2

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

Utdrag av protokollet över finans är end en, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 28 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

,

L^ange, K^ling, H^olmqvist, A^spling, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

G

ustafsson

, G

eijer

, O

dhnoff

, W

ickman

, M

oberg

, B

engtsson

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om organisationen

av länsstyrelsernas datamaskinanläggningar och anför.

Inledning

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) har lagt fram

förslag om övergång till ett enhetligt maskinsystem vid länsstyrelsernas

datamaskinanläggningar och om en minskning av antalet sådana anlägg­

ningar. Nämnden har i ärendet samrått med statskontoret, som har an­

slutit sig till förslaget. Två ledamöter av statskontorets styrelse har dock

reserverat sig mot statskontorets beslut. Den ene reservanten har därvid

framhållit att det ännu är för tidigt att dra negativa slutsatser om möjlig­

heterna att belägga datamaskinanläggningarna med externa vippdrag och

att man därför bör dröja ytterligare något år med ett beslut om minskning

av antalet anläggningar. Den andre reservanten har förordat en snabbut­

redning om grundvalarna för ett framtida befolkningsregister innan be­

slut fattas om anskaffning av nya maskiner.

Samtliga länsstyrelser har beretts tillfälle att yttra sig över CFU:s fram­

ställning. Yttranden har inkommit från länsstyrelserna i Stockholms, Sö­

dermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Kristianstads, Malmö­

hus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,

Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norr­

bottens län.

4

inte rådde någon tvekan om att ett rikssystem skulle ställa sig fördelaktigare

än ett länssystem för den närmaste framtiden. Mot detta fick å andra sidan

ställas de nackdelar som låg i att länsstyrelserna i sitt löpande arbete skulle

bli beroende av riksanläggningen och de transporter av material som denna

organisation skulle ge upphov till. Även decentraliseringssträvandena inom

förvaltningen talade för ett länssystem. Ett skäl för att utrusta länen med

egna datamaskinanläggningar var även att dessa anläggningar då bedömdes

kunna bli belagda med åtskilliga statliga och kommunala uppgifter inom en

inte alltför avlägsen framtid. Ett regionsystem ansågs inte böra komma ifrå­

ga, eftersom nackdelarna i en sådan organisation skulle bli i stort sett de­

samma som i ett rikssystem. Med dessa utgångspunkter förordades i pro­

positionen en organisation med datamaskiner i princip enligt länssystemet.

I fråga om antalet länsanläggningar framhölls i propositio­

nen att det i och för sig vore en fördel om samtliga länsstyrelser kunde få

egna datamaskiner. De skulle därigenom få samma organisatoriska struk­

tur och samma möjligheter att tjäna som serviceanläggningar åt myndig­

heter och enskilda inom länet. Verksamheten för folkbokföring och skat-

teuppbörd motiverade emellertid inte anskaffning av datamaskiner till

de minsta länen. Dessa län förutsattes skola förses endast med liålkorts-

utrustning. För datamaskinbearbetningen skulle de repliera på annat

län. Samtliga anläggningar var avsedda att i första hand användas för

verksamheten på folkbokförings-, taxerings- och uppbördsområdet. Man

utgick dock från att maskinerna skulle komma att utnyttjas även för

andra, främst statliga och kommunala, arbetsuppgifter.

Frågan om maskinsystem för länsanläggningarna hade ägnats

en synnerligen omfattande och noggrann utredning av uppbördsorganisa-

tionskommittén. Fem datamaskiner hade jämförts och bedömts, nämli­

gen ICT 1301, IBM 1401, RCA 301, SAAB D 21-P och BULL G 30. Utifrån

ett flertal bedömningsgrunder förordade kommittén IBM 1401. I fråga om

SAAB D 21-P framhöll kommittén att denna maskin visserligen i tekniskt

kapacitetshänseende kunde bedömas vara klart överlägsen de övriga ma­

skinsystemen men att den då ännu inte nått utprovningsstadiet. Den upp­

fyllde därför inte det krav på praktisk driftserfarenhet som enligt kom­

mittén var en förutsättning för att ett maskinsystem skulle kunna kom­

ma i fråga.

Vid remissbehandlingen kom vissa andra synpunkter fram utöver dem

som kommittén hade lagt på maskinvalsfrågan. Några remissinstanser

framhöll sålunda önskvärdheten av att man om möjligt valde datamaski­

ner av svensk tillverkning, eftersom ett sådant val skulle få avgörande be­

tydelse för möjligheterna att utveckla en svensk datamaskinindustri av hög

klass.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

Maskinsystem

Total kostnadsminskning per år

Hyra av samtliga

Köp av befintliga

20 maskiner

maskiner i resp. system

Milj. kr.

och hyra av tillkom­

mande maskiner

Milj. kr.

Nuvarande blandade system .............

2,0

IBM ............................................................ ............. 1,0

2,1

SAAB ....................................................... ............. 2,2

2,4

Med den redovisade sammansättningen av maskinsystemen kan kapaci­

teten för SAAB-systemet beräknas vara omkring dubbelt så stor som för

IBM-systemet. I kostnadsjämförelsen ingår dock inte någon värdering av

förefintlig överkapacitet.

För flertalet datamaskinanläggningar används numera magnetband med

samma teckenrepresentation som de band som används till IBM 380. Mag­

netbanden till DATASAAB D 21 har emellertid en annan teckenrepresenta­

tion. För magnetbandskommunilcation mellan DATASAAB D 21 och data­

maskiner av annat fabrikat behövs därför en särskild maskinbearbetning

för omredigering av bandinnehållet (bandkonvertering). Detta är en klar

nackdel med SAAB-systemet. Bandkonverteringen kan dock utföras på

varje maskinanläggning, som är utrustad med bandstationer för halvtums-

band. Arbetet torde inte bli särskilt omfattande. Maskinkapaciteten för

SAAB-systemet har därför bedömts vara fullt tillräcklig för att klara denna

ytterligare beläggning. SAAB erbjuder sig ändå att som kompensation

för dessa extra maskinbearbetningar byta ut en D 21-anläggning mot en

kapacitetsstarkare D 22-anläggning' utan extra kostnad, om minst sex

DATASAAB D 21 beställs utöver de nuvarande åtta maskinerna.

IBM har lämnat ett alternativt förslag till ett renodlat IBM-system. För­

slaget innebär att en kapacitetsstark maskinanläggning, bestående av tre

IBM 360/40 med vardera tio snabba bandstationer, placeras centralt. På

länen skulle finnas sammanlagt 20 IBM 360/20 utrustade enbart för kon­

vertering av hålkort till magnetband samt utskrift av längder, debetsedlar

o. d. från magnetband. All registervård skulle ske centralt. Dataöverföring

mellan länsanläggningarna och centralregistren skulle ske genom översän­

dande av magnetband. Årshyran för ett sådant system har av IBM beräknats

bli ca 3 milj. kr. lägre än för det system bestående av fyra IBM 360/30

och sexton IBM 360/25, som redovisats i den förut lämnade sammanställ­

ningen.

Den av IBM skisserade organisationen för registerföring och produkt­

framställning har enligt CFU vissa förtjänster. Ett genomförande av för­

slaget skulle emellertid innebära en väsentlig ändring av den nuvarande

organisationen för registerföring och informationsutbyte. Det skulle kräva

betydande omläggningar av systemrutiner och program för maskinbearbet­

10

nyttjande för riksomfattande arbetsuppgifter. CFU erinrar vidare om att

varken länsstyrelserna eller nämnden hittills har haft resurser att hjälpa

kunder med systemarbete eller programmering. Det råder emellertid en

ständigt ökande efterfrågan från både den privata och den allmänna sektorn

på uppgifter och sammanställningar av olika slag från länsstyrelsernas

ADB-register. CFU anser det därför möjligt att beläggningen på länsan-

läggningarna skall kunna ökas. Detta förutsätter, att nämnden biträder

med visst systemarbete och programmering.

Trots att omfattningen av arbetsuppgifter utanför den egentliga folk­

bokförings- och uppbördsverksamheten tenderar att öka, kan maskinbe-

läggningen på flera länsanläggningar antas bli låg även framdeles. Detta

gäller särskilt vid ett utbyte av nuvarande IBM 360/30 mot DATASAAB

D 21. Sistnämnda anläggningar kan nämligen inte på samma sätt som

IBM-anläggningarna kapacitetsmässigt anpassas till behovet.

Vissa län utför redan i dag sina datamaskinbearbetningar på maskinan­

läggning i närbeläget län utan att detta har medfört alltför stora admi­

nistrativa problem. Om man ensidigt ser till länsanläggningarnas använd­

ning inom folkbokförings- och uppbördsverksamheten, synes det möjligt

att minska antalet datamaskinanläggningar. Med hänsyn till att ifråga­

varande bearbetningar är tidsbundna och känsliga för störningar måste

man emellertid behålla en viss reservkapacitet. Statskontoret har beräk­

nat, att länsanläggningarna är tillfredsställande utnyttjade, om genom-

snittsbeläggningen uppgår till 250—300 timmar per månad.

Högbelastningsperioderna på länsanläggningarna infaller under måna­

derna juni, juli och november—januari, dvs. under fem månader av året.

I Malmöhus län, som är utrustat med en DATASAAB D 21, har totalbe­

läggningen, inklusive tidsåtgång för underhåll och reparationer av ma­

skinerna, varit i genomsnitt 325 timmar i månaden med en topp i juli på

540 timmar. Från säkerhetssynpunkt får detta anses utgöra maximigräns

för beläggningen. Folkmängden i Malmöhus län uppgår till 688 000 per­

soner.

Om en datamaskinanläggning skall betjäna två län, kan ett befolknings­

underlag av ca 645 000 personer beräknas ge samma beläggning som ett

enda län med 688 000 personer. Ställtiderna blir nämligen högre vid be­

arbetning av register för olika län. Motsvarande befolkningsunderlag för

det fall att en datamaskinanläggning skall betjäna tre län kan beräknas

till ca 610 000 personer.

Med hänsyn till behovet av maskinkapacitet på länsanläggningarna an­

ser CFU det vara möjligt att minska antalet datamaskiner till 14 DATA­

SAAB D 21 fördelade på 13 län. Samtliga länsanläggningar, utom de i

Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, skulle därvid få be­

tjäna två eller i ett fall tre län. Förslag till fördelning av länen på de 14

datamaskinerna lämnas i följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

12

bl. a. att det nuvarande systemet med två skilda maskinfabrikat ställt sig

oekonomiskt och svåradministrerat. Olägenheterna har särskilt gjort sig

gällande vid utväxling av data länen emellan. Förekomsten av två olika ma­

skinsystem anses vidare ha verkat hämmande när det gällt att tillföra läns-

anläggningarna arbetsuppgifter inom andra områden.

Länsstyrelserna i Södermanlands, Skaraborgs och Gävleborgs län har

inte något att erinra mot CFU :s förslag.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att det mot bakgrunden av vad

CFU har anfört i frågan inte är något att erinra mot övergång till ett en­

hetligt maskinfabrikat. Om en större systemändring skulle komma till

stånd redan år 1974, såsom förutsatts av CFU, kan det dock enligt länssty­

relsen ifrågasättas om så stora fördelar står att vinna genom byte av ma­

skinfabrikat för en tid av högst fyra år. Länsstyrelsen i Värmlands län

uttalar sig i samma riktning men framhåller att ett maskinbyte är nöd­

vändigt redan år 1970 för att ett samgående med landstingen i fråga om

databehandlingsverksamheten skall kunna komma till stånd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

Maskinfabrikat

När det gäller valet av maskinfabrikat vitsordas att både IBM- och SAAB-

systemen har visat sig fylla stora krav på tillförlitlighet och driftsäkerhet.

Flertalet länsstyrelser biträder eller förklarar sig inte ha något att erinra

mot CFU:s val av DATASAAB D 21.

Förslaget att välja DATASAAB D 21 godtas av länsstyrelserna i Söder­

manlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Hallands, Göteborgs och

Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens län. Länssty­

relsen i Örebro län förordar att dess nuvarande IBM-anläggning behålls. Ett

par länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Väs-

ternorrlands och Västerbottens län, förklarar sig sakna underlag eller kom­

petens för ett ställningstagande i frågan.

Som skäl för DATASAAB D 21 anförs bl. a. att denna maskin visat sig

ha klart större kapacitet än IBM-maskinerna. Länsstyrelsen i Östergötlands

län framhåller att den större kapaciteten är av värde särskilt vid de toppbe­

lastningar som inträffar i samband med framställningen av mantalsläng-

der, inkomstlängder och debetsedlar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län, som nu har en maskin IBM 360/30, anser att en övergång till

DATASAAB D 21 kommer att öka länsstyrelsens möjligheter att åtaga sig

kundbearbetningar genom att maskinkapaciteten blir större.

Även länsstyrelsen i Stockholms län berör kapacitetsfrågan och fram­

håller att det med de nuvarande maskinresurserna — två IBM 360/30 —

föreligger en betydande underkapacitet i länet. Trots att vissa maskinbe­

arbetningar har förlagts till andra länsdataanläggningar, har det inte va­

rit möjligt att undvika tidsförseningar. En övergång till maskiner med

14

om en nedskärning av antalet anläggningar. Flertalet länsstyrelser ställer

sig kritiska till förslaget. Några länsstyrelser delar dock CFU:s uppfattning

att en minskning av antalet anläggningar är motiverad med hänsyn till be­

hovet av maskinkapacitet. Länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och

Bohus län har avstått från att uttala sig i frågan.

Länsstyrelsen i Östergötlands län, som är positiv till CFU:s förslag, an­

ser det vara realistiskt att minska antalet maskiner med hänsyn till den

besparing som kan uppnås.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län bedömer maskinbeläggningen vara klart

otillräcklig på de flesta länsanläggningarna. Länsstyrelsen ifrågasätter

emellertid, om det inte finns möjlighet att på länsanläggningarna utföra

vissa planerade datamaskinbearbetningar för försäkringskassorna och inom

indrivningsverksamheten. Samtidigt framhåller länsstyrelsen att svårig­

heterna för länsstyrelserna att överta nya större projekt ligger i att över­

skottskapaciteten är så olika i länen beroende på deras växlande storlek.

Om länsanläggningarna skall användas huvudsakligen för folkbokföring

och skatteredovisning, måste en minskning av antalet anläggningar accep­

teras. Den plan som CFU bär lagt fram för fördelningen av de föreslagna

14 datamaskinerna ger enligt länsstyrelsen tillräckligt stora »datalän» sam­

tidigt som man får reservkapacitet på vissa håll.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller, att datamaskinanlägg­

ningarna behövs ute på länsstyrelserna och att behovet av anläggningarna

torde bli större under de närmaste åren. Mot bakgrunden av egna erfa­

renheter bedömer dock länsstyrelsen att en viss reducering av nuvarande

antal länsanläggningar kan genomföras utan olägenheter.

Länsstyrelsen i Södermanlands län delar CFU:s uppfattning att en över­

gång till system DATASAAB D 21 otvivelaktigt kommer att leda till att

överkapaciteten vid vissa länsanläggningar blir ännu mer accentuerad.

CFU:s förslag till minskning av antalet anläggningar synes dock länsstyrel­

sen väl optimistiskt.

Även länsstyrelsen i Gävleborgs län understryker, att en betydande över­

kapacitet kommer att finnas tillgänglig på länsanläggningarna. Länsstyrel­

sen anser dock, att en flexibel prispolitik och en utbyggd servicefunktion,

avseende bl. a. system- och programmeringsarbeten, skulle tillföra läns­

styrelserna serviceuppgifter av sådan storleksordning att inkomsterna där­

av skulle vida överstiga den besparing man får genom att minska antalet

anläggningar. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Skara­

borgs och Västerbottens län. Den sistnämnda länsstyrelsen avstyrker i sam­

band därmed förslaget om en indragning av datamaskiner.

Länsstyrelsen i Kronobergs län ifrågasätter om inte en minskning av an­

talet datamaskiner bör anstå tills definitiva beslut föreligger om bl. a. den

närmare utformningen av ett beslutat ADB-system för fastighetsregistre-

ringen. Resultaten av en pågående utredning om inskrivningsförfarandets

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

16

I några remissyttranden diskuteras orsakerna till att länsanläggning-

arna inte i någon större utsträckning har tagits i anspråk för uppgifter

vid sidan av folkbokförings- och uppbördsverksamheten. Sålunda under­

stryker bl. a. länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar och Värmlands län

att varken CFU eller länsstyrelserna hittills har haft resurser att hjälpa

kunder med systemarbete och programmering och att förutsättningar där­

för har saknats för att marknadsföra länsanläggningarnas tjänster. Läns­

styrelsen i Norrbottens län uttalar sig i liknande riktning och erinrar

om att uppläggningsarbetet och inkörningsperioden har pågått praktiskt

taget fram till nu. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att det brist­

fälliga utnyttjandet av länsanläggningarna kan hänföras till bl. a. det

förhållandet att det har saknats ett särskilt organ med uppgift att följa

och samordna utvecklingen av verksamheten. En bidragande orsak är

vidare enligt länsstyrelsen den taxepolitik som CFU tillämpar. Det åsatta

priset för datamaskintid, 550 kr. för timme, ligger enligt länsstyrelsen väl

högt i förhållande till priset hos privata serviceföretag, särskilt med tanke

på att länsstyrelserna inte kan erbjuda programassistans. Servicekörning­

arna bör enligt länsstyrelsen kunna belastas med enbart marginalkostna­

derna. Länsstyrelsen i Älvsborgs län understryker, att de dubbla maskin­

systemen och den ojämna beläggningen på de olika länsstyrelserna har

varit hindrande för placeringen av riksomfattande dataprojekt på länsan­

läggningarna.

Centraliseringssträvandena inom den statliga datamaskinverksamheten

är enligt bl. a. länsstyrelsen i Värmlands län ytterligare ett skäl till att

verksamheten vid länsanläggningarna inte har utvecklats såsom var av­

sett. Flera databehandlingsobjekt inom länsförvaltningen, som skulle ha

lämpat sig väl för regional behandling, har enligt länsstyrelsen genom­

förts utan hänsyn till de resurser som finns vid länsstyrelsernas dataan­

läggningar. Som exempel nämner länsstyrelsen mervärdeskatten, där

stansningsrutinerna men inte maskinbearbetningarna har lagts på läns­

styrelserna. Överkapaciteten hos länsanläggningarna borde vidare enligt

länsstyrelsen ha utnyttjats, när automatisk databehandling infördes hos

länsstyrelserna närstående regionala organ, såsom länsarbetsnämnder och

vägförvaltningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar sig i liknande rikt­

ning.

Frågan om centralisering eller decentralisering behandlas även utifrån

en mera principiell utgångspunkt av länsstyrelserna i Södermanlands,

Malmöhus och Värmlands län som anför i stort sett likartade synpunkter.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller sålunda att utvecklingen på da­

tamaskinområdet inom statsförvaltningen under senare år har gått mot

centralisering. Länsstyrelsen finner inte detta vara helt av godo. Sett en­

dast ur maskinbearbetningssynpunkt ger kanske en större, centralt belä­

gen datamaskinanläggning en lägre kostnad per bearbetad enhet. Den

Kungl. Maj. ts proposition nr 81 år 1969

18

system- och programmeringsarbete kommer att innefattas i verksamhets­

området för det föreslagna statliga konsultföretaget inom rationaliserings-

området (prop. 1969: 60).

Länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår vidare att ett särskilt planerings­

organ skall inrättas. Detta skulle bl. a. ha till uppgift att bevaka att möj­

ligheterna att använda länsanläggningarna tillvaratas.

Flertalet länsstyrelser som yttrat sig i ärendet anser, att det finns goda

möjligheter att genom en aktiv marknadsföring öka den nuvarande be­

läggningen på länsmaskinerna, om erforderliga resurser ställs till förfo­

gande för system- och programmeringsarbeten i anslutning till kundbear­

betningar. Enligt några länsstyrelsers bedömande finns det förutsättningar

att öka beläggningen i sådan grad att det skulle vara lönsamt att behålla

det nuvarande antalet anläggningar. I denna riktning uttalar sig bl. a.

länsstyrelserna i Kronobergs, Värmlands och Gävleborgs län.

Som exempel på områden, där ytterligare arbetsuppgifter för länsanlägg­

ningarna skulle kunna erhållas, nämns i första hand länsstyrelsernas eget

verksamhetsområde, landstingsområdet och den kommunala sektorn. Det

synes enligt vissa länsstyrelser inte heller uteslutet att få ADB-uppdrag

från näringslivet.

Inom länsstyrelsernas verksamhetsområde skulle bl. a. bil- och körkorts-

registrering, löneberäkning och löneutbetalning samt statistikproduktion

och statistikbearbetning för länsplaneringsverksamheten väl lämpa sig för

bearbetning på länsdataanläggningarna enligt länsstyrelsen i Söderman­

lands län. Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller, att en mängd under­

sökningar pågår där man mycket väl kan tänka sig att förslag kommer

fram att man skall utnyttja länsanläggningarna. Som exempel nämner

länsstyrelsen den allmänna försäkringen, barnbidragsutbetalningen, exe­

kutionsväsendet och länsstyrelsernas löneuträkning och bokföring.

Förutsättningarna att erhålla arbetsuppgifter från landstingen behand­

las av bl. a. länsstyrelsen i Värmlands län, som anser att landstingen med

sina betydande databehandlingsbehov inom förvaltnings- och sjukvårds­

området skulle kunna ta i anspråk en väsentlig del av länsanläggningarnas

överkapacitet. Enligt vad länsstyrelsen erfarit kommer landstingsförbun­

det att anskaffa en datamaskinanläggning DATASAAB D 22 under inne­

varande år. Avsikten torde vara att förbundet skall utföra system- och

programmeringsarbete åt landstingen samt, så långt maskinkapaciteten

räcker och de enskilda landstingen önskar, maskinbearbetningar. Läns­

styrelsen förmodar att åtskilliga maskinbearbetningar lämpligen kan för­

läggas till länsstyrelsernas dataanläggningar, främst sådana som inte med­

ger väntetider på grund av transporter, t. ex. bearbetningar för sjukhusen.

I huvudsak samma synpunkter framförs av länsstyrelserna i Skaraborgs

och Västernorrlands län.

Beträffande den kommunala sektorn framhåller länsstyrelserna i Ska­

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

20

CFU:s förslag till fördelning av länen på de 14 anläggningarna har föran­

lett yttranden från några länsstyrelser.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser, att den föreslagna samkörningen

med Östergötlands län inte bör komma till stånd bl. a. med hänsyn till de

svar och önskemål som inkommit från presumtiva kunder med anledning

av en undersökning som länsstyrelsen har gjort. Länsstyrelsen i Östergöt­

lands län räknar med att ADB-bearbetningen för ytterligare ett län skall

kunna utföras på därvarande datamaskinanläggning, om ett enhetligt SAAB-

system kommer till stånd. Efterbehandlingsarbetena bör dock i så fall ut­

föras vid satellitlänet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller, att CFU:s förslag innebär att

ADB-samarbetet mellan Kronobergs och Blekinge län avbryts, vilket läns­

styrelsen finner beklagligt mot bakgrund av vad länsstyrelsen har an­

fört i sitt yttrande över länsindelningsutredningens betänkande Ny läns­

indelning (SOU 1967:23) beträffande ett föreslaget sydostlän.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser, att maskinbearbetningen för Gotlands

län lämpligen skulle kunna förläggas till en dataanläggning i Kalmar, efter­

som staden har dagliga flygförbindelser med Visby.

Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig beredd att på den befint­

liga anläggningen utföra databearbetningar även för Blekinge län. Länssty­

relsen i Älvsborgs län har inte något emot att överta maskinbearbetningen

för annat län. Länsstyrelsen i Norrbottens lån framhåller, att både Norrbot­

tens och Västerbottens län bör utrustas med fullständiga dataanläggningar

med hänsyn till vad de stora avstånden och de sämre kommunikationerna

i Norrland innebär i fråga om transporttider, risk för skador på gods in. in.

I fråga om placeringen av dataanläggningarna, om antalet minskas i en­

lighet med CFU:s förslag, uttalar sig länsstyrelserna i Södermanlands, Kro­

nobergs, Kalmar, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västerbot­

tens och Norrbottens län som samtliga anser att en datamaskin bör placeras i

det egna länet.

Länsstyrelsen i Hallands län understryker vikten av att de nya s. k. sa­

tellitlänen får behålla den efterbehandlingsutrustning som de har i form av

skärmaskiner, kuverteringsmaskiner och bokbinderiutrustning m. in., om

antalet datamaskiner trots allt skulle minskas. De nuvarande satellitlänen

bör vidare enligt länsstyrelsen förses med motsvarande utrustning. Läns­

styrelsen i Älvsborgs län uttalar sig i samma riktning och framhåller, att

efterbehandlingsarbetet är betydande och ofta tar längre tid än själva data­

maskinkörningen.

Förhyrning eller köp av datamaskinerna

CFU:s förslag att datamaskinerna skall förhyras även i fortsättningen

berörs endast i ett fåtal yttranden. Länsstyrelserna i Hallands, Älvsborgs,

Gävleborgs och Västernorrlands län tillstyrker en fortsatt förhyrning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

22

Dessa frågor bör bedömas mot bakgrunden av den utveckling som bär ägt

rum och som är att emotse inom datamaskinområdet. Omfattningen av

folkbokförings- och uppbördsverksamheten gör det angeläget att alla möj­

ligheter tillvaratas att effektivisera och förbilliga driften genom förbättringar

av det administrativa systemet och den tekniska utrustningen. Samtidigt

krävs en förhållandevis hög grad av stabilitet med tanke på komplexiteten

hos verksamheten och den vittförgrenade organisation som berörs av denna.

Mera väsentliga ändringar kan inte heller göras utan ett långvarigt utred­

nings- och förberedelsearbete. Med hänsyn till utvecklingen på de admi­

nistrativa och tekniska områdena räknar CFU med att en mera genomgri­

pande omläggning av de nuvarande systemen inom folkbokförings- och

uppbördsverksamheten blir aktuell om ca fem år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

Övergång till ett enhetligt maskinsystem

Till grund för 1963 års beslut att ett blandat system, bestående av IBM-

och SAAB-maskiner, skulle användas inom folkbokförings- och uppbörds-

väsendet låg i huvudsak följande motiv.

Genom att fördela maskinanskaffningen på olika fabrikat beräknade man

få en konkurrensstimulerande effekt inom den sektor av näringslivet som

berördes av upphandlingen. Denna synpunkt ansågs väga tungt, eftersom

staten vid tidpunkten för beslutet var och även i framtiden kunde väntas bli

en av de största beställarna av datamaskiner. Erfarenheter skulle vidare ut­

vinnas på bred basis av olika maskintyper. Eftersom erfarenheterna skulle

grunda sig på ett flertal anläggningar med helt överensstämmande arbets­

uppgifter, skulle de bli av särskilt värde och kunna tjäna till ledning vid

olika myndigheters framtida maskinval. Vidare skulle möjligheterna till

datautbyte och samarbete i övrigt mellan olika maskinsystem kunna få

en allsidig belysning.

Det stod samtidigt klart, att ett blandat maskinsystem skulle innebära

vissa olägenheter. Särskilda anordningar skulle sålunda behöva vidtas för

att tillgodose behovet av integration i databehandlingshänseende. Vidare

skulle de dubbla maskinsystemen föra med sig ett ökat system- och pro­

grammeringsarbete och ett ökat personalbehov inom den centrala orga­

nisationen. Fördelarna med ett blandat system ansågs emellertid i dåva­

rande läge klart överväga nackdelarna.

De åsyftade fördelarna med två maskinfabrikat har nu utvunnits en­

ligt CFU. Däremot finns nackdelarna kvar, och dessa har t. o. m. ökat i

styrka. Bl. a. uppstår avsevärda merkostnader för extra systemarbete och

programmering. CFU har därför föreslagit, att man skall övergå till ett en­

hetligt maskinsystem. Så gott som samtliga länsstyrelser, som yttrat sig i

ärendet, har tillstyrkt CFU:s förslag i denna punkt eller lämnat det utan

erinran.

24

fördelen framför SAAB-maskinen att datautbytet i allmänhet kan ske di­

rekt via magnetband. För SAAB-maskinen används band med en annan

teckenrepresentation än banden för datamaskiner av övriga fabrikat. In­

nan datautbyte kan ske via magnetband mellan en SAAB-maskin och en

datamaskin av annat fabrikat måste därför bandet konverteras genom en

särskild bearbetning. Konverteringen kan dock ske på varje länsanläggning

under förutsättning att de nuvarande bandstationerna till DATASAAB D 21

ersätts med bandstationer för halvtumsband.

Även när det gäller programmeringsspråk kan IBM-maskinerna sägas ha

ett visst försteg före SAAB-maskinerna. Det generella, problemorienterade

språket COBOL kan nämligen användas för IBM-maskinerna, medan man

för programmeringen för SAAB-maskinerna hittills varit hänvisad till

speciella programspråk för dessa maskiner, DAC och ALGOL-GENIUS.

Det kan nämnas att även COBOL kommer att kunna användas för nytill­

kommande SAAB-maskiner under förutsättning att bl. a. minneskapaciteten

byggs ut, vilket dock medför en extra kostnad.

Med den maskinsammansättning, som länsanläggningarna har f. n., har

det visat sig att SAAB-maskinerna har nästan dubbelt så stor kapacitet

som IBM-maskinerna för de bearbetningar som det är frågan om inom

folkbokförings- och uppbördsverksamheten. Detta beror bl. a. på att SAAB-

maskinerna är utrustade med snabbare bandstationer och radskrivare än

de flesta IBM-anläggningarna och att det använda programmeringsspråket

ger kortare bearbetningstider.

Från kostnadssynpunkt är ett renodlat SAAB-system klart fördelaktigare

än både det nuvarande blandade systemet och ett renodlat IBM-system.

CFU har beräknat att de årliga driftskostnaderna för ett system bestående

av 20 DATASAAB D 21 utrustade med bandstationer för halvtumsband

blir ca 2,2 milj. kr. lägre än motsvarande kostnader för nuvarande system

och ca 1,2 milj. kr. lägre än kostnaderna för ett IBM-system, om maski­

nerna även i fortsättningen hyrs. Även om de befintliga maskinerna köps

och de nytillkommande maskinerna hyrs, är SAAB-alternativet billigast.

Skillnaden i driftskostnader för de olika systemen blir dock mindre i detta

fall.

CFU har förordat DATASAAB D 21 som enhetligt maskinsystem av fram­

för allt ekonomiska skäl. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget

eller förklarat sig inte ha något att erinra mot detta. Bland dessa återfinns

länsstyrelserna i fyra län som nu har IBM-anläggningar, nämligen Göte­

borgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens län. Som motiv

för tillstyrkande av SAAB-systemet har framför allt åberopats, att detta

har högre kapacitet och trots detta ställer sig billigare än IBM-systemet.

Endast en länsstyrelse, nämligen länsstyrelsen i Örebro län, har förordat

det senare systemet. Länsstyrelsen har därvid hänvisat till bl. a. att det med

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

25

detta system är lättare att integrera databehandlingen med dataregistren

hos andra myndigheter och företag.

Även jag tillmäter det förhållandet att det föreslagna SAAB-systemet

ger högre kapacitet till lägre driftskostnad en avgörande betydelse när

det gäller att välja vilket av de båda nuvarande maskinfabrikaten som skall

ingå i ett enhetligt system för folkbokförings- och uppbördsverksamheten.

Jag biträder alltså CFU:s förslag att det enhetliga systemet skall bestå av

datamaskinanläggningar av fabrikat DATASAAB, utrustade med bandsta­

tioner för halvtums magnetband.

Minskning av antalet datamaskinanläggningar

Maskinbeläggningen är relativt låg på flera Iänsanläggningar. Förhål­

landet har uppmärksammats av riksdagens revisorer, som uttalat bl. a.

att åtgärder bör vidtas för att tillföra länsanläggningarna ytterligare upp­

gifter (1967 års revisionsberättelse § 7, SU 1968: 167, rskr 359). Skulle

dessa åtgärder inte ge åsyftat resultat, borde man enligt revisorerna så­

som en sista utväg pröva möjligheten att ytterligare inskränka det antal

länsstyrelser som för framtiden avses skola vara utrustade med data­

anläggningar i full skala.

Till grund för revisorernas bedömning låg bl. a. uppgifter om faelägg-

ningstiden på länsstyrelsernas datamaskiner under månaderna januari—

september 1987. Sedan dess har maskinbeläggningen ökat. Detta torde

delvis bero på att länsstyrelsernas datakontor under den nyssnämnda tids­

perioden befann sig i uppbyggnadsskedet, varför verksamheten ännu inte

hade fått normal omfattning. En annan orsak till ökningen synes vara att

servicebearbetningarna för betalande kunder har fått större omfattning. En­

ligt uppgifter, som jag har inhämtat från CFU, uppgick den sammanlagda

tiden för sådana bearbetningar under år 1968 till 3 430 timmar. Därav

föll 1 219 timmar på det fjärde kvartalet. Som jämförelse kan nämnas att

motsvarande siffra för fjärde kvartalet år 1967 var 292 timmar. Inkomster­

na av länsdataanläggningarnas serviceverksamhet uppgick år 1968 till

drygt 1,9 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj :t den 6 juni 1988

uppdrog åt CFU att i samråd med berörda länsstyrelser försöka öka in­

komsterna från datakontoren genom bl. a. vidgad uppdragsverksamhet.

CFU har med anledning härav inrättat en servicegrupp, som hjälper kun­

der på länsdataanläggningarna med system- och programmeringsarbete

in. m. Detta torde ha bidragit till ökningen av servicebearbetningarna.

Jag anser att man bör eftersträva en genomsnittlig maskinbeläggning

av åtminstone 350 timmar per månad, vilket innebär två skift. Om tid för

service, underhåll och driftstörningar dras ifrån, svarar detta i dagens läge

mot en nettobeläggning av drygt 300 timmar för månad.

26

Trots att maskinbearbetningarna har ökat i omfattning, var nettobelägg­

ningen år 1968 lägre än 300 timmar för månad vid sexton länsanlägg-

ningar. Fyra av dessa hade mindre än 150 timmars genomsnittsbelägg-

ning. Beläggningen på de olika länsanläggningarna framgår av följande

sammanställning.

Kiingl. Maj:ts proposition nr SI år 1969

Genomsnittlig nettobeläggningstid per månad år 1968

Län

Maskin­

fabrikat

Netto­

beläggning

Timmar

Därav för

fastighets-,

person- och

skatteredovis-

ning för eget

eller annat län

testkör­

ningar m. m.

för CFU

Stockholms

maskin 1 ..................... . . . IBM

420

314

82

maskin 2

..................... ... »

449

253

177

Södermanlands ................. . . . SAAB

308

91

212

Östergötlands.....................

253

178

41

Jönköpings..........................

178

163

Kronobergs .....................

117

109

Kalmar ..............................

104

84

Kristianstads.......................^. . . »

127

102

Malmöhus..........................

238

215

Göteborgs och Bohus . . . . . . IBM

332

304

Älvsborgs .......................... . . . SAAB

122

113

Skaraborgs.......................... . . . IBM

189

184

Värmlands................... ; .

»

168

157

Örebro.................................. . . . »

229

186

Västmanlands .................

281

262

Kopparbergs..................... . . . »

226

177

Gävleborgs..........................

247

187

48

Västernorrlands................. . . . »

248

237

Västerbottens .................

^. . ^. »

179

143

Norrbottens ....................... . .. »

159

153

Att folkbokförings- och uppbördsverksamheten som sådan skulle ge en

låg beläggning på vissa länsanläggningar förutsågs redan när principbe­

slutet fattades år 1963 om övergång till ADB. Det förutsattes emellertid att

anläggningarna skulle komma att tas i anspråk före åtskilliga andra upp­

gifter för statliga myndigheter, kommuner och enskilda företag.

Beläggningen för sådana uppgifter har blivit lägre än beräknat. Detta

sammanhänger bl. a. med att antalet datamaskiner i landet har ökat mycket

snabbt. Som exempel kan nämnas att såväl landstingsförbundet som flera

landsting har skaffat egna datamaskiner. Detsamma gäller kommunför­

bundet, större kommuner och enskilda företag.

En annan orsak till att länsanläggningarna inte har tagits i anspråk för

externa arbetsuppgifter i väntad omfattning är att utvecklingen på ADB-

området har gått mot centrala register. Det har visat sig vara god ekonomi

att koncentrera den administrativa databehandlingen kring stora, centralt

28

arna betydligt genom en aktiv marknadsföring under förutsättning att till­

räckliga resurser ställs till förfogande för system- och programmerings­

arbete för kunders räkning. Med hänvisning härtill har flera länsstyrelser

menat, att det ännu är för tidigt att besluta om en indragning av anlägg­

ningar. Som argument mot en minskning av antalet länsdataanläggningar

har även anförts, att det är förenat med stora olägenheter och kostnader att

transportera material mellan länen.

Mot CFU:s kostnadsberäkning har kritik riktats från en del länsstyrelsers

sida. Det har bl. a. gjorts gällande att de ökade transportkostnaderna och

vissa lokalkostnader inte har beaktats tillräckligt och att hänsyn inte har

tagits till att administrationskostnaderna ökar hos en länsstyrelse i och med

att den blir hänvisad till att utföra sina databehandlingar på en anläggning i

annat län.

Jag vill understryka angelägenheten av att maskinkapaciteten hos de stat­

liga datamaskinanläggningarna utnyttjas i största möjliga utsträckning så

att produktionskostnaderna för de olika bearbetningarna minskas och sta­

ten besparas onödiga utgifter. Jag har förut framhållit önskvärdheten av

att anläggningarna är belagda under åtminstone två skift. Beläggningen

på länsdatamaskinerna uppgår i genomsnitt till endast ett och ett halvt

skift. Överkapaciteten kommer att öka ytterligare vid övergången till ett

renodlat SAAB-system.

Med hänsyn härtill anser jag det väsentligt att de åtgärder, som redan

har vidtagits i syfte att tillföra länsanläggningarna ytterligare bearbetnings-

uppgifter, fullföljs och intensifieras. Samtidigt vill jag erinra om att av­

saknaden av s. k. direktminnen på länsanläggningarna gör dem olämpliga

för vissa ADB-bearbetningar. Härtill kommer att de månadslånga arbets-

topparna i datakontorens ordinarie arbete •— bl. a. i samband med man­

talsskrivningen och framställningen av debetsedlar — försvårar inplane-

ring av andra tidsbundna arbeten under dessa perioder. Mot bakgrunden

härav och med hänsyn till den allmänna tendensen såväl inom statsförvalt­

ningen som annorstädes när det gäller utvecklingen av ADB-system anser

jag det inte realistiskt att räkna med att länsanläggningarna kommer att

kunna beläggas med ytterligare bearbetningar i någon mer betydande om­

fattning.

De skäl som tidigare har anförts för att så gott som samtliga län skall ha

egna datamaskiner har enligt min mening delvis förlorat i styrka. Den kraf­

tiga ökningen av antalet datamaskiner i landet har medfört att de! inte

längre finns samma anledning som tidigare att ha dataanläggningar vid

länsstyrelserna som serviceorgan för andra myndigheter, kommuner och

enskilda företag inom länen. Vidare har erfarenheterna från de fem län

som f. n. saknar datamaskiner visat att det väl går att utföra databearbet­

ningar på en anläggning i närbeläget län. Materialtransporterna i anslutning

Kungl. Maj:ts proposition nr 81 år 1969

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 8t år 1969

Köp eller förhyrning

CFU har föreslagit, att datamaskinerna skall förhyras även i fortsättning­

en. Tre av de fyra länsstyrelser som har yttrat sig i frågan har tillstyrkt eu

fortsatt förhyrning med hänsyn till hl. a. de förändringar som kan komma

att ske i datasystemen. Länsstyrelsen i Malmöhus län har däremot ansett,

att frågan är otillräckligt utredd.

Skillnaden i kostnadshänseende mellan köp och förhyrning är relativt

obetydlig, om man räknar med normala avskrivningstider. Såvitt gäller de

nu aktuella maskinerna av fabrikat DATASAAB, är det fördelaktigast att

hyra de ytterligare maskiner som behöver anskaffas i samband med över­

gången till ett enhetligt maskinsystem. I fråga om de befintliga åtta SAAB-

maskinerna kan ett köp med utnyttjande av optionsrätten vara något för­

delaktigare än en fortsatt förhyrning, om man räknar med en förhållande­

vis lång avskrivningstid. Skillnaden är dock så obetydlig att jag med tanke

på den snabba utvecklingen inom datamaskinområdet anser mig böra för­

orda en fortsatt förhyrning för även dessa maskiner.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom

proposition föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för änd­

rad organisation av länsstyrelsernas datamaskinanlägg­

ningar.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr SI år 1969

31

Innehållsförteckning

Sid.

Inledning ................................................................................................................. 2

1963 års principbeslut om automatisk databehandling för folkbokförings- och

uppbördsverksamheten............................................................................................ 3

Nuvarande datamaskinanläggningar .................................................................. 6

CFU:s förslag............................................................................................................

7

Remissyttrandena....................................................................................................

11

Departementschefen................................................................................................ 21

Hemställan................................................................................................................. 30

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690238