2

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

17 oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, A^spling,

S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff, W^ickman,

M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förvärv av

aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB och anför.

Inledning

Den svenska läkemedelskonsumtionen uppgick år 1968 till ca 1 miljard

kr. räknat i apotekens försäljningspriser. Detta innebär ungefär en tredubb­

ling på tio år. Läkemedelskonsumtionen har under senare år ökat med 10—

15 % per år. Framför allt är det konsumtionen av receptföreskrivna medi­

ciner som stigit, alltså den förbrukning som står under läkarkontroll. Re-

ceptur för sälj ningen täcker i dag drygt 3/4 av den totala läkemedelskonsum­

tionen. Konsumtionsökningen förklaras bl. a. av samhällets ökade sats­

ning på hälso- och sjukvård, nya medicinska upptäkter, förbättrade diag­

nosmetoder och stigande livslängd.

Under de senaste årtiondena har det skett mycket kraftiga strukturför­

ändringar inom produktionen av läkemedel. Sålunda har de apoteksbe-

redda läkemedlen efler hand allt mer ersatts av industrins produkter, de

så kallade farmacevtislca specialiteterna. Industritillverkade läkemedel sva­

rar i dag för närmare 90 % av den totala läkemedelskonsumtionen i Sverige.

Inom apoteksväsendet har samtidigt en allt större del av den egna pro­

duktionen koncentrerats till ett begränsat antal särskilda produktionsstäl-

len, de så kallade distriktslaboratorierna. Huvuddelen av verksamheten hos

dessa bedrivs under beteckningen ACO. Denna produktion uppgick till 38

milj. kr. år 1968 och omfattar främst ett stort antal standardpreparat.

Samtidigt har importen av läkemedel stigit starkt. Importstegringen har

ungefär motsvarat nedgången i apotekstillverkningen. Den andel av den

svenska läkemedelskonsumtionen som tillgodosågs av utländska företag steg

sålunda från 21 % år 1956 till 42 % år 1968. Sistnämnda år uppgick den

svenska läkemedelsindustrins andel till 46 % vilket innebär en svag minsk­

ning sedan mitten av 1950-talet.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Information och reklam spelar en betydande roll i läkemedelsföretagens

marknadsföring. Vid de fem företagen Astra, Pharmacia, Kabi, Leo och

Ferrosan uppgick således informations- och reklamkostnaderna år 1965

^{till 80 milj. kr., vilket motsvarade} 20

% av dessa företags sammanlagda

läkemedelsförsäljning. Av nyssnämnda belopp hänförde sig 30 milj. kr. till

den svenska marknaden. Relativt sett var alltså informations- och reklam­

kostnaderna större vid försäljning utomlands än vid försäljning i Sverige,

vilket bl. a. beror på skillnader i försäljningens sammansättning.

Koncentrationsutredningen har undersökt lönsamhetsutvecklingen vid

större svenska läkemedelsföretag. Av undersökningen framgår att betydande

skillnader i lönsamhet finns mellan olika läkemedelsföretag. På grund av

bristen på jämförbara data är det svårt att göra en jämförelse med andra

industrier i detta hänseende. Den svenska läkemedelsindustrins vinster

framstår dock allmänt sett som lägre än den engelska och amerikanska läke­

medelsindustrins vinster. Jämfört med genomsnittet för övriga svenska

industribranscher förefaller den svenska läkemedelsindustrins vinster ha

varit förhållandevis goda.

Förvärv av aktier i AB Kahi jämte dotterbolag

Några av de internationellt kända pionjärerna inom den biokemiska forsk­

ningen har varit svenskar och svensk biokemisk forskning kom mycket ti­

digt att inta en framskjuten position på detta område. AB Stockholms Bryg­

gerier etablerade i början på 1930-talet vid sidan av sitt arbete på bryggeri­

området en biokemiskt inriktad verksamhet för att industriellt kunna ut­

nyttja rön från den biokemiska forskningsverksamheten vid svenska uni­

versitet och högskolor. Man började därvid utarbeta metoder för tillverk­

ning av vissa biokemiskt betonade industrihjälpmedel. Ur dessa aktiviteter

har AB Kabi successivt utvecklats.

Under andra världskrigets avspärrningsår fick Kabis verksamhet stor be­

tydelse genom att bolaget tillverkade vissa oundgängligen nödvändiga pro­

dukter. Under de sista krigsåren började tekniska högskolans i Stockholm

institution för jäsningslära försöksarbete för framställning av penicillin.

Arbetet blev framgångsrikt och fortsattes på Kabi som byggde en försöks­

anläggning år 1945. Efter kriget beslöt Kabi satsa på tillverkning av peni­

cillin och en fabrik härför färdigställdes år 1947. En konsekvens av detta

blev att Kabis intresse i fortsättningen koncentrerades till läkemedelsom­

rådet. De verksamhetsgrenar som sysslade med industrihjälpmedel avveck­

lades successivt.

I slutet på 1940-talet började Kabi arbeta inom blodplasmaområdet. Un­

der senare år har Kabis intresseinriktning ånyo vidgats. Bolaget har näm­

ligen börjat tillverka kliniska reagens (som t. ex. medel för bestämning av

6

medelsföretaget i Sverige. Ser man enbart till försäljningen inom Sverige är

Kabi-gruppen det näst största företaget. Störst är Astra-koncernen med en

total omsättning år 1968 av 525 milj. kr. varav 394 milj. kr. var läkemedels­

försäljning. Astras export av läkemedel inklusive i utlandet tillverkade läke­

medel utgjorde 42 % av koncernens totala läkemedelsförsäljning.

Ivabi-gruppens totala försäljning verksamhetsåret 1967/68 innebar en ök­

ning med drygt 21 % från föregående verksamhetsår. Ser man enbart till

läkemedel har Kabis försäljning nästan fyrdubblats under tioårsperioden

1958—1968. Av läkemedelsförsäljningen i Kabi-gruppen år 1967/68 svarade

antibiotika för 13 milj. kr. och blodplasmaprodukter för 21 milj. kr.

Rörelseresulatet i Kabi-gruppen före räntor, avskrivningar och boksluts-

dispositioner uppgick år 1967/68 till 13,4 milj. kr., vilket innebar eu förbätt­

ring med 4,1 milj. kr. jämfört med föregående verksamhetsår. Detta framgår

av en resultatsammanställning för koncernen för verksamhetsåren 1966/67

och 1967/68, som lorde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 1. Rö­

relseresultatet efter räntor samt avskrivningar uppgick till 6,5 milj. kr.

Härvid är att märka att resultatet då ej belastats med räntekostnader om 1,5

milj. kr. för lån på 20 milj. kr. från moderbolaget som under år 1968/69

konverterats till aktiekapital. Avskrivningar på maskiner och inventarier

har gjorts med 20 % samt på byggnader med 3—5 % av anskaffningsvär­

dena. Mot investeringsfond har i moderbolaget avskrivits 1,8 milj. kr. Efter

nedskrivning av varulager och avsättning till varulagerreserv på samman­

lagt 1,9 milj. kr., skatter på 1,4 milj. kr. och ränta till Pripps på 1,5 milj.

kr. redovisades som nettovinst för Kabi-gruppen året 1967/68 1,9 milj. kr.

Därav delades 1,1 milj. kr. ut till aktieägaren. Ett utdrag ur företagets års­

redovisning för året 1967/68 torde få fogas till protokollet som bilaga 2.

Trots nedskrivning av lagervärdena och avsättning till varulagerreserven

ökade det bokförda värdet av Kabi-gruppens lager avsevärt under år 1967/68.

Lagerökningen berodde delvis på längre produktionscykler och delvis på

den snabbt ökade försäljningen som krävde större lager av råvaror samt

hel- och halvfabrikat.

Kabis nominella aktiekapital uppgick vid bokslutet 1967/68 till 16 milj.

kr. Under verksamhetsåret 1968/69 höjdes bolagets aktiekapital till 32 milj.

kr. genom att lån från Pripp-Bryggerierna på 20 milj. kr. konverterades till

aktiekapital. Aktieteckningen skedde till en kurs av 125 %. Överkursen till­

fördes reservfonden.

I slutet av år 1965 upprättades inom Kabi en 10-årsprognos för företags­

gruppens utveckling. Enligt denna skulle omsättningen fyrdubblas under

prognosperioden och rörelseresultatet skulle öka nästan lika mycket. När

tre år av perioden gått till ända ligger försäljningen över den prognostise­

rade, närmare bestämt ungefär mitt emellan prognosen för tredje och fjärde

året. Bruttoresultatet ligger mellan det för sjätte och sjunde året prognos­

tiserade.

Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Förvärv av aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB

jämte dotterbolag

Vitrum bedriver dels grosshandel med läkemedel, dels tillverkning av lä­

kemedel. Verksamheten har bedrivits under hela 1900-talet. Sitt nuvarande

firmanamn fick rörelsen i samband med ombildning till aktiebolag år 1930.

Vitrum engagerade sig på allvar inom läkemedelstillverkning i slutet av

1920-talet då man startade tillverkning av insulin och Vitrum är fortfaran­

de landets enda tillverkare av denna produkt. Under 1930-talet utvecklade

Vitrum preparatet Heparin, som alltjämt används i betydande omfattning

vid bl. a. trombosbehandling. Fr. o. in. 1940-talet har Vitrum starkt enga­

gerat sig på det biokemiska området i samarbete med framstående forskare

utanför företaget. Företaget har inom detta område i första hand inriktat

sig på tillförsel av näring via blodbanorna. Arbetet har bl. a. resulterat i

aminosyrepreparatet Aminosol samt fettemulsionspreparatet Intralipid.

De fyra största preparatgrupperna inom tillverkningen är Insulin, Hepa­

rin, Aminosol och Intralipid. Dessa fyra preparatgrupper svarade år 1968

för 73 % av den totala försäljningen av egna läkemedel. Vitrums läkemedel

används till övervägande del av sjukhusen, främst de kirurgiska klinikerna.

Exportandelen år 1968 var 41 %. Vitrum har ett tillverkande dotterbolag i

Frankrike med nära 40 anställda samt försäljningsbolag i Italien och Dan­

mark. I övrigt sker exporten via agenter och licenstagare i respektive land.

Mellan åren 1964 och 1968 ökade försäljningen av egentillverkade läkemedel

med i genomsnitt 20 % per år. Under de sista åren bär försäljningsökningen

i första hand burits upp av Intralipid som lanserades av Vitrum år 1964.

Vitrum är i dag ensam i världen om att kunna i stor skala framställa en

produkt av detta slag som är praktiskt taget fri från biverkningar. År 1968

avsattes drygt 70 % av produktionen av detta preparat på export.

Inom grosshandeln är Vitrum det i storleksordning tredje företaget med

en marknadsandel på ca 20 %. Totala antalet företag som bedriver gross­

handel med läkemedel i Sverige är fem. Under perioden 1964—1968 ökade

Vitrums grosshandelsförsäljning med i genomsnitt 15 % per år, vilket med­

förde att Vitrums marknadsandel ökade något. Bland de större leveran­

törerna vid sidan av Vitrums egen tillverkning märks bland andra AB Ivabi.

Totala antalet anställda i Vitrum uppgick år 1968 till ca 370 personer.

Företagets försäljning uppgick till 152,1 milj. kr. Härav hänförde sig 17,7

milj. kr. till egen tillverkning och 134,4 milj. kr. till grosshandel.

Rörelseresultatet för Vitrum före räntor, avskrivningar och bokslutsdis-

positioner var år 1968 7,4 milj. kr. Detta framgår av en resultatsamman­

ställning, som torde fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3.

Nettovinsten uppgick till 762 000 kr., varav 227 000 kr. utdelades. Härvid

är atl märka atl förelaget till fullo utnyttjat de skattemässiga möjligheterna

9

att göra av- och nedskrivningar. Ett utdrag ur bolagets årsredovisning för

år 1968 torde få fogas till detta protokoll som bilaga 4 .

Det ovannämnda rörelseöverskottet på 7,4 milj. kr. innebar en ökning

med 3,1 milj. kr. i förhållande till föregående år.

Utvecklingen under första halvåret 1969 tyder på en ytterligare resultat­

förbättring och prognosen för hela år 1969 kommer med största sannolik­

het att överträffas. Rörelseöverskottet före räntor, avskrivningar och bok-

slu t sdispositioner för första halvåret 1969 var drygt

6

milj. kr.

Apotekarsocieteten förvärvade år 1959 aktiemajoriteten i företaget. I bör­

jan av år 1969 innehade societeten 87 % av aktierna i företaget. Övriga ak­

tier var fördelade på ett hundratal småposter.

Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffades den 17 sep­

tember 1969 en överenskommelse mellan staten och apotekarsocieteten om

formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem. Inom ramen för den­

na överenskommelse slöts även ett avtal enligt vilket staten skulle förvärva

apotekarsocietetens aktieinnehav i Vitrum.

Enligt nämnda avtal överlåter apotekarsocieteten den 1 januari 1970 sitt

aktieinnehav i Vitrum till staten för drygt 24,4 milj. kr. Detta belopp mot­

svarar ett värde av ca 28 milj. kr. för samtliga aktier och ett värde per

^{aktie av} 1

234: 50 kr. Köpeskillingen skall erläggas med två reverser, som

skall inlösas under första halvåret 1971. Reverserna skall löpa med en årlig

räntefot som med en och en halv procentenhet överstiger det vid varje tid­

punkt gällande diskontot.

Apotekai societeten skall vara representerad i Vitrums styrelse även under

år 1970. I överenskommelsen om formerna för avlösning av nuvarande apo­

^{tekssystem sägs att Vitrum fr. o. m. den} 1

januari 1971 skall vara dotterbo­

lag i minst två år till det apoteksbolag, som förutsätts bli bildat samma

dag. I detta apoteksbolag skall apotekarsocieteten via en särskild stiftelse

teckna en tredjedel av aktiekapitalet.

Avtalet mellan svenska staten och apotekarsocieteten beträffande Vitrum

^{gäller under förutsättning att det senast den} 20

december 1969 godkänts av

Kungl. Maj :t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Departementschefen

Genom en rad socialpolitiska reformer har samhället kraftigt byggt ut

hälso- och sjukvården samt lyft av de direkta kostnaderna härför från den

enskilda individen. Samhällets kostnader för hälso- och sjukvård är bety­

dande och har under en lång tid varit snabbt stigande. Läkemedelskonsum­

tionen motsvarar i dag 12—13 % av de totala sjukvårdskostnaderna. Ge­

nom reformerna på läkemedelsförsörjningens område är staten i realiteten

den huvudsakliga köparen av läkemedel. Det centrala målet i statens läke­

medelspolitik bör vara att kvalitativt högtstående läkemedel kan tillhanda­

10

hållas medborgarna i rätt omfattning vid rätt tidpunkt på rätt plats till

lägsta möjliga kostnader. En konsekvens av denna målsättning är att en

rationell läkemedelspolitik måste omfatta forskning, produktion, gross­

handel samt detaljhandel. Den kan inte inskränkas till att omfatta endast

ett eller några av dessa led inom läkemedelsområdet. Det är vidare nöd­

vändigt att statliga åtgärder inom ett led är samordnade med statliga åtgär­

der inom andra led för att nå bästa möjliga resultat, sett från samhällets

synpunkt.

Förslag om bl. a. bildande av ett apoteksbolag med statligt majoritetsin-

tresse, som svarar för all detalj distribution av läkemedel i landet, kommer

senare att anmälas av chefen för socialdepartementet. Avsikten är att pro­

position i ämnet skall föreläggas riksdagen under våren 1970. Jag finner

därför inte anledning att här mer i detalj gå in på denna fråga. Det bör

dock framhållas att man genom ett sådant apoteksbolag skapar en stor

och prismedveten uppköpare av läkemedel, vilket på sikt bör kunna avse­

värt påverka läkemedelsindustrins marknadsbeteende i en riktning, som är

samhällsekonomiskt riktig. Bildandet av apoteksbolaget är därför inte en

fråga, som rör bara distributionsledet, utan det är dessutom en i förhållande

till läkemedelsindustrin utomordentligt viktig näringspolitisk åtgärd.

Det finns flera starka skäl för staten att mer än hittills engagera sig också

direkt inom läkemedelsindustrin. Stora kommersiella risker är i regel för­

knippade med forskning, som syftar till att åstadkomma läkemedel, vilka

innebär väsentliga framsteg sett från medicinska och terapeutiska synpunk­

ter. Forskning, som syftar till mindre modifieringar av existerande lakeme-

delspreparat, erbjuder oftast mindre risker men kan framstå som förhål­

landevis lönsam för det enskilda företaget.

Bl. a. dessa förhållanden medför risk för en användning av resurserna in­

om läkemedelsindustrin, som inte ger den samhällsekonomiskt sett största

avkastningen. Staten har olika medel, exempelvis universitetsforskningen,

till sitt förfogande för alt åstadkomma en samhällsekonomiskt sett bättre

användning av resurserna. Egna produktions- och forskningsresurser med

kommersiell inriktning ökar emellertid avsevärt statens valmöjligheter i

det enskilda fallet, vilket underlättar strävandena att uppnå de läkemedels-

politiska och näringspolitiska målen. Genom ett direkt engagemang inom

läkemedelsindustrin får staten också bättre insyn i branschens förhållan­

den, vilket underlättar bedömningen av vilka insatser från statens sida, som

är önskvärda.

Ett annat skäl, som talar för ett utökat statligt engagemang inom läke­

medelsindustrin, är önskvärdheten av en viss strukturrationalisering. Läke­

medelsindustrin är utpräglat forskningsintensiv, vilket medför att stora fö­

retagsenheter erbjuder vissa fördelar bl. a. med hänsyn till riskfördelning.

Utomlands har utvecklingen under senare år snabbt gått i riktning mot

större företagsenheter inom läkemedelsindustrin. Någon motsvarande ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

11

vecklmg har inte skett i Sverige i någon högre grad trots att de svenska

läkemedelsföretagen internationellt sett är tämligen små. Det finns alltså

ett behov av viss strukturrationalisering inom branschen. Ett utökat statligt

engagemang kan bidra till en sådan utveckling. Staten bedriver tillverkning

och forskning vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL), statens vete-

™!^™ed!CInSka anstalt (SVA), militärapoteket och försvarets fabriksverk

(tF\ ). Aven dessa enheter är relativt små. Ett vidgat statligt engagemang

mom läkemedelsindustrin bör utnyttjas för afl nå eu strukturrationalise­

ring inom branschen.

Att jag här förordat ett större statligt engagemang inom läkemedelsindu­

strin skall in te tolkas som att ökat statligt företagande är den enda eller

den viktigaste näringspolitiska åtgärden på detta område. Den stora bety­

delse, som apoteksbolaget kan förväntas få, har jag redan nämnt. Vidare

ar åtgärder på forskningens område av avgörande betydelse för läkeme­

delsindustrin. Den medicinska och kemiska forskning, som bedrivs vid

svenska universitet och högskolor, är internationellt sett av utomordentligt

hog klass. Det förekommer ett betydande samarbete mellan dessa fors­

kare och svenska läkemedelsföretag. Detta samarbete är en väsentlig för­

klaring till den svenska läkemedelsindustrins snabba utveckling efter

andra världskriget. Indirekt har således stalen lämnat ett betydande stöd

till industrin. Det är angeläget att samarbetet mellan företagen samt univer­

sitet och högskolor består och utvecklas.

De nu anförda allmänna skälen talar starkt för ett statligt förvärv av

Kabi-gruppen och Vitrum. Det tidigare nämnda förslaget rörande apoteks­

väsendet, som avses föreläggas riksdagen våren 1970, torde komma att

innebara att staten år 1971 via apoteksbolaget förvärvar den produk­

tion som bedrivs vid apotekens distriktslaboratorier och försäljs under va­

rumärket A CO. Genomförs denna transaktion samt förvärven av Kabi och

\itrum kommer den i statlig regi bedrivna läkemedelsproduktionen vid

3

''gruppen, Vitrum, ACO, SBL, SVA, militärapoteket och FFV att upp

gå till ca 140 milj. kr. enligt 1968 års siffror. Eu lämplig samordning av

denna produktion med tillhörande forskning bör innebära eu strukturra­

tionalisering med hänsyn till att dessa företags produktion och forskning

i stor utsträckning kompletterar varandra. Det förtjänar i detta samman­

hang namnas att redan före de in, aktuella förvärven nära kontakter och

■ vissa fall samarbete mellan flera av de tidigare nämnda enheterna har

etablerats spontant.

Av de aktuella förvärven är Kabi-gruppen det klart största och dess resur­

ser och allmänna kunnande kan ses som en lämplig kärna i eu framtida

statlig läkemedel skoncern. Under åren 1971 och 1972 avses apoteksbolaget

att genom särskilda dotterbolag bedriva den verksamhet, som nu utövas av

Vitrum och ACO. Anordningen är förestavad av ett kraftigt understruket

önskemål från apotekarsocietetens sida om garantier för kontinuitet vid

Kungl. Maj. ts proposition nr U2 år 1969

12

omställningen. Den valda formen löser på ett smidigt sätt denna fråga sam­

tidigt som den erbjuder önskvärda möjligheter för eu uppdelning mellan

ACO-s rent industriella verksamhet och den verksamhet som narmast har

karaktär av service åt apoteken. Den senare bör givetvis aven sedermera

omhänderhas av apoteksbolaget. I övrigt bör emellertid så snart »moj-

ligt efter en övergångsperiod ACO-tillverkningen liksom Vitrums tillverk­

ning avskiljas från apoteksbolaget och samordnas med den produktion som

annars skall ingå i den tidigare nämnda läkemedelskoncernen. Samordning­

en skall ske i former, som tillgodoser berörda anstalldas intressen .

Både Kabis och Vitrums produkter och forskning pa lakemedelsomra e

bedöms vara av hög kvalitet. Jag finner det vara av stor betydelse att bada

företagens forskning ligger inom sådana forskningsområden - /ramst bio­

kemin — där svenska forskare sedan lange intagit en framstående std

ning. Statens förvärv av Kabi-gruppen och Vitrum skapar mojligheter i

ett samarbete mellan de båda företagen som på sikt bor kunna leda till eu

effektivare forskningsinsats. Vidare sammanfaller Kabis forskning i vissa

delar med den, som bedrivs vid SBL och SVA. Fråga om hur en ra lonell

samordning mellan forskningen vid dessa institutioner och vid de statliga

läkemedelsföretagen kan komma till stånd, avser jag att inom ror a a

undersöka.

.

,

Också i övrigt torde fördelar kunna uppnås genom en samordning met

dessa institutioner samt militärapotekets och FFV:s läkemedelstillverk-

ning. Jag avser att snarast ta upp dessa frågor till närmare provning med

tonvikt på hur myndighetsfunktionerna måste avskiljas vid eventuel in­

ordning i en statlig läkemedelskoncern.

^{Fn samordning mellan Kabi-gruppen och Vitrum torde kunna ge ra} 10

-

naliseringsvinster även på andra områden än inom forskningen. Jag finner

det angeläget att Kabi och Vitrum utan dröjsmål inleder överläggningar om

samarbete beträffande forskning, försäljning etc. under former som ar i

->agn för båda företagen. Vidare kommer överläggningar mellan berorc a

parter att inledas om ACO-produktionens utformning efter år 1972.

Genom eu lämplig samordning mellan Kabi-gruppen, Vitrum, ACO, SBL

SVA militärapoteket och FFV:s läkemedelstillverknmg erhaller staten ett

brett’ forsknings-, produktions- och försäljningsprogram. Härigenom upp­

nås vid sidan av rationaliseringar en riskspridning, som ar av stor bety­

delse inom en så forskningsintensiv industri som läkemedelsindustrin.

Det är självklart att de statsdominerade läkemedelsföretagen kommer att

verka i konkurrens med andra företag — inhemska och utländska — och att

det planerade apoteksbolaget i sin inköpspolitik inte kommer att ge dessa

företag någon förtur därför att de är samhällsägda.

Grummebolagen och dess anknytning till Kabi erbjuder intressanta fram­

tidsperspektiv. Det kan förutses att ingredienserna i kroppsvårdspreparat

och vissa hushållsartiklar i ökande omfattning måste genomgå toxikologis-

Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

14

Även som underlag för min bedömning av Vitrums värde har jag låtit

göra en substansvärdering. Denna värdering har baserats på helårsbokslutet

per den 31 december 1968 och på halvårsbokslutet per den 30 juni 1969.

Värderingen har gjorts på samma sätt som för Kabi. Enligt den sålunda

gjorda substansvärderingen har Vitrums aktier ett värde av sammanlagt

lägst 26 milj. kr.

Grosshandeln med läkemedel i Sverige kan komma att genomgå betydan­

de strukturella och andra förändringar under de närmaste åren. Med hän­

syn härtill har det varit svårt att göra en tillförlitlig och siffermässigt pre­

ciserad avkastningsvärdering för Vitrum. De alternativa beräkningar jag

låtit göra visar emellertid att Vitrums avkastningsvärde inte bör vara lägre

än substansvärdet.

Prognoser för Vitrums tillverkning är däremot möjliga att göra. Även

vid försiktiga beräkningar visar dessa prognoser på en gynnsam utveckling

av Vitrums tillverkning. Denna uppfattning bekräftas av den hittillsvarande

utvecklingen under år 1969. Vidare har jag låtit utanförstående vetenskaps­

män bedöma Vitrums forskning och läkemedel. Dessa bedömningar bekräf­

tar att Vitrums kunnande inom tillverkningen måste tillmätas ett inte ovä­

sentligt värde.

Det pris, som staten skall betala för 87 % av Vitrums aktier, motsvarar

ett värde på hela aktiekapitalet av 28 milj. kr., dvs. ungefär lika med sub­

stansvärdet. De värderingar jag låtit göra anser jag visa att statens pris är

skäligt.

Statens köp av AB Kabi omfattar 208 000 aktier till ett pris av 237: 50 kr.

per aktie, eller totalt 49,4 milj. kr. Räntekostnaden för staten under tiden

1

oktober 1969 till dess betalning sker för aktierna kan beräknas till högst

800 000 kr. Totalt behövs alltså ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr. för

att fullfölja denna del av avtalet.

Under förutsättning att det statliga förvaltningsbolag kommer till stånd,

varom förslag förelagts riksdagen i prop. 1969: 121, avser jag låta detta

bolag förvalta statens intressen i AB Kabi fr. o. m. den 1 januari 1970.

I fråga om Vitrum omfattar statens köp 19 791 aktier till ett pris av

1 234: 50 kr. per aktie eller totalt 24 431 990 kr. Köpeskillingen gäldas ge­

nom två reverser, vilka löper med en ränta som med en och en halv pro­

centenhet överstiger riksbankens diskonto. Reverserna skall inlösas under

första halvåret 1971. Avsikten är att det apoteksbolag om vars bildande för­

slag kan väntas till vårriksdagen 1970 skall överta statens intressen i Vitrum

den

1

januari 1971 samt betalningsansvaret för nyssnämnda två reverser

inklusive den för år 1970 upplupna räntan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

16

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

Bilaga 1

Sammanställning över resultatutvecklingen i Kabi-gruppen

verksamhetsåren 1966/67 och 1967/68

1966/67

1967/68

tusen kr.

tusen kr.

Försäljningsintäkt................................................................................................

Rörelseresultat före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner...

Räntor, netto2......................................................................................................

Avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier...........................

Avskrivningar på goodwill och organisationskostnader (som aktiverades

i samband med förvärvet av Grummebolagen).......................................

Rörelseresultat före bokslutsdispositioner2...................................................

Bokslutsdispositioner..........................................................................................

Skatter...................................................................................................................

Räntor till Pripps på lån på 20 milj. kr.........................................................

Utdelning till Pripps, som bokförts per den 30.9.......................................

Resterande vinst ................................................................................................

68 440

83 149

9 306

13 3621

976

1 214

4 176

5 341

260

260

3 894

6 547

56

1 856

1 455

1 362

1 470

1 470

1 120

1 120

953

739

1 I denna siffra ingår 151 000 kr., som är rörelsenetto i de utländska dotterbolagen efter räntor

avskrivningar och skatter. Före nyssnämnda avdragsposter var rörelsenettot i dotterbolagen

104 000 kr. högre, dvs. 255 000 kr.

2 I räntorna har här inte inräknats räntekostnader på 1,47 milj. kr. för ett långfristigt lån på

20 milj. kr. från Pripps. Detta lån har under år 1968/69 konverterats till aktiekapital. Rörelse­

resultatet före bokslutsdispositioner anger därmed det belopp som funnits tillgängligt före

bokslutsdispositioner, skatter och avkastning till aktieägaren vare sig denna tas ut som ränta

eller utdelning.

3 Negativt värde beroende på att utdelning delvis skett av balanserade vinstmedel.

18

växande marknad och långa produktionscykler för blodfraktioner har en

lagerökning ägt rum både på råvaror och hel- och halvfabrikat. Trots ök-

ningen av lagerreserven hav därför lagrets bokförda värde i procent av an­

skaffningsvärdet ökat från 49 % till 60 %.

Koncernens ai svinst efter bokslutsdispositioner men löre skatter uppgick

till 3 223 000 kr. (f. å. 2 480 000 kr.). Utöver de ovan omnämnda konsolide­

ringarna i moderbolaget har sammanlagt 587 000 kr. disponerats för ned­

skrivning av lagervärden i den kemisk-tekniska rörelsen (f. å. 0). Den redo­

^{visade nettovinsten i koncernen har ökat från} 1 ⁰²⁵ 000 ^{kr. till} 1 ⁸⁵⁹ 000

kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr H2 år 1969

Vinst disposition

Till bolagsstämmans förfogande stående medel utgör

^{från föregående år balanserade vinstmedel ......................... 386} 000

kr.

årets vinst ...........................................................................................

1

335

000

kr.

Summa

1

721 000 kr.

Styrelsen och verkställande direktören hemställer att före­

^{slagen och per balansdagen bokförd utdelning godkännes} 1

120

000

kr.

samt att återstående vinstmedel disponeras sålunda:

^{till skuldregleringsfonden avsättes ........................................... 198} 000

kr.

i ny räkning balanseras återstoden........................................... 403 000 kr.

Summa

1

721 000 kr.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 2: 2 Balansräkning för AB Kabi per den 30.9.1967 och 1963

1967

1968

tusen kr.

tusen kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och banktillgodohavanden..........................

1 878

1 722

Obligationer och andra värdepapper.....................

6

—

Främmande växlar.....................................................

357

208

Fordringar....................................................................

Varulager brutto......................................................... ......... 18 702

8 769

25 423

9 648

Avgår varulagerreserv......................................................... 9 487

10 087

Varulager netto...........................................................

9 215

15 336

Summa omsättningstillgångar................................

20 135

26 914

Riksbanken: Spärrmedel för investeringsfond

1 861

1 074

Anläggningstillgångar

Aktier: Dotterbolag................................................... ......... 5 909

5 897

Övriga............................................................. ......... 702

6 611

711

6 608

Fordringar: Koncernbolag....................................... ......... 3 843

3 421

Övriga..................................................... ......... 580

4 423

695

4 116

Maskiner och inventarier..........................................

6 487

9 968

Fastigheter...................................................................

22 923

32 927

Ej färdiga nyanläggningar.......................................

16 911

866

Summa anläggningstillgångar..................................

57 355

54 485

Summa tillgångar............................................................

79 351

82 473

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Leverantörer ................................................................

6 792

7 990

Övriga............................................................................

2 881

3 310

Summa kortfristiga skulder.....................................

9 673

11 300

Skatteskuld........................................................................

142

1 092

Långfristiga skulder

Moderbolag...................................................................

19 502

20 875

Dotterbolag..................................................................

297

449

Obligationslån..............................................................

8 610

8 220

Inteckningslån........................................................

2 222

2 574

Förlagslån.....................................................................

10 000

9 600

Avsatt till pensioner: PRI........................................

4 921

5 979

Övriga.......................................................................

56

57

Summa långfristiga skulder.....................................

45 608

47 754

Investeringsfond...................................................

4 150

2 335

Eget kapital

Aktiekapital.......................................................

16 000

16 000

Reservfond.............................................................

3 200

3 200

Skuldregleringsfond...................................................

Balanserade vinstmedel......................................

—

386

191

Årets vinst.....................................................

1 335

Till bolagsstämmans förfogande.............................. ......... 1 698

1 721

Avgår enl. styrelsens förslag:

LTtdelat till moderbolaget......................................... ............. 1.1 120

578

.1.1 120

601

Summa eget kapital...................................................

19 778

19 992

Summa skulder och eget kapital..........................

79 351

82 473

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1969

Tabell 2: 4 Vissa statistiska uppgifter för Kabi-gruppen, (belopp i tusen-tal kronor). Där ej annat

anges avser uppgifterna de svenska bolagen.

Moderbolag

Koncern

1966/67

1967/68 1966/67 1967/68

Personal och utbetalda löner

Antal anställda i Sverige

Antal arbetare....................................................... ........... 253

262

326

325

Antal övriga anställda........................................ ........... 408

425

483

501

Summa anställda i Sverige............................ ........... 661

687

809

826

Antal anställda i utländska dotterbolag.............

—

—

62

62

Antal pensionärer..................................................... ........... 37

20

41

24

Utbetalda löner i Sverige

Arbetare.................................................................. ........... 4 328

4 620

5 623

5 828

Styrelse och företagsledare................................ ........... 313

386

504

586

Övriga anställda................................................... ........... 12 963

14 322

15 346

16 828

Summa löner..................................................... ........... 17 604

19 328

21 473

23 242

Beräknad normal pensionskostnad...................... ........... 2 612

2 447

3 146

3 065

Övriga personalkostnader...................................... ........... 426

551

568

729

Taxerade fastighetsvärden

Tomtvärde.............................................................. ........... 5 350

5 350

5 425

5 425

Byggnadsvärde..................................................... ........... 25 770

29 770

26 054

30 054

Särskilt maskinvärde...........................................

.......... no

810

no

810

Summa taxeringsvärden................................ ........... 31 120

35 120

31 479

35 479

Brandförsäkringsvärden

Fastigheter............................................................. ........... 38 400

36 075

38 895

56 585

Inventarier............................................................. ........... 53 718

59 201

54 653

60 156

24

Kungi. Maj. ts proposition nr 142 år 196!)

Bilaga 4

Utdrag ur Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB:s årsredovisning för

verksamhetsåret 1.1—81.12 1968

Försäljningsutveckling

Den sammanlagda varuförsäljningen för år 1968 uppgick till 152,1 milj.

kr. mot 128,2 milj. kr. för år 1967.

Vitrums droghandels försäljning ökade med ca 18 % och Vitrums fabriks-

försäljning med ca 23 %.

Antal anställda — löner och ersättningar

Medeltalet under året kollektivanställda befattningshavare utgjorde 177.

Medeltalet övriga anställda var 189.

I löner och arvoden utbetalades under 1968

till styrelse och företagsledning .................................... kr.

315 000

till kollektivanställda ....................................................... kr. 3 552 900

till övriga befattningshavare .......................................... kr. 5 433 468

Brandförsäkrings- och taxeringsvärden

Bolagets byggnader var vid årsskiftet brandförsäkrade för 15 160 000 kr.

^{och maskiner och inventarier för} 11

200

000

kr.

Fastigheten kv. Lustgården nr 10 hade vid samma tidpunkt ett taxerings­

^{värde av} 8 ⁸⁰⁰ 000 ^{kr. varav markvärde} 1 ⁸⁰⁰ 000

kr.

Arets resultat

Bolagets nettovinst för år 1968 redovisas till 762 000 kr. mot 483 000 kr.

för år 1967.

Årets avskrivningar av maskiner och inventarier uppgår till 1 229 000 kr.

mot 1 429 000 kr. för år 1967. Avsättning till värdeminskningskonto för

bygnader m. m. har därutöver skett i 1968 års bokslut med 240 000 kr. Ge­

nom dessa avskrivningar har skattemässigt tillåtna avskrivningar utnyttjats

i sin helhet.

Nedskrivning av varulager har företagits så långt skattemässigt är tillå­

tet. En ökning av varulagerreserven har därvid skett.

Utöver utbetalade pensioner samt skillnaden mellan pensionsreserven vid

årets utgång och ingång har årets resultat belastats med en extra avsättning

till pensioner med ca 450 000 kr.

Enligt upprättad koncernredogörelse uppgår disponibla vinstmedel till

4 336 290 kr. Koncernens årsresultat uppgår till 813 087 kr.

Pensionsstiftelser

Enligt lag om tryggande av pensionsutfästelser m. m. har skulderna till

pensionsstiftelserna upphört. I bolagets bokföring har i stället som skuld

upptagits 5 130 000 kr. under rubriken »Avsatt till pensioner».

Tabell 4: 2 Balansräkning för Vitruin per den 31 december 1968

26

Kungi. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank (härav outnyttjad checkräkningskredit

3 200 000)..............................................................................

Växelfordringar........................................................................

Diverse personer (härav dotterbolag 500 052).................

Varulager...................................................................................

Summa omsättningstillgångar.................................................

Anläggningstillgångar

Aktier

Dotterbolag1.............................................................................

Övriga1.......................................................................................

Maskiner och inventarier...........................................................

Fastighet kv. Lustgården nr 10...............................................

Summa anläggningstillgångar...................................................

Summa tillgångar........................................................................

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Skatteskuld..............................................................................................

Diverse personer (härav delcredere 234 111 och dotterbolag

503 985) ................................................................................................

Summa kortfristiga skulder.....................................................................

Långfristiga skulder

Inteckningslån........................................................................................

Checkräkningskredit..............................................................................

Avsatt till pensioner (beräknad pensionsreserv 5 245 000 kr) . . .

Summa långfristiga skulder.....................................................................

Värdeminskningskonton

Byggnader................................................................................................

Fasta installationer................................................................................

Summa värdeminskningskonton............................................................

Egei kapital

Aktiekapital.............................................................................................

Reservfond..........................................................................................

Skuldregleringsfond...............................................................................

Dispositionsfond.....................................................................................

Delcrederefond........................................................................................

Kvarstående vinst2.................................................................................

Årets vinst................................................................................................

Summa eget kapital...................................................................................

Summa skulder och eget kapital............................................................

Ställda panter........................

varav fastighetsinteckningar

och företagsinteckningar . . .

Ansvarsförbindelser.............

Diskonterade växlar............

1967

1968

. 9 341 669

. 1 130 201

13 100 088

6 556 000

14 508 196

870 009

16 484 099

6 995 000

30 127 958

38 857 304

277 376

35 800

3 350 000

9 389 900

757 376

67 220

3 200 000

9 389 900

13 053 076

13 414 496

43 181 034

52 271 800

273 000

620 000

19 246 122

26 529 998

19 519 122

27 149 998-

8 163 409

3 200 000

3 873 110

7 544 162;

3 200 000'

5 130 857

15 236 519

15 875 019

1 232 101

279 635

1 430 428

321 885

1 511 736

1 752 313

2 268 000

453 600

357 000

3 266 657

85 000

0

483 400

2 268 000

453 600

406 000

3 519 617

85 000

0

762 253

6 913 657

7 494 470

43 181 034

52 271 800

13 900 000

13 900 000>

10 400 000

10 400 000

3 500 000

3 500 000

21 159 371

22 563 689

0

0

'