2

Iiungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 15

mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling,

P^alme, S^ven-E^rig N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff,

W^ickman, M^oberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om organisationen

av den statliga publiceringsverksamheten och anför.

Inledning

Riksdagens revisorer förordade i sin år 1959 avlämnade berättelse (§ 27),

att principerna för den statliga publikationsverksamhetens organisation och

finansiering skulle tas under omprövning i enlighet med förslag som redo­

visades i berättelsen. Dessa förslag innebar bl. a. att man borde utreda möj­

ligheterna att i ökad utsträckning göra statliga publikationer självfinansie­

rande och närmare undersöka förutsättningarna för att låta myndigheterna

helt eller delvis disponera inflytande försäljningsinkomster. Riksdagen be­

slöt sedermera (SU 1960: 128, rskr 302) att till Kungl. Maj :t ge till känna

vad statsutskottet anfört i anledning av revisorernas uttalande. Utskottet

ansåg att den av revisorerna väckta frågan var förtjänt av att följas med

uppmärksamhet. Bl. a. pekade utskottet på att det vid tillkomsten av nya

publikationer var särskilt angeläget att klarlägga i vilken utsträckning fi­

nansieringen kunde ske utan statsmedel. Vidare underströk utskottet vik­

ten av att tryckningskostnadernas storlek beaktades.

Kungl. Maj :t uppdrog den 28 juni 1962 åt statskontoret att i samråd med

riksrevisionsverket och under beaktande av vad statsutskottet anfört i sam­

manhanget utreda den statliga publikationsverksamhetens finansiering och

inkomma med förslag i ämnet.

Statskontoret har redovisat sitt utredningsuppdrag i betänkandet »Statlig

publicering» (SOU 1967:5). I ärendet har statskontoret haft samråd med

riksrevisionsverket. Ett särskilt yttrande av skolöverstyrelsen angående

omorganisationen av styrelsens nuvarande förlagsverksamhet har bilagts

3

betänkandet. Tre ledamöter av statskontorets styrelse har anmält avvikande

mening beträffande den organisatoriska samordning av statlig förlags- och

tryckeriverksamhet, som förordas i betänkandet.

Efter remiss har yttranden över statskontorets förslag avgetts av hov­

rätten över Skåne och Blekinge, rikspolisstyrelsen, försvarets intendentur­

verk, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, civilför-

svarsstyrelsen, medicinalstyrelsen, riksförsäkringsverket, poststyrelsen, tele­

styrelsen, sjöfartsstyrelsen, statistiska centralbyrån, kungliga biblioteket,

universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, rikets allmänna kartverk,

fiskeristyrelsen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket, om­

budsmannen för näringsfrihetsfrågor, statens pris- och kartellnämnd, sta­

tens institut för konsumentfrågor, arbetsmarknadsstyrelsen, statens råd för

byggnadsforskning, länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs län, lant-

brukshögskolan, offentlighetskommittén, läromedelsutredningen, styrelsen

för riksdagens förvaltningskontor, styrelsen för riksdagsbiblioteket, nordiska

museets nämnd, jordbrukets upplysningsnämnd, Svenska Reproduktions AB

(SB A), Svenska kommunförbundet, annonsbyråernas förening, Grafiska

arbetsgivare- och industriorganisationerna, Svenska bokförläggareförening-

en, Svenska tidningsutgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Lands­

organisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).

Universitetskanslersämbetet har bifogat yttranden av konsistorierna vid

universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg, karolinska institu­

tet, Chalmers tekniska högskola och handelshögskolan i Göteborg. Kommers­

kollegium har bifogat yttranden av Stockholms handelskammare, Skånes

handelskammare och handelskammaren i Göteborg.

Eu skrivelse har vidare inkommit från AB Svensk Byggtjänst.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att an­

mäla frågan om organisation av ett läromedelsförlag. I detta sammanhang

kommer att anmälas de delar av statskontorets förslag som avser det nu­

varande Sö-förlaget och remissinstansernas yttranden däröver.

I sin utredning har statskontoret även behandlat frågan om statens behov

av kommunicering med allmänheten och den statliga annonseringen. Jag vill

med anledning härav erinra om att chefen för justitiedepartementet med

stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1967 tillkallat särskilda

sakkunniga för att utreda frågan om vidgad samhällsinformation m. in. (in-

formationsutredningen).

Jag anhåller nu att få anmäla statskontorets förslag i övrigt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1968

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

Den statliga publiceringsverksamhetens nuvarande omfattning

och organisation

Publiceringsverksamhetens omfattning

Antalet statliga myndigheter och institutioner som årligen ger ut publika­

tioner rör sig omkring 200. Antalet utgivna publikationer torde f. n. uppgå

till 700 ä 800 per år. Eftersom flera publikationer ges ut i samma serie, blir

antalet utgåvor betydligt större.

Kostnaderna för publicerings- och tryckeriverksamheten kan beräknas till

omkring 150 milj. kr. per år. Härav faller uppskattningsvis 75 milj. kr. på

egentliga publikationer, 35 milj. kr. på blanketter, 25 milj. kr. på kartor och

sjökort, varav den dominerande delen dock utgörs av kostnader för förbe­

redelsearbeten, samt 15 milj. kr. på annan publicering.

Intäkterna av publikationsverksamheten torde röra sig om ca 40 milj. kr.

per år. Härav utgör dock närmare 30 milj. kr. televerkets intäkter i samband

med utgivningen av telefonkatalogen.

Publiceringsverksamhetens organisation

Gällande föreskrifter

För den statliga publiceringsverksamheten gäller en rad föreskrifter. En

av de viktigaste är kungörelsen den 28 juni 1962 (nr 443) angående stats­

myndigheternas rätt att trycka publikationer. I kungörelsen fastslås huvud­

regeln att statsmyndighet inte får trycka någon publikation på statsverkets

bekostnad utan Kungl. Maj :ts tillstånd för varje särskilt fall. Denna regel

gäller emellertid inte statsdepartementen, försvarets kommandoexpedition,

till försvarsdepartementet hörande myndigheter, statens affärsdrivande verk,

statens institut för konsumentfrågor och publikationer i serien Sveriges offi­

ciella statistik. Huvudregeln gäller inte heller för sådana kortare anvisning­

ar, meddelanden, råd eller upplysningar som är avsedda för allmännare

spridning. Generellt medgivande bär vidare lämnats i fråga om ca 130 publi­

kationer eller publikationsserier, som tagits upp i en till kungörelsen fogad

förteckning (ändrad senast 1967:77).

För serien Statens offentliga utredningar gäller särskilda föreskrifter en­

ligt kungörelsen den 3 februari 1922 (nr 98) angående statens offentliga ut­

redningars yttre anordning. I kungörelsen anges vilka publikationer som

skall ingå i serien. Vidare föreskrivs att dessa skall tillhandahållas allmän­

heten genom bokhandeln. Statskontoret meddelar föreskrifter angående des­

sa publikationers utstyrsel och fastställer försäljningspriset på dem.

I cirkuläret den 15 december 1967 (nr 930) om publikationsserien Sveriges

officiella statistik meddelas vissa föreskrifter angående utstyrsel och distri-

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

5

bution av publikationerna i serien. Det föreskrivs vidare att försäljningspri­

set på publikationerna skall fastställas av den statistikproducerande myn­

digheten i samråd med statistiska centralbyrån.

Enligt instruktionen den 3 december 1965 (nr 703) för statskontoret ålig­

ger det verket bl. a. att handlägga frågor om tryckning för statens räkning

och därvid verka för planmässighet, enhetlighet och sparsamhet vid tryck­

ning, häftning och inbindning.

I kungörelsen den 11 september 1937 (nr 780) med vissa bestämmelser an­

gående tryckning för statens räkning (ändrad senast 1964:505) föreskrivs

att statliga myndigheter är skyldiga att beträffande tryckningsarbeten som

kostar mer än 300 kr. inhämta statskontorets råd och anvisningar angående

arbetets planläggning och utförande. Samrådet gäller bl. a. val av tryckeri,

val av stilar och papper samt pris, tid och andra villkor för upphandlingen.

Vidare skall räkning på tryckning som överstiger 300 kr. av den beställande

myndigheten skickas in till statskontoret för granskning. Räkningen får inte

betalas innan den godkänts av statskontorets tryckeriexpedition.

Tryckning åt statliga kommittéer skall enligt samma kungörelse beställas

genom statskontorets försorg, om inte tryckningen är av obetydlig omfatt­

ning. Statskontoret skall vidare om möjligt övervaka utförandet av det be­

ställda arbetet.

Enligt kungörelsen ankommer det även på statskontoret att, när myndig­

het i Stockholm begär det, ombesörja tryckning för myndighetens räkning

samt att på anmodan av vederbörande beställare upphandla tryckpapper.

Enligt lagen den 30 december 1960 (nr 729) om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk gäller upphovsrätt som regel inte för handlingar som

upprättats hos myndighet.

Statskontorets tryckeriexpedition

Statskontorets tryckeriexpedition inrättades genom beslut av 1935 års

riksdag (prop. 1935: 194, SU 149, rskr 348). Expeditionen ersatte den tidiga­

re statens tryckerisakkunnige. Tryckeriexpeditionen ingår i en av statskon­

torets utredningsavdelningar. Den sysselsätter f. n. sju personer. Till expe­

ditionen är organisatoriskt knuten statskontorets blankettgrupp, som f. n.

sysselsätter sju personer (för blankettkonstruktion).

Tryckeriexpeditionen lämnar råd och anvisningar i frågor som rör tryck­

ning för statens räkning. I vissa fall infordrar den beställande myndigheten

själv anbud på tryckningsarbetet. Anbuden skickas därefter över till trycke­

riexpeditionen för granskning och yttrande. I andra fall överlåter myndighe­

terna helt till tryckeriexpeditionen att infordra anbud. Myndigheterna skö­

ter sedan själva upphandlingen i enlighet med anvisningar av tryckeriexpe­

ditionen. Denna kan emellertid också fungera som beställare för myndighe­

tens räkning.

Tryckeriexpeditionen anlitas vidare i frågor rörande bl. a. upplagestorlek

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 62

6

och det administrativa förfarandet vid inköp och distribution. Vid prissätt­

ningen av statliga publikationer sker samråd med tryckeriexpeditionen i frå­

ga om ca hälften av publikationerna. Vissa statliga publikationer och blan­

ketter distribueras genom expeditionens försorg. I dess uppgifter ingår även

utrednings- och remissverksamhet.

Vid granskning och godkännande av räkningar kontrollerar tryckeriexpe­

ditionen att debiteringen skett i enlighet med tidigare granskat anbud eller

att kostnaden är skälig i de fall då anbudet inte granskats. Summan av

granskade räkningar uppgick år 1966 till ca 75 milj. kr.

Statliga tryckerier och förlag

Svenska Reproduktions AB (SRA)

SRA har sitt ursprung i en år 1913 vid lantmäteristyrelsen inrättad an­

stalt för reproduktion av kartor. Företaget omvandlades år 1926 till ett af-

färsdrivande verk. I enlighet med beslut av riksdagen ombildades företaget

år 1962 till aktiebolag (prop. 1961: 93, JoU 25, rskr 211).

Bolaget framställer, reproducerar, trycker och förlägger kartor, ritningar,

blanketter och böcker och driver i samband därmed stående verksamhet. Fö­

retaget har i uppdrag att sköta försäljningen av de svenska officiella och

geologiska kartorna. I övrigt arbetar bolaget i fri konkurrens med de enskil­

da tryckerierna.

Den grafiska verksamheten består av boktryck och offset. De kartredak­

tionella uppgifterna innefattar även flygfotogrammetri för framställning av

kartor.

Företaget har två helägda dotterbolag, AB Svensk Karttjänst SRA och AB

Svensk Bokservice SRA. Dotterbolagen bedriver kart- och bokförsäljning,

främst till detaljister men även direkt till allmänheten genom egen butik i

Stockholm.

I SRA har totalt investerats ca 15 milj. kr. Antalet anställda uppgick år

1967 till ca 250 personer och omsättningen var ca 16,7 milj. kr. Företaget vi­

sade en nettovinst på ca 500 000 kr.

Sö-förlaget

Skolöverstyrelsens förlagsverksamhet, Sö-förlaget, arbetar som ett ser­

viceförlag inom skolöverstyrelsens ram. Det har sitt ursprung i skolöversty­

relsens förutvarande förlagsverksamhet och i bokdetaljen hos den tidigare

överstyrelsen för yrkesutbildning. Verksamheten fick sin nuvarande form

år 1965.

Ur organisatorisk synpunkt är förlaget en enhet inom skolöverstyrelsen.

Det arbetar emellertid enligt affärsmässiga principer. Detta innebär att för­

laget eftersträvar täckning av alla kostnader och i princip tar betalt för alla

produkter och tjänster. Ur ekonomisk synpunkt kan förlaget betraktas som

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

7

fristående från skolöverstyrelsen. Det har en avräkning med styrelsen, som

innebär att förlaget får betalt för alla produkter som levereras till styrelsen

men i gengäld belastas med styrelsens kostnader för förlaget. Vid prissätt­

ningen låter man så långt som möjligt produkterna bära sina verkliga kost­

nader. Mera lönsamma publikationer får emellertid stödja de publikationer

som endast kan säljas i mindre upplagor. Förlaget bedriver en aktiv utgiv-

ningspolitik och marknadsföring. Det säljer även sina produkter i en butiks­

lokal i skolöverstyrelsens förvaltningsbyggnad.

Sö-förlagets omsättning var år 1967 närmare 10 milj. kr. Antalet anställ­

da uppgick till drygt 50 personer.

Övriga statliga tryckerier och förlag

Förutom SR A finns det tre affär sdrivande tryckerier inom statsförvalt­

ningen, nämligen postverkets tryckeri, riksbankens sedeltryckeri och kasern-

tryckeriet i Karlskrona. Dessutom finns ett 60-tal s. k. hjälptryckerier.

Postverkets tryckeri är det största statliga tryckeriet. Dess årliga produk­

tionsvolym har ett värde av ca 21 milj. kr. Tillverkningen utgörs främst av

sådana postala blanketter som det behövs viss specialutrustning för att till­

verka. I mindre omfattning tar tryckeriet emot beställningstryck för andra

statliga myndigheter. Tryckeriet betjänar även i viss utsträckning postban­

kens kunder. Antalet anställda utgör drygt 300 personer.

Riksbankens sedeltryckeri framställer huvudsakligen värdetryck. För­

utom sedlar trycks bl. a. lottsedlar, körkort och pass. Tryckeriets tekniska

utrustning är mycket mångskiftande, bl. a. beroende på att huvuddelen av

dess produkter inte skall kunna plagieras. Tryckeriet har ca 120 anställda.

Omsättningen uppgick år 1966 till ca 7,5 milj. kr.

Kaserntryckeriet i Karlskrona framställer huvudsakligen blanketter för

statliga myndigheters räkning. Verksamheten är av mindre omfattning.

Hjälptryckerier finns f. n. bos ett 40-tal statliga myndigheter. Utrustning­

en utgörs av kontorsoffsetmaskiner samt inom de större myndigheterna av

en mer eller mindre fullständig fotoreproduktionsutrustning. Produktionen

utgörs vanligen av sådana blanketter, ritningar och publikationer som fram­

ställs i relativt begränsade upplagor.

Sveriges Radio AB bedriver en förlagsrörelse som hänger samman med

programverksamheten. Produktionen består huvudsakligen av stödmateriel

åt vuxenundervisningen, skolprogrammateriel och tidskriften Röster i Ra-

dio/TV. Omsättningen uppgår till ca 2,5 milj. kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 är 1968

8

Kungl. May.ts proposition nr 62 år 1968

Statskontorets förslag

Utgivning och distribution

Utgivningspolitik in. m.

Statskontoret konstaterar att en ändamålsenlig utgivningspolitik från

konsumenternas synpunkt innebär att publikationerna skall ha ett aktuellt,

sakligt och läsvärt innehåll samt ett tilltalande utseende. Överskådlighet och

lättlästhet måste eftersträvas. Detta kan uppnås genom bl. a. lämplig rubri­

cering, sammanfattningar, god typografi och illustrationer. Publikationerna

bör göras lättåtkomliga genom en aktivt bedriven försäljning eller utlåning

eller genom andra åtgärder.

Från statens synpunkt behövs enhetliga riktlinjer för publikationsverk-

samheten, t. ex. i fråga om prissättning, rabatter, honorar, typografi och av-

talsfrågor. Härigenom kan goda förutsättningar skapas för en rationellt be­

driven verksamhet. Vidare underlättas kontroll och revision.

Till grund för statskontorets utredning ligger en enkät angående den stat­

liga publiceringsverksamheten. Enkäten omfattade samtliga statsmyndighe­

ter med undantag av de affärsdrivande verken och de militära myndighe­

terna. Uppgifter insamlades angående utgivning, ekonomi, redaktionella frå­

gor, tryckning och distribution in. in.

Enkäten visar att utgivningen i övervägande antalet fall grundar sig på

beslut av Kungl. Maj :t. I 53 % av fallen hade generellt tillstånd lämnats

enligt kungörelsen den 28 juni 1962 (nr 443) angående statsmyndigheter­

nas rätt att trycka publikationer och i 10 % av fallen genom annan författ­

ning eller särskilt beslut. I 37 % av fallen grundade sig utgivningen på

myndighetens eget beslut.

Statskontoret förordar att besluten om utgivning av publikationer decen­

traliseras. Detta anses särskilt fördelaktigt när det gäller självbärande publi­

kationer. En decentralisering bör dock även kunna genomföras i fråga om

publikationer som inte ger full kostnadstäckning. En förutsättning för de­

centralisering är enligt statskontoret att en samordnad bedömning av utgiv-

ningsbehovet kan komma till stånd, att det utformas en klar prissättningspo-

litik och att utgivaren har möjlighet att själv svara för finansieringen. Un­

der dessa förutsättningar bör beslut om utgivning fattas av vederbörande

myndighet i samråd med ett centralt samordnande organ på området och,

i förekommande fall, med särskild utgivare. Om enighet inte kan uppnås

mellan dessa, bör ärendet hänskjutas till Kungl. Maj :t för avgörande.

Statskontoret betonar att möjligheterna till samgående med redan existe­

rande publikationer bör undersökas, innan en ny publikation ges ut. Likaså

bör möjligheterna till nordiskt eller internationellt samarbete uppmärksam­

mas.

görelserna blir alltför påkostade och att deras PR-värde för myndigheterna

överdrivs.

Statskontoret framhåller, att statliga upplysningsskrifter i vetenskapliga

frågor ofta får ett alltför tungt innehåll, eftersom konsumenterna ofta kan

tänkas önska endast en kort orientering om vad forskningsresultatet inne­

bär. Kortfattade och populära handböcker kräver tillgång till personal med

viss journalistisk träning, vilket inte alltid finns att tillgå inom myndighe­

terna. Ett centralt serviceorgan skulle kunna ge råd i hithörande frågor.

Rent allmänt skulle enligt statskontoret de statliga publikationerna vinna

på att utformas mera populärt i språkligt hänseende. Illustrationer, diagram

o. dyl. kan ofta förbättra läsbarheten, liksom även tabeller. Tabeller medför

dock betydande kostnader. Uppmärksamhet bör vidare ägnas åt publikatio­

nernas layout. Expertis på sådana frågor bör på lämpligt sätt ställas till

myndigheternas förfogande.

I fråga om vissa grupper av publikationer finns det enligt statskontoret

särskild anledning att se till att de blir uppmärksammade. Detta kan ske

bl. a. med hjälp av typografiska anordningar eller genom att man använder

illustrationer och färgtryck. Detta behov har i viss mån beaktats av de stat­

liga myndigheterna. Hos några myndigheter har också speciell personal an­

ställts för detta ändamål. För flertalet myndigheter är detta behov dock inte

så stort att det motiverar att man anställer en grafisk formgivare. I sådana

fall anlitas antingen en reklambyrå eller något tryckeri. Det förstnämnda

förfarandet kan emellertid ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt, särskilt i

fråga om stora upplagor med betydande tryckningskostnader.

Statskontorets tryckeriexpedition har f. n. resurser endast för en mera all­

män rådgivning i de avseenden som nu nämnts. Expeditionen har därför inte

möjlighet att biträda med detaljutformningen i varje särskilt fall. Mot den­

na bakgrund finner statskontoret det angeläget att åtgärder vidtas för att ge

myndigheterna bättre service än f. n. på detta område.

Statskontoret anser att det statliga blankettbeståndet i stor utsträckning

behöver ses över. Ett centralt serviceorgan bör därvid biträda med en utökad

service i fråga om blankettkonstruktion. Statskontoret ifrågasätter också

om inte ett centralt organ borde fastställa formulär till vissa blanketter.

Tryckning och distribution

Extrakostnader för snabb leverans från tryckeri bör enligt statskontoret i

många fall kunna undvikas med en bättre planering i fråga om såväl manu-

skriptlämnande och redigering som korrektur och tryckning. För större ar­

beten bör alltid träffas överenskommelse om en tidsplan med tryckeriet.

En sådan plan bör också träffas i fråga om kontinuerligt återkommande

tryckalster. Krav på kort leveranstid innebär att antalet leverantörer, som

kan utföra arbetet i fråga, blir begränsat. Härigenom blir det inte alltid

möjligt att välja den leverantör som är mest fördelaktigt från ekonomisk

¹⁰

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

12

önskvärt att genom god biblioteksservice göra lätt för allmänheten att låna

statliga publikationer.

Försäljningen av de publikationer som ingår i enkäten har i två tredje­

delar av fallen skötts av myndigheterna själva eller av dessa tillsammans

med annan distributör. De företag som oftast anlitats är AB Nordiska Bok­

handeln och AB P. A. Norstedt & Söner. Även andra distributörer har ut­

nyttjas, t. ex. den svenska bokhandelns speditionsföretag, AB Seelig & C:o,

samt AB Svensk Byggtjänst.

Till förmån för ett statligt förlag talar enligt statskontoret den omständig­

heten att ett sådant på bättre sätt än som hittills varit fallet kunde lämna

råd om prissättning, försälja publikationer med aktiva metoder för bearbet­

ning av potentiella köpare och kontrollera att förlagsverksamheten bedrivs

ekonomiskt. Anlitande av ett privat förlag kunde också vara ett alternativt

distributionssätt.

I utredningen pekas på flera åtgärder för att öka spridningen av statliga

publikationer, såsom annonsering och större publicitet i massmedia. Även

tillfälligt nedsatt pris och realisationer är tänkbara åtgärder.

I fråga om expediering och lagerhållning konstateras att det övervägande

antalet publikationer expedieras av myndigheterna själva. Ibland utnyttjas

postens adressregister. Publikationerna lagerhålls till 95 % av vederbörande

myndighet och tillhandahålls i regel utan tidsbegränsning.

Statskontoret diskuterar i detta sammanhang om expedieringen bör vara

centraliserad eller decentraliserad. En regelbunden utsändning till en fast

mottagarkategori bör enligt statskontoret ofta läggas hos det företag som sva­

rar för tryckningen av publikationen. I annat fall anses en centraliserad ex­

pediering medföra fördelar.

Om utgivningen av flertalet av de statliga publikationerna skulle tas om

hand av ett förlag, är frågan om utnyttjande av myndigheternas tjänste-

brevsrätt av underordnad betydelse. I annat fall förordar statskontoret att

frågan om utnyttjande av tjänstebrevsrätten i den statliga publikations-

verksamheten närmare övervägs.

Det nuvarande förfarandet i samband med tryckning och distribution av

blanketter ger enligt statskontoret i stort sett inte anledning till erinran.

Prissättning av publikationer

Enkätens resultat

Med några få undantag saknas enhetliga riktlinjer för prissättningen av

statliga publikationer. Av statskontorets enkät framgår att publikationernas

pris i regel fastställs av myndighetens chef, av publikationens redaktör eller

av annan tjänsteman inom myndigheten. Endast i två fall fastställde Kungl.

Maj :t priset. Statskontoret finner att det föreligger ett betydande behov av

riktlinjer för prissättningen, eftersom myndigheterna i denna fråga sökt

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

14

skulle möjligheterna att uppnå en enhetlig prispolitik bli otillfredsställande.

Statskontoret finner det därför önskvärt att prissättningen samordnas.

För att få en uppfattning om hur den föreslagna prispolitiken skulle kom­

ma att påverka det ekonomiska utfallet av den statliga publiceringen har

statskontoret räknat fram resultatet av en sådan prissättning på de publi­

kationer som ingår i enkäten. Resultatet visar att man skulle uppnå en kost­

nadstäckning av ca 78 %. Av intäkterna hänför sig ca 43 % till intern de­

bitering inom statsförvaltningen, medan 57 % avser ersättning från kon­

sumenter utanför statsförvaltningen. Sammanfattningsvis konstaterar stats­

kontoret att en inte oväsentligt ökad kostnadstäckning bör kunna uppnås.

Kravet på redovisning och kontroll skulle öka väsentligt, om man i större

utsträckning går över till självfinansierad publikationsverksamhet. Stats­

kontoret finner en enhetlig systematik i detta hänseende vara önskvärd.

Rabattering och friexemplar

Statskontoret anser att enhetliga riktlinjer bör dras upp även för rabat­

teringen. Prisnedsättning bör kunna ske till lägst det pris som motsvarar

täckning av de rörliga utgivningskostnaderna. De typer av rabatt som bör

förekomma är kvantitetsrabatt, introduktionsrabatt och kategorirabatt. Be­

tydande restriktivitet bör tillämpas vid kategorirabattering.

Enligt enkäten uppgick vad gäller prisbelagda publikationer antalet fri­

exemplar till något mer än 40 % av totalantalet exemplar. Detta samman­

hänger med att utgivande myndighet mycket ofta kostnadsfritt ställer exem­

plar till andra myndigheters förfogande. Genom denna generösa politik kan

det enligt statskontoret uppstå inte bara onödiga merkostnader för den ut­

givande myndigheten utan även besvär och kostnader för mottagarna. Ge­

nom att införa debitering myndigheterna emellan skulle sannolikt det över­

vägande antalet av nuvarande friexemplar komma att försvinna. I övrigt

förordar statskontoret att en mera restriktiv hållning iakttas vid utdelning

av friexemplar. En särställning intar remiss- och recensionsexemplar.

Organisationen av publiceringsverksamheten

Allmänna synpunkter

Till följd av den statliga publiceringsverksamhetens storlek och vikt i oli­

ka hänseenden är det betydelsefullt att verksamheten anordnas på ett så än­

damålsenligt sätt som möjligt. De brister härvidlag som föreligger uppvisar

enligt statskontoret ur många synpunkter likartade drag. Det kanske mest

framträdande är att statliga myndigheter och organ i allmänhet saknar egen

expertis för att lösa de speciella och ofta svårbemästrade problem som är

förknippade med verksamheten i fråga. Myndigheterna kan visserligen få

råd och anvisningar hos statskontorets tryckeriexpedition, men dennas re­

surser är starkt begränsade. Det har därför varit nödvändigt att inrikta råd­

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

toret, överlåter staten genom avtal utgivningen på ett i allmän eller enskild

regi kommersiellt drivet förlag. Detta bör tillerkännas ensamrätt till utgiv­

ningen. Denna finansieras vid självbärande publikationer, med undantag för

manuskriptframställningen, helt av förlaget. Bidrag till understödda publi­

kationer lämnas av staten i form av anslag. Intäkterna behålls av förlaget

sedan den del därav som svarar mot kostnaderna för manuskriptframställ­

ningen gottskrivits statsverket. Förlagets utgivning sker i samarbete med

initierande myndighet och centralorganet. Som huvudskäl till att alternativet

förlagsfinansiering förordas nämner statskontoret att detta ger de bästa för­

utsättningarna för en effektiv marknadsföring och en önskvärd flexibilitet

i såväl finansierings- som organisationsfrågor.

Diskussionen rörande valet av huvudalternativ för den statliga publice­

ringsverksamhetens organisation har av statskontoret förts med utgångs­

punkt i samspelet mellan de intressenter som berörs av denna verksamhet.

Det har därvid förutsatts att i verksamheten deltar bl. a. centralorgan, förlag

och tryckeri. Statskontoret presenterar två alternativ för hur organisationen

av den statliga publiceringen bör utformas. Enligt båda alternativen har för­

utsatts att förlag och tryckeri samordnas organisatoriskt. Det första alterna­

tivet, odelat serviceorgan, innebär att man genomför en organisatorisk inte­

gration mellan förlag och centralorgan. Enligt det andra alternativet, delat

serviceorgan, sker ingen sådan integration.

Odelat serviceorgan

Vid tillämpning av organisationsalternativet odelat serviceorgan förutsät­

ter statskontoret att den centrala statliga servicen avseende publicerings­

verksamheten i sin helhet kommer att föras över till SRA. I samband med

överföringen reorganiseras detta företag på så sätt att inom detta tre skilda

företag bildas, nämligen ett för tryckeriverksamhet, ett för allmän förlags-

rörelse och distribution samt ett för speciell förlagsrörelse. Sistnämnda för­

lag bildas genom att det nuvarande förlaget inom skolöverstyrelsen förs över

till SRA. En ytterligare uppdelning på ett förlag och ett distributionsföretag

är tänkbar. Det förutsätts att SRA:s nuvarande organisation avseende kar­

tografi m. m. anpassas till den ändrade organisationen. Genom ett centralav­

tal mellan staten och SRA regleras utgivningen och produktionen av statliga

publikationer, bl. a. i fråga om normer för prissättning samt förfarandet vid

tvister mellan företaget och statsmyndigheterna. Avtalet bör till en början

avse en begränsad tidsperiod. Myndighet skall enligt statskontorets förslag

vara författningsenligt skyldig att anlita SRA:s förlag för utgivningen. Myn­

dighet beslutar själv om utgivning efter samråd med något av förlagen. För­

laget svarar för erforderliga avtal om utförande av tryckeriarbeten. Det för­

utsätts att upphandlingen av tryckeriarbetena sker på det sätt som är mest

förmånligt för statsverket. Någon principiell förtursrätt för SRA:s tryckeri­

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

det att anlita de nyinrättade förlagen vid utgivning av publikationer. De bör

dock i likhet med riksdagen och dess verk ha möjlighet att efter eget önske­

mål anlita förlagen.

Statskontorets organisations förslag

Statskontoret tar självt inte ståndpunkt i valet mellan alternativet delat

och alternativet odelat serviceorgan. Verket framhåller att skäl finns som ta­

lar för båda lösningarna. I detta sammanhang berör statskontoret frågan om

SRA i dess egenskap av tryckeri bör ges eller kan komma att ges förmåns­

ställning i förhållande till andra tryckeriföretag. Företagets andel torde kost-

nadsmässigt f. n. utgöra omkring 5 % av det totala tryck som produceras för

statens räkning, bortsett från kartor och sjökort. Vid samordning mellan

statliga förlag och statligt tryckeri förordar statskontoret, att tryckeriet inte

får någon förmånsställning vid förlagens upphandling av tryckeriarbeten.

Relationerna mellan förlag och tryckeri bör enligt statskontoret utformas så

att förlagens objektivitet vid upphandlingen i möjligaste mån skyddas. Tre

ledamöter av statskontorets styrelse har särskilt framhållit, att de inte fin­

ner det vara styrkt att statlig förlags- och tryckeriverksamhet måste organi­

satoriskt samordnas. De anser att kravet på ekonomisk upphandling lättare

kan tillgodoses, om en sådan samordning inte sker.

Statskontorets utredning utmynnar i förslag om inrättande av två med

SRA:s verksamhet samordnade företag, nämligen ett allmänt förlag med di­

stribution och ett speciellt förlag för produktion av läromedel. Det senare

förlaget bildas genom att skolöverstyrelsens nuvarande förlag förs över till

SRA. Beslutet om inrättande av ett allmänt förlag föreslås skola utformas på

så sätt att förlagets verksamhet begränsas till utgivning av kommersiella

publikationer. Förlaget bör dock ha möjlighet att successivt även åtaga sig

uppgifter rörande icke kommersiellt tryck. Försök bör påbörjas för att man

skall få erfarenhet om lämpligheten av att till SRA-förlagen föra över även

arbetsuppgifter av förvaltningsmässig natur och serviceuppgifter avseende

icke kommersiellt tryck. Erfarenheterna från försöksverksamheten bör läg­

gas till grund för ett slutligt ställningstagande till frågan om man skall välja

alternativet odelat eller alternativet delat serviceorgan. Försöksverksamhe­

ten bör enligt statskontoret pågå under två till fyra år. Statskontoret föreslår

vidare att en arbetsgrupp får i uppdrag att svara för genomförandet av åt­

gärderna. Under försökstiden bör verksamheten vid statskontorets tryckeri­

expedition i princip bibehållas oförändrad. Om arbetsuppgifter förs över

från tryckeriexpeditionen till SRA, förutsätts att personalorganisationen an­

passas härtill.

Statskontoret beräknar alt försäljningen av de nya förlagens kommersiel­

la publikationer inom en snar framtid kommer att uppgå till 25 å 30 milj. kr.

per år. Skulle förlagen dessutom debitera myndigheterna totalkostnaderna

20

lig förlagsverksamhet av mångskiftande karaktär knappast skulle kunna

tillgodogöra sig fördelarna av specialisering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

Utgivning och distribution

Statskontorets förslag att beslut o in utgivning av publikationer

skall fattas av vederbörande myndighet efter samråd med ett centralt ser­

viceorgan anser försvarets intendenturverk och statens råd för byggnads­

forskning vara oantagbart.

Statistiska centralbyrån, patent- och registreringsverket, statens institut

för konsumentfrågor och statens råd för byggnadsforskning, vilka har en

omfattande egen publiceringsverksamhet och särskilda resurser härför, vill

bli undantagna från skyldigheten att anlita ett centralt organ för sin publi­

ceringsverksamhet. Som motiv anförs bl. a. att det i vart och ett av dessa fall

rör sig om särpräglade verksamheter och att någon rationalisering inte kan

åstadkommas genom en centralisering.

Arméförvaltningen anför att förvaltningens publikationer är av sådant

slag att de fordrar speciella kunskaper och erfarenheter hos den redaktionel­

la personalen rörande materielen i stort inom förvaltningens område och om

de behov som olika slag av publikationer skall fylla och de förhållanden un­

der vilka de används. Den sakkunskap som behövs för detta kan enligt för­

valtningens åsikt inte tillgodoses genom personal som är placerad hos ett ge­

mensamt serviceorgan. I dessa synpunkter instämmer marinförvaltningen

och flygförvaltningen.

Poststyrelsen och telestyrelsen ansluter sig till statskontorets synpunkt

att de affärsdrivande verken inte skall behöva anlita ett centralt samord­

ningsorgan.

Beträffande upphovsrätten till inlämnade manuskript och övriga

alster anför skolöverstyrelsen, med instämmande av universitetskanslersäm-

betet, att denna fråga inte kan lösas på ett godtagbart sätt för Sö-förlaget

inom ramen för de speciella bestämmelser som gäller för ett statligt ämbets­

verk.

Offentlighetskommittén framhåller att kommittén i sitt betänkande sökt

ange vissa kategorier av allmänna handlingar som skall vara föremål för

upphovsrätt enligt vanliga regler. I förhållande till den gällande bestämmel­

sen, som medger upphovsrätt endast för vissa officiella kartor, innebär kom­

mitténs förslag väsentligen den ändringen att upphovsrätt skall kunna göras

gällande även till verk som har framställts för försäljning till allmänheten

samt till alster av bildkonst. Om kommitténs förslag genomförs, torde de

nuvarande olägenheterna komma att avlägsnas i de praktiskt viktiga fallen.

I fråga om upphandlingen framhåller skolöverstyrelsen att skyl­

digheten för styrelsen, och därmed för Sö-förlaget, att följa upphandlings-

förordningens bestämmelser inte sällan för förlagets del medför konsekven­

22

Offentlighetskommittén anser det osäkert om man i nämnvärd grad kan

förbättra finansieringen ntan att alltför mycket motverka syftet att skrif­

terna skall få en vidsträckt spridning. Bortsett från kommersiella publi­

kationer måste den primära frågan när det gäller statlig och kommunal

verksamhet vara på vad sätt nödvändig information blir spridd. Finansie­

ringen måste enligt kommittén vara en sekundär fråga. Riksdagens förvalt­

ningskontor intar i stort sett samma ståndpunkt, när det gäller prissättning

på publikationer och spridning av information om statsmakternas och sär­

skilt riksdagens åtgärder.

Statens pris- och kartellnämnd ansluter sig till förslaget att intern debi­

tering i ökad utsträckning skall tillämpas vid leverans av publikationer mel­

lan statliga myndigheter. Nämnden tillstyrker också att självfinansierings­

principen blir allmän regel med de avvikelser som måste kunna göras, om

spridningen av en skrift framstår som mer betydelsefull än kostnadstäck­

ningen. Rikets allmänna kartverk framhåller att priset inte bör sättas högre

än att informationen blir effektiv. Eftersom verkets meddelanden har ka­

raktär av nödvändig information, anser verket att dessa meddelanden bör

delas ut gratis i stor utsträckning. Styrelsen för lantbrukshögskolan konsta­

terar att det finns publikationer som visserligen endast riktar sig till och

är till nytta för en bestämd och begränsad grupp av intressenter men där

det allmänna ändå kan ha ett så väsentligt intresse av en god spridning att

en subventionering av priset kan vara motiverad.

När det gäller frågan om rabattering och friexemplar delar

statistiska centralbyrån statskontorets uppfattning om att kostnaderna för

publikationerna i större utsträckning skall täckas genom försäljning och

att ökat kostnadsmedvetande skapas genom intern debitering myndigheterna

emellan. Reservation anförs dock för speciella problem, som kan uppkomma

genom kontakter med uppgiftslämnare och utländska bytesförbindelser.

Även kungl. biblioteket instämmer med statskontoret i denna del. Enligt

biblioteket pågår f. n. en utredning inom forskningsbiblioteksrådet där bl. a.

frågor rörande bibliotekens bytesverksamhet berörs. Styrelsen för lant-

brukshögslcolan anser att anmärkningar som riktats mot utbytet av veten­

skapliga publikationer har visst fog för sig. Styrelsen påpekar dock att an­

skaffning av det material som kommer till biblioteken bytesvägen ekono­

miskt sett förmodligen skulle ställa sig dyrare om det anskaffades genom

köp. Häri instämmer patent- och registreringsverket, som även framhåller

att vissa viktiga tidskrifter och serier inte torde vara möjliga att anskaffa

genom köp. Universitetskanslersämbetet anser, att frågan om bytesverksam­

heten inte bör behandlas i detta sammanhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

tag eller en instans med egen daglig erfarenhet av tryckeriteknisk verksam­

het.

Skolöverstyrelsens uppfattning delas av SR A. Målet för SRA måste vara

att driva verksamheten efter företagsekonomiska principer. Om resurserna

koncentreras, får man ett effektivt och slagkraftigt företag som har goda för­

utsättningar att effektivt konkurrera på öppna marknaden. Alternativet ode­

lat serviceorgan sammanfaller enligt SRA väl med dessa synpunkter. Detta

alternativ står också i samklang med den strukturella omvandling som

branschen genomgår och som tar sig uttryck i hård rationalisering, koncen­

tration och samordning. Avslutningsvis påpekar SRA att kommersiell verk­

samhet varken helt eller delvis bör förläggas till ämbetsverk.

Till förmån för delat serviceorgan uttalar sig arméförvaltningen

med instämmande av marinförvaltningen och flggförvaltningen. Arméför­

valtningen hänvisar till de speciella förhållanden som gäller för publice­

ringsverksamheten inom försvaret. Om ett odelat serviceorgan inrättas, bör

försvaret eller i varje fall dess centrala materielförvaltande myndigheter

undantas i likhet med de affärsdrivande verken. Förvaltningen har däremot

inget att erinra mot att även i fortsättningen anlita ett centralt serviceorgan

för rådgivning och samråd när det gäller upphandling av tryck. Väljs alter­

nativet delat serviceorgan anser förvaltningen att dess publikationer skall

betraktas som icke kommersiellt tryck. Förvaltningen uttalar även sin tvek­

samhet när det gäller att överlåta åt ett statligt bolag att utforma statens ut-

givningspolitik, besvara remisser och andra förvaltningsuppgifter. Det kan

heller inte vara lämpligt att ett förlag som är nära anknutet till SRA är re­

missorgan, när det gäller förändringar vid andra statliga tryckerier, som kan

vara i konkurrenssituation med SRA. Enligt förvaltningen blir effekten den­

samma vilketdera av alternativen man än väljer, under förutsättning att för­

valtningen undantas från de föreslagna bestämmelserna. Med hänsyn till

den tvekan som förvaltningen har om lämpligheten att uppdra förvaltnings-

uPP§ifter åt ett statligt bolag förordar förvaltningen emellertid ett delat ser­

viceorgan.

Telestyrelsen är tveksam om lämpligheten av att anförtro myndighetsut­

övande arbetsuppgifter åt ett statligt bolag. Det är enligt styrelsen inte

lämpligt att föra över tryckeriexpeditionens uppgifter till SRA, som i sin

egenskap av tryckeriföretag har ett partsintresse.

Styrelsen för lantbrukshögskolan anser det föreligga en tydlig tendens till

specialisering inom förlagsvärlden. Detta hänger samman med att speciell

produktion ger företagen ökade möjligheter till att göra konkurrensdugliga

insatser i fråga om redaktion och marknadsföring. Styrelsen har inte genom

utredningen blivit övertygad om det lämpliga i att starta en statlig förlags-

rörelse. Det kan befaras att ett statligt förlag, som nödvändigtvis måste

spänna över alla fackområden, inte kan ge den redaktionella service som de

26

servationer i statskontorets styrelse. Knappt hälften av de remissinstanser

som yttrat sig i frågan tillstyrker att de föreslagna förlagen samordnas med

SRA, medan drygt hälften är negativa till förslaget.

SRA är synnerligen positiv till alt företaget samordnas med det statliga

förlaget. Inom den privatägda delen av branschen torde, framhåller SRA, det

höra till undantagen att förlagsrörelse inte samordnas med tryckeriverksam­

het. Ur företagsekonomisk synpunkt är det olyckligt om den statliga koncer­

nen helt eller delvis åstadkommer en dubblerad organisation. Kostnaderna

blir avsevärt lägre om verksamheten koncentreras till ett företag. Även för

kundkretsen är det en förenkling att ha endast ett ställe att vända sig till.

Eftersom den tekniska utvecklingen kräver allt större underlag för ratio­

nell och konkurrenskraftig drift får enligt SRA fördelen med samordning

inom de statliga sektorerna i fortsättningen ökad tyngd.

Skolöverstyrelsen konstaterar att de flesta stora förlag inom läromedels-

utgivningens område är ägda av eller anslutna till tryckeriföretag. Den över­

vägande delen av all skolboksutgivning torde ombesörjas av förlag som in­

går i koncern med tryckeriverksamhet. Styrelsen finner inte kravet på ob­

jektivitet vid upphandlingen relevant i annan mån än vad som framgår av

statskontorets beskrivning härav. Från allmänt näringspolitiska synpunkter

bör man föra samman närliggande verksamheter till större enheter. Det

måste rimligen bli lättare att planera för en jämn beläggning på det statliga

tryckeriet, om detta kan räkna med kontinuerligt inkommande uppdrag

från anslutna förlag. Styrelsen ansluter sig till statskontorets uppfattning

att upphandlingen av tryckeriarbeten alltid bör ske obundet och på det sätt

som är mest förmånligt för statsverket. Detta förhållande ger enligt styrel­

sen inte anledning till förord åt någondera meningen i samordningsfrågan.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att en samordning med SRA skapar förut­

sättningar för att bättre tillvarata de rationaliseringsmöjligheter som kan

föreligga och den erfarenhet i detta hänseende som redan nu finns bl. a. hos

skolöverstyrelsen. För myndigheterna skulle därigenom även tillgång till

expertis säkerställas och den service som f. n. lämnas myndigheterna från

statskontorets tryckeriexpedition genom en utbyggnad och överföring till

det statliga förlaget av dess personalorganisation förbättras.

TCO har inte något att invända mot att SRA ombildas till tre skilda före­

tag för tryckeri- och förlagsverksamhet. Däremot avstyrker organisationen

att myndigheterna skall åläggas att anlita SRA för sin publiceringsverksam­

het. Dessa bör liksom statsdepartementen samt riksdagen och dess verk

kunna anlita SRA eller på annat sätt täcka sitt behov av förlags- och trycke­

riuppgifter.

Länsstyrelsen i Kronobergs län, lantbrukshögskolan, telestyrelsen, statens

råd för byggnadsforskning och nordiska museets nämnd är av samma skäl

som reservanterna i statskontorets styrelse emot att förlagen samordnas med

SRA. Även ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor instämmer i allt väsent­

Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1968

27

ligt i de anförda betänkligheterna i konknrrenshänseende mot en organisa­

torisk samordning av statlig förlags- och tryckeriverksamhet.

Medicinalstyrelsen anser det innebära en viss fara för att den objektivitet

som upphandlingskungörelsen inskärper hos statliga myndigheter åsido­

sätts, om ett tryckeriföretag som skall konkurrera med andra tryckerier

självt skall ombesörja upphandling och pröva inkomna anbud. Häri instäm­

mer patent- och registreringsverket.

Kommerskollegium anser, i likhet med de hörda handelskamrarna, att

förslaget om anknytning till SRA inte bör förverkligas. Enligt kollegiets me­

ning måste en sådan ordning i praktiken leda till konkurrensbegränsningar.

Sveriges grafiska industriförbund, Svenska boktryckareföreningen och

Sveriges bokbinderiidkareförening hävdar i gemensamt svar — med in­

stämmande från Sveriges industriförbund — att det centrala upphandlings-

organet inte skall samordnas med SRA.

Den särskilda försöksverksamhet som statskontoret föreslår till­

styrks av riksförsäkringsverket och sjöfartsstyrelsen. Arbetsmarknadssty­

relsen delar också statskontorets uppfattning om en viss försöksverksamhet

men ifrågasätter om det behövs en så lång försöksperiod som föreslagits.

Skolöverstyrelsen anser det föga ändamålsenligt med en successiv uppbygg­

nad av den nya organisationen och avstyrker att ett särskilt statligt service­

organ för tryckerifrågor ens övergångsvis upprättas.

Slutligen betonar universitetskanslersämbetet det väsentliga i att det inom

den statliga sektorn ordnas med utbildning i fråga om trycksakspro­

duktion för berörda personalgrupper. Även fortbildningsverksamheten är

väsentlig. Enligt ämbetet bör sådan utbildning inte bara avse trycknings-

produktion utan även frågor rörande distribution, lagerhållning, kalkylering

in. in.

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

Departementschefen

Den statliga publiceringsverksamheten

Den statliga publiceringsverksamheten har en betydande omfattning. An­

talet myndigheter och institutioner som ger ut publikationer är omkring

200. Årligen ger dessa ut 700 å 800 publikationer, varav många är seriepubli­

kationer med flera nummer per år. Kostnaderna för den statliga publice­

ringsverksamheten uppgår till omkring 150 milj. kr. om året. Härav avser

ungefär hälften egentliga publikationer, medan åtestoden gäller speciell

publicering såsom blanketter, kartor och sjökort.

Publiceringsverksamheten omspänner vitt skilda ämnesområden. Den

gäller bl. a. publikationer som myndigheterna ger ut som ett led i sin verk-

samhetsutövning, såsom sammanställningar över författningar, råd och an­

visningar, verksamhetsberättelser, cirkulär och meddelanden. En betydande

del av publiceringen hänför sig till forskningsinstitutioner samt universitet

28

Kungl. Majrts proposition nr 62 år 1968

och högskolor. Dessa ger ut redogörelser för forskningsresultat, meddelan­

den, studiehandböcker, kataloger in. in. Många myndigheter och institutio­

ner ger ut tidskrifter och andra löpande publikationer, som är avsedda an­

tingen för det egna verkets område eller för en större allmänhet. Andra

exempel på den statliga publiceringen är det statistiska trycket, som vanligen

ingår i serien Sveriges officiella statistik, och de offentliga utredningarna,

som i allmänhet utges i serien Statens offentliga utredningar.

Av myndigheter och institutioner med en betydande publikationsverksam-

het kan nämnas statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen, social­

styrelsen, skolöverstyrelsen, statens institut för konsumentfrågor och statens

råd för byggnadsforskning. Härutöver kan erinras om den omfattande publi­

ceringsverksamhet som riksdagens organ och statsdepartementen svarar

för.

För att begränsa kostnaderna för den statliga publiceringsverksamheten

och systematisera denna i olika avseenden har ett flertal föreskrifter med­

delats. Sålunda får myndigheterna som regel inte utan tillstånd av Kungl.

Maj :t ge ut publikationer av större omfattning. Föreskrifter har också med­

delats i fråga om utformningen av bl. a. det statistiska trycket och de of­

fentliga utredningarna. Särskilt har uppmärksamheten riktats på att hålla

nere tryckningskostnaderna. I detta syfte biträder statskontorets tryckeri­

expedition vid upphandling av tryckeritjänster och granskar tryckeriräk­

ningar.

Staten har sedan lång tid tillbaka engagerat sig inom den grafiska verk­

samheten. Sålunda har staten tre affärsdrivande tryckerier av förhållande­

vis stor omfattning, nämligen Svenska Reproduktions AB (SRA), postver­

kets tryckeri och riksbankens sedeltryckeri. Dessutom finns f. n. ett mindre

affärsdrivande tryckeri och ett 60-tal s. k. hjälptryckerier hos ett 40-tal olika

myndigheter. Även inom förlagsverksamheten har staten etablerat sig, bl. a.

genom den förlagsrörelse som SRA bedriver och genom Sö-förlaget inom

skolöverstyrelsen. Jag har i det föregående lämnat en närmare redogörelse

för dessa företags verksamhet.

Behovet av reformering av publiceringsverksamheten

Den statliga publiceringsverksamheten har i olika sammanhang berörts

i utredningar och behandlats av riksdagen. På grundval av riksdagens revi­

sorers berättelse år 1959 uttalade sig riksdagen år 1960 för att den statliga

publikationsverksamheten skulle ses över bl. a. såvitt avsåg finansieringen.

På Kungl. Maj :ts uppdrag har statskontoret gjort en utredning om den

statliga publiceringsverksamheten. Syftet med utredningen har varit att

överväga organisatoriska, finansieringsmässiga och andra former av åt­

gärder som kan förbättra utfallet av publiceringsverksamheten och samti­

digt tillgodose myndigheternas publiceringsbehov. Man har också beaktat

30

anser jag att det finns åtskilliga brister i fråga om den statliga publicerings­

verksamheten och att åtgärder bör vidtas för att ge verksamheten en mera

effektiv organisation.

Prissättning av statliga publikationer

Innan jag går närmare in på de åtgärder som bör genomföras för att ef­

fektivisera den statliga publiceringen, vill jag ta upp en del frågor som gäl­

ler finansieringen av publiceringsverksamheten och prissättningen på stat­

liga publikationer.

Några enhetliga riktlinjer för prissättningen av statliga publikationer

finns inte. Av statskontorets utredning framgår att hälften av alla publika­

tioner distribuerats helt gratis. Endast en tiondel av publikationerna har

åsatts ett pris som gett full kostnadstäckning, medan i övriga fall utgivning­

en varit mer eller mindre subventionerad.

Statskontoret förordar att prissättningen i huvudsak skall grundas på

självfinansieringsprincipen. Undantag skall dock göras om detta motiveras

av t. ex. önskemålet om en stor spridning av publikationen. Även myndighe­

ter och institutioner emellan skulle man ta betalt för publikationerna. Stats­

kontoret har presenterat en skiss till hur de statliga publikationerna skulle

kunna indelas i olika prisklasser.

Remissinstanserna bär till alldeles övervägande del ställt sig positiva till

principen om självfinansiering av publikationerna. Flera remissinstanser

understryker dock att finansieringen måste vara en underordnad fråga och

att det väsentliga är syftet med utgivningen och den spridning av publika­

tionerna som man vill uppnå.

Den statliga publiceringsverksamheten är som jag förut berört mycket

mångskiftande. I stor utsträckning gäller den publikationer som inte är av­

sedda att finansieras i kommersiell mening utan som ingår som en del i

samhällsinformationen eller som är avsedda att tjäna som underlag för den

offentliga debatten. Det kan här gälla exempelvis upplysningsbroschyrer om

den allmänna försäkringen, trafiksäkerhet, självdeklaration, civilförsvar etc.

Jag anser det givet att sådana publikationer måste tillhandahållas gratis, ef­

tersom man ju här vill att innehållet skall bli känt av en stor allmänhet. Jag

anser det också naturligt att många publikationer måste bli subventionerade

i den meningen att man inte kan få täckning för alla kostnader som de med­

fört. Om man t. ex. lagt ner stora kostnader på ett statligt utredningsarbete,

l;an dessa helt naturligt inte i sin helhet belasta priset på utredningsbetän-

kandet.

Även om man alltså får räkna med att finansieringen av statliga publika­

tioner i stor utsträckning måste ske med statsmedel, bör en ökad självfinan­

siering kunna genomföras. Inte minst erfarenheterna från den förlagsverk­

samhet som redan bedrivs inom statsverket, främst genom SRA och Sö-för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

31

laget, visar att detta hör vara möjligt. Eu ökad självfinansiering av publika­

tionerna bör enligt min mening även leda till att utgivaren i väsentligt större

utsträckning än f. n. tar ut ersättning för de publikationer som beställs av

andra offentliga myndigheter och institutioner. I vilken utsträckning gratis-

exemplar skall lämnas ut får avvägas på grundval av dels det värde detta

kan ha från den utgivande myndighetens eller institutionens synpunkt, dels

kostnaderna härför.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla, att avgörande för prissättningen av

statliga publikationer bör vara syftet med utgivningen. I vilken utsträckning-

statliga publikationer skall helt eller delvis finansieras med statsmedel får

prövas i samma ordning som medelsbehovet för den utgivande myndighe­

tens eller institutionens verksamhet i övrigt prövas. Självfinansiering bör

dock tillämpas i väsentligt större utsträckning än f. n. Detta gäller även

myndigheter och institutioner emellan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

Organisationen av publiceringsverksamheten

Statskontoret har i sin utredning presenterat två alternativ för organi­

sationen av den statliga publiceringsverksamheten. Dessa har man benämnt

odelat respektive delat serviceorgan. Alternativet odelat serviceorgan inne­

bär att servicen gentemot myndigheter och institutioner i publicerings- och

tryckningsfrågor samt utgivningen av publikationerna koncentreras till en

statlig företagskoncern. Denna svarar för utgivningen av såväl självbäran­

de som icke självbärande publikationer. Det andra organisationsalternati-

vet, delat serviceorgan, innebär att publicerings- och tryckningsverksam-

heten delas upp i en kommersiell och en icke kommersiell del. Med icke

kommersiellt tryck menar statskontoret tryck som inte till någon del är

prisbelagt. För den icke kommersiella delen inrättas ett centralt serviceor­

gan. Detta skulle få uppgifter som närmast kan karaktäriseras som en ut-

ljy§§nad av de uppgifter som nu åligger statskontorets tryckeriexpedition.

Utgivningen av prisbelagda publikationer ombesörjs däremot av en statlig

företagskoncern liksom i alternativet odelat serviceorgan. Företagskoncer-

nen bildas i båda fallen med SRA som grund.

Statskontoret tar inte ställning till vilket av de redovisade alternativen

som bör väljas. Den övervägande delen av remissinstanserna berör heller

inte denna fråga. Bland de remissinstanser som direkt yttrar sig på denna

punkt är meningarna delade.

Jag har tidigare framhållit att den statliga publiceringsverksamheten

bör effektiviseras. Jag har också när det gäller finansieringen av denna

verksamhet framhållit att självfinansiering bör tillämpas i väsentligt stör­

re utsträckning än f. n. Detta kräver alt de centrala resurserna för service

till myndigheter och institutioner i publiceringsfrågor förstärks. På denna

punkt råder inga delade meningar bland remissinstanserna. En sådan för­

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1968

stärkning skulle givetvis kunna ske genom att statskontorets tryckeriexpe­

dition byggs ut, så att den förutom granskning i fråga om upphandling av

tryck även svarade för redigeringsfrågor. En betydande del av publice­

ringsverksamheten skulle dock komma att ombesörjas i annan ordning.

Detta kan leda till att resurserna i form av tillgänglig expertis splittras.

I åtskilliga fall torde en uppdelning i kommersiell och icke kommersiell

publicering vara svår att genomföra. En ökad övergång till självfinansie­

ring medför också att gränsen mellan de båda formerna av publicering

alltmer försvinner. Jag anser därför att övervägande skäl talar för att de

centrala uppgifterna när det gäller den statliga publiceringen och därmed

sammanhängande frågor koncentreras till ett organ. Ett sådant organ bör

enligt min mening kunna få en samlad överblick över den statliga publice­

ringen och de konsumentgrupper som denna vänder sig till. Genom den ex­

pertis som ett centralt organ får bör det också bättre kunna bedöma i vilka

former den statliga publiceringen bör ske och ge myndigheter och institu­

tioner god service i hithörande frågor. Jag föreslår att ett allmänt förlag in­

rättas för nu ifrågavarande ändamål. Jag återkommer i det följande till fö­

retagets uppgifter och organisation.

Statskontoret har utgått från att SRA skall utgöra grunden för den före­

slagna företagskoncernen. Detta bolag skulle härvid ombildas på så sätt att

tre företag bildas, nämligen ett för tryckeriverksamhet, ett för allmän för-

lagsrörelse och ett för speciell förlagsrörelse. Sistnämnda förlag skulle bildas

genom överföring av det nuvarande Sö-förlaget. Statskontoret har inte

förutsatt att SRA:s tryckeri skulle ha någon principiell förtursrätt vid upp­

handling av tryck för statens räkning. Den tänkta företagskoncernen skulle

enligt statskontoret kunna bildas med antingen SRA eller det allmänna för­

laget som moderföretag eller i form av tre helt fristående företag.

Samordningen mellan SRA:s tryckerirörelse och det allmänna förlaget

har gett upphov till delade meningar vid utredningsarbetet och hos remissin­

stanserna. Reservanter i statskontorets styrelse har sålunda ansett att för­

lags- och tryckerirörelsen inte bör samordnas. Några remissinstanser, däri­

bland SRA och skolöverstyrelsen, är positiva till en samordning enligt stats­

kontorets förslag. Flera myndigheter, däribland ombudsmannen för nä-

ringsfrihetsfrågor, och de remissinstanser som företräder den enskilda gra­

fiska industrin uttalar sig emot en sådan samordning. Motiveringen för den­

na ståndpunkt är att en samordning av förlag och tryckeri skulle kunna

verka konkurrenshämmande vid upphandling av tryck.

Vad gäller den framtida organisationen av Sö-förlaget kommer chefen för

utbildningsdepartementet senare denna dag att föreslå Kungl. Maj:t att för

riksdagen lägga fram proposition angående organisation av ett läromedels-

förlag. Detta företag skall bedriva förlagsverksamhet på utbildningsväsen­

dets område i syfte särskilt att utveckla och förbättra läromedelsproduktio­

nen. Avtal har — under förutsättning av Kungl. Maj ds godkännande —

träffats mellan staten, Svenska kommunförbundet och Kooperativa förbun­

det om att driva verksamheten i ett gemensamt ägt aktiebolag. Företaget

skall bildas genom att det nuvarande Sö-förlaget sammanförs med det av

Svenska kommunförbundet och Kooperativa förbundet samägda Bokförla­

get Liber AB. Av aktiekapitalet i bolaget skall staten äga 50 % samt Svenska

kommunförbundet och Kooperativa förbundet vardera 25 %. Det nya förla­

get beräknas kunna träda i funktion den 1 juli 1969.

Om ett allmänt förlag inrättas, såsom jag har föreslagit, är det naturligt

att ett nära samarbete kommer till stånd mellan detta förlag och lärorne-

delsförlaget. Detta bör enligt min mening komma till uttryck bl. a. därige­

nom att det allmänna förlaget bör äga de aktier i läromedelsförlaget som

motsvarar den statliga andelen av aktiekapitalet.

Vad härefter angår samordningen mellan det allmänna förlaget och

SRA anser jag det naturligt att det mellan dessa statligt ägda företag kom­

mer till stånd en viss samordning. De farhågor som uttalats under utred­

ningsarbetet och vid remissbehandlingen av statskontorets förslag att en

samordning skulle medföra risk för konkurrensbegränsning finner jag knap­

past befogade. SRA har f. n. endast omkring 5 % av det statliga trycket, om

man bortser från trycket av kartor och sjökort. Även en mycket betydande

ökning av SRA:s andel av denna marknad skulle alltså inte i någon högre

grad ändra denna bild. Jag vill också instämma i vad statskontoret anfört

om att upphandlingen bör ske på det sätt som är mest förmånligt för sta­

ten. Den samordning mellan det allmänna förlaget och SRA som bör kom­

ma till stånd bör enligt min mening bygga på affärsmässig grund. Lämp­

ligen synes samordningen kunna baseras på ett långfristigt avtal om sam­

arbete mellan företagen. Hur detta samarbete i detalj skall utformas bör

det ankomma på de båda företagen att själva besluta om. Ett motsvarande

samarbete kan även befinnas lämpligt mellan det nya läromedelsförlaget

och SRA.

Utgivningen av publikationer

Statskontoret har föreslagit att statliga myndigheter och institutioner

skall vara författningsenligt skyldiga att anlita de föreslagna förlagen för

sin publicering. De skall själva besluta om utgivningen men detta skall ske

efter samråd med förlagen. Från åliggandet att anlita förlagen skall stats-

departementen och de affärsdrivande verken undantas.

Flera remissinstanser har vänt sig mot den föreslagna skyldigheten. Ett

par remissinstanser avstyrker helt denna ordning, medan flera andra anser

sin publikation sverksamhet vara så speciell att de av denna anledning bör

undantas från skyldigheten att anlita ett centralt organ.

Om man skall få till stånd den effektivisering av den statliga publika-

tionsverksamheten som avsetts är det angeläget att de centrala resurser som

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

33

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

ställs till förfogande i form av expertis på publicerings- och tryckerifrågor

blir effektivt utnyttjade. Jag anser därför att de föreslagna förlagen bör

svara för så stor del av den statliga publikationsverksamheten som är prak­

tiskt möjligt.

Enligt statskontorets förslag skall statsdepartementen och affärsverken

undantas från den föreslagna skyldigheten att anlita förlagen. De omfattas

inte heller av de nuvarande föreskrifterna om att publikationer inte får ges

ut utan Kungl. Maj :ts tillstånd. Jag ansluter mig till statskontorets stånd­

punkt i denna fråga. Vad beträffar statsdepartementen utgår jag från att

de föreslagna förlagen kommer att anlitas så långt det är möjligt och lämp­

ligt, även om detta inte särskilt föreskrivs. Jag utgår också från att affärs­

verken kommer att finna det ändamålsenligt att anlita förlagens tjänster

när de själva inte har resurser för publicering eller tryckning. Jag vill i

detta sammanhang erinra om att statskontorets tryckeriexpedition biträder

även affärsverken när det gäller upphandling av tryckeriarbeten. Jag förut­

sätter att förlagen också skall kunna betjäna riksdagens organ i den mån

dessa önskar utnyttja förlagens tjänster.

Den övriga delen av statsverkets publicering bör i princip falla under

det allmänna förlagets verksamhetsområde i den mån den inte kommer att

ombesörjas av det nya läromedelsförlaget. Inom vissa områden kan det dock

vara lämpligt att publiceringsverksamheten handläggs i annan ordning.

Kungl. Maj:t bör därför kunna medge myndighet eller institution att själv

handha sina publiceringsfrågor om det anses ändamålsenligt eller föreskri­

va att de skall handläggas i annan särskild ordning. Av praktiska skäl sy­

nes det t. ex. vara lämpligt att myndighet eller institution själv får svara

för publicering eller tryckning som endast medför en ringa kostnad. Ett så­

dant undantag motsvarar vad som f. n. gäller i fråga om skyldigheten att

anlita statskontorets tryckeriexpedition vid upphandling av tryckeriarbe­

ten. Likaledes bör det allmänna förlaget för enstaka fall kunna låta publi­

ceringen ombesörjas i särskild ordning om det visar sig praktiskt och eko­

nomiskt fördelaktigt.

Jag är angelägen framhålla att syftet med den nu föreslagna ordningen

för publiceringsverksamheten är att ge statliga myndigheter och institutio­

ner bättre service när det gäller utgivning av publikationer och upphand­

ling av tryckeriarbeten samt att skapa en bättre organisation för distribu­

tion och marknadsföring av statligt tryck. Jag räknar med att åtskilliga av

de brister som statskontoret påvisat i fråga om den statliga publiceringen

skall kunna avhjälpas genom den service som förlaget skall ge. Särskilt

viktigt anser jag det vara att distributionen av de statliga publikationerna

förbättras så att de kommer ut till de konsumenter som man vill nå. Detta

kan ske genom en lämplig form för publiceringen och genom en effektiv

marknadsföring. Statskontoret har här lagt fram flera förslag till åtgärder,

som jag förutsätter att förlaget kommer att beakta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1968

35

Ansvaret för vilka publikationer som skall ges ut kommer att vila på

den berörda myndigheten eller institutionen. I den mån det inte gäller

publikationer som är helt självfinansierande blir det myndigheten eller in­

stitutionen som skall svara för täckning av underskottet vid publiceringen.

Jag har i det föregående förordat att självfinansiering skall tillämpas vid

publiceringen i ökad utsträckning. Jag förutsätter att det allmänna förla­

get i samråd med berörd myndighet eller institution kommer att pröva

möjligheterna att marknadsföra publikationer på kommersiell basis.

Genom den nu föreslagna ordningen för den statliga publiceringen finns

det enligt min mening inte anledning att längre ha särskilda föreskrifter

om vilka publikationer myndigheterna skall få ge ut. Även i övrigt bör de

nuvarande författningsföreskrifterna på området ändras. Om riksdagen god­

känner den föreslagna organisationen, avser jag att sedermera för Kungl.

Maj :t lägga fram de förslag till författningsändringar som behövs.

Det allmänna förlagets uppgifter och organisation

Som jag förut framhållit är det allmänna förlagets uppgift att ge myn­

digheter och institutioner service och att effektivisera marknadsföringen

av statliga publikationer. Jag anser att förlaget skall arbeta på rent affärs­

mässig basis. Det skall ta ut ersättning för sina produkter och tjänster på

gängse sätt, så att det blir självbärande och kan förränta det insatta kapi­

talet.

När det gäller självbärande eller i huvudsak självbärande publikationer

kommer förlaget att driva förlagsrörelse i vanlig mening. För publikationer

som i huvudsak är subventionerade torde förlaget däremot närmast få ka­

raktären av serviceenhet och förmedlare av förlags- och tryckeritjänster för

statsförvaltningen. I fråga om sistnämnda slag av publikationer torde fram­

ställningen av manuskript som regel komma att ligga hos de enskilda myn­

digheterna. Förlaget skall svara för den fortsatta delen av produktionsked­

jan fram till färdigt tryck. I förlagets uppgifter kommer bl. a. att ingå lay­

outfrågor samt upphandling av trycknings- och bokbinderiarbeten.

I princip bör förlagets uppgifter även omfatta distribution och försälj­

ning. Härvid torde dock förhållandena kunna bli olika för skilda slag

av produkter. Produkter som är helt eller till huvudsaklig del självbärande

bör distribueras och försäljas i kommersiell form, antingen genom för­

laget självt eller genom att det överlåter distributionen till särskild distribu­

tör. För produkter som är helt eller till stor del finansierade av statsme­

del torde i flertalet fall den färdiga upplagan komma att direkt överläm­

nas till den beställande myndigheten eller institutionen. Om distributionen

skall ombesörjas av beställaren, förlaget eller i annan form får avgöras

från fall till fall mellan beställaren och förlaget.

Med det nu sagda har jag velat ge en konkret bild av de uppgifter som

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

förlaget kan beräknas få. Hur verksamheten skall utformas är givetvis en

fråga som förlagets ledning skall besluta om. Likaledes får ledningen be­

stämma den närmare organisationen för förlaget. Jag vill i detta samman­

hang dock framhålla att jag anser det angeläget att man genom samarbete

mellan det allmänna förlaget, läromedelsförlaget och SRA verkar för att de

sammanlagda resurserna hos företagen utnyttjas effektivt, inte minst vad

gäller distribution, lagerhållning och marknadsföring.

Det allmänna förlaget bör organiseras som ett fristående aktiebolag. Samt­

liga aktier bör ägas av staten. Såsom jag förut berört bör det allmänna för­

laget inneha den statliga andelen av aktierna i det nya läromedelsförlaget.

Enligt den överenskommelse som träffats om läromedelsförlaget skall sam­

manförandet av Sö-förlaget och Bokförlaget Liber AB tillgå så att Liber

övertar de tillgångar och skulder som är att hänföra till Sö-förlaget. Netto­

värdet av dessa tillgångar och skulder utgör alltså statens tillskott till läro­

medelsförlaget. De rörelsemedel som härutöver enligt avtalet fordras från

statens sida i läromedelsförlaget torde få tillskjutas av det allmänna förla­

get. Vid min beräkning i det följande av medelsbehovet för det allmänna

förlaget har jag tagit hänsyn härtill.

Aktiekapitalet i det allmänna förlaget beräknar jag till 6 milj. kr. För

att ge bolaget en reservfond bör aktierna emitteras till en kurs av 120 %.

Det totala kapitalbehovet för bolaget beräknar jag alltså till 7,2 milj. kr.

Jag föreslår att ett investeringsanslag av denna storlek anvisas i rikssta-

ten för nästa budgetår.

Det allmänna förlaget bör börja sin verksamhet under våren 1969. Det

bör den 1 juli 1969 överta statskontorets nuvarande uppgifter på tryckeri-

området.

Bildandet av det allmänna förlaget för med sig en rad frågor av juridisk

och praktisk art. Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om in­

rättande av bolaget, synes det lämpligt att en arbetsgrupp med karaktär

av interimsstyrelse tillsätts för att behandla hithörande frågor. På grup­

pen bör bl. a. ankomma att på grundval av de riktlinjer som jag har an-

gett närmare behandla verksamhetens uppläggning, bolagets organisation,

benämning m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

37

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att

1) besluta att ett statligt aktiebolag för allmän förlags­

verksamhet skall inrättas,

2) till Teckning av aktier i ett aktiebolag för allmän för­

lagsverksamhet i riksstaten för budgetåret 1968/69 på ka­

pitalbudgeten under fonden för statens aktier anvisa ett

investeringsanslag av 7 200 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­

ta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

38

Kurigl. Maj:ts proposition nr 62 år 1968

Innehållsförteckning

Sid.

Inledning ................... 2

Den statliga publiceringsverksamhetens nuvarande omfattning och or­

ganisation ........................................................... 4

Publiceringsverksamhetens omfattning ......................... 4

Publiceringsverksamhetens organisation ................. 4

Statliga tryckerier och förlag ...................................................................... 6

Statskontorets förslag ............................................... ....................................... 8

Utgivning och distribution ................. 8

Prissättning av publikationer ........................... 12

Organisationen av publiceringsverksamheten ........................................ 14

Remissyttrandena .;............................................... 19

Departementschefen ......................... 27

Den statliga publiceringsverksamheten..................................................... 27

Behovet av reformering av publiceringsverksamheten........................... 28

Prissättning av statliga publikationer......................................................... 30

Organisationen av publiceringsverksamheten ........................................ 31

Utgivningen av publikationer ...................................................................... 33

Det allmänna förlagets uppgifter och organisation ................ 35

Hemställan ............................................................................................................ 37

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680195