Prop. 1967:61
('angående delning av bggg- nadsstgrelseorganisationen, in. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
1
Nr 61
Kungl Maj. ts proposition till riksdagen angående delning av bggg-
nadsstgrelseorganisationen, in. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1967.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över koinmunikationsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Olof Palme
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till delning av byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen. Delningen av byggnadsstyrelsen föreslås ge nomförd så, att de enheter i den nuvarande styrelsen, som handlägger myn dighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, bildar en särskild myn dighet för plan- och byggnadsfrågor, statens planverk, som skall lyda under kommunikationsdepartementet. De enheter inom styrelsen, som centralt handlägger ärenden rörande byggande och förvaltning av statliga fastigheter m. in., föreslås bilda en annan central myndighet, byggnadsstyrelsen, som förs över från kommunikationsdepartementets till finansdepartementets verksamhetsområde. Den nuvarande byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå föreslås till sin huvuddel överförd till riksantikvarieämbetet.
I propositionen föreslås vidare att den omedelbara vården av fastigheter under byggnadsstyrelsens ansvar sammanförs med styrelsens nybyggnads verksamhet till en ny regional organisation med ett antal byggnadsförvalt- ningar som ingår i den nya byggnadsstyrelseorganisationen. Förslaget med för viss överflyttning av personal från länsarkitektkontoren till de nya bygg- 1—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 61
2
nadsförvaltningarna. Återstoden av länsarkitektsorganisationen föreslås ingå
i det nya planverket och utgöra dess regionala organisation.
Delningen av byggnadsstyrelseorganisationen föreslås genomförd den
1 juli 1967.
Vidare läggs i propositionen fram förslag till medelsanvisning på drift
budgeten för budgetåret 1967/68 i fråga om statens planverk, länsarkitekts
organisationen och bidrag till upprättande av regionplaner m. m. Slutligen
begärs på kapitalbudgeten för budgetåret 1967/68 medel till förskott till
vissa plankostnader m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
3
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1967.
Närvarande: Statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
ange
, K
ling
, E
denman
, J
ohansson
,
H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
, L
undkvist
, G
ustafsson
,
G
eijer
, O
dhnoff
, W
ickman
.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler — efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om delning av bgggnadsstgrelseorganisationen m. m. och anför.
I prop. 1967: 1 bil. 8 s. 108 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 beräkna till Plan- och byggnadsväsendet ett anslag av 13 509 000 kr. Beredningen av denna fråga är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för den när mare.
I. Inledning
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet uppdrog jag den 21 januari 1966 åt en arbetsgrupp inom kommunikationsdeparte mentet — arbetsgruppen för byggnadsstyrelseorganisationen, i det följande benämnd arbetsgruppen — att bl. a. se över byggnadsstyrelseorganisationen och därvid behandla följande frågor:
1. Uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen i en del för ärenden rörande byggande och förvaltning av statliga fastigheter m. m. samt en del för planfrågor m. m. Därvid förutsattes att den förstnämnda delen såsom en särskild organisatorisk enhet skulle överföras till finansdepartementet.
2. Ledning och huvudorganisation för den centrala enheten för byggande och fastighetsförvaltning (byggnadsstyrelsen).
3. Organisation av delen för planfrågor m. m., varvid utredningen i prin cip skulle begränsas till vad som var en direkt följd av uppdelningen enligt 1.
4. Kulturhistoriska byråns uppgifter och ställning.
5. Den regionala organisationen.
4
Arbetsgruppen har med skrivelse den 27 juni 1966 överlämnat en prome
moria »Uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen» (Stencil K 1966: 3).
Promemorian har av Kungl. Maj :t den 29 juni 1966 överlämnats till bygg
nadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet med föreskrift att myndigheterna
skulle avge sina anslagsframställningar för budgetåret 1967/68 med utgångs
punkt i det organisationsförslag som framlagts i promemorian.
Med skrivelse den 23 augusti 1966 har byggnadsstyrelsen överlämnat
yttrande över förslaget till delning av byggnadsstyrelseorganisationen och
framlagt förslag till medelsanvisning för budgetåret 1967/68 rörande dels
avlönings- och omkostnadsanslag för ett nytt verk för byggande och förvalt
ning av statliga fastigheter, dels anslag till utredningar rörande byggnads
företag in. in., dels avlönings- och omkostnadsanslag för ett nytt verk för
planfrågor m. in. dels anslag till bidrag till upprättande av regionplaner
m. in. Med skrivelse samma dag har styrelsen vidare avgett förslag till an
slag på kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket avsett till
förskott till vissa plankostnader. Styrelsen har därjämte med skrivelse den
7 september 1966 avgett förslag till anslag för avlöningar och omkostnader
för länsarkitektsorganisationen.
Med skrivelse den 31 augusti 1966 bär Vitterhets-, historie- och antikvitets
akademien framlagt förslag till anslag för budgetåret 1967/68 till avlöningar
och omkostnader för bl. a. riksantikvarieämbetet.
Yttranden över arbetsgruppens och byggnadsstyrelsens samt Vitterhets-,
liistorie- och antikvitetsakademiens förslag har avgetts av fortifikationsför-
valtningen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, riksrevisions
verket, riksarkivet, riksantikvarieämbetet, lantmäteristyrelsen, statens na-
turvårdsnämnd, bostadsstyrelsen, domkapitlen i Uppsala ärkestift, Västerås
stift, Lunds stift, Göteborgs stift och Visby stift, överståthållarämbetet, läns
styrelserna i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Malmöhus län,
Göteborgs och Bohus län och Västerbottens län, byggindustrialiserings-
utredningen, 1958 års utredning kyrka—stat samt 1965 års musei- och utställ-
ningssakkunniga (MUS 65). Vid länsstyrelsernas yttranden har fogats skri
velser från vissa länsarkitekter, överlantmätare och landsantikvarier. Här
jämte har yttranden avgetts av byggnadsstyrelsens råd för samhällsplane
ring, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska lands
tingsförbundet, Kyrkans byggnadsbyrå, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Länsarkitekternas förening, Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges akademikers centralorgani
sation (SACO; efter hörande av Svenska museimannaföreningens facksek
tion), Svenska arkitekters riksförbund (SAR), Svenska byggnadsentrepre
nörföreningen (SBEF) och Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund
(SVR). Härefter har länsstyrelsen i Norrbottens län och Svenska riksbyg-
gen förening u. p. a. framfört vissa synpunkter.
Kangl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
5
II. Delning av byggnadsstyrelseorganisationen
A. Nuvarande organisation
Byggnadsstyrelseorganisationen består av byggnadsstyrelsen och läns-
arkitektsorganisationen, som i sin tur omfattar 24 länsarkitektsdistrikt.
Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter regleras, förutom av instruktionen för
styrelsen den 3 december 1965 (nr 691), av föreskrifter i byggnadslagen,
byggnadsstadgan och vissa andra författningar samt särskilda beslut av
Kungl. Maj :t. 7 § byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385; ändrad senast
1965: 718) föreskriver sålunda att den allmänna uppsikten över planlägg
ningen och byggnadsväsendet i riket tillkommer styrelsen. Enligt 76 § bygg
nadsstadgan den 30 december 1959 (nr 612; ändrad senast 1966: 175) med
delar styrelsen närmare föreskrifter rörande vissa förhållanden, varom
bestämmelser ges i stadgan, samt utfärdar de ytterligare råd och anvisningar
som fordras för stadgans tillämpning. I instruktionen anges att styrelsen är
central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande planläggning av bebyg
gelse och byggnadsväsende i övrigt. Det åligger styrelsen särskilt att förvalta
de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under sty
relsen. Styrelsen skall anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda
behovet av statliga byggnadsföretag, allt i den mån dessa uppgifter inte
ankommer på annan myndighet. Efter vederbörligt uppdrag skall styrelsen
projektera och utföra byggnadsföretag för statens räkning. Den skall vidare
kontrollera driftsekonomien vid värmeanläggningar. Det åligger slutligen
styrelsen att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom styrel
sens verksamhetsområde samt att förmedla dem genom rådgivande verk
samhet och publikationer.
En tablå över byggnadsstyrelseorganisationens nuvarande uppbyggnad
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som Bilaga 1.
Organisationsenheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är följande.
Administrativa byrån handlägger personalärenden, oinbudsmannaären-
den, ekonomiska ärenden och allmänt administrativa ärenden.
Utredningsbyrån utreder statliga lokalbehov, upprättar planer för beho
vens tillgodoseende samt gör upp byggnad sprogram för detta.
Intendentsbyrån svarar, delvis med hjälp av länsarkitektsorganisationen,
för förvaltningen av inom laxrdet belägna statliga fastigheter.
Kalkylavdelningen utför kostnadsuppskattningar, kostnadsberäkningar
och efterkalkyler för styrelsens byggnadsföretag.
Utrikesbyrån svarar för anskaffning av kanslilokaler och bostäder utom
lands för utrikesförvaltningens behov samt för förvaltning av utomlands
belägna svenska staten tillhöriga fastigheter.
Kulturhistoriska byrån svarar för styrelsens befattning med byggnadsmin-
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 61
6
liesmärken samt fungerar som konsulterande organ dels vid styrelsens för
valtning av även andra fastigheter med kulturhistoriskt värde, dels vid be
redning av ärenden angående äldre bebyggelsemiljöer. Dessutom handlägger
byrån vissa ärenden rörande kyrkliga fastigheter och begravningsväsendet.
Planbyrån och tekniska byrån utgör tillsammans organ för byggnadssty
relsens uppgift att vara central myndighet för ärenden rörande byggnadslag
stiftningen. Planbyrån handlägger bl. a. remisser från Kungl. Maj :t i plan-
och byggnadsärenden samt informerar i normerande syfte, delvis genom
länsarkitektsorganisationen, län, regioner och kommuner om byggnadslag
stiftningens tillämpning.
Tekniska byrån svarar bl. a. för byggnadsstyrelsens anvisningar till bygg
nadsstadgan, utarbetar tekniska meddelanden i anslutning till anvisningar
na samt deltar i planbyråns informationsverksamhet.
Projekteringsbyråerna leder och samordnar projektering av styrelsens
byggnadsföretag. För det direkta projekteringsarbetet anlitar byråerna
utomstående konsulter.
Byggnadsbyrån uppför byggnader till övervägande del genom entreprenad
och i viss mån i egen regi. Byrån har en lokalorganisation med kontor på
fem platser i landet.
Utrikesbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån och tekniska byrån sor
terar direkt under generaldirektören. Projekteringsbyråerna och byggnads
byrån är underställda en teknisk direktör. Administrativa byrån, utred-
Uingsbyrån och intendentsbyrån samt kalkylavdelningen är underställda en
planeringsdirektör.
Till styrelsen är knutet ett råd för samhällsplanering och ett tekniskt råd.
Generaldirektören är ordförande i råden, i vilka ingår sakkunniga på respek
tive områden.
Enligt sin instruktion är byggnadsstyrelsen chefsmyndighet för länsarki
tektsorganisationen. Länsarkitekt skall med honom underställda tjänstemän
enligt instruktionen för länsarkitektsorganisationen den 3 december 1965
(nr 701) biträda byggnadsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om planlägg
nings- och byggnadsväsendet, handha den närmaste tillsynen över fastig
heter som förvaltas av byggnadsstyrelsen, utöva arkitektverksamhet för sta
tens räkning och i övrigt fullgöra vad honom åligger enligt föreskrift som
byggnadsstyrelsen meddelar. Varje län utgör ett länsarkitektsdistrikt, som
förestås av en länsarkitekt. Stockholms stad ingår inte i länsaxkitektsorgani-
sationen.
Personalen utgörs, utöver länsarkitekten, av biträdande länsarkitekter,
arkitekter, ingenjörer och biträdespersonal. Befattningshavarna skall vara
stationerade i vederbörande residensstäder. Personalens fördelning på
distrikten bestäms av byggnadsstyrelsen.
Under rubriken Byggnadsväsendet upptar riksstaten för budgetåret 1966/
67 för byggnadsstyrelsen ett avlöningsanslag på 12 479 000 kr. och ett
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
7
omkostnadsanslag på 1 877 000 kr. För länsarkitektsorganisationen upptar
riksstaten för innevarande budgetår anslag till avlöningar på 8 858 000 kr.
och till omkostnader på 951 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
B. Delningsfrågans tidigare behandling
Av redogörelsen för byggnadsstyrelsens och länsarkitektsorganisationens
arbetsuppgifter framgår att dessa är av två principiellt sett skilda slag. Den
ena huvudgruppen av uppgifter består i anskaffande av lokaler för statlig
verksamhet genom nybyggnad eller förhyrning samt förvaltning av statliga
fastigheter i den mån uppgiften inte anförtrotts annan myndighet. Den
andra huvudgruppen innefattar statligt myndighetsutövande på planväsen-
dets, byggnadsväsendets och den kulturhistoriska byggnadsvårdens område.
De båda slagen av uppgifter har enbart i begränsad omfattning beröring
med varandra. Däremot kan styrelsen genom sin dubbelställning som före
trädare både för staten såsom myndighet och staten såsom fastighetsägare
stundom komma i konfliktsituationer. I och med att statens lokalbehov ökat
avsevärt och en allt större del av lokalanskaffningen anförtrotts byggnads
styrelsen, som även fungerar som rådgivande och samordnande organ för
andra statliga organ i detta avseende, har styrelsens, arbetsuppgifter på
byggnads- och förvaltningsområdet fått en mycket betydande omfattning.
Samtidigt har ökade krav ställts på byggnadsstyrelsen i fråga om vägled
ning, samordning och normering när det gäller bebyggelseplanering, och
husbyggnad. En uppdelning av byggnadsstyrelseorganisationen i en de! för
lokalanskaffning och en del för myndighetsuppgifter har därför framstått
som naturlig. Förslag härom har flera gånger framförts av styrelsen i dess
anslagsframställningar under senare år. En sådan uppdelning diskuterades
även vid styrelsens omorganisation år 1962 (prop. 1962: 98 s. 22, 42 och 78).
Direktiven för den utredning — 1960 års byggnadsstyrelseutredning • rå
vara huvudbetänkande »Byggnadsstyrelsens organisation» (SOU 1961: 48,)
låg till grund för 1962 års reform, innehöll att de sakkunniga skulle utarbeta
förslag till en ändamålsenlig och effektiv organisation för statens husbygg
nadsverksamhet och fastighetsförvaltning. Den i och för sig betydelsefulla
frågan om avgränsningen av byggnadsstyrelsens verksamhetsområde: skulle
tills vidare lämnas å sido. Utredningen hade att utgå från att styrelsen allt
jämt skulle vara den centrala myndigheten för plan- och byggnadsväsendet.
I sitt betänkande ifrågasatte dock utredningen om det inte med hänsyn
till utvecklingen beträffande styrelsens arbetsuppgifter var befogat att rela
tivt snart ta upp avgränsningsfrågan till prövning. I flera av remissyttran
dena föreslogs också i anslutning härtill att bl. a. uppgifterna inom plan-
och byggnadsväsendet skulle brytas ut ur styrelsens verksamhet. I andra
yttranden förordades särskild utredning i frågan.
:
8
Föredragande departementschefen erinrade (prop. 1962:98 s. 78) med
anledning härav att frågan om planväsendets organisation, som i sin tor var
ett delspörsmål i det omfattande problemkomplexet rörande organisationen
av samhällsplaneringen i vidaste bemärkelse, tidigare berörts i flera sam
manhang. För organisationen på länsplanet hade sålunda 1948 års länssty
relseutredning (SOU 1950: 28) framlagt ett relativt vittomfattande samord-
ningsförslag, som endast till en liten del blev genomfört. Ett förslag av 1947
års kommitté för stadsplaneväsendets omorganisation (SOU 1950:45) att
antingen skapa ett fristående planorgan eller, vilket kommittén föreslog
som ett första steg, inrätta eu särskild planavdelning i byggnadsstyrelsen
under en överdirektör, hade inte lett till något resultat. Också statens bygg-
nadsbesparingsutredning (SOU 1957:47) hade föreslagit en särskild myn
dighet för planväsendet. Riksdagens revisorer hade vidare i sin år 1960 av
givna berättelse (§ 19) tagit upp frågan om planväsendets centrala ledning
och skisserat vissa konturer till en gemensam myndighet för skilda former
av översiktlig planläggning. Statsutskottet (SU 1961: 116) hade dock ansett
att en prövning av planväsendets organisationsproblem borde tills vidare
anstå med hänsyn till andra pågående utredningar men hade förutsatt att
Kungl. Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och tog de ini
tiativ, som eventuellt kunde visa sig påkallade. För sin del ansåg departe
mentschefen att det med hänsyn till de snabba förändringarna i samhället
var högst angeläget med en större sammanhållning i organisatoriskt av
seende inom samhällsplaneringen i stort.
Som en första åtgärd i detta syfte föreslogs vissa ändringar i det till bygg
nadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning. En lösning av frå
gan i hela dess vidd kunde emellertid inte nås utan ytterligare rätt vittgå
ende åtgärder. Vilka konkreta organisatoriska anordningar som borde vid
tagas kunde inte avgöras innan en allsidig utredning verkställts. 1962 års
riksdag kom i enlighet härmed att föreläggas ett organisationsförslag som
i allt väsentligt begränsade sig till byggnadsstyrelsens byggande och förval
tande delar. Frågan om eu delning ställdes på framtiden. Förslaget godtogs
av riksdagen (SU 99, rskr 230).
Även därefter har frågan om planväsendets organisation tagits upp i
flera sammanhang. Sålunda föreslog byggnadsstyrelsen, som fått i uppdrag
av dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet att utreda bebyg
gelseplaneringens läge, i skrivelse den 1 april 1964 att samhällsplaneringens
uppgifter och organisation samt byggnadslagstiftningen gjordes till före
mål för en allsidig utredning och angav vissa synpunkter på frågan efter
vilka riktlinjer en sådan utredning borde bedrivas. Bostadsbyggnadsutred-
ningen framhöll i sitt betänkande »Höjd bostadsstandard» (SOU 1965: 32)
vikten ur bostadsbyggandets synpunkt av att en sådan utredning kom till
stånd och att åtgärder vidtogs för att rationalisera olika statliga myndig
heters befattning med planfrågor. En sammanfattning av utredningens syn
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967
9
punkter har lämnats i prop. 1966: 1 (bil. 13 s. 144). Nyligen har även lant-
mäteristyrelsen i skrivelse den 24 februari 1967 redovisat vissa synpunkter
av principiell karaktär på behovet av en översyn av byggnadslagstiftningen
och därvid framhållit bl. a. att lantmäteriet i inte ringa mån medverkat vid
tillkomsten av viss översiktlig planläggning som ett led i sin fastiglietsbild-
ningsverksamhet.
C. Arbetsgruppens förslag
a. Principiella synpunkter
Arbetsgruppen anser det vara odiskutabelt, att vid en fördelning av den
nuvarande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter på ett planverk samt ett
byggande och fastighetsförvaltande verk de arbetsuppgifter som fullgörs
av planbyrån bör ankomma på det förstnämnda verket, samt att byggnads-
byråns, intendentsbyråns, utrikesbyråns, uiredningsbyråns, projekterings-
byråernas och kalkylavdelningens arbetsuppgifter bör ankomma på det
sistnämnda verket.
Vad beträffar tekniska byrån anför gruppen, att den organisationsenhet,
som före styrelsens ombildande år 1962 motsvarade tekniska byrån, ut
förde även arbetsuppgifter, vilka direkt sammanhängde med styrelsens byg
gande verksamhet. Numera sker inte detta. Byråns arbete ligger praktiskt
taget helt på det myndighetsutövande planet och rör tillämpningen av bygg
nadslagstiftningen. Byrån svarar för byggnadsstyrelsens anvisningar till
byggnadsstadgan (BABS). Erfarenhetsunderlaget för byråns arbete hämtas
inte endast från styrelsens byggande och fastighetsförvaltande verksamhet
utan även och i större omfattning från sådan verksamhet bedriven av andra
statliga myndigheter, kommuner och enskilda samt via byggnadsforskning
en. Det föreligger vidare ett klart samband mellan detaljutformning och
planering i stort av bebyggelse. Frågan om statlig centralmyndighet för
ärenden rörande lagstiftning om byggnaders utförande bör dock tas upp till
förnyad prövning om det vid revision av planlagstiftningen kan visa sig
möjligt att dra en väldefinierad och i praktiken lätt iakttagbar gräns mellan
planlagstiftning i exklusiv mening och nyssnämnda lagstiftning.
I fråga om kulturhistoriska byrån framhåller arbetsgruppen, att byråns
arbetsuppgifter inte är sådana att de i sin helhet kan hänföras vare sig till
det nya byggande verkets eller till planverkets arbetsområde. Byrån kan
därför inte lämpligen överföras som eu organisatorisk enhet till någondera
av de båda myndigheterna.
Arbetsgruppen föreslår därför att kulturhistoriska byråns nuvarande upp
gifter, i den mån de naturligt tillhör arbetsområdet för en central myndighet
för landets byggnadsminnesvård i vidsträckt bemärkelse, överförs till riks
antikvarieämbetet. Det är enligt gruppens mening rationellt att till en lag
10
sammanföra bestämmelser om synnerligen märkliga kulturhistoriska bygg
nader och anläggningar, oberoende av vem som är ägare. Lagen skulle följ
aktligen gällä såväl fastigheter i statlig, kommunal och enskild ägo som
kyrkliga fastigheter. Förslaget om överförande av byråns arbetsuppgifter
till' riksantikvarieämbetet kräver även ändring i kungörelsen den 26 novem
ber 1920 (nr 744; ändrad senast 1960: 689) med föreskrifter rörande det
offentliga byggnadsväsendet samt vissa andra författningar. Ärenden röran
de kyrkliga byggnader och anläggningar, som cj kan anses jämförliga med
byggnadsminnen, bör handläggas som byggnads- eller fastighetsärenden i
allmänhet.
■ Arbetsgruppen understryker nödvändigheten av att såväl den nya orga
nisationen för byggande och förvaltning som organisationen för plan- och
byggnadsväsendet inom sig kommer att ha tillgång till tjänstemän med kul
turhistorisk sakkunskap samt att de skilda organens insatser samordnas.
Administrativa byrån föreslår gruppen böra delas mellan de båda myn
digheterna.
Byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och dess tekniska råd före
slår gruppen skola bestå och vara knutna till delen för plan- och byggnads
väsendet. För beredning av ärenden, som skall behandlas i planrådet, före
slås att ett sekretariat inrättas.
b. Delen för byggande och förvaltning
Delen för byggande och förvaltning föreslås av gruppen erhålla en general
direktör som chef med tre avdelningschefer som närmaste medarbetare och
chefer för olika grupper av byråer. Under en av avdelningscheferna bör ligga
en kanslibyrå, en intendentsbyrå, en lokalplaneringsbyrå och en utrikesbyrå.
Under den andra avdelningschefen skulle sortera en teknisk byrå och en
ekonomibyrå samt under den tredje avdelningschefen tre projekteringsby-
råer och en byggnadsbyrå. Generaldirektören föreslås ensam besluta i
frågor i vars prövning han deltar. Besluten bör dock i regel fattas i närvaro
av alla tre avdelningscheferna. Generaldirektörens beslutanderätt bör i viss
utsträckning kunna delegeras till avdelningschef eller byråchef. General
direktören och de tre avdelningscheferna förutsätts arbeta som en direktion,
vilken vid sin sida bör ha ett mindre direktionssekretariat.
Arbetsgruppen framhåller att en förstärkning av styrelsens ekonomifunk
tion är angelägen på grund av de mycket stora värden styrelsens byggande
och projekterande verksamhet omfattar. Även med avseende på fastighets
förvaltningen bör ekonomisidan inom verket ges ökad tyngd. Till ekonomi
funktionen hör också styrelsens kalkylverksamhet och kamerala verksam
het.
Erfarenheten har visat, att det ställer sig svårt att förena projektledning
för enskilda objekt med ett systematiskt utvecklingsarbete på området för
byggnadsutformning och övrig projekteringsnormering. Arbetsgruppen före
slår att man i princip befriar första projekteringsbyrån från ledningen av
Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967
11
enskilda objekt och personalmässigt förstärker byråns sakkunskap på berör
da områden såsom de byggnadskonstruktiva, materialtekniska, produktions
tekniska, byggnadsekonomiska och installationstekniska. Enligt gruppens
mening kan även övervägas att inrätta en särskild installationsteknisk byrå.
Gruppen finner dock att sambandet mellan de ofta omfattande och komplice
rade installationstekniska anordningarna i en nutida byggnad och bygg
nadens utförande i övrigt motiverar att allt utvecklings- och normerings-
arbete under ett inledande koordineringsskede sammanhålles inom en byrå.
Den ombildade första projekteringsbyråns huvuduppgift bör bli att skapa
fast underlag och preciserade riktlinjer för främst projekteringsbyråernas
arbete. Uppgifterna bör emellertid inte begränsas enbart till projekterings
byråernas arbetsområden. Samordningen av det tekniskt-ekonomiska ut
vecklingsarbetet inom hela verket är nödvändig och rationell. Byrån bör inte
fungera som ett forskningsinstitut men förutsätts ha nära samarbete med
statens institut för byggnadsforskning och med nuvarande tekniska byrån
inom delen för plan- och byggnadsväsendet. Den förändrade inriktningen av
byråns verksamhet gör att den bör kallas tekniska byrån.
Gruppen har övervägt att föreslå att administrativa byråns ekonomiav
delning och den fristående kalkylavdelningen skulle ingå i den byggande och
förvaltande delens tekniska byrå. Av flera skäl, särskilt det nära sam
band, som bör råda mellan kameral- och kalkylverksamhet, samt det önsk
värda i att dessa verksamheter sammanhålls och integreras under gemen
sam ledning föreslår dock gruppen att en särskild ekonomibyrå, bildad av
ekonomi- och kalkylavdelningarna och finansierad över förskottsstat, ingår
i den nya styrelsen.
Beträffande antalet projekteringsbyråer anser gruppen tre projekterings-
byråer vara motiverade för närvarande och någon tid framåt.
Arbetsgruppen föreslår att arbetsinriktningen vid projekteringsbyråerna
förblir densamma som nu, vilket innebär att byråerna leder och koordinerar
projektering, utförd av utanför verket stående sakkunniga, som utväljs från
fall till fall med hänsyn bl. a. till objektens art.
Byggnadsbyrån föreslås oförändrad ingå i delen för byggande och förvalt
ning.
Inte heller ifråga om utredningsbyrån och utrikesbyrån föreslår arbets
gruppen några organisatoriska förändringar. Av praktiska skäl föreslås dock
gruppen namnet utredningsbyrån utbytt mot lokalplaneringsbyrån. Till
sistnämnda byrå bör, såsom byggnadsbesparingsutredningen påpekat, allt
programarbete vara koncentrerat. Byggnadsstyrelsens strävan har varit att
successivt åstadkomma en sådan koncentration. Det får förutsättas att den
nya styrelsen tillämpar samma riktlinjer som den nuvarande i ifrågava
rande avseende och att intentionerna fullföljs, när förhållandena så medger.
Även styrelsens representation i programkommittéer bör i möjligaste mån
ske genom lokalplaneringsbyrån.
Ifråga om förvaltningen av fastigheter inom landet förordar arbetsgrup
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
12
pen, att det direkta ansvaret för denna verksamhet skall vara decentraliserat
till en regional organisation även i vad gäller fastigheter belägna i Stock
holmsområdet. För intendentsbyråns del innebär detta att sektionerna för
fastigheter i nämnda område inte skall ingå i byrån, vars ställning som
chefsmyndighet för fastighetsförvaltningen därigenom renodlas.
Då den byggande och förvaltande delens verksamhet i princip endast skall
omfatta byggande och förvaltning av lokaler för viss statlig verksamhet före
slår gruppen att byggnadsstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet er
sätts med en väsentligen till det egna fastighetsbeståndet orienterad drifttek
nisk verksamhet, samordnad med styrelsens installationstekniska uppgifter
i övrigt. Den nuvarande bränslekontrollavdelningen bör därför som en sek
tion överföras till tekniska byrån. Återstående enheter inom den administra
tiva byrån sedan ekonomidelen överförts till en ekonomisk byrå, dvs. all
männa avdelningen, personalavdelningen och oinbudsmannaavdelningen, fö
reslås som sektioner bilda en kanslibyrå.
c. Delen för plan- och byggnadsväsendet
Det har synts arbetsgruppen naturligt att delen för byggande och förvalt
ning inrättas som en helt självständig central myndighet med tillhörande
regional organisation. Beträffade delen för plan- och byggnadsväsendet fin
ner gruppen däremot alternativa anordningar tänkbara. Antingen kan de
delar av byggnadsstyrelsen som har dessa frågor om hand organiseras som
en fristående enhet, eller också kan dessa delar redan från början samman
fogas med annan statlig verksamhet med nära anknytning till ifrågavarande
område. I båda fallen föreslår gruppen att organisationen blir provisorisk
i avvaktan på resultatet av en särskild utredning av ett planverks arbetsupp
gifter och ställning. Även om arbetsgruppen som ett huvudalternativ redo
visar planverket som en fristående organisatorisk enhet, pekar gruppen på
möjligheten att redan från början anknyta delen för plan- och byggnadsvä
sendet till lantmäteristyrelsen eller det av statskontoret i enlighet med 1965
års riksdagsbeslut föreslagna naturvårdsverket.
Gruppen föreslår att planbyrån och tekniska byrån i princip oförändrade
ingår i delen för plan- och byggnadsväsendet. Tekniska byråns namn bör
ändras till byggnadsbyrån.
För handläggning av allmänt administrativa ärenden samt kameral- och
personalärenden föreslår arbetsgruppen en mindre från byråerna fristående
administrativ enhet. Under enheten bör expeditionsvakts- och telefonväxel
tjänst sortera. Gruppen finner det också möjligt att delen för plan- och bygg
nadsväsendet tills vidare ifråga om administrativ-kameral och övrig kontors-
teknisk service utnyttjar den byggande och förvaltande delen.
Då organisationen för delen för plan- och byggnadsväsendet av gruppen
ses som ett provisorium avstår den från att framlägga förslag beträffande
verkschef. Gruppen vill dock understryka att behov finns att från början ge
planfrågorna en företrädare i tillräckligt auktoritativ ställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967
13
I princip anser gruppen att ett verk med här ifrågavarande arbetsuppgif
ter bör vara försett med en särskild lekmannastyrelse. Inrättandet av en så
dan styrelse bör dock tills vidare anstå. Vissa rådgivande funktioner inom
verkets arbetsområde föreslås utövade genom att de båda nuvarande råden
överflyttas till den nya organisationen för plan- och byggnadsväsendet.
Kungi. Ma j ds proposition nr 61 år 1967
d. Den regionala organisationen
Den föreslagna klyvningen av den nuvarande byggnadsstyrelsen i två
myndigheter föreslås av gruppen böra åtföljas av en motsvarande uppdel
ning på det regionala planet på så sätt, att arbetsuppgifter och personal till
hörande fastighetsförvaltningsområdet bryts ut ur länsarkitektsorganisatio-
nen och underställs delen för byggande och förvaltning, medan länsarki-
tektsorganisationen i övrigt underställs delen för plan- och byggnadsväsen
det i avvaktan på att organisationen eventuellt helt inlemmas i länsstyrel
serna som ett resultat av länsförvaltningsutredningens arbete.
För den byggande och förvaltande delens regionala fastighetsförvaltning
anser arbetsgruppen att större effektivitet kan åstadkommas genom att
inrätta en organisation, där varje distrikt omfattar flera län. Därigenom
uppnås, att varje förvaltningsenhet kan ställas under ledning av en särskilt
kvalificerad chef, att viss specialisering kan åstadkommas biand personalen
samt att man undgår personalekonomiskt alltför små enheter. Dessa för
delar anses väsentligt överväga nackdelen med längre reseavstånd. Stock
holmsområdet samt de nu inte länsfördelade fastigheterna bör ingå i
distriktsorganisationen, eftersom därigenom enhetlighet skulle vinnas och
intendentsbyrån helt kunna ägna sig åt de betydelsefulla chefsfunktionerna.
Gruppen föreslår därför, att den omedelbara vården av de under byggnads
styrelsens förvaltning stående fastigheterna samt styrelsens nybyggnads
verksamhet omhänderhas av en distriktsorganisation, direkt underställd
den nya styrelsen.
Byggnadsbyråns stockholmskontor svarar f. n. för nybyggnad inte blott i
Stockholms stad och större delen av Stockholms län utan även i Söderman
lands, Östergötlands och Gotlands län. För förvaltningens och byggandets
del motsvarar detta ca 60 % resp. inemot 50 % av den totala arbetsvolymen.
Bland annat dessa omständigheter jämte den omfattande byggnadsverksam
het som förestår i Linköping gör att i det följande angiven distrikts- och
stationsortsindelning föreslås för den nya byggnadsstyrelsens regionala
organisation. Om man beaktar att den regionala fastighetsförvaltningen idag
är splittrad på 23 länsarkitektkontor jämte intendentsbyrån i byggnadssty
relsen, som förestår fastigheterna i Stockholms stad och län, ävensom vissa
inte länsfördelade objekt, och att byggandet sköts av 5 byggnadskontor,
innebär gruppens förslag alltså en minskning från 29 enheter till 7.
2*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 61
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
Distrikt
Län
Stationsort
I
K, L, M
Lund
II
N, 0, P, R, S
Göteborg
III
D, E, F, G, H, I
Linköping
IV
Delar av A och B
Stockholm
V
Delar av A och B
Stockholm
VI
Del av B, C, T, U, W, X, Z
Uppsala
VII
Y, AC, BD
Umeå
Gruppen räknar med i stort sett oförändrad personal.
Sammanförandet till större enheter kan visserligen förväntas medföra en
effektivitetsökning, men dels bör man räkna med tämligen lång tid innan
distriktspersonal i avsedd omfattning kan bli etablerad på stationsorterna
eftersom rimlig hänsyn måste tas till bostadsanskaffningsproblem och
andra omständigheter som kan försvåra omflyttningen, dels växer det stat
liga fastighetsbeståndet på flera håll i landet.
Det behov av arkitektsakkunskap, liksom av annan särskild expertis, som
inte kan tillgodoses inom den byggande och förvaltande styrelseorganisatio
nen, förutsätter arbetsgruppen bli täckt på konsultbasis.
D. Byggnadsstyrelsens yttrande ock förslag
Den 29 juni 1966 överlämnades som nämnts i det föregående arbetsgrup
pens promemoria till byggnadsstyrelsen med föreskrift att denna skulle avge
sin anslagsframställning för budgetåret 1967/68 med utgångspunkt i det
organisationsförslag som framlagts i promemorian. I skrivelse den 23
augusti 1966 har styrelsen anfört bl. a. följande.
a. Principiella synpunkter
Byggnadsstyrelsen erinrar om att den i sin anslagsframställning för bud
getåret 1966/67 underströk nödvändigheten av att myndighetsutövningen
inom plan- och byggnadsväsendet organisatoriskt skildes från den byggande
och fastighetsförvaltande verksamheten. Styrelsen ansluter sig därför till
den föreslagna delningen. Även om skäl kan anföras för att en del grund
läggande utredningar borde ha gjorts före denna delning, finner styrelsen att
utvecklingen och ansvällningen av uppgifterna inom de två huvudområdena
ställer sådana krav att reformen bör genomföras den 1 juli 1967.
Beträffande byggnadskulturområdet, kyrkobyggandet och begravningsvä
sendet anser styrelsen att till delen för plan- och byggnadsväsendet bör höra
att för tillämpning i fysisk planering sammanfatta samhällets ambitioner i
miljöfrågor. Bevarandet av kulturhistoriskt och estetiskt värdefulla stads-
partier och andra bebyggelsemiljöer baseras i huvudsak på byggnadslagstift
ningen. Vid ett genomförande av arbetsgruppens förslag beträffande styrel-
15
sens kulturhistoriska byrå måste därför plandelen ändock komma att vara
centralmyndighet för den sektor av byggnadskulturvården som replierar på
byggnadslagstiftningen. Självfallet måste därvid intimt samarbete äga rum
med riksantikvarieämbetet.
Den statliga uppsikten över kyrkobyggande och begravningsväsende bör
enligt styrelsens mening tills vidare upprätthållas i oförändrad form bl. a.
därför att arbetsgruppens förslag förutsätter en så genomgripande föränd
ring av bestämmelserna i kungörelsen med föreskrifter rörande det offent
liga byggnadsväsendet och i kungörelsen den 18 oktober 1963 (nr 540) om
begravningsplatser och gravar m. m. (begravningskungörelsen), att den
bör föregås av ett ingående utredningsarbete i samråd med bl. a. svenska
kyrkan. Om emellertid detta verksamhetsområde överföres till riksantikvarie
ämbetet, som traditionellt betraktas som en enbart kulturminnesvårdande
myndighet, torde det under alla förhållanden böra betraktas som en interims^-
lösning på ett problem som bör ägnas fortsatt utredning.
Mot bakgrund av det anförda anser styrelsen starka skäl i och för sig tala
för att man vid byggnadsstyrelsens delning och i avvaktan på erforderliga
utredningar låter den kulturhistoriska byrån ingå i det nya planverket till
sammans med styrelsens övriga byråer med direkta myndighetsuppgifter.
Om byråns uppgifter överförs till riksantikvarieämbetet förutsätter styrel
sen att ämbetet får en verksinstruktion som svarar mot ämbetets delvis nya
uppgifter och inriktning.
Även om under en övergångstid vissa olägenheter skulle kunna uppstå
har byggnadsstyrelsen slutligen stannat för att namnet byggnadsstyrelsen
bör behållas för den byggande och fastighetsförvaltande delen.
Angående de båda till styrelsen knutna råden anser styrelsen att det tek
niska rådet har funnit goda arbetsformer och bör fortsätta arbetet i huvud
sak som hittills. Beträffande rådet för samhällsplanering bör däremot upp
gifter och arbetsformer ändras. Styrelsen är emellertid inte beredd att nu
framlägga något förslag. Detta bör ankomma på verket för plan- och bygg
nadsväsendet.
b. Delen för byggande och förvaltning
Byggnadsstyrelsen anser det uppenbart att den byggande och fastighets
förvaltande verksamheten — i princip berörande samtliga departement som
en servicefunktion, finansierad över samtliga huvudtitlar — i sin helhet bör
höra till finansdepartementets ansvarsområde. Det nya verket bör med eu
sådan ställning och en successivt genomförd klarare affärsmässig uppbygg
nad mera aktivt kunna delta i och bidra till utvecklingsarbetet i vid bemär
kelse inom byggbranschen.
I fråga om verksledningen för här ifrågavarande del hävdar styrelsen att
en ny beslutsnivå inte bör bildas mellan verkschef och byråer. Karaktären
av direktion bör starkt framhävas. Till dess primära uppgifter bör höra
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
16
verkets centrala policy och planering med ett modernt planeringssystem
■som verktyg. Detta bör vara bakgrunden till en rationell, långtgående delege
ring av verkställande befogenheter till byråer och byggförvaltningar. Verks
chefen bör inom vissa gränser kunna omdisponera direktionsmedlemmarnas
arbetsinsatser i olika avseenden.
Den föreslagna förändringen av bränslekontrollavdelningens nuvarande
verksamhet till en allsidig driftsteknisk verksamhet anser styrelsen naturlig
mot bakgrunden av utvecklingen inom området. Med hänsyn bl. a. till den
■ service styrelsen nu lämnar till andra statliga myndigheter och landstingen
■bör frågan dessförinnan utredas genom styrelsens försorg, varvid förhand
lingar bör ske med bl. a. landstingen.
Tekniska byrån bör tillsammans med ekonomibyrån svara för utveck
lingsarbete och central service till övriga enheter. Gentemot det av gruppen
diskuterade uppslaget att inrätta en särskild installationsteknisk byrå anser
styrelsen att behovet av koordinering av utvecklingsinsatserna och ett sam
manhållande av verkets fackkunskaper utgör skäl mot en administrativ
uppdelning som troligen inte kommer att avta efter inledningsskedet. Det
torde enligt styrelsens mening under alla förhållanden vara rationellt att
oavsett antalet byråer inom utvecklingsområdet bibehålla en samlad plane
rings- och kanslifunktion. En väsentlig del av arbetsuppgifterna kan utföras
.inom »tvärteknologiska» arbetsgrupper, sammansatta av olika fack och
ledda på sätt som beslutas från fall till fall med hänsyn till uppgiftens art.
,c. Delen för plan- och byggnadsväsendet
Frågan om departementstillhörigheten för myndighetsfunktionen inom
planväsendet kan enligt byggnadsstyrelsens mening tas upp till prövning
senast i samband med en sådan total översyn av författningskomplex och av
central och regional organisation på planområdet som styrelsen anser vara
•nödvändig.
Som ett första led i den blivande organisationen bör delen för plan- och
byggnadsväsendet enligt styrelsens mening organiseras som ett fristående
ämbetsverk med ansvar för den centrala ledningen och samordningen på
bebyggelseplaneringens och byggnadsväsendets område. Däri ingår att lämna
de lokala plan- och byggmyndigheterna samt den byggande allmänheten och
■ fackmännen råd och anvisningar. I högre grad än för ämbetsverk i allmänhet
måste det karakteristiska för detta verk bli det stora behovet av kontakter
med andra myndigheter, organisationer och forskning. I fråga om den fy
siska samhällsplaneringen är det i stor utsträckning en fråga om samstäm-
ning av synpunkter från olika specialmyndigheter och experter.
Organisationen för plan- och byggnadsväsendet bör redan från starten le
das av en generaldirektör. För verksplanering och uppföljning av verksam
heten bör -— liksom i förslaget till naturvårdsverk och i enlighet med de
principer som numera får anses gälla för organisationen av centrala ämbets
verk — till hans förfogande stå elt mindre stabsorgan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
17
Byggnadsstyrelsen finner skälen för att förlägga myndighetsfunktionen
inom det allmänna husbyggandet till delen för plan- och byggnadsväsendet
vara övertygande. Myndighetsfunktionerna enligt byggnadslagen och bygg
nadsstadgan gäller såväl samhällsplaneringen som byggnadsväsendet. Dessa
båda verksamhetsområden har ett nära sammanhang med varandra. Be
byggelseplaneringen, som i sitt slutskede resulterar i en fastställd stads- eller
byggnadsplan, påverkas av en hel del husbyggnadsfrågor, t. ex. rörande
grundläggning, brandskydd, bullerskydd och skydd mot luftföroreningar
från eldstäder o. d. På det lokala planet hålls plan- och byggnadsfrågorna
samman av byggnadsnämnden. Besvärs- och dispensärenden berör ofta såväl
bebyggelseplanen som byggnadsbestämmelserna. Nuvarande tekniska by
rån, som svarar för husbyggnadsfrågorna enligt byggnadslagstiftningen, bör
därför ingå i den nya myndigheten för plan- och byggnadsväsendet.
I sitt förslag till organisation av myndighetsdelen i byggnadsstyrelsen har
arbetsgruppen i enlighet med direktiven endast behandlat av delningen
direkt föranledda ändringar.
Byggnadsstyrelsen har emellertid i sitt ställningstagande till förslaget
även beaktat behov som enligt styrelsens mening föreligger oberoende av
delningen.
Byggnadsstyrelsen anser att planverket redan från början måste förses
med en fast och effektiv administration. De administrativa problemen torde
bli många och viktiga just i starten av verket och har betydelse långt fram
i tiden. Någon repliering på verket för byggande och förvaltning — vilket
arbetsgruppen ifrågasatt — bör man inte räkna med. Byggnadsstyrelsen
föreslår därför att den av gruppen föreslagna administrativa enheten bör
organiseras som en byrå.
Styrelsen konstaterar att det ständigt rått svårigheter att kapacitetsmässigt
hålla planorganen i nivå med de växande arbetsuppgifterna. Urbaniseringen
har fortgått i ständigt stegrad takt, nya planläggnings- och regleringsfor-
mer har efter hand tillkommit, kraven på planeringens kvalitet samt plan
frågornas sakliga och formella behandling har successivt skärpts. De ansva
riga planorganen — statliga likaväl som kommunala — vilka förutsatts ligga
före och leda utvecklingen, har i stället på ett alltmer påtagligt sätt släpat
efter i denna utveckling. Att så skett har flera orsaker. Till väsentlig del kan
det tillskrivas bristen på fackmän av olika kategorier samt dålig effektivitet
i fråga om arbetsfördelning och organisation.
Tid efter annan har försök gjorts att förbättra förhållandena. För plan
byråns del har dessa försök medfört betydelsefulla återverkningar i fråga
om byråns löpande arbetsuppgifter. Fastställelseprövningen av stadsplane-
ärendena, som tidigare krävde huvuddelen av byråns samlade insatser, sker
nu till största delen hos länsstyrelserna. Detta innebär emellertid inte att
byråns belastning med remisser och löpande ärenden nedgått på det sätt som
varit avsett. En följd av decentraliseringen — förstärkt av den accelererande
urbaniseringen och sådana förhållanden som samhällsbyggandets alltmer
Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967
18
växande beroende av stora produktionsenheter, tekniskt komplicerade och
ekonomiskt svårbedömda lösningar etc. — har varit att antalet andra ären
den, framförallt bcsvärsmål, visat en kraftig stegring. En annan grupp av
ärenden som också visat en påtaglig tillväxt är expropriationsärendena.
Jämsides med handläggningen av granskningsärendena är det emellertid
en annan grupp av insatser, som alltmer trätt i förgrunden, nämligen de all
mänt samordnande och vägledande. När det gäller information, anvisningar
och normer har konstaterats en efterfrågan, som den nuvarande planbyrån
endast i högst otillräcklig omfattning kunnat möta. Ett självklart och väsent
ligt led i planorganets uppgift är att främja en god samhällelig miljö. Cen
tralorganet måste härvidlag ha tillgång till ett väl belagt kunskaps- och erfa-
rcnhetsunderlag. Det bör även få anlita utomstående konsulter för olika ut
redningsuppdrag.
När det gäller samordningen mellan planväsendets olika sektorer är beho
vet av målmedvetna insatser från det centrala planorganet uppenbart. Beho
vet stegras i samma mån som antalet planerande instanser och omfattningen
av deras planeringsverksamhet tillväxer. Även om det alltjämt är en öppen
fråga på vad sätt statens medverkan i kommande riksplaneringsuppgifter
kommer att organiseras, framstår det som rätt naturligt att en sådan verk
samhet på ett eller annat sätt måste anknytas till planverket.
Styrelsen anser med hänsyn till det anförda rätt betydande förstärkningar
av planorganets resurser vara nödvändiga om det skall kunna fylla sina
uppgifter på ett någorlunda nöjaktigt sätt. Tidpunkten är inne för planby
råns uppdelning på två skilda byråer, en för huvudsakligen gransknings-
ärenden och en för utvecklingsarbete och information. De båda byråerna
föreslås kallade planbyrån och utvecklingsbyrån.
Planbyrån får i huvudsak svara för handläggningen av löpande ärenden
och föreslås uppdelad på två sektioner, tekniska sektionen och juridiska sek
tionen.
Utvecklingsbyrån föreslås på motsvarande sätt uppdelad i två sektioner,
utvecklingssektionen och informationssektionen. Byråns huvudsakliga upp
gift bör vara att svara för den utåtriktade verksamheten i form av normer
och anvisningar samt allmänt vägledande insatser på planområdet.
Arbetsuppgifterna för den del av den nya myndigheten för plan- och bygg-
nadsväsendet som motsvaras av tekniska byrån sammanhänger med den
fortgående utvecklingen inom husbyggnadsfacket. Byrån skall handha bygg
nadsstyrelsens åliggande att utöva den allmänna uppsikten över byggnads-
väsendet och svara för frågor angående byggnadsbestämmelser, tekniska
normer och rådgivning m. m.
I samband med en allmän översyn och revision av byggnadsstyrelsens
anvisningar till byggnadsstadgan (BABS) som pågått under de senaste två
åren, har styrelsen insamlat erfarenheter av anvisningarnas tillämpning
och synpunkter på den framtida verksamheten inom hithörande område.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
19
På grundval härav liar styrelsen i samråd med sitt tekniska råd i ett sju-
punktsprogram sammanställt riktlinjer för tekniska byråns verksamhet.
Detta program innefattar
att BABS ges bindande giltighet för hela landet samt fastställs av byggnads
styrelsen;
att byggnadsbestämmelser ges formen av funktionskrav;
att en samordning av bestämmelser som berör byggandet kommer till
stånd;
att enhetliga normer för installationer inom byggnader utarbetas;
att byggnadsstyrelsens typgodkännande verksamhet utvidgas till att
i princip omfatta praktiskt taget alla anordningar i byggnader samt hela
byggnader i syfte att underlätta ett industrialiserat husbyggande samt att
verksamheten avgiftsbeläggs;
att i syfte att underlätta ett industrialiserat byggande förlägga den enligt
byggnadsbestämmelserna förutsatta kvalitetskontrollen av byggvarorna i
anslutning till tillverkningen;
samt att en kontinuerlig insamling av erfarenheter av byggnadsbestäm-
melsernas tillämpning kommer till stånd.
Enligt styrelsens mening bör nu vidtas de organisatoriska förändringar
som är motiverade av de angivna nya arbetsuppgifterna och verksamhets
formerna. Styrelsen anser också nödvändigt att byråns personalresurser
förstärks.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
d. Den regionala organisationen
Den av arbetsgruppen föreslagna regionala organisationen för byggnads-
och förvaltningsärenden finner styrelsen vara en logisk följd av delningen och
i princip ändamålsenlig. Den föreslagna distriktsindelningen bör dock med
hänsyn till kommunikationer och huvudsakliga kontaktvägar justeras så
att Gotlands län förs till ettdera av de föreslagna stockholmsdistrikten (nr
IV och V). Erfarenheten av hittillsvarande verksamhet talar också för att
Jämtlands län förs till Umeådistriktet (nr VII). Den ingående kännedom om
lokal- och fastighetsbeståndet som länsarkitektsorganisationen besitter bör
övergångsvis få utnyttjas av byggnadsförvaltningarna på konsultbasis. På
motsvarande sätt kan byggnadsförvaltningarna ge tjänster till länsarkitekt-
kontoren.
Hinder bör inte möta för länsstyrelse att förordna tjänsteman vid
byggnadsstyrelsens regionala organisation att medverka i statsbidragsären-
den m. in. Omstationeringen av den från länsarkitektsorganisationen utflyt
tade ingenjörspersonalen bör ske med försiktighet. Den ej omstationerade
personalen bör lokalmässigt bli kvar i länsarkitektsorganisationen. I vissa
fall kan det visa sig lämpligt att inom en byggnadsförvaltnings verksamhets
område ha lokalkontor för underhållsverksamheten.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
E. Övriga remissyttranden
a. Principiella synpunkter
Arbetsgruppens förslag rörande delning av byggnadsstyrel
se o r g a n i s a t i o n e n i en del för byggande och fastighetsförvaltning
samt en del för plan- och byggnadsväsendet har i princip tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av samtliga organ som inkommit med yttranden. Fler
talet framhåller samtidigt behovet av en grundlig utredning av samhälls
planeringens organisation. Överståthållarämbetet anser att de problem som
kan uppkomma i samband med delningen bör bli föremål för en fortlöpande
organisationsundersökning. Svenska riksbyggen och TCO-S anser att beslut
i delningsfrågan bör uppskjutas i avvaktan på sådan utredning i ärendet.
Beträffande namnen på de båda föreslagna myndigheterna har
flertalet av remissorganen anslutit sig till arbetsgruppens förslag att låta den
byggande och förvaltande delen behålla namnet byggnadsstyrelsen. Av an
nan mening är överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län, Länsarkitekternas förening samt SAR, som anser att verket för plan-
och byggnadsväsendet skall benämnas byggnadsstyrelsen. Länsstyrelsen i
Uppsala län föreslår att varken den byggande och förvaltande delen eller den
myndighetsutövande delen behåller namnet byggnadsstyrelsen. Båda bör ges
helt nya namn.
I fråga om gränsdragningen vid en delning av byggnadsstyrelse-
organisationen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttryckt tveksamhet
beträffande en anknytning av den nuvarande tekniska byrån till plandelen.
Den av arbetsgruppen antydda möjligheten att sammanföra den
myndighetsutövande delen för plan- och byggnads
väsendet med lantmäteri styr elsen eller det före
slagna naturvårdsverket har kommenterats av några remiss
organ. Statskontoret finner det svårt att av det tillgängliga materialet be
döma fördelar och nackdelar hos de lösningar som för statskontoret fram
stått som huvudalternativen — fristående verk eller anknytning till lantmä-
teristyrelsen. Verket kommer dock fram till att övervägande skäl föreligger
att välja det senare alternativet med hänsyn till att detta kan innebära ett
bättre ömsesidigt stöd mellan de båda förvaltningsgrenarna och att man i så
fall inte behöver bygga upp en ny administrativ organisation. För att mera
bestämt kunna bedöma frågan bör en organisationsundersökning genom
föras för att dels klarlägga förutsättningarna att anknyta den provisoriska
organisationen till lantmäteristyrelsen, dels ge underlag för ett bestämman
de av den kommande permanenta organisationen. Också om man väljer
alternativet fristående verk bör en särskild organisationsundersökning ge
nomföras, som inriktas på dimensioneringen av de administrativa resur
serna för verket och möjligheterna att i vissa hänseenden anlita de admi
nistrativa funktionerna inom något annat ämbetsverk, t. ex. lantmäteristy
relsen eller byggnadsstyrelsen.
21
Lantmäteristyrelsen förordar att planverket ingår som en integrerad del
av styrelsen. En sammanföring av planbyrån med styrelsens nuvarande by
råer skulle enligt styrelsens mening medföra avsevärda fördelar framför till
skapandet av ett isolerat planverk, överförandet av den tekniska byrån bör
inte medföra några gränsdragningsproblem. Överlantmätaren i Stockholms
län ger uttryck för samma uppfattning.
Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår- att lantmäteristyrelsen i framti
den förs in i planverket samt att frågan om samverkan mellan planverket
och det föreslagna naturvårdsverket grundligt utreds, då en samordning i
någon form måste anses vara ett problem av fundamental betydelse för en
effektiv och rationell integration av den totala samhällsplaneringen i landet.
Den ifrågasatta sammanslagningen med naturvårdsverket tillstyrks av
SVR, medan statens naturvårdsnämnd för sin del anser att avsevärda svå
righeter skulle uppstå om man redan den 1 juli 1967 knöt det nya planorga
net till det föreslagna naturvårdsverket och finner övervägande skäl tala för
att planorganet åtminstone tills vidare organiseras som en fristående myn
dighet.
Länsstyrelsen i Uppsala län vill inte tillstyrka en provisorisk lösning som
går ut på att tills vidare anknyta planverksdelen till annat statligt verk i
avvaktan på resultatet av en nödvändig översyn av byggnadslagstiftningen
och planeringsfrågorna. Också Svenska landstingsförbundet är negativ mot
tanken att planorganet skulle sammanföras med något annat ämbetsverk
och understryker det angelägna i att planväsendet redan nu får sitt eget verk
och ges resurser så att det kan tillgodose kraven på översiktlig planering.
Arbetsgruppens förslag att kulturhistoriska byrån överförs till
riksantikvarieämbetet tillstyrks av statskontoret, naiurvårdsnämnden, riks
antikvarieämbetet, landsantikvarierna i Stockholms och Malmöhus län,
Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska musei-
mannaföreningens facksektion. Tillstyrkandet motiveras med att man här
igenom skulle uppnå en koncentration av byggnadsminnesvården till det
ämbetsverk som redan nu är huvudmyndighet för kulturminnesvården i
landet.
Riksrevisionsverket anser att det kan övervägas om inte byrån skulle delas
mellan de två verken.
Arbetsgruppens förslag avstyrks bl. a. av fortifikationsförvaltningen, de
hörda domkapitlen, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,
Uppsala, Östergötlands, Göteborgs och Bohus län samt Västerbottens län.
Man föreslår i dessa yttranden att kulturhistoriska byrån tills vidare för-
läggs till det föreslagna planverket. Motiveringen härför är i stort sett den att
byggnadsstyrelsens nuvarande myndighetsfunktioner inte bör splittras upp
på flera verk och att det finns ett nära samband mellan ett planverks uppgif
ter att bevaka god samhällsmiljö i allmänhet och den omsorg om äldre
byggnadsverk och deras miljö, som är kulturhistoriska byråns uppgift.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
22
MUS 65 anser alt kulturhistoriska byrån bör behålla sin plats i bygg
nadsstyrelsen (planverket) i avvaktan på en allmän översyn av byggnads-
minnes- och kulturminnesvården.
Domkapitlet i Västerås stift uttalar farhågor för att huvudsakligen de
kulturhistoriska och antikvariska synpunkterna skulle komma till uttryck
om kulturhistoriska byrån överfördes till riksantikvarieämbetet och domka
pitlet i Göteborgs stift anför att det här är fråga om problem där såväl tek
niska som historiska och antikvariska synpunkter skall vägas mot de krav
som ställs på kyrkobyggnaderna som nyttobyggnader. Liknande åsikter
hävdas av domkapitlen i Uppsala ärkestift och i Lunds stift. 1958 års utred
ning kgrka—stat och kyrkans byggnadsbyrå framhåller att innan utredning
en avslutat sitt arbete bör man inte ändra nuvarande ordning, dvs. kultur
historiska byrån hör kvarligga i byggnadsstyrelsen, sedan den byggande
delen uteslutits från denna.
Till samma slutsats kommer även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
som motiverar detta med behovet av att avvakta en fullständig översyn av
planlagstiftningen och samhällsplaneringens organisation, däri inbegripet
byggnadsminnesvård och naturvård.
En motsatt ståndpunkt intar länsstyrelsen i Östergötlands län som finner
starka skäl tala för eu inordning av byrån i den byggande och förvaltande
delen med hänsyn hl. a. till att en stor del av landets historiskt värdefulla
byggnader är i statlig ägo och därmed förvaltas av den byggande och för
valtande myndigheten.
Endast några yttranden tar upp frågan om anknytandet av byggnads
styrelsens tekniska råd och råd för samhällsplane
ring till planverket. Bostadsstyrelsen förordar viss översyn av rådens sam
mansättning och verksamhetsformer i samband med överflyttningen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasätter om inte planrådet bör ut
ökas med en representant för näringslivet. Rådet bör ges möjligheter till
en mer aktiv medverkan i planverkets arbetsuppgifter. Naturvårdsnämn-
den hemställer att den måtte bli representerad i planrådet eller alternativt
i en eventuell lckmannastyrelse för plandelen.
Svenska stadsförbundet anför att planrådet i sin nuvarande form väsent
ligen torde ha haft betydelse som ett forum för utbyte av informationer
rörande de skilda verkens framtidsplanering samt om viktigare kommu
nala framtidsplaner in. m. Byggnadsstyrelsen har vidare utnyttjat rådet vid
sina ställningstaganden till vissa remisser. Rådet har emellertid endast un
dantagsvis låtit sina ställningstaganden ta formen av preciserade deklara
tioner med syfte att konkret påverka planeringen eller handlandet i de frå
gor rådet haft under prövning. I avvaktan på att andra samordningsorgan
byggs upp torde det böra övervägas att ge planrådet en aktivare roll. Rådet
bör fungera som samordnare mellan de statliga verken och även som kon
taktorgan i principiella frågor rörande statlig och kommunal planering.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
23
Det kan ifrågasättas om inte de statliga verken skulle vara företrädda
i rådet genom chefer och om inte den kommunala representationen i rå
det skulle förstärkas. Även rådet för samhällsplanering anser att dess
verksamhet bör aktiveras.
b. Delen för bgggande och förvaltning
Arbetsgruppens förslag till organisation för den byggande
och fastighets förvaltande delen har i stort sett tillstyrkts
av remissorganen. Statskontoret nttalar att med hänsyn till de stora på
frestningar på verket som den tillströmmande arbetsmängden medför bör
skäliga resurser i ett sammanhang tillmätas. Riksrevisionsverket hävdar
dock att för närvarande bör en utökning av antalet fasta tjänster undvikas
till dess att den nya organisationen fungerat en tid. SVR föreslår att det
nya verket skall stå under ledning av en lekmannastyrelse. Bgggindustriali-
seringsutredningen och SBEF framhåller vikten av att det nya byggande
organet aktivt medverkar i ntprovningen av bättre och billigare byggnads-
metoder.
Länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om man inte borde
uppdela den byggande och fastighetsförvaltande delen på tre regionala för
valtningar, som har möjlighet att självständigt och i smidiga former lokalt
utreda samt fatta beslut i byggnads- och fastighetsförvaltningsfrågorna.
Dessa tre förvaltningar borde vara stationerade i Stockholm, Göteborg och
Malmö. På generaldirektören skulle ankomma att med hj älp av ett litet och
funktionsdugligt kansli samordna verksamheten samt sköta kontakten med
regeringen.
c. Delen för plan- och bgggnadsväsendet
Flertalet remissorgan har framförallt uppehållit sig vid den före
slagna delen för plan- och byggnadsväsenaet och dess ar
betsuppgifter.
Vikten av att denna del ges tillräckliga resurser och möjligheter att redan
nu effektivt verka inom planväsendet framhålls allmänt och understryks
särskilt av bl. a. väg- och vattenbgggnadsstgrelsen, naturvårdsnämnden,
bostadsstgrelsen, läns stgr ds erna i Uppsala, Malmöhus och Östergötlands
län, byggindustrialiseringsutredningen, LO, Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Bostadsstgrelsen
framhåller att en av planverkets mer betydelsefulla arbetsuppgifter blir att
klarlägga sambandet och samspelet mellan bebyggelseplanering enligt bygg
nadslagen och andra delar av den allmänna samhällsplaneringen. Rådet
för samhällsplanering anser att ett centralt statligt planorgan måste ha en
betydelsefull koordinerande roll på verksnivå för eu samordnad statlig
fysisk planering.
Inrättandet av en lekmannastyrelse för det föreslagna planver
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
24
ket förordas i princip av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i
Malmöhus län, LO, Länsarkitekternas förening, SAR och SVR. Fortifika
tions för valt ning en, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, läns
styrelsen i Östergötlands län och SBEF instämmer i arbetsgruppens förslag
att planverket skall betraktas som ett provisoriu m i avvaktan på att
frågan om samhällsplaneringen i stort blir utredd.
Byggnadsstyrelsens förslag att klyva planbyrån i en byrå för lö
pande ärenden och en för utrednings- och normeringsarbete har lämnats
utan erinran eller tillstyrkts av remissinstanserna. Rådet för samhällspla
nering förordar dessutom en ytterligare uppdelning av den
föreslagna planbyrån i en byrå för översiktlig planering och en för detalje
rad planering.
I fråga om tekniska byrån framhåller SAR att frågor rörande ut
formningen av byggnader inte bör inordnas i byrån, som har att syssla med
tekniska problem.
Svenska riksbyggen föreslår att tekniska byrån hos planverket förstärks
med bostadsstyrelsens tekniska byrå med den motiveringen att det är en
fördel om samma verk blir ansvarig myndighet såväl för planfrågornas
lösning som de enskilda husens utformning.
d. Den regionala organisationen
I fråga om den regionala organisationen har synpunkter anlagts främst
på omorganisationen av den förvaltning av det statliga fastighetsbeståndet
som f. n. sker genom länsarkitektkontorens försorg. Länsstyrelsen i Malmö
hus län och SAR anser det tveksamt om det är lämpligt med en omorganisa
tion innan länsindelningsutredningen avgett sitt förslag, medan länsstyrel
sen i Östergötlands län inte har något att erinra men utgår från att distrikts-
indelningen kan komma att ändras i den mån ändrad länsindelning motive
rar detta.
Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län framhåller att det är
önskvärt att förvaltningen av det statliga fastighetsbeståndet är lokaliserad
till residensstäderna, där huvuddelen av ifrågavarande fastigheter befinner
sig.
En från arbetsgruppens förslag skiljaktig mening företräder SAR som an
för att fastighetsingenjörerna inte bör flyttas ut från länsarkitektkontoren
där stort behov av dem föreligger. I stället bör det byggande och fastighets-
förvaltande verket träffa avtal när det vill ta dessa ingenjörers tjänster i
anspråk.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
F. Byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och omkostnader m. m. under
budgetåret 1967/68
Byggnadsstyrelsens förslag till detalj organisation för planverket och
länsarkitektsorganisationen innebär en ökning med drygt 30 nya tjänster
inom planverket samt sex nya tjänster inom länsarkitelctsorganisationen om
man i sistnämnda fall bortser från den föreslagna överföringen av 50
tjänster till den byggande och förvaltande delen. Vid sin beräkning har sty
relsen i fråga om planverket utgått från en uppskattad kostnad för planverk
samheten m. m. inom byggnadsstyrelsen och ifråga om länsarkitektsorga-
nisationen från de under sjätte huvudtiteln på riksstaten för innevarande
budgetår uppförda anslagen till avlöningar och omkostnader för länsarki-
tektsorganisationen samt i fråga om bidrag till upprättande av regionplaner
in. m. från det under sjätte huvudtiteln på riksstaten för innevarande budget
år uppförda anslaget till detta ändamål.
För avlöningar till den del av bgggnadsstgrelsen, som motsvarar det före
slagna planverket är för innevarande budgetår enligt styrelsens uppskatt
ning anvisat 3 039 000 kr. Styrelsen beräknar en ökning av medelsbehovet
Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967
25
med 2 253 000 kr.
1. Personal- och tjänsteförändringar ............................................ + 1 560 972
2. Särskilda utredningar och arvoden till viss expertis.............. +
315 000
3. Vissa arvoden i samband med styrelsens verksamhet.......... +
35 800
4. Löneomräkning .............................................................................. +
341 228
+ 2 253 000
För omkostnader för planverket har byggnadsstyrelsen beräknat ett me
delsbehov av 500 000 kr.
1. Sjukvård ............................................................................................... 13 000
2. Reseersättningar
............................................................................. 50 000
3. Expenser
a) Bränsle, lyse och vatten ............................................................ 11 000
b) Övriga expenser .......................................................................... 426 000
4. Publikationstryck
............................................................................. 849 000
Särskilda uppbördsmedel
5. Försäljning av publikationer ..................................................... — 850 000
499 000
Anslaget Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar är för innevarande
budgetår uppfört med 8 858 000 kr. Byggnadsstyrelsen beräknar det ökade
medelsbehovet till 9 245 000 kr.
Ökning eller
minskning
1. Personal- och tjänsteförändringar
a) Sex biträdande länsarkitekter ............................................ + 357 624
b) Medel för anlitande av tillfällig personal och konsulter . . + 100 000
c) Minskning med 50 tjänster..................................................... — 1 641 000
2. Löneomräkning .............................................................................. + 1 570 376
+ 387 000
26
1. Framlagda prognoser visar mot en både procentuellt och absolut sett
betydande ansamling av befolkningen i storstadsområdena och vissa andra
regioner. Byggnadsstyrelsen anser sig behöva förstärka dessa länsarkitekts-
distrikt med ytterligare planfackmän. Styrelsen förslår därför att sex
tjänster i A 27—B 5 som biträdande länsarkitekt inrättas.
2. Möjligheterna att anlita tillfällig personal och i förekommande fall
konsulter anser styrelsen böra utnyttjas i samma utsträckning som hittills
och föreslår därför att anslaget uppräknas med 100 000 kr.
Under anslaget Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader är för inne
varande budgetår anvisat 951 000 kr. Byggnadsstyrelsen beräknar det ökade
medelsbehovet till 1 097 000 kr.
Kungi. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
Föreslagen
Anvisat
ändring
1966/67
1967/68
1. Sjukvård m. in.......................................... ..................... 15 000
+ 1 000
2. Reseersättningar .................................. ..................... 370 000
+ 55 000
3. Expenser
a) Bränsle, lyse och vatten ................. ..................... 31000
±0
b) Övriga expenser .............................. ..................... 535 000
+ 90 000
951 000
+ 146 000
2. På grund av de den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna på järnvägs
resor, de ökade ersättningarna för tjänsteresa med egen bil och de höjda
traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med 30 000 kr. De in
tensifierade insatserna inom bl. a. samhällsplaneringen har föranlett en ök
ning av resefrekvensen. Byggnadsstyrelsen vill därför föreslå en uppräk
ning av anslaget i denna del med 60 000 kr., dvs. med 2 500 kr. per kontor.
Överflyttandet av fastighetsingenjörerna beräknas medföra en kostnads
minskning med 35 000 kr. Styrelsen hemställer sålunda om en ökning av
posten reseersättningar med (30 000 + 60 000 — 35 000) 55 000 kr.
3. Städningskostnaderna beräknas öka med 20 000 kr.
Kostnaderna för skrivmateriel, papper, blankettryck o. d. beräknas stiga
med ca 7 000 kr.
Telefon- och annonskostnaderna torde komma att öka med 10 000 kr.
Kostnaderna för ersättningsanskaffningen, underhåll in. in. beräknas
uppgå till sammanlagt 210 000 ler., varav 130 000 kr. fordras i engångsan-
visning för att fullfölja den upprustning av inventarier och inredning som
påbörjades budgetåret 1964/65.
Vidare torde för bokinköp in. fl. ändamål ytterligare 9 000 kr. behöva
anvisas.
Bestämmelserna rörande bidrag till upprättande av regionplaner in. m.
återfinns i kungörelsen den 18 april 1958 (nr 163) angående statsbidrag
till vissa plankostnader. Dessa bestämmelser innebär i korthet att från an
slaget bestrids utgifter för kostnader dels för upprättande av regionplaner,
dels till vägförenings kostnader för genomförande av byggnadsplan.
27
Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning framhållit att utöver
det statliga stödet till den reguljära regionplaneringen enligt byggnadslagens
regler förutses starkt växande krav komma att ställas på statens ekonomiska
medverkan till regionala planläggningsinsatser, som i vissa fall närmast
kan karakteriseras som riksplaneringsuppgifter. Hur en sådan storregional
översiktsplanering skall organiseras är till stor del alltjämt en öppen fråga.
Under alla förhållanden framstår det dock som uppenbart att staten måste
ta på sig en väsentlig del av ansvaret, inte minst ekonomiskt.
Vad som kan förutses begränsa det omedelbara behovet av medel är dels
bristen på planfackmän av de kategorier och med den kompetens som upp
gifterna kräver, dels den fördröjning som programskrivning, organisations
åtgärder och andra förarbeten ofrånkomligen måste förorsaka. Å andra
sidan är det givetvis angeläget att planeringsinsatserna inte fördröjs eller
försvåras av brist på medel.
För den översiktliga planeringen synes det för regionplanering enligt
byggnadslagen gällande systemet med en kombination av förskott och bidrag
inte vara särskilt lämpligt. Det bör i stället bli fråga om direkta bidrag som
efter prövning av program och kostnadsberäkningar fördelas av Kungl.
Maj :t. Med anledning härav föreslås att medel beräknas för uppförande av
detta anslag med 3,5 milj. kr.
I fråga om medelsbehovet för det under kapitalbudgeten, fonden för
förlag till statsverket, upptagna anslaget till förskott till vissa plankostna
der m. m. har byggnadsstyrelsen i sin anslagsskrivelse den 23 augusti 1966
anfört att regionplanering enligt byggnadslagens regler f. n. pågår inom
fem områden. Inom tre av dessa (Stockholms-, Borås-och Sundsvallsregioner-
na) gäller det översyn av tidigare planer, medan inom återstående två (Göte
borgs- och Eskilstunaregionerna) planeringen alltjämt är inne i sin första
omgång.
Styrelsen erinrar om att av tillgängliga medel på anslaget vid innevarande
budgetårs ingång, 1 230 700 kr., större delen torde komma att disponeras
vid bifall till inneliggande framställningar om bidrag på tillhopa 871 000
kr. och uppskattar med anledning härav medelsbehovet för budgetåret
1967/68 till 1 500 000 kr.
I skrivelse den 7 november 1966 bär byggnadsstyrelsen därefter yttrat sig
över en från Stockholmstraktens regionplaneförbund till Kungl. Maj :t in
kommen framställning om förskott till förbundets kostnader under år
1967 med 1 150 000 kr. Förbundet motiverar beloppets storlek med behovet
av att bedriva arbetet på den nya regionplanen för Stockholmsområdet
skyndsamt och efter ett med hänsyn till de stora förändringarna i Stock
holmsområdets utbyggnad utökat program. Byggnadsstyrelsen liksom över-
ståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län har tillstyrkt det be
gärda förskottet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
III. Departementschefen
a. Principiella synpunkter
Byggnadsstyrelseorganisationens uppgifter är väsentligen av två slag.
Den ena huvudgruppen av uppgifter utgörs av byggande eller förhyrning
av statliga tjänstelokaler och därmed sammanhängande fastighetsförvalt
ning och byggnadsunderhåll. Den andra huvudgruppen innefattar utövande
av statlig myndighet på planväsendets, byggnadsväsendets och den kultur
historiska byggnadsvårdens områden. Sammanförandet av dessa olikartade
funktioner till ett och samma statliga organ har sin historiska förklaring,
och olägenheterna bör ha varit föga framträdande, så länge vården av stat
liga byggnader dominerade. När byggnadsstyrelsens och dess regionala or
gans uppgifter kom att i allt högre grad inriktas på å ena sidan nybyggnad
av statliga fastigheter av skiftande och ofta komplicerat slag och å andra
sidan ett omfattande normerings- och kontrollarbete såsom ansvarig myn
dighet för utvecklingen på planläggning- och liusbyggnadsområdet blev
förhållandet ett annat. Ett skiljande av de två huvudslagen av uppgifter
kom att framstå som eu i längden nödvändig åtgärd för att de båda verk
samhetsgrenarna skulle kunna organiseras i former som bättre kunde
anpassas till behovet.
Ännu vid byggnadsstyrelsens omorganisation år 1962 ansåg man sig
kunna lösa de organisatoriska problemen genom att inom styrelsens ram
renodla de byggande och förvaltande uppgifterna från de ämbetsverksmäs-
siga och med en rationalisering av byggnadsärendenas handläggning. Man
räknade med att då rådande kraftiga expansion av styrelsens byggnads
verksamhet och därmed följande ökning av det förvaltade fastighetskapi
talet efter några år skulle förbytas i en från år till år mera långsamt sti
gande trend. Utvecklingen har kommit att bli en annan. Lokalbehovet inom
de statliga undervisnings- och vårdområdena, inom polisväsendet och den
centrala statsförvaltningen, för alt nämna de viktigaste sektorerna, är
sådant att byggnadsstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret
1967/68 räknar med en fördubbling av sin byggnadsproduktion under de
närmaste 5 å 6 åren och en motsvarande utveckling på förvaltningssidan.
Denna starka expansion har inträffat under en period av snabb strukturell
och teknisk utveckling inom byggnadsbranschen. Det ligger därför i sakens
natur att en översyn av organisation och arbetsformer inom den byggande
och förvaltande delen av styrelsen och dess regionalorgan är motiverad
trots att endast kort tid förflutit efter senaste omorganisation. En fortsatt
utveckling mot större rationalitet och införande av mera affärsmässiga
former underlättas om ledningen för verket odelat kan ägna sina krafter
åt dessa uppgifter.
Det kan också framhållas att utvecklingen sedan länge gått i den rikt
ningen att byggnadsstyrelsen i fråga om husbyggande biträder samtliga
departement och utför en servicefunktion som finansieras över flertalet
huvudtitlar i statsbudgeten. Styrelsen har blivit det centrala organet för
civilt statligt byggande och — frånsett jordbruks- och skogsegendomar —
även för civil fastighetsförvaltning. Inom finansdepartementet har i prak
tiken kommit att i allt högre grad beredas frågor rörande nybyggnad och
fastighetsförvaltning i samråd med företrädare för vederbörande fackdepar
tement. Redan med hänsyn till dessa administrativa förhållanden har det
under senare år framstått som ett naturligt fullföljande av utvecklingen
att bilda ett särskilt verk för dessa produktions- och fastighetsekonomiska
uppgifter som hänförs till finansdepartementets verksamhetsområde.
Jag finner således starka skäl tala för att byggnadsstyrelsens byggande
och fastighet sförvaltande uppgifter handhas av ett särskilt ämbetsverk.
Jag övergår därefter till att behandla konsekvenserna av ett sådant sär
skiljande för byggnadsstyrelsens myndighetsuppgifter på främst planväsen
dets område.
Min företrädare som kommunikationsminister tillkallade år 1965 exper
ter för att inom departementet medverka i ett utvecklingsarbete på den
fysiska planeringens område. Som bakgrund för ett lagstiftnings- och
reformarbete eftersträvades i första hand en allmän bild av denna plane
rings roll i det moderna samhället, dess samband med andra former av
planering och en målsättning för den planerade aktivitetens innehåll och
former. Detta arbete har sedan dess pågått inom departementet bl. a. i en
särskild arbetsgrupp under min ledning.
Det har därvid varit en strävan att förutsättningslöst angripa frågorna
om den fysiska miljöns utformning och om de därtill knutna planerings
behoven och dessas relationer till den övriga planering som utvecklats inom
skilda grenar av samhällsverksamheten. De hittills genomförda diskussio
nerna har bland annat belyst hur den moderna samhällsutvecklingen för
med sig ändrade och nya planeringsbehov på den fysiska miljödaningens
område.
Det traditionella iältet för fysisk planering är stadsbebyggelsen. Det
nuvarande planväsendet och de gällande planreglerna inom byggnadslag
stiftningens ram har utvecklats främst för att möta behoven inom städer
och tätbebyggda distrikt. Ändrade produktionsformer inom stadsbyggan
det och växande krav på samordning mellan kommunernas ekonomiska
aktivitet och bebyggelseplanering liksom den ökade kompetensen hos kom
munerna är förhållanden som motiverar en översyn av stadsplaneväsendet
och byggnadslagstiftningen. Därtill kan läggas behovet att möta de plan
problem av delvis ny art som uppstår i samband med fritidsbebyggelsens
starkt ökande omfattning.
Den fortskridande urbaniseringen, som är bakgrunden till de nämnda
Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1967
29
30
förhållandena, har också fört med sig växande planeringsbehov när det
gäller landsbygden. Denna blir av allt större betydelse för den växande
stadsbefolkningens rekreation och undergår samtidigt genom rationalise
ringen inom jord- och skogsbruksnäringarna en snabb miljöförändring.
Vidgade funktionella samband inom vida räjonger och mellan skilda
orter kan föra med sig att en enstaka åtgärd eller teknisk anläggning kan
beröra många platser inom ett vidsträckt område, vilket har synts moti
vera en diskussion om formerna för en vidgad planering på regional nivå.
Slutligen kan framhållas att en ökande efterfrågan är att förutse på mark
för expanderande och nytillkommande funktioner i samhället och inte minst
på mark med speciella egenskaper. Denna efterfrågan sker i konkurrens
med redan etablerade användningssätt likaväl som mellan de nya funktio
nerna inbördes. Det gör det angeläget att söka långsiktigt överblicka såväl
efterfrågesidan som utbudssidan för att hushålla med de markresurser
som står till förfogande. Detta är bakgrunden till min uppfattning att det
behövs en riksöversikt beträffande markens användning i stort.
Inom det allmänna utredningsarbetets ram pågår nu intensiva studier
med biträde av vissa till departementet knutna experter i syfte att belysa
metoder och program för en sådan riksplanering. Först på grundvalen
av erfarenheterna från dessa studier kan den lämpliga administrativa for
men och eventuellt erforderliga lagstiftningsåtgärder tas upp till diskussion.
Vad gäller de övriga sidor av markanvändningsplaneringen som jag be
rört i det föregående kommer det fortsatta arbetet att inriktas på frågor
om lämpliga planeringsmetoder, planinstitutens utformning samt samord
ningen mellan skilda planformer, huvudmannaskapet för planväsendet på
skilda nivåer och behovet av rättsregler. Det är min avsikt att detta arbete
på departemental nivå skall föras fram så långt att det ger underlag för
direktiv för en parlamentarisk kommitté som får uppgiften att utforma
förslag till ny lagstiftning.
Det är uppenbart att frågor om statens myndighetsutövning på plan
väsendets område och uppbyggnaden av statens planvårdande organ är vä
sentliga. Det kan inte uteslutas att organisatoriska förändringar kan kom
ma att aktualiseras. Med de vidgade anspråk som alltmer gör sig gällande
på en fysisk planering kommer sådana områden att beröras som nu hör
hemma inom skilda myndigheters verksamhetsfält och som sorterar under
skilda departement. Vissa omgrupperingar av arbetsuppgifterna mellan olika
organ kan tänkas bli aktuella. Det kan under sådana förhållanden anföras
skäl mot att just nu göra en förändring beträffande statens myndighetsut
övande verk på plan- och byggnadsväsendets område. En sådan omorgani
sation som föreslås kan tänkas inom några år följas av en ytterligare för
ändring.
Jag har dock kommit till den uppfattningen att övervägande skäl talar
för att nu bilda ett särskilt verk för plan- och byggnadsfrågor. Det på
gående utredningsarbetet är så pass vittsyftande att det under alla förhål
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
31
landen måste dröja ett antal år innan det resulterar i en ny ordning. Under
tiden kommer uppgifterna inom planväsendet att växa. Det finns ett starkt
behov av att genomföra delreformer och att effektivisera planorganens verk
samhet inom i princip nuvarande lagstiftnings ram. Detta gäller även i viss
mån den allmänna tillsynen över byggnadsväsendet. Förutsättningarna här
för syns mig vara bättre om det tillskapas ett fristående verk för plan- och
byggnadsfrågor än om verksamheten ligger kvar sammankopplad med
statens egna fastighetsförvaltande och byggande uppgifter. Vissa remiss
instanser har föreslagit att man sammanför byggnadsstyrelsens myndig
hetsutövande del med verk som företräder andra sidor av den fysiska pla
neringen. Jag anser att sådana sammanslagningar eller omfördelningar
av skilda verks uppgifter bör diskuteras inom ramen för en större översyn
av planväsendets organisation. Jag finner det emellertid vara en fördel om
de enheter i den nuvarande byggnadsstyrelseorganisationcn som handläg
ger myndighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i avvaktan på
resultatet av dessa mer vittsyftande diskussioner bildar ett eget verk.
Mot den förut angivna allmänna bedömningen av byggnadsstyrelsens
verksamhetsfält var det angeläget att låta företa en undersökning av de
praktiska möjligheterna att skilja ut lokalanskaffning och fastighetsför
valtning från byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter utan att invänta resul
taten av den tidigare omtalade planutredningen. Den 21 januari 1966 upp
drog jag efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
åt en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet att se över bygg
nadsstyrelseorganisationen. Gruppen skulle lägga fram förslag till ledning
och huvudorganisation för en central enhet för byggande och fastighets
förvaltning, som skulle bildas genom delning av byggnadsstyrelsen. Grup
pen skulle vidare upprätta förslag till organisation för planfrågor m. in.,
varvid utredningen i princip skulle begränsas till vad som var en direkt
följd av delningen. Gruppen skulle särskilt undersöka kulturhistoriska by
råns uppgifter och ställning. Förslaget skulle också behandla byggnads
styrelsens regionala organ.
I den promemoria som arbetsgruppen har överlämnat har den utgått
från, att om man vill dela hyggnadsstyrelseorganisationen i en myndighets-
del och en de! för byggande och fastighetsförvaltning, de arbetsuppgifter
som utförs av planbyrån och tekniska byrån bör sammanföras till den först
nämnda delen och att byggnadsbyråns, intendentsbyråns, utrikesbyråns,
utredningsbyråns, projekteringsbyråernas och kalkylavdelningens arbets
uppgifter bör hänföras till den sistnämnda delen. Bränslekontrollavdel-
ningens uppgifter bör därvid överföras till första projekteringsbyrån. Vissa
andra överflyttningar av uppgifter och personal mellan de olika till den
byggande delen förda byråerna föreslås även. Kulturhistoriska byrån före
slår gruppen överförd till riksantikvarieämbetet. Administrativa byrån före
slås bli delad med en del till vartdera av de nya organen. Byggnadsstyrel
sens regionala organisation delar gruppen upp på så sätt att arbetsuppgifter
och personal som tillhör fastighetsförvaltningen bryts ut från länsarki
tektkontoren och sammanförs med den nuvarande byggnadsstyrelsens regio
nala byggnadskontor till byggnadsförvaltningar, som underställs det före
slagna byggande verket. Återstoden av länsarkitektsorganisationen föreslås
lyda under verket för plan- och byggnadsfrågor.
Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats i samband med byggnads
styrelsens samt Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens skrivelser
med förslag till anslag för budgetåret 1967/68. Gruppens promemoria och
vad som anförts i remissyttranden däröver visar att det är praktiskt genom
förbart att göra den delning av den nuvarande byggnadsstyrelsen, som
jag funnit funktionellt önskvärd på de i det föregående redovisade skälen.
Remissinstanserna har också med något enstaka undantag stött tanken
på en delning. Ett undantag utgör inställningen till kulturhistoriska byråns
placering.
Jag vill därför föreslå att byggnadsstyrelseorganisationen delas i ett verk
för styrelsens myndighetsuppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och
ett verk för styrelsens byggande och förvaltande uppgifter. Jag föreslår att
det förra verket kallas statens planverk och det senare byggnadsstyrelsen:
Såsom jag nyss sade har remissopinionen varit mindre enhetlig i fråga
om vart den kulturhistoriska byrån bör föras. Ett slutligt ställningstagande
till vilken myndighet som skall svara för de uppgifter som nu handläggs av
byrån kräver en närmare undersökning av syftet med samhällets kultur
minnesvård och hur vården skall organiseras. Chefen för ecklesiastik
departementet kommer senare denna dag att föreslå att 1965 års musei-
och utställningssakkunniga får i uppdrag att utreda kulturminnesvården.
I avvaktan på de resultat som de sakkunniga kan komma fram till bör
kulturhistoriska byrån anknytas till riksantikvarieämbetet och organisato
riskt direkt underställas riksantikvarien. Av praktiska skäl bör därvid vissa
tjänster överföras från den kulturhistoriska byrån till enheten för byg
gande och förvaltande uppgifter för att biträda denna enhet med den ome
delbara vården av statens äldre byggnader. Chefen för ecklesiastikdeparte
mentet kommer senare denna dag att föreslå att för nästa budgetår medel
beräknas för byrån under anslagen till riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum.
Beträffande organisationen av den del av byggnadsstyrelsen som sysslar
med byggnads- och förvaltningsuppgifter för statens räkning och som
bör föras till finansdepartementets verksamhetsområde kommer chefen
för detta departement senare denna dag att framlägga förslag.
b. Organisationen av statens planverk
Statens planverk bör ledas av en överdirektör. Till verket bör överföras
den personal som nu tjänstgör på byggnadsstyrelsens planbyrå och dess
tekniska byrå, vidare viss personal från dess administrativa byrå. Verket bör
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
33
indelas i en planbyrå, en utvecklingsbyrå, en teknisk byrå och ett kansli.
I likhet med byggnadsstyrelsen och flertalet remissmyndigheter anser jag
nödvändigt att den nuvarande planbyrån uppdelas på två arbetsenheter,
en byrå för granskningsärenden och därmed sammanhängande frågor och
en byrå som kan odelat ägna sig åt den viktiga uppgiften att söka genom
utvecklingsarbete, rådgivning och information höja standarden i bebyg
gelseplaneringen redan under nu gällande lagstiftnings bestånd. Det ut
vecklingsarbete som nu tillfälligt bedrivs inom kommunikationsdeparte
mentet inriktas på andra problem än som skulle ankomma på den före
slagna byrån. Tillskapandet av denna byrå bör kunna underlätta för verket
att spela en ledande och samordnande roll när det gäller förståelsen för
och den praktiska tillämpningen av planeringsprinciper och planlagstiftning.
Till planverket bör slutligen hänföras byggnadsstyrelsens råd för sam
hällsplanering och dess tekniska råd. Under verket bör lyda länsarkitekts-
organisationen, sedan från denna avskilts den personal som nu sysslar
med fastighetsförvaltning.
För de olika arbetsenheternas uppgifter och indelning föreslår jag föl
jande allmänna riktlinjer. Jag betraktar därvid den av mig föreslagna
sektionsindelningen enbart som ett principförslag. Den bör redovisas för
riksdagen för att tjäna som underlag för riksdagens bedömning av verkets
anslagsbehov. Kungl. Maj :t bör äga genomföra de ändringar i sektions-
indelning och ärendefördelning som utvecklingen av verkets arbetsupp
gifter eller ändring i annat förhållande ger anledning till.
Planbijrån bör i huvudsak svara för löpande ärenden — fastställelse-
frågor, dispenser, besvärsmål, expropriationsärenden etc. — som i form
av remisser eller på annat sätt inkommer till verket på planväsendets om
råde. Personalen för handläggning av dylika ärenden består för närvarande
huvudsakligen av tekniker och jurister, en sammansättning som befunnits
lämplig i de avdelningar, som skulle bilda kärnan i den nya planbyrån.
Byrån bör lämpligen indelas i en teknisk och en juridisk sektion, som nära
bör samverka med varandra, allt efter ärendenas art.
Utvecklingsbgråns huvudsakliga uppgift bör vara att svara för den utåt
riktade verksamheten som verket bör bedriva på planområdet. Byråns
arbete torde i huvudsak få inriktas på att utarbeta generella normer och
anvisningar för fysisk planläggning och i anslutning till detta ge råd och
i övrigt vara vägledande, särskilt i större och översiktliga frågor. Byrån
bör indelas i två sektioner, en utvecklingssektion och en informationssek
tion. På utvecklingssektionen bör ankomma att genom egna studier, an
litande av utomstående experter, samarbete med forsknings- och utred-
ningsorgan och på annat lämpligt sätt samla det kunskaps- och erfaren-
hetsmaterial, på vilket byrån skall grunda sina normer och anvisningar.
Informationssektionen skall lämpligen svara för olika kontaktuppgifter,
insamling av upplysningar om planförhållanden i Sverige och utlandet,
medverkan i kurser och överläggningar på byråns områden samt bedriva
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
muntlig och skriftlig information i planfrågor. För hela byrån bör gälla
att personalen medverkar i överläggningar kring metodfrågor i samband
med olika former av planering.
Tekniska byrån bör med oförändrat namn och organisation överflyttas
från byggnadsstyrelsen till verket för plan- och byggnadsfrågor. Byrån
bör alltså alltjämt vara indelad i fyra sektioner, en allmän sektion, eu
konstruktionssektion, en byggnadssektion och en installationssektion. Byrån
bör såsom hittills för verkets räkning handha den allmänna uppsikten
över byggnadsväsendet och svara för därmed sammanhängande frågor an
gående byggnadsbestämmelser, tekniska normer och rådgivning. Det pro
gram i sju punkter för en effektivisering av verksamheten, innebärande
även viss ny inriktning av denna, som byggnadsstyrelsen redogör för i sin
anslagsframställning, finner jag lämpligt att byrån, inom ramen för till
gängliga ekonomiska och personella resurser, söker genomföra. Jag vill
härvid särskilt framhålla värdet av en utbyggnad av styrelsens typgodkän
nande verksamhet, vilken fråga jag även behandlar i samband med förslag
som jag i annat sammanhang kommer att göra i fråga om ändringar i
byggnadsstadgan. Verksamheten avses bli självbärande.
För verkets administrativa funktioner föreslår jag inrättandet av ett
kansli, organiserat på en allmän sektion för budgetarbete, juridiska frågor,
taxefrågor, organisationsärenden samt vissa för verket gemensamma arbets
uppgifter, ävensom en personalsektion för personalfrågor, utbildningsfrå
gor, kamerala frågor in. m.
De båda råden, som, enligt vad jag föreslagit i föregående, bör hän
föras till planverket, kan i viss mån bidra till att ge detta önskvärd anknyt
ning till olika intressen, som bör vara företrädda där. Råden bör beredas
möjlighet att aktivt delta i verkets arbete. Deras behov av sekreterare torde
få tillgodoses av vederbörande byråer. Verkets chef bör såsom hittills varit
fallet beträffande byggnadsstyrelsens chef vara ordförande i råden.
c. Den regionala organisationen
Som arbetsgruppen med instämmande av de remissinstanser, som yttrat
sig liärom föreslagit anser jag att länsarkitektsorganisationen bör lyda under
verket för plan- och byggnadsfrågor samtidigt som den personal på läns
arkitektkontoren som nu sysslar med fastighet sförvaltningsuppgifter bör
föras över till verket för byggande och förvaltning. Den närmare utform
ningen av distrikt sorganisationen för statens byggande och fastighetsför
valtning kommer att anmälas av chefen för finansdepartementet.
d. Personal- och anslagsfrågor
I fråga om personalbehovet för statens planverk och dess distriktsorga-
nisation har jag utgått från nuläget på byggnadsstyrelsens planbyrå, tek
niska byrå och i viss mån dess administrativa byrå samt inom länsarkitekts
organisationen. Vid delningen av byggnadsstyrelseorganisationen kommer
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 ur 1967
35
att från länsarkitektsorganisationen överföras 50 tjänster till den byggande
och förvaltande delens regionala organisation. Min beräkning av antalet
tjänstemän i planverket och den personalorganisation som ligger till grund
för anslagsberäkningen framgår av sammanställningar som torde få fogas
till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2 och 3.
Jag föreslår att en tjänst som överdirektör och verkschef i Gp 4 inrättas.
Frågan om löneställningen för denna tjänst har tagits upp till behandling
mellan chefen för civildepartementet och berörd personalorganisation, som
förklarat sig inte ha någon erinran mot den föreslagna löneställningen.
För cheferna för byråerna bör två tjänster som byråchef och en som över
ingenjör i Ce 1 inrättas.
I övrigt beräknar jag i fråga om statens planverk medel för åtta av
delningsdirektörer i B 6, tio avdelningsdirektörer i B 5, sex byrådirek
törer i A 30, sex byrådirektörer i A 28, åtta byrådirektörer i A 26, en förste
byråsekreterare i A 23, två förste byråingenjörer i A 23, en kamrerare
i A 19, tre amanuenser/förste byråsekreterare i A 18/22, en ingenjör i A 17,
en kanslist i All/17, två assistenter i A 15, två kontorsskrivare i A 13,
en tekniker i All, tolv kansliskrivare i All, en expeditionsförman i
All, en expeditionsvakt i högst A 9, två kontorister i A 9 och sex kontors-
biträden i A 3/9.
För länsarkitektsorganisationen innebär mina förslag att medel bör be
räknas för två tjänster som biträdande länsarkitekt i högst B 5, under det
att följande tjänster utgår, nämligen tre som byrådirektör i A 28, nio som
byrådirektör i A 26, elva som ingenjör i A 23, fyra som ingenjör i A 21, tre
som ingenjör i A 19, tre som ingenjör i A 17, en som maskinchef i A 17, tre
som ingenjör i A 15, en som maskinist i A 13, en som förste reparatör i
A 13 och elva som kontorsbiträde i A 3/9.
Beträffande löneställningen för tjänsterna vid utvecklingsbyrån och
kansliet samt tjänsterna för cheferna för planbyrån och dess sektioner har
avtal träffats mellan statens avtalsverk och berörda personalorganisatio
ner. Avtalet har den 16 mars 1967 godkänts av riksdagens lönedelegation
dock under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsätt
ningar som legat till grund för avtalet. Övriga tjänster avses överföras till
planverket med oförändrade arbetsuppgifter.
Den av mig föreslagna omorganisationen bör genomföras den 1 juli 1967,
varvid följande anslag under sjätte huvudtiteln på riksstaten bör föras
över till sjunde huvudtiteln, nämligen F. 1 Byggnadsstyrelsen: Avlöningar,
F. 2 Byggnadsstyrelsen: Omkostnader och F. 3 Utredningar rörande bygg
nadsföretag m. in.
Kungl. Maj :t bör äga att i samband med genomförandet av de av mig
i det föregående förordade förslagen uppföra tjänster på övergångsstat och
utfärda övergångsbestämmelser i övrigt.
I fråga om anslagsbehov vill jag anföra följande.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1967
För avlöningar till statens planverk beräknar jag medelsbehovet till
3 604 000 kr. Jag har därvid beräknat att 250 000 kr. anslås till särskilda
utredningar och arvoden till viss expertis, 46 000 kr. till vissa arvoden i
samband med planverkets verksamhet samt 2 000 kr. till en organisations-
föredragande. För löneomräkning har jag tagit upp 341 000 kr.
Beträffande medel till omkostnader för statens planverk förordar jag
att sammanlagt 356 000 kr. anvisas. Härvid har jag räknat med 12 000 kr.
till sjukvård och med 53 000 kr. till reseersättningar. I fråga om expenser
beräknar jag för bränsle, lyse och vatten 11 000 kr. och för övriga expenser
281 000 kr., varav 16 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier in. in.
Kostnaderna för publikationstryck beräknar jag till 849 000 kr. Försäljning
av styrelsens publikationer beräknar jag inbringa 850 000 kr., vilket belopp
bör tas upp som uppbördsmedel under anslaget. .Tåg har i detta samman
hang ej beräknat medel för telefoninstallationer o. d.
Jag beräknar vidare i fråga om länsarkitcktsorganisationens avlöningar
en nettoökning av medelsbehovet med 48 000 kr. för personal- och tjänste-
förändringar. Det minskade medelsbehovet på grund av den i det före
gående berörda utflyttningen av vissa tjänster har jag därvid i likhet med
byggnadsstyrelsen beräknat till 1 641 000 kr. Det ökade medelsbehovet för
nya tjänster har jag beräknat till 119 000 kr. För löneomräkning har jag
tagit upp 1 570 000 kr. Den sammanlagda medelsanvisningen skulle härige
nom komma att uppgå till (8 858 000 + 48 000)8 906 000 kr.
I fråga om länsarkitektsorganisationens omkostnader föreslår jag en ök
ning med 40 000 kr. Till reseersättningar beräknar jag sålunda ytterligare
25 000 kr. och till övriga expenser ytterligare 15 000 kr. För engångsanskaff
ning av inventarier m. in. har jag därvid beräknat 130 000 kr. Den sam
manlagda medelsanvisningen skulle sålunda komma att gå upp till
(951 000 + 40 000) 991 000 kr.
I fråga om bidrag till upprättande av regionplaner m. m. anser jag med
hänsyn till att redan tillgängliga medel under anslaget torde motsvara
behovet även under nästa budgetår, att det är tillräckligt om anslaget upp
förs med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Rörande det under kapitalbudgeten, fonden till förlag för statsverket,
upptagna anslaget till förskott till vissa plankostnader m. in. finner jag
med hänsyn till redovisade anslagsbehov och storleken av tillgängliga medel
på anslaget angeläget att anslaget för budgetåret 1967/68 uppförs med
1 500 000 kr., vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande bud
getår med 500 000 kr.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t före
slår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för en uppdelning av byggnadsstyrelseorganisa
tionen jag har angivit i det föregående,
37
2. besluta att den 1 juli 1967 skall inrättas ett statligt verk med namnet
statens planverk i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat
i det föregående,
3. bemyndiga Kungl. Maj :t att föra upp tjänster på löneplan C på perso
nalförteckning för statens planverk i enlighet med vad har föreslagit i det
föregående,
4. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsancrdningar som ford
ras med anledning av inrättandet av statens planverk,
5. för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln an
visa
a) till Statens planverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 604 000 kr.,
b) till Statens planverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 356 000 kr.,
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar ett förslagsanslag av
8 906 000 kr.,
d) till Länsarkitektsorganisaiionen: Omkostnader ett förslagsanslag av
991 000 kr.,
e) till Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. ett reservations
anslag av 1 000 kr.,
6. för budgetåret 1967/68 på kapitalbudgeten, fonden för förlag till stats
verket, under sjätte huvudtiteln till Förskott till vissa plankostnader m. m.
anvisa 1 500 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall av
låtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1967
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Bilaga 1
05
00
Byggnadsstyrelseorganisationen den 1.7.1966
Byggnadsstyrelsen
Byggn.
byrå
Adm.
redn.
Utri-
Tekn.
byrå
tend.
Kul-
turhist.
byrå
24 länsarki-
tektsdistrikt
Generaldirektör
Planerings
direktör
Tekniskt råd
Råd för sam
hällsplanering
Teknisk
direktör
Byggnadsbyråns
lokalorganisation
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n r
6 1
å r
1967
Kungl. Maj. ts proposition nr 61 år 1967
39
Bilaga 2
Departementschefens förslag till organisation för statens planverk
Teknisk
byrå
Utvecklings-
byrå
Kansli
Planbyrå
Överdirektör
Byggnadstek-
nisk sektion
Allmän
sektion
Teknisk
sektion
Konstruktions-
sektion
Juridisk
sektion
Installations-
teknisk sektion
Personal-
sektion
Informations
sektion
Utvecklings
sektion
Allmän
sektion
24 länsarkitektsdistrikt
K
u
n
g
l.
M
a
j:
ts
p
ro
p
o
si
ti
o
n
n
r
6
1
å
r
1967
Tablå över departementschefens förslag till personalorganisation för statens planverk
Planbyrån
Byråchef...................... Cl
Teknisk sektion
1 avdelningsdirektör. B 6
2 avdelningsdirektö
rer............................... B 5
1 byrådirektör........... A 30
1 förste byråingenjör A 23
1 kanslist................. A 11/17
1 kansliskrivare......... All
Juridisk sektion
1 avdelningsdirektör. B 5
1 byrådirektör........... A 30
1 byrådirektör........... A 28
1 byrådirektör........... A 26
1 förste byråsekrete
rare............................. A 23
1 kansliskrivare......... All
Överdirektör
Utvecklingsbyrån
Byråchef...................... Cl
Utvecklingssektion
1 avdelningsdirektör.
B 6
3 avdelningsdirektö-
rer...............................
B 5
2 byrådirektörer........
A 30
1 byrådirektör...........
A 26
2 amanuenser/förste
byråsekreterare A 18/22
2 kansliskrivare.........
A 11
Informationssektion
1 avdelningsdirektör.
B 6
1 avdelningsdirektör.
B 5
1 byrådirektör...........
A 28
1 amanuens/förste
byråsekreterare A 18/22
1 kansliskrivare.........
A 11
Cp 4
Tekniska byrån
Överingenjör............... Cl
Allmän sektion
1 avdelningsdirektör. B 6
2 byrådirektörer........ A 26
1 ingenjör.................... A17
1 tekniker.................... All
3 kansliskrivare......... All
1 kontorsbiträde.... A 3/9
Konstruktionssektion
1 avdelningsdirektör. B 6
1 avdelningsdirektör. B 5
1 byrådirektör........... A 30
2 byrådirektörer .... A 28
1 förste byråingenjör A 23
1 kontorist.................. A 9
B yggnadssekt i on
1 avdelningsdirektör. B 6
1 avdelningsdirektör. B 5
1 byrådirektör........... A 30
1 byrådirektör........... A 28
3 byrådirektörer .... A 26
1 kontorist ................ A 9
Kansliet
Avdelningsdirektör . . B 6
Allmän sektion
1 byrådirektör........... A 26
2 assistenter................ A 15
1 kontorsskrivare ... A 13
3 kansliskrivare......... All
1 expeditionsförman . All
1 expeditionsvakt
högst......................... A 9
4 kontorsbiträden ... A 3/9
Personalsektion
1 byrådirektör........... A 28
1 kamrerare................ A 19
1 kontorsskrivare ... A 13
1 kansliskrivare......... A 11
1 kontorsbiträde .... A 3/9
Antal tjänstemän:
Statens planverk....
78
Länsarkitektsorgani-
sationen................... 238
316
Installationsteknisk sektion
1 avdelningsdirektör. B 6
1 avdelningsdirektör. B 5