tveksam. Länsstyrelsen i Skara­

borgs län och Sveriges allmänna exportförening förordar ett system där de

utlandssvenskar som tidigare inte varit mantalsskrivna i Sverige får möj­

lighet att upptas i röstlängd i Stockholm. Utlandssvenskarnas förening före­

slår att sådana utlandssvenskar, som fullgjort studier eller värnplikt i Sve­

rige, skall beredas möjlighet till valdeltagande genom tillägg i folkbolcfö-

ringsbestäminelserna eller genom mildring av kravet på tidigare mantals­

skrivning.

Den av utredningen förordade tidsbegränsningen, kravet på mantals-

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

33

skrivning under de senaste fem åren, är omstridd. Utredningsförslaget

tillstyrks av bl. a. nio länsstyrelser. Sex länsstyrelser anser visserligen att

en tidsgräns bör finnas men förordar att den görs generösare (7—12 år i

stället för fem år). En del remissinstanser vill komplettera femårsregeln

på det sättet att en utlandssvensk får rätt att räkna ny femårsperiod från

det år då han efter anmälan senast blivit upptagen i röstlängd. Några ut­

landsmyndigheter föreslår att tidsgränsen skall slopas för vissa kategorier

utlandssvenskar som direkt företräder svenska intressen, t. ex. represen­

tanter för svenska affärsföretag och den svenska pressens utlandskorre-

spondenter.

Kvar står en grupp remissinstanser som är motståndare till varje form av

tidsbegränsning när det gäller utlandssvenskarnas rösträtt. Dit hör, för­

utom tre länsstyrelser, Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna

exportförening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet och

övervägande antalet utlandsmyndigheter. Utlandssvenskarnas förening, som

utförligt utvecklat sina synpunkter på utredningens förslag i denna del,

vill bestämt avvisa påståendet att en utlandssvensks kännedom om förhål­

landena i Sverige minskar allteftersom utlandsvistelsen fortgår. Det stora

flertalet utlandssvenskar har, framhåller föreningen, i sin verksamhet an­

knytning till hemlandet. Utvecklingen inom kommunikationstekniken har

också bidragit till att föra utlandssvenskarna närmare Sverige än tidigare.

Med utredningens förslag skulle, påpekar föreningen vidare, betrodda med­

borgare som på grund av lång erfarenhet utsetts till svenska konsuler eller

till ledamöter av svenska handelskammare eller kyrkoråd utomlands regel­

mässigt få se sig berövade sin rösträtt. I några remissyttranden betonas att

sådana utlandssvenskar, som verkligen saknar anknytning till Sverige, san­

nolikt inte kommer att begagna sig av anmälningsmöjligheten och att en

tidsbegränsning därför är onödig.

Beträffande valutredningens förslag att utländskt medborgar­

skap skall diskvalificera från rösträtt menar somliga remissinstanser,

bland dem Utlandssvenskarnas förening och Sveriges allmänna exportför­

ening, att det redan av principiella skäl ej är godtagbart. Diskvalifikations-

grunden har inte något stöd i grundlagen. Avgörande bör uteslutande vara

om vederbörande är svensk medborgare eller ej. Ibland erhålls utländskt

medborgarskap automatiskt, t. ex. genom födsel inom visst land eller genom

giftermål med medborgare där. Ibland kan någon tilläggas svenskt med­

borgarskap utan att hans utländska medborgarskap därmed samtidigt går

förlorat. I fall som dessa kan det — säger man i de kritiska remissyttran­

dena — inte vara riktigt att utesluta en utlandssvensk från rätt att efter

anmälan bli upptagen i röstlängd.

Utredningens förslag att en omyndighetsförklaring som med­

delats av utländsk myndighet skall medföra förlust av rösträtt har i allmän­

het inte föranlett någon erinran från remissinstansernas sida. Beskickning-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 145

34

en i Lagos anser dock att förslaget är för långtgående med hänsyn till vad

som enligt svensk internationell rätt gäller i fråga om rättsverkan i Sverige

av utländska myndigheters beslut. Samma utlandsmyndighet påpekar också

att det i många länder finns mindre ingripande institut vart betydelse här

med hänsyn till rösträtten skulle kunna ge anledning till tveksamhet om ut­

redningsförslaget genomfördes.

En utförligare redogörelse för remissyttrandena över valutredningens

förslag finns i SOU 1965: 73 s. 101.

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

1965 års förslag

Som redan nämnts inledningsvis tillkallades med anledning av remiss­

kritiken över valutredningens förslag en särskild utredningsman med upp­

gift att pröva om man kunde finna andra vägar för att lösa frågan om ut­

landssvenskarnas rösträtt än den som valutredningen anvisat. Bland de

uppslag som skulle undersökas närmare nämndes i utredningsmannens di­

rektiv tanken på att låta nya grupper av utlandssvenskar få tillfälle att

stå kvar i den svenska folkbokföringen under vistelse utomlands.

I sitt betänkande »Utlandssvenskars registrering» förklarar utrednings­

mannen med hänvisning till direktiven att han inte ansett sig böra pröva

den principiella frågan om utlandssvenskarna bör ha rösträtt eller inte.

I frågan om en reform på området bör omfatta inte bara a n d r a k a ra­

mar v a 1 och folkomröstning utan även kommunalval in­

tar utredningsmannen, liksom tidigare valutredningen, en avvisande håll­

ning. Han anser att man i denna del i varje fall bör avvakta utgången av

den pågående översynen av statsskicket.

I betänkandet har utredningsmannen gjort en kartläggning av sambandet

i riksdagsordningen och anslutande lagstiftning mellan rösträtt och valbar­

het, mellan bosättning och valbarhet, mellan mantalsskrivning och uppfö­

rande i röstlängd samt mellan bosättning och folkbokföring. Denna kart­

läggning har lett honom in på frågan om införande av rösträtt för utlands­

svenskar kräver grundlagsändring. Redan den omständigheten att

antalet riksdagsmän i varje valkrets beräknas med utgångspunkt från folk­

mängden i valkretsen i förhållande till folkmängden i hela landet gör det

enligt utredningsmannen tvivelaktigt om det är möjligt att ge utlandssven­

skarna rösträtt utan föregående ändring i riksdagsordningen. Utlandssven­

skarna i gemen medräknas inte i folkmängden när andrakammarmandaten

fördelas på valkretsar. Än större anledning till tvivel finns det, säger utred­

ningsmannen, om man ser till sambandet mellan mantalsskrivning, rösträtt

och valbarhet vid andrakammarvalen.

Enligt 19 § riksdagsordningen kan till andrakammarledamot för viss val­

krets utses endast den som har rösträtt i valkretsen. Rösträtten är i sin tur

Knngl. Maj.ts propos'tion nr 145 år 1967

35

beroende på mantalsskrivning. Den om väljs Lill andrakammarledamot

måste därför vara bosatt i valkretsen (mantalsskriven där). Om utlands­

svenskar får rösträtt, blir de valbara om andrakammarledamöter. Därmed

skulle man enligt utredningsmanne uppfattning bryta med principen

om bostadsbandet som villkor för val arhet. Utredningsmannen finner det

föga troligt att man skulle vara bere d att behålla bostadsbandet för dem

som är bosatta här i landet och sam idigt acceptera en ordning utan bo-

stadsband för svenska medborgare so är stadigvarande bosatta utomlands.

En sådan, ensidigt till utlandssvens arnas förmån verkande upplösning

av bostadsbandet skulle inte vara före lig med den uppfattning om bostads-

bandets betydelse som vid flera tillfä len kommit till uttryck i riksdagen.

Visserligen finns det några enstaka grupper som redan nu har möjlighet

att trots bosättning utomlands stå kvar folkbokförda här i landet och där­

med har möjlighet att rösta. Det är dock fråga om mycket små grupper.

Utredningsmannen har för sin del kommit till slutsatsen att det krävs

grundlagsändring för att genomföra en reform, som ger utlandssvenskar i

gemen rösträtt och därmed också möjlighet att bli valda till andrakammar­

ledamöter. En tänkbar lösning är därvid att man upplöser sambandet mel­

lan rösträtt och valbarhetsvillkor och ändrar valbarhetsreglerna i riksdags­

ordningen så att det klart framgår att endast personer som är bosatta i

Sverige kan väljas till ledamöter i riksdagens andra kammare.

Beträffande de olika möjligheter, som står till buds för att tekniskt lösa

frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, erinrar utredningsmannen till en

början om att diplomater, sjömanshusinskrivna sjömän samt svenska mis­

sionärer och präster redan nu liar rätt att stå kvar i den svenska

folkbokföringen under vistelse utomlands och därige­

nom automatiskt behåller sin rösträtt. Bland utlandssvenskarna finns, säger

utredningsmannen, ytterligare en grupp som från folkbokföringssynpunkt

intar en särställning. Den grupp han åsyftar är sådana anställda hos

svenska företag, som är bosatta utomlands endast för en begränsad tid. De

bör enligt utredningsmannens mening inte ta ut något utvandringscertifikat

och kan då fortsätta att vara folkbokförda i Sverige.

I övrigt är frågan om vilka utlandssvenskar som skulle kunna få stå kvar

i den svenska folkbokföringen komplicerad. Redan 1955 års valutredning

påpekade svårigheterna att göra en tillfredsställante gränsdragning. Att

gränsdragningsproblemen är svårlösta finner utredningsmannen framgå

även av remissyttrandena över valutredningens betänkande i ämnet. Kret­

sen av utlandssvenskar är synnerligen heterogen.

Ett uppslag som utredningsmannen har prövat är om man skulle kunna

lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt genom att knyta an till den all­

männa pensioneringens bestämmelser om pensionsförmåner för dem som

är bosatta utomlands. Numera finns vidsträckta möjligheter att uppbära

pension utomlands. I och för sig skulle det vara möjligt att i folkbokförings-

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

förordningen ta in en föreskrift av innehåll att en svensk medborgare, som

är bosatt utomlands och åtnjuter svensk folkpension eller allmän tjänste­

pension eller är registrerad hos allmän försäkringskassa, skall vara folk-

bokförd här i landet så länge han kvarstår registrerad hos den pensions-

utbetalande myndigheten eller försäkringskassan. Utredningsmannen har

emellertid funnit att han inte kan förorda cn sådan lösning. Konsekven­

serna skulle bli svåra att överblicka. Lösningen skulle stå i direkt strid

med nu gällande principer för kyrkobokföring och mantalsskrivning. Kyr­

kobokföringen skulle bli otillförlitlig och mantalsskrivningen skulle behöva

kompletteras med ett särskilt anmälningsförfarande i syfte att dels få in

aktuella postadresser och dels möjliggöra kontroll av medborgarskapet.

Systemet skulle också leda till orättvisa genom att betydande grupper av

utlandssvenskar skulle komma att befinna sig utanför de röstberättigades

krets.

De undersökningar som utredningsmannen gjort har övertygat honom

om att det överhuvudtaget inte är möjligt att på objektiva grunder göra

en differentiering av utlandssvenskarna med hänsyn till deras större eller

mindre anknytning till Sverige. Även praktiska skäl talar enligt utrednings­

mannens uppfattning mot att utlandssvenskar i väsentligt större omfattning

än f. n. blir mantalsskrivna i Sverige under tid då de är bosatta utom­

lands.

Utredningsmannen har i stället lagt fram ett förslag som innebär att

utlandssvenskarnas rösträttsfråga löses med hjälp av en särskild re­

gistrering vid sidan av folkbokföringen. Den utlands­

svensk som så önskar skall enligt förslaget kunna bli upptagen i ett för

hela landet gemensamt register som skall föras centralt av CFU. Tanken

är att detta register i första hand skall utgöra ett underlag för utlands­

svenskens upptagande i röstlängd på motsvarande sätt som mantalsläng-

den är ett i rösträttshänseende grundläggande dokument för den svensk

som är bosatt i Sverige. Registret över utlandssvenskar skall emellertid

samtidigt kunna tjäna även andra ändamål och det skall, liksom mantals-

längderna, uppta även personer som är underåriga eller omyndigförklarade.

En förfrågan som utredningsmannen har gjort hos ett antal myndigheter

m. fl. om behovet av en registrering av utlandssvenskar i annat syfte än att

underlätta valdeltagande har visserligen närmast gett vid handen alt något

absolut behov inte föreligger. Utredningsmannen tror emellertid för sin del

att en sådan registrering skall kunna komma till nytta i olika praktiska

sammanhang, t. ex. vid planeringen av skolundervisningen för barn vilkas

föräldrar bor utomlands eller vid försök, i ett krigshotande läge, att nå kon­

takt med utomlands bosatta svenskar som vill bevara de rättigheter och

skyldigheter som är förenade med det svenska medborgarskapet.

Registret över utlandssvenskar skall enligt utredningsmannens förslag

bygga på frivillig medverkan av utlandssvenskarna själva. Första gången

skall krävas en ansökan för att vederbörande skall bli upptagen i registret

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

37

och i fortsättningen skall han varje år göra särskild anmälan till registre-

ringsmyndigheten för att få stå kvar i registret. CFU:s beslut i registre-

ringsfrågor skall inte kunna överklagas.

Villkoren för att någon skall bli upptagen i registret är enligt förslaget

att han är svensk medborgare och att han är eller varit mantalsskriven i

Sverige. Den som är mantalsskriven i Sverige skall få vara med i registret

endast om han avflyttat utomlands efter den senaste mantalsskrivningsför-

rättningen. Utlandssvensken skall, både när han första gången ansöker om

att bli upptagen i registret och när han gör anmälan för att få stå kvar, avge

skriftlig försäkran på heder och samvete att han är svensk medborgare.

Förstagångsansökan skall dessutom vara åtföljd av intyg om svenskt med­

borgarskap utfärdat av behörig svensk myndighet (beskickning, konsulat

eller pastorsämbete) eller av folkbokföringsmyndighet i annat nordiskt

land. Innehav av giltigt svenskt pass bör enligt utredningsmannen i regel an­

ses tillräckligt som bevis om svenskt medborgarskap.

Som skäl för villkoret beträffande mantalsskrivningen

framhåller utredningsmannen att detta ter sig berättigat åtminstone i bör­

jan av systemets tillämpning för att underlätta uppläggningen av registret.

Registreringsmyndigheten kan komma att ställas inför uppgiften att på

kort tid verkställa ett omfattande gransknings- och utredningsarbete. Några

principiella betänkligheter föreligger emellertid inte, anser han, mot att i

ett senare skede slopa kravet på tidigare mantalsskrivning såsom villkor

för upptagande i registret över utlandssvenskar. I så fall bör emellertid ett

motsvarande villkor införas i vallagstiftningen för att utlandssvensken

skall bli upptagen i röstlängd. Annars skulle följden bli att man skulle bli

tvungen att låta alla utlandssvenskar rösta i samma valdistrikt. Det är en

bättre ordning, säger utredningsmannen, att utlandssvenskarna får rösta

i sina resp. utflyttningsdistrikt.

Utredningsmannen tar också upp frågan om kravet på tidigare mantals­

skrivning i Sverige bör förknippas med en tidsgräns så att de som

lämnat Sverige för mycket lång tid sedan utesluts ur registret. Han anser

sig inte kunna förorda en sådan tidsgräns. Systemet bör, framhåller han, i

stället utformas så att man har stränga krav på registrets aktualisering.

Härigenom vinner man att endast utlandssvenskar som visat intresse för

hemlandet blir uppförda i registret och får rösträtt. Tillförlitligheten hos

registreringen från valsäkerhetssynpunkt skulle enligt utredningsmannens

uppfattning bli densamma vare sig utlandssvenskens mantalsskrivning lig­

ger närmare eller längre bort i tiden i förhållande till tidpunkten för regist­

reringen. Syftet med den föreslagna lösningen av rösträttsfrågan skulle,

anser utredningsmannen, i stor utsträckning förfelas om man införde en

tidsgräns.

Den omständigheten att någon som ansöker om att bli upptagen i regist­

ret över utlandssvenskar vid sidan av sitt svenska medborgarskap har även

utländskt medborgarskap bör enligt vad utredningsmannen

38

föreslår inte hindra bifall till ansökningen. Utredningsmannen erinrar i

detta sammanhang om att det i Sverige finns åtskilliga politiska flyktingar,

som blir svenska medborgare genom naturalisation men som inte kan få

befrielse från sitt tidigare medborgarskap fastän det ligger i sakens natur att

de önskar det. En begränsning av de rättsverkningar som är förenade med

naturalisation skulle också, menar utredningsmannen, strida mot 33 § re­

geringsformen. Enligt regeringsformen skall naturaliserad utlänning åt­

njuta samma förmåner och rättigheter som en infödd svensk medborgare.

Registret över utlandssvenskar är, som redan nämnts, avsett att ligga till

grund för upprättande av röstlängder. Utredningsmannen föreslår att CFU

skall göra upp särskilda röstlängder för svenska medborgare som inte är

mantalsskrivna i Sverige, en för varje valdistrikt. Vid upprättande av röst­

längd har CFU att pröva om vederbörande utlandssvensk skall antecknas

som röstberättigad eller inte. Därvid kan bl. a. uppkomma fråga om vilken

verkan som bör tillmätas en omyndighetsförklaring som med­

delats av utländsk myndighet. I denna fråga står förslaget på den stånd­

punkten alt omyndighetsförklaringen skall utgöra rösträttshinder endast

om den också i övrigt är giltig här i landet enligt den svenska internationella

privaträttens regler. Detta är fallet endast om förklaringen meddelats i

annat nordiskt land.

Det av utredningsmannen föreslagna systemet är avsett att fungera så

att årliga registreringsanmälningar kommer in till CFU före den 1 april.

CFU upprättar röstlängder valdistriktsvis på grundval av registret över ut­

landssvenskar och översänder senast den 20 juni röstlängderna till resp.

lokala skattemyndigheter. I fortsättningen behandlas de särskilda röstläng­

derna för utlandssvenskar på samma sätt som de vanliga röstlängderna

för personer som är bosaLta i Sverige. Beträffande själva röstningsförfa-

randet skall i det hela gälla samma bestämmelser för utlandssvenskar som

för andra. Om utlandssvensken inte är i Sverige vid valtillfället och kan

rösta i sitt eget valdistrikt eller på posten, kommer han i stället att kunna

rösta på svensk beskickning eller svenskt konsulat.

På grundval bl. a. av uppgifter i statistisk årsbok om utvandring och

invandring under tioårsperioden 1953—1962 beräknar utredningsmannen

att antalet personer som vill komma med i registret över utlandssvenskar

kommer att uppgå till ca 30 000 och att av dessa ca 20 000 kommer att delta

i andrakammarvalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

Remissyttrandena över 1965 års förslag

Några remissinstanser, bl. a. CFU och länsstyrelserna i Älvsborgs och

Blekinge län, förklarar att de inte ansett sig böra ta ställning till själva

principfrågan om utlandssvenskarnas rösträtt utan begränsat sin gransk­

ning till att gälla den av utredningsmannen föreslagna registreringen av

utlandssvenskar och de tekniska för

att bli upptagna i röstlängd. Det sto

lertid uttryckligen gett sin anslutnin

reda utlandssvenskar ökade möjlighe

och folkomröstning.

Däremot är det en ganska allmän u

den tilltänkta reformen inte bör oinf

kommunförbundet och flera länssty

ningsmannens uttalanden i denna fr

förklarar sig vara medveten om att

intresse för sin hembygd. Mångåri

fjärma utlandssvensken från bygdens

grad att utövandet av kommunal rös

nehåll för honom. Valnämnden i Rät

kegångar. För dem som har varit bort

de lokala banden tunnats ut. Rösträt

nala val torde därför inte ha någon

När det gäller rikspolitiken bör utla

vara synnerligen värdefull, eftersom

syn genom sin vistelse utanför vårt 1

lokalt tänkande.

En del remissinstanser motiverar

ståndpunkt under hänvisning till d

ningsområdet. Svenska stadsförbunde

gan om utlandssvenskars rösträtt hö

översynen av statsskicket. Enligt för

avvakta resultatet av denna översyn i

sträcka utlandssvenskars rösträtt till

ma uppfattning kommer till uttryck

bundet, länsstyrelserna i Stockholms,

valnämnden i Stockholm.

Utlandssvenskarnas förening finn

föras för att utlandssvenskarna bör

eningen är medveten om att detta är

en särskild utredning. I princip anse

svenskarna bör ha möjlighet att påv

sättning, särskilt som vår nuvarand

två jämställda kamrar. En rösträtts

deltagande i andrakammarval bör e

få fördröjas av ytterligare utredning

att delta i kommunala val. Liknande

riges allmänna exportförenings remis

Endast några enstaka remissinsta

Kungl. Maj.ts pro po

tsättningarna för utlandssvenskarna

a flertalet remissinstanser har emel-

till en reform som syftar till att be-

er att delta i andrakammarval

pfattning bland remissinstanserna att

ta även kommunalval. Svenska

Iser instämmer uttryckligen i utred-

ga. Länsstyrelsen i Västmanlands län

ånga utlandssvenskar har ett levande

vistelse utomlands torde emellertid

ommunala liv och verksamhet i så hög

rätt knappast kan ha något reellt in-

viks kommun utvecklar liknande tan-

en längre tid har, säger valnämnden,

vid fullmäktigval och andra kommu-

etydelse för denna kategori svenskar,

dssvenskarnas valdeltagande däremot

tlandssvenskarna har fått en vidgad

nds gränser och inte genomsyrats av

in anslutning till utredningsmannens

t pågående reformarbetet på författ-

(majoriteten) finner sålunda att frå-

nära samman med den nu pågående

undets mening är det välbetänkt att

nan ställning tas till frågan om att ut-

tt omfatta även kommunala val. Sam-

yttranden av Svenska landsting sför-

Malmöhus och Kopparbergs län samt

r för sin del att goda skäl kan an-

å även kommunal rösträtt, men för-

n komplicerad fråga som skulle kräva

föreningen det självklart att utländs­

ka även första kammarens samman­

författning bygger på principen om

eform som gäller utlandssvenskarnas

ellertid enligt föreningens åsikt inte

eträffande rätten för utlandssvenskar

ynpunkter kommer till uttryck i Sve-

yttrande.

ser anser att en reform redan från

ition nr 745 år 1967

39

40

början bör omfatta även kommunalvalen. Detta gäller kronokamreraren i

Hälsingborg och en minoritet inom Svenska stadsförbundet.

Utredningsmannens uppfattning att en reform som ger utlandssvens­

karna i gemen rösträtt måste föregås av grundlagsändring

godtas av överståthållaråmbetet, länsstyrelsen i Kopparbergs län, krono­

kamreraren i Hälsingborg och valnämnden i Rättviks kommun. Länssty­

relsen i Kopparbergs län påpekar att rösträttsreformen, om 19 § riksdags­

ordningen inte ändras, skulle medföra att utlandssvenskar blev valbara

även till riksdagens andra kammare. Att så f. n. är fallet med svenska

diplomater och vissa svenska präster och missionärer i utlandet bör, mot

bakgrunden av att riksdagen under årens lopp vid flera tillfällen har

avvisat förslag om bostadsbandets borttagande, inte få till följd att eu

mångdubbelt större grupp utlandssvenskar utan inskränkning blir val­

bara. Ett sådant avsteg från bostadsbandet skulle i så fall motivera att

frågan om dess bestånd åter tas upp till diskussion.

Flertalet remissinstanser är emellertid kritiska mot utredningsmannens

resonemang kring grundlagsfrågan. Detta gäller bl. a. en majoritet av läns­

styrelserna samt de organisationer vilka företräder utlandssvenskarnas in­

tressen.

Länsstyrelserna i Stockholms

och

Jämtlands län

menar att 16 §

riksdagsordningen uttömmande reglerar frågan om vilka som äger rösträtt

vid andrakammarval och att paragrafen i sin gällande lydelse inte lägger

hinder i vägen för den ifrågasatta reformen.

Utlandssvenskarnas förening

uttrycker förvåning över att utrednings­

mannen kommer till det resultatet att införandet av rösträtt för utlands­

svenskar förutsätter grundlagsändring. I frågans tidigare behandling har

någon sådan uppfattning veterligen inte kommit fram. 1955 års valutred­

ning räknade sålunda i sitt betänkande med att en reform rörande utlands­

svenskarna skulle kunna ske utan ändring av grundlag. Föreningen finner

det därför vara anledning att noga granska de skäl som utredningsman­

nen anfört till stöd för sin ståndpunkt. I 16 § riksdagsordningen har nor­

merande bestämmelser getts beträffande rösträtt vid andrakammarval.

Den principiella frågan om vem som äger rösträtt är reglerad genom para­

grafens första och andra stycken. Den i tredje stycket upptagna bestäm­

melsen, att till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd och att valrätten

skall grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, har

karaktären av en tillämpningsföreskrift. Man skulle, säger föreningen, då

kunna vänta sig att den i lagrummet omnämnda tillämpningsförfattningen,

vallagen, och därtill anslutande författningar fått en sådan utformning att

även utlandssvenskarna kan utöva sin rösträtt. Så är inte fallet. Även om

denna brist historiskt kan förklaras — frågan om rösträtt för utlands­

svenskar hade i ett tidigare skede inte sa stor praktisk betydelse fram-

står den i dagens Sverige som oacceptabel. Den aktuella uppgiften blir där­

för inte att ändra grundlagen — denna utsäger klart nog att även i utlandet

Kungl. Maj:ts proposition nr U5 år 1967

41

bosatta svenska medborgare har röstr"tt — utan att justera tillämpnings-

idrfattningarna så att utlandssvenska na kan utöva sin lagliga rätt.

Utlandssvenskarnas förening kan in e acceptera utredningsmannens åsikt

att det av ordalagen i 15 och 19 §§ s t 16 § tredje stycket riksdagsord­

ningen skulle indirekt framgå att de för valbarhet och för utövande av

rösträtt krävs bosättning här i landet Utredningsmannens slutsats bygger

enligt föreningens mening på en b synnerlig tankeoperation, som när­

mast skulle kunna betecknas som ett slags baklängestänkande. Han utgår

från begreppet »bostadsband» som någ t i sig givet. Detta begrepp är i första

hand tillämpligt på valbarhet. Valba heten bygger emellertid på rösträtt,

och därav skulle följa, att bostadsba det måste tillämpas även på röst­

rätten. Följaktligen skulle den som ej är bosatt i Sverige sakna såväl val­

barhet som rösträtt. Detta är enligt föreningens mening att ställa sakerna på

huvudet. Rösträtt och valbarhet är två skilda begrepp. Att rösträtten är

det primära och valbarheten det sekundära framgår klart av 19 § riksdags­

ordningen, där som villkor för valbarhet till andra kammaren uppställts

krav på valrätt inom valkretsen. Det är sålunda naturligt nog valbarheten

som bygger på rösträtten och inte tvärtom. I fråga om den praktiska konse­

kvensen av en reform beträffande utlandssvenskarna kan föreningen inte

dela utredningens uppfattning att principen om bostadsband skulle allvar­

ligt rubbas. Kvar står ju det väsentliga att de i Sverige bosatta svenska med­

borgarna, alltså det stora flertalet, är valbara endast inom den valkrets, där

de bor. De i utlandet bosatta svenskarna, som ju utgör blott en minoritet,

bor i själva verket inte alls inom någon svensk valkrets. Att de av praktiska

skäl i rösträttshänseende måste hänföras till en viss valkrets i Sverige —

som regel den där de senast varit mantalsskrivna — kan inte betraktas som

något verkligt avsteg från bostadsbandet.

Föreningen fäster vidare uppmärksamheten på det förhållandet, att även

utlänningar, som är mantalsskrivna i Sverige, inräknas i folkmängden, när

det gäller att bestämma antalet mandat per valkrets. Utlänningarna som

grupp kommer alltså att påverka mandatfördelningen mellan valkretsarna

trots att de saknar rösträtt. Man kan, framhåller föreningen, sålunda inte

hävda att det föreligger eu korrespondens mellan mandatfördelning och

antalet röstberättigade personer. I så fall måste det emellertid också vara

klart att man inte kan motsätta sig att ge rösträtt till svenskar som är bo­

satta utomlands under hänvisning till att dessa svenskar inte ingår i rikets

folkmängd som den beräknas vid mandatfördelningen.

Tankar, besläktade med dem som utvecklats av Utlandssvenskarnas för­

ening, framförs även av bl. a. Sveriges allmänna exportförening. Export­

föreningen tillägger att det för den enskilde utlandssvensken mången gång

måste kännas diskriminerande att inte få utöva sin medborgerliga rättighet

att rösta. Denna diskriminering har blivit påtagligare efter hand som in­

skränkningarna i rösträtten för de i Sverige mantalsskrivna myndiga svens­

karna har försvunnit.

Kungl. Maj. ts propos'tion nr 145 år 1967

42

Som förut nämnts har utredningsmannen i sitt betänkande avvisat tan­

ken på alt lösa utlandssvenskarnas rösträttsfråga genom att ge nya grupper

av utlandssvenskar rätt att stå kvar i den svenska folk­

bokföringen under vistelse utomlands. Flertalet remissin­

stanser som uttalar sig i denna fråga godtar utredningsmannens bedömning.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län pekar i sammanhanget på mantalsskrivning­

ens rättsverkningar i andra hänseenden än i rösträttshänseende och på svå­

righeterna för folkbokföringsmyndigheterna att få reda på och registrera

olika förändringar som rör utlandssvenskarna. Valnämnderna i Malmö och

Lund anför liknande synpunkter. CFU, överståthållarämbetet samt länssty­

relserna i Stockholms, Södermanlands, Gotlands, Kalmar, Blekinge och Ska­

raborgs län instämmer i allmänt hållna ordalag i utredningsmannens slut­

satser.

Utlandssvenskarnas förening erinrar om att det i utredningsmannens

direktiv har framförts det uppslaget att man via folkbokföringen i Sverige

skulle ge rösträtt åt vissa begränsade grupper av utlandssvenskar, vilkas

samhörighet med Sverige är särskilt tydligt uttalad. Föreningen vill emel­

lertid instämma i utredningsmannens uttalande att det inte är möjligt att

nå en godtagbar lösning efter denna linje. Enligt föreningens uppfattning

går det nämligen inte att på objektivt hållbara grunder dela in utlands­

svenskarna i en grupp som bör ha rösträtt och en grupp som inte bör ha

rösträtt. Hur gränsen än dras skulle den komma att verka godtyckligt. Själv­

fallet bör det inte finnas utrymme för något godtycke i rösträttssamman-

hang, där klara och entydiga kriterier är av nöden. Det enda hållbara krite­

riet i detta sammanhang är uppenbarligen det svenska medborgarskapet.

Föreningen vill också framhålla att en anknytning av rösträtten till vissa

yrken eller befattningar i själva verket skulle innebära en återgång till ett

system, där rösträtten är beroende på tillhörighet till visst stånd. Detta sy­

stem avskaffades i Sverige för 100 år sedan.

Den enda remissinstans som förordar en lösning efter folkbokföringslin-

jen är uppbördsdirektören i Stockholm. Han anser det visserligen möjligt att

lösa utlandssvenskarnas rösträttsfråga på det sätt som utredningsmannen

har föreslagit, men han finner att en metod, som innebär att utlandssvenskar

inordnas i den svenska folkbokföringen, är förenad med åtskilliga fördelar.

När utredningsmannen diskuterat möjligheten att mantalsskrivningsvägen

lösa frågan har han i likhet med 1955 års valutredning utgått från att endast

vissa grupper av utlandssvenskar med en mera markerad anknytning till

Sverige skulle få komma in i den svenska folkbokföringen. Uppbördsdirek­

tören anser emellertid för sin del att folkbokföringsmetoden skulle kunna

utformas på ett sådant sätt att varje svensk som utflyttar ur riket får rätt

alt efter anmälan stå kvar i folkbokföringen i Sverige. Han har i sitt ytt­

rande utförligt redogjort för hur han tänker sig att systemet närmare skulle

utformas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 145 år 1967

43

I den mån remissyttrandena innehåller allmänna uttalanden om den av

utredningsmannen förordade metoden med en särskild registre­

ring vid sidan av folkbokföringen är dessa i regel positiva.

Flera remissinstanser framhåller att den föreslagna metoden innefattar en

enkel och ändamålsenlig lösning för att få utlandssvenskar upptagna i röst­

längd. Uttalanden av denna innebor görs av överståthållarämbetet, länssty­

relserna i Uppsala, Blekinge, Värmlands och Örebro län, Utlandssvenskar­

nas förening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, lokala

skattemyndigheten i Malmö, häradsskrivaren i Sölvesborgs fögderi samt val­

nämnden i Rättviks kommun. En fördel med den förordade registreringsme-

toden är enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län att man uppnår att en­

dast sådana utlandssvenskar som har verklig anknytning till Sverige omfat­

tas av reformen. Den frivilliga medverkan från utlandssvenskarnas sida som

krävs för registrering utgör enligt länsstyrelsens uppfattning en god garanti

för att de utlandssvenskar som enligt förslaget skall få rösträtt har den rätta

intressegemenskapen med hemlandet. Uppbördsverket i Göteborg och läns­

styrelsen i Kalmar län tror dock att registreringen av utlandssvenskar kom­

mer att medföra ett betydande arbete för folkbokföringsmyndigheterna och

att den i varje fall under en övergångstid kommer att föranleda svårigheter

i tillämpningen.

Sveriges allmänna exportförening har i princip inte något att erinra mot

den registreringsmetod, som utredningsmannen förordat. Emellertid skulle

föreningen även kunna tänka sig en administrativt enklare lösning som går

ut på att registreringen sker parallellt med den årliga mantalsskrivningen.

Farhågorna för dubbelregistreringar i röstlängd finner föreningen vara

överdrivna.

En viss tveksamhet kan spåras bland remissinstanserna om nyttan i andra

sammanhang än rösträttssammanhang av ett register över utlandssvenskar.

CFU påpekar att de av utredningsmannen verkställda undersökningarna

närmast gett vid handen att det inte föreligger något absolut behov av ett

centralt utlandssvenskt register av föreslagen typ. Samma påpekande gör

länsstyrelsen i Gotlands län.

Riksförsäkringsverket säger sig inte ha någon bestämd uppfattning om

nyttan på socialförsäkringens område av ett utlandssvenskregister för röst-

rättsändamål, eftersom registrets blivande omfattning är svår att förutse.

Verket vill från de synpunkter det har att företräda endast uttala att för­

slagets genomförande skulle medföra viss arbetslättnad och kanske större

säkerhet vid a viser ingen om utlandssvenskars rätt till folk- och tilläggs­

pension.

Statistiska centralbyrån, länsstyrelsen i Uppsala län, Utlandssvenskarnas

förening och Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet tror

däremot att ett register över utlandssvenskar skulle komma till nytta i olika

praktiska sammanhang såsom när det gäller att nå intresserade utlands­

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

44

svenskar i t. ex. sådant som rör barnens skolgång eller bistånd från svenska

myndigheter vid krig och oroligheter. Statistiska centralbyrån anser att

registret kan göra det möjligt för byrån att få fram vissa statistiska upp­

gifter om utlandssvenskarna som hittills har saknats. Sådana uppgifter,

som redan föreligger i fråga om flera andra länder, efterfrågas ganska ofta

även hos oss. Värdet av registret begränsas emellertid, säger statistiska

centralbyrån, av att den angivna statistiken inte kommer att omfatta alla

utlandssvenskar utan endast vuxna som känner ett tillräckligt starkt sam­

band med Sverige för att varje år insända ansökan om att bli upptagna

i registret.

De som känner tvekan inför nyttan av ett utlandssvenskt register från

andra synpunkter än rösträttssynpunkter har ibland framfört förslag om

att registret skall begränsas till att omfatta endast sådana vuxna perso­

ner som uppfyller rösträttsvillkoren. Propåer i denna riktning framförs

bl. a. av CFU, länsstyrelserna i Gotlands, Skaraborgs, Kopparbergs, Väster-

norrlands och Norrbottens län samt valnämnden och kronokamreraren i

Hälsingborg.

En förtjänst med det av utredningsmannen föreslagna systemet är, en­

ligt flera remissinstanser, att man får en central prövning som kan undan­

röja risken för att en röstberättigad utlandssvensk blir upptagen i mer än

en röstlängd. CFU finner det rentav nödvändigt från valsäkerhetssynpunkt

att man har en centraliserad procedur.

Utredningsmannens förslag att registret över utlandssvenskar skall byg­

ga på ansökningar och årligen återkommande anmälningar har inte föran­

lett någon kritik från remissinstansernas sida. I ett par remissyttranden

— länsstyrelserna i Södermanlands och Gotlands län — framkastas dock

att det bör vara tillräckligt om anmälan sker endast de år då val skall äga

rum.

Frågan hur det svenska medborgarskapet skall styrkas behandlas av någ­

ra remissinstanser. CFU föreslår att ansökan om registrering obligatoriskt

skall vara åtföljd av intyg från svensk beskickning eller lönat svenskt kon­

sulat att sökanden innehar giltigt svenskt pass. Utlandssvenskarnas förening

gör ett uttalande av liknande innebörd. Föreningen håller det också för san­

nolikt att sådana utlandssvenskar, som är intresserade av att rösta, i det

stora flertalet fall innehar svenskt pass.

Till den i förslaget framförda tanken att svenskt medborgarskap skall få

styrkas även genom intyg från pastorsämbete ställer sig några remissinstan­

ser tveksamma. Bland dessa märks länsstyrelsen i Västerbottens län och

kronokamreraren i Hälsingborg.

Enligt förslaget skall innehav av utländskt medborgarskap

jämte det svenska inte utgöra hinder för registrering och rösträtt.

Denna mening har vunnit anslutning från bl. a. Utlandssvenskarnas för­

ening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

45

i Stockholms län, valnämnden i Stockholm, valnämnden i Rättviks kommun

och kronokamreraren i Hälsingborg. Utlandssvenskarnas förening framhål­

ler att en motsatt uppfattning skulle leda till att en utlandssvensks rösträtt

blev beroende av utländsk lagstiftning, något som självfallet inte kan accep­

teras.

Länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter däremot om inte rösträtt

bör förvägras utlandssvenskar som har dubbelt medborgarskap.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran försla­

get om att tidigare mantalsskrivning här i riket skall utgöra

en förutsättning för att en utlandssvensk skall upptas i registret och få

rösträtt här. Några, bland dem Utlandssvenskarnas förening, Riksförening­

en för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelserna i Göteborg och

Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län menar emellertid att ett sådant vill­

kor inte bör uppställas. De anser att svenskt medborgarskap bör vara det

enda villkoret för registrering. Den föreslagna inskränkningen skulle, fram­

håller sålunda utlandssvenskarnas förening, likaväl som andra inskränk­

ningar i myndiga svenska medborgares rösträtt vara oförenlig med bestäm­

melserna i 16 § riksdagsordningen. I föreningens yttrande uttalas också

att farhågorna för att kretsen »andragenerationssvenskar» skulle vara myc­

ket vidsträckt och svårbestämbar är i hög grad överdrivna. Antalet utom­

lands boende svenska medborgare som skulle drabbas av inskränkning­

en torde vara litet. Bland dem finns emellertid sådana som utgör den

svenska kolonins stöttepelare och som i olika former gör värdefulla in­

satser för Sverige. Länsstyrelsen i Skaraborgs län påpekar att en tidigare

mantalsskrivning, som kanske är enstaka och ligger långt tillbaka i tiden,

i och för sig inte är något kriterium på samhörigheten med hemlandet.

CFU, som liksom utredningsmannen anser att utlandssvenskarnas röst­

rätt bör vara avhängig av att vederbörande någon gång varit registrerad

i den svenska folkbokföringen, vill anknyta till tidigare kyrkobokföring i

Sverige och inte til! mantalsskrivning här. Enligt CFU :s uppfattning skulle

kontrollen av vederbörandes personliga förhållande från teknisk synpunkt

bli lättare att genomföra. CFU utvecklar sin uppfattning på följande sätt.

Hos CFU förvaras personakter för personer som från och med 1947 över­

förts till bok över obefintliga eller avförts som utvandrade. Vid sidan av

personakterna finns ett sökregister som innehåller registerkort avseende

dels nämnda kategorier dels ock personer som antecknats såsom obefint­

liga före 1947.

Om en person återfinns i CFU:s register såsom utvandrad eller obefint­

lig framgår det av registerkortet i vilken församling han senast var kyrko-

bokförd. Mantalsskrivningsort finns däremot ej antecknad i personakt eller

kort. En bedömning av presumtiv mantalsskrivningsort kan visserligen

göras med ledning av de flyttningsdata som finns antecknade på person­

akten men med säkerhet kan mantalsskrivningsorten ej fastställas. För

efterforskning i mantalslängd erfordras dessutom uppgift om den fastighet

där personen varit bokförd och denna framgår ej av personakten. I de fall

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

46

sökanden ej kan lämna riktiga uppgifter om den fastighet och ort där han

senast var mantalsskriven skulle det bli nödvändigt att hos pastorsämbetet

inhämta upplysning därom.

Beträffande personer som avförts ur folkbokföringen före den 1 januari

1947 såsom utvandrade saknas uppgift i CFU:s register. Att återfinna så­

dan person i mantalslängd där han senast varit mantalsskriven skulle bli

förenat med stora svårigheter. Man torde kunna utgå ifrån att vederbö­

rande själv i många fall ej längre vet varken fastighetens beteckning eller

år för utvandring. Genom de ändringar i fögderiindelningen som kan ha

skett är det många gånger svårt att avgöra i vilken lokal skattemyndighets

mantalslängd personen senast varit uppförd. För att utröna senaste kyr­

kobokföringsort blir man i första hand hänvisad till församlingarnas ut-

flyttningsböcker. Även sådan efterforskning kan bli tidsödande men

torde dock vara betydligt mindre arbetskrävande och även leda till större

möjligheter att återfinna vederbörande. Har man på detta sätt kunnat fast­

ställa i vilken församling personen vid sin utvandring var kyrkobokförd,

synes det överflödigt att även konstatera att han varit upptagen i mantals­

längd.

Då de kategorier svenska medborgare, varom här är fråga, som regel

torde ha varit såväl mantalsskrivna som kyrkobokförda i riket, skulle det

ej innebära någon nämnvärd ändring av kretsen röstberättigade i förhål­

lande till utredningens förslag om man anknyter förutsättningarna för

rösträtten till tidigare kyrkobokföring i riket i stället för mantalsskrivning.

I administrativ ordning bör bestämmas inom vilken församling sökanden

skall upptagas i röstlängd i de fall ändring i församlingsindelningen skett

eller personen angivits tillhöra icke territoriell församling.

I samband med behandlingen av kravet på tidigare mantalsskrivning

som förutsättning för utlandssvenskarnas rösträtt, tar vissa remissinstan­

ser upp frågan om en tidsgräns bör uppställas så att mantalsskriv­

ningen inte kommer att ligga alltför långt tillbaka i tiden. Tanken på en

sådan tidsgräns avvisas av Utlandssvenskarnas förening, Riksföreningen

för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelserna i Stockholms, Sö­

dermanlands, Älvsborgs och Skaraborgs län samt valnämnden i Stockholm.

Andra menar däremot att en tidsgräns är motiverad från både praktiska

och principella synpunkter. Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller att

förslaget öppnar möjlighet till valdeltagande för stora grupper svenskar,

som varit bosatta utomlands under mycket lång tid och som kanske lielt

förlorat kontakten med och intresset för hemlandet eller som saknar kän­

nedom om här rådande politiska förhållanden. Liknande synpunkter an­

förs av länsstyrelserna i Kopparbergs och Gävleborgs län. Även länsstyrel­

sen i Göteborgs och Bohus län förordar en tidsgräns. Denna länsstyrelse

påpekar att om mantalsskrivningen får ligga längre tillbaka i tiden än

tio år så blir det mycket svårt att i mantalslängderna återfinna eller iden­

tifiera en person, vars ansökan är ofullständig.

Medan utredningsmannens förslag att CFU skall vara registreringsmyn-

dighet i allmänhet godtagits av remissinstanserna, har däremot förslaget att

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 ur 1967

47

C F U: s beslut i registreringsärende inte skall få över­

klagas väckt åtskillig kritik. CFU, öv er ståthållar ämbetet och valnämn­

den i Stockholm har dock godtagit förslaget, valnämnden under påpekande

att praktiska skäl talar för den föreslagna ordningen.

Kritiska till förslaget är länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Söder­

manlands, Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohns, Skaraborgs och Norr­

bottens län, Utlandssvenskarnas förening, samt valnämnden och kronokam-

r erar en i Hälsingborg. Dessa remissinstanser finner det av hänsyn till rätts­

säkerheten nödvändigt att möjlighet införs till överprövning av registre-

ringsmyndighetens beslut. Länsstyrelsen i Stockholms län menar också att

utredningsmannens förslag inte är hållbart från principiella synpunkter.

Inom förvaltningsförfarandet är den som varit part i eit ärende regelmäs­

sigt berättigad att anföra besvär över beslutet i ärendet. Enligt gällande val­

lagar föreligger också rätt att anföra besvär i anledning av framställd an­

märkning mot röstlängden och sådan besvärsrätt föreligger oaktat pröv­

ningen av anmärkning som regel har samma formella karaktär och lämnar

lika litet utrymme för diskretionär prövning som CFU :s föreslagna pröv­

ning av utlandssvensks ansökan att bli upptagen i utlandssvenskregistret.

I vissa av de kritiska yttrandena har förslag förts fram hur möjlighet till

överprövning av registreringsmyndighetens beslut lämpligen bör ordnas.

Utlandssvenskarnas förening och länsstyrelsen i Gotlands län menar att

CFU:s beslut i dessa frågor skall kunna överklagas till regeringsrätten.

Länsstyrelsen anser också att registreringsmyndigheten bör få möjlighet till

självrättelse. Tanken på att kammarrätten skall vara besvärsinstans förs

fram av en länsstyrelse, medan en annan ifrågasätter om inte överpröv­

ningen bör äga rum hos lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen i Norrbottens

län utvecklar i sitt yttrande vissa förslag som närmast syftar till att inom

ramen för gällande anmärkningsförfarande skapa möjlighet till här ifråga­

satt överprövning.

Tanken i förslaget att CFU skall upprätta röstlängder

över röstberättigade utlandssvenskar avstyrks av CFU själv. Enligt CFU:s

uppfattning bör CFU endast föra registret över utlandssvenskarna och med

ledning av registret tillställa lokal skattemyndighet uppgift om vilka ut­

landssvenskar som är röstberättigade inom fögderiet. På den lokala skatte­

myndigheten bör det därefter ankomma att införa vederbörande utlands­

svensk i ordinarie röstlängden för valdistriktet. Uppbördsdirektören i Stock­

holm uttalar sig i liknande riktning

Utredningsmannens förslag att röstlängder över röstberättigade utlands­

svenskar skall upprättas valdi striktsvis har föranlett kritiska an­

märkningar från en del remissinstanser. CFU betvivlar att denna ordning

är lämplig. Förfarandet blir tungrott och opraktiskt om CFU skall upprätta

och underteckna röstlängder för ett mycket stort antal valdistrikt, av vilka

de llesta upptar endast ett fåtal röstberättigade. Valnämnden i Stockholm

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

48

påpekar att upprättandet av röstlängderna skulle bli tidsödande särskilt

med hänsyn till den årliga förändring som valdistrikten undergår av or­

ganisatoriska skäl och på grund av ny fastighetsindelning. I stället föreslår

denna valnämnd att länsstyrelsen skall äga förordna att utlandssvenskar­

na inom en kommun skall sammanföras till visst eller vissa valdistrikt.

Överståthållarämbetet ansluter sig till valnämndens förslag. Förslag av lik­

nande innebörd förs fram i valnämndens i Göteborg yttrande. I en prome­

moria, som åberopats av valnämnden i Stockholm och som upprättats av

nämndens sekreterare, görs också gällande att övervägande skäl talar mot att

låsa fast utlandssvenskarna vid valdistrikt på det sätt som utredningsmannen

föreslagit.

Den omständigheten att någon är omyndigförklarad skall enligt utred­

ningsmannens förslag inte hindra att han upptas i registret över utlands­

svenskar. En annan fråga är vilken verkan en omyndighetsförklaring har

i röstlängdssammanhang. Utredningsmannen har föreslagit att av u t-

ländsk myndighet meddelad omyndighetsförklaring

av svensk medborgare inte skall diskvalificera från rösträtt. Detta förslag

har godtagits av bl. a. CFU, länsstyrelsen i Stockholms län, valnämnden i

Stockholm, Utlandssvenskarnas förening och kronokamreraren i Hälsing­

borg. I några remissyttranden, bl. a. från valnämnderna i Göteborg och Häl­

singborg, ifrågasätts om inte ansökan att bli upptagen i registret bör inne­

hålla en försäkran att sökanden inte är förklarad omyndig i Sverige eller

annat nordiskt land.

Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967

Departementschefen

Sedan gammalt ligger mantalsskrivningen till grund för röstlängderna.

Den har därigenom betydelse för rösträtten både vid andrakammarval och

vid kommunala val. I praktiken betyder sammankopplingen av mantals­

skrivning och röstlängder att endast personer som är bosatta i Sverige är

röstberättigade vid svenska val. Vissa svenskar som bor eller stadigva­

rande vistas utomlands kan dock fortsätta att vara mantalsskrivna i Sverige

och därmed bevara sin rösträtt under bortovaron från hemlandet. Detta

gäller diplomater, sjömän som är inskrivna i sjömanshus samt präster och

missionärer.

Tid efter annan har önskemål framförts att även andra utlandssvenskar

än de som tillhör någon av dessa kategorier skall få rätt att delta i svenska

val. Detta har visat sig vara en svårlöst fråga. Något säger det kanske i

sammanhanget att det fortfarande är undantag i demokratiskt styrda

länder att personer som bor utomlands får delta i hemlandets val. Var­

ken Danmark, Finland, Island eller Norge — för att nu bara se till våra

nordiska grannländer — känner i princip någon rätt för det egna lan­

dets medborgare att delta i hemlandets val till folkrepresentationen eller

49

till kommunala församlingar under tid då de är bosatta i annat land.

Tvärtom fordras ibland vid återflyttning till hemlandet viss tids bosättning

där för att vederbörande skall få tillbaka sin rösträtt. I Finland gäller så­

lunda en karenstid på tre år och i Island en karenstid på fem år.

Svårigheterna att tillgodose önskemålet om rösträtt för utlandssvenskar

sammanhänger med att utlandssvenskarna utgör en mycket heterogen

grupp. I gruppen ingår personer som emigrerat i egentlig mening, dvs. de­

finitivt lämnat Sverige i avsikt att skapa sig en ny framtid i ett annat land.

Met det finns också utlandssvenskar som bor i ett främmande land under ett

begränsat antal år t. ex. för studier eller som representanter för svenska

företag eller som tjänstemän i internationella organisationer. Tänker man

på emigranterna ter det sig knappast rimligt att de skall ha rösträtt vid

svenska val, eftersom de inte alls eller endast i mycket ringa utsträckning

påverkas av de beslut som riksdagen och svenska kommunala församlingar

fattar. Tänker man däremot på den senare kategorin finner man att starka

skäl talar för att bortovaro hemifrån under några få år inte skall behöva

medföra ens temporär förlust av rösträtt. Antalet svenskar som vistas utom­

lands en kortare period för att sedan återvända hem har ökat under de

senaste decennierna och kommer sannolikt också i framtiden att öka i

takt med den ekonomiska integrationen i Europa och vidareutvecklingen

av våra internationella förbindelser med världen i övrigt.

Två utredningar har under senare år arbetat med uppgiften att finna en

lösning på frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, och de betänkanden som

nu föreligger från dessa utredningar innehåller konkreta förslag i ämnet.

Remissbehandlingen av betänkandena visar att det är en utbredd uppfatt­

ning bland remissinstanserna att man bör ge utlandssvenskar rätt att under

vissa villkor delta i a n d r a k a in m a r v a 1. Jag delar denna uppfattning.

Men jag vill genast göra klart att problemen på detta område är sådana

att man aldrig kan komma fram till en helt idealisk lösning. Redan av vad

jag tidigare har sagt framgår att det inte kan komma ifråga att ge röst­

rätt åt alla svenska medborgare som bor utomlands oavsett om de kan an­

tas återvända till Sverige och oavsett hur länge de varit borta hemifrån.

Men det är å andra sidan inte möjligt att utforma regler som på ett oom­

tvistligt sätt skiljer ut just de utlandssvenskar som bör vara bevarade vid

sin rösträtt under vistelsen utomlands. Om man vill ha en positiv lösning,

måste man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den

röstberättigade personkretsen.

En reform som ger utlandssvenskar rätt att delta i andrakammarval för

automatiskt med sig en motsvarande utvidgning av kretsen av röstberätti­

gade vid folkomröstning. För att reformen skall omfatta även k o m-

munalval krävs däremot särskilda lagstiftningsåtgärder. I båda be­

tänkandena sägs denna fråga vara mindre angelägen, och denna åsikt de­

las av det stora flertalet remissinstanser. De som vill att en rösträtts-

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 145

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

50

reform skall omfatta även kommunalvalen hänvisar bl. a. till kommunal­

valens betydelse för första kammarens sammansättning. De anser det in-

konsekvent att utlandssvenskarna skulle få vara med och välja andra-

kammarledamöter men inte få något inflytande på första kammaren, vars

sammansättning bestäms av kommunalvalens utgång. Oberoende av vilken

vikt man tidigare kan ha velat tillmäta detta argument, måste det numera

anses ha förlorat sin tyngd. Författningsfrågan har kommit i ett sådant

läge att man har anledning att räkna med att tvåkammarriksdagen inom

kort kommer att ersättas med en enkammarriksdag som i sin helhet väljs

i direkta val. Det kan också antas att utlandssvenskarnas intresse för valen

är betydligt mindre när det gäller kommunala val än när det gäller riks­

dagsval. Jag finner inte något hinder mot att, som båda utredningarna

har föreslagit, hålla kommunalvalen utanför den tilltänkta reformen.

I 1965 års betänkande har utredningsmannen gett uttryck åt uppfatt­

ningen att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt inte kan lösas utan

grundlagsändring. Jag finner inte anledning att här ta upp hans

resonemang till utförlig behandling. Jag kan i stort sett nöja mig med att

konstatera att det inte finns någon bestämmelse i våra grundlagar som gör

rösträtten beroende av bosättningen. De bestämmelser som gör att rösträt­

ten vid andrakammarval f. n. i huvudsak är begränsad till personer som

är bosatta i Sverige återfinns uteslutande i ValL och folkbokföringsförord-

ningen.

Det är visserligen riktigt, som utredningsmannen påpekar, att en ut­

landssvensk som får rösträtt därmed också blir valbar som andrakammar-

ledamot för den valkrets där han är röstberättigad, och det kan synas

mindre tilltalande att en person som inte är bosatt i Sverige skall kunna

väljas till riksdagsman. Några praktiska problem tror jag emellertid inte

att denna formella möjlighet kommer att skapa, och jag kan i varje fall

inte se att utredningsmannen har fog för sin åsikt att den skulle tvinga till

en omprövning av valbarhetsbestämmelserna i 19 § riksdagsordningen.

Den första frågan man ställs inför när det gäller att avgränsa den krets

av utlandssvenskar som bör få rösträtt är vilken metod man bör välja för

avgränsningen. Skall man försöka lösa rösträttsfrågan genom att välja ut

vissa kategorier av utlandssvenskar som i likhet med diplomater, sjömän

m. fl. skall kunna stå kvar i den svenska folkbokföringen trots att de stadig­

varande vistas utomlands? Eller skall man försöka finna generellt verkande

kriterier som kan tillämpas på alla kategorier av utlandssvenskar? Båda

utredningarna och en så gott som enhällig remissopinion har avvisat den

förra metoden. Även jag är av den uppfattningen att man inte kan komma

långt med en lösning inom folkbokföringens ram. Jag har redan påpekat

att utlandssvenskarna är en utomordentligt heterogen grupp och en avgräns-

ning av den röstberättigade personkretsen efter yrke eller annat liknande

kriterium måste bli godtycklig om man går nämnvärt utanför de redan

Kungl. Maj:ts proposition nr 1A5 år 1967

51

na privilegierade kategorierna. Det skulle också vara svårt att göra krite­

rierna tillräckligt konturskarpa. Dessutom tillkommer även åtskilliga andra

betänkligheter av vilka en del sammanhänger med att folkbokföring av en

utlandssvensk får rättsverkningar på många andra områden än vallag­

stiftningens. Jag tror att tanken på att av rösträttsskäl mantalsskriva ut­

landssvenskar i Sverige i väsentligt större omfattning än som f. n. sker kan

avföras ur diskussionen.

Möjligheterna att finna lämpliga generella kriterier för avgränsning av

den röstberättigade personkretsen är begränsade. Det bästa vore om man

kunde finna ett kriterium som gjorde att vid varje val rösträtt förbehölls

sådana utlandssvenskar som kan väntas återvända till Sverige inom en inte

alltför avlägsen framtid. Det är ju dessa utlandssvenskar som på ett mera

påtagligt sätt berörs av de beslut riksdagen skall fatta under den period

som valet gäller. Det säger sig emellertid självt att något sådant kriterium

inte står att finna. Man får i stället hålla sig till utlandssvenskens anknyt­

ning till Sverige i det förflutna.

Båda utredningarna har föreslagit regler som innebär att endast utlands­

svenskar som tidigare varit folkbokförda i Sverige skall få rätt att delta i

andrakammarvalen. 1955 års valutredning har i sitt förslag dessutom upp­

ställt krav på en tidsgräns som innebär att folkbokföringen i Sverige

skall hänföra sig till något av de senaste fem åren före det år då röstläng­

den upprättas. Detta är enligt min mening en naturlig och riktig tanke.

Dels är typiskt sett ovissheten större om utlandssvensken någonsin kom­

mer att återvända till Sverige ju längre han har varit borta. Dels måste man

anta att förtrogenheten med svensk samhällsutveckling och med de pro­

blem som är aktuella i den svenska dagspolitiken generellt sett blir mindre

ju längre tid som har förflutit från det utlandssvensken lämnade Sverige.

Mot en tidsgräns kan inte med fog invändas att den är ett alltför grovt

kriterium. Som jag tidigare framhållit ligger det i sakens natur att den

röstberättigade personkretsen måste bestämmas på ett schematiskt sätt.

Om man stannar vid fem år som valutredningen har föreslagit torde röst-

rättsreformen inbegripa alla de kategorier av utlandssvenskar som det är

särskilt angeläget att få med. Som jag ser det är det väsentligaste skälet för

den tilltänkta reformen att man bör anpassa vallagstiftningen till en mo­

dern tids förhållanden. Med det livliga ekonomiska och kulturella utbyte

över gränserna som numera förekommer är det framför allt angeläget att

se till att rösträtten inte går förlorad för de många svenskar som tillbringar

några år i ett främmande land t. ex. för studier eller såsom led i yrkes­

verksamhet eller för att göra en insats i internationell biståndsverksamhet.

För den av valutredningen förordade tidsgränsen kan emellertid anföras

även andra skäl. Förändringar av betydelse för rösträtten som inträffar efter

det utlandssvensken lämnat Sverige är svåra att få besked om för de svenska

röstlängdsmyndigheterna. Osäkerheten om den som vill bli upptagen i

Kungl. Maj.ts proposition nr i ko år 1967

52

Kungl. Maj.ts proposition nr lk5 år 1967

röstlängd verkligen uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren i 16 § riksdags­

ordningen skulle kunna bli besvärande om man inte hade en tidsgräns. Detta

gäller inte minst det grundläggande rösträttsvillkoret att vederbörande skall

vara svensk medborgare för att få komma med i röstlängden. Den bevis­

ning om medborgarskapet som man kan fordra i röstlängdssammanhang

måste under alla förhållanden bli summarisk och den kan inte ge hundra­

procentig säkerhet. I sammanhanget kan erinras om att en svensk, som

bosätter sig i annat nordiskt land, brukar kunna förvärva medborgar­

skap i hemvistlandet efter fem år. Han förlorar då samtidigt sitt svenska

medborgarskap.

Valutredningens förslag om ett femårsvillkor är alltså enligt min upp­

fattning välmotiverat från både principiella och praktiska synpunkter. Jag

förordar att man tar fasta på förslaget vid lösningen av utlandssvenskarnas

rösträttsfråga.

Det jag hittills har sagt hänför sig till frågan i vilken utsträckning man

för utlandssvenskarnas skull bör uppmjuka det krav på bosättning som i

praktiken gäller som villkor för rösträtt vid andrakammarval. I allt annat

än sådant som har med bosättningsförhållandena att göra bör man enligt

min mening tillämpa samma villkor för utlandssvenskar som för andra. Den

omständigheten att någon vid sidan av sitt svenska medborgarskap även har

utländskt medborgarskap bör alltså i och för sig inte, som val­

utredningen förordat i sitt betänkande, hindra att han blir upptagen i röst­

längd. I konsekvens härmed men till skillnad från valutredningen anser jag

också att en omyndighetsförklaring som meddelats av utländsk

myndighet bör utgöra diskvalifilcationsgrund endast om omyndighetsför­

klaringen har giltighet i Sverige i andra hänseenden än beträffande röst­

rätten. Detta torde i allmänhet inte vara fallet. Har en svensk förklarats

omyndig i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller beslutet emellertid

civilrättsligt här i landet och det bör då beaktas även i rösträttshänseende.

Jag är medveten om att min ståndpunkt i sällsynta undantagsfall kan ge

eu utlandssvensk en gynnad ställning. Det kan sålunda inträffa t. ex. att en

svensk, som är bosatt i Tyskland och har blivit förklarad omyndig där, får

delta i ett andrakammarval fastän han kanske, om han bott i Sverige, skulle

ha förklarats omyndig även i vårt land och därmed förlorat sin rösträtt.

Det är emellertid tvivelaktigt om det skulle stå i överensstämmelse med 16 §

riksdagsordningen att i vallagstiftningen införa villkor som kompletterar

riksdagsordningens bestämmelser om omyndighet som rösträttshinder. Även

om detta vore möjligt skulle de kompletterande reglerna knappast komma

att fungera i praktiken.

Beträffande den tekniska utformningen av ett system som ger utlands­

svenskar möjlighet att delta i val i hemlandet är det en fast utgångspunkt

att systemet måste bygga på att de som vill utöva sin rösträtt själva ger sig

till känna för myndigheterna. Svenska myndigheter förfogar inte över så-

dana uppgifter beträffande svenskar som bor utomlands att ett officialför-

farande är möjligt.

I övrigt kan man gå fram efter olika linjer. Enligt valutredningens för­

slag i 1962 års betänkande skall utlandssvenskar efter anmälan tas upp i

de vanliga röstlängderna som upprättas valdistriktsvis av de lokala skatte­

myndigheterna. Svagheten med ett sådant system är främst att en lokal

handläggning av ärendena gör det svårt att kontrollera att utlandssvensken

uppfyller villkoren för att bli upptagen i röstlängd. Möjligheterna att före­

bygga dubbelregistrering och dubbelröstning inom skilda valkretsar eller

valdistrikt blir också små. Under remissbehandlingen har riktats åtskillig

kritik mot utredningens förslag just från dessa synpunkter.

En annan möjlighet anvisas i 1965 års betänkande. Utredningsmannen

föreslår i betänkandet att man skall lägga upp ett centralt register över

utlandssvenskar och att detta register skall användas som underlag för sär­

skilda röstlängder för utlandssvenskarna på motsvarande sätt som man-

talslängderna utgör underlaget för de vanliga röstlängderna. Systemet är

avsett att fungera så att anmälningar flyter in varje år till registret som

förs av en central myndighet, CFU. Varje utlandssvensk, som någon gång

varit mantalsskriven i Sverige, kan bli upptagen i registret vare sig han

uppfyller de i 16 § riksdagsordningen föreskrivna rösträttsvillkoren eller

inte. Men en förutsättning för att han skall få stå kvar i registret är att

han gör ny anmälan varje år. På grundval av registret upprättar CFU

valdistriktsvis särskilda röstlängder för utlandssvenskar. De särskilda röst­

längderna sänds sedan till de lokala skattemyndigheterna och fogas vid

de vanliga röstlängderna. I fortsättningen skall enligt förslaget tillämpas

samma procedur för de särskilda röstlängderna som för de vanliga, dvs.

samma tillvägagångssätt för granskning, framställande och prövning av

anmärkning mot röstlängdens innehåll etc.

I sitt betänkande har utredningsmannen uttalat förhoppningen att ett re­

gister över utlandssvenskar skulle kunna bli till nytta i andra sammanhang

än valsammanhang, t. ex. när våra myndigheter i en internationell kris­

situation vill nå kontakt med svenska medborgare i ett oroshörn av värl­

den. Han är emellertid inte själv övertygad om att det finns ett absolut

behov av ett register över utlandssvenskar. Tvivlen har knappast skingrats

genom remissbehandlingen. Det föreslagna registret måste bli betungande

att föra för den centrala myndigheten, och ändå kommer det inte att ge

fullständiga upplysningar om vilka svenskar som är bosatta på olika plat­

ser utanför vårt lands gränser. Endast de som låtit registrera sig och för­

nyat sin registrering på föreskrivet sätt kommer att finnas med. Jag tror

för min del inte att nyttan av ett på detta sätt avgränsat register uppväger

de administrativa olägenheterna och kostnaderna. Man kan också med skäl

fråga sig om systemet i verkligheten skulle komma att fungera på det sätt

som är tänkt. För många utlandssvenskar kan det te sig egendomligt att

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

53

54

anmälan om registrering skall behöva göras under mellanvalsåren. Det är

inte säkert att kravet på årligen förnyade anmälningar skulle kunna upp­

rätthållas i längden.

Inom justitiedepartementet har under ärendets beredning utarbetats ett

tredje alternativ, som i likhet med valutredningens förslag innebär att ut­

landssvenskens initiativ skall inriktas direkt på att han skall bli upptagen

som röstberättigad i röstlängd. Handläggningen av ansökningsärendena

skall däremot, liksom i 1965 års förslag, ske centralt hos CFU, som har

de bästa förutsättningarna att snabbt och säkert kontrollera sökandenas

tidigare folkbokföringsförhållanden. CFU skall upprätta särskil­

da röstlängder för utlandssvenskar, en för varje valkrets. I det fort­

satta förfarandet får länsstyrelserna beträffande de särskilda röstlängder­

na överta de funktioner som valnämnderna har i fråga om de vanliga röst­

längderna, dvs. länsstyrelserna skall lägga ut röstlängderna för gransk­

ning och pröva anmärkningarna mot dem. Jag är för min del övertygad

om att ett system med dessa huvuddrag bättre än de båda utredningsför­

slagen förenar kraven på att systemet dels skall vara enkelt och smidigt

för den enskilde utlandssvensken och dels skall möjliggöra en snabb hand­

läggning hos myndigheterna och en tillfredsställande kontroll såväl av

att endast personer som uppfyller föreskrivna villkor blir upptagna i röst­

längderna som av alt inga tillfällen ges till dubbelregistrering eller dub­

belröstning. Tanken att de särskilda röstlängderna för utlandssvenskar

skall upprättas valkretsvis och inte valdistriktsvis tror jag är ägnad att

spara åtskilligt arbete som CFU annars skulle få lägga ned på att placera

in utlandssvenskarna i rätt valdistrikt. Valdistrikten är talrika — fler än

6 000 — och ändringar i distriktsindelningen förekommer ofta. En för­

delning av utlandssvenskarna på valdistrikt är inte nödvändig för att de

skall kunna delta i andrakammarval eller folkomröstning. Däremot be­

hövs en fördelning på valkretsar. En sådan kan man få genom att varje

utlandssvensk som är röstberättigad upptas i den särskilda röstlängden

för den valkrets där han senast varit folkbokförd. Det arbete som är för­

bundet med att fördela röstberättigade utlandssvenskar på valkretsar torde

inte skapa några större svårigheter för CFU.

Beträffande villkoren för att en utlandssvensk skall

bli upptagen i särskild röstlängd framgår av vad jag tidi­

gare har sagt alt man bör kräva dels att han uppfyller de allmänna röst-

rättsvillkoren enligt 16 § riksdagsordningen (dvs. att han är svensk med­

borgare, har uppnått rösträttsåldern och inte är omyndigförklarad) dels

att han inte är mantalsskriven i Sverige men har varit folkbokförd här

någon gång under de fem år som närmast föregått det år då röstlängden

upprättas. I fråga om den tidigare folkbokföringen föreslår jag att man,

i enlighet med vad CFU förordat, knyter an till kyrkobokföringen och inte

Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

55

till mantalsskrivningen. Tidigare kyrkobokföring kan kontrolleras i CFU:s

egna register och akter, medan detta däremot inte är fallet beträffande

mantalsskrivningen.

Den kontroll som CFU skall göra av att en utlandssvensk, som an­

söker om att bli upptagen i särskild röstlängd, uppfyller föreskrivna vill­

kor får bli huvudsakligen formell och kan i allmänhet ske med ledning av

material som redan finns hos CFU. Endast beträffande villkoret att sökan­

den skall vara svensk medborgare uppkommer ett problem. Det är i allmän­

het svårt för utlandssvensken att prestera fullt övertygande bevisning att

han fortfarande är svensk medborgare. Att lita enbart till en försäkran på

heder och samvete av sökanden själv är knappast lämpligt. Ett uppslag,

som kommit fram under remissbehandlingen av betänkandena och som

jag däremot anser att man kan ta fasta på, är att utlandssvensken får

styrka sitt medborgarskap genom ett färskt intyg från polismyndighet, be­

skickning eller konsulat om att han har ett giltigt svenskt pass och enligt

passet är svensk medborgare. Jag föreslår att företeende av sådant intyg

görs obligatoriskt. Visserligen föreligger inget passtvång inom Norden.

Svenskar som bor i annat nordiskt land får emellertid förutsättas ha pass

eller, om de önskar bibehålla sin rösträtt i Sverige, skaffa sig pass. Nor­

malt bör intyget om svenskt pass anses utgöra tillräcklig bevisning. Om

det i något fall skulle visas att sökanden, trots att han företett föreskrivet

intyg, inte längre är svensk medborgare måste dock helt naturligt denna

motbevisning beaktas.

Tidsschemat för handläggningen av ärenden angående särskild

röstlängd kan lämpligen fastställas i nära anslutning till vad som gäller för

de vanliga röstlängderna. Jag föreslår följande.

1. Ansökan skall komma in till CFU senast den 30 april.

2. CFU prövar ansökningarna så snabbt som möjligt och upprättar de

särskilda röstlängderna. Röstlängderna upprättas före den 30 juni.

3. Röstlängd översänds till vederbörande länsstyrelse. Hos länsstyrelsen

skall särskild röstlängd vara framlagd för granskning under tiden den

6—12 juli.

4. Anmärkning mot särskild röstlängd skall framställas hos länsstyrelsen

senast den 18 juli.

5. Anmärkningar prövas och röstlängden justeras av länsstyrelsen den

5 augusti.

6. Om val skall hållas i september sänder länsstyrelserna omedelbart efter

sammanträdet den 5 augusti röstkort till de utlandssvenskar som är röstbe­

rättigade.

Själva röstningsf örfarandet erbjuder inte några speciella pro­

blem. Det kan vara lämpligt att länsstyrelsen får utse ett valdistrikt där den

särskilda röstlängden för valkretsen skall vara utlagd när val hålls. På det

56

sättet får utlandssvensken möjlighet att rösta genom personlig inställelse

om han är hemma vid valtillfället. Det normala måste emellertid antas

bli att utlandssvensken röstar på beskickning eller konsulat eller, om han

är i Sverige, på posten.

Jag har förut sagt att det nya systemet bör vara så enkelt och smidigt

som möjligt för utlandssvenskarna. För att underlätta för dem att anlita

systemet bör blanketter till ansökan att bli upptagen i röstlängd och intyg

om svenskt pass tillhandahållas kostnadsfritt hos CFU och på beskickning­

ar och konsulat. Av praktiska skäl är det nödvändigt att fordra ett strikt

iakttagande av att ansökan och intyg skall vara CFU tillhanda senast den

30 april. Fn ofullständighet i ansökan i något hänseende bör emellertid

inte föranleda att ansökan avslås om sökanden ändå kan återfinnas i

CFU :s handlingar och han uppfyller villkoren för att bli upptagen i sär­

skild röstlängd. De formella kraven hör begränsas till ett nödvändigt mi­

nimum.

Utlandssvenskarna bör få möjlighet att delta redan i 1968 års andrakam-

marval. De nya reglerna om särskild röstlängd för utlandssvenskar bör där­

för träda i kraft den 1 januari 1968.

Bestämmelserna om särskild röstlängd bör få sin plats i ValL. Införan­

det av dessa bestämmelser kräver jämkningar även i KVL. Samtidigt bör

emellertid göras vissa ändringar i dessa lagar som inte sammanhänger med

frågan om utlandssvenskarnas rösträtt. De fristående ändringarna föranleds

dels av att Stockholms stad och Stockholms län den 1 januari 1968 läggs

samman till ett län (jfr prop. 1967:77, SU 97, rskr 221), dels av att vid

sidan av värnpliktstjänstgöring numera införts en annan form av tjänste­

plikt, vapenfri tjänst (prop. 1966:107, IAU 45, rskr 269), som måste be­

aktas vid utformning av ValL:s och KVL:s regler om röstning före val­

dagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

Specialmotivering

I avbidan på en lagteknisk översyn av ValL i dess helhet — en sådan

översyn torde inte kunna anstå någon längre tid — bör de nya bestäm­

melserna om särskild röstlängd kunna införas i bokstavsbetecknade para­

grafer under rubriken »Om särskild röstlängd» omedelbart efter de nu­

varande bestämmelserna i ValL om den vanliga, av lokal skattemyndig­

het upprättade röstlängden. Den vanliga röstlängden bör därvid få be­

nämningen »allmän röstlängd».

Kungl. Mcij:ts proposition nr 145 år 1967

57

Förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen

1, 12, 13, 14, 28 och 30 §§.

1 och 30 §§ innehåller bestämmelser om landets indelning i valkretsar för

förstakammar- resp. andrakammarval. Stockholms stad och Stockholms

län läggs den 1 januari 1968 samman till ett län. Den nya länsindelningen

är emellertid inte avsedd att påverka vare sig den landstingskommunala in­

delningen eller indelningen i andrakammarvalkretsar. Stockholms stad och

Stockholms läns landstingskommun skall alltså utgöra var sin valkrets vid

val till andra kammaren. Samtidigt med att 30 § jämkas i överensstämmel­

se härmed bör en redaktionell ändring göras i 1, 12, 13, 14 och 28 §§. ValL:s

term landstingsområde bör utbytas mot det numera gängse uttrycket lands­

tingskommun.

37—53 §§.

Röstlängd, som upprättas av lokal skattemyndighet, bör, som jag nyss

sagt, i fortsättningen benämnas allmän röstlängd för att tydligt skilja den

från särskild röstlängd som upprättas av CFU och avser enbart utlands­

svenskar. Denna ändrade nomenklatur fordrar vissa redaktionella jämk­

ningar i rubriken före 37 § och i vissa av de paragrafer som nu handlar om

röstlängd. De två första paragraferna i avsnittet, vilket bör rubriceras »Om

allmän röstlängd», bör jämkas något för att åstadkomma bättre överens­

stämmelse med inledningen till det nya avsnittet »Om särskild röstlängd».

De nuvarande 53 § och 53 a § bör få de ändrade beteckningarna 52 a § och

53 §.

53 a §.

Det nya avsnittet »Om särskild röstlängd» bör uppdelas på tio para­

grafer, 53 a—53 j §§. Avsnittet föreslås disponerat så att efter portalpara­

grafen, 53 a §, som talar om vad särskild röstlängd är och vilka myndig­

heter som tar befattning med sådan röstlängd, får följa en paragraf som

uttömmande anger villkoren för att bli upptagen i särskild röstlängd. I

fortsättningen bör dispositionen vara i huvudsak kronologisk. De två sista

paragraferna kan lämpligen handla, 53 i § om kungörelse och underrättelser

samt 53 j § om formulär, blanketter och tillämpningsföreskrifter.

Avsikten är att CFU skall upprätta särskild röstlängd. Av lagtekniska skäl

bör emellertid i 53 a § inte sägas annat än att särskild röstlängd upprättas

av myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

53 b §.

Som nämnts i den allmänna motiveringen måste upprättandet av särskild

röstlängd bygga på ett ansölcningsförfarande till skillnad från den allmän­

na röstlängden, som kommer till stånd genom att den lokala skattemyn­

58

digheten ex officio i röstlängden tar med alla som finns upptagna i man-

talslängden och uppnått en viss ålder. Den allmänna röstlängden upptar

både röstberättigade och icke röstberättigade personer (t. ex. utlänningar).

Beträffande särskild röstlängd kan det inte fylla någon funktion att ta med

andra än röstberättigade i längden. Givetvis bör dock även den som uppnår

rösträttsåldern det år då röstlängden upprättas tas med i den särskilda röst­

längden.

I den allmänna motiveringen har utvecklats vilka villkor som bör gälla

för att någon skall bli upptagen i särskild röstlängd. I denna paragraf, där

dessa villkor skall införas, bör även anges till vilken tidpunkt CFU:s pröv­

ning av att villkoren är uppfyllda skall hänföra sig. Jag föreslår att tidpunk­

ten bestäms till den 30 april då ansökningstiden utgår. Härigenom åstad­

kommer man att CFU kan ta itu med prövningen av ansökningarna på ett

tidigt stadium och att besked om ev. avslagsbeslut kan meddelas utan onö­

digt dröjsmål. Det är av vikt att den som får avslag på en ansökan att bli

upptagen i särskild röstlängd får besked i så god tid att han har en reell

möjlighet att anmärka på röstlängden och få sin sak prövad av länsstyrel­

sen.

I princip skall alltså omständigheter som inträffar efter ansökningstidens

utgång inte kunna inverka på ett ärende. Ett undantag är dock påkallat.

Om det i ett anmärkningsärende skulle framgå att någon, som blivit upp­

tagen av CFU i särskild röstlängd, efter den 30 april förlorat sitt svenska

medborgarskap eller av annan anledning upphört att vara röstberättigad,

bör han strykas ur röstlängden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

53 c §.

Beträffande ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd torde inte be­

höva föreskrivas annat än att den skall göras skriftligen och vara CFU till

handa senast den 30 april. Vid ansökan skall vara fogat intyg om innehav

av giltigt svenskt pass. Det bör föreskrivas att intyget skall vara utfärdat

samma år som röstlängden upprättas.

Intyg om innehav av giltigt svenskt pass bör kunna utfärdas av svensk

polismyndighet och av svensk utlandsmyndighet. Paragrafen bör formu­

leras så att bemyndigande att utfärda intyg kan lämnas inte bara till svenska

beskickningar utan även till svenska delegationer hos internationella orga­

nisationer och till svenska konsulat, såväl lönade som olönade.

53 d §.

Den som skall antecknas i särskild röstlängd bör upptagas i röstlängden

för den valkrets där han senast har varit kyrkobokförd. Har den församling

där han senast varit kyrkobokförd överförts från en valkrets till en annan,

bör han hänföras till den valkrets, inom vilken församlingen i fråga är belä­

gen det år då röstlängden upprättas.

59

Den lid under vilken den särskilda röstlängden skall vara framlagd för

granskning bör helt sammanfalla med den som gäller för granskning av

den allmänna röstlängden (40 § första stycket).

Att vem som helst har rätt att ta del av särskild röstlängd sedan den över­

lämnats till länsstyrelsen följer av tryckfrihetsförordningens bestämmelser

om allmänna handlingars offentlighet. Någon uttrycklig föreskrift härom

motsvarande den som finns i 39 § andra stycket i fråga om den allmänna

röstlängden torde därför inte behövas.

53 e §.

Anmärkningstiden bör vara densamma som gäller för den allmänna röst­

längden. Beträffande anmärkningsrätten gäller i fråga om allmän röstlängd

den begränsningen att ingen kan anmärka mot att någon annan ej upptagits

som röstberättigad i röstlängd. Tanken är att den som vill utöva sin rösträtt

själv bör vara aktiv för att tillvarata sin rätt. Eftersom den särskilda röst­

längden bygger på att den som vill bli upptagen i röstlängden själv skall

ansöka om detta, torde det inte vara nödvändigt här med en motsvarande be­

gränsning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

53 f §.

Sammanträde för prövning av anmärkningar som framställts mot allmän

röstlängd skall enligt 45 § hållas den 25 jidi eller, om denna dag är en lör­

dag eller söndag, närmast följande vardag. Med tanke på att det måste fin­

nas tidsutrymme även för en utlandssvensk som bor i en avlägsen del av

världen att bevaka sin rätt om någon skulle framställa anmärkning mot att

han blivit upptagen i röstlängd bör anmärkningssammanträdet, när det gäl­

ler särskild röstlängd, förläggas till en senare dag. Som framgår av den all­

männa motiveringen har jag stannat för den 5 augusti som lämplig dag.

53 g §.

Anmärkningar som framställts mot allmän röstlängd prövas av valnämn­

den. Valnämndens beslut i sådant ärende kan överklagas hos länsstyrelsen.

Mot länsstyrelsens beslut får talan föras endast i samband med besvär över

valförrättning.

När det gäller särskild röstlängd skall, enligt vad jag har föreslagit i den

allmänna motiveringen, valnämndens funktioner beträffande granskning

och prövning av anmärkningar övertas av länsstyrelsen. Det finns inte ut­

rymme för någon reguljär överprövning av länsstyrelsens beslut, eftersom

val skall kunna hållas inom mindre än två månader efter anmärknings­

sammanträdet. I samband med besvär över valförrättning bör emellertid

länsstyrelsens beslut, på motsvarande sätt som gäller i fråga om allmän

röstlängd, kunna överklagas hos regeringsrätten.

60

I anslutning till besvärsfrågorna vill jag fästa uppmärksamheten på att

det av mig föreslagna röstlängdsförfarandet innehåller den rättssäkerhets-

garantin att ingen kan slutligt vägras rösträtt utan att han haft tillfälle att

få sin sak prövad av två från varandra helt fristående myndigheter, CFU

och vederbörande länsstyrelse.

Enligt gällande bestämmelser kan rättelse göras i allmän röstlängd om

någon till följd av uppenbart fel ej blivit upptagen som röstberättigad i

röstlängden. Risken för att någon som är röstberättigad blir helt bortglömd

vid upprättandet av allmän röstlängd sammanhänger med officialförfaran-

det. Några motsvarande felrisker torde inte finnas inom ramen för ett an-

sökningsförfarande och bestämmelser om rättelse behöver därför inte in­

föras i detta avsnitt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

53 h §.

Som nämnts i den allmänna motiveringen bör en i den särskilda röstläng­

den upptagen väljare ha möjlighet att rösta i vallokal på valdagen. För att

nå detia resultat föreslår jag att bär införs en bestämmelse om att länssty­

relsen skall utse ett valdistrikt inom valkretsen där den särskilda röstläng­

den skall ligga. I regel torde vara lämpligt att röstlängden är utlagd i ett val­

distrikt i residensstaden.

53 i §.

De nya bestämmelserna bör innehålla vissa föreskrifter om kungörelse

och underrättelser motsvarande vad som enligt 40, 41 och 43 §§ förekom­

mer vid det vanliga r ö stlängdsf ö r far an d e t. Skyldigheten att underrätta en

sökande som fått avslag på sin ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd

bör givetvis åvila CFU. Underrättelse till en sökande att annan framställt

anmärkning

mot att han upptagits i röstlängd bör lämnas av vederbörande

länsstyrelse.

53 j §.

Som tidigare nämnts bör både ansökan att bli upptagen i särskild röst­

längd och intyg om svenskt pass avfattas enligt särskilda formulär. Formu­

lären bör fastställas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t be­

stämmer.

För tillämpningen i övrigt av bestämmelserna om särskild röstlängd ford­

ras vissa närmare föreskrifter som bör meddelas av Kungl. Maj :t. Bl. a. bör

genom sådana föreskrifter meddelas anvisningar beträffande det närmare

innehållet i särskild röstlängd. Bestämmelser torde också böra meddelas

om skyldighet för beskickning och annan utlandsmyndighet att avgiftsfritt

utfärda intyg om passinnehav samt att kostnadsfritt vidarebefordra ansök­

ningar om upptagande i särskild röstlängd. Det bör emellertid påpekas att

utlandsmyndigheterna inte genom sådana tillämpningsföreskrifter kan åläg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 1£5 år 1967

61

gas att stå risken för att ansökningar, som befordras genom myndigheternas

försorg, hinner fram till CFU i rätt tid.

55 a §.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om röstkort. I paragrafen bör

tilläggas att röstkort för den som upptagits i särskild röstlängd skall upp­

rättas av länsstyrelsen.

I övrigt bör i paragrafen göras vissa jämkningar som föranleds av att man

i fortsättningen får två slag av röstlängder.

56 §.

Denna paragraf innehåller bl. a. föreskrifter om kungörelse som länssty­

relse skall utfärda inför varje val. I sådan kungörelse bör i framtiden ock­

så anges i vilket valdistrikt utlandssvenskar kan rösta genom personlig in­

ställelse.

Bestämmelsen om röstmottagande utlandsmyndighet bör i denna para­

graf liksom även i 57, 65, 70, 72, 75 och 96 §§ jämkas till redaktionell över­

ensstämmelse med reglerna om intyg sutfärdande utlandsmyndighet i 53 c §.

61—63 §§.

I förevarande paragrafer finns vissa bestämmelser om skyldighet för

väljare att i samband med valförrättning uppge sitt hemvist inom valdistrik­

tet. Motsvarande skyldighet för utlandssvensk bör avse uppgift om var han

senast var kyrkobokförd här i riket.

70 §.

Den form av tjänsteplikt, s. k. vapenfri tjänst, som enligt lagen den 3

juni 1966 (nr 413) om vapenfri tjänst fullgörs av vissa personer som på

grund av samvetsnöd inte vill göra värnplikt är inte att beteckna som mi­

litärtjänst i lagteknisk mening. Det är emellertid uppenbart att den som

är förhindrad att rösta i sitt valdistrikt på valdagen på grund av att han

fullgör vapenfri tjänst bör ha samma rätt som enligt denna paragraf tillkom­

mer värnpliktig att rösta på postanstalt före valdagen. Detta föranleder en

jämkning i paragrafen.

55, 72, 73, 75, 77, 95 och 96 §§.

I dessa paragrafer bör göras vissa smärre jämkningar som inte kräver

någon närmare kommentar.

Förslag till lag om ändring i kommunala vallagen

De ändringar som jag nyss föreslagit i ValL kräver vissa följdändringar

i 9, 10 a, 11, 20, 31, 35, 37, 40, 41 och 60 §§ KVL. Följdändringarna är av det

slaget att de inte behöver kommenteras särskilt.

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 1^5 år 1967

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen,

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

antaga lagförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOK1R. STHLM 1957 670531