2

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling,

P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal,

O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om bestridande av kostnaderna för ett nyinrättat

statsdepartement, m. m., och anför.

I prop. 1968: 164 har föreslagits att antalet statsdepartement den 1 januari

1969 skall ökas från elva till tolv genom att från finansdepartementet avsönd­

ras ett nytt departement med huvudsaklig uppgift att svara för den verk­

samhet av framför allt näringspolitisk natur som sedan den 1 mars 1967

(prop. 1967: 21 s. 6, SU 29, rskr 74) bedrivs inom finansdepartementets s. k.

ekonomienheter.

Jag vill nu något närmare utveckla de omständigheter som motiverar in­

rättandet av det nya departementet och i samband därmed ta upp de prak­

tiska frågor rörande uppdelningen av finansdepartementet, som bör före­

läggas riksdagen.

Behovet av en aktivare näringspolitik har vuxit sig allt starkare under

senare år. Den internationella industriella konkurrensen har hårdnat. Detta

sammanhänger med bl. a. den allt snabbare tekniska utvecklingen, den på­

gående marknadsintegrationen i Europa, den ökade industrialiseringen i

vissa tidigare underutvecklade länder samt de sjunkande transportkostna­

derna. Resultatet har blivit att strukturomvandlingen i det svenska närings­

livet har ökat i takt och omfattning. Även om strukturomvandlingen blivit

särskilt kännbar under den senaste tiden på grund av den konjunkturav-

mattning och omläggning av den ekonomiska politiken som ägt rum på vår

viktigaste marknad, den västeuropeiska, kan flertalet av de nämnda fakto­

rerna väntas vara av bestående natur.

En grundläggande förutsättning för det svenska näringslivets utveckling

är ett aktivt deltagande i den internationella arbetsfördelningen. Det inne­

bär att t. ex. handelspolitiska skyddsåtgärder inte är något godtagbart alter­

nativ till anpassning och omställning till ökad effektivitet och konkurrens­

kraft. Denna omställning måste emellertid ske i former som bevarar indivi­

dens trygghet i fråga om sysselsättning och inkomst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1968

3

En ofrånkomlig effekt av den pågående strukturomvandlingen är ned­

läggningar av företag och driftställen som inte längre är konkurrenskraftiga.

Antalet sådana nedläggningar har på grund av den antydda utvecklingen

ökat kraftigt under de senaste åren. Detta ställer stora krav inte hara på ar­

betsmarknads- och lokaliseringspolitiken utan också på de delar av närings­

politiken som syftar till att främja industriell strukturrationalisering, ut­

veckling och expansion. Det måste finnas arbetstillfällen att tillgå för dem

som drabbas av nedläggelse av ett företag eller ett driftställe. Här kan mer

generella åtgärder komma i fråga lika väl som sektorsvisa insatser. Också

ett vidgat statligt företagande kommer in i bilden.

Ett drag i den industriella utvecklingen som kräver särskild uppmärksam­

het ar den ökande företagskoncentrationen och integrationen mellan olika

företag och företagsgrupper. Koncentrationen innebär att ett fåtal maktgrup-

pei får ett allt större inflytande över de stora och för utvecklingen avgöran­

de besluten om strukturella förändringar inom näringslivet. Med hänsyn till

det ansvar för beslutens verkningar, som i sista hand åvilar samhället, höi­

de samhällsekonomiska intressena beaktas vid sådana beslut genom vidgat

samråd och samplanering.

Tendensen mot ökad privat ägarkoncentration inom näringslivet utgör

även ett fördelningsproblem. Ett av målen för näringspolitiken blir därför

att stimulera den industriella utvecklingen med medel som inte leder till

okade klyftor i fråga om inkomst- och förmögenhetsfördelningen.

Eu gynnsam utveckling inom näringslivet förutsätter att inte minst de

små och medelstora företagen kan erhålla riskvilligt kapital i tillfredsstäl­

lande utsträckning och att kreditmarknaden över huvud främjar en rationell

resursfördelning. Det var hl. a. i detta syfte som Sveriges investeringsbank

tillskapades.

En annan förutsättning för industriell expansion är i dag att samhället

i större utsträckning än tidigare i samarbete med olika företag medverkar

td! sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är ett villkor för att stora

och tekniskt avancerade projekt med framgång skall kunna drivas fram i

vårt land.

För att underlätta samordnade lösningar av de problem som här i korthet

berörts fördes våren 1967 ärenden rörande bl. a. industri, flertalet statsägda

bolag, teknisk forskning och energiförsörjning över från handels- till finans­

departementet, där de handlagts på de s. k. ekonomienheterna.

.lag vill i det följande kortfattat redogöra för några frågor som behand­

lats inom finansdepartementets ekonomienheter samt ange vissa riktlinjer

för den fortsatta verksamheten på ifrågavarande område.

En ekonomi som är så öppen för påverkan och beroende av internationella

förändringar som den svenska måste besitta en hög grad av flexibilitet och

anpassningsförmåga. Detta innebär att näringspolitiken inte kan syfta till

att låsa utvecklingen i en detaljerad och fixerad plan. Å andra sidan får en

4

rad av de viktiga investeringsbeslut som fattas av såväl företag som sam­

hälle betydande återverkningar, vilka måste klarläggas och beaktas för att

rationella beslut skall kunna fattas.

En allmän näringspolitisk planering i vårt land måste därför syfta till att

skapa ett bättre och mer samstämt bedömningsunderlag för de avgörande

beslut som i dag fattas hos både företag och myndigheter. Genom att analy­

sera utvecklingstendenserna och studera konsekvenserna på andra områden

och för framtiden kan de avgörande besluten sättas in i ett nödvändigt sam­

hällsekonomiskt sammanhang.

Tillkomsten av det näringspolitiska rådet våren 1968 innebär ett betydelse­

fullt steg mot en samordnad näringspolitisk planering. Dess huvuduppgift är

att åstadkomma en samlad överblick över centrala delar av den svenska

ekonomin och söka ta tillvara och kanalisera de kunskaper och erfarenheter

som en på skilda håll betydande utredningsverksamhet nu ger. Rådets sam­

mansättning med företrädare för myndigheter, näringsliv, de anställdas or­

ganisationer och den ekonomiska vetenskapen skapar förutsättningar för att

problemen får en allsidig och initierad behandling. Rådet skall också ta ini­

tiativ till de nya branschutredningar som blir påkallade avseende såväl en­

skilda branscher som olika branschers gemensamma problem. Sådana grup­

per arbetar redan för skogs-, varvs- och konfektionsindustrierna. Frågan om

en särskild utredning för verkstadsindustrin övervägs f. n. Dessutom pågår

utredningar av liknande slag inom olika branschorganisationer.

1 syfte att bl. a. förbättra samhällets planeringsförutsättningar har vidare

en särskild utredning om ökad information och vidgat samarbete mellan

företag och samhälle igångsatts.

Ett viktigt område för den näringspolitiska planeringen avser utnyttjan­

det av landets naturresurser. Härunder faller bl. a. energipolitiken. Här har

staten en råd möjligheter att verka styrande inom såväl produktion som dis­

tribution. Genom utbyggnaden av stora vattenkrafttillgångar har den svenska

industrin hittills kunnat erhålla elenergi till internationellt sett låga priser.

Den väntade starka ökningen i efterfrågan på energi måste emellertid i hu­

vudsak täckas genom atomkraft och petroleumprodukter. Ett förslag som

syftar till en rationalisering av eldistributionen har nyligen avlämnats och

är f. n. under beredning inom ekonomienheterna. Den fortsatta utvecklingen

på energiområdet utreds av den år 1964 tillkallade energikommittén.

Vad gäller mineralpolitiken övervägs också organisatoriska förändringar

för att effektivera den statliga mineralexploateringen. Genom bl. a. gruv­

lagstiftningen, betydande statsägda gruvegendomar och en omfattande stat­

lig prospekteringsorganisation föreligger goda möjligheter att driva en aktiv

politik på detta område. Dessa möjligheter kan komma att ytterligare för­

bättras som ett resultat av gruvrättsutredningens och geologiutredningens

arbete. I sammanhanget kan erinras om att en statlig utredning f. n. stude­

rar den mellansvenska gruvnäringens läge och framtidsutsikter. Övervägan­

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1968

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 196S

5

den pågår också om vår framtida uranförsörjning. Detsamma gäller frågan

om tillstånd till prospektering efter olja och naturgas på den svenska konti­

nental sockeln som avses lämnas till ett konsortium i vilket staten och nä­

ringslivet skall vara företrädda. Vidare planeras en allsidig inventering av

våra havsområdens naturtillgångar.

Två betydelsefulla reformer på området för teknisk forskning och utveck­

ling har under det gångna året genomförts i och med inrättandet av styrel­

sen för teknisk utveckling och Svenska utvecklingsaktiebolaget. Genom dessa

båda organ har samhället fått en särskild organisation för ökad satsning på

teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Styrelsens uppgift är

att kartlägga den tekniska utvecklingens inriktning och genom bedömningar

av angelägenhetsgrad och utvecklingsförutsättningar ge underlag för större

planmässighet i den statliga satsningen på skilda fält. Både styrelsen och

utvecklingsbolaget skall uppmärksamma särskilt de snabbt växande beho­

ven av nya tekniska lösningar på sådana områden som framstår som allt

angelägnare för samhället och samhällets organ, exempelvis inom miljö­

vården och sjukvården.

1 sådana fall där framtagandet av ny teknik och nya produkter förutsätter

statligt ekonomiskt stöd är det rimligt att staten i ökad utsträckning deltar

också i det kommersiella utnyttjandet. Särskilt gäller detta i fråga om högt

utvecklad och resurskrävande teknik där en koncentration av insatserna är

nödvändig. Denna samverkan mellan staten och privata företag kan ta

många olika former. Ett exempel utgör det planerade halvstatliga bolaget

ASEA-ATOM, som bildas för exploatering inom ett tekniskt område, där

staten gjort betydande insatser.

Produktionsvärdet hos de statliga företagen — affärsverken och bolagen

— utgör f. n. ca 6 % av bruttonationalprodukten och dessa företag syssel­

sätter nu något mer än 200 000 personer, motsvarande ca 6 % av den yrkes­

verksamma befolkningen. För de anställda liksom för landets ekonomiska

utveckling är det väsentligt att de betydande resurser som finns inom de

statliga företagen utnyttjas effektivt och att möjligheter till expansion och

ökad sysselsättning tillvaratas. En aktiv statlig företagspolitik måste redan

av denna anledning utgöra en viktig del av den framtida näringspolitiken.

Expansion och förnyelse inom den statliga företagsgruppen kan under­

lättas genom att de olika företagen samordnas på ett rationellt sätt. Den s. k.

företagsdelegationen prövar formerna för organiserat samarbete mellan olika

företag och inom gruppen som helhet. Delegationen kommer att lägga fram

förslag om en effektivering av formerna för sådan samverkan.

De sysselsättningssvårigheter som f. n. gör sig gällande särskilt i Norr­

land bekämpas energiskt inom ramen för lokaliserings- och arbetsmark­

nadspolitiken. Även genom ökat statligt företagande kan nya sysselsättnings­

tillfällen skapas. En verksamhet i detta syfte har nyligen satts i gång inom

eu särskild delegation för statlig industrietablering.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1968

Det internationella samarbetet på det ekonomiska området utvecklas nu

snabbt. Allt större uppmärksamhet ägnas därvid sådana frågor som i en vi­

dare bemärkelse avser den europeiska integrationen. Våra möjligheter till

fortsatt ekonomisk expansion under full sysselsättning och med en rättvi­

sare fördelning av produktionsresultatet beror i hög grad på i vad mån och

i vilka former vi kan uppnå ett närmare samarbete med andra länder. I

Europa, inte minst i EEC, tilldrar sig frågor rörande industriell utveckling,

forskning och teknologi nu allt större intresse. Aktiveringen av den svenska

näringspolitiken måste gå hand i hand med ett växande engagemang i det

europeiska samarbetet. Den närmare nordiska samverkan på bl. a. dessa

områden, som man nu söker lägga grunden för, är ett led i denna politik.

Det arbete som hittills bedrivits inom ekonomienheterna har bekräftat

betydelsen av ett ökat samhälleligt engagemang på näringspolitikens områ­

de. I rådande skede av snabba förändringar är det väsentligt att den enskilda

människans trygghet väimas. Åtgärder av skiftande natur måste sättas in på

skilda fält. Nya metoder bör utarbetas och prövas, redan använda metoder

utvecklas och effektiveras.

Statsdepartementens organisation och personella resurser för att lösa de

stora arbetsuppgifter som näringspolitiken innebär måste successivt anpas­

sas till behoven av en aktivare insats. Den organisation som ekonomienhe­

terna inneburit behöver nu ytterligare förstärkas. Önskemål har i skilda

sammanhang framförts om en samordning av regeringens näringspolitiska

verksamhet inom ett särskilt departement. Tiden är nu mogen att ta ett steg

i denna riktning genom att ur finansdepartementet bryta ut enheterna för

näringspolitik och statliga företag, energi och bergsbruk samt teknisk forsk­

ning och med dessa enheter som grund bygga upp ett sådant departement.

Som jag förut nämnt har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för justi­

tiedepartementet tidigare denna dag beslutat proposition till riksdagen om

en ökning av antalet departement.

Personalen vid de nämnda enheterna bör föras över til! det nya departe­

mentet. Med hänsyn till vad jag anfört om behovet av en ytterligare aktive­

ring av näringspolitiken är det uppenbart att en del tjänster behöver nyin-

rättas och personalen efter hand förstärkas. Kostnaderna för verksamheten

vid ekonomienheterna bestrids f. n. från anslagsposterna Avlöningar till

tjänstemän samt Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft under

finansdepartementets avlöningsanslag ävensom för omkostnader, kommit­

téer m. m. och extra utgifter. I detta sammanhang får jag erinra om att

lönen till konsultativa statsråd belastar avlöningsanslag under andra huvud­

titeln.

När det gäller det nya departementets organisation är det naturligt att

utgå från erfarenheterna av den verksamhet som bedrivits på de nuvarande

Kungl. Maj. ts proposition nr 165 år 1968

7

ekonomienheterna. Därvid framträder behovet av en betydande förstärk­

ning av de näringspolitiska planerings-, samordnings- och utredningsresur­

serna. Dessa avses bli samlade i en särskild enhet för allmänna närings­

politiska frågor och en tjänst som planeringschef bör inrättas. En särskild

enhet avses för de under det nya departementet sorterande statliga före­

tagen och statlig nyetableringsverksamhet. Enheten för teknisk forskning

och industriell utveckling förutsätts bli ombildad till en enhet också för

andra frågor som rör den teknologiskt mer avancerade industrin. Enheten

för energi och bergsbruk avses handlägga bl. a. även frågor rörande järn-

och stålindustrin samt en ny enhet inrättas för frågor rörande övriga indu­

stribranscher och servicenäringarna. Slutligen föreligger behov av ett plane­

rings- och budgetsekretariat samt ett rättssekretariat.

Jag förordar, att kostnaderna för det nya departementet under innevaran­

de budgetår får bestridas från finansdepartementets anslag till avlöningar,

omkostnader, kommittéer in. m. och extra utgifter. De två första anslagen,

som är förslagsanslag, torde därvid komma att belastas med högre belopp

än som beräknats i riksstaten. Vidare bör fram till den 1 juli 1969 departe­

mentschefens avlöning bestridas från anslagsposten Avlöningar till stats­

råden utan departement under justitiedepartementets förslagsanslag Stats­

rådsberedningen: Avlöningar.

I enlighet med förslag i prop. 1965:65 angående anslag för budgetåret

1965/66 till statsdepartementen, m. m. (s. 19) bemyndigade riksdagen (SU

105, rskr 295) Kungl. Maj:t att i departementen utom utrikesdepartementet

inrätta tjänster som departementsråd i Br 4 (numera Cr2) och kansliråd i

Br 3 (numera Cr 1).

Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att i departementet

inrätta en tjänst som statssekreterare (Cr 4), en tjänst som expeditionschef/

rättschef (Cr 3) och en tjänst som planeringschef (Cr 3). Samtidigt bör en

tjänst som statssekreterare och en tjänst som expeditionschef utgå ur finans­

departementets organisation.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t

a) att bestrida kostnaderna för avlöning till chef för ett

nyinrättat departement under tiden den 1 januari—den 30

juni 1969 från andra huvudtitelns förslagsanslag Statsråds­

beredningen: Avlöningar och att bestrida övriga kostnader

för samma departement från sjunde huvudtitelns förslags­

anslag Finansdepartementet: Avlöningar, Omkostnader,

Kommittéer m. m. och Extra utgifter,

b) att i departementet inrätta en tjänst som statssekre­

terare i Cr 4, en tjänst som expeditionschef/rättschef i Cr 3

och en tjänst som planeringschef i Cr 3.

8

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1968

MARCUS BOKTR. STHLM

1968

680533