Prop. 1969:45
('med förslag till traktor\xad skatteförordning, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
1
Nr 45
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till traktor
skatteförordning, m. m.; given Stockholms slott den 7 mars 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag,
dels föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1) traktorskatteförordning, 2) förordning om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt,
3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt,
dels inhämta riksdagens yttrande över härvid fogat förslag till 4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648),
dels föreslå riksdagen att bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att skatt skall utgå för traktorer och för motor redskap som används för transport på allmänna vägar och gator. Trakto rerna föreslås i skattehänseende indelade i två klasser. Till den första klas sen hänförs i princip traktorer som används för transport på allmän väg eller gata (trafiktraktorer). Som trafiktraktorer anses inte traktorer som används för att forsla lantbrukets eller skogsbrukets produkter eller för nödenheter. Trafiktraktorer föreslås beskattade enligt samma grunder som lastbilar. De får köras bara på beskattat bränsle. Skatten för en sådan trak tor föreslås utgöra hälften av fordonsskatten för en lastbil med motsvaran de tjänstevikt.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt Nr 45
2
Övriga traktorer hänförs till den andra klassen. Skatten för traktorer i
denna klass föreslås utgå för helt kalenderår med 200 kr., om tj änstevikten
ej överstiger 2 500 kg, och med 300 kr., om tj änstevikten är högre.
Motorredskap som utför ett med trafiktraktorer jämställt transportarbe
te föreslås bli beskattade på samma sätt som trafiktraktorer. Övriga motor
redskap fritas från skatteplikt. Vidare föreslås att släpvagnar, som dras av
trafiktraktorer eller därmed likställda motorredskap, i skattehänseende be
handlas som lastbilsdragna.
Genom den föreslagna beskattningen beräknas statens inkomster öka
med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat.
Traktorskatten avses utgå fr. o. m. den 1 januari 1970. Bestämmelser om
registrerings- och anmälningsskyldighet m. m. föreslås träda i kraft den 1
september 1969.
Vidare föreslås höjning av det belopp med vilket ägare av bensindriven
traktor som används inom lantbruket erhåller restitution för erlagd ben
sinskatt. Beloppet, som f. n. utgör 340 kr. för traktor och år, föreslås höjt
till 350 kr. med verkan fr. o. m. år 1970.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
3
1) Förslag
till
Traktorskatteförordning
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
För registrerad traktor och registrerat motorredskap utgår traktorskatt
enligt denna förordning.
Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt används i denna förord
ning i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september 1951
(nr 648).
Med allmän väg avses sådan allmän väg, gata eller annan allmän plats,
som är upplåten för allmän samfärdsel.
Med transport på allmän väg avses befordran på sådan väg av gods, som
ej är lastat på traktorn eller motorredskapet. Som transport på allmän väg
anses dock ej
a) godsbefordran vid passage över allmän väg,
b) befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller
dylikt av redskap, som skall drivas med traktorn eller motorredskapet, eller
drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet,
c) befordran av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller
skogsbruk.
Förordningen gäller ej fordon som skall införas i centralt militärt for-
donsregister.
2
§•
Fordon för vilka utgår traktorskatt indelas i två klasser.
Till klass I hör traktor som används för transport på allmän väg (trafik
traktor) och motorredskap som används på motsvarande sätt.
Som trafiktraktor anses icke traktor vars användning för transport på
allmän väg är begränsad till befordran av produkter från eller förnöden
heter för lantbruk eller skogsbruk.
Till klass II hör annan traktor än trafiktraktor.
3
§•
För fordon som tillhör klass I utgår traktorskatt för helt kalenderår med
200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 1 300 kilogram. Överstiger tjäns-
tevikten 1 300 kilogram, utgår traktorskatt för helt kalenderår med dels
grundavgift om 85 kronor, dels tilläggsavgift. Tilläggsavgiften utgör,
om tj änstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje på
börjat tal av 100 kilogram av tj änstevikten minskad med 900 kilogram,
om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för
3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100
kilogram av återstående del av tjänstevikten,
om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilo
4
gram av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram
av återstående del av tjänstevikten.
För traktor som tillhör klass II utgår traktorskatt för helt kalenderår med
200 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 2 500 kilogram, och 300 kronor,
om tjänstevikten överstiger 2 500 kilogram.
4 §•
Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) om automobilskatt gäller i tillämpliga delar i fråga om traktor
skatt. Bestämmelserna i 6 § andra stycket och 13 § andra stycket samma
förordning gäller även ändring av traktorns användning.
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969. Traktorskatt utgår
från och med år 1970.
Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969
5
2) Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)
om brännoljeskatt
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om
brännoljeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1
Till stalen
Skatt skall icke utgå för brännolja,
som uppenbart är avsedd att för
brukas för annat ändamål än drift
av motor i motorfordon.
följande brännolja.
Med obeskattad------- -— ■—
Skatt skall icke utgå för bränn
olja, som uppenbart är avsedd att
förbrukas för annat ändamål än
drift av motor i motorfordon eller i
sådan traktor eller sådant motorred
skap som tillhör klass 1 enligt trak
torskatteförordningen.
den förvärvats.
Begreppet motorfordon har i den
na förordning samma innebörd som
i vägtrafikförordningen, dock att till
motorfordon ej hänföras sådana for
don, som på grund av stadgande
i 77 § sistnämnda förordning eller
beslut, som i samma författnings-
rum avses, icke skolat upptagas och
redovisas i bilregister.
Begreppen motorfordon, traktor
och motor redskap ha i denna förord
ning samma innebörd som i vägtra
fikförordningen. Till sådana fordon
hänföras dock ej fordon, som på
grund av stadgande i 77 § sistnämn
da förordning eller beslut, som i
samma författningsrum avses, icke
skolat upptagas och redovisas i bil
register.
Vad som i denna förordning sägs
om motorfordon gäller även sådan
traktor eller sådant motorredskap
som tillhör klass I enligt traktorskat
teförordningen.
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
3) Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasol
skatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1
Till staten skall i enlighet med be
stämmelserna i denna förordning er
läggas särskild skatt (gasolskatt) för
gasol och annan till tulltaxenummer
27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig
vara, som helt eller till huvudsaklig
del består av gasformiga kolväten
och som användes till drift av motor
i motorfordon.
Vad i----------- - —------- skattepliktig
Begreppet motorfordon har i den
na förordning samma innebörd som
1 vägtrafikförordningen. Bestämmel
serna i förordningen äga dock ej till-
lämpning på annat motorfordon än
sådant som skall upptagas och redo
visas i länsstyrelses bilregister eller
må brukas här i riket enligt inte-
rimslicens eller saluvagnslicens, ej
heller på motorfordon som jämlikt
2 § första eller andra stycket förord
ningen om automobilskatt är frikal-
lat från skatteplikt enligt sistnämn
da förordning.
§•
Till staten skall i enlighet med be
stämmelserna i denna förordning er
läggas särskild skatt (gasolskatt) för
gasol och annan till tulltaxenummer
27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig
vara, som helt eller till huvudsaklig
del består av gasformiga kolväten
och som användes till drift av motor
i motorfordon eller i sådan traktor
eller sådant motorredskap som till
hör klass I enligt traktorskatteför
ordningen.
vara.
Begreppen motorfordon, traktor
och motorredskap ha i denna förord
ning samma innebörd som i vägtra
fikförordningen.
Vad som i denna förordning sägs
om motorfordon gäller även sådan
traktor eller sådant motorredskap
som tillhör klass I enligt traktorskat
teförordningen.
Bestämmelserna i denna förord
ning äga ej tillämpning på annat mo
torfordon än sådant som skall upp
tagas och redovisas i länsstyrelses
7
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
bilregister eller må brukas här i ri
ket enligt interimslicens eller salu-
vagnslicens, ej heller på motorfor
don som jämlikt 2 § första eller and
ra stycket förordningen om automo-
bilskatt är frikallat från skatteplikt
enligt sistnämnda förordning.
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.
4) Förslag
till
Förordning
om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648)
Härigenom förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 6 § 4 mom., 10 § 2 och 3
mom., 11 § 1 mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom.,
17 § 1 och 4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 och 2 mom., 51 § 1 mom.,
55 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafikförordningen den 28 september 19511
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i förordningen skall
införas ett nytt moment, 18 § 4 mom., av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1 §•
4 mom. I denna------------förstås med
släpfordon:
fordon, som är släpfordon: fordon, som är
byggt för koppling till bil eller trak- byggt för koppling till bil, traktor
tor och avsett för person- eller gods- eller motorredskap och avsett för
befordran eller för att uppbära an- person- eller godsbefordran eller för
ordningar för bilens eller traktorns att uppbära anordningar för bilens,
drivande;
traktorns eller motorredskapets dri
vande;
efterfordon: fordon, —--------- med medar;
påhängsvagn: släpvagn, som påhängsvagn: släpvagn, som
ar avsedd att genom kopplingsanord- är avsedd att genom kopplingsanord-
ning, bestående av tapp med vänd- ning, bestående av tapp med vänd
skiva eller därmed jämförlig kon- skiva eller därmed jämförlig kon
struktion, förenas med bil eller trak- struktion, förenas med bil, traktor et
tor, och som är så utförd, att dess ler motorredskap, och som är så ut-
underrede (chassi) eller karosseri förd, att dess underrede (chassi) el-
direkt vilar på det dragande fordo- ler karosseri direkt vilar på det dra-
net;
gande fordonet;
s i d v a g n: fordon,----------- brådskande tjänsteutövning.
6 mom. I denna------------ förstås med
axeltryck: den------------ hjulaxlar på ett fordon;
1 Omtryckt 1967:856. Senaste lydelse av 10 § 3 mom. se 1968:726.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr ko år 1969
bils eller traktors tjäns-
t e v i k t:
sammanlagda vikten av
dels fordonet i normalt, fullt drift-
färdigt skick vid användning av
tyngsta till fordonet hörande karos-
seri, dels till fordonet hörande verk
tyg och reservhjul ävensom bränsle,
smörjolja och vatten, dels ock föra
ren av fordonet;
motorcykels tjänst evikt:
Vid fastställande ----------- ---------— 7
Närmare bestämmelser —-------------
(Nuvarande lydelse)
bils, traktors eller motor-
redskaps tjänstevikt: sam
manlagda vikten av dels fordonet i
normalt, fullt driftfärdigt skick vid
användning av tyngsta till fordonet
hörande karosseri, dels till fordonet
hörande verktyg och reservhjul även
som bränsle, smörjolja och vatten,
dels ock föraren av fordonet;
----------- eller medar.
kilogram.
- därtill förordnar.
(Föreslagen lydelse)
6 §•
4 m o in. Släpfordon, som dragés 4 in o in. Släpfordon, som dragés
av traktor, skall hava tillfredsstäl- av traktor eller motorredskap, skall
lande kopplingsanordning.
hava tillfredsställande kopplingsan-
ordning.
Vid färd-------------------------- av dem.
Vad i------- ----------------- föregående stycke.
10
2 in o in. Motorfordon, traktorer,
som äro försedda med gummihjul
eller med band, samt släpfordon sko
la upptagas och redovisas i bilregis
ter eller bilreservregister enligt vad i
3 inom. samt 16—20 §§ närmare
stadgas.
Fordon, som------------ benämnes r
3 mom. Bilregister föres i löpan
de följd i särskilda serier för bilar,
motorcyklar, traktorer och släpfor
don.
Fordon skall------------ fordonets r i
Länen betecknas sålunda:------------
§•
2 in o in. Motordrivna fordon och
släpfordon skola upptagas och redo
visas i bilregister eller bilreservre
gister enligt vad i 3 mom. samt 16—
20 §§ närmare stadgas.
eservregistrerat.
3 m o in. Bilregister föres i löpan
de följd i särskilda serier för bilar,
för motorcyklar, för traktorer och
motorredskap samt för släpfordon.
För traktor skall i registret angivas,
om den tillhör klass I eller II enligt
traktorskatteförordningen den ...
(nr . . .).
igistreringsnummer.
Fordon, som------------------------ annat fordon.
11
1 in o m. Motorfordon eller med
gummihjul eller med band försedd
traktor må tagas i bruk endast om
fordonet är registrerat och vederbör
ligen försett med skylt, som utvisar
fordonets registreringsnummer (r e-
1 m o m. Motorfordon eller med
gummihjul eller med band försedd
traktor må ej tagas i bruk och mo
torredskap må ej användas på så
dant sätt att det enligt traktorskatte
förordningen skall hänföras till
Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969
9
gistreringsskylt). Om sådan
skylt förmäles i 21 § 1 mom.
(Nuvarande lydelse)
Släpfordon må dragas av bil en
dast om släpfordonet är registrerat
och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stad
gas, försett med registreringsnum
mer.
klass 1, om icke fordonet är registre
rat och vederbörligen försett med
skylt, som utvisar fordonets registre
ringsnummer (registrerings
skylt). Om sådan skylt förmäles i
21 § 1 mom.
Släpfordon må ej dragas av bil och
släpvagn må ej dragas av sådan trak
tor eller sådant motorredskap som
enligt traktorskatteförordningen till
hör klass I, om icke släpfordonet är
registrerat och, på sätt i 21 § 2 mom.
e ) stadgas, försett med registrerings
nummer.
(Föreslagen lydelse)
12
§.
1 mom. Utan hinder------------ 2 inom.;
2. att, såvitt angår motorfordon
eller traktor, fordonet är försett med
interimsskylt enligt bestäm
melserna i 3 mom. och 21 § 1 mom.;
samt
3. att fordonet---------------------------- 4 mom.
Under 3--------------------- ■—------------vid besiktning.
2. att, såvitt angår motordrivet
fordon, fordonet är försett med i n-
terimsskylt enligt bestämmel
serna i 3 mom. och 21 § 1 mom.;
samt
På reservregistrerat------- -----
3 mom. Polismyndighet, som ut
färdat interimslicens för oregistre
rat fordon, skall tillhandahålla li
censinnehavaren interimsskyltar,
för motorfordon två och för traktor
en.
För varje —
Skylt skall
För skylt —
eller släpfordon.
3 mom. Polismyndighet, som ut
färdat interimslicens för oregistrerat
fordon, skall tillhandahålla licens
innehavaren interimsskyltar, för mo
torfordon två samt för traktor och
motorredskap en.
--------------fyra kronor.
interimslicens beviljats.
--------- tillfalla statsverket.
13 §.
1 in o in. Utan hinder av vad i 11 §
stadgas må den, som yrkesmässigt
driver tillverkning av eller handel
med motorfordon, traktorer eller
släpfordon bruka av honom saluhål
let fordon i fall, som avses i 12 § 1
mom. a—d), eller för demonstration
eller försäljning av fordonet under
förutsättning
1. att han----------- -----------------------
2. att, såvitt angår motorfordon,
traktor eller släpvagn, fordonet är
försett med saluv agnss kylt
enligt bestämmelserna i 3 mom. och
21 § 1 mom.; samt
1 in o in. Utan hinder av vad i 11 §
stadgas må den, som yrkesmässigt
driver tillverkning av eller handel
med motordrivna fordon eller släp
fordon, bruka av honom saluhållet
fordon i fall, som avses i 12 § 1
mom. a—d), eller för demonstration
eller försäljning av fordonet under
förutsättning
— mom. stadgas;
2. att, såvitt angår motordrivet
fordon eller släpvagn, fordonet är
försett med saluvagnsskylt
enligt bestämmelserna i 3 mom. och
21 § 1 inom.; samt
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
(Nuvarande lydelse)
3. i andra------------—-------------4 mom.
(Föreslagen lydelse)
3 mom. länsstyrelse, som utfär
dat saluvagnslicens, gällande för
motorfordon, traktor eller släpvagn,
skall under nedan angivna villkor
tillhandahålla licensinnehavaren er
forderligt antal saluvagnsskyliar.
För varje motorfordon utlämnas två
skyltar och för varje traktor eller
släpvagn en skylt.
3 mom. länsstyrelse, som utfär
dat saluvagnslicens, gällande för mo
tordrivet fordon eller släpvagn, skall
under nedan angivna villkor tillhan
dahålla licensinnehavaren erforder
ligt antal saluvagnsskyltar. För var
je motorfordon utlämnas två skyltar
och för varje traktor, motorredskap
eller släpvagn en skylt.
Saluvagnsskylt må------- - — under villkor
att, såvitt angår motorfordon el- att saluvagnsskatt blivit erlagd,
ler släpvagn, saluvagnsskatt blivit
erlagd,
att, såvitt angår motorfordon eller med-------------i avgift.
Saluvagnsskylt, utlämnad------------------------ skyltens utlämnande.
Har saluvagnslicens----------- - -—— —vederbörande länsstyrelse.
Angående rätt------------------------ - särskilt stadgas.
15
1 mom. Tillverkare här i riket
av motorfordon, traktorer eller släp
fordon eller här i riket bosatt gene
ralagent för sådan tillverkare i ut
landet må erhålla tillstånd att få oli
ka typer av tillverkningen besiktiga
de (t y p b e s i 1c t n i n g).
Tillstånd till------------------------ anses
2
mom. Därest motorfordon,
traktor eller släpfordon enligt intyg,
utfärdat av tillverkare eller general
agent med tillstånd till typbesikt
ning, är i överensstämmelse med typ
fordon, som blivit för denne besikti
gat och godkänt, eller företer endast
sådana avvikelser från typfordonet,
vilka äro att hänföra till fordonets
utstyrsel och icke förändra dess be-
skattningsförhållande, skall så anses
som om fordonet godkänts vid regi-
streringsbesiktning den dag intyget
utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,
får icke utfärdas beträffande fordon,
som är eller varit registrerat eller
är eller varit infört i exportvagnsför-
teckning.
17
1 m o m. Tillverkare här i riket
av motordrivna fordon eller släpfor
don eller här i riket bosatt general
agent för sådan tillverkare i utlandet
må erhålla tillstånd att få olika typer
av tillverkningen besiktigade (t y p-
besiktning).
föreligga.
2 mom. Därest motordrivet for
don eller släpfordon enligt intyg, ut
färdat av tillverkare eller general
agent med tillstånd till typbesikt
ning, är i överensstämmelse med typ
fordon, som blivit för denne besikti
gat och godkänt, eller företer endast
sådana avvikelser från typfordonet,
vilka äro att hänföra till fordonets
utstyrsel och icke förändra dess be-
skattningsförhållande, skall så anses
som om fordonet godkänts vid regi-
streringsbesiktning den dag intyget
utfärdats. Dylikt intyg, typintyg,
får icke utfärdas beträffande fordon,
som är eller varit registrerat eller är
eller varit infört i exportvagnsför-
teckning.
§•
1 mom. Ansökan om------------till salu.
Har släpfordon, som förut icke Har motorredskap eller släpfordon
registrerats, tagits i bruk enligt in- tagits i bruk enligt interimslicens och
Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1969
11
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
terimslicens, skall ansökan om re- har fordonet icke förut registrerats,
gistrering av fordonet göras av äga- skall ansökan om registrering av för
ren inom tre veckor från det fordo- donet göras av ägaren inom tre vec-
net togs i bruk.
kor från det fordonet togs i bruk.
4 m o m. Ansökan om — -——• och postadress;
dels, i fråga om traktor, uppgift
om vilken klass fordonet tillhör en
ligt traktorskatteförordningen;
dels, i---------------------— licensens nummer.
Ansökan skall------------------------- stadgad avgift.
Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erläg
ga bilskatt eller traktorskatt är sär
skilt stadgat.
ga bilskatt är särskilt stadgat.
18 §.
2 mom. Ägare av — — —-------
Anmälan enligt detta moment om
verkställd registreringsbesiktning
skall vara åtföljd av besiktningsin-
strumentet i tre exemplar ävensom
stadgad avgift. Angående skyldig
het att vid sådan anmälan foga bil
skatt, vartill anmält förhållande må
giva anledning, är särskilt stadgat.
- 3 mom.
Anmälan enligt detta moment om
verkställd registreringsbesiktning
skall vara åtföljd av besiktningsin-
strumentet i tre exemplar ävensom
stadgad avgift. Angående skyldighet
att vid sådan anmälan foga bilskatt
eller traktorskatt, vartill anmält för
hållande må giva anledning, är sär
skilt stadgat.
Har vid ------------------------ om registrering.
Vid anmälan — -------------------- - två exemplar.
4 mom. Avser ägare av registre
rad traktor, som tillhör klass II en
ligt traktorskatteförordningen, att
använda fordonet på sådant sätt att
det kommer att tillhöra klass I, skall
han innan den ändrade användning
en sker anmäla denna till länsstyrel
sen i det län där fordonet är registre
rat. Om skyldighet att vid sådan an
mälan foga traktorskatt är särskilt
stadgat.
19
1 m o m. Har ägare av registrerat
motorfordon eller registrerad trak
tor för avsikt att under viss tid eller
tills vidare icke bruka fordonet eller
ämnar ägare av registrerat släpfor
don icke vidare låta fordonet dragas
av bil, må anmälan om förhållandet
göras hos länsstyrelsen för fordonets
överförande från bilregistret till bil-
reservregistret. Anmälan skall göras
§•
1 m o m. Har ägare av registrerat
motorfordon eller registrerad trak
tor för avsikt att under viss tid eller
tills vidare icke bruka fordonet eller
ämnar ägare av registrerat motor-
redskap eller registrerat släpfordon
bruka fordonet på sådant sätt att re
gistrerings plikt icke längre förelig
ger, må anmälan om förhållandet
göras hos länsstyrelsen för fordonets
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
skriftligen och åtföljas av stadgad
avgift.
(Nuvarande lydelse)
överförande från bilregistret till bil-
reservregistret. Anmälan skall göras
skriftligen och åtföljas av stadgad
avgift.
(Föreslagen lydelse)
21
§.
1 in o m. Registrerings-, interims-
eller salnvagnsskylt skall i förekom
mande fall vara anbragt på motor
fordon såväl framtill som baktill, på
traktor framtill och på släpfordon
baktill. Framtill anbragt skylt skall
vara väl synlig framifrån och bak-
til! anbragt skylt väl synlig bak
ifrån.
På traktor må dock, om det
medför avsevärd olägenhet att föra
skylten framtill, denna i stället vara
anbragt på annan lämplig, utifrån
lätt synlig plats.
Har till —-------------------- sådan skylt.
Vad i----------
Skylt får---------------------- kan avläsas.
Närmare bestämmelser---------------- --------av Konungen.
2 mom. På registrerat------------ sidvagnen är byggd för godsbefordran,
maximilast;
1 m o in. Registrerings-, interims-
eller saluvagnsskylt skall i förekom
mande fall vara anbragt på motor
fordon såväl framtill som baktill, på
traktor och motorerdskap framtill
samt på släpfordon baktill. Fram
till anbragt skylt skall vara väl syn
lig framifrån och baktill anbragt
skylt väl synlig bakifrån.
På traktor och motorredskap må
dock, om det medför avsevärd olä
genhet att föra skylten framtill, den
na i stället vara anbragt på annan
lämplig, utifrån lätt synlig plats.
-------- brandväsendets räkning.
e) beträffande släpfordon, dels
fordonets registreringsnummer, dels
fordonets tjänstevikt, bredd, längd
och maximilast, dels ock uppgift
varav framgår till vilken typ av
dragfordon släpfordonet enligt be
siktning sinstrument eller typintyg
får kopplas.
På skylt,------------------------- eller typintyg.
Registrerat fordon —--------- fordonets identifiering.
e) beträffande släpfordon, dels
fordonets registreringsnummer, dels
ock fordonets tjänstevikt, bredd,
längd och maximilast ävensom det
största antal passagerare fordonet är
avsett att föra.
51 §.
1 mom. Då fordon------------ dylik släpvagn.
I stället------------------------- är anordnad.
Fordon, som under mörker är upp
ställt på väg annorstädes än å parke
ringsplats, skall, såvida tillfredsstäl
lande vägbelysning icke är anord
nad, vara försett med belysnings-
ocli reflexanordning i enlighet med
vad som är föreskrivet, då fordonet
föres under mörker på väg; dock att
skyltlykta, då sådan finnes, icke be
höver vara tänd och att i stället för
Fordon, som under mörker är upp
ställt på väg annorstädes än å parke
ringsplats, skall, såvida tillfredsstäl
lande vägbelysning icke är anord
nad, vara försett med belysnings-
och reflexanordning i enlighet med
vad som är föreskrivet, då fordonet
föres under mörker på väg; dock att
skyltlykta, då sådan finnes, icke be
höver vara tänd och att i stället för
13
Kungl. Ma j:ts proposition nr 45 år 1969
(Nuvarande lydelse)
stadgad lykta för sken framåt mot
svarande parkeringslykta får använ
das. Å släpfordon eller efterfordon,
som icke är kopplat till bil eller
traktor, skall därutöver finnas be
lysnings- eller reflexanordning, som
utsänder eller reflekterar vitt eller
gult ljus framåt.
På fordon får icke-------------------------- god tid.
På fordon får under----------- icke körriktningsvisare.
stadgad lykta för sken framåt mot
svarande parkeringslykta får använ
das. Å släpfordon eller efterfordon,
som icke är kopplat till bil, traktor
eller motorredskap, skall därutöver
finnas belysnings- eller reflexanord
ning, som utsänder eller reflekterar
vitt eller gult ljus framåt.
(Föreslagen lydelse)
55 §.
1 in o m. Av bil eller traktor få
icke dragas mer än två för koppling
till bil eller traktor byggda fordon el
ler ett fordon av annat slag. Draget
eller dragna fordons bruttovikt eller
sammanlagda bruttovikt får icke
uppgå till mer än två gånger det dra
gande fordonets bruttovikt.
1 in o in. Av bil, traktor eller mo
torredskap få icke dragas mer än två
för koppling till bil, traktor eller mo
torredskap byggda fordon eller ett
fordon av annat slag. Draget eller
dragna fordons bruttovikt eller sam
manlagda bruttovikt får icke uppgå
till mer än två gånger det dragande
fordonets bruttovikt.
Fordon, som------------------------- - lämpligt sätt.
65 §.
4 in o in. Sökes ej inom föreskri
ven tid registrering av motorfordon,
av traktor med gummihjul eller band
eller av släpfordon på sätt i 17 §
stadgas, straffes den felande med
dagsböter.
Underlåter någon, —------- femhundra kronor.
Om någon,-------------------- — sin skyldighet.
4 in o m. Sökes ej inom föreskri
ven tid registrering av motordrivet
fordon eller släpfordon på sätt i 17 §
stadgas, straffes den felande med
dagsböter.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1969.
2. Fordon, som enligt äldre bestämmelser får brukas utan att det är regi
strerat men som skall vara registrerat enligt de nya bestämmelserna, får
brukas till utgången av år 1969 utan hinder av att det ej är registrerat och
försett med föreskrivna skyltar.
3. Den som vid förordningens ikraftträdande äger fordon som avses i
punkt 2 skall söka registrering av fordonet senast den 15 oktober 1969. Be
stämmelserna i vägtrafikförordningen om vad som i övrigt skall iakttagas
vid ansökan om registrering och om påföljd för den som underlåter att söka
registrering eller lämnar oriktig uppgift vid sådan ansökan äger därvid mot
svarande tillämpning.
4. Den som vid förordningens ikraftträdande äger traktor som är registre
rad eller för vilken registrering är sökt skall senast den 1 oktober 1969 an
mäla hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken klass for
donet tillhör enligt traktorskatteförordningen.
5. Om någon underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan som avses
i punkt 4 eller vid sådan anmälan lämnar veterligen oriktig uppgift äger
65 § 4 mom. andra och tredje styckena samt 5 mom. första stycket vägtra
fikförordningen motsvarande tillämpning.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
7 mars 1969.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, L
ange
, H
olmqvist
,
A
spling
, P
alme
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
, L
undkvist
, G
ustafsson
, G
eijer
,
M
yrdal
, O
dhnoff
, W
ickman
, M
oberg
, B
engtsson
.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av
traktorer och motorredskap och anför.
Inledning
Frågan om beskattning av traktorer har varit aktuell i olika samman
hang. I en år 1953 avgiven promemoria (Stencil Fi den 30 december 1953)
framhöll 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafi
ken att dess förslag till beskattningsregler (SOU 1953: 34) kunde tänkas
leda till en intensifierad användning av traktortåg på allmänna vägar och
gator. Sedan utredningen konstaterat att det var nödvändigt att avkräva
traktortrafiken dess kostnadsansvar för väganvändningen, föreslog utred
ningen en särskild skatt för traktorer som framfördes på allmän väg eller
gata. Förslaget, som inte omfattade bensindrivna jordbrukstraktorer, inne
bar en enhetlig, årlig traktorskatt för brännolje- eller fotogendrivna jord
brukstraktorer och en årlig traktorskatt, differentierad efter tjänstevikt,
för trafiktraktorer. I den proposition, vari utredningens huvudbetänkande
behandlades (prop. 1954: 112), anslöt sig föredragande departementschefen
till principen att traktorer, som används på allmänna vägar och gator, bor
de delta i kostnaderna för vägväsendet. Departementschefen ansåg emeller
tid att de redovisade uppgifterna om väganvändningen var alltför osäkra för
att tjäna som grund för en mera definitivt utformad beskattning av traktor
trafiken. Departementschefen fann sig därför inte kunna i det sammanhang
som då förelåg förorda att en särskild traktorskatt infördes. Riksdagen god
kände departementschefens uttalande i detta avseende (BeU 45, rskr 277).
Under hänvisning till att frågan om traktorbeskattning övervägdes av
15
1953 års trafikutredning lämnade riksdagen (BeU 1958: 18 och 1960: 12)
utan åtgärd vissa motioner i ämnet (1958: I: 37 och II: 43 samt 1960: I: 122
och II: 145).
I betänkandet Svensk Trafikpolitik I (SOU 1961:23) föreslog 1953 års
trafikutredning som ett provisorium i avvaktan på utredningens slutliga
förslag till reviderad vägtrafikbeskattning att för traktorer, som användes
i yrkesmässig trafik och som framfördes på annat drivmedel än bensin,
skulle utgå en årlig skatt, differentierad efter tjänstevikt. Förslaget av
styrktes vid remissbehandlingen. Efter motion till 1963 års riksdag (II:
427) med yrkande om förslag till traktorbeskattning hänvisade bevillnings
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (BeU 1963: 24) till det
förslag 1953 års trafikutredning framlagt. Utskottet framhöll bl. a. att det
enligt utskottets mening var angeläget att understryka vikten av att frågan
om beskattning av traktorer fick sin snara lösning, eftersom ett fortsatt
dröjsmål kunde bidra till att traktortrafiken på väg ökade ytterligare på
lastbilstrafikens bekostnad. Med hänsyn till att frågan var under Kungl.
Maj :ts prövning genom 1953 års trafikutrednings förslag, fann utskottet
dock inte påkallat med särskild riksdagsskrivelse rörande beskattningen av
traktorer i vägtrafik.
I 1963 års principproposition (nr 191) rörande riktlinjer för den statliga
trafikpolitiken behandlades de betänkanden som avlämnats av 1953 års
trafikutredning. Föredragande departementschefen föreslog en viss liberali
sering beträffande de yrkesmässiga traktortransporterna. Något förslag om
traktorbeskattning framfördes inte i propositionen, som i detta avseende
lämnades utan erinran av riksdagen (S3LU 1, rskr 424).
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 tillkallade
jag sju sakkunniga med uppgift att verkställa översyn av vägtrafikbeskatt
ningen och därmed sammanhängande frågor. I direktiven till utredningen,
som antagit namnet bilskatteutredningen\anförde jag bl. a. att frågan om be
skattning av traktorer och motorredskap hörde till de problem, som utred
ningen hade att ta ställning till.
Den 11 november 1968 avlämnade bilskatteutredningen betänkandet Trak
torbeskattning (SOU 1968: 50). Utredningen föreslår att traktorer i skatte
hänseende indelas i tre klasser. Till den första hänförs traktorer som i
princip ej används för transport på allmän väg. För dessa traktorer före
slås inte någon skatt. Till den andra klassen hänförs traktorer, som ej drivs
med bensin och som i viss omfattning används för transport på allmän väg
av produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. För
dessa föreslås dels en enhetlig årsskatt, dels en veckoskatt, differentierad
efter traktorns tjänstevikt. Till den tredje klassen hänförs övriga traktorer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
1 Ledamöter generaldirektören Hörjel, tillika ordförande, riksdagsmännen Folke Björkman
Johannes Blidfors, Nils-Eric Gustafsson och Gösta Sterne samt hovrättsassessorn Hans Henrik
Abelin och kanslirådet Böret Palm.
16
För dessa föreslås en årlig skatt efter samma grunder som den nuvarande
fordonsskatten på lastbilar. Som framgår av den fortsatta redogörelsen före
slås även att motorredskap i skattehänseende likställs med traktorer och att
släpvagnar som dras efter traktorer i klass III beskattas på samma sätt som
lastbilsdragna släpvagnar.
Utredningens författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksåklagaren,
Göta hovrätt, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, statens järnvägar, statens
vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens väginstitut, transportnämnden,
statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret, riksrevisionsverket, kontrollsty
relsen, domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Väster
bottens län, bilregisterutredningen, motorredskapsutredningen, Aktiebolaget
Svensk Bilprovning, Aktiebolaget Sågverksintressenter, Biltrafikens Arbets
givareförbund, Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Motorbranschens
Riksförbund, Motororganisationernas samarbetsdelegation, Riksförbundet
Landsbygdens Folk (RLF), Skogsindustriernas Samarbetsutskott, Skogs-
och lantarbetsgivareföreningen, Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening,
Svenska Järnvägsmannaförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska
Lantmännens Riksförbund, Svenska Lasttrafikbilägareförbundet, Svenska
petroleuminstitutet, Svenska skogsarbetareförbundet, Svenska Sockerfa
briks Aktiebolaget, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska vägför-
eningen, Sveriges Betodlares Centralförening, Sveriges Industriförbund, Sve
riges Lantbruksförbund, Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund och
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Dessutom har yttranden av
getts av Skånes handelskammare, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen,
Sveriges Mekanförbund och Sveriges Tivoliägareförening.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Nuvarande ordning
Enligt vägtrafikförordningen den 28 september 1951 (nr 648) indelas mo
tordrivna fordon i motorfordon (dvs. bilar och motorcyklar), traktorer och
motorredskap. Traktor skall vara inrättad huvudsakligen som dragfordon
och motorredskap inrättat huvudsakligen som arbetsredskap. För båda des
sa fordonsslag gäller att de skall vara konstruerade för en hastighet av högst
30 km/tim. och bara med svårighet kunna ändras till högre hastighet. Enligt
vägtrafikförordningen gäller vidare att släpfordon bl. a. skall vara byggt för
koppling till bil eller traktor och avsett för person- eller godsbefordran. Om
släpfordonet är försett med hjul eller band kallas det släpvagn.
Med vissa undantag — bl. a. i fråga om motordrivna fordon eller släpfor-
Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1969
17
don som tillhör staten och som är tillverkade för särskilda militära ändamål
— föreligger registreringsplikt för bilar och motorcyklar, för traktorer som
är försedda med gummihjul eller band och för släpfordon som dras av bil.
Fordon som är registreringspliktigt får med vissa undantag användas bara
om det är registrerat. Ägare av registrerat fordon är skyldig att till registre-
ringsmyndigheten anmäla vissa ändringar på fordonet, t. ex. sådana som
rör tjänstevikten.
Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt utgår
med vissa undantag skatt för registrerade motorfordon och släpvagnar. For
donsskatt utgår emellertid inte för traktorer eller motorredskap. Skatteplik
ten inträder enligt huvudregeln när fordonet registreras och upphör med
utgången av den månad då fordonet förs av ur bilregistret.
Skallen utgår i princip för kalenderår. Inträder skattskyldighet under det
löpande året, erläggs skatt med belopp som motsvarar återstående del av året
inberäknat den månad under vilken skattskyldighet inträder. Skatt kan inte
utgå för kortare tid än kalendermånad. Skattskyldig är den som vid kalen
derårets början är eller bort vara registrerad som ägare till fordonet eller,
när fordonet första gången förs in i bilregistret, den som därvid antecknas
som ägare.
Skatten utgår med olika belopp för motorcyklar, personbilar, lastbilar,
bussar och släpvagnar. Skattesatserna för samma fordonskategori varierar
med fordonsvikten. För bilar tas skatten ut i form av en grundavgift (165
kr.) och en tilläggsavgift som är olika för personbil, lastbil och buss. Till-
läggsavgiften varierar med tjänstevikten. För lastbil är t. ex. tilläggsavgiften,
om fordonets tjänstevikt ej överstiger 3 000 kg, 55 kr. för varje påbörjat tal
av 100 kg av tjänstevikten minskad med 900 kg. Om tjänstevikten t. ex. över
stiger 7 000 kg, är tilläggsavgiften 4 995 kr. för 7 000 kg av tjänstevikten och
180 kr. för varje påbörjat tal av återstående del av tjänstevikten.
Skatten på släpvagnar utgår i förhållande till fordonets totalvikt enligt en
indelning i f. n. nio skatteklasser och utgör lägst 120 och högst 1 800 kr.
Genom prop. 1969: 10 har föreslagits en höjning av den årliga fordons
skatten för registrerade släpvagnar med en totalvikt om 11 000 kg eller där
över. Propositionen är f. n. föremål för riksdagens prövning.
Som tidigare nämnts utgår fordonsskatt i princip bara på registrerade mo
torfordon och släpvagnar. Om ett sådant fordon tas i bruk utan att skatt er
lagts, kan straff ådömas enligt automobilskatteförordningen. Brukas fordo
net utan att registrerings- eller anmälningsskyldighet fullgjorts, kan den
försumlige straffas enligt vägtrafikförordningen. Döms ägaren till ansvar i
sistnämnda fall, skall han dessutom förpliktas att utge den skatt som undan-
dragits genom förfarandet.
Enligt kungörelsen den 12 december 1924 (nr 513) angående uppbörd av
automobilskatt m. m. skall automobilskatt påföras skattskyldig i det inom
vederbörande län förda bilregistret första gången då fordonet registreras
2
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr IS
18
och därefter för varje kalenderår så länge fordonet är skattepliktigt. Ordi
narie uppbörd av fordonsskatt sker genom postverkets försorg årligen under
tiden den 10 februari—den 4 mars. Skattekvitto tillställs den skattskyldige
mot postförskott. Fr. o. m. den 1 januari 1969 kan skattskyldig för bil eller
släpvagn erhålla anstånd med betalning av skatten, om denna överstiger
1 500 kr. Bestämmelserna om anstånd innebär att skatten kan få erläggas
genom högst fyra delbetalningar under året. Möjligheterna till anstånd med
betalning av fordonsskatten regleras i kungörelsen den 9 november 1956
(nr 556) om anstånd i vissa fall med erläggande av automobilskatt (senast
ändrad 1968: 488).
Skatt på drivmedel utgår i form av brännoljeskalt, gasolskatt eller ben
sinskatt. Dessa skatter är specialdestinerade för vägväsendet. Dessutom be
skattas drivmedlet med motorbränsleskatt och allmän energiskatt.
Enligt förordningen den 15 december 1961 (nr 653) om brännoljeskatt
utgår sådan skatt på brännolja med 34 öre för liter. Om skatten skall erläg
gas av tillverkare eller registrerad leverantör eller vid import utgör den
dock 31 öre för liter. Skatt enligt förordningen skall inte utgå för brännolja
som uppenbart är avsedd att förbrukas för annat ändamål än drift av motor
i motorfordon. Brännoljeskatt utgår sålunda inte för olja som används för
drift av traktorer eller motorredskap.
Enligt förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om gasolskatt utgår sådan
skatt på gasol i princip med 29 öre för liter. Skatt enligt förordningen utgår
om bränslet används för drift av motor i motorfordon men inte om bränslet
nyttjas för drift av traktorer eller motorredskap.
Enligt förordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt utgår så
dan skatt på bensin och vissa alkoholer med 43 öre för liter. I princip är all
bensin skattepliktig, sålunda även den som används för drift av traktorer.
Skattskyldighet åvilar som regel registrerade tillverkare och återförsäljare
samt importör.
Beträffande bensindriven traktor utgår fr. o. in. år 1958 restitution med
340 kr. per år och traktor för bensinskatt på den bensin som förbrukats
vid användning av traktorn
inom
brukningsenheter
med en
viss
minsta
areal. Principiellt beräknas restitutionsbeloppet med utgångspunkt från en
genomsnittlig total bensinförbrukning med avdrag för den förbrukning som
kan hänföras till körning på väg. Den sistnämnda förbrukningen anses ge
nerellt utgöra en sjättedel av den totala förbrukningen. Riktlinjerna i öv
rigt för beräkningen av restitution av bensinskatt på bensin som används
vid drift av jordbrukstraktorer framgår av prop. 1959: 37 (BeU 20, rskr
113).
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
19
Utredningen
I betänkandet redovisar utredningen inledningsvis vissa allmänna syn
punkter på frågan hur vägtrafikbeskattningen bör utformas. Enligt utred
ningen skall skatten eller avgiften för det enskilda fordonet så nära som
möjligt motsvara vad som med utgångspunkt i de år 1963 antagna tra
fikpolitiska principerna! utgör fordonets kostnadsansvar (den s. k. kost-
nadsansvari g hetsprincipen). I enlighet härmed skall skatte
systemet ge möjlighet att ta ut såväl särkostnaderna (de trafikberoende kost
naderna) som de gemensamma kostnaderna (de trafikoberoende kostnader
na eller residualkostnaderna). Vidare bör enligt utredningen beskattningen
täcka hela vägtrafiksektorn men i minsta möjliga utsträckning gå därutöver.
Skattesystemet måste också, framhåller utredningen, vara billigt och enkelt
att administrera och hantera för myndigheter och enskilda.
Med dessa utgångspunkter har utredningen funnit att det lämpligaste skat
tesystemet för bensindrivna fordon bör vara en kombination av bensinskatt
och fordonsskatt, utformad på i princip samma sätt som nu. Vad beträffar
brännoljedrivna fordon har utredningen med hänsyn till pågående under
sökningar ännu inte tagit ställning till vilket skattesystem som bör väljas.
Valet star bär mellan a ena sidan fordonsskatt kombinerad med brännolj e-
skatt och å andra sidan en beskattning efter körd vägsträcka (kilometer
skatt). Utredningen framhåller att valet av skatteform i princip inte påver
kar det förslag till traktorbeskattning som utredningen nu lägger fram.
Beräffande kostnadsansvarighetsprincipen, tillämpad på vägtrafiksektorn,
framhåller utredningen, att, förenklat uttryckt, principen får anses inne
bära att för varje fordon skall erläggas en avgift som motsvarar de kostna
der som fordonet förorsakar det allmänna. Därigenom uppnås konkurrens
på lika villkor mellan olika fordonsslag och den samhällsekonomiskt mest
fördelaktiga transportapparaten.
Utredningen har gjort vissa kostnadsberäkningar för att klarlägga skill
naderna i transportkostnad mellan lastbils- och traktorekipage. En schema
tisk beräkning har utförts från vissa förenklade förutsättningar. I båda
fallen har beräkningarna utgått från samma slag av fordon, nämligen ett
dragfordon, konstruerat som semitrailer, och en påhängsvagn med boggi.
Resultatet av de jämförande beräkningarna tyder enligt utredningen på att
traktortransporter i dagens läge är billigare än lastbilstransporter även på
längre transportavstånd. Den avgörande orsaken härtill är enligt utred
ningen att det för traktortransporterna inte lämnas något bidrag till kost
naderna för vägväsendet.
Utredningen konstaterar att den nuvarande skattefriheten för traktorerna
och den bristande konkurrensneutraliteten mellan lastbils- och traktor-
1 Jfr prop. 191, S3LU 1, rskr 424.
2f
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 45
20
transporter har lett till en olycklig snedvridning. Utredningen anser det an
geläget att bromsa denna utveckling och föreslår att man inför en med for
donsskatten på lastbilar likvärdig beskattning av traktortransporter på all
män väg.
Utredningen har företagit vissa undersökningar rörande traktoranvänd
ningen i lantbruk, skogsbruk, anläggningsarbeten in. in. På grundval av in
hämtade upplysningar angående användningen av traktorer och motorred
skap har utredingen kommit till vissa slutsatser. Beträffande användningen
av traktorer i lantbruket finner utredningen att det helt övervägande anta
let leveranser till och från cenlralförening sker inom korta transportavstånd
(upp till 15 km). I fråga om användningen av traktorer i skogsbruket an
ser utredningen att en minskning kan förutses av den relativt obetydliga an
del av det transportarbete som i dag sker på vägar för vilka bidrag helt eller
delvis utgår av allmänna medel. Vad slutligen gäller användningen av trakto
rer och motorredskap i anläggningsarbeten in. m. konstaterar utredningen
följande. Förekommande motorredskap är bl. a. asfalt- och betongutläggare,
grävmaskiner, lyftkranar, motorschaktvagnar och väghyvlar. Bara i un
dantagsfall används dessa fordon i transportarbete. Däremot bär, framhål
ler utredningen, vanliga jordbruks^aktörer med tillkopplad släpvagn an
vänts ganska länge för transport av jord, grus, sand o. d. Genom att bygga
en speciell släpkärra med tippkar för masstransporter vid schaktningsarbe-
ten har man erhållit s. k. traktordumprar som genom drivning på släpvag
nens axel fått en särskilt god kapacitet och framkomlighet. För att dumper-
ekipagen skall kunna klassificeras som traktor med släpvagn — och alltså
undantas från skatteplikt såsom för lastbil — har ramleden gjorts delbar.
Enligt utredningen kan man räkna med att ett inte obetydligt antal dump
rar används i transportarbete på allmän väg.
Utredningen konstaterar vidare att traktorer med tillkopplade släpvagnar
används för rena landsvägstransporter. Det har emellertid inte varit möjligt
att göra en fullständig undersökning av hur traktorer används för sådana
transporter vid sidan av transporter inom lantbruks- och skogsbruksnä-
ringarna. Utredningen belyser i stället transportförhållandena genom olika
exempel som visar skattesystemets betydelse för valet av transportmedel.
Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen att skatt i viss omfatt
ning skall utgå för traktorer. Utredningen föreslår också att motorredskap
i skattehänseende likställs med traktorer. Skatten föreslås utgå i förhållande
till traktorns användning för transport. Med transport avser utredningen be
fordran av gods som inte är lastat på traktorn. Normalt förutsättes att god
set lastas på släpvagn, kopplad till traktorn.
Utredningen föreslår att traktorer i skattehänseende indelas i tre
klasser.
Till klass I hör traktor som inte används för transport på allmän väg eller
vars användning för sådan transport är begränsad till antingen passage av
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
Kungl. Maj.ts proposition nr
45
år 1969
21
allmän väg eller färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe e. d.
för transport av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel
eller reservdelar för traktorn eller redskapet. Dessa traktorer, liksom till dem
kopplade släpvagnar, föreslås fria från fordonsskatt och brännoljeskatt.
Till klass II hör traktor som används för transport på allmän väg av pro
dukter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods
får bara i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor som till
hör klass II. Sådan användning som medges för traktor i klass I föreslås dock
alltid tillåten. Som lantbruks- eller skogsbruksprodukter anses enligt för
slaget inte varor som genom industriell bearbetning eller på annat sätt för
ädlats mera än som är normalt på fältet eller i skogen.
För brännoljedrivna traktorer i klass II föreslås en årlig traktorskatt. Vid
bestämmande av årsskattens belopp har utredningen sökt beräkna vad som
normalt kan antas utgå per år i form av traktorskatt (där traktorn hänförs
till klass III), släpvagnsskatt och brännoljeskatt för ett ekipage av den stor
lek som vanligen används i lantbruk. Utredningen anser det realistiskt att
räkna med traktorskatt om ca 500 kr., släpvagnsskatt om 840 kr. och bränn
oljeskatt om ca 1 350 kr. (körsträclca 1 500 mil, oljeförbrukning 3 liter för
mil och brännoljeskatt 30 öre för liter). Härvid erhålls en total årsskatt om
ca 2 700 kr. Med hänsyn till att lantbruks- och skogsbrukstraktorer bara i
begränsad omfattning utnyttjar de allmänna vägarna och att särskilda in
skränkningar föreslås i rätten att använda fordonen i sådan trafik, anser
utredningen en traktorskatt om 200 kr. för helt kalenderår skälig.
Om traktorn används för transport på längre sträcka av allmän väg än
20 km, föreslår utredningen att särskild veckoskatt skall utgå beroende på
traktorns tjänstevikt. Utredningen föreslår att veckoskatten blir 30 kr., om
tjänstevikten inte överstiger 1 600 kg, 50 kr., om tjänstevikten överstiger
1 600 men inte 3 000 kg, och 80 kr., om tjänstevikten överstiger 3 000 kg.
I normalfallet torde veckoskatten enligt utredningen bli 50 kr. Veckoskat-
tens belopp har beräknats med hänsyn till den föreslagna skatten för trak
tor av tre normalstorlekar i klass III och med en antagen körsträclca om
1 500 mil och brännoljeskatt om 30 öre för liter. De framräknade beloppen
har minskats med traktorskatten 200 kr., varefter återstoden dividerats med
50.
Utredningen föreslår att traktorskatt ej skall utgå för bensindriven trak
tor i klass II och att fordonsskatt ej skall utgå för släpvagn som dras av trak
tor i klass II. Vidare föreslås att skattefri brännolja får användas för drift
av traktor i klass II.
Till klass III hör övriga traktorer. För dessa föreslås inga begränsningar
i rätten att använda allmänna vägar. Traktorskatt föreslås utgå för dessa
traktorer med belopp som varierar efter fordonets tjänstevikt och som be
stäms med utgångspunkt från skatten för lastbilar. Med hänsyn till att
traktorn på grund av sin lägre hastighet har kortare årlig körsträcka, före
22
slår utredningen att traktorskatten bestäms till hälften av fordonsskatten
för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Utredningen förutsätter att trak
torer i klass III skall framföras på beskattat bränsle.
Beträffande släpvagnar visar en av utredningen företagen undersökning
(Stencil Fi 1969: 1) att lastbilsdragna släpvagnar utnyttjas i betydligt mind
re utsträckning än dragfordonen. Eftersom traktorerna i motsats till lastbi
larna inte i någon utsträckning kan utnyttjas för transport utan släpvagn,
finner utredningen att användningen av traktor och släpvagn är i huvudsak
lika när det gäller traktortåg. Utredningen anser det därför inte finnas an
ledning att reducera skatten för traktordragna släpvagnar i förhållande till
lastbilsdragna. Utredningen föreslår med hänsyn härtill att släpvagn som
dras efter traktor i klass III beskattas på samma sätt som lastbilsdragna
släpvagnar. Fordonsskatt för dessa släpvagnar föreslås således utgå enligt
automobilskatteförordningen.
Som framgår av redogörelsen för gällande bestämmelser föreligger re-
gistreringsplikt för traktorer som är försedda med gummihjul eller band
och för släpvagnar som dras av bil. Registreringsplikt föreligger inte för
motorredskap. Utredningen föreslår att registreringsplikten utvidgas att
omfatta traktorer och motorredskap i klasserna II och III och släpfordon
som dras av traktor eller motorredskap i klass III. Vid registrering av
traktor och motorredskap skall sökanden enligt utredningens förslag uppge
vilken klass fordonet skall tillhöra. Avser någon att använda traktorn eller
motorredskapet på sådant sätt att fordonet kommer att tillhöra högre skatte-
klass än tidigare, skall han anmäla detta till bilregistret, innan föränd
ringen i användandet inträder. Bötesstraff bör enligt utredningen kunna
följa för den som åsidosätter registrerings- eller anmälningsskyldighet.
De regler som gäller för uppbörd av automobilskatt bör enligt utredningen
gälla även beträffande traktorskatt. Veckoskatten skall emellertid enligt ut
redningens förslag betalas förskottsvis för kalendervecka till posten utan att
bilregistret kopplas in. Skattemedlen föreslås redovisade utan specifikation
direkt till riksrevisionsverket. Vid betalning av veckoskatten skall enligt
förslaget användas en särskild blankett. Postens kvitto skall gälla som kvitto
på veckoskatten.
Utredningen föreslår att den nya beskattningen skall tillämpas fr. o. m.
år 1970. För att uppdateringen av bilregistren skall vara klar i god tid
föreslås att de nya reglerna om anmälnings- och registreringsskyldighet skall
gälla redan fr. o. m. den 1 oktober 1969 och att ägare av registrerad traktor
inom tre veckor från denna dag skall ha anmält till bilregistret till vilken
klass traktorn skall höra.
Utredningens förslag till traktorbeskattning föranleder ändringar i väg
trafiklagstiftningen och i viss annan lagstiftning, bl. a. drivmedelsskattelag-
stiftningen. Förslagen i dessa hänseenden är genomgående att betrakta som
följdändringar med hänsyn till de förslag som tidigare redovisats.
Kungl. Maj:ts proposition nr hö år 1969
Utredningens förslag om utvidgning av registreringsplikten för vissa for
don medför att kontrollbesiktning skall ske även av släpvagn som dras av
traktor i klass III, medan traktorn fortfarande faller utanför besiktnings-
tvånget. Utredningen finner flera skäl tala för att även dessa traktorer un
derkastas kontrollbesiktning men anser det falla utanför utredningsupp
draget att lägga fram förslag i denna fråga.
Kungl. Maj:ts proposition nr k5 år 1969
23
Remissyttrandena
Av ett 70-tal remissinstanser ställer sig flertalet positiva till utredningens
principiella resonemang, enligt vilket varje fordon skall stå sitt
vägkostnadsansvar gentemot det allmänna. Man tillstyrker att traktor-
transporter på allmän väg skattemässigt får bära sin del av vägtrafikkost
naderna.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att den av utredningen åberopade
kostnadsansvarighetsprincipen synes vara riktig som grund för bedömning
en av föreliggande skattefråga. Länsstyrelsen konstaterar emellertid att ut
redningen eftersträvat en anpassning av traktorskatten till skatten på last
bilar utan att man kunnat göra klart för sig i vad mån lastbilsbeskattningen
sker i överensstämmelse med kostnadsansvarighetsprincipen. Även om det
således enligt länsstyrelsens uppfattning föreligger en brist i underlaget för
bedömningen av frågan om en traktorbeskattning, anser länsstyrelsen det
dock lämpligt att traktorskatt i viss omfattning införs redan nu med hänsyn
till traktorernas förmodade del i de totala trafikkostnaderna. Sveriges Lant-
bruksförbund ansluter sig till den principiella uppfattningen att kostnads
ansvarighetsprincipen bör vara vägledande vid uppgörande av ett rättvist
skattesystem. En förutsättning för principens genomförande är dock att de
olika trafikgrenarnas kostnadsansvar blir klarlagt. Förbundet konstaterar
att utredningen inte — vilket ej heller varit utredningens uppgift — beräk
nat kostnadsansvaret för någon trafikgren, varför de slutsatser som utred
ningen kommit fram till i stor utsträckning framstår som obestyrkta på
ståenden. Enligt förbundets mening har utredningen, när den beräknat trak
torns eventuella samhällsnytta, gjort jämförelsen med lastbil under den
orealistiska förutsättningen att lastbilens nuvarande beskattning motsvarar
dess verkliga kostnadsansvar. Avgörande för frågan, om traktortransporter
är samhällsekonomiskt omotiverade, är emellertid enligt förbundet hur kost
nadsansvaret i verkligheten är fördelat. Förbundet anser det sannolikt att
en undersökning av olika trafikgrenars kostnadsansvar kommer att visa
att traktorerna visserligen bör beskattas men att skatten på lastbilarna f. n.
ej motsvarar deras kostnadsansvar. Liknande synpunkter anförs av bl. a.
Svenska Byggnadsentreprenörföreningen.
Lansstyrelsen i Kopparbergs län anser att, om generella skatteuttag med-
24
för en i förhållande till kostnadsansvaret för hög skatt, en utjämning bör
ske för uppnående av skälig rättvisa.
Överbefälhavaren har i princip intet att erinra mot förslaget men förut
sätter att utgiftsramen för det militära försvaret i 1968 års försvarsbeslut
kompenseras med belopp motsvarande de merkostnader som följer av att
förslaget genomförs.
En del remissinstanser tar inte ställning till utredningens principiella re
sonemang i förevarande sammanhang utan föredrar att avvakta utredning
ens slutbetänkande. Denna inställning företräds av bl. a. domänstijrelsen,
Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och lantarbetsgivareförening-
en, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas Samar-
betsutskott och Sveriges Industriförbund. Industriförbundet påpekar att,
även om förslaget avser att tillgodose principen om konkurrensneutralitet
mellan olika transportgrenar, utredningen inte har angett hur denna prin
cip och kostnadsansvarighetsprincipen skall kunna förenas. Förbundet an
ser det omöjligt att avgöra, om man med utredningens förslag når ett uttag
som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar eller ej.
I förbundets synpunkter instämmer i huvudsak Sveriges Mekanförbund.
Motorbranschens Riksförbund
vill avvakta utredning angående motoris
mens kostnadsansvar, innan slutlig ställning tas till frågan, och betraktar
utredningens förslag som provisoriska.
Några remissinstanser ställer sig mer eller mindre kritiska mot möjlighe
terna att praktiskt genomföra kostnadsansvarighetsprincipen. Länsstyrelsen
i Blekinge län anser att vid utformningen av vägtrafikbeskattningen denna
princip måste modifieras med hänsyn till intresset av ett enkelt och lätthan
terligt skattesystem. RBF anser principen riktig som teoretisk konstruktion
in en finner den inte användbar för praktiskt bruk.
Beträffande den allmänna utformningen av förslaget till
traktorbeskattning ställer sig samtliga remissinstanser positiva till införande
av skatt på sådana traktorer som av utredningen hänförts till klass III.
Länsstyrelsen i Värmlands län, RBF och Sveriges Industriförbund avstyr
ker dock att andra traktorer än klass III-traktorer beskattas. RLF anser att
en traktorskatt som exklusivt drabbar jordbruket framstår som ytterst dis
kutabel, eftersom en sådan skatt direkt skulle påverka lönsamheten och
arbetsinkomsterna inom näringen och rubba balansen gentemot andra nä
ringar och grupper i samhället. Från jordbrukets sida kommer enligt föi-
bundet att krävas ekonomisk kompensation, om en sådan traktorskatt in
förs. Förbundet framhåller att en fast traktorskatt inte kommer att påverka
lantbrukarens val av transportmedel, eftersom detta blir en fast kostnad
till vilken lian tar hänsyn vid sin företagsekonomiska marginalkalkyl. Ge
nom att en traktorskatt påverkar användningen av jordbrukstraktorerna
kommer emellertid transportarbetet under lågsäsongen att skäras ned. Där
igenom ökas risken för att arbetskraft friställs.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
25
I några fall ifrågasätts om storleken av skattesatserna för traktorer i
klass III avpassats så att konkurrensneutralitet uppnåtts i förhållande till
lastbilarna. Sålunda framhåller Motororganisationernas samarbetsdelega-
tion, Sveriges Bilindustri- och bilgrossistförening, Svenska Lasttrafikbiläga-
reförbundet, Svenska petroleuminstitutet och Svenska vägföreningen i ge
mensamt yttrande och med instämmande av Motorbranschens Riksförbund,
att utredningen inte redovisat några uppgifter som stöder förslaget att sätta
skatten på traktorer i klass III till ungefär hälften av fordonsskatten för
lastbilar. Man finner det därför svårt att säga, om den eftersträvade kon
kurrensneutraliteten mellan lastbils- och traktortransporter erhållits.
Även i fråga om den årliga skatten för traktorer i klass II ifrågasätts från
en del håll, om den föreslagna skattesatsen kan anses väl vald. Några, bland
dem lantbruksstyrelsen, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen, Svenska
Lantmännens Riksförbund och Sveriges Lantbruksförbund, föreslår att års
skatten differentieras efter traktorns storlek och bestäms till SO, 100 resp.
120 kr. Om skattesatsen 200 kr. skulle fastställas, bör den enligt remissin
stanserna i vart fall inbegripa veckoskatten.
Svenska Järnvägsmannaförbundet anser, mot bakgrunden av att en rea
listisk beräkning av årsskatten synes vara 2 700 ler., att en närmare under
sökning bör ske om skattens höjd.
Några remissinstanser anser att ett alternativ till fordonsskatt på trakto
rer är att beskatta den brännolja som används för traktordrift. Bland dem
som framför sådana eller liknande synpunkter är riksrevisionsverket och
länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län. Enligt länsstyrelsen i Ble
kinge län bör drivmedelsbeskattning snarare än kilometerskatt komma till
användning. Med hänsyn till att nuvarande skattefrihet för traktorer lett
till en ej önskvärd snedvridning av transportapparaten, tillstyrker länssty
relsen dock utredningens förslag i huvudsak, i vart fall som en provisorisk
lösning.
En del remissinstanser anser att beskattning av traktorer bör ske med
hänsyn till traktorns tjänstevikt eller motorstyrka. Bland dem som förordar
beskattning på någon av dessa grunder är länsstyrelserna i Kronobergs,
Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, Skånes handelskammare och
Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. Sveriges Lantbruksförbund föreslår, för
den händelse beskattning av jordbrukstraktorer anses påkallad, att skatten
utgår efter traktorns storlek. I förbundets synpunkter instämmer Skogs- och
lantarbetsgivareföreningen, Svenska Lantmännens Riksförbund och Sveri
ges Betodlares Centralförening.
Sveriges Industriförbund förordar att skatt för traktorer, som inte hän
förs till den av utredningen föreslagna klass III, utgår i form av kilometer
skatt enligt deklaration av traktorägaren.
Svenska Transportarbetareförbundet anser att beskattning inte bör ske
av traktorer utan av släpvagnar som dras av traktorer. Skatten bör enligt
förbundet utgå enligt samma mönster som för lastbilsdragna släpvagnar.
26
Sveriges Industriförbund anser att utredningen åsidosatt kostnadsansva-
righets- och konkurrensneutralitetsprinciperna när det gäller beskattningen
av traktordumprarna. Förbundet anser att dumprarna genom förslaget i
skattehänseende likställts med traktorer i klass III trots att de transporter,
som sker med dumprarna på allmän väg, utförs på relativt korta väg-
sträckor. Eftersom den faktiska väganvändningen får anses vara förhållan
devis ringa, anser förbundet att dumprarna enligt förslaget blivit för hårt
beskattade. Skånes handelskammare anser att problemet kan lösas antingen
genom att restitution sker av brännoljeskatt för transportarbete som utförts
utanför de allmänna vägarnas område eller genom att fordonsskatten för
denna kategori sänks till en lägre nivå, förslagsvis en fjärdedel av fordons
skatten för en lastbil med motsvarande tjänstevikt. Svenska Byggnadsentre
prenörföreningen anser att frågan om beskattning av dumprarna bör utredas
ytterligare. Föreningen kan dock tänka sig en beskattning av dumprarna
efter samma grunder som i fråga om jordbruks- och skogsbrukstraktorer.
Svenska Järnvägsmannaförbundet å andra sidan anser flera skäl tala för
att dumprar, som till någon del trafikerar allmänna vägar, skall beskattas
som lastbilar.
Sveriges Tivoliägareförening framhåller att förslaget till beskattning av
traktorer i klass III leder till en kostnadsfördyring för medlemmarna med
ca 50 %. Föreningen föreslår att traktor som används för tivoliverksamhet,
i cirkusföretag och liknande sammanhang hänförs till klass I eller II.
Utredningens förslag att i skattehänseende jämställa motorredskap med
traktorer tillstyrks eller lämnas utan erinran av det övervägande antalet
remissinstanser.
Länsstyrelsen i Blekinge län anser att omfattningen av skattskyldighe
ten är oklar och att den därför bör preciseras. Länsstyrelsen antar att
bara motorredskap som i större omfattning används som lastfordon skall
beskattas. Enligt motorredskapsutredningen förutsätter en konsekvent till-
lämpning av kostnadsansvarighetsprincipen att även vissa motorredskap,
som inte används för transporter i egentlig mening, t. ex. mobilkranar,
bör vara underkastade fordonsskatt. Frågan torde dock kunna anstå tills
motorredskapsutredningens uppdrag slutförts. Statens trafiksäkerhetsverk
anför liknande synpunkter och förutsätter att frågan om registrerings- och
skatteplikt för motorredskap behandlas så snart resultatet av motorred
skapsutredningens arbete föreligger. Svenska Kommunförbundet ansluter
sig till uppfattningen att fordonsbeskattningen bör vara utformad så att
största möjliga kostnadsneutralitet erhålls. Denna saknar dock enligt för
bundet betydelse för sådana motorredskap som grävmaskiner, väghyvlar,
vältar, sopmaskiner och liknande arbetsredskap. Förbundet utgår därför
från att sådana motorredskap också i fortsättningen blir obeskattade.
Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund ifrågasätter skäligheten i
förslaget att beskatta släpvagnar, som dras av traktor i klass III, på samma
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
27
sätt som bildragna släpvagnar. Förbundet anser att antalet tonkilometer
per år utan tvekan är betydligt större på allmän väg för bildragna än för
traktordragna släpvagnar.
Motorbranschens Riksförbund anser att nytillkommande bestämmelser
inte får hindra utnyttjandet av befintliga släpfordon. Om dessa inte skulle
motsvara krav på tillåtna totalvikter osv., fordras enligt förbundet dispenser
under en rimlig övergångstid.
Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorer i
tre klasser tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remiss
instanser. Från en del håll, bl. a. från en del länsstyrelser som i stort till
styrker förslaget, framhålles dock att detta medför ökad arbetsbörda för
länsstyrelsernas bilregister.
Bilregisterutredningen anser för sin del att det inte kommer att förelig
ga några svårigheter när det gäller att föra in uppgifter om ytterligare
registreringspliktiga fordon och om klasstillhörighet för traktorer i det av
bilregisterutredningen föreslagna automatiserade bilregistret. Inte heller
kommer det merarbete, som förslaget till traktorbeskattning medför, att
vara av nämnvärd betydelse.
Åtskilliga remissinstanser framför emellertid kritiska synpunkter mot
förslaget. Kritiken gäller främst möjligheterna att kontrollera efterlevna
den av de föreslagna bestämmelserna. Man vänder sig särskilt mot för
slaget till veckoskatt och räjonggräns som man anser skulle medföra
problem för den skattskyldige samt övervakningssvårigheter och admi
nistrativa olägenheter för det allmänna. Flera av de remissinstanser som
riktat kritik mot det föreslagna veckoskattesystemet anser även att systemet
är orättvist genom att i vissa fall den totala transportvolymen på en bruk-
ningsenhet kan vara avsevärt större än transportvolymen på en annan
enhet under det att veckoskatt med hänsyn till transportsträckan bara ut
går för den mindre transportvolymen. Några remissinstanser anser att klas
serna I och II bör sammanslås till en klass och att en schabloniserad, even
tuellt differentierad årsskatt bör utgå.
Rikspolisstyrelsen anser det möjligt att åstadkomma en godtagbar över
vakning av fordon i klasserna I och III. Reglerna för fordon i klass II
har däremot, anser styrelsen, fått en sådan utformning att övervaknings-
möjligheterna i praktiken torde bli i det närmaste obefintliga. Vid kon
troll på väg av dessa fordon kan man nämligen inte avgöra huruvida
skattskyldighet för fordonet fullgjorts utan att vidta närmare utredning
av omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt styrelsens mening bör
skatten för dessa fordon utgå bara i form av en årsskatt. Veckoskatt och
räjonggräns avstyrks sålunda. Liknande synpunkter och, i viss utsträck
ning, synpunkten att veckoskatten förefaller svåradministrerad anförs av
statens järnvägar, statskontoret, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Ble
28
kinge, Malmöhus, Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län, Skånes
handelskammare och Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget.
Kontrollstyrelsen, som tillstyrker den föreslagna klassindelningen, fram
håller att inte oväsentliga kontrollsvårigheter kan uppkomma som en följd
av denna och anser att övervakningsuppgiften kan anförtros, förutom polis
myndigheten, kontrollstyrelsens tjänstemän. Även Motorbranschens Riks
förbund framhåller de praktiska kontrollsvårigheterna och föreslår att trak
torskatten utformas att gälla den traktor i vilken medförs bevis att skatt
erlagts.
Lantbruksstyrelsen framhåller att avgränsningen av klass I-traktorer
skulle innebära för jordbrukets del att traktor som hänförs till denna klass
inte skulle kunna användas vid produkt- eller förnödenhetstransport på
allmän väg, såvida inte omregistrering sker till annan klass. Klassning-
en skulle därför i praktiken innebära en svår avvägning för lantbrukaren.
Traktorer som används i reserv för transporttraktorer skulle få lov att
klassas i skatteklass II, vilket skulle medföra ett större kostnadsansvar
än nödvändigt. Veckoskattesystemet med föreslagen räjonggräns skulle
vidare kunna medföra att ett litet företag med små transportvolymer fick
betala högre skatt än som svarar mot dess andel av vägkostnadsansvaret.
Systemet skulle även medföra betydande krångel för den enskilde. Enligt
styrelsens uppfattning skulle, om samtliga jordbrukstraktorer registrerades
i klass II, oberoende av användningssätt, transportsträckor m. m., dessa
traktorers kostnadsansvar kunna bestridas med en enhetlig årsskatt, för
slagsvis 100 kr. Detta skulle enligt styrelsen medföra att kontrollmöjlig
heterna förenklades och att omregistreringar undveks. Under åberopande
av delvis liknande skäl avstyrks förslaget om veckoskatt och räjongbe-
gränsning samt förordas sammanslagning av klasserna I och II av länssty
relserna i Uppsala, Kristianstads och Kopparbergs län, Skogs- och lant-
arbetsgivaref öreningen samt, under förutsättning att beskattning av jord
brukstraktorer nu anses motiverad, av Svenska Lantmännens Riksförbund,
Sveriges Lantbruksförbund, Sveriges Betodlares Centralförening och Sve
riges skogsägareföreningars riksförbund.
RBF, som enligt vad tidigare redovisats avstyrker beskattning av andra
traktorer än sådana som hänförs till klass III, motsätter sig bestämt för
slaget till veckoskatt och räjongbegränsning. Förutom att systemet skulle
bli svåradministrerat och svårkontrollerat medför det praktiska problem.
Arbetet vid ett jordbruk kan enligt förbundet inte läggas upp så att trans
portarbetet koncentreras till vissa veckor. Än mindre kan man i förväg av
göra när transporterna kan ske, eftersom detta i hög grad bestäms av väder
leken och av de förutsättningar som gäller för hämtning av gödsel- och
fodermedel. Även förslaget till årlig traktorskatt avstyrks.
Motorbranschens Riksförbund avstyrker förslaget till veckoskatt men
föreslår, om sådan skatt ändå införs, att räjonggränsen bestäms på grund
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
29
val av ett geografiskt differentierat system och utvidgas till minst 30 km.
Tveksamhet i fråga om veckoskatten har även i övrigt uttalats av en del
remissinstanser, t. ex. domänstijrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län,
Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, Skogs- och Lantarbetsgivar ef ör
eningen, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustrier
nas Samarbetsutskott.
I fråga om förslagets detaljutformning framför ett antal
remissinstanser synpunkter och förslag i skilda avsieenden.
Det i förslaget till traktorskatteförordning begagnade uttrycket »allmän
väg» anser några böra förtydligas med hänsyn till att traktortransporter
förutsätts komma att ske även på gata eller annan allmän plats som är upp
låten för allmän samfärdsel. Frågan om transporter med beskattade resp.
obeskattade fordon på enskilda vägar anser man måste närmare utredas
med hänsyn till målsättningen om konkurrensneutralitet mellan olika trans
portgrenar.
Några av de remissinstanser som förordar en annan utformning av be
greppet allmän väg erinrar om att man i förordningen den 25 oktober 1940
(nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m. från bestämmelserna
om yrkesmässig trafik undantagit vissa godstransporter på vägsträckor upp
till 15 km. Remissinstanserna anser att enhetliga avståndsgränser skall gälla
för yrkesmässiga lastbilstransporter och sådana traktortransporter där
veckoskatt föreslås utgå.
En del remissinstanser anser att det skulle vara praktiskt och från kon
trollsynpunkt ändamålsenligt, om de föreslagna tre klasserna skildes åt ge
nom t. ex. olika färg på registreringsskylten. Även kontrollstyrelsen anser
att klasstillhörigheten bör framgå av registreringsskylten. För att underlät
ta kontrollen av oljeförbrukning beträffande traktorer i klass III anser sty
relsen vidare angeläget att traktorer och motorredskap som hänförs till den
na klass obligatoriskt utrustats med mätinstrument, lämpligen genomström-
ningsmätare. Riksrevisionsverket anför liknande synpunkter. Verket erinrar
också om att det enligt utredningens förslag skall ankomma på verket att
fastställa tabeller till ledning för uträknande av traktorskatt och veckoskatt.
Riksrevisionsverket förutsätter att detta åliggande, liksom i fråga om bil
skatten, kommer att överflyttas till den centrala myndighet som kommer
att administrera bilregistrering och bilskatteuppbörd i ett ADB-system.
Verket framhåller vidare att verket i egenskap av revisionsmyndighet inte,
såsom föreslagits i fråga om inbetalning av veckoskatten, bör omhänderha
något slag av skatteuppbörd. En sådan bör i stället ankomma på annan
central myndighet eller på länsstyrelse.
Beträffande den föreslagna registreringsplikten i fråga om motorredskap
och släpvagnar som dras av traktor eller motorredskap i klass III anser
länsstyrelsen i Blekinge län att det klart bör anges att registrering bara skall
ske av skattepliktiga motorredskap, eftersom någon anledning inte synes
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
30
föreligga att låta registreringen sträcka sig därutöver. Svenska Sockerfa
briks Aktiebolaget anser att ett särskilt register bör upprättas för släpfordon
till traktorer i klass III, eftersom dessa släpfordon så väsentligt skiljer sig
från lastbilsdragna släpfordon att de inte bör besiktigas enligt samma regler
som för dessa.
Bilregisterutredningen påpekar att enligt dess förslag kontrollen över att
besiktningsskyldigheten fullgörs kommer att ske delvis med utgångspunkt
från registeruppgifterna. Vid komplettering av registret med uppgifter om
traktordragna släpvagnar bör därför dragfordonets art antecknas.
Statens trafiksäkerhetsverk framhåller att användningen av motorred
skap som dragfordon medför behov av kompletterande säkerhetsföreskrifter
i vägtrafikförordningen beträffande kopplingsanordningar för traktorer och
släpfordon dragna av traktorer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Departementschefen
Under senare år har en kraftig ökning skett av traktorbeståndet i vårt
land. I slutet av 1950-talet uppgick det totala antalet registrerade traktorer
till omkring 175 000. I dag är ca 250 000 traktorer registrerade, varav ca
25 000 torde vara ur bruk, 10 000 utnyttjas i trafikarbete och 215 000 hu
vudsakligen används inom jordbruket och skogsbruket. Ca 30 000 traktorer
kan antas vara bensindrivna.
Med det stigande antalet traktorer följer en ökad traktortrafik på vä
garna. Härigenom ökas självfallet kraven på en lösning av traktorernas
ställning i det trafikpolitiska sammanhanget. I synnerhet vad gäller de trak
torer, som i större omfattning utför ett med lastbilarna jämförbart trans
portarbete, måste ett ekonomiskt ansvar utkrävas för deras användning av
allmänna vägar och gator. Även traktorer, som i mindre utsträckning fram
förs på allmänna vägar, bör enligt min mening delta i bestridandet av kost
naderna för vägväsendet. En beskattning av traktorer är därför motiverad.
I prop. 1963: 191 lade Kungl. Maj :t fram nya riktlinjer för den statliga
trafikpolitiken i syfte att skapa ett mer konkurrensfrämjande system på
transportmarknaden. Statsmakterna enades om denna nyorientering och an
tog därvid den s. 1c. kostnadsansvarighetsprincipen, vilken
innebär att varje trafikgren i princip bör svara för de kostnader den förorsa
kar det allmänna. I direktiven till bilslcatteutredningen anförde jag bl. a.
att en avvägning av vägtrafikbeskattningen bör ha till syfte att underlätta
genomförande av den nämnda principen.
En lösning av frågan, enligt vilka grunder väglcostnadsansvaret skall av
krävas för användningen av traktorer på allmänna vägar och gator, bör så
lunda i första hand sökas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprin
cipen. I denna uppfattning har så gott som samtliga remissinstanser, vilka
31
yttrat sig över utredningens förslag om traktorbeskattning, instämt, även
om från något håll tvivel anförts i fråga om möjligheterna att praktiskt till-
lämpa principen.
När det gäller att bestämma vägkostnadsansvaret för traktorerna kan oli
ka lösningar tänkas. En lösning, som utredningen använt, är att i enlig
het med den nya trafikpolitikens syfte söka åstadkomma en beskattning
som möjliggör konkurrens på lika villkor mellan olika transportmedel. Ge
nom att på lämpligt sätt anpassa skatten på traktorer, som utför transport
arbete, till skatten på lastbilar kan detta syfte nås. Detta behöver dock inte
innebära att traktorerna svarar fullt ut för sina kostnader för vägväsendet.
Utredningen har också själv framhållit att det är omöjligt att säga i vad
mån en traktorbeskattning, utformad på sätt utredningen föreslagit, ger
ett uttag som överensstämmer med det enskilda fordonets kostnadsansvar.
Enligt min mening innebär detta, att utredningen inte ansett sig kunna på
nuvarande stadium lägga fram ett beskattningsförslag som renodlat bygger
på den angivna fördelningsprincipen. Några remissinstanser har också gjort
gällande att utredningen föreslår skatt för en fordonskategori utan att sam
tidigt förvissa sig om att förslaget sker i överensstämmelse med kostnads-
ansvarighetsprincipen. Samtidigt har man erinrat mot att något material
inte redovisats som styrker riktigheten av den skattemässiga avvägning som
utredningen kommit fram till.
Som jag nyss framhållit bör fordonens vägkostnadsansvar i första hand
avkrävas med utgångspunkt från kostnadsansvarighetsprincipen. Jag är
emellertid medveten om att svårigheter kan föreligga att praktiskt fördela
det ekonomiska ansvaret efter en sådan principiell grund. I synnerhet om
skatten på traktorer relateras till skatten för en fordonskategori, för vilken
kostnadsansvaret inte fastställts, förefaller svårigheterna betydande. Jag
har därför förståelse för att utredningen i nuvarande läge sökt utforma
traktorbeskattningen med delvis andra utgångspunkter. Eftersom jag så
lunda inte finner det möjligt f. n. att bestämma skatten för traktorer med
hänsyn till deras vägkostnadsansvar, anser jag praktiska skäl tala för att
skatten i viss utsträckning fastställs efter schablonmässiga grunder. En
sådan lösning har också förordats av flera remissinstanser, bl. a. av före
trädare för lantbruket.
Samtliga remissinstanser har beträffande den allmänna utform
ningen av förslaget till traktorbeskattning ansett skäl föreligga att be
skatta traktorer som i större omfattning utför ett med lastbilar likvärdigt
transportarbete. Jag delar denna uppfattning och vill samtidigt framhålla
att en lämpligt avvägd beskattning av dessa traktorer — som jag i fortsätt
ningen kallar trafiktraktorer — skapar förutsättningar för konkurrens på
lika villkor mellan de transportmedel det här är fråga om. Jag finner det
därför naturligt att skatten utformas enligt i princip samma normer som
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
32
gäller beträffande lastbilarna. Skatten för trafiktraktorerna bör sålunda
utgå i form av dels en grundavgift, dels en tilläggsavgift som varierar efter
fordonets tjänstevikt.
Vid bestämmande av skattens höjd får man självfallet ta hänsyn till olika
omständigheter. Med hänsyn till den generellt kortare årliga körsträckan
för trafiktraktorer, jämfört med körsträckan för lastbilar, bör, såsom ut
redningen och flertalet remissinstanser funnit, skatten på dessa traktorer
vara lägre än lastbilsskatten. En annan omständighet som är av betydelse
för bestämmande av skattens storlek är i vilken omfattning skatt skall utgå
på släpvagnar som dras av trafiktraktorerna. En av utredningen gjord un
dersökning (Stencil Fi 1969: 1) visar att lastbilsdragna släpvagnar utnytt
jas i betydligt mindre utsträckning än dragfordonen. Användningen av tra
fiktraktorer och av släpvagnar, som är avsedda att kopplas till dem, kan
däremot antas vara i huvudsak lika. Under dessa omständigheter anser jag
i likhet med utredningen och flertalet remissinstanser att någon anledning
inte finns att sätta skatten lägre för traktordragna släpvagnar än för last
bilsdragna. Med hänsyn till det anförda anser jag mig kunna förorda alt,
såsom utredningen föreslagit, skatten för trafiktraktorerna generellt sett
bestäms till hälften av skatten för lastbilar och att skatten för släpvagnar
som dras av sådana traktorer beskattas enligt samma regler som gäller för
lastbilsdragna släpvagnar. Självfallet skall trafiktraktorerna framföras på
beskattat bränsle. Till frågan om skattesatserna får jag anledning att i ett
speciellt avseende återkomma i det följande.
Vid utformningen av skatten på övriga traktorer synes utredningen ha
sökt åstadkomma en avvägning mellan traktorerna inbördes i huvudsaklig
överensstämmelse med grunderna för kostnadsansvarighetsprincipen. Detta
har kunnat ske genom att skatteplikten gjorts beroende av användningen
för transport på allmän väg. Den kritik som vid remissbehandlingen rik
tats mot förslaget att ta ut skatt efter en inbördes fördelning av kostnads
ansvaret mellan traktorerna väger enligt min mening tyngre än den kritik
som riktats mot förslaget i principiellt avseende. Lika litet som jag anser
det möjligt f. n. att bestämma skatten med utgångspunkt från traktorernas
vägkostnadsansvar i dess helhet, anser jag det möjligt att beräkna skatten
efter det enskilda fordonets kostnadsansvar. Jag anser därför i likhet med
flera remissinstanser att beskattningen av traktorerna inbördes tills vi
dare bör utformas utan närmare hänsyn till de angivna principiella grun
derna. Eftersom förslaget med såväl årsskatt som veckoskatt kombinerad
med räjonggräns enligt min uppfattning är invecklat och därför kan leda
till svårigheter vid den praktiska tillämpningen, förordar jag att den skatte-
mässiga avvägningen sker på ett enklare sätt än utredningen föreslagit. Som
torde framgå av vad jag tidigare anfört anser jag emellertid inte att man,
vilket några remissinstanser föreslagit, i detta sammanhang bör välja en
annan skatteform än den hittills vanligen tillämpade. I avvaktan på bil-
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
33
skatteutredningens slutliga ställningstagande till denna fråga är jag således
inte beredd att nu förorda att skatten tas ut i form av drivmedels- eller
kilometerbeskattning.
Utredningens förslag att i skattehänseende likställa motorredskap med
traktorer har biträtts av samtliga remissinstanser. Med de utgångspunk
ter som varit vägledande för utredningen i detta avseende torde inte hel
ler några invändningar kunna anföras mot förslaget. Med den delvis an
norlunda utformning av traktorbeskattningen, som följer av den av mig
förordade lösningen, kommer emellertid frågan om motorredskapens ställ
ning i skattehänseende i ett annat läge. Jag vill erinra om att, i motsats
till vad som är fallet i fråga om traktorer, någon registreringsplikt inte
gäller beträffande motorredskap. Utan att registreringsplikt föreligger för
motorredskapen torde det f. n. vara omöjligt att åstadkomma någon accepta
bel form för debitering av skatten, än mindre att utöva någon kontroll av att
skattebestämmelserna efterlevs. Eftersom flertalet motorredskap varken är
konstruerade eller lämpade för transportarbete, behöver konkurrensneutrali-
tetsaspekter i regel inte läggas på frågan om en eventuell beskattning av des
sa fordon. Inte heller i övrigt anser jag särskilda skäl tala för att motorred-
slcap, generellt sett, införs i skattesystemet. Tvärtom är det min uppfattning
att en allmän registreringsplikt för dessa fordon under nuvarande förhållan
den sannolikt skulle leda till betydande administrativa och kontrollmässiga
svårigheter och även skapa problem av annat slag för myndigheter och en
skilda. Även om jag är medveten om att ett undantagande av motorredska
pen från skatteplikt kan leda till inte önskvärda konsekvenser i det enskilda
fallet genom att motorredskapet utnyttjas för skattefria transporter, är jag
med hänsyn till det anförda inte beredd att i skattehänseende generellt lik
ställa motorredskapen med traktorer.
Utredningens förslag att i skattehänseende indela traktorerna i
tre klasser efter användningen för transport på allmän väg kan synas
naturligt med utgångspunkten att varje fordon bör delta i bestridandet av
vägkostnaderna enligt den angivna fördelningsprincipen. Med denna ut
gångspunkt har också flertalet remissinstanser tillstyrkt en sådan indelning.
Åtskilliga remissinstanser har emellertid ansett att förslaget i detta avse
ende är ägnat att leda till kontrollproblem och administrativa olägenheter.
Särskilt förslaget till veckoskatt och räjonggräns för traktorer i klass II har
utsatts för kritik. Jag kan delvis instämma i dessa synpunkter och anser
mig således inte kunna förorda en beskattning i form av en särskilt till
kommande veckoskatt. Invändningar av det slag som anförts bör dock inte
i och för sig hindra att skatten utgår efter olika grunder beroende på hur
traktorn används, dvs. som en differentierad årsskatt.
Utredningens förslag att till en särskild klass hänföra de traktorer, som
av mig benämns trafiktraktorer, har tillstyrkts av samtliga remissinstanser.
Även jag förordar att dessa traktorer hänförs till en särskild skatteklass.
34
Med hänsyn till bl. a. den olika utformning av traktorbeskattningen som jag
föreslår i förhållande till utredningen, vill jag förorda att trafiktraktorerna
hänförs till klass I.
För att förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjas för trans
porter och därmed kommer i ett gynnsammare konkurrensläge än lastbilar
och traktorer, som utför likvärdigt transportarbete, föreslår jag att motor
redskap som används på motsvarande sätt som trafiktraktorer skall vara
registrerade och likställas med dessa i skattehänseende. Skatt för sådana mo
torredskap bör alltså utgå enligt den av mig föreslagna klass I.
Flera av de remissinstanser, som ansett att förslaget till klassindel
ning medför kontrollproblem eller andra svårigheter, har förordat att de
av utredningen föreslagna klasserna I och II sammanslås till en klass
och att för traktorer i denna klass utgår en årlig skatt, eventuellt differen
tierad efter traktorns vikt eller motorstyrka. Dessa synpunkter ligger prin
cipiellt helt i linje med den uppfattning som jag tidigare gett uttryck för
och jag förordar sålunda att de traktorer, som av utredningen hänförts
till klasserna I och II, sammanförs i en klass — klass II — och att en
årlig skatt utgår för traktorer i denna. Med hänsyn till de uppenbara
fördelar en sålunda bestämd skatt har från såväl kontrollmässiga som
administrativa synpunkter, bör principiellt sett inga traktorer undantas från
skatteplikt. Med hänsyn till att sådana traktorer, som är försedda med hjul
ringar av järn eller annat hårt material, mycket sällan framförs på allmän
na vägar och gator bör dock dessa slag av traktorer undantas från traktor-
skatt. Sådan skatt bör alltså utgå bara för traktorer som är försedda med
gummihjul eller med band. Beträffande bensindriven traktor utgår som jag
inledningsvis nämnt restitution med 340 kr. per år och traktor för bensin
skatt på den bensin som förbrukats vid användning av traktorn utom på väg.
Beloppet 340 kr. är framräknat med hänsyn till den dåvarande skattesatsen
32 öre för liter bensin och en antagen medelförbrukning av traktorbensin
om 1 272 liter för traktor och år (jfr prop. 1959: 37).
I en den 17 februari 1969 till finansdepartementet inkommen skrivelse
framhåller statens jordbruksnämnd att statistiska beräkningar rörande ben
sinförbrukningen i fråga om såväl traktor som självgående skördetröska vi
sar att den genomsnittliga bensinförbrukningen minskat under år 1966
jämfört med tidigare och att förbrukningen för traktor detta år utgjorde 824
liter. Enligt nämnden kan man räkna med en fortsatt minskning av bensin
förbrukningen under de närmaste åren. Eftersom bensinskatten nu är 43 öre
för liter, innebär det med beaktande av de förut angivna grunderna för be
räkning av restitutionsbeloppet, att en årlig överkompensation f. n. sker för
varje bensindriven jordbrukstraktor, för vilken restitution skall utgå för
helt år, med 45 kr. (340 — 5/6
X
824
X
0: 43). Restitution borde således i
dessa fall utgå med bara 295 kr. för varje sådan traktor. För att restitutio-
nen skall motsvara den bensinskatt, som utgått på bensin som faktiskt för
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
35
brukats vid körning på väg, kan naturligtvis en minskning av restitutionsbe-
loppets storlek tänkas ske i överensstämmelse med vad jag nu sagt. Med
hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma ett enkelt skattesystem för
traktorerna föreslår jag emellertid att de bensindrivna traktorerna i klass II
beskattas på samma sätt som övriga traktorer i denna klass och att restitu
tion för de bensindrivna traktorerna utgår även för den bensinförbrukning
som hänför sig till körning på väg. Härigenom undviks eventuella dubbelbe-
skattningseffekter samtidigt som administrativa och kontrollmässiga förde
lar nås genom att samtliga traktorer, oavsett användning av drivmedel, fo
gas in i traktorskattesystemet.
I enlighet med det anförda förordar jag att Kungl. Maj :t hemställer om
riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att — enligt hittills tillämpade
grunder för beräkning av restitutionen — förordna om restitution av ben
sinskatt på bensin, som förbrukats vid användning av bensindrivna traktorer
inom lantbruket, med till 350 kr. avrundat belopp för traktor och år. Bemyn
digandet bör gälla fr. o. m. år 1970 tills vidare. Statsverkets kostnader för
den av mig nu föreslagna restitutionen kan beräknas öka från nuvarande 9,2
till 9,5 milj. kr. för helt budgetår. Av jordbruksnämndens skrivelse framgår
att bensinförbrukningen minskat även beträffande självgående skördetrös-
kor. Frågan om en omprövning av den restitution som utgår för dessa bör
dock inte behandlas i samband med traktorbeskattningen utan torde få tas
upp i annat sammanhang.
Självfallet kan olika synpunkter anläggas på frågan om årsskattens
storlek och närmare utformning. Som framgår av vad jag tidigare anfört
förordar jag att skatten för trafiktraktorer generellt sett bestäms till hälf
ten av fordonsskatten för lastbilar. För att inte skatten i något läge skall
utgå med lägre belopp för trafiktraktorer än för övriga traktorer, bör den
justeringen vidtas i förhållande till utredningsförslaget, att den årliga
skatlen för trafiklraktorerna bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej över
stiger 1300 kg.
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utred
ningens förslag att bestämma årsskatten för traktorer i klass II till 200
kr. Det finns enligt min uppfattning anledning att tro att detta belopp
även med utredningens förslag skulle komma att utgå för ett betydande
antal traktorer som i relativt liten utsträckning trafikerar allmän väg.
Jag föreslår med hänsyn härtill att skattesatsen för de traktorer, som jag
enligt det sagda vill hänföra till klass II, bestäms till lägst 200 kr. Med
hänsyn till att tunga traktorer uppenbarligen orsakar ett större vägslitage
än lättare traktorer, bör de förra i något större utsträckning delta i bestri
dandet av kostnaderna för vägväsendet än de senare. Det kan lämpligen ske
genom att årsskatten bestäms till 200 kr., om tjänstevikten ej överstiger för
slagsvis 2 500 kg, och 300 kr., om tjänstevikten är högre.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats
dels förslag till
1) traktorskatteförordning,
2) förordning om ändring i förordningen den 15 december 1961 (nr 653)
om brännoljeskatt,
3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj 1964 (nr 352) om
gasolskatt,
dels, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, förslag
till
4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951
(nr 648).
Författningsförslagen torde kräva kommentarer på några punkter.
Några remissinstanser har ansett att uttrycket »allmän väg» bör för
tydligas med hänsyn till att traktortransporter förutsättes komma att
ske även på gata eller annan allmän plats som är upplåten för allmän sam
färdsel. Jag biträder denna uppfattning. Förslaget till traktorskatteförord
ning innehåller därför en bestämmelse om att uttrycket allmän väg används
i betydelsen allmän väg, gata eller annan allmän plats, som är upplåten för
allmän samfärdsel.
Utredningen har föreslagit att med traktorer, som av utredningen hän
förts till klass II, i undantagsfall får transporteras även annat gods än
utredningen förutsatt för transporter i denna klass. Förslaget till traktor
skatteförordning innehåller ingen bestämmelse av motsvarande innebörd.
Jag anser nämligen att en föreskrift, varigenom undantag från regeln om
godsbefordran uttryckligen medges, kan leda till en inte avsedd utvidgning
av transporter på allmän väg med traktorer i klass II samtidigt som de
kontrollmässiga svårigheterna kan komma att öka. Om transport skett med
en klass Il-traktor utan att fordonet — vilket borde ha varit fallet — varit
registrerat som trafiktraktor, kan det emellertid enligt min mening inte ute
slutas, att det i det enskilda fallet föreligger godtagbara skäl att inte beivra
underlåtenheten att anmäla traktorn för omregistrering till klass I. Fälls den
skattskyldige ej till ansvar för sin underlåtenhet, skall han ej heller avkrävas
den traktorskatt som undandragits genom hans underlåtenhet. Vad jag nu
sagt gäller självfallet också motorredskap i tillämpliga delar.
De upprättade författningsförslagen innehåller i övrigt bl. a. följande. I
enlighet med utredningens förslag — mot vilket inga invändningar i dessa
hänseenden framförts vid remissbehandlingen — samordnas traktorskatten
systematiskt och administrativt med automobilskatten genom hänvisningar
till automobilskatteförordningen och genom vissa ändringar i vägtrafikför
ordningen.
Föreskrifterna i sistnämnda förordning om registrering och därmed sam
manhängande bestämmelser, bl. a. om registreringsskyltar och om typ- och
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
37
registreringsbesiktning, utvidgas till att omfatta sådana motorredskap och
släpfordon för vilka skatt skall utgå enligt vad jag tidigare nämnt. I förord
ningen införs vidare begreppet släpfordon, byggt för koppling till motor
redskap. Det bör framhållas, att bestämmelserna i 77 § förordningen om
undantag för vissa fordon från bl. a. registreringsföreskrifterna —- och där
med från beskattning —— automatiskt kommer att gälla sådana fordon som
principiellt omfattas av de nya bestämmelserna. Detta får bl. a. betydelse i
fråga om fordon som används uteslutande inom järnvägs- eller fabriksom
råde.
Frågan om utvidgning av skyldigheten enligt 24 § 1 mom. tredje stycket
vägtrafikförordningen att kontrollbesiktiga fordon bör avgöras först sedan
motorredskapsutredningen framlagt resultatet av sitt arbete. Chefen för
kommunikationsdepartementet kommer därför att föreslå Kungl. Maj :t att
släpfordon, för vilket registreringsplikt införs genom de nya bestämmelser
na, undantas från denna form av kontrollbesiktning.
Beträffande gummihjuls- och bandförsedda traktorer, som skall registre
ras redan enligt nu gällande bestämmelser, skall klasstillhörigheten anmä
las och antecknas i bilregistret. Ändras användningen av registrerad traktor
så att denna kommer att tillhöra högre skatteklass, föreskrivs också särskild
anmälan. Rätt att till registreringsmyndigheten anmäla ändrad användning
som föranleder lägre skatt föreligger utan att särskild bestämmelse härom
behövs.
Traktorskatt föreslås utgå fr. o. in. år 1970. För att möjliggöra att före
kommande besiktnings-, registrerings- och anmälningsskyldighet fullgörs i
tid dessförinnan bör dock författningsbestämmelserna träda i kraft tidigare,
förslagsvis den 1 september 1969. Bestämmelser behövs för att lösa vissa
frågor i samband med införande av traktorskatten. De torde närmare framgå
av övergångsbestämmelserna i förslaget till ändring i vägtrafikförordningen.
Genom den nu föreslagna traktorbeskattningen kan statens inkomster
beräknas öka med omkr. 40 milj. kr. för helt kalenderår räknat.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t genom
proposition
dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till
1) traktorskatteförordning,
2) förordning om ändring i förordningen den 15 decem
ber 1961 (nr 653) om brännoljeskatt,
3) förordning om ändring i förordningen den 29 maj
1964 (nr 352) om gasolskatt,
3
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 43
dels inhämtar riksdagens yttrande över förslaget till
4) förordning om ändring i vägtrafikförordningen den
28 september 1951 (nr 6i8),
dels föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att —
enligt hittills tillämpade grunder för beräkning av restitu-
tionen — förordna om restitution fr. o. m. år 1970 tills vida
re av bensinskatt på bensin, som förbrukats vid användning
av bensindrivna traktorer inom jordbruket, med 350 kr. för
traktor och år.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
39
Bilaga
Bilskatteutredningens förslag
till
Förordning om skatt för traktorer och motorredskap i vissa fall
(traktorskatteförordning)
Härmed förordnas som följer.
1
§•
För registrerad traktor och registrerat motorredskap skall erläggas trak
torskatt och veckoskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.
Uttrycken traktor, motorredskap och tjänstevikt användes i denna för
ordning i samma betydelse som i vägtrafikförordningen den 21 september
1951 (nr 648). Med bensin avses vara, som är skattepliktigt enligt 1 § för
ordningen den 7 april 1961 (nr 372) om bensinskatt.
Med transport avses befordran av gods, som ej är lastat på traktorn eller
motorredskapet.
Förordningen gäller ej fordon som skall införas i ett centralt militärt for-
donsregister.
Vad som sägs i det följande om traktor gäller även motorredskap.
2
§•
I skattehänseende indelas traktorer i tre klasser.
Till klass I hör traktor, som ej användes för transport på allmän väg eller
vars användning för sådan transport är begränsad till
a) passage av allmän väg, eller
b) färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt för trans
port av redskap, som skall drivas med traktorn, eller av drivmedel eller re
servdelar för traktorn eller redskapet.
Till klass II hör traktor, som användes för transport på allmän väg av
produkter från eller förnödenheter för lantbruk eller skogsbruk. Annat gods
får endast i undantagsfall transporteras på allmän väg med traktor, som
tillhör klass II. Sådan användning som avses i föregående stycke är dock
alltid tillåten.
Till klass III hör övriga traktorer.
3 §•
För traktor i klass I och för bensindriven traktor i klass II utgår ej trak
torskatt.
För traktor i klass II, som drives med annat bränsle än bensin, utgår
traktorskatt med 200 kronor för helt kalenderår.
För traktor i klass III utgår traktorskatt med grundavgift och tilläggsav
gift. För helt kalenderår utgör grundavgiften 85 kronor samt tilläggsav
giften,
40
om tjänstevikten ej överstiger 3 000 kilogram, 30 kronor för varje på
börjat tal av 100 kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram,
om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 630 kronor för
3 000 kilogram av tjänstevikten och 50 kronor för varje påbörjat tal av 100
kilogram av återstående del av tjänstevikten, samt
om tjänstevikten överstiger 7 000 kilogram, 2 630 kronor för 7 000 kilo
gram av tjänstevikten och 90 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram
av återstående del av tjänstevikten.
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
4 §■
Med traktor i klass II får transport, som avser längre sträcka av allmän
väg än 20 kilometer, ej utföras förrän veckoskatt erlagts för den kalender
vecka under vilken transporten ulföres och behörigt skattekvitto erhållits.
Veckoskatt erlägges dock ej för färd till eller från arbetsplats, försäljnings
ställe eller dylikt för transport av redskap, som skall drivas med traktorn,
eller av drivmedel eller reservdelar för traktorn eller redskapet.
Veckoskatten utgör 30 konor, om traktorns tjänstevikt ej överstiger 1 600
kilogram, 50 kronor, om tjänstevikten överstiger 1 600 men ej 3 000 kilo
gram, samt 80 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 kilogram.
5 §.
Bestämmelserna i 2—4, 6—14 och 15—18 §§ förordningen den 2 juni
1922 (nr 260) om automobilskatt (automobilskatteförordningen) äger mot
svarande tillämpning i fråga om traktorskatt. Bestämmelserna i 6 § andra
stycket och 13 § andra stycket samma förordning gäller även ändring av
traktors användning.
6
§•
Bestämmelserna i 2, 8, 9, 11, 12, 14 och 18 §§ automobilskatteförordning
en äger motsvarande tillämpning i fråga om veckoskatt. Bestämmelsen i
11 § om påföljd för brukande mot stadgandet i 10 § automobilskatteförord
ningen avser i stället brukande i strid mot 4 § denna förordning.
Den för ägare av fordon stadgade bestämmelsen om ansvar för brukande
i strid mot 4 § äger, i fråga om fordon som tillhör staten eller kommun, till-
lämpning på förarens närmaste förman. Har denne till förekommande av
förseelse mot bestämmelsen gjort vad på honom ankommit och äger i följd
av överordnads åtgärd eller vållande förseelse likväl rum, fälles den över
ordnade till ansvar, som här avses.
I andra stycket avsedd ansvarsbestämmelse äger, om fordonet tillhör nå
gon, som står under förmyndare eller annan laga målsman, tillämpning på
denne. Äges fordonet av oskiftat dödsbo eller av konkursbo, gäller bestäm
melsen den eller dem, som äger företräda boet.
I fråga om fordon, som tillhör bolag, förening eller annat samfund eller
stiftelse eller annan sådan inrättning, äger i andra stycket avsedd ansvars
bestämmelse tillämpning på den eller dem, som äger företräda samfundet
eller inrättningen. Har länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat
eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes, efter fram
ställning av samfundet eller inrättningen godtagit viss person såsom bärare
av ägares ansvar, gäller bestämmelsen i stället denne.
Dömes ägaren för förseelse mot 4 § skall han förpliktas utge den vecko
skatt som undandragits genom förfarandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
41
7 §•
Riksrevisionsverket fastställer tabeller till ledning för uträknande av
skatt enligt denna förordning.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.
För bestämmande av fordons skatteklass gäller dock 1 och 2 §§ redan
från och med den 1 oktober 1969.
Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga om
åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.
Bilskatteutredningens förslag
till
Förordning om ändring i vägtrafikförordningen den 28 september 1951
(nr 648)
Härmed förordnas, dels att 1 § 4 och 6 mom., 10 § 2 och 3 mom., 11 § 1
mom., 12 § 1 och 3 mom., 13 § 1 och 3 mom., 15 § 1 och 2 mom., 17 § 1 och
4 mom., 18 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 1 mom. samt 65 § 4 mom. vägtrafik
förordningen den 28 september 19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan anges, dels att till 18 § skall fogas ett nytt moment, 4 mom., av nedan
angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse)
1
4 mom. I denna förordning förstås
släpfordon: fordon, som är byggt
för koppling till bil eller traktor och
avsett för person- eller godsbeford
ran eller för att uppbära anordning
ar för bilens eller traktorns drivan
de;
efterfordon: fordon, som, utan att
vara hänförligt till släpfordon, är
kopplat till bil eller traktor;
släpvagn: släpfordon — — -— — -
påhäng svagn: släpvagn, som är
avsedd att genom kopplingsanord-
ning, bestående av tapp med vänd
skiva eller därmed jämförlig kon
struktion, förenas med bil eller trak
tor, och som är så utförd, att dess
underrede (chassi) eller karosseri di-
1 Omtryckt 1967:856.
(Föreslagen lydelse)
§•
med
släpfordon: fordon, som är byggt
för koppling till bil, traktor eller mo
torredskap och avsett för person- el
ler godsbefordran eller för att upp
bära anordningar för bilens, trak
torns eller motorredskapets drivan
de;
efterfordon: fordon, som, utan att
vara hänförligt till släpfordon, är
kopplat till bil, traktor eller motor
redskap;
---------— med medar;
påhängsvagn: släpvagn, som är av
sedd att genom kopplingsanordning,
bestående av tapp med vändskiva el
ler därmed jämförlig konstruktion,
förenas med bil, traktor eller motor-
redskap, och som är så utförd, att
dess underrede (chassi) eller karos-
42
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
rekt vilar på det dragande fordo- seri direkt vilar på det dragande for-
net;
donet;
sidvagn: fordon------------------------------ — brådskande tjänsteutövning.
6 mom. I denna förordning förstås med
axeltryck: den------------------------------- — ett fordon;
bils eller traktors tjänstevikt:
bils, traktors eller motorredskaps
sammanlagda vikten av dels fordo- tjänstevikt: sammanlagda vikten av
net i normalt, fullt driftfärdigt skick
dels fordonet i normalt, fullt drift-
vid användning av tyngsta till fordo-
färdigt skick vid användning av
net hörande karosseri, dels till för- tyngsta till fordonet hörande karos-
donet hörande verktyg och reserv- seri, dels till fordonet hörande verk
hjul ävensom bränsle, smörjolja och tyg och reservhjul ävensom bränsle,
vatten, dels ock föraren av fordonet; smörjolja och vatten, dels ock föra
ren av fordonet;
motorcykels tjänstevikt------------------------------- — eller medar.
Vid fastställande----------------------------------- 70 kilogram.
Närmare bestämmelser---------------------------------- därtill förordnar.
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
10
2 mom. Motorfordon, traktorer,
som är o försedda med gummihjul el
ler med band, samt släpfordon skola
upptagas och redovisas i bilregister
eller bilreservregister enligt vad i 3
mom. samt 16—20 §§ närmare stad
gas.
Fordon, som------- -—--------- -—-------
3. mom. Bilregister föres i löpande
följd i särskilda serier för bilar, mo
torcyklar, traktorer och släpfordon.
Fordon skall--------------------------------
Länen betecknas —---------------------
Fordon, som----------- -------------------
11
1. mom. Motorfordon eller med
gummihjul eller med band försedd
traktor må tagas i bruk endast om
fordonet är registrerat och vederbör
ligen försett med skylt, som utvisar
fordonets registreringsnummer (re
gistreringsskylt). Om sådan skylt
förmäles i 21 § 1 mom.
§•
2 mom. Motordrivna fordon och
släpfordon skola upptagas och redo
visas i bilregister eller bilreservregis
ter enligt vad i 3 mom. samt 16—-
20 §§ närmare stadgas.
benämnes reservregistrerat.
3 mom. Bilregister föres i löpan
de följd i särskilda serier för bilar,
för motorcyklar, för traktorer och
motorredskap samt för släpfordon.
Traktor och motorredskap skall re
gistreras som tillhörande klass I, II
eller III enligt traktorskatteförord
ningen den ... (nr ...).
— fordonets registreringsnummer.
— — Norrbottens län.
— annat fordon.
§•
1 mom. Motorfordon eller med
gummihjul eller med band försedd
traktor eller annan traktor eller mo
torredskap, som enligt traktorskatte
förordningen tillhör klass II eller III,
må tagas i bruk endast om fordonet
är registrerat och vederbörligen för
sett med skylt, som utvisar fordo
nets registreringsnummer (registre
ringsskylt). Om sådan skylt förmä
les i 21 § 1 mom.
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
43
Släpfordon må dragas av bil en
dast om släpfordonet är registrerat
och, på sätt i 21 § 2 mom. e) stad
gas, försett med registreringsnum
mer.
(Nuvarande lydelse)
Släpfordon må dragas av bil eller
av traktor eller motorredskap, som
enligt traktorskatteförordningen till
hör klass III, endast om släpfordonet
är registrerat och, på sätt i 21 § 2
mom. e) stadgas, försett med regi
streringsnummer.
(Föreslagen lydelse)
12
§.
1 mom. Utan-------------------------------— under förutsättning
1. att----------------------------------- 2 mom.;
2. att, såvitt angår motorfordon 2. att, såvitt angår motordrivet
eller traktor, fordonet är försett med fordon, fordonet är försett med in-
interimsskylt enligt bestämmelserna terimsslcylt enligt bestämmelserna i
i 3 mom. och 21 § 1 mom.; samt
3 mom. och 21 § 1 mom.; samt
3. att------------ —------------------4 mom.
Under 3------------------------------- —- vid besiktning.
På reservregistrerat----------------------------------- eller släpfordon.
3 mom. Polismyndighet, som ut
färdat interimslicens för oregistrerat
fordon, skall tillhandahålla licensin
nehavaren interimsskyltar, för mo
torfordon två och för traktor en.
3 mom. Polismyndighet, som ut
färdat interimslicens för oregistrerat
fordon, skall tillhandahålla licensin
nehavaren interimsskyltar, för mo
torfordon två samt för traktor och
motorredskap en.
För varje----------------------------------- fyra kronor.
Skylt skall---------------------------------- interimslicens beviljats.
För skylt--------------------- —---------tillfalla statsverket.
13 §
1 mom. Utan hinder av vad i 11 §
stadgas må den, som yrkesmässigt
driver tillverkning av eller handel
med motorfordon, traktorer eller
släpfordon bruka av honom saluhål
let fordon i fall, som avses i 12 § 1
mom. a—d), eller för demonstration
eller försäljning av fordonet under
förutsättning
1. att
1 mom. Utan hinder av vad i 11 §
stadgas må den, som yrkesmässigt
driver tillverkning av eller handel
med motordrivna fordon eller släp
fordon, bruka av honom saluhållet
fordon i fall, som avses i 12 § 1 mom.
a—d), eller för demonstration eller
försäljning av fordonet under förut
sättning
2. att, såvitt angår motorfordon,
traktor eller släpvagn, fordonet är
försett med saluvagnsskylt enligt be
stämmelserna i 3 mom. och 21 § 1
mom.; samt
3. i----------------------------------- 4 mom.
3 mom. Länsstyrelse, som utfär
dat saluvagnslicens, gällande för
motorfordon, traktor eller släpvagn,
skall under nedan angivna villkor
tillhandahålla licensinnehavaren er-
2 mom. stadgas;
2. att, såvitt angår motordrivet
fordon eller släpvagn, fordonet är
försett med saluvagnsskylt enligt be
stämmelserna i 3 mom. och 21 § 1
mom.; samt
3 mom. Länsstyrelse, som utfär
dat saluvagnslicens, gällande för mo
tordrivet fordon eller släpvagn, skall
under nedan angivna villkor tillhan
dahålla licensinnehavaren erforder-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
forderligt antal saluvagnsskyltar.
För varje motorfordon utlämnas två
skyltar och för varje traktor eller
släpvagn en skylt.
Saluvagnsskylt må utlämnas en
dast under villkor
att, såvitt angår motorfordon eller
släpvagn, saluvagnsskatt blivit er-
lagd,
att, såvitt angår motorfordon eller
med gummihjul försedd traktor, i
två exemplar ingives bevis om tra
fikförsäkring för varje fordon, varå
skylten skall användas,
samt att för varje skylt erlägges
fem kronor i avgift.
Saluvagnsskylt, utlämnad-----------
Har saluvagnslicens--------------------
Angående rätt-----------------------------
(Nuvarande lydelse)
ligt antal saluvagnsskyltar. För var
je motorfordon utlämnas två skyltar
och för varje traktor, motorredskap
eller släpvagn en skylt.
Saluvagnsskylt må utlämnas en
dast under villkor
att, saluvagnsskatt blivit erlagd,
(Föreslagen lydelse)
att, såvitt angår motorfordon eller
med gummihjul försedd traktor, i
två exemplar ingives bevis om tra
fikförsäkring för varje fordon, varå
skylten skall användas,
samt att för varje skylt erlägges
fem kronor i avgift.
-------- ---------skyltens utlämnande.
-------- — vederbörande länsstyrelse.
— särskilt stadgas.
15 §.
1 mom. Tillverkare här i riket av
motorfordon, traktorer eller släpfor
don eller här i riket bosatt general
agent för sådan tillverkare i utlan
det må erhålla tillstånd att få olika
typer av tillverkningen besiktigade
(typbesiktning).
Tillstånd till------- —-------------------
2 mom. Därest motorfordon, trak
tor eller släpfordon enligt intyg, ut
färdat av tillverkare eller general
agent med tillstånd till typbesikt
ning, är i överensstämmelse med
typfordon, som blivit för denne be
siktigat och godkänt, eller företer en
dast sådana avvikelser från typfor
donet, vilka äro att hänföra till for
donets utstyrsel och icke förändra
dess beskattningsförhållande, skall
så anses som om fordonet godkänts
vid registreringsbesiktning den dag
intyget utfärdats. Dylikt intyg, typ
intyg, får icke utfärdas beträffande
fordon, som är eller varit registrerat
eller är eller varit infört i export-
vagnsförteckning.
1 mom. Tillverkare här i riket av
motordrivna fordon eller släpfordon
eller här i riket bosatt generalagent
för sådan tillverkare i utlandet må
erhålla tillstånd att få olika typer
av tillverkningen besiktigade (typ
besiktning).
anses föreligga.
2 mom. Därest motordrivet for
don eller släpfordon enligt intyg, ut
färdat av tillverkare eller general
agent med tillstånd till typbesikt
ning, är i överensstämmelse med typ
fordon, som blivit för denne besik
tigat och godkänt, eller företer en
dast sådana avvikelser från typfor
donet, vilka äro att hänföra till for
donets utstyrsel och icke förändra
dess beskattningsförhållande, skall
så anses som om fordonet godkänts
vid registreringsbesiktning den dag
intyget utfärdats. Dylikt intyg, typ-
intyg, får icke utfärdas beträffande
fordon, som är eller varit registrerat
eller är eller varit infört i export-
vagnsförteckning.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
17 §.
1 mom. Ansökan------------ — —------------- till salu.
Har släpfordon, som förut icke re
gistrerats, tagits i bruk enligt inte-
rimslicens, skall ansökan om regi
strering av fordonet göras av ägaren
inom tre veckor från det fordonet
togs i bruk.
4 mom. Ansökan
Har annan traktor än som avses
i första stycket, motorredskap eller
släpfordon tagits i bruk enligt in-
terimslicens och har fordonet icke
förut registrerats, skall ansökan om
registrering av fordonet göras av
ägaren inom tre veckor från det for
donet togs i bruk.
------ och postadress;
dels, i fråga om traktor och mo
torredskap, uppgift om vilken klass
fordonet tillhör enligt traktorskatte
förordningen;
dels, i-— --------------------- -—-----licensens nummer.
Ansökan skall —----------------------— — stadgad avgift.
Om skyldighet att därjämte erläg- Om skyldighet att därjämte erläg
ga bilskatt är särskilt stadgat.
ga bilskatt eller traktorskatt är sär
skilt stadgat.
18
2 mom. Ägare--------—--------- — —
Anmälan enligt detta moment om
verkställd registreringsbesiktning
skall vara åtföljd av besiktningsin-
strumentet i tre exemplar ävensom
stadgad avgift. Angående skyldighet
att vid sådan anmälan foga bilskatt,
vartill anmält förhållande må giva
anledning, är särskilt stadgat.
§•
— 17 § 3 mom.
Anmälan enligt detta moment om
verkställd registreringsbesiktning
skall vara åtföljd av besiktningsin-
strumentet i tre exemplar ävensom
stadgad avgift. Angående skyldighet
att vid sådan anmälan foga bilskatt
eller traktorskatt, vartill anmält för
hållande må giva anledning, är sär
skilt stadgat.
4 mom. Ägare av registrerad trak
tor eller registrerat motorredskap,
som avser att använda fordonet på
sådant sätt att det kommer att till
höra högre klass enligt traktorskat
teförordningen, skall innan ändring
en sker anmäla denna till länsstyrel
sen i det län där fordonet är registre
rat. Om skyldighet att vid sådan an
mälan foga traktorskatt är särskilt
stadgat.
19 §.
1 mom. Har ägare av registrerat
motorfordon eller registrerad trak
tor för avsikt att under viss tid eller
tills vidare icke bruka fordonet eller
ämnar ägare av registrerat släpfor
don icke vidare låta fordonet dragas
1 mom. Skall registrerat motorfor
don eller registrerad traktor, som är
försedd med gummihjul eller med
band, under viss tid eller tills vidare
icke brukas eller skall annan regi
strerad traktor eller registrerat mo-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1969
av bil, må anmälan om förhållandet
göras hos länsstyrelsen för fordonets
överförande Ifrån bilregistret till bil-
reservregistret. Anmälan skall göras
skriftligen och åtföljas av stadgad
avgift.
(Nuvarande lydelse)
torredskap eller släpfordon brukas
på sådant sätt att registreringsplikt
inte längre föreligger, må anmälan
om förhållandet göras hos länsstyrel
sen för fordonets överförande från
bilregistret till bilreservregistret. An
mälan skall göras skriftligen och åt
följas av stadgad avgift.
(Föreslagen lydelse)
21
§.
1 mom. Registrerings-, interims-
eller saluvagnsskylt skall i förekom
mande fall vara anbragt på motor
fordon såväl framtill som baktill, på
traktor framtill och på släpfordon
baktill. Framtill anbragt skylt skall
vara väl synlig framifrån och baktill
anbragt skylt väl synlig bakifrån.
På traktor må dock, om det med
för avsevärd olägenhet att föra skyl
ten framtill, denna i stället vara an
bragt på annan lämplig, utifrån lätt
synlig plats.
1 mom. Registrerings-, interims-
eller saluvagnsskylt skall i förekom
mande fall vara anbragt på motor
fordon såväl framtill som baktill,
på traktor och motorredskap fram
till samt på släpfordon baktill. Fram
till anbragt skylt skall vara väl syn
lig framifrån och baktill anbragt
skylt väl synlig bakifrån.
På traktor och motorredskap må
dock, om det medför avsevärd olä
genhet att föra skylten framtill, den
na i stället vara anbragt på annan
lämplig, utifrån lätt synlig plats.
Har till------------------—------------ sådan skylt.
Vad i----------------------------------- brandväsendets räkning.
Skylt får------------ ---------------------- kan avläsas.
Närmare bestämmelser —--------------------------- - av Konungen.
65
4. mom. Sökes ej inom föreskri
ven tid registrering av motorfordon,
av traktor med gummihjul eller
band eller av släpfordon på sätt i
17 § stadgas, straffes den felande
med dagsböter.
Underlåter någon------------ — ---------
Om någon----------------------—-------—
§•
4 mom. Sökes ej inom föreskriven
tid registrering av motordrivet for
don eller släpfordon på sätt i 17 §
stadgas, straffes den felande med
dagsböter.
--------femhundra kronor.
sin skyldighet.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.
2. De ändrade bestämmelserna i 11—13, 17—19 och 65 §§ beträffande
registrerings- och anmälningsskyldighet i fråga om traktor och motorred
skap gäller dock redan från och med den 1 oktober 1969.
3. Ägare av registrerad traktor skall inom tre veckor från sistnämnda
dag anmäla hos länsstyrelsen i det län där fordonet är registrerat, vilken
klass fordonet tillhör enligt traktorskatteförordningen.
4. Den som underlåter att inom föreskriven tid lämna sådan anmälan
som avses i föregående punkt straffas med böter, högst 500 kronor.
5. Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga
om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
47
Bilskatteutredningens förslag
till
Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 15 december
1961 (nr 653) om brännoljeskatt
Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 15 december 1961 om bränn
oljeskatt skall erhålla andrad
(Nuvarande lydelse)
1
Till staten------------ —------------------
Skatt skall icke utgå för bränn
olja, som uppenbart är avsedd att
förbrukas för annat ändamål än drift
av motor i motorfordon.
Med obeskattad--------------------------
Begreppet motorfordon har i den
na förordning samma innebörd som
i vägtrafikförordningen, dock att till
motorfordon ej hänföras sådana
fordon, som på grund av stadgande
i 77 § sistnämnda 'förordning eller
beslut, som i samma författningsrum
avses, icke skolat upptagas och re
dovisas i bilregister.
e pa sätt nedan anges.
(Föreslagen lydelse)
§•
följande brännolja.
Skatt skall icke utgå för bränn
olja, som uppenbart är avsedd att
förbrukas för annat ändamål än drift
av motor i motorfordon eller i trak
tor eller motorredskap, som tillhör
klass III enligt traktorskatteförord
ningen den ... (nr ...).
--------den förvärvats.
Begreppen motorfordon, traktor
och motorredskap har i denna för
ordning samma innebörd som i väg
trafikförordningen den 28 september
1951 (nr 6i8). Till sådana fordon
hänföras dock ej fordon, som på
grund av stadgande i 77 § sistnämn
da förordning eller beslut, som i
samma författningsrum avses, icke
skolat upptagas och redovisas i bil
register.
Vad som sägs i det följande om
motorfordon gäller även traktor och
motorredskap, som tillhör klass III
enligt traktor skatteförordningen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.
Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga
om åtgärd, som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr
45
år 1969
Bilskatteutredningens förslag
till
Förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 29BmajJ1964
(nr 352) om gasolskatt
Härmed förordnas, att 1 § förordningen den 29 maj 1964 om gasolskatt
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1 §•
Till staten skall i enlighet med
bestämmelserna i denna förordning
erläggas särskild skatt (gasolskatt)
för gasol och annan till tulltaxenum-
mer 27.11, 29.01 eller 38.19 hänför-
lig vara, som helt eller till huvud
saklig del består av gasformiga kol
väten och som användes till drift av
motor i motorfordon.
Till staten skall i enlighet med be
stämmelserna i denna förordning er
läggas särskild skatt (gasolskatt) för
gasol och annan till tulltaxenummer
27.11, 29.01 eller 38.19 hänförlig va
ra, som helt eller till huvudsaklig
del består av gasformiga kolväten
och som användes till drift av motor
i motorfordon eller i traktor eller
motorredskap, som tillhör klass III
enligt traktorskatteförordningen den
... (nr ...).
Vad i--------—-----------------------skattepliktig vara.
Begreppet motorfordon har i den
na förordning samma innebörd som
1 vägtrafikförordningen. Bestämmel
serna i förordningen äga dock ej till-
lämpning på annat motorfordon än
sådant som skall upptagas och re
dovisas i länsstyrelses bilregister
eller må brukas här i riket enligt in-
terimslicens eller saluvagnslicens, ej
heller på motorfordon som jämlikt
2 § första eller andra stycket förord
ningen om automobilslcatt är frikal-
lat från skatteplikt enligt sistnämn
da förordning.
Begreppen motorfordon, traktor
och motorredskap ha i denna för
ordning samma innebörd som i väg
trafikförordningen den 28 september
1951 (nr 648).
Vad som sägs i det följande om
motorfordon gäller även traktor eller
motorredskap, som tillhör klass 111
enligt traktorskatteförordningen.
Bestämmelserna i denna förord
ning äga ej tillämpning på annat mo
torfordon än sådant som skall upp
tagas och redovisas i länsstyrelses
bilregister eller må brukas här i ri
ket enligt interimslicens eller salu-
49
vagnslicens, ej heller på motorfordon
som jämlikt 2 § första eller andra
stycket förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) om automobilskatt är fri-
kallat från skatteplikt enligt sist
nämnda förordning.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.
Förordningens bestämmelser gäller redan före ikraftträdandet i fråga
om åtgärd som behövs för eller avser förordningens tillämpning därefter.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690159