Prop. 1967:152
('med förslag till lag an\xad gående dels fortsatt giltighet au 1 § andra stgcket lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967
1
Nr 152
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag an
gående dels fortsatt giltighet au 1 § andra stgcket lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag; given Stockholms slott den 13 oktober 1967.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över inrikesärenden och lagrådets protokoll, föreslå riks dagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående dels fortsatt giltig het av 1 § andra stycket lagen den 31 mars 1963 (nr 268) om igångsättnings tillstånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Rune B. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås dels att giltighetstiden för Kungl. Maj :ts nuva rande fullmakt att införa krav på igångsättningstillstånd för vissa bygg nadsarbeten skall förlängas till utgången av år 1969, dels att beslutande rätten i ärenden om igångsättningstillstånd skall tillkomma Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, arbetsmarknadsmyndigheterna. 1
1 —B ihan g till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 152
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1967
Förslag
till
Lag
angående dels fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 (nr
268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av
3 § samma lag
Härigenom förordnas, dels att 1 § andra stycket lagen den 31 maj 1963 om
igångsättningstillstånd för byggnadsarbete1 skall äga fortsatt giltighet till
utgången av år 1969, dels att 3 § samma lag skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.
(Nuvarande lijdelse)
(Föreslagen lydelse)
3 §.
Igångsättningstillstånd meddelas
av arbetsmarknadsstyrelsen eller,
efter dess bemyndigande, av läns
arbetsnämnden.
Igångsättningstillstånd meddelas
av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, arbetsmarknadssty
relsen eller länsarbetsnämnden.
Igångsättningstillstånd må
i arbetet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1
1 Senaste lydelse av 1 § andra stycket se 1965:809.
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1967
3
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på
Stockholms slott den 6 oktober 1967.
Närvarande :
Statsråden
Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff’
Wickman, Moberg.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter fråga om förlängd
f°r KUngL M<1J:tS fullmakt att införa ^av på igångsätt nings-
tillstand för vissa byggnadsarbeten, in. in. och anför.
+ .nLf?e" ^Cn 31 maj 1963 (nr 268; ändr‘ senast 1965: 809) om igångsättnings-
tillstand för byggnadsarbete innehåller bl. a. fullmakt för Kungl. Mai :t att
nar allvarlig brist på arbetskraft i byggnadsindustrin råder eller annat avse
vart hinder för byggnadsverksamheten föreligger, förordna att byggnads-
aibete av visst slag inte får påbörjas utan igångsättningstillstånd. Denna
uHmakt loper ut vid utgången av år 1967. Frågan om förlängd giltighetstid
or ullmakten bor nu tas upp till behandling. I samband därmed bör också
overvagas ändring av lagens bestämmelse om vem beslutanderätten i till-
standsärenden skall tillkomma.
Historik och nuvarande ordning
Lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete föregicks av lagen
ioaq = J?ni ..^943 <'nr om tillståndstvång för byggnadsarbete. Enligt
ars ag ägde Kungl. Maj :t i den mån det behövdes »för att upprätthålla
ett last penningvärde och befrämja en ändamålsenlig användning av för
nödenheter och arbetskraft» förordna att byggnadstillstånd skulle fordras
Lagen anyandes främst som ett instrument för investeringsbegränsning
men också som ett medel att nå en så långt möjligt jämn fördelning av
byggnadsverksamheten under olika delar av året. Fr. o. m. år 1959 användes
1J43 ars lag enbart i sistnämnda syfte. Arbetsmarknadsmyndigheterna be
stämde genom igångsättningstillstånd tiden för arbetenas påbörjande och
kunde aven meddela föreskrifter om arbetsstyrkans storlek och samman
sättning. 1
1
” B ihan g till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. AV 152
4
År 1963 fattade statsmakterna (prop. 1963: 124, L3U 24, rskr 284) prin
cipbeslut om övergång till ett system för säsongutjämning inom byggnads-
branschen genom frivillig samverkan mellan byggarbetsmarknadens par
ter, kommunerna och arbetsmarknadsmyndigheterna. För att skapa en
möjlighet att ingripa för den händelse de på frivillighet grundade åtgär
derna skulle visa sig otillräckliga beslutade riksdagen samtidigt om full
makt för Kungl. Maj:t att i ett sådant läge förordna att igångsättningstill-
stånd skall inhämtas från arbetsmarknadsmyndighet innan byggnadsarbete
påbörjas. Fullmakten ges i lagen om igångsättningstillstånd för byggnads
arbete, som trädde i kraft den 1 juli 1963 samtidigt som lagen om tillstånds-
tvång för byggnadsarbete upphörde att gälla. Systemet med frivillig sam
verkan — vilken sker inom byggarbetsnämnder — tillämpas f. n. fullt ut.
Fullmakten har alltså inte utnyttjats.
I och med att lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete upphörde
att gälla saknades legala möjligheter att begränsa enskild byggnadsverk
samhet. Nyssnämnda fullmakt gav nämligen inte möjlighet härtill. På
grund av överhettning av konjunkturen inom byggnadssektorn uppstod
emellertid snart behov att kunna få till stånd en sådan begränsning. Genom
lagen den 29 maj 1964 (nr 300), som trädde i kraft den 18 juni 1964,
angående ändrad lydelse av 1 § lagen om igångsättningstillstånd för bygg
nadsarbete gavs Kungl. Maj :t fullmakt att för särskilt område förordna
att byggnadsarbete av visst slag som var att anse som mindre angeläget från
allmän synpunkt inte fick påbörjas utan igångsättningstillstånd. Förut
sättning för sådant förordnande var att det i området rådde allvarlig brist
på arbetskraft inom byggnadsindustrin. Förordnande skulle avse viss tid.
Föreskrifter om i vilka områden och för vilka objekt igångsättningstill
stånd krävdes togs in i kungörelsen den 31 maj 1963 (nr 269) med tillämp
ningsföreskrifter till lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete
(ändrad lydelse se 1964:301 och 1965:89). Utanför denna reglering läm
nades bostadsbyggandet, industrins anläggningar samt byggnader för sjuk
vård, socialvård och undervisningsväsendet (se prop. 1964: 95 s. 17, L3U
30, rskr 186). Dessa byggnadsarbeten fick alltså påbörjas utan igångsätt
ningstillstånd.
Den fullmakt som 1964 års prioriteringslagstiftning innefattade gällde
bara till utgången av år 1965. Som framgår av det anförda var den begrän
sad även i vissa andra avseenden. Genom lagen den 17 december 1965 (nr
809) angående ändrad lydelse av 1 § lagen om igångsättningstillstånd för
byggnadsarbete förlängdes emellertid giltighetstiden för fullmakten, med
vissa ändringar, till utgången av år 1967. Enligt 1965 års lagstiftning kan
förordnande att igångsättningstillstånd skall krävas meddelas föi hela landet
och utan annan tidsbegränsning än som följer av lagens giltighetstid. Föi-
ordnande kan grundas på — förutom brist på arbetskraft i bvggnadsindu-
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967
o
■stiin — annat avsevärt hinder för byggnadsverksamheten såsom brist på kapital eller byggnadsmaterial.
1965 års lagstiftning föranledde ändringar i tillämpningskungörelsen varigenom ytterligare slag av byggnadsarbeten hänfördes till den opriorite rade kategorin. Hit bör enligt tillämpningskungörelsen i dess nuvarande ly delse fl966: 85 och 160) byggnadsarbete som avser
1) bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus samt sådan parkeringsanläggning, som ej inrättas i anslutning till ny bo stadsbebyggel se;
2) hus som helt eller till huvudsaklig del inrymmer butiks-, kontors- eller banklokaler;
3) kommunal förvaltningsbyggnad; 4) byggnad som helt eller till huvudsaklig del inrymmer kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler;
5) sporthall eller annan idrottsanläggning; 6) bostadshus som uppföres utan statligt stöd och ej är avsett uteslu tande för fritidsändamål;
7) bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om arbetet ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus eller om huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter;
8) kommunal gata, väg eller annan samfärdsled som icke behöves för nytt bostadsområde;
9) sjukhus som avses i sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242) eller sjukhem som avses i stadgan den 22 april 1960 (nr 114) angående enskilda sjukhem m. m.;
10) hem som avses i 18 § lagen den 4 januari 1956 (nr 2) om socialhjälp; 11) kommunal eller enskild byggnad för undervisningsändamål som uppföres utan statsbidrag;
12) rivning av flerfamiljshus inom område med stadsplan i kommun med över 30 000 invånare.
Enligt 3 § lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete meddelas igångsättningstillstånd av arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter dess bemyn digande, av länsarbetsnämnden.
Kungl. Maj :t har genom beslut den 6 maj 1966 föreskrivit dels att igång sättningstillstånd skall meddelas för i första hand bostäder som uppförs utan statligt stöd samt sjukhus, sjukhem och ålderdomshem (punkterna 6, 9 och 10) i den mån kostnaderna för sådana byggnadsarbeten ryms inom vissa angivna ramar, dels att stor restriktivitet skall iakttas vid tillstånds- givningen i övrigt. Efter hand som ramarna fyllts genom tillståndsgiv- ningen har Kungl. Maj :t genom ytterligare beslut, senast den 25 augusti 1967, utvidgat ramarna.
Genom förordningen den 24 februari 1967 (nr 44) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten har statsmakterna fått ytterligare ett instrument för begränsning av investeringarna inom byggnadssektorn. Enligt förord ningen skall eu investeringsavgift om 25 % på byggnadskostnaden betalas
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967
till staten för byggnadsarbete som sätts i gång under tiden den 1 mars 1967—
den 30 september 1968, om arbetet avser vissa angivna objekt. Dessa mot
svarar dem som tagits upp under punkterna 1—5 och 7 i den föregående
framställningen. Kungl. Maj :t kan medge befrielse från investeringsavgift
helt eller delvis, om läget på arbetsmarknaden påkallar det eller andra syn
nerliga skäl föreligger.
(i
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967
Departementschefen
Effekten av prioriteringen och investeringsavgiften
Under år 1967 har det rått bättre balans på byggarbetsmarknaden än
under åren närmast dessförinnan. I hög grad är denna förbättring ett re
sultat av den allmänna åtstramning som den ekonomiska politiken under
gått. Den hårda finanspolitiken har kompletterats med selektivt insatta
medel. Aktiviteten inom vissa delar av byggnadsverksamheten har dämpats
genom kravet på igångsättningstillstånd och genom investeringsavgiften.
Det nuvarande systemet med prioritering av byggnadsverksamhet genom
kravet på igångsättningstillstånd har, med vissa ändringar, tillämpats sedan
mitten av år 1964. De ansökningar om igångsättningstillstånd, som därefter
gjorts fram till utgången av år 1966 och som då var bordlagda eller ännu inte
prövats, avsåg byggnadsarbeten till en kostnad av nära 3 100 milj. kr. An
sökningar om tillstånd till arbeten för 862 milj. kr. hade avslagits. Under
tiden januari—augusti 1967 har tillkommit bordlagda eller ännu inte prö
vade ansökningar motsvarande nära 600 milj. kr. och avslagna ansökningar
motsvarande 68 milj. kr.
Myndigheterna har successivt skärpt restriktiviteten vid tillståndsgiv-
ningen. För sådana tillståndspliktiga byggnadsarbeten, som inte varit före
mål för Kungl. Maj :ts kvotering genom systemet med ramar, meddelades
sålunda igångsättningstillstånd under tiden juli 1966—februari 1967 lör
arbeten till en kostnad av ca 145 milj. kr. per månad, men under tiden mars
—augusti 1967 till endast omkring 60 milj. kr. per månad.
Även prövningen av ansökningar om befrielse från investeringsavgift har
präglats av restriktivitet. Under tiden mars—augusti 1967 avslog Kungl.
Maj :t ansökningar om befrielse från investeringsavgift för byggnadsarbeten
till en kostnad av ca 300 milj. kr. och medgav befrielse från avgift för ar
beten till en kostnad av ca 110 milj. kr.
Till följd av denna selektiva politik har byggandet av bostäder, ålderdoms
hem och skolor kunnat vidgas utöver ursprungliga planer för år 1967. Sålun
da beräknas ytterligare 2 500 bostadslägenheter, 1 800 ålderdomshemsplatser
och skolor för ytterligare 200 milj. kr. komma att påbörjas under år 1967.
Behovet av fortsatt prioritering
Den 31 augusti 1967 fanns hos de tillståndsbeviljande myndigheterna icke
avgjorda ansökningar om igångsättning av oprioriterade byggnadsarbeten
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1967
7
för en total byggnadskostnad av omkring 3 700 milj. kr. Som framgår av
det föregående torde denna siffra inte återspegla hela efterfrågetrycket inom
den tillståndspliktiga sektorn, eftersom dels en del av beloppen för avslagna
ansökningar måst antas representera alltjämt aktuella byggprojekt, dels
investeringsavgiften får antas ha medfört att åtskilliga projekt vilar tills
avgiftsplikten upphör.
Det är alltså tydligt att det finns ett avsevärt, uppdämt behov av ökad
byggnadsverksamhet inom vissa områden. Den totala byggnads- och anlägg-
ningsverksamheten under år 1966 beräknas ha uppgått till nästan 22 mil
jarder kr. Enbart ett omedelbart påbörjande av de arbeten som avses med
inneliggande ansökningar om igångsättningstillstånd skulle alltså kräva en
ökning av igångsättningen under ett år med närmare 20 %. I praktiken torde
visserligen en stor del av ansökningarna avse byggnadsarbeten som av tek
niska eller andra skäl inte kan sättas i gång med kort varsel. Även om
hänsyn tas härtill skulle emellertid en ohämmad igångsättning sannolikt
medföra besvärande balansrubbningar för byggnadsverksamheten.
Vid tillkomsten av den nu gällande fullmakten för Kungl. Maj :t att för
ordna om tillståndstvång ansåg jag det sannolikt (prop. 1965: 173 s. 30)
att behovet av komplement till de generella finans- och penningpolitiska
medlen för att påverka investeringsverksamheten inom byggnadssektorn
skulle komma att kvarstå under relativt lång tid. Utvecklingen efter år
1965 har stärkt denna uppfattning. Det finns inget som tyder på att behovet
av instrument som gör det möjligt att direkt påverka omfattningen och
inriktningen av byggnadsverksamheten kommer att bli mindre i fram
tiden. Snarare bör man räkna med ett växande behov av att kunna styra
denna verksamhet så att de från samhällets synpunkt mest angelägna
behoven blir tillgodosedda i första hand och så att en jämn sysselsättning
främjas. Från denna utgångspunkt har jag kommit till slutsatsen att man
måste eftersträva en mer långsiktig lösning av dessa problem. Jag har där
för tidigare i dag hemställt om och fått Kungl. Maj :ts bemyndigande att
tillkalla sakkunniga med uppgift att utreda frågor om planering av byggnads-
och anläggningsverksamhetens omfattning och inriktning.
De sakkunniga skall överväga vilka metoder som i framtiden bör till-
lämpas för att samhället skall tillförsäkras erforderligt inflytande på inrikt
ningen och omfattningen av investeringarna inom byggnadssektorn. I fråga
om valet av de medel som skall användas i detta syfte är direktiven förut
sättningslösa. Om det visar sig att åtgärder alltjämt behövs för att påverka
igångsättningen av enskilda byggnadsprojekt, skall de sakkunniga pröva
om en lagstiftning härom bör omfatta hela byggnadsverksamheten eller
endast delar av denna. Den nuvarande verksamheten för att på frivillig
väg åstadkomma säsongutjämning kommer också att prövas vid utrednings
arbetet.
Som jag nämnde förut löper fullmakten för Kungl. Maj :t att förordna
om tillståndstvång för byggnadsarbete ut vid årsskiftet 1967/68. Investe-
ringsavgift skall inte utgå för byggnadsarbete som påbörjas efter den 30
september 1968.
Vad jag anfört i det föregående om risken för balansrubbningar i bygg
nadsverksamheten och om behovet av att kunna styra denna verksamhet gör
det enligt min mening uteslutet att avvakta resultatet av sakkunnigutred
ningen utan att under tiden ha tillgång till det instrument som det nuvarande
systemet med tillståndstvång utgör. Jag föreslår därför att giltighetstiden
för den nuvarande fullmakten för Kungl. Maj :t förlängs till utgången av
år 1969.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967
Beslutanderätten i ärenden om igångsättningstillstånd
Så länge lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete kunde
användas bara i säsongutjämnande syfte och tillämpas endast för visst om
råde låg det närmast till hands att befogenheten att meddela igångsättnings-
lillstånd skulle tillkomma Kungl. Maj :t underställda organ, arbetsmarknads
styrelsen och länsarbetsnämnden. Det ter sig, allmänt sett, knappast ända
målsenligt att Kungl. Maj :t i enskilda fall prövar om igångsättning av bygg
nadsföretag är lämplig från lokala säsongmässiga arbetsmarknadssynpunk-
ter.
Sedan möjlighet öppnats till en prioritering med syfte att tillgodose också
allmänna samhällsekonomiska intressen — lagstiftningen utnyttjas som
jag sagt tidigare f. n. bara i detta syfte — har tillståndsgivningen fått en
vidare uppgift än tidigare. Till följd härav föreligger ett intresse av att
Kungl. Maj :t skall ha möjlighet att direkt påverka tillståndsgivningen.
En sådan möjlighet kan skapas genom en ordning som innebär att till
ståndsgivningen i princip ankommer på Kungl. Maj :t med befogenhet för
Kungl. Maj :t att till arbetsmarknadsmyndigheterna delegera tillståndsgiv
ningen i lämplig utsträckning. För att en sådan ordning skall kunna komma
till stånd behöver lagen ändras så, att befogenheten att meddela igångsätt-
ningslillstånd tillkommer Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyn
digande, arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden. Jag förordar
att en sådan lagändring genomförs.
Hemställan
I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet upprättats
förslag till lag angående dels fortsatt giltighet av 1 § andra stycket lagen den
31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, dels
ändrad lydelse av 3 § samma lag. Förslaget torde få fogas till statsrådspro
tokollet i detta ärende som bilaga.1
Jag hemställer att lagrådets yttrande över lagförslaget inhämtas för det
i 87 § regeringsformen omförmälda ändamålet genom utdrag av protokollet.
1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1967
<)
Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats
rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl.
Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
10
Kiingl. Maj:ts proposition nr 152 år 1967
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 12 oktober 1967.
N ärvarande:
f.d. justitierådet
Lind,
justitierådet
Aeexanderson,
regeringsrådet
Ringdén,
justitierådet
Westerlind.
Enligt lagrådet den 11 oktober 1967 tillhandakommet utdrag av protokoll
över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen
av Halland, i statsrådet den 6 oktober 1967, hade Kungl. Maj :t förordnat,
att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ända
målet inhämtas över upprättat förslag till lag angående dels fortsatt giltighet
av 1 § andra stgcket lagen den 31 maj 1963 (nr 268) om igångsättningstill-
stånd för byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag.
Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. departementsrådet C. G. Källner.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Ingrid Hellström
Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1967
11
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 13 oktober 1967.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson , statsråden
Sträng, Kling, Johansson,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 12
oktober 1967 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 6 oktober 1967
remitterade förslaget till lag angående dels fortsatt giltighet av 1 § andra
stycket lagen den 31 mars 1963 (nr 268) om igångsättningstillstånd för
byggnadsarbete, dels ändrad lydelse av 3 § samma lag.
Föredragande upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,
och hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
antaga förslaget.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten