Prop. 1968:124
('med förslag till förord\xad ning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 sep\xad tember 1951 (nr 6b8)',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
1
Nr 124
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förord
ning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 sep tember 1951 (nr 6b8); given Stockholms slott den 8 maj 1968.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, inhämta riks dagens yttrande över härvid fogade förslag till förordning om ändring i väg trafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648).
GUSTAF ADOLF
Svante Lundkvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av en utredning av kommunikationsdepartementets expert grupp på bilavgasområdet föreslås i propositionen vissa nya bestämmelser för att begränsa luftföroreningar genom avgaser från dieseldrivna bilar. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1969. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 124
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
Förslag
till
Förordning
om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)
Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom., 24 § 3 mom. och 65 § 1 mom. väg
trafikförordningen den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse pa
sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
3
1 inom. Bil skall----------------------------
j) om förbränningsmotor använ
des, avgasrör, effektiv anordning för
att hindra störande ljud från av-
loppsgaserna (ljuddämpare) och,
om motorn är bensindriven, effektiv
anordning för att hindra att gaser
tränger ut från motorns vevhus (slu
ten vevhusventilation);
k) stänkskydd, bestående--------------
24
3 mom. Befinnes vid kontrollbe
siktning, att fordonet är i föreskrivet
skick eller behäftat med fel av alle
nast ringa betydelse ur trafiksäker
hetssynpunkt, skall fordonet godkän
nas. Avser besiktningen fordon, som
sägs i 1 mom. första och andra styc
kena, skall besiktningsmannen i sam
band med godkännandet förse fordo
net med märke, utvisande tiden för
nästa inställelse till kontrollbesikt
ning. Motsvarande skall äga tillämp
ning, då besiktningen gäller fordon,
som avses i 1 mom. tredje stycket,
och företages å tid, då skyldighet att
inställa fordonet föreligger, eller då
sådan tid gått till ända, utan att for
donet försetts med märke. 1
(Föreslagen lydelse)
§•
med backspegel;
j) om förbränningsmotor använ
des, avgasrör, effektiv anordning för
att hindra störande ljud från avga
serna (ljuddämpare) samt, om mo
torn är bensindriven, effektiv anord
ning för att hindra att gaser tränger
ut från motorns vevhus (sluten vev
husventilation) eller, om motorn är
dieseldriven, dels effektiv anordning
för att hindra att tydligt färgade el
ler ogenomskinliga avgaser utveck
las annat än tillfälligt i samband med
start eller växling, dels plombering
av bränsleinsprutningspumpen;
------- — hörande utrustning.
§■
3 mom. Befinnes vid kontrollbe
siktning, att fordonet är i föreskri
vet skick eller behäftat med fel, som
är av allenast ringa betydelse ur tra
fiksäkerhetssynpunkt eller, om det
hänför sig till anordning för att be
gränsa luftförorening från motorn,
medför allenast ringa olägenhet,
skall fordonet godkännas. Fordon
med dieseldriven motor må icke god
kännas om bränsleinsprutningspum
pen icke är plomberad på föreskrivet
sätt. Avser besiktningen fordon, som
sägs i 1 mom. första och andra styc
kena, skall besiktningsmannen i
samband med godkännandet förse
fordonet med märke, utvisande tiden
för nästa inställelse till kontrollbe-
1 Omtryckt 1967: 856.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
siktning. Motsvarande skall äga till- lämpning, då besiktningen gäller for don, som avses i 1 mom. tredje styc ket, och företages å tid, då skyldig het att inställa fordonet föreligger, eller då sådan tid gått till ända, utan att fordonet försetts med mär ke.
— åsättes fordonet.
Märke, som Befinnes fordonet------------------- --------- andra stycket. Företer fordonet brister av annan art än förut i detta moment sägs, skall besiktningsmannen förelägga fordonets ägare att avhjälpa anmärk ta bristfälligheter på fordonet och att inom viss tid inställa detsamma hos besiktningsman för kontrollbesikt ning.
Har i---------------------------- motsvarande tillämpnin
Företer fordonet brister av sådan art att det ej kan godkännas och meddelas ej körförbud, skall besikt ningsmannen förelägga fordonets ägare att avhjälpa anmärkta brist fälligheter på fordonet och att inom viss tid inställa detsamma hos besikt ningsman för kontrollbesiktning.
65
1 mom. Brukas fordon på väg, oaktat fordonet icke överensstämmer med de i 2—8 §§ eller med stöd av dessa paragrafer meddelade bestäm melser om fordonets beskaffenhet och utrustning, skall ägaren straffas med dagsböter, om förseelsen inne bär åsidosättande av föreskrifterna i 3 § 6 mom., och eljest med böter, högst femhundra kronor. Dock må ej till straff dömas, där bristfällig heten var av ringa betydelse eller brukandet avsåg allenast att med an ledning av skada, som under färd uppkommit på fordonet, föra detta till närmast belägna plats för ska dans avhjälpande och uppenbar fara ej var förenad därmed.
Den, som
§•
1 mom. Brukas fordon på väg, oaktat fordonet icke överensstämmer med de i 2—8 §§ eller med stöd av dessa paragrafer meddelade bestäm melser om fordonets beskaffenhet och utrustning, skall ägaren straffas med dagsböter, om förseelsen inne bär åsidosättande av föreskrifterna i 3 § 6 inom., och eljest med böter, högst femhundra kronor. Dock må ej till straff dömas, där bristfällig heten var av ringa betydelse eller brukandet avsåg allenast att med an ledning av skada, som under färd uppkommit på fordonet, föra detta till närmast belägna plats för ska dans avhjälpande och uppenbar fara ej var förenad därmed. Till straff må ej heller dömas, om brukandet avsåg allenast att, sedan plombering av bränsleins prutnings pump till dieseldriven motor brutits, föra fordo net kortaste lämpliga väg till plats för erhållande av ny plombering. med dagsböter.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969. Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer kan medge undan tag från de nya bestämmelserna i 3 § 1 mom. j.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 12 b år 1968
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet in
för Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 3 maj 1968.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff,
Wickman, Moberg.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmä
ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
åtgärder mot luftföroreningar genom avgaser från dieseldrivna fordon och
anför.
Inledning
Liksom i åtskilliga andra länder bedrivs i Sverige ett intensivt arbete för
att komma tillrätta med bilavgasproblemet. Som ett led i detta arbete har
kommunikationsdepartementets ledningsgrupp rörande utvecklingsarbete
på bilav gasområdet efter utredning i november 1967 avgett förslag till åt
gärder rörande dieselavgaser (Stencil K 1967: 8).
Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av rikspolisstyrelsen,
statens trafiksäkerhetsverk, statens naturvårdsverk, socialstyrelsen, Aktie
bolaget Svensk bilprovning, Motorbranschens riksförbund, Svenska last-
trafikbilägareförbundet, Svenska omnibusägareförbundet, Svenska Petro
leum institutet, Svenska transportarbetareförbundet och Sveriges bilindustri-
och bilgrossistförening. Socialstyrelsen har bifogat yttranden från två med
lemmar av styrelsens vetenskapliga råd samt från vissa stadsläkare och en
länsläkare. Till förste stadsläkarens i Stockholm yttrande har fogats ett
yttrande från AB Storstockholms lokaltrafik. Petroleuminstitutet har över
lämnat en skrivelse från AB Nynäs-Petroleum angående s. k. lätta diesel-
bränslen. Därjämte har i ärendet inkommit en skrivelse från Philipsons
Automobil AB med synpunkter från Daimler-Benz AG i Förbundsrepubliken
Tyskland.
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
5
För sammanhangets skull redovisar jag i det följande också sådana detal jer i ledningsgruppens förslag som bör tas upp i närmare föreskrifter och an visningar.
Gällande bestämmelser
Före den 1 januari 1968 fanns här i landet inga bestämmelser om fordons beskaffenhet och utrustning som syftade till att begränsa luftföroreningar från motorerna. Sedan den 1 januari 1968 gäller emellertid efter en ändring (prop. 1967: 166, 3LU 62, rskr 404, SFS 1967: 856) av 3 § 1 mom. j vägtra fikförordningen den 28 september 1951 (nr 648) — VTF — att bil med ben sindriven motor skall vara försedd med effektiv anordning för att hindra att gaser tränger ut från motorns vevhus (sluten vevhusventilation), överträ delse av denna bestämmelse straffas enligt 65 § VTF med böter, högst 500 kronor. Bestämmelsen gäller inte i fråga om fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1968 eller tidigare års modell. I fråga om fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknas som 1969 eller senare års modell kan Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t be stämmer medge undantag från bestämmelsen.
58 § VTF innehåller bestämmelser som gäller hanteringen av alla slags motordrivna fordon. Genom dessa bestämmelser åläggs föraren att i gör ligaste mån tillse att fordonet inte släpper ut gas eller rök i sådan mängd att olägenhet uppstår. Vidare förbjuds användningen inom tättbebyggt om råde av aggregat för uppvärmning av motorn genom tomgångskörning. För budet gäller sedan den 1 januari i år. Bestämmelserna är straffsanktionerade i 67 § VTF som för överträdelse stadgar böter, högst 500 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har den 1 juni 1965 utfärdat anvis ningar för kontroll av avgaser från dieselfordon (Kontr.nr 616). I anvis ningarna anges vissa metoder för mätning av rökigheten hos avgaserna från dieselmotor. Vidare anges särskilda värden för rökigheten som skall gälla för godkännande vid registrerings- eller typbesiktning samt vid fly gande inspektion. Det högsta godtagbara värdet för avgasernas rökighet är 3,5 s. k. Boschenheter vid registrerings- eller typbesiktning, medan motsva rande värde vid flygande inspektion är 4,5 Boschenheter. Värdena gäller obe roende av fordonsslag. Konstateras ett högre värde för rökigheten skall for donet inte godkännas. Vid flygande inspektion skall ägaren föreläggas att inom viss tid avhjälpa bristen och genom intyg från en av fordonstillverka- ren eller tillverkaren av motorns insprutningspump auktoriserad verkstad styrka att så skett och att insprutningspumpen förseglats med plomb i den av motorfabrikanten rekommenderade inställning som ger en rökighet av högst 3,5 Boschenheter.
lf Bihang till riksdagens protokoll i968. 1 samt. Nr 124
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
Internationellt arbete
Föreskrifter rörande kontroll av avgaser från dieselfordon finns i flera
länder. Frågan har även tagits upp inom Förenta Nationernas ekonomiska
kommission för Europa, ECE, som har antagit en resolution i ämnet. Reso
lutionen — dok. W/TRANS/SC 1/238/Rev. 3; (58) — har följande lydelse:
Regeringarna rekommenderas
(a) att i den inhemska lagstiftningen stadga
(i) att motorer för motorfordon, i synnerhet dieselmotorer, skall vara
så konstruerade, inställda, underhållna och behandlade att de inte ut
vecklar tydligt färgade eller ogenomskinliga avgaser utom momentant i
samband med växling, och att, bortsett från det straff vilket ägare eller
förare av fordon som bryter mot denna bestämmelse riskerar, myndig
heterna kan taga sådant fordon ur trafik till dess det är vederbörligen
reparerat eller justerat för att denna bestämmelse skall uppfyllas,
(ii) att det är lagstridigt att använda anordningen för tillskottsbränsle
på dieseldrivet fordon när fordonet är i rörelse,
(iii) att manöverorganet till anordningen för tillskottsbränsle på diesei-
drivna fordon, vilka för första gången registreras i landet efter den 31
december 1965, skall vara så anordnat att det icke kan användas av någon
i förarhytten när fordonet är i rörelse;
(b) att effektiva åtgärder skall vidtagas för att säkerställa åtlydnaden av
bestämmelserna under (a) ovan genom lämpliga kontrollpunkter längs
vägarna.
Föreskrifter i huvudsaklig överensstämmelse med ECE:s rekommenda
tion finns bl. a. i Frankrike. I Belgien har sedan år 1960 avgasröken kon
trollerats vid de obligatoriska fordonsbesiktningarna, liksom också i Fin
land. Viss flygande kontroll förekommer i Förbundsrepubliken Tyskland. I
Storbritannien utförs en ganska intensiv kontroll av dieselfordon genom
vägpatruller. För uppsikt över den yrkesmässiga biltrafiken disponerar
transportministeriet omkring 400 besiktningsmän, fördelade över hela lan
det. Vid vissa tillfällen ordnar besiktningsmännen i samarbete med polisen
kontroller av fordon med rykande dieselmotorer. Kontrollerna sker i regel
vid backar där motorerna får arbeta med hög belastning. Om ett fordon ut
vecklar rök i sådan mängd att den subjektivt bedöms vara otillåten, stoppas
fordonet av polisen, som kan utfärda förbud mot fordonets användande för
lastbefordran intill dess motorn justerats och förbudet hävts vid ny inspek
tion. I svårare fall kan föraren beordras lasta av fordonet på platsen eller
låta bogsera bort det. Föraren kan dessutom åtalas och dömas till böter,
högst £ 50.
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
7
Ledningsgruppen
Allmänt
Av de uppgifter ledningsgruppen lämnat framgår att vid slutet av år 1965 ca 4,5 % av samtliga bilar var utrustade med dieselmotor.
Ledningsgruppen konstaterar att en betydande ökning av antalet diesel fordon har skett under senare år. År 1955 var sålunda ca 25 % av lastbilar na dieseldrivna medan motsvarande siffra för år 1965 var ca 44. Dieseldrif- ten dominerar helt i fråga om de tyngre lastbilarna, varemot de flesta lät tare lastbilarna är bensindrivna. Ökningen är markant också beträffande kategorin personbilar där emellertid dieselfordonen vid slutet av år 1965 fortfarande inte utgjorde mer än ca 1,2 %. En tydlig ökningstendens visar också kategorin traktorer, inom vilken den största gruppen dieselfordon finns. År 1965 var antalet dieseldrivna traktorer mer än dubbelt så stort som antalet fotogendrivna och närmare fyra gånger så stort som antalet bensin drivna. Bussarna var vid slutet av år 1965 till ca 74 % dieseldrivna. Denna driftform förekommer särskilt i fråga om större bussar. Under senare år bär antalet lätta bensindrivna bussar ökat kraftigt. Samtidigt har också en förskjutning mot större dieseldrivna bussar inträffat, särskilt i tättbefolka- de län, som en följd av att personbefordran med bussar bär fått ökad bety delse i stads- och tätortsområden men gått tillbaka i landsortsområden.
Enligt ledningsgruppens mening kan eu fortsatt ökning av dieselfordonens andel av fordonsbeståndet A^äntas i framtiden.
Dieselfordonen som luftförorenare
Ledningsgruppen framhåller att mängden emitterade luftföroreningar från bilar inom ett visst område beror på olika faktorer såsom biltäthet, kör- mönster, körtid, motorkonstruktion, bränsleförbrukning, medelhastighet in. m. Särskilt i städer kan stora mängder avgaser per ytenhet avges, efter som den stora biltätheten här ofta resulterar i uppkomsten av sekundära faktorer som låg medelhastighet och ogynnsamt körmönster. Stora biltät- heter inom ett område medför därför vanligen att mängden föroreningar ökar kraftigare än i proportion till antalet fordon.
Beträffande dieselfordonen anser ledningsgruppen det uppenbart att den största gruppen, traktorerna, inte ger upphov till eller normalt förekommer i större fordonstätheter. Den näst största gruppen dieselfordon är lastbilarna. Ledningsgruppen konstaterar att dieseldrivna lastbilar, som främst används för tyngre transporter, ofta i fjärrtrafik, normalt inte heller ger upphov till nämnvärda biltätheter. På genomfartsleder i städer kan dock diesellast- bilars avgaser — främst genom rök och lukt — bidra till det allmänna av
8
gasproblemet. Också dieseldrivna bussar kan, trots att de är jämförelsevis
få till antalet, genom sin användning som kollektivt trafikmedel — oftast i
tätorter — ge upphov till lokala avgasproblem. De känsliga punkterna är
hållplatser, starkt trafikerade gator, uppställningsplatser och garage. Per
sonbilar med dieselmotor utgör endast något över 1 % av det totala antalet
personbilar. De används emellertid ofta som taxibilar och blir som sådana
i stor utsträckning använda i tätortstrafik.
Ledningsgruppen fastslår, att dieselavgasproblemet i allmänhet har lokal
karaktär och endast i mindre omfattning bidrar till de mer omfattande av
gasproblem som den explosionsartade tillväxten av antalet bensinbilar har
skapat. Genom enstaka fordons utsläpp av kraftig rök och illaluktande
ämnen utpekas de dock ofta av allmänheten som kvalificerade luftförore-
nare. Ledningsgruppen påpekar emellertid också att dåligt underhåll av
motorn eller avsiktligt felaktig pumpinställning på ett dieselfordon kan
resultera i så kraftig avgasrök att under vissa förhållanden fara kan upp
komma för omkörande fordon på grund av försämrad eller skymd sikt.
Emissioner från dieselmotorer
Ledningsgruppen betonar att avgasemissionen är helt dominerande hos
dieseldrivna fordon, medan vevhusemissionen och avdunstningsförlusterna
är små. Den partikulära emissionen från dieselinotoror, avgasröken, bedö
mer ledningsgruppen som det största problemet. Avgasrök förekommer i
olika former. Vid belastning av en driftsvarm motor uppstår belastningsrölc.
Den innehåller fasta kolpartildar som ger en mer eller mindre kraftig mörk-
färgning av avgaserna. En annan röktyp är lågbelastningsröken som är vit
och emitteras från en kall motor omedelbart efter start av motorn. Denna
rök består i huvudsak av bränslerester och vattenånga. När motorn blir
varm, försvinner denna typ av rök och kan ersättas av en blåaktig rök, inne
hållande kondenserade kolväten samt smörj olj er ester. Även denna röktyp
är i första hand bunden till lågbelastningsförhållanden.
Enligt ledningsgruppen är det möjligt att justera nya dieselmotorer så
att någon besvärande rök inte uppstår. Att så skett kan också kontrolleras
genom typ- eller registreringsbesiktning av fordonet. Om rök trots allt kan
konstateras från många dieselfordon, beror detta på omständigheter som in
träffat efter det att fordonet har blivit godkänt. Rök kan bero på eftersatt
underhåll av motorn, exempelvis genom igensättning av luftfiltret, vilket ver
kar som en strypning av lufttillförseln. En annan orsak kan vara fel på in-
sprutningsmunstyckena. Till helt övervägande del orsakas avgasröken en
ligt ledningsgruppen av en avsiktlig omställning av insprutningspumpen
som sker i syfte att öka den insprutade bränslemängden och därmed mo-
toreffekten. Högre effekt betyder bättre accelerationsförmåga, högre medel
hastighet och bättre transportekonomi. Vinsten är uppenbarligen i många
fall så stor att man helt bortser från olägenheterna i form av svarta avgaser,
Kungl. Maj.ts proposition nr 12b år 1968
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
9
högre bränsleförbrukning och risk för avsättning av koks i motorns för- bränningsrum. Särskilt i fråga om s. k. överladdade motorer, dvs. motorer vilkas maximieffekt höjs genom att friskluften ges ett övertryck med hjälp av en avgasdriven kompressor, kan s. k. uppställning av insprutningspum- pen från det av fabrikanten rekommenderade läget medföra stora risker för allvarliga motorskador. Insprutningspumparna brukar därför plomberas och varje garantiåtagande förfaller om plomberingen bryts. Trots detta, framhåller ledningsgruppen, sker omställning av pumpen mycket ofta.
Vad beträffar emissionen av illaluktande och irriterande ämnen från die selmotorer anför ledningsgruppen att de högsta värdena erhålls vid mycket låg belastning, tomgång och hög belastning. Åtgärder som begränsar röken är enligt ledningsgruppen också effektiva för en minskning av emissionen av dylika ämnen vid hög motoreffekt, t. ex. vid acceleration. Problemet kan dock kvarstå vid tomgång och låg belastning.
Kolväte- och i synnerhet koloxidemissionen från dieselmotorer är nor malt så låg att ledningsgruppen anser en sänkning kunna motiveras först sedan en långtgående sanering av bensinbilsparken har genomförts.
Kväveoxidemissionen från en direktinsprutad dieselmotor är enligt led ningsgruppen större än eller av samma storleksordning som emissionen från en genomsnittlig bensinmotor, medan indirekt bränsleinsprutning ger upp hov till mindre mängder kväveoxider. Ledningsgruppen betecknar det emel lertid som orealistiskt att införa normer för kväveoxidemissionen från die selfordon. Metoder för begränsning av kväveoxidemissionen från bensin motorer befinner sig ännu på utvecklingsstadiet, och det är därför inte ens tekniskt möjligt att genomföra en minskning av kväveoxidemissionen från bensinmotorerna inom de närmaste åren. En övergång till indirekt bränsle insprutning på dieselmotorer avsedda för tyngre fordon skulle prestanda mässigt innebära ett steg bakåt i dieselmotortekniken.
Svaveldioxidemissionen från dieselmotorer anser ledningsgruppen vara av underordnad betydelse vid en jämförelse med samma slags emission från andra källor i samhället. Dieselbrännolj ans svavelhalt är av samma stor leksordning som den som förekommer i de svavelfattigaste eldningsoljorna, och dieselbrännoljeförbrukningen är liten jämförd med förbrukningen av eldningsolja.
Ledningsgruppen uttalar sammanfattningsvis att luftföroreningar från dieselmotorer inte, såvitt nu är känt, kan tillskrivas direkta hälsoeffekter men att de påverkar välbefinnande och trivsel. Enligt ledningsgruppens mening är dessa olägenheter tillräckligt stora för att motivera åtgärder.
Synpunkter och förslag
De åtgärder, som ledningsgruppen föreslår i syfte att förebygga onödig luftförorening genom dieselfordon, tar i första band sikte på en
begräns
ning av rökemissionen.
10
Ledningsgruppen anser att nu gällande bestämmelser i VTF inte ger till
räckligt underlag för en effektiv bekämpning av luftföroreningarna genom
rykande dieselmotorer. I förordningen bör därför införas klara bestäm
melser om dieselmotorers beskaffenhet, dock utan att man mer än nödvän
digt går in på detaljfrågor. Närmare föreskrifter som erfordras bör med
delas av trafiksäkerhetsverket.
Nödvändigt är enligt ledningsgruppens mening vidare ett system, sonr i
möjligaste mån försvårar den nu så ofta förekommande avsiktliga omställ
ningen av bränsleinsprutningspnmpen i syfte att få ut eu högre effekt av
motorn. Det bör därför föreskrivas dels att bränsleinsprutningspump skall
vara så beskaffad att ändring av inställningen kräver ingående kännedom
om pumpens konstruktion, dels alt pumpen skall vara plomberad på så
dant sätt att ändring av inställningen inte kan ske utan att plomberingen
bryts. Vid plombering bör pumpen vara inställd enligt de anvisningar som
meddelats av motorfabrikanten för att fastställda maximivärden för rökut
vecklingen inte skall överskridas vid användning av normal dieselbrännolja.
Plomberna bör vara så märkta att den som har utfört plomberingen kan
spåras. Det bör ankomma på trafiksäkerhetsverket att meddela närmare
föreskrifter om plomberingens utförande.
Av dessa skäl förordar ledningsgruppen att i 3 § VTF, i anslutning till
den i det föregående berörda rekommendationen från ECE, införs ett nytt
moment av i princip följande innehåll:
Dieselmotor, som användes för framdrivande av bil, skall vara så be
skaffad och inställd samt i sådant skick att den inte utvecklar tydligt färga
de eller ogenomskinliga avgaser utom momentant i samband med start eller
växling. Till dieselmotor hörande bränsleinsprutningspump skall vara så
beskaffad att den icke utan avsevärda svårigheter kan omställas till större
bränslemängd. Dylik pump skall vara plomberad på sådant sätt att om
ställning av pumpen ej kan ske utan att plomb brytes.
De ytterligare föreskrifter om plombering och om dieselmotorns beskaf
fenhet som finnes erforderliga meddelas av statens trafiksäkerhetsverk.
Vid bedömning huruvida avgaser från dieselmotor är i otillåten grad
färgade skall användas de mätmetoder och de gränsvärden som statens tra
fiksäkerhetsverk fastställer.
Motsvarande bestämmelser bör enligt ledningsgruppens mening meddelas
också för traktorer och motorredskap som brukas inom tättbebyggt om
råde.
Ledningsgruppen föreslår vidare att körning med motor på vilken plom
beringen är bruten straffbeläggs.
Ledningsgruppen nämner vissa anordningar på dieselmotorer som trafik
säkerhetsverket bör utfärda närmare bestämmelser om. Det gäller därvid
den särskilda regulator som begränsar den insprutade bränslemängden i för
hållande till lufttrycket i insprutningsröret. Eftersom vissa överladdade
Kungl. Maj:ts proposition nr 124- år 1968
11
motorer har benägenhet att ryka vid låga varvtal, om inte motorn förses med en sådan regulator, kan en nödvändig förutsättning för att föreskrifter om rökutvecklingen skall kunna följas bli att fordonen måste utrustas med re gulator. Ledningsgruppen förordar också att den s. k. köldstartanordningen bör vara så beskaffad att den inte kan påverkas av person i förarhytten och att den automatiskt, utan möjlighet till avsiktlig blockering, kopplas ur så snart gaspedalen släpps upp. Härigenom förhindras att köldstartanordningen används för att tillföra motorn överskott av bänsle vid andra tillfällen än start.
Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i det föregående nämnda anvisningar för kontroll av avgaser från dieselfordon har ledningsgruppen funnit dessa i stort sett lämpligt avvägda såvitt avser lastbilar och personbi lar. Ledningsgruppen anser dock att föreskrifterna bör kompletteras i syfte att säkerställa att angivna maximivärden för rökutvecklingen hålls inte bara vid det varvtal som svarar mot den i anvisningarna angivna hastigheten av 30 km/tim. utan över en större del av motorns varvtalsområde. Lednings gruppen förordar därför att mätningar sker var som helst inom området 50—100 % av det maximala varvtalet vid full last.
I fråga om bussar, som ofta används som kollektivt trafikmedel i tätorter och således kan ge upphov till lokala avgasproblem, finner ledningsgrup pen det motiverat med strängare regler om högsta tillåtna röktäthet än be träffande lastbilar. Principiellt skulle dessa strängare regler kunna begrän sas till bussar i tätortstrafik. En sådan gränsdragning skulle emellertid vålla svårigheter vid tillämpningen. Ledningsgruppen föreslår i stället att de strängare reglerna görs tillämpliga endast på bussar som är godkända för minst 30 passagerare. Mindre bussar används nämligen mycket sällan för kollektivtransporter i samhällen.
De värden för högsta tillåtna röktäthet hos avgaserna från dieselfordon som ledningsgruppen förordar är följ ande vid typbesiktning eller registreringsbesiktning
bussar för minst 30 passagerare: 2,5 Boschenheter resp. 30 Hartridge-
enheter övriga fordon: 3,5 Boschenheter resp. 45 Hartridgeenheter vid flygande inspektion eller kontrollbesiktning
bussar för minst 30 passagerare: 3,5 Boschenheter resp. 45 Hartridge
enheter övriga fordon: 4,5 Boschenheter resp. 60 Hartridgeenheter.
Ledningsgruppen betonar att kontrollen av rökutvecklingen från diesel motorer måste skärpas. När det gäller nya fordon torde gällande bestämmel ser ge möjlighet att underkänna fordon som vid typbesiktning eller registre ringsbesiktning inte uppfyller föreskrifterna om högsta tillåtna rökinne håll i avgaserna. I fråga om fordon i trafik bör motsvarande kontroll ut
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 12'r år 1968
övas vid flygande inspektion och vid den obligatoriska årliga kontrollbesikt
ningen. Ledningsgruppen föreslår därför att bestämmelserna i 23 § VTF
görs tillämpliga också på kontroll av rökutvecklingen samt att sådan kon
troll infogas som ett moment i den obligatoriska årliga kontrollbesiktningen.
Ledningsgruppen anser vidare att förrättningsman bör kunna meddela fö
reläggande om kontrollbesiktning eller annan lämplig åtgärd för det fall att
rökutvecklingen är otillåtet stor eller insprutningspumpens plombering är
bruten. Det är enligt ledningsgruppens uppfattning därutöver befogat att
överväga en påföljd i överensstämmelse med den i Storbritannien tillämpa
de, nämligen att i svårare fall förbjuda fordonets användning till dess brist
fälligheten har avhjälpts.
Ledningsgruppen framhåller att effekten av gällande och föreslagna be
stämmelser på avgasområdet måste bli helt beroende av de resurser i tek
niskt och personellt avseende som står till buds för övervakningen. De organ
som närmast kommer i fråga för denna uppgift är bilinspektionen, polisen
och Aktiebolaget Svensk bilprovning.
Enligt ledningsgruppen utgörs den tekniskt utbildade personalen inom
trafiksäkerhetsverkets regionala organisation av ca 35 man. Dessa har emel
lertid sådana arbetsuppgifter att endast en del av dem tillfälligt kan ägna
sig åt övervakning av dieselfordon.
För flygande inspektion av motorfordon står ett relativt stort antal spe
cialutbildade polismän till förfogande. Arbetet har emellertid, enligt vad led
ningsgruppen uppger, hittills inte i nämnvärd omfattning inriktats på kon
troll av dieselfordons avgaser, och teknisk utrustning har inte anskaffats.
Den obligatoriska årliga kontrollbesiktningen, som är den främsta upp
giften för Aktiebolaget Svensk bilprovning, är motiverad av trafiksäkerhets
skäl. Eftersom rök från dieselfordon får anses spela en underordnad roll ur
trafiksäkerhetssynpunkt, ägnas fordonens egenskaper i detta avseende f. n.
föga uppmärksamhet. Ett begränsat antal mätningsinstrument har anskaf
fats för registreringsbesiktningar.
Ledningsgruppens slutsats blir att resurserna för kontroll av dieselfor
dons avgaser är helt otillräckliga. Bland tänkbara åtgärder vill lednings
gruppen förorda förstärkning av bilinspektionens personal och en aktiv in
sats från polisens sida.
Ledningsgruppen behandlar också frågan om reglernas ikraftträdande.
När det gäller åtgärder som berör dieselmotorns konstruktion bör de nya
bestämmelserna inte föranleda någon omfattande eller dyrbar ombyggnad
av fordon som är i bruk. Bestämmelserna rörande insprutningspumpens
konstruktion, köldstartanordningens utförande och förekomsten av bränsle-
insprutningsregulator bör därför tillämpas endast i fråga om nya fordon,
dvs. fordon som första gången registreringsbesiktigas eller upptas i typin
tyg efter en viss angiven dag. Denna dag bör bestämmas så att tillverkarna
får skälig tid att anpassa produktionen efter de nya bestämmelserna. Led-
13
ningsgrxippen framhåller att svenska tillverkare av dieselfordon redan nu förser sina fordon med motorer som fyller kraven. Med hänsyn till ut ländska tillverkare bör bestämmelserna dock inte träda i kraft före den 1 januari 1969.
Beträffande plombering av bränsleinsprutningspumparna bedömer led ningsgruppen situationen annorlunda. Svenska motorer har sedan länge varit så utförda att insprutningspumpen kan plomberas. På andra motorer bör enligt ledningsgruppens mening möjlighet till plombering på ett enkelt sätt kunna ordnas. Bestämmelsen bör följaktligen kunna tillämpas i fråga om alla dieselfordon, oavsett ålder. Dag för ikraftträdandet bör väljas så att tillverkarna och generalagenterna får tillräcklig tid att organisera och genomföra plombering. Även i detta fall anser ledningsgruppen den 1 ja nuari 1969 vara en lämplig dag.
Slutligen förordar ledningsgruppen att trafiksäkerhetsverket får möjlig het att meddela dispens från bestämmelserna när sådan av särskilda skäl finnes vara befogad.
Ledningsgruppen berör avslutningsvis sådana åtgärder som har nämnts i den allmänna diskussionen såsom medel att minska olägenheterna av luft föroreningar från dieselmotorer men som ledningsgruppen inte har ansett sig böra förorda. De bedömningar som görs är följande.
Varken särskild avgasrenare eller filter i avgasledningen utgör, såvitt ledningsgruppen har kunnat finna, ännu någon tekniskt godtagbar lösning. Hittills prövade anordningar har varit skrymmande, ineffektiva och dyrba ra. Ledningsgruppen anser att anordningar av detta slag inte är nödvändiga för att åstadkomma låg röktäthet, om de av ledningsgruppen föreslagna åt gärderna genomförs.
Rörande frågan huruvida olägenheter från dieselavgaserna kan minskas genom uppåtriktade avgasrör påpekar ledningsgruppen att avgasrörets rikt ning givetvis inte har något inflytande på mängden av luftföroreningar. För bättring av förhållandena vid marknivån kan visserligen erhållas vid låga fordonshastigheter, men samtidigt ökas olägenheterna för exempelvis dem som vistas i andra våningsplanet i tätorter. Erfarenheterna från uppåtrikta de avgasrör har enligt ledningsgruppen också gett vid handen att man mås te beakta även andra omständigheter, såsom ökad eldfara för lasten på lastbilar, nedsmutsning av lasten och nedsmutsning av tak i garage och verkstäder. Ledningsgruppen framhåller att man i Finland av dessa skäl numera har slopat eu bestämmelse om att avgasröret på tyngre diesellast- bilar skall vara uppåtriktat. Mot bakgrund härav har ledningsgruppen inte ansett sig höra föreslå någon bestämmelse av innebörd att avgasrör på diesel fordon skall vara uppåtriktat. Ledningsgruppen finner av vägverket medde lade föreskrifter, som lämnar valfrihet mellan uppåtriktat och bakåtriktat avgasrör, vara lämpliga och tillräckliga.
I fråga om röknedsätlande tillsatser till dieselbränsle har ledningsgruppen
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
14
kommit till det resultatet att sådana tillsatser inte kan generellt förordas
som en åtgärd i kampen mot luftföroreningarna. Det kan nämligen på goda
grunder befaras att den röknedsättande effekten utnyttjas till att öka den
insprutade bränslemängden med bibehållen röktäthet som följd. Detta kan
dels leda till motorskador, dels medföra en helt oacceptabel rökutveckling
när bränsle utan tillsats används. Den merkostnad som användning av till
satser skulle medföra är inte heller utan betydelse i sammanhanget.
Användning av nu förefintliga s. k. lätta dieselbränslen anser lednings
gruppen medföra så pass obetydlig vinst i jämförelse med de av gruppen
föreslagna åtgärderna att gruppen inte har funnit skäl att förorda någon
föreskrift i detta avseende. Ledningsgruppen förutsätter dock att berörda
myndigheter följer utvecklingen på detta område med uppmärksamhet.
Inte heller rörande bränslets svavelbalt har ledningsgruppen funnit gene
rella föreskrifter påkallade. Ledningsgruppen påpekar att brännolja för die
selmotorer innehåller mindre än 0,5 % svavel, som vid förbränning bildar
svaveldioxid, och att den mängd svaveldioxid som emitteras av dieselmoto
rer är försvinnande liten i jämförelse med den mängd som bildas vid för
bränning av olja för bostadsuppvärmning och industriändamål. En minsk
ning av svavelhalten med några tiondels procent skulle dessutom ge en yt
terst obetydlig vinst ur luftföroreningssynpunkt men skulle medföra en icke
oväsentlig höjning av priset på dieselbränslet.
Ledningsgruppen tillägger att det i områden, som är särskilt utsatta för
luftföroreningar från bilar, kan vara lämpligt att lokala myndigheter i
samråd med bussbolag meddelar anvisningar om användning av bränsle
tillsatser eller lätt dieselbränsle med låg svavelhalt i avsikt att förbättra si
tuationen. Förutsättningen härför hör dock enligt ledningsgruppens mening
dersökningar särskilt beträffande dieselavgasernas partikelinnehåll och
luktintensitet.
Ledningsgruppen anmäler att den avser att bedriva vissa ytterligare un
dersökningar särskilt beträffande dieselavgasernas partikelinnehåll och lukt
intensitet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
Remissyttrandena
Inställningen till ledningsgruppens förslag är genomgående positiv hos re
missinstanserna. Avvikande eller kompletterande synpunkter anförs endast
i fråga om några detaljer i förslagen.
Remissinstanserna delar allmänt ledningsgruppens uppfattning om be
hovet av åtgärder för att komma tillrätta med dieselavgasproble-
met. Socialstyrelsen anser det angeläget att ytterligare utredning och forsk
ning inom avgasområdet kominer till stånd och att denna sker i samarbete
Kungl. Maj.ts proposition nr 124 år 1968
15
mellan humanmedicinsk och teknisk expertis. Motorbranschens riksförbund,
som i princip biträder ledningsgruppens förslag, ifrågasätter om inte ett
.samlat utredningsresultat kan avvaktas som underlag för riktlinjer för alla
slags motorer.
Trafiksäkerhetsverket och Motorbranschens riksförbund stryker under
betydelsen av att ledningsgruppens förslag bygger på rekommendationer
som har antagits av ECB. Svenska transportarbetareförbundet framhåller
att bestämmelserna i VTF om avgaser bör erhålla en generell utformning
och kompletteras med detaljerade tillämpnings- och kontrollregler som med
delas av tillsynsmyndigheten. På detta sätt, anser förbundet, kan en smidi
gare anpassning ske till ändringar i fråga om fordonens tekniska utrustning
och till nya erfarenheter och rön rörande bl. a. luftföroreningar.
Ledningsgruppens förslag om kompletterande regler rörande diesel
motors beskaffenhet och utrustning tillstyrks utan förbe
håll av rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket och Sveriges bilindustri-
och bilgrossistförening. Aktiebolaget Svensk bilprovning förklarar sig inte
ha någon erinran mot de föreslagna reglerna om insprutningspump till die
selmotor.
Förslaget om plombe r i n g av bränslepump avstyrks endast av en
remissinstans, Svenska lasttrafikbilägareförbundet, som menar att andra
tekniska åtgärder än kontroll av bränslepumpen vid olika besiktningar och
flygande inspektion inte är erforderliga. Motorbranschens riksförbund an
ser att kravet på plombering av bränslepumpar kan innebära att endast vis
sa företag och viss personal får göra ingrepp och justeringar och att detta
aktualiserar frågan om bilverkstädernas auktorisation och kompetenskon-
troll för bilreparationer i allmänhet. Svenska omnibusägareförbundet bedö
mer det som oundgängligen nödvändigt att de närmare föreskrifterna om
plombering av bränslepump till dieselmotor utformas så att trafikföretag
med egna verkstäder får rätt att utföra plomberingen.
Enligt naturvårdsverket blir emissionerna av partikulära föroreningar från
dieselmotorer räknat per kilo bränsle också med de av ledningsgruppen fö
reslagna högsta värdena för röktätheten mycket höga i jämfö
relse med värmeanläggningar som använder samma typ av bränsle. När de
tekniska förutsättningarna föreligger bör därför den tillåtna röktätheten
sänkas ytterligare. Värden för högsta tillåtna föroreningsutsläpp från die
sel- och bensindrivna fordon bör enligt naturvårdsverkets mening fast
ställas av trafiksäkerhetsverket på förslag av naturvårdsverket, som har
erforderlig expertis till sitt förfogande. — Mot den av ledningsgruppen fö
reslagna sänkningen av de högsta röktäthetsvärdena för bussar som är god
kända för minst 30 passagerare har Svenska omnibusägaref örbundet ingen
erinran när det gäller moderna bussar. I fråga om äldre bussar kan de lägre
röktäthetsvärdena enligt förbundet medföra problem då motorernas effekt
här kan komma att reduceras långt under de värden för vilka motorerna
16
har konstruerats och vilka ur trafiksäkerhetssynpunkt är nödvändiga för
fordonens manöveregenskaper. Omläggningen till högertrafik har, fram
håller förbundet, medfört en avsevärd förnyelse av bussparken. Det an
tydda problemet berör följaktligen endast vissa äldre landsbygdsbussar
som har ombyggts för högertrafik. Förbundet förordar därför att de före
slagna lägre röktäthetsvärdena görs tillämpliga endast på bussar som första
gången registreringsbesiktigats år 1967 eller senare. Sveriges bilindustri-
oeh b ilgross is t förening anser att de låga röktäthetsvärdena för bussar bör
kunna uppnås men ifrågasätter om inte motoreffekten därvid måste redu
ceras onödigt mycket. Daimler-Bcnz AG uttalar tveksamhet beträffande de
särskilda kraven för bussar av viss storlek. Företaget är dessutom av den
uppfattningen att de av ledningsgruppen förordade röktäthetsnormerna ge
nomgående är något för stränga. Förste stadsläkaren i Göteborg hävdar där
emot alt strängare regler beträffande röktätheten bör gälla inte bara för
vissa bussar utan för alla kategorier dieselmotorer som används inom tätort,
alltså även stationära motorer.
Ledningsgruppens förslag om ändring av metoden för mätning
av dieselavgasernas röktäthet så att mätning skall ske var som helst inom
området 50—100 % av det maximala varvtalet vid full last finner Aktiebo
laget Svensk bilprovning och Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening
lämpligt. Föreningen ifrågasätter dock om de värden som erhålls med
Boschmätare och med Hartridgemätare är jämförbara under dessa förut
sättningar. Motorbranschens riksförbund anser att förenklingar i den prak
tiska tillämpningen kan vinnas om fabrikanterna anger det för olika motor
typer »svåraste rökområdet». Enligt trafiksäkerhetsverkets mening bör den
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställda metoden för mätning av
röktätheten bibehållas i princip oförändrad. Trafiksäkerhetsverket hänvisar
till att mätningsmetoden bör vara så enkel och preciserad i sin utformning
att den kan tillämpas vid inspektion på väg och inläras av besiktningsper-
sonalen till ren rutin. Dessutom kommer den hittills tillämpade metoden
vid lämpligt val av växel, hastighetsområde och belastning enligt trafiksä
kerhetsverkets uppfattning mycket nära det mål som ledningsgruppen vill
uppnå.
Kontrollen av att dieselmotors beskaffenhet, inställning och skick
överensstämmer med föreskrifterna bör enligt rikspolisstyrelsens mening i
första hand ske vid typ- och registreringsbesiktning samt vid de årliga kon
trollbesiktningarna. Styrelsen anser vidare att kontroll på vägen av rökut
vecklingen från dieselfordon är en uppgift som inte bör åläggas polisen.
Polisen har redan nu många trafikövervakningsuppgifter som har avgö
rande betydelse för trafiksäkerheten och bör enligt styrelsens uppfattning
koncentrera sina resurser på dessa. Trafiksäkerhetsverket tillstyrker att
kontroll av rökgasutvecklingen från dieselmotorer skall kunna göras vid den
årliga kontrollbesiktningen och föreläggande om kontrollbesiktning medde
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
17
las vid flygande inspektion, om rökutvecklingen befinnes vara otillåtet stor eller plomberingen är bruten. Verket tillstyrker också ledningsgruppens förslag om ökning av verkets och polisens möjligheter att kontrollera efter levnaden av bestämmelserna. Aktiebolaget Svensk bilprovning anför att bo laget f. n. förfogar över utrustning för särskilda rökgasprov endast vid vissa anläggningar men att erforderlig komplettering av utrustningen kan ske för en relativt måttlig kostnad. Svenska transportarbetareförbundet betonar, liksom åtskilliga andra remissinstanser, att möjligheterna att uppnå en nå gorlunda tillfredsställande lösning av avgasproblemet är direkt avhängiga av en väl rustad och effektiv kontrollapparat.
Svenska transportarbetareförbundet hemställer att reglerna om påföljd för överträdelse av bestämmelserna om dieselavgaser får samma innebörd betäffande ansvarsfördelningen som bestämmelserna i 67 § tredje och fjärde styckena VTF om påföljd för överlast.
Rörande tidpunkten för de nya bestämmelsernas ikraftträdande anför trafiksäkerlietsverket att den tid som står till tillverkarens förfogan de för omställning vid konstruktionsändringar blir för kort med den av led ningsgruppen föreslagna tidpunkten den 1 januari 1969. Tillverkare behö ver en omställningstid av 1 1/2—3 år beroende på ändringens art påpekar verket och föreslår att dagen för ikraftträdandet inte sätts tidigare än till den 1 januari 1970. Motorbranschens riksförbund finner den av lednings gruppen i fråga om plombering av bränslepump föreslagna övergångstiden intill bestämmelsernas ikraftträdande den 1 januari 1969 i och för sig till räcklig. Förbundet befarar dock att, eftersom plombering kommer att krä vas oavsett fordonets ålder, svårigheter kan uppstå i fråga om enstaka äldre specialprodukter. Det är därför enligt förbundets mening rimligt att trafiksäkerhetsverket kan bevilja dispens från bestämmelserna.
Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening förklarar sig dela lednings gruppens bedömning av de övriga åtgärder som ledningsgruppen har övervägt men funnit sig inte böra förorda. Motorbranschens riksförbund vill ifrågasätta om vid genomförande av de föreslagna bestämmelserna inte också bör uppställas vissa minimi- och standardkrav på använda diesel- bränslen. AB Storstockholms lokaltrafik kan inte instämma i ledningsgrup pens uppfattning att användningen av förefintliga s. k. lätta dieselbränslen skulle medföra endast obetydliga vinster. Bolaget säger sig ha flerårig er farenhet av lätta bränslen och uppger med stöd härav att dessa medför avse värt lägre röktäthet hos avgaserna samtidigt som bränsleförbrukningen är helt oförändrad och effektminskningen är så ringa att den saknar all be tydelse vid framförande av tyngre fordon. Dessutom bör enligt bolagets mening beaktas de lätta bränslenas utomordentligt låga svavelhalt. Bolaget framhåller vidare att samtliga bolagets bussar numera är utrustade med uppåtriktade avgasrör. I dessa tillförs avgaserna luft genom en diffusor så att de, när de lämnar bussen i takhöjd, är kraftigt utspädda och snabbt
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
18
sprids i den omgivande luften. Klagomål från fotgängare och butiksinne
havare över att de har blivit utsatta för sot och rök från avgaser förekom
mer inte längre. Bolaget tillägger att någon brandrisk inte föreligger på bo
lagets bussar och att någon nedsmutsning av tak e. d. inte har uppmärk
sammats i företagets anläggningar. Förste stadsläkaren i Göteborg anser
att ledningsgruppen med hänsyn till de omgivnings- och yrkeshygieniska
risker, som kan uppstå vid användning av vissa tillsatser till motorbränslen,
borde ha belyst problemet närmare och framlagt förslag till bestämmelser
om förhandsprövning och kontroll av sådana tillsatser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
Departementschefen
I prop. 1967: 166 med förslag till vissa ändringar av bestämmelserna om
fordons beskaffenhet och utrustning in. m. redogjorde föredragande departe
mentschefen för pågående arbete i Sverige och utomlands för att komma till
rätta med de problem som sammanhänger med den tilltagande emissionen
av avgaser. Kommunikationsdepartementets expertgrupp, ledningsgruppen
rörande utvecklingsarbete på bilavgasområdet, har i november 1967 avgett
det förslag rörande dieselavgaser som berördes i propositionen. I april 1968
har ledningsgruppen också lagt fram förslag till bestämmelser om obliga
torisk avgasrening på bensindrivna bilar. Remissbehandlingen av det senare
förslaget är ännu inte avslutad.
Såvitt nu är känt är dieselavgaser inte direkt hälsofarliga. Däremot på
verkar de välbefinnande och trivsel i sådan grad att åtgärder måste anses
motiverade för att begränsa föroreningarna. Behovet av åtgärder mot luft
föroreningar från dieseldrivna fordon vitsordas också allmänt i remissytt
randena.
Med hänsyn till att problemen väsentligen rör tätorter omfattar gruppens
förslag — förutom dieseldrivna bilar — traktorer och motorredskap i den
mån de används inom tättbebyggt område. Jag är f. n. inte beredd att förorda
åtgärder i fråga om andra fordon än bilar. Traktorer och motorredskap ut
gör en förhållandevis liten del av de dieseldrivna fordon som brukas inom
tätorterna. Dessutom försvåras möjligheterna att kontrollera sådana fordon
av att de i stor utsträckning inte omfattas av vägtrafikförordningens be
stämmelser om registrering och besiktning. Resultatet av motorredskaps-
utredningens arbete kan ge anledning att ompröva frågan.
Ledningsgruppen har funnit att den partikulära emissionen från diesel
motorer -—- avgasröken — utgör det största problemet. Gruppens förslag
syftar därför i första hand till en begränsning av rökemissionen. Med ut
gångspunkt i en inom ECE antagen rekommendation föreslås en bestäm-
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
19
melse som innebär att dieseldriven bil skall vara utrustad så, att motorn
inte utvecklar tydligt färgade eller ogenomskinliga avgaser annat än mo
mentant i samband med start eller växling. De gränser för röktätheten som
bör godtas anges av gruppen till 3,5 s. k. Boschenheter eller 45 s. k. Hart-
ridgeenheter vid typ- och registreringsbesiktning samt 4,5 Boschenheter eller
60 Hartridgeenheter vid kontrollbesiktning och flygande inspektion. När
det gäller bussar för minst 30 passagerare bör gränsvärdena sänkas med en
enhet vid mätning enligt Boschmetoden och med 15 enheter vid mätning
med Hartridgemätare. Den strängare bedömningen motiveras med att bus
sarna ofta används som kollektiva trafikmedel i tätorter.
För en säker bedömning av röktätheten krävs enligt gruppen mätning
inte bara vid det varvtal som f. n. anges i de anvisningar för mätning av
röktäthet som utfärdats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Proven bör
företas var som helst inom området 50—100 procent av det maximala varv
talet vid full belastning av motorn. Vidare kan det för att värdena skall
hållas vid fastställd nivå bli nödvändigt med föreskrifter om särskilda an
ordningar. Detta gäller bl. a. regulator för begränsning av den insprutade
bränslemängden och beskaffenheten av den s. k. köldstartanordningen.
Enligt ledningsgruppen förekommer det ofta att bränsleinsprutningspum-
pen till dieselmotor avsiktligt ställs om i syfte att få ut högre effekt av mo
torn. Gruppen anser att detta bör stävjas därför att omställningen leder till
kraftigare rökutveckling. Det bör ske genom sådana bestämmelser om pum
pens konstruktion att omställning försvåras och genom föreskrifter om
plombering av pumpen.
Ledningsgruppen förordar, att en grundläggande bestämmelse om diesel
motors beskaffenhet tas upp i 3 § VTF och att trafiksäkerhetsverket får
behörighet att meddela närmare föreskrifter i detaljfrågor.
De föreslagna åtgärderna är enligt min mening i allt väsentligt väl av
vägda. På en punkt är jag emellertid av annan mening än ledningsgruppen.
En föreskrift om bränsleinsprutningspumpens konstruktion, som innebär
att den inte kan ställas om utan svårighet, skulle kunna motverka en i och
för sig önskvärd utveckling mot bättre tekniska konstruktioner. Enligt min
uppfattning bör, åtminstone till dess närmare erfarenheter vunnits, effek
tiva bestämmelser om plombering vara en tillräcklig åtgärd för att hindra
omställning av insprutningspump till större bränslemängd.
Jag föreslår att 3 § 1 mom. j VTF kompletteras med en generell bestäm
melse som anger att, om motorn är dieseldriven, bil skall vara försedd med
effektiv anordning för att hindra att tydligt färgade eller ogenomskinliga
avgaser utvecklas annat än tillfälligt i samband med start eller växling och
att bränsleinsprutningspumpen skall vara plomberad.
Gränserna för den röktäthet som inte får överskridas för att bil skall
kunna godkännas vid typ- och registreringsbesiktning bör i vart fall tills
20
vidare bestämmas av Kungl. Maj:t. De gränsvärden ledningsgruppen för
ordat bör läggas till grund för bestämmelserna. De högre värden som enligt
gruppen bör kunna godtas vid flygande inspektion och kontrollbesiktning
bör, som jag återkommer till senare, anges i anvisningar av trafiksäkerhets-
verket.
Det bör ankomma på trafiksäkerhetsverket att närmare ange metoderna
för mätning av röktätheten. Jag utgår från att verket så långt det är tekniskt
och praktiskt möjligt föreskriver sådan mätning som ger den säkraste be
dömningen av röktätheten. Om särskilda föreskrifter, exempelvis om in-
sprutningsregulator eller köldstartanordning, befinns nödvändiga för att
de fastställda gränserna inte skall överskridas, bör trafiksäkerhetsverket
meddela också sådana föreskrifter.
Vissa grundläggande bestämmelser om plombering av bränsleinsprut-
ningspump bör meddelas av Kungl. Maj :t, medan trafiksäkerhetsverket
bör meddela de närmare föreskrifterna. Verket bör utöva viss kontroll
över att plombering sker på föreskrivet sätt. Det kan ske genom att var
och en som vill utföra plombering och visar sig lia den utrustning som be
hövs bl. a. för en riktig inställning av pumpen skall använda en sär
skild beteckning som trafiksäkerhetsverket fastställer. Sådan beteckning
bör finnas på plomben för att plomberingen skall gälla och bör kunna
återkallas om plombering inte utförs på föreskrivet sätt. Detta system till
godoser önskemålet alt trafikföretag med egen verkstad självt skall kunna
utföra plombering.
Eu bestämmelse i 3 § 1 mom. j VTF i enlighet med mitt förslag leder till
att kontroll av att de nya kraven uppfylls skall ske vid registrerings- och typ
besiktning av nya fordon. Vid sådan besiktning skall nämligen enligt nu
gällande bestämmelser undersökas, om fordonet är i föreskrivet skick. Som
gruppen förutsatt bör motsvarande kontroll ske också vid kontrollbesikt
ning. En bestämmelse härom har sin plats i 55 § vägtrafikkungörelsen den
7 december 1951 (nr 743). Bestämmelsen bör utformas så, att kontrollen
omfattar samtliga anordningar för begränsning av luftföroreningar från
motorn, och således avse också de tidigare meddelade föreskrifterna om slu
ten vevhusventilation på bensindrivna bilar.
Enligt 24 § 3 mom. VTF skall fordon godkännas vid kontrollbesiktning,
om det är behäftat med fel som är av endast ringa betydelse från trafik
säkerhetssynpunkt. På motsvarande sätt bör fel på de anordningar som
krävs för att begränsa föroreningar genom avgaser inte föranleda att for
donet underkänns, om felet medför endast ringa olägenhet. Första styc
ket i 24 § 3 mom. bör ändras i enlighet härmed. Det bör föreskrivas ut
tryckligen att godkännande inte får meddelas, om bränsleinsprutnings-
pumpen inte är plomberad på föreskrivet sätt. Ändringarna föranleder en
redaktionell jämkning i fjärde stycket samma mom. I anvisningar till led
ning för besiktningsmännen som trafiksäkerhetsverket meddelar anges hur
Kungl. Maj:ts proposition nr 12b år 1968
21
olika fel bör bedömas. Det torde få ankomma på verket att, med utgångs
punkt i de gränsvärden som ledningsgruppen funnit böra gälla för god
tagbar röktäthet vid kontrollbesiktning, göra de tillägg till anvisningarna
som behövs för en enhetlig bedömning.
Bestämmelserna om flygande inspektion är avfattade så att de automa
tiskt ger behörighet att undersöka om ett fordon fyller de krav som ställs
upp genom de nya bestämmelserna. De avvikelser i fråga om röktäthet som
enligt vad jag nyss sagt bör godtas vid kontrollbesiktning bör vid flygande
inspektion på motsvarande sätt naturligen föranleda endast påpekande
eller erinran från förrättningsmannen. Också detta bör lämpligen framgå
av anvisningar som trafiksäkerhetsverket meddelar.
De nya bestämmelser om dieselfordons beskaffenhet och utrustning som
jag förordat kommer att omfattas av straffbestämmelserna i 65 § VTF.
Där undantas från straffsanktion det fall att bristfälligheten är av ringa
betydelse. Frågan om straffrihet bör bedömas efter de riktlinjer som
gäller, när det skall avgöras vid besiktning om ett fel är att anse som ringa.
Ett tillägg till 65 § är enligt min mening motiverat med hänsyn till att
reparation eller översyn av bränsleinsprutningspump kan utföras av någon
som inte har rätt att plombera pumpen. Det bör inte vara straffbart att,
sedan plombering av bränsleinsprutningspump brutits, föra fordonet kor
taste lämpliga väg till plats där föreskriven kontroll och plombering kan
ske.
De nya bestämmelserna i VTF bör träda i kraft den 1 juli 1969. Från
samma tidpunkt bör de bestämmelser som skall meddelas av Kungl. Maj :t
gälla. De röktäthetsvärden som jag förordat ansluter sig till de anvisningar
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som redan tillämpas utom såtillvida
att en strängare bedömning skall gälla i fråga om vissa bussar. Vid re
missbehandlingen av ledningsgruppens förslag har i ett yttrande fram
hållits att vissa äldre bussar inte kan ändras så att de nya kraven upp
fylls utan att motoreffekten påverkas i sådan grad att trafiksäkerheten
eftersätts. Med hänsyn härtill och till att det även i andra hänseenden
kan visa sig motiverat bör Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj :t
bestämmer kunna medge undantag från de nya bestämmelserna. Avsikten
är att trafiksäkerhetsverket skall pröva sådana frågor.
Om trafiksäkerhetsverket med stöd av sin behörighet enligt vad jag
förut anfört finner sig böra föreskriva en anordning som förutsätter kon-
struktionsändring, bör det ankomma på verket att med rimligt hänsyns
tagande till berörda enskilda intressenter fastställa den respittid som be
hövs. Som ledningsgruppen förutsatt torde ombyggnad av äldre fordon inte
böra komma i fråga.
Genom bestämmelser i 27 § 6 mom. VTF har i flera fall gjorts undan
tag från utrustningsbestämmelserna för utländska fordon som brukas till-
Kungl. Maj. ts proposition nr 124 år 1968
22
fälligt i Sverige med stöd av turistvagnslicens. Trafiksäkerhetsverk^t bör
lämpligen bedöma vilka undantag från de nya bestämmelserna som på
kallas för sådana fordon.
Ledningsgruppen bar, med instämmande av trafiksäkerhetsverket, an
sett att en förstärkning av trafiksäkerhetsverkets och polisens resurser
behövs för kontrollen av dieselfordon. Kontrollen får ses närmast som
en uppgift för trafiksäkerhetsverket och omfattningen av polisens medver
kan i samband med flygande inspektion torde få bero av den tillgång på
personal som redan finns. Om en förstärkning visar sig påkallad för tra
fiksäkerhetsverkets del, torde jag få återkomma härtill i senare samman
hang. När det gäller de nya undersökningarna vid kontrollbesiktning har
Aktiebolaget Svensk bilprovning anfört att de kompletteringar som behövs
kan ske för en relativt måttlig kostnad.
I fråga om övriga åtgärder som ledningsgruppen har övervägt men inte
förordat har jag inte funnit anledning att frångå ledningsgruppens bedöm-
ning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 124 år 1968
Hemställan
Under åberopande av det anförda och under framhållande att hinder
inte synes möta mot att ärendet behandlas under riksdagens höstsession
hemställer jag, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens yttrande över ett
inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till förordning om
ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
KUNGL BOKTR. STHLM 1968 680279