2

Övriga traktorer hänförs till den andra klassen. Skatten för traktorer i

denna klass föreslås utgå för helt kalenderår med 200 kr., om tj änstevikten

ej överstiger 2 500 kg, och med 300 kr., om tj änstevikten är högre.

Motorredskap som utför ett med trafiktraktorer jämställt transportarbe­

te föreslås bli beskattade på samma sätt som trafiktraktorer. Övriga motor­

redskap fritas från skatteplikt. Vidare föreslås att släpvagnar, som dras av

trafiktraktorer eller därmed likställda motorredskap, i skattehänseende be­

handlas som lastbilsdragna.

Genom den föreslagna beskattningen beräknas statens inkomster öka

med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat.

Traktorskatten avses utgå fr. o. m. den 1 januari 1970. Bestämmelser om

registrerings- och anmälningsskyldighet m. m. föreslås träda i kraft den 1

september 1969.

Vidare föreslås höjning av det belopp med vilket ägare av bensindriven

traktor som används inom lantbruket erhåller restitution för erlagd ben­

sinskatt. Beloppet, som f. n. utgör 340 kr. för traktor och år, föreslås höjt

till 350 kr. med verkan fr. o. m. år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

3

1) Förslag

till

Traktorskatteförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För registrerad traktor och registrerat motorredskap utgår traktorskatt

enligt denna förordning.

Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt används i denna förord­

ning i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september 1951

(nr 648).

Med allmän väg avses sådan allmän väg, gata eller annan allmän plats,

som är upplåten för allmän samfärdsel.

Med transport på allmän väg avses befordran på sådan väg av gods, som

ej är lastat på traktorn eller motorredskapet. Som transport på allmän väg

anses dock ej

a) godsbefordran vid passage över allmän väg,

b) befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller

dylikt av redskap, som skall drivas med traktorn eller motorredskapet, eller

drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet,

c) befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller

skogsbruk.

Förordningen gäller ej fordon som skall införas i centralt militärt for-

donsregister.

2

§•

Fordon för vilka utgår traktorskatt indelas i två klasser.

Till klass I hör traktor som används för transport på allmän väg (trafik­

traktor) och motorredskap som används på motsvarande sätt.

Som trafiktraktor anses icke traktor vars användning för transport på

allmän väg är begränsad till befordran av produkter från eller förnöden­

heter för lantbruk eller skogsbruk.

Till klass II hör annan traktor än trafiktraktor.

3

§•

För fordon som tillhör klass I utgår traktorskatt för helt kalenderår med

200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 1 300 kilogram. Överstiger tjäns-

tevikten 1 300 kilogram, utgår traktorskatt för helt kalenderår med dels

grundavgift om 85 kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsavgiften utgör,

om tj änstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje på­

börjat tal av 100 kilogram av tj änstevikten minskad med 900 kilogram,

om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för

3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100

kilogram av återstående del av tjänstevikten,

om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilo­

4

gram av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram

av återstående del av tjänstevikten.

För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för helt kalenderår med

200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2 500 kilogram, och 300 kronor,

om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.

4 §•

Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt gäller i tillämpliga delar i fråga om traktor­

skatt. Bestämmelserna i 6 § andra stycket och 13 § andra stycket samma

förordning gäller även ändring av traktorns användning.

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969. Traktorskatt utgår

från och med år 1970.

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969

5

2) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om

brännoljeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

Till stalen

Skatt skall icke utgå för brännolja,

som uppenbart är avsedd att för­

brukas för annat ändamål än drift

av motor i motorfordon.

följande brännolja.

Med obeskattad------- -— ■—

Skatt skall icke utgå för bränn­

olja, som uppenbart är avsedd att

förbrukas för annat ändamål än

drift av motor i motorfordon eller i

sådan traktor eller sådant motorred­

skap som tillhör klass 1 enligt trak­

torskatteförordningen.

den förvärvats.

Begreppet motorfordon har i den­

na förordning samma innebörd som

i vägtrafikförordningen, dock att till

motorfordon ej hänföras sådana for­

don, som på grund av stadgande

i 77 § sistnämnda förordning eller

beslut, som i samma författnings-

rum avses, icke skolat upptagas och

redovisas i bilregister.

Begreppen motorfordon, traktor

och motor redskap ha i denna förord­

ning samma innebörd som i vägtra­

fikförordningen. Till sådana fordon

hänföras dock ej fordon, som på

grund av stadgande i 77 § sistnämn­

da förordning eller beslut, som i

samma författningsrum avses, icke

skolat upptagas och redovisas i bil­

register.

Vad som i denna förordning sägs

om motorfordon gäller även sådan

traktor eller sådant motorredskap

som tillhör klass I enligt traktorskat­

teförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasol­

skatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

Till staten skall i enlighet med be­

stämmelserna i denna förordning er­

läggas särskild skatt (gasolskatt) för

gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig

vara, som helt eller till huvudsaklig

del består av gasformiga kolväten

och som användes till drift av motor

i motorfordon.

Vad i----------- - —------- skattepliktig

Begreppet motorfordon har i den­

na förordning samma innebörd som

1 vägtrafikförordningen. Bestämmel­

serna i förordningen äga dock ej till-

lämpning på annat motorfordon än

sådant som skall upptagas och redo­

visas i länsstyrelses bilregister eller

må brukas här i riket enligt inte-

rimslicens eller saluvagnslicens, ej

heller på motorfordon som jämlikt

2 § första eller andra stycket förord­

ningen om automobilskatt är frikal-

lat från skatteplikt enligt sistnämn­

da förordning.

§•

Till staten skall i enlighet med be­

stämmelserna i denna förordning er­

läggas särskild skatt (gasolskatt) för

gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig

vara, som helt eller till huvudsaklig

del består av gasformiga kolväten

och som användes till drift av motor

i motorfordon eller i sådan traktor

eller sådant motorredskap som till­

hör klass I enligt traktorskatteför­

ordningen.

vara.

Begreppen motorfordon, traktor

och motorredskap ha i denna förord­

ning samma innebörd som i vägtra­

fikförordningen.

Vad som i denna förordning sägs

om motorfordon gäller även sådan

traktor eller sådant motorredskap

som tillhör klass I enligt traktorskat­

teförordningen.

Bestämmelserna i denna förord­

ning äga ej tillämpning på annat mo­

torfordon än sådant som skall upp­

tagas och redovisas i länsstyrelses

7

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

bilregister eller må brukas här i ri­

ket enligt interimslicens eller salu-

vagnslicens, ej heller på motorfor­

don som jämlikt 2 § första eller and­

ra stycket förordningen om automo-

bilskatt är frikallat från skatteplikt

enligt sistnämnda förordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

4) Förslag

till

Förordning

om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)

Härigenom förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 6 § 4 mom., 10 § 2 och 3

mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom.,

17 § 1 och 4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 och 2 mom., 51 § 1 mom.,

55 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafikförordningen den 28 september 19511

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i förordningen skall

införas ett nytt moment, 18 § 4 mom., av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

4 mom. I denna------------förstås med

släpfordon:

fordon, som är släpfordon: fordon, som är

byggt för koppling till bil eller trak- byggt för koppling till bil, traktor

tor och avsett för person- eller gods- eller motorredskap och avsett för

befordran eller för att uppbära an- person- eller godsbefordran eller för

ordningar för bilens eller traktorns att uppbära anordningar för bilens,

drivande;

traktorns eller motorredskapets dri­

vande;

efterfordon: fordon, —--------- med medar;

påhängsvagn: släpvagn, som påhängsvagn: släpvagn, som

ar avsedd att genom kopplingsanord- är avsedd att genom kopplingsanord-

ning, bestående av tapp med vänd- ning, bestående av tapp med vänd­

skiva eller därmed jämförlig kon- skiva eller därmed jämförlig kon­

struktion, förenas med bil eller trak- struktion, förenas med bil, traktor et­

tor, och som är så utförd, att dess ler motorredskap, och som är så ut-

underrede (chassi) eller karosseri förd, att dess underrede (chassi) el-

direkt vilar på det dragande fordo- ler karosseri direkt vilar på det dra-

net;

gande fordonet;

s i d v a g n: fordon,----------- brådskande tjänsteutövning.

6 mom. I denna------------ förstås med

axeltryck: den------------ hjulaxlar på ett fordon;

1 Omtryckt 1967:856. Senaste lydelse av 10 § 3 mom. se 1968:726.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr ko år 1969

bils eller traktors tjäns-

t e v i k t:

sammanlagda vikten av

dels fordonet i normalt, fullt drift-

färdigt skick vid användning av

tyngsta till fordonet hörande karos-

seri, dels till fordonet hörande verk­

tyg och reservhjul ävensom bränsle,

smörjolja och vatten, dels ock föra­

ren av fordonet;

motorcykels tjänst evikt:

Vid fastställande ----------- ---------— 7

Närmare bestämmelser —-------------

(Nuvarande lydelse)

bils, traktors eller motor-

redskaps tjänstevikt: sam­

manlagda vikten av dels fordonet i

normalt, fullt driftfärdigt skick vid

användning av tyngsta till fordonet

hörande karosseri, dels till fordonet

hörande verktyg och reservhjul även­

som bränsle, smörjolja och vatten,

dels ock föraren av fordonet;

----------- eller medar.

kilogram.

- därtill förordnar.

(Föreslagen lydelse)

6 §•

4 m o in. Släpfordon, som dragés 4 in o in. Släpfordon, som dragés

av traktor, skall hava tillfredsstäl- av traktor eller motorredskap, skall

lande kopplingsanordning.

hava tillfredsställande kopplingsan-

ordning.

Vid färd-------------------------- av dem.

Vad i------- ----------------- föregående stycke.

10

2 in o in. Motorfordon, traktorer,

som äro försedda med gummihjul

eller med band, samt släpfordon sko­

la upptagas och redovisas i bilregis­

ter eller bilreservregister enligt vad i

3 inom. samt 16—20 §§ närmare

stadgas.

Fordon, som------------ benämnes r

3 mom. Bilregister föres i löpan­

de följd i särskilda serier för bilar,

motorcyklar, traktorer och släpfor­

don.

Fordon skall------------ fordonets r i

Länen betecknas sålunda:------------

§•

2 in o in. Motordrivna fordon och

släpfordon skola upptagas och redo­

visas i bilregister eller bilreservre­

gister enligt vad i 3 mom. samt 16—

20 §§ närmare stadgas.

eservregistrerat.

3 m o in. Bilregister föres i löpan­

de följd i särskilda serier för bilar,

för motorcyklar, för traktorer och

motorredskap samt för släpfordon.

För traktor skall i registret angivas,

om den tillhör klass I eller II enligt

traktorskatteförordningen den ...

(nr . . .).

igistreringsnummer.

Fordon, som------------------------ annat fordon.

11

1 in o m. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor må tagas i bruk endast om

fordonet är registrerat och vederbör­

ligen försett med skylt, som utvisar

fordonets registreringsnummer (r e-

1 m o m. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor må ej tagas i bruk och mo­

torredskap må ej användas på så­

dant sätt att det enligt traktorskatte­

förordningen skall hänföras till

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969

9

gistreringsskylt). Om sådan

skylt förmäles i 21 § 1 mom.

(Nuvarande lydelse)

Släpfordon må dragas av bil en­

dast om släpfordonet är registrerat

och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stad­

gas, försett med registreringsnum­

mer.

klass 1, om icke fordonet är registre­

rat och vederbörligen försett med

skylt, som utvisar fordonets registre­

ringsnummer (registrerings­

skylt). Om sådan skylt förmäles i

21 § 1 mom.

Släpfordon må ej dragas av bil och

släpvagn må ej dragas av sådan trak­

tor eller sådant motorredskap som

enligt traktorskatteförordningen till­

hör klass I, om icke släpfordonet är

registrerat och, på sätt i 21 § 2 mom.

e ) stadgas, försett med registrerings­

nummer.

(Föreslagen lydelse)

12

§.

1 mom. Utan hinder------------ 2 inom.;

2. att, såvitt angår motorfordon

eller traktor, fordonet är försett med

interimsskylt enligt bestäm­

melserna i 3 mom. och 21 § 1 mom.;

samt

3. att fordonet---------------------------- 4 mom.

Under 3--------------------- ■—------------vid besiktning.

2. att, såvitt angår motordrivet

fordon, fordonet är försett med i n-

terimsskylt enligt bestämmel­

serna i 3 mom. och 21 § 1 mom.;

samt

På reservregistrerat------- -----

3 mom. Polismyndighet, som ut­

färdat interimslicens för oregistre­

rat fordon, skall tillhandahålla li­

censinnehavaren interimsskyltar,

för motorfordon två och för traktor

en.

För varje —

Skylt skall

För skylt —

eller släpfordon.

3 mom. Polismyndighet, som ut­

färdat interimslicens för oregistrerat

fordon, skall tillhandahålla licens­

innehavaren interimsskyltar, för mo­

torfordon två samt för traktor och

motorredskap en.

--------------fyra kronor.

interimslicens beviljats.

--------- tillfalla statsverket.

13 §.

1 in o in. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motorfordon, traktorer eller

släpfordon bruka av honom saluhål­

let fordon i fall, som avses i 12 § 1

mom. a—d), eller för demonstration

eller försäljning av fordonet under

förutsättning

1. att han----------- -----------------------

2. att, såvitt angår motorfordon,

traktor eller släpvagn, fordonet är

försett med saluv agnss kylt

enligt bestämmelserna i 3 mom. och

21 § 1 mom.; samt

1 in o in. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motordrivna fordon eller släp­

fordon, bruka av honom saluhållet

fordon i fall, som avses i 12 § 1

mom. a—d), eller för demonstration

eller försäljning av fordonet under

förutsättning

— mom. stadgas;

2. att, såvitt angår motordrivet

fordon eller släpvagn, fordonet är

försett med saluvagnsskylt

enligt bestämmelserna i 3 mom. och

21 § 1 inom.; samt

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

(Nuvarande lydelse)

3. i andra------------—-------------4 mom.

(Föreslagen lydelse)

3 mom. länsstyrelse, som utfär­

dat saluvagnslicens, gällande för

motorfordon, traktor eller släpvagn,

skall under nedan angivna villkor

tillhandahålla licensinnehavaren er­

forderligt antal saluvagnsskyliar.

För varje motorfordon utlämnas två

skyltar och för varje traktor eller

släpvagn en skylt.

3 mom. länsstyrelse, som utfär­

dat saluvagnslicens, gällande för mo­

tordrivet fordon eller släpvagn, skall

under nedan angivna villkor tillhan­

dahålla licensinnehavaren erforder­

ligt antal saluvagnsskyltar. För var­

je motorfordon utlämnas två skyltar

och för varje traktor, motorredskap

eller släpvagn en skylt.

Saluvagnsskylt må------- - — under villkor

att, såvitt angår motorfordon el- att saluvagnsskatt blivit erlagd,

ler släpvagn, saluvagnsskatt blivit

erlagd,

att, såvitt angår motorfordon eller med-------------i avgift.

Saluvagnsskylt, utlämnad------------------------ skyltens utlämnande.

Har saluvagnslicens----------- - -—— —vederbörande länsstyrelse.

Angående rätt------------------------ - särskilt stadgas.

15

1 mom. Tillverkare här i riket

av motorfordon, traktorer eller släp­

fordon eller här i riket bosatt gene­

ralagent för sådan tillverkare i ut­

landet må erhålla tillstånd att få oli­

ka typer av tillverkningen besiktiga­

de (t y p b e s i 1c t n i n g).

Tillstånd till------------------------ anses

2

mom. Därest motorfordon,

traktor eller släpfordon enligt intyg,

utfärdat av tillverkare eller general­

agent med tillstånd till typbesikt­

ning, är i överensstämmelse med typ­

fordon, som blivit för denne besikti­

gat och godkänt, eller företer endast

sådana avvikelser från typfordonet,

vilka äro att hänföra till fordonets

utstyrsel och icke förändra dess be-

skattningsförhållande, skall så anses

som om fordonet godkänts vid regi-

streringsbesiktning den dag intyget

utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,

får icke utfärdas beträffande fordon,

som är eller varit registrerat eller

är eller varit infört i exportvagnsför-

teckning.

17

1 m o m. Tillverkare här i riket

av motordrivna fordon eller släpfor­

don eller här i riket bosatt general­

agent för sådan tillverkare i utlandet

må erhålla tillstånd att få olika typer

av tillverkningen besiktigade (t y p-

besiktning).

föreligga.

2 mom. Därest motordrivet for­

don eller släpfordon enligt intyg, ut­

färdat av tillverkare eller general­

agent med tillstånd till typbesikt­

ning, är i överensstämmelse med typ­

fordon, som blivit för denne besikti­

gat och godkänt, eller företer endast

sådana avvikelser från typfordonet,

vilka äro att hänföra till fordonets

utstyrsel och icke förändra dess be-

skattningsförhållande, skall så anses

som om fordonet godkänts vid regi-

streringsbesiktning den dag intyget

utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,

får icke utfärdas beträffande fordon,

som är eller varit registrerat eller är

eller varit infört i exportvagnsför-

teckning.

§•

1 mom. Ansökan om------------till salu.

Har släpfordon, som förut icke Har motorredskap eller släpfordon

registrerats, tagits i bruk enligt in- tagits i bruk enligt interimslicens och

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969

11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

terimslicens, skall ansökan om re- har fordonet icke förut registrerats,

gistrering av fordonet göras av äga- skall ansökan om registrering av för­

ren inom tre veckor från det fordo- donet göras av ägaren inom tre vec-

net togs i bruk.

kor från det fordonet togs i bruk.

4 m o m. Ansökan om — -——• och postadress;

dels, i fråga om traktor, uppgift

om vilken klass fordonet tillhör en­

ligt traktorskatteförordningen;

dels, i---------------------— licensens nummer.

Ansökan skall------------------------- stadgad avgift.

Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erläg­

ga bilskatt eller traktorskatt är sär­

skilt stadgat.

ga bilskatt är särskilt stadgat.

18 §.

2 mom. Ägare av — — —-------

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsin-

strumentet i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldig­

het att vid sådan anmälan foga bil­

skatt, vartill anmält förhållande må

giva anledning, är särskilt stadgat.

- 3 mom.

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsin-

strumentet i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldighet

att vid sådan anmälan foga bilskatt

eller traktorskatt, vartill anmält för­

hållande må giva anledning, är sär­

skilt stadgat.

Har vid ------------------------ om registrering.

Vid anmälan — -------------------- - två exemplar.

4 mom. Avser ägare av registre­

rad traktor, som tillhör klass II en­

ligt traktorskatteförordningen, att

använda fordonet på sådant sätt att

det kommer att tillhöra klass I, skall

han innan den ändrade användning­

en sker anmäla denna till länsstyrel­

sen i det län där fordonet är registre­

rat. Om skyldighet att vid sådan an­

mälan foga traktorskatt är särskilt

stadgat.

19

1 m o m. Har ägare av registrerat

motorfordon eller registrerad trak­

tor för avsikt att under viss tid eller

tills vidare icke bruka fordonet eller

ämnar ägare av registrerat släpfor­

don icke vidare låta fordonet dragas

av bil, må anmälan om förhållandet

göras hos länsstyrelsen för fordonets

överförande från bilregistret till bil-

reservregistret. Anmälan skall göras

§•

1 m o m. Har ägare av registrerat

motorfordon eller registrerad trak­

tor för avsikt att under viss tid eller

tills vidare icke bruka fordonet eller

ämnar ägare av registrerat motor-

redskap eller registrerat släpfordon

bruka fordonet på sådant sätt att re­

gistrerings plikt icke längre förelig­

ger, må anmälan om förhållandet

göras hos länsstyrelsen för fordonets

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

skriftligen och åtföljas av stadgad

avgift.

(Nuvarande lydelse)

överförande från bilregistret till bil-

reservregistret. Anmälan skall göras

skriftligen och åtföljas av stadgad

avgift.

(Föreslagen lydelse)

21

§.

1 in o m. Registrerings-, interims-

eller salnvagnsskylt skall i förekom­

mande fall vara anbragt på motor­

fordon såväl framtill som baktill, på

traktor framtill och på släpfordon

baktill. Framtill anbragt skylt skall

vara väl synlig framifrån och bak-

til! anbragt skylt väl synlig bak­

ifrån.

På traktor må dock, om det

medför avsevärd olägenhet att föra

skylten framtill, denna i stället vara

anbragt på annan lämplig, utifrån

lätt synlig plats.

Har till —-------------------- sådan skylt.

Vad i----------

Skylt får---------------------- kan avläsas.

Närmare bestämmelser---------------- --------av Konungen.

2 mom. På registrerat------------ sidvagnen är byggd för godsbefordran,

maximilast;

1 m o in. Registrerings-, interims-

eller saluvagnsskylt skall i förekom­

mande fall vara anbragt på motor­

fordon såväl framtill som baktill, på

traktor och motorerdskap framtill

samt på släpfordon baktill. Fram­

till anbragt skylt skall vara väl syn­

lig framifrån och baktill anbragt

skylt väl synlig bakifrån.

På traktor och motorredskap må

dock, om det medför avsevärd olä­

genhet att föra skylten framtill, den­

na i stället vara anbragt på annan

lämplig, utifrån lätt synlig plats.

-------- brandväsendets räkning.

e) beträffande släpfordon, dels

fordonets registreringsnummer, dels

fordonets tjänstevikt, bredd, längd

och maximilast, dels ock uppgift

varav framgår till vilken typ av

dragfordon släpfordonet enligt be­

siktning sinstrument eller typintyg

får kopplas.

På skylt,------------------------- eller typintyg.

Registrerat fordon —--------- fordonets identifiering.

e) beträffande släpfordon, dels

fordonets registreringsnummer, dels

ock fordonets tjänstevikt, bredd,

längd och maximilast ävensom det

största antal passagerare fordonet är

avsett att föra.

51 §.

1 mom. Då fordon------------ dylik släpvagn.

I stället------------------------- är anordnad.

Fordon, som under mörker är upp­

ställt på väg annorstädes än å parke­

ringsplats, skall, såvida tillfredsstäl­

lande vägbelysning icke är anord­

nad, vara försett med belysnings-

ocli reflexanordning i enlighet med

vad som är föreskrivet, då fordonet

föres under mörker på väg; dock att

skyltlykta, då sådan finnes, icke be­

höver vara tänd och att i stället för

Fordon, som under mörker är upp­

ställt på väg annorstädes än å parke­

ringsplats, skall, såvida tillfredsstäl­

lande vägbelysning icke är anord­

nad, vara försett med belysnings-

och reflexanordning i enlighet med

vad som är föreskrivet, då fordonet

föres under mörker på väg; dock att

skyltlykta, då sådan finnes, icke be­

höver vara tänd och att i stället för

13

Kungl. Ma j:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

(Nuvarande lydelse)

stadgad lykta för sken framåt mot­

svarande parkeringslykta får använ­

das. Å släpfordon eller efterfordon,

som icke är kopplat till bil eller

traktor, skall därutöver finnas be­

lysnings- eller reflexanordning, som

utsänder eller reflekterar vitt eller

gult ljus framåt.

På fordon får icke-------------------------- god tid.

På fordon får under----------- icke körriktningsvisare.

stadgad lykta för sken framåt mot­

svarande parkeringslykta får använ­

das. Å släpfordon eller efterfordon,

som icke är kopplat till bil, traktor

eller motorredskap, skall därutöver

finnas belysnings- eller reflexanord­

ning, som utsänder eller reflekterar

vitt eller gult ljus framåt.

(Föreslagen lydelse)

55 §.

1 in o m. Av bil eller traktor få

icke dragas mer än två för koppling

till bil eller traktor byggda fordon el­

ler ett fordon av annat slag. Draget

eller dragna fordons bruttovikt eller

sammanlagda bruttovikt får icke

uppgå till mer än två gånger det dra­

gande fordonets bruttovikt.

1 in o in. Av bil, traktor eller mo­

torredskap få icke dragas mer än två

för koppling till bil, traktor eller mo­

torredskap byggda fordon eller ett

fordon av annat slag. Draget eller

dragna fordons bruttovikt eller sam­

manlagda bruttovikt får icke uppgå

till mer än två gånger det dragande

fordonets bruttovikt.

Fordon, som------------------------- - lämpligt sätt.

65 §.

4 in o in. Sökes ej inom föreskri­

ven tid registrering av motorfordon,

av traktor med gummihjul eller band

eller av släpfordon på sätt i 17 §

stadgas, straffes den felande med

dagsböter.

Underlåter någon, —------- femhundra kronor.

Om någon,-------------------- — sin skyldighet.

4 in o m. Sökes ej inom föreskri­

ven tid registrering av motordrivet

fordon eller släpfordon på sätt i 17 §

stadgas, straffes den felande med

dagsböter.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.

2. Fordon, som enligt äldre bestämmelser får brukas utan att det är regi­

strerat men som skall vara registrerat enligt de nya bestämmelserna, får

brukas till utgången av år 1969 utan hinder av att det ej är registrerat och

försett med föreskrivna skyltar.

3. Den som vid förordningens ikraftträdande äger fordon som avses i

punkt 2 skall söka registrering av fordonet senast den 15 oktober 1969. Be­

stämmelserna i vägtrafikförordningen om vad som i övrigt skall iakttagas

vid ansökan om registrering och om påföljd för den som underlåter att söka

registrering eller lämnar oriktig uppgift vid sådan ansökan äger därvid mot­

svarande tillämpning.

4. Den som vid förordningens ikraftträdande äger traktor som är registre­

rad eller för vilken registrering är sökt skall senast den 1 oktober 1969 an­

mäla hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken klass for­

donet tillhör enligt traktorskatteförordningen.

5. Om någon underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan som avses

i punkt 4 eller vid sådan anmälan lämnar veterligen oriktig uppgift äger

65 § 4 mom. andra och tredje styckena samt 5 mom. första stycket vägtra­

fikförordningen motsvarande tillämpning.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

7 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, L

ange

, H

olmqvist

,

A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

,

M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

, B

engtsson

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av

traktorer och motorredskap och anför.

Inledning

Frågan om beskattning av traktorer har varit aktuell i olika samman­

hang. I en år 1953 avgiven promemoria (Stencil Fi den 30 december 1953)

framhöll 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafi­

ken att dess förslag till beskattningsregler (SOU 1953: 34) kunde tänkas

leda till en intensifierad användning av traktortåg på allmänna vägar och

gator. Sedan utredningen konstaterat att det var nödvändigt att avkräva

traktortrafiken dess kostnadsansvar för väganvändningen, föreslog utred­

ningen en särskild skatt för traktorer som framfördes på allmän väg eller

gata. Förslaget, som inte omfattade bensindrivna jordbrukstraktorer, inne­

bar en enhetlig, årlig traktorskatt för brännolje- eller fotogendrivna jord­

brukstraktorer och en årlig traktorskatt, differentierad efter tjänstevikt,

för trafiktraktorer. I den proposition, vari utredningens huvudbetänkande

behandlades (prop. 1954: 112), anslöt sig föredragande departementschefen

till principen att traktorer, som används på allmänna vägar och gator, bor­

de delta i kostnaderna för vägväsendet. Departementschefen ansåg emeller­

tid att de redovisade uppgifterna om väganvändningen var alltför osäkra för

att tjäna som grund för en mera definitivt utformad beskattning av traktor­

trafiken. Departementschefen fann sig därför inte kunna i det sammanhang

som då förelåg förorda att en särskild traktorskatt infördes. Riksdagen god­

kände departementschefens uttalande i detta avseende (BeU 45, rskr 277).

Under hänvisning till att frågan om traktorbeskattning övervägdes av

15

1953 års trafikutredning lämnade riksdagen (BeU 1958: 18 och 1960: 12)

utan åtgärd vissa motioner i ämnet (1958: I: 37 och II: 43 samt 1960: I: 122

och II: 145).

I betänkandet Svensk Trafikpolitik I (SOU 1961:23) föreslog 1953 års

trafikutredning som ett provisorium i avvaktan på utredningens slutliga

förslag till reviderad vägtrafikbeskattning att för traktorer, som användes

i yrkesmässig trafik och som framfördes på annat drivmedel än bensin,

skulle utgå en årlig skatt, differentierad efter tjänstevikt. Förslaget av­

styrktes vid remissbehandlingen. Efter motion till 1963 års riksdag (II:

427) med yrkande om förslag till traktorbeskattning hänvisade bevillnings­

utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (BeU 1963: 24) till det

förslag 1953 års trafikutredning framlagt. Utskottet framhöll bl. a. att det

enligt utskottets mening var angeläget att understryka vikten av att frågan

om beskattning av traktorer fick sin snara lösning, eftersom ett fortsatt

dröjsmål kunde bidra till att traktortrafiken på väg ökade ytterligare på

lastbilstrafikens bekostnad. Med hänsyn till att frågan var under Kungl.

Maj :ts prövning genom 1953 års trafikutrednings förslag, fann utskottet

dock inte påkallat med särskild riksdagsskrivelse rörande beskattningen av

traktorer i vägtrafik.

I 1963 års principproposition (nr 191) rörande riktlinjer för den statliga

trafikpolitiken behandlades de betänkanden som avlämnats av 1953 års

trafikutredning. Föredragande departementschefen föreslog en viss liberali­

sering beträffande de yrkesmässiga traktortransporterna. Något förslag om

traktorbeskattning framfördes inte i propositionen, som i detta avseende

lämnades utan erinran av riksdagen (S3LU 1, rskr 424).

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 tillkallade

jag sju sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskatt­

ningen och därmed sammanhängande frågor. I direktiven till utredningen,

som antagit namnet bilskatteutredningen\anförde jag bl. a. att frågan om be­

skattning av traktorer och motorredskap hörde till de problem, som utred­

ningen hade att ta ställning till.

Den 11 november 1968 avlämnade bilskatteutredningen betänkandet Trak­

torbeskattning (SOU 1968: 50). Utredningen föreslår att traktorer i skatte­

hänseende indelas i tre klasser. Till den första hänförs traktorer som i

princip ej används för transport på allmän väg. För dessa traktorer före­

slås inte någon skatt. Till den andra klassen hänförs traktorer, som ej drivs

med bensin och som i viss omfattning används för transport på allmän väg

av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. För

dessa föreslås dels en enhetlig årsskatt, dels en veckoskatt, differentierad

efter traktorns tjänstevikt. Till den tredje klassen hänförs övriga traktorer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

1 Ledamöter generaldirektören Hörjel, tillika ordförande, riksdagsmännen Folke Björkman

Johannes Blidfors, Nils-Eric Gustafsson och Gösta Sterne samt hovrättsassessorn Hans Henrik

Abelin och kanslirådet Böret Palm.

16

För dessa föreslås en årlig skatt efter samma grunder som den nuvarande

fordonsskatten på lastbilar. Som framgår av den fortsatta redogörelsen före­

slås även att motorredskap i skattehänseende likställs med traktorer och att

släpvagnar som dras efter traktorer i klass III beskattas på samma sätt som

lastbilsdragna släpvagnar.

Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet i

detta ärende som bilaga.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren,

Göta hovrätt, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, statens järnvägar, statens

vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens väginstitut, transportnämnden,

statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret, riksrevisionsverket, kontrollsty­

relsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i

Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Väster­

bottens län, bilregisterutredningen, motorredskapsutredningen, Aktiebolaget

Svensk Bilprovning, Aktiebolaget Sågverksintressenter, Biltrafikens Arbets­

givareförbund, Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Motorbranschens

Riksförbund, Motororganisationernas samarbetsdelegation, Riksförbundet

Landsbygdens Folk (RLF), Skogsindustriernas Samarbetsutskott, Skogs-

och lantarbetsgivareföreningen, Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening,

Svenska Järnvägsmannaförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska

Lantmännens Riksförbund, Svenska Lasttrafikbilägareförbundet, Svenska

petroleuminstitutet, Svenska skogsarbetareförbundet, Svenska Sockerfa­

briks Aktiebolaget, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska vägför-

eningen, Sveriges Betodlares Centralförening, Sveriges Industriförbund, Sve­

riges Lantbruksförbund, Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund och

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Dessutom har yttranden av­

getts av Skånes handelskammare, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen,

Sveriges Mekanförbund och Sveriges Tivoliägareförening.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Nuvarande ordning

Enligt vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648) indelas mo­

tordrivna fordon i motorfordon (dvs. bilar och motorcyklar), traktorer och

motorredskap. Traktor skall vara inrättad huvudsakligen som dragfordon

och motorredskap inrättat huvudsakligen som arbetsredskap. För båda des­

sa fordonsslag gäller att de skall vara konstruerade för en hastighet av högst

30 km/tim. och bara med svårighet kunna ändras till högre hastighet. Enligt

vägtrafikförordningen gäller vidare att släpfordon bl. a. skall vara byggt för

koppling till bil eller traktor och avsett för person- eller godsbefordran. Om

släpfordonet är försett med hjul eller band kallas det släpvagn.

Med vissa undantag — bl. a. i fråga om motordrivna fordon eller släpfor-

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969

17

don som tillhör staten och som är tillverkade för särskilda militära ändamål

— föreligger registreringsplikt för bilar och motorcyklar, för traktorer som

är försedda med gummihjul eller band och för släpfordon som dras av bil.

Fordon som är registreringspliktigt får med vissa undantag användas bara

om det är registrerat. Ägare av registrerat fordon är skyldig att till registre-

ringsmyndigheten anmäla vissa ändringar på fordonet, t. ex. sådana som

rör tjänstevikten.

Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt utgår

med vissa undantag skatt för registrerade motorfordon och släpvagnar. For­

donsskatt utgår emellertid inte för traktorer eller motorredskap. Skatteplik­

ten inträder enligt huvudregeln när fordonet registreras och upphör med

utgången av den månad då fordonet förs av ur bilregistret.

Skallen utgår i princip för kalenderår. Inträder skattskyldighet under det

löpande året, erläggs skatt med belopp som motsvarar återstående del av året

inberäknat den månad under vilken skattskyldighet inträder. Skatt kan inte

utgå för kortare tid än kalendermånad. Skattskyldig är den som vid kalen­

derårets början är eller bort vara registrerad som ägare till fordonet eller,

när fordonet första gången förs in i bilregistret, den som därvid antecknas

som ägare.

Skatten utgår med olika belopp för motorcyklar, personbilar, lastbilar,

bussar och släpvagnar. Skattesatserna för samma fordonskategori varierar

med fordonsvikten. För bilar tas skatten ut i form av en grundavgift (165

kr.) och en tilläggsavgift som är olika för personbil, lastbil och buss. Till-

läggsavgiften varierar med tjänstevikten. För lastbil är t. ex. tilläggsavgiften,

om fordonets tjänstevikt ej överstiger 3 000 kg, 55 kr. för varje påbörjat tal

av 100 kg av tjänstevikten minskad med 900 kg. Om tjänstevikten t. ex. över­

stiger 7 000 kg, är tilläggsavgiften 4 995 kr. för 7 000 kg av tjänstevikten och

180 kr. för varje påbörjat tal av återstående del av tjänstevikten.

Skatten på släpvagnar utgår i förhållande till fordonets totalvikt enligt en

indelning i f. n. nio skatteklasser och utgör lägst 120 och högst 1 800 kr.

Genom prop. 1969: 10 har föreslagits en höjning av den årliga fordons­

skatten för registrerade släpvagnar med en totalvikt om 11 000 kg eller där­

över. Propositionen är f. n. föremål för riksdagens prövning.

Som tidigare nämnts utgår fordonsskatt i princip bara på registrerade mo­

torfordon och släpvagnar. Om ett sådant fordon tas i bruk utan att skatt er­

lagts, kan straff ådömas enligt automobilskatteförordningen. Brukas fordo­

net utan att registrerings- eller anmälningsskyldighet fullgjorts, kan den

försumlige straffas enligt vägtrafikförordningen. Döms ägaren till ansvar i

sistnämnda fall, skall han dessutom förpliktas att utge den skatt som undan-

dragits genom förfarandet.

Enligt kungörelsen den 12 december 1924 (nr 513) angående uppbörd av

automobilskatt m. m. skall automobilskatt påföras skattskyldig i det inom

vederbörande län förda bilregistret första gången då fordonet registreras

2

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr IS

18

och därefter för varje kalenderår så länge fordonet är skattepliktigt. Ordi­

narie uppbörd av fordonsskatt sker genom postverkets försorg årligen under

tiden den 10 februari—den 4 mars. Skattekvitto tillställs den skattskyldige

mot postförskott. Fr. o. m. den 1 januari 1969 kan skattskyldig för bil eller

släpvagn erhålla anstånd med betalning av skatten, om denna överstiger

1 500 kr. Bestämmelserna om anstånd innebär att skatten kan få erläggas

genom högst fyra delbetalningar under året. Möjligheterna till anstånd med

betalning av fordonsskatten regleras i kungörelsen den 9 november 1956

(nr 556) om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt (senast

ändrad 1968: 488).

Skatt på drivmedel utgår i form av brännoljeskalt, gasolskatt eller ben­

sinskatt. Dessa skatter är specialdestinerade för vägväsendet. Dessutom be­

skattas drivmedlet med motorbränsleskatt och allmän energiskatt.

Enligt förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt

utgår sådan skatt på brännolja med 34 öre för liter. Om skatten skall erläg­

gas av tillverkare eller registrerad leverantör eller vid import utgör den

dock 31 öre för liter. Skatt enligt förordningen skall inte utgå för brännolja

som uppenbart är avsedd att förbrukas för annat ändamål än drift av motor

i motorfordon. Brännoljeskatt utgår sålunda inte för olja som används för

drift av traktorer eller motorredskap.

Enligt förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt utgår sådan

skatt på gasol i princip med 29 öre för liter. Skatt enligt förordningen utgår

om bränslet används för drift av motor i motorfordon men inte om bränslet

nyttjas för drift av traktorer eller motorredskap.

Enligt förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt utgår så­

dan skatt på bensin och vissa alkoholer med 43 öre för liter. I princip är all

bensin skattepliktig, sålunda även den som används för drift av traktorer.

Skattskyldighet åvilar som regel registrerade tillverkare och återförsäljare

samt importör.

Beträffande bensindriven traktor utgår fr. o. in. år 1958 restitution med

340 kr. per år och traktor för bensinskatt på den bensin som förbrukats

vid användning av traktorn

inom

brukningsenheter

med en

viss

minsta

areal. Principiellt beräknas restitutionsbeloppet med utgångspunkt från en

genomsnittlig total bensinförbrukning med avdrag för den förbrukning som

kan hänföras till körning på väg. Den sistnämnda förbrukningen anses ge­

nerellt utgöra en sjättedel av den totala förbrukningen. Riktlinjerna i öv­

rigt för beräkningen av restitution av bensinskatt på bensin som används

vid drift av jordbrukstraktorer framgår av prop. 1959: 37 (BeU 20, rskr

113).

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

19

Utredningen

I betänkandet redovisar utredningen inledningsvis vissa allmänna syn­

punkter på frågan hur vägtrafikbeskattningen bör utformas. Enligt utred­

ningen skall skatten eller avgiften för det enskilda fordonet så nära som

möjligt motsvara vad som med utgångspunkt i de år 1963 antagna tra­

fikpolitiska principerna! utgör fordonets kostnadsansvar (den s. k. kost-

nadsansvari g hetsprincipen). I enlighet härmed skall skatte­

systemet ge möjlighet att ta ut såväl särkostnaderna (de trafikberoende kost­

naderna) som de gemensamma kostnaderna (de trafikoberoende kostnader­

na eller residualkostnaderna). Vidare bör enligt utredningen beskattningen

täcka hela vägtrafiksektorn men i minsta möjliga utsträckning gå därutöver.

Skattesystemet måste också, framhåller utredningen, vara billigt och enkelt

att administrera och hantera för myndigheter och enskilda.

Med dessa utgångspunkter har utredningen funnit att det lämpligaste skat­

tesystemet för bensindrivna fordon bör vara en kombination av bensinskatt

och fordonsskatt, utformad på i princip samma sätt som nu. Vad beträffar

brännoljedrivna fordon har utredningen med hänsyn till pågående under­

sökningar ännu inte tagit ställning till vilket skattesystem som bör väljas.

Valet star bär mellan a ena sidan fordonsskatt kombinerad med brännolj e-

skatt och å andra sidan en beskattning efter körd vägsträcka (kilometer­

skatt). Utredningen framhåller att valet av skatteform i princip inte påver­

kar det förslag till traktorbeskattning som utredningen nu lägger fram.

Beräffande kostnadsansvarighetsprincipen, tillämpad på vägtrafiksektorn,

framhåller utredningen, att, förenklat uttryckt, principen får anses inne­

bära att för varje fordon skall erläggas en avgift som motsvarar de kostna­

der som fordonet förorsakar det allmänna. Därigenom uppnås konkurrens

på lika villkor mellan olika fordonsslag och den samhällsekonomiskt mest

fördelaktiga transportapparaten.

Utredningen har gjort vissa kostnadsberäkningar för att klarlägga skill­

naderna i transportkostnad mellan lastbils- och traktorekipage. En schema­

tisk beräkning har utförts från vissa förenklade förutsättningar. I båda

fallen har beräkningarna utgått från samma slag av fordon, nämligen ett

dragfordon, konstruerat som semitrailer, och en påhängsvagn med boggi.

Resultatet av de jämförande beräkningarna tyder enligt utredningen på att

traktortransporter i dagens läge är billigare än lastbilstransporter även på

längre transportavstånd. Den avgörande orsaken härtill är enligt utred­

ningen att det för traktortransporterna inte lämnas något bidrag till kost­

naderna för vägväsendet.

Utredningen konstaterar att den nuvarande skattefriheten för traktorerna

och den bristande konkurrensneutraliteten mellan lastbils- och traktor-

1 Jfr prop. 191, S3LU 1, rskr 424.

2f

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 45

20

transporter har lett till en olycklig snedvridning. Utredningen anser det an­

geläget att bromsa denna utveckling och föreslår att man inför en med for­

donsskatten på lastbilar likvärdig beskattning av traktortransporter på all­

män väg.

Utredningen har företagit vissa undersökningar rörande traktoranvänd­

ningen i lantbruk, skogsbruk, anläggningsarbeten in. in. På grundval av in­

hämtade upplysningar angående användningen av traktorer och motorred­

skap har utredingen kommit till vissa slutsatser. Beträffande användningen

av traktorer i lantbruket finner utredningen att det helt övervägande anta­

let leveranser till och från cenlralförening sker inom korta transportavstånd

(upp till 15 km). I fråga om användningen av traktorer i skogsbruket an­

ser utredningen att en minskning kan förutses av den relativt obetydliga an­

del av det transportarbete som i dag sker på vägar för vilka bidrag helt eller

delvis utgår av allmänna medel. Vad slutligen gäller användningen av trakto­

rer och motorredskap i anläggningsarbeten in. m. konstaterar utredningen

följande. Förekommande motorredskap är bl. a. asfalt- och betongutläggare,

grävmaskiner, lyftkranar, motorschaktvagnar och väghyvlar. Bara i un­

dantagsfall används dessa fordon i transportarbete. Däremot bär, framhål­

ler utredningen, vanliga jordbruks^aktörer med tillkopplad släpvagn an­

vänts ganska länge för transport av jord, grus, sand o. d. Genom att bygga

en speciell släpkärra med tippkar för masstransporter vid schaktningsarbe-

ten har man erhållit s. k. traktordumprar som genom drivning på släpvag­

nens axel fått en särskilt god kapacitet och framkomlighet. För att dumper-

ekipagen skall kunna klassificeras som traktor med släpvagn — och alltså

undantas från skatteplikt såsom för lastbil — har ramleden gjorts delbar.

Enligt utredningen kan man räkna med att ett inte obetydligt antal dump­

rar används i transportarbete på allmän väg.

Utredningen konstaterar vidare att traktorer med tillkopplade släpvagnar

används för rena landsvägstransporter. Det har emellertid inte varit möjligt

att göra en fullständig undersökning av hur traktorer används för sådana

transporter vid sidan av transporter inom lantbruks- och skogsbruksnä-

ringarna. Utredningen belyser i stället transportförhållandena genom olika

exempel som visar skattesystemets betydelse för valet av transportmedel.

Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen att skatt i viss omfatt­

ning skall utgå för traktorer. Utredningen föreslår också att motorredskap

i skattehänseende likställs med traktorer. Skatten föreslås utgå i förhållande

till traktorns användning för transport. Med transport avser utredningen be­

fordran av gods som inte är lastat på traktorn. Normalt förutsättes att god­

set lastas på släpvagn, kopplad till traktorn.

Utredningen föreslår att traktorer i skattehänseende indelas i tre

klasser.

Till klass I hör traktor som inte används för transport på allmän väg eller

vars användning för sådan transport är begränsad till antingen passage av

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1969

21

allmän väg eller färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe e. d.

för transport av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel

eller reservdelar för traktorn eller redskapet. Dessa traktorer, liksom till dem

kopplade släpvagnar, föreslås fria från fordonsskatt och brännoljeskatt.

Till klass II hör traktor som används för transport på allmän väg av pro­

dukter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods

får bara i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor som till­

hör klass II. Sådan användning som medges för traktor i klass I föreslås dock

alltid tillåten. Som lantbruks- eller skogsbruksprodukter anses enligt för­

slaget inte varor som genom industriell bearbetning eller på annat sätt för­

ädlats mera än som är normalt på fältet eller i skogen.

För brännoljedrivna traktorer i klass II föreslås en årlig traktorskatt. Vid

bestämmande av årsskattens belopp har utredningen sökt beräkna vad som

normalt kan antas utgå per år i form av traktorskatt (där traktorn hänförs

till klass III), släpvagnsskatt och brännoljeskatt för ett ekipage av den stor­

lek som vanligen används i lantbruk. Utredningen anser det realistiskt att

räkna med traktorskatt om ca 500 kr., släpvagnsskatt om 840 kr. och bränn­

oljeskatt om ca 1 350 kr. (körsträclca 1 500 mil, oljeförbrukning 3 liter för

mil och brännoljeskatt 30 öre för liter). Härvid erhålls en total årsskatt om

ca 2 700 kr. Med hänsyn till att lantbruks- och skogsbrukstraktorer bara i

begränsad omfattning utnyttjar de allmänna vägarna och att särskilda in­

skränkningar föreslås i rätten att använda fordonen i sådan trafik, anser

utredningen en traktorskatt om 200 kr. för helt kalenderår skälig.

Om traktorn används för transport på längre sträcka av allmän väg än

20 km, föreslår utredningen att särskild veckoskatt skall utgå beroende på

traktorns tjänstevikt. Utredningen föreslår att veckoskatten blir 30 kr., om

tjänstevikten inte överstiger 1 600 kg, 50 kr., om tjänstevikten överstiger

1 600 men inte 3 000 kg, och 80 kr., om tjänstevikten överstiger 3 000 kg.

I normalfallet torde veckoskatten enligt utredningen bli 50 kr. Veckoskat-

tens belopp har beräknats med hänsyn till den föreslagna skatten för trak­

tor av tre normalstorlekar i klass III och med en antagen körsträclca om

1 500 mil och brännoljeskatt om 30 öre för liter. De framräknade beloppen

har minskats med traktorskatten 200 kr., varefter återstoden dividerats med

50.

Utredningen föreslår att traktorskatt ej skall utgå för bensindriven trak­

tor i klass II och att fordonsskatt ej skall utgå för släpvagn som dras av trak­

tor i klass II. Vidare föreslås att skattefri brännolja får användas för drift

av traktor i klass II.

Till klass III hör övriga traktorer. För dessa föreslås inga begränsningar

i rätten att använda allmänna vägar. Traktorskatt föreslås utgå för dessa

traktorer med belopp som varierar efter fordonets tjänstevikt och som be­

stäms med utgångspunkt från skatten för lastbilar. Med hänsyn till att

traktorn på grund av sin lägre hastighet har kortare årlig körsträcka, före­

22

slår utredningen att traktorskatten bestäms till hälften av fordonsskatten

för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Utredningen förutsätter att trak­

torer i klass III skall framföras på beskattat bränsle.

Beträffande släpvagnar visar en av utredningen företagen undersökning

(Stencil Fi 1969: 1) att lastbilsdragna släpvagnar utnyttjas i betydligt mind­

re utsträckning än dragfordonen. Eftersom traktorerna i motsats till lastbi­

larna inte i någon utsträckning kan utnyttjas för transport utan släpvagn,

finner utredningen att användningen av traktor och släpvagn är i huvudsak

lika när det gäller traktortåg. Utredningen anser det därför inte finnas an­

ledning att reducera skatten för traktordragna släpvagnar i förhållande till

lastbilsdragna. Utredningen föreslår med hänsyn härtill att släpvagn som

dras efter traktor i klass III beskattas på samma sätt som lastbilsdragna

släpvagnar. Fordonsskatt för dessa släpvagnar föreslås således utgå enligt

automobilskatteförordningen.

Som framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser föreligger re-

gistreringsplikt för traktorer som är försedda med gummihjul eller band

och för släpvagnar som dras av bil. Registreringsplikt föreligger inte för

motorredskap. Utredningen föreslår att registreringsplikten utvidgas att

omfatta traktorer och motorredskap i klasserna II och III och släpfordon

som dras av traktor eller motorredskap i klass III. Vid registrering av

traktor och motorredskap skall sökanden enligt utredningens förslag uppge

vilken klass fordonet skall tillhöra. Avser någon att använda traktorn eller

motorredskapet på sådant sätt att fordonet kommer att tillhöra högre skatte-

klass än tidigare, skall han anmäla detta till bilregistret, innan föränd­

ringen i användandet inträder. Bötesstraff bör enligt utredningen kunna

följa för den som åsidosätter registrerings- eller anmälningsskyldighet.

De regler som gäller för uppbörd av automobilskatt bör enligt utredningen

gälla även beträffande traktorskatt. Veckoskatten skall emellertid enligt ut­

redningens förslag betalas förskottsvis för kalendervecka till posten utan att

bilregistret kopplas in. Skattemedlen föreslås redovisade utan specifikation

direkt till riksrevisionsverket. Vid betalning av veckoskatten skall enligt

förslaget användas en särskild blankett. Postens kvitto skall gälla som kvitto

på veckoskatten.

Utredningen föreslår att den nya beskattningen skall tillämpas fr. o. m.

år 1970. För att uppdateringen av bilregistren skall vara klar i god tid

föreslås att de nya reglerna om anmälnings- och registreringsskyldighet skall

gälla redan fr. o. m. den 1 oktober 1969 och att ägare av registrerad traktor

inom tre veckor från denna dag skall ha anmält till bilregistret till vilken

klass traktorn skall höra.

Utredningens förslag till traktorbeskattning föranleder ändringar i väg­

trafiklagstiftningen och i viss annan lagstiftning, bl. a. drivmedelsskattelag-

stiftningen. Förslagen i dessa hänseenden är genomgående att betrakta som

följdändringar med hänsyn till de förslag som tidigare redovisats.

Kungl. Maj:ts proposition nr hö år 1969

Utredningens förslag om utvidgning av registreringsplikten för vissa for­

don medför att kontrollbesiktning skall ske även av släpvagn som dras av

traktor i klass III, medan traktorn fortfarande faller utanför besiktnings-

tvånget. Utredningen finner flera skäl tala för att även dessa traktorer un­

derkastas kontrollbesiktning men anser det falla utanför utredningsupp­

draget att lägga fram förslag i denna fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr k5 år 1969

23

Remissyttrandena

Av ett 70-tal remissinstanser ställer sig flertalet positiva till utredningens

principiella resonemang, enligt vilket varje fordon skall stå sitt

vägkostnadsansvar gentemot det allmänna. Man tillstyrker att traktor-

transporter på allmän väg skattemässigt får bära sin del av vägtrafikkost­

naderna.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att den av utredningen åberopade

kostnadsansvarighetsprincipen synes vara riktig som grund för bedömning­

en av föreliggande skattefråga. Länsstyrelsen konstaterar emellertid att ut­

redningen eftersträvat en anpassning av traktorskatten till skatten på last­

bilar utan att man kunnat göra klart för sig i vad mån lastbilsbeskattningen

sker i överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen. Även om det

således enligt länsstyrelsens uppfattning föreligger en brist i underlaget för

bedömningen av frågan om en traktorbeskattning, anser länsstyrelsen det

dock lämpligt att traktorskatt i viss omfattning införs redan nu med hänsyn

till traktorernas förmodade del i de totala trafikkostnaderna. Sveriges Lant-

bruksförbund ansluter sig till den principiella uppfattningen att kostnads­

ansvarighetsprincipen bör vara vägledande vid uppgörande av ett rättvist

skattesystem. En förutsättning för principens genomförande är dock att de

olika trafikgrenarnas kostnadsansvar blir klarlagt. Förbundet konstaterar

att utredningen inte — vilket ej heller varit utredningens uppgift — beräk­

nat kostnadsansvaret för någon trafikgren, varför de slutsatser som utred­

ningen kommit fram till i stor utsträckning framstår som obestyrkta på­

ståenden. Enligt förbundets mening har utredningen, när den beräknat trak­

torns eventuella samhällsnytta, gjort jämförelsen med lastbil under den

orealistiska förutsättningen att lastbilens nuvarande beskattning motsvarar

dess verkliga kostnadsansvar. Avgörande för frågan, om traktortransporter

är samhällsekonomiskt omotiverade, är emellertid enligt förbundet hur kost­

nadsansvaret i verkligheten är fördelat. Förbundet anser det sannolikt att

en undersökning av olika trafikgrenars kostnadsansvar kommer att visa

att traktorerna visserligen bör beskattas men att skatten på lastbilarna f. n.

ej motsvarar deras kostnadsansvar. Liknande synpunkter anförs av bl. a.

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen.

Lansstyrelsen i Kopparbergs län anser att, om generella skatteuttag med-

24

för en i förhållande till kostnadsansvaret för hög skatt, en utjämning bör

ske för uppnående av skälig rättvisa.

Överbefälhavaren har i princip intet att erinra mot förslaget men förut­

sätter att utgiftsramen för det militära försvaret i 1968 års försvarsbeslut

kompenseras med belopp motsvarande de merkostnader som följer av att

förslaget genomförs.

En del remissinstanser tar inte ställning till utredningens principiella re­

sonemang i förevarande sammanhang utan föredrar att avvakta utredning­

ens slutbetänkande. Denna inställning företräds av bl. a. domänstijrelsen,

Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och lantarbetsgivareförening-

en, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas Samar-

betsutskott och Sveriges Industriförbund. Industriförbundet påpekar att,

även om förslaget avser att tillgodose principen om konkurrensneutralitet

mellan olika transportgrenar, utredningen inte har angett hur denna prin­

cip och kostnadsansvarighetsprincipen skall kunna förenas. Förbundet an­

ser det omöjligt att avgöra, om man med utredningens förslag når ett uttag

som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar eller ej.

I förbundets synpunkter instämmer i huvudsak Sveriges Mekanförbund.

Motorbranschens Riksförbund

vill avvakta utredning angående motoris­

mens kostnadsansvar, innan slutlig ställning tas till frågan, och betraktar

utredningens förslag som provisoriska.

Några remissinstanser ställer sig mer eller mindre kritiska mot möjlighe­

terna att praktiskt genomföra kostnadsansvarighetsprincipen. Länsstyrelsen

i Blekinge län anser att vid utformningen av vägtrafikbeskattningen denna

princip måste modifieras med hänsyn till intresset av ett enkelt och lätthan­

terligt skattesystem. RBF anser principen riktig som teoretisk konstruktion

in en finner den inte användbar för praktiskt bruk.

Beträffande den allmänna utformningen av förslaget till

traktorbeskattning ställer sig samtliga remissinstanser positiva till införande

av skatt på sådana traktorer som av utredningen hänförts till klass III.

Länsstyrelsen i Värmlands län, RBF och Sveriges Industriförbund avstyr­

ker dock att andra traktorer än klass III-traktorer beskattas. RLF anser att

en traktorskatt som exklusivt drabbar jordbruket framstår som ytterst dis­

kutabel, eftersom en sådan skatt direkt skulle påverka lönsamheten och

arbetsinkomsterna inom näringen och rubba balansen gentemot andra nä­

ringar och grupper i samhället. Från jordbrukets sida kommer enligt föi-

bundet att krävas ekonomisk kompensation, om en sådan traktorskatt in­

förs. Förbundet framhåller att en fast traktorskatt inte kommer att påverka

lantbrukarens val av transportmedel, eftersom detta blir en fast kostnad

till vilken lian tar hänsyn vid sin företagsekonomiska marginalkalkyl. Ge­

nom att en traktorskatt påverkar användningen av jordbrukstraktorerna

kommer emellertid transportarbetet under lågsäsongen att skäras ned. Där­

igenom ökas risken för att arbetskraft friställs.

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

25

I några fall ifrågasätts om storleken av skattesatserna för traktorer i

klass III avpassats så att konkurrensneutralitet uppnåtts i förhållande till

lastbilarna. Sålunda framhåller Motororganisationernas samarbetsdelega-

tion, Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening, Svenska Lasttrafikbiläga-

reförbundet, Svenska petroleuminstitutet och Svenska vägföreningen i ge­

mensamt yttrande och med instämmande av Motorbranschens Riksförbund,

att utredningen inte redovisat några uppgifter som stöder förslaget att sätta

skatten på traktorer i klass III till ungefär hälften av fordonsskatten för

lastbilar. Man finner det därför svårt att säga, om den eftersträvade kon­

kurrensneutraliteten mellan lastbils- och traktortransporter erhållits.

Även i fråga om den årliga skatten för traktorer i klass II ifrågasätts från

en del håll, om den föreslagna skattesatsen kan anses väl vald. Några, bland

dem lantbruksstyrelsen, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Svenska

Lantmännens Riksförbund och Sveriges Lantbruksförbund, föreslår att års­

skatten differentieras efter traktorns storlek och bestäms till SO, 100 resp.

120 kr. Om skattesatsen 200 kr. skulle fastställas, bör den enligt remissin­

stanserna i vart fall inbegripa veckoskatten.

Svenska Järnvägsmannaförbundet anser, mot bakgrunden av att en rea­

listisk beräkning av årsskatten synes vara 2 700 ler., att en närmare under­

sökning bör ske om skattens höjd.

Några remissinstanser anser att ett alternativ till fordonsskatt på trakto­

rer är att beskatta den brännolja som används för traktordrift. Bland dem

som framför sådana eller liknande synpunkter är riksrevisionsverket och

länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Enligt länsstyrelsen i Ble­

kinge län bör drivmedelsbeskattning snarare än kilometerskatt komma till

användning. Med hänsyn till att nuvarande skattefrihet för traktorer lett

till en ej önskvärd snedvridning av transportapparaten, tillstyrker länssty­

relsen dock utredningens förslag i huvudsak, i vart fall som en provisorisk

lösning.

En del remissinstanser anser att beskattning av traktorer bör ske med

hänsyn till traktorns tjänstevikt eller motorstyrka. Bland dem som förordar

beskattning på någon av dessa grunder är länsstyrelserna i Kronobergs,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, Skånes handelskammare och

Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. Sveriges Lantbruksförbund föreslår, för

den händelse beskattning av jordbrukstraktorer anses påkallad, att skatten

utgår efter traktorns storlek. I förbundets synpunkter instämmer Skogs- och

lantarbetsgivareföreningen, Svenska Lantmännens Riksförbund och Sveri­

ges Betodlares Centralförening.

Sveriges Industriförbund förordar att skatt för traktorer, som inte hän­

förs till den av utredningen föreslagna klass III, utgår i form av kilometer­

skatt enligt deklaration av traktorägaren.

Svenska Transportarbetareförbundet anser att beskattning inte bör ske

av traktorer utan av släpvagnar som dras av traktorer. Skatten bör enligt

förbundet utgå enligt samma mönster som för lastbilsdragna släpvagnar.

26

Sveriges Industriförbund anser att utredningen åsidosatt kostnadsansva-

righets- och konkurrensneutralitetsprinciperna när det gäller beskattningen

av traktordumprarna. Förbundet anser att dumprarna genom förslaget i

skattehänseende likställts med traktorer i klass III trots att de transporter,

som sker med dumprarna på allmän väg, utförs på relativt korta väg-

sträckor. Eftersom den faktiska väganvändningen får anses vara förhållan­

devis ringa, anser förbundet att dumprarna enligt förslaget blivit för hårt

beskattade. Skånes handelskammare anser att problemet kan lösas antingen

genom att restitution sker av brännoljeskatt för transportarbete som utförts

utanför de allmänna vägarnas område eller genom att fordonsskatten för

denna kategori sänks till en lägre nivå, förslagsvis en fjärdedel av fordons­

skatten för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Svenska Byggnadsentre­

prenörföreningen anser att frågan om beskattning av dumprarna bör utredas

ytterligare. Föreningen kan dock tänka sig en beskattning av dumprarna

efter samma grunder som i fråga om jordbruks- och skogsbrukstraktorer.

Svenska Järnvägsmannaförbundet å andra sidan anser flera skäl tala för

att dumprar, som till någon del trafikerar allmänna vägar, skall beskattas

som lastbilar.

Sveriges Tivoliägareförening framhåller att förslaget till beskattning av

traktorer i klass III leder till en kostnadsfördyring för medlemmarna med

ca 50 %. Föreningen föreslår att traktor som används för tivoliverksamhet,

i cirkusföretag och liknande sammanhang hänförs till klass I eller II.

Utredningens förslag att i skattehänseende jämställa motorredskap med

traktorer tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet

remissinstanser.

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att omfattningen av skattskyldighe­

ten är oklar och att den därför bör preciseras. Länsstyrelsen antar att

bara motorredskap som i större omfattning används som lastfordon skall

beskattas. Enligt motorredskapsutredningen förutsätter en konsekvent till-

lämpning av kostnadsansvarighetsprincipen att även vissa motorredskap,

som inte används för transporter i egentlig mening, t. ex. mobilkranar,

bör vara underkastade fordonsskatt. Frågan torde dock kunna anstå tills

motorredskapsutredningens uppdrag slutförts. Statens trafiksäkerhetsverk

anför liknande synpunkter och förutsätter att frågan om registrerings- och

skatteplikt för motorredskap behandlas så snart resultatet av motorred­

skapsutredningens arbete föreligger. Svenska Kommunförbundet ansluter

sig till uppfattningen att fordonsbeskattningen bör vara utformad så att

största möjliga kostnadsneutralitet erhålls. Denna saknar dock enligt för­

bundet betydelse för sådana motorredskap som grävmaskiner, väghyvlar,

vältar, sopmaskiner och liknande arbetsredskap. Förbundet utgår därför

från att sådana motorredskap också i fortsättningen blir obeskattade.

Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund ifrågasätter skäligheten i

förslaget att beskatta släpvagnar, som dras av traktor i klass III, på samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

27

sätt som bildragna släpvagnar. Förbundet anser att antalet tonkilometer

per år utan tvekan är betydligt större på allmän väg för bildragna än för

traktordragna släpvagnar.

Motorbranschens Riksförbund anser att nytillkommande bestämmelser

inte får hindra utnyttjandet av befintliga släpfordon. Om dessa inte skulle

motsvara krav på tillåtna totalvikter osv., fordras enligt förbundet dispenser

under en rimlig övergångstid.

Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorer i

tre klasser tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remiss­

instanser. Från en del håll, bl. a. från en del länsstyrelser som i stort till­

styrker förslaget, framhålles dock att detta medför ökad arbetsbörda för

länsstyrelsernas bilregister.

Bilregisterutredningen anser för sin del att det inte kommer att förelig­

ga några svårigheter när det gäller att föra in uppgifter om ytterligare

registreringspliktiga fordon och om klasstillhörighet för traktorer i det av

bilregisterutredningen föreslagna automatiserade bilregistret. Inte heller

kommer det merarbete, som förslaget till traktorbeskattning medför, att

vara av nämnvärd betydelse.

Åtskilliga remissinstanser framför emellertid kritiska synpunkter mot

förslaget. Kritiken gäller främst möjligheterna att kontrollera efterlevna­

den av de föreslagna bestämmelserna. Man vänder sig särskilt mot för­

slaget till veckoskatt och räjonggräns som man anser skulle medföra

problem för den skattskyldige samt övervakningssvårigheter och admi­

nistrativa olägenheter för det allmänna. Flera av de remissinstanser som

riktat kritik mot det föreslagna veckoskattesystemet anser även att systemet

är orättvist genom att i vissa fall den totala transportvolymen på en bruk-

ningsenhet kan vara avsevärt större än transportvolymen på en annan

enhet under det att veckoskatt med hänsyn till transportsträckan bara ut­

går för den mindre transportvolymen. Några remissinstanser anser att klas­

serna I och II bör sammanslås till en klass och att en schabloniserad, even­

tuellt differentierad årsskatt bör utgå.

Rikspolisstyrelsen anser det möjligt att åstadkomma en godtagbar över­

vakning av fordon i klasserna I och III. Reglerna för fordon i klass II

har däremot, anser styrelsen, fått en sådan utformning att övervaknings-

möjligheterna i praktiken torde bli i det närmaste obefintliga. Vid kon­

troll på väg av dessa fordon kan man nämligen inte avgöra huruvida

skattskyldighet för fordonet fullgjorts utan att vidta närmare utredning

av omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt styrelsens mening bör

skatten för dessa fordon utgå bara i form av en årsskatt. Veckoskatt och

räjonggräns avstyrks sålunda. Liknande synpunkter och, i viss utsträck­

ning, synpunkten att veckoskatten förefaller svåradministrerad anförs av

statens järnvägar, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Ble­

28

kinge, Malmöhus, Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län, Skånes

handelskammare och Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget.

Kontrollstyrelsen, som tillstyrker den föreslagna klassindelningen, fram­

håller att inte oväsentliga kontrollsvårigheter kan uppkomma som en följd

av denna och anser att övervakningsuppgiften kan anförtros, förutom polis­

myndigheten, kontrollstyrelsens tjänstemän. Även Motorbranschens Riks­

förbund framhåller de praktiska kontrollsvårigheterna och föreslår att trak­

torskatten utformas att gälla den traktor i vilken medförs bevis att skatt

erlagts.

Lantbruksstyrelsen framhåller att avgränsningen av klass I-traktorer

skulle innebära för jordbrukets del att traktor som hänförs till denna klass

inte skulle kunna användas vid produkt- eller förnödenhetstransport på

allmän väg, såvida inte omregistrering sker till annan klass. Klassning-

en skulle därför i praktiken innebära en svår avvägning för lantbrukaren.

Traktorer som används i reserv för transporttraktorer skulle få lov att

klassas i skatteklass II, vilket skulle medföra ett större kostnadsansvar

än nödvändigt. Veckoskattesystemet med föreslagen räjonggräns skulle

vidare kunna medföra att ett litet företag med små transportvolymer fick

betala högre skatt än som svarar mot dess andel av vägkostnadsansvaret.

Systemet skulle även medföra betydande krångel för den enskilde. Enligt

styrelsens uppfattning skulle, om samtliga jordbrukstraktorer registrerades

i klass II, oberoende av användningssätt, transportsträckor m. m., dessa

traktorers kostnadsansvar kunna bestridas med en enhetlig årsskatt, för­

slagsvis 100 kr. Detta skulle enligt styrelsen medföra att kontrollmöjlig­

heterna förenklades och att omregistreringar undveks. Under åberopande

av delvis liknande skäl avstyrks förslaget om veckoskatt och räjongbe-

gränsning samt förordas sammanslagning av klasserna I och II av länssty­

relserna i Uppsala, Kristianstads och Kopparbergs län, Skogs- och lant-

arbetsgivaref öreningen samt, under förutsättning att beskattning av jord­

brukstraktorer nu anses motiverad, av Svenska Lantmännens Riksförbund,

Sveriges Lantbruksförbund, Sveriges Betodlares Centralförening och Sve­

riges skogsägareföreningars riksförbund.

RBF, som enligt vad tidigare redovisats avstyrker beskattning av andra

traktorer än sådana som hänförs till klass III, motsätter sig bestämt för­

slaget till veckoskatt och räjongbegränsning. Förutom att systemet skulle

bli svåradministrerat och svårkontrollerat medför det praktiska problem.

Arbetet vid ett jordbruk kan enligt förbundet inte läggas upp så att trans­

portarbetet koncentreras till vissa veckor. Än mindre kan man i förväg av­

göra när transporterna kan ske, eftersom detta i hög grad bestäms av väder­

leken och av de förutsättningar som gäller för hämtning av gödsel- och

fodermedel. Även förslaget till årlig traktorskatt avstyrks.

Motorbranschens Riksförbund avstyrker förslaget till veckoskatt men

föreslår, om sådan skatt ändå införs, att räjonggränsen bestäms på grund­

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

29

val av ett geografiskt differentierat system och utvidgas till minst 30 km.

Tveksamhet i fråga om veckoskatten har även i övrigt uttalats av en del

remissinstanser, t. ex. domänstijrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län,

Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och Lantarbetsgivar ef ör­

eningen, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustrier­

nas Samarbetsutskott.

I fråga om förslagets detaljutformning framför ett antal

remissinstanser synpunkter och förslag i skilda avsieenden.

Det i förslaget till traktorskatteförordning begagnade uttrycket »allmän

väg» anser några böra förtydligas med hänsyn till att traktortransporter

förutsätts komma att ske även på gata eller annan allmän plats som är upp­

låten för allmän samfärdsel. Frågan om transporter med beskattade resp.

obeskattade fordon på enskilda vägar anser man måste närmare utredas

med hänsyn till målsättningen om konkurrensneutralitet mellan olika trans­

portgrenar.

Några av de remissinstanser som förordar en annan utformning av be­

greppet allmän väg erinrar om att man i förordningen den 25 oktober 1940

(nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. från bestämmelserna

om yrkesmässig trafik undantagit vissa godstransporter på vägsträckor upp

till 15 km. Remissinstanserna anser att enhetliga avståndsgränser skall gälla

för yrkesmässiga lastbilstransporter och sådana traktortransporter där

veckoskatt föreslås utgå.

En del remissinstanser anser att det skulle vara praktiskt och från kon­

trollsynpunkt ändamålsenligt, om de föreslagna tre klasserna skildes åt ge­

nom t. ex. olika färg på registreringsskylten. Även kontrollstyrelsen anser

att klasstillhörigheten bör framgå av registreringsskylten. För att underlät­

ta kontrollen av oljeförbrukning beträffande traktorer i klass III anser sty­

relsen vidare angeläget att traktorer och motorredskap som hänförs till den­

na klass obligatoriskt utrustats med mätinstrument, lämpligen genomström-

ningsmätare. Riksrevisionsverket anför liknande synpunkter. Verket erinrar

också om att det enligt utredningens förslag skall ankomma på verket att

fastställa tabeller till ledning för uträknande av traktorskatt och veckoskatt.

Riksrevisionsverket förutsätter att detta åliggande, liksom i fråga om bil­

skatten, kommer att överflyttas till den centrala myndighet som kommer

att administrera bilregistrering och bilskatteuppbörd i ett ADB-system.

Verket framhåller vidare att verket i egenskap av revisionsmyndighet inte,

såsom föreslagits i fråga om inbetalning av veckoskatten, bör omhänderha

något slag av skatteuppbörd. En sådan bör i stället ankomma på annan

central myndighet eller på länsstyrelse.

Beträffande den föreslagna registreringsplikten i fråga om motorredskap

och släpvagnar som dras av traktor eller motorredskap i klass III anser

länsstyrelsen i Blekinge län att det klart bör anges att registrering bara skall

ske av skattepliktiga motorredskap, eftersom någon anledning inte synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

30

föreligga att låta registreringen sträcka sig därutöver. Svenska Sockerfa­

briks Aktiebolaget anser att ett särskilt register bör upprättas för släpfordon

till traktorer i klass III, eftersom dessa släpfordon så väsentligt skiljer sig

från lastbilsdragna släpfordon att de inte bör besiktigas enligt samma regler

som för dessa.

Bilregisterutredningen påpekar att enligt dess förslag kontrollen över att

besiktningsskyldigheten fullgörs kommer att ske delvis med utgångspunkt

från registeruppgifterna. Vid komplettering av registret med uppgifter om

traktordragna släpvagnar bör därför dragfordonets art antecknas.

Statens trafiksäkerhetsverk framhåller att användningen av motorred­

skap som dragfordon medför behov av kompletterande säkerhetsföreskrifter

i vägtrafikförordningen beträffande kopplingsanordningar för traktorer och

släpfordon dragna av traktorer.

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

Departementschefen

Under senare år har en kraftig ökning skett av traktorbeståndet i vårt

land. I slutet av 1950-talet uppgick det totala antalet registrerade traktorer

till omkring 175 000. I dag är ca 250 000 traktorer registrerade, varav ca

25 000 torde vara ur bruk, 10 000 utnyttjas i trafikarbete och 215 000 hu­

vudsakligen används inom jordbruket och skogsbruket. Ca 30 000 traktorer

kan antas vara bensindrivna.

Med det stigande antalet traktorer följer en ökad traktortrafik på vä­

garna. Härigenom ökas självfallet kraven på en lösning av traktorernas

ställning i det trafikpolitiska sammanhanget. I synnerhet vad gäller de trak­

torer, som i större omfattning utför ett med lastbilarna jämförbart trans­

portarbete, måste ett ekonomiskt ansvar utkrävas för deras användning av

allmänna vägar och gator. Även traktorer, som i mindre utsträckning fram­

förs på allmänna vägar, bör enligt min mening delta i bestridandet av kost­

naderna för vägväsendet. En beskattning av traktorer är därför motiverad.

I prop. 1963: 191 lade Kungl. Maj :t fram nya riktlinjer för den statliga

trafikpolitiken i syfte att skapa ett mer konkurrensfrämjande system på

transportmarknaden. Statsmakterna enades om denna nyorientering och an­

tog därvid den s. 1c. kostnadsansvarighetsprincipen, vilken

innebär att varje trafikgren i princip bör svara för de kostnader den förorsa­

kar det allmänna. I direktiven till bilslcatteutredningen anförde jag bl. a.

att en avvägning av vägtrafikbeskattningen bör ha till syfte att underlätta

genomförande av den nämnda principen.

En lösning av frågan, enligt vilka grunder väglcostnadsansvaret skall av­

krävas för användningen av traktorer på allmänna vägar och gator, bör så­

lunda i första hand sökas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprin­

cipen. I denna uppfattning har så gott som samtliga remissinstanser, vilka

31

yttrat sig över utredningens förslag om traktorbeskattning, instämt, även

om från något håll tvivel anförts i fråga om möjligheterna att praktiskt till-

lämpa principen.

När det gäller att bestämma vägkostnadsansvaret för traktorerna kan oli­

ka lösningar tänkas. En lösning, som utredningen använt, är att i enlig­

het med den nya trafikpolitikens syfte söka åstadkomma en beskattning

som möjliggör konkurrens på lika villkor mellan olika transportmedel. Ge­

nom att på lämpligt sätt anpassa skatten på traktorer, som utför transport­

arbete, till skatten på lastbilar kan detta syfte nås. Detta behöver dock inte

innebära att traktorerna svarar fullt ut för sina kostnader för vägväsendet.

Utredningen har också själv framhållit att det är omöjligt att säga i vad

mån en traktorbeskattning, utformad på sätt utredningen föreslagit, ger

ett uttag som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar.

Enligt min mening innebär detta, att utredningen inte ansett sig kunna på

nuvarande stadium lägga fram ett beskattningsförslag som renodlat bygger

på den angivna fördelningsprincipen. Några remissinstanser har också gjort

gällande att utredningen föreslår skatt för en fordonskategori utan att sam­

tidigt förvissa sig om att förslaget sker i överensstämmelse med kostnads-

ansvarighetsprincipen. Samtidigt har man erinrat mot att något material

inte redovisats som styrker riktigheten av den skattemässiga avvägning som

utredningen kommit fram till.

Som jag nyss framhållit bör fordonens vägkostnadsansvar i första hand

avkrävas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprincipen. Jag är

emellertid medveten om att svårigheter kan föreligga att praktiskt fördela

det ekonomiska ansvaret efter en sådan principiell grund. I synnerhet om

skatten på traktorer relateras till skatten för en fordonskategori, för vilken

kostnadsansvaret inte fastställts, förefaller svårigheterna betydande. Jag

har därför förståelse för att utredningen i nuvarande läge sökt utforma

traktorbeskattningen med delvis andra utgångspunkter. Eftersom jag så­

lunda inte finner det möjligt f. n. att bestämma skatten för traktorer med

hänsyn till deras vägkostnadsansvar, anser jag praktiska skäl tala för att

skatten i viss utsträckning fastställs efter schablonmässiga grunder. En

sådan lösning har också förordats av flera remissinstanser, bl. a. av före­

trädare för lantbruket.

Samtliga remissinstanser har beträffande den allmänna utform­

ningen av förslaget till traktorbeskattning ansett skäl föreligga att be­

skatta traktorer som i större omfattning utför ett med lastbilar likvärdigt

transportarbete. Jag delar denna uppfattning och vill samtidigt framhålla

att en lämpligt avvägd beskattning av dessa traktorer — som jag i fortsätt­

ningen kallar trafiktraktorer — skapar förutsättningar för konkurrens på

lika villkor mellan de transportmedel det här är fråga om. Jag finner det

därför naturligt att skatten utformas enligt i princip samma normer som

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

32

gäller beträffande lastbilarna. Skatten för trafiktraktorerna bör sålunda

utgå i form av dels en grundavgift, dels en tilläggsavgift som varierar efter

fordonets tjänstevikt.

Vid bestämmande av skattens höjd får man självfallet ta hänsyn till olika

omständigheter. Med hänsyn till den generellt kortare årliga körsträckan

för trafiktraktorer, jämfört med körsträckan för lastbilar, bör, såsom ut­

redningen och flertalet remissinstanser funnit, skatten på dessa traktorer

vara lägre än lastbilsskatten. En annan omständighet som är av betydelse

för bestämmande av skattens storlek är i vilken omfattning skatt skall utgå

på släpvagnar som dras av trafiktraktorerna. En av utredningen gjord un­

dersökning (Stencil Fi 1969: 1) visar att lastbilsdragna släpvagnar utnytt­

jas i betydligt mindre utsträckning än dragfordonen. Användningen av tra­

fiktraktorer och av släpvagnar, som är avsedda att kopplas till dem, kan

däremot antas vara i huvudsak lika. Under dessa omständigheter anser jag

i likhet med utredningen och flertalet remissinstanser att någon anledning

inte finns att sätta skatten lägre för traktordragna släpvagnar än för last­

bilsdragna. Med hänsyn till det anförda anser jag mig kunna förorda alt,

såsom utredningen föreslagit, skatten för trafiktraktorerna generellt sett

bestäms till hälften av skatten för lastbilar och att skatten för släpvagnar

som dras av sådana traktorer beskattas enligt samma regler som gäller för

lastbilsdragna släpvagnar. Självfallet skall trafiktraktorerna framföras på

beskattat bränsle. Till frågan om skattesatserna får jag anledning att i ett

speciellt avseende återkomma i det följande.

Vid utformningen av skatten på övriga traktorer synes utredningen ha

sökt åstadkomma en avvägning mellan traktorerna inbördes i huvudsaklig

överensstämmelse med grunderna för kostnadsansvarighetsprincipen. Detta

har kunnat ske genom att skatteplikten gjorts beroende av användningen

för transport på allmän väg. Den kritik som vid remissbehandlingen rik­

tats mot förslaget att ta ut skatt efter en inbördes fördelning av kostnads­

ansvaret mellan traktorerna väger enligt min mening tyngre än den kritik

som riktats mot förslaget i principiellt avseende. Lika litet som jag anser

det möjligt f. n. att bestämma skatten med utgångspunkt från traktorernas

vägkostnadsansvar i dess helhet, anser jag det möjligt att beräkna skatten

efter det enskilda fordonets kostnadsansvar. Jag anser därför i likhet med

flera remissinstanser att beskattningen av traktorerna inbördes tills vi­

dare bör utformas utan närmare hänsyn till de angivna principiella grun­

derna. Eftersom förslaget med såväl årsskatt som veckoskatt kombinerad

med räjonggräns enligt min uppfattning är invecklat och därför kan leda

till svårigheter vid den praktiska tillämpningen, förordar jag att den skatte-

mässiga avvägningen sker på ett enklare sätt än utredningen föreslagit. Som

torde framgå av vad jag tidigare anfört anser jag emellertid inte att man,

vilket några remissinstanser föreslagit, i detta sammanhang bör välja en

annan skatteform än den hittills vanligen tillämpade. I avvaktan på bil-

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

33

skatteutredningens slutliga ställningstagande till denna fråga är jag således

inte beredd att nu förorda att skatten tas ut i form av drivmedels- eller

kilometerbeskattning.

Utredningens förslag att i skattehänseende likställa motorredskap med

traktorer har biträtts av samtliga remissinstanser. Med de utgångspunk­

ter som varit vägledande för utredningen i detta avseende torde inte hel­

ler några invändningar kunna anföras mot förslaget. Med den delvis an­

norlunda utformning av traktorbeskattningen, som följer av den av mig

förordade lösningen, kommer emellertid frågan om motorredskapens ställ­

ning i skattehänseende i ett annat läge. Jag vill erinra om att, i motsats

till vad som är fallet i fråga om traktorer, någon registreringsplikt inte

gäller beträffande motorredskap. Utan att registreringsplikt föreligger för

motorredskapen torde det f. n. vara omöjligt att åstadkomma någon accepta­

bel form för debitering av skatten, än mindre att utöva någon kontroll av att

skattebestämmelserna efterlevs. Eftersom flertalet motorredskap varken är

konstruerade eller lämpade för transportarbete, behöver konkurrensneutrali-

tetsaspekter i regel inte läggas på frågan om en eventuell beskattning av des­

sa fordon. Inte heller i övrigt anser jag särskilda skäl tala för att motorred-

slcap, generellt sett, införs i skattesystemet. Tvärtom är det min uppfattning

att en allmän registreringsplikt för dessa fordon under nuvarande förhållan­

den sannolikt skulle leda till betydande administrativa och kontrollmässiga

svårigheter och även skapa problem av annat slag för myndigheter och en­

skilda. Även om jag är medveten om att ett undantagande av motorredska­

pen från skatteplikt kan leda till inte önskvärda konsekvenser i det enskilda

fallet genom att motorredskapet utnyttjas för skattefria transporter, är jag

med hänsyn till det anförda inte beredd att i skattehänseende generellt lik­

ställa motorredskapen med traktorer.

Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorerna i

tre klasser efter användningen för transport på allmän väg kan synas

naturligt med utgångspunkten att varje fordon bör delta i bestridandet av

vägkostnaderna enligt den angivna fördelningsprincipen. Med denna ut­

gångspunkt har också flertalet remissinstanser tillstyrkt en sådan indelning.

Åtskilliga remissinstanser har emellertid ansett att förslaget i detta avse­

ende är ägnat att leda till kontrollproblem och administrativa olägenheter.

Särskilt förslaget till veckoskatt och räjonggräns för traktorer i klass II har

utsatts för kritik. Jag kan delvis instämma i dessa synpunkter och anser

mig således inte kunna förorda en beskattning i form av en särskilt till­

kommande veckoskatt. Invändningar av det slag som anförts bör dock inte

i och för sig hindra att skatten utgår efter olika grunder beroende på hur

traktorn används, dvs. som en differentierad årsskatt.

Utredningens förslag att till en särskild klass hänföra de traktorer, som

av mig benämns trafiktraktorer, har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

Även jag förordar att dessa traktorer hänförs till en särskild skatteklass.

34

Med hänsyn till bl. a. den olika utformning av traktorbeskattningen som jag

föreslår i förhållande till utredningen, vill jag förorda att trafiktraktorerna

hänförs till klass I.

För att förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjas för trans­

porter och därmed kommer i ett gynnsammare konkurrensläge än lastbilar

och traktorer, som utför likvärdigt transportarbete, föreslår jag att motor­

redskap som används på motsvarande sätt som trafiktraktorer skall vara

registrerade och likställas med dessa i skattehänseende. Skatt för sådana mo­

torredskap bör alltså utgå enligt den av mig föreslagna klass I.

Flera av de remissinstanser, som ansett att förslaget till klassindel­

ning medför kontrollproblem eller andra svårigheter, har förordat att de

av utredningen föreslagna klasserna I och II sammanslås till en klass

och att för traktorer i denna klass utgår en årlig skatt, eventuellt differen­

tierad efter traktorns vikt eller motorstyrka. Dessa synpunkter ligger prin­

cipiellt helt i linje med den uppfattning som jag tidigare gett uttryck för

och jag förordar sålunda att de traktorer, som av utredningen hänförts

till klasserna I och II, sammanförs i en klass — klass II — och att en

årlig skatt utgår för traktorer i denna. Med hänsyn till de uppenbara

fördelar en sålunda bestämd skatt har från såväl kontrollmässiga som

administrativa synpunkter, bör principiellt sett inga traktorer undantas från

skatteplikt. Med hänsyn till att sådana traktorer, som är försedda med hjul­

ringar av järn eller annat hårt material, mycket sällan framförs på allmän­

na vägar och gator bör dock dessa slag av traktorer undantas från traktor-

skatt. Sådan skatt bör alltså utgå bara för traktorer som är försedda med

gummihjul eller med band. Beträffande bensindriven traktor utgår som jag

inledningsvis nämnt restitution med 340 kr. per år och traktor för bensin­

skatt på den bensin som förbrukats vid användning av traktorn utom på väg.

Beloppet 340 kr. är framräknat med hänsyn till den dåvarande skattesatsen

32 öre för liter bensin och en antagen medelförbrukning av traktorbensin

om 1 272 liter för traktor och år (jfr prop. 1959: 37).

I en den 17 februari 1969 till finansdepartementet inkommen skrivelse

framhåller statens jordbruksnämnd att statistiska beräkningar rörande ben­

sinförbrukningen i fråga om såväl traktor som självgående skördetröska vi­

sar att den genomsnittliga bensinförbrukningen minskat under år 1966

jämfört med tidigare och att förbrukningen för traktor detta år utgjorde 824

liter. Enligt nämnden kan man räkna med en fortsatt minskning av bensin­

förbrukningen under de närmaste åren. Eftersom bensinskatten nu är 43 öre

för liter, innebär det med beaktande av de förut angivna grunderna för be­

räkning av restitutionsbeloppet, att en årlig överkompensation f. n. sker för

varje bensindriven jordbrukstraktor, för vilken restitution skall utgå för

helt år, med 45 kr. (340 — 5/6

X

824

X

0: 43). Restitution borde således i

dessa fall utgå med bara 295 kr. för varje sådan traktor. För att restitutio-

nen skall motsvara den bensinskatt, som utgått på bensin som faktiskt för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

35

brukats vid körning på väg, kan naturligtvis en minskning av restitutionsbe-

loppets storlek tänkas ske i överensstämmelse med vad jag nu sagt. Med

hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma ett enkelt skattesystem för

traktorerna föreslår jag emellertid att de bensindrivna traktorerna i klass II

beskattas på samma sätt som övriga traktorer i denna klass och att restitu­

tion för de bensindrivna traktorerna utgår även för den bensinförbrukning

som hänför sig till körning på väg. Härigenom undviks eventuella dubbelbe-

skattningseffekter samtidigt som administrativa och kontrollmässiga förde­

lar nås genom att samtliga traktorer, oavsett användning av drivmedel, fo­

gas in i traktorskattesystemet.

I enlighet med det anförda förordar jag att Kungl. Maj :t hemställer om

riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att — enligt hittills tillämpade

grunder för beräkning av restitutionen — förordna om restitution av ben­

sinskatt på bensin, som förbrukats vid användning av bensindrivna traktorer

inom lantbruket, med till 350 kr. avrundat belopp för traktor och år. Bemyn­

digandet bör gälla fr. o. m. år 1970 tills vidare. Statsverkets kostnader för

den av mig nu föreslagna restitutionen kan beräknas öka från nuvarande 9,2

till 9,5 milj. kr. för helt budgetår. Av jordbruksnämndens skrivelse framgår

att bensinförbrukningen minskat även beträffande självgående skördetrös-

kor. Frågan om en omprövning av den restitution som utgår för dessa bör

dock inte behandlas i samband med traktorbeskattningen utan torde få tas

upp i annat sammanhang.

Självfallet kan olika synpunkter anläggas på frågan om årsskattens

storlek och närmare utformning. Som framgår av vad jag tidigare anfört

förordar jag att skatten för trafiktraktorer generellt sett bestäms till hälf­

ten av fordonsskatten för lastbilar. För att inte skatten i något läge skall

utgå med lägre belopp för trafiktraktorer än för övriga traktorer, bör den

justeringen vidtas i förhållande till utredningsförslaget, att den årliga

skatlen för trafiklraktorerna bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej över­

stiger 1300 kg.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utred­

ningens förslag att bestämma årsskatten för traktorer i klass II till 200

kr. Det finns enligt min uppfattning anledning att tro att detta belopp

även med utredningens förslag skulle komma att utgå för ett betydande

antal traktorer som i relativt liten utsträckning trafikerar allmän väg.

Jag föreslår med hänsyn härtill att skattesatsen för de traktorer, som jag

enligt det sagda vill hänföra till klass II, bestäms till lägst 200 kr. Med

hänsyn till att tunga traktorer uppenbarligen orsakar ett större vägslitage

än lättare traktorer, bör de förra i något större utsträckning delta i bestri­

dandet av kostnaderna för vägväsendet än de senare. Det kan lämpligen ske

genom att årsskatten bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej överstiger för­

slagsvis 2 500 kg, och 300 kr., om tjänstevikten är högre.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats

dels förslag till

1) traktorskatteförordning,

2) förordning om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)

om brännoljeskatt,

3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om

gasolskatt,

dels, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, förslag

till

4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

(nr 648).

Författningsförslagen torde kräva kommentarer på några punkter.

Några remissinstanser har ansett att uttrycket »allmän väg» bör för­

tydligas med hänsyn till att traktortransporter förutsättes komma att

ske även på gata eller annan allmän plats som är upplåten för allmän sam­

färdsel. Jag biträder denna uppfattning. Förslaget till traktorskatteförord­

ning innehåller därför en bestämmelse om att uttrycket allmän väg används

i betydelsen allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten för

allmän samfärdsel.

Utredningen har föreslagit att med traktorer, som av utredningen hän­

förts till klass II, i undantagsfall får transporteras även annat gods än

utredningen förutsatt för transporter i denna klass. Förslaget till traktor­

skatteförordning innehåller ingen bestämmelse av motsvarande innebörd.

Jag anser nämligen att en föreskrift, varigenom undantag från regeln om

godsbefordran uttryckligen medges, kan leda till en inte avsedd utvidgning

av transporter på allmän väg med traktorer i klass II samtidigt som de

kontrollmässiga svårigheterna kan komma att öka. Om transport skett med

en klass Il-traktor utan att fordonet — vilket borde ha varit fallet — varit

registrerat som trafiktraktor, kan det emellertid enligt min mening inte ute­

slutas, att det i det enskilda fallet föreligger godtagbara skäl att inte beivra

underlåtenheten att anmäla traktorn för omregistrering till klass I. Fälls den

skattskyldige ej till ansvar för sin underlåtenhet, skall han ej heller avkrävas

den traktorskatt som undandragits genom hans underlåtenhet. Vad jag nu

sagt gäller självfallet också motorredskap i tillämpliga delar.

De upprättade författningsförslagen innehåller i övrigt bl. a. följande. I

enlighet med utredningens förslag — mot vilket inga invändningar i dessa

hänseenden framförts vid remissbehandlingen — samordnas traktorskatten

systematiskt och administrativt med automobilskatten genom hänvisningar

till automobilskatteförordningen och genom vissa ändringar i vägtrafikför­

ordningen.

Föreskrifterna i sistnämnda förordning om registrering och därmed sam­

manhängande bestämmelser, bl. a. om registreringsskyltar och om typ- och

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

37

registreringsbesiktning, utvidgas till att omfatta sådana motorredskap och

släpfordon för vilka skatt skall utgå enligt vad jag tidigare nämnt. I förord­

ningen införs vidare begreppet släpfordon, byggt för koppling till motor­

redskap. Det bör framhållas, att bestämmelserna i 77 § förordningen om

undantag för vissa fordon från bl. a. registreringsföreskrifterna —- och där­

med från beskattning —— automatiskt kommer att gälla sådana fordon som

principiellt omfattas av de nya bestämmelserna. Detta får bl. a. betydelse i

fråga om fordon som används uteslutande inom järnvägs- eller fabriksom­

råde.

Frågan om utvidgning av skyldigheten enligt 24 § 1 mom. tredje stycket

vägtrafikförordningen att kontrollbesiktiga fordon bör avgöras först sedan

motorredskapsutredningen framlagt resultatet av sitt arbete. Chefen för

kommunikationsdepartementet kommer därför att föreslå Kungl. Maj :t att

släpfordon, för vilket registreringsplikt införs genom de nya bestämmelser­

na, undantas från denna form av kontrollbesiktning.

Beträffande gummihjuls- och bandförsedda traktorer, som skall registre­

ras redan enligt nu gällande bestämmelser, skall klasstillhörigheten anmä­

las och antecknas i bilregistret. Ändras användningen av registrerad traktor

så att denna kommer att tillhöra högre skatteklass, föreskrivs också särskild

anmälan. Rätt att till registreringsmyndigheten anmäla ändrad användning

som föranleder lägre skatt föreligger utan att särskild bestämmelse härom

behövs.

Traktorskatt föreslås utgå fr. o. in. år 1970. För att möjliggöra att före­

kommande besiktnings-, registrerings- och anmälningsskyldighet fullgörs i

tid dessförinnan bör dock författningsbestämmelserna träda i kraft tidigare,

förslagsvis den 1 september 1969. Bestämmelser behövs för att lösa vissa

frågor i samband med införande av traktorskatten. De torde närmare framgå

av övergångsbestämmelserna i förslaget till ändring i vägtrafikförordningen.

Genom den nu föreslagna traktorbeskattningen kan statens inkomster

beräknas öka med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom

proposition

dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1) traktorskatteförordning,

2) förordning om ändring i förordningen den 15 decem­

ber 1961 (nr 653) om brännoljeskatt,

3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj

1964 (nr 352) om gasolskatt,

3

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 43

dels inhämtar riksdagens yttrande över förslaget till

4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den

28 september 1951 (nr 6i8),

dels föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att —

enligt hittills tillämpade grunder för beräkning av restitu-

tionen — förordna om restitution fr. o. m. år 1970 tills vida­

re av bensinskatt på bensin, som förbrukats vid användning

av bensindrivna traktorer inom jordbruket, med 350 kr. för

traktor och år.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

39

Bilaga

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning om skatt för traktorer och motorredskap i vissa fall

(traktorskatteförordning)

Härmed förordnas som följer.

1

§•

För registrerad traktor och registrerat motorredskap skall erläggas trak­

torskatt och veckoskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt användes i denna för­

ordning i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september

1951 (nr 648). Med bensin avses vara, som är skattepliktigt enligt 1 § för­

ordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt.

Med transport avses befordran av gods, som ej är lastat på traktorn eller

motorredskapet.

Förordningen gäller ej fordon som skall införas i ett centralt militärt for-

donsregister.

Vad som sägs i det följande om traktor gäller även motorredskap.

2

§•

I skattehänseende indelas traktorer i tre klasser.

Till klass I hör traktor, som ej användes för transport på allmän väg eller

vars användning för sådan transport är begränsad till

a) passage av allmän väg, eller

b) färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt för trans­

port av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel eller re­

servdelar för traktorn eller redskapet.

Till klass II hör traktor, som användes för transport på allmän väg av

produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods

får endast i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor, som

tillhör klass II. Sådan användning som avses i föregående stycke är dock

alltid tillåten.

Till klass III hör övriga traktorer.

3 §•

För traktor i klass I och för bensindriven traktor i klass II utgår ej trak­

torskatt.

För traktor i klass II, som drives med annat bränsle än bensin, utgår

traktorskatt med 200 kronor för helt kalenderår.

För traktor i klass III utgår traktorskatt med grundavgift och tilläggsav­

gift. För helt kalenderår utgör grundavgiften 85 kronor samt tilläggsav­

giften,

40

om tjänstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje på­

börjat tal av 100 kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram,

om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för

3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100

kilogram av återstående del av tjänstevikten, samt

om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilo­

gram av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram

av återstående del av tjänstevikten.

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

4 §■

Med traktor i klass II får transport, som avser längre sträcka av allmän

väg än 20 kilometer, ej utföras förrän veckoskatt erlagts för den kalender­

vecka under vilken transporten ulföres och behörigt skattekvitto erhållits.

Veckoskatt erlägges dock ej för färd till eller från arbetsplats, försäljnings­

ställe eller dylikt för transport av redskap, som skall drivas med traktorn,

eller av drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet.

Veckoskatten utgör 30 konor, om traktorns tjänstevikt ej överstiger 1 600

kilogram, 50 kronor, om tjänstevikten överstiger 1 600 men ej 3 000 kilo­

gram, samt 80 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 kilogram.

5 §.

Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni

1922 (nr 260) om automobilskatt (automobilskatteförordningen) äger mot­

svarande tillämpning i fråga om traktorskatt. Bestämmelserna i 6 § andra

stycket och 13 § andra stycket samma förordning gäller även ändring av

traktors användning.

6

§•

Bestämmelserna i 2, 8, 9, 11, 12, 14 och 18 §§ automobilskatteförordning­

en äger motsvarande tillämpning i fråga om veckoskatt. Bestämmelsen i

11 § om påföljd för brukande mot stadgandet i 10 § automobilskatteförord­

ningen avser i stället brukande i strid mot 4 § denna förordning.

Den för ägare av fordon stadgade bestämmelsen om ansvar för brukande

i strid mot 4 § äger, i fråga om fordon som tillhör staten eller kommun, till-

lämpning på förarens närmaste förman. Har denne till förekommande av

förseelse mot bestämmelsen gjort vad på honom ankommit och äger i följd

av överordnads åtgärd eller vållande förseelse likväl rum, fälles den över­

ordnade till ansvar, som här avses.

I andra stycket avsedd ansvarsbestämmelse äger, om fordonet tillhör nå­

gon, som står under förmyndare eller annan laga målsman, tillämpning på

denne. Äges fordonet av oskiftat dödsbo eller av konkursbo, gäller bestäm­

melsen den eller dem, som äger företräda boet.

I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller

stiftelse eller annan sådan inrättning, äger i andra stycket avsedd ansvars­

bestämmelse tillämpning på den eller dem, som äger företräda samfundet

eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat

eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, efter fram­

ställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare

av ägares ansvar, gäller bestämmelsen i stället denne.

Dömes ägaren för förseelse mot 4 § skall han förpliktas utge den vecko­

skatt som undandragits genom förfarandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

41

7 §•

Riksrevisionsverket fastställer tabeller till ledning för uträknande av

skatt enligt denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

För bestämmande av fordons skatteklass gäller dock 1 och 2 §§ redan

från och med den 1 oktober 1969.

Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om

åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951

(nr 648)

Härmed förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 10 § 2 och 3 mom., 11 § 1

mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom., 17 § 1 och

4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafik­

förordningen den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan anges, dels att till 18 § skall fogas ett nytt moment, 4 mom., av nedan

angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

4 mom. I denna förordning förstås

släpfordon: fordon, som är byggt

för koppling till bil eller traktor och

avsett för person- eller godsbeford­

ran eller för att uppbära anordning­

ar för bilens eller traktorns drivan­

de;

efterfordon: fordon, som, utan att

vara hänförligt till släpfordon, är

kopplat till bil eller traktor;

släpvagn: släpfordon — — -— — -

påhäng svagn: släpvagn, som är

avsedd att genom kopplingsanord-

ning, bestående av tapp med vänd­

skiva eller därmed jämförlig kon­

struktion, förenas med bil eller trak­

tor, och som är så utförd, att dess

underrede (chassi) eller karosseri di-

1 Omtryckt 1967:856.

(Föreslagen lydelse)

§•

med

släpfordon: fordon, som är byggt

för koppling till bil, traktor eller mo­

torredskap och avsett för person- el­

ler godsbefordran eller för att upp­

bära anordningar för bilens, trak­

torns eller motorredskapets drivan­

de;

efterfordon: fordon, som, utan att

vara hänförligt till släpfordon, är

kopplat till bil, traktor eller motor­

redskap;

---------— med medar;

påhängsvagn: släpvagn, som är av­

sedd att genom kopplingsanordning,

bestående av tapp med vändskiva el­

ler därmed jämförlig konstruktion,

förenas med bil, traktor eller motor-

redskap, och som är så utförd, att

dess underrede (chassi) eller karos-

42

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

rekt vilar på det dragande fordo- seri direkt vilar på det dragande for-

net;

donet;

sidvagn: fordon------------------------------ — brådskande tjänsteutövning.

6 mom. I denna förordning förstås med

axeltryck: den------------------------------- — ett fordon;

bils eller traktors tjänstevikt:

bils, traktors eller motorredskaps

sammanlagda vikten av dels fordo- tjänstevikt: sammanlagda vikten av

net i normalt, fullt driftfärdigt skick

dels fordonet i normalt, fullt drift-

vid användning av tyngsta till fordo-

färdigt skick vid användning av

net hörande karosseri, dels till för- tyngsta till fordonet hörande karos-

donet hörande verktyg och reserv- seri, dels till fordonet hörande verk­

hjul ävensom bränsle, smörjolja och tyg och reservhjul ävensom bränsle,

vatten, dels ock föraren av fordonet; smörjolja och vatten, dels ock föra­

ren av fordonet;

motorcykels tjänstevikt------------------------------- — eller medar.

Vid fastställande----------------------------------- 70 kilogram.

Närmare bestämmelser---------------------------------- därtill förordnar.

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

10

2 mom. Motorfordon, traktorer,

som är o försedda med gummihjul el­

ler med band, samt släpfordon skola

upptagas och redovisas i bilregister

eller bilreservregister enligt vad i 3

mom. samt 16—20 §§ närmare stad­

gas.

Fordon, som------- -—--------- -—-------

3. mom. Bilregister föres i löpande

följd i särskilda serier för bilar, mo­

torcyklar, traktorer och släpfordon.

Fordon skall--------------------------------

Länen betecknas —---------------------

Fordon, som----------- -------------------

11

1. mom. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor må tagas i bruk endast om

fordonet är registrerat och vederbör­

ligen försett med skylt, som utvisar

fordonets registreringsnummer (re­

gistreringsskylt). Om sådan skylt

förmäles i 21 § 1 mom.

§•

2 mom. Motordrivna fordon och

släpfordon skola upptagas och redo­

visas i bilregister eller bilreservregis­

ter enligt vad i 3 mom. samt 16—-

20 §§ närmare stadgas.

benämnes reservregistrerat.

3 mom. Bilregister föres i löpan­

de följd i särskilda serier för bilar,

för motorcyklar, för traktorer och

motorredskap samt för släpfordon.

Traktor och motorredskap skall re­

gistreras som tillhörande klass I, II

eller III enligt traktorskatteförord­

ningen den ... (nr ...).

— fordonets registreringsnummer.

— — Norrbottens län.

— annat fordon.

§•

1 mom. Motorfordon eller med

gummihjul eller med band försedd

traktor eller annan traktor eller mo­

torredskap, som enligt traktorskatte­

förordningen tillhör klass II eller III,

må tagas i bruk endast om fordonet

är registrerat och vederbörligen för­

sett med skylt, som utvisar fordo­

nets registreringsnummer (registre­

ringsskylt). Om sådan skylt förmä­

les i 21 § 1 mom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969

43

Släpfordon må dragas av bil en­

dast om släpfordonet är registrerat

och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stad­

gas, försett med registreringsnum­

mer.

(Nuvarande lydelse)

Släpfordon må dragas av bil eller

av traktor eller motorredskap, som

enligt traktorskatteförordningen till­

hör klass III, endast om släpfordonet

är registrerat och, på sätt i 21 § 2

mom. e) stadgas, försett med regi­

streringsnummer.

(Föreslagen lydelse)

12

§.

1 mom. Utan-------------------------------— under förutsättning

1. att----------------------------------- 2 mom.;

2. att, såvitt angår motorfordon 2. att, såvitt angår motordrivet

eller traktor, fordonet är försett med fordon, fordonet är försett med in-

interimsskylt enligt bestämmelserna terimsslcylt enligt bestämmelserna i

i 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt

3 mom. och 21 § 1 mom.; samt

3. att------------ —------------------4 mom.

Under 3------------------------------- —- vid besiktning.

På reservregistrerat----------------------------------- eller släpfordon.

3 mom. Polismyndighet, som ut­

färdat interimslicens för oregistrerat

fordon, skall tillhandahålla licensin­

nehavaren interimsskyltar, för mo­

torfordon två och för traktor en.

3 mom. Polismyndighet, som ut­

färdat interimslicens för oregistrerat

fordon, skall tillhandahålla licensin­

nehavaren interimsskyltar, för mo­

torfordon två samt för traktor och

motorredskap en.

För varje----------------------------------- fyra kronor.

Skylt skall---------------------------------- interimslicens beviljats.

För skylt--------------------- —---------tillfalla statsverket.

13 §

1 mom. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motorfordon, traktorer eller

släpfordon bruka av honom saluhål­

let fordon i fall, som avses i 12 § 1

mom. a—d), eller för demonstration

eller försäljning av fordonet under

förutsättning

1. att

1 mom. Utan hinder av vad i 11 §

stadgas må den, som yrkesmässigt

driver tillverkning av eller handel

med motordrivna fordon eller släp­

fordon, bruka av honom saluhållet

fordon i fall, som avses i 12 § 1 mom.

a—d), eller för demonstration eller

försäljning av fordonet under förut­

sättning

2. att, såvitt angår motorfordon,

traktor eller släpvagn, fordonet är

försett med saluvagnsskylt enligt be­

stämmelserna i 3 mom. och 21 § 1

mom.; samt

3. i----------------------------------- 4 mom.

3 mom. Länsstyrelse, som utfär­

dat saluvagnslicens, gällande för

motorfordon, traktor eller släpvagn,

skall under nedan angivna villkor

tillhandahålla licensinnehavaren er-

2 mom. stadgas;

2. att, såvitt angår motordrivet

fordon eller släpvagn, fordonet är

försett med saluvagnsskylt enligt be­

stämmelserna i 3 mom. och 21 § 1

mom.; samt

3 mom. Länsstyrelse, som utfär­

dat saluvagnslicens, gällande för mo­

tordrivet fordon eller släpvagn, skall

under nedan angivna villkor tillhan­

dahålla licensinnehavaren erforder-

44

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

forderligt antal saluvagnsskyltar.

För varje motorfordon utlämnas två

skyltar och för varje traktor eller

släpvagn en skylt.

Saluvagnsskylt må utlämnas en­

dast under villkor

att, såvitt angår motorfordon eller

släpvagn, saluvagnsskatt blivit er-

lagd,

att, såvitt angår motorfordon eller

med gummihjul försedd traktor, i

två exemplar ingives bevis om tra­

fikförsäkring för varje fordon, varå

skylten skall användas,

samt att för varje skylt erlägges

fem kronor i avgift.

Saluvagnsskylt, utlämnad-----------

Har saluvagnslicens--------------------

Angående rätt-----------------------------

(Nuvarande lydelse)

ligt antal saluvagnsskyltar. För var­

je motorfordon utlämnas två skyltar

och för varje traktor, motorredskap

eller släpvagn en skylt.

Saluvagnsskylt må utlämnas en­

dast under villkor

att, saluvagnsskatt blivit erlagd,

(Föreslagen lydelse)

att, såvitt angår motorfordon eller

med gummihjul försedd traktor, i

två exemplar ingives bevis om tra­

fikförsäkring för varje fordon, varå

skylten skall användas,

samt att för varje skylt erlägges

fem kronor i avgift.

-------- ---------skyltens utlämnande.

-------- — vederbörande länsstyrelse.

— särskilt stadgas.

15 §.

1 mom. Tillverkare här i riket av

motorfordon, traktorer eller släpfor­

don eller här i riket bosatt general­

agent för sådan tillverkare i utlan­

det må erhålla tillstånd att få olika

typer av tillverkningen besiktigade

(typbesiktning).

Tillstånd till------- —-------------------

2 mom. Därest motorfordon, trak­

tor eller släpfordon enligt intyg, ut­

färdat av tillverkare eller general­

agent med tillstånd till typbesikt­

ning, är i överensstämmelse med

typfordon, som blivit för denne be­

siktigat och godkänt, eller företer en­

dast sådana avvikelser från typfor­

donet, vilka äro att hänföra till for­

donets utstyrsel och icke förändra

dess beskattningsförhållande, skall

så anses som om fordonet godkänts

vid registreringsbesiktning den dag

intyget utfärdats. Dylikt intyg, typ­

intyg, får icke utfärdas beträffande

fordon, som är eller varit registrerat

eller är eller varit infört i export-

vagnsförteckning.

1 mom. Tillverkare här i riket av

motordrivna fordon eller släpfordon

eller här i riket bosatt generalagent

för sådan tillverkare i utlandet må

erhålla tillstånd att få olika typer

av tillverkningen besiktigade (typ­

besiktning).

anses föreligga.

2 mom. Därest motordrivet for­

don eller släpfordon enligt intyg, ut­

färdat av tillverkare eller general­

agent med tillstånd till typbesikt­

ning, är i överensstämmelse med typ­

fordon, som blivit för denne besik­

tigat och godkänt, eller företer en­

dast sådana avvikelser från typfor­

donet, vilka äro att hänföra till for­

donets utstyrsel och icke förändra

dess beskattningsförhållande, skall

så anses som om fordonet godkänts

vid registreringsbesiktning den dag

intyget utfärdats. Dylikt intyg, typ-

intyg, får icke utfärdas beträffande

fordon, som är eller varit registrerat

eller är eller varit infört i export-

vagnsförteckning.

45

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

17 §.

1 mom. Ansökan------------ — —------------- till salu.

Har släpfordon, som förut icke re­

gistrerats, tagits i bruk enligt inte-

rimslicens, skall ansökan om regi­

strering av fordonet göras av ägaren

inom tre veckor från det fordonet

togs i bruk.

4 mom. Ansökan

Har annan traktor än som avses

i första stycket, motorredskap eller

släpfordon tagits i bruk enligt in-

terimslicens och har fordonet icke

förut registrerats, skall ansökan om

registrering av fordonet göras av

ägaren inom tre veckor från det for­

donet togs i bruk.

------ och postadress;

dels, i fråga om traktor och mo­

torredskap, uppgift om vilken klass

fordonet tillhör enligt traktorskatte­

förordningen;

dels, i-— --------------------- -—-----licensens nummer.

Ansökan skall —----------------------— — stadgad avgift.

Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erläg­

ga bilskatt är särskilt stadgat.

ga bilskatt eller traktorskatt är sär­

skilt stadgat.

18

2 mom. Ägare--------—--------- — —

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsin-

strumentet i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldighet

att vid sådan anmälan foga bilskatt,

vartill anmält förhållande må giva

anledning, är särskilt stadgat.

§•

— 17 § 3 mom.

Anmälan enligt detta moment om

verkställd registreringsbesiktning

skall vara åtföljd av besiktningsin-

strumentet i tre exemplar ävensom

stadgad avgift. Angående skyldighet

att vid sådan anmälan foga bilskatt

eller traktorskatt, vartill anmält för­

hållande må giva anledning, är sär­

skilt stadgat.

4 mom. Ägare av registrerad trak­

tor eller registrerat motorredskap,

som avser att använda fordonet på

sådant sätt att det kommer att till­

höra högre klass enligt traktorskat­

teförordningen, skall innan ändring­

en sker anmäla denna till länsstyrel­

sen i det län där fordonet är registre­

rat. Om skyldighet att vid sådan an­

mälan foga traktorskatt är särskilt

stadgat.

19 §.

1 mom. Har ägare av registrerat

motorfordon eller registrerad trak­

tor för avsikt att under viss tid eller

tills vidare icke bruka fordonet eller

ämnar ägare av registrerat släpfor­

don icke vidare låta fordonet dragas

1 mom. Skall registrerat motorfor­

don eller registrerad traktor, som är

försedd med gummihjul eller med

band, under viss tid eller tills vidare

icke brukas eller skall annan regi­

strerad traktor eller registrerat mo-

46

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁴⁵ år 1969

av bil, må anmälan om förhållandet

göras hos länsstyrelsen för fordonets

överförande Ifrån bilregistret till bil-

reservregistret. Anmälan skall göras

skriftligen och åtföljas av stadgad

avgift.

(Nuvarande lydelse)

torredskap eller släpfordon brukas

på sådant sätt att registreringsplikt

inte längre föreligger, må anmälan

om förhållandet göras hos länsstyrel­

sen för fordonets överförande från

bilregistret till bilreservregistret. An­

mälan skall göras skriftligen och åt­

följas av stadgad avgift.

(Föreslagen lydelse)

21

§.

1 mom. Registrerings-, interims-

eller saluvagnsskylt skall i förekom­

mande fall vara anbragt på motor­

fordon såväl framtill som baktill, på

traktor framtill och på släpfordon

baktill. Framtill anbragt skylt skall

vara väl synlig framifrån och baktill

anbragt skylt väl synlig bakifrån.

På traktor må dock, om det med­

för avsevärd olägenhet att föra skyl­

ten framtill, denna i stället vara an­

bragt på annan lämplig, utifrån lätt

synlig plats.

1 mom. Registrerings-, interims-

eller saluvagnsskylt skall i förekom­

mande fall vara anbragt på motor­

fordon såväl framtill som baktill,

på traktor och motorredskap fram­

till samt på släpfordon baktill. Fram­

till anbragt skylt skall vara väl syn­

lig framifrån och baktill anbragt

skylt väl synlig bakifrån.

På traktor och motorredskap må

dock, om det medför avsevärd olä­

genhet att föra skylten framtill, den­

na i stället vara anbragt på annan

lämplig, utifrån lätt synlig plats.

Har till------------------—------------ sådan skylt.

Vad i----------------------------------- brandväsendets räkning.

Skylt får------------ ---------------------- kan avläsas.

Närmare bestämmelser —--------------------------- - av Konungen.

65

4. mom. Sökes ej inom föreskri­

ven tid registrering av motorfordon,

av traktor med gummihjul eller

band eller av släpfordon på sätt i

17 § stadgas, straffes den felande

med dagsböter.

Underlåter någon------------ — ---------

Om någon----------------------—-------—

§•

4 mom. Sökes ej inom föreskriven

tid registrering av motordrivet for­

don eller släpfordon på sätt i 17 §

stadgas, straffes den felande med

dagsböter.

--------femhundra kronor.

sin skyldighet.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

2. De ändrade bestämmelserna i 11—13, 17—19 och 65 §§ beträffande

registrerings- och anmälningsskyldighet i fråga om traktor och motorred­

skap gäller dock redan från och med den 1 oktober 1969.

3. Ägare av registrerad traktor skall inom tre veckor från sistnämnda

dag anmäla hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken

klass fordonet tillhör enligt traktorskatteförordningen.

4. Den som underlåter att inom föreskriven tid lämna sådan anmälan

som avses i föregående punkt straffas med böter, högst 500 kronor.

5. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga

om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

47

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 15 december

1961 (nr 653) om brännoljeskatt

Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om bränn­

oljeskatt skall erhålla andrad

(Nuvarande lydelse)

1

Till staten------------ —------------------

Skatt skall icke utgå för bränn­

olja, som uppenbart är avsedd att

förbrukas för annat ändamål än drift

av motor i motorfordon.

Med obeskattad--------------------------

Begreppet motorfordon har i den­

na förordning samma innebörd som

i vägtrafikförordningen, dock att till

motorfordon ej hänföras sådana

fordon, som på grund av stadgande

i 77 § sistnämnda 'förordning eller

beslut, som i samma författningsrum

avses, icke skolat upptagas och re­

dovisas i bilregister.

e pa sätt nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

följande brännolja.

Skatt skall icke utgå för bränn­

olja, som uppenbart är avsedd att

förbrukas för annat ändamål än drift

av motor i motorfordon eller i trak­

tor eller motorredskap, som tillhör

klass III enligt traktorskatteförord­

ningen den ... (nr ...).

--------den förvärvats.

Begreppen motorfordon, traktor

och motorredskap har i denna för­

ordning samma innebörd som i väg­

trafikförordningen den 28 september

1951 (nr 6i8). Till sådana fordon

hänföras dock ej fordon, som på

grund av stadgande i 77 § sistnämn­

da förordning eller beslut, som i

samma författningsrum avses, icke

skolat upptagas och redovisas i bil­

register.

Vad som sägs i det följande om

motorfordon gäller även traktor och

motorredskap, som tillhör klass III

enligt traktor skatteförordningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga

om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1969

Bilskatteutredningens förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 29BmajJ1964

(nr 352) om gasolskatt

Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasolskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Till staten skall i enlighet med

bestämmelserna i denna förordning

erläggas särskild skatt (gasolskatt)

för gasol och annan till tulltaxenum-

mer 27.11, 29.01 eller 38.19 hänför-

lig vara, som helt eller till huvud­

saklig del består av gasformiga kol­

väten och som användes till drift av

motor i motorfordon.

Till staten skall i enlighet med be­

stämmelserna i denna förordning er­

läggas särskild skatt (gasolskatt) för

gasol och annan till tulltaxenummer

27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig va­

ra, som helt eller till huvudsaklig

del består av gasformiga kolväten

och som användes till drift av motor

i motorfordon eller i traktor eller

motorredskap, som tillhör klass III

enligt traktorskatteförordningen den

... (nr ...).

Vad i--------—-----------------------skattepliktig vara.

Begreppet motorfordon har i den­

na förordning samma innebörd som

1 vägtrafikförordningen. Bestämmel­

serna i förordningen äga dock ej till-

lämpning på annat motorfordon än

sådant som skall upptagas och re­

dovisas i länsstyrelses bilregister

eller må brukas här i riket enligt in-

terimslicens eller saluvagnslicens, ej

heller på motorfordon som jämlikt

2 § första eller andra stycket förord­

ningen om automobilslcatt är frikal-

lat från skatteplikt enligt sistnämn­

da förordning.

Begreppen motorfordon, traktor

och motorredskap ha i denna för­

ordning samma innebörd som i väg­

trafikförordningen den 28 september

1951 (nr 648).

Vad som sägs i det följande om

motorfordon gäller även traktor eller

motorredskap, som tillhör klass 111

enligt traktorskatteförordningen.

Bestämmelserna i denna förord­

ning äga ej tillämpning på annat mo­

torfordon än sådant som skall upp­

tagas och redovisas i länsstyrelses

bilregister eller må brukas här i ri­

ket enligt interimslicens eller salu-

49

vagnslicens, ej heller på motorfordon

som jämlikt 2 § första eller andra

stycket förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt är fri-

kallat från skatteplikt enligt sist­

nämnda förordning.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.

Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga

om åtgärd som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 ⁶⁹⁰¹59