Prop. 1967:163

('angående statlig kredit\xad garanti för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar',)

Kungi. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

1

Nr 163

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig kredit­

garanti för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar; given Stockholms slott den 27 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att postverket skall få bevilja statlig kredit­ garanti för lån, som upptas hos postbanken för anskaffning av lantbrev- bär ar bilar. Rätten att utställa ifrågavarande garantier skall enligt förslaget gälla intill utgången av år 1971 och avse ett sammanlagt belopp av högst 15 milj. kr.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 163

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet på Stockholms slott den 27 oktober 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Andersson, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmä­

ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

statlig kreditgaranti för lån avseende anskaffning av lantb revbär ar bilar

och anför.

Postverkets framställning

I skrivelse den 7 september 1967 har postverket hemställt om bemyndi­

gande att tills vidare få lämna statlig kreditgaranti för lån i postbanken

avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar.

Postverket erinrar om att lantbrevbäringen under 1950- och 1960-talen

byggts ut och motoriserats i snabb takt. Sålunda tillkommer varje år i rä-

tionaliseringssyfte ett stort antal nya billinjer dels i anslutning till utbygg­

nad och sammanslagning av tidigare icke biltrafikerade brevbäringslinjer,

dels i samband med att mindre poststationer dras in och ersätts med lant-

brevbäring. Vid utgången av år 1966 var antalet brevbäringslinjer 2 880

varav 2 343 var billinjer. Dessa senare svarade för ca 91 % av den totala

linjelängden.

Inom den motoriserade lantbrevbäringen åligger det lantbrevbärarna att

själva hålla sig med bil. Härför uppbär de särskild fordonsersättning, som

avses täcka såväl fasta kostnader (fordonsskatt, försäkring, avskrivning,

ränta etc.) som rörliga kostnader (drivmedel, reparationer osv.). Fordons-

ersättningen, som i allmänhet fastställs för ett budgetår i sänder genom

förhandlingar mellan postverket och Svenska postförbundet, uppgår f. n. i

genomsnitt till ca 500 kr. per månad.

Enligt beslut av postverket, som i frågan haft överläggningar med sta­

tens högertrafikkommission, är lantbrevbärarna efter övergången till hö­

gertrafik skyldiga att använda högerstyrda bilar. Härigenom kommer de­

ras fordon att skilja sig från flertalet andra fordon i landet, som även i

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

3

framtiden torde bli vänsterstyrda. Avvikelsen för lantbrevbärarnas del — som grundar sig på det förhållandet att posthanteringen efter omläggningen till högertrafik i princip sker från bilens högra sida i färdriktningen räknat — har tillkommit av trafiksäkerhetsskäl. Den omständigheten att det i fort­ sättningen som villkor för anställning kommer att krävas att vederbörande har högerstyrd bil, kan enligt postverket förutses medföra vissa svårigheter vid rekrytering av lantbrevbärare.

Lan Ibrevbärarna har att själva finansiera sin bilanskaffning. Inte sällan torde de ha svårigheter att ordna de lån som krävs för anskaffningen. Svå­ righeterna beror ofta på att de inte kan ställa godtagbar säkerhet — vanligen i form av borgen — för lånen. I postbanken finns möjlighet till lån mot bor­ gen av i första hand två postanställda. Lantbrevbärarna arbetar emellertid i stor utsträckning vid mindre postanstalter, där en sådan borgen kan vara svår att ordna. De kan då tvingas att vända sig till postkunder på lant- brevbäringslinjerna, vilket från principiella och andra synpunkter inte kan anses tillfredsställande. I den mån borgen inte kan skaffas, är lantbrevbä­ rarna vanligen hänvisade till att klara finansieringen av bilköpet genom av­ betalningsarrangemang eller genom växelkrediter, vilket medför väsentligt högre räntekostnader. — Postverket konstaterar, att sättet för finansie­ ringen — genom de högre eller lägre räntekostnader som blir följden — i sin tur återverkar på bedömningen av fordonsersättningens storlek. Den räntedel, som ersättningen innefattar, bygger f. n. på en räntesats av 8,25 %.

Inom postverket har övervägts olika sätt att lösa lantbrevbärarnas bilan- skaffningsproblem. En möjlighet skulle vara, att postverket självt anskaf­ fade bilar, som sedan ställdes till lantbrevbärarnas förfogande som tjänste­ bilar. Ett sådant system skulle innebära att medel fick anvisas på kapital­ budgeten, och det kunde under alla förhållanden inte införas förrän på rätt lång sikt och efter ingående ekonomiska överväganden. En annan möj­ lighet skulle vara, att postverket anskaffade bilar, som sedan såldes till lantbrevbärarna på avbetalning. Postverket fick med en sådan ordning säkerhet för sina utestående fordringar. Även i detta fall hade man emel­ lertid att räkna med finansiering genom anslag på kapitalbudgeten, vartill skulle komma de administrativa olägenheterna med systemet.

Som resultat av sina överväganden har postverket kommit till att den lämpligaste lösningen alltjämt är att låta lantbrevbärarna själva svara för bilanskaffningen. Det bör emellertid då skapas bättre betingelser för en lånefinansiering. Härvidlag föreslås en ordning, som innebär att långiv­ ningen sker genom postbanken och att postverket i övrigt får bevilja stat­ lig kreditgaranti för lånen.

Det erinras om att enligt 1 § kungörelsen den 12 december 1958 (nr 600, ändrad genom nr 1963: 248) angående förvaltningen av postsparbanks- och postgiromedel sådana medel kan placeras bl. a. genom »utlämnande av lån mot skuldförbindelser, för vilkas fulla gäldande staten, kommun eller

4

därmed jämförlig samfällighet inom riket är ansvarig såsom huvudgälde-

när, garant eller löftesmän». En principiell fråga är då, om en garanti av

postverket för lån i postbanken kan betraktas som säkerhet i gängse me­

ning, eftersom postbanken utgör en integrerad del av postverket. Enligt

gällande ordning har emellertid postbanken att upprätta eget bokslut, och

dess intäkter skall täcka kostnaderna för verksamheten inklusive ersätt­

ning till postverket i övrigt för prestationer, som av detta utförs för bankens

räkning. Postbanken och postverket i övrigt kan därför i detta hänseende

bedömas som ekonomiskt fristående enheter. Eventuellt uppkommande

förluster på grund av kreditgarantin bör i enlighet härmed inte belasta

postbanken utan betraktas som driftkostnader inom den övriga poströrel­

sen.

En långivning av ifrågavarande slag bör enligt postverket bedrivas i

former som medger en rationell och smidig handläggning av låneärendena,

och på villkor som begränsar förlustriskerna till ett minimum. Avsikten är

att amortering och räntebetalning på löpande lån skall ordnas genom

löneavdrag. I villkoren för lån bör bl. a. ingå bestämmelser av innebörd

att lånet förfaller till betalning om anställningen i postverket upphör och

att bilen skall vara vagnskadeförsäkrad med minsta självrisk. Lånen bör

normalt inte löpa för längre tid än fem år.

Postverket bedömer de förluster som kan komma att uppstå vid ett kre­

ditgarantiarrangemang som relativt små. Det föreslår därför, att garantin

får lämnas utan speciell säkerhet. Det erforderliga garantibeloppet kan i

nuvarande läge uppskattas till högst 15 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

Yttranden

Riksrevisionsverket har med hänsyn till föreliggande särskilda omstän­

digheter intet att erinra mot bifall till framställningen. Bemyndigandet att

lämna statlig kreditgaranti anses dock böra begränsas så att det i varje

särskilt fall får avse ett belopp högst motsvarande inköpskostnaden för

mindre bil.

Svenska postförbundet framhåller, att det i flera år varit ett önskemål

från förbundets sida att eu långivning ordnas för lantbrevbärarnas bilan­

skaffning med tillämpning av ett kreditgarantisystem av det slag postverket

förordat i sin skrivelse. Förbundet hemställer, att Kungl. Maj :t vidtar åt­

gärder för systemets genomförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

5

Departementschefen

Som ett led i postverkets strävanden att på en gång förbättra och ratio­ nalisera postservicen har under senare år en successiv utbyggnad och mo- torisering skett av lantbrevbäringen. Som framgår av postverkets skrivelse var vid utgången av år 1966 antalet brevbäringslinjer 2 880, varav ej mind­ re än ca 2 340 var billinjer.

Inom den motoriserade lantbrevbäringen åvilar det lantbrevbärarna att själva hålla sig med bilar. För detta uppbär de en särskild fordonsersätt­ ning, vars storlek bestäms vid förhandlingar mellan postverket och veder­ börande fackliga organisation. I likhet med postverket finner jag den an­ givna ordningen för bilhållningen rationell och klart vara att föredra fram­ för exempelvis alternativet att verket skulle tillhandahålla bil som tjänste- fordon. Jag är samtidigt medveten om de problem, som finansieringen av bilköpen i många fall kan utgöra för lantbrevbärarna. Över huvud är det ett intresse både för postverket och lantbrevbärarna, att de senare kan erhålla krediter i former som ej onödigtvis försvårar eller fördyrar bilanskaffningen.

Som en smidig lösning av kreditfrågan framstår den av postverket före­ slagna ordningen innebärande rätt för postverket att utställa kreditgarantier för lån, som lantbrevbärarna upptar hos postbanken för anskaffning av mo­ torfordon. Den av postverket beräknade garantiramen får anses rimlig. Postverket bör i överensstämmelse härmed få lämna kreditgarantier av an­ givet slag intill ett belopp av högst 15 milj. kr. Denna rätt bör avse liden intill utgången av år 1971.

I fråga om de lånevillkor, som bör uppställas i syfte att begränsa för­ lustriskerna, kan jag ansluta mig till de av postverket i dess framställning angivna riktlinjerna. För att täcka eventuella förluster till följd av bevil­ jade garantier bör postverket få ta i anspråk driftmedel inom poströrelsen.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, postverket bör få rätt att biträda ackord och eljest efterge statens rätt på grund av fordran, som uppkommer i anledning av ifrågavarande garantiåtaganden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­ slår riksdagen att

1) medge att statlig kreditgaranti må, i överensstäm­ melse med vad som förordats i det föregående, intill ut­ gången av år 1971 beviljas intill ett belopp av 15 000 000 kr. för lån avseende anskaffning av lantbrevbärarbilar;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, att biträda ackord eller på annat sätt

6

efterge statens rätt på grund av fordran som uppkommer i

anledning av angivna garantiåtaganden.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 163 år 1967

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670588