2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

19 april 1968.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, L^ange, K^ling, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling, S^ven-E^ric

N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff, W^ickman,

M^oberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplette­

ring av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj :ts pröv­

ning en förnyad beräkning av statsinkomsterna in. m. samt ett slutligt för­

slag till investeringsplan för budgetåret 1968/69 och vissa andra frågor som

sammanhänger därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1968

Den internationella utvecklingen

Bedömningen i finansplanen att den västeuropeiska konjunkturen för­

bättrats sedan mitten av 1967 har bekräftats. Ökningen i produktionen un­

der fjärde kvartalet i fjol blev större än man tidigare räknade med. Det eko­

nomiska uppsvinget är ännu väsentligen koncentrerat till de större EEC-

länderna. En tilltagande expansionstakt i dessa länder och en hög ekono­

misk tillväxt i Förenta staterna och Japan bör dock leda till att även andra

länder dras in i konjunkturuppgången.

I nuvarande internationella konjunkturläge bestäms den ekonomiska till­

växten mera av den politik som förs än av tillgången på reala resurser. En

försiktig inriktning på stimulans kan observeras i länder där man inte har

problem med betalningsbalansen. Inom EEC-länderna gäller detta i fråga om

såväl finans- som kreditpolitiken i enlighet med de riktlinjer som EEC:s

ministerråd utfärdat, senast i mars 1968. I dessa förordas selektiva och

4

att de västeuropeiska länder som har en gynnsam valutaställning accepterar

en försämring i sin betalningsbalans med i runt tal 3,5 miljarder dollar.

Den angivna utvecklingen borde kunna realiseras utan alltför påtagliga

ekonomiska påfrestningar för de berörda länderna. De åtstramande verk­

ningar som de brittiska och amerikanska åtgärderna medför på andra län­

ders likviditet bör kunna motvägas genom en aktiv kreditpolitik. De först­

nämnda ländernas ambition att stärka bytesbalansen skulle inte behöva

medföra någon mera kännbar krympning i övriga länders exporlutrymme

om den fullföljs inom ramen för en expanderande världshandel. En brittisk

exportvolymökning med 15—20 % skulle t. ex. inte absorbera mer än ca 2

procentenheter av utrymmet för ökad världsexport av industrivaror. De ut­

talanden som gjorts och de åtgärder som vidtagits kan läggas till grund för

en viss optimism rörande utsikterna till att de i sammanhanget strategiska

EEC-länderna kommer att föra en tillräckligt kompenserande expansiv po­

litik.

En produktionsstegring i OECD-länderna i förutsedd omfattning kan vän­

tas leda till en ökning i världshandeln av omkring 8 %. Den exportökning

som det är realistiskt att räkna med för Sveriges del ligger, som närmare

utvecklas i det följande, under denna siffra. Anledningen är bl. a. att för­

delningen mellan relativt snabbt och relativt långsamt tillväxande ekono­

mier är mindre gynnsam sett ur den svenska exportens synvinkel. Sålunda

tillhör EFTA-området de länder där en förhållandevis moderat importut­

veckling är trolig. Vidare torde det dröja en tid innan den västtyska åter­

hämtningen helt slår igenom i importutvecklingen.

Den produktionsstegring som bedömts sannolik i Västeuropa synes inne­

bära att ett normalt resursutnyttjande knappast nås förrän tidigast ett gott

stycke in på 1969. Övergången till en mer expansiv konjunkturfas torde där­

för knappast komma att medföra en tilltagande takt i pris- och kostnads-

stegringen. I den expansiva ekonomiska politiken har man som regel främst

litat till selektiva och tidsmässigt avgränsade stimulansåtgärder. Detta är

ett uttryck för forlsalt beslutsamhet att motverka alla tendenser till för­

sämrad prisstabilitet. En sådan nyansering av insatserna är ägnade att göra

det lättare att på sikt upprätthålla en balanserad ekonomisk tillväxt. Sam­

tidigt innebär emellertid beslutsamheten att värna om prisstabiliteten att en

reservation måste knytas till konjunkturbedömningen. Tendenser till snab­

bare prisstegring skulle troligen leda till att politiken stramas åt med risk

för uppbromsning av den ekonomiska utvecklingen.

Sedan finansplanen lades fram har de internationella valutafrågorna åter

stått i förgrunden. Den kris som betalningssystemet drabbades av i fjol

tillspetsades ytterligare under första hälften av mars 1968. Efterfrågan på

guld steg rekordartat under inflytande av ett flertal faktorer. Trots att USA:s

regering i början av 1968 offentliggjorde en rad åtgärder för att förbättra

betalningsbalansen kvarstod sålunda en viss misstro till USA:s förmåga att

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1967

De mera fullständiga uppgifter som nu föreligger om den svenska ekono­

min under 1967 förändrar inte den bild som tecknades i statsverksproposi-

tionens finansplan. Under inverkan av en återhållen efterfrågeutveckling var

tillväxttakten i Sverige dämpad. Nationalproduktens tillväxt beräknas nu till

ca 3 %, vilket är en något lägre uppgång än som tidigare angetts. Enligt

internationell statistik översteg den likväl genomsnittet för Västeuropa med

drygt en halv procent.

I Sverige liksom i flera andra länder spelade lagerinvesteringarna under

fjolåret en stor roll för efterfrågeutvecklingen. Lagerinvesteringarna i

Sverige sjönk sålunda med drygt 1 miljard kr. Framför allt var det in-

dustx-ins lageruppbyggnad som gick ned. Detta bidrog till att den inhemska

efterfrågans tillväxt begränsades till drygt 2 %. Om man bortser från la­

gerförändringarna steg den inhemska efterfrågan i form av konsumtion och

investering i normal takt eller med ca 3,5 %.

Den inhemska efterfrågan bars upp framför allt av bostadsbyggandet och

den offentliga sektorns aktivitet. Uppgången av bostadsinvesteringarna

1967 beräknas nu till inte mindre än 14 %. Räknat i färdigstäjlda lägenheter

uppgick fjolårets produktion till drygt 100 000, vilket överstiger 1966 års

med mer än 10 000 lägenheter. Delvis som en följd av det höga bostadsbyg­

gandet expanderade de kommunala investeringarna snabbt eller med 11 %.

De statliga civila investeringarna steg med 6,5 %, medan en inte oväsentlig

nedgång registreras för de militära investeringarna. Sammantagna skulle

de statliga investeringarna härmed ha sjunkit med ett par procent under

fjolåret. Eftersom beräkningarma av försvarsinvesteringarna inte avser le­

veranser utan betalningar är det dock troligt att investeringsaktiviteten på

det statliga området underskattas i kalkylerna.

Den offenliga konsumtionen ökade i fjol med ca 8 % i volym. Uppgången

skedde under inverkan av arbetsmarknadsläget, som underlättade den of­

fentliga sektorns rekrytering av arbetskraft. Beräkningarna utvisar en

ojämn utveckling för stat och kommun; den statliga konsumtionen sjönk

med 2 % medan den kommunala steg med 15 %. I betydande grad åter­

speglar dessa siffror dock effekten av överföringar av vissa verksamhets­

grenar från staten till kommunerna. Efter korrigeringar härför visar det

sig att den statliga och kommunala konsumtionen utvecklades i ungefär

samma takt eller med inemot 7 % för staten och ca 9 % för kommunerna.

Industrins investeringar sjönk under fjolåret med en halv procent. I

förhållande till uppskattningen i finansplanen innebär beräkningen en

mindre nedjustering, vilket torde sammanhänga med att vissa planerade

investeringar under fjärde kvartalet 1967 uppskjutits till första halvåret

1968. Nedgången i investeringsaktiviteten hänförde sig till byggnadssidan. Ma­

8

betslösheten 1967 begränsas. Ökningen stannade vid i genomsnitt knappt

en halv procent jämfört med 1966. I ansträngningarna härför spelade de

offentliga insatserna en växande roll under loppet av året. Ett uttryck för

dessas betydelse för den ekonomiska utvecklingen 1967 är den effekt de

hade på efterfrågeutvecklingen. Om man bortser från lagerinvesteringarna,

härrörde inte mindre än två tredjedelar av den inhemska efterfrågans till­

växt från bostadsbyggandet och den offentliga sektorn. Till detta kom effek­

ten av de åtgärder som vidtogs för att stimulera näringslivets investeringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Konjunkturer och ekonomisk politik 1968

Strävandena att upprätthålla hög sysselsättning har under det senaste

året stått i centrum för åtgärderna på den ekonomiska politikens område.

Övergången till en ökad ekonomisk aktivitet i Västeuropa synes ha inträffat.

Konjunkturuppgången har dock ännu inte fått något klart genomslag i vårt

land vars effekt kan avläsas på sysselsättningsläget. Här är efterfrågeut­

vecklingen fortfarande förhållandevis dämpad. Strukturomvandlingen i nä­

ringslivet fortsätter i snabb takt. Detta gäller såväl i fråga om nedläggning

och nybildning av företag som beträffande produktionsomställningar.

Det bör å andra sidan observeras att denna bild av den ekonomiska aktivi­

teten långtifrån gäller generellt. Inom vissa industribranscher, framför allt

på råvaruområdet, förmärks klara uppgångstendenser. Detta gäller bl. a.

malmgruvor, järn- och stålverk samt byggnadsmaterialindustrin. Bygg­

nadsverksamheten ligger f. n. på en mycket hög nivå. Anledningen till att

sysselsättningsläget bland byggnadsarbetarna inte förbättrats i motsvaran­

de mån är i första hand den mycket kraftiga produktivitetsökning, som på­

går inom byggnadsverksamheten.

En av de viktigaste uppgifterna för den ekonomiska politiken i dag är

att bevara vårt näringslivs internationella konkurrenskraft för att trygga

sysselsättning och arbetsinkomster. Näringslivets effektivitet synes genom­

gående fortsätta att öka i snabb takt. Den gynnsamma utveckling av kost­

naderna per produktenhet, som tidigare ägt rum, bör ytterligare förstärkas

i år med hänsyn till den förhållandevis moderata uppgång av lönekostna­

derna, som nu kan förutses.

Den snabba produktivitetsutvecklingen i förening med strukturföränd­

ringarna har i vissa fall skapat sysselsättningsproblem och ställt höga krav

på de enskilda människornas beredskap och förmåga till anpassning. Detta

får dock inte undanskymma de positiva effekter som uppstår för sysselsätt­

ning och inkomsttrygghet på längre sikt. Den förbättrade balansen i eko­

nomin återspeglas också i en påtaglig uppbromsning av konsumentprisernas

stegringstakt. Detta kan väntas ge ett klart utslag i prisutvecklingen under

1968. Uppgången av konsumentprisindex beräknas sålunda till ca 2,2 %.

10

i medeltal 1/2 procent högre än under motsvarande tid i fjol. Läget har un­

der perioden successivt förbättrats och mellan mars och april sjönk antalet

registrerade arbetslösa med nära 9 000 till 43 000. Detta motsvarar 2,2 % av

de arbetslöshetsförsäkrade. Fortfarande är dock arbetslösheten högre än vid

motsvarande tidpunkt i fjol. Arbetslösheten varierar kraftigt mellan kassor­

na. Hög arbetslöshet noteras bland skogsarbetarna och bland byggnadsar­

betarna.

Vid slutet av mars sysselsattes 27 000 personer i beredskapsarbeten, vil­

ket är 7 000 fler än vid motsvarande tid i fjol. Nästan hela denna ökning

faller på sådana beredskapsarbeten som sysselsätter i arbetslivet handi­

kappade personer. Tillsammans med den intensifierade utbyggnaden av den

skyddade och halvskyddade sysselsättningen bör detta ha givit sysselsätt­

ningsmöjligheter även för dem som tidigare varit utestängda från syssel­

sättningsmöjligheter och som heller inte varit registrerade som arbetslösa.

Yrkesutbildningen för arbetslösa har byggts ut kraftigt. Den omfattade

i mars ca 35 000 personer, vilket är 8 000 fler än i mars 1967.

Den sysselsättningspolitik som inleddes i fjol har inneburit en större och

kraftfullare satsning än vid något tidigare tillfälle. Även internationellt sett

torde denna konsekventa inriktning på en sysselsättningsfrämjande politik

sakna motstycke. Den är huvudorsak till att vårt lands ekonomiska utveck­

ling kunnat fortgå någorlunda ostört av den internationella konjunktur-

dämpningen. Som ett mått på denna politik kan nämnas att kostnaderna

enbart för de direkta arbetsmarknadspolitiska insatserna under en tolv-

månadersperiod stigit med närmare 50 %. Resultatet av politiken framgår

av att den i nuläget beräknas ge sysselsättning åt ca 100 000 personer.

Jag har tidigare redogjort för de faktorer som bör ha medverkat till att

dämpa efterfrågan på arbetskraft: den snabba produktivitetstillväxten och

avsaknaden av en mera påtaglig efterfrågestimulans från utlandet med dess

sekundära effekter på industrins investeringsaktivitet.

Sysselsättningssituationen visar att det f. n. finns en viss outnyttjad kapa­

citet i den svenska ekonomin. Förutsättningar kan sägas vara goda för en

fortsatt gynnsam produktivitetsutveckling. Utrymme för en något snabbare

efterfrågetillväxt än vad som förutsågs i finansplanen bör därför finnas.

Räknat på 12-månadersbasis från nuläget skulle denna kunna motsvara 4

å 4,5 % av bruttonationalprodukten.

Den uppgång av totalefterfrågan under 1968 som nu förutses är å andra

sidan även den större än vad jag räknade med i finansplanen. Den beräknas

till 4 % och skulle således i stort sett sammanfalla med resursernas tillväxt.

Mot bakgrunden av sysselsättningsläget och de bedömningar som arbets-

marlcnadsorganen gjort av sysselsättningens utveckling under nästa vinter

har det dock ansetts nödvändigt att vidta ytterligare stimulansåtgärder för

att nå en tillfredsställande efterfrågeutveckling, anpassad till det väntade

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

konjunkturförloppet. Det är framför allt två omständigheter som därvid har

beaktats.

I finansplanen förutsågs en uppgång av exporten med ca 6,5 % mot bak­

grund av den förväntade internationella konjunkturutvecklingen. Någon an­

ledning att revidera denna prognos finns ej. Jag vill dock framhålla, liksom

JaS gjorde i finansplanen, att en ännu snabbare exportökning kan komma

att realiseras om bedömningen av takten i konjunkturuppgången visar sig

vara alltför försiktig.

Vidare framgår det av länsarbetsnämndernas rapporter vid månadsskiftet

mars april, att både det existerande och det förväntade kapacitetsutrymmet

är ojämnt fördelat, såväl branschvis som geografiskt. Rapporterna tyder så­

lunda på att något överskott på arbetskraft knappast finns eller kan förvän­

tas i storstadslänen — här kan snarare vissa överhettningssymtom uppstå.

Det ar i de nordligaste länen, där situationen också påverkas av en nedgång

i skogsavverkningarna, och i vissa andra områden som sysselsättningssvå-

righeter väntas. Inom industrin är, som jag tidigare utvecklat, utvecklings­

tendenserna i hög grad olikartade. För vissa delar av verkstadsindustrin ter

sig dock utsikterna till en snabb återhämtning mindre gynnsamma. Textil-

och beklädnadsindustrierna löper också vissa risker för ett alltför lågt re­

sursutnyttjande inom de sektorer som i dag utsätts för ett starkt konkur­

renstryck från importsidan. Utredning pågår angående de åtgärder som

krävs för att upprätthålla en från beredslcapssynpunkt erforderlig kapacitet

inom textil- och beklädnadsindustrin.

De slutsatser som mot denna bakgrund synes ofrånkomliga är i första

hand att eventuella åtgärder för stimulans av den inhemska efterfrågan mås­

te ges en sadan karaktär, att de om så erfordras snabbt kan avvecklas. Gene­

rella och långsiktigt verkande stimulansåtgärder är redan av det skälet ute­

slutna. Dessutom måste åtgärderna i möjligaste mån riktas direkt mot de

områden där de lediga resurserna finns. Det betyder att exempelvis allmän­

na skattesänkningar i det rådande läget inte kan komma i fråga.

Den efterfrågestimulerande politik som skall bedrivas för att säkerställa

att våra resurser fullt utnyttjas bör således avse investeringsområdet. Skäl

för en sådan inriktning av politiken återfinns även i strävan att stimulera

näringslivets investeringar. Huvudlinjen är att få en rörlig politik. De regio­

nala skillnaderna i fråga om resursutrymme och efterfrågeläge måste i syn-

nerhet beaktas.

Pa b^ ggnadsomradet har denna politik inletts genom de åtgärder som

vidtogs i början av april. Investeringsavgiften slopades då för byggnadsob-

jekt med en kostnad under 5 milj. kr. i de sju nordigaste länen. I samband

härmed infördes det system för reglering av det icke prioriterade byggandet

som skall tillämpas på byggnadsobjekt som är avsedda att påbörjas efter

den 1 oktober, då investeringsavgiften upphör. Det innebär att igångsätt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

11

12

ningstillstånd för objekt, som kostar 5 milj. kr. eller mera, meddelas av

Kungl. Maj :t, medan tillstånd för övriga objekt liksom bittills lämnas av

arbetsmarknadsmyndigheterna. Tillsammans med den ramreglering, som

gäller för vissa delar av det icke prioriterade byggandet, utgör detta system

ett effektivt instrument för en anpassning av byggnadsverksamhetens ut­

veckling till sysselsättningssituationen och kapitalmarknadsläget, samtidigt

som den lokala anknytningen via arbetsmarknadsmyndigheterna bibehålls.

Huvudprincipen för den fortsatta investeringspolitiken måste vara att iaktta

fortsatt återhållsamhet i storstadsregionerna och vissa andra områden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att syftet med den 25-procentiga

investeringsavgiften i första hand varit att bereda utrymme för det priori­

terade byggandet under 1967 och 1968. Att detta syfte också uppnåtts torde

framgå bl. a. av att under 1967 99 000 nya bostadslägenheter kunde börja

byggas och att igångsättningen i år kommer att uppgå till samma antal, se­

dan genom beslut i mars och april ramen höjts med 5 000 lägenheter. På en

rad andra områden av angeläget byggande — skolor, sjukhus, ålderdoms­

hem, barndaghem — har en kraftig expansion kunnat genomföras.

För att stärka sysselsättningen under nästa vinter har regeringen beslutat

att på nytt frisläppa investeringsfonderna för byggnader och maskiner. Åt­

gärden tar sikte på byggnadsverksamheten och delar av verkstadsindustrin,

där verkningarna av konjunkturuppgången till en början väntas bli begrän­

sade. Dessa åtgärder sätts också in för att stimulera näringslivets och i första

hand industrins investexnngar.

Investeringsfonderna får utnyttjas för byggnadsinvesteringar inom den

egentliga industrin och gruvorna som faller på tiden den 1 oktober 1968—

den 31 mars 1969. Medgivandet gäller för byggnadsprojekt som påbörjas

efter månadsskiftet april—maj 1968. I fråga om projekt med en byggnads-

kostnad över 5 milj. kr. skall dock fonderna kunna släppas för utnyttjande

före den 1 oktober 1968 under förutsättning att arbetskraften i mesta möj­

liga mån rekryteras från överskottsområden som anvisas av arbetsmark­

nadsstyrelsen.

För maskininvesteringarna avser frisläppandet beställningar som sker un­

der tiden den 1 maj—den 30 september 1968 under förutsättning att leve­

rans sker senast den 31 mars 1969. Det gäller alla maskininvesteringar oav­

sett bransch. Dessutom släpps fonderna för skogsbruket för kostnader som

läggs ned under tiden den 1 maj 1968—den 31 mars 1969.

Det kan tilläggas att företagens samlade investeringsfonder beräknas upp­

gå till ca 2,3 miljarder kr. Härav utgörs drygt 1 miljard kr. av medel som

är insatta på konto i riksbanken. De finansiella förutsättningarna för att nå

de med frisläppandet avsedda resultaten bör således föreligga.

Budgetpolitiken 1967/68 och 1968/69. Budgetpolitiken har under inneva­

rande budgetår givits en alltmera expansiv prägel. Statsutgifterna har så­

lunda tillåtits öka mera än vad som ursprungligen beräknats. Denna ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

14

positionens beräkning. Då den lägre nivån under 1968/69 gör sig gällande

under helt budgetår blir motsvarande minskning drygt 400 milj. kr.

Det finns i detta sammanhang anledning att erinra om att det statliga

inkomstbortfall, som uppkommer under en period då skatteunderlaget växer

långsammare, förstärks av eftersläpande utbetalningar av kommunalskatte­

medel från tidigare perioder med snabbt stigande skatteunderlag. Det på-

slag i förhållande till den löpande utvecklingen av skatteunderlaget som det­

ta innebär för kommunerna förbättrar deras likviditet. I lägen då skatte­

underlaget växer snabbare fördröjs på motsvarande sätt effekten härav i

kommunernas ekonomi. Förhållandet kan under vissa förutsättningar bidra

till en stabilisering av samhällsekonomin.

Av övriga förändringar på inkomstsidan i förhållande till beräkningen i

statsverkspropositionen kan nämnas att mervärdeskatten under budgetåret

1968/69 nu beräknas ge 200 milj. kr. mera än som tidigare antogs. Detta

sammanhänger med uppbördstekniska förhållanden. En minskning förut­

ses å andra sidan av inkomsterna från televerket och SJ.

Budgetens samhällsekonomiska verkningar skall i första hand bedömas

efter dess reala innehåll och mot bakgrund av konjunkturläget. Den fak­

tiska utvecklingen under budgetåret 1967/68 visar att de expansiva effekter

som utgått från statsbudgeten har bidragit till en förbättrad balans i ekono­

min i stort. Den efterfrågan som de ökade statsutgifterna riktat sig mot har

sålunda till stor del tagit i anspråk kapacitet som eljest blivit outnyttjad.

I nuvarande läge är också en statsupplåning av angiven storleksordning möj­

lig att genomföra utan negativa verkningar.

I takt med den uppgång av den ekonomiska aktiviteten som nu förutses

bör också ske en åtstramning av budgetpolitiken. Det beräknade budgetun­

derskottet för budgetåret 1968/69 på 2 700 milj. kr. innebär att statens upp-

låningsbehov minskar med ca 600 milj. kr. jämfört med innevarande budget­

år. Jag vill erinra om att detta sker vid en fortsatt återhållen offentlig ut-

giftsexpansion och vid en förhållandevis låg ökning av statens inkomster.

Det finansiella sparandet över budgeten, dvs. skillnaden mellan statens in­

komster och utgifter med avdrag för långivning och kapitaltransaktioner,

beräknas samtidigt öka med 3/4 miljard kr. Budgetpolitiken kommer också

under 1968/69 att bidra till en positiv och balanserad utveckling av sam­

hällsekonomin.

Produktionsutveckling, resursanvändning och betalningsbalans. Den ökan­

de ekonomiska aktivitet, som förutses under år 1968, avspeglas tydligare i

de prognoser som nu framläggs för efterfrågan och produktion än i dem

som återgavs i finansplanen. Bruttonationalprodukten beräknas således en­

ligt den reviderade nationalbudgeten öka med drygt 4 % under 1968 mot

tidigare antagna 3,5 %. Den snabbare efterfrågeutvecklingen fördelas över

de flesta av försörjningsbalansens delposter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

15

Bruttoinvesteringarna ökar med 3,5 % enligt prognosen. Det innebär en

uppjustering med drygt en procentenhet. Industrins investeringar, som låg i

stort sett oförändrade 1967, beräknas nu expandera på nytt med 4 å 5 %.

Investeringarna inom näringslivet i övrigt skulle däremot minska, beroende

framför allt på en kraftig nedgång av handelns byggande. Jämfört med tidi­

gare prognoser inträlfar ett kraftigt omslag i de statliga investeringarna, som

ökar med 8 %. Detta är i betydande utsträckning ett resultat av de särskilda

insatser som företagits för att stödja sysselsättningen. Också de kommunala

investeringarna väntas stiga förhållandevis snabbt om än i lugnare takt än

1967. Totalt beräknas de offentliga investeringarna öka med 8 %, vilket

innebär en fördubbling av tillväxttakten jämfört med 1967.

Fördelas investeringsökningen på byggnader och maskiner visar det sig

att byggnadsinvesteringarna skulle öka med ca 4 % mot 7 % under fjol­

året. För industrin skulle ökningen enligt föreliggande prognoser uppgå till

hela 10 %. Frisläppandet av investeringsfonderna torde spela en betydande

roll för denna uppgång. Bostadsbyggandets volymmässiga ökning blir trots

den betydande igångsättningen förhållandevis låg, eller 3,5 %, vilket får ses

mot bakgrunden av bl. a. den snabba tillväxten föregående år. Antalet in-

flyttningsfärdiga lägenheter beräknas dock även i år komma att överstiga

100 000.

För de totala maskininvesteringarna väntas ett omslag efter nedgången

1967. Det gäller i all synnerhet om man undantar handelsflottans investe­

ringar, som minskar kraftigt. Övriga maskininvesteringar beräknas sålun­

da öka med drygt 5 %. Uppgången faller här i hög grad på den statliga sek­

torn, medan industrins maskininvesteringar skulle öka något långsammare

eller med ca 3 %.

För en bedömning av de resurser som kommer att krävas för ökad real-

kapitalbildning i vår ekonomi bör det påpekas att lagerinvesteringarna, som

de två senaste åren minskat starkt, nu på nytt torde öka förhållandevis kraf­

tigt eller med 700 milj. kr. Enbart lagerökningen skulle således ta i anspråk

ca 0,5 % av de totala resurserna.

Den offentliga konsumtionen väntas fortsätta att öka i nästan samma

snabba takt som under 1967, eller med ca 7 %.

Trots att de nominella inkomsternas tillväxt blir förhållandevis begrän­

sad ökar hushållens disponibla realinkomster snabbare än de närmast före­

gående åren eller med ca 3 %. Detta beror företrädesvis på att takten i pris­

stegringen minskar. Den privata konsumtionen beräknas stiga i ungefär

samma takt som realinkomsterna.

Industriproduktionen ökade under inflytande av konjunktur dämpningen

långsamt under år 1967. För i år förutses nu en avsevärt snabbare tillväxt,

eller 5,5 %. De mest påtagliga omslagen inträffar för gruvindustrin, järn-

och metallverken samt för verkstadsindustrin. För textil- och beklädnads­

industrin förutses däremot en minskad produktion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 2. Reviderad försörjningsbalans för år 1968

Procentuell

1967

Förändring 1967—1968

volymför-

Milj årder kr.

ändring

Milj årder kr.,

Procentuell

1966—1967

1967 års

volymför-

priser

ändring

Tillgång.....................................................

+ 2,7

153,7

+ 7,1

+ 4,5

Bruttonationalprodukt .......................

+ 2,7

129,4

+ 5,5

+ 4

Import.....................................................

+ 2,5

24,3

+ 1,6

+ 6,5

Användning .............................................

+ 2,7

153,7

+ 7,1

+ 4,5

Bruttoinvestering ................................

+ 3,0

41,9

+ 1,5

+ 3,5

därav: näringsliv ............................

- 2,3

17,6

- 0,1

- 0,5

stat ........................................

- 2,3

8,0

+ 0,7

+ 8

kommuner ............................

+ 10,8

7,5

+ 0,6

+ 7,5

bostäder ................................

+ 13,9

8,8

+ 0,3

+ 3,5

Lagerförändring ....................................

0,3

+ 0,7

.

Privat konsumtion................................

+ 2,5

66,2

+ 2,1

+ 3

Offentlig konsumtion............................

+ 8,2

21,4

+ 1,5

+ 7

Export.....................................................

+ 5,3

23,4

+ 1,5

+ 6,5

Tjänstenetto ........................................

0,5

-0,2

Den snabbare tillväxten i ekonomin under år 1968 väntas ge utslag i en

avsevärt snabbare importökning än den som realiserades i fjol. Eftersom

exporten beräknas öka i samma takt som importen och bytesförhållandet

fortsätter att förbättras kommer dock handelsbalansens underskott att ligga

på en oförändrad nivå eller t. o. m. bli något mindre. När det gäller bytes­

balansen har dess saldo snabbt förbättrats sedan 1965. I år skulle en ökning

av underskottet med ca 175 milj. kr. uppstå trots det goda resultatet i fråga

om varuutbytet. Det beror på en fortsatt utveckling i negativ riktning av det

s. k. tjänstenettot, där snabbt stigande turistutgifter spelar huvudrollen. Även

de ökade betalningarna för u-landsbiståndet är av betydelse. Utvecklingen i

Tabell 3. Bytesbalansen 1965—1968

(Milj. kr., löpande priser)

1965

1966

1967

1968

prognos

Export av varor....................................

20 541

22 071

23 425

25 355

Import av varor....................................

- 22 644

23 704

24 329

26 233

Handelsbalans

- 2103

- 1633

-

904

-

878

Sjöfartsnetto ........................................

1 590

1 710

1 730

1 800

Turistnetto .............................................

-

587

-

741

-

920

- 1 100

Övriga tjänster m. m., netto ...........

- 112

-

372

-

300

- 350

Tranfereringar........................................

-

114

-

199

-

334

-

450

Korrigeringspost ................................

300

375

450

525

Bytesbalans

- 1026

- 860

- 278

-

453

18

Beräkningarna i långtidsbudgeten utgår från begreppet oförändrad am­

bitionsnivå. Det måste framhållas att detta begrepp inte är liktydigt med

oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. Inom flera områden

har statsmakterna uttalat att standarden successivt skall höjas. Inom ramen

för långtidsbudgetens beräkningar ryms således bl. a. fortsatt utbyggnad av

de gymnasiala skolorna samt av universiteten och högskolorna, ytterligare

medel för investeringsbanken, vidgade arbetsmarknadspolitiska insatser,

utbyggnad av affärsverkens produktionskapacitet, ökade medel för skatte­

utjämningsbidrag till kommunerna samt ökat bistånd till u-länderna.

En naturlig konsekvens av den valda beräkningsmetoden i långtidsbud­

geten är att utgifterna ökar starkast i början av perioden. Utgiftsökningar

till följd av fattade beslut får finansiella konsekvenser framför allt under

det första året i prognosperioden; under de följande åren stabiliseras ut­

gifterna på den uppnådda nivån. Tidsbegränsade beslut och åtaganden upp­

hör successivt att gälla under perioden varvid utgifterna bortfaller. Bland

sådana tidsbestämda program kan nämnas oljelagringsprogrammet och sta­

tens bidrag till utbyggnaden av långtidssjukvården. Vidare gäller på områ­

den där utgifterna styrs av efterfrågan, att beräkningarna är mera tillför­

litliga för början av perioden. För slutet av perioden blir beräkningarna mer

schablonartade.

Även på inkomstsidan är beräkningarna för det första budgetåret relativt

tillförlitliga. För senare år grundas beräkningarna på mera schablonmässiga

antaganden. Långtidsbudgetens beräkning av inkomstutvecklingen baseras

på oförändrade skatteregler under perioden. Avgörande för statsinkomster­

nas förändring blir då de antaganden, som görs om skatteunderlagets ut­

veckling. För samtliga år, som långtidsbudgeten omfattar, beräknas detta

stiga med 7 %.

Jag vill först uppehålla mig vid den i långtidsbudgeten gjorda bedömning­

en av utvecklingen till budgetåret 1969/70. Statsinkomsterna förutses till

detta budgetår öka med drygt 3,3 miljarder kr. mot ca 2,5 miljarder kr. bud­

getåret 1968/69. Statsutgifterna 1969/70 beräknas i långtidsbudgeten i lö­

pande priser stiga med drygt 3,2 miljarder kr. mot ca 1,9 miljarder kr. bud­

getåret 1968/69. Hur denna ökning fördelar sig på de större utgiftsområdena

framgår av tabell 4.

Fyra utgiftsområden — folkpensioner, bostäder, utbildning och forskning

samt stöd till barnfamiljer — svarar för drygt 1/3 av den totala utgifts­

ökningen. Löneökningar och sociala kostnader för de statsanställda svarar

för ytterligare närmare 1/3.

Ökningen av utgifterna för folkpensionerna är en följd av värdesäkringen

av pensionerna och ett ökat antal pensionärer. För bostadsproduktionen har

antagits en viss ökning av den årliga igångsättningen. Det leder till ökade

behov av statliga lån. Utgifterna för utbildning och forskning ökar till följd

av en fortsatt utbyggnad, främst av universiteten och högskolorna. Samtidigt

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 4. Statsutgifterna budgetåret 1969/70 enligt långtidsbudgeten

(Milj. kr., avrundade belopp)

Totalförsvar ..............................................................

Utbildning och forskning........................................

Rätts- och polisväsende ........................................

Folkpensioner m. m...................................................

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik...........

Hälso-, sjuk- och socialvård ................................

Stöd till barnfamiljer .............................................

Kommunikationer och energiförsörjning ...........

Bostäder......................................................................

Skatteutjämningsbidrag ........................................

Löneökningar m. m...................................................

Övrigt...........................................................................

Summa

Anslag

1968/69

Anslagsföränd­

ring till 1969/

70

Procentuell

förändring

1968/69—

1969/70

6 060

+

70

+ 1,2

7 090

+

280

+ 3,9

1 470

+

50

+ 3,5

6 560

+

360

+ 5,5

1 840

+

190

+ 10,3

2 070

+

0

+ 0,0

2 100

+

210

+ 9,9

4 080

+

190

+ 4,5

1 840

+

300

+ 16,2

1 410

+

100

+ 7,2

—

+ 1 000

4 220

+

480

+ 11,3

38 740

+ 3 230

+ 8,3

kräver det större elevantalet ökade studiesociala insatser. Den familjepoli­

tiska reformen, som träder i kraft den 1 januari 1969, får anslagsmässi

helårseflekt budgetåret 1969/70, då den medför en ytterligare utgiftsöknin

på ca 145 milj. kr. Även utgifterna för arbetsmarknadspolitiken stiger kraf­

tigt. Främst gäller detta insatser för att främja rörligheten.

Anledningen till alt utgifterna för hälso-, sjuk- och socialvård ligger kvar

på oförändrad nivå är bl. a. att slutreglering enligt gamla avtal av statens

bidrag till storstädernas psykiatriska sjukvård sker budgetåret 1968/69.

Utgiftsposten löneökningar m. m. inkluderar bl. a. statens egna kostnader

för den allmänna arbetsgivaravgiften. Denna får helårseffekt budgetåret

1969/70. Detta förhållande tillsammans med den eftersläpande effekten av

vissa lönehöjningar för lärare inom grundskolan under år 1968 leder till att

utgifterna för löneökningar till budgetåret 1969/70 beräknas stiga betydligt

kraftigare än normalt.

I löpande priser beräknas utgifterna stiga med 8,3 %. En beräkning av ut-

giftsstegringen i fasta priser erbjuder vissa svårigheter. En grov kalkyl ty­

der dock på en ökning med ca 6 %. Detta skulle innebära att statsutgifterna

kommer att öka något snabbare än vad som skett under de senaste budget­

åren.

Utgifterna för konsumtion och investering — inklusive statens bidrag till

kommunerna för dessa ändamål — ökar med ca 4 %. Eftersom den totala

kapacitetstillväxten i den svenska ekonomin uppskattas till ca 4 % betyder

detta att redan nu gjorda åtaganden kommer att ta i anspråk en oförändrad

andel av bruttonationalprodukten.

Jag återkommer i det följande till de problem rörande resursernas fördel­

ning som denna takt i statsutgifternas ökning kan orsaka. Redan de här

2f

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr ¹²⁵

o s

et

e

20

lämnade uppgifterna visar dock behovet av en fortsatt hård utgiftsprövning

budgetåret 1969/70. Jag vill därför betona nödvändigheten av att myndig­

heterna i sina anslagsframställningar för nästa budgetår gör en klar avväg­

ning mellan angelägna och mindre angelägna aktiviteter. Denna prövning

bör även omfatta existerande utgiftsprogram i syfte att utröna om nedskär­

ningar kan ske för att bereda utrymme för nya aktiviteter. I de petitaan-

visningar som nyligen utfärdats har myndigheterna ålagts att göra en sådan

prioritering.

I långtidsbudgeten redovisas också utvecklingen under ytterligare tre bud­

getår, 1970/71—1972/73. För dessa år tyder långtidsbudgetens kalkyler på

en svagare utgiftsexpansion vid oförändrad ambitionsnivå. Denna utveck­

ling är dock i hög grad en följd av den beräkningsteknik som långtidsbud­

geten baseras på. Som jag tidigare framhållit innebär begreppet oförändrad

ambitionsnivå att inga nya åtaganden har inkalkylerats samtidigt som vissa

pågående program antagits upphöra. Erfarenhetsmässigt tillkommer dock

nya utgiftsprogram samtidigt som existerande program ofta förlängs i någon

form. Den sannolika utgiftsökningen för budgetåren 1970/71—1972/73 kan

därför antas vara större än vad långtidsbudgetens kalkyler för oförändrad

ambitionsnivå anger.

Långtidsutredningen. Drygt två år har nu förflutit sedan 1965 års långtids­

utredning rörande den ekonomiska utvecklingen under perioden 1965—

1970 lades fram. Det har bedömts lämpligt att ungefär vid mitten av denna

period göra en avstämning gentemot den faktiska utvecklingen under de tre

år, 1966 t. o. m. 1968, som nu kan överblickas. I första hand inriktas stu­

dien på att söka klargöra om förutsättningarna för den långsiktiga ekono­

miska utvecklingen har ändrats under dessa år jämfört med långtidsutred­

ningens kalkyl.

Genomgången har koncentrerats till vissa strategiska områden, nämligen

i första hand arbetskraftstillgången, produktiviteten, utvecklingen inom in­

dustri och offentlig sektor samt utrikeshandeln. Någon fullständig inven­

tering av de långsiktiga planerna hos företag, offentliga myndigheter etc.

har däremot inte kunnat genomföras. Undersökningen har utförts inom

finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering. En redogörelse

för denna undersökning återfinns i bilaga 2.

Den senaste långtidsutredningen presenterade i huvudsak endast ett alter­

nativ för den ekonomiska utvecklingen, totalt och på delområden. Kon­

sekvenserna av tänkbara avvikelser från detta alternativ diskuterades i tex­

ten. Det grundläggande antagandet i kalkylen var att bruttonationalproduk­

tens trendmässiga ökning 1965—1970 skulle bli i genomsnitt 4,2 % per åi.

Nedgången från den högre tillväxttakten 1960—1965 på ca 5 % per år förkla­

rades i huvudsak av att utredningen trodde sig kunna förutsäga en mindre

gynnsam utveckling av tillgången på arbetskraft.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

22

per arbetstimme beräknas kunna öka med 4,4 % per år 1965—1970. Dessa

kalkyler innebär att den kapacitetsmässiga trendökningen av bruttonatio­

nalprodukten bedöms kunna uppgå till knappt 4 % per år. En mindre ned-

revidering har således skett i förhållande till långtidsutredningens kalkyl,

där man räknade med 4,2 % per år.

Beräkningarna tyder på att bruttonationalproduktens ökning 1965—1968

skulle understiga den långsiktiga kapacitetstillväxten med i genomsnitt ca

1/2 procentenhet per år. Förklaringen till att kapaciteten inte till fullo kun­

nat utnyttjas måste sökas i utvecklingen av efterfrågan, vilken i sin tur i

hög grad bestämts av den internationella utvecklingen och av den ekono­

miska politiken.

I väsentliga avseenden har de yttre betingelserna för den ekonomiska

politiken förändrats från 1965. Långtidsutredningen framhöll i sin dis­

kussion av den internationella bakgrund mot vilken utvecklingsmöjlig­

heterna i vår inhemska ekonomi måste bedömas att en förskjutning i olika

länders prioritering av den ekonomiska politikens mål kunde medföra ett

kärvare internationellt ekonomiskt klimat. Riktigheten i denna bedömning

har bekräftats av vad som under senare år skett i olika länder. Den åter­

hållsamhet varmed man på många håll — även då inga direkta valuta­

problem tvingat därtill — bedrivit sin konjunkturpolitik tyder på en ökad

uppmärksamhet på stabiliseringsmålet. Denna inriktning bidrog till att för­

länga och fördjupa den försvagning i den internationella konjunkturen som

inleddes 1965 men som nu synes vara på väg att övervinnas.

Samtidigt som dessa förändringar i de internationella förhållandena bör­

jade framträda inträffade en kraftig försämring av den svenska bytesba­

lansen under 1965. För utformningen av den ekonomiska politiken utgjor­

de detta en avgörande restriktion. Ett framgångsrikt fullföljande av poli­

tiken för full sysselsättning och snabb ekonomisk tillväxt krävde alt balan­

sen i de utrikes betalningarna snabbt kunde återställas. Det tidigare starka

inhemska efterfrågetrycket måste dämpas. Dessutom måste man nå en

sådan långsiktig anpassning av pris- och kostnadsförhållandena att det

svenska näringslivets konkurrenskraft upprätthölls.

Grundinriktningen för den ekonomiska politiken blev att hålla tillbaka

efterfrågan och att skapa det utrymme som erfordrades för en eftersträvad

uppgång av exporten. Det betydde att åtgärderna framför allt sattes in mot

den privata konsumtionen med dess höga importandel. Skärpningen av

finanspolitiken fick ges en sådan allmän grad av restriktivitet att ett över­

tryck i ekonomin inte skulle behöva uppstå om en förbättring av utlands-

konjunkturerna snabbt och med styrka skulle inträda. Samtidigt har den

statliga utgiftsexpansionen bromsats upp. Att den offentliga konsumtionen

ändå ökar förhållandevis starkt har flera förklaringsgrunder. Statsbudgeten

innehåller sålunda en rad långsiktiga reformplaner som måste fullföljas.

Vidare har ökade offentliga utgifter utgjort ett väsentligt led i den aktiva

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

23

sysselsättningspolitik som bedrivits genom tidsmässigt avgränsade åtgärder.

Slutligen har kommunernas utgifter ökat kraftigt, beroende både på den

under dessa år inträffade förbättringen av den kommunala likviditeten och

på den lättare rekryteringssituation som under de senaste åren rått för t. ex.

vårdsektorerna.

Investeringspolitiken har under den aktuella perioden getts en klart selek­

tiv prägel. Med sikte på den långsiktiga tillväxten av vår produktionskapa­

citet har industriinvesteringarna prioriterats. Detsamma gäller bostadsbyg­

gandet och de därtill knutna kommunala följdinvesteringarna. Samtidigt

stod det redan 1965 klart att tendenserna till överhettning på den från ut­

ländsk konkurrens skyddade byggnadsmarknaden effektivt måste motver­

kas. I delta syfte skärptes byggregleringen och den tidsbegränsade investe-

ringsavgiften infördes.

I och med att konjunkturutvecklingen och den ekonomiska politiken kom

att avvika från den av långtidsutredningen förutsatta blev också resursan­

vändningen en annan, ökningen av den privata konsumtionen har blivit

avsevärt lägre, vilket verkat dämpande på importen. Samtidigt blev ett ut­

rymme disponibelt för exporten, vars andel av den totala produktio­

nen ökat väsentligt. Även den offentliga konsumtionen har ökat snab­

bare, vilket haft en kraftigt stödjande effekt på sysselsättningen. In-

vesteringsutvecklingen har blivit något långsammare, vilket som jag nämnt

delvis hänger samman med den på vissa områden restriktiva investerings­

politiken men också med att industrins investeringar stagnerat efter den

kraftiga uppgången åren 1965 och 1966.

De mål, som uppställdes för att förstärka den inre och yttre balansen,

har i flera viktiga hänseenden uppnåtts. Underskottet i handelsbalansen

bär minskat mycket kraftigt, så att det 1967 var mindre än vid något annat

tillfälle under det senaste årtiondet. Bytesbalansens underskott har gått ner

snabbare än vad som från början ansågs möjligt, även om den snabba till­

växten av turistutgifterna utomlands här verkat återhållande. Pris- och

kostnadsstegringen har successivt nedbringats och befinner sig nu, vad kon­

sumentpriserna beträffar, på en årsnivå av drygt 2 %.

Dessa gynnsamma effekter av den förda politiken har i den politiska de­

batten spelat avsevärt mindre roll än det överskott på arbetskraft och den

arbetslöshet som tidvis förelegat. Det bör dock betonas, att en årlig tillväxt

av bruttonationalprodukten med nära 3,5 % inte kan betecknas som en

låg tillväxttakt. Så sent som under andra hälften av 50-talet ansågs en sådan

tillväxttakt vara hög. Enligt långtidsutredningens beräkningar skulle det

visserligen teoretiskt sett ha varit möjligt att öka tillväxten med ytterligare

0,5 % per år 1965—1968, om den potentiella produktionskapaciteten kunnat

helt utnyttjas. Detta säger dock ingenting om huruvida det då också hade

varit möjligt att återställa den yttre balansen på det sätt som skett och att

i samma omfattning nedbringa takten i pris- och kostnadsstegringen.

Som jag tidigare framhållit, har politiken inriktats på en allmän åter­

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

24

hållsamhet med hänsyn till den inre och yttre balansen. Däremot har, bl. a.

tack vare den i vårt land väl utvecklade arbetsmarknadspolitiken, en selek­

tiv stimulans till ökad sysselsättning och produktiva investeringar kunnat

ges. Mot bakgrunden av den snabbhet varmed den samhällsekonomiska ba­

lansen återställts är det otvetydigt att dessa åtgärder kraftigt begränsat

den nedgång i utnyttjandegraden av resurserna som annars varit ofrånkom­

lig i detta skede med en markerad försvagning av den utländska efterfrågan.

Detta torde med önskvärd tydlighet framgå vid en jämförelse med de kapa-

citetsreserver som andra länder i likartade förhållanden inte kunnat utnytt­

ja. I ett sådant perspektiv framstår den nämnda siffran för den outnyttjade

produktionskapaciteten som låg. Jag vill också tillägga, att enligt föreliggan­

de prognoser blir bruttonationalproduktens tillväxt för 1968, dvs. det sista

året i den nu behandlade 3-årsperioden, drygt 4 %. Det kapacitetsmässiga

tillväxtutrymmet skulle därmed i stort sett utnyttjas.

Huvudintresset för framtiden knyts till möjligheterna att hålla den eko­

nomiska tillväxten uppe under de närmaste åren mot bakgrunden av fram­

för allt den långsamma ökningen av arbetskraftsresurserna. Uppskattningar

av kapaciteten i vår ekonomi tyder i och för sig på att denna tillväxt skulle

kunna hållas vid 4 %. Övergångsvis skulle den t. o. in. kunna öka ytterligare

genom att befintliga kapacitctsreserver ger ett tillfälligt extra utrymme. En

viktig förutsättning är därvid, att avsättningsmöjligheterna på de utländska

marknaderna är tillräckligt goda för att möjliggöra en sådan höjning av re-

sur sutnyttj andet.

Dessa uppskattningar av den möjliga produktionstillväxten i framtiden

är dock förenade med en viss osäkerhet, som främst hänger samman med

bedömningen av näringslivets produktivitetsutveckling och investerings­

behov. Samtidigt som investeringarna inom denna sektor ökat långsamt un­

der åren 1965—1968 har produktiviteten utvecklats förhållandevis gynn­

samt med hänsyn till konjunkturavmattningen. En konjunkturuppgång

borde i enlighet med tidigare erfarenheter driva upp produktiviteten även

under de närmaste åren. Effekten kan dock inte beräknas bli lika stor som

under exempelvis 1950-talets uppgångsår på grund av alt sysselsättningen

nu i högre grad anpassats till rådande produktionsnivå. Vissa produktivi-

letslillskott torde man dock likväl kunna räkna med bl. a. som en naturlig

följd av alt kapaciteten utnyttjas mer fullständigt. Vidare kan man räkna

med att den intensifierade rationaliseringen som inletts i många företag un­

der avmattningsåren kommer alt fortsätta.

En höjning av produktivitetens tillväxttakt skulle mycket väl på kort sikt

kunna åstadkommas utan större investeringar eftersom det för närvarande

bör finnas en relativt stor outnyttjad kapacitet i maskiner och anläggning­

ar. För den ekonomiska politikens inriktning skulle detta kunna innebära

att oförändrat höga anspråk från offentlig sektor och från bostadsområdet

kan tillgodoses samtidigt som utrymmet för privat konsumtion vidgas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

25

Risken för att man i en sådan bedömning underskattar investeringsbeho­

ven är emellertid inte oväsentlig. Skärpningen av kostnads- och konkurrens­

läget har framkallat en stegring i produktiviteten som i viss mån kan be­

traktas som en engångsvinst. För att på sikt uppehålla en hög takt i pro­

duktivitetsutvecklingen erfordras en vidgad produktionskapacitet och med

denna introducerad ny teknik. Från dessa utgångspunkter blir investerings-

utvecklingen under resten av 1960-talet i hög grad bestämmande för till­

växtmöjligheterna under de första åren av 1970-talet. En fortsatt långsam

utveckling för näringslivets investeringar skulle sålunda kunna försämra ut­

gångsläget för 1970-talets produktionsökningar och därmed också minska

utrymmet för tillväxten av såväl privat som offentlig konsumtion. Att i ett

sent stadium söka motverka eu nedgång i kapacitetstillväxten skulle kräva

oproportionerligt stora investeringar. För att förebygga detta måste politiken

för de närmast kommande åren inriktas på att främja en ökning av närings­

livets investeringar och att skapa det därför erforderliga utrymmet genom

att hålla tillbaka expansionen på konsumtionsområdet.

Det är emellertid inte tillräckligt att bedriva den ekonomiska politiken

enbart med sikte på att nå en ökad investeringsvolym. Det svenska närings­

livets investeringsnivå är redan hög och en betydande förnyelse av produk­

tionsapparaten äger rum varje år. När en ytterligare investeringsökning un­

der de närmaste åren ter sig nödvändig för att säkra realinkomster och sys­

selsättning på 1970-talet beror det framför allt på att nyckeln till vårt nä­

ringslivs utveckling utgörs av en allt mera avancerad teknik, nya produk­

tionsmetoder och utveckling av nya varor. För politiken är det en central

uppgift att leda utvecklingen in i dessa banor och att både stimulera och ta

initiativ till en investeringsinriktning som främjar förnyelsen och tillväxt­

förmågan i vårt näringsliv. Ett riktigt investeringsurval är med andra ord en

nödvändig förutsättning för att ambitionen om ständigt växande investe­

ringar skall kunna anses vara befogad.

Den aktiva näringspolitiken är ett viktigt inslag i samhällets insatser för

att främja en sådan utveckling. Nya finansieringskällor har skapats inrikta­

de på långfristig och riskbärande kreditgivning. Statens direkta insatser

till stöd för den tekniska utvecklingen och forskningen ökas kraftigt och

ges dessutom vidgade arbetsmöjligheter genom det nya utvecklingsbolaget.

Utbildningsväsendets utbyggnad fortsätter och sträcks in på vuxenutbild­

ningens område, översiktlig planering och samordning skapar möjligheter

att i samarbete mellan samhälle och näringsliv tekniskt och finansiellt ge­

nomföra större investeringsprojekt och att utveckla näringsstrukturen enligt

genomtänkta planer, där de sociala problem som följer i strukturomvand­

lingens spår kan bemästras. Denna politik syftar inte bara till att nå bästa

möjliga utnyttjande av resurserna. Den blir också en stimulans för fortsatt

utbyggnad och utveckling i ett näringsliv, utsatt för hård internationell kon­

kurrens och med lägre självfinansieringsgrad än tidigare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

2G

Den politik jag här skisserat kommer att innebära stora kapitalinsatser

och leda till en mera kapitalintensiv produktion. Dessa insatser kommer

i hög grad att avkrävas även samhället. Det är därvid inte bara fråga om det

direkta finansierings- och utvecklingsstödet. Minst lika avgörande för nä­

ringslivets möjligheter att ur investeringsaktiviteten utvinna produktiva re­

sultat är samhällsinsatserna på andra områden: utbildning och forskning,

kommunikationer, energiförsörjning etc. Politiken måste därför inriktas på

att skapa utrymme för produktivitetsökande investeringar både inom en­

skild och offentlig sektor.

En sådan handlingslinje skulle betyda att restriktiviteten gentemot privat

konsumtion behöver bestå ännu några år. Detta motiveras även av att ut­

rymme måste skapas för en fortsatt förbättring av bytesbalansen under

återstoden av 1960-talet. Vid förbättrade avsättningsmöjligheter på utlands­

marknaderna skulle dock den privata konsumtionen kunna växa i snabbare

takt. Ett större tillväxtutrymme står då till förfogande samtidigt som en

med konsumtionsökningen följande uppgång i importen kan förenas med

målet för bytesbalansen.

Det måste å andra sidan konstateras, att den privata konsumtionens till­

växt inte kan hållas tillbaka alltför kraftigt. Det gäller i all synnerhet med

tanke på de betydande inteckningar i det framtida konsumtionsutrymmet

för de aktiva grupperna som följer av att antalet icke förvärvsarbetande

stiger snabbt och av till denna grupp gjorda utfästelser. Även om de totala

resurserna kommer att växa förhållandevis snabbt, torde det sålunda inte

vara möjligt att under de närmaste åren hålla samma höga ökningstakt för

de offentliga utgifterna som hittills under 1960-talet. Kravet på en oföränd­

rat hög ökningstakt torde inte heller framstå som lika starkt i dagsläget som

tidigare med tanke på de stora insatser som gjorts under det senaste decen­

niet. Av långtidsbudgeten framgår emellertid, att redan de utgiftsanspråk

är betydande som krävs för att genomföra påbörjade reformer och i övrigt

upprätthålla standarden för de levererade tjänsterna. Inom den kommunala

sektorn kommer de senaste årens snabba utbyggnad av kapaciteten inom

sjuk- och socialvården att utlösa höga ökningstal för konsumtionsutgifterna

under en rad år framöver.

Om det skall bli möjligt att vid en rimlig ökning av den privata konsum­

tionen fullfölja den angivna investeringspolitiken, krävs således en hög

grad av restriktivitet i den offentliga utgiftsprövningen. Politiken måste i

första hand inriktas på att genomföra de grundläggande reformkraven och

koncentrera resursinsatsen till de områden, där de ur välfärdssynpunkt vik­

tigaste resultaten kan uppnås. Rationaliseringen av förvaltning och admi­

nistration med sikte på god service till lägre kostnad måste bedrivas med

stor kraft. Det gäller också den kommunala sektorn, där sambandet mellan

investeringar och höjda driftsutgifter i ökad grad måste beaktas. Sålunda

ter det sig i hög grad angeläget att utbyggnaden av de kapitalintensiva och

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

27

personalkrävande vårdformerna hålls tillbaka till förmån för ökade insat­

ser inom den öppna vården och långtidsvården. Det är av dessa skäl viktigt

att fortsätta den selektiva investeringspolitiken och inrikta den på lång­

siktig tillväxt och en balanserad utveckling mellan olika sektorer i vår

ekonomi.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Som framgår av den här framlagda redovisningen av vår egen och om­

världens ekonomi föreligger ingen anledning att revidera den uppfattning

som kom till uttryck i finansplanen att vi nu passerat konjunkturdämp­

ningens botten och kan se mot framtiden med försiktig optimism.

Genom en selektivt inriktad stimulans kompletterad med trygghetsrefor-

mer för den äldre arbetskraften kan sysselsättningen säkras utan att ut­

rymme för det kommande konjunkturuppsvinget intecknas och utan risk

för påfrestningar på valutareserven. Detta är av väsentlig betydelse då våra

främsta konkurrenter i en allt mera integrerad världsekonomi för en för­

siktig ekonomisk politik i syfte att säkra inre och yttre balans.

Vår ekonomi inger internationellt förtroende, och utvecklingen av utri­

keshandel och bytesbalans bör bidra till att stärka detta förtroende. I fråga

om löner samt pris- och kostnadsutveckling bör 1968 bli ett lugnt år. Goda

förutsättningar föreligger för en fortsatt snabb produktivitetsutveckling.

Den 3-åriga avtalsperioden på arbetsmarknaden utlöper med innevarande

år. Under hösten inleds löneförhandlingar som berör praktiskt taget hela

vårt arbetsliv. Det är för land och folk ett vitalt intresse att dessa förhand­

lingar leder fram till en samlad lösning inom den ram som tillväxten av

våra resurser anger. Den utomordentligt hårda internationella konkurrens

vi alltjämt har att räkna med och vårt gemensamma intresse av en till­

fredsställande sysselsättning begränsar utrymmet för den inkomstökning

vi kan kosta på oss. Förutsättningarna för en fortsatt välståndsstegring

föreligger. Det ankommer på oss själva att utnyttja dem för att uppnå en

rättvis fördelning av ett växande välstånd.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1967/68 och 1968/69

I statsverkspropositionen beräknade jag de totala statsutgifterna, exklu­

sive förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag

och i dispositionen av rörliga krediter, till 36 362 milj. kr. för budgetåret

1967/68. Häri inräknades de i prop. 1968: 2 upptagna anslagen på tilläggs-

stat II, om vilka riksdagen sedermera har beslutat. Utöver dessa har på till-

läggsstat II intill den 1 april 1968 begärts sammanlagt 212 milj. kr. Bland

större anslag på tillägggsstat kan nämnas 125 milj. kr. för allmänna bered­

skapsarbeten, 25 milj. kr. för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för

handikappade och 20 milj. kr. för kraftstationer.

Riksrevisionsverket har i sin beräkning av budgetutfallet för innevarande

budgetår (bilaga 4) uppskattat merutgifter utöver besparingar på förslags­

vis betecknade och obelecknade anslag till inemot 300 milj. kr. Större mer­

utgifter noteras för bl. a. anslagen till bidrag till det statsunderstödda skol­

väsendet, till omskolning samt till bidrag till erkända arbetslöshetskassor.

I verkets kalkyl har dock inte inräknats den anslagsbelastning som föran­

leds av uppgörelsen rörande statstjänstemännens löner för år 1968. Med

hänsyn tagen även härtill samt med beaktande av de föreslagna anslagen

på tilläggsstat beräknar jag de totala statsutgifterna exklusive förändringar

i behållningarna på reservations- och investeringsanslag och i dispositionen

av rörliga krediter till 36 950 milj. kr., för innevarande budgetår, vilket är

knappt 600 milj. kr. mera än vad jag räknade med i årets statsverkspropo-

sition.

För budgetåret 1968/69 beräknade jag i statsverkspropositionen de totala

statsutgifterna, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och i disposi­

tionen av rörliga krediter, till 38 535 milj. kr. I propositioner till årets riks­

dag, vilka beslutats före den 1 april 1968, har begärts anslag, som samman­

lagda innebär en utgiftsökning med 221 milj. kr. i jämförelse med riksstats-

förslaget. Bland större anslagsökningar kan nämnas 50 milj. kr. för förvärv

av vissa fastigheter inom Stockholms stad samt 52 milj. kr. för uppförande av

en förvaltningsbyggnad i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Vidare har be­

gärts ökade anslag för utgifter under fjärde huvudtiteln på driftbudgeten med

37 milj. kr. samt på kapitalbudgeten med 46 milj. kr. för byggnader, utrust­

ning och ytterligare rörelsekapital för försvarets fabriksverk. Medelsbehovet

för täckande av underskott på riksgäldsfonden beräknas nu till följd av

det sänkla ränteläget bli 20 milj. kr. lägre än vad som angavs i riksstatsför-

slaget. Jag har låtit upprätta en specifikation av anslagsförändringar i för­

29

hållande Lill statsverkspropositionen per den 31 mars 1988 (bilaga 7). På

grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten

för budgetåret 1968/69 till 38 736 milj. kr., vilket är 201 milj. kr. mera än i

statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter den 31 mars 1968, vilka

påverkar riksstaten, torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1968/69, in. in.

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1968/69 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna med

endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag

inte begärts definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av

de definitiva anslagsförslagen samt av förslagen om ytterligare investering­

ar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till uppförande av

förrådsbyggnader för civilförsvaret och till utbyggande av akademiska sjuk­

huset i Uppsala definitivt begärts (prop. 1968: 109 resp. 1968: 71) med sam­

ma belopp, 5 milj. kr. resp. 11 milj. kr., som preliminärt beräknats i stats­

verkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag bör tas upp med oför­

ändrade belopp eller 2,5 milj. kr. resp. 5,5 milj. kr. I prop. 1968: 72 har före­

slagits ett anslag till förvärv av vissa fastigheter inom Stockholms stad

m. m. med ett belopp av 50,5 milj. kr. Motsvarande avskrivningsanslag bör

föras upp med 10 milj. kr. Vidare har i prop. 1968: 118 föreslagits ett anslag

av 52 milj. kr. till uppförande av en förvaltningsbyggnad i kvarteret Gar­

nisonen i Stockholm för vilket ändamål bör beräknas ett avskrivningsan­

slag av 13 milj. kr. I statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbe­

ten för vissa kulturändamål samt till byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor 3,1 milj. kr. resp. 130 milj. kr. I prop. 1968: 33 har till bygg­

nadsarbeten för vissa kulturändamål definitivt begärts 3,9 milj. kr. Avskriv-

ningsanslaget bör föras upp med 1,2 milj. kr. Till byggnadsarbeten vid uni­

versiteten och vissa högskolor begärdes i prop. 1968: 104 definitivt samma

belopp som i statsverkspropositionen varför avskrivningsanslaget bör föras

upp med oförändrat 65 milj. kr.

Under försvarets fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen un­

der kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsanstalts del­

fonder investeringsanslag om 61,4 milj. kr., 55,1 milj. kr. resp. 2,7 milj. kr.

Anslagen för ifrågavarande ändamål har i prop. 1968: 109 föreslagits defini­

tivt med 62,9 milj. kr., 54,6 milj. kr. resp. 2,7 milj. kr. Avskrivningsanslagen

bör föras upp med 20,8 milj. kr., 54,6 milj. kr. resp. 1,3 milj. kr.

Under statens utlåningsfonder har anslaget till lånefonden för student­

kårlokaler i prop. 1968: 104 definitivt begärts med samma belopp som i

3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

statsverkspropositionen, dvs. 2 milj. kr., varför avskrivningsanslaget bör

uppföras med oförändrat 1,2 milj. kr.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till stats-

verkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinveste­

ringar framgår av följande översikt.

Förändring, kr.

Statens allmänna fastighetsfond

Förvärv av vissa fastigheter i Stockholms stad m. in. (prop.

1968:72)

........................................................................................... + 10 000 000

Förvaltningsbyggnad i kv. Garnisonen i Stockholm (prop.

1968:118) .......................................................................................... + 13 000 000

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (prop. 1968:33)

+

200 000

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond (prop. 1968:109) ............................ +

445 000

Befästningars delfond (prop. 1968:109) ................................ —

515 000

+ 23 130 000

I detta sammanhang vill jag anmäla frågan om finansieringen av vissa

investeringar och andra utgifter för affärsverksfonderna m. fl. fonder som

vidtas i sysselsättningsfrämjande syfte.

Genom beslut den 8 december 1967, den 2 februari 1968 och den 8 mars 1968

har Kungl. Maj :t uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen att vidta åtgärder

ägnade att öka sysselsättningen inom verkstadsindustrin. Besluten avsåg till­

verkning av bl. a. förnödenheter som behövs i civil statlig verksamhet intill

en inköpssumma av sammanlagt 88 milj. kr.

I samband med dessa beslut aktualiserades frågan om finansieringen i

dessa fall av anskaffningar för affärsverksfonderna, sjöfartsverkets fond

och vägverkets förrådsfond, som normalt bestrids från investeringsanslag

eller resp. fonds driftstat.

Frågan har tidigare behandlats av statsmakterna i vad avser utgifter som

normalt bestrids över investeringsanslag (prop. 1963: 150 s. 34, SU 153,

rskr 340). Därvid beslöts att merkostnad som affärsverk åsamkats ge­

nom att eu investering tidigarelagts skulle kompenseras genom extra av­

skrivning motsvarande de påvisade merkostnaderna. Avskrivningens om­

fattning skulle avgöras med beaktande av omständigheterna i det enskilda

fallet. Vidare underströks att frågan om ersättning till affärsverken för de­

ras medverkan i konjunkturpolitiska åtgärder fick prövas på nytt i anslut­

ning till affärsverksutredningens kommande förslag.

I fråga om utgifter som normalt bestrids med medel från driftstat för

affärsverk, sjöfartsverkets fond och statens vägverks förrådsfond har tidi­

gare inte gällt några särskilda regler. Den ordningen har emellertid till-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

lämpats att arbetsmarknadsstyrelsen inom ramen för givna bemyndiganden

finansierat sådana utgifter via arbetsmarknadsanslagen.

Investeringar i affärsverksfonderna, sjöfartsverkets fond och vägverkets

förrådsfond avskrivs normalt inte till någon del med avskrivningsmedel över

riksstaten. Hela avskrivningen sker i stället med utnyttjande av de löpande

inkomsterna på vederbörande fonds driftstat. Finansiering av investeringar

över driftbudgeten genom anvisning av särskilda avskrivningsmedel sker

endast beträffande beredskapsmässigt motiverade investeringar.

Investeringstakten för ifrågavarande fonder bestäms inom ramen för gäl­

lande statsfinansiella restriktioner från affärsmässiga utgångspunkter. Att

investeringarna i dessa fonder utnyttjas i den konjunkturutjämnande poli­

tiken är inte i och för sig ett skäl att frångå kravet på affärsmässighet. Där­

för är det rimligt att fonderna kompenseras för merkostnader som upp­

kommer genom detta utnyttjande. Denna princip godtogs, som redan nämnts,

av statsmakterna 1963. Det är vidare lämpligt att de myndigheter som för­

valtar ifrågavarande fonder — i likhet med vad som sker för privat och

kommunal verksamhet — aktivt stimuleras att medverka i den konjunktur-

utjämnande politiken. Detta skulle f. ö. ansluta till principen att i möjlig

utsträckning behandla affärsverken på samma sätt som privat företagsam­

het.

Den tidigare för investeringar tillämpade principen att kompensationens

omfattning prövas efter utredning i det enskilda fallet har visat sig vara

mindre ändamålsenlig. En schablonregel som kunde tillämpas i normalfal­

let vore att föredra. Detta skulle dessutom bättre ansluta till de stimulans­

regler som används för den kommunala och enskilda sektorn. Vid faststäl­

lande av stimulansens omfattning när det gäller nu ifrågavarande investe­

ringar bör beaktas att kommuner vid industribeställningar i sysselsättnings-

stödjande syfte kan erhålla ett statsbidrag av högst 20 %. Vidare kan er­

inras om det investeringsavdrag på 10 % som innevarande år utgår för vissa

investeringar i maskiner m. m. (prop. 1968: 13). Mot denna bakgrund an­

ser jag att om myndighet i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen vidtar sär­

skilda sysselsättningsstödjande insatser genom tidigareläggning av anskaff­

ningar som avser affärsverksfond, sjöfartsverkets fond eller vägverkets för­

rådsfond bör den i normalfallet åtnjuta en särskild ersättning med 10 % av

anskaffningens belopp. Denna regel bör tillämpas oavsett om anskaffningen

avser ändamål som normalt finansieras över investeringsanslag eller drift­

stat. Gränsen mellan dessa finansieringsformer är f. ö. flytande.

För ändamål som normalt finansieras över investeringsanslag bör i första

hand den konjunkturreserv som beräknas under dessa anslag tas i anspråk.

I de fall där medel inte finns tillgängliga får arbetsmarknadsstyrelsen för­

skottera erforderliga belopp ur anslaget till allmänna beredskapsarbeten. Vid

lämpligt tillfälle får investeringsanslaget tillföras ytterligare medel genom

medelsanvisning på tilläggsstat. Därefter kan återföring ske till arbetsmark-

nadsanslaget.

31

32

När det gäller den 10-procentiga kompensationen bör den utgå genom att

särskilda avskrivningsmedel över riksstaten utnyttjas. I den mån förslagsvis

betecknade avskrivningsanslag för beredskapskostnader inte finns tillgäng­

liga torde anvisning på tilläggsstat bli aktuell.

För anskaffningar över driftstat sker finansieringen normalt genom ian-

språktagande av löpande inkomster på fondens driftstat. En tidigarelägg-

ning av anskaffningar påverkar i dessa fall bl. a. berörda verks likviditet och

deras möjligheter att fullgöra fastställda inleveranser av ränta på disponerat

statskapital. För sådana anskaffningar förordar jag därför att arbetsmark­

nadsverket får förskottera hela utgiften under den tid tidigareläggningen

avser. Ett belopp motsvarande 10 % av utgiften torde slutligt böra belasta

arbetsmarknadsanslagen. Återstående 90 % bör däremot slutligt bestridas

av driftmedel.

De här redovisade reglerna bör kunna användas i samtliga de fall där

Kungl. Maj :t av sysselsättningsmässiga skäl anser att investeringar och an­

skaffningar för affärsverken, sjöfartsverkets fond och vägverkets förråds-

fond bör tidigareläggas jämfört med vad som gäller enligt fastställd investe­

ringsram eller driftstat. I de fall där det av olika skäl kan vara mindre

lämpligt att tillämpa schablonregeln, t. ex. för en större investering med

endast en begränsad tidigareiäggning, bör Kungl. Maj :t meddela särskilt be­

slut om i vilken omfattning avskrivning resp. finansiering över arbetsmark-

nadsanslag skall ske.

Bestämmelser av i huvudsak den innebörd som redovisats har meddelats

av Kungl. Maj :t den 8 mars 1968 och den 5 april 1968 i vad avser de an­

skaffningar som beslutats den 8 december 1967, den 2 februari 1968 och den

8 mars 1968. Jag avser att föreslå Kungl. Maj :t att hos riksdagen begära

medelsanvisning på investeringsanslag och avskrivningsanslag för nu ak­

tuella anskaffningar på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69. Då här angivna

riktlinjer för behandling av anskaffningar för berörda fonder — i avvaktan

på ställningstagande till affärsverksutredningens kommande förslag — i

huvudsak bör tillämpas även i framtiden bör riksdagens godkännande av

dessa riktlinjer inhämtas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsverksproposition beräknades medelsbehållningarna på reser­

vations- och investeringsanslag totalt sett förbli oförändrade under budget­

året 1967/68. Jag har sedermera låtit utföra en enkät hos myndigheterna

rörande dessas beräknade medelsförbrukning. Resultatet av denna enkät

liksom min egen bedömning redovisas i tabell 5. Såsom framgår härav räk­

nar myndigheterna med att öka sina anslagsbehållningar med ca 100 milj.

kr. Det kan särskilt noteras, att behållningen på lånefonden för bostads-

34

bär en uppgång under loppet av innevarande budgetår med drygt 300 milj.

kr. Bland större förändringar enligt enkäten kan nämnas, att Svensk Spann­

målshandel, Svensk Kötthandel AB och överstyrelsen för ekonomisk för­

svarsberedskap beräknas öka sin disposition med 90, 50 resp. 45 milj. kr.

Vid en samlad bedömning finner jag det mest sannolikt att dispositionen av

rörliga krediter kommer att öka med 200 milj. kr. under innevarande bud­

getår.

För budgetåret 1968/69 räknade jag i statsverkspropositionen med att de

ianspråktagna beloppen av rörliga krediter totalt sett skulle förbli oföränd­

rade. Enligt enkäten skulle dispositionen öka med drygt 200 milj. kr. En

ökad disposition anges för bl. a. televerket, statens vattenfallsverk och över­

styrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. I prop. 1968: 109 har föreslagits

att försvarets fabriksverk skulle, efter beslut av Kungl. Maj:t, få disponera

en rörlig kredit av högst 70 milj. kr., vilket innebär en höjning av verkets

nuvarande ram med 30 milj. kr. Utan att ta ställning till enskilda bedöm­

ningar räknar jag fortfarande med att dispositionen av rörliga krediter kom­

mer att vara oförändrad under budgetåret 1968/69. Jag vill dock betona, att

en sådan prognos är synnerligen osäker och att tillfälliga fluktuationer i de

ianspråktagna beloppen kring budgetårsskiftena kan påverka de sedermera

registrerade utfallen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1967/68 och 1968/69 samt

investeringsplan för budgetåret 1968 69

Riksrevisionsverket bär i särskilda skrivelser den 4 april 1968 lämnat bl. a.

en beräkning av utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret

1967/68 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1968/69. För en

närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa till verkets skrivelser

(bilagorna 4 och 5).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de anta­

ganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperio­

den. Riksrevisionsverket räknar med att inkomsten av tjänst totalt kommer

alt öka med 7 % både år 1968 och år 1969. Dessa antaganden ansluter väl till

de bedömningar som redovisas i den reviderade nationalbudgeten (bilaga 1)

och jag har inget att erinra mot att de lagts till grund för beräkningarna. I

jämförelse med de kalkyler som redovisades i statsverkspropositionen inne­

bär dessa antaganden en justering av den beräknade ökningen av inkomst

av tjänst för år 1968 från 8 % till 7%.

Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisions­

verket beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögen­

het in. in. till 13 100 milj. kr. för budgetåret 1967/68, vilket är 100 milj. kr.

mindre än vad som angavs i årets statsverksproposition. För budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

35

1968/69 beräknas inkomsterna under titeln till 14 200 milj. kr., vilket är

450 milj. kr. mindre än vad som upptogs i statsverkspropositionen. Dessa

nedjusteringar beror på den nu antagna lägre tillväxten av skatteunder­

laget för år 1968.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskatte titeln baseras på förutsätt­

ningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär

skatt för budgetåret 1968/69. Enligt förordningen den 26 juli 1947 (nr 576 )

om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av

grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten

för kommande budgetår. Procenttalet för detta budgetårs första hälft skall

vara samma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordning den

9 juni 1967 (nr 254) har detta procenttal satts till 100 för budgetåret 1967/

68. För tiden den 1 juli—den 31 december 1968 blir alltså uttagsprocenten

densamma. Jag föreslår, att uttagsprocenten även för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1969 fastställs till 100.

I det följande redovisar jag de fall, där jag funnit skäl att frångå riks-

revisionsverkets beräkning av statsinkomsterna.

Riksrevisionsverket har upptagit inkomsterna av mervärdeskatt för bud­

getåret 1968/69 till 2 000 milj. kr., samma belopp som angavs i statsverks­

propositionen. Sedermera har i proposition till riksdagen (prop. 1968: 100 )

framlagts definitivt förslag till utformning av mervärdeskatten. Beräk­

ningarna i statsverkspropositionen byggde på förutsättningen att två ordi­

narie uppbörder av sådan skatt, avseende månaderna januari—april 1969,

skulle ske före utgången av budgetåret 1968/69. Vid den nu föreslagna ut­

formningen av mervärdeskatten kommer de två uppbörderna att avse må­

naderna januari—maj 1969. Den uppgång av inkomsterna av mervärdeskatt

för budgetåret 1968/69 i förhållande till den tidigare beräkningen som kan

beräknas följa härav motverkas dock av vissa omständigheter. Vissa skatt­

skyldiga kommer sålunda inte att redovisa någon mervärdeskatt under bud­

getåret 1968/69. Inkomsterna begränsas vidare av avlyftning av allmän va­

ruskatt på vissa inneliggande lager inom byggnadsbranschen. Slutligen kan

också en viss eftersläpning ske i redovisningen av uppbörden i juni 1969.

Med beaktande av de här angivna förhållandena beräknar jag inkomsterna

av mervärdeskatt till 2 200 milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet har riksrevisionsverket be­

räknat inkomsterna vid flygtekniska försöksanstalten till 8,1 milj. kr. I an­

slutning till beräkningen av anstaltens utgifter (prop. 1968: 109) beräknar

jag för min del inkomsterna till 8,8 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vidare upptagit inkomsterna vid patent- och re­

gistreringsverket till 33,0 milj. kr. Enligt vad jag erfarit beräknar patent-

och registreringsverket nu sina inkomster till 35,5 milj. kr. och jag för­

ordar att inkomsttiteln uppförs med detta belopp.

Under inkomster av statens kapitalfonder har riksrevisionsverket upptagit

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell 6. Inkomster på totaibudgeten budgetåren 1966/67—1968/69

(Milj. kr.)

1966/

'1967/68

1968/69

Förändring från

67

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräk-

prop.

beräk-

1966/67

1967/68

1968

ning

1968

ning

till ny

till ny

beräkn.

beräkn.

1967/68

1968/69

Skatt på inkomst och för-

mögenhet m. m.................

12 669

13 200

13 100

14 650

14 200

+

431

+ 1 100

Automobilskattemedel ....

2 384

2 650

2 610

2 800

2 800

+ 226

+

190

Allmän arbetsgivaravgift..

—

—

—

240

300

—

+

300

Tullmedel ............................

984

950

950

880

880

-

34

-

70

Allmän varuskatt...............

5 785

6 500

6 550

4 760

4 800

+

765

- 1 750

Mervärdeskatt ...................

—

—

—

2 000

2 200

—

+ 2 200

Övriga tullar och acciser ..

5 334

5 631

5 631

6 046

5 979

+

297

+

348

Statens affärsverksfonder..

510

599

598

673

575

+ 82

-

23

Övriga inkomster på drift-

budgeten............................

2 769

2 791

2 827

2 994

3 010

+

58

+

183

Beräknad övrig finansie-

ring....................................

1 306

1 322

1 280

1 343

1 311

- 26

4-

31

Summa

31 747

33 643

33 546

36 386

36 055

+ 1799

+ 2 509

inkomsterna från televerket till 150 milj. kr., från statens vägverks förråds-

fond till 14,6 milj. kr. och från sjöfartsverkets fond till 10,4 milj. kr. .lag

beräknar dessa inkomster till 173 milj. kr., 14,3 milj. kr. resp. 10,0 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vidare upptagit inkomsterna av statens hantverks-

och industrilånefond till 11 milj. kr. I anslutning till de nya regler som

föreslås gälla för företagareföreningarnas inleverans till statsverket av

ränta på utlämnade lån (prop. 1968: 61) beräknar jag inkomsterna till 14

milj. kr. De förlusttäckningsavgifter på industrigarantilån som enligt för­

slaget skall tillföras statsverket bör tillföras inkomsttiteln Övriga diverse in­

komster. Detta torde dock inte behöva påverka riksrevisionsverkets beräk­

ning av titelns omslutning.

Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag för televerkets

fond avskrivningsmedlen inom fonden till 521,7 milj. kr. och övriga kapital­

medel inom fonden till 900 000 kr., vilket innebär en nedjustering i för­

hållande till riksrevisionsverkets beräkning med 600 000 kr. Övriga kapital­

medel inom sjöfartsverkets fond beräknar jag till 50 000 kr. eller 40 000 kr.

mer än i riksrevisionsverkets beräkning.

Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna eu uppräkning av total­

budgetens inkomster med 227,9 milj. kr. för budgetåret 1968/69 i förhål­

lande till riksrevisionsverkets beräkning. Sammanfattningsvis innebär de

förnyade inkomstberäkningarna med de av mig förordade justeringarna att

totalbudgetens inkomster skulle uppgå till 33 546 milj. kr. för budgetåret

1967/68 och till 36 055 milj. kr. för budgetåret 1968/69, vilket är 97 resp.

331 milj. kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen (tabell

Tabel! 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1968/69

Fond

Investerings-

anslag

Finansiering

Avskrivning inom

fonderna

Övriga kapi­

talmedel

Avskrivning från

driftbudgeten

Investerings-

bemyndigande

I. Affärsverksfonderna........................

1 629 561 000

1 065 200 000

12 452 000

101 800 000

450 109 000

II. Statens allmänna fastighetsfond . .

388 313 000

40 419 000

800 000

140 449 000

206 645 000

III. Försvarets fastighetsfond...............

120 110 000

22 285 000

1 000 000

76 761 000

20 064 000

IV. Statens utlåningsfonder .'.............

2 304 802 000

—

—

534 343 000

1 770 459 000

V. Fonden för låneunderstöd ...........

372 071 000

—

19 463 000

91 037 000

261 571 000

VI. Fonden för statens aktier...............

227 606 000

—

—

—

227 606 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

5 001 000

—

40 000 000

—

- 34 999 000

VIII. Diverse kapitalfonder ...................

109 365 000

64 600 000

152 000

—

44 613 000

Summa kr.

5 156 829 000

1192 504 000

73 867 000

944 390 000

2 946 068 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster ....

1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning...................

44 736 000

Lånemedel

2 900 332 000

C

aj

-4

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

12 ⁵

å ^r

1968

CO

oo

Tabell 8. Totalbudgeten budgetåren 1966/67—1968/69

(Milj. kr.)

1966/67

1967/68

1968/69

Förändring från

Utfall

Stv.-

Ny

Stv.-

Ny

Utfall

Ny ber.

prop.

beräkning

prop.

beräkning

1966/67

1967/68

1968

1968

till ny ber.

till ny ber.

1967/68

1968/69

Inkomster

...............................................................

31 747

33 643

33 546

36 386

36 055

+

1 799

+ 2

509

varav inkomster på driftbudgeten...............

30 441

32 321

32 266

35 043

34 744

+

1 825

+ 2 478

övrig finansiering ................................

1 306

1 322

1 280

1 343

1 311

- 26

+

31

Utgifter

...................................................................

33 378

36 462

36 850

38 535

38 736

+

3 472

+

1 886

varav driftbudgeten .........................................

29 061

31 752

32 110

33 531

33 579

+ 3 049

+ 1 469

investeringsanslag .................................

4 253

4611

4 840

5 004

5 157

+

587

+

317

förändring i anslagsbehållningar och

disposition av rörliga krediter...........

64

100

- 100

—

—

—

164

+ 100

Totalbudget saldo.................................................

- 1631

- 2 819

- 3 304

- 2 149

- 2 681

- 1 673

+

623

T

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

12 ⁵

å ^r

19

68

39

6). Förändringarna beträffande inkomstskattefiteln har jag ovan redovisa!.

Bland större förändringar i övrigt kan för budgetåret 1967/68 nämnas upp­

räkningar av inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift (30 milj. kr.)

och av allmän varuskatt (50 milj. kr.) samt nedräkning av inkomsterna av

fordonsskatt (50 milj. kr.) och av tobaksskatt (40 milj. kr.). För budgetåret

1968/69 kan noteras uppjusteringar av inkomsterna av allmän arbetsgivar­

avgift (60 milj. kr.), av allmän varuskatt (40 milj. kr.) och av mervärde­

skatt (200 milj. kr.) samt nedjusteringar av inkomsterna av tobaksskatt

(50 milj. kr.) och av skatt på sprit (30 milj. kr.). Vidare har inleveranserna

från televerket nedräknats med 22 milj. kr. och från statens järnvägar med

78 milj. kr. Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten

för budgetåret 1968/69 framgår av en specifikation jag låtit upprätta (bilaga

6

).

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverks­

propositionen i fråga om begärda investeringsanslag och avskrivningar av

nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1968/69. De begärda investerings-

anslagen uppgår nu till 5 157 milj. kr. De för finansiering av dessa in­

vesteringar beräknade avskrivningsmedel, som bör anvisas på driftbud­

geten, uppgår till 944 milj. kr. De medel som inom resp. kapitalfond är till­

gängliga för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivningsmedel och

övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 1 267 milj. kr. På

grundval härav beräknar jag behovet av investeringsbemyndiganden till

2 946 milj. kr., vilket är 162 milj. kr. mera än vad som upptogs i statsverks­

propositionen. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår

av tabell 7.

Mot bakgrund av vad jag sålunda redovisat har jag upprättat förslag

till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1968/69, med

specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bi­

laga 8).

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1967/68 och 1968/69

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag total­

budgeten för budgetåren 1967/68 och 1968/69 enligt tabell 8. Beräkning­

arna resulterar i underskott på totalbudgeten med ca 3 300 milj. kr. för

budgetåret 1967/68 och med ca 2 680 milj. kr. för budgetåret 1968/69,

vilket innebär ökningar i underskotten i förhållande till vad som angavs

i statsverkspropositionen med ca 480 milj. kr. resp. ca 530 milj. kr.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas såsom

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1968.

Bilaga 2: Avstämning av 1965 års långtidsutredning.

40

Bilaga 3: Långtidsbudget för perioden 1968/69—1972/73.

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet

av riksstaten för budgetåret 1967/68.

Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1968/69.

Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret

1968/69.

Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverks­

propositionen för budgetåret 1968/69.

Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budget­

året 1968/69.

Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1968/69 sedan

statsverkspropositionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

42

3) godkänna min beräkning av förändringarna i an­

slagsbehållningarna för budgetåret 1968/69,

4) godkänna min beräkning av förändringarna i disposi­

tionen av rörliga krediter för budgetåret 1968/69,

5) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1968/69

ingå i preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,

6) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster

för budgetåret 1968/69 enligt den vid detta protokoll fo­

gade specifikationen,

7) godkänna förslaget till investeringsplan och investe-

ringsstater för budgetåret 1968/69,

8) på kapitalbudgeten beräkna den mot investerings­

planen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 2 900 332 000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680223

Bilaga 1

Reviderad

nationalbudget för år 1968

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

1

Bilaga 1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1968

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1968 som härmed framläggs är ut­

arbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och

konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits

från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utred-

ningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för national-

budgetens utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kredit­

marknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har

även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel

IV och avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsum­

tionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1968 —

med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryck­

ligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk

planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen

Lars Lindberger.

Av tidsskäl har effekterna på ekonomin 1968 av de frisläpp av investe­

ringsfonder som beslutades den 19 april 1968 endast kunnat beaktas i den

sammanfattande översikten i kapitel I. Övriga kapitel i nationalbudgeten

har däremot utformats utan hänsyn till dessa effekter.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

I. Sammanfattande översikt

Den totala produktionens tillväxt 1966—1967 blev enligt de reviderade

beräkningar som nu föreligger något lägre än vad som framgick av den pre­

liminära nationalbudgeten. Sålunda redovisas nu en ökning av nationalpro­

dukten med knappt 3 % (2,7 %) mot tidigare beräknat drygt 3 % (3,3 %).

Mindre nedjusteringar har bl. a. skett av posterna privat och offentlig kon­

sumtion samt investeringar. Även för exporten redovisas lägre volymökning

än enligt de preliminära kalkylerna. Åtskilligt talar emellertid för att pris-

faktorn med den tillämpade kalkylmetoden blivit i osedvanligt hög grad

överskattad i exportberäkningarna för 1967. Med hänsyn härtill kan export-

volymens tillväxt realiter förmodas ha varit någon procentenhet och natio­

nalproduktens tillväxt några tiondels procentenheter högre än vad kalky­

lerna utvisar. Bruttonationalprodukten synes alltså ha ökat med ca 3 %

1966—1967.

Konsumtionens tillväxt beräknas nu till 2,5 %, vilket är obetydligt högre

än vad som redovisas för de realt disponibla inkomsterna (2,3 %). Hushålls-

sparandet visar dock i nominella termer en svag ökning.

Näringslivets investeringar beräknas ha sjunkit med 2,5 % i volym. Ned­

gången gäller främst jordbrukets investeringar. För industrins investeringar

redovisas en nedgång med 0,5 %.

För de verkligt expansiva inslagen i den inhemska efterfrågan 1966—1967

svarar bostadsbyggandet och den offentliga sektorn. Bostadsinvesteringarna

har ökat med 14 %, de kommunala investeringarna med 11 %, den offentliga

konsumtionen med 8 % och de statliga civila investeringarna inom affärs­

verk och myndigheter med 6,5 %. Däremot har de militära investeringar, för

vilka betalning skett under 1967 sjunkit med 14,5 % jämfört med 1966.

Inom den offentliga konsumtionen har den statliga delen visat en volymned­

gång med drygt 2 %, medan däremot den kommunala konsumtionen stigit

med över 15 %. Efter korrigering för sådana förändringar i huvudmanna­

skapet för vissa verksamhetsområden som skedde 1966—1967, försvinner i

huvudsak denna kontrast. Den statliga konsumtionen kan nämligen med

sådan korrigering beräknas ha stigit med inemot 7 % mot ca 9 % för

den kommunala.

Frånsett lagerförändringar har den totala inhemska efterfrågan i form

av privat och offentlig konsumtion samt investeringar realt stigit med 3,5 %

1966

__1967 eller i nära nog samma takt som 1965—1966. Båda dessa år har

emellertid en betydande nedgång i lagerinvesteringarna begränsat den totala

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

3

inhemska efterfrågans tillväxt. Denna stannade härigenom vid 2,2 % 1966—

1967 mot 2,5 % 1965—1966. Genom att exportvolymen av varor och tjänster

ökade mera än importvolymen blev den totala produktionens tillväxt 1966—

1967 lika väl som 1965—1966 ca en halv procentenhet högre än för den

interna användningen av resurser. Bruttonationalproduktens tillväxt 1966—

1967 redovisas sålunda till 2,7 % mot 3,1 % 1965—1966.

Lagerinvesteringar visade 1966—1967 en nedgång med drygt en miljard

kr. (från ca 1 400 milj. kr. till drygt 300 milj. kr.). Det var framför allt

industrins lagerinvesteringar som minskade och nedgången var särskilt be­

tydande för varor i arbete men gällde även råvaror och färdigvaror.

Exportvolymens tillväxt beräknas nu till knappt 5,5 %. Detta innebär en

nedjustering jämfört med de preliminära kalkylerna med drygt en procent­

enhet i volym, men endast med en halv procentenhet i värde. Den speciella

osäkerheten med avseende på prisfaktorns utveckling 1966—1967 har be­

rörts i det föregående. Även om volymberäkningen kan förmodas innebära

en viss underskattning, kan exportens reala tillväxt, bortsett från fartyg,

inte ha varit stort mer än hälften av den som uppnåddes 1965—1966 (beräk­

nad uppgång 4,5 % mot 9,3 %). Sveriges andel av världsexporten torde dock

ha vidmakthållits, lika väl som nationalproduktens tillväxt 1966—1967 för

Sveriges del ligger i nivå med och snarast något högre än motsvarande ge­

nomsnittstal för Västeuropa (3,3 % mot ca 2,5 % enligt internationella de­

finitioner).

Importvolymens tillväxt 1966—1967 redovisas till 2,5 %. Inberäknat tu­

rism och andra tjänster har volymökningen dock angivits till 2,9 % för im­

porten mot 4,8 % för exporten. Med en viss förbättring av terms of trade

har bytesbalansen härigenom förstärkts med ca 600 milj. kr. I den korrige­

rade bytesbalansen har underskottet härigenom begränsats till knappa 300

milj. kr.

De överslagsberäkningar beträffande företagsvinsternas och produktivi­

tetens utveckling som framlades i den preliminära nationalbudgeten har i

stort sett bestyrkts av de uppgifter som hittills framkommit. Riksrevisions­

verket har gjort en sammanställning av rörelseresultaten för större aktie­

bolag och det har härvid visat sig att den nettoinkomstökning med i genom­

snitt mer än 5 %, som på förhand uppgivits av företagen blivit bekräftad.

Även den residualberäkning som ingår i statistiska centralbyråns revidera­

de nationalräkenskap för 1967 visar samma utvecklingstendens. En förnyad

kalkyl över produktionen per arbetstimme inom hela samhällsekonomin be­

styrker intrycket av att »produktivitetens» tillväxt i denna bemärkelse ökat

förhållandevis kraftigt från 1965—1966 till 1966—1967, då den synes ha

nått ett värde av ca 4,5 %. Det har vidare bekräftats att företagen, som en

gemensam följd av utvecklingen av vinster, lagerinvesteringar jämte övriga

investeringar och kredittagning, kunnat öka sina likvida tillgångar under

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

loppet av 1967. För större industri- och handelsföretag redovisas sålunda

en ökning av innehavet av kassa-, bank- och postgiromedel med ca 600 milj.

kr.

Tendensen till avtagande pris- och kostnadsstegring under loppet av 1967

framträder nu klarare än i de preliminära kalkylerna. Det kan synas symp­

tomatiskt att konsumentprisernas uppgång under loppet av 1967 stannade

vid 3,1 % mot preliminärt beräknade 3,5 %. Nettoprisindex som avser att

mäta utvecklingen av priser exklusive skatter och subventioner har stigit

med 2,2 % under loppet av 1967 mot 4,4 % under loppet av 1966. Löneglid­

ningen uppskattas till 1 3/4 % för samtliga anställda 1967 mot tidigare an­

givna 2 %. Lönenivåns stegring beräknas emellertid, trots denna nedjuste-

ring, till 7,5 % och ökningen i de totala arbetskraftskostnaderna per timme,

till över 9 %.

Främst till följd av exportens och den privata konsumtionens utveckling

blev den totala produktionens tillväxt avgjort starkare första halvåret 1967

än andra halvåret. Av samma skäl synes tredje kvartalet ha representerat

en svagare utveckling än fjärde kvartalet, då utrikeshandel och konsum­

tion ånyo bidrog till ökad efterfrågan i förening med de åtgärder som vid­

tagits för att trygga vintersysselsättningen (i första hand investeringsfonds-

frisläpp och en ökad ram för bostadsbyggen). På arbetsmarknaden sjönk

efterfrågan — sådan denna återspeglas i den säsongrensade kurvan för

lediga platser — successivt fram till oktober. Därefter inträdde en upp­

gång som fortsatte in på de första månaderna 1968.

Vid en återblick på den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1967 är det

påfallande vilken betydande del av efterfrågans tillväxt som direkt här­

rört från bostadsbyggandet och den offentliga sektorn. Om man håller sig

till den totala inhemska efterfrågan exklusive lager (och således bortser

från det efterfrågebortfall som ligger i lagerutvecklingen) visar det sig att

två tredjedelar av tillväxten ligger på bostäder och det offentliga och något

mer än en tredjedel på den privata konsumtionen, under det att närings­

livets investeringar i maskiner och byggnader svarar för en mindre minus­

post. Intrycket av de offentliga insatsernas betydelse förstärks ytterligare

när man betänker, dels att investeringsfondsfrisläppet rimligen kan förmo­

das ha verkat begränsande på nedgången i näringslivets investeringar med

ett par hundra miljoner kronor, dels att den privata konsumtionens ökning

delvis kan anses härledd från den ökade aktiviteten inom offentlig verksam­

het och bostadsbyggande. Å andra sidan utgör den privata konsumtionens

förhållandevis blygsamma tillväxt inte enbart en följd av dämpad syssel­

sättningsutveckling och måttlig konsumtionsbenägenhet, utan får också del­

vis ses som ett resultat av den återhållande inriktning som ursprungligen

gavs åt finanspolitiken inför 1967.

Den snabba tillväxten av bostadsbyggandet och den offentliga verksam­

heten utgjorde delvis en automatisk följd av det ändrade läget på arbets­

5

marknaden. Mot senare hälften av året — då för övrigt inte heller exporten

längre utgjorde någon stark tillväxtfaktor — blev satsningen på dessa verk­

samhetsområden ett alltmera medvetet led i sysselsättningspolitiken.

Hösten 1967 förefaller utgångsläget såväl i Sverige som internationellt

sett i åtskilliga hänseenden ha varit väl förberett för ett konjunkturupp­

sving under 1968. I Sverige var lagerinvesteringarna förhållandevis lågt ned­

dragna, samtidigt som företagens likviditet i påfallande grad hade stärkts

sedan föregående höst. Lagerstatistiken inom industriländerna är dessvärre

av ojämn beskaffenhet, men det finns skäl att anta att ett omslag i lager­

investeringarna var på väg mera allmänt och inte blott inom de områden

och länder som är statistiskt väl belysta såsom exempelvis Förenta stater­

na. Det finns vissa tecken som tyder på att den vändpunkt i den internatio­

nella konjunkturutvecklingen som emotsågs redan till våren 1967 omsider

kan ha inträffat hösten samma år. Världshandeln som stagnerade under

tredje kvartalet 1967 återtog sin tillväxt under fjärde kvartalet, då det sked­

de en samtidig ökning av importen till EEC-länderna, Nordamerika och vis­

sa u-länder. Industriproduktionen i Västeuropa som (säsongrensad) varit

oförändrad under de tre första kvartalen 1967 steg förhållandevis kraftigt

under fjärde kvartalet. Uppgången var starkast inom EEC-området men på­

taglig också inom de mindre EFTA-staterna.

Förutsättningarna för en fortsatt konjunkturförbättring var sannolikt

goda när det internationella betalningssystemet — vilket sedan en tid präg­

lats av en viss brist på jämvikt i de internationella betalningsströmmarna

— drogs in i en krisartad utveckling som förefaller att ha kulminerat i

mars 1968. I detta utvecklingsförlopp ingick punddevalveringen med åtföl­

jande oro på valutamarknaderna, en tilltagande osäkerhet om den ledande

reservvalutans, dvs. dollarns position i förhållande till guldet samt omfat­

tande spekulativa guldköp. Samtidigt uppträdde åtstramningstendenser på

de internationella kreditmarknaderna. När den internationella konjunktur­

utvecklingen härefter alltjämt förefaller någorlunda hävdad, får väl detta

snarast anses vittna om styrkan i de av dessa störningar oberoende upp-

svingstendenserna. Sedan lugnet återställts, kvarstår behovet av fortsatt

anpassning och bättre jämvikt i de internationella betalningsströmmarna.

Det är bl. a. detta anpassningsbehov som har ingett en viss osäkerhet om

styrkan och ihålligheten av det konjunkturuppsving som förefaller ha in­

letts.

För att de åtgärder som i första hand reserwalutaländerna tvingats vidta

för att stärka sitt betalningsläge skall kunna bli framgångsrika och sam­

tidigt undgå att utlösa kontraktiva effekter på världsekonomin i övrigt, krävs

nämligen att andra länder och därvid främst nuvarande finansiella över-

skottsländer tillåter och helst aktivt medverkar till en försvagning av sina

betalningssaldon. En dylik anpassning av betalningsströmmarna kan avse

såväl löpande betalningar som kapitalrörelser. För Storbritanniens del före­

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

6

ligger av allt att döma ett oavvisligt behov att stärka det löpande betalnings-

saldot, dvs. bytesbalansen. I övrigt är det i första hand en omläggning eller

reglering av de internationella kapitalrörelserna — i samband med en be­

gränsning av den amerikanska kapitalexporten — som eftersträvas. De åt-

stramningstendenser som amerikanska åtgärder i detta syfte framkallat på

de internationella kreditmarknaderna har hitintills i väsentlig grad motver­

kats genom den kreditpolitik som förts i de kontinentaleuropeiska länderna.

Erfarenheterna från de senaste månadernas utveckling kan såtillvida ge

anledning till viss optimism.

Mot denna bakgrund förefaller det att finnas goda möjligheter att den be­

hövliga anpassningen av de internationella betalningsströmmarna skall kun­

na genomföras på sådant sätt att en fortsatt konjunkturförbättring inte

äventyras. Inte minst med hänsyn till det emotsedda omslaget i den brit­

tiska bytesbalansen skulle mycket givetvis vara vunnet, om det västtyska

konjunkturuppsvinget fick sådan styrka att en påtaglig begränsning av nu­

varande kraftiga överskott i den västtyska bytesbalansen kunde påräknas.

Även om den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland efter ett lovande fjär­

de kvartal 1967 gjort ett osäkert intryck under den tidigaste delen av 1968,

bör det bl. a. med hänsyn till de riktlinjer som fastställts för den ekono­

miska politiken inom EEG-länderna finnas rimliga förutsättningar för att

den västtyska konjunkturen — tills vidare påhjälpt av en gynnsam utrikes-

efterfrågan — med tiden skall nå erforderlig styrka. Det finns därför skäl

att för 1968 och in på 1969 räkna med en fortsatt måttlig konjunkturförbätt-

ring i Västeuropa som bärs upp inte blott av ett omslag i lagerinvestering­

arna utan även av stigande investeringar inom näringslivet.

Konjunkturinstitutets reviderade prognos för exporten 1968 utgår från en

sådan bedömning av den internationella efterfrågeutvecklingen. Totalt be­

räknas exporten komma att öka med ca 6,5 % i volym och ca 8 % i värde.

Exklusive den kraftigt svängande fartygsexporten (+23 % 1967, — 1,5 %

1968) blir ökningen ca 7 % i volym och ca 8,5 % i värde, vilket är omkring

3,5 procentenheter mer än 1967. Den högre ökningstakten förklaras av en

snabbare tillväxt av den förväntade utförseln av verkstadsprodukter, massa,

papper samt järnmalm. För verkstadsprodukternas del har institutet, med

någon nedjustering av den senaste exportenkäten, funnit det realistiskt att

räkna med en värdeökning om 11 %. För malmexporten täcks en förväntad

tillväxt om 16,5 % i volym helt av kontrakterade kvantiteter. Massaexpor­

tens ökning — ca 7,5 % i volym — är till inte obetydlig del en effekt av en

upphörande lageravveckling hos köparna, medan pappersexportens tillväxt

som väntas uppgå till ca 7 % i volym — i huvudsak förklaras av en snabbare

konsumtionsökning. Exporten av »övrigvaror» väntas trots en förutsedd

svagare importtillväxt i EFTA-länderna -— dit denna export i huvudsak går

— totalt sett komma att öka i nästan samma takt som 1967 till följd av ökad

bensinexport från ett nytillkommet raffinaderi och en gynnsammare utveck­

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ling på EEC. Järn- och stålexporten väntas inte få en lika snabb tillväxt

som 1967 men dock komma att öka med ca 8,5 % i volym. För trävaror

och livsmedel förutses likaså en svagare utveckling 1968 än 1967.

Det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas 1968

bli något lägre i volym än 1967 (—-0,5 %). Mera avsevärda minskningar

förekommer i fråga om handelsflottans anskaffning av fartyg samt bygg­

nader för handel m. m. Härvid har likväl räknats med effekten av att be­

frielse från investeringsavgift enligt beslut i april kommer att ges i ökad

utsträckning. En tidigare beräknad nedgång i handelns byggnadsinvestering­

ar har till följd härav begränsats till 12 %. — För industrins del räkna­

des före besluten av den 19 april 1968 om frisläpp av investeringsfonder, med

en ökning om 2,5 % för byggnader och 1,5 % för maskiner. Denna prognos

innebar någon uppjustering, främst för byggnadsinvesteringarnas del. Minsk­

ningen 1966—1967 blev visserligen för dessa större än beräknat, men upp­

justeringen 1968 är större än denna skillnad, varför industrins investeringar

väntades komma att ligga på en obetydligt högre nivå 1968 än vad som förut­

sågs i december. Det senaste frisläppet av investeringsfonder har överslagsvis

motiverat en uppjustering av industrins investeringar med ca 300 milj. kr.

varav knappt 200 milj. kr. i byggnader och drygt 100 milj. kr. i maskiner. In­

beräknat dessa effekter väntas industrins investeringar öka med nära

10 % för byggnader och med ca 3 % för maskiner eller i genomsnitt ca

4.5 %.

Lagerinvesteringarna väntas efter en sammanlagd nedgång under åren

1966 och 1967 på inemot 2 miljarder kr. komma att öka 1968 med drygt

700 milj. kr. Tillväxten faller helt på industrin, medan däremot handelns

lageruppbyggnad inte väntas nå upp till mer än hälften av 1967 års i och

för sig betydande omfattning. För tillväxten av industrins lagerinvestering­

ar svarar främst verkstäder och varv. Uppgången gäller företrädesvis råva­

ror och varor i arbete. Omslaget i lagerinvesteringarna medför att närings­

livets totala realkapitalbildning nu beräknas öka med 3,5 % 1967—1968 att

jämföra med en nedgång 1966—1967 om ca 8 %.

De statliga investeringarna väntas öka med 8 % efter att totalt sett ha

minskat något 1966—1967. Förändringen beror i huvudsak på att nedgången

i den militära materielanskaffningen 1967 inte får någon motsvarighet 1968.

Tvärtom väntas en inte obetydlig ökning av denna 1968. För civila statliga

investeringar är den väntade tillväxten 1968 obetydligt lägre än 1967. För

såväl civila som militära investeringar blir ökningen något större än vad

som emotsågs i den preliminära nationalbudgeten.

För de kommunala investeringarna förutses en viss uppbromsning av den

höga ökningstakten 1966—1967. Man räknar med en uppgång 1968 på ca

7.5 %. Den lägre ökningstakten beror i första hand på någon avsaktning i

sjukhusbyggandets tillväxt och en ökad effekt av den intill oktober utgå­

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

7

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ende 25-procentiga investeringsavgiften, trots den beslutade lättnaden i till-

lämpningen av denna.

För bostadsbyggandet är ramen för igångsättning nu satt till 100 000 lä­

genheter 1968. Bostadsinvesteringarnas volymökning 1967—1968 kan där­

med beräknas till ungefär 3,5 %. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter vän­

tas bli något större än 1967, dvs. överskrida 100 000 lägenheter.

De totala fasta investeringarnas uppgång beräknas till ca 3,5 % 1967—

1968. Tillväxten för byggnadsinvesteringarna har beräknats till ca 4 %, me­

dan maskininvesteringarnas ökning totalt väntas stanna vid ca 2,5 %.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande beräk­

ningar. Från 1967 till 1968 beräknas den genomsnittliga lönenivån stiga

med 6 1/4 %. De avtalsmässiga löneökningarna — vilka innehåller större

effekter av arbetstidsförkortningen än de gjorde 1966—1967 — har beräk­

nats svara för 4 3/4 procentenheter härav. Löneglidningen väntas bli något

lägre än 1967 eller ca 1,5 %. Nettoefekten av sysselsättningsförändringar

beräknas bidra med ca en halv procentenhet till lönesumman, varför den­

nas tillväxt totalt anges till 6 3/4 %. En betydligt svagare ökning av inkoms­

terna för andra än löntagare väntas dra ned tillväxten i faktorinkomsterna

till 5,7 % 1967—1968 mot ca 7 % 1966—1967. Efter avdrag av hushållens

nettoinbetalning till det offentliga och tillägg av försäkringsnetto återstår en

disponibel inkomst vars ökning väntas uppgå till 5 %.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1968 har en utgångspunkt varit att

arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda kan

beräknas stiga med knappt 7 %. Vidare har förutsatts att lönekostnadsför-

ändringarna under 1968 slår igenom i konsumentpriserna i samma utsträck­

ning som hittills i genomsnitt gällt under 1960-talet. Den sammanlagda

effekten av höjda indirekta skatter har beräknats till 0,5 % på totalindex.

Huvuddelen av detta är en följd av den höjda alkoholbeskattningen. För

konsumentpriserna totalt väntas en uppgång under loppet av 1968 med

2,2 %. Mellan genomsnittsnivåerna för kalenderåren 1967 och 1968 väntas

prisökningen bli ungefär densamma eller 2,1 %. Den väntade prisuppgången

är drygt en halv procentenhet lägre än vad som emotsågs i den preliminära

nationalbudgeten. Denna nedjustering har delvis motiverats av den däm­

pade prisstegringstakten mot slutet av 1967.

De reala disponibla inkomsternas ökning kan med denna prisstegringstakt

antas uppgå till nära 3 % mot 2,3 % 1966—1967.

Prognosen för den privata konsumtionen har fastställts med utgångspunkt

från ett erfarenhetsmässigt samband mellan å ena sidan konsumtionsut-

vecklingen i volym och å den andra den reala disponibla inkomsten samt

förändringen i denna. Den totala privata konsumtionens volym har sålunda,

inklusive turistnettot, beräknats öka med drygt 3 % 1967—1968. För de

icke varaktiga varorna förutses en normal utvecklingstakt med en ökning

på mellan 1 % och 2,5 % för grupperna livsmedel, tjänster och övriga icke

9

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 1967—1968

Procentuell

Milj. kr.

Förändring 1967—1968

volymföränd-

1967

ring 1966—1967

milj.

procentuell

kr. i

volymför-

1967 års

ändring

priser

Tillgång

Bruttonationalprodukt...................

+ 2,7

129 394

+ 5 500

+ 4

Import .............................................

+ 2,5

24 329

+ 1 600

+ 6,5

Summa tillgång

+ 2,7

153 723

+ 7100

+ 4,5

Eperfrågan

Privat bruttoinvestering (ej bostä-

der).................................................

- 2,3

17 606

- 100

- 0,5

Statlig bruttoinvestering (ej bostä-

der).................................................

- 2,3

8 000

+

650

+ 8

Kommunal bruttoinvestering (ej

bostäder) ....................................

+ 10,8

7 493

+ 600

+ 7,5

Bostäder, bruttoinvestering...........

+ 13,9

8 806

+ 300

+ 3,5

Lagerförändring................................

326

+

700

Privat konsumtion .......................

+ 2,5

66 172

+ 2100

+ 3

Offentlig konsumtion ...................

4* 8,2

21 385

+ 1 500

+ 7

Export .............................................

+ 5,3

23 425

+ 1500

+ 6,5

Tjänstenetto ....................................

510

-

150

Summa efterfrågan

+ 2,7

153 723

+ 7100

+ 4,5

varaktiga varor. Även turistnettot väntas stiga i den takt som varit vanlig

de senaste åren, dock något långsammare än 1966—1967 men likväl med

mer än 15 %. Inom gruppen varaktiga varor väntas en förskjutning mot

ökad andel bilkonsumtion, vilket innebär att ökningstakten för övriga var­

aktiga varor sjunker från drygt 7 % 1967 till ca 3 % 1968. För personbilar­

na räknar man med en antalsmässig ökning med ca 20 %.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med nära 7 %, varav den kom­

munala med 7,5 % och den statliga med drygt 5,5 %.

Den förväntade efterfrågetillväxten har beräknats medföra en uppgång av

importen med ca 6,5 %. En ökning över genomsnittet förutses för konsum­

tionsvarorna, främst på grund av den förutsedda kraftiga omsvängningen

i bilimporten men även till följd av att en betydande uppgång väntas i tex­

tilimporten. Den högre tillväxt i industriproduktionen och i lagerinves­

teringarna som förutses, medför även eu ökad import av insatsvaror, me­

dan den måttliga investeringstillväxten leder till en moderat ökning av

investeringsvaruimporten.

Eftersom importvolymens beräknade tillväxt är endast obetydligt större

än exportvolymens och denna olikhet mer än motvägs av en mindre skill­

nad i förväntad prisstegring — i genomsnitt 1 % för importen mot 1,5 %

för exporten — kan handelsbalansens underskott enligt dessa kalkyler förut­

ses minska obetydligt. Tjänstebalansens överskott beräknas komma att

10

sjunka ytterligare och underskottet i transfereringsposten att stiga med

drygt 100 milj. kr. främst till följd av ökat u-landsbistånd. Bytesbalansens

underskott kommer enligt dessa beräkningar att öka med 175 milj. kr.

och kan därmed väntas uppgå till ca 450 milj. kr. I kalkylen ingår de kor­

rigeringar som numera tillämpas.

En hopsummering av försörjningsbalansens olika delposter ger med den­

na beräkning av utrikeshandelns utfall till resultat att nationalproduktens

tillväxt 1967—1968 blir drygt 4 % (4,2 %).

Med utgångspunkt från denna uppskattning av nationalproduktens till­

växt har en bedömning gjorts av den sannolika utvecklingen av efterfrågan

på arbetskraft under 1968. De utförda kalkylerna visar att antalet syssel­

satta, utan något beaktande av arbetstidsförkortningens efterfrågeuppdri-

vande effekter, kommer att minska med inte fullt 0,5 % mellan 1967 och

1968. Betydande sysselsättningsökning väntas dock inom kommunerna.

Arbetstidsförkortningen under 1968 kan, tagen isolerad, beräknas med­

föra en ökning av arbetskraftsbehovet med ca 1 %. Det har dock bedömts

som troligt att det inte ökar med mer än omkring hälften så mycket. Totala

antalet sysselsatta skulle då mellan 1967 och 1968 komma att öka endast

obetydligt eller vara i stort sett oförändrat.

Den antagna sysselsättningsutvecklingen motsvaras ungefärligen av det

normalt möjliga arbetskraftstillskottet. Med utgångspunkt från de brist­

fälliga kalkyler som kunnat göras kan följaktligen läget på arbetsmarkna­

den bedömas komma att inte undergå någon väsentlig förändring från 1967

till 1968. En utveckling med en under loppet av året successivt tilltagande

arbetskraftsefterfrågan förefaller dock efter de senaste investeringsfonds-

frisläppen mer sannolik, i synnerhet vid ett gynnsamt utfall av andra halv­

årets verkstadsexport. Även en sådan utveckling bedöms dock komma att

innebära en förhållandevis moderat förändring av arbetsmarknadsläget.

Intrycket av denna genomgång blir således närmast att den totala efter­

frågan 1968 kan komma att hålla sig något, om än obetydligt, i underkant i

förhållande till vad som kan vara möjligt att tillgodose vid en rimlig balans

inom samhällsekonomin. Detta innebär samtidigt att det bör finnas utrym­

me för en snabbare ökning av exporten för den händelse den internationella

efterfrågan överträffar förväntningarna. De marginaler som kan anses out­

nyttjade får i vart fall bedömas som tämligen begränsade i olika hänseen­

den. Det kan därför vara befogat att söka klargöra vilka restriktioner med

avseende på styrningen av den totala efterfrågans storlek och inriktning som

kan tänkas gälla med hänsyn till vårt internationella utrymme, vårt interna

utrymme — dvs. med avseende på produktionskapaciteten inom landet —

och med hänsyn till det finansiella utrymmet.

Det internationella utrymmet för en fortsatt expansion av produktion och

efterfrågan skulle i princip kunna begränsas av ett högt kostnadsläge, ett

ogynnsamt utfall av den internationella efterfrågan som riktas mot vår ex-

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

11

Tabeil It2. Betalningsbalansen 1966—1968

Milj. kr. löpande priser

1966

1967

1968

prognos

Export av varor..............................................................

22 071

23 425

25 355

Import av varor..............................................................

23 704

24 329

26 233

Handelsbalans

— 1633

— 904

— 878

Sjöfartsnetto ..................................................................

1 710

1 730

1 800

Turistnetto ......................................................................

— 741

— 920

— 1 100

Övriga tjänster m. m., netto1....................................

-

372

— 300

— 350

Transferereringar ..........................................................

-

199

- 334

-

450

Korrigeringspost2 .........................................................

375

450

525

Bytesbalans

— 860

— 278

— 453

1 Motsvaras av posterna 4 och 7 i tabell III:3.

2 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

portproduktion eller en spontan stegring av importbenägenheten. Bland

tänkbara orsaker till en begränsning av detta internationella utrymme synes

uppmärksamheten främst ha riktats mot den absolut sett betydande löne-

kostnadsstegringen inom svenskt näringsliv under 1960-talet. Konkurrens­

förmågan har emellertid även påverkats av den under perioden snabba pro­

duktivitetsutvecklingen. Tillgängliga sammanställningar av kostnadsutveck­

lingen per produktenhet tyder inte på att den svenska exportproduktionens

relativa kostnadsläge skulle ha försämrats sedan slutet av 1950-talet, även

om det kan synas troligt att lönekostnadsutvecklingen 1967 i förening med

de inträffade devalveringarna har medfört någon försvagning av vårt inter­

nationella konkurrensläge.

Andra omständigheter kan dock möjligen ha utövat ett mera oförmånligt

inflytande på utrikesbalansen. Den snabba tillväxten av underskottet i tu­

ristbalansen kan utgöra en följd såväl av försämrat kostnadsläge för den

svenska turistnäringen som av en spontan förändring av konsumenternas

preferenser. Å andra sidan bör ökningen av den offentliga verksamhetens

andel av bruttonationalprodukten ha verkat begränsande på importbehovet.

Råvaruexportens svaga tillväxt under de senaste åren kan ses som ett utslag

av en ogynnsam inriktning av den internationella efterfrågans utveckling.

Att den svenska exportens utveckling mera allmänt påverkas av världseko­

nomins utvecklingstakt synes vidare ofrånkomligt.

Önskar man mäta effekterna av alla dessa tänkbara inflytelser på den

svenska utrikesbalansen finns knappast någon annan indikator att ta fasta

på än bytesbalansens saldo. För att detta skall kunna ge ett rättvisande

utslag med avseende på utvecklingen under en period gäller det emellertid

att välja så vitt möjligt jämförbara år som periodgränser. Åren 1963 och

1967 förefaller att tämligen väl uppfylla detta krav. Båda åren känneteck­

12

nas nämligen av jämförelsevis låga lagerinvesteringar och ett i förhållande

till omvärlden måttligt efterfrågetryck inom den svenska ekonomin. Mellan

dessa år försvagades bytesbalansens saldo med ca 500 milj. kr. __ Det är

tänkbart att denna förändring skulle kunna förklaras av speciella omstän­

digheter som exempelvis råvaruexportens utveckling. Oavsett om detta skul­

le visa sig möjligt eller ej, har den inträffade försvagningen av bytesbalan­

sen inneburit en viss inskränkning av det internationella utrymmet. Desto

mera angeläget ter sig under sådana omständigheter kravet på att den fram­

tida kostnadsutvecklingen skall visa sig förenlig med en gynnsam utveckling

av vårt internationella konkurrensläge. Å andra sidan finns ingen anledning

att överdriva betydelsen av den begränsning av det internationella utrym­

met som kan anses följa av bytesbalansens nuvarande läge med ett beräknat

underskott 1967 om närmare 300 milj. kr. Med en betydande valutareserv

återstår möjligheten att, om så visar sig nödvändigt, till en tid driva en

politik som innebär snabbare expansion av efterfrågan inom landet än i vår

omvärld.

En bedömning av vårt interna utrymme för fortsatt expansion kan lämp­

ligen utgå från den avstämning som nu skett av 1965 års långtidsutredning.

De slutsatser man härvid kommit fram till innebär i korthet att den för hela

perioden 1965—1970 möjliga produktionstillväxten uppskattas till 3,9 %

per år, men eftersom produktionsökningen 1965—1967 legat under denna

trend skulle det utom den normala tillväxten om knappt 4 % finnas ca 1,5

procentenheter extra i kapacitetsutrymme som utan risk för överhettning

skulle kunna tas ut under den återstående delen av perioden. Skillnaden i

årlig produktionsökningstakt skulle härigenom under gynnsamma yttre be­

tingelser kunna bli påtaglig mellan periodens begynnelse och avslutningsår

(med en spännvidd mellan ca 3 % i årlig tillväxt 1965—1967 mot kanske ca

4,5 % 1968—1970).

Vad gäller den komponent i utvecklingen som är i väsentlig grad påverk­

bar genom ekonomisk politik, nämligen inhemsk efterfrågan bortsett från

lagerförändring, blir emellertid den möjliga ökningen i tillväxttakt även

under sådana gynnsamma förutsättningar förhållandevis begränsad. Den

totala inhemska efterfrågan exklusive lager har nämligen hållits tämligen

väl uppe 1965—1967 med en årlig tillväxt omkring 3,5 %. Att bruttonatio­

nalproduktens ökning blivit lägre än så kan som inledningsvis framhållits

återföras på det förhållandet att lagerinvesteringarnas kraftiga nedgång inte

i sin helhet kompenserats därigenom att exportvolymen stigit mera än im­

portvolymen. När produktionstillväxten under gynnsamma förutsättningar

de närmaste åren kan tänkas överstiga 3,5-procentsnivån med någon enhet,

kan denna marginal endast till en mindre del antas bli disponibel för ökad

tillväxt av inhemsk efterfrågan exklusive lager. Det vidgade utrymmet kom­

mer nämligen till stor del att få tas i anspråk för ökade lagerinvesteringar,

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

önskvärd ytterligare förstärkning av bytesbalansen samt ökat u-landsbi-

stånd.

för 1968 förutses, bortsett från lager, en tämligen obetydlig ökning av

den inhemska efterfrågans tillväxt eller till 3,9 %. Till följd av omslaget i

lagerinvesteringarnas utveckling från en nedgång med drygt en miljard

kr. 1966—1967 till en beräknad ökning med 700 milj. kr. 1967—1968 sker

emellertid en påtaglig acceleration av den totala inhemska efterfrågans till­

växt eller till 4,3 %*■ mot endast 2,2 % 1966—1967. Genom denna utveckling

synes lagerinvesteringarna 1968 nå ett från trendmässig bedömning tämli­

gen normalt läge, vilket inte utesluter att en ytterligare uppgång kan ske

de närmaste åren.

Om man under sådana förhållanden resonemangsvis avsätter en procent­

enhet av ett års nationalprodukt till förstärkning av bytesbalansen, ökat u-

landsbistånd och någon ytterligare ökning av lagerinvesteringarna, blir slut­

satsen att den årliga tillväxten av inhemsk efterfrågan exklusive lager inte

kan överstiga 4 % 1968—1970 ens om nationalproduktens tillväxt skulle

komma att nå upp till 4,5 %. Accelerationsutrymmet skulle således inte röra

sig om mer än någon eller några tiondels procentenheter — vari för övrigt

får inrymmas den tendens till ytterligare konsumtionsökning som normalt

åtföljer en något expansivare utveckling av produktion och sysselsättning.

I ett annat hänseende skulle handlingsfriheten för en styrning av den in­

hemska efterfrågan kunna tänkas vara större, nämligen vad avser de dispo­

nibla resursernas fördelning mellan de fyra huvudobjekten, privat konsum­

tion, offentlig verksamhet, näringslivets investeringar och bostadsbyggen.

Utvecklingen 1966—1967 innebar en kraftig expansion för offentlig konsum­

tion och investeringar samt bostadsbyggen, en efterfrågeinriktning som pas­

sade väl in i konjunkturmönstret så tillvida som dessa aktiviteter är på en

gång importsnåla och — från den inhemska arbetsmarknadens synpunkt —

sysselsättningsdryga. Vid en fortsatt svag internationell konjunktur skulle

en fortsatt satsning på dessa områden kunna medverka till en hög syssel­

sättning. Vid goda internationella konjunkturer med en gynnsam exportut­

veckling skulle en ambitiös expansion av de angivna »importsnåla» aktivi­

teterna ställa särskilt stora krav på finanspolitiken. Det skulle nämligen

inte vara tillräckligt att begränsa övrig inhemsk efterfrågan — dvs. privat

konsumtion och möjligen också näringslivets investeringar — i lika hög

grad som man önskade öka utrymmet för offentlig verksamhet och bostads­

byggande- Eftersom de efterfrågekomponenter man kan tänka sig att hålla

tillbaka är importdryga och följaktligen i förhållandevis lägre grad tar in­

hemska produktionsfaktorer i anspråk, måste begränsningen göras desto

1 Nationalproduktens beräknade tillväxt blir såsom tidigare angivits något lägre eller 4,2 %

eftersom exportvolymen av varor och (i synnerhet) tjänster förutses öka mindre än import­

volymen. Återverkan härav på bytesbalansen begränsas i väsentlig mån genom en terms of

trade-förbättring.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

13

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Procentuell för-

Förändring av

ändring av verk- nettofinansie-

samhetens

ringsbehovet i

volym inom den

sammanslagna

sektorn

milj. kr.

1965—1966 ................................

4

-

700

1966—1967 ................................

7,5

+ 2 400

1967—1968 ................................

6,5

- 1 200

kraftigare för att ett önskvärt balansläge skall kunna bibehållas på den

svenska faktormarknaden och för att exportproduktionen inte skall behöva

konkurrera med byggnadsverksamheten och den offentliga sektorn om ett

alltför begränsat utbud av arbetskraft.

1968 kommer emellertid en förhållandevis snabb tillväxt av den offentliga

sektorn och bostadsbyggandet att kunna bibehållas, låt vara att expansions-

takten jämfört med 1966—1967 sjunker med någon procentenhet. I detta

stadium av såvitt man kan bedöma tidigt konjunkturuppsving visar det pri­

vata näringslivets investeringar ännu inte någon uppgång totalt sett och till­

gången på arbetskraft utgör inte någon allvarlig begränsningsfaktor. Fi­

nanspolitiken i dess vidaste bemärkelse — innefattande staten, kommuner­

na, bostadsbyggandet, investerings- och AP-fonderna — är ännu expansiv

vad avser den direkta efterfrågan på reala faktorer. Vad avser finanspoliti­

kens inverkan på de icke offentliga sektorernas efterfrågan — dvs. i huvud­

sak hushållens och företagens — bryts emellertid den expansiva tendensen,

vilket såsom närmare framgår av avsnittet om den offentliga verksamheten

i viss mån kan belysas av utvecklingen av nettofinansieringsbehovet för

den sammanlagda offentliga sektorn i vid bemärkelse. Denna förändring

bidrar till att vidga det realekonomiska utrymme som blir disponibelt för

den emotsedda omkastningen i lagerinvesteringarnas utveckling och för ett

exportuppsving som kan tänkas ske i snabbare takt än som angivits i för­

sörjningsbalansen.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

15

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

Den internationella ekonomiska utvecklingen 1967 kännetecknades av

svag efterfrågan, långsam produktionsstegring och en för efterkrigstiden

hög arbetslöshet. Första halvårets utveckling anslöt till den anpassnings­

process som i flertalet länder pågått i stort sett sedan 1965 och vars syfte

var dels att skydda den yttre balansen, dels att komma till rätta med det

efter överkonjunktur året 1964 starka pris- och kostnadstrycket. Under

första delen av 1967 var det sålunda i huvudsak eftersläpande effekter

av den tidigare medvetet åtstramande ekonomiska politiken som höll

efterfrågan tillbaka. Den övergång till en lättare kreditpolitik som skedde

under början av 1967 fick av olika skäl en begränsad effekt. Det var först

mot slutet av 1967 under inverkan av vissa om än —- med hänsyn till

läget — försiktiga stimulansåtgärder som en viss återhämtning av pro­

duktionen kom till stånd i Västeuropa. I Förenta staterna var den stegrade

aktiviteten i första hand en konsekvens av att lagren upphörde att minska.

För Västeuropa totalt stannade produktionsuppgången 1966—1967 vid

2,5 %, vilket är ungefär en procentenhet lägre än 1965—1966. För Nord­

amerika var motsvarande ökning drygt 2,5 % medan tillväxten i det åter­

stående OECD-landet, Japan, uppgick till drygt 13 %. I Västeuropa var

det endast två länder — Italien och Norge — som nådde upp till den

med utgångspunkt från kapacitetstillväxten beräknade långsiktiga ök­

ningstakten. I övriga länder blev kapacitetsutnyttjandet i bästa fall oför­

ändrat. Västtyskland hade det största gapet av samtliga länder mellan

potentiell och faktisk tillväxt. Detta tog sig uttryck i en genomsnittlig

arbetslöshet som var mer än tre gånger högre än under 1966 och översteg

när den säsongrensat sett var som högst (i maj) 600 000 personer. Även

pris- och lönestegringstakten avtog markant jämfört med 1966. De väst­

tyska konsumentpriserna visade under loppet av 1967 den lägsta ökningen

bland samtliga industriländer, ca 0,5 %. Även vid en jämförelse mellan

prisstegringstakten 1966 och 1967 har Västtyskland den snabbaste ned­

gången bland de länder som uppvisar en sådan — de övriga är Nederländer­

na, Schweiz, Storbritannien och Sverige. Den genomsnittliga prisnivån,

i den mån man kan tala om en sådan, har i någon mån i Västeuropa men

framför allt i Nordamerika tenderat att stiga snabbare 1967 än 1966.

Tillväxten i världshandeln sjönk från ca 10 % 1966 till ca 5 % 1967. En

råd olika faktorer bidrog härvid till att världshandeln trots konjunktur-

16

Tabell II: I. Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1966—1968

Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1966 och 1967 avser utfall, för 1968

prognoser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

1965—

1966

1966—

1967

1967—

1968

prognos

Belgien .............................................

2,8

2,5

3

Danmark ........................................

2,2

3,4

2

Finland .............................................

2,2

2,3

3

Frankrike ........................................

4,9

4,2

4,5

Italien.................................................

5,4

5,9

5,5

Nederländerna ................................

3,2

5,0

4

Norge .................................................

4,0

5,3

4

Schweiz .............................................

2,8

1,7

2

Storbritannien ................................

1,9

1,2

2,5

Sverige

.................................................

2,9

3,3

4

Västtyskland....................................

2,4

-0,3

4

Österrike ..........................................

4,3

2,5

2,5

Förenta staterna ............................

5,8

2,6

4,5

Kanada .............................................

5,9

2,5

3,5

Japan .................................................

10,3

13,5

8

EEC.....................................................

3,8

2,7

4,4

EFTA.................................................

2,4

2,0

2,7

Västeuropa1 ....................................

3,3

2,5

3,9

Totala OECD ................................

5,3

3,4

4,5

1 Västeuropa avser här EEC, EFTA och Finland.

Källor:

OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för eko­

nomisk planering på grundval av tillgängliga informationer.

dämpningen hölls förhållandevis väl uppe. En del av den 5-procentiga upp­

gången som erhålls mellan åren är för det första en rent mekanisk effekt av

ökningen under 1966 och första kvartalet 1967. En annan förklarings-

faktor är slopandet av den brittiska importavgiften i november 1966 som

innebar en förskjutning av leveranser från 1966 till 1967. Vidare fortsatte

handelsutbytet inom handelsblocken att stiga mer än den yttre handeln.

EEC:s intrahandel steg med 5,7 %, EFTA:s med 9,7 %. Däremot utveckla­

des handeln mellan blocken svagt. EFTA-ländernas export till EEC sjönk

med ca 2,5 % och importen därifrån steg med endast 4 %. Blockbildningens

effekter har sannolikt förstärkts genom att det matta efterfrågeläget och

den försvagade lönsamheten givit priset ökad betydelse som beslutsfaktor

vid inköpen. Den ökade prismedvetenheten har troligen bidragit till att öka

det internationella handelsutbytet.

Utvecklingen 1967 av världshandeln och det internationella tjänsteut-

bytet medverkade samtidigt -— i förening med kapitalrörelserna — till

en försvagning av reservvalutaländernas och en förstärkning av i första

hand de kontinentaleuropeiska ländernas betalningisläge. Eftersom det

internationella betalningssystemet inte syntes ge utrymme för en ytterligare

försvagning av reservvalutaländernas positioner, låg häri ett hot mot

17

Diagram II: I. Europeiska OECD:s handel 1964—1967

Index: 1963 = 100. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Export

Utomeuropeiska OECD

130 -

Icke OECD-länder

1964

1965

1966

1967

Källa: OECD.

Import

Totalt

Utomeuropeiska OECD

Icke OECD-länder

1964

1965

1966

1967

stabiliteten som skapade oro på den internationella valutamarknaden. Oron

intensifierades efter pundets devalvering i november 1967 och åtföljdes av

en tilltagande spekulation i en höjning av guldpriset. Kring årsskiftet

inträdde en temporär avspänning i samband med att åtgärder med syfte att

stärka betalningsbalansen tillkännagavs av den amerikanska regeringen.

Då snabba resultat av avgörande betydelse inte syntes troliga tilltog guld­

spekulationen ånyo. Guldköpen kulminerade i mitten av mars 1968, då

läget utlöste motåtgärder. Guldmarknaden i London stängdes tillfälligt och

centralbankscheferna i guldpoolens länder sammanträdde i Washington.

Vid detta möte överenskoms att de deltagande centralbankerna inte längre

skulle sälja guld vare sig direkt till marknaden eller »till monetära myn­

digheter för att ersätta guld som sålts på privata marknader». Vid guld­

rörelser mellan centralbanker skall priset hållas oförändrat vid 35 dollar

2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

18

Kungl. Maj:ts proposition nr i25 år 1968

Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1967

Procentuella förändringar.

1960—

1966—

4 kv.

4 kv.

1 halv-

1 halv-

1966

1967

1965—

1966—

året 1966 året 1967

per år

4 kv.

4 kv.

—2 halv- —2 halv-

1966

1967

året 1966 året 1967

(i års-

(i års-

takt)

takt)

Belgien........................................

2,8

2,9

3,5

3,4

1,8

3,4

Danmark ....................................

5,6

8,2

6,2

10,6

5,2

15,3

Finland........................................

5,0

5,5

4,2

6,8

4,8

6,0

Frankrike....................................

3,6

2,8

2,7

3.4

2,6

3,1

Italien ........................................

4,5

3,2

2,1

3,2

1,6

2,5

Nederländerna............................

3,9

2,8

5,4

2,8

0

1,1

Norge ........................................

3,9

4,1

4,5

4,1

5,3

5,7

Schweiz ....................................

3,5

4,1

4,3

3,8

3,5

4,1

Storbritannien............................

3,6

2,5

3,8

2,1

3,4

1,0

Sverige

.........................................

4,1

4,2

5,4

3,7

3,5

2,8

Västtyskland ............................

2,9

1,5

2,8

0,6

1,3

-0,4

Österrike ....................................

3,7

3,8

1,8

4,5

1,8

2,6

Företa staterna .......................

1,6

2,8

3,6

2,8

3,7

3,6

Kanada ....................................

2,0

3,5

4,0

3,8

3,5

4,8

Anm.

Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning

och subventionering.

Källor:

OECD och nationell statistik.

per uns. Vidare uttalades att tillgången på monetärt guld var tillräcklig

med hänsyn till utsikterna att införa särskilda dragningsrätter (SDR), var­

för centralbankerna inte längre behövde köpa guld från marknaden. De

deltagande centralbankscheferna tog samtidigt fasta på den amerikanska

regeringens bestämda föresats att med penning- och finanspolitiska medel

verka för en påtaglig förstärkning av betalningsbalansen.

Genom denna överenskommelse infördes ett system med skilda guld­

marknader, den ena för privata kunder (inkl. industriella förbrukare)

med marknadsbestämd prissättning, den andra för monetärt guld med fixe­

rat pris. Genom Förenta staternas beslut omedelbart dessförinnan att slopa

kravet på en guldreserv motsvarande 25 % av sedelstocken blev nästan

hela den återstående amerikanska guldreserven, som då uppgick till drygt

11 miljarder dollar, i princip disponibel för internationella betalningar.

På de fria marknaderna har priset på guld härefter tillåtits variera helt

fritt men har sedermera närmat sig noteringen på monetärt guld. På valu­

tamarknaderna har lugnet återställts.

Frågan om guldprisets höjd har aktualiserats i samband med en anpass­

ningsprocess som knappast i första hand har framtvingats av en otillräcklig

tillgång på internationella betalningsmedel utan snarare av en viss brist på

jämvikt i de internationella betalningsströmmarna. Jämvikten skulle i prin­

19

cip kunna återställas genom någon av följande åtgärder eller genom en

kombination av dessa:

1. Det internationella betalningssystemet görs så elastiskt att nuvarande

ojämnhet i de internationella betalningsströmmarna kan absorberas under

överskådlig tid framåt. — En sådan lösning synes för närvarande helt orea­

listisk. Systemet med särskilda dragningsrätter (SDR) som nu förefaller att

kunna sättas i funktion under 1969 syftar till en planmässig och, såvitt nu

kan bedömas, begränsad förstärkning av tillgången på internationella betal­

ningsmedel. En höjning av priset på monetärt guld har bestämt avvisats

som medel att genomföra en ökning av den internationella likviditeten. Inte

heller torde det finnas förutsättningar för att på annat sätt uppnå en dras­

tisk förstärkning av det internationella betalningssystemets elasticitet.

2. Jämvikten i betalningarna återställs genom en omläggning eller regle­

ring av de internationella kapitalrörelserna.

3. Jämvikten återställs genom en anpassning av de löpande betalningar­

na.

Den ledande reservvalutamakten, Förenta staterna, har i första hand in­

riktat sig på en lösning enligt punkt 2, dvs. genom att påverka och reglera

sin kapitalexport. De åtstramningstendenser som åtgärder i detta syfte fram­

kallat på de internationella kreditmarknaderna har hittills i väsentlig grad

motverkats genom den kreditpolitik som förts i de kontinentaleuropeiska

länderna. Erfarenheterna från de senaste månadernas utveckling kan såtill­

vida ge anledning till en viss optimism och riskerna för en allvarlig åtstram­

ning på de internationella kapitalmarknaderna förefaller därför mindre än

tidigare. Härigenom begränsas även i någon mån behovet av en anpassning

enligt punkt 3, dvs. med åsyftad verkan på de löpande betalningarna. För

Storbritanniens del föreligger emellertid ett av allt att döma oavvisligt behov

att stärka bytesbalansen och även för Förenta staternas del bedöms en viss

förstärkning av de löpande betalningarna vara behövlig. För att åtgärder i

detta syfte inte skall negativt inverka på världshandelns och världsekono­

mins utveckling måste dessa till väsentlig grad motvägas av expansiva in­

satser från andra länder och då naturligtvis främst från de stora kontinen­

taleuropeiska industriländerna.

Det kan under sådana förhållanden inte uteslutas att den västtyska och

franska konjunkturuppgången utan ytterligare åtgärder skulle kunna visa

sig för svag för att tillväxten i Västeuropa skall skjuta fart på allvar. Ris­

ken härför förefaller emellertid begränsad med hänsyn till att EEC:s mi­

nisterråd uttalat sig för en anpassning av den ekonomiska politiken i ex­

pansiv riktning om tillväxten tenderar att bli svagare än man nu räknar

med. En obetydlig upprevidering av den produktionsprognos för 1968 som

framlades i den preliminära nationalbudgeten har gjorts för Västeuropa från

3,5 % till inemot 4 %. Höjningen hänför sig till Frankike och i någon mån

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell II: 3. Timförtjänster inom industrin 1960—1967

Procentuella förändringar.

1960—1966

1966—1967

4 kv. 1965— 4 kv. 1966—

per år

4 kv. 1966

4 kv. 1967

Belgien.....................................................

8,3

10,4

5 5,9

Danmark .................................................

10,5

—

10,2

5 8,7

Finland.....................................................

8,4

—

9,1

»8,3

Frankrike1 .............................................

7,1

5,9

6,0

5,8

Italien1.....................................................

9,2

5,4

4,0

5,1

Nederländerna1 ....................................

9,8

—

9,2

3 7,7

Norge .................................................

7,1

—

8,4

38,1

Schweiz1 .................................................

5,5

—

5,3

25,1

Storbritannien1 ....................................

4,7

4.3

4,8

5,5

Sverige .....................................................

8,2

8,0

9,0

7,3

Västtyskland ......................................

8,8

—

5,8

“2,9

Österrike .................................................

9,0

—

8,5

*4,9

Förenta staterna....................................

3,1

3,8

3,7

4,5

Kanada ...................................................

3,9

—

6,3

3 5,9

1 Timlönetariffer.

* Avser 3 kv.

3 Avser 2 kv.

Källor:

OECD och nationell statistik.

Västtyskland. För Storbritanniens del är det svårt att avgöra vilken tillväxt­

takt produktionen kominer att få. Den mycket strama budgeten är i sig

ingen garanti för att de produktionsresurser som »blir över» i och med

minskningen av den privata konsumtionen helt och hållet kommer att kun­

na användas för ökad export eller till importsubstituerande produktion.

Även om det brittiska näringslivet visar sig tillräckligt flexibelt och produk­

terna framgångsrikt kan konkurrera med andra länders har det inte be­

dömts som tillrådligt att eftersträva en större produktionsökning 1967—

1968 än 2,5 å 3 %. Arbetslösheten skulle därmed komma att ligga kvar på

en relativt hög nivå. Inte bara i Storbritannien utan även i övriga länder i

Västeuropa innebär prognosen för den totala produktionstillväxten 1968

ett fortsatt underutnyttjande av kapaciteten i ungefär samma grad som un­

der 1967. Härmed framstår också en fortsatt pris- och kostnadsstabilisering

som sannolik. Även om läget är något förändrat jämfört med 1967 torde

man ändå alltjämt behöva räkna med en viss avvaktande hållning som ett

uttryck för en fortsatt strävan efter en gynnsam tidsplacering i konjunk-

turfasningen. Denna strävan torde emellertid vara mindre utpräglad nu när

känslan av osäkerhet inför utvecklingen av det internationella betalnings-

läget och de internationella kapitalrörelserna efter de uppnådda resultaten

i det monetära samarbetet inte längre synes vara lika stark som tidigare.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

21

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Produktionsökningen var totalt sett måttlig 1967. Den stannade sålunda

vid 2,6 % 1966—1967, medan industriproduktionen ökade med endast

1.3 %. Den främsta orsaken till denna relativt svaga tillväxt var en kraftig

minskning av lagerinvesteringarna 1967 efter den betydande lagerpåfyll-

naden 1966. Exklusive lager ökade produktionen med knappt 4 %. Under

sista kvartalet 1967 inträffade åter en uppgång av lagerinvesteringarna. De

fasta investeringarna minskade totalt med 1 %, och även för industriinves­

teringarna torde en viss minskning ha ägt rum. Totalt var byggnadsinveste­

ringarna lägre än 1966, medan maskininvesteringarna var ungefär oför­

ändrade. Främst på grund av finansieringssituationen minskade bostads-

investeringarna kraftigt under senare delen av 1966. Fr. o. in. andra kvar­

talet 1967 har de åter ökat, men totalt var de 5,4 % lägre än 1966. Den

privata konsumtionen ökade med knappt 3 %, medan den genomsnittliga

sparkvoten var drygt 7 %, och därmed översteg 1966 års med mer än 1 pro­

centenhet. Främst på grund av de tilltagande militärutgifterna, men även på

grund av ökade socialutgifter, ökade den offentliga konsumtionen mycket

kraftigt, eller med 11,4 % under 1967.

Arbetslösheten har efter amerikanska förhållanden varit låg under både

1966 och 1967. Den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten var 3,8 % 1966

och låg under de flesta månaderna 1967 ett par tiondelar under den 4-pro-

centiga nivå som anses markera ett balansläge på den amerikanska arbets­

marknaden. Sysselsättningen ökade totalt med knappt 2,5 % under 1967,

limförtjänsterna steg med 5,1 %, vilket är 1 % högre ökningstakt än under

1966. Däremot har prisutvecklingen i stort sett varit oförändrad. Från

december 1966 till december 1967 ökade konsumentpriserna med 3,3 %.

Handelsbalansens överskott 1967 var 3,5 miljarder dollar, vilket inne­

bar en obetydlig minskning i jämförelse med 1966. Emellertid var dessa

års handelsöverskott betydligt lägre än vad Förenta staterna haft under

tidigare år. Det minskade överskottet beror främst på att importen ökade

med över 15 % både 1965 och 1966. 1967 var importökningen endast

5.4 %, men en kraftig uppgång noterades för sista kvartalet. Exporten där­

emot minskade under slutet av året. Totalt ökade den med 4,6 %. Bytes­

balansens överskott har avtagit snabbare än handelsbalansens, i huvudsak

beroende på de ökade militärutgifterna. 1967 uppgick överskottet till 1,7

miljarder dollar, mot 2,2 miljarder dollar 1966. Under hela efterkrigstiden

har ett utflöde av kapital ägt rum från Förenta staterna. Från 1950 till

1965 uppgick kostnaderna för de direkta investeringarna utomlands till

omkring 25 miljarder dollar. Samtidigt beräknas emellertid inkomsterna

från dessa ha givit upphov till ett kapitalinflöde till Förenta staterna på

inemot 40 miljarder dollar. Det ackumulerade underskottet i betalnings-

22

balansen har i själva verket sin grund däri att kostnaderna för militär­

engagemangen och utvecklingshjälpen från 1950 till 1965 tillsammans upp­

gått till ca 77 miljarder dollar. Beroende på de positiva nettoresultaten för

övriga poster i betalningsbalansen blev det sammanlagda underskottet

under denna period omkring 30 miljarder dollar. Parallellt med nettout­

flödet av kapital har guldreserven minskat kontinuerligt.

Vid slutet av 1967 uppgick de totala guldreserverna till ca 12 miljarder

dollar, varav ca 10,5 miljarder var bundna genom det då ännu gällande 25-

procentiga sedeltäckningskravet.

Den akuta försämringen av den yttre balansen under 1967 måste främst

betraktas i dessa sammanhang men den accentuerades av ett ökat netto­

utflöde av kapital under 1967. Det särskilt kraftiga utflödet under sista

kvartalet sammanhängde till en del med den brittiska devalveringen. Betal­

ningsbalansens underskott uppgick till 3,6 miljarder dollar 1967 mot 1,4

miljarder dollar 1966.

Den 1 januari 1968 presenterade presidenten ett program vilket angavs

komma att i det närmaste eliminera betalningsbalansunderskottet under

1968. Privata direktinvesteringar utomlands får inte, med begränsade undan­

tag för vissa länder, finansieras med amerikanskt kapital. Av de erhållna

vinsterna i de utländska företagen får i regel maximalt 35 % återinvesteras,

medan resten av vinsten måste återföras till Förenta staterna. Kortfristiga

likvida tillgångar utomlands skall reduceras. Effekten på betalningsbalansen

av dessa åtgärder har beräknats till 1 miljard dollar. Möjligheterna för ut­

ländska låntagare att uppta lån i Förenta staterna skall begränsas, mili­

tärutgifterna i Västeuropa och u-lijälpen minskas. De amerikanska turis­

terna uppmanades att reducera sina utlägg utomland. Var och en av dessa

tre åtgärder uppskattades förstärka betalningsbalansen med 500 miljoner

dollar. Slutligen hoppades man alt på ett eller annat sätt uppnå en förstärk­

ning av handelsbalansen på 500 miljoner dollar. 1 början av februari före­

slogs eller beslutades vissa kompletteringar till detta program. Bl. a. för­

bjöds de amerikanska bankernas utlandsfilialer att, med vissa undantag,

förvärva aktiekapital i västeuropeiska företag. Vidare föreslogs införandet

av en i relation till utgifterna graderad turistskatt, samt en extra skatt på

flygresor till utlandet. Vid utskottsbehandlingen har flygskatten tillstyrkts

medan turistskatten förkastats.

I det budgetförslag för budgetåret 1968/69 som framlades inför kon­

gressen i slutet av januari uppgår de totala utgifterna till 186 miljarder

dollar och de totala intäkterna till 178 miljarder dollar.1 Intäktsberäk-

ningarna har gjorts bl. a. under den förutsättningen att man får igenom

det sedan länge diskuterade förslaget om en 10-procentig höjning av in­

1 Dessa siffror är inte automatiskt jämförbara med uppgifter om tidigare års budgetomslut­

ningar, eftersom budgetredovisningen lagts om fr. o. m. budgetåret 1968/69. Årets uppgifter är

ca 50 miljarder dollar högre än vad som skulle ha varit fallet enligt förutvarande metod.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

23

komstskatten och en lika stor höjning av bolagsbeskattningen. Tidpunkter­

na för genomförandet föreslogs förskjutna till 1 april 1968 för inkomst­

skatten och för bolagsbeskattningen retroaktivt från 1 januari. Fram

till 1 juli 1968 skulle detta ge en ökad skatteintäkt på ca 3 miljarder dollar

och under budgetåret 1968/69 en på 12,9 miljarder dollar. Genom denna

skattehöjning och en restriktiv utgiftspolitik skulle budgetunderskottet kom­

ma att reduceras från nära 20 miljarder dollar budgetåret 1967/68 till 8 mil­

jarder dollar 1968/69. Av den totala utgiftsökningen om 10,4 miljarder

dollar faller 3,3 miljarder dollar på försvaret och 4,2 miljarder dollar på

socialutgifterna (huvudsakligen pensions- och sjukvårdsförmåner). Utgif­

terna för ekonomiskt bistånd, federalt bostadsbyggande och för rymd­

forskning föreslås minskade. Vid beräkningen av militärutgifterna har

man utgått från att någon större ökning av krigsinsatserna i Vietnam

inte kommer att ske.

Utformningen av Förenta staternas ekonomiska politik för 1968 är när

detta skrivs ännu mycket osäker. Det inhemska efterfrågetrycket är högt.

Prisstegringstakten har tilltagit. Från januari 1967 till januari 1968 ökade

konsumentpriserna med 3,4 %. I januari 1968 var arbetslösheten 3,5 % vil­

ket var den lägsta nivå som noterats på fjorton år. För februari redovisades

ett obetydligt högre tal, 3,7 %. Industriproduktionen sjönk med 0,4 % i ja­

nuari i förhållande till föregående månad, och förblev i det närmaste oför­

ändrad under februari. Denna svaga utveckling torde till stor del samman­

hänga med tillfälliga strejker. Den minskning av handelsbalansens över­

skott som inträffade under sista kvartalet 1967 bestod under januari och

februari 1968. Under de nio första månaderna 1967 uppgick handelsbalan­

sens överskott i genomsnitt till 360 miljoner dollar, under de tre sista måna­

derna till 120 miljoner dollar och både i januari och februari 1968 till 170

miljoner dollar. Kreditpolitiken har sedan slutet av 1967 skärpts. Diskontot

har sålunda höjts två gånger med vardera en halv procentenhet. Däremot

har skärpningen av finanspolitiken ännu inte kunnat effektueras. Den före­

slagna skattehöjningen har nämligen mött hårt motstånd i kongressen. Un­

der senare tid tycks emellertid sannolikheten för att den skall gå igenom ha

ökat och i början av april antogs förslaget av senaten. Samtidigt har från

många håll ställts krav på en ytterligare åtstramning av den ekonomiska

politiken, både med hänsyn till den inhemska pris- och kostnadsutveck­

lingen och till betalningsbalansproblemen. I mitten av mars meddelade pre­

sidenten att han var villig att gå med på en nedskärning på mellan 8 och

9 miljarder dollar av de utgiftskrav som presenterades i budgetförslaget om

skatteförslaget antogs av kongressen. Under 1968 skulle detta innebära en

minskning av de offentliga utgifterna med inemot 4 miljarder dollar i för­

hållande till tidigare planer. Osäkerhet råder vidare om Förenta staterna

kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stärka sin handelsbalans och

i så fall vilka. Framför allt har införandet av en importavgift övervägts.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

24

Emellertid kan händelseutvecklingen i Sydostasien komma att bli avgöran­

de både för utvecklingen av den inhemska efterfrågan och av betalnings­

balansen.

Med de hittills under 1968 beslutade ökningarna av resurserna för Viet­

namkriget torde man redan ha överskridit de kalkyler för militärutgifterna

som presenterades i budgetförslaget. Om man tills vidare förutsätter att inga

större förändringar kommer att vidtas torde man dock, trots en trolig åt­

stramning av finanspolitiken och en stram kreditpolitik kunna förvänta

en uppgång av den totala produktionen med 4,5 %. Den ökning av lagerin­

vesteringarna som kunde noteras under slutet av 1967 fortsatte i januari

och man torde med hänsyn till de låga lagren 1967 kunna räkna med en

positiv lagereffekt under 1968, även om en del av den hittills inträffade

uppgången troligen beror på ökade stålköp inför den befarade stålstrejken

under sommaren. Möjligen har även diskussionerna om tänkbara import­

restriktioner bidragit till uppgången. Gjorda investeringsenkäter tyder på

en måttlig ökning under 1968 av de privata fasta investeringarna.

Storbritannien

Den brittiska nationalproduktens tillväxt uppgick 1967 till drygt 1 %.

Det var tredje året i rad som den totala produktionsökningen underskred

2 %. Industrin nådde inte upp till 1966 års produktionsresultat trots en

inte obetydlig ökning under årets två sista månader. Den ekonomiska

politiken var alltjämt i hög grad inriktad på att uppnå ett efterfrågeläge

som skulle möjliggöra en förstärkning av den yttre balansen. Med en mängd

tidigare vidtagna åtgärder, bl. a. de s. k. juliåtgärderna 1966 att ta hän­

syn till, var det inte någon lätt uppgift att anpassa den ekonomiska poli­

tiken till lägets verkliga krav eftersom effekterna av dessa åtgärder inte

var till fullo kända i varje situation. Samtidigt måste hänsyn tas till ar­

betslöshetssituationen. Arbetsmarknadspolitiska överväganden låg sålunda

delvis bakom beslutet sommaren 1967 om efterfrågestimulerande åtgärder

i form av lättnader i reglerna för avbetalningsköp. Resultatet härav blev

en snabb ökning av de privata kapitalvaruinköpen, vilket starkt bidrog

till att årsökningstakten för den privata konsumtionen, trots restriktiviteten

i fråga om löneutvecklingen, kom att uppgå till ca 5 % under andra

halvåret. Samtidigt blev investeringsefterfrågan något livligare än beräknat,

ökningen i de offentliga investeringarna exklusive bostäder men inklusive

statliga företag uppgick till drygt 10 %. Det offentliga bostadsbyggandet

expanderade starkt, ökningen uppgick till nästan 15 % och åtföljdes av en

oväntad uppgång även i det privata bostadsbyggandet; bostadsinvestering-

arna kom härigenom att öka med nästan 10 %. Den totala investeringsök­

ningen beräknas ha varit ca 5,5 %; för industrin blev nivån endast några

procent lägre än 1966, vilket var en mindre nedgång än man tidigare be­

farat. Med tanke på utvecklingen på längre sikt var det fördelaktigt att in­

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

dustriinvesteringarna hölls uppe så pass som skedde. Att nedgången blev be­

gränsad innebar dock samtidigt ett tillskott i efterfrågan utöver vad man

räknat med. Den totala inhemska efterfrågeökningen kom bl. a. till uttryck i

att importen inte sjönk under loppet av året från den genom importavgif­

tens borttagande uppblåsta nivå som den kommit upp till i början av 1967.

Handelsbalansen försämrades ytterligare genom hamnarbetarstrejker. Denna

utveckling ledde — i förening med en för Storbritannien ogynnsam föränd­

ring av de internationella kapitalrörelserna — fram till en devalvering av

pundet den 18 november 1967 med 14,3 % och åtstramningsåtgärder för att

motverka ogynnsamma effekter av devalveringen. Dessa omfattade i kort­

het — för en utförligare redogörelse hävisas till den preliminära national-

budgeten, s. 33 — en diskontohöjning från 6,5 % till 8 %1, offentliga be­

sparingar om ca 400 miljoner pund, höjning av bolagsskatten och en åt­

stramning av kreditmarknaden. Trots besparingarna beräknades de offent­

liga utgifterna komma att öka med ca 700 miljoner pund budgetåret 1968/

69 motsvarande 4,5 %, allt räknat i volym.

Det är naturligtvis ännu för tidigt att uttala sig om eventuella devalve-

ringseffekter. De positiva resultat det kan bli fråga om för utrikeshan­

delns del torde återspeglas i statistiken först efter några månader. Åtstram­

ningen av den interna efterfrågan bedömdes dock rätt snart vara otillräck­

lig. Redan i januari förutskickade den brittiske finansministern en mycket

stram budget i mars. Några omedelbara åtgärder vidtogs dock ej. Härigenom

blev efterfrågeökningen stark under första kvartalet, vilket kommit till ut­

tryck exempelvis i bilregistreringarna för februari, som låg mycket högt.

Under de två första månaderna inregistrerades över 250 000 nya person­

bilar, vilket var drygt 50 000 bilar mer än beräknat. Även importvolymen

under denna period bär spår av en relativt hög inhemsk efterfrågan. Ex­

porten började dock samtidigt återhämta sig, varför det synliga handels-

underskottet stannade vid 30 miljoner pund i januari och 70 miljoner pund

i februari. Den underliggande trenden fördunklades dock genom efter­

släpningen i främst exporten till följd av hamnstrejkerna under slutet av

1967. Den relativt låga exporten i mars kan möjligen tyda på att denna trend

under första kvartalet ännu var ganska svag.

Den engelska budgeten presenterades den 19 mars, några veckor tidigare

än normalt, eftersom en skyndsam åtstramning var nödvändig. Den inne­

höll skattehöjningar, som för det nya budgetåret beräknas ge 775 miljoner

pund i ökade intäkter och 923 miljoner pund per år i fortsättningen. Den

direkta beskattningen av inkomster föreslås bli oförändrad. För att tillgodo­

se kravet på en snabb inskränkning av den privata konsumtionen har de

indirekta skatterna höjts på de allra flesta artiklar. Skattehöjningarna var

fördelade på följande sätt:

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

25

1 Diskontot sänktes i slutet av mars till 7,5 %.

26

1. Den lägsta omsättningsskattesatsen höjdes från 11 % till 12,5 % (om­

fattar möbler, kläder, hushållsartiklar m. m.)

2. Den 16,5-procentiga omsättningsskatten på bl. a. konfekt, glass och

läskedrycker höjdes till 20 %

3. Den 27,5-procentiga omsättningsskatten på bl. a. bilar, kylskåp, tvätt­

maskiner och leksaker höjdes till 33 1/3 %

4. Den s. k. lyxskatten på bl. a. kameror, juveler, parfym och grammo­

fonskivor höjdes från 27,5 % till 50 %

5. Arbetskraftsskatten på anställda inom servicesektorn höjdes med 50 %

6. Vägskatten för motorfordon höjdes, för personbilar med drygt 40 %

7. Vin-och spritskatten höjdes

8. Vadhållningsskatten fördubblades till 5 %

9. Bensinpriset höjdes med drygt 5 öre per liter

10. Tobaksskatten höjdes. För cigarretter motsvarar höjningen drygt 10

öre per paket

11. En särskild skatt infördes under ett år på inkomster av investerat

kapital. Frågan om en permanentning skall utredas

12. Gåvoskattebestämmelserna skärptes kraftigt.

Med dessa skattehöjningar och övriga mindre betydande justeringar av

skattebestämmelserna hoppas den engelska regeringen kunna uppnå sina

syften. Huvudavsikterna är att genom en långtgående begränsning av hem­

makonsumtionen överföra industriella och ekonomiska resurser till pro­

duktion av exportvaror och importsubstituerande produkter och därmed

utnyttja den konkurrensfördel som skapades genom devalveringen hösten

1967. Vidare var det angeläget att genom hårda åtgärder säkra ett inter­

nationellt förtroende för den brittiska ekonomin och slå vakt om den nya

pundkursen.

Samtidigt med dessa skattehöjningar och nya skatter föreslogs en be­

gränsning av löneökningar och utdelningar till maximalt 3,5 %. Denna skall

genomdrivas med lagstiftning och bestå minst till slutet av 1969. Den skall

i augusti 1968 ersätta de nuvarande bestämmelserna om begränsning av

löneökningarna. I fortsättningen skall det enligt förslaget vara minst 12

månader mellan löneökningarna och regeringen skall få fullmakter att upp­

skjuta tillämpningen av nya avtal i 12 månader. Att döma av uttalanden

som gjordes omedelbart efter budgetens offentliggörande kan det uppstå

svårigheter att få detta förslag antaget av parlamentet. Det kärva läge i

avtalsförhandlingarna för verkstadsarbetarna som uppstod i mitten av april

visar att det kan bli mycket svårt att nå avtalsuppgörelser inom den avsed­

da ramen utan konflikter på arbetsmarknaden. En effektiv begränsning av

lönestegringarna synes emellertid utgöra en nödvändig förutsättning för

att det eftersträvade och nödvändiga överskottet i utrike sbetalningarna skall

kunna uppnås.

Skatteökningen med 775 miljoner pund budgetåret 1968/69 är den största

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

27

som förekommit i någon budget sedan 1930. Indragningen av köpkraft be­

räknas dock inte bli fullt så stor. Vissa av åtgärderna och då främst förmö­

genhetsskattens införande och arbetskraftsskattens höjning beräknas inte

påverka efterfrågan med ett belopp som fullt ut motsvarar skatteökningar­

na. Därtill kommer en ökning av bidragen till låginkomstfamiljerna. Be­

gränsningen av den totala efterfrågan genom dessa åtgärder har beräknats

till 500 å 550 miljoner pund per år eller — alternativt -— ytterligare 100

miljoner pund om effekten av att man inför behovsprövade barnbidrag med­

räknas. Ökningen i konsumentprisindex som föranleds dels av höjda im­

portpriser på grund av devalveringen, dels av de indirekta skattehöjningarna

betyder att den totala prisuppgången kan väntas överstiga tillväxten i de

disponibla inkomsterna. Sparkvoten antas bli i stort sett oförändrad. Den

privata konsumtionen skulle sålunda komma att minska något budgetåret

1968/69, uppskattningsvis ca 1 %. Räknat på kalenderår skulle konsumtio­

nen bli praktiskt taget oförändrad 1967—1968. Med utgångspunkt från de

årsökningstal som den engelska regeringen räknat med skulle för den privata

konsumtionen minskningen i denna mellan halvåren 1968 komma att uppgå

till 2,5 å 3 % i årstakt.

Den offentliga verksamheten beräknas öka med drygt 2 %. Byggandet av

bostäder, vägar, skolor och sjukhus kommer att svara för den största delen

av ökningen. För de privata investeringarnas del förväntas en återgång till

1966 års investeringsnivå. Lagerinvesteringarna som var låga under 1967

väntas komma att öka och uppnå ett normalt läge i förhållande till pro­

duktionsnivån.

Exportutvecklingen blir beroende av i huvudsak tre faktorer, nämligen

genomslagskraften av den genom devalveringen skapade kostnadsfördelen,

näringslivets förmåga att skifta över till produktion för export samt den

internationella konjunkturutvecklingen. I den engelska regeringens bedöm­

ning anges en volymökning för exporten av varor och tjänster på 7—8 % i

årstakt fram till andra halvåret 1969 som trolig (en reducering av öknings­

takten har därvid inlagts för eftersläpande effekter av hamnstrejkerna 1967

som medfört ett extra tillskott till exporten i början av 1968). Som ett andra,

men mindre sannolikt, alternativ har man angivit en några procentenheter

större exportökning.

Med den lägre exportökningen blir den totala inhemska efterfrågesteg-

ringen 2 å 2,5 %. Erfarenhetsmässigt brukar den engelska importen visa en

större uppgång än den totala efterfrågan. På grund av devalveringen beräk­

nas emellertid endast en mindre del av efterfrågeökningen 1968 komma att

rikta sig mot importen. Den totala produktionen skulle härigenom komma

att tillväxa med 3 ä 4 % i årstakt under den närmaste tiden.

Den förbättring av betalningsbalansen som är budgetens främsta mål­

sättning har angivits till ca 500 miljoner pund. Räknat i årstakt skulle

detta mål kunna uppnås någon gång under 1969. Med utgångspunkt från

2(S

1967 års kraftiga underskott skulle en mycket slor del av produktionsök­

ningen gå åt för balansförbättringen. Hur mycket som återstår för övriga

efterfrågesektorer blir inte bara beroende av utrikeshandelns volymmässiga

utveckling utan även av försämringen i terms of trade. Importprissteg­

ringen bedöms bli i genomsnitt 12—14 %. Även exportpriserna kommer

att stiga, men ökningarna är dels utspridda över eu längre tidsperiod, dels

inte lika betydande som importprisökningarna. Hur kraftig försämring av

bytesförhållandet som krävs för att de engelska produkterna skall bli till­

räckligt konkurrenskraftiga och de prognoserade volymförändringarna upp­

nås är omöjligt att säga. Det är inte minst mot bakgrunden av denna punkt

som den i budgeten till synes väl tilltagna säkerhetsmarginalen bör ses.

Finansministern synes ha stramat åt efterfrågan något i överkant för att ge

utrymme åt en än större exportökning och gardera sig för en mindre svag

utveckling av den privata konsumtionen än man räknat med. Från denna

synpunkt borde man kunna anta att den högre produktionstillväxt som man

nu räknar med för 1968 skall åtföljas av en betydande förstärkning av den

yttre balansen.

Västtyskland

I syfte att minska pris- och kostnadsökningarna och för att motverka

det underskott i bytesbalansen som erhållits 1965 skärptes kreditpolitiken

markant i början av 1966 och något senare stramades även budgetpoli­

tiken åt. Konjunkturen kom snabbt in i cn lugnare fas. Under slutet av

1966 började produktionen avta och denna utveckling accentuerades under

första hälften av 1967. En starkt bidragande orsak till konjunkturned­

gången var lagerutvecklingen. Genom övergångsreglerna vid införandet av

mervärdeskatt 1 januari 1968 var det lönande att ha så små lager som

möjligt vid denna tidpunkt och detta bidrog till en betydande lagerneddrag­

ning under första halvåret 1967. I försöken att åter stimulera ekonomin

använde man sig i första hand av penningpolitiska medel. Den restriktiva

budgetpolitiken fortsatte emellertid, bl. a. för att kravet på eu formell bud-

getbalansering givits hög prioritet av myndigheterna. Genom att staten, och

i synnerhet delstaterna och kommunerna skar ned sina utgifter när skatte­

intäkterna minskade, skärptes konjunkturnedgången. I detta läge utgjorde

lättnaderna på kreditmarknaden inte tillräcklig stimulans och i början av

1967 vidtogs även finanspolitiska åtgärder. Eu federal tilläggsbudget på

2,5 miljarder DM för investeringsändamål antogs och speciella avskriv-

ningsregler för investeringar som gjordes fram till oktober 1967 infördes.

När man ännu under sommaren 1967 inte kunde märka något omslag i

den ekonomiska situationen antogs ännu en tilläggsbudget på 5,3 miljarder

DM. Vidare beslöt man att förändra övergångsbestämmelserna vid infö­

randet av mervärdeskatten på sådant sätt att benägenheten att dra ned

lagren skulle minska. De vidtagna åtgärderna gav effekt under andra halv­

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

29

året 1967. Bruttonationalprodukten förblev i det närmaste oförändrad 1967

jämfört med 1966, men vid slutet av året var man uppe i en årsöknings-

takt på omkring 4 %. Industriproduktionen var avtagande från mitten av

1966 till mitten av 1967. Sedan dess har en återhämtning skett och under

sista kvartalet 1967 nådde man en högre industriproduktion än den som

rått före konjunkturnedgången. Den huvudsakliga orsaken till uppgången

under senare delen av 1967 tycks ha varit ett kraftigt omslag i lagerut-

vecklingen. Som en följd av tilläggsbudgeterna ökade även de offentliga in­

vesteringarna under slutet av året, men jämfört med 1966 blev det trots

detta en minskning för hela året. Minskningen faller på delstaterna och

kommunerna. Totalt minskade de fasta investeringarna med 7,7 %, varav

maskininvesteringarna med knappt 7 % och byggnadsinvesteringarna med

drygt 8 %. Trots en viss minskning av de disponibla inkomsterna över­

steg den privata konsumtionen 1966 års nivå, men obetydligt. Den offent­

liga konsumtionens tillväxttakt ökade från 1 % 1966 till drygt 3 % 1967.

Exportutvecklingen motverkade i hög grad effekten av den sviktande in­

hemska efterfrågan. Exportens värde var 8 % högre 1967 än 1966. Ex­

porten på EEC ökade med drygt 9 %, på EFTA med 1,5 % och på öst­

staterna med 32 %. Importvärdet minskade med 3,4 %. Under sista kvar­

talet ökade importen markant, vilket till stor del torde få ses i samband

med de ökade lagerinvesteringarna. EEC lyckades förhållandevis bättre

än övriga länder med att bibehålla sin export på Västtyskland, importen

därifrån minskade nämligen med 0,5 %, medan importen från EFTA

minskade med 8 % 1967. Utrikeshandeln resulterade i ett överskott på

handelsbalansen om 16,9 miljarder DM, vilket är mer än en fördubbling

i jämförelse med 1966. Bytesbalansens överskott 1967 uppgick till 9,6 mil­

jarder DM. Efter ett nettoinflöde av både långfristigt och kortfristigt ka­

pital under de närmast föregående åren ägde en förändring av kapitalrö­

relsernas riktning rum 1967. Större delen av bytesbalansens överskott ab­

sorberades av en kapitalexport, som till övervägande del utgjordes av

kortfristiga lån. Nettoutflödet av privat kortfristigt kapital uppgick till

inemot 5 miljarder DM medan nettoutflödet av långfristigt kapital var 3,5

miljarder DM. Förändringen förklaras till stor del av en kraftig minskning

av de utländska investeringarna i Västtyskland 1967. men även de väst­

tyska portfölj investeringarna utomlands ökade.

Den svaga inhemska efterfrågan gav tydliga utslag på arbetsmarknaden

och på pris- och kostnadsutvecklingen under 1967. I december uppgick ar­

betslösheten till 2,5 %, mot 1,6 % under samma månad 1966. Sedan juni

1966 har 400 000 utländska arbetstagare lämnat landet. Under loppet av

1967 har konsumentpriserna ökat med endast 0,4 %, medan timförtjänster-

na ökat med ca 3 %.

I slutet av januari 1968 framlade den västtyska regeringen en ekonomisk

årsberättelse för 1968. Denna rapport är främst en precisering av den

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

ekonomiska utveckling regeringen anser önskvärd för det kommande året.

Den eftersträvansvärda tillväxten för bruttonationalprodukten har fast­

ställts till 4 % 1968. Finansminister Strauss med majoriteten av rege­

ringen bakom sig, anser att denna tillväxttakt kommer att uppnås utan

att vidare ekonomiska åtgärder än de som föreslås i årsberättelsen be­

höver vidtas. Däremot har ekonomiminister Schiller i flera sammanhang

hävdat att ytterligare åtgärder kommer att krävas. Enligt rapporten kom­

mer expansionen av den inhemska efterfrågan huvudsakligen att äga rum

inom investeringssektorn. Man räknar med en kraftig tillväxttakt av de

offentliga investeringarna och för att främja kommunernas investerings­

vilja skall fördelaktiga lån på 250 miljoner DM ställas till förfogande för

detta ändamål. Vidare förutses att strukturprogrammet för Ruhr/Saar-

området kommer att innebära en ökning av de offentliga investeringarna.

De privata investeringarna förväntas öka i en något lägre takt, men till­

växten antas tillta under loppet av 1968. Trots åtgärder för att understödja

bostadsbyggandet räknar man med en i stort sett oförändrad nivå för

detta 1968 jämfört med 1967. Ett kraftigt omslag i lagerutvecklingen torde

äga rum. Den offentliga konsumtionens tillväxt beräknas avta och den

privata konsumtionens ökning torde även 1968 bli ytterst obetydlig. Deval­

veringarna och de amerikanska betalningsbalansåtgärdema väntas få en

återhållande effekt på exportutvecklingen 1968. Mot detta kommer en

förväntad konjunkturuppgång i Västtysklands viktigare avnämarländer

samt den fullständiga avvecklingen av EEC:s interntullar. Resultatet för­

väntas bli en något lägre ökningstakt för exporten 1968 än 1967. Importen

beräknas öka med närmare 10 %, men trots detta skulle handelsbalansens

överskott 1968 komma att bli 14 miljarder DM och därmed endast redu­

ceras obetydligt i förhållande till 1967. Enligt denna av den västtyska re­

geringen godtagna uppskattning av den ekonomiska utvecklingen 1968

skulle de outnyttjade kapacitetsmarginalerna inte märkbart minska. Pris-

och kostnadsökningarna kommer även i fortsättningen att bli små. Den

beräknade prisökningen på drygt 2 % beror till största delen på ökad in­

direkt beskattning och höjning av vissa taxor. Som en följd härav steg

priserna med ca 1 % från december 1967 till januari 1968. I februari för­

blev konsumentpriserna oförändrade. Den genomsnittliga arbetslöshetspro-

centen förväntas dock avta från 2,1 % 1967 till 1,4 % 1968. I långtidsplanen

(den s. k. medelfristiga planen) har en arbetslöshet på 0,8 % definierats

som full sysselsättning.

Bedömningarna av styrkan i de noterade uppgångstendenserna i Väst­

tyskland och sannolikheten för en fortsatt autonom expansion även efter

det att effekterna av de vidtagna stimulansåtgärderna avtagit, går fortfa­

rande starkt isär. Osäkerheten gäller inte minst om kommunerna kom­

mer att expandera sina investeringar i den takt som förutses. Ovisshet

råder även vad gäller styrkan i den privata investeringsbenägenheten med

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

>iag

[nde

150

130

no

180

160

140

120

200

180

160

140

120

190

170

150

130,

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

31

am 11:2. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1965—1967

:: 1963 = 100. Månads- respektive kvartalsdata

. Totalt

Förenta staterna

Orderingång

Orderstock

Storbritannien

Orderingång

Orderstock

Hemmamarknad

Orderingång

130

Orderingång

140 - A

•\ /l

Norge

170 -

Orderingång

Orderstock

Sverige

Orderingång

Orderstock

1965

1966

1967

1965

1966

1967

: Nationell statistik.

32

hänsyn till det betydande outnyttjade kapacitetsutrymmet. I enlighet med

vad som närmare redogjordes för i den preliminära nationalbudgeten kom­

mer den totala budgeteffekten att vara mindre expansiv 1968 än den re-

tivt måttliga stimulanseffekt som blev slutresultatet för 1967. Gentemot

dessa överväganden kan anföras att behovet av rationaliseringsinveste-

ringar är stort, trots de existerande kapacitetsmarginalerna och att ett

kraftigt omslag i lagerkonjunkturen torde äga rum efter de stora ned­

dragningarna 1967. De tillgängliga uppgifterna för den senaste ekonomiska

utvecklingen har emellertid orsakat en viss känsla av osäkerhet om styr­

kan i det nuvarande västtyska uppsvinget. Efter en mycket kraftig ökning

av den inhemska orderingången sista kvartalet 1967, där ökningen var sär­

skilt tydlig för investeringsvaror, inträffade i januari 1968 en markant till­

bakagång. I februari skedde en uppgång jämfört med januari varvid order­

ingången kom att ligga på ungefär samma nivå som september 1966 och

1967. Industriproduktionen — som likaledes ökade fjärde kvartalet — har

t. o. in. februari i stort legat kvar på den sålunda uppnådda nivån. Det är inte

uteslutet att den 4-procentiga tillväxttakt som de västtyska myndigheterna

räknar med kommer att kräva ytterligare åtgärder för att förverkligas. Un­

der alla förhållanden torde ett betydande överskott i handels- och bytes­

balanserna erhållas även 1968, den stabila pris- och kostnadsutvecklingen

bestå och gapet mellan potentiell och reell tillväxt inte minska märkbart.

Frankrike

En dämpning av den totala efterfrågan började under andra halvåret

1966. Under 1967 har avmattningen fortsatt och då främst härrört från den

privata konsumtionens svaga utveckling under loppet av året. Denna låg i

stort sett kvar på den nivå som nåtts vid slutet av 1966, vilket dock inne­

bär en ökning med inemot 3 % 1967 jämfört med hela året 1966. Trots den

svaga efterfrågan från andra sektorer har de fasta investeringarna bibe­

hållit ungefär samma ökningstakt 1967 som 1966. I viss utsträckning be­

ror detta på en fortsatt ganska kraftig expansion av investeringarna inom

den nationaliserade industrin och på att en statsunderstödd modernise-

ringsplan för järn- och stålindustrin inneburit en investeringsökning inom

denna sektor på inemot 30 %. Men även utanför denna bransch har de

privata investeringarna ökat, vilket tyder på att relativt betydande rationa-

liseringsinvesteringar ägt rum. Genom att statliga åtgärder för att främja

bostadsbyggandet sattes in under 1967, ökade detta något under året efter

en svag utveckling 1966. Lagerinvesteringarna avtog 1967, bl. a. som en

förhandseffekt av den totala övergången till mervärdeskatt den 1 januari

1968. Enligt preliminära beräkningar var den totala produktionens tillväxt

drygt 4 % 1967. Industriproduktionen ökade med 2,2 %, men nådde under

sista kvartalet en årsökningstakt på ca 6 %.

Stimulansen från den externa efterfrågan var betydligt lägre 1967, då

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

33

exportvärdet ökade med 4,5 %, än 1966 då ökningen var 8,5 %. Den franska

exporten på Västtyskland drabbades mer än genomsnittligt av konjunktur­

nedgången där och minskade med drygt 6 %. Till övriga EEC-stater ökade

exporten med drygt 9 % och till EFTA med drygt 7 %. I likhet med vad

som varit fallet i många andra västeuropeiska länder under 1967 ökade ex­

porten på öststaterna mycket kraftigt eller med över 17 %. Däremot stag­

nerade handeln på Förenta staterna. Importens tillväxt avtog betydligt, från

15 % 1966 till 4,8 % 1967. Importen från EEC ökade med 11 %, från EFTA

med knappt 2 %, medan importen från Förenta staterna minskade något.

Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen sammanhänger med

utvecklingen på arbetsmarknaden. Sedan mitten av 1966 har arbetslösheten

i stort sett ökat kontinuerligt och i december 1967 var den registrerade ar­

betslösheten 43 % högre än samma månad ett år tidigare. Samtidigt har totala

antalet anställda avtagit under andra halvåret och arbetstiden minskat. Tim­

lönerna inom industrin ökade med ca 6 % både 1966 och 1967. Med hänsyn

till arbetsmarknadsläget torde det vara rimligt att anta att timförtjänsternas

stegringstakt avtagit något under 1967. Konsumentpriserna ökade med 3,4 %

från december 1966 till december 1967, vilket är eu snabbare ökning än un­

der samma period ett år tidigare. En stor del av prisökningarna beror emel­

lertid på höjningar av vissa avgifter och taxor.

Med hänsyn till det dämpade ekonomiska klimatet vidtogs ett antal eko­

nomisk-politiska åtgärder i expansivt syfte under 1967. Med olika medel för­

sökte man stimulera både de offentliga och de privata investeringarna samt

bostadsbyggandet. Kreditpolitiken var lätt. Effekten av denna politik mot­

verkades emellertid till en del av att andra åtgärder med restriktiv verkan

genomfördes. Nettoeffekten under 1967 av de vidtagna åtgärderna har be­

räknats bli ett tillskott till nationalprodukten på ca 0,5 %.

Socialförsäkringarnas finansieringssystem har förändrats så att avgifterna

från arbetsgivare och arbetstagare ökar och finansieringen över statsbud­

geten minskar. Reformen har beräknats innebära ett ökat avgiftsuttag från

den privata sektorn på omkring 3 miljarder francs under ett år, motsva­

rande ca 0,6 % av nationalprodukten. Eftersom reformen trädde i kraft i

slutet av 1967 kommer effekten av den till största delen att bli märkbar först

under 1968. Enligt den preliminära statsbudgeten för 1968 skulle öknings­

takten både för den offentliga konsumtionen och de offentliga investering­

arna tillta något under 1968 och skatteintäkternas tillväxt avta. Men effekten

av socialförsäkringsreformen skulle mer än uppväga budgetens expansiva

verkan. Den offentliga sektorns finansieringsbehov skulle minska med 1 mil­

jard francs 1968 i förhållande till 1967 och enligt gjorda uppskattningar

skulle man erhålla en restriktiv nettoeffekt på ca 0,2 % av bruttonational­

produkten.

De indikatorer på det ekonomiska läget som fanns att tillgå vid början

av 1968 tydde inte på att någon märkbar omsvängning var att vänta. Indu-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

34

striproduktionens ökning fortsatte, men orderutvecklingen var svag och om­

sättningen av lagren långsam. Arbetsmarknadsläget visade ingen förbätt­

ring och de amerikanska åtgärderna för att stärka betalningsbalansen vänta­

des få en dämpande effekt på den franska konjunkturen. Mot bakgrund av

detta, och med den uttalade önskan att närma sig den 5-procentiga tillväxt­

takt för bruttonationalprodukten som satts som målsättning i den femte pla­

nen beslöt regeringen i slutet av januari att vidta ett antal åtgärder för att

stimulera ekonomin. Den första inkomstskatteinbetalningen för 1968, som

ägde rum i februari, reducerades med 15 %. Skattebetalare med en lägre

beskattningsbar inkomst än 55 000 francs behöver inte återbetala denna till­

fälliga skattelättnad, men för högre inkomsttagare kommer denna senare att

återkrävas. Vidare trädde en 4,5-procentig höjning av familjebidragen och

en böjning av folkpensionerna, som tidigare beslutats fr. o. in. hösten 1968,

i kraft redan 1 februari. För att främja de privata investeringarna kom­

mer ytterligare statliga krediter för investeringsändamål att ställas till

förfogande. Den fullständiga övergången till mervärdeskatt 1 januari 1968

innebar en relativ fördyring av investeringarna 1967 i förhållande till 1968.

Företagen hade tidigare medgivits en 50-procentig kompensation för detta

men denna ersättning skall nu retroaktivt bli fullständig. Utö\er femte pla­

nens målsättning för bostadsbyggande skall regeringen låta bygga ytterligare

10 000 billiga bostäder. Lokaliseringsstödet till de av sysselsättningskrisen

särskilt hårt drabbade områdena ökas. Tillsammans innebär dessa åtgärder

en minskning av statens intäkter pa l,6o miljarder francs och en ökning av

utgifterna på 1,77 miljarder francs. Huvudparten av dessa kostnader, eller

ca 3 miljarder francs, faller på 1968. Trots att dessa åtgärder vidlogs i ett

läge som präglades av en svagare konjunktur än vad de franska myndig­

heterna tidigare hade förutsett, kan det, med hänsyn till deras sannolika

effekt, synas motiverat med en viss upprevidering av tidigare prognoser.

Fn ytterligare åtgärd som verkar i samma riktning är de i april beslutade

lättnaderna i reglerna för avbetalningsköp av bilar. Den totala produk­

tionen förutsätts sålunda komma att öka med ca 4,5 % (mot i preliminära

nationalbudgeten angivna 4 %). Denna ökningstakt är obetydligt lägre än

den som anges i den femte planen men torde inte avsevärt komma att

minska den lediga kapaciteten. Den höga arbetslösheten skulle därmed

komma att bestå, samtidigt som en dämpning i pris- och kostnadssteg-

ringarna synes sannolik. Den privata konsumtionen torde erhålla en på­

taglig stimulans och vissa tecken tyder även på att en ökning av denna

inträffat under den senaste tiden. Vidare torde bostadsbyggandet komma att

expandera något kraftigare än vad man tidigare räknat med. En oförändrad

eller något högre ökningstakt för de privata investeringarna i förhållande

till 1967 synes möjlig. En omsvängning av lagerinvesteringarna kan förut­

ses efter neddragningarna under 1967. Förutsägelserna om exportutveck­

lingen är i nuvarande läge mycket osäkra. Man borde emellertid kunna för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

35

ränta sig en relativt kraftig återhämtning av exporten på Västtyskland även

med en måttlig konjunkturuppgång i detta land. Med rådande politiska re­

lationer förefaller däremot expansionsmöjligheterna på Förenta staterna

små. Totalt synes en något ökad exporttillväxt möjlig. Med hänsyn till pro­

gnoserna för den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna kan en

kraftigare importökning än under 1967 förväntas för 1968.

Italien

Den italienska högkonjunkturen fortsatte under 1967. Bruttonationalpro­

dukten steg något snabbare än 1966, vilket resulterade i en uppgång med

5,9 %. Drivkraften till 1966 års expansion var i huvudsak härledd från ex­

porten. Under 1967 blev exportökningen som en följd av den internationella

konjunkturavmattningen dock betydligt lägre. I stället kom investeringarna

att framstå som den främsta pådrivande faktorn på produktionen. Totalt

beräknas de fasta bruttoinvesteringarna ha ökat med ca 10 %. Särskilt mar­

kerad var maskininvesteringarnas ökning medan däremot bostadsbyggandets

expansion var moderat. Den privata konsumtionen bibehöll sin nästan 6-

procentiga tillväxttakt från 1966.

Den snabba inhemska efterfrågetillväxten avspeglar sig i en importökning

på nästan 13 %. Största importstegringen såväl procentuellt som i absoluta

tal noteras för de östeuropeiska länderna. Ökningen från EEC var drygt

20 % medan EFTA-importen steg ca 10 %. För övriga europeiska länder var

importstegringen trots en betydligt lägre nivå än EFTA-importen lika stor

som denna i absoluta tal (75 miljarder lire). Anmärkningsvärt är, att im­

porten från Förenta staterna sjönk några procentenheter. Exportutveck­

lingen försvagades främst av en vikande efterfrågan i Västtyskland. Trots

en rätt betydande ökning av exporten till Frankrike blev uppgången på EEC

härigenom mycket måttlig. Bortfallet kompenserades till en del genom en

snabb exportökning till länder som Sovjetunionen, Sydafrika, Australien och

Japan. Till Förenta staterna blev utförseln 16 % och till Storbritannien 10 %

större än 1966. Totalt uppgick exportökningen till drygt 8%. Härigenom

blev underskottet i handelsbalansen ca 620 miljarder lire, en ökning med

280 miljarder lire från 1966.

Produktionstillväxten medförde en något ökad sysselsättning. Arbetslös­

heten fortsatte att sjunka ehuru långsammare än förväntat. Den var fort­

farande förhållandevis hög i slutet av 1967 (3,4 %) och borde — allrahelst

som det därtill föreligger en undersysselsättning på vissa håll — medge

en fortsatt produktionstillväxt. Inte heller den tekniska kapaciteten torde

komma att utgöra något hinder för produktionen att stiga i takt med efter­

frågan. Flaskhalsar föreligger trots den drygt 8-procentiga uppgången i in­

dustriproduktionen 1967 ännu endast i ett fåtal sektorer. Samtidigt väntas

kapaciteten komma att tillväxa i minst samma snabba takt som 1967. Från

utbudssidan sett bedöms det sålunda vara sörjt för en tillväxt av storleks­

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

ordningen 5 ä 6 %. En sådan tillväxttakt skulle knappast få några nämn­

värda pådrivande effekter på pris- och kostnadsutvecklingen. Den något till­

tagande prisstegringstakten under 1967 var i stor utsträckning föranledd

av ekonomisk-politiska åtgärder samt ökande importpriser. Timförtjänsten

inom industrin har den senaste tiden stigit med en årsökningstakt om ca

5,5 %, dvs. mindre än produktivitetstillväxten. Löneglidningen synes dock

ha accelererat mot slutet av 1967.

Med nuvarande ekonomiska politik synes efterfrågetillväxten vara till­

räckligt stark för att större delen av produktionsutrymmet skulle komma

att tas i anspråk. Exportefterfrågan hör gynnas av den tilltagande aktivi­

teten i Västtyskland och Frankrike. De direkta effekterna av devalvering­

arna och de amerikanska betalningsbalansåtgärderna bedöms bli obetydliga.

Å andra sidan bör man räkna med vissa indirekta effekter som dock endast

marginellt kan påverka en fortsatt snabb och förhållandevis balanserad ut­

veckling av den italienska ekonomin under 1968.

Danmark

Bruttonationalprodukten ökade med ca 3,5 % 1967. Den offentliga sek­

torn hade en expansiv verkan på den danska ekonomin under hela 1967.

Offentlig konsumtion ökade med knappt 6 %, och de offentliga investering­

arna med ca 10 %. Införandet av mervärdeskatt i juli 1967 resulterade i eu

omfördelning i tiden av den privata konsumtionen. Den ökade mycket kraf­

tigt, eller med mer än 7 % under första halvåret, varefter en betydande

dämpning inträffade. Helårsökningen stannade därmed vid knappt 3,5 %.

Enligt preliminära beräkningar ökade de fasta investeringarna totalt med

drygt 6 % 1967 varav en betydande del av ökningen faller på den offentliga

sektorn. Industrins investeringsnivå låg kvar på 1966 års och har snarast

visat en avtagande tendens under året. Maskininvesteringarna tycks ha stag­

nerat efter första halvårets måttliga expansion. Byggnadsinvesteringarna var

totalt ca 9 % högre 1967 än 1966, varvid emellertid en del av ökningen beror

på den kalla vintern 1966. Påbörjandet av bostäder minskade 1967 till stor

del på grund av en kraftig nedgång under sista kvartalet. Denna nedgång

var delvis orsakad av ökade kreditsvårigheter. Pågående bostadsbyggande

var högt under hela 1967. Det avtog dock något under slutet av året, men

låg fortfarande över nivån för motsvarande period 1966.

Exporten utvecklades mycket svagt under första halvåret 1967 och var

endast 1,4 % högre än under motsvarande period 1966. Avmattningen i den

inhemska efterfrågan under andra halvåret 1967 motverkades till en del av

en ökande export. Totalt ökade exporten i värde med 4 % 1967. Den största

exportexpansionen föll på Sverige och Norge, medan exporten på Västtysk­

land minskade med 13 %. Exporten av industrivaror, som svarar för drygt

hälften av Danmarks totala export, ökade totalt med knappt 12 % 1967

efter en expansion på 18 % under andra halvåret. Däremot minskade expor­

37

ten av lantbruksprodukter under hela 1967, eller totalt med nära 5 %. Im­

porten ökade med 5,8 %. Importutvecklingen samvarierade med utveck­

lingen av den inhemska efterfrågan och dess tillväxt avtog under andra

halvåret. Handelsbalansens underskott uppgick till 4 600 miljoner danska

kronor och var därmed omkring 500 miljoner danska kronor högre än 1966.

Bytesbalansens underskott översteg 2 miljarder danska kronor, en försvag­

ning med ca 650 miljoner danska kronor i förhållande till 1966.

Det avtagande resursutnyttjandet under 1967 kan avläsas bl. a. i utveck­

lingen på arbetsmarknaden. Sedan andra kvartalet har arbetslösheten ökat

kontinuerligt och i december var den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten

7,2 mot 3,9 samma månad ett år tidigare. Antalet sysselsatta arbetare inom

industrin minskade med 4,5 % 1967. Lönerna beräknas ha stigit med mel­

lan 9 % och 10 % 1967, vilket är en något lägre ökningstakt än föregående

års på ca 12 %. Priserna har fortsatt att öka snabbt. Den genomsnittliga

prisnivån för 1967 var 7,8 % högre än den för 1966. Under loppet av 1967

steg priserna med ca 11 %.1

Den ekonomiska situationen i slutet av 1967 präglades av en svag in­

hemsk efterfrågan med stigande arbetslöshet, samtidigt som problemen med

den snabba pris- och kostnadsstegringen och den svaga yttre balansen kvar­

stod. När pundet devalverades, skrevs den danska kronans värde ned med

7,9 %. Genom att lönerna är indexreglerade minskas den eftersträvade kost­

nadsfördelen av devalveringen. Försöken både av föregående och nuvarande

regering att minska den löneökning 1968 som skulle bli resultatet av löne­

avtalet 1967 misslyckades.

Med hänsyn till en förväntad snabb pris- och kostnadsstegring, en kraf­

tig tillväxt av den offentliga sektorn samt minskat utrymme för kapacitets-

tillväxt genom den beslutade arbetstidsförkortningen från och med den 1

juni 1968 förutsåg myndigheterna att man under 1968 med oförändrad eko-

misk politik skulle få en för kraftig expansion av den inhemska efterfrågan.

Därmed bedömdes riskerna för en ytterligare försämring av betalnings­

balansen som stora. I syfte att motverka denna utveckling bär den danska

regeringen beslutat eller aviserat ett antal ekonomisk-politiska åtgärder.

Det tidigare beslutade vinststoppet har förlängts till 1 november 1968. Gäl­

lande till samma tidpunkt har bl. a. prisstopp för tjänster införts. Det ökade

stödet till jordbruket skall ges över statsbudgeten finansierat genom direkta

skattehöjningar, i stället för genom höjning av de reglerade priserna. Där­

igenom hoppas man kunna undvika en utlösning av ytterligare ett dyrtids-

tillägg hösten 1968 utöver det som man nu räknar med. Mervärdeskatte­

satsen höjs från 10% till 12,5 %. I förhållande till tidigare planer skall

statsutgifterna skäras ned med 600 miljoner danska kronor. De största be­

sparingarna faller på försvaret och på de statliga krediterna för kommuner­

1 Skatteomläggningens prishöjande effekt anges till ca 5 %. Prisökningarna exklusive denna

effekt skulle då bli ca 5,5 % 1966—1967 respektive 6 % under loppet av 1967.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

nas bostadbyggande. För att främja de privata investeringarna skall lättna­

der på kreditmarknaden genomföras och möjligheterna att uppta utländska

lån förbättras. Avskrivningsreglerna skall förändras.

Den offentliga sektorn beräknas expandera med 5—6 % efter de vidtagna

reduceringarna. Trots kreditmarknadsåtgärderna förväntar man sig inte

någon ökning av de privata investeringarna under 1968, bl. a. med hänsyn

till de betydande kapacitetsmarginalerna. Delvis på grund av det ansträngda

läget för bostadsbyggnadsfinansieringen synes det troligt att dämpningen av

bostadsbyggandet som inträffade under slutet av 1967 fortsätter under

1968. På grundval av gällande avtal för 1968 har den genomsnittliga timför-

tjänsten beräknats öka med drygt 11 % 1968. Genom ökad direkt beskatt­

ning, momshöjningen och arbetstidsförkortningen från 44 till 42,5 timmars

arbetsvecka fr. o. m. 1 juni 1968 kommer utrymmet för en real ökning av

den privata konsumtionen att avsevärt begränsas. Med hänsyn bl. a. till den

förväntade konjunkturuppgången i Västtyskland bör man kunna räkna med

en snabbare exportexpansion under 1968 än under 1967. Devalveringseffek-

ten torde emellertid bli relativt begränsad, på grund dels av industrivarornas

stora importinnehåll, dels den snabba pris- och kostnadsstegringen. Expan­

sionen måste till största delen ske inom industrivarusektorn, då en förbätt­

ring av avsättningsmöjligheterna för jordbruksprodukter knappast kan för­

utses under 1968. Med denna bedömning av den totala efterfrågans utveck­

ling torde bruttonationalproduktens tillväxt 1968 inte bli högre än ca 2 %.

Genom att det huvudsakliga tillskottet till den inhemska efterfrågan även

under 1968 torde komma att härröra från den offentliga sektorn kan im­

portökningen antas bli relativt måttlig. En viss förbättring av den yttre

balansen synes därmed bli möjlig. Med ett fortsatt lågt resursutnyttjande

kan arbetslösheten inte förväntas avta under första halvåret. Under andra

halvåret kan läget komma att förändras något genom den beslutade arbets­

tidsförkortningen.

Finland

Den finska ekonomin och den ekonomiska politiken dominerades under

1967 av de yttre balansproblemen, vilka ledde fram till devalveringen av

marken med 23,81 % den 12 oktober 1967. Trots åtgärder för att hämma

importen och främja exporten hade dessförinnan ingen fundamental för­

ändring av situationen kunnat åstadkommas. Den ekonomiska politiken

hade sedan 1966 successivt stramats åt, och en ytterligare skärpning ansågs

inte möjlig med hänsyn till sysselsättningsläget och den svaga produktions­

tillväxten. Bruttonationalproduktens tillväxt var 2,2 % 1966 och ungefär

lika stor 1967. Industriproduktionen minskade under första halvåret 1967,

och inte förrän i november var man uppe i samma volymtal som i januari.

I förhållande till 1966 ökade industriproduktionen med 2,5 %. Den restrik-

39

liva ekonomiska politiken drabbade investeringarna hårdast, och under 1967

minskade de totala fasta investeringarna med 2,5 %. Bostadsbyggandet

minskade påtagligt, eller med 4 % i volym, till stor del beroende på det

strama kreditläget. Både den privata och den offentliga konsumtionen öka­

de med knappt 3 % 1967.

Exportens värdemässiga ökning 1967 var 8,6 %. I samband med deval­

veringen ägde en kraftig höjning av exportpriserna rum, och volymökning­

en för exporten var enligt preliminära beräkningar ungefär 5 % 1967.

Exportvärdet på både den nordiska marknaden och öststaterna har ökat

med över 20 %, medan det minskat med nära 16 % på Västtyskland. Vär­

det av importen var av samma omfattning under de tre första kvartalen

1967 som under motsvarande period ett år tidigare. Under fjärde kvartalet

inträdde en markant ökning som berodde på de genom devalveringen

höjda importpriserna. Totalt för 1967 ökade importen i värde med knappt

5 %, medan importvolymen preliminärt beräknas ha minskat med ca 4 %

1967. Handelsbalansens underskott på 565 miljoner mark var ca 140 mil­

joner mark lägre än 1966. Även bytesbalansen förbättrades i förhallande

till 1966. Fram t. o. in. september 1967 minskade den finska reserven av

konvertibla valutor, inklusive reservpositionen hos internationella valuta­

fonden, med 51 miljoner mark, trots att den »stand-by credit» på 93,8 mil­

joner US dollar som erhållits av internationella valutafonden utnyttjats fullt

ut. Efter devalveringen fortsatte reserven att minska. Under årets två sista

månader var avtappningen 60 miljoner mark, räknat i den nya växelkursen.

Den restriktiva ekonomiska politiken och den låga produktionstillväxten

har resulterat i ett allvarligt sysselsättningsläge. Arbetsmarknadspolitiken

har huvudsakligen varit inriktad på en ökning av arbetslöshetsunderstöden,

medan beredskapsarbetena härigenom minskat. Arbetslösheten låg varje

månad 1967 betydligt över nivån från samma månad 1966. I december 1967

var arbetslösheten 4,5 % mot 2,0 % i december 1966. Trots den svaga efter­

frågan på arbetskraft har timförtjänsten inom industrin fortsatt att öka

snabbt, eller med drygt 8 % under 1967. Detta beror till stor del på kon­

struktionen av det treåriga löneavtal för industrin som gäller till slutet av

1968, och som bl. a. innehåller en indexklausul. Någon dämpning av pris­

utvecklingen har inte heller ägt rum. Från december 1966 till december

1967 ökade konsumentpriserna med 6,7 %, varav emellertid ungefär hälften

av ökningen inträffade under sista kvartalet 1967 och till betydande del tor­

de kunna hänföras till devalveringseffekter.

I slutet av mars 1968 ingicks ett preliminärt avtal mellan regeringen och

olika arbetsmarknads- och näringslivsorganisationer med syfte att stabili­

sera pris- och kostnadsutvecklingen. Enligt ett ettårigt löneavtal för 1969

skall lönehöjningarna begränsas till den genomsnittliga produktivitetsök­

ningen. Indexklausulen i det gällande löneavtalet skall slopas för 1968 på

villkor att även övriga indexklausuler slopas. Handels- och industriorganisa­

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

40

tionerna utfäster sig att iaktta återhållsamhet vid prissättningen, acceptera

priskontroll och i samarbete med staten övervaka att priskontrollens regler

efterlevs. Avtalet blev bindande i och med att ett av regeringen framlagt lag­

förslag antogs av riksdagen den 9 april. Lagen omfattar reglering av pri­

ser, hyror, vissa avgifter och löner samt ett avskaffande av systemet med

indexreglering på kredit- och hyresmarknaderna. Regeringen skall utse ett

pris- och löneråd i vilket de undertecknade organisationerna skall vara re­

presenterade. Vidare skall regeringen vidta snabba åtgärder för att minska

arbetslösheten genom att kanalisera kapital i första hand till investeringar

som främjar den ekonomiska tillväxten och ökar arbetstillfällena. Bostads­

byggandet skall särskilt uppmärksammas. Ökningen av de offentliga utgifter­

na skall hejdas och skatterna inte höjas under 1968—1969. En kommitté skall

tillsättas för att utreda formerna för fria avtalsförhandlingar för de statsan­

ställda. Ett nytt avtal för jordbrukspriserna skall ha utformats till 1969/

1970. Slutligen skall regeringen vidta åtgärder för att främja den ekono­

miska planeringen och fastställa långfristiga tillväxtmål. I detta samman­

hang skall även inkomstpolitiken uppmärksammas.

Det är huvudsakligen från den externa efterfrågan man förväntar sig

någon stimulans för ekonomin under 1968.

Med hänsyn till de i april beslutade åtgärderna räknar man dock med

en viss återhämtning av investeringarna och särskilt bostadsbyggandet un­

der loppet av 1968.

Med en måttlig internationell konjunkturuppgång och med hänsyn till

devalveringen förefaller en ökad exporttillväxt trolig under 1968. För skogs­

industrins export är utsikterna något osäkra genom att någon överenskom­

melse med skogsägarna om rotpriset i skrivande stund ännu inte nåtts. De­

valveringen torde få en dämpande effekt på importutvecklingen. En minsk­

ning av både handels- och bytesbalansens underskott skulle därmed kunna

förväntas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Norge

Den ekonomiska utvecklingen i Norge kännetecknades under 1967 av eu

fortsatt snabb produktionstillväxt med tendenser till övertryck inom vissa

sektorer. Efterfrågan från investeringssidan var hög, speciellt under årets

första hälft, då exempelvis maskininvesteringarna exklusive fartyg låg 15 %

över nivån ett år tidigare. Även den privata konsumtionen ökade relativt

starkt (4,5 %), medan exporten efter en snabb uppgång mellan andra halv­

året 1966 och första halvåret 1967 ökade långsammare under loppet av 1967

i samband med såväl en mattare utländsk efterfrågan som en hög inhemsk.

Läget på arbetsmarknaden förblev stramt under hela 1967. Arbetslösheten

ökade visserligen från och med maj månad men det var fråga om relativt

små förändringar på en låg nivå. Vid årsskiftet uppgick arbetslösheten till

41

drygt 23 000, bortsett från närmast föregående årsskifte den lägsta arbets­

lösheten sedan 1956. Antalet anställda ökade under året med 1,5 %, en ök­

ning som i första hand härrörde från byggnadsverksamheten men i någon

mån även från industrin. Konsumentpriserna steg under perioden december

1966—december 1967 med 4,3 % eller i samma takt som under motsvarande

period ett år tidigare. Den största delen av ökningen kom till under första

halvåret till följd av en uppjustering av matvarupriserna på grund av det nya

jordbruksavtalet. Den helautomatiska indexregleringen utlöstes härigenom

och bidrog till att lönerna inklusive den höjda arbetsgivaravgiften till social­

försäkringen kom att öka med i genomsnitt 11 %.

Exportvärdet exklusive fartyg steg med 5,4 % mot 9,8 % under 1966. Den

avtagande ökningstakten var främst hänförlig till eu ogynnsammare utveck­

ling än under 1966 för fiskeprodukter, gödningsmedel och metaller. Öknings­

takten i exporten av verkstadsprodukter var däremot oförändrat hög, drygt

20 %. Länderfördelad steg exporten, i miljoner norska kronor, till övriga

nordiska länder med 190, till övriga EFTA-länder med 250 — varav Storbri­

tannien 215 — samt till EEC-länderna med endast 60 miljoner norska kro­

nor, detta trots en viss ökning av exporten till Västtyskland. Importvärdet

exklusive fartyg ökade med 7,5 % mot 12 % under 1966, en lägre öknings­

takt som i huvudsak berodde på minskad råvaruimport. Av importökning­

en på 1 125 miljoner norska kronor kom 460 från övriga nordiska länder,

260 från övriga EFTA-länder och 325 från EEC-länderna. Den norska han­

deln med länderna utanför handelsblocken resulterade i ett litet importöver­

skott.

Utrikeshandeln gav till resultat ett importöverskott exklusive fartyg på

ca 5 miljarder norska kronor, en ökning med drygt 550 miljoner norska

kronor från 1966. Härtill kom en stark ökning av fartygsimporten. Under­

skottet i bytesbalansen 1967 var närmare 200 miljoner norska kronor högre

än 1966 och uppgick till drygt 1,3 miljarder norska kronor. Underskottet

steg sålunda trots att man genom stängning av Suezkanalen erhöll en netto­

ökning av fraktintäkterna med omkring 800 miljoner norska kronor. Genom

inflöde av långfristigt lånekapital steg dock valutareserven och uppgick vid

årsskiftet till omkring 7,5 miljarder norska kronor.

De tendenser som under 1967 och i början av 1968 uppträdde i utrikes­

handeln, i orderutvecklingen inom industrin samt i fråga om löner och

priser, pekar mot att balansproblemen kommer att kräva minst samma upp­

märksamhet i år som tidigare. Med den i detta kapitel skisserade internatio­

nella efterfrågeutvecklingen borde den norska exporten kunna öka något

snabbare än under 1967. Prognoserna för den inhemska efterfrågan är vis­

serligen osäkra men det förefaller inte troligt att efterfrågetillväxten blir så

stark att exportutrymmet allvarligt begränsas. Bostadsbyggandet kommer

visserligen, inte minst genom den exceptionellt höga igångsättningen under

december 1967 att ta ökade resurser i anspråk. För investeringarna i övrigt

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1968

räknar man emellertid med en ungefär oförändrad nivå jämfört med 1967.

Den privata konsumtionens utveckling är svårskattad eftersom avtalsupp­

görelser i skrivande stund inte träffats för någon av de stora löntagargrup­

per, vilkas avtal utlöper under våren. Den beslutade arbetstidsförkortningen

från 45 till 42,5 timmars arbetsvecka från halvårsskiftet begränsar dock

starkt själva lönesummetillväxten, varför en något lugnare ökningstakt för

konsumtionen bör kunna förutses. I samband med arbetstidsförkortningen

införs dock även mer flexibla bestämmelser om övertid som i nuvarande

strama arbetsmarknadsläge kan komma att verka höjande på lönesumman.

Denna bestämmelse kommer dock även att reducera det kapacitetsbortfall

som arbetstidsförkortningen innebär. Trendmässigt tillväxer kapaciteten

med 4 å 5 % per år. För 1968 beräknas denna tillväxt genom arbetstidsför­

kortningen komma att bli ungefär en procentenhet lägre. Om den lediga

kapacitet, som ändock föreligger inom vissa sektorer, kan tas till vara synes

utsikterna vara goda att öka produktionen med omkring 4 %, vilket skulle

vara tillräckligt för att tillgodose den prognoserade tillväxten i den totala

efterfrågan. En sådan utveckling skulle sålunda innebära ett oförändrat

arbetsmarknadsläge och bedöms inte medföra någon mer betydande föränd­

ring vare sig i bytes- eller betalningsbalansens underskott jämfört med 1967.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

43

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Exportutvecklingen 1967

Under inverkan av den låga ekonomiska tillväxten i Västeuropa under

1967 stannade den svenska exportens beräknade volymtillväxt exklusive

fartyg vid 4,5 % 1966—1967. Även om denna beräkning med hänsyn till vad

som nedan sägs om prisindextalen torde innebära en viss underskattning,

synes ökningstakten inte ha varit stort mer än hälften av den som uppnåd­

des 1965—1966. Säsongrensat sett steg exporten exklusive fartyg närmare

2 1/2 % från andra halvåret 1966 till första halvåret 1967 och stagnerade

mellan halvåren 1967. Utfallet var särskilt svagt tredje kvartalet medan

fjärde kvartalet visade förnyad tillväxt. — Inklusive fartyg beräknas expor­

ten ha stigit med inemot 5,5 % i volym 1966—1967.

Det volymmässiga resultatet, som torde ha inneburit konstant andel i

världsexporten, uppnåddes till sänkta priser för de flesta varugrupper. Ex­

portprisindex visar visserligen en uppgång på 0,8 % 1966—1967 men denna

indexökning torde i realiteten ha motsvarat en nedgång i prisnivån. Pris­

indexuppgången med 6,1 % för verkstadsprodukter är troligen till större de­

len ett utslag av kvalitetsförbättringar och en förskjutning från mindre till

mer förädlade produkter. Prisnivån för råvaruexporten sjönk under loppet

av 1967, men en viss stabilisering synes ha uppnåtts under fjärde kvartalet.

Den genomsnittliga prisförändringen 1966—1967 var -5 %.

De under slutet av 1967 genomförda devalveringarna torde inte i nämn­

värd grad ha påverkat den svenska exporten för helåret 1967. Tendensen till

nedgång i exporten till Finland förstärktes dock mot slutet av 1967 och vär­

det av exporten november—december 1967 var drygt 17 % lägre än under

samma period 1966. Utvecklingen av exporten till Danmark under loppet av

1967 jämfört med 1966 var mindre gynnsam och under december 1967 un­

dersteg exporten 1966 års decembervärde. Denna utveckling får främst ses

som en följd av de åtstramande åtgärder, som genomfördes innan devalve­

ringen. Däremot fortsatte den kraftiga expansionen av exporten till Stor­

britannien även under december 1967, vilket delvis kan bero på hamnarbe-

tarstrejker under november. Man kan heller inte utesluta möjligheten av en

fördröjd effekt av spekulationsköp gjorda strax före devalveringen.

Den svenska exportens länderfördelning genomgick under 1967 betydande

förskjutningar. Sålunda ökade EFTA:s andel av exporten exklusive fartyg

något mer än 2 %, medan EEC:s andel sjönk drygt 3 %. Betydelsen av han-

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell DI: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1966—1968

Exportvärde, milj.

Procentuella förändringar från föregående år

kr.

Volym

Pris

1966

1967

1968

1966

1967

1968

1966

1967

1968

Trävaror ........................

1 444

1 510

1 415

- 4,6

11,5 - 2,5 - 0,8 - 6,2 - 4

Massa ............................

2 332

2 268

2 430

9,3 - 1,3

7,5 - 4,6

- 1,4 - 0,5

Papper............................

2 072

2 133

2 290

5,6

2,2

7

1,1

0,7

0,5

Malm ............................

1 181

1 065

1 200

- 5,3

1,9

16,5 - 1,7 - 11,5 - 3,5

Järn och stål...............

1 847

2 105

2 280

11,5

15,0

8,5

- 0,5

- 0,9

0

Övriga metaller...........

615

553

625

21,9

4,1

3

17,5

- 13 6

10

Verkstadsprodukter,

exkl. fartyg...............

7 565

8 094

8 985

16.1

0,8

6,5

*3,0

*6,1

>4

Livsmedel........................

711

731

705

- 0,6

5,3 - 0,5

0,9

- 2,4 - 2,5

Övriga varor ...............

3 316

3 670

4 085

9,4

10,6

10

2,5

0,1

1

Totala exporten, exkl.

fartyg .......................

21 083

22 130

24 015

9,3

4,5

7

1,2

0,5

1,5

Fartyg ............................

988

1 295

1 340

- 33 2

23,2 — 1,5 - 0,1

6,4

5

Totalt 22 071

23 425

25 355

6,3

5,3

6,5

1,1

0,8

1,5

1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena pris­

ökningar. Huvuddelen utgörs av statistisk missvisning genom kvalitetsförskjutningar.

Anm.

1966 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1968 av­

ser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- respektive 10- tal milj. kr. och

de procentuella förändringarna till närmaste hela respektive halva tal.

Källor:

Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

delsblocken i Västeuropa kom klart till synes under 1967. Under tidigare

perioder med allmänt låg efterfrågan har man kunnat konstatera ett i för­

hållande till efterfrågan intensifierat handelsutbyte industriländerna emel­

lan. Under 1967 begränsades i Västeuropa denna intensifiering till handeln

inom de båda blocken. Västtyskland ökade sin export till övriga EEC-mark-

nader med nästan 10 % mot en minskning av den svenska exporten dit med

3 %. Däremot ökade Sverige sin export till Norge, Danmark och Finland

med 10 % medan Västtysklands utförsel till dessa länder i stort sett var

oförändrad. Den västtyska importminskningen drabbade de övriga EEC-

länderna (-1/2 %) mindre än t. ex. Sverige (-9 1/2 %).

Den kraftigt stegrade exporten till Storbritannien, 12 1/2 % 1966—1967

mot 5 1/2 % 1965—1966, får ses som en effekt av importavgiftens bortta­

gande samt den slutliga tullavvecklingen för industriprodukter. Importens

andel av den brittiska förbrukningen torde ha ökat under 1967, vilket gäller

i synnerhet verkstadsprodukter, järn och stål samt papper. Det var också

på dessa områden den svenska exporten uppvisade kraftiga ökningstal.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

45

Trävaror

Utförseln av sågade och hyvlade trävaror uppgick under 1967 till 1 186

tusen stds, en ökning med drygt 10 % jämfört med 1966. Även massaveds-

leveranserna ökade betydligt och den totala volymökningen blev 11,5 %. De

under året vikande priserna för främst utskottsvaror och en ökande syd­

svensk andel i exporten resulterade i en genomsnittlig prisnivå drygt 6 %

under 1966 års.

Exporten av trävaror till Storbritannien ökade 1966—1967 med 120 tusen

stds. Då den totala brittiska importen steg med 80 tusen stds gjorde Sverige

på denna marknad en andelsvinst från 15 % till 21 %. Delvis torde detta

bero på den konkurrensfördel de sydsvenska exportörerna fått genom de

nya färjförbindelserna men huvudorsaken synes vara att de ryska säljarna

legat för högt i pris och liksom de finska producenterna haft vissa leverans­

svårigheter. Utvecklingen på övriga marknader var i stort sett gynnsam bort­

sett från Västtyskland där det kraftigt minskade importbehovet resulterade

i en nedgång med 40 tusen stds för den svenska exporten. Tillgängliga im­

portsiffror tyder dock på att någon större andelsförlust knappast gjordes.

Den kraftiga ryska offensiven på denna marknad drabbade främst Finland

och Österrike.

Även 1968 förefaller bli ett från kvantitetssynpunkt tillfredsställande år

för trävaruexporten. Försäljningsaktiviteten under de sista månaderna 1967

hämmades delvis av den engelska devalveringen men sköt fart under början

av 1968. Försäljningsmönstret under 1967 avvek påtagligt från det normala

— affärerna gjordes till större delen på kort sikt. Man kan nu konstatera

en återgång till tidigare förhållanden vilket indikerar ett ökat förtroende

hos köparna för den kommande utvecklingen.

De hittills gjorda ryska försäljningarna till Storbritannien överstiger be­

tydligt exporten 1967. Man kan knappast räkna med ett ökat brittiskt

importbehov under 1968, varför en svensk andelsförlust ter sig oundviklig.

De danska och holländska importbehoven kommer troligen att minska. Till­

växttakten i den danska ekonomin bedöms bli tämligen låg. Det förhållandet

att de holländska trävarulagren bedöms vara av den exceptionella storleks­

ordningen närmare en halv årsimport torde verka dämpande på inköpsak-

tiviteten. Bortfallet på dessa marknader bör delvis kunna kompenseras av

en ökad export till Västtyskland och Frankrike. Totalt uppskattas den

svenska sågvaruexporten 1968 till ca 1 150 tusen stds. För hela varugrup­

pen beräknas en volymnedgång med 2,5 %.

Man torde kunna räkna med att trävarupriserna, som under två år varit

vikande, skall stabiliseras under 1968. Den ökade andelen försäljningar för

höstleverans tyder härpå. Visserligen skedde de första ryska utbuden efter

punddevalveringen till endast delvis uppräknade pundpriser, men i det föl­

jande utbudet gjordes vissa höjningar. En del av nedgången i exportpris­

index de senaste åren sammanhänger med ökad sydsvensk andel. Genom­

46

snittspriset på sydsvenska varor är lägre än för norrlandsproduktionen.

Under de senaste åren har man också haft ett successivt försämrat kvalitets-

utfall. Dessa tendenser torde göra sig gällande även under 1968 och man

räknar med en nedgång på ca 4 % i exportprisindex.

Massa

Den amerikanska marknaden för avsalumassa minskade under 1967 med

ca 10 %. Detta kan till en del hänföras till den ökade integrationen inom

den amerikanska pappersindustrin men den huvudsakliga anledningen var

en nedgång i pappersproduktionen. Då den västeuropeiska marknaden sam­

tidigt visade en obetydlig tillväxt — betydande lagernedskärningar för massa

synes ha ägt rum i synnerhet i Storbritannien och Västtyskland — blev det

nordamerikanska utbudstrycket synnerligen kännbart. Priserna föll på samt­

liga kvaliteter och den svenska massan torde ha fått vidkännas vissa andels-

förluster. Exportkvantiteten papperscellulosa minskade med 1,7 % under

1967 jämfört med 1966. En moderat ökning noterades för dissolving. Sam-

manvägt blev volymförändringen -1,3 %.

Om 1967 var ett mindre gynnsamt år för massaexporten ter sig dock ut­

sikterna för 1968 bättre. Man väntar en ökning med 4 å 5 % i den ameri­

kanska pappersproduktionen vilket beräknas medföra en ökning av mark­

naden för avsalumassa med 10 %. Den allmänna konjunkturbilden för Väst­

europa präglas av en dämpad optimism. Med tanke på att lagren på många

håll torde ligga obekvämt lågt är ytterligare lagernedskärningar under 1968

knappast troliga, utan man synes i stället kunna räkna med någon lager-

uppbyggnad. Om den prognoserade ökningen av den amerikanska avsalu-

marknaden kommer till stånd torde detta komma att medföra ett något

minskat nordamerikanskt tryck i Västeuropa och en viss förbättring av de

svenska andelarna bör inte vara utesluten. Problem med inkörningen av ny­

tillkommande produktionsenheter främst i Kanada gör det vanskligt att söka

uppskatta storleken av totala kapacitetstillskottet 1968. Det står dock klart

att produktionsbegränsningar är nödvändiga för att upprätthålla balans på

marknaden även vid relativt starkt ökande efterfrågan.

Med dessa förutsättningar torde man kunna räkna med en kraftig volym­

ökning, ca 7 1/2 %, av den svenska massaexporten 1968.

De under slutet av 1967 införda nettopriserna har kunnat hållas och man

räknar med att den nuvarande prisnivån skall vara normerande för 1968 års

leveranser. Om den förutsedda efterfrågeförbättringen inträffar kan man

måhända räkna med en viss åtstramning under andra halvåret. Detta torde

anses önskvärt även inom den kanadensiska massaindustrin, då denna under

det senaste året fått vidkännas en starkt försämrad lönsamhet. Den genom­

snittliga prisnivån för den svenska massaexporten under 1968 beräknas

ligga 1/2 % under 1967 års.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

47

Papper, papp och träfiberplattor

Den svaga utvecklingen av papperskonsumtionen under 1967 på flera vik­

tiga exportmarknader medförde en kvantitetsmässig stagnation för exporten

av papper exklusive tidningspapper. Tidningspappersexporten minskade i

kvantitet med 1 % 1966—1967, medan utförseln av träfiberplattor ökade

med 6,6 %. För gruppen sammantaget gav detta en volymmässig uppgång

på 2,2 % 1966—1967 mot 5,6 % 1965—1966.

Huvuddelen av kvantitetsminskningen under 1967 skedde på Västtysk­

land, där en minskning i pappersförbrukningen torde ha inträffat. Någon

ökning av den privata konsumtionen samt ökad förbrukning i produktions-

leden och ökad lagerhållning bör ge en inte helt obetydlig ökning i efterfrå­

gan på papper i Västtyskland 1968. I övriga EEC förutses efterfrågeökning-

en bli densamma eller något högre än 1967. Den inhemska industrin torde

inte kunna täcka hela den väntade efterfrågeökningen varför det finns an­

ledning räkna med ökade möjligheter för svensk pappersexport till EEC.

Den brittiska pappersindustrin, tidigare skyddad av tullar och importav­

gift, har under 1967 allvarligt känt av det ökande trycket från importerat

papper. Importens andel av pappersförbrukningen steg under 1967. Den

svenska exportkvantiteten av papper exklusive tidningspapper ökade under

1967 med 17 %. Detta innebar en ökning av den svenska andelen av den

brittiska importen. Mot bakgrund av det ekonomiska läget i Storbritannien

1968 bör man dock räkna med endast en måttlig ökning av den svenska pap-

persexporten dit under loppet av 1968.

För tidningspapper och träfiberplattor har beräknats en export av unge­

fär samma storlek som rekordåret 1964, vilket totalt för gruppen papper,

papp och träfiberplattor ger en volymökning 1967—1968 på 7 %. Priserna

för hela gruppen steg 1966—1967 med drygt 1/2 %. De i samband med den

brittiska devalveringen genomförda justeringarna ger effekt under 1968,

varför prisökningen 1967—1968 har beräknats till knappt 1/2 %.

Malm

Järnmalmsexporten steg med närmare 1 miljon ton från 22,5 miljoner ton

1966 till 23,4 miljoner ton 1967. Denna uppgång var inte jämnt fördelad på

huvudmarknaderna. Exporten till Västtyskland och Belgien ökade kraftigt.

I dessa länder ökade götstålsproduktionen 4 % respektive 9 % 1967 jämfört

med 1966. Ökade brittiska köp av billiga sintermalmer från bl. a. Kanada

och Sovjetunionen samt en nedgång med 1,8 % i götstålsproduktionen med­

förde ett bortfall av svensk malm om ca 1,3 miljoner ton på denna mark­

nad jämfört med 1966.

De under hösten 1966 gjorda prissänkningarna på fosformalm samt smär­

re prisjusteringar för andra kvaliteter resulterade i en nedgång i prisindex

med 11,3 %.

Den europeiska stålindustrin räknar med god efterfrågan på stål i varje

48

Diagram 111:1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelat på varugrupper

1962—1968

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Log. skala

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

----Pris

Total export

Trävaror

Massa

Total export, exkl. fartyg

160 -

Malmer och skrot

Metaller

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

180 ~

Papper, papp och träfiberplattor

200

-

180 -

Livsmedel

140 -

Övriga varor

I_ _ _ I_ _ _ I_ _ _ I_ _ _ I_ _ _ I_ _ _ !_ _ _ I L

1962

1963 1964 1965

1966

1967 1968

1962

1963 1964

1965 1966

1967 1968

Källor:

Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

49

fall under första halvåret 1968. Stålproducenternas malmlager är fortfaran­

de låga och varje höjning av stålproduktionen borde därför snabbt medföra

ökat behov av importmalm. Bakom den ökande europeiska stålproduktio-

nen ligger till en del betydande amerikanska stålköp på grund av en befa­

rad stålarbetarstrejk på sensommaren 1968. De gynnnsamma utsikterna för

den europeiska stålproduktionen torde dock försämras om en reglering av

den amerikanska stålimporten kommer till stånd.

De senaste årens prispolitik har sannolikt i betydande grad bidragit till

att försäljningarna för 1968 gav ett gott resultat. Man torde för närvarande

kunna räkna med en svensk järnmalmsexport 1968 om ca 27 1/2 miljoner

ton, vilket innebär en volymökning med 17 1/2% jämfört med 1967. Samt­

liga våra stora marknader, dvs. Västtyskland, Storbritannien och Belgien

bär kraftigt ökat sina inköp. Kontraktspriserna för 1968 års leveranser av

fosformalmer ligger något lägre än 1967 års priser och för helåret torde en

nedgång på 4—5 % av det genomsnittliga tonpriset kunna förutses. För

hela malmexporten beräknas volymförändringen uppgå till + 16 1/2 % och

prisnedgången till ca 3 1/2 %.

Järn och stål

Exporten av järn och stål ökade 15 % i volym 1966—1967. Den svaga

inhemska efterfrågan på järn och stål under 1967 torde ha drivit företagen

till ökade exportansträngningar. Dessa resulterade i relativt stora andels-

vinster i importen till bl. a. de nordiska länderna, Storbritannien och Japan.

Däremot synes andelen av den västtyska importen ha fallit något från

1966. Exporten till Storbritannien ökade 50 % i värde eller närmare 100

milj. kr. Under 1966 var den brittiska marknaden skyddad av importav­

giften och tullavvecklingen var inte helt slutförd. Dessa handelshinder föll

bort i slutet av 1966, vilket gjorde de svenska järn- och stålföretagen mer

konkurrenskraftiga gentemot icke-EFTA-länder och de brittiska företagen.

Dessutom torde den i förhållande till Sverige höga prisnivån i Storbritan­

nien ha givit företagen goda möjligheter att sälja just på denna marknad.

Som exempel kan nämnas att exporten av armeringsjärn till Storbritannien

var fem gånger större under 1967 än under 1966.

Till grund för bedömningen av exporten 1968 ligger den av statistiska

centralbyrån i februari 1968 utförda exportenkäten för järn- och stålverk.

En förhållandevis låg order stock kan vara orsaken till en i enkäten för­

väntad lägre ökningstakt 1967—1968. Systematiska underskattningar av

det andra prognoshalvåret i tidigare enkäter samt en i enkäten inte redo­

visad rörorder från Sovjetunionen har motiverat en uppskjutning av enkät­

värdet. Med dessa justeringar beräknas järn- och stålexporten öka 8 1/2 %

i volym 1967—1968. Denna tillväxt bärs upp av ett väntat omslag i exporten

till EEC-länderna samt en fortsatt expansion på Nordamerika medan EFTA-

exporten beräknas stagnera.

4

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt

AV

125. Bilaga 1

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Priserna, som föll 1966—1967 med ca 1 %, väntas enligt enkäten falla

ytterligare något under första halvåret 1968 och vända uppåt under andra

halvåret. Denna utveckling beräknas ge ett i stort sett oförändrat prisindex

1967—1968.

Övriga metaller

Volymmässigt ökade exporten av övriga metaller 4,1 % 1966—1967. Sil­

ver, obearbetad koppar samt aluminium utfördes i större kvantiteter än

under 1966. Kopparpriset låg under 1967 genomsnittligt lägre än 1966 och

för hela gruppen noterades ett prisfall med 13,6 %.

I samband med en förbättrad västeuropeisk konjunktur kan man vänta

en ökad export av koppar- och aluminiumprodukter, främst till EEC, där

man under 1967 mötte betydande svårigheter. Däremot får man räkna med

en lägre export av obearbetad koppar — den inhemska produktionen beräk­

nas minska ca 10 % jämfört med 1967. För hela gruppen uppskattas volym­

ökningen till 3 %.

Prisutvecklingen för koppar är som vanligt vansklig att bedöma. Den

långvariga amerikanska strejken medförde ett stort produktionsbortfall.

Behovet att fylla på kopparlagren samt en viss tillväxt i konsumtionsefter-

frågan gör det troligt att priserna även under 1968 kommer att ligga rela­

tivt högt. Uppskattningarna av exportvärdet är baserade på en London-

notering på koppar för prompt leverans om 525 pund per ton i genomsnitt

för 1968. Med denna förutsättning beräknas exporten av övriga metaller

1968 till ca 625 milj. kr. Varje punds avvikelse från det antagna koppar­

priset ger dock ett fel i prognosen på 1 å 2 milj. kr.

Verkstadsprodukter

Verkstadsexporten ökade 7 % i värde 1966—1967. Prisindex steg med

6 % varför den registrerade volymuppgången endast blev knappt 1 %. Ök­

ningen i prisindex beror till större delen på kvalitetsförbättringar. Priserna

för verkstadsexporten mäts som värde per viktenhet. I synnerhet för

elektriska maskiner och instrument torde kvalitetsförbättringar medföra

en påtaglig värdestegring per viktsenhet. Ökningen i enhetsprisindex kan

härigenom bli mycket kraftig.

Sammansättningen av verkstadsexporten till EFTA och EEC skiljer sig

delvis. Personbilar och övriga konsumtionsvaror utgör drygt 20 % av

exporten till EFTA mot endast 10 % av exporten till EEC. Under 1967 var

investeringsaktiviteten i EEC mycket svag liksom även produktionsutveck­

lingen. I EFTA-länderna ökade den privata konsumtionen, dock relativt

måttligt. Bl. a. dessa faktorer ligger bakom det förhållandet att under 1967

exporten av konsumtionsvaror exklusive bilar ökade med 10 % medan ut­

vecklingen för investerings- och insatsvaror var betydligt svagare. Andra

bidragande faktorer i detta sammanhang är naturligtvis det genom tullav­

vecklingen och importavgiftens slopande förbättrade konkurrensläget för

51

svenska produkter på EFTA-marknaderna. Exportvärdet för personbilar

ökade med 29 % 1966—1967. Huvudparten av denna ökning föll på Förenta

staterna som under 1967 tog närmare hälften av personbilsexporten. Även

i Storbritannien ökade intresset för svenska bilar starkt — exporten för­

dubblades i det närmaste mellan 1966—1967.

Statistiska centralbyråns exportenkät bland verkstadsföretagen görs

fr. o. m. mars 1968 i ett nytt urval från 1966 års företagspopulation. Antalet

företag i urvalet har fördubblats. Alla företag med fler än 500 anställda

är liksom tidigare representerade. Utökningen faller till större delen på

mindre företag. Enkäten täcker nu 94,5 % av den tullregistrerade exporten

mot ca 90 % för den tidigare. Antalet svarande företag utgjorde nästan

99 % av de tillfrågade.

Enkäten visar att verkstadsföretagen hyser optimism inför 1968 särskilt

för andra halvåret. Trots en relativt låg ordertäckningsgrad förväntas ex­

portleveranserna öka med 12 % 1967—1968. Optimismen hänför sig främst

till EEC och Nordamerika samt till övriga översjöiska marknader. Det svaga

efterfrågeläget i Sverige och Västeuropa under 1967 tvingade förmodligen

företagen till intensifierade försäljningsansträngningar på längre bort lig­

gande marknader. Årets exportökning skulle i så fall kunna vara en för­

dröjd effekt härav.

Investeringsaktiviteten i Västtyskland och Storbritannien väntas öka. Den

svenska verkstadsindustrins leveranskapacitet ökade ytterligare under slu­

tet av 1967 och våra exportleveranser bör av denna anledning obehindrat

kunna öka i takt med efterfrågan. Den svenska leveranskapaciteten är stor

och kommer förmodligen inte att försämras relativt gentemot våra konkur­

rentländer under 1968. Den outnyttjade kapaciteten i verkstadsindustrin

inom EEC är dock likaledes betydande och någon väsentlig fördel av korta

leveranstider kan knappast påräknas för den svenska verkstadsindustrins

del. Dessutom kan man räkna med en relativt svag konsumtionstillväxt i

EFTA-länderna med en åtföljande dämpning av ökningstakten i konsum­

tionsvara delen av verkstadsexporten. Det väntade omslaget i de svenska

personbilsförsäljningarna torde medföra en lägre ökningstakt i personbils­

exporten. Med tanke härpå synes optimismen i enkäten i överkant i förhål­

lande till den konjunkturbedömning som nu är aktuell. Enkätens värdeök­

ning om 12 % har därför justerats ned till 11 %.

Priserna beräknas av företagen stiga något 1967—1968. Att från denna

utgångspunkt bedöma den indexmässiga utvecklingen är svårt. Här har

satts + 4 %, varför volymökningen blir ca 6,5 %.

Livsmedel

Exporten av livsmedel uppgick under 1967 till 731 milj. kr. Huvudparten

därav, 603 milj. kr. utgjordes av reglerade livsmedel, främst kött och fläsk

samt spannmål.

Exporten 1968 beräknas bli av ungefär samma storlek som 1967 med

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

52

reservation för ett onormalt högt eller lågt skördeutfall. Nötköttsöverskot-

tet minskar, men detta kompenseras av att den kraftigt ökade fläskproduk­

tionen beräknas ge ett överskott av storleksordningen 40 tusen ton. Huvud­

parten av kött- och fläskexporten, med undantag av vissa baconleveranser

till Storbritannien, går till EEC. Man har där pålagt importen från Sverige

vissa extra avgifter vilket gör det nödvändigt att sänka våra exportpriser

för att säkra avsättningen av produktionsöverskotten. Även för andra grup­

per, exempelvis oljor och fetter, är prisläget svagt och den totala prisför­

ändringen 1967—1968 för livsmedelsexporten uppskattas till -2 1/2 %.

Exportvärdet torde komma att ligga omkring 705 milj. kr.

Övriga varor

Skillnaden mellan utvecklingen under 1967 av exporten till EFTA res­

pektive EEC är påfallande för övriga varor. Volymtillväxten på 10 1/2 %

bars upp av en kraftig ökning av exporten till EFTA (23 %), medan expor­

ten till EEC minskade med 5 %.

Den utbyggda raffinaderikapaciteten inom landet medförde att exporten

av mineraloljeprodukter ökade från 93 milj. kr. till 147 milj. kr. I övrigt

utvecklades råvarudelen mindre gynnsamt såväl pris- som volymmässigt.

Färdigvarudelen steg med 10 1/2 % i volym och drygt 1 % i pris. Här kan

nämnas en ökad export av textil och konfektion.

De nu föreliggande BNP-prognoserna tyder på ett omslag i övrigvaru­

exporten till EEC. Den privata konsumtionen torde inte beredas något ökat

utrymme vare sig i Danmark eller Storbritannien under 1968. Härtill kom­

mer den importbegränsande effekten av devalveringarna varför man får räk­

na med en avsaktad ökningstakt i exporten till EFTA. Den kraftiga ökning­

en av exporten av mineraloljeprodukter väntas fortsätta även under 1968.

Sammantaget beräknas övrigvaruexporten öka med 10 % i volym 1967—

1968.

Under förutsättning att råvarupriserna stabiliseras och en fortsatt sti­

gande trend för färdigvarudelen uppskattas prisförändringen 1967—1968

till + 1 %.

Fartyg

Leveransvärdet för nybyggda fartyg ökade med 83 milj. kr. 1966—1967.

Även second-handexporten visade en kraftig värdeökning, vilket till en del

torde bero på att man i samband med Mellersta Östernkrisen fått ut bättre

priser. Sammantaget ökade far tygsexporten med 30 % i värde 1966—1967.

Den kraftiga ökningen av orderingången till följd av Mellersta östernkri­

sen har nu avtagit. Inneliggande order för andra halvåret 1969 och senare

uppgick i mars 1968 till 1 280 milj. kr. Motsvarande värde i oktober 1967

avseende 1969 och senare var 1 700 milj. kr.

Statistiska centralbyråns senaste varvsenkät anger, liksom höstenkäten,

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

53

en ökning av leveranserna till utländska beställare under 1968 med ca 8 %.

Den totala exporten beräknas emellertid endast öka med några procent, då

en minskning av utförseln av begagnade fartyg är att vänta.

Den fallande prisutvecklingen tidigare under 1960-talet synes nu ha vänt.

Under 1967 steg fartygspriserna med drygt 6 %. Prisökningen avsåg huvud­

sakligen nybyggda bulkfartyg och begagnade tankfartyg. Utvecklingen för

1968 väntas bli i stort sett densamma till följd av en fortsatt stegring av

priserna för nybyggda bulkfartyg.

Sammanfattning

Enligt här framlagda prognoser kommer exporten exklusive fartyg att

öka med ca 7 % i volym 1967—1968 jämfört med 4,5 % 1966—1967. Genom

att fartygsexporten inte beräknas öka från den höga nivån 1967 blir volym­

ökningen för totala exporten något lägre, ca 6,5 % mot 5,3 % för 1967.

Industriproduktionen i Västeuropa som under 1967 utvecklades mycket

svagt, väntas under 1968 tillväxa betydligt starkare. För Västtyskland och

Storbritannien exempelvis, där man under 1967 registrerade nedgångar,

räknar man nu med närmare 5 respektive 3,5 procents ökning. Detta av­

speglas i de relativt kraftiga ökningstalen för den svenska rå- och stapel­

varuexporten, som i huvudsak avsätts på Västeuropa. Under 1967 synes

kraftiga lagernedskärningar ha ägt rum på ett flertal sektorer. Dessa väntas

nu upphöra och vändas i en viss lageruppbyggnad. Vändningen i lager­

cykeln ger ett extra efterfrågetillskott utöver vad som genereras av en ökad

industriproduktion.

Konsumtionsutvecklingen inom EFTA-länderna bedöms bli svag. Ex­

porten av övrigvaror, som till stor del utgörs av konsumtionsvaror till dessa

länder, beräknas falla betydligt under de senaste årens trend. De under

hösten 1967 företagna devalveringarna kan också väntas vara speciellt

kännbara för denna typ av export. Även den tredjedel av verkstadsexporten

som utgörs av konsumtionsvaror kan av samma anledning komma att ut­

vecklas svagare än under 1967. Däremot kan man räkna med ökade leveran­

ser av verkstadsprodukter för investerings- och insatsändamål.

De senaste årens vikande råvarupriser bör komma att stabiliseras under

1968. I de flesta fall blir det dock en stabilisering på den nivå som rådde

under slutet av 1967, varför man får vänta fall i prisindex 1967—1968.

Totalt för hela exporten räknas med en prisökning om 1 1/2 %. Detta är

dock en osäker prognos. Prisberäkningarna för verkstadsprodukter är som

nämnts i det föregående synnerligen otillfredsställande och varken 1967

års prisökning med 6 % eller 1968 års prognos om -|-4 % torde ge en rätt­

visande bild av den reala utvecklingen. Den reala innebörden av prognosen

för den totala exportens volymutveckling är snarast den att vi under 1968

väntar samma ökningstakt som 1967. Visserligen har man att räkna med

en högre tillväxttakt i industriländerna 1968, men förskjutningen i expan-

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

54

sionen från EFTA till EEC samt devalveringarna i slutet av 1967 verkar i

en för svensk export negativ riktning.

2. Importen 1967 och 19681

Importutvecklingen 1967

Den totala importen ökade med 2,5 % i volym och med ungefär lika myc­

ket i värde 1966—1967. Liksom 1966 var således importökningen mycket

moderat. Den var 1966 och 1967 svag även i relation till tillväxten i brutto­

nationalprodukten, vilket sannolikt förklaras av dels minskade lagerinveste­

ringar dels ett successivt ökat kapacitetsutrymme i den svenska industri!!.

Vissa strukturella förändringar inom landet under 1967 har medfört en

ändrad sammansättning av importen. Sålunda har utbyggnaden av den

svenska raffinaderikapaciteten medfört en omfördelning från import av kon-

sumtionsfärdiga petroleumprodukter till import av råolja.

Importutvecklingen för olika varugrupper framgår av tabell 2. Importen

av konsumtionsvaror ökade med drygt 6,5 % i volym — trots ca 25 % mins­

kad import av personbilar. Efterfrågan var under 1967 i stor utsträckning

inriktad mot andra konsumtionskapitalvaror än bilar och importen av-

exempelvis TV och radio steg kraftigt. Vidare registrerades en stark tillväxt

i importen av beklädnadsvaror.

Importen av investeringsvaror ökade med 6,5 % i volym. En stor del av

denna ökning svarade importen av datamaskiner för. Denna var ovanligt

hög 1967.

Importen av konsumtionsråvaror ökade med 8 % 1967. Detta innebär ett

påtagligt omslag från minskningen 1966. Omsvängningen i importen för

denna varugrupp kan främst återföras på utvecklingen av' importen av rå­

varor och halvfabrikat till textil- och beklädnadsindustrin. Såväl strukturella

förändringar som lagercykeln och produktionsutvecklingen medverkade till

omslaget i importen för denna varugrupp mellan 1966 och 1967.

Gruppen andra industriråvaror ökade obetydligt 1967. Ej heller 1966 var

tillväxten stor (2,2 %). Nedgången i industrins lagerinvesteringar har hållit

importen av denna varugrupp nere de båda senaste åren. Utan den kraftiga

ökningen i importen av råolja till de nya raffinaderierna skulle importen av

andra industriråvaror ha fallit 1967.

Den kraftiga nedgången i bränsleimporten 1967 förklaras förutom av mild

vinter 1967 av utbyggnaden av raffinaderierna inom landet.

Importutvecklingen 1968

Nu föreliggande beräkningar över importvolymen 1968 indilcerar en vä­

sentligt ökad tillväxttakt. Med nu aktuella produktions- och efterfrågepro-

1 Import- och bytesbalansprognoserna i detta kapitel innefattar ej effekter av ekonomiskt-

politiska åtgärder beslutade efter den 15. 4. 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

55

Tabell III: 2. Importutrecklingen för olika varugrupper 1966—19681

Importvärde,

Procentuella förändringar från föregående år

milj. kr.

Volym

Pris

1966

1967

1968

1966

1967

1968

1966

1967

1968

Konsumtionsvaror...............

5 472

5 840

6 250

— 3,0

6,6

7

1,8

0,1

0

därav: textil...................

1 107

1 388

1 530

11,0

29,1

12

2,0 — 2,9 — 1,5

verkstadsproduk-

ter ........................

1 606

1 471

1 685 — 19,4 — 9,4

14

1,6

1,1

0,5

Investeringsvaror...............

2 816

3 051

3 230

5,3

6,5

3

3,8

1,7

2,5

Konsumtionsråvaror...........

2 519

2 576

2 395

1,1

8,0 — 5

0,1 — 5,3 — 2

därav: textil...................

1 291

1 387

1 160

— 6,7

13,9 — 13

— 0,8 — 5,7 — 4

Andra industriråvaror ....

8 684

8 791 10115

2,2

0,6

13,5

3,9

0,6

1,5

därav: verkstadsproduk-

ter........................

2 823

2 921

3 340

2,9 — 0,8

10

8,5

4,3

4

råolja...................

311

560

890

— 3,3

64,6

51

0,8

9,4

5,5

Byggnadsråvaror ...............

744

791

830

— 4,3

5,5

4

2,8

0,8

1

Jordbruksråvaror ...............

657

584

580

11,1

— 9,9 — 2

3,2 — 1,3

1

Bränslen................................

2 273

2 055

2 145

14,8 — 12,2

0

-3,4

3,0

4,5

Totalt, exkl. fartyg, flyg-

plan, vapen ...................

23165 23 688 25 545

2,3

2,1

6,5

2,2

0,2

1

Fartyg, flygplan, vapen ..

539

641

630

Total import ........................

23 704 24 329 26175

2,3

2,5

6,5

2,3

0,1

1

därav: verkstadsproduk-

ter ........................

7 476

7 688

8 520

— 1,0

0 1

8

3,9

2,8

2,5

järn och stål....

1 229

1 112

1 270

— 2,4 — 9,8

15

— 1,6

0,3 — 0,5

textil...................

2 550

2 983

2 870

1,2

22,0 — 1

-0,2 — 4,2 — 2,5

1 Inberäknat effekter av ytterligare investeringsfondsfrisläpp har den totala importens vär­

de 1968 i kapitel I angivits till ett ca 60 milj. kr. högre belopp än i denna tabell.

Anm.

1966' års importvärden enligt den definitiva tullstatistiken. Samtliga uppgifter för 1968

avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- respektive 10- tal milj. kr.

och de procentuella förändringarna till närmaste hela respektive halva tal.

Källor:

Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

gnoser kan den volymmässiga ökningen av importen 1967—1968 förväntas

bli drygt 6,5 %.

För gruppen konsumtionsvaror förutses en ökning med drygt 7 %. En

kraftigt ökad nyförsäljning av personbilar 1968 förutses medföra en im­

portvolymökning av personbilar om drygt 20 %. För beklädnadsvarorna för­

utses en fortsatt uppgång, dock i väsentligt lugnare takt än under 1967.

Importen av investeringsvaror beräknas öka med ca 3 % 1968 jämfört

med en ökning om 6,5 % 1967. Nedgången i ökningstakten har sin förklaring

i en ovanligt stor import av datamaskiner 1967. För 1968 beräknas datama­

skinimporten sjunka väsentligt.

Importen av konsumtionsråvaror beräknas komma att minska inte obe­

tydligt 1968. Liksom uppgången 1967 hänför sig nedgången 1968 till textila

råvaror och halvfabrikat.

För gruppen andra industriråvaror beräknas en kraftig expansion av im­

56

porten komma till stånd 1968. Såväl ökad förbrukning som omsvängningen

i industrins lagerhållning av råvaror och halvfabrikat kan förväntas dra upp

importen väsentligt 1968.

Beträffande järn och stål beräknas kapacitetsutnyttjandet inom den svens­

ka stålindustrin bli så högt under 1968 att det förefaller rimligt att kalky­

lera med en ökad importandel i ståltillförseln. Importen av råolja beräknas

fortsätta att stiga starkt även 1968.

Den ökade importen av råolja medför liksom 1967 ett minskat importbe­

hov av förädlade bränslen och denna grupp förutses ligga på ungefär oför­

ändrad nivå jämfört med 1967.

Av tabell 2 framgår att prisutvecklingen för det övervägande antalet av

varugrupperna varit svag under 1967. För den totala importen har noterats

en obetydlig prisökning. För flera viktiga råvaror har genomsnittspriserna

sjunkit väsentligt under det gångna året, t. ex. för varor som kaffe, olika tex­

tilfibrer, gummi, fetter och oljor samt vissa metaller. Relativt stark prissteg­

ring noteras även för råolje- och bränsleimporten 1967. Denna senare pris­

stegring kan huvudsakligen hänföras till stegrade transportkostnader.

Beträffande importprisutvecklingen 1968 har förutsatts en fortsatt pris­

stegring om än i mindre takt för råolja, medan priserna för bränsleimpor-

len synes komma att öka något mer än under 1967. Till grund för prisprog­

nosen för råolje- och bränsleimporten 1968 ligger bl. a. den nu kända im­

portprisutvecklingen för dessa två varugrupper för de två sista månaderna

1967 och januari och februari 1968. Prisutvecklingen under dessa fyra må­

nader har visat sig innebära en avsevärd höjning vilket inte förutsågs i den

preliminära nationalbudgeten och detta förklarar till stor del att den totala

importprisprognosen för 1968 nu bedöms stiga med 1 % eller med 0,5 %

mer än vid förra prognostillfället.

Vid bedömning av importprisutvecklingen i övrigt för 1968 har man sökt

ta hänsyn till priseffekterna av devalveringarna hos våra största handels­

partners. Priserna på importen från Storbritannien, Danmark och Finland,

vilka länder svarar för ungefär en fjärdedel av vår totalimport, har bedömts

komma att sänkas i rätt begränsad utsträckning i förhållande till devalve­

ringarnas storlek. Detta i kombination med den nuvarande låga kostnads-

stegringstakten i Västeuropa har förutsetts leda till en fortsatt låg stegrings-

takt för importpriserna 1968. Med en total importprisstegring 1968 om 1 %

och med en kalkylerad volymmässig ökning av importen om drygt 6,5 %

skulle importvärdet öka med drygt 7,5 % 1967—1968.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

3. Bytes- och betalningsbalansen

Handelsbalansen förbättrades 1967 med ca 750 milj. kr. och visar ett un­

derskott om ca 900 milj. kr. För 1968 förutses ett något lägre underskott.

Sjöfartsnettot visade en endast obetydlig ökning 1967. Rederiernas brutto­

57

intäkter i utrikes fart steg med drygt 3 % medan deras kostnader i utlandet

ökade med nästan 7,5 %. Stegringen i bruttointäkterna blev alltså under

1967, trots den betydande uppgång som fraktindextalen kunde uppvisa efter

Sitezkanalens stängning, förhållandevis svag.

Av den totala bruttoinseglingen svarar linjefarten för ca 60 %, torrlasten

för ca 20 %, malmlasten för ca 9 % och oljelasten för ca 11 %. Uppgifterna

gäller för 1965 men fördelningen kan antas vara likartad de intilliggande

åren. Den i intäkterna dominerande linjefarten fick under andra hälften av

1967 påtaglig känning av dels negativa effekter från stängningen av kanalen

dels senare svårigheter i samband med punddevalveringen. Två svenska

linjer passerar normalt kanalen, men tvingades lägga om sina rutter som

därmed blev längre och mera kostnadskrävande. När sedan punddevalve­

ringen kom i november 1967 innebar detta för linjerederierna direkta för­

luster i utestående fraktfordringar. Britterna med sin stora linjeflotta kom

att dominera vid de flesta linjekonferenserna vilket inverkade försvårande

för de övriga att ernå full kompensation för devalveringsförlusterna.

För 1968 ter sig utsikterna svårbedömbara. Time-chartermarknaden för

torrlastfartyg fick efter devalveringen vidkännas en påtaglig fraktnedgång

men en återhämtning tycks nu ha skett. Tankfrakterna har successivt sjun­

kit under det senaste halvåret. Någon reserv i form av upplagt tonnage eller

dylikt finns inte att möta en eventuell efterfrågeökning med, varför även

små svängningar i efterfrågan ger stora utslag i fraktsatserna. Under den

gångna delen av 1968 har tankfrakterna kraftigt fluktuerat, vilket får anses

symptomatiskt för marknaden just nu. Emellertid ligger tankfraktnivån nu

mycket över den vid motsvarande lid 1967. Någon anledning till stor opti­

mism för 1968 finns inte varför en prognos för hela sjöfartsnettot på ca

1 800 milj. kr. kan vara rimlig.

Turismen gav för 1967 ett underskott på 920 milj. kr. De svenska lurist-

utgifterna belöpte sig till 1 480 milj. kr. medan de utländska turisternas ut­

gifter i Sverige stannade vid 560 milj. kr. En viss hamstring av dollarsedlar

och resechecker i dollar före och efter den brittiska devalveringen bidrog till

att den procentuella ökningen av den totala turistvalutaförsäljningen under

fjärde kvartalet blev dubbelt så stor som ökningen för hela året. En del av

dessa dollarvalutor kan dock ha återsålts till svenska banker redan före

årets slut och ingår i så fall i turistintäkterna. Försämringen av turistnettot

kommer troligen att fortsätta i ungefär samma takt som tidigare, vilket kan

förväntas resultera i ett underskott på ca 1 100 milj. kr. 1968. Hänsyn har

härvid tagits till att ett troligen extra stort innehav av turistvalutor hos all­

mänheten vid ingången av 1968 verkar återhållande på turistnettots försäm­

ring innevarande år.

Övriga tjänster gav ett negativt netto på knappt 500 milj. kr. 1967 eller

ungefär samma som 1966. Denna post har sedan början av 1960-talet upp­

visat en successiv försämring, som till stor del sannolikt är att hänföra till

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

58

Diag

1962

Ind(

200

160

120

200

160

120

180

140

100

200

160

120

200

160

120

I

1

farti

111:2. Volymutvecklingen för importen, totalt och uppdelat på användningsområden

Iiungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

-1968

t: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

Investeringsvaror

Konsumtionsråvaror

200

-

Total import

^{Verkstadsprodukter}1

^{Järn- och stål}1

Konsumtionsvaror

J___ I____L

1962 1963

1964

1965 1966

1967 1968

Byggnadsråvoror

Jordbruksrävaror

Bränslen

1962 1963

1964 1965 1966

1967

1968

Utgör delar av totalen oberoende av övrig gruppering. Verkstadsprodukter innefattar ej

g, flygplan och vapen.

Mor:

Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

59

Tabell III: 3. Bytes- och betalningsbalans 1964—1968*

Milj. kr. löpande priser

1964

1965

1966

1967

1968

(prognos)

1. Export, fob....................................

19 014

20 541

22 071

23 425

25 355

2. Import, eif ....................................

- 19 946 - 22 644

- 23 704

- 24 329

- 26 175

3. Handelsbalans

-

932 - 2103

- 1633

-

904

- 820

4. Korrigering av handelsstatistiken*

177

211

171

192

275

5. Sjöfartsnetto....................................

1 540

1 590

1 710

1 730

1800

6. Turistnetto ....................................

-

416 -

587

-

741

-

920

- 1 100

7. Övriga tjänster, netto ...............

- 206 -

323

-

543

-

492

-

625

8. Korrigeringspost ............................

225

300

375

450

525

9. Bytesbalans för varor och tjänster3

388 -

912

- 661

56

55

10. Transfereringar, netto ...............

- 88 -

114

-

199

-

334

-

450

11. Bytesbalans för varor, tjänster

och transfereringar* ....................

300 - 1026

- 860

-

278

-

395

12. Kända kapitaltransaktioner ....

572

317

990

582

13. Restpost .........................................

-

72

760

355

-

485

14. Bankernas utlandsställning* ....

944

51

485

- 181

1 Inberäknat effekter av ytterligare investeringsfondsfrisläpp har den totala importens vär­

de och bytesbalansens underskott 1968 i kapitel I angivits till ett ca 60 milj. kr. högre vär­

de än i denna tabell.

3 Nettot av återutförsel, återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke-monetärt

guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

3 Bytesbalansen för varor och tjänster överensstämmer — bortsett från korrigeringspost (8) —

med saldot mellan import och export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.

4 Överensstämmer — bortsett från korrigeringspost (8) —• med riksbankens bytesbalansbe­

grepp.

1

Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.

Källor:

Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

statistisk missvisning. Den obetydliga förändringen 1966—1967 innebär ett

brott i utvecklingen. Genom en kraftig ökning i de registrerade intäkterna

från utlandet för entreprenadarbeten m. m. hejdades nämligen tillväxten i

det negativa saldot 1967. För 1968 har förutsetts en fortsatt försämring i

samma takt som före 1967.

Transfereringar gav ett negativt netto på drygt 325 milj. kr. 1967. Till sin

huvuddel avser posten statliga transfereringar till utlandet i samband med

bl. a. u-hjälpen. För 1968 förutses ett underskott på 450 milj. kr.

Korrigeringsposten har inlagts för att kompensera ett redovisningsbort-

fall i posterna övriga tjänster och transfereringar. Posten kan tidigare även

anses ha innefattat någon nivåkorrigering för fel i handelsstatistiken. Denna

framstår numera som omotiverad med hänsyn till den mera fullständiga kor­

rigering som i särskild ordning skett av handelsstatistiken. Korrigeringspos­

ten har därför, jämfört med redovisningen i den preliminära nationalbudge-

ten för 1968, genomgående sänkts med 200 milj. kr. per år.

I posten korrigering av handelsstatistiken inkluderas nettot av viss varu­

60

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

import och -export utanför den egentliga handelsstatistiken (återutförsel, åter-

införsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke-monetärt gu]jd) samt

rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport. Eftersom importpri­

serna på oljor enligt handelsstatistiken hittills under 1968 legat högt i för­

hållande till de priser som tagits ut på den svenska marknaden, har det

varit motiverat att räkna upp denna korrigeringspost för 1968. Rabatter och

koncernbidrag för oljor ingick tidigare (se Preliminär Nationalbudget 1968)

i kända handelskrediter m. m. Sistnämnda post innehöll ytterligare tre kom­

ponenter nämligen varvens kreditgivning i samband med fartygsexport, be­

räknad kreditgivning vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden

mellan tullvärden och betalningar för datamaskiner. Dessa tre komponenter

redovisas nu i tabell 3 tillsammans med övriga registrerade kapitaltransak­

tioner i posten kända kapitaltransaktioner. Under 1967 svarade dessa för ett

valutainflöde av ca 580 milj. kr. varav drygt hälften föll på de tre ovan­

nämnda posterna. Enligt senaste uppgifter balanserade varvens leveranser

och erhållna betalningar från utländska redare åren 1966 och 1967, medan

man för 1968 räknar med att leveranserna skall överstiga betalningarna med

i runt tal 280 milj. kr. Följden skulle således bli en ökad nettolångivning till

utlandet från varvens sida under 1968. För postens utveckling i övrigt un­

der 1968 har några prognoser inte kunnat ställas.

Bytesbalansens saldo, som nu inkluderar två korrigeringsposter enligt

ovan, visade ett underskott på ca 275 milj. kr. 1967. Förbättringen gentemot

1966 uppgick till närmare 600 milj. kr. För 1968 förutses en mindre försäm­

ring till ett underskott på ca 400 milj. kr.

Beträffande valutareservens utveckling 1967 visade denna en ökning

t. o. in. oktober månad med 747 milj. kr., nettoställningen gentemot IMF

inkluderad. I samband med oron på valutamarknaden efter devalveringarna

skedde en betydande avtappning och vid årets slut redovisades eu minsk­

ning jämfört med 1966 på 210 milj. kr. Den snabba avtappningen av valuta­

reserven under årets två sista månader förklaras sannolikt till stor del av

påskyndade betalningar av utestående leverantörsskulder. Affärsbankernas

lidsposition inkluderad, slannade minskningen vid 181 milj. kr. och vi er­

höll en negativ restpost på 458 milj. kr.

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

61

IV. Produktionen

1. Industrin

Järnmalmsbrytningen, som drogs ned kraftigt under vintern 1966—1967

steg åter redan under andra kvartalet 1967. Den höjdes sedan ytterligare

kraftigt under fjärde kvartalet, såsom framgår av nedanstående tablå över

produktionsutvecklingen 1966 och 1967 (säsongrensade, dagkorrigerade

uppgifter, 1966 = 100):

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

1966 ..................................................... 105

102

105

88

1967 ..................................................... 93

106

102

112

Produktionen under 1967 som helhet kom därmed att ligga ca 2 % över

1966 års nivå. Produktionshöjningarna föranleddes av den förbättrade ex­

portefterfrågan, vilken för året som helhet ledde till en exportökning med

drygt 3 % (jfr avsnittet om exporten). Denna produktions- och exportut­

veckling ledde emellertid till en betydande lagerökning hos producenterna

även under 1967.

Exportförsäljningarna av malm för 1968 har gått mycket bra och man

kan räkna med en ökning av exportvolymen i förhållande till 1967 med om­

kring 17 %. Produktionstakten hålls för närvarande hög för att man skall

få fram de kvaliteter man sålt mycket av. En ökad produktion erhålls sam­

tidigt av en del mindre efterfrågade kvaliteter som framkommer jämsides,

varför en del lagerökningar uppstår. Med den höga exportprognos som före­

ligger torde det dock vara rimligt att för året som helhet räkna med i stort

sett oförändrad lagerhållning, vilket skulle ge utrymme för en produktions­

ökning med ungefär 8 % 1967—1968.

Läget på den svenska järn- och stålmarknaden under 1967 karakterisera­

des av en minskad hemmamarknadsefterfrågan jämsides med en stark ex­

pansion av exportförsäljningarna, vilka steg med volymmässigt omkring

14 % jämfört med 1966. Den vikande hemmamarknadsefterfrågan var fram­

för allt hänförlig till de mycket betydande neddragningar som skett i järn-

och stållagren inom såväl verkstadsindustri som varv. Samtidigt var förbruk­

ningen av järn och stål inom verkstadsindustrin låg på grund av den mins­

kade produktionen och ökade endast obetydligt inom varven. Omkastningen

i leveranserna från hemmamarknaden till exportmarknaden ledde till att

exporten under 1967 absorberade närmare hälften av den svenska järn- och

stålproduktionen.

Efterfrågeutvecklingen jämte järnverkens egna neddragningar av järn-

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive ämnen 1965—1968

Milj. kr. 1959 års producentpriser

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion .............................................

3 089

3 229

3 250

3 600

Import .....................................................

1 071

986

945

1 085

Summa tillgång

4160

4 215

4195

4 685

Export.....................................................

1 161

1 298

1 470

1 600

Varuinsats .............................................

2 950

3 071

3 070

3 215

industri .............................................

2 590

2 709

2 685

2 820

byggnadsverksamhet........................

360

362

385

395

Lagerförändring....................................

+ 116

+ 31

- 140

+ 75

Saldopost.................................................

- 67

- 185

- 205

- 205

Summa användning

4160

4 215

4195

4 685

Källa:

Konjunkturinstitutet.

och stållagren under 1967 ledde till att produktionen inom järn- och stål­

verken endast ökade med en knapp procent jämfört med 1966. Samtidigt

skedde en tillbakagång för andra metallverk, varför den sammanlagda pro­

duktionen under 1967 inom järn- och metallverk stannade kvar på 1966 års

nivå.

Produktionen inom järn- och stålverken drogs upp redan i slutet av 1967

och enligt den senaste konjunkturbarometern har produktionsökningen fort­

satt under första kvartalet 1968. Företagens planer för såväl andra kvartalet

som andra halvåret 1968 pekar på en accelererad ökningstakt under resten

av året. Exportorderingången förefaller ha ökat markant under första kvar­

talet och för andra kvartalet förväntas en fortsatt kraftig ökning av export­

orderna jämsides med en ökad efterfrågan från hemmamarknaden.

Produktionsutvecklingen under 1968 som helhet har bedömts med hjälp

av en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål (tabell 1). Balan­

sen ger för dessa produkter en produktionsökning med 11 % jämfört med

1967. Denna framkommer som ett resultat av en beräknad kraftig ökning

av den inhemska efterfrågan — omkring 12 % — jämsides med en export­

volymökning på närmare 9 %. Den inhemska efterfrågeökningen förklaras

främst av att en stark omsvängning i lagerinvesteringarna väntas ske från

den kraftiga lagerminskningen under 1967 till en betydande lageruppbygg­

nad under 1968. Dessutom beräknas förbrukningen av järn och stål inom

varv samt övrig verkstadsindustri stiga med 5 å 6 % under 1968 på grund

av den förväntade ökningen i aktiviteten inom dessa branscher. Den starka

efterfrågan på järn och stål beräknas också leda till en stor importökning

under 1968, nämligen med ca lo % i volym. För andra metallverk än järn-

och stålverk kan också en produktionsuppgång väntas under 1968, varför

även den sammanlagda produktionen för järn- och metallverk har satts till

11

%.

63

Läget inom varvsindustrin var svagt under första hälften av 1967 med

låg ordertillförsel och dämpad produktion. I samband med Suezkrisen i mit­

ten av 1967 förbättrades orderläget emellertid markant och produktionen

drogs snabbt upp. Enligt den på förbrukningen av järn och stål inom varven

baserade månadsindexen över varvsproduktionen ökade denna med knappt

2 % 1966—1967.

En kalkyl för 1968 baserad på de prognoser över export-, investerings- och

lagerutveckling vad avser fartyg som nu föreligger, pekar på en produk­

tionsökning med drygt 5 % jämfört med 1967.

Efter den kraftiga uppbromsningen under 1966 av den tidigare mycket

expansiva verkstadsindustrins (exkl. varv) produktionstillväxt, tycks pro­

duktionen under 1967 snarast ha fallit tillbaka något. Statistiska centralby­

råns preliminära produktionsindex — baserad på månadsvisa sysselsätt-

ningsuppgifter med korrigering för en kalkylerad produktiviletshöjning —

visar på en svag ökning 1966—1967 — knappt 1 %. Konjunkturinstitutet

bar emellertid bedömt utvecklingen med hjälp av en försörjningsbalans för

verkstadsprodukter. Denna indikerar en minskning av verkstadsindustrins

produktionsvolym med ca 2 % (se närmare nedan). Annan tillgänglig sta­

tistik tyder också på att den officiella produktionsindexen har överskattat

utvecklingen. Centralbyråns nya månadsstatistik över verkstadsproduktio­

nen, som bygger på leveranser med korrigering för lagerförändringar, visar

sålunda en produktionsminskning med drygt 1 % i löpande priser. Beräk­

ningar av leveranser och förbrukning av järn och stål i verkstadsindustrin

pekar också snarast på en minskad produktion. Som eu ytterligare indikator

på en produktionsminskning kan nämnas, att elkraftsförbrukningen inom

verkstadsindustrin minskade med 1 % 1966—1967.

Orderingången till verkstadsindustrin minskade under 1967 med ca 5 %

jämfört med 1966 i antal arbetstimmar räknat enligt statistiska centralby­

råns orderstatistik. Nedgången som är ungefär lika stor som 1965—1966,

hänför sig liksom då helt till hemmamarknaden, där minskningen var 8 %.

Exportorderna ökade med ett par procent tack vara en kraftig expansion i

ordertillströmningen till elektroindustrin. Orderingången tycks ha varit sva­

gast under tredje kvartalet och säsongrensade data tyder närmast på att en

vändning uppåt skedde under fjärde kvartalet.

Då ovannämnda statistik mäter orderläget i antal arbetstimmar, bör man

för att få volymförändringar även ta hänsyn till produktivitetsförändring­

arna inom verkstadsindustrin. Hur stor denna korrigering uppåt bör vara

är dock vanskligt att avgöra, dels på grund av att den aktuella produktivi­

tetsökningen inte är känd, dels på grund av att en del företag redan gjort en

grov bild av utvecklingen, men kan ge en viss belysning av de skiftande

tendenserna inom olika branscher och marknader.

Enligt den senaste konjunkturbarometern tycks en liten ökning av order­

ingången åtminstone från hemmamarknaden ha skett under första kvarta-

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

64

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstads produkt er, exklusive fartyg, 1965—1968

Milj. kr. 1959 års producentpriser

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion .............................................

14 696

15 488

14 980

16 200

Import......................................................

5 778

5 731

5 810

6 350

Summa tillgång

20 474

21 219

20 790

22 550

Privat konsumtion................................

4 045

3 731

3 705

4 050

nyinköp av bilar ............................

1 678

1 336

1 170

1 440

övrigt .................................................

2 367

2 395

2 535

2 610

Investeringar i maskiner m. m..........

7 022

7 284

7 175

7 540

privata.................................................

4 594

4 676

4 650

4 730

offentliga.............................................

2 428

2 608

2 525

2 810

Lagerförändringar ................................

+ 752

+ 587

— 205

+ no

Export.....................................................

5 116

5 939

6 240

6 805

Varuinsats .............................................

3 539

3 678

3 875

4 045

industri.................................................

1 784

1 843

1 900

2 005

byggnadsverksamhet........................

1 755

1 835

1 975

2 040

Summa användning

20 474

21219

20 790

22 550

Källa:

Konjunkturinstitutet.

let 1968 jämfört med fjärde kvartalet 1967, framför allt hänförlig' till trans-

portmedelsindustrin. För andra kvartalet räknar företagen i relativt stor

omfattning och främst inom elektro- och transportmedelsindustrierna med

en ökad ordertillströmning. Produktionen tycks ha ökat under första kvar­

talet och företagens planer för andra kvartalet och andra halvåret 1968 pe­

kar mot en accelererad produktionstillväxt.

Liksom för 1967 har produktionsutvecklingen under 1968 som helhet be­

dömts med hjälp av försörjningsbalansen för verkstadsprodukter (tabell 2).

Härvid skall dock nämnas att den import- och exportutveckling som presen­

teras i balansen avviker från den som redovisas i avsnittet om utrikeshan­

deln. Till en del beror avvikelsen på olika definitioner av begreppet verk­

stadsprodukter; sålunda ingår här i såväl importen som exporten t. ex. flyg­

plan och vapen, vilket inte är fallet i kapitlet om utrikeshandeln. Framför

allt förklaras skillnaderna emellertid av att de import- och exportprisindices

som används i handelsstatistiken inte använts vid deflateringen i försörj­

ningsbalansen, eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna fram­

för allt vad gäller exporten under 1967. Såväl import som export har i ba­

lansen i stället deflaterats med samma prisindex, varvid antagits att pris­

stegringen 1965—1966 varit 2,5 % och under perioden 1966—1968 blir 2 %

per år.

Ovannämnda balans mäter produktionen av de varor som definitions-

mässigt klassificerats som verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en

liten överskattning men för perioden 1960—1965 en systematisk underskatt-

65

nin§ jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktions­

utvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad

som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Av­

vikelsen torde emellertid i mindre utsträckning bero på denna definitions-

olikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sanno­

likt i första rummet hänföras till dels systematiska fel i de på nationalräken­

skapen grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan,

dels skillnaden i de prisdeflatorer som använts vid produktionsvolymberäk­

ningarna respektive vid deflatering av nationalräkenskapen.

En faktor att ta speciell hänsyn till då det gäller utvecklingen 1966—1968

är vidare den markanta olikheten 1967 och 1968 av förändringen i lager av

varor i arbetet inom verkstadsindustrin. Enligt nationalräkenskapens uppgif­

ter om 1967 minskade dessa lager med omkring 170 milj. kr. i 1959 års pri­

ser. För 1968 har de däremot med hänsyn till den ökade verkstadsproduk­

tionen prognoserats öka med 100 milj. kr. Då förädlingsvärdet i dessa varor

måste antas vara betydligt mindre än i de övriga komponenterna i balansen,

ger dessa förändringar ett alltför starkt utslag i den genom balansen mätta

produktionsutvecklingen, således en alltför kraftig minskning 1967 och en

alltför stark ökning 1968. Denna post torde dessutom vara behäftad med

stora mätfel på grund av de speciella svårigheter som föreligger då det gäller

att mäta dessa lagerförändringar, vilket kan ha medfört att man överskattat

storleken av lagerminskningen 1967. Vidare föreligger möjligen en felpe-

riodisering i de militära investeringarna, så att en post av storleksordningen

80 milj. kr i 1959 års priser som lagts på 1968 i stället kanske skulle ha

legat på 1967.

Med hänsyn till vad som ovan framhållits bör den produktionsminskning

på ca 3 % som balansen ger för 1966—1967 justeras till en produktions­

minskning på omkring 2 % och balansens produktionsökning för 1968 på

närmare 8 % bör justeras ned till knappt 7 %.

Den beräknade produktionsökningen under 1968 framkommer som ett

resultat av den prognoserade starkt ökade efterfrågan på verkstadsproduk­

ter jämte den tidigare nämnda kraftiga omsvängningen i lagerinvestering­

arna. Sålunda beräknas exportvolymen komma att öka med 9 % •— enligt

beräkningarna i balansen var ökningen 1966—1967 5 %. Vidare har in-

inköpen av konsumtionsvaror prognoserats komma att öka med 9 % efter

att ha minskat något under 1967. Ökningen hänför sig framför allt till ny­

inköp av bilar, som beräknas öka med 23 %. Vidare beräknas efterfrågan

på verkstadsprodukter som insatsvaror i övriga produktionssektorer komma

att öka med omkring 5 %, och maskininvesteringar beräknas åter öka efter

att ha fallit tillbaka något under 1967.

I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror.

Produktionsuppgiften för 1965 är hämtad från 1965 års sågverksinvente-

ring. Motsvarande uppgift för 1966 är reviderad sedan föregående publi-

5

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

66

Kungl. Maj:is proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1965—1968

1 000 stds

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion .............................................

2 209

2134

2100

2 140

Import .....................................................

46

35

30

35

Summa tillgång

2 255

2169

2130

2175

Export .....................................................

1 134

1 075

1 190

1 155

Varuinsats .............................................

1 095

1 134

1 180

1 220

industr i.................................................

689

713

740

770

byggnadsverksamhet........................

406

421

440

450

Lagerförändring ....................................

+ 120

+ 59

0

0

Saldopost.................................................

- 94

- 99

- 240

-200

Summa användning

2 255

2169

2130

2175

Källa:

Konjunkturinstitutet.

ceringstillfälle då definitiva uppgifter för sågverksproduktionen erhållits ur

industristatistiken för 1966. Produktionen vid de sågar som omfattas av

industristatistiken har med hjälp av sågverksinventeringen uppräknats till

att omfatta totala försågningen i landet. Den så framräknade produktionen

1966 uppgick till ca 2 135 tusen stds, vilket införts i balansen. Statistiska

centralbyråns korttidsstatistik för sågverken anger 1966 en produktion på

ca 2 110 tusen stds.

Under 1967 ökade efterfrågan på trävaror kraftigt. Exportleveranserna

som minskade både under 1965 och 1966 steg under 1967 till 1 190 tusen

stds — en ökning från 1966 på ca 11 %. Samtidigt beräknas den inhemska

konsumtionen av trävaror ha ökat något mer än under 1966 främst till

följd av byggnadsverksamhetens tillväxt. Lagerhållningen vid sågverken

torde ha varit i stort sett oförändrad under året, medan en lagerreducering

torde ha skett inom förbrukarsektorerna.

Månadsstatistiken över produktionen av sågat virke visar en minskning

av försågningen 1966—1967 på ca 4 %. I statistiken ingår alla sågar med eu

årsproduktion överstigande 5 tusen stds samt ett urval av sågar med mind­

re årsproduktion. Osäkerheten i produktionsskattningen i denna korttids­

statistik är relativt stor på grund av att antalet småsågar är stort. Enligt

statistiken minskade de mindre sågarnas produktion kraftigt under andra

halvåret 1967, bl. a. till följd av att ett stort antal småsågar lades ned. De

nedlagda sågarna kan emellertid ha varit överrepresenterade i urvalet. Med

hänsyn till den ovan redovisade efterfråge- och lagerutvecklingen förefaller

det sannolikt att produktionen vid de mindre sågarna underskattats. Här

har antagits att totala produktionen 1966—1967 minskat ca 2 %.

Under 1968 beräknas efterfrågan på trävaror komma att bli ungefär oför­

ändrad jämfört med 1967. Exporten bedöms komma att minska med ca 35

68

anpassa produktionen efter avsättningsmöjligheterna. Med den ovan an­

givna efterfrågeutvecklingen och ett antagande om någon minskning av lag­

ren hos producenterna under 1968 beräknas produktionen av kemisk av-

salumassa öka omkring 6 % 1967—1968 räknat i volym. Produktionen av

mekanisk avsalumassa minskade kraftigt under 1967, men på grund av ka-

pacitetsminskningar bl. a. i Finland har ett bättre marknadsläge successivt

inträtt för de svenska träsliperierna och produktionen väntas öka ca 11 %

1967—1968. Produktionen för hela massaindustrin beräknas därmed komma

att öka volymmässigt med ca 6 % 1967—1968.

Produktionen inom papp- och pappersindustrin uppgick under 1967 till

3,3 miljoner ton. Jämfört med 1966 innebär det en volymökning på knappt

4 %. Då hemmaleveranserna ökade endast obetydligt, samtidigt som expor­

ten av papper och papp stagnerade, kom en lageruppbyggnad hos producen­

terna till stånd.

Utvecklingen skiljer sig för de olika pappersslagen. Inom tidningspappers-

sektorn, vars kapacitet ökade kraftigt under hösten genom igångkörning av

ett par nya anläggningar, ökade produktionen ca 2 % under året, samtidigt

som både hemma- och exportleveranserna minskade. Kraftiga produktions­

ökningar noterades för pappersslagen finpapper samt papp och kartong.

Tillverkningen av omslagspapper förblev oförändrad, samtidigt som export­

leveranserna minskade.

Den efterfrågeprognos för papper och papp som gjorts inom konjunktur­

institutet indikerar en kvantitetsmässig ökning av totala leveranserna 1967

—1968 på ca 6 %. Exporten beräknas svara för större delen av leveransök­

ningen med en beräknad ökning på ca 7 %. Hemmaleveranserna väntas på

grundval av en bedömning av konsumtionsutvecklingen och produktionen

inom de pappersförädlande industrierna öka omkring 4 %. Denna leverans­

utveckling i förening med ett antagande om en lägre lagerinvestering 1968

än under 1967 skulle medföra en produktionsökning 1967—1968 på ca 3 %.

Produktionsvolymen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaru- och

tobaksfabriker var enligt statistiska centralbyråns produktionsindex under

1967 ca 3 % högre än under 1966. Den största produktionstillväxten, 8 %,

svarade dryckesvaruindustrin för, medan tobaksfabrikernas produktion

minskade med 2 %. Inom den egentliga livsmedelsindustrin ökade produk­

tionen med 2 %. För 1968 torde man få räkna med en något långsammare

tillväxt — omkring 2 % — främst med hänsyn till den prognoserade lägre

ökningstakten i livsmedelskonsumtionen.

Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin ökade en­

ligt statistiska centralbyråns produktionsindex med 4,5 % från 1966 till

1967, varav enbart beklädnadsproduktionen beräknas ha gått upp med när­

mare 7 %. Denna kraftiga produktionsuppgång, står i skarp kontrast till

sysselsättningen 1967, som beräknas ha varit över 4 respektive 2,5 % lägre

än 1966. Konjunkturinstitutet har därför bedömt utvecklingen såväl 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

69

Bil. 1: Reviderad nationalbudget för år 1968

Tahell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1965—1968

Procentuella volymförändringar

1966—1967

1967—1968

(prognos)

Järnmalmsgruvor ..........................................................

2

8

Järn- och andra metallverk........................................

0

11

Verkstadsindustri exkl. varv ....................................

_ 2

7

Träindustri ......................................................................

2

3

Massaindustri ..................................................................

6

6

Pappers- och pappindustri ........................................

4

3

Livsmedelsindustri.........................................................

3

2

Textil- och beklädnadsindustri ................................

3

- 4

Övriga branscher exkl. varv ....................................

5

6

Totala industrin

1,5

5,5

Källa:

Konjunkturinstitutet.

som 1968 med hjälp av eu försörjningsbalans för beklädnadsvaror. Handels­

statistiken visar för gruppen beklädnadsvaror samtidigt en importvolymtill­

växt med inte mindre än 32 % och en ökning av exporten på 17 %, vilket in­

förts i balansen. Enligt kalkylerna i nationalräkenskapen, skulle konsum-

tionsvolymen 1967 ha legat kvar på 1966 års nivå. Dessa beräkningar utgår

från en värdemässig ökning på 3 % och en prisökning av samma storleks­

ordning. Den på omsättningsstatistik grundade värdeökningen torde dock

genom den fortskridande strukturomvandlingen inom handeln ha under­

skattat utvecklingen. Vidare torde konsumentprisindex troligtvis (genom

att den fulla effekten av den under året kraftigt ansvällande lågprisimpor­

ten inte fått tillfälle att slå igenom) ha överskattat prisuppgången. Med hän­

syn härtill har konjunkturinstitutet korrigerat den ovan redovisade konsum-

tionsvolymberäkningen och kalkylerat en med hänsyn till övriga kompo­

nenter i balansen sannolik konsumtionsökning på 3 %. Sammanställs den­

na konsumtionsökning med export- och importvolymberäkningarna enligt

ovan samt med en lagerökning, som med närmare en tredjedel överstiger

konsumtionsökningen, erhålls ett utrymme för en produktionsökning på ca

4 %. Läggs därtill den av statistiska centralbyrån uppskattade produktions­

ökningen för väveri-spinnerisektorn på drygt 2 % erhålls en produktions-

uppgång 1967 för textil-, beklädnads- och sömnadssektorn som helhet på

drygt 3 %.

För 1968 har kalkylerats med en konsumtionsökning av beklädnadsvaror

på ca 2,5 %. Den under 1967 kraftigt expanderande importen, varav den

s. k. lågprisimporten utgjort en väsentlig del, torde — bl. a. med hänsyn till

de sannolikt avsevärda handelslagren — komma att kraftigt dämpas under

1968. Imporlökningen har således uppskattats till 12 %. Även tillväxten av

exporten av beklädnadsvaror kan väntas bli lägre än under 1967. Bl. a. torde

devalveringarna i Danmark och Storbritannien samt den i det senare landet

skärpta inkomstpolitiken komma att begränsa avsättningsmöjligheterna. En

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1968

Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1965—1968

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1965

1966

1967

1968

(prognos)

Produktion .............................................

49 837

49 279

56 110

49 450

sågtimmer.............................................

19 815

19 006

18 790

18 410

massa- och boardved.......................

25 542

25 942

33 120

26 940

övrigt rundvirke................................

4 480

4 331

4 200

4100

Import .....................................................

389

373

410

370

Summa tillgång

50 226

49 652

56 520

49 820

Export .....................................................

2 169

2 103

2 520

2 550

Lagerförändring ....................................

-2 583

-2 048

+ 3 100

—5 100

Förbrukning.............................................

50 640

49 597

50 900

52 370

sågtimmer.............................................

19 255

18 609

18 310

18 640

massa- och boardved........................

27 071

26 783

28 490

29 730

övrigt rundvirke................................

4 314

4 205

4 100

4 000

Summa användning

50 226

49 652

56 520

49 820

Källa:

Konjunkturinstitutet.

exportvolymökning på 10 % har dock bedömts rimlig. Det förefaller vidare

troligt att lagerförändringarna inom handeln blir relativt måttliga, medan

en viss uppgång inom industrin kan väntas. Dessa beräkningar som inrym­

mer stora mått av osäkerhet skulle innebära en reducering av beklädnads-

produktionen på ca 4,5 %. Även på väveri-spinnerisidan torde man få räkna

med en produktionsnedgång, vilken dock torde stanna vid knappt 2 %. För

textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin totalt sett skulle detta innebära

en produktionsnedgång på inemot 4 %.

De hittills berörda branscherna svarar för drygt 80 % av den totala indu­

striproduktionen. För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår un­

der benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1965

till övervägande delen mycket bristfälligt belyst. Den i tabellen angivna ut­

vecklingen för 1967 och 1968 syftar därför endast till att ge en ungefärlig

uppskattning av produktionsförändringen inom dessa branscher samman­

tagna, av vilka jord- och sten-, kemisk samt grafisk industri utgör de föräd­

lingsvärdemässigt tyngst vägande branscherna. Nedan berörs utvecklingen

inom de två förstnämnda av dessa branscher.

Produktionen inom jord- och stenindustrin som drogs ner under andra

halvåret 1966 ökade säsongrensat sett något under första halvåret 1967. Till­

växttakten ökade under det följande halvåret varför produktionsökningen

1966—1967 kom att bli ca 3 %. Under 1968 beräknas produktionsökningen

med hänsyn till den prognoserade omfattningen av byggnadsverksamheten

komma att bli ca 2 %.

Produktionen inom den kemiska industrin ökade ca 10 % 1966—1967,

vilket innebär en något högre ökningstakt än ett år tidigare. Expansionen