2

Merkostnaderna för Sveriges Radio genom färgsändningarna och förbere­

delserna i anslutning därtill har för sexårsperioden 1968/69—1973/74 be­

räknats till 30 ä 32 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. avser utrustningsanskaff-

ning. Till detta kommer televerkets kostnader för färganpassning av distri­

butionsnätet om 7 milj. kr., vilket ger en sammanlagd merkostnad för pe­

rioden om 37 å 39 milj. kr.

För att bestrida merkostnaderna och dessutom få ett visst bidrag till täck­

ning av kostnaderna för den bestående rundradioorganisationen, vars re­

surser i viss utsträckning även kommer att tas i anspråk för färgtelevisio­

nen, föreslås att hushåll med färgapparat — utöver den allmänna mottagar-

avgiften — skall erlägga en särskild tilläggsavgift. Denna avses införd i an­

slutning till färg-TV-starten den 1 april 1970 och utgå med 25 kr. per kvar­

tal.

Med den allmänna mottagaravgiften åsyftas här den kombinerade ljud­

radio- och televisionsavgift, som enligt statsmakternas redan fattade beslut

skall avlösa de hittillsvarande ljudradio- och televisionslicenserna, dock med

bibehållande av en särskild ljudradioavgift för hushåll med enbart radio­

apparat. Tidpunkten för införandet av den kombinerade avgiften och

den särskilda ljudradioavgiften har ännu inte mera exakt bestämts. Det

föreslås nu att de båda avgifterna införs per den 1 april 1969. Den kombi­

nerade avgiften, som tidigare i 1966 års prisläge angetts till 40 kr. per kvar­

tal, bör därvid med hänsyn till den inträffade löne- och prisstegringen utgå

med 45 kr. per kvartal. Den särskilda ljudradioavgiften bör som tidigare

förutsatts utgå med 50 kr. per år. Då tilläggsavgiften för hushåll med

färgapparat tillkommer ett år senare — per den 1 april 1970 — blir alltså

den sammanlagda kvartalsavgiften för dessa (45 + 25) 70 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1968

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1968

läge ta ställning till frågan om tidpunkten för dess införande. Skäl ansågs

tala för att avvakta utvecklingen i de större länder i Europa, som i en nära

framtid förväntades starta färgsändningar. Även från konsumentsynpunkt

kunde fördelar ligga i att vänta något med tanke på de tekniska förbättring­

ar och de lägre priser i fråga om färgmottagarna, som det fanns anledning

räkna med.

Sedan tiden för rundradiopropositionens framläggande har färgtelevisio­

nen kommit igång på flera håll i Europa, och därmed har vissa erfarenheter

vunnits om färgtelevisionens tekniska, programmässiga och ekonomiska be­

tingelser. Då jag nu i det följande föreslår, att ett nytt utvecklingssteg tas

genom införande av färgtelevision, sker det på grundval av ett ingående ut­

redningsarbete, som bl. a. beaktat de erfarenheter och bedömningar som

gjorts utomlands. Parallellt med utredningsarbetet har också inom televerket

anordnats omfattande tekniska prov, vilka syftat till att klarlägga det nuva­

rande TV-distributionsnätets funktionssätt från färg-TV-synpunkt och dess

behov av upprustnings- och modifieringsåtgärder inför en eventuell färg-

TV-start. — Samråd har även ägt rum med övriga nordiska länder. Sålunda

har bl. a. färg-TV-frågan behandlats vid möten, som ägt rum dels i novem­

ber 1967 dels i februari 1968 mellan de för radio- och televisionsfrågorna i

resp. länder ansvariga ministrarna.

Färgtelevisionen utomlands

I USA inleddes reguljära färgsändningar år 1954. Under de första åren

hade färgtelevisionen dock svårigheter att slå igenom. Detta torde i första

hand ha berott på de brister, som kännetecknade den elektroniska utrust­

ningen. Medan det av National Television System Committee (NTSC) god­

kända systemet i och för sig bedömdes innebära en tekniskt god lösning,

återstod relativt mycket att göra i fråga om industriellt utvecklingsarbete.

Till angivna brister — som bl. a. ledde till färgförskjutningar, för svag

ljussättning och svårigheter vid apparatinställningen — kom det höga pri­

set på mottagarna. Sedan några år har emellertid de tekniska problemen i

huvudsak lösts, och detta i förening med en successiv sänkning av apparat-

priserna har lett till en snabb ökning av färgmottagarbeståndet. Medan det

år 1963 fanns endast 3 milj. sådana mottagare i USA motsvarande en täck­

ning av 5 % av landets hushåll, hade man vid utgången av år 1967 sålunda

kommit upp i ett antal om drygt 15 milj. apparater. Vid slutet av år 1968

beräknas beståndet komma att utgöra drygt 20 milj. apparater, innebärande

att mer än 35 % av de amerikanska hushållen då har färgapparater. — I

Kanada har reguljära färgsändningar startat med ingången av år 1967.

I Europa har sedan ett tiotal år på olika håll bedrivits en experiment-

verksamhet, som främst avsett utveckling av lämpliga system för färgtele­

6

visning till det finansiella läget för rundradioverksamheten — föreslagit in­

förandet av en motsvarande färg-TV-avgift.

Under de allra närmaste åren förväntas ytterligare ett antal länder i

Europa börja med färgtelevision. Det gäller i första hand Schweiz, där man

__ sedan experiment- och eurovisionssändningar kommit igång i början

av år 1968 — avser att under senhösten övergå till reguljära färgsändning­

ar. I Östeuropa förutses Polen starta i slutet av år 1968 eller början av år

1969. I fråga om Belgien, Luxemburg och Italien förväntas färgtelevision bli

införd omkring 1970.

Vad angår de nordiska länderna har i Danmark frågan om färgtelevision

fått särskild aktualitet genom starten i augusti 1967 av västtyska färgsänd­

ningar. Dessa kan enligt uppgift mottas av ca 250 000 av Danmarks 1,6 milj.

hushåll. Den under våren 1967 tillsatta radiokommissionen — som enligt

sina direktiv har att utreda olika problem, som sammanhänger med en

fortsatt utbyggnad av rundradioverksamheten — har med hänsyn till den

allmänna utvecklingen på färg-TV-området i oktober 1967 i skrivelse till

den danska regeringen uttalat sig för ett införande av färgtelevision. Den

betonar bl. a. angelägenheten att hos allmänheten — med dess möjligheter

att följa grannländernas program — vidmakthålla intresset för de danska

rundradiosändningarna. Vidare understryks vikten av att genom ett snart

beslut i färg-TV-frågan ge allmänheten vägledning i dess anskaffning av

mottagarapparater och den danska radioindustrin möjligheter till en pro-

duktionsanpassning. Radiokommissionen har förklarat, att den avser att i

särskild ordning framlägga förslag till tidsplan för ett successivt genom­

förande av färgtelevisionen. Enligt uppgift kommer ett sådant förslag att

avges i mitten av mars 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1968

Val av tekniskt system för färgtelevision

Såsom nämnts i det föregående tillämpas i USA det s. k. NTSC-systemet.

Då man i Europa för ett tiotal år sedan på allvar började experimentera

med färgtelevision blev detta en naturlig utgångspunkt. Med hänsyn till vissa

tekniska bristfälligheter i det amerikanska systemet kom utvecklingsarbe­

tet snart att inriktas på en modifiering av detsamma. Därvid framkom i

Frankrike den s. k. SECAM-varianten och i Västtyskland den s. k. PAL-

varianten.

Inför de olika systemalternativen — och med färg-TV-frågan successivt

aktualiserad i flera länder —-- framstod det från olika synpunkter som önsk­

värt att åtminstone länderna i Europa kunde ena sig om ett gemensamt

sändningssystem. Förutsättningarna för en standardisering prövades sär­

skilt inom ett av Internationella teleunionens organ, den s. k. Internationella

8

na innefattar olika slags färgsignaler, test- och stillbilder samt i viss begrän­

sad utsträckning rörliga bilder. I sistnämnda fall är det fråga om experi­

mentprogram producerade av Sveriges Radio.

Vid de tekniska prov som utförts i anslutning till sändningarna har bl. a.

konstaterats att radiolänkförbindelser och sändarstationer inte ger upphov

till några nämnvärda störningar eller kvalitetsförluster vid svartvit mot­

tagning av färgsändningar. Vidare framgår att de existerande mottagaran-

tennerna och svartvitmottagarna av olika åldrar ger godtagbara svartvit-

bilder vid sådana sändningar. Inom televerket har planerats vissa åtgärder

för att praktiskt taget helt eliminera störningsriskerna härvidlag. Även i

fråga om möjligheterna till färgmottagning har proven gett positiva resultat.

De har sålunda visat, att de befintliga radiolänklinjerna medger en i stort

sett fullgod färgåtergivning och att sändarstationerna — med ett par undan­

tag — får fullgod färgstandard efter vissa modifieringar av utrustningen.

Beträffande de förberedelser, som krävs av televerket vid ett beslut om

införande av färgtelevision, gäller följande. Huvuddelen av det nuvarande

sändarnätet kan ges fullgod standard genom att vissa rörbestyckade enheter

i sändarutrustningarna utbyts mot moderna lialvledarbestyckade enheter i

sändarnas videodel och att vissa justeringar vidtas i sändarna. Ifrågavaran­

de åtgärder motiveras i första hand av en strävan att öka anläggningarnas

driftsäkerhet och att hålla underhållskostnaderna nere, och åtgärderna fal­

ler inom ramen för de fortlöpande underhålls- och upprustningsarbeten som

televerket utför med anlitande av tillgängliga driftmedel. Härvidlag upp­

kommer således inte någon merkostnad i anledning av färgtelevisionen.

I övrigt krävs anskaffning av helt nya sändarutrustningar till två statio­

ner samt anskaffning av olika slags kontroll- och instrumentutrustning.

Kostnaderna härför beräknas till 7 milj. kr.

Den tid som behövs för att ge hela nätet fullgod färgstandard är i första

hand beroende av leveranstiderna för utrustningen. Under förutsättning av

ett beslut i färgtelevisionsfrågan under våren 1968 bör emellertid färgan­

passningen av nätet kunna vara klar kring eller strax efter årsskiftet 1969/

70. Därvid krävs att av nyssnämnda 7 milj. kr. halva beloppet eller 3,5 milj.

kr. ställs till förfogande budgetåret 1968/69 och återstoden budgetåret 1969/

70.

Programproduktion

De krav som vid ett införande av färgtelevision kommer att ställas på

Sveriges Radios programresurser sammanhänger nära med den sändnings­

tid och den programsammansättning som planeras för färgsändningarna.

Sändningstid och program sa in mansättning. Såsom

nämnts i det föregående uppvisar de utländska radioföretag, som under år

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1968

9

1967 inlett färgsändningar, rätt stora skillnader i sändningstid. I Holland

har man börjat med 7 timmar per vecka, i Västtyskland med 8 timmar per

vecka, i Frankrike med 12 timmar per vecka och i Storbritannien med 25

timmar per vecka. I de båda förstnämnda länderna är sändningsvolymen

fördelad på två kanaler och i de båda senare länderna är den samlad i en

kanal. I samtliga fall förutses en relativt snabb ökning av sändningstiden.

För Sveriges del har vid de överväganden, som ligger till grund för mina

förslag, en lämplig riktpunkt för planeringen bedömts vara, att regul­

jära färgsändningar inleds under våren 1970 och att sändningstiden då

utgör 6 timmar per vecka. Härefter förutsätts en ökning av sändnings­

tiden, som innebär att denna — från en sändningsvolym budgetåret 1970/71

om 8 timmar per vecka — successivt ökar med 4 timmar per vecka under

ettvart av de närmast följande budgetåren. Vid ingången av budgetåret

1973/74 — dvs. drygt tre år efter starttidpunkten —- skulle man därmed vara

uppe i en sändningstid av 20 timmar per vecka. Under antagande att det

andra televisionsprogrammet angivna budgetår är utbyggt till samma sänd­

ningstid som nuvarande program — vilket för de båda programmen tillhopa

innebär en sändningstid om ca 84 timmar per vecka — skulle färgsänd­

ningarna då komma att svara för närmare 25 % av den totala program­

volymen.

De krav, som färgtelevisionen ställer på programresurserna, är också be­

roende av programsammansättningen. En högre andel egenproduktion —

live- och filmproduktion — innebär större krav på lokaler och tekniska re­

surser, personal och personalutbildning etc. Härvidlag har det bedömts

lämpligt -— åtminstone för de närmaste åren efter starten av de reguljära

färgsändningarna — att låta de egenproducerade programmen svara för

ungefär 40 % av originalsändningarna. Detta är en något lägre andel än den

som gäller i fråga om de svartvita sändningarna, där man under samma tid

har att räkna med ca 50 % egenproducerade program. Det kan konstateras,

att en andel av 40 % i fråga om färgsändningarna synes svara mot vad som

tillämpas i Västtyskland och Holland. Återstående 60 % av originalsänd­

ningarna i färg skulle bestå av främmande produktion, dvs. närmast för­

hyrda program och eurovisionsöverföringar. Utbudet på sådana kan för­

väntas successivt öka i takt med den allmänna färg-TV-utvecklingen utom­

lands.

Programresurser. Om de programresurser som behövs under de

angivna förutsättningarna kan följande konstateras.

. Inför den av statsmakterna beslutade starten av ett andra TV-program

vid årsskiftet 1969/70 kommer under hösten 1969 det nya televisionshuset

i Stockholm att tas i drift. Den tekniska utrustning, som skall installeras

där och vilken man redan börjat lägga ut beställningar på, kommer att ges

färgstandard. Beträffande huvuddelen av utrustningen gäller att detta rim­

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1968

ligen bort ske även om ett snart beslut i färg-TV-frågan inte fattats. Annars

skulle man nämligen löpa risken att senare — då färgsändningar väl kom­

mer till stånd — få slopa dyrbar, för enbart svartvit produktion avpassad

utrustning och i samband med utbytet av denna även få vidkännas ett

längre driftuppehåll. — För radio- och televisionshuset i Göteborg, vars

uppförande nyligen beslutats, avses utrustningen på motsvarande sätt få

färgstandard. Det kan konstateras, att vissa möjligheter redan nu föreligger

till OB-produktion av färgprogram genom att den livekamerautrustning man

disponerar för experimentändamål vid behov kan monteras in i OB-bussar.

Den ökning av personalen som aktualiseras vid ett införande av färgtele­

vision blir förhållandevis begränsad. Antalet personer i de egentliga produk-

tionsteamen torde inte påverkas. Däremot kommer en del stödfunktioner

att behöva förstärkas. Ljussättningen kan exempelvis kräva större arbets­

insats. Filmbehandlingen på laboratoriesidan blir mera arbetskrävande. Vi­

dare får de tekniska underhållsuppgifterna en något större omfattning.

Sammantaget innebär detta för den egentliga programverksamheten ett ökat

personalbehov, som för budgetåret 1973/74 •— med den då antagna sänd­

ningstiden och andelen egenproduktion — kan anges till uppskattningsvis

ca 20 anställda. Om sålunda personalökningen blir förhållandevis begrän­

sad, kräver införande av färgtelevision en betydande utbildningsinsats inom

radioföretaget. Utbildningen måste avse praktiskt taget alla personalkate­

gorier inom programproduktionen (producent-, teknik- och dekorpersonal

etc.). Genom att det vid en start år 1970 blir en viss förberedelsetid och

genom att det för de närmaste åren efter starten förutses en måttlig ökning

av sändningstiden och andelen egenproduktion bedöms emellertid utbild­

ningen kunna sträckas ut i tiden. Den torde på så sätt inte komma att er­

bjuda något allvarligare problem.

Direkta program förberedelser. Såsom nämnts i det föregå­

ende pågår redan nu i viss utsträckning test- och experimentsändningar i

färg som dels möjliggör olika slags tekniska prov, dels ger Sveriges Radio

viss programerfarenhet. Sändningstiden för de av radioföretaget produce­

rade experimentprogrammen och testbilderna utgör f. n. uppåt en halv tim­

me i veckan, och sändningarna — som äger rum varje tisdag eftermiddag

■— går ut över hela nätet. För det fall reguljära färgsändningar skall inledas

under våren 1970, är det från utbildnings- och programförberedelsesynpunkt

nödvändigt, att dessa experimentsändningar under budgetåret 1968/69 byggs

ut, förslagsvis till en sändningstid om 1,5 timme per vecka. Enligt Sveriges

Radio kan det därvid övervägas att förlägga dem till kvällstid efter det ordi­

narie TV-programmets slut under någon dag i veckan. Till ifrågavarande

färgprogram kommer de eurovisionsöverföringar, som sker i anslutning till

olika evenemang utomlands och som sänds ut över det svenska distribu­

tionsnätet med bibehållna färgsignaler.

12

ligen dels den av 1966 års riksdag beslutade starten av ett andra TV-pro-

gram kring årsskiftet 1969/70 dels den här förutsatta introduktionen av

färgtelevision under våren 1970. Härmed följer med all sannolikhet en snab­

bare utrangering av beståndet av äldre VHF-mottagare och en motsvarande

snabbare övergång till de modernare »svartvita» UHF-mottagarna alterna­

tivt till färgapparater. Även i fråga om UHF-mottagarna kan i viss utsträck­

ning förutsättas en snabbare utrangering med hänsyn till introduktionen av

färgtelevision. Man har emellertid också att räkna med att innehavare av

särskilt UHF-mottagare i viss mån kommer att behålla dessa utöver den

normala livslängden i avsikt att senare skaffa färgapparater.

Av det anförda följer att om man — med beaktande av bl. a. angivna

olika faktorer — gör prognoser över försäljningen av TV-apparater för ett

antal år framöver, sådana prognoser närmast får karaktären av räkneexem­

pel. Härtill kommer att man vid en bedömning av försäljningsvärdet för

apparaterna får göra antaganden om prisutvecklingen, som måste bli i hög

grad hypotetiska.

Om det sålunda inte bedömts meningsfyllt att i detta sammanhang för­

söka sig på några mera detaljerade prognoser, finns det dock grund för an­

tagandet att vid ett införande av färgtelevision försäljningen av TV-appara­

ter — i första hand färgapparater men även apparater för svartvit mottag­

ning — kommer att få en ganska betydande omfattning under de närmaste

åren. Från synpunkten av den eventuella samhällsekonomiska effekten av

ifrågavarande totala apparatförsäljning kan det här göras antagandet att

försäljningen för budgetåren 1967/68—1975/76 kommer att representera

ett sammanlagt värde av omkring 4,5 å 5,5 miljarder kr. Frågan är se­

dan vilken omfattning apparatförsäljningen kunde tänkas få i ett teore­

tiskt tänkt läge där ett införande av färgtelevisionen inte var aktuellt. Om

i detta fall för samma tid förutsätts en försäljning av apparater för svart­

vit mottagning ungefär motsvarande ersättningsbehovet med hänsyn till det

nuvarande apparatbeståndets åldersstruktur och nyanskaffningsbehovet ge­

nom tillkomsten av nya TV-hushåll, skulle ett försäljningsvärde erhållas i

storleksordningen 3 miljarder kr. Merutgiften vid ett införande av färg­

television skulle därmed bli 1,5 å 2,5 miljarder kr. för ifrågavarande period.

Det torde inte utan vidare kunna hävdas, att denna merutgift leder till

en ökad total konsumtion. En effekt av sistnämnda slag förutsätter, att det

blir fråga om ett minskat hushållssparande. Härom kan sägas att det knap­

past finns några erfarenheter, som stöder sannolikheten av ett sådant anta­

gande. Det torde i stället beträffande en ganska betydande del av färgappa-

ratanskaffningen finnas anledning räkna med att ekonomiskt utrymme ska­

pas genom att exempelvis inköp av andra varaktiga konsumtionsvaror eller

vissa andra större engångsutgifter får stå tillbaka eller skjutas på fram­

tiden.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50 år 1968

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1968

Sovjetunionen stannat för SECAM. Till detta system kan också övriga länder

i Östeuropa väntas ansluta sig.

Ett särskilt problem har systemfrågan utgjort i förhållandet mellan de

nordiska länderna. Medan Sverige, Danmark, Norge och Island tidigt uttalat

sig för PAL, har Finland — som stått i valet mellan PAL och SECAM —

dröjt med sitt ställningstagande. Frågan har ägnats uppmärksamhet av Nor­

diska rådet, vars presidium i augusti 1967 riktade en hemställan till de

nordiska ländernas regeringar, att de måtte medverka till att ett och samma

system blev tillämpat. Frågan behandlades också vid ett möte i Stockholm

i november 1967 mellan de för radio- och televisionsfrågorna i resp. länder

ansvariga ministrarna. Den har numera lösts, sedan Finland i januari 1968

definitivt beslutat sig för PAL-systemet.

Frågan om ett införande av färgtelevision i Sverige och formerna härför

har under det senaste året varit föremål för ett ingående utredningsarbete,

som avsett färgtelevisionens tekniska, programmässiga och ekonomiska be­

tingelser. Utredningsarbetet har givetvis skett med utgångspunkt i svenska

rundradioförhållanden, men i möjlig utsträckning liar man sökt att beakta

de erfarenheter och bedömningar som gjorts i de länder i Europa som nu­

mera inlett färgsändningar. Samråd har även ägt rum med övriga nordiska

länder. Sålunda har färg-TV-frågan behandlats — förutom vid det nyss­

nämnda nordiska ministermötet i Stockholm i november 1967 vid ett

ytterligare ministermöte i Oslo i februari 1968.

Vid en bedömning av förutsättningarna för en introduktion av färg-T\

har särskild uppmärksamhet ägnats de distributionstekniska betingelserna.

Härvidlag har experimentsändningar ägt rum, vid vilka omfattande tekniska

prov anställts i fråga om radiolänk- och sändarnätets funktionssätt. Proven

har gett klart positiva resultat i fråga om såväl svartvit- som färgmottagning

av färgsändningar, och de åtgärder som krävs är av relativt begränsad räck­

vidd. Huvuddelen av sändarnätet kan sålunda ges fullgod färgstandard ge­

nom vissa med driftmedel finansierade justeringar i stationsutrustningar-

na, vilka justeringar — oavsett färgtelevisionen — är motiverade med hän­

syn till stationsnätets driftsäkerhet. Det bör framhållas, att i fråga om des­

sa delar av sändarnätet färgmottagning redan nu i och för sig är möjlig,

dock med vissa kvalitetsförluster. I investeringshänseende krävs utbyte av

ett par stationsutrustningar och anskaffning av viss kontroll- och instru­

mentutrustning. Kostnaderna härför har beräknats till 7 milj. kr.

Vid bedömningen av den tidpunkt då reguljära färgsändningar kan star­

ta får hänsyn tas — förutom till den tid som krävs för färganpassningen av

distributionsnätet — till den tid som behövs dels för iordningställande av

lokaler och anskaffning av teknisk utrustning samt rekrytering och utbild­

ning av personal för produktion av färgprogram, dels för anordnande av er­

forderliga experimentsändningar etc. Förutsättningarna i dessa olika hän­

seenden har närmare redovisats i det föregående. Härvid kommer man vid

16

Merkostnaderna för Sveriges Radio genom färgsändningarna och förbere­

delserna i anslutning därtill har för sexårsperioden 1968/69—1973/74 be­

räknats till 30 å 32 milj. kr., varav ca 20 milj. kr. avser utrustningsanskaff-

ning. Till detta kommer televerkets kostnader för färganpassningen av

distributionsnätet om 7 milj. kr., vilket tillhopa ger en sammanlagd mer­

kostnad för perioden om 37 å 39 milj. kr.

För att färganpassningen av distributionsnätet skall vara klar till den

ovan förutsatta tidpunkten för starten av de reguljära färgsändningarna

krävs, att av angivna 7 milj. kr. ett belopp om 3,5 milj. kr. ställs till för­

fogande för budgetåret 1968/69. Detta belopp bör belasta investeringsansla-

get till rundradioanläggningar under televerkets fond. Det synes mig inte

erforderligt att i anledning härav hos riksdagen begära någon ökning av

detta anslag. Däremot torde den för rundradioanläggningar i årets stats-

verksproposition beräknade investeringsramen för nästkommande budgetår

böra vidgas med det angivna beloppet.

I fråga om finansieringen av färgtelevisionen gäller att det här är fråga

om en program service, som under förmodligen ganska lång tid framöver

endast en del av TV-hushållen —och under de närmaste åren efter starten

av de reguljära färgsändningarna endast en mindre del av dem -— kommer

att kunna tillgodogöra sig. Det framstår under sådana förhållanden såsom

rimligt, att de ifrågavarande bushållen också får bära de investerings- och

driftkostnader, som följer med färgtelevisionen. Detta kan lämpligen ske

genom att hushåll som innehar färgapparat utöver den sedvanliga mottagar-

avgiften får erlägga en särskild tilläggsavgift. I sammanhanget må erinras

om att en sådan tilläggslicens nyligen införts i Storbritannien i samband

med att BBC inlett färgsändningar. Uttagandet av tilläggslicensen innebär

att ett engelskt färg-TV-hushåll erlägger dubbel avgift jämfört med hushåll,

som endast har apparat för svartvit mottagning.

De kostnader, som uppkommer för rundradioverksamheten vid ett in­

förande av färgtelevision, har i det föregående angetts till uppåt 40 milj.

kr. för tidsperioden 1968/69—1973/74. Det är då fråga om de rena mer­

kostnaderna för färgtelevisionen. Då man bedömer storleken av en särskild

tilläggsavgift för hushåll med färgapparat, bör man emellertid enligt min

mening inte enbart se till dessa kostnader. För färgtelevisionen tas ju i an­

språk resurser inom den bestående rundradioorganisationen, och det synes

mig rimligt att genom tilläggsavgiften ett någorlunda reellt bidrag erhålls

till täckning av kostnaderna för denna. Det finns desto mindre anledning

att frångå ett sådant synsätt som kostnaderna för rundradioverksamheten

under de närmaste åren kommer att inte obetydligt öka genom den av

statsmakterna beslutade utbyggnaden av ett andra televisionsprogram. Kan

i detta läge genom färg-TV-avgiften ett bidrag erhållas till den allmänna

kostnadstäckningen, innebär detta i motsvarande mån en dämpning av det

tryck mot successiva höjningar av den allmänna mottagaravgiften som kost­

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1968

17

nadsutvecklingen för med sig. En sådan dämpande effekt är givetvis sär­

skilt angelägen med hänsyn till den stora grupp av TV-hushåll, för vilka

mottagaravgiften utgör en relativt kännbar utgiftspost.

Med hänsyn till det anförda förordar jag alltså, att i samband med starten

av reguljära färgsändningar — dvs. den 1 april 1970 — en särskild till­

äggsavgift införs för hushåll med färgmottagare. Avgiften bör bestämmas

till 100 kr. per år och uttas samtidigt med den allmänna mottagaravgiften,

vilket innebär kvartalsvisa betalningar med 25 kr. per kvartal.

I anslutning till det föregående vill jag också ta upp frågan om den all­

männa mottagaravgiften. Härmed åsyftas den kombinerade ljudradio- och

televisionsavgift, baserad på innehavet av TV-apparat, som enligt beslut

av 1966 års riksdag skall avlösa de hittillsvarande ljudradio- och televisions-

licenserna i samband med starten kring årsskiftet 1969/70 av ett andra

program i televisionen, dock med bibehållande av en särskild ljudradioav­

gift för hushåll med enbart radioapparat. Enligt 1966 års rundradioproposi­

tion som ligger till grund för riksdagens ifrågavarande beslut har — utan

någon mera exakt bestämning av tidpunkten för införandet av avgifterna —

såvitt avser den kombinerade avgiften angetts, att erforderligt avgiftsbelopp

i anslutning till starten av program 2 i televisionen beräknats till 40 kr. per

kvartal — dvs. 160 kr. per år — i 1966 års löne- och prisläge. Storleken av

den särskilda ljudradioavgiften har samtidigt bestämts till 50 kr. per år.

Inför den planerade starten av det andra televisionsprogrammet kring

årsskiftet 1969/70 får jag nu föreslå, att det nya avgiftssystemet genomförs

den 1 april 1969. Med hänsyn till löne- och prisstegringen sedan år 1966

bör den kombinerade avgiften då bestämmas till 45 kr. per kvartal. Enligt

det föregående tillkommer därefter ett år senare — den 1 april 1970 —

den särskilda tilläggsavgiften för hushållen med färgmottagare, vilket inne­

bor att dessa då erlägger en sammanlagd kvartalsavgift om (45 + 25) 70 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t bere­

der riksdagen tillfälle

att avge yttrande i anledning av vad jag i det föregående

anfört rörande införande av färgtelevision och uttagande av

avgifter för innehav av mottagarapparater.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1968

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680157

Ur protokollet:

Britta Gyllensten