Prop. 1968:133

('angående godkännande au avtal mellan Sverige och Nederländerna för und\xad vikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning be\xad träffande skatter på inkomst och förmögenhet',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

1

Nr 133

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

au avtal mellan Sverige och Nederländerna för und­ vikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning be­ träffande skatter på inkomst och förmögenhet; given Stockholms slott den 29 augusti 1968.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finans- och utrikesdepartementsärenden för den 8 mars 1968 och över finansärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 12 mars 1968 underteck­ nat avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbe­ skattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig hand­ räckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett vid av­ talet fogat protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna avtalet och det därvid fogade protokollet,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen före­ dragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Nederländerna ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fast­ ställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll.

Avtalet och protokollet ersätter ett den 25 april 1952 mellan Sverige och Nederländerna ingånget avtal i samma ämne och en tilläggsöverenskommel- se den 7 och 18 maj 1962 rörande ömsesidig skattebefrielse för studerande.

Det nya avtalet och protokollet blir, efter ratifikation, tillämpliga beträf­ fande beskattningsår som börjar efter ratifikationsåret.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 133

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Avtal mellan Sverige och Nederländerna

för undvikande av dubbelbeskattning och

fastställande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet

Hans Majestät Konungen av Sve­

rige och Hennes Majestät Drottning­

en av Nederländerna ha, i syfte att

ersätta det i Stockholm den 25 april

1952 undertecknade avtalet för und­

vikande av dubbelbeskattning och

fastställande av bestämmelser angå­

ende ömsesidig handräckning beträf­

fande skatter på inkomst och förmö­

genhet med ett nytt avtal, för detta

ändamål utsett till Sina befullmäkti-

gade ombud:

Hans Majestät Konungen av Sve­

rige:

Sitt Utomordentliga och Befulä-

mäktigade Sändebud i Haag, Am­

bassadören Jens Mailing,

Hennes Majestät Drottningen av

Nederländerna:

Statssekreteraren i Utrikesministe­

riet, H. J. de Koster,

vilka, efter att ha delgivit varandra

sina fullmakter, som befunnits i god

och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

KAPITEL I

Avtalets tillämpningsområde

Artikel 1

Skattskyldiga

Detta avtal är tillämpligt på per­

soner, som äga hemvist i en av sta­

terna eller i båda staterna.

Yerdrag tussen het Koninkrijk Zweden

en het Koninkrijk der Neder'anden tot

het vermijden van dubbele belasting en

tot het vaststellen van regelen voor

wederzijdse administratieve hulp met

betrekking tot de belastingen naar het

inkomen en naar het vermogen

Zijne Majesteit de Koning van

Zweden en Hare Majesteit de Ko-

ning;in der Nederlanden, de wens

koesterende het op 25 april 1952 te

Stockholm ondertekende Verdrag tot

het vermijden van dubbele belasting

en tot het vaststellen van regelen

voor wederzijdse administratieve

hulp met betrekking tot belastingen

van inkomsten en van vermogen te

vervangen door een nieuw verdrag,

hebben daartoe tot hun gevolmach-

tigden benoemd:

Zijne Majesteit de Koning van

Zweden:

de Heer Jens Mailing, Buitenge-

woon en Gevolmachtigd Ambassa-

deur te ’s-Gravenhage,

Hare Majesteit de Koningin der

Nederlanden:

de Heer H. J. de Koster, Staats-

secretaris van Buitenlandse Zaken,

die, na elkaar mededeling te heb­

ben gedaan van hun volmachten,

welke in goede en behoorlijke vorm

werden bevonden, het vol gen de zijn

overeengekomen:

HOOFDSTUK I

Reikwijdte van het Verdrag

Artikel 1

Personen op wie het Verdrag van

toepassing is

Dit Verdrag is van toepassing op

personen die inwoner zijn van een

van de Staten of van beide Staten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

3

Artikel 2

Skatter

§ 1. Avtalet är tillämpligt på skat­ ter på inkomst och förmögenhet, som uppbäras av envar av staterna eller av dess politiska underavdel­ ningar eller lokala myndigheter, obe­ roende av sättet för skattens utta­ gande.

§ 2. Med skatter på inkomst och förmögenhet förstås alla skatter, som utgå på inkomst eller på förmögen­ het i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, därunder inbegripna skatter på vinst genom avyttring av lös eller fast egendom, skatter på ett företags totala löneut­ betalningar samt skatter på värde­ stegring.

§ 3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet skall äga till- lämpning, äro särskilt:

a) Beträffande Nederländerna: 1) Inkomstskatt, 2) skatt på arbetslön, 3) bolagsskatt, 4) skatt på utdelning, 5) skatt på styrelsearvoden samt 6) förmögenhetsskatt; (skatt av sådant slag benämnes i det följande »nederländsk skatt»),

b) Beträffande Sverige: 1) Den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna,

2) bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar,

3) ersättningsskatten,

4) utskiftningsskatten,

Artikel 2

Belastingen inaarop het Verdrag van

toepassing is

1. Dit Verdrag is van toepassing op belastingen naar het inkomen en naar het vermogen die, ongeacht de wijze van heffing, worden geheven ten behoeve van elk van de Staten of van de staatkundige onderdelen of plaatselijke publiekrechtelijke licha- men daarvan.

2. Als belastingen naar het in­ komen en naar het vermogen worden beschouwd allé belastingen die wor­ den geheven naar het gehele inko­ men, naar het gehele vermogen of naar bestanddelen van het inkomen of van het vermogen, daaronder be- grepen belastingen naar voordelen verkregen uit de vervreemding van roerende of onroerende zaken, be­ lastingen naar het bedrag van de door ondernemingen betaalde lonen of salarissen, alsmede belastingen naar waardevermeerdering.

3. De bestaande belastingen waarop het Verdrag van toepassing is, zijn met name:

a) voor Nederland: 1) de inkomstenbelasting 2) de loonbelasting 3) de vennootschapsbelasting 4) de dividendbelasting 5) de commissarissenbelasting 6) de vermogensbelasting (hierna te noemen: „Nederlandse belasting”);

b) voor Zweden: 1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna (de nationale in- komstenbelasting, met inbegrip van de belasting van zeelieden en de cou- ponbelasting)

2) bevillningsavgiften för vissa of­ fentliga föreställningar (de belasting van beroepsartiesten)

3) ersättningsskatten (de belas­ ting op niet-uitgedeelde winst)

4) utskiftningsskatten (de belas­ ting op uitgedeelde winst)

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

5) den kommunala inkomstskat­

ten samt

6) den statliga förmögenhetsskat­

ten;

(skatt av sådant slag benämnes i det

följande »svensk skatt»).

§ 4. Avtalet skall likaledes tilläm­

pas på skatter av samma eller i hu­

vudsak likartat slag, som framdeles

uttagas vid sidan av eller i stället för­

de för närvarande utgående skatter­

na. De behöriga myndigheterna i sta­

terna skola meddela varandra mera

väsentliga ändringar i skattelagstift­

ningen.

KAPITEL II

Definitioner

Artikel 3

Allmänna definitioner

§ 1. Där icke sammanhanget an­

nat föranleder, skola i detta avtal

följande uttryck ha nedan angiven

betydelse:

a) Uttrycket »stat» åsyftar Sve­

rige eller Nederländerna, alltefter

som sammanhanget kräver.

Uttrycket »staterna» åsyftar Sve­

rige och Nederländerna.

b) Uttrycket »Nederländerna» in­

begriper den del av Konungariket

Nederländerna som är belägen i Eu­

ropa och den del av havsbottnen och

dennas underlag under Nordsjön,

över vilken Konungariket Nederlän­

derna har suveräna rättigheter i

överensstämmelse med konventionen

den 29 april 1958 om kontinental­

sockeln.

c) Uttrycket »Sverige» åsyftar Ko­

nungariket Sverige, inbegripet den

del av havsbottnen och dennas un­

derlag under Skagerack, Kattegatt,

Öresund och Östersjön, över vilken

5) den kommunala inkomstskat­

ten (de gemeentelijke inkomstenbe-

lasting)

6) den statliga förmögenhetsskat­

ten (de nationale vermogensbelas-

ting)

(hierne te noemen: „Zweedse belas-

ting”).

4. Dit Verdrag zal ook van toepas-

sing zijn op elke gelijke of in wezen

gelijksoortige belasting, die in de toe-

lcomst naast of in de plaats van de

bestaande belastingen wordt gehe-

ven. De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen elkaar alle wezenlijke

wijzigingen die in hun onderschei-

dene belastingwetten zijn aange-

bracht, mededelen.

HOOFDSTUK II

Begripsbepalingen

Artikel 3

Algemene begripsbepalingen

1. In dit Verdrag, temzij het zins-

verband änders vereist:

a) betekenl de uitdrukking „Staat”

Zweden of Nederland, al naar het

zinsverband vereist; betekent de uit­

drukking ,,Staten” Zweden en Neder­

land;

b) omvat de uitdrukking „Neder-

land” het deel van het Koninkrijk

der Nederlanden dat in Europa is ge-

legen, en het onder de Noordzee ge-

legen deel van de zeebodem en de

ondergrond daarvan, waarop het Ko­

ninkrijk der Nederlanden, mede

overeenkomstig het Verdrag inzake

het Continentale Plateau, gedagte-

kend 29 april 1958, soevereine rech-

ten heeft;

c) omvat de uitdrukking ,,Zwe­

den” het Koninkrijk Zweden, met

inbegrip van het onder het Skagerak,

het Kattegat, de Sont en de Oostzee

gelegen deel van de zeebodem en de

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

5

Konungariket Sverige har suveräna rättigheter i överensstämmelse med konventionen den 29 april 1958 om kontinentalsockeln.

d) Uttrycket »person» inbegriper en fysisk person, ett bolag och varje annan sammanslutning av personer.

e) Uttrycket »bolag» åsyftar varje slag av juridisk person eller varje subjekt, som i beskattningshänseen­ de behandlas såsom juridisk person.

f) Uttrycken »företag i en av sta­ terna» och »företag i den andra sta­ ten» åsyfta ett företag, som bedri- ves av en person med hemvist i en av staterna respektive ett företag, som bedrives av en person med hem­ vist i den andra staten.

g) Uttrycket »behörig myndighet» åsyftar:

1) 1 Sverige: Finansministern eller hans befullinäktigade ombud,

2) I Nederländerna: Finansminis­ tern eller hans befullmäktigade om­ bud.

§ 2. Då en av staterna tillämpar bestämmelserna i detta avtal, skall, såvitt icke sammanhanget annorlun­ da kräver, varje däri förekommande uttryck, vars innebörd icke särskilt angivits, anses ha den betydelse, som uttrycket har enligt den statens lag­ stiftning rörande sådana skatter, som omfattas av avtalet.

Artikel 4

Skattercittsligt hemvist

§ 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket »person med hemvist i en av staterna» varje per­ son, som enligt den statens lagstift­ ning är underkastad beskattning därstädes på grund av hemvist, bo­ sättning, pilats för företagsledning eller varje annan liknande omstän­ dighet.

ondergrond daarvan, v a arop het Ko- ninkrijk Zweden, mede overeen- komstig het Ver drag inzake het Con- tinentale Plateau, gedagtekend 29 april 1958, soevereine rechten heeft;

d) omvat de uitdrukking „per- soon” een natuurlijke persoon, een lichaam en elke andere vereniging van personen;

e) betekent de uitdrukking „li- chaam” elke rechtspersoon of elke eenheid die voor de belastingheffing als een rechtspersoon wordt behan- deld;

f) betelcenen de uitdrulckingen ,,onderneming van een van de Sta­ ten” en „onderneming van de andere Staat” onderscheidenlijk een onder- nemiong gedreven door een inwoner van een van de Staten en een ond er - neming gedreven door een inwoner van de andere Staat;

g) betekent de uitdrukking „be- voegde autoriteit”:

1. in Zweden: de Minister van Financién of zijn bevoegde vertegn- woor diger;

2. in Nederland: de Minister van Financién of zijn bevoegde vertegen- woordiger.

2. Voor de toepassing van het Ver- drag door elk van de Staten heeft, tenzij het zinsverband änders vereist, elke niet änders omschreven uit­ drukking de betekenis welke die uit­ drukking heeft volgens de wetten van die Staat met betrekking tot de be- lastingen die het onderwerp van dit Verdrag uitmaken.

Artikel 4

Fiscale woonplaats

1. Voor de toepassing van dit Ver­ drag betekent de uitdrukking „in- woner van een van de Staten” iedere persoon die, ingevolge de wet van die Staat, aldaur aan belasting is onder- worpen op grond van zijn woon­ plaats, verblijf, plaats van leiding of enige andere soortgelijke omstandig- heid.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. Då på grund av bestämmel­

serna i 1 § en fysisk person äger

hemvist i båda staterna, skall föl­

jande gälla:

a) Han skall anses äga hemvist i

den stat, i vilken han har ett hem

som stadigvarande står till hans för­

fogande. Om han har ett sådant hem

i båda staterna, anses han äga hem­

vist i den stat, med vilken hans per­

sonliga och ekonomiska förbindelser

äro starkast (centrum för levnads-

intressena).

b) Om det icke kan avgöras, i vil­

ken stat centrum för levnadsintres-

sena befinner sig, eller om han icke

i någondera staten har ett hem, som

stadigvarande står till hans förfogan­

de, anses han äga hemvist i den stat,

i vilken han stadigvarande vistas.

c) Om han stadigvarande vistas i

båda staterna eller om han icke vis­

tas stadigvarande i någon av dem,

anses han äga hemvist i den stat, i

vilken han är medborgare.

d) Om han är medborgare i båda

staterna eller om han icke är med­

borgare i någon av dem, skola de be­

höriga myndigheterna i staterna av­

göra frågan genom överenskommel­

se.

§ 3. Då på grund av bestämmel­

serna i 1 § en person, som ej är fy­

sisk person, äger hemvist i båda sta­

terna, skall den anses äga hemvist i

den stat, i vilken dess verkliga led­

ning är belägen.

§ 4. Vid tillämpningen av detta

avtal skall en fysisk person, som till­

hör en stats beskickning eller kon­

sulat i den andra staten eller i en

tredje stat och som är medborgare

i den utsändande staten, anses äga

hemvist i den utsändande staten.

2. Indien een natuurlijke persoon

ingevolge de bepaling van het eerste

lid inwoner van beide Staten is, gel-

den de volgende regels:

a) hij wordt geacht inwoner te zijn

van de Staat waarin hij een duur-

zaam tehuis to t zijn beschikking

heeft. Indien hij in beide Staten een

duurzaam tehuis tot zijn beschik­

king heeft, wordt hij geacht inwoner

te zijn van de Staat waarmede zijn

persoonlijke en economische betrek-

kingen het nauwst zijn (middel-

punt van de levensbelangen);

b) indien niet kan worden bepaald

in welke Staat hij het middelpunt

van zijn levensbelangen heeft, of in­

dien hij in geen van de Staten een

duurzaam tehuis tot zijn beschikking

heeft, wordt hij geacht inwoner te

zij n van de Staat waarin hij gewoon-

lijk verblijft;

c) indien hij in beide Staten of in

geen van beide gewoonlijk verblijft,

wordt hij geacht inwoner te zijn van

de Staat waarvan hij onderdaan is;

d) indien hij onderdaan is van

beide Staten of van geen van beide

zullen de bevoegde autoriteiten van

de Staten de aangelegenheid in on-

derlinge overeenstemming regelen.

3. Indien een andere dan een na­

tuurlijke persoon ingevolge de be­

paling van het eerste lid inwoner van

beide Staten is, wordt hij geacht in­

woner te zijn van de Staat waarin

de plaats van zijn werkelijke leiding

is gelegen.

4. Voor de toepassing van dit Ver-

drag wordt een natuurlijke persoon

die deel uitmaakt van een diploma­

tieke of consulaire vertegenwoordi-

ging van een van de Staten in de

andere Staat of in een derde Staat en

die onderdaan is van de zendstaat,

geacht inwoner van de zendstaat te

zijn.

Artikel 5

Artikel 5

Fast driftställe Vaste inrichting

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

§ 1. Med uttrycket »fast drift­ ställe» förstås i detta avtal en stadig­ varande affärsanordning, i vilken fö­ retagets verksamhet helt eller delvis utövas.

§ 2. Uttrycket »fast driftställe» innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

t) gruva, stenbrott eller annan plats för utnyttjandet av naturtill­ gångar,

g) plats för byggnads-, anlägg­ nings- eller installationsarbete, som varar mer än tolv månader.

§ 3. Uttrycket »fast driftställe» skall icke anses innefatta:

a) användningen av anordningar, avsedda uteslutande för lagring, ut­ ställning eller utlämnande av företa­ get tillhöriga varor,

b) innehavet av ett företaget till­ hörigt varulager, avsett uteslutande för lagring, utställning eller utläm­ nande,

c) innehavet av ett företaget tillhö­ rigt varulager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling genom ett annat företags försorg,

d) innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för inköp av varor eller införskaf­ fande av upplysningar för företagets räkning,

e) innehavet av en stadigvarande affärsanordning, avsedd uteslutande för att för företagets räkning ombe­ sörja reklam, meddela upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller

1. Voor de toepassing van dit Ver- drag betekent de uitdrukking „Vaste inrichting” een vaste bedrijfsinrich- ting waarin de werkzaamheden van de onderneming geheel of gedeeltelijk worden uitgeoefend.

2. De uitdrukking „vaste in­ richting” omvat in het bijzonder:

a) een plaats waar leiding wordt gegeven;

b) een filial;

c) een kantoor; d.) een fabriek;

e) een werkplaats;

f) een mijn, een steengroeve of een andere plaats waar natuurlijke rijkdommen worden gewonnen;

g) de uitvoering van een bouwr- werk of van constructie- of montage- werkzaamheden waarvan de duur twaalf maanden overschrijdt.

3. Een vaste inrichting wordt niet aanwezig geacht, indien:

a) gebruik wordt gemaakt van inrichtingen, uitsluitend voor de op- slag, uitstalling of aflevering van aan de onderneming toebeborende goede- ren of koopwaar;

b) een voorraad van aan de on­ derneming toebehorende goederen of koopwaar wordt aangehouden, uitsluitend voor de opslag, uitstalling of aflevering;

c) een voorraad van aan de on­ derneming toebehorende goederen of koopwaar wordt aangehouden, uit­ sluitend voor de bewerking of ver- werking door een andere onderne- ming;

d) een vaste bedrijfsinrichting wordt aangehouden, uitsluitend om voor de onderneming goederen of koopwaar aan te kopen of inlichting- en in te winnen;

e) een vaste bedrijfsinrichting wordt aangehouden, uitsluitend voor reclamedoeleinden, voor het geven van inlichtingen, voor wetenschappe- lijk onderzoek of voor soortgelijke

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

utöva liknande verksamhet, som är

av förberedande eller biträdande art.

§ 4. En person som är verksam

i en av staterna för ett företag i den

andra staten — härunder inbegripes

icke sådan oberoende representant

som avses i 5 § — behandlas såsom

ett fast driftställe i den förstnämnda

staten, om han innehar och i denna

stat regelbundet använder en full­

makt att sluta avtal i företagets

namn samt verksamheten icke be­

gränsas till inköp av varor för före­

tagets räkning.

§ 5. Ett företag i en av staterna

anses icke ha ett fast driftställe i

den andra staten endast på den

grund att företaget uppehåller af­

färsförbindelser i denna andra stat

genom förmedling av en mäklare,

kommissionär eller annan oberoende

representant, under förutsättning

att dessa personer därvid utöva sin

vanliga affärsverksamhet.

§ 6. Den omständigheten, att ett

bolag med hemvist i en av staterna

kontrollerar eller kontrolleras av ett

bolag, som har sitt hemvist i den

andra staten eller som uppehåller

affärsförbindelser i denna andra stat

(antingen genom ett fast driftställe

eller annorledes), skall icke i och för

sig medföra att någotdera bolaget

betraktas såsom ett fast driftställe

för det andra bolaget.

KAPITEL III

Beskattning av inkomst

Artikel 6

Fastighet

§ 1. Inkomst av fastighet må be­

skattas i den stat i vilken fastigheten

är belägen.

werkzaamheden voor de onderne-

ming die van voorbereidende aard

zijn of het karakter van hulpwerk-

zaamheden hebben.

4. Een persoon die in een van de

Staten voor een onderneming van

de andere Staat werkzaam is — niet

zijnde een onafhankelijke vertegen-

woordiger in de zin van het vijfde

lid — wordt als een in de eerst-

bedoelde Staat aanwezige vaste in-

richting beschouwd, indien hij een

machtiging bezit om namens de

onderneming overeenkomsten af te

sluiten en dit recht in die Staat

gewoonlijk uitoefent, tenzij zijn

werkzaamheden beperkt blijven tot

de aankoop van goederen of koop-

waar voor de onderneming.

5. Een onderneming van een van

de Staten wordt niet geacht een vaste

inrichting in de andere Staat te

bezitten op grond van de enkele

omstandigheid dat zij aldaar zaken

doet door middel van een makelaar,

commissionair of enige andere

onafhankelij ke vertegenwoordiger,

indien deze personen in de normale

uitoefening van hun bedrijf han­

delen.

6. De enkele omstandigheid dat een

lichaam dat inwoner is van een van

de Staten, een lichaam beheerst of

door een lichaam wordt wordt be­

heerst, dat inwoner is van de andere

Staat of dat in die andere Staat zaken

doet (hetzij niet behulp van een

vaste inrichting, hetzij op andere

wijze), stempelt een van de beide

lichamen niet tot een vaste in­

richting van het andere.

HOOFDSTUK III

Belastingheffing naar het inkomen

Artikel 6

Inkomsten uit onroerende goederen

1. Inkomsten uit onroerende

goederen mogen worden beläst in

de Staat waarin deze goederen zijn

gelegen.

9

Kungl. Maj. ts proposition nr i33 år 1968

§ 2. Uttrycket »fastighet» skall ha den betydelse som uttrycket har en­ ligt gällande lagar i den stat, i vilken egendomen i fråga är belägen. Un­ der detta uttryck inbegripas dock alltid egendom som utgör tillbehör till fastighet, levande och döda in­ ventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka föreskrifterna i allmän lag angående fastigheter äga tillämpning, nyttjanderätt till fastig­ het och rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja gruvor, källor och andra naturtillgångar. Fartyg och luftfartyg skola däremot icke betraktas såsom fastigheter.

§ 3. Bestämmelserna i 1 § skola äga tillämpning såväl på inkomst, vilken förvärvas genom omedelbart brukande av fastighet, som på in­ komst, vilken erhålles genom uthyr­ ning av fastighet eller genom annan användning av fastigheten.

§ 4. Bestämmelserna i 1 och 3 §§ skola även äga tillämpning på sådan inkomst av fastighet som förvärvas av ett företag ävensom inkomst av fastighet som användes vid utövan­ det av fria yrken.

Artikel 7

Rörelse

§ 1. Inkomst av rörelse, som för­ värvas av ett företag i en av stater­ na, skall beskattas endast i denna stat, såvida icke företaget bedriver rörelse i den andra staten från ett där beläget fast driftställe. Om före­ taget bedriver rörelse på nyss angi­ vet sätt, äger den andra staten be­ skatta företagets inkomst men en­ dast så stor del därav, som är hän- förlig till det fasta driftstället.

2. De uitdrukking „onroerende goederen” heeft de betekenis die daaraan wordt toegekend door het recht van de Staat waarin de des- betreffende goederen zijn gelegen. De uitdrukking omvat in ieder geval de goederen die bij de onroerende goederen behoren, levende en dode have van landbouw- en bosbedrijven, rechten waarop de bebepalingen van het privaatrecht betreffende de grondeigendom van toepassing zijn, vruchtgebruik van onroerende goe­ deren en rechten op veranderlijke of vaste vergoedingen ter zake van de exploitatie, of het recht tot ex- ploitatie van minerale aardlagen, bronnen en andere natuurlijke rijk- dommen; schepen en luchtvaartuigen worden niet als onroerende goederen beschouwd.

3. De bepaling van het eerste lid is van toepassing op de inkomsten verkregen uit de rechtstreekse ex­ ploitatie, uit het verhuren of ver- paehten, of uit elke andere worm van exploitatie van onroerende goederen.

4. De bepalingen van het eerste en derde lid zijn ook van toepassing op inkomsten uit onroerende goederen van een onderneming en op in­ komsten uit onroerende goederen gebezigd voor de uitoefening van een vrij beroep.

Artikel 7

Winst uit onderneming

1. De voordelen van een onder­ neming van een van de Staten zijn slechts in die Staat belastbaar, tenzij de onderneming in de andere Staat haar hedrijf uitoefent niet behulp van een aldaar gevestigde vaste in- richting. Indien de onderneming aldus haar bedrijf uitoefent, mogen de voordelen van de onderneming in de andere Staat worden beläst, maar slechts in zoverre als zij aan die vaste inrichting kunnen worden toegerekend.

10

Iiungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. Om ett företag i en av sta­

terna bedriver rörelse i den andra

staten från ett där beläget fast drift­

ställe, skall i vardera staten till det

fasta driftstället hänföras den in­

komst av rörelse, som driftstället kan

antagas skola ha förvärvat, om detta

varit ett fristående företag, som be­

drivit verksamhet av samma eller

liknande slag under samma eller lik­

nande villkor och självständigt av­

slutat affärer med det företag till

vilket driftstället hör.

§ 3. Vid bestämmandet av in­

komst, som är hänförlig till det fasta

driftstället, skall avdrag medgivas

för kostnader som uppkommit för

det fasta driftställets räkning, här­

under inbegripna kostnader för före­

tagets ledning och allmänna förvalt­

ning, antingen kostnaderna uppkom­

mit i den stat, i vilken det fasta drift­

stället är beläget eller annorstädes.

§ 4. Vad i 2 § stadgas skall emel­

lertid — i den mån i en av staterna

inkomst hänförlig till ett fast drift­

ställe brukat bestämmas på grundval

av en fördelning av företagets hela

inkomst på de olika delarna av före­

taget — icke hindra, att i denna stat

den skattepliktiga inkomsten bestäm­

mes genom ett dylikt förfarande.

Förfarandet skall dock vara sådant

att resultatet står i överensstämmel­

se med de i denna artikel angivna

principerna.

§ 5. Inkomst skall icke anses hän­

förlig till ett fast driftställe endast

av den anledningen att varor inkö­

pas genom det fasta driftstället för

företagets räkning.

§ 6. Vid tillämpningen av före­

gående paragrafer skall inkomst,

som är hänförlig till det fasta drift­

stället, bestämmas genom samma

förfarande år från år såvida icke

särskilda skäl föranleda annat.

2. Indien een onderneming van een

van de Staten in de andere Staat

ha ar bedrijf uitoefent met behulp

van een aldaar gevestigde vaste in-

richting, worden in elk van de Staten

a an die vaste inrichting de voordelen

toegerekend die zij geacht zou kun-

nen worden te behalen, indien zij

een zelfständige onderneming zou

zijn, die dezelfde of soortgelijke

werkzaamheden zou uitoefenen

onder dezelfde of soortgelijke om-

standigheden en die geheel onaf-

hankelijk transacties zou aangaan

niet de onderneming waarvan zij

een vaste inrichting is.

3. Bij het bepalen van de voordelen

van een vaste inrichting worden in

aftrek toegelaten kosten — daaron-

der begrepen kosten van de leiding

en algemene beheerskosten — die

ten behoeve van de vaste inrichting

zijn gemaakt, hetzij in de Staat

waarin de vaste inrichting is

gevestigd, hetzij elders.

4. Voor zover het in een van de

Staten gebruikelijk is de voordelen

die aan een vaste inrichting kunnen

worden toegerekend te bepalen op

basis van een verdeling van de to­

tale winst van de onderneming over

haar verschillende delen, belet het

tweede lid die Staat niet de te be-

lasten voordelen te bepalen volgens

de gebruikelijke verdeling; de ge-

volgde methode van verdeling moet

cchter zodanig zijn, dat het resultaat

in overeenstemming is met de in dit

artikel neergelegde beginselen.

5. Geen voordelen worden aan een

vaste inrichting toegerekend enkel

op grond van aankoop door die vaste

inrichting van goederen of koopwaar

voor de onderneming.

6. Voor de toepassing van de voor-

gaande leden worden de voordelen

die aan de vaste inrichting kunnen

worden toegerekend, van jaar tot

jaar volgens dezelfde methode be-

paald, tenzij er een goede en genoeg-

zame reden bestaat om hiervan af te

wijken.

11

hungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

§ 7. Ingår i rörelseinkomsten in­ komstslag, som äro särskilt behand­ lade i andra artiklar av detta avtal, skola bestämmelserna i dessa artik­ lar icke beröras av reglerna i föreva­ rande artikel.

Artikel 8

Sjö- och luftfart

§ 1. Inkomst, som förvärvas ge­ nom utövande av sjöfart eller luft­ fart i internationell trafik, skall be­ skattas endast i den stat, i vilken fö­ retaget har sin verkliga ledning.

§ 2. Om ett sjöfartsföretag har sin verkliga ledning ombord på ett far­ tyg, skall denna anses belägen i den stat, i vilken fartyget har sin hem­ mahamn eller, om sådan hamn icke finnes, i vilken fartygets redare äger hemvist.

Artikel 9

Intressegemenskap mellan företag

I fall då

a) ett företag i en av staterna di­ rekt eller indirekt deltager i ledning­ en eller övervakningen av ett företag i den andra staten eller äger del i detta företags kapital, eller

b) samma personer direkt eller in­ direkt deltaga i ledningen eller över­ vakningen av såväl ett företag i en av staterna som ett företag i den andra staten eller äga del i båda dessa företags kapital,

skall iakttagas följande. Om mel­ lan företagen i fråga om handel eller andra ekonomiska förbindelser av­ talas eller föreskrivas villkor, som avvika från dem som skulle ha av­ talats mellan av varandra oberoende företag, må alla inkomster, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit

7. Indien in de voordelen bestand- delen zijn begrepen die afzonderlijk in andere artikelen van dit Verdrag worden behandeld, worden de be- palingen van die artikelen niet aangetast door de bepalingen van dit artikel.

Artikel 8

Zeevaart en luchtvaart

1. Voordelen uit de exploitatie van schepen of luchtvaartuigen in inter- nationaal verkeer zijn slechts belast- baar in de Staat waarin de plaats van de werkelijke leiding van de on- derneming is gelegen.

2. Indien de plaats van de werke­ lijke leiding van een scheepvaarton- derneming zich aan boord van een schip bevindt, wordt deze plaats ge- acht te zijn gelegen in de Staat waa­ rin de thuishaven van het schip is gelegen, of, indien er geen thuisha­ ven is, in de Staat waarvan de exploi- tant van het schip inwoner is.

Artikel 9

Gelieerde ondernemingen

Indien:

a) een onderneming van een van de Staten onmiddellijk of middellijk deelneemt aan de leiding van, aan het toezicht op dan wel in het kapi- taal van een onderneming van de andere Staat,

of

b) dezelfde personen onmiddellijk of middellijk deelnemen aan de lei­ ding van, aan het toezicht op dan wel in het kapitaal van een onderneming van een van de Staten en een onder­ neming van de andere Staat,

en in het ene of in het andere ge­ val tussen de beide ondernemingen in haar handelsbetrekkingen of fi- nanciéle betrekkingen voorwaarden worden aanvaard of opgelegd, die af- wijken van die welke zouden wor­ den overeengekomen tussen onaf- hankelijke ondernemingen, mogen

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

det ena företaget men som på grund

av villkoren i fråga icke tillkommit

detta företag, inräknas i detta före­

tags inkomst och beskattas i överens­

stämmelse därmed.

Artikel 10

Utdelning

§ 1. Utdelning från ett bolag med

hemvist i en av staterna till en per­

son med hemvist i den andra staten

må beskattas i denna andra stat.

§ 2. Den stat, i vilken det utbeta­

lande bolaget äger hemvist, må dock

enligt sin egen lagstiftning beskatta

utdelningen, men därvid får skatte­

satsen icke överstiga 15 procent av

utdelningens bruttobelopp.

§ 3. Utan hinder av bestämmelser­

na i 2 § skall den stat i vilken bola­

get äger hemvist icke beskatta ut­

delning från detta bolag till ett bo­

lag, vars kapital helt eller delvis är

fördelat på aktier och som har hem­

vist i den andra staten och direkt

äger minst 25 procent av det utbeta­

lande bolagets kapital.

§ 4. De behöriga myndigheterna i

staterna skola träffa överenskom­

melse om tillämpningen av 2 och 3

§§.

§ 5. Bestämmelserna i 2 och 3 §§

skola icke beröra bolagets beskatt­

ning för vinst av vilken utdelningen

utbetalas.

§ 6. Med uttrycket »utdelning»

förstås i denna artikel inkomst av

aktier, andelsbevis eller andra lik­

nande bevis med rätt till andel i

vinst, andelar i gruva, stiftarandelar

eller andra rättigheter med rätt till

alle voordelen die zonder deze voor-

waarden zouden zijn opgekomen aan

een van de ondernemingen, maar

tengevolge van die voorwaarden haar

niet zijn opgekomen, worden begre-

pen in de voordelen van die onder-

neming en dienovereenkomstig wor­

den beläst.

Artikel 10

Dividenden

1. Dividenden betaald door een

lichaam dat inwoner is van een van

de Staten aan een inwoner van de

andere Staat, mogen in die andere

Staat worden beläst.

2. Deze dividenden mogen echter

in de Staat waarvan het lichaam dat

de dividenden betaalt inwoner is,

overeenkomstig de wetgeving van die

Staat worden beläst, maar de aldus

geheven belasting mag 15 percent

van het bruto-bedrag van de dividen­

den niet overschrijden.

3. Niettegenstaande de bepalingen

van het tweede lid mag de Staat

waarvan het lichaam inwoner is,

geen belasting heffen op dividenden

betaald door dat lichaam aan een

lichaam waarvan het kapitaal geheel

of gedeeltelijk in aandelen is ver-

deeld en dat inwoner is van de ande­

re Staat en onmiddellijk ten minste

25 percent bezit van het kapitaal

van het lichaam dat de dividenden

betaalt.

4. De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen in onderlinge overeen-

stemming de wijze van toepassing

van het tweede en derde lid regelen.

5. De bepalingen van het tweede

en derde lid laten onverlet de belas-

tingheffing van het lichaam ter zake

van de winsten waaruit de dividen­

den worden betaald.

6. De uitdrukking „dividenden”

zoals gebezigd in dit artikel betekent

inkomsten uit aandelen, winstaande-

len of winstbewijzen, mijnaandelen,

oprichtersaandelen of andere rechten

op een aandeel in de winst, alsmede

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

13

deltagande i vinst ävensom inkomst av obligationer med rätt till andel i vinst samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt skattelagstiftning­ en i den stat, i vilken det utdelande bolaget äger hemvist, jämställes med inkomst av aktier.

§ 7. Bestämmelserna i 1—3 §§ äro icke tillämpliga, om mottagaren av utdelningen äger hemvist i en av sta­ terna och innehar ett fast driftställe i den andra staten, i vilken det utbe­ talande bolaget äger hemvist, samt den andel, av vilken utdelningen i fråga härflyter, äger verkligt sam­ band med det fasta driftstället. I så­ dant fall skola bestämmelserna i ar­ tikel 7 äga tillämpning.

§ 8. Om ett bolag med hemvist i en av staterna uppbär inkomst från den andra staten, får icke i denna and­ ra stat påföras någon skatt på ut­ delning, som av bolaget utbetalas till personer, som ej äga hemvist i denna andra stat, och ej heller någon skatt på bolagets icke utdelade vinst; det sagda gäller även om utdelningen el­ ler den icke utdelade vinsten helt el­ ler delvis utgöres av inkomst, som härrör från den andra staten.

Artikel 11

Ränta

§ 1. Ränta, som härrör från en av staterna och utbetalas till en person med hemvist i den andra staten, skall beskattas endast i denna andra stat.

§ 2. Med uttrycket »ränta» förstås i denna artikel inkomst av värdepap­ per som utfärdats av staten, av ob­ ligationer som icke medför rätt till andel i vinst, av debentures och var­ je annat slags fordran vare sig de ut­ färdats mot säkerhet i egendom eller icke, ävensom all annan inkomst, som enligt skattelagstiftningen i den

inkomsten uit winstdelende obliga- ties en inkomsten uit andere ven- nootschappelijke rechten die door de belastingwetgeving van de Staat waarvan het lichaam dat de uitde- ling doet inwoner is, met inkomsten uit aandelen worden gelijkgesteld.

7. De bepalingen van het eerste, tweede en derde lid zijn niet van toepassing, indien de genieter van de dividenden, inwoner van een van de Staten, in de andere Staat waarvan het lichaam dat de dividenden be­ taalt inwoner is, een vaste inrichting heeft en de deelneming uit hoofde waarvan de dividenden worden be- taald, tot het bedrijfsvermogen van die vaste inrichting behoort. In een zodanig geval zijn de bepalingen van artikel 7 van toepassing.

8. Indien een lichaam dat inwoner is van een van de Staten, voordelen of inkomsten verkrijgt uit de andere Staat, mag die andere Staat geen be- lasting heffen op de dividenden be- taald door het lichaam aan personen die geen inwoner zijn van die andere Staat, noch de niet-uitgedeelde winst van het lichaam onderwerpen aan een belasting op niet-uitgedeelde winst, zelfs indien de betaalde divi­ denden of de niet-uitgedeelde winst geheel of gedeeltelijk bestaan uit voordelen of inkomsten die uit die andere Staat afkomstig zijn.

Artikel 11

Interest

1. Interest afkomstig uit een van de Staten en betaald aan een inwo­ ner van de andere Staat, is slechts in die andere Staat belastbaar.

2. De uitdrukking „interest” zoals gebezigd in dit artikel betekent in­ komsten uit overheidsleningen, ob- ligaties — met uitzondering van winstdelende obligaties —, schuld- bewijzen en schuldvorderingen van welke aard ook, al dan niet verze- kerd door hypotheek, alsmede alle andere inkomsten die door de be-

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

stat från vilken räntan härrör jäm-

ställes med inkomst av försträck­

ning.

§ 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke

tillämpliga, om mottagaren av rän­

tan äger hemvist i en av staterna

och innehar ett fast driftställe i den

andra staten, varifrån räntan här­

rör, samt den fordran av vilken rän­

tan härflyter äger verkligt samband

med det fasta driftstället. I sådant

fall skola bestämmelserna i artikel

7 äga tillämpning.

§ 4. Beträffande sådana fall, då

särskilda förbindelser mellan utbe­

talaren och mottagaren eller mellan

dem båda och annan person föran­

leda att det utbetalade räntebeloppet

med hänsyn till den skuld, för vil­

ken räntan erlägges, överstiger det

belopp som skulle ha avtalats mel­

lan utbetalaren och mottagaren om

sådana förbindelser icke förelegat,

skola bestämmelserna i denna arti­

kel gälla endast för sistnämnda be­

lopp. I sådant fall skall den över­

skjutande delen av utbetalningarna

beskattas enligt lagstiftningen i var­

dera staten med iakttagande av öv­

riga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12

Royalty

§ 1. Royalty, som härrör från en

av staterna och utbetalas till en per­

son med hemvist i den andra staten,

skall beskattas endast i denna and­

ra stat.

§ 2. Med uttrycket »royalty» för­

stås i denna artikel varje slag av ut­

betalning, som uppbäres såsom er­

sättning för nyttjandet av eller rät­

ten att nyttja upphovsrätt till litterä­

ra, konstnärliga eller vetenskapliga

verk, kinematografisk film däri in­

begripen, patent, varumärke, möns-

lastingwetgeving van de Staat waar-

uit de inkomsten afkomstig zijn, met

inkomsten uit geldlening worden ge-

lijkgesteld.

3. De bepaling van het eerste lid is

niet van toepassing, indien de ge­

nieter van de interest, inwoner van

een van de Staten, in de andere Staat

waaruit de interest afkomstig is een

vaste inrichting heeft en de vorde-

ring uit hoofde waarvan de interest

verschuldigd is, tot het bedrijfsver-

mogen van die vaste inrichting be-

hoort. In een zodanig geval zijn de

bepalingen van artikel 7 van toepas-

sing.

4. Indien, tengevolge van een bij-

zondere verhouding tussen de schul-

denaar en de schuldeiser of tussen

hen beiden en een derde, het bedrag

van de betaalde interest, in aanmerk-

ing nemende de schuldvordering ter

zake waarvan zij wordt betaald, hö­

ger is dan het bedrag dat zonder zulk

een verhouding door de schuldenaar

en de schuldeiser zou zijn overeen-

gekomen, vinden de bepalingen van

dit artikel slechts op het laatstbedoel-

de bedrag toepassing. In dat geval

blijft het daarboven uitgaande deel

van het betaalde bedrag belastbaar

overeenkomstig de wetgeving van elk

der Staten, zulks met inachtneming

van de overige bepalingen van dit

Verdrag.

Artikel 12

RoyaIty’s

1. Royalty’s afkomstig uit een van

de Staten en betaald aan een inwo­

ner van de andere Staat, zijn slechts

in die andere Staat belastbaar.

2. De uitdrukking „royalty’s” zoals

gebezigd in dit artikel betekent be­

talingen van welke aard ook als ver-

goeding voor het gebruik van, of voor

het recht van gebruik van een au-

teursrecht op een werk op het ge-

bied van letterkunde, kunst of we-

tenschap — daaronder begrepen

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

15

ter eller modell, ritning, hemligt re­ cept eller fabrikationsmetod även­ som för nyttjandet av eller rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller veten­ skaplig natur.

§ 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke tillämpliga, om mottagaren av royal- tyn äger hemvist i en av staterna och innehar ett fast driftställe i den and­ ra staten, varifrån royaltyn härrör, samt den rättighet eller egendom av vilken royaltyn härflyter äger verk­ ligt samband med det fasta driftstäl­ let. I sådant fall skola bestämmelser­ na i artikel 7 äga tillämpning.

§ 4. Beträffande sådana fall, då särskilda förbindelser mellan utbe­ talaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föran­ leda att det utbetalade royaltybelop- pet med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller de upplysningar, för vil­ ka royaltyn erlägges, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om så­ dana förbindelser icke förelegat, sko­ la bestämmelserna i denna artikel gälla endast för sistnämnda belopp. I sådant fall skall den överskjutan­ de delen av utbetalningarna beskat­ tas enligt lagstiftningen i vardera sta­ ten med iakttagande av övriga be­ stämmelser i detta avtal.

Artikel 13

Begränsning av artiklarna 10,11

och 12

Ingendera staten skall vara skyldig att tillämpa bestämmelserna i artik­ larna 10, 11 och 12 på internationel­ la organisationer, deras organ eller tjänstemän och ej heller på personer, som tillhöra en tredje stats beskick-

films-, van een octrooi, een fabrieks- of handelsmerk, een ontwerp of mo­ del, een plan, een geheim recept of werkwijze, dan wel voor het gebruik van, of het recht van gebruik van nijverheids-, handels- of wetenschap- pelijke uitrusting, of voor inlichting­ en omtrent ervaringen op het gebied van nijverheid, handel of weten- schap.

3. De bepaling van het eerste lid is niet van toepassing, indien de genie­ ter van de royalty’s, inwoner van een van de Staten, in de andere Staat waaruit de royalty’s afkomstig zijn, een vaste inrichting' heeft en het recht of de zaak uit hoofde waarvan de royalty’s verschuidigd zijn, tot het bedrijfsvermogen van die vaste inrichting behoort. In een zodanig geval zijn de bepalingen van artikel 7 van toepassing.

4. Indien, tengevolge van een bij- zondere verhouding tussen de schul- denaar en de schuldeiser of tussen hen beiden en een derde, het bedrag van de betaalde royalty’s, in aanmer- king nemende het gebruik, het recht of de inlichtingen waarvoor zij wor- den betaald, höger is dan het bedrag dat zonder zulk een verhouding door de schuldenaar en de schuldeiser zou zijn overeengekomen, vinden de be­ palingen van dit artikel slechts op het laatstbedoelde bedrag toepassing. In dat geval blijft het daarboven uit- gaande deel van het betaalde bedrag belastbaar overeenkomstig de wetge- ving van elk van de Staten, zulks met inachtneming van de overige bepa­ lingen van dit Verdrag.

Artikel 13

Beperking van de artikelen 10,

11 en 12

Geen van de Staten is verplicht de bepalingen van de artikelen 10, 11 en 12 toe te passen op internationale organisaties, haar organen of func- tionarissen, of op personen deel uit- makende van een diplomatieke of

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

ning eller konsulat, i de fall då de

vistas i en av staterna och där äro

befriade från skatter på utdelning,

ränta eller royalty, som uppbäres

från den andra staten.

Artikel 14

Realisationsvinst

§ 1. Vinst på grund av avyttring

av sådan fastighet som avses i arti­

kel 6 § 2 må beskattas i den stat, i

vilken fastigheten är belägen.

§ 2. Vinst på grund av avyttring

av lös egendom, som är att hänföra

till anläggnings- eller driftkapital i

ett fast driftställe, vilket ett företag

i en av staterna innehar i den andra

staten, eller av lös egendom, som in­

går i en stadigvarande affärsanord-

ning över vilken en person med hem­

vist i en av staterna förfogar i den

andra staten för utövande av fritt

yrke, däri inbegripet vinst genom av­

yttring av sådant fast driftställe (för

sig eller i samband med avyttring av

hela företaget) eller av sådan stadig­

varande anordning, må beskattas i

den andra staten.

§ 3. Utan hinder av bestämmelser­

na i 2 § skall vinst på grund av av­

yttring av fartyg och luftfartyg, som

användas i internationell trafik,

ävensom lös egendom, som är hän-

förlig till användningen av sådana

fartyg och luftfartyg, beskattas en­

dast i den stat, i vilken företaget har

sin verkliga ledning. Härvid skola

bestämmelserna i artikel 8 § 2 äga

tillämpning.

§ 4. Vinst på grund av avyttring

av annan än i 1—3 §§ angiven egen­

dom skall beskattas endast i den

stat, i vilken säljaren äger hemvist.

consulaire vertegenwoordiging van

een derde Staat, die in een van de

Staten verblijven en aldaar zijn vrij-

gesteld van belastingen op dividen­

den, interest of royalty’s, die uit de

andere Staat zijn verkregen.

Artikel 14

V ermogenswinsten

1. Voordelen verkregen uit de ver-

vreemding van onroerende goederen

zoals omschreven in artikel 6, tweede

lid, mogen worden beläst in de Staat

waarin deze goederen zijn gelegen.

2. Voordelen verkregen uit de ver-

vreemding van roerende zaken, deel

uitmakende van hetbedrijfsvermogen

van een vaste inrichting die een on-

derneming van een van de Staten in

de andere Staat heeft, of van roeren­

de zaken hehorende tot een vast mid-

delpunt dat een inwoner van een van

de Staten in de andere Staat tot zijn

beschikking heeft voor de uitoefe-

ning van een vrij beroep — daaron-

der begrepen voordelen verkregen uit

de vervreemding van de vaste inrich­

ting (alleen of te zainen met de ge-

hele onderneming) of van het vaste

middelpunt — mogen in die andere

Staat worden beläst.

3. Niettegenstaande de bepaling

van het tweede lid, zijn voordelen

verkregen uit de vervreemding van

schepen en luchtvaartuigen, geéx-

ploiteerd in internationaal verkeer,

en van roerende zaken die worden

gebruikt bij de exploitatie van deze

schepen en luchtvaartuigen, slechts

belastbaar in de Staat waarin de

plaats van de werkelijke leiding van

de onderneming is gelegen. De be-

palingen van artikel 8, tweede lid,

vinden hierbij toepassing.

4. Voordelen verkregen uit de ver­

vreemding van alle andere zaken dan

die genoemd in het eerste, tweede en

derde lid zijn slechts belastbaar in

de Staat waarvan de vervreemder in­

woner is.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

17

§ 5. Bestämmelsen i 4 § skall icke påverka Nederländernas rätt att en­ ligt sin egen lagstiftning uttaga skatt på vinst på grund av avyttring av aktier eller bevis med rätt till andel i vinst i ett bolag, vars kapital helt eller delvis är fördelat på aktier och som äger hemvist i Nederländerna, under förutsättning att aktierna el­ ler vinstandelsbevisen innehas av en fysisk person med hemvist i Sverige,

a) som är medborgare i Nederlän­ derna utan att vara svensk medbor­ gare och

b) har ägt hemvist i Nederländer­ na under loppet av de senaste fem åren före avyttringen av aktierna el­ ler vinstandelsbevisen samt

c) under loppet av samma tid­ rymd, direkt eller indirekt innehade, ensam eller tillsammans med make och skyldeman i rätt upp- eller ned­ stigande släktskap och i andra ledet på sidolinjen, minst en tredjedel samt, ensam eller tillsammans med make, mer än 7 procent av nominel­ la värdet av det för bolaget inbetala­ de kapitalet.

Artikel 15

Oskiftat dödsbo

Om enligt bestämmelserna i detta avtal en person med hemvist i Ne­ derländerna är befriad från eller be­ rättigad till nedsättning av svensk skatt, skall motsvarande befrielse el­ ler nedsättning tillgodoräknas ett oskiftat dödsbo, i den mån en eller flera av dödsbodelägarna äga hem­ vist i Nederländerna.

Artikel 16

Fritt yrke

§ 1. Inkomst, som förvärvas av en person med hemvist i en av staterna genom utövande av fritt yrke eller

5. De bepaling van het vier de lid tast niet aan het recht van Nederland om overeenkomstig zijn eigen wetge- ving belasting te heffen op voorde- len uit de vervreemding van aandelen of winstbewijzen in een lichaam waarvan het kapitaal geheel of ge- deeltelijk in aandelen is verdeeld en dat inwoner is van Nederland, mits de aandelen of winstbewijzen het eigendom zijn van een natuurlijke persoon, inwoner van Zweden:

a) die onderdaan van Nederland is, zonder onderdaan van Zweden te zijn; en

b) die in de loop van de laatste vijf jaren voorafgaande aan de vervreem­ ding van de aandelen of winstbewij­ zen inwoner van Nederland is ge- weest; en

c) die, in de loop van hetzelfde tij dvak, onmiddellijlc of middellijk, alleen of the zamen met zijn echtge- noot en zijn bloed- en aanverwanten in de rechte linie en in de tweede graad van de zij linie, ten minste een derde gedeelte, alsook alleen of te za- men meet zijn echtgenoot, meer dan 7 percent van het nominaal gestorte kapitaal van bedoeld lichaam heeft bezeten.

Artikel 15

Onverdeelde nalatenschap

Indien ingevolge de bepalingen van dit Verdrag een inwoner van Neder­ land is vrij gesteld van of recht heeft op vermindering van Zweedse be­ lasting, is een soortgelijke vrijstel- ling of vermindering van toepassing op de onverdeelde nalatenschap van een overledene, voor zover een of meer van de begunstigden inwoner van Nederland is.

Artikel 16

Zelfständige arbeid

1. Voordelen verkregen door een inwoner van een van de Staten in de uitoefening van een vrij beroep of ter

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968

annan därmed jämförbar självstän­

dig verksamhet, skall beskattas en­

dast i denna stat, om han icke i den

andra staten har en stadigvarande

anordning, som regelmässigt står till

hans förfogande för utövandet av

verksamheten. Därest han har en så­

dan stadigvarande anordning, må

den del av inkomsten som är hänför-

lig till denna anordning beskattas i

den andra staten.

§ 2. Uttrycket »fritt yrke» inbegri­

per självständig vetenskaplig, litte­

rär och konstnärlig verksamhet, upp-

fostrings- och undervisningsverk­

samhet samt sådan självständig

verksamhet som utövas av läkare,

advokater, ingenjörer, arkitekter,

tandläkare och revisorer.

Artikel 17

Enskild tjänst

§ 1. Där icke bestämmelserna i ar­

tiklarna 18, 20, 21, 22 och 23 annat

föranleda, skola löner och liknande

ersättningar, som en person med

hemvist i en av staterna uppbär på

grund av arbetsanställning, beskat­

tas endast i denna stat, såvida icke

arbetet utföres i den andra staten.

Om arbetet utföres i den andra sta­

ten, må ersättningen på grund av an­

ställningen beskattas i denna andra

stat.

§ 2. Utan hinder av bestämmelser­

na i 1 § skall ersättning, som en per­

son med hemvist i en av staterna

uppbär på grund av arbete som ut­

föres i den andra staten, beskattas

endast i den förstnämnda staten, un­

der förutsättning att

a) inkomsttagaren vistas i den

andra staten under en tidrymd eller

tidrymder, som sammanlagt icke

överstiga 183 dagar under beskatt­

ningsåret i fråga,

b) ersättningen betalas av eller på

uppdrag av en arbetsgivare, som ej

äger hemvist i den andra staten, och

zake van andere zelfstandige werk-

zaamheden van soortgelijke aard zijii

slechts in die Staat belastbaar, ten-

zij hij in de andere Staat voor het

verrichten van zijn werkzaamheden

geregeld over een vast middelpunt

beschikt. Indien hij over zulk een

vast middelpunt beschikt, mogen de

voordelen in de andere Staat worden

beläst, maar slechts in zoverre als

zij aan dat vaste middelpunt kunnen

worden toegerekend.

2. De uitdrukking „vrij beroep”

sluit in zelfstandige werkzaamheden

op het gebied van wetenschap, letter-

kunde, kunst, opvoeding of onder-

wijs, alsmede de zelfstandige werk­

zaamheden van artsen, advocaten,

teclinici, architecten, tandart sen en

accountants.

Artikel 17

Niet-zelfstandige arbeid

1. Onder voorbehoud van de be-

palingen van de artikelen 18, 20, 21,

22 en 23 zijn salarissen, lonen en an­

dere soortgelijke belöningen verkre-

gen door een inwoner van een van de

Staten ter zake van een dienstbetrek­

king slechts in die Staat belastbaar,

tenzij de dienstbetrekking in de an­

dere Staat wordt uitgeoefend. Indien

de dienstbetrekking aldaar wordt

uitgeoefend, mag de ter zake daarvan

verkregen belöning in die andere

Staat worden beläst.

2. Niettegenstaande de bepalingen

van het eerste lid is de belöning ver­

kregen door een inwoner van een van

de Staten ter zake van een in de an­

dere Staat uitgeoefende dienstbetrek­

king slechts in de eerstbedoelde Staat

belastbaar, indien:

a) de genieter in de andere Staat

verblijft gedurende een tijdvak of

tijdvakken, die in het desbetreffende

belastingjaar een totaal van 183 da­

gen niet te boven gaan, en

b) de belöning wordt betaald door

of namens een werkgever die geen in­

woner van de andere Staat is, en

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

19

c) ersättningen ej såsom omkost­

nad belastar ett fast driftställe eller

en stadigvarande anordning, som ar­

betsgivaren har i den andra staten.

§ 3. Utan hinder av vad som stad­

gas ovan i denna artikel skall ersätt­

ning, som en person med hemvist i

en av staterna uppbär på grund av

anställning ombord på fartyg eller

luftfartyg i internationell trafik, be­

skattas endast i denna stat.

Artikel 18

Styrelsearvoden

Styrelsearvoden eller liknande er­

sättningar, som uppbäras av en per­

son med hemvist i en av staterna i

egenskap av styrelseledamot i ett bo­

lag med hemvist i den andra staten,

må beskattas i denna andra stat.

Artikel 19

Artister och idrottsmän

Utan hinder av bestämmelserna i

artiklarna 16 och 17 må inkomst,

som teater- eller filmskådespelare,

radio- eller televisionsartister, musi­

ker och idrottsmän förvärva genom

sin personliga verksamhet i denna

egenskap, beskattas i den stat, i vil­

ken verksamheten utövas.

Artikel 20

Pensioner

Där icke bestämmelserna i artikel

21 §§ 1 och 2 annat föranleda, skola

pensioner och liknande ersättningar,

soxn i anledning av tidigare anställ­

ning utbetalas till en person med

hemvist i en av staterna, beskattas

endast i denna stat.

c) de belöning niet ten laste komt

van een vaste inrichting die, of van

een vast middelpunt dat de werkge-

ver in de andere Staat heeft.

3. Niettegenstaande de voorgaande

bepalingen van dit artikel is de be­

löning genoten door een inwoner van

een van de Staten ter zake van een

dienstbetrekking, uitgeoefend aan

boord van een schip of luchtvaartuig

in internationaal verkeer slechts in

die Staat belastbaar.

Artikel 18

Bestuurders- en commissarissen-

beloningen

Bestuurders- en commissarissenbe-

loningen en soortgelijke betalingen,

verkregen door een inwoner van een

van de Staten in zijn hoedanigheid

van lid van de raad van beheer of

van de raad van toezicht van een

lichaain, dat inwoner is van de ande­

re Staat, mogen in die andere Staat

worden beläst.

Artikel 19

Artiesten en sportbeoefenaars

Niettegenstaande de bepalingen

van de artikelen 16 en 17 mogen

voordelen of inkomsten, verkregen

door beroepsartiesten, zoals toneel-

spelers, film-, radio- of televisiearties-

ten en musici, alsmede door sportbe­

oefenaars, uit hun persoonlijke werk-

zaamheden als zodanig, worden be­

läst in de Staat waarin deze werk-

zamheden worden verricht.

Artikel 20

Pensioenen

Onder voorbelioud van de bepa­

lingen van artikel 21, eerste en twee-

de lid, zijn pensioenen en andere

soortgelijke belöningen betaald aan

een inwoner van een van de Staten

ter zake van een vroegere dienstbe­

trekking, slechts in die Staat belast­

baar.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 21

Ersättningar av offentligrättslig

natur

§ 1. Ersättningar, pensioner däri

inbegripna, som utbetalas av — eller

från fonder inrättade av — en av

staterna, dess politiska underavdel­

ningar eller lokala myndigheter till

en fysisk person på grund av arbete,

som utförts i tjänst hos denna stat,

dess underavdelning eller lokala

myndighet må beskattas i denna stat.

§ 2. Pensioner, som utbetalas en­

ligt bestämmelser om allmän social­

försäkring i en av staterna till en

person med hemvist i den andra sta­

ten, må beskattas i den förstnämnda

staten.

§ 3. Utan hinder av 1 § skola be­

stämmelserna i artiklarna 17, 18 och

20 äga tillämpning på ersättningar

eller pensioner, som utbetalas för

tjänster utförda i samband med rö­

relse som bedrivits av en av staterna,

dess politiska underavdelning eller

lokala myndighet.

Artikel 22

Professorer och lärare

§ 1. En professor eller lärare, som

äger hemvist i Nederländerna och

som vistas i Sverige i syfte att be­

driva undervisning eller forskning

under en tidrymd ej överstigande

två år vid universitet, högskola el­

ler annan inrättning i Sverige för un­

dervisning eller forskning, skall be­

skattas endast i Nederländerna för

ersättning som han uppbär för så­

dan undervisning eller forskning.

Artikel 21

Belöningen van publiekrechtelijke

aard

1. Belöningen, daaronder begrepen

pensioenen, betaald door, of uit fond­

sen in het leven geroepen door een

van de Staten of een staatkundig on-

derdeel of een plaatselijk publiek-

rechtelijk lichaam daarvan aan een

natuurlijke persoon ter zake van

diensten bewezen aan die Staat of

aan dat onderdeel of dat plaatselijke

publiekrechtelijke lichaam daarvan

in de uitoefening van overheidsfunc-

ties, mogen in die Staat worden be­

läst.

2. Pensioenen, uitbetaald krach-

tens de bepalingen van een publiek­

rechtelijke regeling inzake sociale

zekerheid van een van de Staten aan

een inwoner van de andere Staat,

mogen in de eerstbedoelde Staat wor-

den beläst.

3. Niettegenstaande het eerste lid

van dit artikel vinden de bepalingen

van de artilcelen 17, 18 en 20 toepas-

sing op belöningen of pensioenen ter

zake van diensten bewezen in het ka­

der van een op winst gericht bedrijf,

uitgeoefend door een van de Staten of

een staatkundig onderdeel of een

plaatselijk publiekrechtelijk lichaam

daarvan.

Artikel 22

Professoren en leraren

1. Vergoedingen, die een professor

of leraar, die inwoner is van Ne-

derland en die in Zweden verblijft

inet het doel gedurende een periode

van ten hoogste twee jaar onderwijs

te geven of zich met wetenschappe-

lijk onderzoek bezig te houden aan

een universiteit, hogeschool of an­

dere inrichting voor onderwijs of

wetenschappelij k onderzoek in Zwe­

den, voor dat onderwijs of dat onder­

zoek ontvangt, zijn slechts in Neder-

land belastbaar.

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. En professor eller lärare, som äger hemvist i Sverige och som vis­ tas i Nederländerna i syfte att be­ driva undervisning eller forskning under en tidrymd ej överstigande ett år vid universitet, högskola eller an­ nan inrättning i Nederländerna för undervisning eller forskning, skall beskattas endast i Sverige för ersätt­ ning som han uppbär för sådan un­ dervisning eller forskning.

§ 3. Denna artikel skall ej äga till- lämpning på ersättning för forsk­ ning, om forskningen bedrives icke i allmänt intresse utan främst för att tillgodose viss persons eller vissa personers enskilda vinstsyfte.

Artikel 23

Studerande

§ 1. En studerande eller affärs- eller liantverkspraktikant, som äger eller tidigare ägt hemvist i en av staterna och som vistas i den andra staten uteslutande för sin undervis­ ning eller utbildning, skall ej be­ skattas i denna andra stat för belopp, som han uppbär till bestridande av sitt uppehälle, sin undervisning el­ ler sin utbildning, om beloppen i fråga utbetalas till honom från ut­ landet.

§ 2. Ersättning, som en studeran­ de vid universitet, högskola, skola eller liknande undervisningsanstalt i en av staterna uppbär på grund av tjänst som utövats i den andra staten under en tidrymd eller tid­ rymder, vilka sammanlagt icke över­ stiga 100 dagar under beskattnings­ året, i syfte att erhålla praktisk er­ farenhet i anslutning till studierna eller utbildningen, skall ej beskat­ tas i denna andra stat.

2. Yergoedingen, die een professor of leraar, die inwoner is van Zweden en die in Nederland verblijft met het doel gedurende een periode van ten hoogste één jaar onderwijs te geven of zich met wetenschappelijk onderzoek bezig te houden aan een universitet, hogeschool of andere in- richting voor onderwijs of weten- schappelijk onderzoek in Nederland, voor dat onderwijs of dat onderzoek ontvangt, zijn slechts in Zweden be- lastbaar.

3. Dit artikel vindt geen toepassing op inkomsten verkregen met het verrichten van wetenschappelijk onderzoek, indien dit onderzoek niet wordt verricht in het algemeen be- lang, maar in de eerste plaats voor het persoonlijke nut van een bepaal- de persoon of personen.

Artikel 23

Studenten

1. Betalingen, die een student of een voor een beroep of bedrijf opgeleid wordende persoon, die in­ woner van een van de Staten is of vroeger was en die in de andere Staat verblijft uitsluitend voor zijn studie of opleiding, ontvangt ten behoeve van zijn onderhoud, studie of op­ leiding, zijn in die andere Staat niet belastbaar, mits deze betalingen aan hem worden gedaan uit bronnen buiten die andere Staat.

2. Belöningen, die een student aan een universiteit, hogeschool, school of soortgelijke onderwijsinstelling in een van de Staten ontvangt ter zake van werkzaamheden of persoonlijke diensten verricht in de andere Staat gedurende een tijdvak of tijdvakken van in totaal niet meer dan 100 dagen in het belastingjaar teneinde praktische ervaring op te doen in verband met zijn studie of opleiding, zijn in die andere Staat niet belast­ baar.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 24

Övriga inkomstslag

Inkomst, beträffande vilken ingen

uttrycklig bestämmelse meddelats i

föregående artiklar av avtalet och

som uppbäres av en person med

hemvist i en av staterna, skall be­

skattas endast i denna stat.

KAPITEL IV

Beskattning av förmögenhet

Artikel 25

§ 1. Förmögenhet bestående av så­

dan fastighet som avses i artikel 6 §

2 må beskattas i den stat, i vilken

fastigheten är belägen.

§ 2. Förmögenhet bestående av

lös egendom, som är att hänföra till

anläggnings- eller driftkapital i ett

företags fasta driftställe, eller av lös

egendom, som ingår i en stadigva­

rande anordning för utövandet av

fritt yrke, må beskattas i den stat,

i vilken det fasta driftstället eller

den stadigvarande anordningen är

belägen.

§ 3. Fartyg och luftfartyg, som an­

vändas i internationell trafik, även­

som lös egendom, som är hänförlig

till användningen av sådana fartyg

och luftfartyg, skola beskattas en­

dast i den stat, i vilken företaget i

fråga har sin verkliga ledning. Här­

vid skola bestämmelserna i artikel

8 § 2 äga tillämpning.

§ 4. Alla andra slag av förmögen­

het, som innehavas av en person

med hemvist i en av staterna, skola

beskattas endast i denna stat.

Artikel 24

Overige inkomsten

Bes tanddelen van het inko men

van een inwoner van een van de

Staten, die niet uitdrukkelijk in de

voorgaande artikelen van dit Yerdrag

zijn vermeld, zijn slechts in die

Staat belastbaar.

HOOFDSTUK IV

Belastingheffing naar het vermogen

Artikel 25

1. Vermogen bestaande uit onroe-

rende goederen zoals omschreven in

artikel 6, tweede lid, mag worden

beläst in de Staat 'waarin deze

goederen zijn gelegen.

2. Vermogen bestaande uit roeren-

de zaken die deel uitmaken van het

bedrijfsvermogen van een vaste in-

ricliting van een onderneming, of

uit roerende zaken die behoren tot

een vast middelpunt gebezigd voor de

uitoefening van een vrij beroep, mag

worden beläst in de Staat waarin

de vaste inrichting of het vaste mid­

delpunt is gelegen.

3. Schepen en luchtvaartuigen

geexploiteerd in international ver-

keer en roerende zaken die worden

gebruikt bij de exploitatie van deze

schepen en luchtvaartuigen, zijn

slechts belastbaar in de Staat waarin

de plaats van de werkelijke leiding

van de onderneming is gelegen. De

bepalingen van artikel 8, tweede lid,

vinden hierbij toepassing.

4. Alle andere bestanddelen van

het vermogen van een inwoner van

een van de Staten zijn slechts in die

Staat belastbaar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

23

KAPITEL V

Metoder för undvikande av dubbel­

beskattning

Artikel 26

§ 1. Nederländerna äger vid fast­ ställande av skatt på personer, som ha hemvist där, i det beskattnings­ underlag på vilket sådana skatter på­ föras inräkna inkomst eller förmö­ genhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal må beskattas i Sverige.

§ 2. Med förbehåll för tillämpning­ en av bestämmelserna om förlustut­ jämning i nationella föreskrifter för undvikande av dubbelbeskattning, skall Nederländerna medgiva ned­ sättning av den skatt som beräk­ nats i överensstämmelse med 1 § av denna artikel. Nedsättningen skall motsvara den del av skatten vilken står i samma förhållande till denna skatt som beloppet av den inkomst eller förmögenhet som må beskattas i Sverige enligt artiklarna 6, 7, 9, 10 § 7,' 11 § 3, 12 § 3, 14 §§ 1 och 2, 16, 17 § 1, 18, 19, 21 samt 25 §§ 1 och 2 av detta avtal står till belop­ pet av inkomst eller förmögenhet som avses i 1 § av denna artikel.

Nederländerna skall vidare från sålunda beräknad nederländsk skatt medgiva avdrag för den inkomst som må beskattas i Sverige enligt artikel 10 § 2 och som inräknas i det belopp som avses i 1 § av förevarande arti­ kel. Avdragsbeloppet skall vara det lägsta av följande belopp:

a) det belopp som motsvarar den svenska skatten;

b) det belopp av nederländsk

HOOFDSTUIv V

Wijze van vermijding van dubbele

belasting

Artikel 26

1. Nederland is bevoegd bij het heffen van belasting van zijn in- woners in de grondslag waarnaar de belasting wordt geheven, de be- standdelen van het inkomen of het ver mogen te begrijpen die, overeen- komstig de bepalingen van dit Verdrag, in Zweden mogen worden beläst.

2. Onder voorbehoud van de toe- passing van de bepalingen betref- fende de verliescompensatie in de eenzijdige voorschriften tot het ver- mijden van dubbele belasting, ver- leent Nederland een vermindering op liet overeenkomstig het eerste lid van dit artikel berekende belastingbe- drag. Deze vermindering is gelijk aan dat gedeelte van het belasting- bedrag dat tot dat belastingbedrag in dezelfde verhouding staat, als het bedrag van de bestanddelen van het inkomen of het vermogen die volgens de artikelen 6, 7, 9, 10, zevende lid, 11, derde lid, 12, derde lid, 14, eerste en tweede lid, 16, 17, eerste lid, 18, 19, 21 en 25, eerste en tweede lid, van dit Verdrag in Zweden mogen worden beläst, staat tot het bedrag van het inkomen of het vermogen dat de in het eerste lid van dit artikel bedoelde grondslag vormt. Nederland verleent voorts een vermindering op de aldus berekende belasting voor die bestanddelen van het inkomen die volgens artikel 10, tweede lid, in Zweden mogen worden beläst en zijn begrepen in de in het eerste lid van dit artikel be- doclde grondslag. Het bedrag van deze vermindering is het laagste van de volgende bedragen:

a) het bedrag dat gelijk is aan de in Zweden geheven belasting;

b) het bedrag van de Nederlandse

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

skatt vilket står i samma förhållan­

de till skattebeloppet, beräknat i

överensstämmelse med 1 § av denna

artikel, som nämnda inkomst står

till den inkomst som avses i 1 § av

denna artikel.

§ 3. Bestämmelserna i 2 § skola

även tillämpas i den mån ett oskiftat

dödsbos inkomst eller förmögenhet

tillkommer en dödsbodelägare med

hemvist i Nederländerna och sådan

inkomst eller förmögenhet får be­

skattas i Sverige enligt bestämmel­

serna i detta avtal.

§ 4. När en person med hemvist i

Sverige förvärvar vinst som enligt

bestämmelserna i artikel 14 § 5 må

beskattas i Nederländerna, skall Ne­

derländerna från nederländsk skatt

på sådan vinst avräkna ett belopp

motsvarande den svenska skatt som

belöper på vinsten enligt proportio­

nell beräkning.

§ 5. När en person med hemvist i

Sverige uppbär inkomst eller inne­

har förmögenhet som enligt bestäm­

melserna i detta avtal må beskattas

i Nederländerna, skall Sverige, så­

vida icke fall föreligger som avses

i artikel 14 § 5,

a) från skatten på inkomsten av­

räkna ett belopp motsvarande den

inkomstskatt som erlagts i Neder­

länderna;

b) från skatten på förmögenheten

avräkna ett belopp motsvarande den

förmögenhetsskatt som erlagts i Ne­

derländerna.

Avräkningsbeloppet skall emeller­

tid icke i något fall överstiga be­

loppet av den del av inkomstskatten

eller förmögenhetsskatten som utan

sådan avräkning belöper på den in-

belasting, dat tot het overeenkomstig

het eerste lid van dit artikel be-

rekende belastingbedrag in dezelfde

verhouding staat als het bedrag van

de genoemde bestanddelen van het

inkomen staat tot het bedrag van

het inkomen dat de in het eerste lid

van dit artikel bedoelde grondslag

Arormt.

3. De bepalingen van het tweede

lid zijn ook van toepassing voor

zover de voordelen of inkomsten of

het vermogen van een onverdeelde

nalatenschap van een overledene

toekomen aan een begunstigde die

inwoner van Nederland is en deze

voordelen of inkomsten of dit ver­

mogen ingevolge de bepalingen van

dit Verdrag in Zweden belastbaar

zijn.

4. Indien een persoon, die inwoner

van Zweden is, voordelen verkrijgt,

die overeenkomstig de bepalingen

van artikel 14, vijfde lid, in Neder­

land mogen worden beläst, verleent

Nederland een vermindering op de

Nederlandse belasting over die voor­

delen tot het bedrag van de Zweedse

belasting dat naar evenredigheid aan

die voordelen kan worden toe-

gerekend.

5. Indien een inwoner van Zweden

inkomen verkrijgt of vermogen bezit

dat overeenkomstig de bepalingen van

dit Verdrag in Nederland mag worden

helast, verleent Zweden, behoudens

in het geval bedoeld in artikel 14,

vijfde lid,

a) een vermindering op de be­

lasting naar het inkomen tot een

bedrag dat gelijk is aan de in Neder­

land betaalde inkomstenbelasting;

b) een vermindering op de be­

lasting naar het vermogen tot een

bedrag dat gelijk is aan de in Ne­

derland betaalde vormogensbe-

lasting.

In elk van beide gevallen over-

schrijdt de vermindering echter niet

dat deel van de inkomstenbelasting,

onderscheidenlijk de vermogensbe-

lasting, zoals deze berekend is vöör

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

25

komst respektive förmögenhet som må beskattas i Nederländerna.

När en person med hemvist i Sve­ rige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet som enligt artiklarna 8 § 1, 14 § 3 och 25 § 3 skall beskat­ tas endast i Nederländerna, skall så­ dan inkomst eller förmögenhet va­ ra undantagen från beskattning i Sverige. Den svenska progressiva skatten må dock beräknas efter den skattesats som skulle ha varit till­ lämplig, om inkomst eller förmögen­ het som sålunda undantagits från beskattning hade inräknats i den skattepliktiga inkomsten eller för­ mögenheten.

§ 6. Oberoende av bestämmelser­ na i 5 § skall utdelning från ett bo­ lag med hemvist i Nederländerna till ett bolag med hemvist i Sverige va­ ra undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen enligt svensk lag skulle ha varit undantagen från skatt, om båda bolagen hade varit svenska bolag,

dock att i den mån beloppet av ut­ delning som för ett beskattningsår utbetalas av ett bolag med hemvist i Nederländerna motsvaras av utdel­ ning, som detta bolag, direkt eller genom förmedling av juridisk per­ son, under samma eller tidigare be­ skattningsår uppburit på aktier el­ ler andelar i bolag med hemvist i tredje stat, undantag från svensk skatt som i första stycket sägs gäller endast såvitt den utdelning som upp- burits på aktier eller andelar i bolag med hemvist i denna tredje stat, un­ derkastats bolagsskatt i Nederlän­ derna eller, om så ej är fallet, ut­ delningen skulle ha varit undan­ tagen från svensk skatt, om aktierna eller andelarna innehafts direkt av det svenska bolaget.

het verlenen van de vermindering, dat, naar gelang van het geval, kan worden toegerekend aan het in­ komen of het vermogen, dat in Ne- derland mag worden beläst.

Indien een inwoner van Zweden inkomen verkrijgt of vermogen bezit dat overeenkomstig artikel 8, eerste lid, artikel 14, derde lid, en artikel 25, derde lid, slechts in Nederland belastbaar is, is dit inkomen of vermogen vrij gesteld van Zweedse belasting; evenwel mag het progres- sieve tarief van de Zweedse belasting worden toegepast alsof het aldus vrijgestelde inkomen of vermogen in het bedrag van het totale inkomen of vermogen was begrepen.

6. Niettegenstaande de bepalingen van het vijfde lid, zijn dividenden betaald door een lichaam dat in­ woner is van Nederland aan een lichaam dat inwoner is van Zweden, vrij gesteld van Zweedse belasting, mits de dividenden overeenkomstig de wetgeving van Zweden van be­ lasting zouden zijn vrij gesteld, indien beide lichamen Zweedse lichamen waren geweest, en voorts niet dien verstande dat, voor zover het bedrag van de dividenden, door een lichaam dat inwoner is van Ne­ derland over een belastingjaar vastgesteld, dividenden vertegen- woordigt, die dat lichaam, rechts- treeks of door een andere rechts- persoon, in hetzelfde of in een vroeger belastingjaar heeft ontvangen op aan­ delen van een lichaam dat inwoner is van een derde Staat, de vorenbe- doelde vrijstelling van Zweedse be­ lasting slechts wordt verleend voor zover de dividenden, ontvangen op aandelen van het lichaam dat in­ woner is van die derde Staat, in Ne­ derland aan vennootschapsbelasting onderworpen zijn geweest, of, indien dit niet het geval is, voor zover de dividenden van Zweedse belasting

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

KAPITEL VI

Särskilda bestämmelser

Artikel 27

Likställighet mellan skattskyldiga

§ 1. Medborgare i en av staterna,

oavsett om de äga hemvist i denna

stat eller ej, skola icke i den andra

staten bli föremål för någon beskatt­

ning eller något därmed samman­

hängande skattekrav av annat slag

eller mer tyngande än medborgarna

i denna andra stat under samma för­

hållanden äro eller kunna bli un­

derkastade.

§ 2. Uttrycket »medborgare» bety­

der:

a) Alla fysiska personer som äga

en av staternas nationalitet.

b) Alla juridiska personer och and­

ra sammanslutningar, som bildats

jämlikt gällande lag i en av staterna.

§ 3. Beskattningen av ett fast drift­

ställe, som ett företag i en av sta­

terna har i den andra staten, skall i

denna andra stat icke vara mindre

fördelaktig än beskattningen av fö­

retag i den andra staten, som bedri­

va samma verksamhet.

Vad nu sagts skall icke anses med­

föra förpliktelse för någon av stater­

na att medgiva personer med hem­

vist i den andra staten personliga av­

drag vid beskattningen, skattebe­

frielser och skattenedsättningar på

grund av civilstånd eller försörj­

ningsplikt mot familj, som medgivas

personer med hemvist i den först­

nämnda staten.

zouden zijn vrijgesteld, indien het

Zweedse lichaam de aandelen rechts-

treeks had bezeten.

HOOFDSTUK VI

Bijzondere bepalingen

Artikel 27

Non-discriminatie

1. Onderdanen van een van de

Staten, ongeacht of zij inwoner zijn

van die Staat of niet, worden in de

andere Staat niet aan enige belasting-

heffing of daarmede verband hou-

dende verplichting onderworpen, die

änders of zwaarder is dan de be-

lastingheffing en daarmede verband

houdende verplichtingen, waaraan

onderdanen van die andere Staat on­

der dezelfde omstandigheden zijn of

kunnen worden onderworpen.

2. De uitdrukking »onderdanen”

betekent:

a) alle natuurlijke personen die

de nationaliteit van een van de Sta­

ten bezitten;

b) alle rechtspersonen, vennoot-

schappen en verenigingen die hun

rechtspositie als zodanig ontlenen

aan de wetgeving die in een van de

Staten van kracht is.

3. De belastingheffing van een

vaste inrichting die een onderneming

van een van de Staten in de andere

Staat heeft, is in die andere Staat

niet ongunstiger dan de belasting­

heffing van ondernemingen van die

andere Staat die dezelfde verkzaam-

heden uitoefenen.

Deze bepaling mag niet aldus wor­

den uitgelegd, dat een van de Staten

verplicht zou zijn aan inwoners van

de andere Staat bij de belastinghef­

fing de persoonlijke aftrekken, tege-

moetkomingen en verminderingen

uit hoofde van burgerlijke staat of

gezinslasten te verlenen, die eerstbe-

doelde Staat aan zijn eigen inwoners

verleent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

27

§ 4. Företag i en av staterna, vil­

kas kapital helt eller delvis äges eller

kontrolleras, direkt eller indirekt,

av en eller flera personer med hem­

vist i den andra staten, skola icke i

den förstnämnda staten bli föremål

för någon beskattning eller något

därmed sammanhängande skatte­

krav, som är av annat slag eller mer

tyngande än den beskattning och

därmed sammanhängande skatte­

krav som andra liknande företag i

denna förstnämnda stat äro eller

kunna bli underkastade.

§ 5. I denna artikel avser uttryc­

ket »beskattning» skatter av varje

slag och beskaffenhet.

Artikel 28

Förfarandet vid ömsesidig

överenskommelse

§ 1. När en person med hemvist i

en av staterna gör gällande, att i en

stat eller i båda staterna vidtagits

åtgärder, som för honom medfört

eller komma att medföra en mot det­

ta avtal stridande beskattning, äger

han — utan att hans rätt att använ­

da sig av i dessa staters interna rätts­

ordning givna rättsmedel därav på­

verkas — göra framställning i saken

hos den behöriga myndigheten i den

stat, i vilken han äger hemrist.

§ 2. Om denna behöriga myndig­

het finner framställningen grundad

men ej själv kan åvägabringa en till­

fredsställande lösning, skall myndig­

heten söka lösa frågan genom ömse­

sidig överenskommelse med den be­

höriga myndigheten i den andra sta­

ten i syfte att undvika en mot detta

avtal stridande beskattning.

§ 3. De behöriga myndigheterna i

staterna skola genom ömsesidig över­

enskommelse söka avgöra svårighe­

ter eller tvivelsmål som uppkomma

rörande tolkningen eller tillämp­

ningen av detta avtal. De kunna även

4. Ondernemingen van een van de

Staten, waarvan het kapitaal geheel

of gedeeltelijk, onmiddellijk of mid-

dellijk, in het bezit is van of wordt

beheerst door een of meer inwoners

van de andere Staat, worden in de

eerstbedoelde Staat niet aan enige

belastingheffing of daarinede ver­

band houdende verplichting onder-

worpen, die änders of zwaarder is

dan de belastingheffing en daarmede

verband houdende verplichtingen,

waaraan andere soortgelijke onder­

nemingen van die eerstbedoelde Staat

zijn of kunnen worden onderworpen.

5. In dit artikel ziet de uitdruk-

king ..belastingheffing” op belas-

tingen van elke soort en benaming.

Artikel 28

Regeling voor onderling overleg

1. Indien een inwoner van een van

de Staten van oordeel is dat de maat-

regelen van een van de Staten of van

beide Staten voor hem leiden of zul-

len leiden tot een belastingheffing die

niet in overeenstemming is met dit

Verdrag, kan hij, onverminderd de

rechtsmiddelen waarin de nationale

wetten van die Staten voorzien, zijn

geval voorleggen aan de bevoegde

autoriteit van de Staat waarvan hij

inwoner is.

2. De bevoegde autoriteit zal, in-

dien het bezwaar hem gegrond voor-

komt en indien hij niet zelf in staat

is tot een bevredigende oplossing te

komen, trachten de aangelegenheid

in onderlinge overeenstemming met

de bevoegde autoriteit van de andere

Staat te regelen teneinde een belas­

tingheffing die niet in overeenstem­

ming is met dit Verdrag, te vermij-

den.

3. De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen trachten moeilijkheden

of twijfelpunten die mochten rijzen

niet betrekking tot de uitlegging of

de toepassing van dit Verdrag in

onderlinge overeenstemming op te

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

överlägga i syfte att undanröja dub­

belbeskattning i sådana fall som ej

omfattas av detta avtal.

§ 4. De behöriga myndigheterna i

staterna kunna träda i direkt förbin­

delse med varandra för att träffa

överenskommelse i de fall som angi­

vits i föregående paragrafer. Om

muntliga överläggningar anses un­

derlätta en överenskommelse, kunna

sådana överläggningar äga rum inom

ramen för en kommitté bestående av

representanter för de behöriga myn­

digheterna i staterna.

Artikel 29

Utbyte av upplysningar

De behöriga myndigheterna i sta­

terna skola fortlöpande eller på be­

gäran utbyta sådana upplysningar

(av beskaffenhet att stå till dessa

myndigheters förfogande under de­

ras sedvanliga tjänsteutövning) som

äro nödvändiga för att tillämpa be­

stämmelserna i detta avtal, särskilt

för att förebygga bedrägeri och för

att tillämpa givna föreskrifter till

förebyggande av skatteflykt i fråga

om skatter som omfattas av detta

avtal. De utbytta upplysningarna

skola behandlas såsom hemliga och

få icke yppas för andra personer el­

ler myndigheter än dem som hand­

lägga taxering och uppbörd av de

skatter som avses i detta avtal.

Artikel 30

Biträde och handräckning

§ 1. Staterna förbinda sig att läm­

na varandra biträde och handräck­

ning för indrivning av sådana skat­

ter, som avses i detta avtal, tillika

med ränta, kostnader samt tilläggs­

belopp till skatterna ävensom viten

utan straffrättslig karaktär.

lössen. Zij kunnen ook niet elkaar

overleg plegen teneinde dubbele be-

lasting ongedaan te maken in geval­

len waarvoor in dit Verdrag geen

voorziening is getroffen.

4. De bevoegde autoriteiten van de

Staten kunnen zich rechtstreeks met

elkaar in verbinding stellen teneinde

een overeenstemming als bedoeld in

de voorgaande leden te bereiken. In­

dien voor het bereiken van overeen­

stemming een mondelinge gedach-

tenwisseling raadzaam lijkt, kan

zulk een gedachtenwisseling plaats-

vinden in een commissie die bestaat

uit vertegenwoordigers van de be­

voegde autoriteiten van de Staten.

Artikel 29

Uitwisseling van inlichtingen

De bevoegde autoriteiten van de

Staten zullen, ambtshalve of op ver-

zoek, zodanige inlichtingen uitwisse-

len (zijnde inlichtingen die deze

autoriteiten geordend voorhanden

hebben) als nodig zijn om uitvoering

te geven aan dit Verdrag, in het bijz-

onder om fraude te voorkomen, als-

mede om uitvoering te geven aan

wettelijke voorzieningen tegen wet-

sontduiking met betrekking tot de

belastingen waarop dit Verdrag van

toepassing is. Elke aldus uitgewissel-

de inlichting zal geheim worden ge-

houden en niet ter kennis worden

gebracht van andere personen of

autoriteiten dan die, beläst met de

vaststelling of invordering van de be­

lastingen die het onderwerp van dit

Verdrag uitmaken.

Artikel 30

Hulp en bijstand

1. De Staten nemen op zich elkaar

hulp en bijstand te verlenen bij de

invordering van de belastingen die

het onderwerp van dit Verdrag uit­

maken, met inbegrip van interest,

kosten, verhogingen van belasting en

boeten van niet-strafrechtclijke aard.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

29

§ 2. Då fråga är om framställning rörande indrivning av skatter, skola sådana skatteanspråk från en av sta­ terna, vilka äro exigibla i denna stat, erkännas såsom exigibla av den and­ ra staten och indrivas där i enlighet med dess lagstiftning beträffande in­ drivning och uppbörd av egna skat­ ter. Sådana anspråk skola icke åt­ njuta förmånsrätt i sistnämnda stat. Den stat, till vilken framställning­ en gjorts, skall icke vara pliktig att tillgripa verkställighetsåtgärder, som icke äro i överensstämmelse med lag­ stiftningen i den stat, som gjort fram­ ställningen.

§ 3. Vid varje framställning skola fogas handlingar, utvisande att skat- teanspråken enligt lagstiftningen i den stat, från vilken framställningen göres, där äro exigibla på sätt stad­ gas i 2 § av denna artikel.

§ 4. Handräckning, som föreskri- ves i denna artikel, skall icke med­ givas såvitt angår medborgare eller bolag i den stat till vilken framställ­ ning göres.

Artikel 31

Begränsning av artiklarna 29 och 30

§ 1. Bestämmelserna i artiklarna 29 och 30 skola i intet fall anses med­ föra skyldighet för en av staterna

a) att vidtaga förvaltningsåtgär- der, som avvika från lagstiftning el­ ler praxis i denna stat eller i den andra staten;

b) att lämna upplysningar, som icke äro tillgängliga enligt lagstift­ ningen eller under sedvanlig tjänste­ utövning i denna stat eller i den and­ ra staten; eller

c) att lämna upplysningar, som skulle röja affärshemlighet, indu­ stri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat för­ faringssätt, eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot all­ männa hänsyn.

2. In geval van verzoeken tot in­ votering van belastingen zullen on- herroepelijk vaststaande belasting- vorderingen van elk van de Staten door de andere Staat ter invordering worden aanvaard en in die Staat wor- den gelnd overeenkomstig de wetten die van toepassing zijn voor de in­ vordering en inning van zijn eigen belastingen. Zulke vorderingen zul­ len in de laatstbedoelde Staat geen wettelijke voorrang genieten. De aangezochte Staat zal niet gehouden zijn over te gaan tot executoriale maatregelen va ar vo or de wet van de verzoekende Staat geen voorziening inhouat.

3. Elk verzoek zal vergezeld gaan van bescheiden waaruit blijkt dat volgens de wetten van de verzoeken­ de Staat de belastingen onherroepe- lijk zijn komen vast te staan in de zin van het tweede lid van dit arti­ kel.

4. De hulp, bedoeld in dit artikel, zal niet worden verleend ten aanzien van onderdanen of lichamen van de aangezochte Staat.

Artikel 31

Beperking van de artikelen 29 en 30

In geen geval zullen de bepalingen van de artikelen 29 en 30 aldus wor­ den uitgelegd dat zij een van de Sta­ ten de verplichting opleggen:

a) maatregelen te nemen die in strijd zijn met de wetten of het ge- bruik van die of van de andere Staat;

b) bijzonderheden te verstrekken die niet verkrijgbaar zijn volgens de wetten of in de normale gång van zaken in de administratie van die of van de andrere Staat;

c) inlichtingen te verstrekken die een handels-, bedrijfs-, nijverheids- of beroepsgeheim of een fabrieks- of handelswerkwijze zouden onlhullen dan wel inlichtingen waarvan het verstrekken in strijd zou zijn met de openbare orde.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 32

Diplomatiska och konsulära

befattningshavare

Bestämmelserna i detta avtal på­

verka icke privilegier i beskattnings­

hänseende, som enligt folkrättens

allmänna regler eller stadganden i

särskilda överenskommelser tillkom­

ma diplomatiska eller konsulära be­

fattningshavare.

Artikel 33

Tillämpningsföreskrifter

§ 1. Behöriga myndigheter i envar

av staterna äga, i överensstämmelse

med vad som är brukligt i den sta­

ten, meddela erforderliga föreskrifter

rörande tillämpningen av detta avtal.

§ 2. Vad angår detta avtals före­

skrifter om utbyte av upplysningar

och ömsesidig handräckning för

skatteindrivning må de behöriga

myndigheterna genom ömsesidig

överenskommelse föreskriva regler

avseende förfaringssätt, formen för

framställningar och svar på desam­

ma, omräkning av valuta, redovis­

ning av indrivna medel, minsta be­

lopp som framställning om indriv­

ning må avse samt därmed sam­

manhängande spörsmål.

Artikel 34

Territoriell utvidgning av avtalet

§ 1. Detta avtal må, antingen i dess

helhet eller med erforderliga jämk­

ningar, utvidgas till att avse endera

eller båda länderna Surinam eller

Nederländska Antillerna, under för­

utsättning att där påföras skatter,

som äro i huvudsak likartade med

dem som omfattas av avtalet. Sådan

utvidgning av avtalet skall gälla från

Artikel 32

Diplomatieke en consulaire

ambtenaren

De bepalingen van dit Verdrag

tasten in geen enkel opzicht de fisca-

le voorrechten aan die diplomatieke

of consulaire ambtenaren en beamb-

ten ontlenen aan de algemene rege­

len van het volkenrecht of aan de be­

palingen van bijzondere overeen-

komsten.

Artikel 33

Uitvoeringsvoorschriften

1. De bevoegde autoriteiten van

elk van de Staten kunnen, in over-

eenstemming met het gebruik van

die Staat, uitvoeringsvoorschriften

vaststellen die nodig zijn om de be­

palingen van dit Verdrag nit te voe-

ren.

2. Ten aanzien van de bepalingen

van dit Verdrag met betrekking tot

de uitwisseling van inlichtingen en

de wederkerige bij stånd bij de in-

vordering van belastingen, kunnen

de bevoegde autoriteiten in gemeen-

schappelijk overleg regelen vaststel­

len betreffende de te volgen gedrags-

lijn, de formulieren voor aanvragen

en voor antwoorden daarop, de her-

leiding van de munteenheid, de be-

schikking over de geinde bedragen,

de minima der voor invordering in

aanmerking komende bedragen en

daarmede verband houdende aange-

legenheden.

Artikel 34

Uitbreiding tot andere gebieden

1. Dit Verdrag kan, hetzij in zijn

geheel, hetzij met de noodzakelijke

wijzigingen, worden uitgebreid tot elk

van de landen of beide landen Suri-

name en de Nederlandse Antillen,

indien het desbetreffende land be­

lastingen heft die in wezen gelijk-

soortig zijn aan de belastingen waar-

op dit Verdrag van toepassing is.

Kungi. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

31

den dag och med de jämkningar

och villkor, däri inbegripet villkor

om avtalets upphörande, som må

överenskommas och angivas i noter,

vilka utväxlas på diplomatisk väg.

§ 2. Om icke annat överenskom-

mits, skall uppsägning av avtalet en­

ligt artikel 36 icke medföra att av­

talet även upphör att gälla beträf­

fande något land till vilket avtalet

utvidgats enligt denna artikel.

KAPITEL VII

Slutbestämmelser

Artikel 35

Ikraftträdande

§ 1. Detta avtal skall ratificeras

av de höga fördragsslutande parter­

na i enlighet med vardera statens

grundlagar och övriga föreskrifter.

Ratifikationshandlingarna skola ut­

växlas i Stockholm snarast möjligt.

§ 2. Avtalet skall träda i kraft med

utväxlingen av ratifikationshand­

lingarna och dess bestämmelser sko­

la äga tillämpning beträffande be­

skattningsår och beskattningsperio-

der, som börja den 1 januari året ef­

ter det under vilket sådan utväxling

ägt rum eller senare dag.

§ 3. Det i Stockholm den 25 april

1952 undertecknade avtalet mellan

Konungariket Sverige och Konunga­

riket Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och faststäl­

lande av bestämmelser angående

ömsesidig handräckning beträffan­

de skatter på inkomst och förmögen­

het skall upphöra att gälla vid den

tidpunkt då bestämmelserna i detta

avtal skola träda i tillämpning. Be­

stämmelserna i det förstnämnda av-

Zulk een uitbreiding zal van kracht

worden niet ingång van de dag en

met inachtneming van de wijziging-

en en voorwaarden, daaronder be-

grepen voorwaarden ten aanzien van

de beéindiging, nåder overeen te ko­

rnen en vast te stellen bij diploma­

tieke notawisseling.

2. Tenzij änders is overeengeko-

men, zal de opzegging van het Ver-

drag op de voet van artikel 36 niet

tevens de toepasselijkheid van het

Ver drag op het land waartoe het in-

gevolve dit artikel is uitgebreid, be-

éindigen.

HOOFDSTUK VII

Slotbepalingen

Artikel 35

Inwerkingtreding

1. Dit Verdrag zal door de Hoge

Verdragsluitende Partijen worden

bekrachtigd overeenkomstig de ter

zake in de Grondwet of de wetten

van hun land neergelegde voorschrif-

ten. De akten van bekrachtiging zul-

len zo spoedig mogelijk te Stockholm

worden uitgewisseld.

2. Het Verdrag treedt in werking

op het ogenblik van de uitwisseling

van de akten van bekrachtiging en

de bepalingen ervan vinden toepas-

sing voor belastingjaren en tijdvak-

ken die aanvangen op of na 1 janu­

ari van het jaar volgend op het jaar

waarin deze uitwisseling plaatsvindt.

3. Het op 25 april 1952 te Stock­

holm ondertekende Verdrag tussen

het Koninkrijk Zweden en het Ko-

nonkrijk der Nederlanden tot het

vermijden van dubbele belasting en

tot het vaststellen van regelen voor

wederzijdse administratieve hulp met

betrekking tot belastingen van in­

komsten en van vermogen, houdt op

toepassing te lunden op het tijdslip

waarop de bepalingen van dit Ver­

drag van toepassing worden. De be-

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

talet skola dock alltjämt gälla be­

träffande beskattningsår och be-

skattningsperioder, som utlöpa före

den tidpunkt då bestämmelserna i

förevarande avtal skola träda i till-

lämpning.

§ 4. Tilläggsöverenskommelsen rö­

rande ömsesidig skattebefrielse för

studerande, som träffats mellan Ko­

nungariket Sveriges och Konungari­

ket Nederländernas regeringar ge­

nom noteväxling, vilken dagtecknats

den 7 maj 1962 och den 18 maj 1962,

skall upphöra att gälla vid den tid­

punkt då bestämmelserna i föreva­

rande avtal skola träda i tillämpning.

Artikel 36

Upphörande

Detta avtal skall förbliva i kraft

intill dess detsamma uppsagts av en­

dera av de höga fördragsslutande

parterna. Envar av parterna kan på

diplomatisk väg uppsäga avtalet ge­

nom underrättelse senast sex måna­

der före utgången av varje kalender­

år senare än år 1972. I händelse av

sådan uppsägning skall avtalet upp­

höra att gälla för beskattningsår och

beskattningsperioder, som börja ef­

ter utgången av det kalenderår un­

der vilket underrättelsen om upp­

sägning har givits.

Till bekräftelse härå ha ovan­

nämnda befullmäktigade ombud un­

dertecknat detta avtal och försett

detsamma med sina sigill.

Som skedde i Haag, den 12 mars

1968, i två exemplar på svenska och

nederländska språken, vilka båda

texter äga lika vitsord.

För Konungariket Sverige

Jens Mailing

För Konungariket Nederländerna

palingen van het eerstgenoemde Ver-

drag blijven echter van toepassing

voor belastingjaren en tijdvakken die

zijn verstreken vöör het tijdstip

waarop de bepalingen van dit Ver-

drag van toepassing worden.

4. De aanvullende overeenkomst

niet betrekking tot wederzijdse vrij-

stelling van studenten, tot stånd ge-

komen tussen de Regeringen van het

Koninkrijk Zweden en het Konink-

rijk der Nederlanden door uitwisse-

ling van nota’s gedagtekend 7 mei

1962 en 18 mei 1962, houdt op toe­

passing te vinden op het tijdstip

waarop de bepalingen van dit Ver-

drag van toepassing worden.

Artikel 36

Beeindiging

Dit Verdrag blijft van kracht tot-

dat het door een van de Hoge Ver-

dragsluitende Partijen is opgezegd.

Elk van de Partijen kan het Verdrag

långs diplomatieke weg opzeggen

door ten minste zes maanden voor

het einde van enig kalender jaar na

het jaar 1972 van de beeindiging ken-

nis te geven. In dat geval houdt het

Verdrag op van toepassing te zijn

met betrekking tot belastingjaren en

tijdvakken die aanvangen na het

einde van het kalender jaar waarin

van de opzegging kennis is gegeven.

TEN BLIJKE WAARVAN de bo-

vengenoemde gevolmachtigden dit

Verdrag hebben ondertekend en er

hun zegels aan hebben gehecht.

GEDAAN te ’s-Gravenhage, de

12de maart 1968, in de Zweedse en

in de Nederlandse taal, in twee exem­

plaren, zijnde beide teksten gelijke-

lijk authentiek.

Voor het Koninkrijk Zweden,

Jens Mailing

Voor het Koninkrijk der

Nederlanden,

H. J. de Koster

H. J. de Koster

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

33

Protokoll

Vid undertecknandet av det denna

dag ingångna avtalet mellan Sverige

och Nederländerna för undvikande

av dubbelbeskattning och faststäl­

lande av bestämmelser angående öm­

sesidig handräckning beträffande

skatter på inkomst och förmögenhet

ha undertecknade befullmäktigade

ombud överenskommit att följande

bestämmelser skola utgöra en inte­

grerande del av avtalet.

I. till Artikel 10

Ansökningar om restitution av

skatt som påförts i strid mot bestäm­

melserna i artikel 10 skola ingivas

till vederbörande myndighet i den

stat som påfört skatten inom tre år

från utgången av det kalenderår un­

der vilket skatten påförts, om sökan­

den icke har godtagbara skäl för att

ej iakttaga denna frist.

II. till Artikel 26

Såvitt angår nederländsk inkomst­

skatt eller bolagsskatt är förutsatt

att det beskattningsunderlag som av­

ses i artikel 26 § 1 består av »on-

zuivere inkomen» eller »winst» i den

betydelse dessa begrepp ha i den ne­

derländska inkomstskattelagen re­

spektive bolagsskattelagen.

III. till Artikel 29

Skyldigheten att utbyta upplys­

ningar avser icke upplysningar er­

hållna från banker eller andra lik­

nande inrättningar. Uttrycket »and­

ra liknande inrättningar» innefattar

försäkringsbolag.

Protocol

Bij de ondertekening van het Ver-

drag tot het vermijden van dubbele

belasting en tot het vaststellen van

regelen voor wederzijdse administra-

tieve hulp niet betrekking tot belas-

tingen naar het inkomen en naar het

vermogen, heden tussen het Konink-

rijk Zweden en het Koninkrijk der

Nederlanden gesloten, zijn de gevol-

machtigden die dit Protocol hebben

ondertekend, overeengekomen dat de

volgende bepalingen een integrerend

deel van het Verdrag zullen vormen.

I. Ad Artikel 10

Verzoeken om teruggaaf van belas-

ling die in strijd niet de bepalingen

van artikel 10 is geheven, moeten bij

de desbetreffende autoriteit van de

Staat die de belasting heeft geheven,

worden ingediend binnen een tijdvak

van drie jaren na het einde van het

kalenderjaar waarin de belasting is

geheven, tenzij de verzoeker genoeg-

zame redenen heeft om die termijn

niet in acht te nemen.

II. Ad Artikel 26

Het is wel te verstaan dat, voor

zoveel de Nederlandse inkomstenbe-

lasting of vennootschapsbelasting be-

treft, de in het eerste lid van artikel

26 bedoelde grondslag is het onzui-

vere inkomen of de winst in de zin

van de Nederlandse wetten op de

inkomstenbelasting, onder scheiden-

lijk de vennootschapsbelasting.

III. Ad Artikel 29

De verplichting tot het uitwisselen

van inlichtingen strekt zich niet uit

tot inlichtingen die verkregen zijn

van banken of van daarmede gelijk-

gestelde instellingen. De uitdrukking

„daarmede gelijkgestelde instelling­

en” omvat mede verzekeringsmaat-

scliappijen.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Till bekräftelse härå ha de veder­

börligen befullmäktigade ombuden

undertecknat detta protokoll och för­

sett detsamma med sigill.

Som skedde i Haag, den 12 mars

1968, i två exemplar på svenska och

nederländska språken, vilka båda

texter äga lika vitsord.

För Konungariket Sverige

Jens Mailing

För Konungariket Nederländerna

H. J. de Koster

TEN BLIJKE W A AR VAN de on-

dergetekenden, daartoe behoorlijk

gevolmachtigd, dit Protocol hebben

ondertekend en er hun zegels aan

hebben gehecht.

GEDAAN te ’s-Gravenhage, de

12de maart 1968, in de Zweedse en

in de Nederlandse taal, in twee exem­

plaren, zijnde beide teksten gelijke-

lijk authentiek.

Voor het Koninkrijk Zweden,

Jens Mailing

Voor het Koninkrijk der

Nederlanden,

H. J. de Koster

Kungi. Maj.ts proposition nr 133 år 1968

35

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

E

rland

:: t ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

S

träng

, A

ndersscn

i

ange

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, O

dhnoff

, W

ickman

,

Moberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande

av förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av

dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig

handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt anför.

Den 25 april 1952 slöts mellan Sverige och Nederländerna ett avtal för

undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser an­

gående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmö­

genhet. Avtalet med tillhörande protokoll godkändes av riksdagen (prop.

1952: 235; BeU 54; rskr 325) och tillämpades första gången beträffande

1952 års taxering (SFS 1952: 46 och 47). Genom diplomatisk skriftväx­

ling den 7 och den 18 maj 1962 träffades en tilläggsöverenskommelse an­

gående beskattning av inkomst av praktikantanställning (SFS 1962: 252).

Förslag om ändring i 1952 års avtal framfördes från nederländsk sida re­

dan under år 1961. Förslaget föranleddes av en då pågående beskattnings-

reform i Nederländerna, som omfattade bl. a. beskattningen av kapitalin­

komster. Förhandlingar om ändringar i 1952 års avtal ägde rum under år

1962 i Stockholm mellan särskilt utsedda delegationer. Mot bakgrund av den

ovisshet som då rådde angående den slutliga utformningen av nederländsk

skattelag, ledde emellertid dessa förhandlingar inte till åsyftat resultat.

Delegationerna enades om att studera avtalsfrågorna i avvaktan på att re­

formarbetet i Nederländerna slutfördes.

Under våren 1966 meddelades från nederländsk sida att reformarbetet

avslutats. Med anledning härav enades man från svensk och nederländsk

sida om att återuppta de förhandlingar om ändring i 1952 års avtal, som

inletts år 1962. Förhandlingar mellan särskilt utsedda delegationer ägde

rum i Haag under tiden den 20—den 26 september 1966. Vid förhandlingar­

na nåddes överenskommelse om ett på engelska språket avfattat förslag till

nytt avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbe­

36

skattning och fastställande av bestämmelser om ömsesidig handräckning

beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt förslag till ett vid av­

talet fogat protokoll. Genom efterföljande skriftväxling nåddes vidare enig­

het om texter på svenska och nederländska språken. Förslaget till avtal

med tillhörande protokoll är avsett att ersätta den nu gällande avtalsregie-

ringen.

över förslagen till avtal och protokoll har yttrande inhämtats från kam­

marrätten, som förklarat sig inte ha funnit anledning till erinran mot de­

samma. Genom skriftväxling har överenskommelse därefter träffats om

smärre, i huvudsak formella ändringar i den ursprungliga lydelsen. Det

sålunda justerade avtalsförslaget med tillhörande protokoll torde få fogas

som bilagor1 till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Från nederländsk sida har meddelats, att man är beredd att underteckna

avtalsförslaget med därtill hörande förslag till protokoll. Jag får tillstyrka

att förslagen godkänns från svensk sida.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande undertecknande av avtalet och protokollet

hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t för

sin del godkänner det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och

Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på in­

komst och förmögenhet jämte det till avtalet fogade protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga leda­

möter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Kungi. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagorna har uteslutits här. Det vid propositionen fogade avtalet och protokollet överens­

stämmer med förslagen utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen till avtalet, att

ratifikationsortens namn införts i art. 35 § 1 samt att, sedan datering och underskrift verkställts,

uppgift härom införts.

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

37

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock­ holms slott den 8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Länge, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, O

dhnoff

, W

ickman

,

Moberg.

Föredragande: Ministern för utrikes ärendena. I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj :t Konungen uti ärendena l:o)—5:o) fatta det beslut, som vid varje ärende antecknats.

3:o)

Kungl. Maj:t har förut denna dag på föredragning av chefen för finans­ departementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser an­ gående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och för­ mögenhet samt förslag till ett vid avtalet fogat protokoll.

Avtalet och protokollet, vilka skall ratificeras, avses skola undertecknas i Haag.

Kungl. Maj:t uppdrager åt beskickningschefen i Haag att underteckna ifrågavarande avtal och protokoll.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 29 augusti 1968.

Närvarande:

Statsråden

S

träng

, K

ling

, L

änge

, G

eijer

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Sedan Kungl. Maj :t den 8 mars 1968 uppdragit åt beskickningschefen i

Haag att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Nederlän­

derna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestäm­

melser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst

och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll, har avtalet och proto­

kollet undertecknats den 12 mars 1968.

Utöver vad jag den 8 mars 1968 meddelat i ärendet får jag anföra följan­

de.

I Nederländerna tas skatter på inkomst och förmögenhet ut av staten.

Lokala myndigheter har rätt att i begränsad omfattning ta ut vissa tilläggs­

skatter.

Den statliga inkomstbeskattningen är grundad på en allmän inkomstskatt

på fysiska personers inkomst och på en bolagsskatt. Dessa skatter komplet­

teras av särskilda källskatter på arbetslöner, utdelningar och styrelsearvo­

den. Skattskyldiga till inkomstskatt är fysiska personer med hemvist i Ne­

derländerna för inkomst som förvärvats såväl inom Nederländerna som

utomlands. Personer med hemvist utomlands erlägger inkomstskatt för in­

komst från inkomstkällor i Nederländerna. Inkomstskatten är progressiv

och utgår med varierande belopp beroende på den skattskyldiges civilstånd

och antal barn. Källskatten på arbetslön innehålls av arbetsgivaren enligt

tabell och utgör i regel den slutliga skatten på löneinkomsten. Löneinkoms­

ten taxeras dock till inkomstskatt i fall då inkomsten överstiger visst be­

lopp (12 000 hfl; kurs f. n. 100 floriner = 143: 15 kr.) eller då andra om­

ständigheter, såsom sidoinkomst, kostnadsavdrag m. m. föranleder det. Er-

lagd källskatt avräknas i dessa fall från den slutligt fastställda inkomst­

skatten.

Den nederländska bolagsskatten tas ut av såväl inhemska som utländska

bolag. I beskattningsunderlaget ingår för nederländska bolag, som driver

rörelse, i regel all inkomst. Undantag gäller dock för utdelning från annat

bolag om det mottagande bolaget äger väsentlig del i det utdelande bolaget,

Iiungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

39

i regel minst 25 % av aktiekapitalet. Beträffande utdelning från utländskt

bolag gäller som förutsättning för frikallelse från skattskyldighet dessutom

att det utdelande bolaget skall vara skyldigt att erlägga bolagsskatt i hem­

viststaten som är jämförbar med den nederländska bolagsskatten. Neder­

ländska bolag är vidare fritagna från skattskyldighet för inkomst i form av

utdelningar, vissa royalties samt räntor som uppbärs genom ett fast drift­

ställe i utlandet och för räntor på lån (utom obligationslån) för vilket ut­

ländsk fastighet utgör säkerhet. Som villkor för skattefrihet gäller dock

även här, att inkomsten är skattepliktig i den stat där det fasta driftstället

eller fastigheten ligger. För s. k. holdingbolag gäller särskilda regler. Ut­

ländska bolag är skyldiga att erlägga bolagsskatt för inkomst av verksam­

het som bedrivs i Nederländerna, t. ex. inkomst av fastighet och inkomst

från fast driftställe i Nederländerna. Bolagsskatten tas i princip ut efter en

proportionell skattesats av 47 % av beskattningsbar inkomst. Om denna

understiger 100 000 hfl, utgår skatten med lägst 43 och högst 46 % av in­

komsten.

Nederländska bolag är skyldiga att vid utbetalning av aktieutdelning och

av ränta på obligationer med rätt till andel i vinst göra avdrag för källskatt

på utdelning efter en skattesats av 25 %. Undantag från denna skyldighet

gäller dock bl. a. om mottagaren är ett bolag som äger väsentlig del i det

utbetalande bolaget. Aktieägare med hemvist i Nederländerna får avräkna

innehållen källskatt från den slutliga skatten. För mottagare i utlandet är

källskatten på utdelning i regel definitiv.

Skatten på styrelsearvoden utgår på ersättningar som utbetalas av ne­

derländska bolag till dess styrelseledamöter. Denna skatt innehålls och

inbetalas av bolagen efter en skattesats av 30 % av inkomst mellan 1 000

och 5 000 hfl samt 50 % av inkomst överstigande 5 000 hfl. Skatten avräk­

nas inte från inkomstskatten men medges som omkostnadsavdrag vid be­

räkning av beskattningsunderlaget för denna.

Förmögenhetsskatt tas ut av fysiska personer med hemvist i Nederländer­

na för förmögenhetstillgångar såväl inom landet som utomlands. Fysiska

personer med hemvist utomlands är skattskyldiga för förmögenhetstillgång­

ar med anknytning till Nederländerna, såsom fast egendom i Nederländer­

na, fordringar mot säkerhet av inteckning i där belägen fast egendom och

rörelsetillgångar där. Förmögenhetsskatten utgår med 0,6 % av nettoför­

mögenheten efter vissa grundavdrag. Grundavdragen uppgår för ogift per­

son till 40 000 hfl och för gift person till 55 000 hfl vartill kommer 13 500

hfl för varje barn. Bolag är inte skattskyldiga för förmögenhet.

Till lindring i internationell dubbelbeskattning erhåller fysiska och ju­

ridiska personer med hemvist i Nederländerna lättnad enligt nederländsk

lagstiftning vid beskattningen av vissa slag av inkomst från utlandet, om

inkomsten i princip är skattepliktig även i utlandet. Detta gäller bl. a. in­

komst av rörelse eller fritt yrke, som utövas från ett fast driftställe i utlan­

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

det, inkomst av fastighet i utlandet, inkomst av tjänst på grund av verk­

samhet utomlands samt ränta på lån, utom obligationslån, för vilket fas­

tighet i utlandet utgör säkerhet. Om dubbelbeskattningsavtal inte är till-

lämpligt, medges lättnad vid beskattningen i Nederländerna i form av av­

räkning från inkomstskatten eller bolagsskatten på totalinkomsten av ett

belopp motsvarande den del av nederländsk skatt som vid proportionell be­

räkning belöper på den utländska inkomsten. Ett liknande avräkningsför­

farande tillämpas vid beskattning av förmögenhetstillgång som är belägen

utomlands.

Det nya avtalet med Nederländerna har, som omnämnts i samband med

anmälan av fråga om dess godkännande, tillkommit med syfte att anpassa

avtalsbestämmelserna till den nederländska skattelagstiftningen sådan den­

na utformats efter en beskattningsreform. Samtidigt har avtalet i dess hel­

het anpassats till de av OECD rekommenderade reglerna för bilaterala dub­

belbeskattningsavtal. De viktigaste sakliga skillnaderna i förhållande till

gällande avtalsreglering avser utformningen av bestämmelserna angående

utdelningsbeskattningen, beskattningen av personer anställda vid sjö- och

luftfartsföretag samt metoden för undvikande av dubbelbeskattning.

Angående det huvudsakliga innehållet i avtalet får jag anföra följande.

I art. 1 och 2 anges de personer och de skatter på vilka avtalet skall till-

lämpas. Avtalet får tillämpning på personer som har skatterättsligt hemvist

i Sverige eller i Nederländerna eller i båda staterna. Vad angår skatterna

avses avtalet i princip skola omfatta samtliga skatter som nu eller fram­

deles tas ut i de båda länderna på inkomst och förmögenhet. Till skillnad

mot gällande avtal omfattar förslaget på svensk sida även den särskilda

bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar samt ersättningsskat­

ten och utskiftningsskatten. Även sjömansskatten uppräknas i art. 2 § 3

bland de svenska skatter som skall inbegripas under avtalet. Art. 3—5 in­

nehåller definitioner av vissa uttryck som begagnas i avtalet. Beträffande

definitionen av skatterättsligt hemvist i art. 4 må anmärkas, att reglerna

bygger på OECD:s rekommendation, vartill fogats ett tilläggsstadgande

i 4 § angående bestämmande av hemvist för diplomatisk och konsulär per­

sonal vid avtalets tillämpning. De föreslagna bestämmelserna innebär i sak

inte någon ändring i förhållande till gällande reglering av fall av dubbel

bosättning.

I art. 6—24 återfinns regler angående beskattningen av särskilda in­

komstslag.

I art. 6 föreskrivs att inkomst av fastighet får beskattas i den avtalsslu­

tande stat där fastigheten är belägen. Inkomst av rörelse får enligt art. 7

beskattas i den stat där rörelsen bedrivs från ett fast driftställe. Vad som för­

stås med fast driftställe anges i art. 5. Som ett undantag från regeln om

beskattning av rörelseinkomst gäller dock enligt art. 8 att inkomst av sjö­

fart eller luftfart i internationell trafik skall beskattas uteslutande i den

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

41

stat där det företag som bedriver sådan verksamhet har sin verkliga led­

ning. Stadgandet i art. 9 angående intressegemenskap mellan företag inne­

bär att vardera staten förbehålls rätt att enligt sin nationella lagstiftning

verkställa omräkning av inkomst av rörelse om obehörig vinstöverföring till

utlandet föreligger t. ex. i förhållandet mellan moderföretag i den ena sta­

ten och dotterföretag i den andra staten. För Sveriges del får bestämmelsen

betydelse vid tillämpningen av 43 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370; senaste lydelse av 43 § se 1965: 573).

Enligt 1952 års avtal gäller beträffande beskattningen av inkomst av

kapital som huvudprincip att sådan inkomst skall beskattas endast i den

stat där inkomsttagaren har hemvist. Svensk skatt får dock med avvi­

kelse från gällande huvudregel tas ut med högst 10 % av utdelning som ut­

betalas av ett svenskt bolag till en person med hemvist i Nederländerna, så­

vida inte aktieägaren behärskar minst hälften av röstetalet för aktierna i

det svenska bolaget.

I avtalet bibehålls huvudprincipen att inkomst i form av utdelning och

ränta beskattas i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelser härom har in­

tagits i art. 10 § 1 och art. 11 § 1. Beträffande utdelning har emellertid käll-

staten tillagts en begränsad beskattningsrätt. Enligt art. 10 § 2 medges så­

lunda den stat i vilken det utbetalande bolaget har hemvist rätt att enligt

sin egen lagstiftning ta ut skatt med högst 15 % av utdelningens bruttobe­

lopp. Som framgår av art. 10 § 7 gäller inte denna begränsning av skatte­

satsen i fall då utdelningen utgör avkastning på kapital som investerats i

ett fast driftställe i källstaten. För skatt som erlagts i källstaten erhåller

den skattskyldige kompensation vid beskattningen i hemlandet på sätt som

anges i art. 26. Detta innebär för utdelningsmottagare med hemvist i Sve­

rige att den nederländska källskatten på utdelning från ett nederländskt

bolag avräknas från den svenska skatten på utdelningen. För en person

med hemvist i Nederländerna som uppbär utdelning från ett svenskt bolag

sker nedsättning av nederländsk skatt enligt bestämmelserna i art. 26 § 2,

andra stycket.

Beträffande utdelning mellan bolag gäller särskilda bestämmelser i två

avseenden. Sålunda föreskrivs i art. 10 § 3 att källstaten inte får beskatta

utdelning som utbetalas till ett aktiebolag med hemvist i den andra staten,

om detta senare bolag äger minst 25 % av det utbetalande bolagets kapital.

Utan hinder av denna bestämmelse får dock källstaten beskatta utdel­

ningen, om den är hänförlig till ett fast driftställe som det mottagande

bolaget har i denna stat (art. 10 § 7). Vidare återfinns i art. 26 § 6 en

särskild regel som berör aktieutdelning mellan bolag och som har till syfte

att undvika kedjebeskattning av bolagsvinst. Bestämmelsen utgör ett undan­

tag från regeln i art. 26 § 5 att man på svensk sida i princip skall använda

credit of tax-metoden för att undvika dubbelbeskattning. Regeln innebär

att den befrielse från skattskyldighet för utdelning mellan svenska bolag

42

som anges i 54 § komimmalskattelagen och 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt utvidgas att omfatta utdelning från

ett nederländskt bolag till ett bolag med hemvist i Sverige. Denna regel har

sin motsvarighet i ett stort antal svenska dubbelbeskattningsavtal. I avtalet

med Nederländerna är skattebefrielsen dock förenad med vissa villkor, som

avser det fall att det nederländska bolagets egen utdelning motsvaras av

utdelning som uppburits av det nederländska bolaget från ett bolag i tredje

stat. I sådant fall medges skattebefrielse endast under förutsättning antingen

att utdelningen från bolaget i denna tredje stat underkastats bolagsskatt i

Nederländerna eller att utdelningen skulle ha varit undantagen från svensk

skatt om det svenska bolaget direkt innehaft de aktier eller andelar på vilka

utdelningen utgör avkastning. Sistnämnda villkor är således uppfyllt om i

ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och den tredje staten intagits

bestämmelse som föreskriver skattebefrielse av den art som nyss redovisats.

De nämnda villkoren har intagits i avtalet för att förhindra ej avsedda skatte­

lättnader som kan uppkomma på grund av den skattefrihet som enligt vad

jag tidigare anfört gäller för nederländska bolag i fråga om utdelning från

utlandet i vissa fall. Bestämmelsen överensstämmer i princip med de regler

som i motsvarande syfte intagits i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sve­

rige och Schweiz (prop. 1965: 177, SFS 1966: 554).

I art. 12 föreslås att royalty liksom enligt gällande avtal skall beskattas

endast i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelsen är utformad i över­

ensstämmelse med OECD:s rekommendation om beskattning av royalty.

I fråga om internationella organisationer, deras organ och tjänstemän

m. fl., som åtnjuter skatteförmåner i vistelselandet, innehåller art. 13 ett

undantag från den förut redovisade beskattningen av utdelning, ränta och

royalty.

Beskattningen av realisationsvinst behandlas i art. 14. Vinst vid försälj­

ning av fastighet beskattas i den stat där fastigheten är belägen. Om för­

säljningen avser lös egendom som ingår i anläggnings- eller driftkapitalet i

ett fast driftställe eller i en affärsanordning för utövande av fritt yrke, sker

beskattning av försäljningsvinsten i den stat där driftstället resp. affärsan-

ordningen ligger. Vinst som uppkommer vid försäljning av fartyg och luft­

fartyg som används i internationell trafik eller av lös egendom hänförlig

till sådana fartyg och luftfartyg skall beskattas endast i den stat där före­

taget har sin verkliga ledning. Realisationsvinst av annat slag beskattas

endast i säljarens hemviststat. Bestämmelsen i art. 14 § 5 innebär att

Nederländerna i visst fall förbehålls rätt att tillämpa nationell lagstiftning

beträffande beskattning av vinst vid aktieförsäljning.

Art. 15 upptar bestämmelser om inkomst som dödsbodelägare uppbär av

oskiftat dödsbo. Bestämmelsen avser att ge dödsboet samma avtalsenliga

behandling som dödsbodelägare varit berättigad till, om han uppburit in­

komsten direkt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

43

Den i art. 16 intagna bestämmelsen föreskriver i likhet med OECD:s mot­

svarande mönsterbestämmelse att inkomst av fritt yrke som huvudregel

beskattas endast i den stat där inkomsttagaren liar hemvist. Om yrket

utövas från en stadigvarande affärsanordning i den andra staten, beskat­

tas inkomsten i denna stat till den del inkomsten är hänförlig till verk­

samheten där.

Beskattningen av inkomst av enskild tjänst regleras i art. 17. Sådan

inkomst beskattas i allmänhet endast i inkomsttagarens hemviststat. Om

arbetet utförs i den andra staten får inkomsten dock enligt art. 17 § 1 be­

skattas där. Inkomst av arbete, som utförs under kortvarig vistelse i den­

na andra stat, högst 183 dagar under beskattningsåret, beskattas likväl i

hemviststaten under förutsättningar som anges i art. 17 § 2. Beskatt­

ningen av inkomst av anställning ombord på fartyg och luftfartyg be­

handlas särskilt i art. 17 § 3. Enligt gällande avtal förbehålls beskatt­

ningen den stat vars nationalitet fartyget äger. Enligt det nya avtalet skall

sådan inkomst beskattas i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Denna

regel, som avviker från OECD:s rekommendation, har utformats med hän­

syn till nederländsk lagstiftning på detta område.

Art. 18 och 19 behandlar beskattningen av styrelsearvoden och inkomst

som förvärvas av artister och idrottsmän. Arvoden och liknande ersättningar

till ledamot av styrelse i bolag får beskattas i den stat där det bolag som ut­

betalar arvodet har hemvist. Ersättningar till artister och idrottsmän be­

skattas där de utövar sin verksamhet.

Löner och pensioner som utgår från stat och kommun beskattas i all­

mänhet i den stat varifrån ersättningen utbetalas (art. 21 §§ 1 och 3).

Denna princip, som får anses vedertagen i avtalssammanhang, har i avta­

lets art. 21 § 2 utvidgats att gälla även pensioner som utbetalas enligt be­

stämmelser i nationell lagstiftning om allmän socialförsäkring. Pension

som utgår från annat håll beskattas enligt art. 20 i pensionstagarens hem­

viststat.

Art. 22 och 23 upptar specialregler avseende inkomster som uppbärs un­

der viss undervisnings- eller forskningsverksamhet, praktikanttjänstgö-

ring m. m. En lärare från Nederländerna, som bedriver undervisning eller

forskning i Sverige, beskattas enbart i Nederländerna för sin inkomst, om

verksamheten utövas under en begränsad tid av högst två år. En gästpro­

fessor med hemvist i Sverige, som besöker Nederländerna, beskattas enligt

samma princip endast i Sverige för tjänsteinkomst, men tidsperioden har

för detta fall bestämts till ett år i anslutning till den s. k. ettårsregeln som

gäller för beskattning av inkomst av anställning utomlands enligt 54 § första

stycket h) kommunalskattelagen och 7 § första stycket k) förordningen om

statlig inkomstskatt. I fråga om inkomst av praktikantanställning har nu

gällande bestämmelser i tilläggsöverenskommelsen den 7 och den 18 maj

1962 i allt väsentligt överförts till det nya avtalet (art. 23 § 2).

44

Inkomstslag som inte behandlats i föregående artiklar beskattas enligt

art. 24 i inkomsttagarens hemviststat.

Beskattningen av förmögenhetstillgångar behandlas i art. 25. Fastigheter

och tillgångar nedlagda i fast driftställe och stadigvarande affärsanordning-

ar får beskattas i den stat där de befinner sig. Fartyg och luftfartyg som an­

vänds i internationell trafik samt lös egendom hänförlig till sådana fartyg

skall beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning. Beskattningen

av andra slag av förmögenhetstillgångar är förbehållen den stat där inne­

havaren har sitt hemvist.

I fråga om metoden för undvikande av dubbelbeskattning enligt gällande

avtal begagnas för Sveriges del principen om uppdelning av beskattnings­

rätten, den s. k. exemptmetoden. Även på nederländsk sida används ett lik­

nande förfarande i anslutning till föreskrifter i nederländsk lagstiftning.

I art. 26 av det nya avtalet har för svenskt vidkommande liksom i andra

avtal som ingåtts på senare år föreskrivits credit of tax-metod (avräkning

av skatt) som huvudprincip för undvikande av dubbelbeskattning. Enligt

denna metod skall skattskyldig med hemvist i Sverige taxeras i vanlig ord­

ning även för inkomst och förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i

Nederländerna. Från den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten

och förmögenheten skall enligt art. 26 § 5 avräknas den inkomst- och för­

mögenhetsskatt som den skattskyldige har erlagt i Nederländerna enligt be­

stämmelserna i avtalet. Det skattebelopp som skall avräknas får inte över­

stiga den svenska skatt som belöper på den i Nederländerna beskattade in­

komsten resp. förmögenheten. Undantag från detta förfarande gäller dock

beträffande beskattning av sådan person med hemvist i Sverige som avses

i art. 14 § 5 och som förvärvar vinst vid försäljning av aktier i nederländskt

bolag. I sådant fall åligger det enligt art. 26 § 4 Nederländerna att vidta åt­

gärd för att förhindra dubbelbeskattning. Från tillämpningen av credit of

tax-förfarandet undantas vidare inkomst av internationell sjöfart och luft­

fart samt förmögenhet nedlagd i sådan verksamhet när beskattningsrätten

förbehålls Nederländerna enligt bestämmelser i art. 8, 14 och 25. Som fram­

gått av redogörelsen för reglerna om beskattning av aktieutdelning har i art.

26 § 6 intagits en bestämmelse om att utdelning, som ett svenskt bolag uppbär

från källa i Nederländerna, under vissa förutsättningar skall vara skattefri

i Sverige.

Det nu avtalade förfarandet på nederländsk sida för undvikande av dub­

belbeskattning innebär inte någon saklig ändring i förhållande till gällande

avtalsregler. För en person med hemvist i Nederländerna inräknas enligt art.

26 § 1 i beskattningsunderlaget inkomst och förmögenhet som enligt be­

stämmelse i avtalet får beskattas i Sverige. Lättnad i nederländsk beskatt­

ning medges genom att skatten på den totala inkomsten resp. förmögenheten

nedsätts med det skattebelopp som belöper på inkomst eller förmögenhet

som får beskattas i Sverige. Vid beskattning av utdelning från ett bolag i

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

45

Sverige till en person med hemvist i Nederländerna kan avräkning av svensk

skatt från nederländsk skatt på utdelningen komma i fråga som alternativ

metod. Detta sker om beloppet av den svenska skatten på utdelningen under­

stiger det belopp som framkommer vid beräkning enligt den tidigare redovi­

sade proportionella metoden (art. 26 § 2 andra stycket).

Art. 27 och 28 innehåller regler rörande likställighet mellan skattskyldiga

medborgare i de båda staterna resp. förfarandet vid ömsesidig överenskom­

melse om avtalets tillämpning.

Föreskrifterna i art. 29 och 30 om utbyte av upplysningar för taxerings-

ändamål och om biträde och handräckning för indrivning av skatter som

avses i avtalsförslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med

gällande avtalsregler. Detsamma gäller bestämmelserna i art. 31 om be­

gränsning av staternas skyldigheter vid tillämpningen av dessa båda artik­

lar. Det bör observeras, att enligt anteckning i det protokoll som fogats vid

avtalet föreligger inte skyldighet att utbyta upplysningar från bl. a. banker

och försäkringsbolag. Såsom förutsatts i art. 33 torde de behöriga avtals-

myndigheterna böra överenskomma om kompletterande detaljföreskrifter

av samma slag som f. n. gäller beträffande förfarandet vid utbyte av upp­

lysningar och handräckning för indrivning av skatter. Överenskommelse

torde även böra träffas angående förfarandet vid nedsättning i källstaten

av skatt på utdelning, ränta och royalty enligt art. 10—13.

Utöver de nämnda bestämmelserna innehåller avtalet i art. 32 en regel

rörande diplomatiska och konsulära befattningshavare, som utformats en­

ligt OECD:s rekommendation samt en regel i art. 34 som gör det möjligt att

på diplomatisk väg utsträcka avtalets tillämpningsområde till Surinam och

Nederländska Antillerna.

Enligt art. 35 skall det nya avtalet ratificeras och träda i kraft i och med

utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Det nya avtalet kommer efter ra­

tifikation att tillämpas för beskattningsperioder som börjar den 1 januari

året efter ratifikationsåret eller senare. De nya bestämmelserna träder då i

stället för gällande avtal samt tilläggsöverenskommelsen den 7 och 18 maj

1962 rörande skattebefrielse för studerande.

Art. 36 innehåller uppsägningsbestämmelser.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. 1952 års svensk-nederländska

dubbelbeskattningsavtal har väl fyllt syftet att underlätta de ekonomiska för­

bindelserna mellan de båda länderna. Mot bakgrund av de ändringar som på

senare år vidtagits i nederländsk skattelagstiftning har det emellertid blivit

angeläget att ansluta avtalsbestämmelserna till nationell beskattningsrätt.

Det nya avtalet reglerar beskattningen mellan de båda länderna med hänsyn

tagen till den nya nederländska lagstiftningen och synes lösa avtalsfrågorna

på ett för Sverige tillfredsställande sätt. Som en betydelsefull ändring i av­

talsförhållandet till Nederländerna införs genom avtalet för Sveriges del —

liksom i andra på senare år ingångna dubbelbeskattningsavtal — s. k. credit

46

of tax som generell metod för undvikande av dubbelbeskattning. Genom det

nya avtalet förebyggs även viss dubbelbeskattning av inkomst som kvarstår

enligt 1952 års avtal. Avtalet innebär också en anpassning till de avtalsbe­

stämmelser som rekommenderats av OECD för bilaterala dubbelbeskatt­

ningsavtal. Eftersom det föreliggande nya avtalet och protokollet enligt min

mening även i övrigt innebär förbättringar och förtydliganden i förhållande

till gällande avtalsreglering, får jag tillstyrka att avtalet och protokollet fö­

reläggs riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det nu anförda och vad jag anfört i ärendet den 8

mars 1968 hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riks­

dagen att

dels godkänna det den 12 mars 1968 undertecknade avtalet mellan Sverige

och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av

bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på in­

komst och förmögenhet med tillhörande protokoll,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det fordras med anledning av

avtalet och protokollet, meddela föreskrifter om ändringar i taxeringar, som

rör statliga eller kommunala skatter, och i andra åtgärder varigenom sådana

skatter påförts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksda­

gen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680244