2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa

bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 9 juni 1967 med vissa be­

stämmelser om prisreglering på jordbrukets område och bilagan till förord­

ningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

7

Tillverkare eller,------------------------ -

h) fett, olja och fettsyra som er-

hålles ur fettråvara, hänförlig till

tulltaxenununer 12.01, 12.02 och 21.03

(fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som------- — -------

(Föreslagen lydelse)

§•

---- av potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som

erhålles ur fisk eller havsdäggdjur

eller ur fettråvara, hänförlig till tull-

taxenummer 12.01, 12.02 och 21.03

(fettvaruavgift),

------------och frukter.

Tulltaxe- Varuslag

nr

Bilaga

ur 15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur, med

undantag av högvitaminhaltig tran och olja................................ F

ur 15.10 Fettsyror och sura oljor från raffinering, med undantag av olein,

linoljefettsyra och andra fettsyror med ett jodtal av minst 170,

ricinoljefettsyra, dehydraliserad ricinoljefettsyra, högraffinerad

tallfettsyra och ullfettsyra..................................................................... F

ur 20.02 Potatisprodukter

ur 21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer (med un­

dantag av dels icke alkoholhaltiga beredningar för framställning

av drycker, dels konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer):

fettemulsioner och andra vid tillverkning av bakverk använda slag

av beredningar, innehållande minst 10 viktprocent fett .... Fp

andra slag

ur 23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker samt andra be­

redda fodermedel, med undantag av hundbröd samt sådana vita­

min- och mineralfodermedel som ej innehåller torrmjölk:

innehållande torrmjölk.......................................................................... K

andra slag

ur 35.02 Äggalbumin

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71)

om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts

vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 19 februari 1954 om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa

för prisreglering bildade stiftelser, in. m.,1 skall erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

§•

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig in­

komstskatt äger skattskyldig njuta

avdrag för belopp, som enligt sär­

skilda av Kungl. Maj:t den 11 de­

cember 1953, den 18 mars 1955, den

13 april 1956 samt den 4 mars 1966

godkända avtal mellan statens jord­

bruksnämnd, å ena, samt Sveriges

export- och importförening för ägg,

förening u. p. a., Svensk kötthandel,

förening u. p. a., Sveriges stärkelse­

producenters förening u. p. a., sist­

nämnda förening och Sveriges brän-

neriidkareförening u. p. a., Sveri­

ges Oljeväxtodlares Centralförening

u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintres-

senter, förening u. p. a., Västkustfisk,

förening u. p. a., Sydkustfisk, för­

ening u. p. a., Svensk spannmålshan­

del, ekonomisk förening, samt Ost­

kustens prisregleringsförening, eko­

nomisk förening, å andra sidan, till­

förts någon av de enligt avtalen bil­

dade stiftelserna (konjunkturutjäm-

ningsfonder).

Såsom förutsättning--------------------

Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse enligt kommunalskattelagen

och förordningen om statlig in­

komstskatt äger skattskyldig njuta

avdrag för belopp, som enligt sär­

skilda av Kungl. Maj:t den 11 de­

cember 1953, den 18 mars 1955, den

13 april 1956, den 4 mars 1966 samt

den 15 mars 1968 godkända avtal

mellan statens jordbruksnämnd, å

ena, samt Sveriges export- och im­

portförening för ägg, förening

u. p. a., Svensk kötthandel, förening

u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares

Centralförening u. p. a. och Sveriges

Oljeväxtintressenter, förening u.p.a.,

Västkustfisk, förening u. p. a., Syd­

kustfisk, förening u. p. a., Svensk

spannmålshandel, ekonomisk före­

ning, Ostkustens prisregleringsföre­

ning, ekonomisk förening, Stärkelse-

och bränneriintressenter, ekonomisk

förening, samt Föreningen för meje­

riprodukter, ekonomisk förening, å

andra sidan, tillförts någon av de en­

ligt avtalen bildade stiftelserna

(konjunkturutjämningsfonder),

för beskattningsåret.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1966:233.

4

Äldre bestämmelser äger alltjämt tillämpning vid 1969 års taxering så

vitt gäller verksamhet, som före ikraftträdandet drivits av Sveriges stärkel­

seproducenters förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening u. p. a.

samt den av dessa föreningar enligt avtal med statens jordbruksnämnd bil­

dade stiftelsen, samt vid 1968 års taxering eller vid eftertaxering för år 1967

eller tidigare år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

15 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, J

ohansson

, LI

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, O

dhnoff

,

W

ickman

, M

oberg

.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering

av priserna på vissa jordbruksprodukter, in. m. och anför.

Inledning

I samband med att 1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280) fastställ­

de riktlinjerna för jordbrukspolitiken fattades även beslut om prisregle­

ringen på jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1967—den 30

juni 1969.

För regleringsåret 1968/69 är prissättningen för mjölk och mjölkpro­

dukter helt fastlagd medan för övriga produkter — utom socker — nntt-

priser, prisgränser och införselavgifter skall justeras per den 1 juli 1968

om den allmänna prisutvecklingen under regleringsåret 1967/68 ger anled­

ning till det. Hänsyn skall därvid tas även till den allmänna utvecklingen av

världsmarknadspriserna, om denna visar mera betydande förändringar, som

bedöms bestå under längre tid. I fråga om prisregleringen för sockerbetor

och socker skall för regleringsåret 1968/69 vidtas de eventuella justeringar

som kan föranledas av ändringar i EEC:s sockerreglering.

Statens jordbruksnämnd har den 9 juni 1967 fått i uppdrag att, med

utgångspunkt från förutnämnda riksdagsbeslut, lägga fram förslag

dels efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och soc­

kertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation om de

eventuella justeringar av prisregleringen för sockerbetor och socker som

kan erfordras för regleringsåret 1968/69,

dels efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och

jordbruksnämndens konsumentdelegation om den närmare utformningen

av prisregleringen för Övriga jordbruksprodukter för regleringsåret 1968/69.

6

Samtidigt uppdrogs åt jordbruksnämnden att bl. a. se över prisortsyste-

met för brödsäd, prisregleringssystemet för matpotatis, fettvaruregleringen

samt gällande bestämmelser för att fastställa införselavgifter för s. k. övriga

köttvaror och konserver som innehåller kött och fläsk. Resultatet av angivna

översyner skulle redovisas senast i samband med att jordbruksnämnden

kom in med förslaget om den närmare utformningen av prisregleringen för

regleringsåret 1968/69.

Vidare har åt jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen uppdragits att

gemensamt utreda frågan om och på vilket sätt stöd åt den inhemska od­

lingen av vallväxtfrö bör ordnas.

Jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen har den 24 januari 1968 över­

lämnat gemensam skrivelse med förslag till ökat skydd för den inhemska

odlingen av vallväxtfrö. I skrivelser den 16 februari 1968 har jordbruks­

nämnden dels redovisat resultaten av översynen av fettvaruregleringen, dels

lagt fram förslag i fråga om vissa förluster för jordbruket till följd av EFTA-

avtalet.

I en den 6 mars 1968 inkommen skrivelse angående prisreglerande åtgär­

der på jordbrukets område under regleringsåret 1968/69, m. m. har jord­

bruksnämnden vidare redovisat övriga nämnda uppdrag och lagt fram för­

slag i anledning därav samt anmält vissa ytterligare frågor sammanhäng­

ande med de aktuella prisregleringarna på jordbrukets område. Nämnden

har innan förslagen lagts fram haft överläggningar och nått samförstånd

med jordbrukets förhandlingsdelegation och sin konsumentdelegation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter 1968/69

Justering av införselavgifter och prisgränser fr. o. m. den 1 juli 1968

Efter överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och jord­

bruksnämndens konsumentdelegation lägger jordbruksnämnden i samför­

stånd med delegationerna fram följande förslag i fråga om den översyn av

prisgränser och införselavgifter för samtliga varor utom socker, mjölk och

mejeriprodukter, som enligt statsmakternas beslut skall ske per den 1 juli

1968.

Till grund för justeringen skall enligt vad som utan erinran från riksda­

gens sida anförts i prop. 1967: 95 (JoU 25, rskr 280) ligga utvecklingen av

den allmänna prisnivån mätt med statistiska centralbyråns konsumentpris­

index. Konsumentprisindex skall därvid vara rensad från inverkan av in­

direkta skatter, av bostadskostnader (exkl. bränsle och lyse), av priserna för

alkoholhaltiga drycker och tobak samt av sådana prisändringar i livsmedels-

posten som registreras i jordbruksnämndens producentprisindex.

Förslag till metodik för den anbefallda rensningen av konsumentprisindex

7

har framlagts av jordbruksnämndens indexkommitté efter samråd med ex­

perter från statistiska centralbyrån. Förslaget har godkänts av nämnden

och de båda delegationerna.

För perioden juli 1967—januari 1968 steg rensad index med 0,45 %• En

uppgång i konsumentprisindex av denna storleksordning motsvarar 17 milj.

kr. att tillföras jordbruket. En viss ytterligare uppgång av konsumentpris­

index kan dock väntas under februari—maj 1968, men jordbruksnämnden

anför att storleken av denna är svårbedömbar.

Förutom till utvecklingen av konsumentprisindex har man vid överlägg­

ningarna haft att beakta den allmänna utvecklingen av världsmarknads­

priserna, om denna visar mera betydande förändringar, som bedöms bestå

under längre tid. Nämnden erinrar även om vad som anförts i tidigare riks­

dagsbeslut angående hänsyn till mera betydande förändringar i växelkur­

serna (prop. 1967: 95, s. 296, jfr prop. 1959: 147, s. 25—27).

Enligt jordbruksnämndens världsmarknadsprisindex har priserna på ut­

landsmarknaderna fallit avsevärt under de hittills gångna månaderna av

regleringsåret 1967/68, vilket enligt nämndens mening till stor del får till­

skrivas effekten av devalveringen av de brittiska och danska valutorna. Vis­

serligen har inte devalveringen i England och Danmark haft så stor direkt

betydelse för den svenska ekonomin, men eftersom dessa länder intar en

nyckelställning på världsmarknaden för livsmedel har devalveringen genom

sitt inflytande på priserna på denna marknad indirekt fått betydelse för det

svenska jordbrukets avsättningsmöjligheter. I förhållande till den genom­

snittliga nivån under 1966/67 beräknas nedgången av världsmarknadspri­

serna i januari ligga vid ca 10 % och i februari preliminärt vid 12 %. Jord­

bruksnämndens producentprisindex, som i tämligen stor utsträckning på­

verkas av utvecklingen i världsmarknadspriserna, har mellan september

1967 och januari 1968 fallit med närmare 4 % men ligger dock i januari

vid i stort sett samma nivå som genomsnittligt under 1966/67. För februari

beräknas preliminärt index ha sjunkit med ytterligare 0,5 %. Om man ren­

sar producentprisindex från de utanför överläggningarna liggande varusla­

gen (socker, mjölk och mejeriprodukter) och tar hänsyn till den höjning

av producentprisindex som beräkningsmässigt bort ske till följd av import-

avgiftsändringar in. in. den 1 mars och den 1 september 1967, får man en

indexserie, där nedgången i februari 1968 preliminärt beräknas till 7 %

jämfört med september 1967 och till ca 3,75 % jämfört med regleringsåret

1966/67. Den sålunda konstaterade nedgången i världsmarknadspriserna och

dess verkningar på den inhemska producentprisnivån har av nämnden be­

dömts vara av sådan omfattning och varaktighet att verkningarna bör i

någon mån dämpas. Nämnden har i samförstånd med delegationerna funnit

det skäligt att prisnedgången motverkas genom ökat gränsskydd till ett be­

lopp av 30 milj. kr. utöver vad som kan följa av konsumentprisindexutveck­

lingen. Härvid har från jordbrukets sida förklarats att man inte vidare gör

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

8

anspråk på särskild kompensation för förluster under innevarande och

nästa regleringsår med anledning av de brittiska och danska devalvering­

arna i november 1967.

Mot bakgrund av överväganden, för vilka redogörs i det följande under

spannmålsavsnittet, föreslår nämnden ett oförändrat odlarpris för vete och

råg och en höjning av förmalningsavgiften med minst 2 kr. per dt. En höj­

ning av förmalningsavgiften med 2 kr., varigenom spannmålsregleringen

tillförs ca 12 milj. kr., innebär att motsvarande belopp tas i anspråk av den

inkomstförstärkning som nämnden föreslår skola genom importavgiftsjuste-

ringar tillföras jordbruket per den 1 juli 1968.

Eftersom beräkningen av det totala kompensationsbeloppet alltjämt är

mycket osäker och beloppet torde bli jämförelsevis ringa har nämnden fun­

nit det mindre ändamålsenligt att redan nu lägga fram något förslag om be­

loppets fördelning på de olika varuslagen (utom de ca 12 milj. kr. som före­

slås skola tilltöras brödsädsodlingen). Jordbruksnämnden och delegationer­

na är därför eniga om att fördelningen lämpligen bör i sin helhet äga rum i

samband med de överläggningar som ändå måste hållas i juni.

Vid jordbruksnämndens avgörande av nu nämnda frågor har utlåtande

avgetts av byråchefen hos nämnden Lars Juréen. Denne ställer sig kritisk

till det system enligt vilket definitiv kompensation för det hittills konstate­

rade prisfallet på världsmarknaden förutsätts skola redan nu lämnas jord­

bruket för tiden 1 juli 1968—30 juni 1969. Definitivt beslut i sådan fråga

bör i fortsättningen kunna fattas — med beaktande av alla kända förhål­

landen — senast möjligt före övergången till ett nytt regleringsår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Spannmål

Prisorterna, m. m. Som ett led i nu gällande spannmålsreglering ingår att

brödsädsskörden inlöses av föreningen Svensk spannmålshandel på vissa

s. k. prisorter. På A-prisorterna får odlarna fullt inlösenpris. A-prisorter är

Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar, Kristianstad, Ystad, Malmö, Lands­

krona, Hälsingborg och Göteborg. På B-prisorterna, vilka utgörs av Karls­

hamn, Trelleborg, Halmstad och Falkenberg, får odlaren inlösenpriset minus

25 öre per dt. C-prisorter är Uppsala, Nyköping, Gamleby och Visby. Av­

draget är där 50 öre per dt. Vidare finns två D-prisorter, Mjölby och Öre­

bro, med avdrag på 75 öre per dt samt E-prisorter — Vänerhamnarna —

med avdrag på 1 kr. per dt.

I anledning av uppdraget att se över prisortsystemet för brödsäd har

nämnden anmodat föreningen Svensk spannmålshandel att efter utredning

föreslå sådana ändringar i systemet som kan främja en rationalisering. För­

eningen har med anledning härav utarbetat ett förslag, som bl. a. innebär att

antalet egentliga prisorter begränsas, dvs. orter där odlarna erhåller fullt

inlösenpris utan avdrag (A-prisorter). Föreningen föreslår därutöver ett be­

9

gränsat antal s. k. sekundärprisorter (B-, C- och D-prisorter), vid vilka av­

drag från inlösenpriset skall utgå i stigande skala. Sekundärprisorterna —

exporthamnar — graderas efter lämplighet ur lagrings- och utskeppnings-

synpunkt och därigenom också ur kostnadssynpunkt. Föreslagna prisorter

och deras gradering i förhållande till inlösenpriset framgår av följande upp­

ställning.

A-pr isort er (inlösenpris) Stockholm, Norrköping, Kalmar, Kristianstad,

Malmö, Landskrona, Hälsingborg och Göteborg

B-prisorter (inlösenpris minus 25 öre per dt) Karlshamn, Trelleborg och

Y stad

C-prisorter (inlösenpris minus 50 öre per dt) Gävle, Uppsala, Gotlands-

hamnar, Nyköping, Halmstad och LMdevalla

D-prisort (inlösenpris minus 1 kr. per dt) Lidköping.

Jordbruksnämnden meddelar vidare att föreningen även har föreslagit

vissa ändringar i det nuvarande prisstödsystemet för fodersäd. Stödpriser

för fodersäd har hittills endast gällt inom de traditionella överskottsområde-

dena. Genom den ökade fodersädsodlingen har gränsen mellan överskotts-

och underskottsområden för fodersäd efter hand suddats ut. För att export

av fodersädsöverskotten skall kunna företas från de lämpligaste utskepp-

ningshamnarna har föreningen funnit det önskvärt att stödpriset utsträcks

till att gälla hela riket. En sådan åtgärd innebär inte något ökat skydd åt fo­

dersädsodlingen men gör det möjligt för föreningen att minska kostnaderna

genom rationellare transporter.

Vidare föreslår föreningen att marknadsmässigt betingade ändringar i

fråga om prisorter för brödsäd och stödprissystemet för fodersäd skall få

beslutas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jord­

bruksnämnden. Jordbruksnämnden hemställer om beslut i enlighet med

föreningen Svensk spannmålshandels förslag med bemyndigande för nämn­

den att besluta i fråga om avsedda marknadsmässiga ändringar.

Spannmålsregleringens ekonomi m. m. Jordbruksnämnden meddelar att

vid överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsument­

delegationen har enighet nåtts om oförändrade odlarpriser för vete och råg

under år 1968/69 och om höjning av förmalningsavgifterna. Det preliminära

priset för råg och vete skall fastställas till oförändrat 55 kr. per dt, och för-

malningsavgiften höjas fr. o. m. den 1 juli 1968 med minst 2 kr. pr dt. Enig­

het har vidare nåtts om oförändrade stödpriser för fodersäd (51 kr. per dt

för korn och 47: 50 kr. per dt för havre).

För s. k. kvalitetsvete förutsätts även under nästa regleringsår komma

att utgå ett särskilt kvalitetstillägg av 5 kr. per dt. Nämnden föreslår, i sam­

råd med de två delegationerna, att införselavgiften för vete fr. o. m. den 1

juli 1968 härutöver, generellt, höjs med 1 kr. per dt. Höjningen skall främja

lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 85

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

10

avsättningen till kvarnarna inom landet av sådant svenskt vete, som pris-

reglerats uppåt med hänsyn till högre kvalitet, och inverkar inte på den

inhemska odlarprisnivån, vilken helt bestäms av gällande inlösenförfarande.

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt de för spannmålsregleringen

fastställda grunderna skall vid bestämmande av inlösenpriset för brödsäd

kalkyleras med att föreningen Svensk spannmålshandels konjunkturutjäm­

ningsfond vid regleringsårets slut inte skall underskrida 50 milj. kr. Till

följd av den mycket stora spannmålsskörden 1967 och det därav föranledda

exportöverskottet har emellertid föreningen under innevarande reglerings­

år nödgats ta i anspråk hela den behållning om nära 93 milj. kr., som före­

låg

i

konjunkturutjämningsfonden vid ingången av nu löpande reglerings­

år.

Nämnden framhåller att om den föreslagna höjningen av förmalnings-

avgiften med 2 kr. per dt för såväl vete som råg medges, beräknas föreningen

Svensk spannmålshandel under nästa regleringsår komma att tillföras minst

12 milj. kr. Nämnden anmäler vidare att härutöver har vissa hittills odispo­

nerade medel inom ramen för de belopp, som får användas för reglerings-

ändamål, reserverats för spannmålsregleringen. Dessa medel beräknas till

sammanlagt 22 milj. kr.

Genom föreslagna eller redan vidtagna åtgärder beräknas den ifrågava­

rande konjunkturutjämningsfonden komma att få en förstärkning med om­

kring 34 milj. kr.

Nämnden framhåller vidare att det har bedömts såsom icke realistiskt

att förutsätta att konjunkturutjämningsfonden, som ju vid ingången av

regleringsåret 1968/69 kommer att sakna tillgångar, redan under nästkom­

mande regleringsår skall kunna förstärkas så, att dess utgående behållning

blir 50 milj. kr. Å andra sidan kan givetvis anspråken på Svensk spann­

målshandel även nästa regleringsår bli sådana, att den kalkylerade behåll­

ningen i fonden om 34 milj. kr. inte förslår för att fullgöra föreningens

åligganden. På grund härav föreslår nämnden, att Svensk spannmålshandel,

i den mån så skulle visa sig nödvändigt, skall — utom de riksgäldskrediter,

som redan står till förfogande för inlösen av spannmål — under reglerings­

året 1968/69 för att finansiera föreningens aktuella exportkostnader äga ta

upp ett räntelån på högst 30 milj. kr. att återbetalas inom tre år.

Sockerbetor och socker

I fråga om grunderna för prisreglering av sockerbetor och socker har

i prop. 1967: 95 utan erinran från riksdagens sida (JoU 25, rskr 280) anförts

att anpassningen av den svenska sockernäringens villkor till EEC:s pris­

nivå skall helt genomföras under tiden den 1 juli 1968—den 30 juni 1969. En

anpassning av det svenska betpriset till en med EEC konkurrensmässig nivå

beräknades göra det nödvändigt att för 1968/69 sänka det svenska priset på

betor med 16 % sockerhalt (betgrundpriset) till 9: 80 kr. per dt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

11

Vid tiden för nämnda riksdagsbeslut kunde emellertid inte alla enskild­

heter fastläggas i prisregleringen för sockerbetor och socker för 1968/69.

EEC-beslut förelåg inte om hur fraktkostnaderna skulle inverka på tröskel­

priset och därmed via fabrikspriset på betpriset och inte heller om hur skill­

naden mellan basinterventionspriset och riktpriset skulle fördelas mellan

betodlare och sockerindustrin. Vidare saknades beslut om prisrelationerna

mellan de olika sockerkvaliteterna, emballagekostnaderna för färdigt socker

samt förädlingsmarginalen för raffinering av socker.

Jordbruksnämnden upplyser nu, att EEC den 18 december 1967 har fast­

ställt att tröskelpriset för socker skall vara lika med summan av riktpriset

och de ungefärligen beräknade transportkostnaderna från det största över-

skottsområdet, dvs. norra och nordvästra Frankrike, till det mest avlägsna

konsumtionsområdet med underskott, dvs. södra Italien. Vid beräkningen

av det svenska sockerpriset för 1967/68 fanns tillgänglig endast en äldre

undersökning av fraktkostnaderna, vari fraktkostnaden angavs till 1,6

kontoenheter eller 8: 28 kr. per dt. Enligt en nu föreliggande, nyare under­

sökning utgör kostnaden 13: 40 kr. per dt. ökningen av fraktkostnaden ut­

över tidigare beräknad nivå uppgår sålunda till 5: 12 kr. per 100 kg socker.

Nämnden framhåller att beslut om en häremot svarande uppräkning av

tröskelpriset sannolikt kan väntas under loppet av de närmaste månaderna.

Genom förordning den 18 maj 1967 har EEC vidare meddelat bestämmel­

ser angående fastställandet av standardkvaliteter samt justeringar till ut­

jämning av kvalitetsskillnader vid import. I förhållande till baskvaliteten,

som motsvarar svenskt strösocker KN, har inom EEC för de två högsta

sockerkvaliteterna förutsatts prisspänningar på 5,69 resp. 2,59 öre per kg.

Enligt tillgängliga kvalitetsdefinitioner ligger svenskt strösocker av annan

kvalitet än KN mellan dessa två högsta kvaliteter och därvid klart närmare

den högre. Detta förhållande har av tillverkaren åberopats för en högre pris­

spänning i förhållande till baskvaliteten än de 2,5 öre per kg, som den nu­

varande sockerregleringen tillåter.

Jordbruksnämnden framhåller att vid nämndens överläggningar med

företrädare för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen samt konsu­

mentdelegationen har gentemot producenternas ståndpunkt anförts att den

förutnämnda höjningen av tröskelpriset i nuvarande läge inte helt bör få

slå igenom i priset på socker av inhemskt ursprung. Vid 1967 års förhand­

lingar mellan 1966 års socker utredning och företrädare för sockernäringen

enades man om att låta endast något över 56 % av den aktuella fraktkostna­

den komma till uttryck i priset på socker ur svenska betor. Om samma andel

av den uppräknade frakten skulle få påverka priset på svenskproducerat

socker, skulle detta komma att stiga med 2,88 öre per kg i stället för 5,12

öre och således komma att ligga ytterligare 2,24 öre under EEC:s tröskel­

pris. Eftersom avvikelsen från EEC:s tröskelpris under regleringsåret 1967/

68 utgör 3,64 öre per kg kommer den totala avvikelsen från tröskelpriset

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

12

under regleringsåret 1968/69 därmed att uppgå till 5,88 öre per kg. Genom

att den inhemska odlingen är begränsad till avrundat 40 000 ha, vilket mot­

svarar en självförsörjningsgrad av ca 65 %, kommer uppräkningen av frakt­

kostnaderna med 2,88 öre per kg att leda till en höjning av fabrikspriset för

allt inom landet försålt socker med ca 1,9 öre per kg.

Den ifrågasatta prisjusteringen om 2,88 öre per kg skall med tillämp­

ning av EEC:s regelsystem delas mellan odlare och socker fabrikant så,

att ca 60 % tillfaller odlaren och resten fabrikanten. Omräknat till betpris

uppgår odlarandelen därvid till 23 öre per dt betor med 16 % sockerhalt.

Betgrundpriset för 1968 års skörd skulle i enlighet härmed uppgå till

(9,80 + 0,23 =) 10:03 kr. per dt, vilket är 47 öre lägre än det för 1967

års skörd gällande priset.

Vad angår frågan om ökade tillägg för högre sockerkvaliteter upplyser

nämnden att sockerindustrins företrädare har accepterat att justeringen

för regleringsåret 1968/69 begränsas till att tillverkaren medges att vid

försäljning av strösocker av annan kvalitet än KN i säck eller bulk få öka

prisspänningen i förhållande till baskvaliteten med högst 2 öre per kg. En

sådan ändring påverkar inte införselavgiften.

Samtliga övriga villkor i sockerregleringen för regleringsåret 1967/68

föreslås i tillämpliga delar även gälla regleringsåret 1968/69, dock att

systemet med rörliga införselavgifter, avpassade med hänsyn bl. a. till den

inhemska betarealen, skall baseras på storleken av den faktiskt tecknade

arealen för 1968 års inhemska betodling. Vidare föreslås införselavgifterna

på sockerområdet fr. o. in. den 1 juli 1968 bli beroende av den genomsnitt­

liga världsmarknadsprisnivån enligt de den 24 juni 1968 senast kända fem

sockernoteringarna på Paris-börsen.

Sammanfattningsvis föreslår nämnden, efter uppnådd enighet härom

med företrädare för sockerbetsodling och sockertillverkning och med

konsumentdelegationen, att för regleringsåret 1968/69 skall gälla att bet­

grundpriset, inkl. skördeskadeavgift, för samtliga odlingsdistrikt skall vara

10: 03 kr. per dt betor med en sockerhalt av 16 %. Hela betpriset skall be­

talas av tillverkaren. Något speciellt tillskott till betpriset från sockerreg­

leringsfonden skall sålunda inte längre utgå. Ej heller krävs några sär­

skilda arrangemang för ö-distrikten.

Tillverkningspriset på socker av inhemskt ursprung får höjas med 2,88

öre per kg, vilket vid fortsatt fraktsubventionering till vissa områden i Norr­

land resulterar i ett fabrikspris av 122,61 öre per kg. Höjningen av fabriks­

priset på grundkvaliteten stannar vid ca 1,9 öre per kg. Samtliga pris­

spänningar i förhållande till baskvaliteten skall kvarstå oförändrade; dock

får tillverkaren för strösocker av annan kvalitet än KN vid leverans i säck

eller bulk öka prisspänningen till baskvaliteten med ytterligare 2 öre per kg.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

13

Potatis och potatisprodukter

Prisregleringssystemet för matpotatis. I anledning av uppdraget att se

över prisregleringssystemet för matpotatis anför jordbruksnämnden, att

varuslaget knappast är lämpat att helt inordnas i ett regleringssystem lik­

nande det som gäller för jordbruksprodukter i allmänhet. Den pågående

förskjutningen av potatiskonsumtionen till mer eller mindre industriellt

beredda produkter kan också väntas komma att alltmera bestämma utveck­

lingen på matpotatismarknaden. Nämnden är inte nu beredd att föreslå nå­

gon ändring av gällande matpotatisreglering men upplyser att den kommer

att noga följa effekten av de pågående ändringarna på marknaden. Nämn­

den avser att, sedan ytterligare erfarenheter vunnits, återkomma till Kungl.

Maj :t med de förslag som kan finnas påkallade.

Rabatteringen av potatisstärkelse till derivatindustrin. Jordbruksnämn­

den föreslår i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsu­

mentdelegationen, att nu gällande kvantitetsgräns vid föreningen Stärkelse-

och bränneriintressenters rabattering av potatisstärkelse till derivatindu­

strin — 17 500 ton per regleringsår — skall få överskridas om så kan ske

utan att kostnaden för rabatteringen medför att behållningen i föreningens

konjunkturutjämningsfond vid regleringsårets slut understiger behållning­

en vid årets ingång.

Fettregleringen

Nämnden föreslår, i anledning av uppdrag att se över fettregleringen, att

vissa varor skall avföras från regleringen, att avgiftssystemet för s.k. sjö-

djursoljor skall läggas om, att varubeskrivningen för sjödjursoljor och bak­

hjälpmedel skall ändras samt att regleringsbidrag skall kunna beviljas för

sådana livsmedelsfärger som bereds med fett eller olja. Förslagen förutsät­

ter, utom i det sista fallet, ändring i förordningen den 9 juni 1967 (nr 340)

med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område eller i

bilagan till förordningen. I ett fall förutsätts även att tulltaxan ändras.

Vissa varor avförs från fettregleringen. De varor som av nämnden före­

slås bli avförda är vissa såser och soppor in. in. (ur 21.04 och 21.05), smör-

och ostfärger, beredda med olja (ur 32.04), samt högraffinerad tallfettsyra

(ur 15.10).

Såser och soppor in. in. innehållande mer än 20 % fett importeras numera

fritt från EFTA-länder och mot en särskild fettvaruavgift av 7 öre per kg

från tredje land. Motsvarande varor med högst 20 % fett ingår inte i fett­

regleringen. För dessa varor utgår vid import från tredje land tull med 8 %

av värdet för såser och 10 % för soppor. Nämnden föreslår att även varor

med mer än 20 % fetthalt utgår ur fettregleringen och blir tullbelagda i lik­

het med motsvarande varor med låg fetthalt. De svenska tillverkarna av

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

såser och soppor får oavsett varans fetthalt prisutjämning för i produkterna

ingående jordbruksvaror, varför gränsskyddet för samtliga varuslag främst

bör utgöra ett manufaktureringsskydd.

Avgiften på smör- och ostfärger framstår enligt nämndens mening nu­

mera som helt verkningslös i förhållande till de intressen som fettregle-

ringen skall tillgodose. Den är utan betydelse för såväl avsättningen av-

svensk olja som ur regleringsekonomisk synpunkt. Nämnden föreslår därför

att dessa varor avförs från regleringen.

Högraffinerad tallfettsyra har uteslutande teknisk användning och sak­

nar intresse ur jordbruksregleringssynpunkt. Den bör också enligt nämn­

dens uppfattning avföras från fettregleringen.

Omläggning av avgiftssystemet för s.k. sjödjursoljor. Oljor av fisk eller

liavsdäggdjur, s. 1c. sjödjursoljor, används till livsmedelsändamål nästan

enbart i härdat skick och då främst som margarinråvara. Under de senaste

fem budgetåren har inblandning i margarin av härdad sjödjursolja varierat

mellan 21 800 och 26 200 ton, vilket motsvarar 22 resp. 28 % av samtliga

använda margarinråvaror.

Enligt nu gällande bestämmelser kan fettvaruavgift tas ut vid import av

sjödjursoljor. För i Sverige producerade sjödjursoljor kan däremot ingen

avgift tas ut.

En omläggning av avgiftssystemet för sjödjursoljor är enligt jordbruks­

nämndens mening motiverad av två faktorer, nämligen dels det s. k. tull-

restitutionsförbudet inom EFTA, dels den ökade produktionen av sjödjurs­

oljor i Sverige.

Det s.k. tullrestitutionsförbudet, som trädde i kraft inom EFTA den 31

december 1966, innebär att det i princip inte skall vara tillåtet att för eu

vara som sänds från ett EFTA-land till ett annat få den dubbla förmånen

av oinrådesbehandling i importlandet och tullrestitution i den medlemsstat,

där varan undergått den sista produktionsprocessen. För den svenska indu­

stri som importerar sjödjursoljor och härdar dem för att exportera dem till

annat EFTA-land innebär förbudet att det inte är möjligt att fortsätta med

verksamheten. Införselavgiften fördyrar nämligen exportvaran så att priset

inte blir konkurrenskraftigt, om exportören väljer förmånen av områdes-

behandiing. Ifall exportören föredrar förmånen av tullrestitution, verkar

EFTA-ländernas tullsatser prohibitivt.

Den svenska produktionen av sådan sjödjursolja som nu kan avgifts­

beläggas vid import har hittills varit av mindre omfattning och produkterna

bär i regel exporterats. Fettvaruavgift har inte tagits ut för i Sverige produ­

cerad olja. Under senare år har emellertid produktionen i Sverige ökat kraf­

tigt. Tillverkningskapaciteten uppgår enligt vad jordbruksnämnden inhäm­

tat till ca 10 000 ton sillolja. Nämnden räknar dock med att den årliga pro­

duktionen skall uppgå till endast ca 5 000 ton.

Den ökade produktionen av inhemsk sjödjursolja utgör enligt nämndens

15

uppfattning den andra anledningen till att bestämmelserna på området bör

läggas om. Den svenskproducerade och nu avgiftsfria oljan kan, om den

stannar inom landet och härdas, användas inom den egentliga livsmedels­

sektorn. Den kan också användas inom sådan industri som är berättigad till

regleringsbidrag (teknisk industri, tillverkning av läkemedel, fiskkonserver

och emulgatorer). Enligt nämnden kan det beräknas att produktionen av

svensk sjödjursolja i ökande utsträckning kan komma ut på den svenska

marknaden.

Mot bakgrund av dessa förhållanden föreslår nämnden att även den svens­

ka sjödjursoljan (15.04, 15.08, 15.10 och 15.12) skall kunna beläggas med

fettvaruavgift på samma sätt som motsvarande importvara. I praktiken

avser nämnden dock att begränsa avgiftsuttaget — såväl för svensktillver­

kad som importerad olja — till att gälla härdad vara (15.12), eftersom en­

dast sådan vara torde kunna användas inom den egentliga livsmedelssektorn.

Utanför denna sektor skall oljan tillhandahållas till världsmarknadspris,

varvid det framstår som överflödigt att då först avgiftsbelägga och sedan

lämna regleringsbidrag (eller restitution) för en icke härdad sjödjursolja.

Förslaget medför enligt nämndens mening betydande administrativa för­

enklingar. En annan viktig fördel är att frågan om restitution av fettvaruav­

gift löses för importerad rå sjödjursolja vid reexport av varor i härdat skick

till EFTA-land. En inhemsk avgift på tillverkning av härdad vara möjliggör

att man — utan kollision med EFTA- och GATT-reglerna — kan lägga på

motsvarande avgift vid import och lyfta av avgiften vid export.

Avgörande för frågan om icke härdade varor skall vara fria från avgift är

enligt nämndens mening att dessa varor inte används som födoämne. Den­

na fråga har på uppdrag av nämnden undersökts av en särskild expert. Av

utlåtande, som avgetts, framgår att sådan användning framstår som osan­

nolik.

Nämnden förutsätter att inflytande avgifter för härdad sjödjursolja skall

efter avdrag för alltjämt kvarstående regleringsbidrag få disponeras och re­

dovisas på samma sätt och inom samma ram som de fettvaruavgifter, vilka

nu las upp vid införsel av fett, oljor och fettsyror.

Nämnden framhåller, att regleringsekonomiskt bör den föreslagna om­

läggningen inte få någon inverkan i förhållande till nuläget. Visserligen

faller de avgifter bort som hittills influtit för den importerade ohärdade va­

ran. men dessa har utgjort en nettotillgång endast i den man denna vara

efter härdning använts inom den egentliga livsmedelssektorn.

Nämndens förslag i vad avser sjödjursoljor förutsätter att förordningen

med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område (SFS 1967:

340) ändras så att även i Sverige producerade sjödj ursoljor, hänförliga till

tulltaxenr 15.04, 15.08, 15.10 och 15.12, kan beläggas med fettvaruavgift.

Ändring av varubeskrivningen för bakhjälpmedel. Bland de varor, som

upptas i bilaga till jordbruksregleringsförordningen, ingår »fettemulsioner

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

16

och bakhjälpmedel, innehållande mer än 10 % fett» (nr 21.07). Innebörden

av begreppet bakhjälpmedel torde enligt jordbruksnämndens uppfattning

alltid ha varit något oklar. Nämnden föreslår, att i regleringsförfattningarna

»bakhjälpmedel» byts ut mot den av EFTA använda varurubriken »fett-

emulsioner och andra vid tillverkning av bakverk använda slag av bered­

ningar, innehållande minst 10 viktprocent fett».

Regleringsbidrag för smör- och ostfärger; slakterifett. Nämnden föreslår

vidare att tillverkare av fett- eller oljehaltiga smör- och ostfärger samt andra

livsmedelsfärger skall få s. k. regleringsbidrag inom fettregleringens ram

i likhet med vad som sker exempelvis i fråga om tillverkare av fiskkonser­

ver. Kostnaden för regleringsbidragen kan beräknas till omkring 25 000 kr.

per år.

Nämnden redovisar i sin skrivelse också vissa överväganden angående det

svenska slakterifettets ställning inom fettregleringen. Dessa överväganden

har dock f. n. inte ansetts böra föranleda något förslag från nämnden till

Kungl. Maj :t.

Jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsument­

delegation har utan erinran tagit del av i det föregående redovisade förslag

och överväganden på fettregleringens område. I frågan angående reglerings­

bidrag för vissa livsmedelsfärger har samråd skett med kommerskollegium,

som anfört att det med hänsyn till omständigheterna inte velat motsätta sig

förslaget.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Mjölk och mjökprodukter

Smörpriset. Jordbruksnämnden erinrar om att enligt beslut av 1967 års

riksdag (prop. 1967:95, JoU 25, rskr 280) skall regleringsåret 1967/68 ga­

ranteras ett smörpris som motsvarar en riksnotering på 6: 30 kr. per kg vid

en försäljning på hemmamarknaden av högst 47 milj. kg. Skillnaden mellan

det faktiska smörpriset och delta garantipris skall kunna täckas med hjälp

av ett garantibelopp av 16,5 milj. kr., som ställts till vederbörande regle-

ringskassas förfogande. Hittills under regleringsåret 1967/68 har det fak­

tiska sinörpriset utgjort 6: 30 kr. per kg, varför garantibeloppet inte be­

hövt tas i anspråk. Nedre prisgränsen för smör är för innevarande regle-

ringsår fastställd till 6: 42 kr. per kg. Priset ligger alltså nu under den

nedre prisgränsen. I samband med vissa utbud av smör från EEC-området

till mycket låga priser har jordbruksnämnden fått Kungl. Maj:ts bemyn­

digande att, för att stödja det inhemska smörpriset för tiden t. o. m. den

30 juni 1968, höja införselavgiften för smör till högst 3: 30 kr. per kg. Detta

bemyndigande har jordbruksnämnden begagnat för att fr. o. m. den 20

december 1967 höja avgiften från 1: 78 kr. (normalinförselavgiften är 1: 62

kr.) till det högsta medgivna beloppet 3: 30 kr. per kg.

För regleringsåret 1968/69 skall enligt nyssnämnda riksdagsbeslut garan­

17

tipriset för smör utgöra 7: 30 kr. per kg vid en försäljning på hemmamark­

naden av högst 49 milj. kg. På samma sätt som under innevarande regle­

ringsår skall skillnaden mellan faktiskt uppnått pris och garantipriset kunna

täckas av det nämnda garantibeloppet.

Den 1 juli 1968 skall enligt samma beslut nedre prisgränsen för smör ge­

nom höjning med 1 kr. per kg fastställas till ett belopp, som motsvarar det

för regleringsåret 1968/69 gällande garantipriset 7: 30 kr. per kg. Normal-

införselavgiften för smör skall höjas till 2: 53 kr. per kg. Vidare skall jord­

bruksnämnden få befogenhet att, om det aktuella smörpriset ligger under

nedre prisgränsen, vid behov skydda denna genom att höja införselavgif­

ten till högst 3: 50 kr. per kg.

För att redan före den 1 juli 1968 möjliggöra en upptrappning av

smörpriset mot det för nästa regleringsår bestämda garantipriset och där­

med en smidigare prisuppgång föreslår jordbruksnämnden — i enlighet

med överenskommelse mellan förhandlingsdelegationen och konsument­

delegationen — att den nedre prisgränsen för smör snarast möjligt, dock

senast fr. o. m. den 1 juni 1968, höjs till den nivå som skall gälla från den 1

juli 1968, nämligen 7:30 kr. per kg, med rätt för jordbruksnämnden alt

till skydd för smörpriset redan fr. o. m. den 1 juni höja införselavgiften

till 3: 50 kr. per kg. Den höjning av smörpriset, som på grund härav kan

komma att ske före den 1 juli, förutsätts i förslaget bli uppvägd genom att

smörpriset fr. o. in. sistnämnda dag hålls under garantipriset under så

lång tid och med sådant belopp som motsvarar höjningen.

Nämnden framhåller att med den försämring av smörmarknaden, som har

inträtt sedan prisgränser och införselavgifter fastställdes våren 1967 främst

till följd av överproduktion inom EEC, synes det inte längre möjligt att

med de förutsatta införselavgifterna försvara eu högre prisnivå än den nu­

varande. Nämnden föreslår därför — enligt vad som har överenskommits

vid överläggningar med de två delegationerna —att den får betogenhet att

under regleringsåret 1968/69 till försvar av nedre prisgränsen lör smör

vid behov höja införselavgiften till 4: 50 kr. per kg. Den som maximiavgift

förut angivna införselavgiften av 3:50 kr. per kg förutsätts härvid få till-

lämpas som normalavgift.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 är 1968

Köttvaror m. m.

Buffertzonsystemet. I syfte att dämpa prissvängningar inom prisgränser­

na prövas under regleringsåret 1967/68 ett system med s. k. buffertzoner för

kött och fläsk. Enligt detta system skall den normala importavgiften sänkas

med 5 % då det inhemska priset passerar över en nivå som motsvarar den

övre prisgränsen minus 5 % av mittpriset. På samma sätt skall den normala

importavgiften höjas med 5 % då priset passerar under en nivå som motsva­

rar den nedre prisgränsen plus 5 % av mittpriset.

•j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Xr

So

18

Jordbruksnämnden upplyser, att priset för varugruppen nöt- och hästkött

under den gångna delen av reglcringsåret vid två tillfällen befunnit sig i ned­

re buffertzonen, den ena gången 41 dagar och den andra gången 13 dagar.

Priset för kalvkött har befunnit sig i den övre buffertzonen vid ett tillfälle

under sammanlagt 33 dagar. Priset för får- och lammkött befinner sig i ned­

re buffertzonen sedan den 4 februari 1968 och fläskpriset sedan den 29 de­

cember 1967. Enligt nämndens och delegationernas uppfattning har syste­

met i stort sett fungerat så som det var avsett, dvs. verkat dämpande på pris­

rörelserna på den inhemska marknaden. Man har därför enats om att före­

slå att systemet får oförändrat prövas även under regleringsåret 1968/69,

dock med den skillnaden att en ändring av införselavgifterna till följd av

prisets inträde i någon av buffertzonerna inte skall påverka införselavgif­

terna för charkuterivaror, organ och inälvor, ätbara djurdelar samt kött-

och fläskkonserver. Ledamoten av jordbruksnämnden, W. Brangmo, har

såvitt gäller buffertzonerna för köttvaror uttalat att samma förfarande skall

tillämpas, som då nedre prisgränsen underskrids, nämligen att jordbruks­

nämnden skall kunna avvakta i vissa fall och regeln sålunda inte bör vara

helt automatisk.

Införselavgifter för s. k. övriga köttvaror och konserver av kött och fläsk.

Med anledning av det uppdrag som lämnats har jordbruksnämnden sett

över gällande bestämmelser för uttagande av införselavgift för s. k. övriga

köttvaror och konserver, som innehåller kött och fläsk. Nämnden erinrar

först om att de grunder, som nu tillämpas för avgiftsbeläggningen på kött­

varuområdet, i princip utformades i samband med den omläggning av jord­

bruksprisregleringen, som företogs den 1 september 1959 efter förslag av

jordbruksnämnden. Nämndens dåvarande förslag hade utformats efter sam­

råd med kötthandelns branschorganisationer. I fråga om kött konstaterades

vid detta tillfälle att svårigheter förelåg att differentiera avgifterna för de

olika varuslagen. På grund härav föreslogs införselavgiften för benfritt och

styckat kött utgå med ett enhetligt belopp oberoende av djurslaget.

För styckat fläsk ansågs en viss differentiering möjlig. Sortimentet kun­

de i fråga om avgiften delas in i tre grupper. För hjärta och lunga ansågs

införselavgiften tills vidare böra bindas vid en nivå av 50 öre per kg, medan

för andra organ och inälvor, charkuterivaror samt övriga ätbara djurdelar

av nötkreatur, häst, får och svin införselavgiften skulle utgå med 150 % av

det ovägda medeltalet av importavgifterna för nötkött och för fläsk med hu­

vud (exkl. kompensationsavgifter). Samma avgift skulle även gälla för kon­

server innehållande kött och fläsk med ett innehåll av köttvara av minst

80 %. Övriga köttkonserver borde delas in i tre grupper efter innehåll av

köttvara och införselavgiften för varje grupp fastställas i relation till kött­

innehållet.

Nämndens förslag till avgiftsbeläggning antogs i oförändrat skick av

Kungl. Maj :t och riksdagen (prop. 1959: 147, JoU 29, rskr 283).

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

19

På grundval av riksdagsbeslutet har jordbruksnämnden utarbetat til­

lämpningsföreskrifter. Enligt dessa är införselavgifterna för benfritt kött

och fläsk samt styckningsdetaljer baserade på de relationer i gränsskyddet

mellan ostyckad och styckad vara, vilka förelåg den 1 september 1959. För

nötkött var relationen 1,3 och för fläsk 1,25. Omräkningsfaktorn för styckat

kött har fr. o. m. den 1 mars 1966 ändrats till 1,4.

De regler för avgiftsbeläggningen, som infördes den 1 september 1959,

medförde en högre grad av differentiering än tidigare. Jordbruksnämnden

framhåller, att några egentliga klagomål över de nuvarande tillämpnings­

reglerna endast har förekommit i undantagsfall. Nämnden har varit i kon­

takt med köttbranschens huvudorganisationer. De har därvid anfört att de

anser att det nuvarande systemet ur teknisk synpunkt i stort sett fungerat

tillfredsställande.

Vid överläggningarna med branschorganisationerna konstaterades emel­

lertid, att några mindre omläggningar kunde vara motiverade. Den s. k. om­

räkningsfaktorn mellan styckat och ostvckat kött vilken sedan den 1 mais

1966 är 1,4 bör tillämpas även på kompensationsavgiften. Ändringen inne­

bär i nuläget att gränsskyddel för benfritt och styckat kött av nötkreatur,

häst, får och lamm höjs med 11 öre per kg. Ändringen medför ett visst ma-

nufaktureringsskydd för styckat kött med ben. Nämnden avser att med stöd

av tidigare bemyndigande genomföra ifrågavarande ändring fr. o. in. den 1

juli 1968.

I fråga om fläsk anför jordbruksnämnden att den införselavgift av 262

öre per kg, som f. n. gäller för huvudgruppen styckat fläsk då det inhemska

priset befinner sig i ett »normalläge», är högre än det tekniska utbytet vid

styckning av hel kropp i och lör sig skulle motivera. Detta förhallande kan

också uttryckas så, att det finns elt visst manufaktureringsskydd inom den­

na sektor, vilket kan uppskattas till ca 20 öre per kg. Nämnden har i sam­

band med överläggningar med branschorganisationerna jämfört det svenska

avgiftssystemet med det avgiftssystem som tillämpas inom EEC och har

därvid funnit att systemet i EEC är mera differentierat och att skyddet i

förhållande till hel kropp för väsentliga delar av sortimentet är högre än

i Sverige.

Vid överläggningarna med branschorganisationerna har dessa framhållit,

att de fördelar, som skulle vinnas med en uppdelning av avgifterna efter

den modell som tillämpas inom EEC, inte uppvägs av nackdelarna om där­

med endast avses att åstadkomma en omfördelning. Man har emellertid

funnit, att det ur teknisk synpunkt är befogat med en högre införselavgift för

rökt fläsk. Koefficienterna har dock inte ansetts böra höjas lika mycket

som inom EEC. Ett tillägg med It) % har ansetts utgöra ett rimligare mått

på det s. k. röksvinnet. Nämnden föreslår därför att för sådant rökt, styckat

fläsk, som tulltaxeras under stat. nr 02.06.359, införselavgift skall utgå med

110 % av den avgift, som vid varje tillfälle gäller för annat styckat fläsk än

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1068

20

fotter, huvud, läggar och cj renskrapade ben. Detta motsvarar en höjning i

nuläget av 26 öre per kg.

Enligt nuvarande regler utgör införselavgiften för charkuterivaror 150 %

av det ovägda medeltalet av införselavgifterna för ostyckat nötkött och fläsk.

Denna konstruktion innebär att samma avgift utgår för hela sortimentet.

I praktiken verkar detta så att gränsskyddet blir prohibitivt för import av

lågprisvaror men underlättar import av charkuterivaror av högre kvalitet.

Inom EEC, där införselavgifterna f. n. sätts i relation till motsvarande av­

gift för ostyckat fläsk, förekommer en viss uppdelning av sortimentet i av-

giftshänseende. Även om en uppdelning av det slag som tillämpas inom EEC

torde vara riktigare ur teknisk synpunkt anser jordbruksnämnden och

branschorganisationerna det inte f. n. föreligga tillräckliga skäl att ändra

nuvarande regler.

I fråga om organ och inälvor samt övriga ätbara djurdelar anför jord­

bruksnämnden att överenskommelse träffats om att de föreslagna avgifts-

höjningarna för styckat kött med 11 öre och för rökt fläsk med 26 öre per kg

skall utjämnas genom alt införselavgiften sänks för organ och inälvor samt

Övriga ätbara djurdelar med 85 öre per kg. Sänkningen motiveras av att det

är önskvärt att i detta sammanhang undvika att vinst eller förlust uppkom­

mer för jordbruket. Sänkningen innebär, att införselavgiften för denna varu­

grupp i fortsättningen skall fastställas till 118 % av den ovägda införsel­

avgiften för ostyckat nötkött och fläsk i stället för nuvarande 150 %.

Nämnden har även sett över avgiftsbeläggningen för köttkonserver. Nu

gällande regler härför föreslås böra tills vidare bibehållas.

Köttrealisationen i april 1967. I särskild skrivelse den 7 november 1967

har jordbruksnämnden redovisat verkningarna av den s. k. köttrealisationen

i april 1967. Bakgrunden till denna realisation var det under hösten 1968

rådande överskottet på nötkött. Efter vissa utredningar anbefallde Kungl.

Maj:t den 17 februari 1967 jordbruksnämnden att vidta sådana åtgärder att

högst 2 500 ton i fryslager befintligt nötkött kunde säljas till nedsatt pris till

allmänheten. Kvantiteten motsvarar ca 1 kg per hushåll.

Realisationen föregicks av överläggningar mellan å ena sidan jordbruks­

nämnden och statens pris- och kartellnämnd och å andra sidan företrädare

för Slakteriförbundet, Kooperativa förbundet, Köttbranschens riksförbund

och Sveriges livsmedelshandlareförbund. Vid dessa överläggningar enades

man om i huvudsak följande.

1) Realisationen borde omfatta en kvantitet av 2 500 ton fryst ungnötkött

av de högsta kvalitetsklasserna.

2) Tilldelningen av kött skulle kvoteras till skilda köparkategorier.

3) För att få köpa kött till nedsatt pris skulle styckningsföretag samt de­

taljhandlare, som själv utförde styckning, lämna förbindelse om att föra

prisnedsättningen vidare till nästa led. Detaljistföretagen skulle förbinda sig

att i reklam och annonsering ange att prisnedsättningen avsåg »reakött».

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1!)68

4) Ingen försäljning skulle ske till allmänna inrättningar eller närings­

ställen.

5) Frysavdraget för ostyckade kroppar skulle uppgå till 2 kr. per kg.

Berörda organisationer utfärdade rekommendationer till sina medlem­

mar att solidariskt medverka vid realisationens genomförande och att här­

vid följa de givna föreskrifterna.

Köttrealisationen började den 6 april och var i stort sett avslutad efter två

veckors tid.

Medverkande branschorganisationer samt över huvud taget handeln så­

som helhet nedlade ett omfattande och förtjänstfullt arbete för att genom­

föra försäljningen på det sätt som var avsett. Nämnden påpekar att det är

möjligt att eventuella framtida realisationer inte kommer att väcka sådant

intresse och få samma anslutning. Erfarenheterna från försäljning av smör

till nedsatt pris synes ge belägg för ett sådant uttalande.

Nämnden framhåller att bl. a. på grund av den korta tid, under vilken

realisationen pågick, har storleken av den merförsäljning av nötkött, som

uppnåddes genom prisnedsättningen, inte varit möjlig att mäta. Även om

den realiserade kvantiteten var relativt liten och det extra frysavdraget ock­

så ganska litet i förhållande till det avdrag som normalt brukar utgå, bön

dock någon merförsäljning ha kommit till stånd. Som redovisas i det följan­

de behövs det inte så stor merförsäljning för att uppväga det extra frysavdrag

som iitgick under realisationen.

Svårigheterna att mäta konsumtionsförändringarna medverkar också till

att bedömningen av realisationens verkningar ur producentsynpunkt blir

osäker. Under förarbetena till realisationen uttrycktes från olika håll far­

hågor för att denna visserligen skulle medverka till en omsättning av frys-

lagrat kött, men att detta i sin tur skulle inkräkta på försäljningen av färskt

kött och att nettoeffekten sålunda skulle bli en nyinlagring av motsvarande

kvantiteter. Vidare skulle försäljningen kunna gå ut över konsumtionen av

fläsk och andra animala livsmedel, t. ex. broiler.

Nämnden framhåller att några negativa effekter på försäljningen av fläsk

emellertid inte kan konstateras. Ej heller har några kostnader uppstått, som

kan sättas i samband med en nyinlagring av nötkött. För den kvantitet fryst

nötkött om 2 500 ton, som realiserades, utgick ett frysavdrag som var 75 öre

per kg högre än det normala på 1:25 kr. per kg. Det »extra» avdraget om

75 öre per kg motsvarar ett belopp av 1 875 000 kr. Nämnden framhåller att,

om realisationen inte skulle ha kommit till stånd, hade lagret kanske måst

avsättas till ett frysavdrag som varit större än 1: 25 kr. per kg. Sålunda an­

såg sig Slakteriförbundet böra sätta ett frysavdrag av 1:50 kr. för ungnöt­

kött undertiden 18 juni—5 juli år 1967. Merkostnaden utgör vid ett avdrag

av denna storlek 1 225 000 kr. Mot nu anförda kostnader bör ställas de be­

sparingar som kan ha uppstått därigenom att en merförsäljning av nötkött

uppnåddes på hemmamarknaden. Denna merförsäljning representerar så­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

21

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

lunda kvantiteter, som annars hade måst exporteras. Kostnaden härför för

Svensk kötthandels regleringskassa kan uppskattas till något över 4 kr.

per kg. Vid 75 öres extra frysavdrag beräknas balans nås mellan kostnader

och besparingar vid en merförsäljning av ca 460 ton och vid 50 öres frys­

avdrag vid ca 300 ton.

Prisutjämning för flytande äggalbumin

Enligt beslut vid 1962 års riksdag (prop. 95, JoU 10, rskr 199) tillämpas

för torkat äggalbumin ett prisregleringssystem som innebär att införselav­

giften begränsats till ett fast manufaktureringsskydd, vilket betraktas som

bastull och sålunda nu helt avtrappats gentemot EFTA-länderna. Vidare

sker prisutjämning genom att äggtorkningsindustrin får ett visst bidrag för

de kvantiteter ägg, som går åt för att framställa torkat äggalbumin för hem­

mamarknadens behov och som köps in från medlemmar i Sveriges export-

och importförening för ägg. Bidrag utgår med belopp som bestäms av jord­

bruksnämnden, dock att bidraget inte får överstiga 50 % av införselavgiften

för ägg i skal vid inköpstillfället. Prisutjämningen har efter årliga beslut

av Kungl. Maj:t och riksdagen bekostats av införselavgiftsmedel, som in­

flyter utöver vad som disponeras för den egentliga, löpande prisreglerings-

verksamheten. Någon prisutjämning för flytande äggalbumin har inte be­

hövt ske då import av varan för human konsumtion varit förbjuden av sa­

nitära skäl.

Förhållandena på äggalbuminmarknaden har nu förändrats genom att

veterinärstyrelsen sedan någon tid medgett import av pastöriserad, flytande

äggvita. Under tiden september—december 1967 infördes 203 ton, medan

importen för hela år 1965 uppgick till 18 ton. Under år 1966 skedde inte

någon import av varan.

Gränsskydd för flytande äggvita förekommer numera endast vid import

från länder utanför EFTA. Införselavgiften är 1 kr. per kg. Importen un­

der år 1967 kom uteslutande från EFTA-länder.

Flytande äggalbumin används som råvara huvudsakligen inom bageri­

industrin. Den årliga tillverkningen inom landet omfattar ca 300 ton var­

för importen under 1967 måste anses vara förhållandevis stor.

Med hänsyn till den ändrade situationen föreslår nämnden att prisut­

jämning för flytande äggalbumin införs efter samma modell som redan

gäller i fråga om prisutjämning för torkat äggalbumin.

Nämnden har erfarit, att veterinärstyrelsen inom kort kommer att kräva

obligatorisk pastörisering av flytande äggalbumin. Med hänsyn härtill fin­

ner nämnden att som villkor för prisutjämningen bör föreskrivas, att varan

skall vara pastöriserad efter en av veterinärstyrelsen godkänd metod. Om

ett sådant villkor sätts upp, blir det sannolikt högst ett tiotal äggpackerier

och andra företag, som kan komma att medges prisutjämning.

23

Nämnden, som har samrått med kommerskollegium, hemställer om be­

myndigande att fr. o. in. den 1 juli 1968 av införselavgiftsmedel utanför

normalramen få lämna prisutjämning för ägg, som används för att fram­

ställa flytande äggalbumin för hemmamarknadens behov. Prisutjämningen

föreslås få uppgå till högst 50 % av införselavgiften för ägg i skal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

Användning av införsel- och regleringsavgiftsmedel, m. m.

EFTA-ersättning regleringsåret 1966/67. Jordbruksnämnden har under­

sökt om förluster och inkomstbortfall har uppstått för jordbruket under

regleringsåret 1966/67 till följd av EFT A-konventionen. Nämnden framhål­

ler, att jordbruket inom normalramen av införselavgiftsmedel bekostat pris­

utjämning för dextrin o. d. med anledning av EFTA med 7 703 655 kr. Enligt

nämndens uppfattning bör jordbruket få gottgörelsc för dessa kostnader

genom att beloppet återförs till de för stärkelseregleringen avsedda reglerings-

medlen med anlitande av den 31 augusti 1967 kvarstående införsclavgifts-

medel utanför normalramen. Till prisutjämning för äggalbumin och för

kärnbindemedel har använts 1 141 393: 40 kr. resp. 417 888 kr. Dessa belopp

har preliminärt bekostats med införselavgiftsmedel utanför normalramefi

för regleringsåret 1966/67. Någon förlust för jordbruket redovisas sålunda

inte.

Något nämnvärt inkomstbortfall beroende på avsättningsminskning för

jordbruksråvaror till följd av att gränsskyddet minskats mot EFTA synes

enligt nämnden inte kunna påvisas.

Användningen av införselavgiftsmedel för regleringsåren 1966/67 och

1967/68. Fr. o. in. regleringsåret 1967/68, som omfattar 10-månadersperio-

den september—juni, motsvaras det tidigare begreppet »införselavgiftsme­

del» dels av inkomster av införselavgifter för andra varor än fettvaror, dels

av inkomster av fettvaruavgifter, dvs. avgifterna för importerade fettvaror

och för fett, oljor och fettsyror, som tillverkas av annan råvara än svenskt

oljeväxtfrö. Statens jordbruksnämnd redovisar dessa båda typer av inkoms­

ter under beteckningen »införselavgiftsmedel m. in.». Nämnden redovisar

reviderade beräkningar av inkomsterna av införselavgiftsmedel m. m. för

regleringsåret 1967/68 (med undantag av införselavgifter för sockerregle-

ringsvaror). Beräkningarna bygger på de avgiftssatser som hittills gällt un­

der regleringsåret. Jämfört med de uppskattningar av motsvarande avgifts­

inkomster för samma regleringsår, som redovisades av jordbrukspriskom­

mittén i prop. 1967: 95, innebär beräkningen en höjning av inkomsten från

250 milj. kr. till 273,1 milj. kr. Ökningen hänger samman med att avgifts­

satserna höjts för vissa fodermedel och med att importkvantiteterna för

bl. a. majs, ostyckat nötkött och fettvaror beräknas öka. Den huvudsakliga

medelsdispositionen såsom den redovisas av jordbruksnämnden framgår av

följande tabell.

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter

och räntor ................................................................................

Under regleringsåret influtna införselavgifter..................... 284 953

Vissa ränteinkomster................................................................

Summa inkomster

Utgifter

a) Av medel inom resp. regleringsårs normalram

Svensk spannmålshandel.....................................................

Sveriges stärkelseproducenters förening:

införselavgifter för stärkelse...........................................

«

« potatis ............................................

Sveriges oljeväxtintressenter ...........................................

Svenska mejeriernas riksförening.......................................

Svensk kötthandel..................................................................

Sveriges export- och importförening för ägg................

Svensk kötthandel

Sveriges export- och importförening för ägg................

Svenska mejeriernas riksförening.......................................

1966/67

1 000 kr.

1967/68

prel.

1 000 kr.

42 464

42 754

284 953

273 117

3 050

3 060

330 467

318 931

13 800

52 000

2 300

1 500

| x8 000

29 000

46 000

42 000

241 500

47 400

42 000

1 900

14 200

■ 22 100

Summa 160 000

b) Av under resp. regleringsår utanför normalramen infly­

tande medel

Sveriges potatisodlares riksförbund..................................

Svensk matpotatiskontrol! ................................................

Sveriges utsädesförening.....................................................

Statens jordbruksnämnd förkonsumtionsmjölkskontroll

Veterinärstyrelsen..................................................................

Prisutjämning på torkat äggalbumin..............................

Prisutjämning på kärnbindemedel..................................

Bidrag för avsättning av brödsäd.......................................

Avgifter för fodermedel.........................................................

För sänkning av priset på mjölk ..................................

203 700

1 000

833

150

125

65

—

—

50

62

150

1 141

1 400

418

400

34 023

25 995

38 896

—

25 000

20 800

Summa

100 755

49 753

c) Av medelsöverskott från tidigare regleringsår

Jordfonden ...........................................................................

EFT A-förluster.......................................................................

Del av utbetalning till Danmark.......................................

20 000

5 189

1 769

10 000

7 704

25 000

Summa

26 958

42 704

Summa utgifter 287 713

1 Överförs till Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk förening.

2 Överförs till Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening.

296 157

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

25

Saldo vid utgången av regleringsåret

På överskottskonto ................................................

På konto för särskild införselavgift för brödsäd

1966/67

1 000 kr.

36 685

6 069

1967/68

prel.

1 000 kr.

16 372

6 402

För användningen av införselavgiftsmedel in. m. med undantag av me­

del, som inflyter för varor under sockerregleringen, gäller för regleringsåret

1967/68 att medlen intill ett sammanlagt belopp av 152,7 milj. kr. i mån

av behov förs över till de olika regleringsföreningarna på jordbrukets om­

råde. I detta belopp räknas in införselavgifter för fodermedel till ett belopp

av 18 milj. kr. Jordbruket tillgodoförs därjämte sådana införselavgifter för

fodermedel, preliminärt beräknade till 31 milj. kr., vilka inflyter utöver

nämnda belopp. Tillhopa skall sålunda ett beräknat belopp av 183,7 milj.

kr., av nämnden betecknat normalram, överföras till regleringsföreningarna

för att enligt en av 1967 års riksdag beslutad preliminär fördelningsplan

användas enligt hittillsvarande grunder. Härutöver skall enligt nämnden lik­

som hittills föreningen Svensk spannmålshandel tillföras införselavgifter för

sådan brödsäd, som importeras i utbyte mot svensk brödsäd, vilken expor­

teras till följd av kvalitativa brister eller måste användas till foder.

Den reviderade beräkningen av införselavgifterna för fodermedel för reg­

leringsåret 1967/68 visar, att dessa med ca 20 milj. kr. kommer att över­

stiga det tidigare antagna totalbeloppet av 49 (18 + 31) milj. kr. Med an­

ledning härav har jordbruksnämnden, enligt vad som har förutsatts i prop.

1967: 95, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsument­

delegationen, jämkat den preliminära fördelningsplanen mellan de olika

regleringsområdena enligt följande tabell.

fördelning

1967/68

milj. kr.

Fördelas till:

Svensk spannmålshandel ........................................... ]52,0

Sveriges oljeväxtintressenter ....................................... 46,0

Stärkelse- och bränneriintressenter ........................ 8,0

Föreningen för mejeriprodukter.................................. 241,5

Svensk kötthandel ............................................................. 42,0

Sveriges export- och importförening för ägg ....

14,2

Reserv till jordbruksnämndens förfogande............

Summa kr. "203,7

Därav 13,5 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

Därav 6,5 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

Därav beräknade ytterligare foderavgiftsmedel 20,0 milj. kr.

26

Definitiv fördelningsplan kan fastställas först efter utgången av regle­

ringsåret 1967/68, då de verkliga införselavgifterna för fodermedel är

kända.

Jordbruksnämnden har med stöd av beslut vid 1967 års riksdag utgått

från att av sådana införselavgiftsmedel m. m„ som under regleringsåret

1967/68 inflyter utöver normalramen, skall få användas dels 20,8 milj. kr.

för att sänka partipriset på konsumtionsmjölk, dels 833 000 kr. till Sveriges

potatisodlares riksförbund för att effektivisera matpotatisodlingen in. in.,

dels erforderliga belopp för prisutjämningen på torkat äggalbumin och på

kärnbindemedel, dels 125 000 kr. till Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) för

upplysningsverksamhet, dels högst 30 000 kr. för att täcka veterinärstyrel­

sens kostnader för importkontroll av animala livsmedel, dels högst 120 000

kr. för att täcka veterinärstyrelsens utgifter för de statliga kostnaderna för

pastöriseringskontrollen och dels 50 000 kr. för den kontroll av konsum­

tionsmjölk, som ankommer på jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden har vidare bemyndigats att under regleringsåret 1967/

68 intill ett belopp av 1 milj. kr. besluta om användningen av vissa införsel­

avgiftsmedel och andra regleringsmedel till upplysningsverksamhet inom

regleringsföreningarnas verksamhetsområde.

Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av införselavgiftsmedlen

m. m. för regleringsåret 1968/69. Storleken av de medel, som flyter in ge­

nom införselavgifterna in. m. under regleringsåret 1968/69, blir beroende

bl. a. av de ändringar av avgiftssatserna som skall företas i juni 1968. Nämn­

dens prognoser om avgiftsmedlens storlek under nästa regleringsår inskrän­

ker sig därför till en beräkning av storleken av de rörliga fodermedelsavgif-

terna och en bedömning av totalbeloppet av samtliga hithörande avgiftsme­

del. Nämnden beräknar att fodermedelsavgifterna med omkring 23 milj. kr.

kommer att överstiga det belopp på sammanlagt 59 milj. kr., som förutsattes

enligt prop. 1967: 95. Totalbeloppet för införselavgiftsmedel m. in. under

regleringsåret 1968/69 kommer enligt nämndens bedömning i varje fall

inte att underskrida det för innevarande regleringsår beräknade totalbelop­

pet omräknat för eu period av 12 månader.

Rambeloppet för regleringsåret 1968/69 har enligt prop. 1967: 95 beräk­

nats till 220,7 milj. kr. Nämnden anför, att därvid torde ha förutsatts att

sockeravgiftsmedlen liksom nu skall tillföras sockerregleringsfonden utan­

för normalramen och att Svensk spannmålshandel liksom hittills, utöver

medel inom ramen, skall tillföras införselavgifterna för viss utbytesimport

av brödsäd. Med den beräknade ökningen av fodermedelsavgifterna på 23

milj. kr. innebär detta enligt nämndens mening att normalramen för regle­

ringsåret 1968/69 kommer att uppgå till 243,7 milj. kr.

Vid överläggningarna har enighet nåtts om att det nyss angivna rambe­

loppet skall fördelas på följande sätt mellan de olika regleringsförening­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

arna.

preliminär för­

delning 1968/69

milj. kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

27

Fördelas till:

Svensk spannmålshandel ..............................................

Sveriges oljeväxtintressenter......................................... 55,0

Stärkelse- och bränneriintressenter............................ 9,5

Föreningen för mejeriprodukter.................................. 1

2 3

49,1

Svensk kötthandel.............................................................. 50,0

Sveriges export- och importförening för ägg...........

17,0

Reserv till jordbruksnämndens förfogande...........

Summa kr. H243,7

Framställningar om tilldelning för regleringsåret 1968/69 av införselav­

giftsmedel in. in. utöver normalramen har kommit in till jordbruksnämnden

från veterinärstyrelsen och från Svensk Matpotatiskontroll, SMAK. Med an­

ledning av dessa framställningar och i överensstämmelse med beslut som

gäller för innevarande regleringsår eller redan har beslutats eller har före­

slagits för regleringsåret 1968/69, hemställer jordbruksnämnden att av in­

förselavgiftsmedel utanför normalramen få bestrida utgifter till olika ända­

mål enligt följande.

milj. kr.

Till Föreningen för mejeriprodukter för att sänka partipriset på

konsumtionsmjölk ......................................................................................... 25,0

Till Sveriges potatisodlares riksförbund för att effektivisera mat­

potatisodlingen in. in........................................................................................ 1,0

Till SMAK för upplysningsverksamhet .................................................... 0,15

Till veterinärstyrelsen för att täcka kostnader för importkontroll av

animala livsmedel............................................................................................ 0,03

Till veterinärstyrelsen för att täcka kostnader för pastöriseringskon-

trollen .................................................................................................................. 0,12

Till jordbruksnämndens konsumtionsmjölkskontroll ......................... 0,05

Summa kr. 26,35

I fråga om prisutjämning för äggalbumin och kärnbindemedel liksom ut­

betalningar till Danmark enligt avtal inom ramen för EFTA förutsätter

nämnden att erforderliga belopp skall ställas till förfogande.

Enligt överenskommelse med de två delegationerna föreslår jordbruks-

nämnden vidare att prisregleringsföreningarna av införselavgiftsmedel in. in.

1 Därav 15,9 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

2 Därav 7,1 milj. kr. från beräknade ytterligare foderavgiftsmedel.

3 Därav beräknade ytterligare foderavgiftsmedel 23,0 milj. kr.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

inom normalramen och av andra regleringsmedel på jordbrukets område

skall efter nämndens medgivande för upplysningsverksamhet inom för­

eningarnas områden under nästa regleringsår få disponera ett från 1 milj.

till 2 milj. kr. höjt totalbelopp. Av höjningen förutsätts ett belopp av 150 000

kr., efter närmare anvisningar från jordbruksnämnden, få användas för

fortsatt utveckling av odlingen av matpotatis för konservering.

I fråga om användningen under regleringsåret 1968/69 av interna regle-

ringsavgifter inom jordbruket och av motsvarande kompensationsavgifter

föreslår jordbruksnämnden inte någon ändring. Nämnden hemställer, att

de bemyndiganden, som nämnden fått för innevarande regleringsår, utan

ändring förlängs att gälla under nästa regleringsår.

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att regleringsavgiften för fettvaror

avskaffats med utgången av augusti 1967. Med anledning härav kommer på

motsvarande inkomstpost på riksstaten inte att inflyta annat än reglerings-

avgifter för tiden före den 1 september. Dessa avgifter har beräknats till 7,8

milj. kr. Mot denna tillgång står dels eftersläpande utgifter för reglerings-

bidrag och prisnedsättningar, vilka beräknas uppgå till sammanlagt 9,8 milj.

kr., dels utbetalningar till danska lantbruksministeriet på sammanlagt 25

milj. kr. På inkomstposten i fråga kan därför beräknas komma att före­

ligga en brist av 7,8 — (9,8 + 25) = 27 milj. kr. Med hänvisning till utta­

lande i prop. 1967: 95 om att utbetalningarna till Danmark skall kunna

täckas av vissa kvarstående tidigare införselavgiftsmedel påpekar jordbruks­

nämnden att av införselavgifterna för regleringsåret 1965/66 kvarstår en

odisponerad behållning av 16,7 milj. kr. och av införselavgifterna inklusive

ränteinkomster för regleringsåret 1966/67 en odisponerad behållning av 22,7

milj. kr.

Konjunkturutjämningsfonderna. Jordbruksnämnden tar därefter upp frå­

gor om konjunkturutjämningsfonder för de båda nybildade regleringsför­

eningarna för fabrikspotatis och mejeriprodukter.

Nämnden erinrar om att i jordbrukskommitténs förslag angående regle­

ring på fabrikspotatisområdet ingick att potatisodlingens konjunkturutjäm­

ningsfond skulle föras över till en nybildad regleringsförening. Denna skulle

överta i stort sett de arbetsuppgifter som tidigare hade vilat på Sveriges

stärkelseproducenters förening. Förslaget bifölls av Kungl. Maj:t och riks­

dagen (prop. 1967: 95).

Nämnden meddelar att den åsyftade nya regleringsföreningen numera har

trätt i verksamhet under namnet Stärkelse- och bränneriintressenter, eko­

nomisk förening. Mellan denna intressentförening å ena sidan och jord­

bruksnämnden för staten å andra sidan har — under förbehåll av Kungl.

Maj :ts godkännande — träffats avtal om att inrätta en stiftelse, benämnd

Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond, med ändamål att mel­

lan olika år utjämna vinster och förluster i intressentföreningens verksam­

het. I anslutning härtill har, likaledes under förutsättning av Kungl. Maj :ts

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

29

godkännande, mellan jordbruksnämnden, intressentföreningen, Sveriges

stärkelseproducenters förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening

— de båda sistnämnda föreningarna i egenskap av grundare på sin tid av

stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond — avtalats att samt­

liga tillgångar per den 1 oktober 1967 i sistnämnda stiftelse skall föras över

till den nybildade stiftelsen Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämnings­

fond, att den nybildade stiftelsen härvid skall överta stiftelsen Potatisod­

lingens konjunkturutjämningsfonds samtliga skulder och förpliktelser per

nämnda dag samt att sistnämnda stiftelse härvid upphör. Enligt föreliggan­

de beräkningar utgör nettobehållningen den 1 oktober 1967 i stiftelsen Pota­

tisodlingens konjunkturutjämningsfond omkring 20,4 milj. kr.

En förutsättning för avtalet har varit att överföringen av medel från den

avvecklade stiftelsen till den nya kan ske utan skattekonsekvenser samt att

för den nya stiftelsen skall gälla samma beskattningsregler som gäller för

övriga stiftelser inom jordbrukets och fiskets prisregleringsföreningar enligt

förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för in­

komst njuta avdrag för belopp som tillförts vissa för prisreglering bildade

stiftelser, in. m.

På mjölkregleringens område innebar 1967 års riksdagsbeslut bl. a. att en

särskild regleringsförening för mjölk och andra mejeriprodukter borde bil­

das, varvid de uppgifter som Svenska mejeriernas riksförening hittills haft

om hand inom den statliga marknadsregleringen på området skulle flyttas

över på den nya föreningen i den mån de ej lämpligen borde ankomma på

jordbruksnämnden. I samband härmed skulle behållningen i den av Svenska

mejeriernas riksförening förvaltade regleringskassan för mjölk föras över

till en stiftelse för utjämning av regleringsföreningens årsresultat. För reg­

leringsföreningens avsättningar till konjunkturutjämningsfonden skulle

gälla samma regler som för jordbrukets regleringsföreningar i övrigt gäller

enligt förordningen 1954: 71. Vidare angavs att beslut om skattefrihet skulle

anstå till dess att regleringsföreningen konstituerats och stiftelseurkund bli­

vit upprättad för konjunktur ut jämningsf onden.

Nämnden meddelar att mellan den nybildade regleringsföreningen, För­

eningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening, å ena sidan, och jord­

bruksnämnden för Kungl. Maj :t och staten, å andra sidan, har numera —

under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — träffats avtal om inrät­

tande av eu stiftelse benämnd Konjnnkturiitjämningsfonden för mejeripro­

dukter med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster i

föreningens verksamhet. Avtalet innebär bl. a. att stiftelsen såsom grund­

kapital tillförs den enligt senast verkställt bokslut redovisade behållningen

i regleringskassan för mjölk. Denna behållning utgör ca 44,3 milj. kr. Stif­

telseurkund för den nya fonden har samtidigt upprättats.

Liksom i fråga om konjunkturutjämningsfonden för fabrikspotatis har cn

förutsättning för åtgärderna varit att överföringen från regleringskassan

30

till stiftelsen kan ske utan skattekonsekvenser och att för den nya stiftelsen

kommer att gälla samma beskattningsregler som för andra dylika stiftelser

enligt förordningen 1954: 71.

Jordbruksnämnden hemställer att Kungl. Maj :t godkänner de nämnda av­

talen om de nya konjunkturutjämningsfonderna samt föreslår att förord­

ning utfärdas om sådan ändring av förordningen den 19 februari 1954 (nr

71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp som till­

förts vissa stiftelser m. in., att förordningen blir tillämplig på de nya fon­

derna.

Skydd för odlingen av vallväxtfrö

Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen har den 24 januari 1968

överlämnat gemensam skrivelse med förslag till ökat skydd för den in­

hemska odlingen av vallväxtfrö. I skrivelsen anförs bl. a. följande.

Den totala skördade arealen vallfrö år 1966 uppgick till inemot 28 000 ha.

Timotejfrö och rödklöverfrö, som är de stora frösorterna, odlas i huvudsak

i Mellansverige samt i Östergötland, medan vitklöver, rajgräs, rödsvingel

m. fl. grässlag odlas huvudsakligen i Skåne.

Fröarealernas och fröskördarnas storlek har under perioden 1958—1966

varierat inom vida gränser. Totalarealen och totalskörden har successivt

sjunkit. Under de senaste åren har totalarealen inte uppgått till mer än

ungefär hältten av arealen i slutet av 1950-talet samtidigt som lotalskörden

legat vid storleksordningen 2/3 eller mindre. Arealerna av slåttervall och

betesvall har minskat under senare år vilket varit starkt bidragande orsak

till alt utsädesbehovet sedan 1958 gått ned med 45—50 %. — Den nuvaran­

de vallfröarealen uppgår till sammanlagt 20 000—25 000 ha och torde i stort

sett vara tillräcklig för att täcka landets behov av vallutsäde.

Utrikeshandeln med vallfrö har fram till skördeåret 1963 karakteriserats

av fortlöpande exportöverskott som därefter förbytts i importöverskott. Un­

der säsongen 1965/66 uppgick importöverskottet till inte mindre än 1 600

ton, dvs. avsevärt mer än exportöverskottet under flertalet av de tidigare

säsongerna.

Exporten har huvudsakligen omfattat timotej och klöver. Fram till sä­

songen 1963/64 svarade timotej för ca 75 % av den totala årliga exporten

på vanligen 1 500—2 000 ton. År 1965/66, då totalexporten var mindre än

hälften av den normala, svarade timotej däremot endast för ca 50 %. Främs­

ta orsaken till timotejexportens tillbakagång är konkurrens från Canada på

den brittiska marknaden.

Importen av vallfrö uppgick fram till säsongen 1963/64 till mellan ca

700 och 1 000 ton per år och har därefter i stort sett fördubblats.

Den inhemska årsförbrukningen av vallfrö utgör f. n. ca 10 000 ton vilket

är ca 2 000 ton mindre än i början av 1960-talet. Minskningen är särskilt

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

31

inaikant betiäffandc timotej och klöver. Å andra sidan liar förbrukningen

av diverse andra fröslag i stort sett ökat med ca 50 % från slutet av 1950-

talet. Åtgången av fröslag för grönytor beräknas vara 3 000—3 500 ton per

år.

Trots större variationer i avkastningen ansågs vallfröodlingen fram till

år 1958 vara mera lönande än spannmålsodlingen medan förhållandet där­

efter varit det motsatta. I ekonomiskt avseende kan vallfröodlingen enligt

ämbetsverkens mening knappast framstå som särskilt lockande i jämförelse

med odling av spannmål och oljeväxter. Om odlingen av vallfrö inte kan

göras mera lönsam måste man räkna med att den nuvarande vallfröarealen

successivt kommer att utnyttjas för produktion av spannmål och oljeväxter

varigenom den svenska vallfröodlingen så småningom kan komma att helt

försvinna.

Som bidragande orsaker till den minskade lönsamheten för vallfröod-

lingen i Sverige nämner ämbetsverken den ökade internationella handeln

med frö till låga priser samt det höga kostnadsläget i Sverige. Som en följd

av det ökade utbudet på världsmarknaden av vallutsäden har allt flera län­

der ansett det nödvändigt att skydda sin inhemska odling av vallfröer. Som

exempel nämns att enligt EEC:s gemensamma tulltaxa gräsfröer är belagda

med en tull av 8 % och vitklöver med 5 %. Storbritannien tar ut en värde­

tull om 10 % för vallfrö från andra stater än samväldesländerna — alltså

även EFTA-länderna. Norge och Finland har system med licenstvång, som

ger saväl kvalitativt som kvantitativt skydd åt den inhemska fröodlingen. I

Sverige finns endast en kvalitativ reglering av importen av frö.

Ämbetsverken redovisar därefter olika skäl för att en vallfröodling bör

vidmakthållas i Sverige. Det är angeläget att ha kvar en inhemsk växtför­

ädling av vallväxter med anpassning till bl. a. de klimatiska förhållandena i

Sverige. Möjligheterna att med någon större framgång och till rimliga kost­

nader beredskapslagra tillräckliga kvantiteter ter sig av olika skäl inte sär­

skilt goda varför också beredskapsskäl talar för att en inhemsk vallfröod­

ling bör vidmakthållas. I ett avspärrningsläge skulle bristande tillgång på

godtagbart vallutsäde kunna få allvarliga konsekvenser för vallodlingen och

därmed också för animalieproduktionen.

Ett ytterligare skäl för att ha kvar vallfröodlingen är att ett bortfall san­

nolikt skulle leda till att de arealer som nu besås med vallfrö kommer att

besås med i lörsta band stråsäd eller oljeväxter. Eftersom Sverige under

överskådlig framtid torde komma att ha kostnadskrävande exportöverskott

av spannmål och oljeväxter, bör en ökning av arealerna av dessa grödor

undvikas. Vallfröodlingen har vidare betydelse både ur växtföljdsynpunkt

och med hänsyn till arbetsfördelningen under vegetationsperioden i jord­

bruket.

Ämbetsverken har mot bakgrund av vad nu anförts övervägt olika former

av stöd åt vallfröodlingen. De föreslår att den svenska vallfröodlingen stöd-

Kungi. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

32

jes på samma sätt som andra jordbruksprodukter, dvs. genom att ta ut in­

förselavgift och regleringsavgift så att pristillägg samt export- och lagrings-

stöd kan ges. Vidare bör statsplombering ske av all i landet marknadsförd

frövara. Kostnaderna för stödet, som föreslås begränsat till kontraktsbund-

na odlingar på en för varje år ungefärligen bestämd areal, uppskattas bli av

storleksordningen 4 milj. kr. per år. Stödet till vallfröodlingen föreslås or­

ganiserat enligt följande.

Allt vallfrö som marknadsförs i Sverige skall vara statsplomberat. Vid

import av timotej, rödklöver, alsikeklöver, hundäxing, ängssvingel, rajgräs

och foderlosta, i den mån de inte områdesbehandlas enligt EFTA-konven-

tionen, skall utgå införselavgift. Avgiften bör utgå med viss procent av va­

rans importpris.

På allt vallfrö, som marknadsförs i Sverige, uttas en särskild prisregle-

ringsavgift. Denna avgift, som är att jämställa med övriga interna avgifter

inom jordbruksregleringen, uppbärs i samma ordning som växtförädlings-

avgifterna och inlevereras till statens jordbruksnämnd. Till att börja med

bör avgiften inte sättas högre än 25 öre per kg.

En särskild regleringsförening bildas för vallfrö. Denna sammankopplas

administrativt och organisatoriskt med Sveriges oljeväxtintressenter eller

Svensk spannmålshandel. I god tid före sådden tar regleringsföreningen upp

överläggningar med Sveriges fröodlareförbund och handeln för att fastställa

det beräknade behovet av utsäde av olika slag. Sedan jordbruksnämnden

efter samråd med lantbruksstyrelsen med ledning av sålunda insamlade

uppgifter fastställt den ungefärliga areal på vilken odling bör stödjas in­

bjuds till kontraktsteckning genom handeln. Efter utgången av tiden för

kontraktsteckningen skall handeln anmäla kontraktsbunden areal till regle­

ringsföreningen.

Uppstår på grund av årsmånsvariation överskott av visst eller vissa Irö-

slag skall regleringsföreningen inom ramen av tillgängliga medel lämna ex­

port- eller lagringsbidrag för att avlägsna överskottet från marknaden.

Uppnås inte erforderlig odling av visst eller vissa fröslag på annat sätt

skall regleringsföreningen inom ramen av tillgängliga medel stödja en pro­

duktion, som högst svarar mot det inhemska behovet. Stödet lämnas i dylika

fall i form av ett pristillägg till det marknadsmässigt avvägda pris, som

köparen enligt odlingskontrakt förbundit sig betala odlaren. Stöd i form av

pristillägg och export- eller lagringsbidrag utgår endast för frövara, som

producerats enligt odlingskontrakt.

Det kan antas, alt de medel, som enligt vad nyss sagts skall tas ut genom

införsel- och regleringsavgifter, inte kommer att törslå till att fullgöra det

här skisserade stödet åt vallfröodlingen. På grund härav bör vid de årliga

överläggningarna med jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruks­

nämndens konsumentdelegation angående jordbruksprisregleringen under

det kommande året medel för stöd åt vallfröodlingen kunna avdelas av in-

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

33

förselavgifter som ligger inom det s. k. rambeloppet. Härvid bör i första hand

sådana medel tas i anspråk, som influtit genom spannmåls- och oljeväxt-

regleringarna.

För att genomföra förslaget krävs ändring av förordningen den 26 april

1967 om obligatorisk statsplombering av utsädesvara och om växtförädlings-

avgift samt förordningen den 9 juni 1967 med vissa bestämmelser om pris­

reglering på jordbrukets område.

Efter remiss har yttranden över lantbruksstyrelsens och jordbruksnämn­

dens förslag avgetts av riksrevisionsverket, generaltullstyrelsen, kommers­

kollegium, styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt, Sveriges lant-

bruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLFj, Svensk spann­

målshandel, ekonomisk förening, Sveriges oljeväxtintressenter, förening

u. p. a., Svenska lantmännens riksförbund, Sveriges fröodlareförbund, Sveri­

ges fröhandlareförening, Sveriges fröengrossistförening, Svenska foderme­

dels- och spannmålshandlareföreningen, Kooperativa Förbundet, Allmänna

Svenska Utsädes AB (Svalövsbolaget), W. Weibull AB, Sveriges utsädesför-

ening samt J. E. Ohlsens Enke AB.

Sveriges lantbruksförbund och Svenska lantmännens riksförbund har av­

gett gemensamt yttrande.

Samtliga remissinstanser med undantag av fyra ansluter sig till huvud­

dragen i lantbruksstyrelsens och statens jordbruksnämnds förslag till skydd

för den svenska odlingen av vallväxtfrö. Bland de fyra instanserna som an­

mäler erinringar mot förslaget är kommerskollegium som anför att åtgär­

der innebärande ökad protektionism i dagens läge ter sig betänkliga ur all­

män handelspolitisk synpunkt. Generaltullstijrelsen anser stöd till odlingen

av vallväxtfröer i första hand bör ges genom att tullbelägga den del av im­

porten där tullbindningar inte finns enligt GATT. Skydd för sådan odling av

fröer som inte krävs av beredskapsskäl bör undvikas liksom odlingsstöd som

kan ge anledning till exportstöd. Sveriges fröengrossistförening anser de fö­

reslagna åtgärderna otillräckliga och vill för den skull inte tillstyrka försla­

get. Föreningen hemställer att frågan utreds på nytt. Ej heller Svenska fo­

dermedels- och spannmålshandlareföreningen finner att det framlagda för­

slaget kan läggas till grund för en reglering. Föreningen föreslår därför att

frågan tas upp till förnyad och allsidig utredning.

RLF tillstyrker i princip förslaget om stöd för fröodlingen men förutsät­

ter att frågan om fröstödet blir föremål för överläggningar i vanlig ordning

mellan staten och jordbrukets organisationer eftersom den i hög grad berör

j or dbruk sregleringen.

Förslaget att allt vallfrö som marknadsförs i Sverige skall vara stats-

plomberat möter vissa erinringar. RLF framhåller att den obligatoris­

ka statsplomberingen inte bör avse partier som köps och säljs mellan gran­

nar. Sveriges fröhandlareförening och J. E. Ohlsens Enke AB hävdar att det

måste slå helt klart att statsplombering kan ske av alla aktuella fröslag.

34

Främst gräsmattegräsen som hittills i detta sammanhang fallit under be­

greppet vallväxter har kunnat statsplomberas endast om de samtidigt varit

användbara för jordbruksändamål. Fröhandlareföreningen anser att innan

möjligheter skapats att ta in gräsmattefrö på rikssortlistan kan kravet på

obligatorisk statsplombering inte ställas. Sveriges utsädesförening ansluter

sig till tanken på obligatorisk statsplombering men föreslår att förslaget

kompletteras med eu bestämmelse om att allt plomberat vallfrö även skall

vara sorlbetecknat.

Den av ämbetsverken föreslagna importavgiften för vissa fröslag,

som inte åtnjuter områdesbehandling enligt EFTA-konventionen samt r e g-

lerings a vgiften för allt vallfrö som marknadsförs i Sverige, behand­

las av några remissinstanser. Kommerskollegium konstaterar att införsel­

avgiften enligt förslaget innebär en EFTA-preferens. Såsom nämnts i det

föregående har generaltullstyrelsen anfört att man i första hand bör över­

väga att tullbelägga sådana frövaror där tullfriheten inte är bunden i GATT.

Svensk spannmålshandel anser att införselavgifterna bör fastställas till

visst belopp av importpriset. Sveriges fröengrossistförening framhåller att

en införselavgift, hur högt den än sätts, blir ett slag i luften om exempelvis

brittiska och danska fröodlare ges möjlighet att uppföröka och saluföra

svenskt frömaterial på samma villkor som kanadensiska fröodlare f. n. åt­

njuter. Svenska fodermedels- och spannmålshandlareföreningen understry­

ker alt verkningarna av en införselavgift — oberoende av dess höjd blir

svårbedömbara genom att avgiften inte kan utga på import från EFTA. Om

garantier inte kan skapas mot alt utsädesfrö, som i annat land reproducei ats

av svenskt stamutsäde, säljs vidare till tredje land finns det risk att odling

av främst svenskt timotejfrö flyttas exempelvis till Danmark och England.

Det skulle få till följd att införselavgiften i stor utsträckning förfelar sitt

syfte. W. Weibull AB tillstyrker att importavgift tas ut enligt förslaget

men ifrågasätter om det inte är bättre att fastställa importavgiften i örestal.

Bolaget påpekar vidare att den föreslagna regleringsavgiften — 25 öre per

kg__kan bli en ganska avsevärd belastning på konsumtionspriset, särskilt

när det gäller billiga frövaror.

Förslaget att bilda en regleringsförening som administrativt

och organisatoriskt sammankopplas med Sveriges oljeväxtintressenter eller

Svensk spannmålshandel har tagits upp av sju remissinstanser. Fem av des­

sa förordar närmast att den nya föreningen knyts till Sveriges oljeväxtin­

tressenter som har erfarenhet av kontraktsodling, medan tva instanser

föreslår sammankoppling med Svensk spannmålshandel. Såväl sistnämnda

förening som Sveriges oljeväxtintressenter har förklarat sig beredda att med­

verka i den mån det anses önskvärt.

Den kontraktsodling som föreslås ingå som ett element i den

tänkta regleringen anser Sveriges utsädesförening vara ett lämpligt instru­

ment för att styra produktionen av svenskt vallfrö. Odlingsvillkoren bör av­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

35

vägas så att odlingen i normala fall inte medför någon export. Svalövsbola-

get förutsätter att den kvalificerade fröhandelns berättigade intressen kom­

mer att beaktas i förslå hand i fråga om att utforma odlingskontrakt, be­

stämma odlingsareal och fastställa odlarpriser. Sveriges fröodlareförbund

förklarar sig berett att aktivt medverka till att få vallfröodlingen organise­

rad som kontraktsodling. Förberedande åtgärder har redan vidtagits här­

för. W. Weibull AB instämmer helt med ämbetsverkens förslag att endast

frö som odlats på kontrakt bör omfattas av regleringsföreningens verksam­

het och åtnjuta stöd. Kontraktsteckning bör ske i intim samverkan med reg­

leringsföreningen och handeln. Principen bör vara att fröodling skall ske i

de områden där den passar bäst klimatiskt. Svenska fodermedels- och spann­

målshandlareföreningen har erinringar mot förslaget om kontraktsodling

som bas för stödåtgärder, bl. a. av det skälet att det inte klarlagts hur den

odlade arealen skall anpassas till den önskade odlingsvolymen. Sveriges frö-

engrossistförening anser den föreslagna konstruktionen med kontraktsod­

ling vara verklighetsfrämmande. Avgörande för vallfröodlingens storlek

kommer i praktiken att bli det pris som bestäms för produkten och inte eu

av myndigheterna fastställd areal.

Lantbruksstyrelsens och jordbruksnämndens förslag om att ge export-

och lagringsbidrag för att avsätta överskott av vallväxtfrö samt pristillägg

vid risk för otillräcklig produktion har i huvudsak inte mött någon erinran

hos remissinstanserna. Kommerskollegium pekar på att enligt EFTA-kon-

ventionen får subventioner inte förekomma som medför ökning av exporten

jämfört med en föregående representativ period så att andra medlemslän­

ders intressen skadas. Även med hänsyn till GATT anses det angeläget att

undvika subventioner av den karaktär förslaget innebär.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1988

Departementschefen

I samband med att 1967 års riksdag fastställde allmänna riktlinjer för

jordbrukspolitiken fattades även beslut om prisregleringen på jordbrukets

produkter under de närmast följande två regleringsåren 1967/68 och 1968/

69. I fråga om det sistnämnda året beslöts att de för 1967/68 fastställda in-

förselavgifterna och prisgränserna skulle justeras den 1 juli 1968 enligt en

viss metod, om prisutvecklingen under 1967/68 gav anledning härtill. För

mjölk och mjölkprodukter fastlades emellertid priserna för 1968/69 helt

redan i 1967 års riksdagsbeslut. Socker och sockerbetor var också undan­

tagna såtillvida att i nämnda riksdagsbeslut föreskrevs att endast juste­

ringar som föranleddes av ändringar i grunderna för EEC:s sockerreglering

fick vidtas för regleringsåret 1968/69.

Jordbruksnämndens förslag i fråga om justering av prisnivån den 1 juli

1988 för regleringsåret 1968/69 — för vilket förslag jag redogjort i det före­

36

gående — har framlagts efter överläggningar med jordbrukets förhand­

lingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation. I frågor rö­

rande socker och sockerbetor har överläggningar ägt rum med, förutom kon­

sumentdelegationen, företrädare för sockernäringen.

Vid sina beräkningar har jordbruksnämnden funnit att den allmänna

prisnivån, mätt med rensad konsumentprisindex, för perioden juli 1967—

januari 1968 ökat med 0,45 %. Enligt den av 1967 års riksdag godtagna

metodiken beräknas denna uppgång medföra att 17 milj. kr. skall tillföras

jordbruket. För tiden februari—maj 1968 väntas en viss ytterligare upp­

gång i konsumentprisindex, men jordbruksnämnden har ansett att storle­

ken av denna är svårbedömbar. Av denna anledning har nämnden inte fun­

nit det motiverat att nu beräkna det belopp som på grund av förändringar

i den allmänna prisnivån kan bli aktuellt att tillföra jordbruket genom

justering av införselavgifter och prisgränser den 1 juli 1968. Beräkningen

av beloppet liksom dess fördelning på de olika varuslagen föreslås därför

av nämnden få äga rum i juni 1968.

Priserna på världsmarknaden har under de hittills gångna månaderna

av regleringsåret 1967/68 enligt nämnden fallit avsevärt. I relation till den

genomsnittliga nivån under 1966/67 beräknas nedgången för februari 1968

till preliminärt 12 %.

Nedgången i världsmarknadspriserna och dess verkningar på den in­

hemska producentprisnivån bedöms av nämnden vara av sådan omfattning

och varaktighet att verkningarna bör i någon mån dämpas.. Nämnden har

därför i samförstånd med delegationerna funnit det skäligt att prisned­

gången motverkas genom ökat gränsskydd varigenom jordbruket kan till­

föras ett belopp av 30 milj. kr. utöver vad som kan följa av förändringen i

konsumentprisindex. Nämnden föreslår att fördelningen av detta belopp

på olika varugrupper skall — med visst undantag för spannmål — få anstå

till juni 1968 och då göras samtidigt med en eventuell justering för den

allmänna prisutvecklingen inom landet.

Jag biträder att införselavgifterna justeras uppåt den 1 juli 1968 motsva­

rande det av nämnden föreslagna beloppet av 30 milj. kr. Detta belopp utgör

ca 0,5 % av jordbrukets produktionsvärde. Jag finner mig även böra godta

nämndens förslag att storleken av den justering som kan krävas i anledning-

av den allmänna prisutvecklingen inom landet fastställs senast i juni i år.

Detta förslag har godkänts av såväl jordbrukets förhandlingsdelegation som

nämndens konsumentdelegation. Frågan om behövliga justeringar av in­

förselavgifter och prisgränser den 1 juli 1968 bör prövas av Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.

I nu gällande spannmålsreglering inlöses brödsädsskörden av föreningen

Svensk spannmålshandel på vissa s. k. prisorter. På A-prisorterna får od­

larna fullt inlösenpris medan de på B-, C- och D-prisorter får vidkännas

ett avdrag om högst 1 kr. per dt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1068

37

Som jag förut redovisat har jordbruksnämnden haft i uppdrag att göra

eu översyn av prisortsystemet för brödsäd. Nämndens förslag innebär en viss

anpassning till ändrade lagrings- och utskeppningsförhållanden. Jag finner

att förslaget bör godtas. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndi­

gande, jordbruksnämnden bör få besluta om marknadsmässigt betingade

ändringar i fråga om prisort- och stödprissystemet för brödsäd och fodersäd.

Jordbruksnämnden föreslår vidare i samråd med de två delegationerna

att det preliminära priset för råg och vete skall fastställas till oförändrat

55 kr. per dt samt att stödpriserna för korn och havre likaledes fastställs till

oförändrat 51 resp. 47:50 kr. per dt. Förmalningsavgiften föreslås den 1

juli 1968 bli höjd med minst 2 kr. per dt. Detta innebär att minst ca 12 milj.

kr. av den för jordbruket avsedda inkomstförbättringen per den 1 juli 1968

intecknats redan nu. För s. k. kvalitetsvete förutsätts även under nästa reg­

leringsår komma att utgå ett särskilt kvalitetstillägg av 5 kr. per dt. Nämn­

den föreslår i samråd med de två delegationerna, att införselavgiften för

vete den 1 juli 1968 höjs med 1 kr. per dt.

Genom den föreslagna höjningen av förmalningsavgiften med 2 kr. per

dt för såväl vete som råg beräknas föreningen Svensk spannmålshandel

under nästa regleringsår komma att tillföras minst 12 milj. kr. Härutöver

har vissa hittills odisponerade medel inom ramen för de belopp, som får

användas för regleringsändamål, reserverats för spannmålsregleringen. Des­

sa medel beräknas till sammanlagt 22 milj. kr. Genom de sålunda vidtagna

åtgärderna beräknas Svensk spannmålshandels konjunkturutjämningsfond,

som vid ingången av regleringsåret 1968/69 beräknas vara förbrukad på

grund av de stora exportförlusterna regleringsåret 1967/68, komma att få

eu förstärkning med sammanlagt omkring 34 milj. kr.

Nämnden anser det orealistiskt att förutsätta att konjunkturutjämnings­

fonden redan under nästkommande regleringsår skall kunna förstärkas så

att dess utgående behållning uppgår till 50 milj. kr., vilket belopp förutsatts

utgöra ett minimum för att regleringsföreningen skall kunna fullgöra sina

marknadsreglerande uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Nämnden före­

slår därför, att för att finansiera Svensk spannmålshandels exportkostna-

der under regleringsåret 1968/69 föreningen vid behov skall äga ta upp ett

räntelån på högst 30 milj. kr. att återbetalas inom tre år.

Fjolårets exceptionellt stora spannmålsskörd innebar en hård belastning

på spannmålsregleringens ekonomi. För att minska exportförlusterna och

öka medelstillgången fastställdes de definitiva inlösenpriserna för brödsäd

till 55 kr., dvs. 2: 50 kr. per dt lägre än vad som preliminärt beslutats. För-

malningsavgifterna höjdes i motsvarande mån. Sett från jordbrukarnas syn­

punkt kompenserades emellertid prissänkningen av den större volymen

skördad spannmål vilket gjorde att bruttoinkomsterna för spannmål ökade.

Trots nu nämnda åtgärder fick hela behållningen i konjunkturutjämnings­

fonden, 93 milj. kr., tas i anspråk. Mot bakgrund av vad statsmakterna ut­

38

talat om konjunkturutjämningsfondens storlek bör fonden höjas till avsedd

nivå. Jag är i princip ense med nämnden om att denna förstärkning inte

kan ske inom loppet av ett regleringsår. Med hänsyn till den starka påfrest­

ning på regleringsekonomin, som en ny stor skörd år 1968 skulle kunna

innebära, kan viss tvekan hysas inför den avvägning av spannmålspriserna

som nämnden nu föreslagit. Jag vill emellertid understryka att brödsäds-

priserna endast är preliminära.

Det kan inte uteslutas att behov kan uppkomma att — som jordbruks­

nämnden föreslagit —- låta Svensk spannmålshandel få ta upp ett tillfälligt

lån. Denna fråga får emellertid aktualiseras av föreningen och prövas av

Kungl. Maj :t vid den senare tidpunkt, då det ekonomiska läget för regle­

ringsverksamheten bättre kan överblickas.

Förslaget att främja avsättningen till kvarnarna inom landet av svenskt

kvalitetsvete genom att generellt höja införselavgiften för vete med 1 kr.

per dt den 1 juli 1968 har jag ansett mig böra godta med hänsyn till det

angelägna i att stimulera avsättningen av svenskt kvalitetsvete.

I enlighet med beslut av 1967 års riksdag (prop. 95, JoU 25, rskr 280)

skall villkoren för den svenska sockerbetsodlingen och sockertillverkningen

under regleringsåren 1967/68 och 1968/69 konkurrensmässigt anpassas till

vad som gäller inom EEC. Anpassningen till EEC:s prisnivå för sockerbetor

och socker skall enligt beslutet helt genomföras regleringsåret 1968/69.

För ett år sedan ansågs det inte möjligt att fastlägga alla enskildheter i

sockerregleringen för regleringsåret 1968/69 eftersom vissa element i EEC:s

sockerreglering inte var helt kända. De förslag som jordbruksnämnden i an­

ledning av erhållet uppdrag framlagt efter överläggningar med företrädare

för betodlarna, sockertillverkaren och jordbruksnämndens konsumentdele­

gation har som bakgrund dels nya beräkningar av transportkostnaderna i

EEC, dels av EEC meddelade bestämmelser om pristillägg för högre socker­

kvaliteter.

I fråga om transportkostnadernas inverkan på EEC:s tröskelpris, dvs. det

sockerpris som tjänar som jämförelsepris mot omvärlden och som kan sä­

gas i viss mån normera prisnivån på socker i EEC, har EEC-kommissionen

reviderat tidigare beräkningar. Enligt föreliggande kommissionsförslag,

som enligt jordbruksnämnden torde komma att godkännas av EEC:s råd

inom de närmaste månaderna, kommer fraktkostnaderna — och därmed

också tröskelpriset — alt höjas med elt belopp som i svenskt mynt motsva­

rar 5: 12 kr. per dt.

Vid de överläggningar som för ett år sedan fördes om sockerregleringen

för åren 1967/68 och 1968/69 överenskoms att endast ca 56 % av frakt­

kostnaden skulle komma till uttryck i priset på socker ur svenska betor.

Med tillämpning av denna regel på de nu uppräknade fraktkostnaderna

skulle priset på svenskproducerat socker komma att stiga med 2,88 öre

per kg. Under förutsättning av en självförsörjningsgrad av ca 65 % kom­

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1968

39

mer höjningen av fabrikspriset på allt inom landet försålt socker att in­

skränka sig till ca 1,9 öre per kg. Fördelningen av en prishöjning av här

aktuellt slag skall enligt EEC:s regler göras så att ca 60 % tillfaller od­

laren och resten fabrikanten. För odlaren innebär detta en höjning av

betpriset med 23 öre per dt för betor med 16 % sockerhalt. Betgrundpriset

för 1968 års skörd kommer därmed att uppgå till (9: 80

-j-

0: 23 ==) 10: 03

kr. per dt. Jämfört med betpriset för regleringsåret 1967/68 innebär detta

emellertid en sänkning med 47 öre per dt. Något tillskott till betpriset ur

sockerregleringsfonden kommer inte att utgå.

I jordbruksnämndens förslag redovisas jämväl vissa EEC-bestämmelser

som reglerar prisskillnaden mellan den fastställda baskvaliteten och högre

kvaliteter. I förhållande till baskvaliteten, som motsvarar svenskt strösoc­

ker I\N, har för de två högsta kvaliteterna medgetts prisspänningar om 5,69

resp. 2,59 öre per kg. Eftersom svenskt strösocker av kvalitet K 5 kvalitets-

mässigt, enligt vad jordbruksnämnden framhållit, torde ligga ca 4,5 öre per

kg över baskvaliteten, har en höjning av den hittills medgivna pnisspänning-

en 2,5 öre per kg ansetts motiverad. Jordbruksnämnden har sålunda i sam­

förstånd med företrädare för sockernäringen och konsumentdelegationen

föreslagit att tillverkaren för sådant strösocker, som är av högre kvalitet än

KN och som levereras i säck eller bulk, skall få öka prisspänningen till bas­

kvaliteten med ytterligare 2 öre per kg, dvs. till högst 4,5 öre. Förslaget inne­

bär inte någon prishöjning för konsumentförpackat socker.

Enligt jordbruksnämndens förslag bör samtliga övriga villkor för socker-

regleringen 1967/68 i tillämpliga delar gälla även regleringsåret 1968/69,

varvid anpassningen av införselavgifterna till inhemsk betareal och världs­

marknadspris skall avse 1968 års betareal. Vidare föreslås att införselavgif­

terna på sockerområdet fr. o. m. den 1 juli 1968 baseras på de den 24 juni

1968 senast kända fem sockernoteringarna på Paris-börsen.

Med hänsyn till att statsmakterna beslutat att villkoren för den svenska

sockernäringen i princip skall anpassas till vad som gäller i EEC och att

fastställandet av enskildheterna i den svenska sockerregleringen för regle­

ringsåret 1968/69 skulle anstå i avvaktan på väntade EEC-beslut, bör de nu

aktuella ändringarna i EEC-regleringen få återverka på svenska förhållan­

den. Jag finner mig, ehuru med viss tvekan med hänsyn till att EEC-regle­

ringen ännu inte fastställts, böra biträda de av jordbruksnämnden föreslag­

na ändringarna i den svenska sockerregleringen.

Den av 1967 års riksdag fastställda utformningen av fabrikspotatisreg-

leringen för regleringsåren 1967/68 och 1968/69 innebär bl. a. att för­

eningen Stärkelse- och bränneriintressenter får rabattera potatisstärkelse

till derivatindustrin intill en kvantitet av 17,5 milj. kg per regleringsår.

Enligt förslag av jordbruksnämnden bör föreningen få överskrida den

angivna kvantiteten om så kan ske utan att kostnaden för rabatteringen

medför att behållningen i föreningens konjunkturutjämningsfond vid reg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

40

leringsårets slut understiger behållningen vid årets ingång. Den föreslagna

ändringen innebär att en rabattering av den större kvantiteten inte skall

finansieras med medel som avsatts till konjunkturutjämningsfonden. Jag

har ingen erinran mot att vad som föreslagits tillämpas för nästa reglerings­

år.

Jordbruksnämndens förslag på fettvaruregleringens område innebär att

vissa varor skall avföras från regleringen, att avgiftssystemet för s. k. sjö-

dj ur soljor skall läggas om, att varubeskrivningen för sjödj ursoljor och bak­

hjälpmedel skall ändras samt att regleringsbidrag skall kunna beviljas för

sådana livsmedelsfärger som bereds med fett eller olja. Nämnden meddelar

att jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsument­

delegation utan erinran tagit del av förslagen.

Jag tillstyrker nämndens förslag att vissa såser och soppor in. in. (ur

21.04 och 21.05) skall avföras från fettregleringen och i stället bli tullbe-

lagda. En sådan ändring bör tas in i den tulltaxa som avses träda d kraft den

1 juli 1968. Chefen för finansdepartementet avser att anmäla denna fråga

för Kungl. Maj :t.

Jag godtar vidare nämndens förslag att smör- och ostfärger, beredda

med olja (ur 32.04) samt högraffinerad tallfettsyra (ur 15.10) avförs ur

fettregleringen.

S. k. sjödjursoljor används till livsmedelsändamål nästan enbart i här­

dat skick och då främst som margarinråvara. Enligt nu gällande bestäm­

melser kan fettvaruavgift tas ut vid import av dessa oljor. För sjödjurs­

oljor som produceras i Sverige kan däremot ingen avgift tas ut. En omlägg­

ning av avgiftssystemet för sjödjursoljor är enligt jordbruksnämndens åsikt

motiverad med hänsyn till dels det s. k. tullrestitutionsförbudet inom

EFTA, dels den ökande produktionen av sjödjursoljor i Sverige. Nämndens

förslag innebär att den svenska sjödjursoljan (15.04, 15.08, 15.10 och 15.12)

skall kunna beläggas med fettvaruavgift på samma sätt som motsvarande

importvara. I praktiken avser nämnden dock att begränsa avgiftsuttaget

till att gälla härdad vara (15.12), enär endast sådan vara torde kunna kom­

ma till användning inom den egentliga livsmedelssektorn. Utanför denna

sektor skall oljan tillhandahållas till världsmarknadspris. Det framstår

som överflödigt att först avgiftsbelägga och sedan lämna regleringsbidrag

eller restitution för en icke härdad sjödj ursolja.

Jag delar nämndens uppfattning att inhemsk sjödjursolja bör beläggas

med fettvaruavgift i likhet med motsvarande importvara. Jag har heller

intet att erinra mot nämndens övriga förslag till omläggningar av fettvaru-

regleringen. Varubeskrivningen för bakhjälpmedel bör sålunda ändras på

sätt som angetts i det föregående. Vidare bör regleringsbidrag i fortsätt­

ningen få utgå vid tillverkning av livsmedelsfärger, beredda med fett eller

olja. Förslag till förordning angående ändring i förordningen den 9 juni

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1!)68

41

1967 (nr 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets om­

råde har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Priserna på mjölk och mjölkprodukter är enligt 1967 års riksdagsbe­

slut fastlagda för regleringsåren 1967/68 och 1968/69. Sålunda skall parti­

priset på konsumtionsmjölk sänkas med 2 öre den 1 juli 1968 utöver deu

sänkning med 4 öre som skedde den 1 september 1967. Trots avvecklingen

av det allmänna mjölkpristillägget och utjämningsförfarandet samt sänk­

ningen av partipriset på mjölk, förutsattes avräkningspriset på mjölk kunna

höjas med 2,5 öre under regleringsåret 1967/68 och med 2 öre under regle­

ringsåret 1968/69. Detta beräknades bli möjligt genom en förutsatt minsk­

ning av mjölkproduktionen med 4 % vardera regleringsåret varigenom den

mindre lönsamma smörproduktionen skulle nedbringas. Smörpriset förut­

sattes vidare kunna höjas med 1 kr. per kg under det första regleringsåret

och med ytterligare 1 kr. under regleringsåret 1968/69.

Under regleringsåret 1967/68 skall enligt riksdagsbeslutet ett smörpris

garanteras som motsvarar 6: 30 per kg vid en försäljning på hemmamark­

naden av högst 47 milj. kg. Det faktiska smörpriset har under reglerings­

året också utgjort 6: 30 kr. per kg varför det garantibelopp om 16,5 milj.

kr. som ställts till förfogande för att stödja avsett garantipris inte har be­

hövt tas i anspråk. På grund av vissa utbud av smör från EEC-området till

mycket låga priser har jordbruksnämnden för att stödja smörpriset, som nu

ligger under nedre prisgränsen, bemyndigats att för tiden t. o. m. den 30

juni 1968 höja införselavgiften för smör till högst 3: 30 kr. per kg. Normal-

införselavgiften för regleringsåret 1967/68 är 1: 62 kr. per kg.

För regleringsåret 1968/69 skall garantipriset på smör höjas med 1 kr.

till 7: 30 kr. per kg vid en försäljning av högst 49 milj. kg på hemmamark­

naden. Nedre prisgränsen för smör skall också höjas till 7: 30 kr. För att

uppnå avsett garantipris för regleringsåret 1968/69 har förutsatts dels att

normalinförselavgiften den 1 juli 1968 skall höjas till 2: 53 kr. per kg, dels

att nämnden skall få befogenhet att vid behov skydda nedre prisgränsen

genom att höja införselavgiften till högst 3: 50 kr. Jordbruksnämnden fram­

håller i sitt förslag att den försämring av smörmarknaden som har inträtt

sedan prisgränser och införselavgifter fastställdes av riksdagen våren 1967

främst är en följd av överproduktionen inom EEC. Enligt nämndens upp­

fattning synes det nu inte längre möjligt att med de för 1968/69 förutsatta

införselavgifterna — normalavgift om 2: 53 kr. per kg och högsta avgift om

3: 50 kr. per kg — försvara en högre prisnivå än den nuvarande om 6: 30 kr.

per kg. Nämnden föreslår därför, i samförstånd med de båda delegationerna,

att den får befogenhet att under regleringsåret 1968/69 till skydd av nedre

prisgränsen för smör vid behov höja införselavgiften till 4:50 kr. per kg.

Den som maximiavgift förut angivna införselavgiften av 3:50 kr. per kg

föreslås härvid få tillämpas som normalavgift. Vidare föreslår nämnden

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

42

att höjningen av smörpriset per den 1 juli 1968 skall genomföras successivt.

Höjningen skall påbörjas den 1 juni 1968 och avsett pris, nämligen 7: 30 kr.

per kg, skall nås först efter den 1 juli.

Utvecklingen har under regleringsåret 1967/68 i huvudsak följt de rikt­

linjer som angavs i 1967 års riksdagsbeslut. Minskningen i mjölkproduk­

tionen har sålunda kunnat utnyttjas till avsedd prissänkning för konsu­

menterna och till höjning av avräkningspriset. En viss avmattning i produk-

tionsnedgången är emellertid nu märkbar. En förutsättning för att kunna

följa de riktlinjer, som angavs i 1967 års beslut och som innebär att priser­

na till konsumenterna hålls så låga som möjligt samtidigt som avräknings­

priset till producenterna förbättras, är en fortsatt minskning av totalpro­

duktionen.

Smöröverskottet inom EEG har medfört utbud av smör till mycket låga

priser. Det är svårt att nu bedöma hur länge dessa låga priser kommer att

bestå. Jag vill emellertid tillstyrka förslaget att, för att skydda nedre pris­

gränsen för smör, jordbruksnämnden får befogenhet att under reglerings­

året 1968/69 vid behov ta ut en införselavgift av högst 4: 50 kr. per kg.

Detta medgivande bör gälla tills vidare och inte påverka den normala inför­

selavgiften som bör fastställas till 2: 53 kr. per kg såsom förutsattes av 1967

års riksdag. Jag biträder nämndens förslag att höjningen av smörpriset på­

börjas redan den 1 juni och att avsett pris, nämligen 7: 30 kr. per kg, nås

först efter den 1 juli 1968. Såsom nämnden förutsatt skall detta inte inne­

bära några nackdelar för vare sig producenter eller konsumenter, över­

gången till det högre priset kan emellertid ske smidigare enligt den före­

slagna ordningen.

Under regleringsåret 1967/68 har försöksvis tillämpats ett system med

s. k. buffertzoner för att dämpa prissvängningarna på kött och fläsk. Syste­

met har inneburit att en automatisk justering av införselavgifterna gjorts

när det inhemska priset närmat sig prisgränserna. Sådana justeringar har

hittills under regleringsåret 1967/68 vidtagits när priserna närmat sig nedre

prisgränsen för nöt- och hästkött, fläsk samt får- och lammkött resp. den

övre prisgränsen för kalvkött. Enligt jordbruksnämndens mening har syste­

met medfört en avsedd dämpning av prisrörelserna på den svenska mark­

naden. Nämnden föreslår att systemet prövas även under regleringsåret

1968/69, dock med den ändringen att om införselavgifterna för kött och

fläsk skall justeras på grund av att priset når någon av buffertzonerna skall

detta inte få påverka införselavgifterna för charkuterivaror, organ, inälvor

och övriga ätbara djur delar samt kött- och fläskkonserver.

Jag kan biträda förslaget att systemet med buffertzoner för kött och fläsk

skall, med den nämnda ändringen, få fortsätta att prövas under reglerings­

året 1968/69. Dock bör justeringen ej ske helt automatiskt när priset når

den nedre buffertzonen. När den nedre prisgränsen passeras till följd av

onormal produktionsutveckling inom landet och import av betydelse inte

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1968

43

förekommer, gäller generellt enligt 1967 års riksdagsbeslut att nämnden har

att iaktta viss återhållsamhet med åtgärder i form av införselavgiftshöjning.

Dessa förhållanden bör också beaktas när priset når den nedre buffertzonen.

Översynen av införselavgifterna för övriga köttvaror samt konserver

som innehåller kött och fläsk har, som jag redovisat i det föregående, ut­

mynnat i förslag att införselavgifterna för benfritt och styckat nötkött, rökt

fläsk samt lever, tunga och övriga ätbara djurdelar ändras. För nötköttet och

fläsket motiveras ändringarna från teknisk synpunkt. I fråga om charkute­

rivaror och konserver har jordbruksnämnden funnit att det f. n. inte före­

ligger tillräckliga skäl att modifiera de nu tämligen schematiskt beräknade

införselavgifterna. För lever, tunga och övriga ätbara djurdelar föreslår

nämnden att införselavgiften sänks med 85 öre per kg. För jordbrukets del

innebär denna sänkning en inkomstminskning. Jordbruksnämnden föreslår

därför att inkomstbortfallet kompenseras genom att införselavgiften för

benfritt och styckat kött av nötkreatur, häst, får och lamm höjs med 11 öre

per kg samt för rökt, styckat fläsk med 26 öre per kg. Nämnden har — så­

som nyss framhållits — ansett dessa ändringar motiverade även från tek­

nisk synpunkt. Jag finner de föreslagna ändringarna av införselavgifterna

kunna godtas.

Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 95, JoU 10, rskr 199) får den

svenska äggtorkningsindustrin bidrag ur införselavgiftsmedel till prisut­

jämning för de kvantiteter ägg som används för att framställa torkat ägg-

albumin för hemmamarknaden. Prisutjämningen innebär att äggtorknings­

industrin får köpa sin råvara till ett pris som möjliggör konkurrens med ut­

ländsk sådan industri på jämförbara villkor. Beslutet föranleddes främst av

Sveriges deltagande i EFTA-samarbetet. I fråga om flytande äggalbnmin,

som används som råvara främst inom bageriindustrin, ansågs år 1962 pris-

utjämning inte erforderlig, eftersom veterinärstyrelsen på grund av risk för

salmonellaepidemier inte medgav någon import. Veterinärstyrelsen har se­

dan en tid tillåtit import av pastöriserat, flytande äggalbumin. År 1967 mot­

svarade importen drygt 2/3 av den svenska årsproduktionen, som är ca 300

ton. Jordbruksnämnden har nu föreslagit att även för flytande äggalbumin

bör ges möjlighet till prisutjämning efter samma system som redan gäller

för torkat äggalbumin. Prisutjämningsbidrag, som bör avse endast pastöri­

serat, flytande äggalbumin, föreslås sålunda utgå med högst 50 % av inför­

selavgiften för ägg i skal och gälla produktion av albumin för den svenska

marknaden. Jag har intet att erinra mot att prisutjämning för flytande ägg­

albumin genomförs enligt jordbruksnämndens förslag.

Av det förslag till ökat skydd för den inhemska odlingen av vallfrö som

gemensamt lagts fram av statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen

framgår att svårigheter uppkommit för odlingen genom att priserna på frö

av olika slag fallit starkt och genom att importen av frö ökat kraftigt. In­

förseln av frö under de senaste åren har utgjort mellan 2 000 och 2 500 ton

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

44

vilket innebär en fördubbling jämfört med de första åren under 1960-talet.

Enligt myndigheternas förslag bör vallfröodlingen stödjas genom att

regleringsavgift och införselavgift införs samt pristillägg till odlarna jämte

export- och lagringsstöd får lämnas. All marknadsförd frövara föreslås bli

statsplomberad. Stödet, som enligt förslaget skall begränsas till kontrakts-

odlad vara, avses i första hand gälla sådana fröslag som med hänsyn till

landets behov inte antas bli odlade i tillräcklig omfattning. Den föreslagna

ordningen tillstyrks i princip av det övervägande antalet remissinstanser.

Erinringar har anförts av vissa representanter för uLsädeshandeln som an­

ser att den obligatoriska statsplomberingen inte kan tillämpas. De föreslag­

na åtgärderna anses otillräckliga och förnyad utredning föreslås. Vidare

anser kommerskollegium att de föreslagna åtgärderna ter sig betänkliga

ur allmän handelspolitisk synpunkt. Generaltullstyrelsen anför att man i

första hand bör stödja den svenska vallfröodlingen genom att tullbelägga

sådana fröslag som inte är GATT-bundna.

Jag finner i likhet med remissinstanserna att situationen för vallfröod­

lingen nu synes vara sådan att särskilda stödåtgärder är försvarbara. Såsom

förslagsställarna framhållit bör sådana åtgärder vidtas redan för nästa bud­

getår.

Med hänsyn till bl. a. de betänkligheter som framförts mot förslaget torde

en delvis annan utformning av stödet än den som föreslagits av de nämnda

myndigheterna böra prövas. Jag finner systemet med prisregleringsavgift

och därav föranlett krav på obligatorisk statsplombering även av andra skäl

vara olämpligt. I den mån odlingen av visst eller vissa fröslag bedöms otill­

räcklig, bör en ökad produktion främjas genom i första hand odlingspre-

mier, vilkas storlek sätts i relation till den odlade arealen. Avsättningen av

inhemskt frö bör även kunna stödjas. Stödet bör inte ges sådan omfatt­

ning, att odlingen överstiger det inhemska behovet. Då vallfröodlingen, så­

som framgår av myndigheternas förslag, utgör alternativ gröda till strå­

säd och oljeväxter, synes administrationen av stödsystemet böra knytas

till en av de för dessa grödor fungerande regleringsföreningarna. Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

bör äga bestämma den närmare utformningen av stödsystemet. Till den

förening som anses böra komma i fråga bör knytas en särskild nämnd med

representanter för berörda intressenter.

Det föreslagna stödet har av myndigheterna överslagsmässigt beräknats

kosta i runt tal totalt 4 milj. kr.

Det system för stöd åt vallfröodlingen som jag nu föreslagit bör prövas

försöksvis och frågan om fortsatt stöd bör tas upp i anslutning till över­

läggningar om prisregleringen efter den 30 juni 1969.

För att verksamheten skall komma i gång bör dels 1 milj. kr. anvisas för

ändamålet av införselavgiftsmedel utanför det belopp som jag i det följande

förordar skall få användas för regleringsändamål på jordbrukets område

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

45

under regleringsåret 1968/69, dels ock tas i anspråk minst samma belopp av

de medel som avses för jordbrnksregleringsändamål. Jag har inhämtat att

detta kan godtas från jordbrukarnas synpunkt.

Användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1966/67

framgår av den föregående redogörelsen liksom också jordbruksnämndens

beräkningar rörande dispositionen av införselavgifter och vissa fettvaruav-

gifter — i det följande gemensamt betecknade införselavgiftsmedel — som

inflyter under regleringsåret 1967/68. Jag har ingen erinran mot vad jord­

bruksnämnden i detta sammanhang redovisat.

Enligt jordbruksnämndens redovisning har den av Sveriges deltagande i

EFTA föranledda prisutjämningen av kärnbindemedel och äggalbumin be­

kostats av införselavgiftsmedel som influtit utöver det belopp som får an­

vändas för regleringsändamål på jordbrukets område. De preliminära ut­

betalningarna, vilka för prisutjämning av kärnbindemedel anges till 417 888

kr. och för äggalbumin till 1 141 393 kr. bör kunna godkännas. Jordbruks­

nämnden har vidare föreslagit att liksom för tidigare år ersättning skall utgå

till Sveriges stärkelseproducenters förening för utgifter under reglerings­

året 1966/67 för sådan prisutjämning på vissa stärkelseprodukter som för­

anletts av tullavvecklingen inom EFTA. Jag biträder jordbruksnämndens

förslag och förordar att 7 703 655 kr. tas i anspråk härför av införselavgifts­

medel som influtit utöver vad som får användas för regleringsändamål och

som kvarstod odisponerade vid utgången av regleringsåret 1966/67. Här­

efter återstår av odisponerade införselavgiftsmedel i runt tal 29 milj. kr.,

av vilka enligt prop. 1968: 1 (bil. 11 s. 205) 10 milj. kr. bör tillföras jord­

fonden. Återstående medel som således uppgår till ca 19 milj. kr. bör tills

vidare kvarstå hos jordbruksnämnden. Kungl. Maj :t bör liksom hittills äga

använda odisponerade kvarstående införselavgiftsmedel för att täcka utbe­

talningar i anledning av det inom ramen för EFTA träffade avtalet mellan

Sverige och Danmark om samhandeln med jordbruksprodukter.

Enligt jordbruksnämndens beräkningar kommer under regleringsåret

1968/69 att inflyta totalt ca 327 milj. kr. i införselavgiftsmedel för andra

jordbruksprodukter än socker. Detta belopp motsvarar det för reglerings­

året 1967/68 beräknade beloppet, omräknat för 12 månader. Av beräknade

327 milj. kr. torde ca 82 milj. kr. komma att utgöras av fodermedelsavgif-

ler, dvs. en ökning med 23 milj. kr. jämfört med tidigare beräkningar.

Jordbruksnämnden har även lagt fram förslag till fördelning av det belopp

som bör få användas för regleringsändamål på jordbrukets område för

1968/69. Enligt nämndens beräkningar kommer beloppet att uppgå till

243,7 milj. kr. eller 23 milj. kr. mer än som beräknats enligt prop. 1967: 95.

Ökningen hänför sig till den reviderade beräkningen av fodermedelsavgif-

terna. Beräkningen av det sammanlagda belopp som skall få användas för

jordbruksregleringsändamål regleringsåret 1968/69 följer de riktlinjer som

beslutats av 1967 års riksdag och bör således godtas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

I fråga om övriga införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret

1968/69 har jordbruksnämnden föreslagit att 25 milj. kr. liksom hittills

får användas för att sänka priset på konsumtionsmjölk. Sveriges potatis­

odlares riksförbund föreslås i likhet med vad som tidigare gällt erhålla 1

milj. kr. för att effektivisera matpotatisodlingen m. m.

Mot jordbruksnämndens förslag till användning av införselavgiftsmedel

för nyss angivna ändamål har jag ingen erinran. Inte heller har jag någon

erinran mot att bidrag utgår enligt de särskilda framställningar som inkom­

mit till nämnden. Sålunda bör Svensk matpotatiskontroll under reglerings­

året 1968/69 erhålla bidrag, 150 000 kr., av införselavgiftsmedel. Vidare bör

under regleringsåret 1968/69 utgå högst 30 000 kr. för att täcka veterinär­

styrelsens kostnader för importkontroll av animala livsmedel och högst

120 000 kr. för de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Jag för­

ordar även att 50 000 kr. ställs till jordbruksnämndens förfogande för den

kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på nämnden. Vidare bör så­

som jag förordat i det föregående 1 milj. kr. få disponeras för stöd åt vall-

fröodlingen samt medel ställas till förfogande för prisutjämning av flytande

äggalbumin.

Jordbruksnämnden har föreslagit att av det belopp av införselavgiftsme­

del in. m., som skall få användas för regleringsändamål på jordbrukets om­

råde 1968/69, skall 2 milj. kr. efter nämndens prövning få disponeras för

upplysningsverksamhet inom prisregleringsföreningarnas områden. Av be­

loppet förutsätts 150 000 kr. få användas för fortsatt utveckling av odlingen

av malpotatis för konservering. Jag har intet att erinra mot vad jordbruks­

nämnden föreslagit.

I fråga om användningen under regleringsåret 1968/69 av intäkterna av

interna regleringsavgifter och av motsvarande kompensationsavgifter bör de

bemyndiganden, som jordbruksnämnden erhållit för innevarande reglerings­

år, utan ändring förnyas för regleringsåret 1968/69.

Som redovisats i det föregående har en ny regleringsförening tillkommit

under namnet Stärkelse- och bränneriintressenter, ekonomisk förening.

Jordbruksnämnden har med denna intressentförening träffat avtal om in­

rättande av en stiftelse, benämnd Fabrikspotatisodlingens konjunktur ut­

jämningsfond med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och för­

luster i intressentföreningens verksamhet. I anslutning härtill har mellan

jordbruksnämnden, intressentföreningen, Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. och Sveriges bränneriidkareförening — de båda sistnämnda

föreningarna i egenskap av grundare på sin tid av stiftelsen Potatisodlingens

konjunkturutjämningsfond — avtalats att samtliga tillgångar per den 1

oktober 1967 i sistnämnda stiftelse skall föras över till den nybildade stif­

telsen Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond, att den nybilda­

de stiftelsen härvid övertar stiftelsen Potatisodlingens konjunkturutjäm­

47

ningsfonds samtliga skulder och förpliktelser per nämnda dag samt att sist­

nämnda stiftelse härvid upphör. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag god­

känt dessa avtal.

Som förutsättning för avtalet om att överföra medel från den avvecklade

stiftelsen till den nya gäller att överföringen kan ske utan skattekonsekven­

ser samt att för den nya stiftelsen skall gälla samma beskattningsregler som

gäller för övriga stiftelser inom jordbrukets och fiskets prisregleringsför­

eningar enligt förordning den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxe­

ring för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts vissa för prisregle­

ring bildade stiftelser, in. in.; senaste lydelse SFS 1966: 233.

Jordbruksnämnden har vidare träffat avtal med den nybildade reglerings­

föreningen, Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening, om att

inrätta en stiftelse benämnd Konjunkturutjämningsfonden för mejeripro­

dukter med ändamål att mellan olika år utjämna vinster och förluster i för­

eningens verksamhet. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag godkänt avtalet.

Avtalet innebär bl. a. att stiftelsen såsom grundkapital tillförs den enligt

senast verkställt bokslut redovisade behållningen i regleringskassan för

mjölk.

Liksom i fråga om konjunkturutjämningsfonden för fabrikspotatis är för­

utsättningen för avtalet att överföringen av medel från regleringskassan till

stiftelsen kan ske utan skattekonsekvenser och att för den nya stiftelsen

kommer att gälla samma beskattningsregler som för andra dylika stiftelser

enligt 1954 års förordning.

Jag har i samråd med chefen för finansdepartementet låtit upprätta för-

fattningsförslag enligt vilket vad i 1954 års förordning föreskrivs om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp som tillförts vissa stif­

telser m. m. skall bli tillämpligt på stiftelsen Konjunkturutjämningsfonden

för mejeriprodukter och — i stället för på stiftelsen Potatisodlingens kon­

junkturutjämningsfond — på stiftelsen Fabrikspotatisodlingens konjunk­

turutjämningsfond. De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli

1968.

Medelsöverföringen från Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond till

Fabrikspotatisodlingens konjunkturutjämningsfond samt fråp reglerings­

kassan för mjölk till Konjunkturutjämningsfonden för mejeriprodukter för­

anleder givetvis inte någon inkomstbeskattning för de nybildade fonderna.

Inte heller kommer gåvoskatt i fråga.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) anta förslag till förordning angående ändring i förord­

ningen den 9 juni 1967 (nr 340) med vissa bestämmelser

om prisreglering på jordbrukets område,

2) anta förslag till förordning angående ändrad lydelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1968

av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt

att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som

tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser m. m.,

3) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering

av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under regle­

ringsåret 1968/69,

4) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande, statens jordbruksnämnd, att vidta erforder­

liga åtgärder för att genomföra prisregleringen under regle­

ringsåret 1968/69,

5) godkänna vad i det föregående föreslagits om använd­

ningen av införselavgiftsmedel, som inflyter under regle­

ringsåret 1968/69, och av andra i samband med jordbruks-

regleringen under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

6) godkänna de förslag som framlagts i det föregående

rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter

eller influtit under regleringsåret 1967/68 eller tidigare reg­

leringsår, och av andra i samband med jordbruksreglering-

en under samma regleringsår influtna eller inflytande av­

giftsmedel.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680187