Prop. 1970:101
('med förslag till förord\xad ning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1970
1
Nr 101
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förord
ning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten; given Stockholms slott den 20 mars 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an taga härvid fogat förslag till förordning om investeringsavgift för vissa bygg nadsarbeten.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att den som under tiden den 7 maj 1970—den 31 juli 1971 sätter igång vissa byggnadsarbeten i områden utanför stödområdet skall betala en investeringsavgift motsvarande 25 % av byggnadskostnaden.
1
Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 101
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1970
Förslag
till
Förordning
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
Härigenom förordnas som följer.
1
§
För byggnadsarbete, som igångsattes under tiden den 7 maj 1970—den 31
juli 1971, skall investeringsavgift erläggas till staten, om arbetet helt eller
till huvudsaklig del avser
bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller
sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbe
byggelse,
butiks-, kontors- eller banklokaler,
kommunal förvaltningsbyggnad,
kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,
sporthall eller annan idrottsanläggning,
bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet in
går i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus eller när huset
genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.
Investeringsavgift erlägges icke för
1. byggnadsarbete i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Väster-
norrlands län samt i de delar av Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvs-
borgs och Göteborgs och Bohus län som Konungen bestämmer,
2. kommunalt eller enskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår
enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368),
3. byggnadsarbete som är föranlett av skada för vilken ersättning utgår
enligt försäkringsavtal,
4. arbete, som avser installation av elektriska ledningar eller andra elek
triska anordningar, måleriarbete eller arbete, som avser mindre komplette
ring (s. k. lapparbete) av befintlig värme-, vatten-, avlopps- eller ventilations
anläggning,
när arbetet icke har samband med annat byggnadsarbete,
5. reparations- eller underhållsarbete i annat fall, om sammanlagt högst
tre personer sysselsättes för arbetet.
2
§
Investeringsavgiften erlägges av den för vars räkning arbetet utföres
(byggherren).
Om för visst byggnadsarbete finnes flera byggherrar, svarar de solidariskt
för investeringsavgiften. Har byggnad eller annan anläggning som avses med
avgiftsbelagt arbete bytt ägare innan arbetet slutförts, är även den nye äga
ren att anse som byggherre.
Staten erlägger ej investeringsavgift.
Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1970
3
3 §
Investeringsavgiften utgår med 25 procent av byggnadskostnaden för ar bete enligt 1 § första stycket. Avgiften avrundas nedåt till helt hundratal kronor och erlägges till länsstyrelsen.
Preliminär avgift utgår med 25 procent av den beräknade byggnadskost naden. Slutlig avgift fastställes sedan arbetet slutförts.
4
§
Den som avser att igångsätta avgiftsbelagt byggnadsarbete skall innan ar betet igångsättes lämna skriftlig deklaration med uppgift om den beräknade byggnadskostnaden till länsstyrelsen i det län där byggnadsplatsen är be lägen. Länsstyrelsen fastställer preliminär avgift och förelägger byggherren att inbetala denna omgående eller, om arbetet icke igångsatts, senast när det igångsättes.
Om byggherren begär det, meddelar länsstyrelsen särskilt beslut huru vida visst byggnadsarbete är avgiftsbelagt eller icke.
5 §
Sedan avgiftsbelagt byggnadsarbete slutförts, skall byggherren omgående lämna länsstyrelsen deklaration med uppgift om den verkliga byggnadskost naden. Länsstyrelsen fastställer den slutliga avgiften. Om den slutliga av giften överstiger den preliminära, förelägger länsstyrelsen byggherren att omgående inbetala det överskjutande beloppet. Överstiger den preliminära avgiften den slutliga, förordnar länsstyrelsen om återbetalning eller avkort- ning av överskjutande belopp.
Slutlig avgift fastställes senast två år efter utgången av det år då arbetet slutfördes. Fastställes icke slutlig avgift, anses den preliminära avgiften som slutlig.
6
§
Om länsstyrelsen får kännedom om att avgiftsbelagt byggnadsarbete igångsatts utan att deklaration lämnats, infordrar länsstyrelsen deklaration med uppgift om den beräknade byggnadskostnaden, fastställer preliminär eller, om arbetet slutförts, slutlig avgift och förelägger byggherren att om gående inbetala avgiften. Om byggherren begär det, meddelar länsstyrelsen särskilt beslut att arbetet är avgiftsbelagt.
7 §
Byggnadsarbete anses igångsatt när det påbörjats på byggnadsplatsen. Det anses slutfört när anläggningen i huvudsak tagits i bruk för sitt ändamål. Har arbetet utlämnats på entreprenad, anses det slutfört senast när den slutliga ekonomiska uppgörelsen skett, dock ej senare än ett år efter det år då slutbesiktning sker.
Om byggnadsarbete nedlägges eller avbrytes för att återupptagas först senare än ett år därefter, anses arbetet slutfört när det nedlades eller av bröts. Äterupptages arbetet sedan mer än ett år förflutit, anses nytt arbete vara igångsatt.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1970
8 §
Byggherre är skyldig lämna länsstyrelsen alla de uppgifter som behövs
för tillämpningen av denna förordning. Lämnas icke tillräckliga uppgifter
om byggnadskostnaden, uppskattar länsstyrelsen denna till skäligt belopp.
9 §
I byggnadskostnaden för arbete, som byggherren utför i egen regi, inräk
nas även skälig andel av s. k. indirekt byggnadskostnad t. ex. administra
tionskostnad. Hänsyn tages dock icke till ränta på eget kapital. Har bygg
herren för arbetet använt virke från egen fastighet eller tillgång som varit
avsedd för omsättning eller förbrukning i annan rörelse än byggnadsrörelse,
inräknas virkets eller lagertillgångens saluvärde i byggnadskostnaden. In-
vesteringsavgift inräknas icke i byggnadskostnaden.
10 §
Bestämmelserna i uppbördsförordningen (1953:272) om indrivning av
skatt äger motsvarande tillämpning på indrivning av investeringsavgift.
11
§
För fastställande av investeringsavgift får granskning ske av byggherres
bokföring enligt vad förste taxeringsintendenten bestämmer. Taxeringsför-
ordningen (1956: 623) äger därvid motsvarande tillämpning.
12
§
Har någon i samband med avgiftsbelagt byggnadsarbete vidtagit åtgärd
som kan antagas ha tillkommit i syfte att undgå eller erhålla lindring i in-
vesteringsavgiften, fastställes sådan avgift som om åtgärden icke vidtagits.
13 §
Om ansvar i vissa fall för den, som lämnat oriktig uppgift i deklaration
enligt denna förordning eller handling som hör till sådan deklaration, finns
bestämmelser i skattestrafflagen (1943: 313).
Förekommer anledning att antaga att oriktig uppgift i deklaration eller
handling som avses i första stycket kan medföra ansvar enligt skattestraff
lagen, skall länsstyrelsen anmäla det till åklagare.
14 §
Taxeringsförordningens bestämmelser om skyldighet att sörja för att un
derlag finns för deklarations- och uppgiftsskyldighetens fullgörande och
för kontroll därav samt om ansvar för den som åsidosätter denna skyldighet
eller som icke avger självdeklaration eller avger bristfällig sådan äger mot
svarande tillämpning i fråga om investeringsavgift. Allmänt åtal får väckas
endast efter anmälan av länsstyrelsen.
15 §
Mot länsstyrelsens beslut enligt 4—6 §§ föres talan genom besvär hos
kammarrätten. Besvär skall vara inkomna till kammarrätten inom två må
nader från det klaganden fick del av beslutet. Mot kammarrättens utslag får
talan icke föras.
5
Har talan förts mot länsstyrelsens beslut, får länsstyrelsen medge anstånd med inbetalning av investeringsavgift helt eller delvis.
16 §
Om läget på arbetsmarknaden påkallar det eller andra synnerliga skäl föreligger, kan Konungen medge befrielse från investeringsavgift helt eller delvis.
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1970
17 §
Vid inkomsttaxeringen får avdrag icke ske för investeringsavgift. Sådan avgift får ej heller inräknas i anskaffningskostnaden vid beräkning av av drag för värdeminskning på anläggningen i fråga.
18 §
Den som hos länsstyrelsen eller annan myndighet tagit del av uppgift som lämnats på grund av bestämmelse i denna förordning får ej obehörigen yppa dess innehåll. Bryter någon häremot, dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal får väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
19 §
De särskilda kostnader som föranledes av fastställandet av investerings avgift bestrides av statsmedel.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Byggnadsarbete, som igångsatts under tiden den 7 april-—den 6 maj 1970 utan att erforderligt igångsättningstillstånd meddelats enligt lagen (1963: 268) om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete, anses vid tillämpning av denna förordning igångsatt den 7 maj 1970.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1970
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 20 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme , ministern för utrikes ärendena
Nilsson , statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Lidbom,
Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om investeringsavgift
för vissa bgggnadsarbeten under åren 1970 och 1971 samt anför.
Såsom jag redovisat i årets finansplan, kännetecknades utgångsläget inför
år 1970 av vissa spänningar i vår ekonomi. De gjorde sig gällande på arbets
marknaden med betydande efterfrågeöverskott inom vissa sektorer och vissa
regioner av vårt land. De återfanns även i vårt varu- och tjänsteutbyte med
utlandet som utvecklats på ett klart otillfredsställande sätt trots den gynn
samma kostnads- och produktivitetsutvecklingen inom industrin. Även ten
denser till en press uppåt på priser och kostnader hade åter uppstått. Vid
utformningen av i synnerhet investeringspolitiken har regeringen sökt länka
in utvecklingen i sådana banor att en fortsatt expansion av den utlandskon-
kurrerande industrin kan genomföras. Efter ett par års stagnation började
industrins investeringar ånyo öka under år 1969 och denna uppgång bedöm
des fortsätta också under år 1970, under vilket år industrins bruttoinveste
ringar beräknades öka med drygt 10 %. Jag ansåg det vitalt för ekonomins
styrka och expansionsförmåga på sikt att dessa investeringsplaner kunde
realiseras. En viktig förutsättning härför var en real och finansiell återhåll
samhet inom övriga sektorer av ekonomin.
Spänningarna i vår ekonomi har blivit allt mer framträdande de senaste
månaderna. Arbetsmarknaden kännetecknas särskilt i områden utanför
skogslänen av ett starkt efterfrågeöverskott. Importen ligger på en mycket
hög nivå, vilket trots den gynnsamma exportutvecklingen medfört fortsatt
underskott i varuutbytet med utlandet under årets första månader. Konjunk
turläget måste betecknas som ansträngt. Som tidigare nämnts är det syn
nerligen viktigt att industrins investeringsplaner kan realiseras. Det strama
kreditmarknadsläget, som i första hand får ses mot bakgrund av det höga
internationella ränteläget och den betydande avtappningen av vår valuta
7
reserv, gör emellertid att prioriteringen av industrins investeringsplaner måste ytterligare markeras genom en dämpning av benägenheten för mindre angelägna byggnadsinvesteringar. Visserligen har jag i finansplanen uttalat att den restriktiva politiken beträffande tillståndsgivningen för dessa opri oriterade byggen kommer att fortsätta, men jag anser att de medel som finns för att dämpa denna investeringsbenägenhet måste förstärkas. Inom stödområdet som huvudsakligen omfattar skogslänen framträder dock beho vet av en dämpning av sådana byggnadsinvesteringar inte med samma styr ka. Jag föreslår därför en tidsbegränsad investeringsavgift på oprioriterade byggnadsarbeten i områden utanför stödområdet under åren 1970 och 1971, utformad efter mönster av den avgift som utgick under åren 1967 och 1968 enligt förordningen (1967: 44) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbe ten (prop. 1967: 10, Be3LU 1, rskr 53).
I prop. 1967: 10 underströk jag att en väsentlig förutsättning för att den selektiva investeringsavgiften skulle medföra avsett resultat var att den gjor des tidsbegränsad och fick kännbara ekonomiska konsekvenser i de enskilda fallen. Avgiften gällde då för icke prioriterat byggande, som igångsattes un der perioden mars 1967—september 1968 och uppgick till 25 % av den totala byggnadskostnaden. Jag erinrade vidare om att arbetsmarknadsorganens Provning av igångsättningstillstånd skedde med hänsyn till tillgängliga ar betskrafts- och kapitalresurser. Från denna prövning var undantagna bostä der, statligt byggande, industrins byggande samt kommunalt skolbyggande, som skedde med statsbidrag. De byggnadsarbeten, som ej får påbörjas utan igångsättningstillstånd anges i 3 § kungörelsen (1963:269) med tillämp ningsföreskrifter till lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbete (tillämpningskungörelsen, omtryckt 1967:781). 1967 års investeringsavgift gällde inte alla byggnadsarbeten för vilka igångsättningstillstånd krävdes utan endast de byggnadsarbeten, som anges i 3 § 1—5 och 7 tillämpnings kungörelsen, dvs. byggnadsarbeten som avser
bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny bostadsbe byggelse,
hus som helt eller till huvudsaklig del inrymmer butiks-, kontors- eller banklokaler,
kommunal förvaltningsbyggnad, byggnad som helt eller till huvudsaklig del inrymmer kyrkliga eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,
sporthall eller annan idrottsanläggning, bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, när arbetet ingår i ett byggnadsföretag som omfattar mer än ett sådant hus eller när huset genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.
Utanför avgiftsskyldigheten föll bl. a. sjukhus och ålderdomshem. Vidare undantogs sådana mindre installations- och reparationsarbeten, som inte
Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1970
8
krävde igångsättningstillstånd. Därutöver undantogs genom särskilda kun
görelser (1967:68 och 162) kommunalt eller enskilt beredskapsarbete för
vilket statsbidrag utgick enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368),
byggnadsarbete för vilket ersättning utgick enligt kungörelsen (1964:99)
om ersättning av statsmedel för kostnader till följd av övergången till höger
trafik, byggnadsarbete som var föranlett av skada för vilken ersättning ut
gick enligt försäkringsavtal samt byggnadsarbete för vilket byggnadskost-
naden inte översteg 50 000 kr. I april 1968 undantogs också byggnadsarbeten
i skogslänen om byggnadskostnaden inte uppgick till 5 milj. kr. (1968: 101).
Den dispensgivning som ägde rum i enskilda fall gällde — förutom dispenser
av arbetsmarknadsskäl — huvudsakligen byggen, som fyllde viktiga service
funktioner i nya bostadsområden, samt fall, då olika tvångssituationer
förelåg. Som allmänt omdöme om 1967 års lagstiftning om investeringsavgift
kan sägas att den i stort sett fick avsedd effekt.
I syfte att skapa en smidig övergång när investeringsavgiften planenligt
upphörde den 1 oktober 1968 överflyttades till Kungl. Maj :t prövningen av
igångsättningstillstånd för de byggnadsarbeten, som varit belagda med in
vesteringsavgift, samt gator, vägar och skolor utan statsbidrag, om byggnads
kostnaden uppgick till minst 5 milj. kr. (1968: 109). I maj 1969 sänktes
denna gräns till 3 milj. kr. (1969: 90).
Som jag tidigare nämnt förordar jag att en investeringsavgift utgår under
åren 1970 och 1971 för icke prioriterat byggande i områden utanför stöd
området. Med stödområde avses det område som anges i 2 § första stycket
kungörelsen (1965:101) om statlig lokaliseringsstöd. I prop. 1970:75 har
föreslagits en utvidgning av detta område. Vid bifall till propositionen kom
mer naturligtvis en anpassning av avgiftsbefrielsen till det utvidgade om
rådet att ske. Investeringsavgiften bör gälla sådana byggnadsarbeten, som
igångsätts under tiden den 7 maj 1970—den 31 juli 1971. Den bör i likhet
med 1967 års avgift uppgå till 25 % av den totala byggnadskostnaden. På
grundval av vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats för
slag till förordning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. För
slaget har upprättats i huvudsaklig överensstämmelse med 1967 års förord
ning.
Vissa förändringar har dock vidtagits i förslaget, innebärande att omfatt
ningen av avgiftsskyldigheten avgränsats på ett något annat sätt. En föränd
ring avser den s. k. huvudsaklighetsprincipen. Härmed förstås enligt hittills
varande praxis bl. a. att vid ombyggnad i hus, som till viss del inrymmer
oprioriterade lokaler, investeringsavgift skall erläggas endast om sådana
lokaler utgör mer än 50 % av husets totala volym. Enligt min mening bör
emellertid i sådana fall gälla att endast det byggnadsarbete som igångsätts
skall läggas till grund för bedömningen av huruvida byggnadsarbetet är av-
giftsbelagt. Detta innebär att om byggnadsarbetet innefattar såväl opriorite
rat som annat byggande investeringsavgift skall erläggas för arbetet, om det
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1970
9
oprioriterade byggandet utgör den huvudsakliga delen, eller enligt rådande
praxis mer än 50 % av hela byggnadsarbetet. Vidare har i förslaget undan-
tagits från avgift kommunalt och enskilt beredskapsarbete, för vilket stats
bidrag utgår, samt byggande föranlett av försäkringsskador. Vad nu sagts
har föranlett avvikelser från vad som gällde enligt 1 § den tidigare förord
ningen. 1 övrigt får jag hänvisa till vad jag anförde i prop. 1967: 10 med för
slag till 1967 års förordning.
Med hänsyn till den korta giltighetstid som jag förordar för 1970 års
förordning vill jag erinra om att ärende rörande investeringsavgift bör
tas med förtur i kammarrätten. Detta torde inte vålla några administrativa
svårigheter med hänsyn till den praxis som utformats vid tillämpningen av
1967 års förordning. Beträffande varaktigheten av investeringsavgiften vill
jag anföra att det, såvitt konjunkturutvecklingen nu kan bedömas, är ange
läget att dämpa investeringsaktiviteten under det närmaste året. Jag föreslår
därför att förordningen gäller arbeten som igångsätts under perioden den 7
maj 1970—den 31 juli 1971. Om någon anpassning i mera expansiv riktning
skulle komma att erfordras bör det ske genom att Kungl. Maj:t medger
befrielse från investeringsavgift. För det närmaste halvåret kommer dock
dispensgivningen med all sannolikhet att bli mycket restriktiv.
Bestämmelserna bör träda i kraft omedelbart men i princip gälla arbeten,
som igångsätts efter den 6 maj 1970. För att förhindra att bestämmelserna
kringgås, bör föreskrivas att arbete som igångsätts under tiden den 7 april—
den 6 maj 1970 utan igångsättningstillstånd skall anses igångsatt den 7 maj
1970.
Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter om läns
styrelsernas handläggning av ärenden rörande investeringsavgift.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga det inom finansde
partementet upprättade förslaget till förordning om investeringsavgift för
vissa byggnadsarbeten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1970
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700242